Angående anvisande av anslag å tillägg sstat för år 1918 för vissa ändamål under åttonde huvudtiteln
1918-01-08 · 93 sidor, varav 89 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 89 av 93 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:291, Angående anvisande av anslag å tillägg sstat för år 1918 för vissa ändamål under åttonde huvudtiteln
Dokumentets text
Katigt. Maj:tx Nåd. Proposition Nr 291.
1
Nr 291.
Knngl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anvisande
av anslag å tillägg sstat för år 1918 för vissa
ändamål under åttonde huvudtiteln; given Stockholms
slott den 5 april 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 anvisa anslag för nedan
angivna ändamål under åttonde huvudtiteln, nämligen:
Arkiv, bibliotek och museer.
Museer.
Nationalmuseum.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till fullbordande av beslutade arbeten beträffande
förändrad uppställning av nationalmuseets samlingar
av europeisk keramik och antika skulpturarbeten
ävensom installering av museets samling av antika bronser,
vaser in. m. i de för vederbörande samlingar avsedda
salar inom nationalmuseibyggnaden anvisa på
tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp
av 5,288 kronor,
samt att i samband därmed medgiva, att för nämnda
ändamål må användas 2,002 kronor 32 öre av det utav
riksdagen för år 1917 anvisade anslaget till inredning
av en utställningssal i nationalmuseibyggnaden.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 257 käft. (Nr 291.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Naturhistoriska riksmuseet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till ytterligare utgifter för expenser samt vård,
underhåll och förkovran av naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelping anvisa på tilläggsstat för år 1918
ett förslagsanslag, högst 5,100 kronor.
[3.]
[4.]
[5J
Kyrkliga ändamål,
Kleresistaten.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att för beredande av ersättning för kostnader i samband
med verkställd utbetalning av Jmgstidshjälp under
år 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn ef Jer
delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa anvisa
på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst
1,625 kronor.
Domkapitlens expeditioner.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa
dels högst 1,540 kronor till täckande av brist i
domkapitlets i Karlstad expeditionskassa,
dels ock högst 2,818 kronor till täckande av brist
i domkapitlets i "Luleå expeditionskassa m. m.
.Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
r r ''
Serafimerlasarettet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på tillägsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
j^ögst 468,097 kronor, till täckande av.den brist,
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 291. 3
som år 1917 uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper,
ävensom till täckande av motsedd brist i samma
räkenskaper för år 1918.
Allmänna skolväsendet.
Det högre skolväsendet. •
Högre lärarinneseminariet.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att. anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda
förslagsanslag
dels till täckande av den brist, som under åren
1916 och 1917 må hava uppkommit i de på extra stat
för sistnämnda två år anvisade anslagen till uppehållande
av verksamheten vid högre lärarinneseminariets hushållsskola,
ett belopp av högst 3,468 kronor,
dels ock till förstärkande av det på extra stat för
år 1918 till enahanda ändamål anvisade anslaget ett
belopp av högst 5,660 kronor.
Statens läroverk.
U,...... 5 i , > ;i,''
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda
förslagsanslag
dels till täckande av under år 1917 uppkommen
brist i det för läroverksöverstyrelsen på ordinarie stat
uppförda anslaget å 13,550 kronor för tillfällig adjunktion,
vikariatsersättning, expenser m. m. ett belopp av
högst 4,500 kronor,
dels ock till förstärkande av berörda anslag på 1918
års stat ett belopp av likaledes högst 4,500 kronor;
att för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,
av utgifter, som under år 191$ skola bestridas av ljusoch
vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men
sökh ej kunna utgöras av dehna kassas medel, därest
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:(s Nåd. Proposition Nr 291.
ej terminsavgifterna till densamma sättas till högre belopp
än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1918
ett förslagsanslag av 300,000 kronor;
att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda
förslagsanslag
dels för täckande av den i statens provskolas, nya
elementarskolans, räkenskaper vid 1917 års slut bokförda
bristen i skolkassan ett belopp av högst 3,227
kronor,
dels till förstärkande av de skolkassan vid nya elementarskolan
under år 1918 till buds stående medel ett
belopp av högst 2,429 kronor,
dels ock för täckande av de utgifter, som under år
1918 skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa
men som ej kunna utgöras medelst terminsavgifter å
sammanlagt 44 kronor av varje betalande lärjunge, ett
belopp av 11,000 kronor.
Folkundervisningen.
Folkskolöv erstyrelsen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa
dels till täckande av under år 1916 uppkommen
brist i staten för folkskolöverstyrelsen ett belopp av
högst 5,551 kronor,
dels ock till täckande av under år 1917 uppkommen
brist i samma stat ett belopp av högst 9,001 kronor.
Abnormundervisningen.
Kungl. Majd föreslår riksdagen
att, under förutsättning av att riksdagen i enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 275 förut denna
dag framställda förslag beviljar ett auslag av 450,000
5
Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 291.
kronor till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med upprättade ritningar av nybyggnad för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda, därav anvisa på tillläggsstat
för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp
av 200,000 kronor.
Deri tekniska undervisningen.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda för- [12.]
slagsanslag anvisa
dels till täckande av den vid 1917 års utgång förefintliga
bristen i det i staten för Chalmers tekniska
institut uppförda ordinarie anslaget till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter ett belopp av högst
16,600 kronor,
dels ock till förstärkande under år 1918 av nyssnämnda
i institutets stat uppförda ordinarie anslag ett
belopp av högst 6,000 kronor;
att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda för- [13.]
slagsanslag anvisa
dels till täckande av under åren 1916 och 1917
uppkomna brister i de för tekniska skolan i Stockholm
anslagna medel till uppvärmning högst 17,916 kronor,
dels till gottgörande av ränta å ett för uppehållande
av läroanstaltens verksamhet av dess styrelse upptaget
lån högst 550 kronor,
dels ock till förstärkande av de för år 1918 läroanstalten
till buds stående medel till uppvärmning högst
15,000 kronor.
Åtgärder för fysisk utbildning.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda för- [14.]
slagsanslag anvisa
opaginerad Kontrollera mot PDF
é Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
dels fill täckande av under år 1916 uppkommen
brist i de för gymnastiska Centralinstitutet anslagna
medel till ved, ljds, materiell, samlingar in. m. högst
2,131 kronor,
dels till täckande av under är 1917 uppkommen
brist i samma medel högst 11,766 kronor,
dels ock till förstärkande av de för samma anstalt
till enahanda ändamål för år 1918 redan anvisade medel
högst 11,750 kronor;
att till täckande av under räkenskapsåret den 1
oktober 1916—den 30 september 1917 uppkommen
brist i räkenskaperna för Stadion på tilläggsstat för år
1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 9,235 kronor.
Diverse.
Kungl. Maj:t föreslår riksdagen
att till täckande av vissa under punkten angivna,
av statskontoret och Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länen utbetalade förskott anvisa på tilläggsstat för år
1918 såsom förslagsanslag ett belopp av högst 76,760
kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Värner Rydén.
Kutuji. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
7
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april, 1918.
Närvaran de:
Hans excellens herr statsministern Edén, -
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner.
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Rydén anförde härefterSedan
Kungl. Maj:t den 14 januari 1918 till riksdagen avlät proposition
(nr 2) angående tilläggsstat för år 1918, hava erforderliga utredningar
i åtskilliga under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande
ärenden, i vilka det synes vara behövligt, att nödiga anslagsmedel beredas
a tuläggsstaten för nämnda år, numera blivit avslutade. Jag anhåller därtör
att nu få påkalla Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet å dessa ärenden
och redogör^, för de skäl, som synas mig böra föranleda, att framställning
däri avlåtes till riksdagen, därvid jag kommer att inordna vederbörande
ärenden under samma huvudrubriker, som tillämpats vid uppställningen
av åttonde huvudtiteln av årets statsyerksproposition.
8
Kungl. Majt:s Nåd. Proposition Nr 291.
Arkiv, bibliotek och museer.
Museer.
Nationalmuseum.
r I 1 i Inredningsarbeten m. m. i nationalmuseet. Vid beräkningen av
inredning»- det anslag, 350,000 kronor, som av 1913 års riksdag beviljades till utarbeten
m. m. föran(je av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden, hade hänsyn
1 mn’eenta1'' icke tagits till kostnaderna för de inredningsarbeten, som måste verkställas,
innan samlingarna kunde på lämpligt och tidsenligt sätt installeras i de
omdanade lokalerna och dessa sålunda åter göras tillgängliga för allmänheten.
Sedan behov av medel härför gjort sig gällande, anvisade Kungl.
Mai:t vid olika tillfällen särskilda anslag till berörda ändamål, varjämte
riksdagen beviljade på extra stat dels för år 1917 7,000 kronor till inredning
av en utställningssal i nationalmuseibyggnaden, dels ock för ar
1918 14,000 kronor till förändrad uppställning av nationalmuseets samlingar
av europeisk keramik och antika- skulpturarbeten ävensom till in
stallering av museets samling av antika bronser, vaser m. m. i de för
vederbörande samlingar avsedda salar inom museibyggnaden.
Nu har överintendenten och chefen för nationalmuseum i skrivelse
den 21 mars 1918 anmält, att nämnda anslag å 14,000 kronor visat sig
otillräckligt för bestridande av kostnaderna för därmed avsedda ändamål,
överintendenten har därvid till en början yttrat följande rörande till
-
komsten av anslaget i fråga:
I min underdåniga framställning den 30 september 1916 angående beviljande av
ifrågavarande anslag hade jag meddelat, att enligt inhämtade kostnadsberäkningar de europeiska
keramiska samlingarnas förändrade uppställning skulle betinga en kostnad av 5,800
kronor och anordningarna inom samlingarna av antika skulpturarbeten^ bronser, vaser
m m. 7,220 kronor, varjämte jag, sedan överintendentsämbetet i underdånigt utlåtande
dels vrkat vissa förändringar i de föreslagna åtgärderna, dels framhålla nödvändigheten
av att beräkna ett belopp för oförutsedda utgifter, i underdånig skrivelse den
15 november 1916 hemställt om beviljande av tillsammans 14,000 kronor tor ovannämnda
inredningsarbeten, vilket belopp även av riksdagen beviljades.
Härefter fortsätter överintendenten:
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291. 9
Som bekant hava under tiden så stora prisstegringar inträffat, att de beviljade
beloppen omöjligen kunna rucka till för de avsedda ändamålen, och jag har därför
funnit mig nödsakad att inhämta nya kostnadsförslag. Dessa utvisa följande kostnader:
A. För salen för europeisk keramik:
Snickeriarbeten................. kronor 5.240: —
Målningsarbeten ............... » 1,078: —
Tapetserararbeten ............ » 915; —
Tyg till montrernas klädsel » 2,160: —
För oförutsedda utgifter » 500: —
Summa kronor 9,898: —
B. För antiksalen:
7 stycken montrer ......... kronor 9.622: —
5 lufter gardiner ........... » 1.775: —
Summa kronor 11,397: —
Härav framgår, att för fullbordande av de ifrågavarande inredningsarbetena erfordras
ett belopp av 7,290 kronor utöver de beviljade 14.000 kronorna
. , , , an^rä sidan återstår å det till inredning av en utställningssal år 1916 beviljade
beloppet, 7,000 kronor, 2 002 kronor 32 öre, på grund därav att icke alla till salens
inredning hörande arbeten ännu blivit utförda. Denna sal har redan tagits i bruk,
och de återstående detaljerna av inredningsarbetet kunna i nödfall anstå ännu någon
tid, utan att någon väsentlig olägenhet därav vållas. Däremot bör öppnandet av antiksalen,
som nu vant avstängd i över ett år, icke längre fördröjas och återstående inredningsarbeten
därstädes därför snarast möjligt avslutas. Detsamma gäller om ordnandet
av den sal, vari den europeiska keramiken är inrymd.
Vid detta förhållande och då det är min skyldighet att begränsa mina framställde11^!''
om nya anslag till det strängt nödvändiga, får jag, under åberopande av ovanstående
kalkyl, i underdånighet hemställa, att för fullföljande av nyinrednin^en inom
samhngarna av autika skulpturarbeten m. m. och europeisk keramik må få "användas
det a anslaget till utställningssalens inredning kvarvarande beloppet, 2,002 kronor 32
ore, och att Kungl. Maj:t täcktes antingen av tillgängliga medel därutöver anvisa eller
hos riksdagen aska ett tilläggsanslag av 5,287 kronor 68 öre till gäldande av de genom
prisförhöjningarna uppkomna ytterligare kostnaderna för ifrågavarande ändamål.
På grund av särskilda remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits
dels den 26 mars 1918 av byggnadsstyrelsen, som icke haft något att
erinra mot den gjorda framställningen, dels ock den 28 mars 1918 av statskontoret,
som anfört, bland annat, följande:
Med förmälan, att den uppkomna kostnadsökningen för ifrågavarande arbeten
fo rån letts av de inträffade stora prisstegringarna, har museichefen såsom motiv för sin
framställning anfört, att vissa ännu återstående detaljer av arbetet med inredning av
en viss utställningssal, vilken redan tagits i bruk, kunna i nödfall anstå ännu någon
tid, utan att någon väsentlig olägenhet därav vållas, men att däremot öppnaudet av
antiksalen, som nu vant avstängd i över ett år, icke längre bör fördröjas och återstaende
inredningsarbeten därstädes därför snarast möjligt avslutas, samt att detsamma
gailae ordnandet av den sal, vari den europeiska keramiken är inrymd.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 257 höft. (Nr 291.)
2
10
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Lämpligheten av förslaget att för förstnämnda arbeten nu taga i anspråk den
ännu odisponerade delen av anslaget till inredning av en utställningssal torde enligt
statskontorets mening bero av längden av den tid varunder kan anstå med de ännu
återstående detaljerna av sistnämnda inredningsarbete. Uppgår denna tid blott till
ett eller annat år, synas de för dessa återstående arbeten avsedda medel knappast
böra nu tagas i anspråk för annat ändamål. Om åter kompletteringen av utställningssalen
kan utan olägenhet fördröjas någou avsevärt längre tid, synes det icke nödigt,
att förenämnda reservation ! 2.002 kronor 32 öre hela denna tid balanseras i räkenskaperna,
utan under sådan förutsättning torde intet vara att erinra mot att framställning
göres till riksdagen om förändrad användning av sistnämnda belopp.
Vad därefter angår det för förstnämnda arbeten ytterligare erforderliga belopp
torde, därest dessa arbetens fullbordande av Kungl. Maj:t anses vara av den
brådskande art, att medel därtill nu måste beredas, ej förefinnas annan utväg an att
härtill äska ett tilläggsanslag hos riksdagen, vilket anslag, om kompletteriugsarbetena
böra redan under innevarande år utföras, lärer böra uppföras a tillaggsstat tor ar
1918, men eljest å 1919 års riksstat.
I anledning av statskontorets utlåtande har överintendenten den 3
april 1918 ånyo yttrat sig i ämnet och därvid andragit:
Med anledning av underdånigt utlåtande av statskontoret över min underdåniga
framställning av den 21 mars 1918 angående ökat anslag till örändrad uppställning
av europeisk keramik och antika skulpturarbeten samt till installering av antika vaser,
bronser m. m. anser jag mig böra i underdånighet framhålla, att den har gjorda ramställningen
är av synnerligen brådskande natur särskilt vad museets antiksamling angår,
enär denna avdelning nu i omkring två år vant fullständigt avstängd för allmänheten.
Vid nyordnandet av nämnda samling, som just nu i viktiga delar påbörjats,
bar nationalmuseet haft den stora förmånen att åtnjuta föreståndarens för-antiksamlingen
i Glvptoteket i Köpenhamn, doktor Frederik Poulsens värdefulla bistånd.
Ja-r anser av största vikt att kunna omedelbart få begagna mig av de anvisningar han
redan givit och är beredd att ytterligare inom den närmaste framtiden giva. Ktt
uppskov just nu skulle betyda inte blott samlingens försenade uppställande utan aven
ett fruktbringande samarbetes avbrytande. . , . ..
Vad den europeiska keramiksamlingen beträffar star dess omanordning i det närmaste
samband med autiksalens nyinredning. Albetet med densamma skulle vidtaga
omedelbart efter det antiksalen blivit färdig, då båda salarnas samtidiga nyordnande
icke kunde verkställas på grund därav, att de emellan dem liggande tre senast nyord
nade salarna inom avdelningen för konsthantverk da mast hallas en längre ti
stängda för besökande. Det är dessa omständigheter, som orsakat, att keramikavdelningens
nyanordning blivit fördröjd och ökat anslag för ändamalet pa grund av under
tiden inträffade betydande prisstegring måst begäras.
Då denna avdelnings nyanordning utgör en omedelbar fortsättning av den ledan
påbörjade och hittills genomförda omanordningen av hela avdelningen för konsthantverk,
ett arbete, som redan alltför länge fått stå tillbaka, och då hithörande kostnader alltjämt
äro i stigande, synes det mig av högsta vikt, att arbetet med det forsta möjliga
företages enligt nu beräknade kostnader och icke ytterligare till stor skada tor
museet ^r0jjmstiUlni ay den 21 mars 1918 framhöll jag, att av de medel, som
1916 års riksdag beviljat till inredning av en utställningssal i nationalmuseum, tanns
11
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
en rest av 2,002 kronor 32 öre, avsedd för vissa arbeten inom utställningssalen, som
ännu ej utförts och som ännu eu tid kunde anstå, varför dessa 2,002 kronor 32 öre
i nödfall kunde, därest Kungl. Maj:t fann det lämpligt, användas som bidrag för de
än mer brådskande anordningsarbetena inom antik- och keramiksamlingen.
På grund av vad statskontoret yttrat angående återbetalningen i en framtid av
detta bidrag av 2,002 kronor 32 öre får jag härmed, under förutsättning av att Kungl.
Maj:t överhuvud taget finner användandet av denna nödfallsutväg för betäckande av
en del av de förhöjda omkostnaderna lämplig, i underdånighet upplysa, att jag anser,
att med återbetalningen bör kunna anstå omkring högst sex år, då tiderna måhända
äro mindre tryckta än nu.
Då de ändamål, vilkas uppfyllande avsetts med det på 1918 års stat
uppförda anslaget å 14,000 kronor, förut blivit av Kungl. Maj:t och riksdagen
gillade samt det nu visat sig, att till följd av inträffade prisstegringar
de ifrågavarande ändrings- och inredningsarbetena i nationalmuseibyggnaden
icke kunna fullbordas utan att ytterligare medel därför ställas
till vederbörandes förfogande, tvekar jag ej att tillstyrka, att framställning
i ämnet avlåtes till riksdagen. Någon annan utväg att anskaffa det
erforderliga beloppet lär icke stå till buds.
Enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen, belöper sig den
uppkomna merkostnaden till 7,290 kronor. Mot förslaget att till täckande
härav i första rummet anlita en förefintlig reservation av 2,002 kronor
32 öre å det för år 1917 anvisade anslaget till inredning av en utställningssal
i nationalmuseibyggnaden har jag intet att erinra. Fastmer finner
jag en dylik åtgärd vara välbetänkt, med hänsyn därtill att, enligt
vad överintendenten meddelat, berörda reservation icke under åtskilliga år
framåt oundgängligen behöver tagas i anspråk för sitt egentliga ändamål.
Därest riksdagen lämnar sitt medgivande till den föreslagna ändrade
användningen av beloppet i fråga, skulle det tilläggsanslag, som kräves
för nu omhandlade ändamål, kunna begränsas till 5,287 kronor 68 öre
eller, avrundat, 5,288 kronor.
I betraktande av vad överintendenten anfört rörande angelägenheten
av att de pågående inredningsarbetena må kunna fullföljas utan avbrott,
finner jag det vara önskvärt, att sistnämnda belopp hos riksdagen äskas
på tilläggsstat för år 1918.
På grund av det anförda och med hänvisning till den utredning, som
återfinnes i punkten 18 under åttonde huvudtiteln av 1917 års statsverksproposition,
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till fullbordande av beslutade arbeten beträffande
förändrad uppställning av nationalmuseets samlingar
av europeisk keramik och antika skulpturarbeten
[!•]
Departe
mentschefen.
12
[2.]
Expenser
m. m. vid naturhistoriska
riksmuseets
etnografiska
avdelning.
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
ävensom installering av museets samling av antika bronser,
vaser m. in. i de för vederbörande samlingar avsedda
salar inom nationalmuseibyggnaden anvisa på
tillägg sstat för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp
av 5,288 kronor,
samt att i samband därmed medgiva, att för nämnda
ändamål må användas 2,002 kronor 32 öre av det utav
riksdagen för år 1917 anvisade anslaget till inredning
av en utställningssal i nationalmuseibyggnaden.
Naturhistoriska riksmuseet.
2. Expenser m. m. vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning. I den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska riksmuseet
uppfördes för etnografiska avdelningen till expenser samt till avdelningens
vård, underhåll och förkovran ett belopp av 8,200 kronor.
I underdånig skrivelse den 24 augusti 1917 erinrade vetenskapsakademien,
hurusom akademien den 7 juni 1916 vid besvarande av en
remiss i fråga om upplåtelse till etnografiska avdelningen av ett större
antal rum i statens egendom i kvarteret Grönlandet norra framhållit, att
en dylik upplåtelse skulle draga med sig en del nödvändiga underhållskostnader
och expenser, vilka då uppskattats till 4,508 kronor. Sedan
dess hade emellertid prisen å bränsle och övriga förnödenheter stigit, och
akademien finge därför nu anhålla om anvisande för omförmälda ändamål
av ett anslag å 5,100 kronor för vartdera av åren 1918 och 1919, vad
det senare året beträffade dock endast för den händelse att avdelningen
även då finge behålla den ifrågavarande lokalen. Till stöd för framställningen
åberopades en av intendenten vid nämnda avdelning, professorn
C. V. Hartman i skrivelse den 31 juli 1917 gjord utredning i ämnet. I
denna skrivelse framhöll Hartman, att de av honom meddelade utgiftsberäkningarna
uppgjorts under antagande, att utställningsrummen i avdelning I inom
kvarteret Grönlandet södra, vilka vore små och mörka, icke under år 1918
måtte behöva hållas tillgängliga för allmänheten utan endast för forskare
och specialister samt att visningstiden för avdelning II, som inrymdes i
två våningar inom kvarteret Grönlandet norra, under samma år måtte bestämmas
till två timmar under två veckodagar samt söndagen men blott
en kvällsvisning i veckan.
De av Hartman beräknade extra utgifterna för sistnämnda avdelning
ställde sig sålunda:
Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 291.
13
Koks........................................................................
Eld are ....................................................................
Sotning........................................................................
Ved ..............................................................................
Bortkörning av slagg .................................................
Elektrisk strömförbrukning och reparationer ...........
Städning.......................................................................
Rengöring..................................................................
Telefon.........................................................................
Tillfälliga arbeten (transporter, konserveringar etc.)
............ kronor 1,850: —
............. . 500: —
............ » 50: —
............. » 326: —
............. >. 40: —
............ » 700: —
............. » 780: —
........... » 350: —
............. » 100: —
............. > 400: —
Summa kronor 5,096: —
För avdelning I, i vetenskapsakademiens skrivelse benämnd huvudavdelningen,
hade Hartman uppskattat de extra kostnaderna under år 1918
till 850 kronor. Akademien hade emellertid ansett sig icke böra för det
dåvarande göra framställning om anslag till täckande av dessa kostnader.
I Hartmans skrivelse anfördes vidare:
Av Stockholms högskola förhyrde etnografiska avdelningen under åren 1889 —
1908 utställningslokaler i nr 30 Kungsgatan för de asiatiska samlingarnas exponerande.
För ändamålet disponerade museet ett årligt anslag av 3,000 kronor på extra stat.
När högskolan år 1909 överflyttade till sin nya byggnad, måste även etnografiska
museet avflytta, och då akademien icke erhöll någon annan disponibel utställningslokal,
beslöts det, att alla dessa samlingar skulle nedpackas och magasineras. Anslaget till
asiatiska avdelningen blev därför indraget.
Genom denna nödtvungna, provisoriska inskränkning av museets utställningsmöjligheter
har statsverket sålunda under de gångna 8 åren inbesparat 24,000 kronor.
Sedan genom akademiens försorg de nya lokalerna i kvarteret Grönlandet norra
upplåtits åt etnografiska museet, uppställdes här ånyo det mesta av de asiatiska samlingarna,
vilka redan i sin forna lokal intresserat allmänheten och skolorna ojämförligt
mera än de amerikanska samlingarna i avdelning I. Därjämte hava eu massa nyförvärv
från Stillahavsöarna här inrymts. Dessa nya lokaler äro omkring fyra gånger
så stora som de äldre lokalerna vid Kungsgatan, varav torde framgå, huru proportionsvis
ringa — särskilt i betraktande av krigstidens prisförhöjningar — det anslag för år
1918 är, som nu begäres, motsvarande endast omkring femtedelen av det redan inbesparade
beloppet.
På grund av remiss avgav statskontoret den 29 oktober 1917 underdånigt
utlåtande i ämnet och yttrade därvid:
Statskontoret bar inhämtat, att sedan de s. k. asiatiska, huvudsakligen vid Vegaexpeditionen
hopbragta etnografiska samlingarna under eu följd av år varit magasinerade
i lokal inom kvarteret Grönlandet södra, dessa samlingars uppställande på deras
nuvarande plats i kvarteret Grönlandet norr» samt förevisande därstädes för allmänheten
sedan ett par år tillbaka bekostats genom enskilda för ändamålet donerade
medel, vilka emellertid numera vore så gott som förbrukade. Då alltså, om samlingarna
skola fortfarande förevisas, statsanslag för ändamålet synes behövligt, får stats
-
14
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
kontoret hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t göra framställning till riksdagen, att för
vård, underhåll och förevisning under år 1918 av de i kvarteret Grönlandet norra förvarade
etnografiska samlingarna å samma års tilläggsstat må uppföras ett extra förslagsanslag.
högst 5.100 kronor. Vad angår år 1919 torde ett liknande anslag böra
å nämnda års riksstat uppföras, därest ifrågavarande samlingar komma att även då i
sin nuvarande lokal förevisas. Är detta för närvarande ovisst, kan måhända frågan
om anslag för år 1919 tills vidare anstå.
Sedermera hade på given anledning Hartman till ecklesiastikdepartementet
inkommit med en den 22 november 1917 dagtecknad skrift, vari
beträffande det av honom i hans förut omnämnda skrivelse den 31 juli
1917 beräknade extra tillägg å 5,096 kronor för avdelningen II under år
1918 anförts följande:
Beräkningen av nämnda extra tillägg uppgjordes under iakttagande av största
möjliga sparsamhet. Utgifterna för bränsle beräknades sålunda på basis av deu 25 juli
19i7 gällande priser. För att emellertid den beräknade minimisumman skulle räcka
till. anhöll jag om och fick vetenskapsakademiens medgivande dels att under år 1918
hålla utställningsrummen i VaUingatan 1 (kvarteret Grönlandet södra) stängda för
allmänheten, dels att visniugstiden för avdelning II (kvarteret Grönlandet norra) måtte
bestämmas till två timmar under två veckodagar och söndagar samt till eu kvällsvisning
i veckan. Visserligen hava kvällsvisningar i Vallingatan 1 under eu följd av år
ägt rum två gånger i veckan, men jag beder få framhålla, att den elektriska belysningen,
genom vilken dessa visuiugar möjliggjorts, installerats helt och hållet på bekostnad
av mecenater utan ringaste utgift för statskassan. Etnografiska museet är också
deu enda av riksmuseets avdelningar, som anordnat kvällsvisningar. På grund av nu
rådande och oupphörligt stigande höga priser å elektrisk belysning såg jag mig nödsakad
minska dessa till eu gåug i veckan, vilket ytterligare motiveras därav, att kostnaderna
för belysningen i de nya lokalerna med dess många lampor uuder en och
samma tidsenhet är mångdubbelt större än deu i de små rummen i VaUingatan 1.
Från min ovan nämnda skrivelse till vetenskapsakademien har sedan med akademiens
medgivande under sistlidne oktober månad gjorts den avvikelsen, att en av
de fria visningsdagarna från avdelning II överflyttats till Vallingatan t (avdelning I).
Denna ändring skedde för att inom avdelning II minska faran för stöld, enär därstädes
på grund av bristande tillgång på montrer och skåp en massa föremål måste
placeras direkt på väggarna, vilka föremål vaktpersonalen, som av ekonomiska skäl
måste hållas så fåtalig som möjligt, därför har svårt att effektivt övervaka. Erfarenheten
har nämligen visat, att under den kalla årstiden en del fösa individer ävensom
skaror av barn i uppväxtåldern infinna sig på de fria visningstiderna. I VaUingatan
1 åter befinna sig nästan alla föremål under glas.
Genom sistnämnda förändring hava alltså ej visningstiderna minskats. Den inverkar
ej heller på kostnaderna för visningen, ty lika måuga, samma personer, sköta
vakthållningen vid visning inom båda lokalerna. I mitt kostnadsförslag är ej heller
någon summa för visning upptagen, utan bestrides denua på samma sätt som förut ur
etnografiska avdelningens ordinarie anslag. De förutsättningar, under vilka jag begärt
det extra anslaget, hava alltså ej så ändrats, att det kommer att influera på detsamma.
15
Kungl. Maj: t k Nätt. Proposition Nr 291.
Genom beslut den 8 februari 1918 förklarade Kung]. Maj:t sig finna
den av vetenskapsakademien då gjorda framställningen icke föranleda någon
Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.
Sedermera har emellertid akademien i skrivelse den 13 februari 1918
förnyat sin framställning om anvisande av medel för vård, underhåll och
förevisning av de etnografiska samlingar, för vilka upplåtits rum i statens
egendom i kvarteret Grönlandet norra. Denna framställning grundar sig
på en av Hartman till akademien ingiven, den 4 februari 1918 dagtecknad
skrift, däri llartman framhållit, att riksmuseets övriga avdelningar erhållit
begärda tilläggsanslag för uppvärmning in. in., men att etnografiska avdelningen,
enär denna icke vore delaktig i riksmuseets gemensamma expcnsmedclsfond,
blivit försatt i en ytterst prekär undantagsställning. Efter
anhållan att akademien därför måtte hos Kungl. Maj:t påpeka den absoluta
nödvändigheten av att medel ansloges för ifrågavarande ändamål, fortsätter
Hartman:
Att upphöra elda och att stänga avdelningen kan ju icke sättas i fråga, ty då
skulle de här utställda dyrbara, oersättliga samlingarna, vilkas värde uppgår till flera
hundra tusen kronor, ohjälpligt förstöras av mögel och fukt och allt museiarbetet, som
nu är koncentrerat på ordnandet och katalogiserandet av de i avdelning II i bottenvåningen
utbredda nyförvärvade samlingarna — ävensom doktor Backmans viktiga
gipsavgjutningsarbeten — avbrytas och upphöra. Samtliga dessa samlingar blevo då
ock naturligtvis avstängda för allmänheten såväl som för forskare och konstnärer.
Otänkbart är ju, att dessa stora lokaler, som helt nyligen ställts till etnografiska
museets förfogande, nu skulle behöva stängas på grund av den jämförelsevis
ringa utgiften för bräusle och elektriskt ljus för en kvällsvisning i veckan. Vid intet
annat museum i Sveriges rike ha sådana åtgärder vidtagits, och detta skulle för övrigt
strida mot innehållet i det förlidet år avdelningen tillställda kungl. cirkulär, i vilket
inteudenten ålägges tillse, att sådan värmegrad bibehållesj museet, att samlingarna
icke taga skada.
Just i detta fall rörande avdelning II föreligger dessutom särdeles starka skäl
för att statsmakterna med största möjliga liberalitet skola tillmötesgå museets anslagskrav,
ity att alla omkostnaderna såväl för lokalernas iordningställande, elektriska ljusets
inledande, anskaffandet av nya skåp och andra inventarier ävensom de omfattande
install-ringsarbetena i all huvudsak bestritts av enskilda medel. Härtill kommer ock
att allra största delen av de här för allmänheten utställda nyförvärvade samlingarna
erhållits utan någon utgift för staten, äro gåvor av museets vänner.
Akademien har i sin sist omförmälda skrivelse till en början redogjort
för det sätt, varpå etnografiska avdelningen kommit i besittning av
sina nuvarande lokaler. Akademien yttrar därom följande:
Sedan Hartman år 1916 utan uppdrag av vetenskapsakademien hos dåvarande överintendentsämbetet
gjort framställning om upplåtelse till etnografiska avdelningen av
41 rum inom statens egendom i kvarteret Grönlandet norra samt denna framställning
blivit hos Kungl. Maj:t av överintendentsämbetet förordad, bjev akademien, som under
16
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
hand fått kännedom om saken, efter därom gjord anhållan genom remiss den 30 maj
1916 befalld att avgiva yttrande i frågan.
Uti sitt underdåniga utlåtande den 7 juni 1916 framhöll akademien efter en kort
historik över etnografiska avdelningens lokalfråga, att den ifrågasatta upplåtelsen, om
oek provisorisk och sannolikt endast gällande för kort tid, dock kunde vara av stor
betydelse för avdelningen. Akademien förordade därför framställningen, dock under
förutsättning »att redan då sådana åtgärder vidtoges, att andra lokaler till samlingarnas
uppställning eller magasinering funnes disponibla den 1 oktober 1917, därest de
nu begärda rummen då måste utrymmas», samt framhöll vidare, »att upplåtelsen ovillkorligen
förde med sig dels en beräknad kostnad för en gång av 4,596 kronor, dels
en ärlig merutgift för avdelningen av 4,508 kronor och slutligen att avflyttningen
från denna lokal även komme att medföra dryga kostnader.
A denna sin underdåniga skrivelse erhöll akademien ej annat svar än följande
meddelande från överintendentsämbetet:
Till kungl. vetenskapsakademien.
Kungl. överintendentsämbetet har funnit sig böra härigenom underrätta Eder,
att ämbetet, i anledning av i ämnet gjord framställning och i stöd av erhållet nådigt
bemyndigande, denna dag till intendenten för naturhistoriska riksmuseets etnografiska
avdelning, professorn E. V. Hartman för tiden till den 1 juli 1917 till magasinerings-,
arbets- och provisoriska utställningslokaler för nämnda museiavdelning uti den statsverket
tillhöriga fastigheten inom kvarteret Grönlandet norra upplåtit följande lägenheter,
nämligen de rum, som å ämbetets planritningar över ifrågavarande fastighet äro
betecknade med, i bottenvåningen nr 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 15 samt
i våningen två trappor upp med nr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 och 12; varande
från professoren Hartman avfordrad förbindelse att senast ovannämnda den 1 juli 1917
hava åter bortflyttat till museiavdelningen hörande föremål antingen till de lokaler,
där de för närvarande äro förvarade, eller till andra sådana, som må kunna av honom
anskaffas. Stockholm den 31 oktober 1916.
Carl Möller.
Fr. Richter.
Av denna skrivelse framgår, att de upplåtna rummens antal begränsats till 23,
av vilka dock flera äro mycket stora.
Vidare anför akademien:
På grund av enskilda personers frikostighet lyckades det Hartman att inreda
dessa rum, förse dem med elektrisk belysning samt i dem uppställa och ordna en betydlig
del av de samlingar, som under senare år skänkts till avdelningen men på grund
av utrymmesskäl dittills varit nedpackade.
Samlingarnas vård och skötsel samt förevisning för allmänheten har ävenledes
bekostats av enskildas donationer ända till slutet av år 1917 utan annan kostnad för
statsverket än det anslag å 3,000 kronor för samlingarnas överflyttning, som beviljades
genom nådigt brev den 20 juli 1917.
Dä det var uppenbart, att de donerade medel, som stodo till avdelningens förfogande,
endast skulle räcka till utgången av år 1917 och Hartman förklarade sig
sakna utsikt att få några ytterligare medel från enskilda för samlingarnas vård och
underhåll m. m. under är 1918, anhöll akademien i underdånig skrivelse den 24 augusti
1917 om ett anslag av 5,100 kronor för detta ändamål.
17
Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 291.
Då donna skrivelse, så vitt akademien liar sig bekant, ej hittills föranlett
någon Kungl. Maj:ts åtgärd, vågar akademien, som nu står inför nödvändigheten att,
därest nödiga medel ej beviljas, helt och hållet stänga de i kvarteret Grönlandet norra
upplåtna rummen och inställa deras uppvärmning m. m., åter fästa Kungl. Majits
uppmärksamhet å denna sak. °
Uti naturhistoriska riksmuseets från den 1 januari 1915 gällande stat är etnografiska
avdelningen fullständigt skild från de övriga avdelningarna och har sina särskilda
anslag. Förutom anslagen till löner och arvoden disponerar avdelningen till
expenser samt till vård, underhåll och förkovran av samlingarna ett belopp av 8,200
kronor om aret. Detta anslag var naturligtvis beräknat efter dåvarande förhållanden,
då avdelningen endast disponerade de lokaler, som finnas i statens hus inom kvarteret
Grönlandet södra, samt nagra magasinslokaler i f. d. kronprinsens stall och har under
nuvarande dyrtid endast med största svårighet kuunaträcka tillför de nödvändigaste behoven.
Det framgår av dessa omständigheter, att avdelningens anslag ej kan räcka till
för att ens i någon mån bidraga till de nyupplåtna rummens uppvärmning, städning
m. m., och då nu inga andra medel sta till förfogande, ser sig akademien tvungen att
med det snaraste träffa anstalter för rummens stängning, därest medel för kostnadernas
täckande under en tid framåt ej kunna beviljas.
Uti Hartmans senaste skrivelse har framhållits den förlust, som därigenom
skulle drabba den etnografiska forskningeh, samt den risk, för vilken en del av samlingarna
skulle utsättas. Det är visserligen sant, att delar av dessa ej behöva
taga någon skada genom att förvaras i oeldade lokaler, men med avseende på andra
vore risken stor och därför måste, om rummen i Grönlandet norra skola stängas, en
ny och kostsam omordning av samlingarna och en förflyttning av vissa delar till
uppvärmda lokaler äga rum.
På grund av vad nu blivit anfört tillåter sig akademien i underdånighet förnya
sin framställning om anvisande av medel för värd, underhåll och förevisning av de
etnografiska samlingar, för vilka rum upplåtits i statens hus i kvarteret Grönlandet
norra, och anser fortfarande, att därtill fordras minst 5,100 kronor för år räknat.
Statskontoret har uti infordrat, den 26 februari 1918 dagtecknat yttrande
över denna framställning erinrat om sitt den 29 oktober 1917 avgivna
utlåtande rörande akademiens tidigare skrivelse i ämnet samt vidare
anfört, bland annat, följande:
Nu föreligger ånyo frågan, huruvida, sedan de enskilda medel, varmed ifrågavarande
samlingars förevisande hittills bekostats, numera tagit slut, förevisningen bör
fortsättas på statsverkets bekostnad. Såvitt statskontorets yttrande i denna fråga förväntas,
vill statskontoret framhålla, hurusom dels genom nådigt brev den 20 juli 1917
3,000 kronor anvisats till bestridande av kostnaderna för flyttning till den nu ifrågavarande
lokalen av vissa föremål från kronprinsens förra stall, dels ock att hos 1918
års riksdag äskats anslag till nattlig bevakning under åren 1918 och 1919 av etnografiska
avdelningens samlingar ej blott i kvarteret Grönlandet södra utan även i den
ifrågavarande lokalen i kvarteret Grönlandet norra, samt att det synes stå i överensstämmelse
med dessa^ åtgärder, om statsverket övertoge kostnaden för samlingarnas
vård och förevisande, åtminstone så länge de komma att inrymmas i sin nuvarande”lokal.
Statskontoret har alltså för sin del icke någon annan hemställan än den, som
innebålles i dess ovanberörda utlåtande den 29 oktober 1917.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 257 höft. (Nr 291.)
3
18
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
[2.] Slutligen har Hartman till ytterligare stöd för sin framställning om
anvisande av det begärda anslaget i skrivelse den 27 februari 1918 anfört:
Då det kommit till min kännedom, att akademien i den skrivelse, som bifogats
min till Konungen remitterade skrivelse angående förnyad begäran om anslag till
underhåll och vård av avdelning II vid etnografiska museet, uttalat som sin åsikt, att
akademien, därest sådant bidrag icke kan lämnas, måste stänga avdelningen och sålunda
avstänga värmeledningen, beder jag ytterligare att få framhålla såsom tillägg till vad
jag redan yttrat i min skrivelse, att även andra ekonomiska olägenheter i så fall
skulle uppstå. Om samlingarna nämligen icke vidare skulle kunna tjäna det ändamål,
för vilket de blivit anskaffade och med stora kostnader nu uppställda, måste de ju
omedelbart nedpackas. Men för detta ändamål kräves förfärdigandet av minst 200
packlårar, vilka efter nu gängse pris av åtminstone 30 kronor per styck skulle nödvändiggöra
en utgift av 6,000 kronor. Vidare skulle för packningsarbetets verkställande°behöva
anställas fyra vana packkarlar å 1 krona 50 öre per timme. Under 20 dagars
arbete skulle sålunda detta kosta 1,200 kronor. Packningsmaterial i dessa pappersbristens
dagar samt transport av lårarna kan beräknas till ytterligare 500 kronor.
Lårarna måste därjämte, även sedan de blivit sammanförda i en del av salarna, städse
där hållas i uppvärmda rum, för att icke sakerna skola förstöras. Kommer härtill
ytterligare en olägenhet med avseende på bränslefrågan. Förhållandet är nämligen
det, att därest den summa, som begärts till utgifter för uppvärmning eller inalles
2,766 kronor, icke skulle beviljas avdelningen, kommer denna summa i stället att fa
utbetalas av en annan av statsverket underhållen institution, Drottningens centralkommitté.
Denna innehar nämligen den mellanvåning i byggnaden, som ligger mellan
etnografiska avdelningens båda våningar. I denna mellanvåning är ett hundratal personer
sysselsatta med diverse arbeten, och kan densamma icke uppvärmas utan att
även samtidigt de båda museivåningarna uppvärmas. Värmeledningen är en av de
äldsta i Stockholm, och varmvattnet utgår frän en gemensam centralpanna samt cirkulerar
genom de tre våningarna, utan att någon avstängning kan äga rum. Enligt
överenskommelse med nämnda kommission skulle kostnaderna för uppvärmning bestridas
proportionsvis. Sålunda föreligger bär ytterligare eu svårighet för ordnandet av museets
angelägenheter på ett även för tillfället utgiftsbesparande sätt.
Departe- Med hänsyn till den utredning i ärendet, som numera förebragts, anser
mentschefen. ja(y) att hos riksdagen bör utverkas ett anslag utöver det belopp, som i
riksmuseets stat finnes uppfört till expenser samt till vård, underhåll och
förkovran av etnografiska avdelningen. Mot storleken av det föreslagna
beloppet har jag intet att anmärka. 1 sin senaste framställning synes
vetenskapsakademien icke hava ifrågasatt något anslag för ändamålet för
år 1919. Då det för närvarande icke kunnat bestämmas, huruvida avdelningens
asiatiska samlingar även under år 1919 komma att förvaras i sina
nuvarande lokaler inom kvarteret Grönlandet norra, linner jag det i varje
fall lämpligt, att medel nu hos riksdagen äskas endast för år 1918, och
synas dessa medel böra till förstärkande av avdelningens anslag till expenser
in. in. anvisas såsom förslagsanslag, högst, å tilläggsstat för nämnda år.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
19
Skulle det framdeles visa sig möjligt och lämpligt, att etnografiska
avdelningen under år 1919 eller någon del av nämnda år fortfarande får
disponera ifrågavarande lokaler för de asiatiska samlingarna, lära erforderliga
medel till expenser m. m. kunna av Kungl. Maj:t förskottsvis utanordnas
i avvaktan på riksdagens beslut i frågan. Under dylik förutsättning
torde nämligen så snart som möjligt under år 1919 framställning
böra göras till riksdagen om anvisande på tilläggsstat för nämnda år av
för ändamålet behövligt anslag.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till ytterligare utgifter för expenser samt vård,
underhåll och förkovran av naturhistoriska riksmuseets
etnografiska avdelning anvisa på tilläggsstat för år 1918
ett förslagsanslag, högst 5,100 kronor.
20
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Kyrkliga ändamål.
Kleresistaten.
[3.] 1. Ersättning för kostnader i samband med utbetalning av krigs
Krsåttning
tidsbjälp åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i
föirs^s‘^er prästerskapets änke- och pupillkassa. För beredande under år 1917
med utbetai- av krigstidshjälp åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i
niDAaEkn?s‘ prästerskapets änke- och pupillkassa anvisade 1917 års riksdag å extra
pensionsbe- stat lör ar 1918 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag ett belopp
tor''och*barn aV 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel
efter delägare under år 1917 låta utbetala vad som för ändamålet erfordrades, varjämte
'' ev ^nke"" riksdagen för ifrågavarande krigstidshjälps utgående godkände vissa alloch
pupill- manna grunder av innehåll, bland annat, att krigstidshjälpen skulle utkassa.
betalas i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämdes.
Vid anmälan den 29 maj 1917 av riksdagens berörda beslut anbefallde
Kungl. Maj:t statskontoret att, efter hörande av direktionen för
prästerskapets änke- och pupillkassa, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
till de bestämmelser i fråga om utbetalande av omförmälda krigstidshjälp,
som kunde befinnas erforderliga utöver de av riksdagen i sådant
avseende godkända grunder.
I yttrande den 5 juli 1917 förklarade kassans direktion, att direktionen
intet hade att erinra mot att bestyret med krigstidshjälpens utbetalande
lades på direktionen, under förutsättning att direktionen för
bestridande av sådana nödiga kostnader, som föranleddes av direktionens
övertagande av ifrågavarande bestyr, finge taga i anspråk erforderligt
belopp av de till krigstidshjälp anslagna medlen eller av andra medel,
som kunde av staten tillhandahållas.
Sedan statskontoret den 19 juli 1917 avgivit utlåtande i ärendet,
utfärdade Kungl. Maj:t den 13 augusti 1917 kungörelse angående krigstidshjälp
under år 1917 åt ifrågavarande änkor och barn och meddelade
därvid vissa föreskrifter beträffande utbetalning av krigstidshjälpen. Enligt
vad av dessa föreskrifter framgår, skulle direktionen för prästerskapets
änke- och pupillkassa mottaga och pröva ansökningarna om krigstidshjälp
samt utbetala densamma. Därjämte uppdrogs åt nämnda direktion att låta
trycka och tillhandahålla blanketter till ansökningar om krigstidshjälp. I
I skrivelse den 17 januari 1918 har nu direktionen för prästerskapets
änke- och pupillkassa anhållit om gottgörelse för sitt bestyr med krigstidshjälpens
utbetalande och därvid anfört:
Kutig!. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 291. 21
Till upplysning vid frågans bedömande får direktionen nämna, att till direktionen
inkommit 412 ansökningar om krigstidsbjälp, av vilka 338 av direktionen beviljats.
Summan av utbetald krigstidsbjälp uppgår till 25,831 kronor 14 öre. De av
direktionen bestridda kostnader, som varit förenade med krigstidshjälpens utbetalande
och för vilka direktionen nu begär att få tillgodoräkna sig ersättning, uppgå till
sammanlagt omkring 125 kronor. Härtill kommer den ersättning, som för besväret
med hithörande ärenden bör tillkomma direktionens sekreterare, kamrerare och kassör.
Dessa tre tjänstemän hava var för sig handlagt ifrågavarande ärenden, och den gottgörelse,
som härför bör tillkomma dem, kan, med hänsyn till det i följd av kassans
säregna konstruktion tidsödande och besvärliga arbete, som direktionen vitsordar vara
av dem utfört, huvudsakligen på övertid, enligt direktionens mening för år 1917 icke
bestämmas lägre än till £00 kronor åt var och en av dem.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer direktionen om medgivande
för direktionen att i räkenskaperna över den av direktionen för år 1917 utbetalda
krigstidshjälpen upptaga dels det belopp, vartill av direktionen bestridda direkta utgifter
för densamma visa sig uppgå, och dels gottgörelse för besvär med krigstidshjälpens
utbetalande med 500 kronor åt envar av direktionens sekreterare, kamrerare
och kassör.
Statskontoret, som i sitt förberörda utlåtande den 19 juli 1917
ifrågasatt, att ersättning för direktionens bestyr med krigstidshjälpens
utbetalande skulle bestridas av åttonde huvudtitelns reservationsanslag
till extra utgifter eller ock att statskontoret skulle bemyndigas att av
under händer varande medel förskjuta för ändamålet erforderligt belopp,
har den 1 februari 1918 avgivit infordrat yttrande. över direktionens nu
gjorda framställning och därvid anfört i huvudsak följande:
Berörda hemställan om bemyndigande för statskontoret att förskjuta den kostnad,
som förorsakats direktionen genom haudhavandet av krigstidshjälpens utbetalande,
gjordes av ämbetsverket under förutsättning, att frågan om ersättning var av så
brådskande natur, att tiden för riksdagens sammanträdande icke kunde avvaktas. Nu
ställer sig saken på annat sätt.
Till en början torde vara uppenbart, att den kostnad, varom nu är fråga, icke
är av beskaffenhet att kunna ersättas av anslag till krigstidstillägg och krigstidsbjälp
för år 1917. I detta sammanhang tillåter sig statskontoret meddela, att från direktionen
för statens järnvägars änke- och pupillkassa till statskontoret inkommit framställning
om ersättning ej mindre för sådana kostnader, om vilka i förevarande ärende
är fråga än även för ränteförlust, men att statskontoret förklarat sig sakna befogenhet
att lämna den ifrågasatta ersättningen. Då sålunda är att förvänta, att dylika framställningar
kunna komma att göras även från andra håll, lärer icke åttonde huvudtitelns
reservationsanslag till extra utgifter kunna anlitas för sådana kostnaders ersättande,
emedan detta till sitt belopp jämförelsevis ringa anslag skulle löpa fara att
bliva allt för starkt utnyttjat.
Vid sådant förhållande och då ju numera förskottsvägen endast i nödfall bör
beträdas, lärer icke finnas annan möjlighet än att hos riksdagen göra framställning
om uppförande å 1918 års tilläggsstat av ett anslag för ändamålet å 1,625 kronor.
22
Departe
mentschefen.
[4.]
Täckande av
brist i domkapitlens
i
Karlstad och
Luleå expeditionskassor.
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 291.
Då Kungl. Maj:t ej av riksdagen utverkat bemyndigande att av anslaget
till krigstidshjälp under år 1917 åt pensionsberättigade änkor och
barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa utanordna ersättning
för de med krigstidshjälpens utbetalande förenade kostnaderna
samt åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter, såsom statskontoret
framhållit, icke lämpligen torde kunna för ändamålet tagas i anspråk,
synes erforderligt anslag nu böra hos riksdagen äskas å tilläggsstat för
år 1918. Vad angår de kostnader, som kunna bliva förenade med utbetalande
av det krigstidstillägg under år 1918 åt ifrågavarande änkor
och barn, varom Kungl. Maj:t den 15 mars 1918 avlåtit proposition
(nr 180) till riksdagen, har Kungl. Maj:t i nämnda proposition föreslagit
riksdagen medgiva, att av det för ändamålet begärda anslaget må utgå ersättning
för kostnader i samband med utbetalandet av krigstidstillägget.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att för beredande av ersättning för kostnader i
samband med verkställd utbetalning av krigstidshjälp
under år 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn
efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa
anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,
högst 1,625 kronor.
Domkapitlens expeditioner.
2. Täckande av brist i domkapitlens i Karlstad och Luleå
expeditionskassor m. m. Enligt riksdagens medgivande får av det under
åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. till bestridande av de ecklesiastika
konsistoriernas utgifter av ifrågavarande slag utgå visst maximibelopp. De
belopp, som härav ställts till de olika domkapitlens förfogande, hava emellertid
i en del fall visat sig otillräckliga. Från vissa domkapitel hava sålunda
inkommit anmälningar om att brist uppkommit eller väntades uppkomma
i expeditionskassorna, varjämte åtskilliga domkapitel gjort framställningar
om att de expensanslag, som komme att anvisas för år 1919, måtte utgå
med förhöjda belopp.
Med föranledande av sagda framställningar har Kungl. Maj:t i 1918
års statsverksproposition under åttonde huvudtiteln, punkten 255, i samband
med förslag om ökning med visst belopp av ovan omförmälda för
-
23
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
slagsanslag, hernstilllt om höjning av det domkapitlen tillkommande expensanslaget
från dess nuvarande belopp, högst 12,000 kronor, till högst
16,000 kronor; och har Ktfhgl. Maj:t föreslagit, att ifrågavarande höjning
måtte få utgå från och med år 1918.
Vidkommande frågan om brist i vissa domkapitels expeditionskassor
hava anmälningar härom gjorts av domkapitlen i Skara, Karlstad, Luleå
och Visby. Med anledning av de utav domkapitlen i Skara och Visby i
ämnet gjorda framställningar, över vilka kammarrätten och statskontoret
yttrat sig, har Kungl. Maj:t enligt särskilda beslut den 23 november 1917
anbefallt statskontoret att till täckande av en i domkapitlets i Skara expeditionskassa
för år 1916 uppkommen brist ävensom till förstärkande
av nämnda domkapitels expensanslag för år 1917 förskottsvis av tillgängliga
medel till domkapitlet utbetala ett belopp av 1,000 kronor samt att
till täckande av en i domkapitlets i Yrisby expeditionskassa för år 1916
uppkommen brist till sistnämnda domkapitel i enahanda ordning utbetala
ett belopp av 154 kronor 85 öre. För vad på grund härav förskjutits har
statskontoret i skrivelse den 21 februari 1918 begärt ersättning med tillhopa
1,154 kronor 85 öre, vilket belopp jag har för avsikt föreslå till ersättande
av riksdagen i samband med vissa andra förskott.
I fråga om förberörda brist i domkapitlets i Karlstad expeditionskassa
har nämnda domkapitel, som till bestridande av utgifter för skrivmaterialier
och expenser, ved in. m. för vartdera av åren 1916 och 1917 fått
sig anvisat ett belopp av 600 kronor, i skrivelse den 29 augusti 1917, i
samband med framställning om anslag för år 1919 till ifrågavarande ändamål,
anfört följande:
Såsom framgår av bifogad avskrift utav räkningen över anslaget till domkapitlets
expedition för år 1916, har domkapitlets utgifter för skrivmaterialier och expenser,
ved m. in. under året uppgått till 1,150 kronor. Med de ökade priser, som nu äro
rådande, komma utgifterna under år 1917 sannolikt att gå till än högre belopp. Det
anslag för expenser, domkapitlet hittills haft, har varit alldeles otillräckligt, och såsom
av räkningen över anslaget framgår, visade expeditionskassan vid 1916 års slut en
brist av 1,407 kronor 95 öre. Därav har Kungl. Maj:t genom beslut den 20
januari 1917 anvisat 868 kronor 27 öre för täckande av den vid 1915 års slut befintliga
bristen, och återstår således fortfarande en brist av 539 kronor 68 öre, vilken
brist under år 1917 med säkerhet kommer att ytterligare stiga. Domkapitlet ser sig
därför nödsakat att hos Kungl. Maj:t anhålla om medel till täckande av bristen i expeditionskassan.
Vad angår den i domkapitlets i Karlstad expeditionskassa vid 1915
års slut befintliga brist, har för dess täckande erforderliga medel anvisats
att utgå ur ett belopp, som återstod odisponerat, sedan av det för år
[4.J
24
Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 291.
1917 tillgängliga expensanslaget medel för samma år blivit ställda till
domkapitlens förfogande. I anledning av domkapitlets i Karlstad framställning
om täckande av bristen i domkapitlets expeditionskassa för år
1916 har statskontoret i ett över domkapitlens framställningar om expensanslag
för år 1919 den 24 oktober 1917 avgivet yttrande hemställt,
att åtgärder för ifrågavarande brists täckande måtte vidtagas, varefter, på
grund av remiss, kammarrätten i skrivelse den 8 november 1917 såsom
eget utlåtande åberopat ett av dess revisionsavdelning i ärendet avgivet
yttrande, däruti anförts, att någon anmärkning, som kunde inverka på
bristens storlek, vid räkenskapernas granskning icke blivit framställd.
Under erinran om ifrågavarande framställning angående täckande av
bristen i expeditionskassan för år 1916 har domkapitlet i Karlstad i skrivelse
den 15 december 1917 vidare anfört:
Domkapitlet har för år 1917 haft ett anslag av 600 kronor till expenser. Expeditionskassans
utgifter hava hittills belöpt sig till 2,057 kronor 96 öre, vadan under
året uppkommit en ytterligare brist av 1,457 kronor 96 öre. I denna brist ingår dock
kostnaderna för införande av vattenledning i domkapitlets expeditionslokal med 468
kronor 20 öre, varom domkapitlet den 30 oktober 1917 gjort särskild framställning till
Kungl. Maj:t om anvisande av anslag. Med frånräknande av sistnämnda belopp utgör
således den brist! för vars täckande domkapitlet nu anhåller om anslag, 989 kronor
76 öre, vilken summa domkapitlet anser med hänsyn till ännu under år 1917 förestående
smärre utgifter böra ökas till 1,000 kronor.
Till bestridande av omförmälda kostnader för införande av vattenledning
i domkapitlets i Karlstad expeditionslokal har Kungl. Maj:t den
10 januari 1918 av allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens
åttonde huvudtitel anvisat 468 kronor 20 öre.
Vad vidare angår förutberörda brist i domkapitlets i Luleå expeditionskassa,
har nämnda domkapitel, som till bestridande av utgifter för
skrivmaterialier och expenser, ved in.'' m. för vart och ett av åren 1916
— 1918 fått sig anvisat ett anslag av 1,200 kronor, i skrivelse den 28
augusti 1917, i samband med framställning om anslag för här ifrågavarande
ändamål för år 1919, anmält, att domkapitlets räkenskaper för år
1916 visade en brist å expensanslaget, som domkapitlet ärnade i sinom
tid begära att få betäckt. I skrivelse den 12 december 1917 har sedermera
domkapitlet hemställt, att till domkapitlet måtte få utgå dels ett
anslag av 1,336 kronor 81 öre för täckande av den 31 december 1916
förefintlig brist i domkapitlets expeditionskassa, dels ock, i överensstämmelse
med en av domkapitlet i nyssnämnda skrivelse den 28 augusti 1917
gjord beräkning rörande behov av expensanslag för år 1919, för vartdera
av åren 1917 och 1918 ett tilläggsanslag av 600 kronor för bestridande
av ökade expensutgifter vid domkapitlets expedition under nämnda år.
25
Kungi. Majtts Nåd. Proposition Nr 2ilJ.
Etter remiss har kammarrätten i skrivelse den 20 december 1917 såsom (4.|
eget utlåtande i ärendet åberopat ett av dess revisionsavdelning avgivet
yttrande, dåruti hänvisats till eu av vederbörande revisor i ämnet avgiven
promemoria, vari anförts, att vid granskningen av Luleå stifts expensmedelsräkning
för år 1916 intet varit att anmärka mot de särskilda utgiftsposterna.
Over domkapitlets i Luleå ifrågavarande framställning har statskontoret
den 27 februari 1918 avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört:
För täckande av ifrågavarande, vid 1916 års sint befintliga brist i Luleå domkapitels
expeditionskassa, 1,336 kronor 81 öre, synes ingen annan utväg stå till buds
än att hos riksdagen äska särskilt anslag för ändamålet. I sammanhang härmed torde
ersättning böra beredas för det förskott å 200 kronor, som statskontoret jämlikt nådigt
brev den 16 juni 1911 under år 1915 utanordnat till domkapitlet för bestridande av
kostnader i rättegång mellan domkapitlet och generalpoststyrelsen och som av statskontoret
senast i skrivelse den 14 december 1917 anmälts till ersättande men ännu
torde vara oersatt. Såsom inhämtas av det handlingarna bifogade telegram från domkapitlet
den 27 december 1917, har domkapitlet utöver i förutberörda brist ingående
kostnader för nämnda rättegång för samma ändamål utgivit 41 kronor 50 öre, vilka
i domkapitlets räkenskaper avförts å diverse anslags och förskotters konto. I enlighet
med vad domkapitlet i berörda telegram anhållit, synes det statskontoret, att jämväl
sistnämnda belopp bör ersättas i samband med den i expeditionskassan förefintliga
bristen.
Med anledning av domkapitlets i den föreliggande underdåniga skrivelsen gjorda
hemställan om beviljande av tilläggsanslag av 600 kronor för år 1917, har statskontoret
införskaffat utdrag av domkapitlets räkenskaper för sagda år, varav framgår, att
bristen å kontot expenser och hyror under året vuxit från 1,336 kronor 81 öre till
2,576 kronor 26 öre. Det av domkapitlet för år 1917 begärda tilläggsanslaget förslår
sålunda icke att täcka ökningen i bristen. Det synes statskontoret vara riktigast, att
för hela den vid 1917 års slut förefintliga bristen i kassan ävensom förutberörda 200
kronor och 41 kronor 50 öre, sammanlagt 2,817 kronor 76 öre, ett till 2,818 kronor
jämnat anslag nu begäres av riksdagen.
Yad slutligen angår domkapitlets hemställan om tilläggsanslag för år 1918 av
600 kronor, torde frågau härom böra upptagas till avgöraude, först sedan riksdagen
fattat beslut i anledning av Kung! Maj:ts i årets statsverksproposition under åttonde
huvudtiteln gjorda framställning om höjning av den för domkapitlens expeditionskassor
avsedda delen av samma huvudtitels anslag till skrivmaterialier och expenser, ved in. m.
I enlighet med vad sålunda anförts får statskontoret hemställa, det täcktes Kung],
Maj:t föreslå riksdagen att för täckande av brist i Luleå domkapitels expeditionskassa
å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 2,818 kronor.
Vad angår den i statskontorets utlåtande omförmälda rättegång mel- Departelan
domkapitlet i Luleå och generalpoststyrelsen har Kungl. Maj:t den 16 mentsch,»<''’,n
juni 1911 bemyndigat domkapitlet att i behörig ordning mot postverket
anhängiggöra talan om ersättning av vissa postanvisningsmedel, som en
vid domkapitlet anställd vaktmästare utkvitterat vid postkontoret i Luleå men
icke redovisat till domkapitlet utan använt för egen räkning. Samtidigt
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 höft. (Nr 291.) 4
26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
bemyndigade Kungl. Maj:t statskontoret att, dårest domkapitlet ej kunde
självt förskjuta möjligen uppkommande rättegångskostnader, till domkapitlet
på dess rekvisition av under händer varande medel under förskottstitel
för sådant ändamål utbetala intill ett belopp av 200 kronor.
Förutom sagda belopp av 200 kronor, som av statskontoret törskjutits,
och det i statskontorets utlåtande omnämnda belopp å 41 kronor 50
öre, som domkapitlet förskotterat, har domkapitlet, enligt vad av det i
nämnda utlåtande omförmälda telegram framgår, för ifrågavarande rättegång
utgivit 306 kronor 25 öre i ombudsarvode och revisionsskilling,
vilket belopp utgör de av statskontoret antydda, i bristen i domkapitlets
expeditionskassa ingående kostnader för rättegången.
Uti ifrågavarande rättegång har Stockholms rådstuvurätt, varest domkapitlet
tillika fordrat gottgörelse för kostnaderna i målet, enligt dom den
27 januari 1912 funnit domkapitlets talan icke kunna bifallas. Och sedan
hovrätten, där domkapitlet efter vad fullföljt talan, enligt dom den 25
juli 1913 ej funnit skäl att göra ändring i rådstuvurättens dom samt förklarat,
att domkapitlet skulle självt vidkännas sina kostnader å målet i
hovrätten, blev hovrättens dom, i vilken domkapitlet sökt ändring, av
Kungl. Maj:t fastställd genom dom den 1 december 1916.
Någon framställning om beredande av gottgörelse åt domkapitlet för
de i det föregående omnämnda postanvisningsmedlen, utgörande ett belopp
av 1,140 kronor 1 öre, varifrån dock bör dragas eventuell utdelning i in
träffad urarvakonkurs efter bemälde vaktmästare, har hittills icke gjorts
av domkapitlet men torde vara att införvänta.
I den i domkapitlets i Luleå expeditionskassa vid 1917 års slut förefintliga
brist å 2,576 kronor 26 öre ingår ett belopp av 113 kronor, varmed
domkapitlets anslag till tryckningskostnader överskridits. För täckande
av omförmälda brist å 2,576 kronor 26 öre ävensom för ersättande av
de utav statskontoret och domkapitlet för rättegångskostnader förskotterade
belopp å respektive 200 kronor och 41 kronor 50 öre, torde, i enlighet
med vad statskontoret föreslagit, böra av riksdagen å tilläggsstat för år
1918 äskas ett förslagsanslag av högst 2,818 kronor, därav erforderlig del
uppenbarligen bör ställas till statskontorets förfogande för ersättande av
förenämnda, av statskontoret förskjutna belopp. Likaså torde för täckande
av förut omförmälda brist i domkapitlets i Karlstad expeditionskassa för
år 1916 å 539 kronor 68 öre och för år 1917 å 1,000 kronor böra å tillläcrasstat
för år 1918 begäras ett förslagsanslag av högst 1,540 kronor.
°° Vad angår täckande av bristen uti ifrågavarande två domkapitels expeditionskassor"
för år 1917 kan anmärkas, att räkenskaperna för sagda år
ännu icke granskats av kammarrätten. Ett anvisande innan detta skett
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 29-1.
27
av för ändamålet erforderliga medel torde dock kunna äga rum, enär en
sådan åtgärd givetvis icke innebär något godkännande av räkenskaperna
för sagda år.
Vidkommande domkapitlets i Luleå hemställan om ett tilläggsanslag
för år 1918 å 600 kronor för bestridande av ökade expensutgifter vid
domkapitlets expedition torde för ändamålet erforderligt belopp, därest
Kungl. Maj:ts förslag om höjning från och med år 1918 av domkapitlen
tillkommande expensanslag från högst 12,000 kronor till högst 16,000
kronor vinner riksdagens bifall, kunna utgå av ifrågavarande ökade anslag,
som vid behov torde lämna tillgång till förstärkande jämväl av vissa
andra domkapitels expensanslag för år 1918.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen
att på tillägg sstat för år 1918 såsom särskilda
förslagsanslag anvisa
dels högst 1,540 kronor till täckande av brist i
domkapitlets i Karlstad expeditionskassa,
dels ock högst 2,818 kronor till täckande av brist
i domkapitlets i Luleå expeditionskassa m. m.
28
Kwiffi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 291.
[5.]
Brist i Berätta
erlasarettets
räkenskaper
åren
1917 och
1918.
Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
Seraflmerlasarettet.
1. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper åren 1917 och 1918.
Riksdagen har på extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag, högst
9,523 kronor, till täckande av en i serafimerlasarettets räkenskaper för år
1915 uppkommen brist. Sedermera har Kungl. Maj:t, efter framställning
av seralimerlasarettets direktion, i den till innevarande års riksdag avlåtna
propositionen nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918, under åttonde
huvudtiteln, punkten 15, föreslagit riksdagen att till täckande av under
år 1916 uppkommen brist i lasarettets räkenskaper anvisa på tilläggsstat
för år 1918 ett förslagsanslag, högst 98,520 kronor.
Nu har direktionen över seraflmerlasarettet i underdånig skrivelse den
2 februari 1918 gjort framställning om utverkande av medel på tilläggsstat
för år 1918 till bestridande av utgifter för lasarettets drift jämväl
under åren 1917 och 1918. Direktionen erinrar därvid till en början, att
enligt dess berörda framställning angående täckande av bristen för år
1916 denna brist uppkommit uteslutande genom stegring av lasarettets
löpande utgifter. Vidare yttrar direktionen följande:
För år 1917 hava lasarettets löpande utgifter, enligt vad en överblick av det
ännu icke färdiga bokslutet ger vid banden, väsentligt ökats och överstigit lasarettets
inkomster med minst 200,000 kronor. För år 1918 lärer näppeligen vara att förvänta
någon ändring i de förhållanden, som omöjliggjort ett balanserande av utgifterna mot
inkomsterna.
Även om dessa årsförluster vid en senare tidpunkt bliva lasarettet gottgjorda
genom av Kungl. Maj:t och riksdagen för ändamålet anvisade anslag, äro emellertid
därigenom icke de svårigheter undanröjda, som den nuvarande situationen för direktionen
medfört vid bandbavandet av lasarettets ekonomiska förvaltning.
För tillgodoseende av det oundgängliga behovet av kontanta medel till bestridande
av lasarettets driftkostnader har direktionen måst i betydande omfattning taga i
anspråk och göra likvida tillgångar, representerande den s. k. allmänna lasarettsfondens
och under direktionens vård stående donationsfonders behållningar, varjämte tidvis
upplåning ägt rum. För beredande av nödigt rörelsekapital har under åren 1916 och
29
Kungl. Maj: ta Nåd. Proposition Nr 29!
1917 på sådant sätt anskaffats tillhopa 340,000 kronor. Härigenom har vållats lasarettet
såväl ränteförlust som direkta ränteutgifter; och torde, i händelse realisering av
obligationer behöver ske, icke heller kunna undvikas att ren kapitalförlust uppkommer,
måhända till avsevärt belopp. Att ett fortsättande på denna väg kommer att inverka
särdeles ogynnsamt på lasarettets ekonomi synes uppenbart.
Direktionen har icke kunnat finna annan möjlighet till hjälp ur det iråkade
trångmålet än en anhållan om statsmakternas ingripande.
I främsta rummet torde då böra tillses, att 1917 års brist varder lasarettet så
snart ske kan gottgjord. Då emellertid densamma icke kan till siffran uppgivas förr
än i senare hälften av mars 1918, då bokslutet beräknas föreligga färdigt, men den
framställning i ämnet, Kungl. Maj:t kan vilja göra till riksdagen, väl icke bör fördröjas,
har direktionen redan nu velat underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning.
Enligt vad ovan sagts, kan denna brist med säkerhet antagas uppgå till 200,000 kronor
och sannolikt ett eller annat tiotusental kronor därutöver.
Av icke mindre vikt är, att för år 1918 erforderligt kassaförlag tillföres lasarettet.
För bedömande av behovet härutinnan torde man kunna utgå ifrån att utgifterna
komma att överstiga inkomsterna med minst samma belopp som under år 1917. Det
kan sålunda förutses, att lasarettet under 1918 års sista fem månader kommer att
behöva eu kassaförstärkning av 40,000 kronor i månaden, eller tillhopa 200,000 kronor.
Direktionen tillåter sig alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte av 1918 års
riksdag å tilläggsstat för år 1918 ä^ka
dels ett förslagsanslag å 200,000 kronor, att användas till täckande av under år
1917 uppkommen brist i serafimeilasarettets räkenskaper,
dels ock ett förslagsanslag, högst 200,000 kronor, att i mån av rekvisition enligt
de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, till lasarettet utbetalas
och användas till bestridande av utgifter för lasarettets drift under år 1918.
Såsom villkor för utbekommande av förstnämnda anslag synes böra föreskrivas,
att genom vederbörligt räkenskapsutdrag skall styrkas det belopp, vartill bristen för
år 1917 uppgått.
Uti infordrat, den 22 februari 1918 dagtecknat utlåtande över framställningen
har statskontoret anfört:
Såsom framgår av den föreliggande framställningen, är det ett synnerligen stort
krav, som här ställes på statskassan. Tillsammans med de 98.520 kronor, som redan
äskats av riksdagen till täckande av lasarettets brist för år 1916, uppgår det till omkring
1/1 million kronor. I fråga om nyssnämnda av riksdagen begärda anslag yttrade
vederbörande departementschef vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t, att det
syntes ofrånkomligt, att staten trädde emellan för att avhjälpa det ekonomiska trångmål,
i vilket lasarettet kommit på grund av nu rådande exceptionella förhållanden,
och, så vitt statskontoret kan finna, gäller detta även med avseende å direktionens nu
framställda krav.
Av lasarettets räkenskaper för år 1916 inhämtas, att dess huvudsakliga inkomster
under sagda år utgjorts av, förutom det till 120,000 kronor uppgående statsanslaget,
patientavgifter ...................................................... kr. 127,866:50
bidrag av Stockholms stads hälsovårdsnämnd...... » 183.142:83
bidrag av Stockholms läns landsting .................. > 155.6-15: 18
intressemedel......................................................... » 38,411:45
30
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 291.
Vad sistnämnda inkomst beträffar har denna sedermera minskats av anledning,
som framgår av direktionens underdåniga skrivelse.
Nyssberörda bidrag utgå enligt gällande avtal sålunda, att Stockholms stad och
Stockholms läns landsting ersätta lasarettets självkostnad för ett visst antal sjuksängar.
Staden och landstinget få således vidkännas på dessa sjuksängar belöpande ökning i
lasarettets driftkostnader, och, enligt vad statskontoret inhämtat, har vid det nu framställda
anslagskravets beräknande hänsyn tagits till den härav föranledda inkomstökningen.
1 fråga om möjligheten att öka patientavgifterna har statskontoret erfarit,
att åtgärd i detta syfte redan vidtagits av direktionen, men att en sådan ökning, som
ju ej kan göras alltför genomgripande, icke förminskar det nu yppade anslagsbehovet.
Vad anslagets natur beträffar vill statskontoret för sin del ifrågasätta lämpligheten
av att, såsom direktionen föreslagit, en del därav göres till förslagsanslag. Enligt
statskontorets mening synas de båda begärda beloppen kunna sammanslås till ett förslagsanslag
högst å 400.000 kronor.
Statskontoret hemställer alltså, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsauslag, högst 400,000 kronor, till täckande
av brist i serafimerlasarettets inkomststat för åren 1917 och 1918.
I fråga om lasarettets kassabehov vill statskontoret i underdånighet meddela, att
direktionen vid 1918 års början hit inkom med anhållan att få lyfta så stor del som
möjligt av statsanslaget för året, samt att statskontoret tillmötesgick denna anhållan
i så måtto, att halva anslaget, alltså 60,000 kronor, till lasarettet utauordnades den 8
januari 1918. Åtminstone någon lättnad i direktionens kassabehov skulle ju beredas, därest
även återstående del av statsanslaget kunde få nu utbetalas. Statskontoret vill därför
hemställa, huruvida icke Kungl. Maj:t med avseende å här föreliggande omständigheter
täcktes vilja förklara hinder ej möta för statskontoret att redan nu utbetala även
återstoden av årets anslag till serafimerlasarettet. 1
1 en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd skrivelse av den
5 april 1918 har slutligen direktionen över serafimerlasarettet anmält, att
på sätt närmare framginge av en skrivelsen bilagd, utav lasarettets kamrerare
upprättad promemoria den under år 1917 uppkomna bristen uppgått
till 268,097 kronor 17 öre, samt anhållit, att det anslag, som kunde
komma att hos riksdagen äskas för täckande av nämnda brist i lasarettets
rörelse under år 1917, måtte bestämmas till omförmälda belopp.
Den av lasarettsdirektionen åberopade promemorian är av följande
lydelse:
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
31
P. M.
Tablå över inkomst- och utgiftsstaten vid kungl. Seratimerlasarettet åren 1916 och 1917.
Inkomster.
1910.
1917.
Utgifter.
1916.
1917.
ökning
i pro-
cent.
Statsanslag ...................
120,000
—
120,000
—
Avlöningar till tjänstemän
33,106
66
34,315
53
3.65
Räntesaldo ..................
35,030
34
30,266
53
» » betjäning..
77,123
21
90,883
55
17.85
Sjukvårdsavgifter .........
467,254
51
568,317
32
Pensioner och understöd
Röntgeninstitutet .........
14,571
72
4,609
15
åt förutvarande betjä- ning .....................
4,350
_
4,412
50
1.44
Burskapsavgifter............
93
85
76
.30
Läkemedel ..................
32,040
49
32,681
77
2.oo
Diverse ersättnings- och
försäljningsmedel ......
9.152
55
13,528
43
Mineralvatten m. m.......
3,781
25,858
92
4,752
63
25.67
Förbandsartiklar...........
47
29,840
37
15.40
S:a kronor
646,102
97
736,797
73
Kosthåll .....................
259,984
24
335,934
81
29.21
Värme och lyse ...........
131,814
88
242,461
95
83.84
Tvätt och renhållning ...
15,272
42
34,805
22
127.90
Kläder .......................
22,628
78
50,082
81
121.71
Instrument ..................
36,463
73
39,036
Öl
7.05
Inventarier .................
Diverse för sjukvården
12,989
62
18,612
06
43.28
m. m......................
40,545
15,866
97
51,182
28,933
80
26.23
Fastighetens underhåll ...
33
45
82.30
Ny- och ombyggnader ...
Utgifter för anordnande
28,401
27
-
—
av W. C. (utöver extra
sta tsanslagför ändamålet)
—
—
2,458
—
Från donationsfonderna
utgående livräntor och
Uppkommen britt .........
98,520
30
268,097
17
understöd..................
4,395
28
4,500
84
S:a kronor
744,623 |27
1,004,894
90
S:a kronor
744,623
2711,004,894
90
Såsom förestående tablå utvisar, har under år 1917 uppkommit en brist i serafimerlasarettets
räkenskaper å icke mindre än 268,097 kronor 17 öre.
Den alltjämt fortgående prisstegringen å alla slags förnödenheter och behovet av
ökade löner, särskilt för betjäningen, har vållat, att utgifterna under år 1917 å de
olika utgiftstitlarna sedan närmast föregående år ökats på sätt, som framgår av tablån.
I sin helhet utgör ökningen 260,271 kronor 63 öre.
Inkomsterna av sjukvårdsavgifter hava visserligen jämväl betydligt ökats sedan
år 1916, beroende därpå, att för vissa sjuka från Stockholms stad och även från Stockholms
län enligt uppgjorda ackord erlagts full avgift, motsvarande de verkliga kostnaderna,
vilka under år 1917 utgjorde per dag och person kronor 5,6701 mot kronor
4,02 98 under år 1916. Denna ökning har likväl icke på långt när kunnat motväga
32
5.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
ökningen i utgifterna, då, i och med den stegrade verkliga dagkostnaden förlusten
blivit så mycket större för alla de vårdade sjuka, som antingen legat å frisäng eller
betalat i allmän sal 1 krona (stockholmare) och 1 krona 50 öre (sjuka från andra orter)
och i enskilt eller halvenskilt rum resp. 5 kronor och 3 kronor per dag. Därjämte
har under år 1917 beläggningen av sjuka, tillhörande de olika grupperna, varit för
lasarettets ekonomi ofördelaktigare, i det att beläggningen enligt ackord vant betydligt
mindre men övrig beläggning betydligt större än under år 1916, såsom följande sammanställning
utvisar.
Antal underhållsdagar inom olika beläggningsklasser har utgjort:
År 1916. År 1917.
för å Stockholms stads ackord vårdade.......................................... 37,904 33,804
» , , läns » » 37.789 36,929
» betalande å 5 kronor............................................................... 2.832 2,941
, , , 3 , 9,036 13,526
» » > 1:50 > 49,607 55,247
, » * i 11,555 11.912
» å frinummer vårdade........................................................ 4,420_4,665
Summa 153,143 159,024
(För de å stadens ackord vårdade sjuka har ersättning utgått för hela den verkliga
kostnaden, utgifterna för ny- och ombyggnader däri icke inbegripna. För de a
länsackord vårdade sjuka har ersättning utgått med hela den verkliga sjukvårdskostnaden,
dock med iakttagande att i avseende å 40 av de sängar, som äro tagna i anspråk,
i kostnaden icke inräknas utgifterna för fastigheternas underhall och onera.)
Ränteinkomsten har under år 1917 minskat därigenom, att serafimerlasarettet för
att skaffa nödig kassatillgång varit tvunget dels avyttra innehavda räntebärande värdepapper,
dels upptaga lån.
Stockholm den 5 april 1918.
K. A. Wessman.
Serafimerlasarettets kamrerare.
Departe- Beträffande frågan om serafimerlasarettets kassabehov tillåter jag mig
mentachefen erinraj att Kungl. Maj:t, i anledning av vad statskontoret därom anfört,
genom beslut den 8 mars 1918 förklarat hinder från Kungl. Maj:ts sida
ej möta för statskontoret att genast utbetala vad som ej redan lyftats av
det serafimerlasarettet för år 1918 anvisade ordinarie anslaget till understöd
och ersättningar.
Vad angår spörsmålet om täckande av den brist i lasarettets räkenskaper,
som uppkommit år 1917, och den motsvarande brist, som väntas
uppstå år 1918, anser jag i likhet med statskontoret det vara nödvändigt,
att staten i detta fall, liksom tidigare, träder hjälpande emellan. Rörande
sättet härför biträder jag likaledes den mening, som uttalats av statskontoret.
Jag anser således, med iakttagande att underskottet i 1917 års
räkenskaper upptages till sitt verkliga belopp i avjämnat krontal, att för
täckande av båda årens brist bör på tilläggsstat för år 1918 anvisas ett
33
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 291.
gemensamt anslag å 468,097 kronor samt att detta anslag bör få karaktär
av förslagsanslag, högst nämnda belopp.
Genom beslut den 19 mars 1918 har Kungl. Maj:t, i huvudsaklig
enlighet med av serafimerlasarettets direktion i sådant avseende gjord
hemställan, föreskrivit, att från och med den 1 april 1918 sjukvårdsavgifterna
vid lasarettet, i den mån höjning kunde ske utan hinder av
förpliktelser, som lasarettet tidigare iklätt sig, skulle utgöra för patient
och dag: för vård i enskilt rum 8 kronor, för vård i mindre sal med
rätt till bättre kost 4 kronor samt för betalande sjuka i allmän sal 2
Kronor; dock att, då patient vore från utrikes ort, avgiften skulle i varje
fall höjas med 2 kronor. Detta beslut innebär — frånsett patienter från
utrikes ort — att avgifterna ökats sålunda: för vård i enskilt rum med
3 kronor, för vård i mindre sal med rätt till bättre kost med 1 krona
samt för betalande sjuka i allmän sal med 50 öre. Den ökade inkomst,
som beräknas härigenom tillfalla lasarettet, kan, enligt vad jag inhämtat,
beräknas till omkring 24,200 kronor. Med hänsyn till den alljämt fortgående
allmänna prisstegringen synes mig sagda inkomstökning, särskilt i
jämförelse med storleken av den motsedda bristen för år 1918, icke vara
av den betydelse, att av denna anledning någon nedsättning kan vidtagas
i det av mig nyss förordade anslaget å 468,097 kronor, allra helst delta
anslag skulle uppföras såsom förslagsanslag, högst nämnda belopp.
På grund av det anförda och med hänvisning jämväl till den utredning,
som förebragts dels i det vid 1917 års statsverksproposition fogade utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 127, dels i det vid
förutnämnda proposition om tilläggsstat till riksstaten för år 1918 i
utdrag bilagda statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 15, hemställer
jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,
högst 468,097 kronor, till täckande av den brist,
som år 1917 uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper,
ävensom till täckande av motsedd brist i samma
räkenskaper för år 1918.
[5.]
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 Sami. 257 höft. (Nr 291.)
5
34
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
[6.]
Täckande av
brist i högre
lärarinneseminariets
hushållsskolas
räkenskaper.
Allmänna skolväsendet.
Det högre skolväsendet.
Högre lärarinneseminariet.
1. Täckande av brist i högre lärarinneseminariets hushållsskolan
räkenskaper. Under en följd av år har riksdagen, på grund av Kungl.
Maj:ts framställningar, på extra stat beviljat anslag till uppehållande av den vid
högre lärarinneseminariet inrättade hushållsskolans verksamhet. Ifrågavarande
anslag bestämdes vid 1909 års riksdag till 6,200 kronor och utgick med
detta belopp till och med år 1912. För vartdera av åren 1913 och 1914
utgjorde anslaget 8,500 kronor. Detta anslag visade sig emellertid vara
för knappt, och i hushållsskolans räkenskaper uppstod brist, vid 1913 års
slut utgörande 3,366 kronor 52 öre. Under år 1914 ökades bristen med
376 kronor 30 öre. Till täckande av denna brist anvisade riksdagen, i
enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, på extra stat för år 1916 3,366 kronor
och för år 1917 376 kronor. För år 1915 höjdes det extra statsanslaget
till uppehållande av hushållsskolans verksamhet till 11,200 kronor,
med vilket belopp anslaget uppförts jämväl under vartdera av åren 1916
—1918. I innevarande års statsverksproposition, punktep 137 under
åttonde huvudtiteln, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för år 1919
höja anslaget till 17,000 kronor.
Till följd av den inträdda starka prisstegringen å de varor, som hushållsskolan
behöver använda för sin verksamhet, har anslaget till skolan
under åren 1916 och 1917 visat sig vara otillräckligt. Brist har därför
uppstått i anslaget under dessa år. I en till läroverksöverstyrelsen den
13 augusti 1917 avlåten skrivelse, däri framställning gjordes, bland annat,
om höjning av ifrågavarande anslag för år 1919, påpekade högre lärarinneseminariets
rektor, att hushållsskolans inkomster under år 1917 vore otillräckliga,
vadan brist vid årets slut komme att uppstå — en brist som
säkerligen komme att ökas under år 1918. Då emellertid bristen icke
kunde till sitt fulla värde beräknas, hade rektor icke ansett sig för det
dåvarande böra hemställa om dess täckandé med allmänna medel.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
35
I en av läroverksöverstyrelsen med underdånigt utlåtande den
7 januari 1918 till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse, därvid fogats särskilda,
av biträdande föreståndarinnan för hushållsskolan uppgjorda tablåer
dels över skolans inkomster och utgifter under år 1917, dels ock över beräknade
inkomster och utgifter för skolan under år 1918, har nu rektor
gjort framställning om täckande av ifrågavarande brist. Av nämnda tablåer
framgår, att bristen i hushållsskolans räkenskaper — med inräknande
av en under år 1916 uppkommen brist å 606 kronor 40 öre, som överförts
till år 1917 — vid utgången av sistnämnda år utgjort 4,392 kronor 97
öre samt att bristen beräknats under år 1918 belöpa sig till 5,662 kronor.
På grund härav har rektor hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1918
års riksdag att till täckande av omförmälda brister anvisa särskilda anslag
å respektive 4,390 och 5,660 kronor.
Förutnämnda tablåer äro av följande lydelse:
Inkomster och utgifter under år 1917.
Inkomster:
Statsanslag:
Årligt anslag.........................................................
Anslag till täckande av 1914 åra brist..............
Anslag av kungl. Patriotiska sällskapet..................
Terminsavgifter :
v. t. 15 avgifter å 75 kronor.....................
10 » för undervisning i svenska
6 » för undervisning i svenska
Inkomster på hushållet:
Avgifter för måltider,
h. t. 15 » »60 » .....
14 » »75 » .....
Beställningar av mat och bakverk
deposition.
kronor
>
11,200: —
376: —
kronor 11,576: —
y
100: —
kronor
>
>
»
1,125: —
255: —
1,600: —
150: —
»
3,130: —
kronor
>
»
>
900: —
900: —
1,050: —
3,048: —
kronor
5,898: —
kronor
>
51:09
92: 15
y
143: 24
kronor 20.847: 24
Brist till år 1918 (1916 års brist inberäknad).................................... » 4,392:97
Utgifter:
Löner ...................................................................................................... kronor
Expenser:
Vatten, lyse, bränsle............................................. kronor 2,762:44
(vatten 32: 40, gas, elektr. 510:04, ved 2,220: —)
Kronor 25,240:21
7,252: —
36 Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 291.
Tvätt och rengöring..........................
Annonser och tryck .........................
Inköp och underhåll av inventarier.
Reparationer och underhåll av lokal
,Pvriga expenser ...............................
Utgifter för mat: v. t........................
h. t........................
Hyra ..................................................
Elektriska ledningar och armatur ...
Brist från år 1916.............................
.. kronor 434:91
» 90:60
382:68
» 289:32
* 1,139:42 kronor 5,099:37
.. kronor 5.377: 52
» 4,226:99 , 9,604:51
................................ » 1.750: —
kronor 23,705: 88
................................ » 927:93
........................ ....... » 606:40
Kronor 25,240: 21
Beräknade inkomster och utgifter under år 1918.
Inkomster:
Statsanslag .......................................................................
Anslag av Patriotiska sällskapet ..................................
Terminsavgifter:
30 avgifter å 100 kronor ..............................................
12 » » 25 » (för undervisning i svenska)
Inkomster på hushållet:
Avgifter för måltider,
v. t. 14 avgifter å 75 kronor ...................................
h. t. 14 » »75 » ..................................
14 » »85 » ..................................
Beställningar ...........................................................
Brist till år 1919 ...............................................................
Utgifter:
Löner ....................................................................
Expenser .............................................................
Utgifter för mat ..................................................
Hyra.....................................................................
kronor 11,200: —
» 100: —
» 3,000: —
» 300: —
» 1,050: —
» 1,050: —
» 1,190: —
» 4.500: —
kronor 22.390: —
» 5,662: -
Kronor 28,052: —
kronor 7,252: —
» 7,000: —
» 12,000: —
» 1,800: —
Kronor 28,052: —
Läroverksöverstyrelsen har i sitt förutnämnda utlåtande tillstyrkt bifall
till rektors beiörda framställning.
I infordrat, den 12 januari 1918 avgivet underdånigt utlåtande har
statskontoret hemställt, att till täckande av omförmälda brist för år 1917
måtte av riksdagen å tilläggsstat för år 1918 äskas ett anslag å 4,393
kronor, varemot statskontoret förklarat sig anse, att med fyllandet av den
motsedda bristen för år 1918 borde tills vidare anstå.
37
Kungl. Maj.-tx Nåd. Proposition Nr 291.
Då det synes mig vara önskvärt, att medel snarast möjligt beredas
hushållsskolan ej blott till täckande av den under åren 1916 och 1917 uppkomna
bristen i skolans räkenskaper utan även till förstärkande av det
till skolan för år 1918 anvisade anslaget, anser jag framställning därom
nu böra göras hos riksdagen.
Den vid 1917 års slut förefintliga bristen i skolans räkenskaper bör
emellertid beräknas till ett belopp av endast 3,468 kronor. Till bestridande
av de i ovan intagna tablå upptagna kostnaderna till belopp av 927 kronor
93 öre för elektriska ledningar och armatur har nämligen Kungl. Maj:t redan
den 14 januari 1918 hos riksdagen å tilläggsstat för år 1918 äskat ett
förslagsanslag av högst 925 kronor. Såsom framgår av den nu föreliggande
framställningen hava motsvarande arbeten och anskaffningar redan vidtagits.
Från det av statskontoret nu ifrågasatta anslaget bör följaktligen
dragas ett belopp av 925 kronor. Mot den beräknade bristen för år 1918,
uppgående till cirka 5,660 kronor, synes mig intet vara att erinra. Anslagen
böra givetvis erhålla naturen av förslagsanslag, högst de ifrågavarande
beloppen, och uppföras å tilläggsstat för år 1918.
På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:ts täcktes föreslå riksdagen
att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda
förslagsanslag
dels till täckande av den brist, som under åren
1916 och 1917 må hava uppkommit i de på extra stat
för sistnämnda två år anvisade anslagen till uppehållande
av verksamheten vid högre lärarinneseminariets hushållsskola,
ett belopp av högst 3,468 kronor,
dels ock till förstärkande av det på extra stat för
år 1918 till enahanda ändamål anvisade anslaget ett belopp
av högst 5,660 kronor.
Statens läroverk.
2. Täckande av brist i läroverksöverstyrelsens anslag till tillfällig
adjunktion, vikariats ersättning, expenser m. m. I statsverkspropositionen
till 1918 års riksdag har Kungl. Maj:t i punkt 142 under
åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att till förstärkande av det å ordinarie
stat för läroverksöverstyrelsen uppförda anslaget å 13,550 kronor
för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. in. på extra stat
Departe
mentschefen.
[7.]
Täckande av
brist i läroverkröverstyrelsens
anslag
till tillfällig
adjunktion,
vikariatsersättning,
expenser
m. m.
38
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
för år 1919 anvisa ett belopp av 3,600 kronor. Av detta extra anslag avsågs
ett belopp av 600 kronor för beredande av ökade arvoden till amanuenser
hos överstyrelsen; återstoden skulle tjäna till mötande av ökat
behov av expensmedel.
I överstyrelsens underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917, vilken
låg till grund för Kungl. Maj:ts berörda förslag, uppgav överstyrelsen, att
dess expensmedel för år 1917 otvivelaktigt korame att visa sig otillräckliga.
I ovannämnda anslag å 13,550 kronor ingår ett belopp av 3,150
kronor, som beräknats till semesterarvoden. Till de utgifter i övrigt, som
skola bestridas av sagda anslag, återstår således ett belopp av 10,400
kronor. Då dessa utgifter av överstyrelsen beräknades uppgå till omkring
13,400 kronor, antogs expensanslaget komma att överskridas med omkring
3.000 kronor, överstyrelsen förklarade sig vilja längre fram, då bristen,
vilken till största delen förorsakades av förhandenvarande dyrtid, kunde
med större bestämdhet angivas, inkomma med underdånig framställning
om nödigt tilläggsanslag för år 1917.
O oo O
I skrivelse den 11 december 1917 har nu överstyrelsen gjort framställning
härom. I skrivelsen yttrar överstyrelsen:
Enligt en av överstyrelsens redogörare i början av december 1917 verkställd
beräkning av överstyrelsens utgifter intill den 1 i sagda månad, vilka gäldats av ämbetsverkets
expensmedel, uppgå dessa utgifter till sammanlagt 9,366 kronor 71 öre.
Beträffande de utgifter utöver nämnda belopp, som skola gäldas av överstyrelsens expensmedel
för år 1917, har överstyrelsen nu uppgjort följande beräkning. Hittills
till överstyrelsen inkomna obetalda räkningar för årets tre första kvartal utgöra ett
sammanlagt belopp av 1,645 kronor 89 öre. De löpande utgifterna under december
— omfattande bland annat amanuensarvoden, kostnader för städning av överstyrelsens
lokaler samt för extra renskrivningshjälp, häri inbegripet en kostnad av omkring 200
kronor för renskrift och dupplicering av ett för överstyrelsens räkning upprättat register
över i svensk författningssamling intagna lagar och författningar avseende ämbetsverket
och dess verksamhet — hava av överstyrelsen beräknats uppgå till i runt
tal 1,200 kronor. Härtill kommer kostnaden för tryckning av ämbetsverkets årsberättelse
för verksamhetsåret 1916—1917, vilken i jämförelse med motsvarande kostnad
av 1,297 kronor för nästföregående arbetsår 1915—1916 på grund av höjda priser å
papper och tryck torde kunna, enligt inhämtade upplysningar från vederbörande tryckeri,
beräknas till i runt tal 1,860 kronor. Slutligen tillkomma utgifterna under årets
sista kvartal för annat tryck, såsom annonser i Posttidningen, cirkulär av olika slag,
vilkas tryckning ej lämpligen kunnat verkställas medelst överstyrelsens dupplikator,
ävensom för papper och skriymaterialier m. m., vilka utgifter överstyrelsen beräknat i
runt tal till omkring 900 kronor. Överstyrelsens sammanlagda utgiftssumma för år
1917, som skall gäldas av ämbetsverkets expensanslag, skulle sålunda enligt de ovan
angivna beräkningarna komma att uppgå till 14,972 kronor 60 öre eller i runt tal
15.000 kronor.
39
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Med erinran att, på sätt ovan nämnts, de expensmedel, som stode
till överstyrelsens förfogande till täckande av de till nyssnämnda belopp
beräknade utgifterna, utgjorde blott 10,400 kronor, anmärkte överstyrelsen,
att en brist av 4,600 kronor följaktligen komme att uppstå. Under åberopande
härav anhöll överstyrelsen, att Kung]. Maj:t måtte såsom tillägg
till överstyrelsens expeusanslag för år 1917 anvisa nyssnämnda belopp,
4,600 kronor, att förskottsvis till överstyrelsen utbetalas.
överstyrelsens berörda framställning har remitterats till statskontoret,
som i underdånigt utlåtande den 28 december 1917 anfört:
Då åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter icke för närvarande
lämnade tillgång till fyllande av föreliggande anslagsbehov, syntes annan utväg ej
återstå än att statskontoret utanordnade beloppet under förskottstitel. Under förutsättning
att å tilläggsstat för år 1918 komme att under åttonde huvudtiteln uppföras
dels ett anslag till förstärkning av huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter,
dels ock ett förslagsanslag till oförutsedda utgifter, kunde berörda förskott bliva ersatt
antingen från det förra av dessa båda anslag eller, om detta skulle anses ej därtill
lämna tillgång, från det senare.
Enligt vad läroverksöverstyrelsen i en sedermera den 23 januari 1918
avlåten skrivelse meddelat, kunde bristen ännu icke till siffran fullt exakt
angivas. Den syntes dock kunna antagas stanna vid i runt tal 4,500
kronor.
Detta är alltså det belopp, som skulle erfordras till täckande av 1917
års brist. Samma belopp, 4,500 kronor, har nu överstyrelsen begärt att
få sig anvisat såsom tillägg till de till överstyrelsen för år 1918 utgående
medel för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m. I en
underdånig skrivelse den 26 januari 1918 yttrar överstyrelsen i avseende
härå:
Då på grund av den förhandenvarande dyrliden en brist i överstyrelsens expensanslag
jämväl för kalenderåret 1918 torde komma att uppstå, har överstyrelsen ansett
sig redan nu böra hos Kungl. Maj:t anmäla nämnda förhållande och samtidigt anhålla,
det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder till täckandet av den brist, som sålunda kan
komma att under år 1918 uppstå för ämbetsverket.
Beloppet av denna brist undandrager sig visserligen för närvarade en exakt beräkning,
men med ledning av den erfarenhet, som överstyrelsen under det gångna
kalenderåret vunnit i fråga om hithörande förhållanden, torde enligt överstyrelsens
mening utgifterna för år 1918 komma att överskrida ämbetsverkets expensanslag för
sagda år med ett belopp, som icke rimligen bör sättas lägre än den för år 1917 uppkomna
bristen eller 4,500 kronor.
Sedan även denna överstyrelsens skrivelse remitterats till statskontoret,
utlät sig detta ämbetsverk i underdånigt yttrande den 2 februari
1918:
40
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
[7 j I det utlåtande, statskontoret den 28 december 1917 avgav över överstyrelsens
då föreliggande begäran om förstärkning med 4,600 kronor i expensanslaget för år
1917, ifrågasatte statskontoret, att detta belopp skulle få av statskontoret utanorduas
under förskottstitel.
Då emellertid av den nu gjorda framställningen torde framgå, att förstärkning
i samma anslag erfordras även för år 1918 samt att anslagsbehovet tillsammans med
det förut begärda beloppet kan beräknas till 9,000 kronor, anser sig statskontoret nu
böra hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år
1918 för täckande av brist i överstyrelsens ifrågavarande anslag för åren 1917 och
1918 bevilja ett anslag av 9,000 kronor.
Departe- Val har i Kung]. Maj:ts proposition om tilläggsstat till riksstaten
mentschefen. för 4r 1918 framställts förslag dels om ett förslagsanslag å högst 9,000
kronor under åttonde huvudtiteln till förstärkande av huvudtitelns ordinarie
reservationsanslag till extra utgifter, dels vid sidan av huvudtitlarna
om ett förslagsanslag å 500,000 kronor för bestridande av oförutsedda
utgifter. Åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter under år 1918
lär emellertid otvivelaktigt komma att bliva hårt belastat, även om det
icke tages i anspråk för täckande av läroverksöverstyrelsens omförmälda
anslagsbehov. Vad åter angår nyssnämnda förslagsanslag å 500,000 kronor
— om det beviljas av riksdagen — torde det icke vara avsett för
tillgodoseende av sådana behov som det nu förevarande. Då det ej synes
vara av nöden att ofördröjligen ställa medlen till överstyrelsens förfogande,
vill jag med anslutning till statskontorets i skrivelsen den 2 februari 1918
framställda förslag hemställa om äskande av medel på tilläggsstat för år
1918 till täckande av den för år 1917 redan uppkomna och till mötande
av den för år 1918 motsedda bristen å ifrågavarande anslagspost. Härför
erforderliga belopp, tillhopa 9,000 kronor, böra i sinom tid av Kungl.
Maj:t ställas till överstyrelsens förfogande mot redovisning i vanlig ordning.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
.att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda
förslagsanslag
dels till täckande av under år 1917 uppkommen
brist i det för läroverksöverstyrelsen på ordinarie stat
uppförda anslaget å 13,550 kronor för tillfällig adjunktion,
vikariatsersättning, expenser m. m. ett belopp av
högst 4,500 kronor,
dels ock till förstärkande av berörda anslag på 1918
års stat ett belopp av likaledes högst 4,500 kronor.
41
Kungl. Majcts Nåd. Proposition Nr 291.
3. Statsbidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.
Det är under den rådande kristiden särskilt bränslefrågan, som vållat allmänna
verk och inrättningar stora svårigheter och ökade kostnader. Jag
har redan i liera fall haft anledning hemställa om förslag till riksdagen,
väsentligen påkallade av olika institutioners iråkade trångmål på grund av
de ökade bränsleprisen. Under denna punkt har jag att anmäla ytterligare
ett dylikt fall, i vilket de ökade kostnaderna för bränsle hota att medföra
betänkliga olägenheter för ekonomien vid de allmänna läroverken. Att
dessa olägenheter i hög grad komma att återverka på den allmänhet, vars
barn i dessa läroanstalter åtnjuta undervisning, har synts mig än mer
göra önskligt att icke avvisa den i ärendet gjorda framställningen om
statens mellankomst.
De för läroverken uppkomna svårigheterna i bränslefrågan hava naturligen
ej först nu visat sig. Redan i början av år 1917 anmanadcs
på grund av föreliggande omständigheter läroverkens styresmän — liksom
andra vederbörande — att vidtaga åtgärder i syfte att inskränka förbrukningen
av bränslematerial m. m.
Genom cirkulär den 3 februari 1917 till överståthållarämbetet och
Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län hade Kungl. Maj:t med
hänsyn till inträdda förhållanden med avseende å tillförseln av en del
förnödenheter, som måste importeras från utlandet, anbefallt nämnda myndigheter
att hos allmänheten och kommunala förvaltningar framhålla vikten
därav, att största sparsamhet iakttoges i hushållningen med befintliga
förnödenheter, särskilt med kol och oljor.
I anslutning till berörda cirkulär anbefallde Kungl. Maj:t genom cirkulär
den 5 februari 1917 under ecklesiastikdepartementet lydande myndigheter
att även beträffande dem underlydande anstalter av olika slag
fästa vederbörandes uppmärksamhet på angelägenheten av att i förstnämnda
cirkulär anbefalld sparsamhet bleve iakttagen; och bemyndigades
vederbörande att utan hinder av i andra avseenden tilläventyrs givna bestämmelser
vidtaga åtgärder för att uppvärmning och belysning av de till
nu ifrågavarande anstalter hörande lokaler inskränktes, så långt detta utan
hinder för verksamhetens behöriga gång kunde ske. I sådant hänseende
erinrade Kungl. Maj:t om möjligheten att förlägga den vid åtskilliga läroanstalter
förekommande gemensamma morgonbönen till lärorummen, att
förlägga eljest i högtidssal försiggående skrivningar till lärorum, att utbyta
gymnastikövningarna mot idrottsövningar och lekar i det fria samt
att hålla rum för samlingar och dylikt uppvärmda endast i den mån, som
erfordrades för att där förvarade föremål icke skulle taga skada.
Därjämte bemyndigade Kungl. Maj:t vederbörande myndigheter att
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 257 höft. (Nr 291.) 6
^ [«•]
Statsbidrag
till de allmänna
läroverkens
)jusoch
vedkassor.
42
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
för deras verksamhetsområde lämna de på dem ankommande föreskrifter
och anvisningar, som syntes dem av behovet påkallade för vinnande av
ovan omförmälda syfte.
Enligt vad läroverksöverstyrelsen i underdånig skrivelse den 4 oktober
1917 anmält, hava de allmänna läroverken till följd av överstyrelsens på
cirkuläret den 5 februari 1917 grundade, den 10 februari och den 21
september 1917 utfärdade bestämmelser sökt att genom avstängning av
vissa undervisningslokaler, genom minskad uppvärmning av de använda
lokalerna ävensom på andra sätt åstadkomma största möjliga besparing i
förbrukning av bränsle och lyse. Icke desto mindre hade terminsavgifterna
till läroverkens ljus- ock vedkassor, vilka avgifter vore avsedda att
bestrida kostnaderna för bland annat lokalernas uppvärmning och belysning
och till lika belopp ålades alla vid samma läroverk inskrivna lärjungar,
måst i så hög grad ökas, att de höstterminen 1917 utgått med i
medeltal 2 gånger det belopp, varmed de utgingo höstterminen 1914, och
vid de flesta läroverk uppgått till så avsevärda och för många lärjungars
vidkommande så betungande belopp som 20 kronor och därutöver, vid
fem läroverk till 30 kronor och vid två läroverk till respektive 40 och 50
kronor. Trots denna höjning hade ifrågavarande kassa vid åtskilliga läroverk
icke utan skuldsättning förmått bestrida de med kassan avsedda utgifter.
Jag torde här böra inskjuta en erinran, att enligt bestämmelserna om
ljus- och vedkassan vid läroverken, vilka bestämmelser återfinnas i § 218
av läroverk sstadgan, skola ur kassan bestridas kostnaderna för belysning,
uppvärmning och renhållning av de för läroverkets ändamål avsedda eller
upplåtna lokaler ävensom för tillfälliga anordningar i dessa eller likartade
avseenden, arvode åt läroverkets läkare enligt bestämmelse i § 160 samt
avlöning åt vaktmästare, eldare och övrig betjäning. Ljus- och vedkassans
inkomster äro — förutom en avgift av 4 kronor 50 öre av varje
lärjunge, som inskrives vid läroverket, och avkastning av donationer, avsedda
°för sådana behov, som skola fyllas av denna kassa— en terminlig
avgift, som av vederbörande skolmyndighet i mån av behov till lika belopp
ålägges varje lärjunge vid läroverket. I motsats till vad förhållandet
är i fråga om vissa andra avgifter vid läroverken kan befrielse eller nedsättning^
avgifterna till ljus- och vedkassan ej meddelas av vederbörande
terminsavgiftsnämnd.
Jag återgår nu till vad läroverksöverstyrelsen i fortsättningen av omförmälda
skrivelse den 4 oktober 1917 anfört.
43
Kumjl. Maj:t,i Ndd. Proposition Nr 291,
Då det icke ansågs möjligt för läroverken, säger överstyrelsen, att under nu rådande
förhållanden erhålla koks eller stenkol till rimligt pris och erforderlig mängd,
har överstyrelsen genom cirkulärskrivelse den 25 juni 1917 till de under överstyrelsens
inseende stående läroanstalter framhållit nödvändigheten av att i största möjliga
utsträckning övergå till eldning med ved eller torv, ehuru detta i allmänhet torde
medföra ökade utgifter bland annat genom de med sådan eldning förbundna ökade
kostnader för eldarpersonal. Sedermera har Kungl. Magt genom kungl. förordningen
den 13 juli 1917 angående reglering av bränsleförbrukningen föreskrivit, att bränsle
för allmänt verk skall upphandlas genom statens bränslekommission. På grund härav
har överstyrelsen i skrivelse till bemälda kommission den 14 augusti 1917 anhållit, att
kommissionen måtte vidtaga åtgärder för att statens läroverk vid inköp genom kommissionen
av sitt vedbehov för vintern 1917—1918 Unge beräkna samma pris, som i
ovanberörda förordning är stadgat för den enskilda hushållsfÖrbrukningen. Enligt vad
överstyrelsen numera inhämtat, har kommissionen icke ansett sig kunna bifalla denna
framställning utan i stället hänfört de allmänna läroverken och övriga läroanstalter
till samma grupp som statsinstitutioner, banker, sådana industrier, som icke behöva
tillstånd att använda bränsle, m. fl. Enligt den för nämnda grupp bestämda tariff
skulle priset för en kubikmeter barrved, inberäkna! fraktkostnader, i Stockholm uppgå
till 19 kronor eller till 68 kronor för famn. Då för flera av de större läroverksbyggnaderna
bränsleåtgången för år uppgår till omkring 5,000 hektoliter koks, vilket torde
motsvara 1,000 till 1,150 kubikmeter ved, måste nyss nämnda vedpris verka alltför
betungande på läroverkens ljus- och vedkassa och nödvändiggöra eu än ytterligare
stegring av de redan förut abnormt höga terminsavgifterna till densamma.
Enär dessa avgifter i hög grad försvåra och i många fall rent av omöjliggöra
mindre bemedlade lärjungars fortsatta studier vid statens läroverk, har överstyrelsen
vidtagit vissa mått och steg ägnade att i någon män nedbringa berörda terminsavgifter.
Så har överstyrelsen i skrivelse till industrikommissionen den 2 oktober 1917
anhållit, att de under överstyrelsens inseende stående läroanstalter måtte få förbruka
för undervisningen nödig mängd gas och elektricitet, utan att utfärdade restriktionsbestäminelser
bliva på dem tillämpade. Vidare har överstyrelsen i underdånig skrivelse
den 4 oktober 1917 hemställt, att vårterminen 1918 finge framflyttas, så att läsningen
skulle vara inställd under omkring tre veckor under den kallare och mörkare
årstiden och i stället fortgå fram emot den 21 juni. Därjämte har överstyrelsen tagit
under övervägande att i samma syfte hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t till riksdagen
göra framställning om anslag av allmänna medel för minskande av terminsavgifterna
till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor. Då det emellertid vid eu
inom överstyrelsen verkställd utredning visat sig, att redan för att möjliggöra en nedsättning
av sagda terminsavgifter för vårterminen 1918 intill 15 kronor för varje lärjunge
ett anslag av omkring 127,000 kronor skulle bliva erforderligt, har överstyrelsen
icke ansett sig för närvarande böra göra en dylik hemställan. I
I stället hemställde överstyrelsen i sin nu ifrågavarande skrivelse, att
nedsättning i nu bestämda bränslepris måtte beredas de under överstyrelsens
inseende stående läroanstalterna till den omfattning Kungl. Maj:t kunde
finna gott bestämma.
Innan jag redogör för fortgången av nu förevarande ärende, vill jag
dels nämna, att, enligt vad jag inhämtat, överstyrelsens ovannämnda hän
-
44
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.
vändelse till industrikommissicmen icke lett till åsyftat resultat, dels ock
erinra, att Kungl. Maj:t den 9 november 1917 meddelat beslut i anledning
av överstyrelsens förslag om framflyttning av vårterminen 1918.
Genom detta beslut bemyndigades överstyrelsen att beträffande de under
dess inseende ställda läroanstalterna i fall, där till följd av stegrade kostnader
för bränsle och lyse terminsavgifterna bleve synnerligen höga eller
avsevärda svårigheter mötte för anskaffande av bränsle och lyse, efter
vederbörlig framställning föreskriva, att vårterminen 1918 skulle framflyttas
samt taga sin början och avslutas å dagar, som av överstyrelsen
fastställdes, därvid överstyrelsen hade att iakttaga, att terminens avslutning
skulle sättas till senast den 21 juni 1918 samt att, under villkor
att minskning ej skedde i antalet läsdagar, terminens längd finge avkortas
och för sådant ändamål bestämmas, att föreskrivna ledigheter vid
påsk och pingst skulle inskränkas därhän, att den förra ledigheten komme
att omfatta endast tiden från och med fredagen före påsk till och med
nästföljande måndag och den senare ledigheten endast pingstdagen och
annandag pingst.
Enligt vad överstyrelsen meddelat har nämnda, överstyrelsen lämnade
bemyndigande endast i ett fåtal fall — däribland vid 2 högre läroverk —
kommit till användning.
överstyrelsens ifrågavarande framställning remitterades till 1917 års
bränslekommission för avgivande av utlåtande. I underdånig skrivelse den
21 november 1917 anförde kommissionen:
Den ved, bränslekommissionen levererade till läroanstalterna, debiterades till
kommissionens självkostnadspris. Ehuru kommissionen funne syftet med framställningen
synnerligen be hjärt ans värt, kunde densamma, med hänsyn till de för reglering
av bränsleförbrukningen gällande grunderna, icke tillstyrka någon nedsättning
i gällande pris för ved till de allmänna läroverken. Staten borde i stället ingripa
reglerande på det sätt, att med statsmedel betalades de utgifter för ljus och ved,
vilka icke kunde bestridas med en terminsavgift av exempelvis 15 kronor för vaije
lärjunge.
Sedan läroverksöverstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig i anledning
av vad bränslekommissionen anfört, har överstyrelsen i underdånig skrivelse
den 18 december 1917 utlåtit sig:
Av närslutna tabellariska översikt över terminsavgifterna till ljus- och vedkassan
under höstterminen 1914 och höstterminen 1917 framgår bland annat,
att avgifterna höstterminen 1917 uppgiugo till följande belopp: vid 3 läroverk
mindre än 10 kronor, vid 28 läroverk från och med 10 till 20 kronor, vid 38 läroverk
från och med 20 till 30 kronor, vid 5 läroverk 30 kronor, vid 1 läroverk 40 och vid
1 läroverk 50 kronor. Medeltalet av nämnda avgifter utgör 20 kronor 11 öre, under
45
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
det motsvarande medeltal för höstterminen 1914 utgjorde 10 kronor 10 öre, vadan
ifrågavarande avgifter numera utgå med nära dubbelt sä stort belopp som före kristiden.
För många lärjungar äro de för närvarande utgående höga terminsavgifterna ägnade
att försvära och i vissa fall rent av omöjliggöra deras fortsatta studier vid statens
läroverk.
Av samma översikt framgår därjämte, huru stort tillskott av statsmedel skulle
åtgå för fyllande av ljus- och vedkassans vid de olika läroverken behov, om terminsavgiften
nedsattes till 20 respektive 15, 12 och 10 kronor. Det totala tillskottet skulle
för de nämuda fallen uppgå till 53.313 respektive 136,196. 199.256 och 247,168 kronor
för termin, eller, för år räknat, till 106,626 respektive 272,392, 398.512 och 494,336
kronor. För att det ifrågasatta anslaget av allmänna medel skall medföra någon avsevärd
nedsättning i terminsavgifterna, synes anslagssumman böra så avpassas, att
dessa avgifter icke behöva utgå med högre belopp än högst 15 kronor, i vilket fall
en summa av 272,392 kronor eller, i avrundat belopp, 273,000 kronor vore för detta
ändamål erforderlig.
Då emellertid flera av lärjungarnas målsmän äro i den ekonomiska ställning, att
de utan svårighet kunna betala oavkortad terminsavgift till läroverkets ljus- och vedkassa,
torde ovannämnda summa kunna i någon mån minskas. Överstyrelsen föreställer
sig, att för personer med en årsinkomst av 9,800 kronor, vilket belopp utgör
gränsen för krigstidstilläggs utgående till statens tjänstemän, den föreslagna minskningen
i terminsavgiften av i medeltal 5 kronor, eller av i enstaka tall 15, 25 eller
35 kronor, icke är av större betydelse, varför dessa torde böra betala den för respektive
läroverk bestämda terminsavgiften oavkortad.
Överstyrelsen har låtit anställa eu beräkning av huru många oavkortade terminsavgifter,
som skulle inbetalas vid de olika läroverken, om uyss berörda norm för avgiftens
utgående bleve fastställd, och därvid funnit, att den erforderliga anslagssumman
härigenom skulle komma att minskas med omkring ''/10 av sitt belopp, överstyrelsen
får emellertid erinra, att ovan anförda beräkningar grunda sig på terminsavgiftens
storlek under höstterminen 1917 samt att ifrågavarande avgifter för nästkommande
kalenderår komma att vid flera läroverk än ytterligare höjas. Enär storleken av de
för år 1918 nödvändiga höjningarna av dessa avgifter icke ännu kau beräknas och
sålunda icke heller den därav föranledda höjningen av det ifrågasatta anslaget av allmänna
medel, torde man för närvarande få utgå ifrån att sist nämnda höjning av
statsanslaget kan anses ungefär motvägas därav, att här ovan berörd minskning av
detsamma uppkommer därigenom, att för en del lärjungar någon nedsättning i avgiften
icke behöver ifrågakomma.
För den händelse överstyrelsens hemställau om nedsättning i de bestående bränsleprisen
icke vinner bifall, får överstyrelsen hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t hos
1918 års riksdag göra framställning om ett förslagsanslag för år 1918 av 273.000
kronor till bidrag åt de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor att utgå i huvudsaklig
överensstämmelse med ovan anförda grunder och enligt de närmare bestämmelser,
som Kungl. Maj:t kan finna gott utfärda.
Den i överstyrelsens skrivelse omförmälda tabellen är av följande
innehåll:
46
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Tabell över avgifter till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor m. m.
Avgifter.
Lär-
junge-
antal.
Totalavgift.
Behövligt tilläggsbelopp med
terminsavgift av
eu
h.
t.
h.
t.
h. t.
h. t.
10 kr.
12 kr.
15 kr.
20 kr.
1914.
1917.
1917.
1917.
Högre allmänna
läroverk:
Borås.......................
10
_
15
450
6,750
_
2,250
_
1.350
—
—
—
Falun ............... .......
12
_
20
_
421
8,420
_
4.210
_
3,368
—
2,105:
—
—
(r&vlfi ........................
12
_
30
_
477
14,310
_
9,540
_
8,486
—
7,155:
—
4,770:—
Göteborg:
50
latinläroverket .....
6
50
13
50
723
9.760
50
2 530
50
1.084
—
—
realläroverket........
12
—
18
—
720
12,960
-
5.760
—
4.320
—
2,160
—
—
Halmstad .................
8
50
17
_
418
7,106
_
2.926
2,090
—
836
—
—
Hudiksvall.................
17
27
50
200
5.500
_
3.500
_
3,100
—
2,500
—
1,500:-
Hälsingborg ..............
8
50
12
582
6.984
_
1,164
1.550
_
_
—
—
—
Härnösand...............
10
15
_
310
4.650
_
_
930
—
—
—
Jönköping.................
11
—
20
—
525
10.500
—
5250
—
4,100
—
2,625
—
—
Kalmar ....................
8
—
15
—
422
6,330
—
2,110
—
1.266
—
—
—
Karlskrona...............
10
_
17
_
316
5 372
_
2212
—
1.580
—
632
—
—
Karlstad...................
9
20
580
11.600
_
5 800
_
4,640
—
2.900
—
—
Kristianstad...............
10
_
20
_
383
7,660
_
3.830
_
3 064
—
1,915
—
—
Linköping..................
7
50
30
672
20,160
_
13 440
_
12.096
—
10,080
—
6,720:—
Luleå .......................
15
22
_
318
6 996
_
3,816
5.450
_
3,180
—
2 226
—
636:-
Lund..........................
8
_
20
—
545
10.900
__
—
4,360
—
2.725
—
— i
Malmö........................
8
—
25
—
678
16,950
—
10.170
—
8.814
—
6.780
—
3,390:—!
Norrköping ..............
12
—
21
—
634
13,314
—
6 974
—
5.706
—
3.804
—
634:—
Nvköning ..................
11
_
20
_
218
4.360
_
2,180
—
1,744
—
1.090
—
—
Skara ........................
Stockholm:
12
—
21
—
375
7,875
—
4,125
—
3,375
—
2,250
—
375:—;
latin), å Norrm......
9
50
11
50
784
9 016
—
1.176
—
—
—
—
—
b. a. 1. å Söderm. ..
12
—
27
—
789
21.303
_
13.413
—
11,835
—
9,468
—
5,523: -
h. reall. å Norrm....
11
—
18
—
648
11.664
_
5,184
—
3.888
—
1,944
—
— .
» » å Österm...
11
—
24
—
827
19,848
—
11,578
—
9,924
—
7,443
—
3,308:-
Strängnäs ..................
10
—
14
—
127
1.778
_
508: —
254: —
—
Sundsvall ................
9
50
9
50
426
4.047
—
—
—
—
—
—
Umeå ........................
12
_
20
_
267
5,340
_
2 670
—
2.136
—
1,335
—
—
Uppsala ....................
9
50
25
—
590
14,750
—
8,850
—
7,670
—
5,900
: —
2,950:-
Visby .......................
9
_
13
_
218
3,224
6 570
_
744
—
248
—
—
—
Vänersborg ..............
13
—
30
—
219
—
4.380
—
3,942
—
3.285
—
2,190:-j
Västervik .................
11
—
18
—
219
3 942
1.752
—
1.314
—
657
Västerås..................
10
_
22
_
393
8 646
4,716
3,010
—
3.930
—
2,751
—
786:—''
Växjö .......................
8
50
17
50
430
7,310
—
—
2,150
—
860
—
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
47
Avgifter.
Lär-
junge-
antal
Totalavgift.
Behövligt tilläggsbelopp med
terminsavgift av
en
h. t.
1914.
h. t.
1917.
ll. t
1917.
Il t.
1917
10 kr.
12 kr.
15 kr.
20 kr.
Ystad .......................
14
20: —
229
4,580: -
2.290: —
1 832: —
1,145
Örebro.......................
11
—
21: —
084
14 364; —
7 524:-
6,156: —
4,104
_
684.—
Östersund ..................
10
—
20: —
404
8,080: —
4,040: —
3,232:-
2,020
—
—
Realskolor:
Arvika......................
13
—
28: —
128
3.584: —
2.304: —
2 048: —
1,664
—
1.024:—
Eksjö .......................
13
—
22: —
173
3 806: —
2 076: —
1,730:-
1,211
—
346.—
Enköpino* ... .
14
25-
72
1 800-
1 080-
936
720
360-
Eskilstuna .................
7
_
20: —
287
5^740: —
2,870: —
2,296: —
1,435
_
Göteborg:
västra ...................
5
—
10: —
478
4,780: —
- -
- -
—
—
östra.......................
5
—
12: —
491
5.892: —
982: —
- -
—
_
Karlshamn..................
7
50
'' 15: —
179
2,685: —
895: —
537: —
—
—
Kristinehamn .......
8
50
21- —
155
3 255-
1 705-
1 395-
930
155-
Landskrona ..............
9
30: —
186
5,580: —
3^720: —
3,348: —
2,790
_
1,860:-
Lidköping ..................
5
—
7: —
120
840: —
- -
- -
—
—
Malmö ....................
10
—
25: —
517
12 925: —
7.755:-
6.721: —
5 170
—
2,585:—
Mariestad ..................
15
—
30: —
98
2,940: -
1.960: —
1.764: —
1,470
—
980:-
Oskarshamn................
5
—
20: —
122
2 440: —
1.220:-
976: —
610
—
_
Skövde.......................
8
50
15: —
207
3,105: —
1,035: —
621: —
—
_
Stockholm:
Jakobs.....................
10
—
15: —
399
5.985: —
1.995: —
1-^
CO
i‘
—
—
Katarina................
9
—
12: —
350
4 200: —
700: —
— —
—
—
Kungsholms...........
10
—
18: —
505
9.090: —
4 040: -
3 030: —
1,515
—
—
Söderhamn................
10
—
25: —
155
3,875: -
2 325: —
2 015: —
1,550
—
775.—
Uddevalla .................
10
—
23: 50
274
6 439: —
3.699: —
3.151: —
2.329
—
959:—
Varberg ....................
7
—
20: —
133
2,660: —
1,330: -
1,064: —
665
—
—
Samskolor:
Alingsås....................
10
—
16: —
186
2,976: —
1.116:-
744: —
186
—
—
Arboga .....................
9
50
19:50
no
2 145: —
1,045: —
825: —
495
—
—
Askersund ...............
11
—
17: —
76
1.292: -
532: —
380: —
152
—
—
Ealköping .................
12
—
19: —
204
3 876: —
1,836: —
1.428: —
816
—
—
FilipYad....................
8
—
20: —
136
2,720: —
1,360: —
1 088: —
680
—
—
Haparanda .................
8
—
50: —
97
4.850: -
3.880: —
3,686: -
3 395
—
2 910:—
Köping ....................
12
50
25: —
137
3,425:-
2 055: —
1.781: —
1.370
—
685:-
Norrtälje...................
13
—
23: —
135
3 105: —
1,755: -
1,485: —
1,080
—
405:—
Piteå .........................
7
50
8:50
156
1,326: —
- -
- -
—
—
Sala ........................
11
—
25: —
145
3 625: -
2 175: —
1.885: —
1.450
—
725—
Skellefteå ..................
8
—
20: -
212
4.240: —
2,120: —
1,696: —
1,060
—
—
48
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Avgifter.
Lär-
junge-
antal.
Totalavgift.
Behövligt tilläggsbelopp med
terminsavgift av
en
h. t.
ll. t.
11. t.
h. t.
10 kr.
12 kr.
15 kr.
20 kr.
1914.
1917.
1917.
1917.
Strömstad .................
9: 50
20: —
no
2.200: —
1,100:-
880
550: —
Södertälje ................
15: —
40: —
291
11,640: —
8.730: —
8,148
—
7,275: —
5,820.—
Trälleborg.................
14: —
20: —
209
4,180: —
2,090: —
1,672
—
1,045: —
—
Vadstena...................
9: —
14: —
98
1,372: —
392: —
196
—
—
—
Vimmerby.................
12:-
20: —
154
3 080: —
1.540: —
1,232
—
770: —
—
Åmål.........................
8:50
14:50
129
1 870:50
580:50
322
—
—
—
Ängelholm ...............
11:50
21:50
172
3,698: —
1,978:-
1,624
—
1,118: —
258:—
Örnsköldsvik..............
7: —
13:-
190
2,470: —
570: —
190
—
—
—
mentschefén Såsom av det anförda framgår anser jag, att staten bör träda hjäl
pande
emellan för de allmänna läroverken i nu förevarande hänseende.
Efter samråd med chefen för finansdepartementet och med behörigt avseende
å bränslekommissionens mening rörande det av läroverksöverstyrelsen
först ifrågasatta sättet för statens hjälp anser jag mig böra tillråda,
att för år 1918 statsanslag beredes för ändamålet.
Jag utgår då från att detta anslag bör sättas till det belopp, som
erfordras för att lärjungarnas terminsavgifter ej behöva överstiga 15
kronor. Läroverksöverstyrelsen har med tanke på den för år 1917 bestämda
gränsen uppåt för krigstidstilläggs utgående till statens tjänstemän
föreslagit, att för lärjungar, som äro barn till personer med en årsinkomst
av 9,800 kronor och däröver, den vederbörligen bestämda terminsavgiften
till ljus- och vedkassan skulle oavkortad utgå. Med hänsyn
till de av riksdagen numera beslutade grunderna för krigstidstilläggs utgående
år 1918 torde den av överstyrelsen ifrågasatta inkomstgränsen ej
böra komma till användning, och då det skulle vålla vissa praktiska svårigheter
att fastställa en annan sådan gräns samt den minskning i statsanslaget,
som skulle uppstå genom att undantaga ett litet fåtal barn av de
förmögnaste klasserna från den ifrågasatta lindringen, ej s}mes uppväga
olägenheterna av att verkställa en ytterligare klassificering av lärjungarna
efter föräldrarnas förmögenhetsvillkor, har jag ansett mig böra förorda,
att lättnaden i fråga kommer alla lärjungarna till godo.
Enligt överstyrelsens beräkning, mot vilken jag ej finner anledning
till erinran, erfordras, för vinnande av syftet att de allmänna läroverkens
lärjungar ej skulle behöva under år 1918 erlägga högre terminsavgift till
ljus- och vedkassan än 15 kronor, ett statsanslag av 273,000 kronor.
Överstyrelsen har gjort en undersökning rörande den nedsättning av be
-
Klint//. Mtijlls Nåd. Proposition Nr 201.
49
loppet, som skulle kunna liga ruin, därest förslaget, att vissa lärjungar
under alla omständigheter skulle betala full terminsavgift, gillades, och
funnit denna nedsättning kunna antagas uppgå till 1/10 av det ursprungligen
beräknade beloppet, d. v. s. i runt tal till 27,000 kronor, överstyrelsen
har emellertid ej föreslagit vidtagande av denna nedsättning
av det skäl, att avgifterna för höstterminen 1917 ligga till grund för
Överstyrelsens beräkningar och att det synts antagligt, att ett mot den
eventuella sänkningen ungefär svarande behov av ökade terminsavgifter
till ljus- och vedkassan under år 1918 kommer att uppstå. Då enligt
det av mig förordade förslaget samtliga lärjungar skulle komma i åtnjutande
av den föreslagna nedsättningen i avgiften, bör emellertid i anledning av
de väntade höjda utgifterna under år 1918 en ökning av det beräknade
statsanslagets belopp med 27,000 kronor äga rum. Anslaget bör alltså
sättas till 300,000 kronor.
Med full säkerhet kan ju anslagsbehovets storlek ej beräknas. Jag
bör i avseende härå, utöver vad av det redan sagda framgår, erinra, att
någon nedsättning av de för ifrågavarande ändamål erforderliga medel
möjligen skulle kunna uppstå på grund av förutnämnda, den 9 november
1917 lämnade medgivande om framflyttning av vårterminen 1918. Å
andra sidan kunna tvivelsutan på grund av ytterligare prisstegringar
under år 1918 ökade krav komma att ställas på ljus- och vedkassorna. Det
torde därför vara lämpligast, att det ifrågasatta anslaget, vilket givetvis bör
uppföras å tilläggsstat för år 1918, erhåller karaktären av förslagsanslag.
Enligt min mening bör emellertid staten ej ikläda sig att obetingat
täcka alla de ljus- och vedkassan vid ett läroverk påförda utgifter, som
ej kunna av denna kassa bestridas, därest ej terminsavgifterna till densamma
sättas till högre belopp än 15 kronor. På Kungl. Maj:t lärer
ankomma att efter prövning av från läroverken inkomna ansökningar besluta
om anslagets beviljande för ifrågavarande ändamål åt vederbörande
läroverk. Vid ansökningarna torde i enlighet med föreskrifter, som av
Kungl. Maj:t meddelas, böra fogas sammandrag av ljus- och vedkassornas
räkenskaper samt uppgjorda förslag till inkomst- och utgiftsstater. I övrigt
erforderliga närmare föreskrifter torde även meddelas av Kungl. Majrt.
Det bör till slut erinras därom, att även under år 1919 anslag
för här ifrågavarande ändamål sannolikt blir erforderligt. Med hänsyn till
omöjligheten att redan nu kunna med någon säkerhet bedöma, huru förhållandena
med priser å bränsle och ljus då komma att gestalta sig, har
jag emellertid ej ansett det lämpligt att nu framställa förslag om äskande
av medel för nästa år, utan lärer framställning i detta avseende böra
anstå till 1919 års riksdag.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 höft. (Nr 291.)
7
50
[9.]
Tickande av
brist i nya
elementarskolansskolkassa
m. in.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Jag hemställer om förslag till riksdagen
att för täekande, efter Kungl. Maj-.ts beprövande,
av utgifter, som under år 1918 skola bestridas av
ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk
men som ej kunna utgöras av denna kassas medel, därest
ej terminsavgifterna till densamma sättas till högre
belopp än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1918
ett förslagsanslag av 300,000 kronor.
4. Täckande av brist i nya elementarskolans skolkassa m. m.
Bland de allmänna läroverken har ett kommit att intaga en särställning.
Detta läroverk är statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm.
Dess särställning har medfört, att nya elementarskolan icke är berörd av
den under närmast föregående punkt av mig gjorda framställningen om
statsbidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.
Det förhåller sig nämligen så, att läroverksstadgans bestämmelser om
de allmänna läroverkens kassor icke äro tillämpliga på nya elementarskolan.
Där linnes ej någon särskild ljus- och vedkassa, utan skolans s. k.
skolkassa motsvarar till sitt ändamål såväl denna kassa som biblioteksoch
materiellkassan vid de övriga allmänna läroverken. Jämte skolkassan
har elementarskolan ytterligare en kassa: byggnadskassan.
Avgifterna till dessa kassor hava plägat bestämmas genom särskilda
kungl. brev. Enligt nu gällande, den 31 december 1912 meddelade föreskrifter
utgöra terminsavgifterna under ett år tillhopa 60 kronor, därav
för vårterminen erläggas 35 kronor och för höstterminen 25 kronor. Av
nämnda belopp, 60 kronor, skola 27 kronor 50 öre tillfalla byggnadskassan
och 32 kronor 50 öre skolkassan. Av byggnadskassans 27 kronor 50
öre utgöras 15 kronor för vårterminen och 12 kronor 50 öre för höstterminen;
av skolkassans 32 kronor 50 öre falla 20 kronor på vårterminen
och 12 kronor 50 öre på höstterminen.
Under de svårigheter i ekonomiskt hänseende, som nu göra sig gällande,
har nya elementarskolans skolkassa visat sig icke mäkta fylla de
krav, som ställts på densamma. Det har naturligen där, såsom annorstädes,
varit de ökade bränsleprisen, som främst tyngt på kassan, men till
kassans trångmål har jämväl den allmänna fördyringen i övrigt av behövliga
utensilier och erforderlig arbetskraft i sin mån bidragit. Då kassan
under år 1917 visade sig vara i behov av förstärkning, medgav Kungl.
Maj:t genom beslut den 29 juni 1917, att under sagda års hösttermin den
för terminen bestämda avgiften, 25 kronor, finge höjas med 7 kronor 50
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
51
öre, eller till 32 kronor 50 öre; och föreskrev Kungl. Maj:t, att nämnda
tillskott skulle tillföras läroverkets skolkassa.
Den tillfälliga hjälp, kassan sålunda erhöll, har icke kunnat förhindra,
att kassan fortfarande får dragas med ekonomiska svårigheter, vilka nödvändiggöra
ett kraftigare ingripande. En framställning härom föreligger
nu i en den 18 januari 1918 dagtecknad skrivelse från rektorn vid nya
elementarskolan.
I denna skrivelse an föres:
Sedan jag vid årsskiftet fått en preliminär överblick över skolans ekonomiska ställning,
får jag i underdånighet anföra följande.
Vid 1916 års slut häftade enligt vederbörligt bokslut skolkassan, som har att
bestrida omkostnaderna för bland annat uppvärmning och belysning, i en skuld av
1,396 kronor 17 öre till bvggnudskassan. Vid 1917 års slut häftar, enligt preliminär
beräkning, skolkassan i eu skuld av 3.442 krouor 2 öre till byggnadskassan, d. v. s.
skulden har under år 1917 ökats med 2.045 kronor 85 öre.
Emellertid är denna min framställning av läget i det avseendet missvisande, att
räkningarna för rekvirerat bränsle (hos Stockholms gasverk) först påföljande månad
presenteras till betalning. Räkningen för december 1917 betalas således först i januari
1918. Under vanliga förhållanden ekvivaleras denna över årsskiftet balanserade
skuld av förra årsskiftets skuld o. s. v. Med den våldsamma stegring i bränslepris,
som ägt rum under år 1917, är emellertid denna vid årsskiftet obetalda skuld icke jämförlig
åren 1917 och 1918. I själva verket likviderades 1916 års decemberrekvisition
(omkring 340 hl. koks å 3 kronor 15 öre) i januari 1917 med 1,071 kronor, under det
att decemberrekvisitionen för år 1917 nu i januari 1918 likviderats med 3,500 kronor
(200 hl. koks å 7 kronor 20 öre och 80 m8 ved å 25 krouor 75 öre). Om man ekvivalerar
1 m8 ved med 3 bl. koks, så motsvarar detta visserligen 440 hl. koks, en
något större bränslemängd än i fjol, men detta sammanhänger med den starka kölden
under sistförflutna jul och nyår.
I stort sett kan man säga, atf skolkassans ställning under år 1917 försämrats
icke blott med den ökade skulden till byggnadskassan av vid pass 2,000 kronor utan
också med differensen mellan värdena på vid årsskiftena 1916 —1917 och 1917—1918 obetalt
bränsle, d. v. s. omkring 2.500 kronor, således med en summa av vid pass 4,500
kronor utöver i förra bokslutet upptagna skuld av 1,396 kronor 17 öre.
Det är tydligt, att det icke kan fortgå på detta sätt. Mot en bränsleutgift för år
1914 på omkring 3.000 kronor om året står med nuvarande bränslepris eu beräknad
utgift av omkring 16,000 kronor för år 1918! Nya elementarskolan står dessutom i
jämförelse med andra stateus allmänna läroverk i så måtto i en ogynnsam undantagsställning,
som den med lärjungarnas terminsavgifter måste bestrida amortering å ett
av Stockholms stad beviljat byggnadslhn å 220,000 kronor med 5,500 kronor om året
och dessutom betala tomtören till lantbruksakademien med 500 kronor årligen, vilket
gör, att terminsavgifterna här vsrit större än på andra håll. 1 skrivelsen till läroverksöverstyrelsen
den 31 oktober 1917 har jag uttrett, att det »nya skolhuset», färdigbyggt
år 1899, som inrymmer större delen av nya elementarskolans lokaler, till endast 1/i bekostats
av statsverket, till */4 av kommunens medel och till 1/2 av terminsavgifter. Då
skolhuset tillhör statsverket, kommer staten att erhålla 8/4 av detta hus till skänks. Det
s. k. gamla skolhuset är dessutom i sammanhang med nybyggnaden år 1899 restaurerat
52
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
utan kostnad för statsverket för omkring 50,000 kronor, varjämte ombyggnad och restaurering
av detta hus ytterligare vidtagits år 1915 för över 20,000 kronor. Allt underhåll
bestrides av byggnadskassan, som har inkomster av lärjungarnas terminsavgifter,
utan kostnad för statsverket. An mera: på den grund att vid nya elementarskolan
ett relativt litet antal av lärjungarna äro befriade från avgift till statsverket (h. t. 1917
omkring 7 %), under det att för hela riket ungefär halva lärjungeantalet är befriat,
bidrager nya elementarskolan proportionellt till lärjungeantalet med ett högst betydande
belopp till inkomstposten »terminsavgifter till statsverket från de allmänna läroverken»;
år 1917 inlevererades ej mindre än 21.590 kronor till statsverket; i proportion
till medeltalet borde hava lämnats endast omkring 11,000 kronor. Det är i
själva verket något ovanligt, att en statens försöksanstalt icke blott icke åtnjuter anslag
till sin drift (utöver lärarnas löner, ''som skulle utbetalas på samma sätt, om lärjungarna
överflyttades till andra läroverk), utan också måste inleverera medel till statsverket
och till på köpet under årens lopp skänka statsverket större delen av det hus,
i vilket den arbetar. Man jämföre härmed eu del andra statens försöksanstalter, t. ex.
centralanstalten för jordbruksförsök, statens skogsförsöksaustalt. Jag torde bliva i tillfälle
att framdeles närmare belysa dessa förhållanden. Här nämnas de endast för att
framhålla det billiga i att statsverket under rådande kristid i någon mån bispringer
nya elementarskolan. Det kan nämligen icke anses lämpligt, att kostnaderna för kristiden
under sådana förhållanden läggas helt och hållet på lärjungarna, som redan
förut äro betungade med avgifter till ändamål, som icke förekomma vid andra statsläroverk.
Under sådana förhållanden synes det mig billigt, att statsverket gäldar den
reella skuld, i vilken skolkassan häftar till byggnadskassan, särskilt som den senare
numera, tack vare de oerhörda kostnadsökningarna, icke har någon lysande ställning.
Oavsett detta eventuella bidrag torde det bliva nödvändigt att betydligt höja
avgiften till skolkassan. Såsom förut framhållits hava årskostnaderna för bränsle, som
år 1914 utgjorde vid pass 3,000 kronor, för år 1918 beräknats till omkring 16,000
kronor. Ingenting garanterar dock härvid, att bränsleprisen ej komma att ytterligare
stiga. Då avgifterna till skolkassan årligen utgöra 32 kronor 50 öre av omkring 430
lärjungar, d. v. s. cirka 14,000 kronor, så är denna summa mindre än endast utgifterna
för bränsle. Denna situation är tydligen ohållbar. Visserligen har skolkassan några
andra inkomster, nämligen inskrivningsavgifter (år 1917 460 kronor), hyror (är 1917
1,615 kronor), men tillsammans med terminsavgifterna utgöra dessa dock knappt mer
än de 16,000 kronor, som enbart bränslekostnaden kommer att draga för kalenderåret
1918, förutsatt att man ej behöver räkna med ytterligare prisförhöjning å bränsle från
nuvarande dagspris (7 kronor 80 öre för hl. koks). Till jämförelse kan nämnas, att
1917 års bokförda bränslekostnad uppgick till 8.168 kronor 20 öre (år 1913: 1.969
kronor 90 öre, år 1914: 2,884 kronor 25 öre, år 1915: 3.025 kronor 50 öre, år 1916:
6,290 kronor 60 öre). Nu skall emellertid skolkassan bestrida även belysning, rengöring,
vaktmästares och eldares avlöning, förbrukningsmaterial, undervisningsmateriel!
och böcker (bibliotekets) in. m. Skolkassans totala utgifter belöpte sig enligt 1916
års bokslut till 20,344 kronor 38 öre, därav till bränsle 6,290 kronor 60 öre; således
till ovan i korthet rubricerade utgifter omkring 14,000 kronor. Under år 1917, för
vilket bokslut ännu icke föreligger, äro de säkert större, under kommande år med
säkerhet ännu större, då åtskilliga, att ej säga de flesta utgiftsposter (löner, rengöringsmateriell
etc.) fortfarande stiga i pris. Det är alltså tydligt, att man må-te räkna
med att skaffa skolkassan en merinkomst av minst 15,000 kronor för år 1918. Om
man beräknar 430 till skolkassan betalande lärjungar, utgör detta för år omkring 35
53
Kungl. Muj.U Nåd. Proposition Nr 291.
kronor per lärjunge, fördelat lika pä två terminer 17 kronor 50 öre för vardera. Då
emellertid förhållandena äro osäkra med avseende på framtiden, vill jag inskränka
mig till att föreslå eu terminsavgi^förhöjning till skolkassan med 17 kronor 50 öre
för vårterminen 1918, varigenom för läsaret 1917—1918 den totala förhöjningen skulle
komma att utgöra för lärjunge 25 kronor.
På grund av vad jag sålunda anfört, får jag alltså i underdånighet hemställa,
dels att Kungl. Magt täcktes i proposition till 1918 års riksdag föreslå densamma
att på extra stat för år 1918 bevilja statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,
ett anslag av 6,000 kronor till täckande av den brist i skolkassan, som uppkommit
genom de våldsamt ökade prisen på alla förnödenheter, särskilt bränsle;
dels att Kungl. Maj:t täcktes tillåta, att terminsavgifter till skolans kassör
vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, finge för vårterminen 1918
höjas till 52 kronor 50 öre, av vilka som förut 15 kronor skola tillfalla byggnadskassan,
från vilken avgift ingen befrielse enligt reglementet den 2 december 1905 må
medgivas, och 37 kronor 50 öre tillfalla skolkassan, från vilken senare avgift i vanlig
ordning medellösa eller mindre bemedlade lärjungar må kunna befrias; samt att 17
kronor 50 öre av denna senare avgift må få uppbäras som eu särskild tilläggsavgift
utöver de 20 kronor, som enligt nu gällande stadgandeu skola uppbäras, samt icke
uttagas av dem, som vederbörande terminsavgiftsnämnd befriat från nämnda avgift
av 20 kronor till skolkassan.
Rektorns framställning remitterades till läroverksöverstyrelsen, som i
skrivelse den 9 februari 1918 yttrade:
För täckande av sina utgifter är läroverket hänvisat uteslutande till lärjungarnas
terminsavgifter och intager i så måtto eu särställning i jämförelse med övriga all''
männa läroverk, att det åligger skolan att själv utan bidrag av stat eller kommun
svara för läroverksbyggnadens underhåll. För höstterminen 1917 uppgick terminsavgiften
till skolans kassor till 32 kronor 50 öre och är för vårterminen 1918 tillsvidare
bestämd till 35 kronor. Om nu ifrågavarande brist skulle täckas medelst höjning av
terminsavgiften för vårterminen 1918, borde denna höjning uppgå till 14 kronor för
varje lärjunge. Redan i och för sig vore denna höjning avsevärd, men när därtill
kommer, att terminsavgiften för sagda vårtermin redan för täckande av terminens
stegrade utgifter för bränsle, lyse, renhållning m. m. torde böra höjas med ett belopp
intill 17 kronor 50 öre, synes det icke tillrådligt att söka täcka skolkassans brist för
år 1917 med förhöjning av terminsavgiften av ytterligare 14 kronor för varje betalande
lärjunge. Överstyrelsen finner sålunda erforderligt, att bristen täckes med bidrag av
allmänna medel, på sätt läroverkets rektor ifrågasatt.
Utöver det sålunda ifrågasatta bidraget av allmänna medel till skolkassan anser
vederbörande rektor det vara nödvändigt, med hänsyn särskilt till de väsentligen stegrade
kostnaderna för skollokalernas uppvärmning, belysning och renhållning m. m. men
därjämte även till Övriga kassan åliggande utgifter, att åt skolkassan för år 1918 beredes
eu merinkomst av omkring 15,000 kronor samt att detta belopp anskaffas genom
en höjning av terminsavgiften till skolkassan av 35 kronor för år eller, fördelat lika
fiå två terminer, 17 kronor 50 öre för varje termin. Av anförda skäl begränsas den
öreslagna höjningen att omfatta endast vårterminen 1918. Den för vårterminen 1918
bestämda terminsavgiften till skolans kassor utgör 35 kronor, därav 15 kronor till
byggnadskassan, från vilken avgift iugen befrielse må medgivas, och 20 kronor till
skolkassan, från vilken sist nämnda avgift medellösa eller mindre bemedlade lärjungar
54
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
[9.] må kunna i vanlig ordning befrias. Den för vårterminen 1918 föreslagna höjningen,
17 kronor 50 öre, skulle uppbäras såsom en särskild tilläggsavgift utöver den enligt nu
gällande stadganden fastställda terminsavgiften till skolkassan samt icke betalas av
dem, som i vederbörlig ordning befriats från sistnämnda ordinarie avgift.
överstyrelsen finner visserligen den föreslagna höjningen vara så avsevärd, att
den kau verka betungande. Då emellertid denna åtgärd synes vara den enda möjliga
för att i förevarande fall möta dyrtidens verkningar, har överstyrelsen mot densamma
intet att erinra.
Jämväl statskontoret har i skrivelse den 22 februari 1918 avgivit infordrat
utlåtande i ärendet. Statskontoret har därvid tillstyrkt bifall till
rektorns ovanberörda förslag.
Depurte- Vad angår först den brist i skolkassan, som uppstått under åren
mentschefen. j cj y g och 1917 och som i rektorns skrivelse uppgivits vid 1917 års slut
efter preliminär beräkning utgöra 3,442 kronor 2 öre, har rektorn i skrivelse
den 8 mars 1918 meddelat, att densamma, enligt de numera avslutade
räkenskaperna, för år 1917 visat sig uppgå till och bokförts med ett
belopp av 3,227 kronor 20 öre. Med hänsyn till vad som upplysts rörande
skolkassans ekonomiska läge, anser jag mig böra tillstyrka, att ett
förslagsanslag till belopp av högst 3,227 kronor beredes till täckande av
denna brist.
Vad rektorn meddelat om förhållandet mellan värdena på vid årsskiftena
1916—1917 och 1917—1918 obetalt bränsle, utvisande efter vederbörande
inköpspris en ökad belastning av skolkassan med 2,429 kronor,
föranleder mig hemställa, att till förstärkning av de skolkassan under år
1918 till buds stående medel ett förslagsanslag å högst nyssnämnda belopp
måtte utverkas.
Vad härefter vidkommer nödvändigheten av att möta de ökade bränslekostnaderna
under år 1918 får jag erinra om vad jag under näst föregående
punkt föreslagit i avseende å de övriga allmänna läroverkens ljusoch
vedkassor — nya elementarskolan har som nämnts på grund av sin
särställning icke tagits i betraktande vid de under den föregående punkten
gjorda beräkningarna och framställda förslagen. Under sagda punkt har
jag hemställt om utverkande av ett statsanslag, så avpassat, att lärjungarnas
terminsavgifter under år 1918 till vederbörande läroverks ljus- och
vedkassa ej må behöva överstiga 15 kronor. En liknande åtgärd anser
jag böra vidtagas i fråga om nya elementarskolan.
För utrönande av vilket belopp, som för ändamålet bör äskas hos
riksdagen, torde man böra erinra sig, att enligt rektorns beräkning skolkassan
har behov av en ökad tillgång av omkring 15,000 kronor. Under
antagande av att de till kassan betalande lärjungarna utgöra vid pass 430
55
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 291.
finner rektorn, att för år räknat ett ökat belopp av 35 kronor för varje
sådan lärjunge vore erforderligt. Då den nu föreskrivna avgiften till
skolkassan utgör 32 kronor 50 öre för år, skulle hela årsavgiften till
kassan för varje betalande lärjunge under år 1918 uppgå till 67 kronor
50 öre. Om nu lärjungen själv skall vidkännas en avgift till skolkassan,
motsvarande två terminsavgifter av 15 kronor, alltså för hela året 30
kronor, skulle staten hava att svara för återstående 37 kronor 50 öre.
Man bör emellertid ihågkomma, att skolkassan vid nya elementarskolan
motsvarar ej allenast ljus- och vedkassan vid annat allmänt
läroverk utan även biblioteks- och materiellkassan vid dessa. Till sistnämnda
kassa utgår lör närvarande en terminsavgift av lägst 4 kronor 50
öre, högst 7 kronor. Med beräknande att de betalande lärjungarna vid nya
elementarskolan böra svara för utgifter, för termin motsvarande sistnämnda
belopp, bör ett belopp av 14 kronor avdragas å ovannämnda belopp av 37
kronor 50 öre. Varje lärjunge skulle då under år 1918 till skolkassan
erlägga 44 kronor, och på statens andel skulle komma ett belopp av 23
kronor 50 öre, eller för 430 lärjungar 10,105 kronor. Detta belopp borde,
i likhet med motsvarande under näst föregående punkt beräknade belopp,
ökas med 10 %, alltså till 11,115 kronor. Beloppet bör, avrundat till
11,000 kronor, anvisas såsom förslagsanslag.
Samtliga ovannämnda belopp, 3,227 kronor, 2,429 kronor och 11,000
kronor, böra såsom erforderliga under år 1918 uppföras å tilläggsstat för
nämnda år. Vad jag under näst föregående punkt yttrat rörande där avsedda
anslagsmedels fördelning in. m. bör i motsvarande tillämpning gälla
beträffande nyssnämnda anslag å 11,000 kronor.
Under åberopande av det anförda tillstyrker jag förslag till riksdagen
att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda
förslagsanslag
dels för täckande av den i statens provskolas, nya
elementarskolans, räkenskaper vid 1917 års slut bokförda
bristen i skolkassan ett belopp av högst 3,227 kronor,
dels till förstärkande av de skolkassan vid nya elementarskolan
under år 1918 till buds stående medel ett
belopp av högst 2,429 kronor,
dels ock för täckande av de utgifter, som under år
1918 skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa
men som ej kunna utgöras medelst terminsavgifter å
sammanlagt 44 kronor av varje betalande lärjunge, ett
belopp av 11,000 kronor.
56
Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 291.
[10.]
Tackande av
brist i staten
för iren 1916
och 1917 för
folkskolöverstyrelsen.
Folkundervisningen.
Folkskolöverstyrelsen.
1. Täckande av brist i staten för åren 1916 och 1917 för folkskolöverstyrelsen.
I den ordinarie stat för folkskolöverstyrelsen, som godkändes
av 1914 års senare riksdag, ingick ett anslag å 14,300 kronor för tillfällig
adjunktion, vikariatsersättning, expenser in. m. Av detta belopp voro
3,025 kronor beräknade till arvoden åt semestervikarier, 875 kronor till
expenser för bibliotekskonsulenterna, och 10,400 kronor till övriga expenser
in. m. Av sistnämnda belopp skulle bestridas: arvoden till två amanuenser
och övriga extra ordinarie befattningshavare (med undantag för
en amanuens, vilkens arvode utgår å extra stat), utfyllnad av vikariatsersättningar
vid tjänstledighet för sjukdom, ersättning till sakkunniga, som
för särskilda ärenden tillfälligtvis måste anlitas, ersättning för tillfällig arbetshjälp
inom kansliet eller med vaktmästargöromålen, omkostnader för
uppvärmning, belysning och renhållning av överstyrelsens lokal, inköp av
böcker och tidskrifter, papper och andra skrivmaterialier, tryckning av årsredogörelse,
blanketter, liggare, cirkulär och andra meddelanden, annonsering
av lediga tjänster, avgifter för telefon och telegram, inköp och underhåll
av inventarier, transportkostnader för större försändelser m. m.
Nyssnämnda belopp för expenser m. m., 10,400 kronor, var detsamma,
som vid beslutet om folkskolöverstyrelsens inrättande år 1913 hade blivit
av riksdagen för ändamålet uppfört å den då godkända staten för det nya
ämbetsverket. Detta belopp hade givetvis icke kunnat fastställas på grundval
av någon noggrannare uppskattning av behovet utan bestämts blott
med hänsyn därtill, att läroverksöverstyrelsens anslag för motsvarande
ändamål uppgått till sagda belopp. Erfarenheten från den tid, folkskolöverstyrelsen
varit i verksamhet, har emellertid ådagalagt, att anslaget icke
varit tillräckligt för sitt ändamål. I sin framställning den 30 september
1915 angående anslagsbehov för år 1917 anförde också överstyrelsen, att
det visat sig förenat med stor svårighet att få expensanslaget att förslå
till alla de olika ändamål, för vilka det vore avsett eller som med den
alltjämt växande omfattningen av överstyrelsens verksamhet därur måste
tillgodoses. I skrivelse den 30 september 1916 angående anslagsbehov
för år 1918 anmälde vidare överstyrelsen, att berörda anslag under år
1915 visat sig otillräckligt, varjämte överstyrelsen såsom sin mening uttalade,
att anslaget bort vara omkring 5,000 kronor högre, för att de utgifter,
för vilka det vore avsett, skulle kunnat under år 1916 därur bestridas.
57
Kungl. Maj.ts A''åd. Proposition Nr 291.
Sedermera inkom överstyrelsen till Kungl. Maj:t med en skrivelse av
den 27 november 1916, i vilken överstyrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t
täcktes till förstärkande av det i överstyrelsens stat uppförda anslaget för
tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. in. av tillgängliga
medel anvisa ett belopp av 5,554 kronor 49 öre. överstyrelsen erinrade
därvid om de utgifter, som skola bestridas av ifrågavarande anslag, samt
anförde vidare bland annat:
De omkostnader för år 1915, vilka bort. bestridas från ifrågavarande anslag, uppgingo
till ett sammanlagt belopp av 19,854 kronor 49 öre och fördela sig på olika
poster med följande belopp:
Arvoden till amanuenser och extra biträden...... kronor 4.258: 67
Semesterarvoden................................... » 2,588:28
Vikariatsersättning................................................ > 122:49
Arvoden till särskilda sakkunniga........................ » 147:40
, Ved och kol ......................................................... > 1,324:15
Belysning och gas................................................ * 309:43
Städning och tvätt................................................ > 1,207:30
Telefon och telegram ........................................ » 1,216:47
Böcker och tidningar .......................................... » 540:10
Papper, skrivmaterialier och bindning ............... » 4.060:46
Tryckning och renskrivning................................. » 2,325: 75
Inventarier............................................................ > 1,344:63
Annonskostnad...................................................... » 52:24
Diverse ................................................................. » 357:12
Summa kronor 19,854: 49
Beträffande de särskilda posterna torde följande böra anföras.
Posten arvoden till amanuenser och extra biträden innefattar arvode till en amanuens
och ett manligt biträde för statistiska och därmed jämförliga arbeten, båda med
fastare anställning, ävensom gratifikationer och tillfälliga arvoden åt en amanuens och
två kvinnliga biträden.
I fråga om posten papper, skrivmaterialier och bindning, vilken kan synas hög,
är att märka,, att densamma omfattar icke blott överstyrelsens eget utan ock bibliotekskonsulenternas
behov i detta hänseende, att vidare på grund av det stora antalet
av de myndigheter och anstalter, med vilka överstyrelsen skall stå i förbindelse, åtgången
av papper, kuvert och dylikt blir jämförelsevis mycket stor, att redan under
år 1915 avsevärd prisstegring å hithörande artiklar inträdde, samt att slutligen under
år 1915 måst anskaffas en del nya blanketter, formulär, liggare m. m., vilka dragit
dryga kostnader.
I posten tryckning och renskrivning ingår ett avsevärt belopp för tillfällig hjälp
med renskrivning, som måst anlitas, enär det nödvändiga arbetet icke kunnat av de
ordinarie skrivbiträdena medhinnas. Beträffande tryckningskostnaderna bör anmärkas,
att det stora antalet myndigheter och läroanstalter, till vilka överstyrelsen har att utsända
meddelanden, medför avsevärda kostnader för tryckning av cirkulär och dylikt.
Vad beträffar posten inventarier torde böra nämnas, att i densamma ingå kostnader
för en skrivmaskin, som oundgängligen måst anskaffas, samt för en del hyllor och
skåp, som med arkivets snabba tillväxt blivit nödvändiga.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 höft. (Nr 291.)
8
58
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Slutligen må erinras, att kostnaderna för uppvärmning, belysning och renhållning
avse icke blott överstyrelsens egen utan jämväl bibliotekskonsulenternas lokal.
I fråga om övriga utgiftsposter torde några särskilda upplysningar icke vara erforderliga.
Då det anslag, varmed de nu angivna omkostnaderna å tillhopa 19.854 kronor
49 öre skulle bestridas, såsom förut nämnts, uppgår till allenast 14,300 kronor, fanns
vid avslutandet av 1915 års räkenskaper tydligen ingen annan utväg än att till år
1916 uppskjuta likviderandet av räkningar till ett belopp av 5,554 kronor 49 öre.
Överstyrelsens förhoppning var att genom iakttagande av den största sparsamhet
i det hela och återhållsamhet i fråga om anskaffande av böcker, inventarier och dylikt
kunna under år 1916 åstadkomma någon minskning av den balans, som uppstått under
år 1915. .
Då den ekonomiska ställningen, sådan den kommer att te sig vid 1916 ars
slut, nu kan i det närmaste överblickas, visar det sig emellertid, att det icke blott
icke kommer att lyckas att minska bristen från år 1915, utan att det icke heller blir
möjligt att under år 1916 begränsa utgifterna inom anslagets ram.
Två omständigheter hava företrädesvis medverkat till detta ogynnsamma förhållande.
Först är att beakta den alltjämt fortgående ökningen av arbetet inom överstyrelsen.
Denna har i flera häuseenden medfört stegrade kostnader och bland annat
nödvändiggjort en ökad användning av extra ordinarie arbetskrafter, varav följt, att
posten arvoden till amanuenser och extra biträden icke såsom överstyrelsen^ hoppats
kunnat minskas utan i stället stegrats. I sammanhang härmed kan framhållas, att
hristen på arbetskrafter i ett par fall föranlett anlitande av särskilda sakkunniga för
biträde vid vissa svårare och brådskande frågors handläggning, vadan posten arvoden
till särskilda sakkunniga ökats.
Den andra omständigheten, som medfört stegring av kostnaderna, är den särskilt
under år 1916 så starkt framträdande prisstegringen å allehanda förnödenheter och
arbeten, varvid särskilt är att taga hänsyn till ko-tnaderna å papper och tryck, vilka
på kort tid ungefär fördubblats. Särskilt har tryckningskostnadernas ökning medfört,
att tryckningen av överstyrelsens årsberättelse blev synnerligen kostbar, helst som berättelsen
för att någorlunda kunna motsvara sin uppgift måst erhålla ett ganska betydligt
omfång och tryckas i ett jämförelsevis stort antal exemplar, därvid dock av
sparsambetsskäl en stor del av upplagan tryckts på papper av relativt billig kvalitet.
Då de förhållanden, som gjort det här ifrågavarande anslaget otillräckligt för
det föreliggande behovet, ju alltjämt fortfara, är tydligt, att det icke kan bliva möjligt
för överstyrelsen att under ett kommande år avarbeta den balans, som nu uppkommit,
och överstyrelsen förutser, att det icke heller under ar 1917 skall lata sig gorå att
med det tillgängliga anslaget bestrida alla nödvändiga utgitter.
Då överstyrelsen icke heller förfogar över medel, genom vilka det kan bliva möjligt
att ytterligare balansera den förefintliga bristen, ser överstyrelsen ingen annan
utväg än att hos Kungl. Maj:t anhålla om anvisande av särskilt anslag till bristens
täckande.
Enligt den förut lämnade utredningen uppgingo de kostnader för år 1915, som
icke kunde gäldas med sagda års anslag, till 5,554 kronor 49 öre, vilket belopp alltså
nu närmast skulle erfordras.
Med anledning av sistnämnda skrivelse anvisade Kungl. Maj:t genom
beslut den 19 december 1916 omförmälda belopp, 5,554 kronor 49 öre,
Kunyl. Maj:ts Mild. Proposition Nr 291.
59
för berörda ändamål och anbefallde statskontoret att förskottsvis av tillgängliga
medel på rekvisition utbetala beloppet till överstyrelsen samt att
framdeles hos Kungl. Maj:t anmäla förskottet till ersättande. Efter sådan
anmälan har Kungl. Maj:t i proposition om tilläggsstat för riksstaten för
år 1918 under åttonde huvudtiteln, punkten 44, föreslagit riksdagen att
anvisa medel till ersättande av nämnda förskott. Efter vad jag inhämtat,
uppbar överstyrelsen sistnämnda belopp under år 1917, varför sagda belopp
kommer att av överstyrelsen redovisas i 1917 års räkenskaper.
Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 3 december 1917 anhållit
om ytterligare ett belopp av 5,551 kronor 32 öre till täckande av under
år 1916 uppkommen brist i förutnämnda anslag för tillfällig adjunktion,
vikariatsersättning, expenser m. m. Till stöd för denna framställning har
överstyrelsen anfört:
I sin framställning den 27 november 1916 har överstyrelsen närmare redogjort
för de utgifter, som skola bestridas av här ifrågavarande anslag å 14,300 kronor, ävensom
angivit de belopp, till vilka sagda utgifter, fördelade på vissa huvudposter, uppgått
för år 1915. Motsvarande omkostnader för år 1916 uppgå till följande belopp:
Arvoden till amanuenser och extra biträden ... kronor 5,176:01
Semesterarvoden ................................................ » 2,585: 21
Vikariatsersättning .................. » 147:59
Arvoden till särskilda sakkunniga ..................... * 506:50
Ved och kol ....................................................... » 1,643: 75
Belysning och gas.............................................. » 205:70
Städning och tvätt ............................................. » 1.243:54
Telefon och telegram......................................... » 1,058:97
Böcker och tidningar.............. » 586:84
Papper, skrivmaterialier och bindning............... » 3 591:18
Tryckning och renskrivning ............................. j 2,324:80
Inventarier.......................................................... » 500:95
Aunonskostnad..................................................... » 93:61
Diverse.............................................................. » 186:67
Summa kronor 19,851:32
Eu jämförelse med motsvarande belopp för år 1915 visar, att ett flertal poster
för båda åren uppgå till ungefärligen samma belopp, att posterna belysning och gas,
telefon och telegram, papper, skrivmaterialier och bindning, inventarier samt diverse
för år 1916 kunnat hållas lägre än beloppen för år 1915 men att posterna arvoden
till amanuenser och extra biträden, arvoden till särskilda sakkunniga samt ved och kol
under år 1916 blivit avsevärt högre än under år 1915. Anledningen till sistnämnda
förhållande är dels det med det alltjämt tillväxande arbetet inom överstyrelsen ökade
behovet av arbetskrafter, dels prisstegringen å bränsle.
Då, såsom förut nämnts, det anslag, varur nu angivna omkostnader, tillhopa
19,851 kronor 32 öre, skolat bestridas, uppgår till 14,300 kronor, måste vid avslutandet
av 1916 års räkenskaper, på samma sätt som skedde vid 1915 års bokslut, likviderandet
av räkningar till ett belopp av 5,551 kronor 32 öre överskjutas till år 1917.
60
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Att under år 1917 åstadkomma någon minskning i den sålunda uppkomna balansen
bar, såsom överstyrelsen redan i sin förutnämnda skrivelse den 27 november
1916 förutsatte, icke befunnits möjligt. I stället har anslaget även för år 1917 visat
sig otillräckligt, vadan jämväl i detta års räkenskaper en balans kommer att uppstå,
som synes bliva ej oväsentligt större än för år 1916. Detta har sin naturliga förklaring
i de starka prisstegringar, framför allt å bränsle, tryck och papper, som inträffat
under året. Sedan räkenskaperna för år 1917 hunnit avslutas, blir det därför oundvikligt
för överstyrelsen att göra underdånig framställning om erforderliga medel för
täckande av sagda års brist.
På grund av remiss hava utlåtanden i ämnet avgivits av kammarrätten
den 10 januari 1918 och av statskontoret den 16 februari 1918.
Kammarrätten har i ärendet inhämtat yttrande från sin revisionsavdelning
och såsom eget utlåtande åberopat sagda yttrande. Revisionsavdelningen
har anfört följande: •
Folkskolöverstyrelsens räkenskaper för år 1916 upptaga i enlighet med staten
för överstyrelsen anslaget för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m.
till 14,300 kronor. Detta belopp har under samma år för de med anslaget avsedda
ändamål helt och hållet förbrukats. De till grund för utgifterna liggande verifikationerna
hava icke givit anledning till någon anmärkning från revisionens sida.
Statskontoret hemställer, att det av folkskolöverstyrelsen nu begärda
beloppet måtte hos riksdagen äskas å tilläggsstat för år 1918.
Sedermera har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 9 mars 1918 anhållit
om ett belopp av 9,001 kronor 26 öre till täckande av under år
1917 uppkommen brist i förberörda anslag för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning,
expenser m. m. Överstyrelsen erinrar därvid först om sin
i förut omförmälda skrivelse den 3 december 1917 uttalade farhåga, att
anslaget skulle även under år 1917 komma att, på grund av de starka
prisstegringarna framför allt å bränsle, tryck och papper, visa sig otillräckligt.
Därefter anför överstyrelsen:
Då numera anslagets ställning vid 1917 års slut kan överblickas, anhåller överstyrelsen
att få göra underdånig framställning om de medel, som behövas för täckande
av sagda års brist.
Fördelas omkostnaderna för år 1917 på samma huvudposter, som upptagits i
förutnämnda underdåniga framställning rörande den under år 1916 uppkomna bristen,
erhållas följande belopp:
Arvoden till amanuenser och extra biträden ... kronor 6,757:83
Semesterarvoden ................................................ » 2,806:03
Vikariatsersättning............................................. » 52:48
Arvoden till särskilda sakkunniga .................. > 823:60
Ved och kol ....................................... » 2.208: 10
Belysning och gas............................................. » 284:02
Städning och tvätt............................................. > 1,552: 95
opaginerad Kontrollera mot PDF
Öl
Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Summa kronor 23,301:26
De flesta poster förete, såsom framgår av en jämförelse med motsvarande belopp
för år 1916, ökning. Den väsentligaste kostnadsstegringen kommer emellertid på
posterna arvoden till amanuenser och extra biträden, arvoden till särskilda sakkunniga,
ved och kol samt tryckning och renskrivning, och den har förorsakats dels av det
ökade behovet av arbetskrafter inom överstyrelsen samt nödvändigheten av ökning
utav amanuensers och extra biträdens arvoden, dels av prisstegringarna å förbrukningsartiklar
samt å tryck.
Dragés från förestående utgiftsbelopp det tillgängliga anslaget för ifrågavarande
utgifters bestridande, 14,300 kronor, uppstår en brist av 9,001 kronor 26 öre, som, i
likhet med vad som skett med avseende å 1915 och 1916 årens bokslut, får överbalanseras
till 1918 års räkenskaper genom att uppskjuta likviderandet av räkningar å
sagda belopp.
Då anslaget för det ändamål, varom här är fråga, under år 1918 utgår med
väsentligt högre belopp än tidigare, är det givetvis att förvänta, att någon brist av
den omfattning, som förekommit under åren 1915, 1916 och 1917, icke skall uppstå
under innevarande år. Om det skall bliva möjligt att fullt begränsa utgifterna inom
anslagets ram kan tydligen ännu icke bedömas, men det må i detta avseende bemärkas,
att priserna i många fall numera stegiats till en långt större höjd än vad som kunde
förutses, då överstyrelsen hösten 1916 framlade de beräkningar, på vilka anslagsäskandet
för år 1918 grundades,
över denna framställning har statskontoret den 14 mars 1918 avgivit
infordrat utlåtande, och såsom sin mening uttalat, att även det nu ifrågavarande
beloppet syntes böra hos riksdagen äskas å tilläggsstat för år 1918.
Telefon och telegram ....................................... kronor 995: 52
Böcker och tidningar ....................................... » 661:04
Papper, skrivmaterialier och bindning ........... » 3,498: 59
Tryckning och renskrivning.............................. » 2.666:27
Inventarier......................................................... » 486: 15
Annonskostnad................................................... » 107:57
Diverse ............................................................... » 401:11
För vart och ett av åren 1915—1917 utgjorde det i folkskolöverstyrelsens
stat upptagna anslaget för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning,
expenser m. m. 14,300 kronor. Från och med år 1918 är det ordinarie
anslaget höjt med 4,700 kronor till 19,000 kronor, varjämte riksdagen för
år 1918 beviljat på extra stat ett anslag av 1,650 kronor till förstärkande
av ifrågavarande anslag. Av den i det föregående lämnade redogörelsen
för utgifterna under detta anslag framgår, att dessa uppgingo för år 1915
till 19,854 kronor 49 öre, för år 1916 till 19,851 kronor 32 öre och för
år 1917 till 23,301 kronor 26 öre, vadan sålunda å anslaget uppstått en
brist av 5,554 kronor 49 öre för år 1915, 5,551 kronor 32 öre för år
1916 och 9,001 kronor 26 öre för år 1917.
Departe
mentschefeu.
62
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Redan i sin skrivelse den 30 september 1915 angående anslagsbehoven
för år 1917 uttalade överstyrelsen den farhågan, att berörda anslag, enligt
den erfarenhet som överstyrelsen då vunnit, skulle visa sig otillräckligt
för bestridande av de kostnader, som därmed vore avsedda, men överstyrelsen
förklarade sig då, på grund av nödvändigheten att under förhandenvarande
förhållanden iakttaga all möjlig sparsamhet, avstå från att
framställa förslag om anslagsökningar. Att denna farhåga besannats har
tydligen sin grund dels i de inträdda prisstegringarna, dels i den omständigheten,
att överstyrelsens verksamhet blivit av större omfattning, än som
från början kunnat förutses. Av överstyrelsens i det föregående lämnade
redogörelser synes framgå, att de gjorda utgifterna äro sådana, som varit
för överstyrelsens verksamhet oundgängliga. Och det förhållandet, att
vissa utgiftsposter under år 1916 — exempelvis belysning och gas, telefon
och telegram, papper, skrivmaterialier och bindning — och några sådana
poster även under år 1917 stannat vid lägre belopp än under närmast
föregående år, synes ådagalägga, att överstyrelsen eftersträvat all den
sparsamhet, som varit förenlig med arbetets jämna gång.
Såsom förut nämnts, har Kungl. Maj:t till täckande av den under år
1915 uppkomna bristen förskottsvis anvisat ett motsvarande belopp. Av överstyrelsens
förberörda skrivelser den 3 december 1917 och den 9 mars 1918
framgår, att anslaget icke lämnat möjlighet till någon förminskning av den
brist, som uppkommit under år 1916, och att de ökade medel, som från och
med år 1918 stå till överstyrelsens förfogande, icke heller torde komma att
visa sig tillräckliga för att minska den under år 1917 uppkomna bristen. Då
den sammanlagda bristen för de båda sistnämnda åren utgör 14,552 kronor
58 öre, torde detta belopp med utelämnande av öretalet nu böra äskas
hos riksdagen till täckande av densamma. De för ändamålet erforderliga
anslagen torde böra erhålla karaktären av förslagsanslag, högst de nämnda
beloppen, samt uppföras på tilläggsstat för år 1918.
Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att
på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa
dels till täckande av under år 1916 uppkommen
brist i staten för folkskolöverstyrelsen ett belopp av
högst 5,551 kronor,
dels ock till täckande av under år 1917 uppkommen
brist i samma stat ett belopp av högst 9,001 kronor.
Kung!. Maj.ta Nåd. Proposition Nr 291.
63
Abnormundervisningen.
1. Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda.
Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden i fråga om uppförande av nybyggnad för
hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, får jag hemställa, att Eders
Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen
att, under förutsättning av att riksdagen i enlighet
med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 275 förut denna
dag framställda förslag beviljar ett anslag av 450,000
kronor till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse
med upprättade ritningar av nybyggnad för hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda, därav anvisa på tilllägg
sstat för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp
av 200,000 kronor.
[11]
Nybyggnad
förhantverksskolan
i
Kristinehamn
för blinda.
64
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
[12.]
Täckande av
brist i räkenskaperna
vid
Chalmers tekniska
institut
m. m.
Den tekniska undervisningen
1.
Täckande av brist i räkenskaperna vid Chalmers tekniska
institut m. m. För vart och ett av åren 1914—1916 har riksdagen på
grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar beviljat ett belopp
av 6,000 kronor till förstärkning av det å Chalmers tekniska instituts
ordinarie stat uppförda anslaget å 12,000 kronor till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter. För år 1917 höjdes det extra anslagsbeloppet
till 12,000 kronor, med vilken summa det jämväl utgår för
år 1918.
I skrivelse den 28 augusti 1917 anhöll styrelsen för institutet, att
Kungl. Maj:t måtte till riksdagen göra framställning om höjning av förevarande
extra anslag till 20,000 kronor för år 1919. I motiveringen för
denna framställning lämnade styrelsen en sammanställning av utgifterna för
uppvärmning, belysning och diverse ändamål under åren 1912 till och med
1916, vilken sammanställning utvisade, att vid 1912 års slut förefanns eu
brist av 2,307 kronor 61 öre, vilken sedermera år från år ökats, så att
den vid 1916 års slut uppgick till 12,657 kronor 35 öre. I anledning av
styrelsens anhållan har Kungl. Maj:t, i enlighet med min av statsrådets
övriga ledamöter biträdda hemställan, i statsverkspropositionen till 1918
års riksdag, åttonde huvudtiteln, punkten 206, föreslagit riksdagen att till
förstärkning av ovannämnda ordinarie anslag å 12,000 kronor anvisa på
extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 20,000 kronor.
Kungl. Maj:ts berörda förslag har ännu icke av riksdagen slutbehandlats.
I skrivelse den 20 mars 1918 har nu styrelsen för Chalmers tekniska
institut gjort framställning om avlåtande av proposition till 1918 års
riksdag att på tilläggsstat för år 1918 bevilja institutet dels ett anslag å
högst 16,600 kronor till täckande av den vid 1917 års slut förefintliga
bristen i anslaget till uppvärmning, belysning och diverse utgifter, dels
ett anslag å högst 7,500 kronor till samma ändamål för år 1918.
Till stöd för denna framställning har styrelsen, efter erinran om sin
förutnämnda skrivelse den 28 augusti 1917, anfört följande:
För år 1917 hade styrelsen till sitt förfogande för bestridande av utgifterna till
uppvärmning, belysning och diverse
65
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
ett ordinarie anslag
ett extra anslag ........
elevavgifter.................
hyres- och räntemedel
............ kronor 12.000: —
............ » 12.000: —
............ » 14.600: —
............ » 3,400: —
Summa kronor 42,000: —
[I*]
Utgifterna för uppvärmning, belysning och diverse utgifter under år 1917 uppgå
till 46,244 kronor 77 öre, i följd varav bristen ytterligare ökats, så att den vid 1917
års slut torde uppgå till i runt tal 16,600 kronor. Till bestridande av 1918 års ut
fjifter
till uppvärmning och belysning har styrelsen att disponera ungefär samma beopp
som föregående år. Det är därför uppenbart, att bristen under år 1918 ytterligare
kommer att ökas, och med nuvarande bränslepriser torde ökningen kunna
uppskattas till ungefär 7,500 kronor.
I infordrat utlåtande den 26 mars 1918 har statskontoret tillstyrkt
bifall till den gjorda framställningen.
Man har ansett sig kunna hysa förhoppning om att den brist i ifråga- Dopartevarande
anslagsmedel, som redan några år förefunnits, skulle så småningom m0Bt8eh*fe
kunna avarbetas. Särskilt trodde man sig kunna förvänta detta, då det
för ändamålet anvisade extra anslaget vid 1916 års riksdag fördubblades.
Emellertid har bristen alltjämt ökats, och den uppgick, enligt vad styrelsen
upplyst, vid 1917 års utgång till ett belopp av omkring 16,600 kronor.
Styrelsen har med hänsyn till de ständigt ökade anspråken på omförmälda
anslag icke längre ansett sig kunna balansera bristen utan begärt dess ersättande.
Jag finner även nödigt att befria styrelsen från de svårigheter,
som måste följa av ett fortsatt underskott i räkenskaperna. För ändamålet
bör framställning göras till riksdagen om beviljande av ett förslagsanslag,
högst 16,600 kronor, på tilläggsstat för år 1918.
Det är naturligen främst de under senare år stegrade bränsleprisen,
som föranlett, att de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medlen visat
sig otillräckliga, och som förmått riksdagen att för åren 1917 och 1918 fördubbla
de tidigare å extra stat anvisade anslagen för ändamålet. Denna
stegring har visat sig vida kraftigare än som kunnat förutses, då anslag
för år 1918 av Kungl. Maj:t begärdes hos riksdagen.
Av denna anledning har nu styrelsen framkommit med anhållan om
tilläggsanslag jämväl för år 1918. Aven denna begäran synes mig böra
föranleda framställning till riksdagen. Vad tilläggsanslagets belopp angår,
synes mig den av styrelsen ifrågasatta anslagssumman, 7,500 kronor,
vara väl högt tilltagen och följaktligen kunna något nedsättas. Med
hänsyn till den ökning av bristen, som under år 1917 ägde rum med
omkring 4,000 kronor, samt till de ytterligare stegrade prisen å alla förnödenheter
torde anslagsbeloppet, lämpligen böra sättas till 6,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 257 höft. (Nr 291). 9
[13.]
Tickande av
brist i tekniska
skolans
i Stockholm
räkenskaper
m. m.
66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Hos riksdagen bör därför nu för ändamålet å tilläggsstat för år 1918
äskas ett förslagsanslag å högst ytterligare sistnämnda belopp, 6,000 kronor.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa
dels till täckande av den vid 1917 års utgång förefintliga
bristen i det i staten för Chalmers tekniska
institut uppförda ordinarie anslaget till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter ett belopp av högst
16,600 kronor,
dels ock till förstärkande under år 1918 av nyssnämnda
i institutets stat uppförda ordinarie anslag ett
belopp av högst 6,000 kronor.
2. Täckande av brist i tekniska skolans i Stockholm räkenskaper
m. m. Under förevarande punkt anhåller jag att få anmäla ett ärende rörande
tekniska skolan i Stockholm, vars ekonomi under nu rådande dyrtidsförhållanden
blivit undergrävd och därför torde böra stödjas genom anvisande
av ytterligare anslag. Anledningen till skolans ekonomiska svårigheter är,
såsom man redan i förväg kunnat antaga, att söka i de högt uppdrivna
bränsleprisen.
Den 11 juli 1879 fastställde Kungl. Maj:t stat för tekniska skolan i
Stockholm. Denna stat slutade på ett belopp av 97,500 kronor. Statsanslaget
till skolan utgjorde blott 86,500 kronor; återstående 11,000 kronor
skulle täckas genom skolavgifter, avkastning av en fond — Sjöstedtska
fonden — samt ersättningar för uppvärmning och vattenförbrukning, vilka
till skolan erlades av två den tiden i skolbyggnaden inrymda allmänna
inrättningar.
Statens anslag på ordinarie stat uppgår numera, efter skedda förhöjningar,
till 97,075 kronor. Därutöver beräknas alltjämt ett tillskott av
11,000 kronor för fyllande av utgiftsstatens summa.
Samtidigt med en av höjningarna av statsanslaget blev skolan delaktig
av ett anslag å 7,500 kronor från Stockholms stad. Detta, som har
karaktären av ett ordinarie anslag, tillkom i sammanhang med utvidgning
av skolans undervisning på vissa områden, därvid medel erfordrades till
nya och förhöjda avlöningar samt till inköp och underhåll av inventarier
ävensom till kemiska laborationer.
Staten lämnar sedan några år även anslag å extra stat till tekniska
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291. 67
skolan i Stockholm, nämligen dels för provisorisk lönereglering, dels för
uppehållande av verksamheten vid läroanstalten. För det förra ändamålet
utgår sedan år 1912 4,000 kronor årligen; anslaget till uppehållande av
verksamheten, först beviljat för år 1911, utgör numera ett till 17,325 kronor
för år höjt belopp.
Med hänsyn till den förmån Stockholms stad för sin lägre tekniska
undervisning åtnjutit genom tekniska skolan, har det ansetts påkallat, att
Btaden, utöver ovannämnda belopp av 7,500 kronor, understödjer skolan
med år för år beviljade anslag, motsvarande ovannämnda extra statsanslag,
vilka beviljas under villkor om sådant understöd. Staden har ock
efterkommit statsmakternas uppfordran härtill.
1 skrivelse den 13 mars 1917 begärde styrelsen för tekniska skolan i
Stockholm Kungl. Maj:ts mellankomst med anledning av skolans iråkade
ekonomiska svårigheter. Styrelsen anförde:
Enligt gällande stat för tekniska skolan i Stockholm är för skolans uppvärmning
beräknat ett årligt belopp av 5,000 kronor, och har detta belopp före det nu pågående
kriget i regel visat sig vara tillfyllest. Emellertid har världskriget som bekant bland
aunat medfört en oerhörd prisstegring å kol och koks här i landet, vilket haft till
följd, att ovanberörda anslag v hat sig omöjligt kunna räcka att täcka de med skolans
uppvärmning förenade kostnaderna.
Under tiden före krigsutbrottet har årligen under hösten inköpts den kvantitet
kol och koks, som ansetts erforderlig för skolans uppvärmning under hela läsåret, vadan
sålunda kostnaden för skolans uppvärmning under vårterminen bestritts med under
föregående hösttermin tillgängliga medel. På hösten 1915 kunde på grund av bristande
tillgång vinterbehovet endast delvis täckas, så att, då år 1916 ingick, kolförrådet var
i det närmaste förbrukat.
Under vårterminen 1916 åtgick hela det för uppvärmning beräknade anslaget för
året. Då sedan bränslebehovet för vintern 1916—1917 skulle täckas och priserna alltjämt
voro i stigande, ansåg styrelsen rådligt att på en gång inköpa hela den erforderliga
mängden av kol och koks, något som ock visat sig medföra en väsentlig besparing.
Leveransen gjordes efter infordrande av anbud från olika håll, bland annat
från statens järnvägar och från Lavens kolim portaktie bolag, och totalkostnaden var enligt
närslutna räkmngsavskrift 10,053 kronor 59 öre.
Bristen för år 1916 utgör enligt bifogade beräkning av skolans kassaförvaltare i
avrundat tal 7,000 kronor. Det under hösten inköpta kolförrådet antages vara tillräckligt
för innevarande uppvärmning^period. Den redan utbetalade kostnaden härför
utgör 5,700 kronor, vadan brist för löpande året redan förefinnes. Styrelsen har för
avsikt att i början av oktober 1917, då förhållandena säkrare kunna överblickas, härom
inkomma med utredning.
På grund av vad här ovan anförts får styrelsen hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
till täckande av förefintlig brist i skolans anslag till uppvärmning för år 1916 utverka
ett extra anslag av 7,000 kronor, att snarast möjligt ställas till styrelsens disposition.
Den i styrelsens skrivelse omförmälda, av verifikationer åtföljda beräkningen
var av denna lydelse:
[13-]
68
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Utgifter för värme vid tekniska skolan i Stockholm under år 1916.
Utgivet för kol och koks enligt räkningar .......................................... kronor 15,582: Öl
» » ved enligt räkningar ........................................................ » 1,243:70
> » diverse andra räkningar ................................................... » 902:20
kronor 17.728:81
Det beräknade anslaget för värme är................................................... » 5 000: —
Brist kronor 12,728:81
varifrån är att avräkna så mycket av höstinköpet av kol och koks,
som förbrukas under år 1917. Kostnaden för höstinköpet, som
beräknas täcka behovet för innevarande uppvärmningsperiod, utgjorde
10,053 kronor 59 öre. Med beräkning av 3 månaders
uppvärmning under hösten 1916 och 4 månader under år 1917
utgör beloppet att avräkna omkring............................................. kronor 5,700: —
vadan verkliga bristen för år 1916 utgör i runt tal........................... > 7,000: —
Stockholm den 9 mars 1917.
W. Laurentz,
kassaförvaltare vid tekniska skolan i Stockholm.
I anledning av styrelsens framställning anbefalldes överståthållarämbetet
genom remiss den 17 mars 1917 att från stadsfullmäktige i Stockholm
infordra och till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande, huruvida
stadsfullmäktige vore villiga ikläda sig att bestrida hälften av de kostnader,
som enligt de remitterade handlingarna erfordrades för täckande av
under år 1916 uppkommen brist i det i staten för tekniska skolan uppförda
anslaget till uppvärmning.
Vid den förberedande utredning, som med anledning av nämnda remiss
verkställdes av Stockholms stads drätselnämnds kammarkontor, anmärktes,
att i stadens ordinarie anslag till tekniska skolan, 7,500 kronor, icke
inginge något för uppvärmningskostnader avsett belopp. I stadens förutnämnda
tillfälliga anslag till skolan inginge ej heller några sådana medel
i vidare mån, än att i en post å 750 kronor upptoges »diverse utgifter
för renhållning, uppvärmning, belysning, vattenförbrukning och dylikt».
Det kunde då ej göras gällande, att staden hittills bidragit till de egentliga
omkostnaderna för skolans uppvärmning. Det syntes ock med fog
kunna ifrågasättas, huruvida icke de ökade omkostnaderna för bränsle åtminstone
till viss omfattning borde täckas genom en tillfällig tilläggsavgift
till de vid skolan tillämpade elevavgifterna.
Kammarkontoret ställde sig dock, trots dessa uttalanden, icke av^- visande mot tanken på att staden skulle för det dåvarande deltaga i bestridandet
av ifrågavarande kostnader. I enlighet med beredningsutskottets
tillstyrkande förklarade emellertid stadsfullmäktige genom beslut den 3
Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 291. 69
november 1917 staden icke vara villig bidraga till täckande av hälften av j 18.]
den under år 1916 uppkomna bristen i det i staten för tekniska skolan i
Stockholm uppförda anslag till uppvärmning.
Sedan överståthållarämbetet med skrivelse den 20 december 1917 till
Kungl. Maj:t överlämnat stadsfullmäktiges skrivelse med anmälan om ifrågavarande
beslut, inkom styrelsen för tekniska skolan med en den 31 december
1917 dagtecknad skrivelse, varuti styrelsen, efter erinran om sin
föregående -skrivelse, yttrade:
Under år 1917 har någon prissänkning å värmematerial som bekant icke inträtt,
utan hava tvärtom kostnaderna härför än ytterligare stetrrats högst väsentligt. För år
1917 har kostnaden för skolans uppvärmning uppgått till 16.627 kronor 88 öre, vadanäven
för sagda år en brist uppstått å 11,627 kronor 88 öre, vilken brist styrelsen härmed hemställer
måtte bliva täckt genom extra anslag, att snarast möjligt ställas till styrelsens
disposition. Samtidigt tillåter sig styrelsen meddela, att statens bränslekommission beräknat
skolans bränslekostnad för läsåret 1917—1918, sålunda innefattande höstterminen
1917 och vårterminen 1918, till 18,500 kronor. Då under höstterminen 1917 den
effektiva bränsleko-tnaden uppgått till 8.191 kronor 6 öre, måste styrelsen, under förutsättning
att kommissionens beräkning visar sig riktig, vilket synes osäkert, räkna
med en kostnad för vårterminen 1918 av omkring 10,300 kronor, och då hela anslaget
för år 1918 för närvarande icke uppgår till mer än 5,000 kronor, uppstår sålunda
redan under vårterminen 1918, även om hela årsauslaget användes, en brist å minst
5,300 kronor, till vars täckande styrelsen saknar medel. Styrelsen tillåter sig därför
hemställa, att Kungl. Maj:t ville redan nu utverka ett extra anslag åt skolan för täckande
av den merkostnad, som enligt ovanstående uppkommer för skolans uppvärmning
under vårterminen 1918. Uppgift å de medel, som bliva erforderliga för uppvärmningen
under höstterminen 1918, sedan kostnaden härför närmare låter sig beräknas,
torde framdeles få lämnas.
Då skolan saknat tillgångar för att täcka den uppkomna merkostnaden för värme
för år 1916, har styrelsen sett sig nödsakad att för bestridande av kostnaden upptaga
lån i bankinrättning, för vilket lån två av styrelsens ledamöter ingått borgen och
vilket lan givetvis löper med ränta. För täckande av bristen för år 1917 har skolans
kassör förskjutit nödiga medel. Dylika provisoriska nödåtgärder, som hava varit absolut
nödvändiga för skolverksamhetens upprätthållande, kunna emellertid uppenbarligen
icke fortgå, och styrelsen ser sig därför nödsakad hemställa, att de belopp, som erfordras
för täckande av under åren 1916 och 1917 uppkommen brist i värmeanslaget, tillhopa
18 627 kronor 88 öre, redan nu ställas till styrelsens förfogande, då verksamheten
vid skolan eljest icke torde kunna av styrelsen vidare upprätthållas.
Styrelsens båda skrivelser och övriga handlingar i ärendet remitterades
sedermera till statskontoret, som i underdånigt utlåtande den 4 februari
1918 anförde:
Då stadsfullmäktige i Stockholm förklarat sig icke vara villiga att bidraga till
täckande av den under år 1916 uppkomna bristen i det i staten för tekniska skolan i
Stockholm uppförda anslaget till uppvärmning och då någon förpliktelse för staden att
70
Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
[13.] lämna bidrag för ändamålet enligt statskontorets uppfattning icke lärer föreligga, synes
för sagda ar icke böra räknas med något dylikt bidrag. Vad angår de under år 1917
uppkomna och för ar 1918 förutsebara merkostnaderna för samma ändamål föreligger ju
alltid en möjlighet, att stadsfullmäktige, med hänsyn till bristernas avsevärda belopp,
kunna befinnas vara villiga att bidraga till täckandet av ifrågavarande merkostnader.
Även om sa skulle vara fallet, torde den andel av den sammanlagda bristen, vilken
måste bestridas av statsverket, bliva så avsevärd, att anslag för täckande av underskottet
synes böra uppföras å tilläggsstat för år 1918.
I styrelsens för tekniska skolan skrivelse den 31 december 1917 har bristen för
åren 1916 och 1917 angivits till sammanlagt, 18,627 kronor 88 öre. Vid denna beräkning
jiar man utgått frän en brist för år 1916 av 7,000 kronor, vilket belopp erhållits
pa sadant sätt, att viss del av kostnaden av det på hösten 1916 uppköpta bränslet,
som likviderades först i januari 1917, hänförts till 1917 års konsumtion. Enligt en
från tekniska skolans kassaförvaltare av statskontoret införskaffad, på räkenskaperna
grundad uppgift, som här vidlägges, hava under åren 1916 och 1917 för ifrågavarande
ändamål utbetalats sammanlagt 21,966 kronor 16 öre, vartill emellertid böra läggas
6,549 kronor 95 öre avseende inköp under år 1917, vilka ännu ej likviderats, vadan,
då de tillgängliga anslagen uppgå till 10,000 kronor, den verkliga bristen skulle uppgå
till sammanlagt 18,516 kronor 11 öre. Såsom i skolstyrelsens berörda underdåniga
framställning blivit upplyst, bar för täckande tillsvidare av de merkostnader för bränsle,
som uppkommit under år 1916, upptagits ett ^utelöpande lån å 7,000 kronor. Räntekostnaderna
för detta lån hava enligt från kassaförvaltaren erhållen upplysning för år
1917 belupit sig till 463 kronor 75 öre. För år 1918 har räntan under januari boräknats
efter 7 % samt från och med den 1 februari tillsvidare efter 6.5 %.
Det anslag, som kan komma att begäras för täckande av ovanberörda brister,
torde även böra inrymma medel för fyllande av 1918 års anslag för uppvärmning, då
ju med visshet kan förutses, att en betydande brist däri skall uppstå. Bränslekommissionen
har uppskattat bränslekostnaden för konsumtionsåret 1917—1918 till 18,500 kronor.
Då av kassaförvaltarens vid skolan förstberörda uppgift synes framgå, att vissa
bränsleutgifter ej medräknats i detta belopp, torde hela årskostnaden kunna uppskattas
till minst 20,000 kronor, varav allenast 5,000 kronor stå till förfogande.
Sammanlagt skulle alltså — frånsett den ränta på det omskrivna lånet, som kan
ankomma på år 1918 — enligt ovan angivna siffror, vilkas riktighet statskontoret likväl
icke haft tillfälle att närmare pröva, anslag å tilläggsstat till riksstaten för år
1918 erfordras med 33.979 kronor 86 öre, eventuellt med''avdrag för det belopp, med
vilket Stockholms stad kan befinnas vara villig bidraga. Då det icke synes vara riktigt,
att för täckande tillsvidare av den från år 1916 härflytande bristen i skolans räkenskaper
skolans styrelse skall vara nödsakad upptaga län, för vilket ränta måste erläggas,
och då det synes vara nödvändigt, att skolan med det snaraste beredes ersättning
för den under är 1917 uppkomna ökningen i bristen, får statskontoret hemställa om
bemyndigande att till skolans styrelse, mot redovisningsskyldighet, utbetala ett till
19,000 kronor avjämnat belopp, att framdeles ersättas av det anslag, som å tilläggsstat
för år 1918 kan bliva beviljat för täckande av ifrågavarande under åren 1916 —
1918 uppkomna brist i skolans räkenskaper.
Den av statskontoret omförmälda, från kassaförvaltaren införskaffade
handlingen var av följande innehåll:
Kun<jl. Maj.ts Nåd. Proposition År 291. 71
Utgifter för värme vid tekniska skolan i Stockholm.
År 1916 (kalenderåret): Kronor. Kronor.
10/r Johan Lundström & C:o. Kol och koks förbrukade under år 1915 1,850: —
31/„. Lavens kolimport A.-B............................................................. 307: 32
8/7. P. E. Olssou, ved..................................................................... 542: 50
18/t. Johan Lundström & Co. Kol och koks................................. 1,560: —
d:o d:o ................................. 662: —
d:o d:o ................................. 1,150: —
V9. P. E. Olsson, ved..................................................................... 605:50
Diverse andra utgifter ............................................................ 902: 20 7 579; 52
År 1917:
Luvéns kolimport A.-B. för räkning av Vi 1916.................. 10,053:59
21/j- P. E. Olsson, ved..................................................................... 638:20
6/V d:o d:o..................................................................... 904:20
80/u. Stockholms vedaktiebolag ...................................................... 384: It
Via- A.-B. Kol & koks.................................................................... 1.257: —
Diverse andra utgifter ............................................................ 1.149:54
14,386: 64
3-° * * 3ec................................., 2,300: — 6.549: 95 20 936'' 59
Beräknad åtgång under kalenderåret 1918.
Hittills vunnen erfarenhet visar, att bränslekommissionens beräkning av en
kostnad för ved under läsåret 1917—1918 av Kr. 18 500:— rätt väl
stämmer. Under förutsättning av oförändrade vedpriser och med beräkning
av sju månaders uppvärmningsperiod, ställer sig kostnaden
för kalenderåret 1918 ungefär på följande sätt:
Januari-april å kr. 2,600 per mån......................... kronor 10.400: —
Oktoher-Dec. » » » » » ........................ » 7,800: —
P. E. Olsson, ved till kakelugnarna........................ » 1,500: —
Diverse driftkostnader ............................................. » 1,000: — kronor 20.700: —
Med hänsyn till styrelsens omedelbara behov av rörelsemedel har
Kungl. Maj:t enligt beslut den 26 februari 1918 anbefallt statskontoret
att förskottsvis av under händer varande medel till styrelsen mot redovisning
utbetala för uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan erforderliga
medel intill ett belopp av 20,000 kronor. Kungl. Maj:t förklarade
sig vilja framdeles förordna om ersättande av förskottet.
[13.]
Tekniska skolans ekonomi befinner sig uppenbarligen i ett mycket Departe
brydsamt läge, förorsakat av de stora utgifterna för bränsle. Såsom sty- me»tsehefen.
relsen omförmält, finnes i skolans stat till uppvärmning uppfört ett anslag
72
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
[13.] av 5,000 kronor. I själva verket skulle till bestridande av kostnader för
bränsle kunna vara att tillgå även andra medel. Ett vid 1896 års riksdag
på ordinarie stat beviljat anslag å 1,000 kronor till förhöjning av anslaget
till diverse utgifter angavs avse »renhållning, uppvärmning, belysning
m. in. av skolans nyförvärvade lokaler». Likaledes skulle ut ett anslag
till diverse utgifter, ingående bland de av riksdagen på extra stat för
skolan beviljade medel, samt ur ett motsvarande belopp av Stockholms
stads årligen beviljade anslag kunna beräknas någon mindre summa till
uppvärmning. Vidare har enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1896
medgivits, att styrelsen må beträffande de utgiftsposter i skolans stat, som
icke innefatta löner till föreståndare, överlärare och underlärare samt tjänstemän
och betjänte eller medel till stipendier, pris och belöningar, å eu
post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppens
summa icke överskredes. Skolans ekonomiska förhållanden hava emellertid,
särskilt under de senare åren, ej varit sådana, att en genom 1896 år*
brev medgiven överflyttning av anslagsmedel kunnat ske till fromma för
bränsleanskaffningen; ej heller har styrelsen kunnat ur ovannämnda, till
uppvärmning jämte andra ändamål avsedda anslagsbelopp förstärka det
egentliga bränsleanslaget å 5,000 kronor. Detta har måst, utan tillskott
från andra håll, draga bränslekostnaderna.
Vid övervägande av huru i styrelsens iråkade svårigheter hjälp skulle
kunna beredas densamma, har först tanken på bidrag härtill från Stockholms
stad framställt sig. Att staden måste hava synnerligen stort intresse
av att undervisningen i skolans flesta avdelningar — främst kanske
afton- och söndagsskolan — uppehälles är uppenbart. Med skäl kunde
ock förväntas större bidrag till skolan från staden än den nu lämnar.
Stadsfullmäktige hava dock avvisat frågan om sådant bidrag i form av tillskott
till täckande av 1916 års brist. Det torde vara synnerligen ovisst,
om fullmäktige under nuvarande förhållanden skulle tillmötesgå en framställning
om dylikt bidrag för åren 1917 och 1918. Vilken utgång en
sådan framställning än komme att få, har jag i allt fall funnit omöjligt
att i avvaktan på ett avgörande därav låta frågan om en lättnad i styrelsens
trångmål bero eller att vid en eventuell framställning till riksdagen,
i förväntan på att staden skulle täcka någon del av anslagsbehovet, föreslå,
att statens anslag sättes till mindre belopp än som motsvarar det föreliggande
behovet eller göres beroende av att visst anslagsbelopp lämnas
även från stadens sida.
Därmed anser jag mig emellertid icke utan vidare hava godtagit stadens
ställning till den förevarande frågan. I sammanhang med den lägre
tekniska undervisningens ordnande kommer, på sätt jag vid annat tillfälle
73
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
(proposition nr 96/1918) omförmäla tekniska skolan i Stockholm att undergå
en väsentlig omorganisation. En reglering av statens och stadens
inbördes förhållande i avseende å den undervisning, som nu lämnas i de
olika avdelningarna, torde böra ske i samband med det praktiska utformandet
av denna omorganisation och den ekonomiska uppgörelse mellan
staten och Stockholms stad, som därav föranledes. Det blir då tillfälle att
taga i övervägande en lämpligare proportion mellan statens och stadens
kostnader, ån som nu råder, och att i övrigt ordna statens och stadens
rättsförhållanden i fråga om skolan. Att märka är, att den tomt, varå
tekniska skolan nu ligger, är statens och att staten tillsläppt den ojämförligt
största delen av kostnaderna för skolhusbyggnaden.
En utväg till upphjälpande av skolans ekonomi, som vid ovannämnda
utredning hos Stockholms stads myndigheter sattes i fråga, var höjning
av elevavgifterna. Dessa utgöra i den mest besökta av skolans avdelningar,
afton- och söndagsskolan, i regel 5 kronor, i vissa fall dock 50 kronor,
i avdelningen för kvinnliga lärjungar lägst 10 kronor och högst 50 kronor
samt växla i övrigt mellan 15 och 60 kronor, allt för år räknat.
Kammarkontoret hade hos skolans rektor förfrågat sig om möjligheten av
att utkräva tillfälliga avgifter till bestridande av de ökade kostnaderna.
Rektorn svarade, att detta tagits i övervägande, men att man i stället för
att kunna vidtaga sådan ökning varit på grund av rådande särskilda tidsförhållanden
nödsakad att medgiva befrielse från erläggande av stadgade
avgifter i långt större omfattning än vad tidigare varit förhållandet.
Rektorn upplyste tillika, att rätt omfattande inskränkningar i lokalernas
användande vidtagits i syfte att i möjligaste mån nedbringa bränslekostnaderna.
Därjämte anmärkte rektor, att av skolans elever under läsåret
1916—1917, 1,481 till antalet, 1,317 varit anställda i yrken, att 1,029
elever begagnat sig av undervisningen i afton- och söndagsskolan samt att
det vore att befara att, därest extra tilläggsavgifter uttoges, befrielse från
dessas erläggande måste till stor utsträckning medgivas eller ock att antalet
elever, särskilt i afton- och söndagsskolan, komme att nedgå.
Vad rektorn sålunda anfört beträffande ifrågasatt förhöjning av elevavgifterna
har, enligt vad han på förfrågan meddelat, fortfarande giltighet.
Jag har under sådana förhållanden icke funnit tillrådligt att söka genom
uttagande av ökade avgifter nedbringa bristen i bränslekostnaderna.
Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört, lärer det ej återstå
annan utväg än att genom hänvändande till riksdagen förskaffa skolstyrelsen
erforderliga medel för avhjälpande av dess nu omförmålda ekonomiska
trångmål. På sätt statskontoret uttalat, bör man därvid taga i sikte ej blott
att täcka de för åren 1916 och 1917 uppkomna bristerna utan även att
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 höft. (Nr 291.) 10
74
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 291.
[13.] förstärka de för år 1918 till uppvärmning anvisade medlen, varjämte erforderligt
belopp lärer böra beredas till gottgörelse för ränta å det lån,
som styrelsen nödgats upptaga för att hålla skolans verksamhet i gång.
Till täckande av bristerna för åren 1916 och 1917 skulle enligt vad
anförts ett belopp av 18,516 kronor vara tillfyllest — jag frånser öretal.
Enligt vad jag inhämtat, har emellertid vid granskning i kammarrätten av
skolans räkenskaper för år 1916 framställts anmärkning av innehåll, att
utgiftstiteln »uppvärmning» obehörigen påförts ett belopp av 600 kronor.
Det anslag, som för nyssnämnda ändamål bör begäras, torde alltså skäligen
nedsättas till 17,916 kronor.
Den emotsedda bristen under år 1918 har uppskattats till 15,000
kronor. Till räntegottgörelsen kan i runt tal beräknas ett belopp av 550
kronor.
Inalles skulle alltså hos riksdagen äskas en summa av 33,466 kronor.
Därest riksdagen beviljar de ifrågasatta anslagsbeloppen, lärer av desamma
böra utgå erforderlig del till täckande av vad statskontoret på
grund av ovannämnda beslut den 26 februari 1918 må hava förskottsvis
utbetalat till skolstyrelsen samt återstoden ställas till skolstyrelsens förfogande
mot redovisning i vanlig ordning.
Det hade naturligtvis varit önskligt, att skolstyrelsen i god tid framlagt
sina anslagsbehov för åren 1917 och 1918. Detta hade då kunnat
göras till föremål för framställning till riksdagen redan i den proposition
angående tilläggsstat för år 1918, vilken Kungl. Maj:t den 14 januari 1918
avlät till riksdagen. Nu böra de nödiga anslagsbeloppen såsom förslagsanslag,
högst, äskas å tilläggsstat för år 1918.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa
dels till täckande av under åren 1916 och 1917
uppkomna brister i de för tekniska skolan i Stockholm
anslagna medel till uppvärmning högst 17,916 kronor,
dels till gottgörande av ränta å ett för uppehållande
av läroanstaltens verksamhet av dess styrelse upptaget
lån högst 550 kronor,
dels ock till förstärkande av de för år 1918 läroanstalten
till buds stående medel till uppvärmning högst
15,000 kronor.
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 291.
75
Åtgärder för fysisk utbildning
-
1. Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper [14.]
m m A gymnastiska centralinstitutets ordinarie stat, vilken daterar sig Täckande av
från år 1879, tinnes under rubrik: anslag till ved, ljus, materiell, sam- gy^rnifstii9ka
lingar m. m., uppfört ett belopp av 3,550 kronor. Till förhöjning av detta '' centraianslag
hava alltsedan år 1909 utgått extra anslag, utgörande för vartdera
av åren 1909—1917 1,450 kronor; för år 1918 ar anslaget höjt till 2,500 m. m.
kronor, och samma belopp är av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
äskat för år 1919.
I underdånig skrivelse den 24 januari 1916 utvecklade direktionen
över gymnastiska centralinstitutet, hurusom dessa anslagsmedel sedan länge
visat sig otillräckliga för fyllandet av samtliga ifrågavarande behov. Å
berörda anslags konto hade därför avförts allenast kostnaderna för bränsle,
belysning, vatten och fäktklingor. Övriga utgifter av expensmedels
natur, såsom till nyanskaffning och underhåll av materiell, expeditionskostnader,
renhållning, samlingar m. m., hade måst avföras å kontot för s. k.
extra medel. Till dessa räknades alla institutets extra inkomster, såsom
avgifter för sjukgymnastisk behandling, uthyrning av institutets lokaler
för enskilt bruk m. m. — Dessa medel hava genom nådigt brev den 4
mars 1864 ställts till direktionens förfogande.
Trots denna avlastning av det egentliga kontot för expenser hava
institutets räkenskaper, såsom ovan antytts, ej kunnat undgå att visa brist
å ifrågavarande anslagskonto. Vid 1915 års slut uppgick denna brist till
5,023 kronor. I ovan nämnda underdåniga skrivelse den 24 januari 1916
begärde direktionen, att Kungl. Maj:t måtte anvisa medel till täckande av
bristen. Då kammarrättens revisionsavdelning på grund av nådig remiss
hade att avgiva utlåtande över berörda framställning, anmärkte revisionsavdelningen,
att å kontot för extra medel sedan flera år balanserades
överskott, år 1911 uppgående till 3,194 kronor 14 öre och år 1915 till
5,248 kronor 70 öre. Revisionsavdelningen fann emellertid, att denna
behållning, som ej syntes visa tendens att vidare stiga, ej borde helt eller
delvis tagas i anspråk för täckande av den ifrågavarande bristen å 5,023
kronor. Då vederbörande departementschef i sammanhang med övriga
ärenden, som borde föreläggas 1917 års riksdag, inför Kungl. Maj:t an
-
76
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
[14.] mälde denna anslagsfråga (punkt 233 i statsverkspropositionen under
åttonde huvudtiteln), anslöt han sig till revisionsavdelningens nyss nämnda
mening och hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att anvisa
medel till bristens täckande. Kungl. Maj:ts i enlighet därmed avlåtna
framställning till riksdagen bifölls av densamma, och de anvisade medlen
hava av Kungl. Maj:t ställts till direktionens förfogande.
I ovannämnda underdåniga skrivelse rörande täckande av berörda
brist för år 1915 ansåg sig direktionen kunna med säkerhet förutse, att
utgifterna under år 1916 för uppvärmning, belysning, vatten och andra
expenser skulle komma att trots den största möjliga sparsamhet överstiga,
i vissa fall med betydande belopp, vad som under år 1915 utgivits för
samma ändamål. Detta har ock besannat sig.
I skrivelse den 13 augusti 1917 har styrelsen anfört:
Institutets räkenskaper för år 1916 visade, att årets omkostnader för bränsle, belysning,
vatten samt fäktklingor — vilka omkostnader avfördes å kontot för anslaget
till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. — uppginge till ett belopp av 7,199 kronor
3 öre. I detta belopp inginge likväl icke kolräkningar för årets tre sista månader,
uppgående till 1,992 kronor, vilket belopp överförts till år 1917.
Till täckande av omkostnaderna på detta konto hade direktionen att tillgå ordinarie
och extra anslag å tillhopa 5,000 kronor. Bortsett från det till 1917 års räkenskaper
överförda beloppet, både sålunda å kontot uppstått en brist av 2,199 kronor
3 öre, beroende på den högt uppdrivna kostnaden för de till kontot hörande materiella
behoven.
Då det visat sig, att ifrågavarande omkostnader för år 1917 redan uppginge till
över 9,000 kronor, såge sig direktionen stå inför möjligheten att under år 1918 ej kunna
balansera utgifterna på berörda konto och att slutligen sakna medel till gäldande av
dessa för institutets behöriga verksamhet nödvändiga utgifter. Trots att 1915 års
brist täckts och trots höjningen av det extra anslaget till ved m. in. fruktade direktionen
på grund av prisstegringarna, att medel under år 1918 kunde komma att saknas
för verksamhetens behöriga uppehållande vid institutet.
Direktionen slutade sin skrivelse med anhållan, att nödiga medel
måtte ställas till dess förfogande för täckande av 1916 års omförmälda
brist.
Efter nådig remiss har kammarrätten i skrivelse den 25 oktober 1917
yttrat sig över direktionens berörda framställning och därvid såsom eget
utlåtande åberopat ett av dess revisionsavdelning å första kontoret avgivet
yttrande, däri anförts följande:
Institutets räkenskaper för år 1916, vilka härstädes granskats utan anmärkning,
utvisa följande:
Kontot för ved, ljus, materiell, samlingar m. m. upptager såsom brist vid årets
början 5,023 kronor och vid årets slut 7,154 kronor 8 öre; bristen har under år 1918
således ökats med 2,131 kronor 8 öre.
77
Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 291.
Kontot för extra medel upptager såsom behållning vid årets början 5,248 kronor
70 öre och vid årets slut 7,899 kronor 81 öre, nämligen »förskott till ved, ljus, materiell
och samlingar» 7,154 kronor 8 öre och »disponibelt överskott» 745 kronor 73 öre;
behållningen har under år 1910 således ökats med 2,051 kronor 11 öre.
A sistnämnda konto har jämväl under år 1916 uppdebiterats inkomsterna för
upplåtande av lokaler med värme och belysning.
Direktionens skrivelse den 13 augusti 1917 ställde, såsom av det anförda
synes, i utsikt svårigheter för institutets ekonomi under år 1918.
Naturligen bliva dessa svårigheter större, i den mån ekonomien redan under
år 1917 undergrävts. Institutets ekonomiska ställning, sådan den dels
konstaterats, dels kunnat förutses under dessa båda år, bär föranlett direktionen
att inkomma med eu ny, den 20 december 1917 dagtecknad framställning.
Ur denna torde jag få anföra:
Institutets räkenskaper under år 1917 visa, att kostnaderna från årets början tills
dato för bränsle, belysning, vatten och fäktklingor, ehuru alla möjliga besparingsåtgärder
blivit vidtagna, uppgå till 12,043 kronor 98 öre. Dessutom finnas inneliggande
räkningar, till vilkas gäldande institutet saknar medel, dels för koks under november
och december 3,876 kronor 50 öre, dels för elektrisk ström under sista halvåret 778
kronor 82 öre, eller tillsammans 4,655 kronor 32 öre. Här ifrågavarande expenser
komma således under år 1917 att uppgå till minst 16,699 kronor 30 öre, till vilkas
gottgörande direktionen endast har förenämnda ordinarie och extra anslag å tillhopa
5,000 kronor att tillgå. En brist i årets räkenskaper å detta konto kommer därför
att med all säkerhet uppstå, belöpande sig till minst 11,699 kronor 30 öre eller i jämnt
tal 11,700 kronor.
Direktionen har hittills, tack vare förutnämnda extra anslag å 5,023 kronor,
kunnat med tillgängliga extra medel balansera denna brist och dessutom bestrida de
nödvändigaste utgifter, för vilka dessa extra medel egentligen äro avsedda. Nu hava
de emellertid nedgått till ett belopp av endast 333 kronor 71 öre, vadan nödvändiga
utgifter under december 1917 å kontot för extra medel, belöpande sig till 2,065 kronor
50 öre, icke ens kunna gäldas. Således kommer även på detta konto en brist att uppstå
på grund därav, att dessa medel måst tillgripas för ett för detta konto främmande
ändamål, ett förhållande som dessutom medfört, att andra för institutets verksamhet
viktiga detaljer fått stå tillbaka.
Sålunda hava vissa nödvändiga reparationer och nyanskaffning av gymnastikattiralj
icke kunnat företagas ej heller ersättning av förbrukad och nyanskaffning av
behövlig materiell för den anatomiska och fysiologiska undervisningen, för vilka jämte
vissa andra ändamål direktionen beräknat en summa av omkring 7,000 kronor.
Direktionen anser sig därför böra uttala samma åsikt, varåt chefen för ecklesiastikdepartementet
givit uttryck i sitt anförande till statsverkspropositionen för år
1917, att det icke torde vara lämpligt att för täckande av brist på annat konto anlita
behållning å konto för extra medel. Denna behållning bör bevaras för mötande av
oförutsedda behov. Skulle dessa medel nu berövas institutet, blir direktionen utan
tvivel nödsakad att hos Kungl. Maj:t tid efter annan anhålla om anslag till olika nödvändiga
utgifter, som hittills kunnat besörjas med behållningen av extra medel.
Av vad sålunda anförts torde framgå, att det vid 1917 års slut kommer att visa
sig en brist å det för gymnastiska centralinstitutet å ordinarie stat uppförda anslaget
78
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
[14.] till ved, ljus, materiell, samlingar m. m., uppgående för år 1917 till ett belopp av
minst 11,700 kronor, vartill kommer bristen för år 1916 å samma anslag, belöpande
sig till 2,199 kronor 3 öre eller tillhopa minst 13,899 kronor 3 öre. Nu är att förutse,
att kostnaderna under år 1918 å detta konto ingalunda komma att minskas utan
tvärtom stegras. Det torde därför vara oundgängligen nödvändigt, att direktionen
redan under år 1918 disponerar medel att möta dessa ökade omkostnader. 1918 års
anslag å extra stat till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. har blivit höjt från 1,450
kronor till 2,500 kronor, således med ett belopp av 1,050 kronor. Man torde därför
kunna beräkna den sannolika bristen under år 1918 å ordinarie anslaget till ved, ljus,
materiell, samlingar m. m. till samma belopp, som synes uppstå för år 1917, eller till
11,700 kronor och ändock vara skyddad för en ringa prisförhöjning. Skulle denna
bliva betydlig, anser sig direktionen det oaktat kunna balansera den ökade bristen
med tillgängliga extra medel.
På grund av vad sålunda anförts får direktionen anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes
vidtaga åtgärder, att — förutom det i underdånig skrivelse den 13 augusti 1917 begärda
beloppet å 2,199 kronor 3 öre till täckande av bristen i gymnastiska centralinstitutets
räkenskaper för år 1916 å anslaget till ved, ljus, materiell m. m. — en
summa av högst 23,400 kronor måtte ställas till direktionens förfogande för att dels
täcka uppkommen brist å samma anslag för år 1917, dels sådan, som med säkerhet
kan väntas uppstå under år 1918.
Uti infordrat underdånigt utlåtande den 4 januari 1918 har statskontoret
i nu förevarande ärende anfört:
Vad beträffar de belopp, direktionen begärt för täckande av brist i institutets
materiellanslag för åren 1916 och 1917, synes denna utgift vara av beskaffenhet att
böra upptagas å tilläggsstat för år 1918. Visserligen torde ej nu detta kunna ske
redan i den proposition om tilläggsstat, som Kungl. Maj:t lärer komma att
framlägga för instundande riksdag samtidigt med statsverkspropositionen för år 1919.
Men statskontoret föreställer sig, att, såsom även framhållits av kassaförlagskommittén
i dess underdåniga betänkande den 20 mars 1917, hinder icke bör möta att även under
riksdagens lopp framlägga förslag om ytterligare utgifter å tilläggsstat för löpande året.
Skulle direktionens behov av ytterligare kassaförlag nu vara oavvisligt, torde
belopp, motsvarande det sålunda ifrågasatta anslaget, kunna av statskontoret förskotteras.
I fråga om den av direktionen motsedda bristen för år 1918 lärer dess belopp
svårligen kunna redan nu beräknas, vadan med åtgärder för dess täckande synes böra
anstå.
Sedan räkenskaperna för år 1917 blivit avslutade, begärde jag från
gymnastiska centralinstitutets redogörare uppgift å den exakta siffran för
bristen under år 1917. Med anledning av denna begäran har redogöraren
insänt en promemoria, som även innehåller vissa andra upplysningar av
intresse för ifrågavarande ärende.
Denna promemoria är av följande lydelse:
Angående kontot för ved, ljus, materiell och samlingar vid gymnastiska centralinstitutet
år 1917.
79
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2U1.
1) Bristen från år 1916, sedan anslaget 5,023 kronor till täckande av bristen från år [14.]
1915 fråndragits, utgör jämlikt underdånig skrivelse den 13/8 1917 2,131 kronor
8 öre.
2) Utgifter under år 1917 å detta konto kronor 12,191: 31
Den 31 december obetalda räkningar » 4,655: 32 kronor 16,846: 63
Inkomster under år 1917 å detta konto................................. ___5^080^29
Under år 1917 uppkommen brist kronor 11,766: 34
Sammanläggas från år 1916 kvarstående och den under år 1917 uppkomna bristen,
kvarstår vid 1917 års slut en skuld av 13,897 kronor 42 öre, till vars täckande
direktionen saknar medel.
3) Om från denna sammanlagda brist för åren 1916—1917 eller 13,897 kronor 42 öre
dragés anslaget å kontot för ved, ljus, materiell och samlingar för år 1918 eller
6,050 kronor, återstår 7,847 kronor 42 öre såsom det belopp, vartill nu saknas medel.
Härtill komma utgifterna för år 1918, vilka icke torde kunna beräknas lägre
än för år 1917, således till cirka 16,800 kronor. För täckande av nyssnämnda skuld,
7,847 kronor 42 öre, samt utgifterna under första hälften av år 1918 eller omkring
8,400 kronor, torde erfordras snarast möjligt en summa av minst 16,000 kronor.
Stockholm den 8 januari 1918.
Carl Hjort.
Redogörare.
Vid övervägande av direktionens framställningar fann jag väl, att Departedirektionen
bort kunna tidigare, än som genom direktionens skrivelse den mentschefen
20 december 1917 skett, närmare precisera den tydliga underbalansen å
ifrågavarande konto för ved m. m. under år 1917 och de hotande svårigheterna
beträffande uppehållandet av institutets verksamhet under år 1918.
Det hade då blivit möjligt att i så god tid införskaffa erforderliga upplysningar
och utredningar, att detta anslagsärende, såsom ömkligt varit, kunnat
medtagas redan i den tilläggsstat för sagda år, vars framläggande för riksdagen
Kungl. Maj:t beslöt den 14 januari 1918. När så emellertid icke
skett och institutets verksamhet var i fara att avstanna, om institutet bleve
i saknad av tillgångar till bekostande av värme och belysning m. m., såg
jag mig nödsakad att hemställa hos Kungl. Maj:t om befallning till statskontoret
att förskottsvis av under händer varande medel till direktionen
mot redovisning utbetala för uppehållande av verksamheten vid institutet
erforderliga medel intill ett belopp av 12,000 kronor. Denna min hem- •
ställan bifölls av Kungl. Maj:t enligt beslut den 16 januari 1918; och förklarade
sig Kungl. Maj:t därvid vilja framdeles förordna om ersättande
av förskottet.
Genom nämnda förskott hava gymnastiska centralinstitutets ekonomiska
bekymmer för den närmaste tiden blivit undanröjda. Min framställning
under förevarande punkt avser nu att genom hänvändelse till
80
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
[14.] riksdagen medel må beredas först och främst till ersättande av den konstaterade
bristen under år 1916 å kontot för ved, ljus, materiell, samlingar
in. m. Vidare bör ett avrundat belopp ställas till direktionens förfogande
med anledning av den brist, som enligt räkenskaperna åsamkats institutet
under år 1917. Slutligen lärer ock, till förekommande av att institutet
under loppet av år 1918 ånyo råkar i ekonomisk förlägenhet, böra
anvisas ett belopp, som kan anses motsvara det ungefärligen behövliga tillskottet
till institutets medel till kostnader å ovannämnda konto under år 1918.
För täckande av 1916 och 1917 årens brister erfordras — frånsett öretal
— respektive 2,131 kronor och 11,766 kronor, tillhopa 13,897 kronor.
Beloppet av 1916 års brist är i direktionens skrivelse den 13 augusti
1917 uppgivet till4 2,199 kronor 3 öre. Skillnaden beror, enligt vad jag
inhämtat, på att institutet kommit i åtnjutande av viss rabatt å belysningskostnaderna.
Till förstärkning av 1918 års anslag till ved, ljus, materiell, samlingar
in. m. synes ett belopp av 11,750 kronor lämpligen böra ställas till
förfogande.
Anslagen, tillhopa 25,647 kronor, böra å tilläggstat för år 1918
uppföras såsom förslagsanslag, högst. Därest riksdagen beviljar dessa medel,
lärer av dem böra utgå erforderligt belopp till täckande av vad statskontoret
på grund av ovannämnda beslut den 16 januari 1918 må hava
förskottsvis utbetalat samt återstoden ställas till direktionens förfogande
mot redovisning i vederbörlig ordning.
I ärendet har vid upprepade tillfällen bragts på tal lämpligheten av
att använda institutets s. k. extra medel för täckande av brist av förevarande
beskaffenhet. Direktionen har i sin skrivelse den 20 december
1917 uttalat sig häremot, och jag finner ej anledning frångå den uppfattning
i fråga härom, som gjort sig gällande hos kammarrätten och
omfattats av vederbörande förutvarande departementschef.
På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag
anvisa
dels till täckande av under år 1916 uppkommen
brist i de för gymnastiska centralinstitutet anslagna
medel till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. högst
2,131 kronor,
0
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2!) 1.
■81
dels till täckande av under år 1917 uppkommen
brist i samma medel högst 11,766 kronor,
dels och till förstärkande av de för samma anstalt
till enahanda ändamål för år 1918 redan anvisade medel
högst 11,750 kronor.
2. Täckande av brist i Stadions räkenskaper. Den i Stockholm
belägna idrottsplats, vilken bär namnet Stadion och som med rätta betecknats
såsom en centralpunkt för vårt idrottsväsen, har tillkommit i
samband med 1912 års olympiska spel därstädes och upprättats med anlitande
av lotterimedel. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts beslut den
22 april 1910 vid medgivande till det för ändamålet anordnade lotteriet
har Stadion med äganderätt överlämnats till statsverket. Kungl. Maj:t har
därefter den 27 september 1912 föreskrivit, att Stadion jämte därmed
sammanhängande anläggningar i den gamla »Idrottsparken» — vars plats
intagits av Stadion — skall stå under tillsyn av överintendentsämbetet,
numera byggnadsstyrelsen.
Genom kungl. brev den 23 december 1910 hade närmaste vården
och förvaltningen av Stadion och därmed sammanhängande anläggningar
uppdragits åt Sveriges centralförening för idrottens främjande — en av
de båda stora idrottsorganisationerna i Sverige; den andra är svenska
gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund. Med upphävande av de
genom sistnämnda brev och i övrigt meddelade föreskrifter rörande denna
vård och förvaltning har Kungl. Maj:t den 17 september 1915 fastställt
från och med den 1 oktober 1915 gällande bestämmelser i ämnet.
Enligt dessa bestämmelser skola numera Stadion och övriga anläggningar
i Idrottsparken förvaltas av en särskild styrelse, bestående av fem
ledamöter, vilka, sedan Sveriges centralförening för idrottens främjande
samt svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund föreslagit
vardera två ledamöter, förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av högst fem
år. Av styrelsens ledamöter utser Kungl. Maj:t en att vara styrelsens
ordförande. Styrelsen skall årligen över sin förvaltning avgiva berättelse
till Kungl. Maj:t, som äger utse revisorer att granska styrelsens räkenskaper.
Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 17 september 1915 innehåller
vidare bestämmelser med anledning av en i det följande omförmäld
transaktion mellan aktiebolaget Idrottsparken och Sveriges centralförening
för idrottens främjande.
o
A stadionstyrelsens vägnar har nu dess ordförande, generalmajoren
V. G. Balck i underdånig skrivelse den 12 december 1917 hemställt om
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 höft. (Nr 291.) 11
[15.]
Täckande av
brist i
Stadions
räkenskaper.
82
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
anslag med anledning av uppkomna och hotande svårigheter för Stadions
ekonomi.
I skrivelsen anföres:
Den rådande dyrtiden har inverkat synnerligen menligt på den ekonomiska förvaltningen
av Stadion, och det blir alltmera bekymmersamt för stadionstyrelsen att
fullfölja det av Kungl. Maj:t givna uppdraget. Räkenskaperna för det senaste arbetsåret,
den 1 oktober 1916—den 30 september 1917, visa, triJts en ökning i inkomsterna,
jämförda med föregående år, av 20,595 kronor 38 öre, en förlust av 9.235 kronor 40 öre,
och med hänsyn till de alltjämt stigande kostnaderna måste en betydligt större förlust
väntas för det nu påbörjade arbetsåret. Ökningen i kostnader återfaller på alla poster,
men de största äro arbetslöner och bränslekostnader. Kostnaden för bränsle, som under
arbetsåren 1915-1916 och 1916—1917 var respektive 14.782 kronor 26 öre och 14.602
kronor 28 öre, kan under räkenskapsåret 1917—1918 beräknas icke komma att understiga
30.000 kronor. Ordinarie och extra avlöningar, som under arbetsåret 1915—
1916 uppgingo till 30.650 kronor 25 öre. ste<ro under arbetsåret 1916—1917 till 44,245
kronor 36 öre. Eu ökning av minst 15,000 kronor måste beräknas på denna post.
För att göra största möjliga besparingar i bränsleåtgången under den^ kommande
vintern hava en del åtgärder vidtagits, bland annat genom avstängning från värme av
samtliga omklädnadsrum och genom vissa omändringar av värmepannorna till central''
ärmeledningarna i Stadion. Likaså beräknas under innevarande arbetsar endast
de allra nödvändigaste kompletterings- och underhållsarbetena komma att vidtagas.
Den sammanlagda summan ökning under nuvarande arbetsår på dessa två poster,
bränsle och arbetslöner, måste dock beräknas komma att belöpa sig till minst 30,000
kronor.
Då eu höjning av hyran för de ideella företag av olika slag, som förekomma i
Stadion, idrottstävlingar, fosterländska fester, arbetarfester, barnensdags-festligheter
m. m., av flera skäl torde vara mindre lämplig och i en del fall utan tvivel skulle
innebära ett inställande av desamma och sålunda en dylik åtgärd icke heller vara
ägnad att vinna en höjning av Stadions inkomster, återstår för stadionstyrelsen ingen
annan utväg äu att hos Kungl. Maj:t anhålla om bidrag till täckande av de förluster,
som på grund av dyrtiden uppstått för stadionförvaltningen. Förlusten under det
gångna arbetsåret uppgår till 9,235 kronor 40 öre, vartill dock komma 6.000 kronor,
sonT enligt kungl. brevet av den 17 september 1915 stall årligen under 10 är erläggas
till Sveriges centralförening för''idrottens främjande såsom ersättning för utlösen av
aktiebolaget Idrottsparkens rätt till den mark, vara Stadion byggdes.
På grund av vad sålunda anförts får stadionstyrelsen anhålla, att Kungl. Maj:t
täcktes bevilja ett anslag av 40,000 kronor till bestridande av såväl Stadions förlust
under föregående räkenskapsår som de höga extra kostnaderna för bränsle och arbetslöner
under det pågående räkenskapsåret den 1 oktober 1917—den 30 september
1918.
Statskontoret har dén 15 januari 1918 avgivit infordrat utlåtande i
ärendet.
Enligt kung], brev den 25 juni 1917, yttrar statskontoret, hade Kungl. Maj:t anbefallt
styrelsen för Sveriges centralförening för idrottens främjande samt över.-tyrelsen för
svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund att inkomma med gemensamt
83
Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 291..
underdånigt utlåtande och förslag i avseende å användningen av det i 1918 års riksstat
uppförda extra anslaget å 75,000 kronor till understödjande av idrotten. Om en
del av anslaget skulle användas för nu ifrågavarande ändamål, torde detta visserligen
komma att inkräkta på de önskemål i övrigt, som berörda styrelser kunna hava att
framställa. Men i avseende härå ville statskontoret framhålla, att när år 1913 anslag
till understödjande av idrotten första gången av riksdagen beviljades, till stöd för anslagsäskandet
bland annat åberopats behovet av medel till fyllande av eventuella brister
i Stadions budget. Det syntes därför vara befogat, om detta behov i första rummet
från anslaget tillgodosåges.
Statskontoret hemställde följaktligen, att Kungl. Maj:t täcktes från
ovanberörda riksstatsanslag anvisa dels erforderligt belopp för täckande
av den för Stadions arbetsår 1916 — 1917 uppkomna bristen, 9,235 kronor
40 öre, dels ock därutöver vad Kungl. Maj:t på grund av föreliggande
framställning kunde finna gott bevilja.
Med anledning av remiss hava härefter Sveriges centralförening för
idrottens främjande och svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund
i skrivelse den 20 februari 1918 utlåtit sig över den gjorda framställningen.
Skrivelsen är, med uteslutande av ingressen, av följande
innehåll:
Stadions räkenskaper för senaste åren giva vid handen, att inkomsterna betydligt
stegrats — sista räkenskapsåret med omkring 20,000 kronor — men att utgifterna ökats
i ännu högre grad, samt att stegringen av utgifterna huvudsakligen häuför sig till
bränsle, avlöningar samt reparationers och nyanläggningars konto. Dessa ökade utgifter
äro emellertid icke beroende på bristande omtanke från stadionstyrelsens sida
utan fastmer på omständigheter, över vilka densamma ej kunnat råda. De äro en
direkt följd av dyrtiden och en orsak till brist vid flertalet av statens övriga byggnader
och institutioner, varjämte beträffande reparationerna och därmed i samband stående
åtgärder byggnadsstyrelsen starkt framhållit för stadionstyreflsen nödvändigheten
av en hel del arbetens utförande för byggnadens hållande i fullgott skick.
Av dessa skäl få centralföreningen och riksförbundet tillstyrka, att Kungl. Maj:t
täcktes anvisa medel till bristens täckande.
I den underdåniga skrivelse från centralföreningen och riksförbundet av den 17
december 1912, i vilken ett årligt statsanslag på 100,000 kronor begärdes för idrottens
inom landet befrämjande, voro de särskilda posterna noggrant uppdragna, men voro
där ingå medel beräknade för täckande av eventuell brist i Stadions förvaltning. Visserligen
står det i samma skrivelse: »eventuell brist skulle komma att ytterligare betunga
centralföreningens redan genom förlusten av 700,000 kronor kringskurna budget»,
men centralföreningens avsikt då var att, om Stadions förvaltning fortfarande skulle
ålegat föreningen, vid eventuell brist begära särskilda medel för dennas täckande, så
att en sådan utgift icke skulle tynga idrottens ordinarie budget.
Därest därför nu en brist i Stadions budget skulle täckas genom anlitande av
statens »idrottsanslag», kommer deu idrottsliga verksumlmten i sin helhet att bliva
lidande därpå, särskilt den del därav, som avser idrottsplatsers anläggande runt om i
landet. De för detta ändamål tillgängliga medlen äro redan nu i hög grad otillräckliga.
[15.]
84
. Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Därtill har Kungl. Maj:t i brev av den 7 december 1917 ålagt centralföreningen
och riksförbundet att vid fördelningen av det å riksstatens åttonde huvudtitel
anvisade idrottsanslaget noggrant iakttaga, att Stockholms behov av understöd
för ordnande av idrottsplatser icke allt för mycket tillgodosåges på landsortens bekostnad.
Av dessa skäl kunna centralföreningen och riksförbundet icke tillstyrka statskontorets
förslag att av det redan nu hårt anlitade idrottsanslaget anvisa medel till
täckande av bristen i Stadions förvaltning. I stället torde det böra tagas i övervägande,
om icke ett särskilt extra statsanslag kunde för ändamålet erhållas i likhet
med vad som av Kungl. Maj-.t föreslagits 1918 års riksdag beträffande åtskilliga av
statens verk och inrättningar, varvid — därest ett täckande av hela det av stadionstyrelsen
begärda beloppet ej skulle vinna Kungl. Maj:ts bifall — i främsta rummet
den till siffran fullt kända bristen i 1916—1917 års förvaltning torde böra täckas.
Det av centralstyrelsen och riksförbundet omnämnda kungl. brevet
av den 7 december 1917 har avlåtits med anledning av vederbörande revisorers
berättelse över verkställd granskning av centralföreningens räkenskaper
för år 1916.
Den av statskontoret antydda utvägen — att för det ifrågavarande
ändamålet anvisa medel ur 1918 års extra anslag till understödjande av
idrotten — har jag funnit icke böra anlitas. Jag erinrar därom, att
idrottsanslaget i själva vérket under de senare åren på grund av tidsförhållandena
lidit en inknappning av det belopp, 100,000 kronor, som ursprungligen
ansågs erforderligt och som även vid två riksdagar beviljades.
Att ytterligare minska de medel, som genom detta anslag kunna komma
idrotten till godo, har synts mig obilligt mot idrottsrörelsen, som ju i alla
händelser därförutan har att dragas med särskilda svårigheter under nuvarande
kristider.- Då jag därför den 8 mars 1918 för Kungl. Maj:t framlade
förslag till användning av nämnda anslag, hemställde jag om anslagsmedlens
fördelning i närmaste överensstämmelse med vad som skedde
under föregående år oclj beräknade ej, att.någon del av dem skulle tjäna
till täckande av i detta ärende omförmälda brister. Detta mitt förslag
blev av Kungl. Maj:t bifallet.
Annan utväg än den av statskontoret ifrågasatta torde därför böra
anlitas för tillmötesgående av stadionstyrelsens anhållan, i den mån sådant
tillmötesgående finnes böra ske. Jag anser, att man därvid bör inskränka
sig till att bereda medel för täckande av den under räkenskapsåret den
1 oktober 1916—den 30 september 1917 uppkomna faktiska bristen. Enligt
de avslutade — visserligen ännu ej vederbörligen reviderade —
räkenskaperna uppgår denna brist, frånsett öretal, till 9,235 kronor.
Genom framställning till riksdagen torde ett förslagsanslag å högst detta
belopp böra utverkas å tilläggsstat för år 1918 för att i sinom tid ställas
till stadionstyrelsens förfogande.
85
Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 291.
Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen
att till täckande av under räkenskapsåret den 1
oktober 1916—den 30 september 1917 uppkommen brist
i räkenskaperna för Stadion på tilläggsstat för år 1918
anvisa ett förslagsanslag, högst 9,235 kronor.
86
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Diverse.
[1(3.] 1. Ersättning för förskott. I underdånig skrivelse den 14 decem
Ersättning
för ber 1917 tillkännagav statskontoret, att av nämnda ämbetsverk eller Kungl.
förskott. JV1 aj:ts befallningshavande i länen förskjutits åtskilliga närmare angivna
belopp, vilka syntes böra under åttonde huvudtiteln anmälas till ersättande
av riksdagen på tilläggsstat för år 1918.
Då jag den 14 januari 1918 för Kungl. Maj:t föredrog detta ärende,
yttrade jag, efter att hava redogjort för berörda förskott, att desamma
avsåge tiden intill den 1 november 1917. Vidare anförde jag:
Enligt hittills tillämpad praxis skulle förskottsutgifter, vilka utbetalats under november
och december 1917, komma att hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande först i
december 1918 tillsammans med liknande utgifter för tiden januari—oktober 1918. I
sammanhang med avvecklandet av förskottsförfarandet bör givetvis, såsom jämväl kassaförlagskommittén
och statskontoret förutsatt, ändring härutinnan göras. Av de utvägar,
som i sådant avseende stå till buds, anser jag, i anslutning till vad chefen för
finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört
i ämnet, den lämpligaste vara, att så snart utredning vunnits om dessa förskottsutgifters
belopp, desamma anmälas till täckande av 1918 års riksdag på tilläggsstat för
samma år. Erforderliga medel härför, approximativt beräknade till ungefär en sjättedel
av de i statskontorets förenämnda skrivelse angivna förskottsutgifterna för tiden
till den 1 november 1917, eller således för åttonde huvudtiteln till ungefär 50,000
kronor, torde emellertid, i enlighet med vad chefen för finansdepartementet därom uttalat,
nu böra tagas i beräkning å 1918 års tilläggsstat. Sedan ifrågavarande förskott
blivit av statskontoret bos Kungl. Maj:t anmälda till ersättande, torde jag få återkomma
till frågan om deras täckande.
Sedan jag därefter förordat, att såväl beloppet för de av statskontoret
då anmälda förskotten som ock beloppet för täckande av ytterligare
förskottsutgifter under år 1917 skulle av angivna orsaker undergå någon
jämkning, fann Kungl. Maj:t, i enlighet med min hemställan, gott att i den
till riksdagen avlåtna propositionen nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för
år 1918, under åttonde huvudtiteln, punkten 44, föreslå riksdagen att
dels till täckande av de utav statskontoret då till ersättande anmälda
förskotten anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp
av högst 300,260 kronor;
dels ock därutöver till täckande av ytterligare förskottsutgifter under
år 1917 beräkna å 1918 års tilläggsstat såsom förslagsanslag ett belopp
av högst 50,077 kronor.
87
kronor 1,30^:—
300: —
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Nu har statskontoret i underdånig skrivelse den 21 februari 1918
överlämnat uppgift å de av statskontoret under november och december
1917 utbetalda förskott, som äro av beskaffenhet att böra hos Kungl. Maj:t
anmälas till ersättande, vilken uppgift jämväl innefattar de utgifter, som av
Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen under år 1917 anförts under titel
»Förskott att av statskontoret hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande».
De i statskontorets sistnämnda skrivelse avsedda ytterligare förskott,
som torde böra under åttonde huvudtiteln anmälas till ersättande av
riksdagen på tilläggsstat för år 1918, äro följande:
1) jämlikt kungl. brev den 2 maj 1902 och den
17 september 1914 till bestridande av kostnader för
ortnamnskommittén .................................................................
2) jämlikt kungl. brev den 21 november 1913 till
bestridande av kostnader för fornminnesvårdskommittén
3) jämlikt kungl. brev den 28 september 1917 till
bestridande av kostnader för ersättning åt extra bevakningsbiträden
vid naturhistoriska riksmuseets offentliga
förevisningar...........................................................''...................
4) jämlikt kungl. brev den 12 oktober 1917 till
bestridande av kostnader för sakkunniga för utarbetande
av vissa förslag beträffande nationalmuseum.....................
5) jämlikt kungl. brev den 2 mars 1917 till bestri
dande
av kostnader för revidering av inventariemärkena
å livrustkammarens samlingar................................................
6) jämlikt kung!, kungörelse den 14 november 1902
och kungl. brev den 25 maj 1917 till bestridande av
kostnader för transport av handlingar till landsarkiv...
7) jämlikt kungl. brev den 27 februari 1917 till
bestridande av ersättning åt vissa församlingar till följd
av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet
8) jämlikt kungl. brev den 9 november och den 7
december 1917 till bestridande av kostnader för bibelkommissionen
...............................................................................
9) jämlikt kungl. brev den 12 oktober och den 9
november 1917 till bestridande av kostnader för koralbokskommittén
..............................................................................
10) jämlikt kungl. brev den 18 juni 1910, den 23
december 1914 samt den 24 augusti och den 30 november
1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga
för fortsatt beredande av frågor angående reglering av
prästerskapets löneförmåner.................................................
700:
500: —
1,800: —
1,105: 11
6,640: 62
11,708: 90
4,356: 50
3,362: 39
88
Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
11) jämlikt kungl. brev den 1 oktober 1915 samt
den 11 september och den 16 november 1917 till bestridande
av kostnader för kyrkofondskommittén..............
12) jämlikt kungl. brev den 6 oktober 1917 till
bestridande av kostnader för sakkunnig vid beredande
av fråga om vissa ändringar i förordningen angående
kyrkoböckers förande m. m.......................................................
13) jämlikt kungl. brev den 23 november 1917
till täckande av brist i domkapitlens i Skara och Visby
expeditionskassor m. m..........................................................
14) jämlikt Kungl. Maj:ts utslag den 30 december
1916 till bestridande av kostnader för ersättning till
vederbörande för vissa i anledning av kammarrättens
utslag till offentliga kassor inbetalda anmärkning smedel
15) jämlikt kungl. brev den 19 juni och den 14
december 1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga
för beredning av _ fråga om nya stadgar för
tekniska högskolan m. m..........................................................
16) jämlikt kungl. brev den 5 juli samt den 1 och
den 22 november 1912, den 13 oktober, den 5 och den
9 november samt den 31 december 1915 ävensom den
9 november och den 14 december 1917 till bestridande
av kostnader för lärarlönenämnden................................
17) jämlikt kungl. brev den 9 juli 1915 samt den
10 augusti, den 30 november och den 7 december 1917
till bestridande av kostnader för kommittén för omorganisation
av gymnastiska centralinstitutet........................
18) jämlikt kungl. brev den 21 augusti, den 12
oktober och den 9 november 1917 till bestridande av
kostnader för sakkunniga för utarbetande av förslag
till ändrade bestämmelser beträffande elementarlärares
m. fl. ställning i disciplinärt avseende................................
19) jämlikt kungl. brev den 20 november 1917 till
ersättning åt vikarier för ärnbets- och tjänstemän i folkskolöverstyrelsen
..........................................................................
20) jämlikt kungl. brev den 31 mars 1916 för vissa
med gymnastikinspektionen vid folkundervisningsanstalterna
sammanhängande ändamål..........................................
21) jämlikt kungl. brev den 17 augusti 1917 till
bestridande av kostnader för sakkunniga inom folkskol
-
kronor 12,082: 33
» 270: 80
» 1,154: 85
* 1,000: -
» 4,440: 20
» 10,969: 11
» 5,323: 53
» 885: 96
» '' 96: 32
» 74: 63
Kunql. Maj.ts Nåd. Proposition AV 291.
89
överstyrelsen för utredning i fråga om vissa åtgärder
till folkundervisningens befrämjande................................... kronor 215: —
22) jämlikt kungl. brev den 30 oktober och den 20
november 1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga
för utredning rörande omläggning av upplysnings-
och undervisningsverksamheten för nykterhetens
befrämjande m. m................................................................. » 1,079: 85
23) jämlikt kungl. brev den 3 november 1916 samt
den 26 januari, den 8 juni, den 30 oktober och den 30
november 1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga
för fortsatt utredning av frågorna om den
lägre tekniska undervisningen, fortsättning sskolan och
den lägre handelsundervisningen......................................... » 7,390: 22
Summa kronor 76,760: 32
Med iakttagande av grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt
tal av kronor hemställer jag nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till täckande av nu ifrågavarande, av statskontoret
och Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen utbetalade
förskott anvisa på tillägg sstat för år 1918 såsom
förslagsanslag ett belopp av högst 76,760 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 käft. (Nr 291.)
12
90
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
Sammanfattning.
De anslagsbehov, beträffande vilka jag i det föregående hemställt om avlåtande
av proposition till riksdagen, uppgå, såsom framgår av en inom ecklesiastikdepartementet
upprättad sammanställning (se bil.), till ett sammanlagt
belopp av 1,201,512 kronor. Medel för deras täckande å 1918 års
tilläggsstat hava icke förut tagits i beräkning i vidare mån, än att Kungl.
Maj:t i förenämnda proposition nr 2 angående tilläggsstat för år 1918
i punkten 44 under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att till täckande
av ytterligare förskottsutgifter under år 1917 utöver dem, för vilka
anslag äskats under omförmälda punkt, beräkna å 1918 års tilläggsstat
såsom förslagsanslag ett belopp av högst 50,077 kronor. För tillgodoseende
av de anslagsbehov jag i det föregående omförmält erfordras följaktligen
att medel ytterligare beredas till belopp av 1,151,435 kronor. Av
chefen för finansdepartementet kommer under riksdagens fortgång hemställan
att göras om avlåtande av framställning till riksdagen angående
beredande av medel till bestridande jämväl av ifrågavarande anslagsbehov.
Vad departementschefen sålunda hemställt, täcktes,
på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter, Hans Maj:t
Konungen bifalla samt förordna, att proposition av den
lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skulle avlåtas
till riksdagen; och skulle utdrag av detta protokoll tillställas
finansdepartementet till ledning vid avgivande
av förslag till beredande av ytterligare medel till täckande
av utgifter å 1918 års tilläggsstat.
Ur protokollet:
Em. G:son Bergman.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
91
Sammanställning av de i förevarande proposition under
åttonde huvudtiteln äskade anslag å tilläggsstat
för år 1918.
| Sida.
*0
c
a
Kronor.
Arkiv, bibliotek och museer.
Museer.
8
1
Nationalmuseum:
Vissa inredningsarbeten m. m. inom nationalmuseum, reservationsanslag ......
5,288
—
12
2
Naturhistoriska riksmuseet:
Expenser m, m. vid etnografiska avdelningen, förslagsanslag, högst
5,100
—
Kyrkliga ändamål.
Kleresistaten.
20
3
Ersättning för kostnader i samband med utbetalning av krigstidslijälp under år
1917 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa, förslagsanslag, högst...
1,625
—
Domkapitlens expeditioner.
22
4
Täckande av brist i domkapitlets i Karlstad expeditionskassa, förslagsanslag,
högst .......................
1,540
_
(22)
(4)
Täckande av brist i domkapitlets i Luleå expeditionskassa m. m., förslagsanslag,
högst ....................
2,818
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
Serafimerlasarettet.
28
5
Täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för åren 1917 och 1918, för-
slagsanslag, högst .........
468,097
_
92
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.
CD
ol
c
3
Kronor.
SB
TT
y*
Allmänna skolväsendet.
Det högre skolväsendet.
34
6
Högre lärarinneseminariet:
Täckande av brist i hushållsskolans räkenskaper för åren 1916 och 1917, förslags-
anslag, högst.......................................................................................
3,468
—
Förstärkande av anslaget till hushållsskolan för år 1918, förslagsanslag, högst
5,660
Statens läroverk:
37
7
Täckande av brist i läroverksöverstyrelsens anslag för tillfällig adjunktion, vika-
riatsersättning, expenser m. m. för år 1917, förslagsanslag, högst ...............
4,500
—
(37)
(7)
Förstärkande av läroverksöverstyrelsens anslag för tillfällig adjunktion, vikariats-
ersättning, expenser m. m. för år 1918, förslagsanslag, högst .....................
4,500
41
8
Täckande av utgifter att bestridas av de allmänna läroverkens ljus- och ved-
•
kassor under år 1918, förslagsanslag.....................................................
300,000
—
50
9
Täckande av brist i nya elementarskolans skolkassas räkenskaper för år 1917,
förslagsanslag, högst ...........................................................................
3,227
(50)
(9)
Förstärkande av nya elementarskolans skolkassas medel för år 1918, förslags-
anslag, högst......................................................................................
2,429
(50)
(9)
Täckande av vissa utgifter för nya elementarskolans skolkassa under år 1918,
förslagsanslag ....................................................................................
11,000
Folkundervisningen.
56
10
Folkskolöverstyrelsen:
Täckande av brist i staten för år 1916, förslagsanslag, högst........................
5,551
—
Täckande av brist i staten för år 1917, förslagsanslag, högst.......................
9,001
Abnormundervisningen.
63
11
Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, reservationsanslag ...
200,000
—
Den tekniska undervisningen.
64
12
Täckande av vid 1917 års utgång förefintlig brist i anslag till uppvärmning, be-
lysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut, förslagsanslag,
högst ...............................................................................................
16,600
—
Kungl. Maj:ts Udd. Proposition Nr 291.
93
ep
Cu
P
Punkt.
(64)
(12)
66
13
(66)
(13)
(66)
(13)
75
14
(75)
(14)
(75)
(14)
81
15
86
16
Förstärkande av anslag till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers
tekniska institut, förslagsanslag, högst ..........................................
Täckande av brist i tekniska skolans i Stockholm räkenskaper för åren 1916 och
1917, förslagsanslag, högst ..............................................................
Gottgörande av ränta å lån för tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst
Förstärkande av medel till uppvärmning vid tekniska skolan i Stockholm för åt
1918, förslagsanslag, högst....................................................................
Åtgärder för fysisk utbildning.
Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper för år 1916, förslagsanslag,
högst ...........................................................................
Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper för år 1917, för
slagsanslag, högst ..............................................................................
Förstärkande av medel till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. vid gymnastiska
centralinstitutet för år 1918, förslagsanslag, högst..................................
Täckande av brist i Stadions räkenskaper för räkenskapsåret den 1 oktober 1916
—den 30 september 1917, förslagsanslag, högst].......................................
Diverse.
Ersättning för förskott, förslagsanslag, högst...............................................
Summa
Kronor
i
6,000
17,916
1
550
15,000
-
2,131
11,766
—
11,750
— |
9,235
76.760
1,201,512
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1918:156 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1918 för vissa ändamål under åttonde huvudtiteln. a1 i texten