Sök i Ratio Lex

Angående inrättande av en andre-arkivar ^befattning vid landsarkivet i Lund m. m

1918-03-22 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:285, Angående inrättande av en andre-arkivar ^befattning vid landsarkivet i Lund m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

1

Nr 285.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående inrättande

av en andre-arkivar ^befattning vid landsarkivet

i Lund m. mgiven Stockholms slott den 22 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels å ordinarie stat för landsarkivet i Lund uppföra en andre arkivarie

samt i anledning härav godkänna det i statsrådsprotokollet intagna,

av chefen för ecklesiastikdepartementet framlagda förslaget till ny ordinarie

avlöningsstat för nämnda landsarkiv, att tillämpas från och med år

1919, ävensom i samband därmed besluta, att från och med samma år

den enligt kungl. kungörelsen den 11 juni 1909 angående ny stat för

landsarkiven m. in. fastställda staten för vartdera av landsarkiven i Vadstena,

Uppsala och Lund med däri sedermera vidtagna ändringar icke

vidare skall gälla beträffande landsarkivet i Lund;

dels förklara, att för åtnjutande av de i den nya staten för landsarkivet

i Lund upptagna avlöningsförmånerna skola gälla de i kungörelserna

den 11 juni 1909 och den 4 juli 1913 stadgade avlöningsvillkor för

befattningshavare vid landsarkiv, dock beträffande den nye andre arkivarien

vid landsarkivet med de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

tillägg och jämkningar;

dels, i händelse av godkännande av det framlagda statförslaget, öka

det ordinarie anslaget till riks- och landsarkiven med 3,900 kronor;

dels ock till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund anvisa

på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

-i ^.t.•> «

a? i neli(U*miorä

tamd ''tu

in nvjrfiMih åfäOTöi

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

noiimig .nfot»

1 sand. 252 höft.

liv afl eb nött

(Nr 285.)

mm il it

k to häri

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

Inrättande ar

en andre-arkirariebefattning

vid

landsarkivet i

Land m. m.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 mars 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Föredragande departementschefen, statsrådet Rydén yttrade härefter:

Då jag den 14 januari 1918 för Kungl. Maj:t anmälde anslagsbehoven

under åttonde huvudtiteln för år 1919 omförmälde jag, att riksarkivarien

i skrivelse den 29 november 1917 hos Kungl. Maj:t gjort framställning

angående uppförande å ordinarie stat för landsarkivet i Lund av en andrearkivariebefattning

m. m. ävensom att detta ärende remitterats till löneregleringskommittén

för avgivande av utlåtande. Tillika anförde jag, att

om proposition i ämnet hunne föreläggas 1918 års riksdag, därvid borde

tagas under närmare omprövning jämväl frågan, huruvida anledning förelåge

att vidtaga någon jämkning med avseende å det anslag av högst 1,000

kronor, som av riksdagen under senare år regelbundet anvisats å extra

stat till ersättning åt extra biträden vid nämnda landsarkiv. Med bifall

till min hemställan i ämnet täcktes Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen

under åttonde huvudtiteln, punkten 7, föreslå riksdagen att i avbidan på

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

proposition angående ny ordinarie tjänsteman vid landsarkivet i Lund

rn. in. beräkna för sådant ändamål dels eu höjning av det ordinarie anslaget

till riks- och landsarkiven med 3,900 kronor,

dels och till ersättning åt extra biträden vid nämnda landsarkiv på

extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor.

Sedan löneregleringskommittén den 12 mars 191S avgivit det infordrade

yttrandet, anhåller jag att nu få ånyo anmäla ifrågavarande ärende.

Till en början torde jag få förutskicka följande erinringar rörande

den föregående behandlingen av frågan om ordinarie tjänster vid landsarkiven

m. m.

I underdånig skrivelse den 28 september 1899 avgav dåvarande riksarkivarien,

till åtlydnad av Kungl. Maj:ts befallning, förslag till stater för landsarkiven i Uppsala

och Lund, för vilka landsarkivs anordnande riksdagen anvisat medel.

Riksarkivarien erinrade därvid, hurusom han i underdånig skrivelse den 16 oktober

1897 vid avgivande av förslag till stat för landsarkivet i Vadstena uttalat sig

rörande detta landsarkivs ändamål och blivande verksamhet samt de anspråk med hänsyn

till erfarenhet och insikter, som till följd därav borde ställas pa dess föreståndare

eller arkivarien. I fråga om det biträde, som arkivarien oundgängligen behövde för

att kunna fullgöra sina åligganden och för att kunna uppehålla tjänsten även vid semester,

sjukdom eller annat förfall, både riksarkivarien uttalat den meningen, att

ändamålet kunde åtminstone till en början vinnas genom tillgång pa extra biträden.

Vad åter auginge landsarkiven i Uppsala och Lund, vore det — pa sätt riksarkivarien

vidare anförde i förutberörda skrivelse den 28 september 1899 enligt riksarkivariens

mening angeläget, att vid dem redan från början anställdes ett ordinarie

biträde åt arkivarien eller en amanuens med fast lön*). Det vore nämligen otvivelaktigt,

att landsarkiven i universitetsstäderna komme att anlitas i betydligt högre

grad än det i Vadstena, dels därför att universitetsstäderna vore folkrikare och besöktes

av ett vida större antal resande, dels emedan de akademiska lärarna och de studerande

utan tvivel komme att flitigt anlita landsarkiven för rätts-, kyrko- och kulturhistoriska

samt biografiska forskningar, de studerande även för att vinna färdighet att

läsa och förstå gammal skrift.

Riksarkivarien —- som samtidigt för arkivarien vid vartdera av landsarkiven

i Uppsala och Lund föreslog en avlöning av 4,000 kronor, därav 2,500 kronor lön

och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte två ålderstillägg, vartdera a 500

kronor — ansåg i fråga om avlöningen till den ordinarie amanuens, som enligt riksarkivariens

mening borde anställas vid ett vart av dessa landsarkiv, att denna aflöning,

om man iakttoge ungefär samma proportion mellan arkivarie- och amanuenslön, som

*) Enligt då gällande bestämmelser voro vid vissa institutioner anställda ordinarie

tjänstemän i första lönegraden med benämningen amanuens. Sålunda utgjordes vid riksarkivet

den ordinarie personalen av, utom riksarkivarien och erforderlig vaktbetjäning, 3 arkivarier

med avlöning i dåvarande andra lönegraden (d. v. s. 4,500 kronor, därav 3,000

kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunde komma två ålderstillägg,

vartdera å 500 kronor) samt 3 amanuenser med avlöning i dåvarande första lönegraden (d.

v. s. 3,000 kronor, därav 1,800 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill

kunde komma två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

den för riksarkivet pallande, icke kunde sättas lägre än till 2,500 kronor, därav 1,500

kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna komma två

ålderstillägg, vartdera å 500 kronor.

Med förmälan att de för laudsarkiven i Uppsala och Lund avsedda lokaler beräknades

bliva tillgängliga för begagnande, de i Lund den 1 januari 1903 ocli de i

Uppsala den 1 juli samma år, framlade Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till

1902 års riksdag förslag till avlöningsstater för nämnda arkiv, i vilket förslag voro för

vartdera arkivet uppförda, bland annat, en arkivarie och en amanuens med avlöningsförmåner

i enlighet med vad riksarkivarien, på sätt nyss nämnts, ifrågasatt. I sammanhang

därmed framlades förslag till villkor och bestämmelser för åtnjutande av berörda

avlöningar.

Vid 1902 års riksdag förelåg jämväl fråga om ändring i staten för landsarkivet i

Vadstena. I anledning av en utav riksarkivarien gjord framställning hemställde nämligen

Kungl. Maj:t om uppförande å ordinarie stat av en amanuensbefattning även för sistnämnda

landsarkiv. Avlöningen vid denna befattning skulle utgöra 2,200 kronor,

därav 1,400 kronor lön och 800 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle kunna

komma två ålderstillägg, vartdera å 500 kronor. I den till grund för Kungl. Maj:ts

sistberörda förslag liggande framställningen både dåvarande riksarkivarien — med

hänvisning till vad i enahanda avseende av honom föreslagits för landsarkiven i Uppsala

och Lund — anfört, att erfarenheten dåmera givit vid handen, att en ordinarie

amanuens vid landsarkivet i Vadstena vore av behovet påkallad, varjämte åberopats, hurusom

eu sådan tjänsteman vore anställd vid vart och ett av de danska provinsialarkiven.

Beträffande Kung]. Maj:ts omförmälda förslag, såvitt angick anställande av ordinarie

amanuenser vid landsarkiven i Uppsala och Lund, anförde 1902 års riksdag, att,

innan erfarenhet vunnits angående omfattningen av arbetet vid dessa landsarkiv såväl

under organisationstiden som därefter, enligt riksdagens mening andra ordinarie tjänstemän

än, arkivarierna icke borde uppföras å staterna för de ifrågavarande landsarkiven.

Men då riksdagen vore övertygad, att arkivarierna under tiden närmast efter arkivens

upprättande vore i behov av tjänstemannabiträde för de inströmmande arkivaliernas

ordnande, ansåge riksdagen, att i stället för den av Kungl. Maj:t föreslagna

avlöningen för en ordinarie amanuens borde på extra stat för år 1903 anvisas 1,800

kronor till arvode åt en amanuens vid vartdera av dessa landsarkiv. För landsarkivet

i Vadstena ansågs ett belopp av 1,300 kronor böra beviljas till avlönande av extra

biträde åt arkivarie!!.

I enlighet med denna riksdagens uppfattning blev sålunda icke någon ordinarie

amanuensbefattning uppförd å staterna för omförmälda landsarkiv, utan anvisades på

extra stat för år 1903 dels 1,800 kronor till arvode åt en amanuens vid vartdera av

landsarkiven i Uppsala och Lund, dels ock 1,300 kronor för beredande av ökad tillgång

till arvoden åt extra biträden vid landsarkivet i Vadstena,

Medel till beredande av amanuensarvoden med nämnda belopp, 1,800 kronor,

hava sedan dess årligen av riksdagen beviljats för landsarkiven i Uppsala och Lund,

varjämte från och med år 1910 nyssberörda anslag å 1,300 kronor till landsarkivet i

Vadstena utbytts mot ett anslag å 1,800 kronor, d. v. s. enahanda belopp, som medgivits

beträffande de andra båda landsarkiven, till arvode åt en amanuens jämväl vid

landsarkivet i Vadstena. Riksdagen har vidare beträffande vart och ett av de sålunda

anslagna beloppen medgivit Kungl. Maj:t rätt att, om särskilda förhållanden skulle

därtill föranleda, bestämma om medlens användande till ersättning åt flera extra biträden

vid landsarkivet i fråga.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

Vid 1909 års riksdag förelåg, jämte fråga om lönereglering för riksarkivet, förslag

om nya stater för de tre dåvarande landsarkiven. Det förslag, som i sistnämnda

hänseende av Kungl. Maj:t förelädes riksdagen, var grundat på en av dåvarande riksarkivarien

gjord framställning, däri riksarkivarien erinrade om den föregående behandlingen

av frågan om ordinarie amanuensbefattningar vid landsarkiven och såsom sin

mening uttalade, att för det dåvarande tillräckliga skäl icke förelåge att föreslå anställande

av ytterligare en ordinarie tjänsteman vid de då befintliga landsarkiven,

vadan med omprövningen av detta behov syntes kunna anstå, till dess organisationen

hunnit att bliva fullständigt genomförd. På sätt framgår av det statsrådsprotokoll,

som i utdrag bifogades Kungl. Maj:ts framställning i ämnet, förklarade föredragande

departementschefen sig icke hava något att invända mot att avlöning till amanuenser

ej° då upptoges å stat, utan ausåge departementschefen lämpligt, att dessförinnan ännu

någon tids erfarenhet avbidades.

Kungl. Maj:ts förslag till 1909 års riksdag kom följdaktligen ej att upptaga

några andra ordinarie befattningar vid landsarkiven än de redan förefintliga. För

dessa innebar förslaget eu lönereglering, varigenom landsarkivarierna skulle i avlöningshänseende

bliva — frånsett ortstillägg — likställda med förste arkivarierna i riksarkivet,

d. v. s. erhålla avlöning såsom tjänsteman i andra lönegraden. Framställningen

blev i detta avseende av riksdagen bifallen.

Då vid 1910 års riksdag fråga förelåg om inrättande av ett nytt landsarkiv i

Göteborg, syntes spörsmålet om uppförande å ordinarie stat av andra befattningshavare

än landsarkivarie och vaktmästare icke hava förevarit till behandling. Kungl. Maj:ts

förslag till stat för sistnämnda landsarkiv, vilket förslag överensstämde med gällande

stater för övriga landsarkiv, blev av riksdagen godkänt. Vidare har riksdagen, i likhet

med vad skett för de övriga landsarkiven, på extra stat anvisat medel till beredande

av arvode å 1,800 kronor åt eu amanuens vid landsarkivet i Göteborg, med rätt för

Kungl. Maj:t, att, om särskilda förhållanden skulle därtill föranleda, bestämma om

medlens användning till ersättning åt flera extra biträden. Sagda anslag har beviljats

för vart och ett av åren 1912—1918.

Här må slutligen nämnas, att riksdagen på Kungl. Maj:ts framställning beviljat

dels till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet i Lund för vart och ett av åren

1908—1918 1,000 kronor, dels ock till enahanda ändamål vid landsarkivet i Uppsala

för vart och ett av åren 1913 — 1916 800 kronor samt för vartdera av åren 1917 och

1918 1,000 kronor.

Jag övergår härefter till en redogörelse för det nu förliggande förslaget.

Riksarkivariens förutberörda framställning den 29 november 1917 bär

närmast föranletts av en utav landsarkivarien i Lund Lauritz Weibull till

riksarkivarien ingiven skrivelse, däri anförts huvudsakligen följande:

Landsarkivarien ansåge det icke behöva närmare påvisas, att den vid landsarkivet

i Lund för närvarande befintliga amanuensbefattningen vore för upprätthållandet av

arkivets verksamhet nödvändig; riksdagen hade genom att årligen bevilja det därtill

utgående arvodet erkänt och behjärtat detta förhållande. I stället ville landsarkivarien

hänleda uppmärksamheten å särskilda, under senare tid tillkomna omständigheter,

som vore av beskaffenhet att föranleda till återupptagandet av frågan om amanuensbefattningens

uppförande å ordinarie stat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 285.

Enligt det för nuvarande amanuensen utfärdade konstitutorialet hade denne att

vid behov åtaga sig förordnande såsom laudsarkivarie. Medan dessa förordnanden ännu

år 1909 inskränkt sig till i regel 1 månad årligen, under vilken tid landsarkivarien

åtnjöt semester, uppginge de numera till ordinärt 2 x/2 månad, därav 11/2 utgjorde

landsarkivariens semester och 4 veckor voro reserverade för av Kungl. Maj:t honom

uppdragna arkivinspektioner. Amanuensen upprätthölle sålunda numera under inemot

en fjärdedel av året regelbundet landsarkivariens tjänst.

Under den tid, amanuensen innehade förordnande, liksom under den övriga delen

av året, då hans tjänstgöringstid jämlikt nyss oraförmälda konstitutorial vore inskränkt

till 4 timmar dagligen, toges hans tjänster i anspråk dels för den dagliga expeditionen,

särskilt i de delar, som anginge den forskande allmänheten, dels, i den mån detta

kunde medhinnas, för ordnings- och registreringsarbeten.

Vad expeditionen anginge, visade en skrivelsen bilagd tabellarisk översikt dess

utveckling sedan år 1903. Enligt denna utgjorde de ingående skrivelserna under femårsperioden

1903—1907 i medeltal per år 309, under femårsperioden 1913—oktober

1917 i medeltal 386; de utgående skrivelserna respektive 360 och 490; utfärdade avskrifter

och bevis respektive 54 och 292; forskningsbesöken respektive 932 och 1,402;

de på platsen framtagna volymerna respektive 2,892 och 8,167; de in- och utlånade

respektive 150 och 213.

Denna ständigt stigande expedition hade — även med beaktande av det förhållande,

att leveranserna sjunkit till en siffra, som dock för sista femårsperioden i medeltal

icke understigit 2,009 volymer pr år — helt naturligt medfört, att amanuensen

numera icke vore i tillfälle att ägna ett systematiskt genomfört arbete åt arkivets ordnande

och förtecknande. Men detta arbete, alltid oundgängligt, om ett arkiv skulle

kunna utnyttjas på tillfredsställande sätt, vore i det nybildade landsarkivet i Lund så

mycket mera trängande, som arkivalierna, vilka numera upptoge en sammanlagd hylllängd

av icke mindre än 5 kilometer, inkommit i sådant skick, att en nyordning och

nyregistrering genomgående varit och vore av nöden.

Det syntes landsarkivarien av det anförda framgå, dels att amanuensen under eu

avsevärd del av året numera toges i anspråk såsom t. f. chef för landsarkivet, dels att

han på grund av expeditionsgöromålens växande omfattning icke längre vore i stånd

att på sätt som vederborde ägna sig åt ordnings- och registreringsarbetena i arkivet.

Förstnämnda förhållande, amanuensens egenskap av t. f. chef, syntes landsarkivarien

vara av beskaffenhet att kraftigt motivera extraordinariesystemets avskrivande och

amanuensens överförande på ordinarie stat; sistnämnda förhållande, den rådande otillräckligheten

i arbetskraft för registrerings- och ordningsarbetena, skulle lättast kunna

avhjälpas, om med amanuensbefattningens förvandling till ordinarie ämbete amanuensens

dagliga arbetstid, i överensstämmelse med gällande praxis, utsträcktes från 4 till

6 timmar.

Eu förändring som den föreslagna skulle emellertid icke endast i framhållna avseenden

bliva landsarkivet till ovärderligt gagn. Med ett amanuensarvode som det nuvarande

om endast 1,800 kronor kunde det icke väntas, att amanuensen även med

erhållande i viss mån av dispens från de akademiska kvalifikationer, som krävdes för

befattningen, skulle kunna under längre tid kvarhållas på sin plats — det syntes i

detta sammanhang vara tillräckligt att erinra om de ringa befordriugsutsikter, vilka

funnes å arkivbanan, och den vida säkrare existens, som andra grenar av administrationen

ävensom de allmänna läroverken hade att erbjuda. Men för landsarkivet vore

det av högsta vikt, att amauuensen icke alltför ofta växlade. Det måste av honom

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285. 7

krävas icke allenast eu ingående kännedom om de olika ämbetsverkens inom arkivdistriktet

organisation ocli funktioner i iildre och nyare tid, utan också eu snart sagt

in i enskildheterna gående kunskap i lokalhistoriens olika grenar. En dylik kunskap

vunnes först genom årslånga studier inom arkivet, och säkerhet för denna kunskaps

fortsatta utnyttjande i det allmännas tjänst endast genom beredande av en tryggad

ställning för amanuensen och eu rimlig lön för det arbete, han presterade.

Med anledning av vad sålunda anförts och i särskilt betraktande därav, att innehavaren

av amanuensbefattningen inemot en fjärdedel av året vore t. f. chef för landsarkivet

och med sitt nuvarande arvode icke kunde åt ordnings- och registreringsgöromålen

ägna tillräckligt arbete, ville landsarkivarien — helst det i hot; "råd lå"e i det

allmännas intresse att kunna i större utsträckning än hittills tillgodogöra sig amanuensens

arbete och knyta honom fastare vid arkivet — hemställa om utverkande av

proposition till 1918 års riksdag av innehåll, att amanuensen måtte bliva överförd på

iandsarkivets ordinarie stat och erhålla en avlöning, svarande mot andre arkivaries i

riksarkivet eller, frånräknat ortstillägget, utgörande per år 3,700 kronor, därav lön

2,200 kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor, jämte tre ålderstillägg, vart och

ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring, samt att i sammanhang

därmed det till landsarkivet utgående vikariatsanslaget måtte höjas med det belopp,

som erfordrades för avlöning av vikarie under den föreslagne andre arkivariens

semester, eller med 187 kronor 50 öre.

Riksarkivarien har i sin förut omförmälda skrivelse den 29 november

1917 förklarat sig på av landsarkivarien anförda grunder anse dennes

framställning behjärtansvärd. Vidare yttrar riksarkivarien:

De av landsarkivarien anförda siffrorna visade, att arbetet inom landsarkivet i

Lund tagit eu sådan omfattning, att en ordinarie tjänsteman vid sidan av landsarkivarien

måste äga full sysselsättning därmed. Att under sådana förhållanden bibehålla

amanuensbefattningen såsom extra ordinarie syntes icke vara en klok anordning av

arbetsförhållandena. Det vore nämligen klart, att om landsarkivet skulle kunna påräkna

att få för arbetet behålla en person, som utbildat sig för detsamma och genom

en längre tjänstgöring ytterligare utvecklat sin förmåga att väl fylla platsen, och om

det av eu sådan person skulle kunna krävas en full daglig tjänstgöring, platsen icke

kunde få förbliva extra ordinarie och avlönas blott med 1,800 kronor. Den lön, som

borde erbjudas, borde fastmera vara sådan, att den bleve jämförlig med vad som utginge

för motsvarande arbete inom andra grenar av arkivbanan eller därmed jämförliga

banor. Här erbjöde då andre-arkivariebefattniugar inom riksarkivet och andrebibliotekariebefattningar

inom biblioteksväsendet lämpliga jämförelsepunkter, och riksarkivarien

ville således även i avseende på platsens beskaffenhet och avlöning instämma

i landsarkivariens förslag, att begynnelseavlöningen måtte sättas till 3,700 kronor samt

tillika tre ålderstillägg utgå, vart och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15

års tjänstgöring. Då däremot nuvarande amanuensarvode, 1,800 kronor, skulle bortfalla,

skulle ökningen i 1919 års riksstat sålunda bliva 1,900 kronor, vartill komme

ett för ökuing av vikariatsanslaget erforderligt belopp av 187 kronor 50 öre, eller utjämnat

200 kronor.

Innehavaren av den nya befattningen syntes böra benämnas andre arkivarie.

På gmud härav och med hänvisning i övrigt till landsarkivariens åberopade skrivelse

hemställde riksarkivarien om förslag till riksdagen, att

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

1) i staten för landsarkivet i Lund måtte från och med år 1919 uppföras eu

audre-arkivariebefattning med en årlig avlöning av 3,700 kronor, därav lön 2,200

kronor och tjänstgöringspenuingar 1,500 kronor, jämte rätt till tre ålderstillägg, vart

och ett å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring;

2) anslaget till vikariatsersättuing vid nämnda landsarkiv måtte höjas med 200

kronor per år; samt

3) vid bifall till ovanstående punkter 1) och 2) det å extra stat för amanuenser

vid landsarkiven anvisade beloppen måtte minskas med 1,800 kronor för indragning

från och med samma tid av anslaget till arvode åt amanuensen vid landsarkivet i Luna.

Löneregleringskommittén har i sitt förutnämnda utlåtande den 12

mars 1918 anfört, bland annat, följande:

Löneregleringskommittén auser för sin del arbetsförhållandena vid landsarkivet

i Lund vara sådana, att behovet kräver anställande därstädes av en biträdande ordinarie

tjänsteman. Särskilt vill kommittén framhålla vikten därav, att för den verksamhet,

varom här är fråga, må kunna icke blott förvärvas utan även under avsevärd

tid bibehållas väl kvalificerad person, och detta torde knappast med säkerhet påräknas,

därest ej ordinarie anställning beredes den, vars arbete tages i anspråk.

Om således kommittén icke funnit någon erinran att göra mot att å ordinarie

stat för landsarkivet i Lund uppföres en ny ordinarie tjänsteman, vilken lämpligen,

såsom föreslagits, torde böra benämnas andre arkivarie, har det emellertid synts kommittén

tveksamt, huruvida denna personalförstärkning vid landsarkivet i Lund borde

genomföras utan att samtidigt upptoges till prövning, huruvida en dylik förstärkning /

vore behövlig även vid något eller några av de övriga landsarkiven. I första hand

har kommittén därvid haft sm uppmärksamhet riktad på landsarkivet i Uppsala.

I detta avseende torde böra erinras, hurusom i en den 28 september 1915 dagtecknad

skrivelse, omförmäld i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14

januari 1916 (åttonde huvudtiteln 1916, punkt 8) dåvarande riksarkivarien gav uttryck

åt den meningen, att den skillnad emellan de båda landsaikiven i Uppsala och Lund,

som onekligen förefunnits under de första åren av deras tillvaro och som varit anledningen

till att landsarkivet i Lund åtskilliga år i förväg erhållit anslag till ersättning

åt extra biträden, därefter börjat utjämnas och att under de senaste åren landsarkivet

i Uppsala i flera hänseenden utvecklats starkare än landsarkivet i Lund.

Enligt vad kommittén inhämtat, torde emellertid arbetet vid landsarkivetiLundi vissa

hänseenden, särskilt vad angår sådana göromål, som sammanhänga med landsarkivets

anlitande från allmänhetens sida, fortfarande i omfattning ej oväsentligt överstiga

motsvarande arbetsmängd vid landsarkivet i Uppsala.

Med avseende härå och då för närvarande fråga icke föreligger om anställande

av biträdande ordinarie tjänsteman vid annat landsarkiv än det i Lund, har kommittén

trott hinder icke böra möta att, oberoende av förhållandena vid övriga landsarkiv,

nu bereda landsarkivet i Lund den ifrågasatta personalförstärkningen.

Å andra sidan är det kommittén angeläget framhålla, att eu åtgärd i denna

riktning givetvis icke bör få anses i och för sig innebära ett medgivande, att biträdande

ordinarie tjänsteman bör anställas även vid övriga landsarkiv eller något av

dem, utan bör frågan därom i förekommande fall bliva föremål för noggrann prövning.

Beträffande avlöningen till den föreslagne andre arkivarien har kommittén icke

funnit något att erinra .mot vad riksarkivarien därom hemställt, liksom kommittén ej

heller har något att erinra nipt rjksarkivarifens förslag, om höjning av det ordinarie

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung], Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

anslaget till vikariatsersättning, arvoden åt extra biträden in. in. vid landsarkivet i

Lund med 200 kronor, för den händelse, såsom laudsarkivarien och riksarkivarien synas

hava avsett, den föreslagne tjänstemannen — i likhet med motsvarande tjänstemän i riksarkivet

men i motsats mot vad dels i regel gäller för tjänstemän i lägsta lönegraden

vid centrala ämbetsverk, dels ock stadgats för länsassessorer, länsnotarier och länsbokhållare

— beredes förmånen av semester under en och en halv månad årligen (i

stället för allenast en månad). De skäl, på grund av vilka vid 1909 års riksdag, i

sammanhang med då skedd lönereglering, semester å en och en halv månad ansågs

böra medgivas även andre arkivarierna i riksarkivet, finnas angivna i vederbörande

departementschefs yttrande till statsrådsprotokollet den 12 januari 1909 (statsverkspropositionen,

bilagan åttonde huvudtiteln, sid. 10 och 11, 20 och 21). Därest emellertid

— vad kommittén för sin del anser riktigast — semesterförmånen för den föreslague

tjänstemannen vid landsarkivet i Lund begränsades till eu månad, skulle det

belopp, varmed anslaget till vikariatsersättning in. m. borde höjas, kunna inskränkas

till 125 kronor. Att under alla förhållanden semestern får åtnjutas allenast »när sådant

kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång», är självfallet.

På sätt riksarkivarien föreslagit torde, om den ifrågasatta andre-arkivariebefattningen

kommer att inrättas, det nuvarande anslaget å 1,800 kronor till en amanuens

vid landsarkivet i Lund kunna samtidigt indragas. Däremot torde även i dylikt fall

det belopp av 1,000 kronor, som för närvarande är anvisat till ersättning åt extra

biträden vid berörda landsarkiv, fortfarande vara erforderligt för det avsedda ändamålet.

Beträffande de avlöningsvillkor, som böra gälla för den ifrågasatta

andre arkivarien, föreslår löneregleringskommittén, att vid godkännande av

kommitténs uppfattning i semesterfrågan för den nye befattningshavaren

skola gälla enahanda avlöningsvillkor, som enligt kungl. kungörelsen den

11 juni 1909 stadgats för befattningshavare vid landsarkiv med undantag

för vaktmästaren vid arkivdepån i Visby (bihang till svensk författningssamling

år 1909 nr 41), med följande tillägg och jämkningar:

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras till följd av tjänsteresor

eller för beredande av semester andre arkivarien skall vara skyldig att,

om han förordnas till landsarkivariebefattningen, bestrida densamma, dock

ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta

vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar

men eljest däremot svarande belopp;

att, för åtnjutande av löneförhöjning efter viss tids tjänstgöring, andre

arkivarien icke må föras till last tid, varunder han åtnjutit ledighet för

fullgörande av värnplikt;

att andre arkivarie, som då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

år skyldig att avgå från tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 252 höft. (Nr 285.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

att andre arkivarien årligen må, när sådant kan ske utan hinder för

göroinålens behöriga gång, åtnjuta semester under en månad.

På grund av vad i detta ärende förekommit finner jag mig böra tillstyrka,

att till riksdagen avlåtes proposition om uppförande å ordinarie

stat för landsarkivet i Lund av den föreslagna nya tjänsten med avlöning

i första normalgraden. 1 likhet med löneregleringskommittén anser jag

hinder icke möta, att en dylik åtgärd vidtages oberoende av förhållandena

vid andra landsarkiv, allra helst någon framställning rörande dessa senare

icke nu föreligger. Vad angår den ifrågasatta nya tjänstemannens benämning,

synas mig alla skäl tala för den föreslagna titeln »andre arkivarie».

T "avseende å frågan om den tilltänkta befattningshavarens rätt till

semester hava olika meningar yppat sig. Landsarkivarien i Lund och

riksarkivarien synas hava utgått från att han skulle berättigas åtnjuta

semester under en och en halv månad årligen, under det löneregleringskommittén

förklarat sig anse riktigast, att semesterförmånen inskränkes

till en månad om året. Såsom kommittén erinrat, äga andre arkivarierna

vid riksarkivet årligen, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjuta semester under en och en halv månad, vilket innebär

en undantagsställning för dem i förhållande till vad eljest gäller beträffande

tjänstemän av motsvarande grad vid centrala ämbetsverk. Denna

undantagsställning medgavs av 1909 års riksdag och är, enligt vad bilagan

åttonde huvudtiteln till sagda års statsverksproposition giver vid handen,

grundad därpå, att det icke ansetts lämpligt att genom fastställandet

av en kortare semestertid i alltför hög grad inskränka möjligheten för

ifrågavarande arkivtjänstemän att idka vetenskaplig verksamhet eller företaga

studie- och forskningsresor. Förslag om beredande för dem av en

längre semester än den eljest normala hade för Kungl. Maj:t framlagts

av riksarkivarien. Vid ärendets föredragning den 12 januari 1909 yttrade

dåvarande departementschefen om detta förslag följande:

Riksarkivariens förslag, att även första gradens tjänstemän i riksarkivet skulle

komma i åtnjutande av en och en halv månads semester, överensstämmer icke med

vad beträffande sådana tjänstemän stadgats i de nu lönereglerande verken. Då jag det

oaktat anser mig böra understödja detta förslag, gör jag det därför, att dessa riksarkivets

tjänstemän icke synas mig uti ifrågavarande avseende kunna helt och hållet

likställas med sina jämnordnade i exempelvis statskontoret. Jag tillåter mig vidare

erinra om den långa årliga ledighet, som universitetslärarna åtnjuta icke minst med

hänsyn till angelägenheten av att dem beredes tillfälle att utveckla sig i vetenskapligt

hänseende. Även arkivmannen måste i sin mån vara vetenskapsman, om han

skall kunna göra de rika kunskapskällor, som våra arkiv gömma, givande för forskningen.

Han måste på samma gång besitta gedigna humanistiska kunskaper och in
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

sikt i moderua arkivaliska forskningsmetoder. Enligt vad jag inhämtat, lära riksarkivets

tjänstemän ofta nog använda sin semester till studier i utländska arkiv. Då

nyttan för vårt arkivväsende av dylika studier liksom av fördjupade historiska och

humanistiska insikter i allmänhet ju är obestridlig, synes det mig mindre välbetänkt,

att genom en förkortning av den semester, ifrågavarande tjänstemän sedan länge åtnjutit,

förminska möjligheten för den intresserade unge arkivmannen att fortbilda sig

i sin vetenskap. Jag anser mig därför, som sagt, böra biträda vad riksarkivarien i

denna del föreslagit.

Ehuruväl de synpunkter, som sålunda legat till grund för bestämmande

av semesterledighetens längd för andre arkivarierna vid riksarkivet,

kunna anses tillämpliga även i fråga om den föreslagne andre arkivarien

i Lund, har jag kant mig tveksam, huruvida denne borde tillerkännas

längre semester än en månad. Då emellertid jämväl andre bibliotekarierna

såväl vid riksbiblioteket som även vid universitetsbiblioteken enligt gällande

bestämmelser äro berättigade till semester under en och en halv månad

och det torde få anses olämpligt, att den nye andre arkivarien i Lund

erhåller kortare semesterledighet än motsvarande tjänstemän vid därvarande

universitetsbibliotek, har jag låtit mina betänkligheter fara. Jag tillstyrker

därför, att den nye befattningshavaren vid landsarkivet må komma i åtnjutande

av en och en halv månads semester. För ändamålet bör, såsom

i det föregående angivits, det ordinarie anslaget till vikariatsersättning,

arvoden åt extra biträden m. m. vid landsarkivet i Lund höjas med ett till

200 kronor avrundat belopp.

För närvarande gäller för landsarkivet i Lund en genom omförmälda

kungl. kungörelse den 11 juni 1909 för sagda landsarkiv samt landsarkiven

i Vadstena och Uppsala fastställd stat med däri sedermera vidtagna ändringar.

Därest nu föreliggande förslag vinner bifall, torde lämpligen en särskild

ordinarie avlöningsstat fastställas för landsarkivet i Lund, vilken stat bör

erhålla följande utseende:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

Tjänst-

Lön.

görings-

pennin-

Summa.

Anmärkningar.

gar.

1 landsarkivarie .................

3,600

1,800

5,400

1 Efter 6 år kan lönen höjas

1 med 500 kronor och efter 10

1 år med ytterligare 600 kronor,

i Efter 5 år kan lönen höjas

med 600 kronor, efter 10 år

■j med ytterligare 600 kronor

1 andre arkivarie ...............

2,200

1,500

3,700

och efter 16 år med ytterligare

Till vikariatsersättning, ar-

l 600 kronor.

voden åt extra biträden

in. m.................................

—

—

1,345

I Efter 6 år kan lönen höjas

1 vaktmästare.......................

700

350

1,050

< med 100 kronor och efter 10

1 år med ytterligare 100 kronor

För skötsel av värmeledning

Till inköp av arkivalier och

—

—

300

tryckta arbeten .............

—

—

250

Summa kronor

—

—

12,045

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad, bränsle och lyse, skall, så länge

denna förmån kvarstår, å lönen avdragas 100 kronor årligen, varande vaktmästaren likväl skyldig att

själv bekosta elektrisk armatur och lampor.

I sammanhang med godkännandet av en dylik stat, att tillämpas från

och med år 1919, torde beslut böra fattas, att från och med sistnämnda

år den enligt kungl. kungörelsen'' den 11 juni 1909 gällande staten för

vartdera av landsarkiven i Vadstena, Uppsala och Lund med däri sedermera

vidtagna ändringar icke längre skall gälla i fråga om landsarkivet i

Lund.

Då genom inrättandet av den ifrågasatta befattningen det för närvarande

till arvode åt en amanuens vid sistnämnda landsarkiv utgående

extra anslaget å högst 1,800 kronor skulle bliva obehövligt, komme godkännande

av den nya staten att medföra en merkostnad för statsverket

av allenast 2,100 kronor.

Mot vad löneregleringskommittén föreslagit beträffande avlöningsvillkoren

för den nye andre arkivarien har jag,. frånsett bestämmelsen om

semestertidens längd, intet att erinra.

Såsom jag tidigare yttrat, borde i sammanhang med den föreliggande

frågan om uppförande å staten för landsarkivet i Lund av en ny ordinarie

tjänsteman tagas under omprövning, huruvida anledning förefunnes att

vidtaga någon jämkning beträffande det belopp av högst 1,000 kronor,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 285.

13

som av riksdagen under senare år regelbundet anvisats å extra stat till

ersättning åt extra biträden vid nämnda landsarkiv. Då av utredningen i

ärendet framgår, att ifrågavarande anslag alltjämt är behövligt, torde detsamma

böra hos riksdagen äskas på extra stat jämväl för år 1919.

Skulle, såsom avsett är, frågan om reglering av avlöningsförhållandena

för vid statens verk och inrättningar anställda vaktmästare komma att

hänskjutas till prövning av 1918 års riksdag samt dylik lönereglering bliva

av riksdagen beslutad, böra givetvis avlöningsförmånerna för vaktmästaren

vid landsarkivet i Lund så jämkas, att de bliva lika med de avlöningsförmåner,

som tillerkännas andra likställda vaktmästare vid statsinstitutioner.

Jag hemställer på grund av vad jag sålunda anfört, att Eders Kungl.

Maj: t täcktes föreslå riksdagen att

dels å ordinarie stat för landsarkivet i Lund uppföra

en andre arkivarie samt i anledning härav godkänna

det av mig framlagda förslaget till ny ordinarie

avlöningsstat för nämnda landsarkiv, att tillämpas från

och med år 1919, ävensom i samband därmed besluta,

att från och med samma år den enligt kungl.

kungörelsen den 11 juni 1909 angående ny stat för

landsarkiven m. m. fastställda staten för vartdera av landsarkiven

i Vadstena, Uppsala och Lund med däri sedermera

vidtagna ändringar icke vidare skall gälla beträffande

landsarkivet i Lund;

dels förklara, att för åtnjutande av de i den nya

staten för landsarkivet i Lund upptagna avlöningsförmånerna

skola gälla de i kungörelserna den 11 juni 1909

och den 4 juli 1913 stadgade avlönings villkor för befattningshavare

vid landsarkiv, dock beträffande den

nye andre arkivarien vid landsarkivet med de i det föregående

av mig förordade tillägg och jämkningar;

dels, i händelse av godkännande av det framlagda

statförslaget, öka det ordinarie anslaget till riks- och

landsarkiven med 3,900 kronor;

dels ock till ersättning åt extra biträden vid landsarkivet

i Lund anvisa på extra stat för år 1919 ett

förslagsanslag, högst 1,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 252 käft. (Nr 285.)

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:t$ Nåd. Proposition Nr 285.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

; och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid

detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gustaf Floren.

Stockholm 1918, Ivar HaeggstrÖms Boktryckeri A. B.

18345g

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1918:121 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående inrättande av en andre-arkivariebefattning vid landsarkivet i Lund m. m. s. 1 i texten