Angående försäljning till staden Västerås av kronoegendomen Vallby nr 4 i Västmanlands län
1918-04-12 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:282, Angående försäljning till staden Västerås av kronoegendomen Vallby nr 4 i Västmanlands län
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Nr 282.
1
Nr 282.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning
till staden Västerås av kronoegendomen Vallby nr 4
i Västmanlands län; given Stockholms slott den 12 april
1918.
Under åberopande av bilagd a utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj.t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att kronoegendomen Vallby nr 4 i Sankt Ilians socken av Västmanlands
län må till staden Västerås försäljas mot en köpeskilling av
129,000 kronor, att vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl. Maj:ts
befallningshavande i länet, samt under villkor i övrigt:
att innehavaren av lägenheten Pettersberg, August Karlsson, och
hans hustru skola äga att under sin återstående livstid innehava denna
lägenhet på enahanda villkor, som nu äro gällande; samt
att staden eusam bestrider kostnaderna för köpets lagfarande.
De till ärendet hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen
med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 249 käft. (Sr 282.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 282.
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
april 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:
I en den 23 november 1916 till jordbruksdepartementet inkommen
skrift ann öllo stadsfullmäktige i Västerås, att staden måtte få inköpa
kronoegendomen Vallby nr 4 i Sankt llians socken av Västmanlands
lan för den köpeskilling, som kunde bliva bestämd genom expropriationstörfarande
eller på annat sätt, som statsmakterna föreskreve. Denna
egendom är Magen, norr om staden och helt nära d-nnas planlagda
område. Avståndet till staden uppges av domänintendenten liil 2 kilometer,
varvid som .utgångspunkt torde hava tagits platsen för gårdens
byggnader vilka ligga i områdets avlägsnaste del. Avståndet till den
narmaste delen uppges i handlingarna vara endast 12 minuters väg från
domkyrkan. Egendomen är utarrenderad till den 14 mars 1921 för
580 kronor om året. Dess areal är 60 074 hektar, därav 22.733 hektartomter
och åker, 0.420 hektar äugslindor, 36.7 79 hektar skogs- och
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 282. 3
betesmark samt 0.142 hektar impediment. Egendomens ägor äro fördelade
i tre skiften, dels ett mindre område längst i norr och väster
om bygdevägen till Skultuna, bestående av tömtplanen och en mindre
åker, dels ett större långsträckt skifte mellan nämnda bygdeväg och
Svartån, huvudsakligen bestående i sin norra större del av åker och i
den södra delen av skogsmark, dels ock ett på 700 meters avstånd från
sistnämnda skifte och väster därom särskilt för sig beläget skifte, bestående
av skogsmark. Å sistnämnda skifte tinnes en lägenhet, benämnd
Pettersberg.
Till stöd för sin berörda framställning anförde stadsfullmäktige
huvudsakligen följande:
»Västerås stad står för närvarande inför uppgiften att anlägga en ny kyrkogård.
Platsen för densamma är ännu icke bestämd, huvudsakligen av den anledningen
att något tillräckligt närbeläget område med avgjort lämpliga betingelser
för ifrågavarande ändamål icke finnes. Bland de platser, som blivit undersökta och
som särskilt i estetiskt avseende vunnit synnerligt beaktande, är en del av hemmanet
Vallby nr 4 i Sankt Ilians socken. Utom det, att å detta område skulle
kunna erhållas en utomordentligt vacker kyrkogård, kan densamma därstädes, bättre
än på övriga undersökta platser, erhålla ett avskilt och ostört läge och detta
oaktat området är det till stadens centrala delar mest närbelägna av de undersökta
platserna.
Stadsfullmäktige hava funnit det för kyrkogårdsfrågans lyckliga lösning fördelaktigt,
särskilt som staden för frågans beredande och kyrkogårdens iordningställande
förfogar över helt kort tid, att staden är ägare till alla de områden, som
kunna komma ifråga vid val av plats. — — —.
Nämnda förhållande har framstått såsom ett viktigt skäl för staden att söka
förvärva berörda kronohemman. Men staden har därjämte andra skäl att önska
sig ett förvärv av denna egendom. Icke så att staden behöver den för att bereda
sig någon ekonomisk fördel. Byggnadsve ksamheten synes icke tendera att utbreda
sig åt det håll, där Vallby ligger. Och för industriella anläggningar lämpar sig
denna trakt mycket litet, då den ligger synnerligen olämpligt för att förses med
för dylika anläggningar nödiga kommunikationsförbindelser. Det är utom sambandet
med kyrkogård sfrågan huvudsakligen ett naturskyddssyfte, som förestavar stadens
önskan att få förvärva ifrågavarande egendom. Den del av egendomen, som ligger
närmast staden, utgöres av ett utomordentligt vackert och för hela trakten omkring
karakteristiskt, på en hög bergås intill Svartån befintligt gammalt furubestånd,
kallat Trumslagarskogen. Detta skogsområde utgör därjämte en mycket omtyckt
och livligt besökt promenadplats. Det är givetvis för dem, som äro måna om tillvaratagande
av de skönhetsvärden, som finnas inom staden och i dess omgivningar,
av särskilt intresse att icke genom avverkning eller eljes denna skogstrakts betydelse
i berörda avseende går förlorad.
Även det andra till egendomen hörande skogsområdet, som ligger nära intill
det tätt bebyggda förstadssamhället Jakobsberg, vars inkorporering med staden är
starkt ifrågasatt, är en mycket anlitad tillflyktsort för stadsbor och bebyggare inom
Jakobsberg vid utflykter i det gröna. Även om här icke skogen såsom sådan är
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 282.
så vacker som Trumslagarskogen och ej heller på grund av sitt läge är i samma
grad som denna ägnad att giva karaktär åt omgivningarna, finnes dock skäl att
söka bevara även denna skogstrakt i sitt naturliga tillstånd och särskilt är det av
vikt ur naturskyddssynpunkt, att de väldiga anhopningarna av stora mosshöljda
moränblock, som här finnas, få lämnas orubbade.
Det är jämväl för att kunna tillvarataga och skydda dessa och andra naturvärden
i stadens omedelbara närhet, som staden önskar förvärva egendomen.
För att underlätta förvärvet har staden, på sätt av närlagda handling framgår,
förskaffat sig arrendatorns utfästelse att avstå från arrendet av egendomen, i
händelse densamma förvärvas av staden.»
Vid skriften var fogad förklaring'' av egendomens arrendator Gustav
Pettersson, att han vore villig att, om staden före utgången av hans
arrendetid förvärvade egendomen, genast avstå arrenderätten mot ersättning
av 5,000 kronor i ett för allt.
Magistraten i Västerås förordade bifall till stadsfullmäktiges hemställan.
Sedan ärendet remitterats till domänstyrelsen, avgåvos yttranden
av vederbörande domänintendent och länsstyrelse.
Domänintendenten förklarade därvid, att han ansåge skäl icke
förefinnas för att vid arrendetidens slut behålla egendomen i kronans
ägo. Ingen möjlighet funnes att utvidga arealen av dess jordbruk.
Däremot vore efterfrågan av til! bostadstomter lämpliga områden i stadens
närhet och jämväl i riktning mot och på andra sidan Vallby betydande.
Egendomens försälining i styckat skick borde därför vara att
förorda, men mot en dylik disposition genom kronnns försorg mötte den
svårighet, att ej alla områden av egendomen lämpade sig till bostadstomter.
En avsevärd del av d''SS åkerjord'' vore belägen »frånsols» i
skarp lutning mot Svartån och betydande delar av marken vore beroende
av åns vattenförhållanden och kunde ej torrläggas tillräckligt djupt
för byggnadsändamål. Det syntes därför vara för kronan fördelaktigast
att sälja egendomen ostvekad till staden.
Länsstyrelsen ävensom vederbörande skogstjänstemäu och domänstyrelsen
förordade likaledes, att stadens framställning måtte vinna
beaktande. Av skogstjänstemäunen framhölls därvid att, om staden
köpte egendomen, komme den vackra skogen att bevaras, under det att
den av enskild köpare troligen skulle genast skövlas.
Kungl. Maj:t förordnade med anledning härav den 23 februari
1917, att saluvärdering ofördröjligen skulle verkställas å egendomen.
Kungl. Majits nåd. proposition Nr 282. 5
Sådan värdering har den 8 maj 1917 förrättats av vederbörande
domänintendent med gode män. De hava därvid förklarat sig anse alla
skäl tala för egendomens försäljning till staden och hava uttalat, att de
vid värderingen utgift från den förutsättning, att staden vore definitiv
köpare av egendomen och att de endast ägde att åsätta densamma det
värde, vilket dess läge och egenskaper i övrigt samt stadens angivna
behov samfällt borde betinga. Under hänvisning till eu å kalkerväv
år 1917 av t. f. distriktslantmätaren Axel Hanzon utförd, med nr 8
betecknad kopia av ett år 1898 av förste lantmätaren J. R. Ivökeritz
upprättat kartutdrag över inägorna till kronohemmanet nr 4 i Vallby
by hava uppskattningsmännen indelat egendomens område i särskilda
delar med olika värden, sålunda:
Areal.
Värde
per hektar.
kronor
per ägo- figur.
1. Tomtområde, trädgård, åker .......................................
Åbyggnaders brandlörsäkringsvärde ..............................
0.579
2,000
1,158
—
—
9,050
2. Remsa utmed bygdevägen .......................................
1.892
1,000
1,892
En lngbyggnad, brandlörsäkringsvärde....................
3. Åker och utmål k »slef om vägen i stark sluttning mot
~
1,000
Cist er; eljest lördelakligt byggnadsområde .................
4. Utmark octi till mindre del åker söder om nr 3; starkt
kuperad mark, beväxt med grov barrskog; sällsynt
12.932
3,300
42,675
god byggnads- och parkterräng ............................
9.701
5.000
48,505
5. Lägre belägen åker ös‘er om nr 3 .............................
9.500
1,300
12,350
6. »Hjalmars Kulle», en ättehög .................................
0.097
1,000
97
7. Område vid stadens förra borrbrunn ..........................
0.040
1,000
40
8. Angslinda utelter Svartån .....................................
9. Backsluttning mot Svartån öster om nr 4; lämpligt park-
0.20 5
100
20.50
område .. ..........................................................
1.606
800
1,284.80
10. Ängsmark vid Svartån...............................................
1.178
2,000
2,356
11. Grusgrop ....................... .....................................
0.524
2,000
1,048
12. Norra delen av västra stiftet .................................
2.3 15
no
254.65
13. Mellersta » » » » ....................................
10.470
100
1,047
14. Södra » » » » ....................................
8.564
120
1,026.48
15. Lägenheten Pettersberg med skog.................................
0.481
400
250
Växande skog å 1—14................................................
—
—
57,878.63
Utdelning från häradsallmänning ......... ..................
—
—
380
Arrendatorns återstående nybyggnadsskyldighet ............
—
—
• 97
Summa
60.0 7 4
—
182,410.06
Skogsvärderingen hade verkställts i mars 1917 av vederbörande
jägmästare, som därvid upptagit värdet pi r kubikmeter till 12 kronor
för timmerträd av 22—30 centimeter i diameter, till 15 kr<<nor för grövre
timmerträd, till 8 kronor för smärre virke och skadade träd, till 11
6
Kungl Maj:ts nåd proposition Nr 282.
kronor för lövskog och till 8 å 20 kronor för ekvirke (blott 28 träd),
vilka pris uppgåves vara de då gällande.
Vid insändande av uppskattningsinstrumentet anförde länsstyrelsen,
att några särskilda skäl icke syntes föreligga för egendomens bibehållande
i kronans ägo. Med hänsyn till att tillräckliga byggnadsområden
erbjöde sig närmare staden, ansåge länsstyrelsen det kunna med största
sannolikhet antagas, att egendomen i eu blivande köpares hand fortfarande
under lång framtid komme att disponeras såsom jordbruksfastighet.
Det syntes därför ingalunda med säkerhet kunna förväntas,
att egendomen, vars hävd syntes vara i viss mån eftersatt, skulle, även
i betraktande av dess läge i stadens grannskap, finna köpare till det
åsätta priset. På grund härav ansåge länsstyrelsen tillräckliga betingelser
icke föreligga för bestämmande av egendomens saluvärde till så högt
belopp, som uppskattningsmännen föreslagit, utan syntes en jämkning
skäligen böra vidtagas i uppskattningsvärdet.
Sedan stadsfullmäktige beretts tillfälle att yttra sig över uppskattningen,
hava dessa med skrivelse den 28 februari 1918 överlämnat dels
yttrande av ledamoten av riksdagens första kammare Adam Hult samt
nämndemannen C. A. Johansson i Löfsta med anledning av en av dem den
12 januari 1918 gjord värdering av egendomen, dels ett, yttrande av
arkitekten E. M. Asplund i Stockholm och dels en förklaring av innehavaren
av lägenheten Pettersberg, August Karls-on, att han vore näjd,
ifall vid blivande inköp staden tilltörbundes att på enahanda villkor, smn
nu vore gällande, tilllörsäkra honom och hans hustru fortsatt nyttjanderätt
till lägenhet, så länge någon av dem levde.
Av det utav Hult och Johansson avgivna yttrandet må här återgivas
följande:
»Vad då först åbyggnaderna beträffar, sä kan värdet av desamma enligt vår
mening särskilt beräknas i det fall, att man, såsom uppskattningsmännen också förfarit,
utgår från att större delen av egendomens åkerjord kan utnyttjas till byggnadstomter.
År så däremot icke fallet, måste ju åbyggnaderna bibehållas för jordbruksdriften
^ och böra då icke åsättas särskilt värde. Vid värdering av desamma torde
man emellertid i varje fall böra beakta skillnaden i värde å ena sidan vid bibehållandet
av dem för jordbruksdriften och å andra sidan vid det bortförande av en
del av byggnaderna, som vid utläggande av egendomen till tomter bör vidtagas,
enär de flesta uthusen då bliva överflödiga.
åid värdering av marken hava vi icke tagit den minsta hänsyn vare sig till
den omständigheten, att den med furuskog beväxta delen av fig. 4 å kartan naturligtvis
komme att av staden bibehållas såsom park och sålunda icke komme att
lämna staden någon inkomst, eller därtill att staden ämnar använda en del av egendomen
till begravningsplats; vi hava värderat marken uteslutande med hänsyn till
7
Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 282.
det verkliga vilrde, som man enligt vår mening kan betinga sig vid försäljning av
egendomen nu till den högstbjudande. Härvid hava vi utgått ifrån att priset på
jorden måste bliva beroende av vad densamma lämpligen bör användas till för
ändamål, och detta återigen är beroende av markens läge och beskaffenhet. Men
även tillgången på byggnadstomter närmare staden och möjligheten för framdragande
av ledningar till tomtområde inverkar härvidlag. Med den kännedom vi äga om
berörda förhållanden och med hänsyn till avståndet från staden till egendomens
norra del, måste vi uttala såsom vår bestämda mening, att utnyttjandet av hela
området mellan Svartån och bygdevägen till bostadstomter under en nu överskådlig
framtid är fullkomligt uteslutet. Därför måste man nog beräkna att, vem som än
förvärvar egendomen, norra delen av densamma fortfarande användes till jordbruk
och priset beräknas därefter, varemot de högre belägna delarna av södra delen av
området ifråga torde böra beräknas till ett högre pris inför möjligheten, att byggnadstomter
så småningom böra kunna försäljas härifrån, om ock till ett lågt tomtpris.
Med denna uppfattning om det lämpligaste sättet för egendomens utnyttjande
vid försäljning i vanlig ordning, hava vi värderat densamma sålunda:
Såsom jordbruksfastighet bibehålies lämpligen lig. 1, omkring hälvten av
Hg- 2 och hela fig. 3 och 5 å kartan med därinom belägna fig. 6, 7 och 8, utgörande
i areal omkring 17.500 hektar åker, som, ehuru den befinnes i dålig hävd, med
hänsyn till sin belägenhet i stadens närhet och försedd med hjälpliga åbyggnader
värderas till 1,600 kronor per hektar .................................................... 28,000: —
samt omkring 6.500 hektar avrösningsjord å 600 kronor per
hektar .................................................................................................... 3,900: - -
Av återstående del av området mellan ån och bygdevägen beräknas
kunna försäljas till tomter omkring 5.500 hektar åker, som värderas
till 2,400 kronor per hektar ....................................................... 13,200: —
och omkring 5.500 hektar utmark av fig. 2 och 4 å 2,000 kronor
per hektar ............................................................................. 11,000: -
Fig. 9, som utgöres av en backsluttning mot ån och är olämplig
till byggnadstomter samt innehåller i areal 1.60 6 hektar, anses värd
högst det av uppskattningsnämnden åsätta värdet 800 kronor per hektar 1,284: so
Fig. 10 och 11, som utgöras av dels en ganska låglänt ängsmark
vid Svartån och dels av en på grund av grusets otjänlighet till
väggrus övergiven grusgrop, utgörande i areal tillhopa I.702 hektar, kan
värderas till högst l,0l)0 kronor per hektar ........................................... 1,702: —
Egendomens egentliga utmark, det västra skiftet å kartan och
å denna betecknad med fig. 12, 13 och 14, innehållande i areal tillhopa
21.3 4 0 hektar, anses böra upptagas till det av uppskattningsnämnden
åsätta värdet.................................................................................... kronor 2,328:13
Hitföres ståndskogens värde enligt värderingsinstrumentet
så blir egendomens hela värde ......................................
kronor 61,414: 9 3
57,878: 63
kronor 119,293:56.
Värdet av andelen i häradsallmänningen hava vi icke upptagit, enär den
ringa virkeskvantitet - I.90 kubikmeter per år —, som erhålles, bör utan särskild
beräkning tillfalla jordbruksfastigheten med hänsyn till det höga pris, vi satt på
8
Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 282.
såväl åker som utmark och då till denna fastighet icke skulle komma att höra
någon som helst ståndskog.
Skillnaden i å-pris på åker och utmark i fråga om den till byggnadstomter
lämpliga marken heror därpå, att för åkern kan beräknas någon avkomst under de
år, tomtförsäljningen pågår. Vidare är att bemärka beträffande priset på tomtmarken,
att detta icke torde kunna sättas högre än vi gjort med hänsyn dels till
de väsentliga områden, som i synnerhet i och invid stad vid tomtindelning åtgå till
vägar och allmänna platser, dels ock till de omkostnader och den tidsutdräkt med
ty åtföljande ränteförluster, som alltid äro förbundna med tomtförsäljning i någon
större omfattning.
Om ståndskogens värde torde vi icke böra yttra oss i vidare mån, än att vi
kunna vitsorda, att i skogsvärderingsinstrumentet upptagna å-pris å virke äro i
överensstämmelse med nu gällande virkespriser på rot med liknande belägenhet.
Dock måste vi tillägga, att detta värde föreligger faktiskt endast i dens hand, som
till nu åsätta priser kan utnyttja all skogstillgången, men som varken kronan,
Västerås stad eller annan, som tilläventyrs förvärvar egendomen, torde vara i stånd
att så behandla saken, borde en skälig jämkning i det åsätta värdet göras, åtminstone
beträffande den mängd yngre skog, som icke kan avverkas nu, samt den del
av även den äldre skogen å området mellan ån och bygdevägen, som alltid måste
kvarlämnas för att icke området med omgivning skall helt och hållet profaneras.»
Arkitekten Asplund framhåller, att platsen vid Vallby syntes äga
sällsynta företräden för anläggande av en kyrkogård samt ur estetiska
synpunkter. Vägen dit vore synnerligen vacker och hade en
allvarlig och värdig prägel. I fonden av vägen torde man redan från
domkyrkan kunna se det blivande lilla begravningskapellet. Själva
området vore väl avgränsat. Man hade därifrån eu synnerligen vacker
utsikt både över staden och uppåt ådalen. Genom att väl tillvarataga
områdets skönhetsvärden syntes möjligheterna att erhålla en vacker
kyrkogård vara utomordentligt stora. Området komme säkerligen att
även i framtiden ligga utanför staden, vilken utvecklades åt .annat håll.
Stadsfullmäktige hava förklarat sig icke kunna godkänna de synpunkter,
domänintendenten och gode männen anlagt vid värderingen.
Dessa hade satt tomtpris på egendomens huvudsakliga areal, även de
delar, som skulle ingå i kyrkogården eller behållas som öppna platser
eller parker. Staden önskade icke inköpa egendomen för att stycka
den i tomter eller utvinna något ekonomiskt värde av skogen. Ehuru
staden behövde blott en del av egendomen — visserligen större delen
— hade staden begärt att få köpa egendomen i dess helhet, enär detta
ansats kunna lättare gå för sig och ärendet brådskade. Att tomtspekulationen
ej vore intresserad för den trakt invid staden, där Vallby
läge, framginge av att vissa närmare och bättre belägna områden åt
detta håll ej blivit styckade till tomter. För övrigt borde, ifall tomt
-
9
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 282.
markspris skulle läggas till grund, beaktas, att omkring 25 procent av
arealen bortginge lill gator in. in. Åven Hult och Johansson hade,
såsom dessa ock medgivit, vid sin värdering kommit till ett synnerligen
högt pris. Den av dem såsom erforderlig angivna jämkningen i ståndskogens
värde enligt jägmästarens uppskattning borde med hänsyn till
egendomens avsedda användning ske genom sagda värdes nedsättande
till hälften. Med iakttagande härav och om Hults och Johanssons
värdering i övrigt följdes, skulle egendomens pris komma att stanna
vid omkring 90,000 kronor. Detta pris vore staden villig att betala.
Magistraten i Västerås har yttrat, att av östra skiftet, som omfattade
omkring 48 hektar, kom me att i den blivande kyrkogården ingå
ungefär 40 hektar. Ett inlösningspris av 90,000 kronor för hela egendomen
har synts magistraten lämpligt avvägt.
Domänstyrelsen har anfört att, ehuru den av domänintendenten
och gode männen gjorda värdesättningen av egendomen ej kunde anses
oskälig, styrelsen likväl med hänsyn till storleken av området i dess
helhet, försålt i en lott, ansåge sig böra förorda en nedsättning av det
av dem beräknade värdet med 10 procent.
Därefter hade Västerås drätselkammare i ingiven skrift förklarat
priset vara för högt även etter den av domänstyrelsen föreslagna reduktionen.
A en bifogad karta hade utmärkts det område, som behövdes
för kyrkogården. Den återstående, avlägsnaste delen av egendomens
huvudskifte kunde uppenbarligen ej inom överskådlig tid komma till
användning för byggnadsverksamhet. Dä staden varken kunde eller
borde genom att betala överpris på jord i stadens närhet medverka till
en för stadens utveckling skadlig värdestegring å annan jord inom eller
invid staden, ville drätselkammaren tillkännagiva sin enhälliga mening,
att staden icke borde avsluta det här ifrågasatta egendomsköpet, om
köpeskillingen från kronans sida sattes till högre belopp än det erbjudna,
eller 90,000 kronor.
Uppskattningsmännen, skogstjänstemännen, länsstyrelsen och do- Departementi
mänstyrelsen äro eniga därom, att anledning icke föreligger att i kronans ^/enhand
behålla ifrågavarande egendom, utan att den i allt fall bör försäljas
vid arrendetidens slut.
Vid sådant förhållande och då Västerås stad anmält sin önskan
att förvärva egendomen, av vilken, enligt vad utredningen utvisar, ett
stort område är särskilt lämpligt att användas till anläggning av den
nya kyrkogård, varav staden är i trängande behov, samt på grund av
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 249 käft. (Nr 282.) 2
10
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 282.
sin belägenhet och naturbeskaffenhet bör kunna i samband därmed anordnas
till en sällsynt vacker och stämningsfull park, anser jag tillfälle
böra beredas staden att förvärva egendomen.
Om priset å egendomen hava skiljaktiga meningar yppat sig. Det
av domänintendenten och gode männen föreslagna värdet synes mig
emellertid vara alltför högt beräknat. Utredningen synes mig utvisa,
att föga sannolikhet förefinnes för att egendomen skulle kunna vid
försök att realisera densamma fördelad i flera lotter, delvis avsedda till
tomter, betinga så högt pris som uppskattningsmännen föreslagit. Åven
om inom de närmast staden belägna delarna ett antal tomter skulle
kunna upplåtas, måste nog de avlägsnare delarna ännu länge disponeras
för jordbruk. Detta har betydelse även för frågan, huruvida byggnaderna
böra upptagas till särskilt värde.
Då jag sålunda anser, att priset vid egendomens försäljning till
staden bör — bland annat med fästat avseende vid att så väsentlig del
av egendomen är avsedd att användas till kyrkogård och således icke
kan upplåtas till tomter — sättas avsevärt lägre än uppskattningsmännen
föreslagit, finner jag det knappast möjligt att gå någon annan väg
för att komma till ett skäligt värde än att såsom domänstyrelsen stanna
vid en procentisk nedsättning i det av uppskattningsmännen föreslagna
värdet. Härvid håller jag emellertid före, att det å byggnaderna åsätta
värdet bör av skäl, som ovan angivits, först frånräknas. Det återstående
beloppet, 172,360 kronor 6 öre, anser jag böra nedsättas med 25 procent,
varefter värdet skulle bliva 129,270 kronor 5 öre, som torde böra avjämnas
till 129,000 kronor.
Enligt min uppfattning måste detta pris anses vara särdeles måttligt.
Det må därefter bero på stadsfullmäktige i Västerås, huruvida de vilja
antaga detsamma.
Tillträdet bör ske vid arrendetidens slut den 14 mars 1921 eller
vid den tidigare tidpunkt, varom staden kan överenskomma med egendomens
arrendator.
Detta anbud från statens sida bör ej stå stadsfullmäktige öppet
längre än intill utgången av år 1919, enär därefter åtgärder böra vidtagas
för egendomens disposition efter arrendetidens slut den 14 mars
1921, därest staden icke i nu föreslagen ordning inköper densamma.
På grund av vad jag nu anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att kronoegendomen Vallby nr 4 i Sankt Ilians socken av Västmanlands
län må till staden Västerås försäljas mot en köpeskilling av
11
Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 282.
129,000 kronor, att vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl. Maj:ts
befallningshavande i länet, samt under villkor i övrigt:
att innehavaren av lägenheten Pettersberg, August Karlsson, och
hans hustru skola äga att under sin återstående livstid innehava denna
lägenhet på enahanda villkor, som nu äro gällande; samt
att staden ensam bestrider kostnaderna för köpets lagfarande.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
av den lydelse, bilaga ... till detta protokoll utvisar,
skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Eric Paulsson.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1918:330 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till staden Västerås av kronoegendomen Vallby nr 4 i Västmanlands län. s. 2 i texten
- JoU 1918:86 Jordbruksutskottets utlåtande Nr 86 s. 7 i texten