Sök i Ratio Lex

Angående försäljning till staden Västerås av kronoegendomen Vallby nr 4 i Västmanlands län

1918-04-12 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:282, Angående försäljning till staden Västerås av kronoegendomen Vallby nr 4 i Västmanlands län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Nr 282.

1

Nr 282.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning

till staden Västerås av kronoegendomen Vallby nr 4

i Västmanlands län; given Stockholms slott den 12 april

1918.

Under åberopande av bilagd a utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj.t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att kronoegendomen Vallby nr 4 i Sankt Ilians socken av Västmanlands

län må till staden Västerås försäljas mot en köpeskilling av

129,000 kronor, att vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl. Maj:ts

befallningshavande i länet, samt under villkor i övrigt:

att innehavaren av lägenheten Pettersberg, August Karlsson, och

hans hustru skola äga att under sin återstående livstid innehava denna

lägenhet på enahanda villkor, som nu äro gällande; samt

att staden eusam bestrider kostnaderna för köpets lagfarande.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen

med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 249 käft. (Sr 282.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 282.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:

I en den 23 november 1916 till jordbruksdepartementet inkommen

skrift ann öllo stadsfullmäktige i Västerås, att staden måtte få inköpa

kronoegendomen Vallby nr 4 i Sankt llians socken av Västmanlands

lan för den köpeskilling, som kunde bliva bestämd genom expropriationstörfarande

eller på annat sätt, som statsmakterna föreskreve. Denna

egendom är Magen, norr om staden och helt nära d-nnas planlagda

område. Avståndet till staden uppges av domänintendenten liil 2 kilometer,

varvid som .utgångspunkt torde hava tagits platsen för gårdens

byggnader vilka ligga i områdets avlägsnaste del. Avståndet till den

narmaste delen uppges i handlingarna vara endast 12 minuters väg från

domkyrkan. Egendomen är utarrenderad till den 14 mars 1921 för

580 kronor om året. Dess areal är 60 074 hektar, därav 22.733 hektartomter

och åker, 0.420 hektar äugslindor, 36.7 79 hektar skogs- och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 282. 3

betesmark samt 0.142 hektar impediment. Egendomens ägor äro fördelade

i tre skiften, dels ett mindre område längst i norr och väster

om bygdevägen till Skultuna, bestående av tömtplanen och en mindre

åker, dels ett större långsträckt skifte mellan nämnda bygdeväg och

Svartån, huvudsakligen bestående i sin norra större del av åker och i

den södra delen av skogsmark, dels ock ett på 700 meters avstånd från

sistnämnda skifte och väster därom särskilt för sig beläget skifte, bestående

av skogsmark. Å sistnämnda skifte tinnes en lägenhet, benämnd

Pettersberg.

Till stöd för sin berörda framställning anförde stadsfullmäktige

huvudsakligen följande:

»Västerås stad står för närvarande inför uppgiften att anlägga en ny kyrkogård.

Platsen för densamma är ännu icke bestämd, huvudsakligen av den anledningen

att något tillräckligt närbeläget område med avgjort lämpliga betingelser

för ifrågavarande ändamål icke finnes. Bland de platser, som blivit undersökta och

som särskilt i estetiskt avseende vunnit synnerligt beaktande, är en del av hemmanet

Vallby nr 4 i Sankt Ilians socken. Utom det, att å detta område skulle

kunna erhållas en utomordentligt vacker kyrkogård, kan densamma därstädes, bättre

än på övriga undersökta platser, erhålla ett avskilt och ostört läge och detta

oaktat området är det till stadens centrala delar mest närbelägna av de undersökta

platserna.

Stadsfullmäktige hava funnit det för kyrkogårdsfrågans lyckliga lösning fördelaktigt,

särskilt som staden för frågans beredande och kyrkogårdens iordningställande

förfogar över helt kort tid, att staden är ägare till alla de områden, som

kunna komma ifråga vid val av plats. — — —.

Nämnda förhållande har framstått såsom ett viktigt skäl för staden att söka

förvärva berörda kronohemman. Men staden har därjämte andra skäl att önska

sig ett förvärv av denna egendom. Icke så att staden behöver den för att bereda

sig någon ekonomisk fördel. Byggnadsve ksamheten synes icke tendera att utbreda

sig åt det håll, där Vallby ligger. Och för industriella anläggningar lämpar sig

denna trakt mycket litet, då den ligger synnerligen olämpligt för att förses med

för dylika anläggningar nödiga kommunikationsförbindelser. Det är utom sambandet

med kyrkogård sfrågan huvudsakligen ett naturskyddssyfte, som förestavar stadens

önskan att få förvärva ifrågavarande egendom. Den del av egendomen, som ligger

närmast staden, utgöres av ett utomordentligt vackert och för hela trakten omkring

karakteristiskt, på en hög bergås intill Svartån befintligt gammalt furubestånd,

kallat Trumslagarskogen. Detta skogsområde utgör därjämte en mycket omtyckt

och livligt besökt promenadplats. Det är givetvis för dem, som äro måna om tillvaratagande

av de skönhetsvärden, som finnas inom staden och i dess omgivningar,

av särskilt intresse att icke genom avverkning eller eljes denna skogstrakts betydelse

i berörda avseende går förlorad.

Även det andra till egendomen hörande skogsområdet, som ligger nära intill

det tätt bebyggda förstadssamhället Jakobsberg, vars inkorporering med staden är

starkt ifrågasatt, är en mycket anlitad tillflyktsort för stadsbor och bebyggare inom

Jakobsberg vid utflykter i det gröna. Även om här icke skogen såsom sådan är

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 282.

så vacker som Trumslagarskogen och ej heller på grund av sitt läge är i samma

grad som denna ägnad att giva karaktär åt omgivningarna, finnes dock skäl att

söka bevara även denna skogstrakt i sitt naturliga tillstånd och särskilt är det av

vikt ur naturskyddssynpunkt, att de väldiga anhopningarna av stora mosshöljda

moränblock, som här finnas, få lämnas orubbade.

Det är jämväl för att kunna tillvarataga och skydda dessa och andra naturvärden

i stadens omedelbara närhet, som staden önskar förvärva egendomen.

För att underlätta förvärvet har staden, på sätt av närlagda handling framgår,

förskaffat sig arrendatorns utfästelse att avstå från arrendet av egendomen, i

händelse densamma förvärvas av staden.»

Vid skriften var fogad förklaring'' av egendomens arrendator Gustav

Pettersson, att han vore villig att, om staden före utgången av hans

arrendetid förvärvade egendomen, genast avstå arrenderätten mot ersättning

av 5,000 kronor i ett för allt.

Magistraten i Västerås förordade bifall till stadsfullmäktiges hemställan.

Sedan ärendet remitterats till domänstyrelsen, avgåvos yttranden

av vederbörande domänintendent och länsstyrelse.

Domänintendenten förklarade därvid, att han ansåge skäl icke

förefinnas för att vid arrendetidens slut behålla egendomen i kronans

ägo. Ingen möjlighet funnes att utvidga arealen av dess jordbruk.

Däremot vore efterfrågan av til! bostadstomter lämpliga områden i stadens

närhet och jämväl i riktning mot och på andra sidan Vallby betydande.

Egendomens försälining i styckat skick borde därför vara att

förorda, men mot en dylik disposition genom kronnns försorg mötte den

svårighet, att ej alla områden av egendomen lämpade sig till bostadstomter.

En avsevärd del av d''SS åkerjord'' vore belägen »frånsols» i

skarp lutning mot Svartån och betydande delar av marken vore beroende

av åns vattenförhållanden och kunde ej torrläggas tillräckligt djupt

för byggnadsändamål. Det syntes därför vara för kronan fördelaktigast

att sälja egendomen ostvekad till staden.

Länsstyrelsen ävensom vederbörande skogstjänstemäu och domänstyrelsen

förordade likaledes, att stadens framställning måtte vinna

beaktande. Av skogstjänstemäunen framhölls därvid att, om staden

köpte egendomen, komme den vackra skogen att bevaras, under det att

den av enskild köpare troligen skulle genast skövlas.

Kungl. Maj:t förordnade med anledning härav den 23 februari

1917, att saluvärdering ofördröjligen skulle verkställas å egendomen.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits nåd. proposition Nr 282. 5

Sådan värdering har den 8 maj 1917 förrättats av vederbörande

domänintendent med gode män. De hava därvid förklarat sig anse alla

skäl tala för egendomens försäljning till staden och hava uttalat, att de

vid värderingen utgift från den förutsättning, att staden vore definitiv

köpare av egendomen och att de endast ägde att åsätta densamma det

värde, vilket dess läge och egenskaper i övrigt samt stadens angivna

behov samfällt borde betinga. Under hänvisning till eu å kalkerväv

år 1917 av t. f. distriktslantmätaren Axel Hanzon utförd, med nr 8

betecknad kopia av ett år 1898 av förste lantmätaren J. R. Ivökeritz

upprättat kartutdrag över inägorna till kronohemmanet nr 4 i Vallby

by hava uppskattningsmännen indelat egendomens område i särskilda

delar med olika värden, sålunda:

Areal.

Värde

per hektar.

kronor

per ägo- figur.

1. Tomtområde, trädgård, åker .......................................

Åbyggnaders brandlörsäkringsvärde ..............................

0.579

2,000

1,158

—

—

9,050

2. Remsa utmed bygdevägen .......................................

1.892

1,000

1,892

En lngbyggnad, brandlörsäkringsvärde....................

3. Åker och utmål k »slef om vägen i stark sluttning mot

~

1,000

Cist er; eljest lördelakligt byggnadsområde .................

4. Utmark octi till mindre del åker söder om nr 3; starkt

kuperad mark, beväxt med grov barrskog; sällsynt

12.932

3,300

42,675

god byggnads- och parkterräng ............................

9.701

5.000

48,505

5. Lägre belägen åker ös‘er om nr 3 .............................

9.500

1,300

12,350

6. »Hjalmars Kulle», en ättehög .................................

0.097

1,000

97

7. Område vid stadens förra borrbrunn ..........................

0.040

1,000

40

8. Angslinda utelter Svartån .....................................

9. Backsluttning mot Svartån öster om nr 4; lämpligt park-

0.20 5

100

20.50

område .. ..........................................................

1.606

800

1,284.80

10. Ängsmark vid Svartån...............................................

1.178

2,000

2,356

11. Grusgrop ....................... .....................................

0.524

2,000

1,048

12. Norra delen av västra stiftet .................................

2.3 15

no

254.65

13. Mellersta » » » » ....................................

10.470

100

1,047

14. Södra » » » » ....................................

8.564

120

1,026.48

15. Lägenheten Pettersberg med skog.................................

0.481

400

250

Växande skog å 1—14................................................

—

—

57,878.63

Utdelning från häradsallmänning ......... ..................

—

—

380

Arrendatorns återstående nybyggnadsskyldighet ............

—

—

• 97

Summa

60.0 7 4

—

182,410.06

Skogsvärderingen hade verkställts i mars 1917 av vederbörande

jägmästare, som därvid upptagit värdet pi r kubikmeter till 12 kronor

för timmerträd av 22—30 centimeter i diameter, till 15 kr<<nor för grövre

timmerträd, till 8 kronor för smärre virke och skadade träd, till 11

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl Maj:ts nåd proposition Nr 282.

kronor för lövskog och till 8 å 20 kronor för ekvirke (blott 28 träd),

vilka pris uppgåves vara de då gällande.

Vid insändande av uppskattningsinstrumentet anförde länsstyrelsen,

att några särskilda skäl icke syntes föreligga för egendomens bibehållande

i kronans ägo. Med hänsyn till att tillräckliga byggnadsområden

erbjöde sig närmare staden, ansåge länsstyrelsen det kunna med största

sannolikhet antagas, att egendomen i eu blivande köpares hand fortfarande

under lång framtid komme att disponeras såsom jordbruksfastighet.

Det syntes därför ingalunda med säkerhet kunna förväntas,

att egendomen, vars hävd syntes vara i viss mån eftersatt, skulle, även

i betraktande av dess läge i stadens grannskap, finna köpare till det

åsätta priset. På grund härav ansåge länsstyrelsen tillräckliga betingelser

icke föreligga för bestämmande av egendomens saluvärde till så högt

belopp, som uppskattningsmännen föreslagit, utan syntes en jämkning

skäligen böra vidtagas i uppskattningsvärdet.

Sedan stadsfullmäktige beretts tillfälle att yttra sig över uppskattningen,

hava dessa med skrivelse den 28 februari 1918 överlämnat dels

yttrande av ledamoten av riksdagens första kammare Adam Hult samt

nämndemannen C. A. Johansson i Löfsta med anledning av en av dem den

12 januari 1918 gjord värdering av egendomen, dels ett, yttrande av

arkitekten E. M. Asplund i Stockholm och dels en förklaring av innehavaren

av lägenheten Pettersberg, August Karls-on, att han vore näjd,

ifall vid blivande inköp staden tilltörbundes att på enahanda villkor, smn

nu vore gällande, tilllörsäkra honom och hans hustru fortsatt nyttjanderätt

till lägenhet, så länge någon av dem levde.

Av det utav Hult och Johansson avgivna yttrandet må här återgivas

följande:

»Vad då först åbyggnaderna beträffar, sä kan värdet av desamma enligt vår

mening särskilt beräknas i det fall, att man, såsom uppskattningsmännen också förfarit,

utgår från att större delen av egendomens åkerjord kan utnyttjas till byggnadstomter.

År så däremot icke fallet, måste ju åbyggnaderna bibehållas för jordbruksdriften

^ och böra då icke åsättas särskilt värde. Vid värdering av desamma torde

man emellertid i varje fall böra beakta skillnaden i värde å ena sidan vid bibehållandet

av dem för jordbruksdriften och å andra sidan vid det bortförande av en

del av byggnaderna, som vid utläggande av egendomen till tomter bör vidtagas,

enär de flesta uthusen då bliva överflödiga.

åid värdering av marken hava vi icke tagit den minsta hänsyn vare sig till

den omständigheten, att den med furuskog beväxta delen av fig. 4 å kartan naturligtvis

komme att av staden bibehållas såsom park och sålunda icke komme att

lämna staden någon inkomst, eller därtill att staden ämnar använda en del av egendomen

till begravningsplats; vi hava värderat marken uteslutande med hänsyn till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 282.

det verkliga vilrde, som man enligt vår mening kan betinga sig vid försäljning av

egendomen nu till den högstbjudande. Härvid hava vi utgått ifrån att priset på

jorden måste bliva beroende av vad densamma lämpligen bör användas till för

ändamål, och detta återigen är beroende av markens läge och beskaffenhet. Men

även tillgången på byggnadstomter närmare staden och möjligheten för framdragande

av ledningar till tomtområde inverkar härvidlag. Med den kännedom vi äga om

berörda förhållanden och med hänsyn till avståndet från staden till egendomens

norra del, måste vi uttala såsom vår bestämda mening, att utnyttjandet av hela

området mellan Svartån och bygdevägen till bostadstomter under en nu överskådlig

framtid är fullkomligt uteslutet. Därför måste man nog beräkna att, vem som än

förvärvar egendomen, norra delen av densamma fortfarande användes till jordbruk

och priset beräknas därefter, varemot de högre belägna delarna av södra delen av

området ifråga torde böra beräknas till ett högre pris inför möjligheten, att byggnadstomter

så småningom böra kunna försäljas härifrån, om ock till ett lågt tomtpris.

Med denna uppfattning om det lämpligaste sättet för egendomens utnyttjande

vid försäljning i vanlig ordning, hava vi värderat densamma sålunda:

Såsom jordbruksfastighet bibehålies lämpligen lig. 1, omkring hälvten av

Hg- 2 och hela fig. 3 och 5 å kartan med därinom belägna fig. 6, 7 och 8, utgörande

i areal omkring 17.500 hektar åker, som, ehuru den befinnes i dålig hävd, med

hänsyn till sin belägenhet i stadens närhet och försedd med hjälpliga åbyggnader

värderas till 1,600 kronor per hektar .................................................... 28,000: —

samt omkring 6.500 hektar avrösningsjord å 600 kronor per

hektar .................................................................................................... 3,900: - -

Av återstående del av området mellan ån och bygdevägen beräknas

kunna försäljas till tomter omkring 5.500 hektar åker, som värderas

till 2,400 kronor per hektar ....................................................... 13,200: —

och omkring 5.500 hektar utmark av fig. 2 och 4 å 2,000 kronor

per hektar ............................................................................. 11,000: -

Fig. 9, som utgöres av en backsluttning mot ån och är olämplig

till byggnadstomter samt innehåller i areal 1.60 6 hektar, anses värd

högst det av uppskattningsnämnden åsätta värdet 800 kronor per hektar 1,284: so

Fig. 10 och 11, som utgöras av dels en ganska låglänt ängsmark

vid Svartån och dels av en på grund av grusets otjänlighet till

väggrus övergiven grusgrop, utgörande i areal tillhopa I.702 hektar, kan

värderas till högst l,0l)0 kronor per hektar ........................................... 1,702: —

Egendomens egentliga utmark, det västra skiftet å kartan och

å denna betecknad med fig. 12, 13 och 14, innehållande i areal tillhopa

21.3 4 0 hektar, anses böra upptagas till det av uppskattningsnämnden

åsätta värdet.................................................................................... kronor 2,328:13

Hitföres ståndskogens värde enligt värderingsinstrumentet

så blir egendomens hela värde ......................................

kronor 61,414: 9 3

57,878: 63

kronor 119,293:56.

Värdet av andelen i häradsallmänningen hava vi icke upptagit, enär den

ringa virkeskvantitet - I.90 kubikmeter per år —, som erhålles, bör utan särskild

beräkning tillfalla jordbruksfastigheten med hänsyn till det höga pris, vi satt på

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 282.

såväl åker som utmark och då till denna fastighet icke skulle komma att höra

någon som helst ståndskog.

Skillnaden i å-pris på åker och utmark i fråga om den till byggnadstomter

lämpliga marken heror därpå, att för åkern kan beräknas någon avkomst under de

år, tomtförsäljningen pågår. Vidare är att bemärka beträffande priset på tomtmarken,

att detta icke torde kunna sättas högre än vi gjort med hänsyn dels till

de väsentliga områden, som i synnerhet i och invid stad vid tomtindelning åtgå till

vägar och allmänna platser, dels ock till de omkostnader och den tidsutdräkt med

ty åtföljande ränteförluster, som alltid äro förbundna med tomtförsäljning i någon

större omfattning.

Om ståndskogens värde torde vi icke böra yttra oss i vidare mån, än att vi

kunna vitsorda, att i skogsvärderingsinstrumentet upptagna å-pris å virke äro i

överensstämmelse med nu gällande virkespriser på rot med liknande belägenhet.

Dock måste vi tillägga, att detta värde föreligger faktiskt endast i dens hand, som

till nu åsätta priser kan utnyttja all skogstillgången, men som varken kronan,

Västerås stad eller annan, som tilläventyrs förvärvar egendomen, torde vara i stånd

att så behandla saken, borde en skälig jämkning i det åsätta värdet göras, åtminstone

beträffande den mängd yngre skog, som icke kan avverkas nu, samt den del

av även den äldre skogen å området mellan ån och bygdevägen, som alltid måste

kvarlämnas för att icke området med omgivning skall helt och hållet profaneras.»

Arkitekten Asplund framhåller, att platsen vid Vallby syntes äga

sällsynta företräden för anläggande av en kyrkogård samt ur estetiska

synpunkter. Vägen dit vore synnerligen vacker och hade en

allvarlig och värdig prägel. I fonden av vägen torde man redan från

domkyrkan kunna se det blivande lilla begravningskapellet. Själva

området vore väl avgränsat. Man hade därifrån eu synnerligen vacker

utsikt både över staden och uppåt ådalen. Genom att väl tillvarataga

områdets skönhetsvärden syntes möjligheterna att erhålla en vacker

kyrkogård vara utomordentligt stora. Området komme säkerligen att

även i framtiden ligga utanför staden, vilken utvecklades åt .annat håll.

Stadsfullmäktige hava förklarat sig icke kunna godkänna de synpunkter,

domänintendenten och gode männen anlagt vid värderingen.

Dessa hade satt tomtpris på egendomens huvudsakliga areal, även de

delar, som skulle ingå i kyrkogården eller behållas som öppna platser

eller parker. Staden önskade icke inköpa egendomen för att stycka

den i tomter eller utvinna något ekonomiskt värde av skogen. Ehuru

staden behövde blott en del av egendomen — visserligen större delen

— hade staden begärt att få köpa egendomen i dess helhet, enär detta

ansats kunna lättare gå för sig och ärendet brådskade. Att tomtspekulationen

ej vore intresserad för den trakt invid staden, där Vallby

läge, framginge av att vissa närmare och bättre belägna områden åt

detta håll ej blivit styckade till tomter. För övrigt borde, ifall tomt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 282.

markspris skulle läggas till grund, beaktas, att omkring 25 procent av

arealen bortginge lill gator in. in. Åven Hult och Johansson hade,

såsom dessa ock medgivit, vid sin värdering kommit till ett synnerligen

högt pris. Den av dem såsom erforderlig angivna jämkningen i ståndskogens

värde enligt jägmästarens uppskattning borde med hänsyn till

egendomens avsedda användning ske genom sagda värdes nedsättande

till hälften. Med iakttagande härav och om Hults och Johanssons

värdering i övrigt följdes, skulle egendomens pris komma att stanna

vid omkring 90,000 kronor. Detta pris vore staden villig att betala.

Magistraten i Västerås har yttrat, att av östra skiftet, som omfattade

omkring 48 hektar, kom me att i den blivande kyrkogården ingå

ungefär 40 hektar. Ett inlösningspris av 90,000 kronor för hela egendomen

har synts magistraten lämpligt avvägt.

Domänstyrelsen har anfört att, ehuru den av domänintendenten

och gode männen gjorda värdesättningen av egendomen ej kunde anses

oskälig, styrelsen likväl med hänsyn till storleken av området i dess

helhet, försålt i en lott, ansåge sig böra förorda en nedsättning av det

av dem beräknade värdet med 10 procent.

Därefter hade Västerås drätselkammare i ingiven skrift förklarat

priset vara för högt även etter den av domänstyrelsen föreslagna reduktionen.

A en bifogad karta hade utmärkts det område, som behövdes

för kyrkogården. Den återstående, avlägsnaste delen av egendomens

huvudskifte kunde uppenbarligen ej inom överskådlig tid komma till

användning för byggnadsverksamhet. Dä staden varken kunde eller

borde genom att betala överpris på jord i stadens närhet medverka till

en för stadens utveckling skadlig värdestegring å annan jord inom eller

invid staden, ville drätselkammaren tillkännagiva sin enhälliga mening,

att staden icke borde avsluta det här ifrågasatta egendomsköpet, om

köpeskillingen från kronans sida sattes till högre belopp än det erbjudna,

eller 90,000 kronor.

Uppskattningsmännen, skogstjänstemännen, länsstyrelsen och do- Departementi

mänstyrelsen äro eniga därom, att anledning icke föreligger att i kronans ^/enhand

behålla ifrågavarande egendom, utan att den i allt fall bör försäljas

vid arrendetidens slut.

Vid sådant förhållande och då Västerås stad anmält sin önskan

att förvärva egendomen, av vilken, enligt vad utredningen utvisar, ett

stort område är särskilt lämpligt att användas till anläggning av den

nya kyrkogård, varav staden är i trängande behov, samt på grund av

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 249 käft. (Nr 282.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 282.

sin belägenhet och naturbeskaffenhet bör kunna i samband därmed anordnas

till en sällsynt vacker och stämningsfull park, anser jag tillfälle

böra beredas staden att förvärva egendomen.

Om priset å egendomen hava skiljaktiga meningar yppat sig. Det

av domänintendenten och gode männen föreslagna värdet synes mig

emellertid vara alltför högt beräknat. Utredningen synes mig utvisa,

att föga sannolikhet förefinnes för att egendomen skulle kunna vid

försök att realisera densamma fördelad i flera lotter, delvis avsedda till

tomter, betinga så högt pris som uppskattningsmännen föreslagit. Åven

om inom de närmast staden belägna delarna ett antal tomter skulle

kunna upplåtas, måste nog de avlägsnare delarna ännu länge disponeras

för jordbruk. Detta har betydelse även för frågan, huruvida byggnaderna

böra upptagas till särskilt värde.

Då jag sålunda anser, att priset vid egendomens försäljning till

staden bör — bland annat med fästat avseende vid att så väsentlig del

av egendomen är avsedd att användas till kyrkogård och således icke

kan upplåtas till tomter — sättas avsevärt lägre än uppskattningsmännen

föreslagit, finner jag det knappast möjligt att gå någon annan väg

för att komma till ett skäligt värde än att såsom domänstyrelsen stanna

vid en procentisk nedsättning i det av uppskattningsmännen föreslagna

värdet. Härvid håller jag emellertid före, att det å byggnaderna åsätta

värdet bör av skäl, som ovan angivits, först frånräknas. Det återstående

beloppet, 172,360 kronor 6 öre, anser jag böra nedsättas med 25 procent,

varefter värdet skulle bliva 129,270 kronor 5 öre, som torde böra avjämnas

till 129,000 kronor.

Enligt min uppfattning måste detta pris anses vara särdeles måttligt.

Det må därefter bero på stadsfullmäktige i Västerås, huruvida de vilja

antaga detsamma.

Tillträdet bör ske vid arrendetidens slut den 14 mars 1921 eller

vid den tidigare tidpunkt, varom staden kan överenskomma med egendomens

arrendator.

Detta anbud från statens sida bör ej stå stadsfullmäktige öppet

längre än intill utgången av år 1919, enär därefter åtgärder böra vidtagas

för egendomens disposition efter arrendetidens slut den 14 mars

1921, därest staden icke i nu föreslagen ordning inköper densamma.

På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Vallby nr 4 i Sankt Ilians socken av Västmanlands

län må till staden Västerås försäljas mot en köpeskilling av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 282.

129,000 kronor, att vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl. Maj:ts

befallningshavande i länet, samt under villkor i övrigt:

att innehavaren av lägenheten Pettersberg, August Karlsson, och

hans hustru skola äga att under sin återstående livstid innehava denna

lägenhet på enahanda villkor, som nu äro gällande; samt

att staden ensam bestrider kostnaderna för köpets lagfarande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga ... till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Eric Paulsson.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:330 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till staden Västerås av kronoegendomen Vallby nr 4 i Västmanlands län. s. 2 i texten
  2. JoU 1918:86 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86 s. 7 i texten