Sök i Ratio Lex

Angående anvisande av anslag å tillägg sstat för år 1918 för vissa ändamål under åttonde huvudtiteln

1918-01-08 · 93 sidor, varav 89 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 89 av 93 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:291, Angående anvisande av anslag å tillägg sstat för år 1918 för vissa ändamål under åttonde huvudtiteln

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj:tx Nåd. Proposition Nr 291.

1

Nr 291.

Knngl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anvisande

av anslag å tillägg sstat för år 1918 för vissa

ändamål under åttonde huvudtiteln; given Stockholms

slott den 5 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 anvisa anslag för nedan

angivna ändamål under åttonde huvudtiteln, nämligen:

Arkiv, bibliotek och museer.

Museer.

Nationalmuseum.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till fullbordande av beslutade arbeten beträffande

förändrad uppställning av nationalmuseets samlingar

av europeisk keramik och antika skulpturarbeten

ävensom installering av museets samling av antika bronser,

vaser in. m. i de för vederbörande samlingar avsedda

salar inom nationalmuseibyggnaden anvisa på

tilläggsstat för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp

av 5,288 kronor,

samt att i samband därmed medgiva, att för nämnda

ändamål må användas 2,002 kronor 32 öre av det utav

riksdagen för år 1917 anvisade anslaget till inredning

av en utställningssal i nationalmuseibyggnaden.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 257 käft. (Nr 291.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Naturhistoriska riksmuseet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till ytterligare utgifter för expenser samt vård,

underhåll och förkovran av naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelping anvisa på tilläggsstat för år 1918

ett förslagsanslag, högst 5,100 kronor.

[3.]

[4.]

[5J

Kyrkliga ändamål,

Kleresistaten.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att för beredande av ersättning för kostnader i samband

med verkställd utbetalning av Jmgstidshjälp under

år 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn ef Jer

delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa anvisa

på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst

1,625 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa

dels högst 1,540 kronor till täckande av brist i

domkapitlets i Karlstad expeditionskassa,

dels ock högst 2,818 kronor till täckande av brist

i domkapitlets i "Luleå expeditionskassa m. m.

.Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

r r ''

Serafimerlasarettet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att på tillägsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

j^ögst 468,097 kronor, till täckande av.den brist,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 291. 3

som år 1917 uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper,

ävensom till täckande av motsedd brist i samma

räkenskaper för år 1918.

Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet. •

Högre lärarinneseminariet.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att. anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda

förslagsanslag

dels till täckande av den brist, som under åren

1916 och 1917 må hava uppkommit i de på extra stat

för sistnämnda två år anvisade anslagen till uppehållande

av verksamheten vid högre lärarinneseminariets hushållsskola,

ett belopp av högst 3,468 kronor,

dels ock till förstärkande av det på extra stat för

år 1918 till enahanda ändamål anvisade anslaget ett

belopp av högst 5,660 kronor.

Statens läroverk.

U,...... 5 i , > ;i,''

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda

förslagsanslag

dels till täckande av under år 1917 uppkommen

brist i det för läroverksöverstyrelsen på ordinarie stat

uppförda anslaget å 13,550 kronor för tillfällig adjunktion,

vikariatsersättning, expenser m. m. ett belopp av

högst 4,500 kronor,

dels ock till förstärkande av berörda anslag på 1918

års stat ett belopp av likaledes högst 4,500 kronor;

att för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

av utgifter, som under år 191$ skola bestridas av ljusoch

vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men

sökh ej kunna utgöras av dehna kassas medel, därest

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:(s Nåd. Proposition Nr 291.

ej terminsavgifterna till densamma sättas till högre belopp

än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1918

ett förslagsanslag av 300,000 kronor;

att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda

förslagsanslag

dels för täckande av den i statens provskolas, nya

elementarskolans, räkenskaper vid 1917 års slut bokförda

bristen i skolkassan ett belopp av högst 3,227

kronor,

dels till förstärkande av de skolkassan vid nya elementarskolan

under år 1918 till buds stående medel ett

belopp av högst 2,429 kronor,

dels ock för täckande av de utgifter, som under år

1918 skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa

men som ej kunna utgöras medelst terminsavgifter å

sammanlagt 44 kronor av varje betalande lärjunge, ett

belopp av 11,000 kronor.

Folkundervisningen.

Folkskolöv erstyrelsen.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa

dels till täckande av under år 1916 uppkommen

brist i staten för folkskolöverstyrelsen ett belopp av

högst 5,551 kronor,

dels ock till täckande av under år 1917 uppkommen

brist i samma stat ett belopp av högst 9,001 kronor.

Abnormundervisningen.

Kungl. Majd föreslår riksdagen

att, under förutsättning av att riksdagen i enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 275 förut denna

dag framställda förslag beviljar ett auslag av 450,000

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. MajUs Nåd. Proposition Nr 291.

kronor till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med upprättade ritningar av nybyggnad för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda, därav anvisa på tillläggsstat

för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp

av 200,000 kronor.

Deri tekniska undervisningen.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda för- [12.]

slagsanslag anvisa

dels till täckande av den vid 1917 års utgång förefintliga

bristen i det i staten för Chalmers tekniska

institut uppförda ordinarie anslaget till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter ett belopp av högst

16,600 kronor,

dels ock till förstärkande under år 1918 av nyssnämnda

i institutets stat uppförda ordinarie anslag ett

belopp av högst 6,000 kronor;

att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda för- [13.]

slagsanslag anvisa

dels till täckande av under åren 1916 och 1917

uppkomna brister i de för tekniska skolan i Stockholm

anslagna medel till uppvärmning högst 17,916 kronor,

dels till gottgörande av ränta å ett för uppehållande

av läroanstaltens verksamhet av dess styrelse upptaget

lån högst 550 kronor,

dels ock till förstärkande av de för år 1918 läroanstalten

till buds stående medel till uppvärmning högst

15,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda för- [14.]

slagsanslag anvisa

opaginerad Kontrollera mot PDF

é Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

dels fill täckande av under år 1916 uppkommen

brist i de för gymnastiska Centralinstitutet anslagna

medel till ved, ljds, materiell, samlingar in. m. högst

2,131 kronor,

dels till täckande av under är 1917 uppkommen

brist i samma medel högst 11,766 kronor,

dels ock till förstärkande av de för samma anstalt

till enahanda ändamål för år 1918 redan anvisade medel

högst 11,750 kronor;

att till täckande av under räkenskapsåret den 1

oktober 1916—den 30 september 1917 uppkommen

brist i räkenskaperna för Stadion på tilläggsstat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 9,235 kronor.

Diverse.

Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till täckande av vissa under punkten angivna,

av statskontoret och Kungl. Maj:ts befallningshavande

i länen utbetalade förskott anvisa på tilläggsstat för år

1918 såsom förslagsanslag ett belopp av högst 76,760

kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kutuji. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

7

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 april, 1918.

Närvaran de:

Hans excellens herr statsministern Edén, -

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner.

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Rydén anförde härefterSedan

Kungl. Maj:t den 14 januari 1918 till riksdagen avlät proposition

(nr 2) angående tilläggsstat för år 1918, hava erforderliga utredningar

i åtskilliga under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande

ärenden, i vilka det synes vara behövligt, att nödiga anslagsmedel beredas

a tuläggsstaten för nämnda år, numera blivit avslutade. Jag anhåller därtör

att nu få påkalla Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet å dessa ärenden

och redogör^, för de skäl, som synas mig böra föranleda, att framställning

däri avlåtes till riksdagen, därvid jag kommer att inordna vederbörande

ärenden under samma huvudrubriker, som tillämpats vid uppställningen

av åttonde huvudtiteln av årets statsyerksproposition.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Majt:s Nåd. Proposition Nr 291.

Arkiv, bibliotek och museer.

Museer.

Nationalmuseum.

r I 1 i Inredningsarbeten m. m. i nationalmuseet. Vid beräkningen av

inredning»- det anslag, 350,000 kronor, som av 1913 års riksdag beviljades till utarbeten

m. m. föran(je av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden, hade hänsyn

1 mn’eenta1'' icke tagits till kostnaderna för de inredningsarbeten, som måste verkställas,

innan samlingarna kunde på lämpligt och tidsenligt sätt installeras i de

omdanade lokalerna och dessa sålunda åter göras tillgängliga för allmänheten.

Sedan behov av medel härför gjort sig gällande, anvisade Kungl.

Mai:t vid olika tillfällen särskilda anslag till berörda ändamål, varjämte

riksdagen beviljade på extra stat dels för år 1917 7,000 kronor till inredning

av en utställningssal i nationalmuseibyggnaden, dels ock för ar

1918 14,000 kronor till förändrad uppställning av nationalmuseets samlingar

av europeisk keramik och antika- skulpturarbeten ävensom till in

stallering av museets samling av antika bronser, vaser m. m. i de för

vederbörande samlingar avsedda salar inom museibyggnaden.

Nu har överintendenten och chefen för nationalmuseum i skrivelse

den 21 mars 1918 anmält, att nämnda anslag å 14,000 kronor visat sig

otillräckligt för bestridande av kostnaderna för därmed avsedda ändamål,

överintendenten har därvid till en början yttrat följande rörande till
-

komsten av anslaget i fråga:

I min underdåniga framställning den 30 september 1916 angående beviljande av

ifrågavarande anslag hade jag meddelat, att enligt inhämtade kostnadsberäkningar de europeiska

keramiska samlingarnas förändrade uppställning skulle betinga en kostnad av 5,800

kronor och anordningarna inom samlingarna av antika skulpturarbeten^ bronser, vaser

m m. 7,220 kronor, varjämte jag, sedan överintendentsämbetet i underdånigt utlåtande

dels vrkat vissa förändringar i de föreslagna åtgärderna, dels framhålla nödvändigheten

av att beräkna ett belopp för oförutsedda utgifter, i underdånig skrivelse den

15 november 1916 hemställt om beviljande av tillsammans 14,000 kronor tor ovannämnda

inredningsarbeten, vilket belopp även av riksdagen beviljades.

Härefter fortsätter överintendenten:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291. 9

Som bekant hava under tiden så stora prisstegringar inträffat, att de beviljade

beloppen omöjligen kunna rucka till för de avsedda ändamålen, och jag har därför

funnit mig nödsakad att inhämta nya kostnadsförslag. Dessa utvisa följande kostnader:

A. För salen för europeisk keramik:

Snickeriarbeten................. kronor 5.240: —

Målningsarbeten ............... » 1,078: —

Tapetserararbeten ............ » 915; —

Tyg till montrernas klädsel » 2,160: —

För oförutsedda utgifter » 500: —

Summa kronor 9,898: —

B. För antiksalen:

7 stycken montrer ......... kronor 9.622: —

5 lufter gardiner ........... » 1.775: —

Summa kronor 11,397: —

Härav framgår, att för fullbordande av de ifrågavarande inredningsarbetena erfordras

ett belopp av 7,290 kronor utöver de beviljade 14.000 kronorna

. , , , an^rä sidan återstår å det till inredning av en utställningssal år 1916 beviljade

beloppet, 7,000 kronor, 2 002 kronor 32 öre, på grund därav att icke alla till salens

inredning hörande arbeten ännu blivit utförda. Denna sal har redan tagits i bruk,

och de återstående detaljerna av inredningsarbetet kunna i nödfall anstå ännu någon

tid, utan att någon väsentlig olägenhet därav vållas. Däremot bör öppnandet av antiksalen,

som nu vant avstängd i över ett år, icke längre fördröjas och återstående inredningsarbeten

därstädes därför snarast möjligt avslutas. Detsamma gäller om ordnandet

av den sal, vari den europeiska keramiken är inrymd.

Vid detta förhållande och då det är min skyldighet att begränsa mina framställde11^!''

om nya anslag till det strängt nödvändiga, får jag, under åberopande av ovanstående

kalkyl, i underdånighet hemställa, att för fullföljande av nyinrednin^en inom

samhngarna av autika skulpturarbeten m. m. och europeisk keramik må få "användas

det a anslaget till utställningssalens inredning kvarvarande beloppet, 2,002 kronor 32

ore, och att Kungl. Maj:t täcktes antingen av tillgängliga medel därutöver anvisa eller

hos riksdagen aska ett tilläggsanslag av 5,287 kronor 68 öre till gäldande av de genom

prisförhöjningarna uppkomna ytterligare kostnaderna för ifrågavarande ändamål.

På grund av särskilda remisser hava utlåtanden i ärendet avgivits

dels den 26 mars 1918 av byggnadsstyrelsen, som icke haft något att

erinra mot den gjorda framställningen, dels ock den 28 mars 1918 av statskontoret,

som anfört, bland annat, följande:

Med förmälan, att den uppkomna kostnadsökningen för ifrågavarande arbeten

fo rån letts av de inträffade stora prisstegringarna, har museichefen såsom motiv för sin

framställning anfört, att vissa ännu återstående detaljer av arbetet med inredning av

en viss utställningssal, vilken redan tagits i bruk, kunna i nödfall anstå ännu någon

tid, utan att någon väsentlig olägenhet därav vållas, men att däremot öppnaudet av

antiksalen, som nu vant avstängd i över ett år, icke längre bör fördröjas och återstaende

inredningsarbeten därstädes därför snarast möjligt avslutas, samt att detsamma

gailae ordnandet av den sal, vari den europeiska keramiken är inrymd.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 257 höft. (Nr 291.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Lämpligheten av förslaget att för förstnämnda arbeten nu taga i anspråk den

ännu odisponerade delen av anslaget till inredning av en utställningssal torde enligt

statskontorets mening bero av längden av den tid varunder kan anstå med de ännu

återstående detaljerna av sistnämnda inredningsarbete. Uppgår denna tid blott till

ett eller annat år, synas de för dessa återstående arbeten avsedda medel knappast

böra nu tagas i anspråk för annat ändamål. Om åter kompletteringen av utställningssalen

kan utan olägenhet fördröjas någou avsevärt längre tid, synes det icke nödigt,

att förenämnda reservation ! 2.002 kronor 32 öre hela denna tid balanseras i räkenskaperna,

utan under sådan förutsättning torde intet vara att erinra mot att framställning

göres till riksdagen om förändrad användning av sistnämnda belopp.

Vad därefter angår det för förstnämnda arbeten ytterligare erforderliga belopp

torde, därest dessa arbetens fullbordande av Kungl. Maj:t anses vara av den

brådskande art, att medel därtill nu måste beredas, ej förefinnas annan utväg an att

härtill äska ett tilläggsanslag hos riksdagen, vilket anslag, om kompletteriugsarbetena

böra redan under innevarande år utföras, lärer böra uppföras a tillaggsstat tor ar

1918, men eljest å 1919 års riksstat.

I anledning av statskontorets utlåtande har överintendenten den 3

april 1918 ånyo yttrat sig i ämnet och därvid andragit:

Med anledning av underdånigt utlåtande av statskontoret över min underdåniga

framställning av den 21 mars 1918 angående ökat anslag till örändrad uppställning

av europeisk keramik och antika skulpturarbeten samt till installering av antika vaser,

bronser m. m. anser jag mig böra i underdånighet framhålla, att den har gjorda ramställningen

är av synnerligen brådskande natur särskilt vad museets antiksamling angår,

enär denna avdelning nu i omkring två år vant fullständigt avstängd för allmänheten.

Vid nyordnandet av nämnda samling, som just nu i viktiga delar påbörjats,

bar nationalmuseet haft den stora förmånen att åtnjuta föreståndarens för-antiksamlingen

i Glvptoteket i Köpenhamn, doktor Frederik Poulsens värdefulla bistånd.

Ja-r anser av största vikt att kunna omedelbart få begagna mig av de anvisningar han

redan givit och är beredd att ytterligare inom den närmaste framtiden giva. Ktt

uppskov just nu skulle betyda inte blott samlingens försenade uppställande utan aven

ett fruktbringande samarbetes avbrytande. . , . ..

Vad den europeiska keramiksamlingen beträffar star dess omanordning i det närmaste

samband med autiksalens nyinredning. Albetet med densamma skulle vidtaga

omedelbart efter det antiksalen blivit färdig, då båda salarnas samtidiga nyordnande

icke kunde verkställas på grund därav, att de emellan dem liggande tre senast nyord

nade salarna inom avdelningen för konsthantverk da mast hallas en längre ti

stängda för besökande. Det är dessa omständigheter, som orsakat, att keramikavdelningens

nyanordning blivit fördröjd och ökat anslag för ändamalet pa grund av under

tiden inträffade betydande prisstegring måst begäras.

Då denna avdelnings nyanordning utgör en omedelbar fortsättning av den ledan

påbörjade och hittills genomförda omanordningen av hela avdelningen för konsthantverk,

ett arbete, som redan alltför länge fått stå tillbaka, och då hithörande kostnader alltjämt

äro i stigande, synes det mig av högsta vikt, att arbetet med det forsta möjliga

företages enligt nu beräknade kostnader och icke ytterligare till stor skada tor

museet ^r0jjmstiUlni ay den 21 mars 1918 framhöll jag, att av de medel, som

1916 års riksdag beviljat till inredning av en utställningssal i nationalmuseum, tanns

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

en rest av 2,002 kronor 32 öre, avsedd för vissa arbeten inom utställningssalen, som

ännu ej utförts och som ännu eu tid kunde anstå, varför dessa 2,002 kronor 32 öre

i nödfall kunde, därest Kungl. Maj:t fann det lämpligt, användas som bidrag för de

än mer brådskande anordningsarbetena inom antik- och keramiksamlingen.

På grund av vad statskontoret yttrat angående återbetalningen i en framtid av

detta bidrag av 2,002 kronor 32 öre får jag härmed, under förutsättning av att Kungl.

Maj:t överhuvud taget finner användandet av denna nödfallsutväg för betäckande av

en del av de förhöjda omkostnaderna lämplig, i underdånighet upplysa, att jag anser,

att med återbetalningen bör kunna anstå omkring högst sex år, då tiderna måhända

äro mindre tryckta än nu.

Då de ändamål, vilkas uppfyllande avsetts med det på 1918 års stat

uppförda anslaget å 14,000 kronor, förut blivit av Kungl. Maj:t och riksdagen

gillade samt det nu visat sig, att till följd av inträffade prisstegringar

de ifrågavarande ändrings- och inredningsarbetena i nationalmuseibyggnaden

icke kunna fullbordas utan att ytterligare medel därför ställas

till vederbörandes förfogande, tvekar jag ej att tillstyrka, att framställning

i ämnet avlåtes till riksdagen. Någon annan utväg att anskaffa det

erforderliga beloppet lär icke stå till buds.

Enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen, belöper sig den

uppkomna merkostnaden till 7,290 kronor. Mot förslaget att till täckande

härav i första rummet anlita en förefintlig reservation av 2,002 kronor

32 öre å det för år 1917 anvisade anslaget till inredning av en utställningssal

i nationalmuseibyggnaden har jag intet att erinra. Fastmer finner

jag en dylik åtgärd vara välbetänkt, med hänsyn därtill att, enligt

vad överintendenten meddelat, berörda reservation icke under åtskilliga år

framåt oundgängligen behöver tagas i anspråk för sitt egentliga ändamål.

Därest riksdagen lämnar sitt medgivande till den föreslagna ändrade

användningen av beloppet i fråga, skulle det tilläggsanslag, som kräves

för nu omhandlade ändamål, kunna begränsas till 5,287 kronor 68 öre

eller, avrundat, 5,288 kronor.

I betraktande av vad överintendenten anfört rörande angelägenheten

av att de pågående inredningsarbetena må kunna fullföljas utan avbrott,

finner jag det vara önskvärt, att sistnämnda belopp hos riksdagen äskas

på tilläggsstat för år 1918.

På grund av det anförda och med hänvisning till den utredning, som

återfinnes i punkten 18 under åttonde huvudtiteln av 1917 års statsverksproposition,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till fullbordande av beslutade arbeten beträffande

förändrad uppställning av nationalmuseets samlingar

av europeisk keramik och antika skulpturarbeten

[!•]

Departe

mentschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

[2.]

Expenser

m. m. vid naturhistoriska

riksmuseets

etnografiska

avdelning.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

ävensom installering av museets samling av antika bronser,

vaser m. in. i de för vederbörande samlingar avsedda

salar inom nationalmuseibyggnaden anvisa på

tillägg sstat för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp

av 5,288 kronor,

samt att i samband därmed medgiva, att för nämnda

ändamål må användas 2,002 kronor 32 öre av det utav

riksdagen för år 1917 anvisade anslaget till inredning

av en utställningssal i nationalmuseibyggnaden.

Naturhistoriska riksmuseet.

2. Expenser m. m. vid naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning. I den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska riksmuseet

uppfördes för etnografiska avdelningen till expenser samt till avdelningens

vård, underhåll och förkovran ett belopp av 8,200 kronor.

I underdånig skrivelse den 24 augusti 1917 erinrade vetenskapsakademien,

hurusom akademien den 7 juni 1916 vid besvarande av en

remiss i fråga om upplåtelse till etnografiska avdelningen av ett större

antal rum i statens egendom i kvarteret Grönlandet norra framhållit, att

en dylik upplåtelse skulle draga med sig en del nödvändiga underhållskostnader

och expenser, vilka då uppskattats till 4,508 kronor. Sedan

dess hade emellertid prisen å bränsle och övriga förnödenheter stigit, och

akademien finge därför nu anhålla om anvisande för omförmälda ändamål

av ett anslag å 5,100 kronor för vartdera av åren 1918 och 1919, vad

det senare året beträffade dock endast för den händelse att avdelningen

även då finge behålla den ifrågavarande lokalen. Till stöd för framställningen

åberopades en av intendenten vid nämnda avdelning, professorn

C. V. Hartman i skrivelse den 31 juli 1917 gjord utredning i ämnet. I

denna skrivelse framhöll Hartman, att de av honom meddelade utgiftsberäkningarna

uppgjorts under antagande, att utställningsrummen i avdelning I inom

kvarteret Grönlandet södra, vilka vore små och mörka, icke under år 1918

måtte behöva hållas tillgängliga för allmänheten utan endast för forskare

och specialister samt att visningstiden för avdelning II, som inrymdes i

två våningar inom kvarteret Grönlandet norra, under samma år måtte bestämmas

till två timmar under två veckodagar samt söndagen men blott

en kvällsvisning i veckan.

De av Hartman beräknade extra utgifterna för sistnämnda avdelning

ställde sig sålunda:

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Preposition Nr 291.

13

Koks........................................................................

Eld are ....................................................................

Sotning........................................................................

Ved ..............................................................................

Bortkörning av slagg .................................................

Elektrisk strömförbrukning och reparationer ...........

Städning.......................................................................

Rengöring..................................................................

Telefon.........................................................................

Tillfälliga arbeten (transporter, konserveringar etc.)

............ kronor 1,850: —

............. . 500: —

............ » 50: —

............. » 326: —

............. >. 40: —

............ » 700: —

............. » 780: —

........... » 350: —

............. » 100: —

............. > 400: —

Summa kronor 5,096: —

För avdelning I, i vetenskapsakademiens skrivelse benämnd huvudavdelningen,

hade Hartman uppskattat de extra kostnaderna under år 1918

till 850 kronor. Akademien hade emellertid ansett sig icke böra för det

dåvarande göra framställning om anslag till täckande av dessa kostnader.

I Hartmans skrivelse anfördes vidare:

Av Stockholms högskola förhyrde etnografiska avdelningen under åren 1889 —

1908 utställningslokaler i nr 30 Kungsgatan för de asiatiska samlingarnas exponerande.

För ändamålet disponerade museet ett årligt anslag av 3,000 kronor på extra stat.

När högskolan år 1909 överflyttade till sin nya byggnad, måste även etnografiska

museet avflytta, och då akademien icke erhöll någon annan disponibel utställningslokal,

beslöts det, att alla dessa samlingar skulle nedpackas och magasineras. Anslaget till

asiatiska avdelningen blev därför indraget.

Genom denna nödtvungna, provisoriska inskränkning av museets utställningsmöjligheter

har statsverket sålunda under de gångna 8 åren inbesparat 24,000 kronor.

Sedan genom akademiens försorg de nya lokalerna i kvarteret Grönlandet norra

upplåtits åt etnografiska museet, uppställdes här ånyo det mesta av de asiatiska samlingarna,

vilka redan i sin forna lokal intresserat allmänheten och skolorna ojämförligt

mera än de amerikanska samlingarna i avdelning I. Därjämte hava eu massa nyförvärv

från Stillahavsöarna här inrymts. Dessa nya lokaler äro omkring fyra gånger

så stora som de äldre lokalerna vid Kungsgatan, varav torde framgå, huru proportionsvis

ringa — särskilt i betraktande av krigstidens prisförhöjningar — det anslag för år

1918 är, som nu begäres, motsvarande endast omkring femtedelen av det redan inbesparade

beloppet.

På grund av remiss avgav statskontoret den 29 oktober 1917 underdånigt

utlåtande i ämnet och yttrade därvid:

Statskontoret bar inhämtat, att sedan de s. k. asiatiska, huvudsakligen vid Vegaexpeditionen

hopbragta etnografiska samlingarna under eu följd av år varit magasinerade

i lokal inom kvarteret Grönlandet södra, dessa samlingars uppställande på deras

nuvarande plats i kvarteret Grönlandet norr» samt förevisande därstädes för allmänheten

sedan ett par år tillbaka bekostats genom enskilda för ändamålet donerade

medel, vilka emellertid numera vore så gott som förbrukade. Då alltså, om samlingarna

skola fortfarande förevisas, statsanslag för ändamålet synes behövligt, får stats
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

kontoret hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t göra framställning till riksdagen, att för

vård, underhåll och förevisning under år 1918 av de i kvarteret Grönlandet norra förvarade

etnografiska samlingarna å samma års tilläggsstat må uppföras ett extra förslagsanslag.

högst 5.100 kronor. Vad angår år 1919 torde ett liknande anslag böra

å nämnda års riksstat uppföras, därest ifrågavarande samlingar komma att även då i

sin nuvarande lokal förevisas. Är detta för närvarande ovisst, kan måhända frågan

om anslag för år 1919 tills vidare anstå.

Sedermera hade på given anledning Hartman till ecklesiastikdepartementet

inkommit med en den 22 november 1917 dagtecknad skrift, vari

beträffande det av honom i hans förut omnämnda skrivelse den 31 juli

1917 beräknade extra tillägg å 5,096 kronor för avdelningen II under år

1918 anförts följande:

Beräkningen av nämnda extra tillägg uppgjordes under iakttagande av största

möjliga sparsamhet. Utgifterna för bränsle beräknades sålunda på basis av deu 25 juli

19i7 gällande priser. För att emellertid den beräknade minimisumman skulle räcka

till. anhöll jag om och fick vetenskapsakademiens medgivande dels att under år 1918

hålla utställningsrummen i VaUingatan 1 (kvarteret Grönlandet södra) stängda för

allmänheten, dels att visniugstiden för avdelning II (kvarteret Grönlandet norra) måtte

bestämmas till två timmar under två veckodagar och söndagar samt till eu kvällsvisning

i veckan. Visserligen hava kvällsvisningar i Vallingatan 1 under eu följd av år

ägt rum två gånger i veckan, men jag beder få framhålla, att den elektriska belysningen,

genom vilken dessa visuiugar möjliggjorts, installerats helt och hållet på bekostnad

av mecenater utan ringaste utgift för statskassan. Etnografiska museet är också

deu enda av riksmuseets avdelningar, som anordnat kvällsvisningar. På grund av nu

rådande och oupphörligt stigande höga priser å elektrisk belysning såg jag mig nödsakad

minska dessa till eu gåug i veckan, vilket ytterligare motiveras därav, att kostnaderna

för belysningen i de nya lokalerna med dess många lampor uuder en och

samma tidsenhet är mångdubbelt större än deu i de små rummen i VaUingatan 1.

Från min ovan nämnda skrivelse till vetenskapsakademien har sedan med akademiens

medgivande under sistlidne oktober månad gjorts den avvikelsen, att en av

de fria visningsdagarna från avdelning II överflyttats till Vallingatan t (avdelning I).

Denna ändring skedde för att inom avdelning II minska faran för stöld, enär därstädes

på grund av bristande tillgång på montrer och skåp en massa föremål måste

placeras direkt på väggarna, vilka föremål vaktpersonalen, som av ekonomiska skäl

måste hållas så fåtalig som möjligt, därför har svårt att effektivt övervaka. Erfarenheten

har nämligen visat, att under den kalla årstiden en del fösa individer ävensom

skaror av barn i uppväxtåldern infinna sig på de fria visningstiderna. I VaUingatan

1 åter befinna sig nästan alla föremål under glas.

Genom sistnämnda förändring hava alltså ej visningstiderna minskats. Den inverkar

ej heller på kostnaderna för visningen, ty lika måuga, samma personer, sköta

vakthållningen vid visning inom båda lokalerna. I mitt kostnadsförslag är ej heller

någon summa för visning upptagen, utan bestrides denua på samma sätt som förut ur

etnografiska avdelningens ordinarie anslag. De förutsättningar, under vilka jag begärt

det extra anslaget, hava alltså ej så ändrats, att det kommer att influera på detsamma.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj: t k Nätt. Proposition Nr 291.

Genom beslut den 8 februari 1918 förklarade Kung]. Maj:t sig finna

den av vetenskapsakademien då gjorda framställningen icke föranleda någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Sedermera har emellertid akademien i skrivelse den 13 februari 1918

förnyat sin framställning om anvisande av medel för vård, underhåll och

förevisning av de etnografiska samlingar, för vilka upplåtits rum i statens

egendom i kvarteret Grönlandet norra. Denna framställning grundar sig

på en av Hartman till akademien ingiven, den 4 februari 1918 dagtecknad

skrift, däri llartman framhållit, att riksmuseets övriga avdelningar erhållit

begärda tilläggsanslag för uppvärmning in. in., men att etnografiska avdelningen,

enär denna icke vore delaktig i riksmuseets gemensamma expcnsmedclsfond,

blivit försatt i en ytterst prekär undantagsställning. Efter

anhållan att akademien därför måtte hos Kungl. Maj:t påpeka den absoluta

nödvändigheten av att medel ansloges för ifrågavarande ändamål, fortsätter

Hartman:

Att upphöra elda och att stänga avdelningen kan ju icke sättas i fråga, ty då

skulle de här utställda dyrbara, oersättliga samlingarna, vilkas värde uppgår till flera

hundra tusen kronor, ohjälpligt förstöras av mögel och fukt och allt museiarbetet, som

nu är koncentrerat på ordnandet och katalogiserandet av de i avdelning II i bottenvåningen

utbredda nyförvärvade samlingarna — ävensom doktor Backmans viktiga

gipsavgjutningsarbeten — avbrytas och upphöra. Samtliga dessa samlingar blevo då

ock naturligtvis avstängda för allmänheten såväl som för forskare och konstnärer.

Otänkbart är ju, att dessa stora lokaler, som helt nyligen ställts till etnografiska

museets förfogande, nu skulle behöva stängas på grund av den jämförelsevis

ringa utgiften för bräusle och elektriskt ljus för en kvällsvisning i veckan. Vid intet

annat museum i Sveriges rike ha sådana åtgärder vidtagits, och detta skulle för övrigt

strida mot innehållet i det förlidet år avdelningen tillställda kungl. cirkulär, i vilket

inteudenten ålägges tillse, att sådan värmegrad bibehållesj museet, att samlingarna

icke taga skada.

Just i detta fall rörande avdelning II föreligger dessutom särdeles starka skäl

för att statsmakterna med största möjliga liberalitet skola tillmötesgå museets anslagskrav,

ity att alla omkostnaderna såväl för lokalernas iordningställande, elektriska ljusets

inledande, anskaffandet av nya skåp och andra inventarier ävensom de omfattande

install-ringsarbetena i all huvudsak bestritts av enskilda medel. Härtill kommer ock

att allra största delen av de här för allmänheten utställda nyförvärvade samlingarna

erhållits utan någon utgift för staten, äro gåvor av museets vänner.

Akademien har i sin sist omförmälda skrivelse till en början redogjort

för det sätt, varpå etnografiska avdelningen kommit i besittning av

sina nuvarande lokaler. Akademien yttrar därom följande:

Sedan Hartman år 1916 utan uppdrag av vetenskapsakademien hos dåvarande överintendentsämbetet

gjort framställning om upplåtelse till etnografiska avdelningen av

41 rum inom statens egendom i kvarteret Grönlandet norra samt denna framställning

blivit hos Kungl. Maj:t av överintendentsämbetet förordad, bjev akademien, som under

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

hand fått kännedom om saken, efter därom gjord anhållan genom remiss den 30 maj

1916 befalld att avgiva yttrande i frågan.

Uti sitt underdåniga utlåtande den 7 juni 1916 framhöll akademien efter en kort

historik över etnografiska avdelningens lokalfråga, att den ifrågasatta upplåtelsen, om

oek provisorisk och sannolikt endast gällande för kort tid, dock kunde vara av stor

betydelse för avdelningen. Akademien förordade därför framställningen, dock under

förutsättning »att redan då sådana åtgärder vidtoges, att andra lokaler till samlingarnas

uppställning eller magasinering funnes disponibla den 1 oktober 1917, därest de

nu begärda rummen då måste utrymmas», samt framhöll vidare, »att upplåtelsen ovillkorligen

förde med sig dels en beräknad kostnad för en gång av 4,596 kronor, dels

en ärlig merutgift för avdelningen av 4,508 kronor och slutligen att avflyttningen

från denna lokal även komme att medföra dryga kostnader.

A denna sin underdåniga skrivelse erhöll akademien ej annat svar än följande

meddelande från överintendentsämbetet:

Till kungl. vetenskapsakademien.

Kungl. överintendentsämbetet har funnit sig böra härigenom underrätta Eder,

att ämbetet, i anledning av i ämnet gjord framställning och i stöd av erhållet nådigt

bemyndigande, denna dag till intendenten för naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning, professorn E. V. Hartman för tiden till den 1 juli 1917 till magasinerings-,

arbets- och provisoriska utställningslokaler för nämnda museiavdelning uti den statsverket

tillhöriga fastigheten inom kvarteret Grönlandet norra upplåtit följande lägenheter,

nämligen de rum, som å ämbetets planritningar över ifrågavarande fastighet äro

betecknade med, i bottenvåningen nr 4, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 15 samt

i våningen två trappor upp med nr 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11 och 12; varande

från professoren Hartman avfordrad förbindelse att senast ovannämnda den 1 juli 1917

hava åter bortflyttat till museiavdelningen hörande föremål antingen till de lokaler,

där de för närvarande äro förvarade, eller till andra sådana, som må kunna av honom

anskaffas. Stockholm den 31 oktober 1916.

Carl Möller.

Fr. Richter.

Av denna skrivelse framgår, att de upplåtna rummens antal begränsats till 23,

av vilka dock flera äro mycket stora.

Vidare anför akademien:

På grund av enskilda personers frikostighet lyckades det Hartman att inreda

dessa rum, förse dem med elektrisk belysning samt i dem uppställa och ordna en betydlig

del av de samlingar, som under senare år skänkts till avdelningen men på grund

av utrymmesskäl dittills varit nedpackade.

Samlingarnas vård och skötsel samt förevisning för allmänheten har ävenledes

bekostats av enskildas donationer ända till slutet av år 1917 utan annan kostnad för

statsverket än det anslag å 3,000 kronor för samlingarnas överflyttning, som beviljades

genom nådigt brev den 20 juli 1917.

Dä det var uppenbart, att de donerade medel, som stodo till avdelningens förfogande,

endast skulle räcka till utgången av år 1917 och Hartman förklarade sig

sakna utsikt att få några ytterligare medel från enskilda för samlingarnas vård och

underhåll m. m. under är 1918, anhöll akademien i underdånig skrivelse den 24 augusti

1917 om ett anslag av 5,100 kronor för detta ändamål.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:Is Nåd. Proposition Nr 291.

Då donna skrivelse, så vitt akademien liar sig bekant, ej hittills föranlett

någon Kungl. Maj:ts åtgärd, vågar akademien, som nu står inför nödvändigheten att,

därest nödiga medel ej beviljas, helt och hållet stänga de i kvarteret Grönlandet norra

upplåtna rummen och inställa deras uppvärmning m. m., åter fästa Kungl. Majits

uppmärksamhet å denna sak. °

Uti naturhistoriska riksmuseets från den 1 januari 1915 gällande stat är etnografiska

avdelningen fullständigt skild från de övriga avdelningarna och har sina särskilda

anslag. Förutom anslagen till löner och arvoden disponerar avdelningen till

expenser samt till vård, underhåll och förkovran av samlingarna ett belopp av 8,200

kronor om aret. Detta anslag var naturligtvis beräknat efter dåvarande förhållanden,

då avdelningen endast disponerade de lokaler, som finnas i statens hus inom kvarteret

Grönlandet södra, samt nagra magasinslokaler i f. d. kronprinsens stall och har under

nuvarande dyrtid endast med största svårighet kuunaträcka tillför de nödvändigaste behoven.

Det framgår av dessa omständigheter, att avdelningens anslag ej kan räcka till

för att ens i någon mån bidraga till de nyupplåtna rummens uppvärmning, städning

m. m., och då nu inga andra medel sta till förfogande, ser sig akademien tvungen att

med det snaraste träffa anstalter för rummens stängning, därest medel för kostnadernas

täckande under en tid framåt ej kunna beviljas.

Uti Hartmans senaste skrivelse har framhållits den förlust, som därigenom

skulle drabba den etnografiska forskningeh, samt den risk, för vilken en del av samlingarna

skulle utsättas. Det är visserligen sant, att delar av dessa ej behöva

taga någon skada genom att förvaras i oeldade lokaler, men med avseende på andra

vore risken stor och därför måste, om rummen i Grönlandet norra skola stängas, en

ny och kostsam omordning av samlingarna och en förflyttning av vissa delar till

uppvärmda lokaler äga rum.

På grund av vad nu blivit anfört tillåter sig akademien i underdånighet förnya

sin framställning om anvisande av medel för värd, underhåll och förevisning av de

etnografiska samlingar, för vilka rum upplåtits i statens hus i kvarteret Grönlandet

norra, och anser fortfarande, att därtill fordras minst 5,100 kronor för år räknat.

Statskontoret har uti infordrat, den 26 februari 1918 dagtecknat yttrande

över denna framställning erinrat om sitt den 29 oktober 1917 avgivna

utlåtande rörande akademiens tidigare skrivelse i ämnet samt vidare

anfört, bland annat, följande:

Nu föreligger ånyo frågan, huruvida, sedan de enskilda medel, varmed ifrågavarande

samlingars förevisande hittills bekostats, numera tagit slut, förevisningen bör

fortsättas på statsverkets bekostnad. Såvitt statskontorets yttrande i denna fråga förväntas,

vill statskontoret framhålla, hurusom dels genom nådigt brev den 20 juli 1917

3,000 kronor anvisats till bestridande av kostnaderna för flyttning till den nu ifrågavarande

lokalen av vissa föremål från kronprinsens förra stall, dels ock att hos 1918

års riksdag äskats anslag till nattlig bevakning under åren 1918 och 1919 av etnografiska

avdelningens samlingar ej blott i kvarteret Grönlandet södra utan även i den

ifrågavarande lokalen i kvarteret Grönlandet norra, samt att det synes stå i överensstämmelse

med dessa^ åtgärder, om statsverket övertoge kostnaden för samlingarnas

vård och förevisande, åtminstone så länge de komma att inrymmas i sin nuvarande”lokal.

Statskontoret har alltså för sin del icke någon annan hemställan än den, som

innebålles i dess ovanberörda utlåtande den 29 oktober 1917.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 257 höft. (Nr 291.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

[2.] Slutligen har Hartman till ytterligare stöd för sin framställning om

anvisande av det begärda anslaget i skrivelse den 27 februari 1918 anfört:

Då det kommit till min kännedom, att akademien i den skrivelse, som bifogats

min till Konungen remitterade skrivelse angående förnyad begäran om anslag till

underhåll och vård av avdelning II vid etnografiska museet, uttalat som sin åsikt, att

akademien, därest sådant bidrag icke kan lämnas, måste stänga avdelningen och sålunda

avstänga värmeledningen, beder jag ytterligare att få framhålla såsom tillägg till vad

jag redan yttrat i min skrivelse, att även andra ekonomiska olägenheter i så fall

skulle uppstå. Om samlingarna nämligen icke vidare skulle kunna tjäna det ändamål,

för vilket de blivit anskaffade och med stora kostnader nu uppställda, måste de ju

omedelbart nedpackas. Men för detta ändamål kräves förfärdigandet av minst 200

packlårar, vilka efter nu gängse pris av åtminstone 30 kronor per styck skulle nödvändiggöra

en utgift av 6,000 kronor. Vidare skulle för packningsarbetets verkställande°behöva

anställas fyra vana packkarlar å 1 krona 50 öre per timme. Under 20 dagars

arbete skulle sålunda detta kosta 1,200 kronor. Packningsmaterial i dessa pappersbristens

dagar samt transport av lårarna kan beräknas till ytterligare 500 kronor.

Lårarna måste därjämte, även sedan de blivit sammanförda i en del av salarna, städse

där hållas i uppvärmda rum, för att icke sakerna skola förstöras. Kommer härtill

ytterligare en olägenhet med avseende på bränslefrågan. Förhållandet är nämligen

det, att därest den summa, som begärts till utgifter för uppvärmning eller inalles

2,766 kronor, icke skulle beviljas avdelningen, kommer denna summa i stället att fa

utbetalas av en annan av statsverket underhållen institution, Drottningens centralkommitté.

Denna innehar nämligen den mellanvåning i byggnaden, som ligger mellan

etnografiska avdelningens båda våningar. I denna mellanvåning är ett hundratal personer

sysselsatta med diverse arbeten, och kan densamma icke uppvärmas utan att

även samtidigt de båda museivåningarna uppvärmas. Värmeledningen är en av de

äldsta i Stockholm, och varmvattnet utgår frän en gemensam centralpanna samt cirkulerar

genom de tre våningarna, utan att någon avstängning kan äga rum. Enligt

överenskommelse med nämnda kommission skulle kostnaderna för uppvärmning bestridas

proportionsvis. Sålunda föreligger bär ytterligare eu svårighet för ordnandet av museets

angelägenheter på ett även för tillfället utgiftsbesparande sätt.

Departe- Med hänsyn till den utredning i ärendet, som numera förebragts, anser

mentschefen. ja(y) att hos riksdagen bör utverkas ett anslag utöver det belopp, som i

riksmuseets stat finnes uppfört till expenser samt till vård, underhåll och

förkovran av etnografiska avdelningen. Mot storleken av det föreslagna

beloppet har jag intet att anmärka. 1 sin senaste framställning synes

vetenskapsakademien icke hava ifrågasatt något anslag för ändamålet för

år 1919. Då det för närvarande icke kunnat bestämmas, huruvida avdelningens

asiatiska samlingar även under år 1919 komma att förvaras i sina

nuvarande lokaler inom kvarteret Grönlandet norra, linner jag det i varje

fall lämpligt, att medel nu hos riksdagen äskas endast för år 1918, och

synas dessa medel böra till förstärkande av avdelningens anslag till expenser

in. in. anvisas såsom förslagsanslag, högst, å tilläggsstat för nämnda år.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

19

Skulle det framdeles visa sig möjligt och lämpligt, att etnografiska

avdelningen under år 1919 eller någon del av nämnda år fortfarande får

disponera ifrågavarande lokaler för de asiatiska samlingarna, lära erforderliga

medel till expenser m. m. kunna av Kungl. Maj:t förskottsvis utanordnas

i avvaktan på riksdagens beslut i frågan. Under dylik förutsättning

torde nämligen så snart som möjligt under år 1919 framställning

böra göras till riksdagen om anvisande på tilläggsstat för nämnda år av

för ändamålet behövligt anslag.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ytterligare utgifter för expenser samt vård,

underhåll och förkovran av naturhistoriska riksmuseets

etnografiska avdelning anvisa på tilläggsstat för år 1918

ett förslagsanslag, högst 5,100 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

[3.] 1. Ersättning för kostnader i samband med utbetalning av krigs
Krsåttning

tidsbjälp åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i

föirs^s‘^er prästerskapets änke- och pupillkassa. För beredande under år 1917

med utbetai- av krigstidshjälp åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i

niDAaEkn?s‘ prästerskapets änke- och pupillkassa anvisade 1917 års riksdag å extra

pensionsbe- stat lör ar 1918 under tionde huvudtiteln såsom förslagsanslag ett belopp

tor''och*barn aV 50,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga medel

efter delägare under år 1917 låta utbetala vad som för ändamålet erfordrades, varjämte

'' ev ^nke"" riksdagen för ifrågavarande krigstidshjälps utgående godkände vissa alloch

pupill- manna grunder av innehåll, bland annat, att krigstidshjälpen skulle utkassa.

betalas i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämdes.

Vid anmälan den 29 maj 1917 av riksdagens berörda beslut anbefallde

Kungl. Maj:t statskontoret att, efter hörande av direktionen för

prästerskapets änke- och pupillkassa, till Kungl. Maj:t inkomma med förslag

till de bestämmelser i fråga om utbetalande av omförmälda krigstidshjälp,

som kunde befinnas erforderliga utöver de av riksdagen i sådant

avseende godkända grunder.

I yttrande den 5 juli 1917 förklarade kassans direktion, att direktionen

intet hade att erinra mot att bestyret med krigstidshjälpens utbetalande

lades på direktionen, under förutsättning att direktionen för

bestridande av sådana nödiga kostnader, som föranleddes av direktionens

övertagande av ifrågavarande bestyr, finge taga i anspråk erforderligt

belopp av de till krigstidshjälp anslagna medlen eller av andra medel,

som kunde av staten tillhandahållas.

Sedan statskontoret den 19 juli 1917 avgivit utlåtande i ärendet,

utfärdade Kungl. Maj:t den 13 augusti 1917 kungörelse angående krigstidshjälp

under år 1917 åt ifrågavarande änkor och barn och meddelade

därvid vissa föreskrifter beträffande utbetalning av krigstidshjälpen. Enligt

vad av dessa föreskrifter framgår, skulle direktionen för prästerskapets

änke- och pupillkassa mottaga och pröva ansökningarna om krigstidshjälp

samt utbetala densamma. Därjämte uppdrogs åt nämnda direktion att låta

trycka och tillhandahålla blanketter till ansökningar om krigstidshjälp. I

I skrivelse den 17 januari 1918 har nu direktionen för prästerskapets

änke- och pupillkassa anhållit om gottgörelse för sitt bestyr med krigstidshjälpens

utbetalande och därvid anfört:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kutig!. Mnj:ts Nåd. Proposition Nr 291. 21

Till upplysning vid frågans bedömande får direktionen nämna, att till direktionen

inkommit 412 ansökningar om krigstidsbjälp, av vilka 338 av direktionen beviljats.

Summan av utbetald krigstidsbjälp uppgår till 25,831 kronor 14 öre. De av

direktionen bestridda kostnader, som varit förenade med krigstidshjälpens utbetalande

och för vilka direktionen nu begär att få tillgodoräkna sig ersättning, uppgå till

sammanlagt omkring 125 kronor. Härtill kommer den ersättning, som för besväret

med hithörande ärenden bör tillkomma direktionens sekreterare, kamrerare och kassör.

Dessa tre tjänstemän hava var för sig handlagt ifrågavarande ärenden, och den gottgörelse,

som härför bör tillkomma dem, kan, med hänsyn till det i följd av kassans

säregna konstruktion tidsödande och besvärliga arbete, som direktionen vitsordar vara

av dem utfört, huvudsakligen på övertid, enligt direktionens mening för år 1917 icke

bestämmas lägre än till £00 kronor åt var och en av dem.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer direktionen om medgivande

för direktionen att i räkenskaperna över den av direktionen för år 1917 utbetalda

krigstidshjälpen upptaga dels det belopp, vartill av direktionen bestridda direkta utgifter

för densamma visa sig uppgå, och dels gottgörelse för besvär med krigstidshjälpens

utbetalande med 500 kronor åt envar av direktionens sekreterare, kamrerare

och kassör.

Statskontoret, som i sitt förberörda utlåtande den 19 juli 1917

ifrågasatt, att ersättning för direktionens bestyr med krigstidshjälpens

utbetalande skulle bestridas av åttonde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter eller ock att statskontoret skulle bemyndigas att av

under händer varande medel förskjuta för ändamålet erforderligt belopp,

har den 1 februari 1918 avgivit infordrat yttrande. över direktionens nu

gjorda framställning och därvid anfört i huvudsak följande:

Berörda hemställan om bemyndigande för statskontoret att förskjuta den kostnad,

som förorsakats direktionen genom haudhavandet av krigstidshjälpens utbetalande,

gjordes av ämbetsverket under förutsättning, att frågan om ersättning var av så

brådskande natur, att tiden för riksdagens sammanträdande icke kunde avvaktas. Nu

ställer sig saken på annat sätt.

Till en början torde vara uppenbart, att den kostnad, varom nu är fråga, icke

är av beskaffenhet att kunna ersättas av anslag till krigstidstillägg och krigstidsbjälp

för år 1917. I detta sammanhang tillåter sig statskontoret meddela, att från direktionen

för statens järnvägars änke- och pupillkassa till statskontoret inkommit framställning

om ersättning ej mindre för sådana kostnader, om vilka i förevarande ärende

är fråga än även för ränteförlust, men att statskontoret förklarat sig sakna befogenhet

att lämna den ifrågasatta ersättningen. Då sålunda är att förvänta, att dylika framställningar

kunna komma att göras även från andra håll, lärer icke åttonde huvudtitelns

reservationsanslag till extra utgifter kunna anlitas för sådana kostnaders ersättande,

emedan detta till sitt belopp jämförelsevis ringa anslag skulle löpa fara att

bliva allt för starkt utnyttjat.

Vid sådant förhållande och då ju numera förskottsvägen endast i nödfall bör

beträdas, lärer icke finnas annan möjlighet än att hos riksdagen göra framställning

om uppförande å 1918 års tilläggsstat av ett anslag för ändamålet å 1,625 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Departe
mentschefen.

[4.]

Täckande av

brist i domkapitlens

i

Karlstad och

Luleå expeditionskassor.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 291.

Då Kungl. Maj:t ej av riksdagen utverkat bemyndigande att av anslaget

till krigstidshjälp under år 1917 åt pensionsberättigade änkor och

barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa utanordna ersättning

för de med krigstidshjälpens utbetalande förenade kostnaderna

samt åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter, såsom statskontoret

framhållit, icke lämpligen torde kunna för ändamålet tagas i anspråk,

synes erforderligt anslag nu böra hos riksdagen äskas å tilläggsstat för

år 1918. Vad angår de kostnader, som kunna bliva förenade med utbetalande

av det krigstidstillägg under år 1918 åt ifrågavarande änkor

och barn, varom Kungl. Maj:t den 15 mars 1918 avlåtit proposition

(nr 180) till riksdagen, har Kungl. Maj:t i nämnda proposition föreslagit

riksdagen medgiva, att av det för ändamålet begärda anslaget må utgå ersättning

för kostnader i samband med utbetalandet av krigstidstillägget.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande av ersättning för kostnader i

samband med verkställd utbetalning av krigstidshjälp

under år 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn

efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa

anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 1,625 kronor.

Domkapitlens expeditioner.

2. Täckande av brist i domkapitlens i Karlstad och Luleå

expeditionskassor m. m. Enligt riksdagens medgivande får av det under

åttonde huvudtiteln på ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. till bestridande av de ecklesiastika

konsistoriernas utgifter av ifrågavarande slag utgå visst maximibelopp. De

belopp, som härav ställts till de olika domkapitlens förfogande, hava emellertid

i en del fall visat sig otillräckliga. Från vissa domkapitel hava sålunda

inkommit anmälningar om att brist uppkommit eller väntades uppkomma

i expeditionskassorna, varjämte åtskilliga domkapitel gjort framställningar

om att de expensanslag, som komme att anvisas för år 1919, måtte utgå

med förhöjda belopp.

Med föranledande av sagda framställningar har Kungl. Maj:t i 1918

års statsverksproposition under åttonde huvudtiteln, punkten 255, i samband

med förslag om ökning med visst belopp av ovan omförmälda för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

slagsanslag, hernstilllt om höjning av det domkapitlen tillkommande expensanslaget

från dess nuvarande belopp, högst 12,000 kronor, till högst

16,000 kronor; och har Ktfhgl. Maj:t föreslagit, att ifrågavarande höjning

måtte få utgå från och med år 1918.

Vidkommande frågan om brist i vissa domkapitels expeditionskassor

hava anmälningar härom gjorts av domkapitlen i Skara, Karlstad, Luleå

och Visby. Med anledning av de utav domkapitlen i Skara och Visby i

ämnet gjorda framställningar, över vilka kammarrätten och statskontoret

yttrat sig, har Kungl. Maj:t enligt särskilda beslut den 23 november 1917

anbefallt statskontoret att till täckande av en i domkapitlets i Skara expeditionskassa

för år 1916 uppkommen brist ävensom till förstärkande

av nämnda domkapitels expensanslag för år 1917 förskottsvis av tillgängliga

medel till domkapitlet utbetala ett belopp av 1,000 kronor samt att

till täckande av en i domkapitlets i Yrisby expeditionskassa för år 1916

uppkommen brist till sistnämnda domkapitel i enahanda ordning utbetala

ett belopp av 154 kronor 85 öre. För vad på grund härav förskjutits har

statskontoret i skrivelse den 21 februari 1918 begärt ersättning med tillhopa

1,154 kronor 85 öre, vilket belopp jag har för avsikt föreslå till ersättande

av riksdagen i samband med vissa andra förskott.

I fråga om förberörda brist i domkapitlets i Karlstad expeditionskassa

har nämnda domkapitel, som till bestridande av utgifter för skrivmaterialier

och expenser, ved in. m. för vartdera av åren 1916 och 1917 fått

sig anvisat ett belopp av 600 kronor, i skrivelse den 29 augusti 1917, i

samband med framställning om anslag för år 1919 till ifrågavarande ändamål,

anfört följande:

Såsom framgår av bifogad avskrift utav räkningen över anslaget till domkapitlets

expedition för år 1916, har domkapitlets utgifter för skrivmaterialier och expenser,

ved m. in. under året uppgått till 1,150 kronor. Med de ökade priser, som nu äro

rådande, komma utgifterna under år 1917 sannolikt att gå till än högre belopp. Det

anslag för expenser, domkapitlet hittills haft, har varit alldeles otillräckligt, och såsom

av räkningen över anslaget framgår, visade expeditionskassan vid 1916 års slut en

brist av 1,407 kronor 95 öre. Därav har Kungl. Maj:t genom beslut den 20

januari 1917 anvisat 868 kronor 27 öre för täckande av den vid 1915 års slut befintliga

bristen, och återstår således fortfarande en brist av 539 kronor 68 öre, vilken

brist under år 1917 med säkerhet kommer att ytterligare stiga. Domkapitlet ser sig

därför nödsakat att hos Kungl. Maj:t anhålla om medel till täckande av bristen i expeditionskassan.

Vad angår den i domkapitlets i Karlstad expeditionskassa vid 1915

års slut befintliga brist, har för dess täckande erforderliga medel anvisats

att utgå ur ett belopp, som återstod odisponerat, sedan av det för år

[4.J

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 291.

1917 tillgängliga expensanslaget medel för samma år blivit ställda till

domkapitlens förfogande. I anledning av domkapitlets i Karlstad framställning

om täckande av bristen i domkapitlets expeditionskassa för år

1916 har statskontoret i ett över domkapitlens framställningar om expensanslag

för år 1919 den 24 oktober 1917 avgivet yttrande hemställt,

att åtgärder för ifrågavarande brists täckande måtte vidtagas, varefter, på

grund av remiss, kammarrätten i skrivelse den 8 november 1917 såsom

eget utlåtande åberopat ett av dess revisionsavdelning i ärendet avgivet

yttrande, däruti anförts, att någon anmärkning, som kunde inverka på

bristens storlek, vid räkenskapernas granskning icke blivit framställd.

Under erinran om ifrågavarande framställning angående täckande av

bristen i expeditionskassan för år 1916 har domkapitlet i Karlstad i skrivelse

den 15 december 1917 vidare anfört:

Domkapitlet har för år 1917 haft ett anslag av 600 kronor till expenser. Expeditionskassans

utgifter hava hittills belöpt sig till 2,057 kronor 96 öre, vadan under

året uppkommit en ytterligare brist av 1,457 kronor 96 öre. I denna brist ingår dock

kostnaderna för införande av vattenledning i domkapitlets expeditionslokal med 468

kronor 20 öre, varom domkapitlet den 30 oktober 1917 gjort särskild framställning till

Kungl. Maj:t om anvisande av anslag. Med frånräknande av sistnämnda belopp utgör

således den brist! för vars täckande domkapitlet nu anhåller om anslag, 989 kronor

76 öre, vilken summa domkapitlet anser med hänsyn till ännu under år 1917 förestående

smärre utgifter böra ökas till 1,000 kronor.

Till bestridande av omförmälda kostnader för införande av vattenledning

i domkapitlets i Karlstad expeditionslokal har Kungl. Maj:t den

10 januari 1918 av allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens

åttonde huvudtitel anvisat 468 kronor 20 öre.

Vad vidare angår förutberörda brist i domkapitlets i Luleå expeditionskassa,

har nämnda domkapitel, som till bestridande av utgifter för

skrivmaterialier och expenser, ved in.'' m. för vart och ett av åren 1916

— 1918 fått sig anvisat ett anslag av 1,200 kronor, i skrivelse den 28

augusti 1917, i samband med framställning om anslag för här ifrågavarande

ändamål för år 1919, anmält, att domkapitlets räkenskaper för år

1916 visade en brist å expensanslaget, som domkapitlet ärnade i sinom

tid begära att få betäckt. I skrivelse den 12 december 1917 har sedermera

domkapitlet hemställt, att till domkapitlet måtte få utgå dels ett

anslag av 1,336 kronor 81 öre för täckande av den 31 december 1916

förefintlig brist i domkapitlets expeditionskassa, dels ock, i överensstämmelse

med en av domkapitlet i nyssnämnda skrivelse den 28 augusti 1917

gjord beräkning rörande behov av expensanslag för år 1919, för vartdera

av åren 1917 och 1918 ett tilläggsanslag av 600 kronor för bestridande

av ökade expensutgifter vid domkapitlets expedition under nämnda år.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungi. Majtts Nåd. Proposition Nr 2ilJ.

Etter remiss har kammarrätten i skrivelse den 20 december 1917 såsom (4.|

eget utlåtande i ärendet åberopat ett av dess revisionsavdelning avgivet

yttrande, dåruti hänvisats till eu av vederbörande revisor i ämnet avgiven

promemoria, vari anförts, att vid granskningen av Luleå stifts expensmedelsräkning

för år 1916 intet varit att anmärka mot de särskilda utgiftsposterna.

Over domkapitlets i Luleå ifrågavarande framställning har statskontoret

den 27 februari 1918 avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört:

För täckande av ifrågavarande, vid 1916 års sint befintliga brist i Luleå domkapitels

expeditionskassa, 1,336 kronor 81 öre, synes ingen annan utväg stå till buds

än att hos riksdagen äska särskilt anslag för ändamålet. I sammanhang härmed torde

ersättning böra beredas för det förskott å 200 kronor, som statskontoret jämlikt nådigt

brev den 16 juni 1911 under år 1915 utanordnat till domkapitlet för bestridande av

kostnader i rättegång mellan domkapitlet och generalpoststyrelsen och som av statskontoret

senast i skrivelse den 14 december 1917 anmälts till ersättande men ännu

torde vara oersatt. Såsom inhämtas av det handlingarna bifogade telegram från domkapitlet

den 27 december 1917, har domkapitlet utöver i förutberörda brist ingående

kostnader för nämnda rättegång för samma ändamål utgivit 41 kronor 50 öre, vilka

i domkapitlets räkenskaper avförts å diverse anslags och förskotters konto. I enlighet

med vad domkapitlet i berörda telegram anhållit, synes det statskontoret, att jämväl

sistnämnda belopp bör ersättas i samband med den i expeditionskassan förefintliga

bristen.

Med anledning av domkapitlets i den föreliggande underdåniga skrivelsen gjorda

hemställan om beviljande av tilläggsanslag av 600 kronor för år 1917, har statskontoret

införskaffat utdrag av domkapitlets räkenskaper för sagda år, varav framgår, att

bristen å kontot expenser och hyror under året vuxit från 1,336 kronor 81 öre till

2,576 kronor 26 öre. Det av domkapitlet för år 1917 begärda tilläggsanslaget förslår

sålunda icke att täcka ökningen i bristen. Det synes statskontoret vara riktigast, att

för hela den vid 1917 års slut förefintliga bristen i kassan ävensom förutberörda 200

kronor och 41 kronor 50 öre, sammanlagt 2,817 kronor 76 öre, ett till 2,818 kronor

jämnat anslag nu begäres av riksdagen.

Yad slutligen angår domkapitlets hemställan om tilläggsanslag för år 1918 av

600 kronor, torde frågau härom böra upptagas till avgöraude, först sedan riksdagen

fattat beslut i anledning av Kung! Maj:ts i årets statsverksproposition under åttonde

huvudtiteln gjorda framställning om höjning av den för domkapitlens expeditionskassor

avsedda delen av samma huvudtitels anslag till skrivmaterialier och expenser, ved in. m.

I enlighet med vad sålunda anförts får statskontoret hemställa, det täcktes Kung],

Maj:t föreslå riksdagen att för täckande av brist i Luleå domkapitels expeditionskassa

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag, högst 2,818 kronor.

Vad angår den i statskontorets utlåtande omförmälda rättegång mel- Departelan

domkapitlet i Luleå och generalpoststyrelsen har Kungl. Maj:t den 16 mentsch,»<''’,n

juni 1911 bemyndigat domkapitlet att i behörig ordning mot postverket

anhängiggöra talan om ersättning av vissa postanvisningsmedel, som en

vid domkapitlet anställd vaktmästare utkvitterat vid postkontoret i Luleå men

icke redovisat till domkapitlet utan använt för egen räkning. Samtidigt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 höft. (Nr 291.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

bemyndigade Kungl. Maj:t statskontoret att, dårest domkapitlet ej kunde

självt förskjuta möjligen uppkommande rättegångskostnader, till domkapitlet

på dess rekvisition av under händer varande medel under förskottstitel

för sådant ändamål utbetala intill ett belopp av 200 kronor.

Förutom sagda belopp av 200 kronor, som av statskontoret törskjutits,

och det i statskontorets utlåtande omnämnda belopp å 41 kronor 50

öre, som domkapitlet förskotterat, har domkapitlet, enligt vad av det i

nämnda utlåtande omförmälda telegram framgår, för ifrågavarande rättegång

utgivit 306 kronor 25 öre i ombudsarvode och revisionsskilling,

vilket belopp utgör de av statskontoret antydda, i bristen i domkapitlets

expeditionskassa ingående kostnader för rättegången.

Uti ifrågavarande rättegång har Stockholms rådstuvurätt, varest domkapitlet

tillika fordrat gottgörelse för kostnaderna i målet, enligt dom den

27 januari 1912 funnit domkapitlets talan icke kunna bifallas. Och sedan

hovrätten, där domkapitlet efter vad fullföljt talan, enligt dom den 25

juli 1913 ej funnit skäl att göra ändring i rådstuvurättens dom samt förklarat,

att domkapitlet skulle självt vidkännas sina kostnader å målet i

hovrätten, blev hovrättens dom, i vilken domkapitlet sökt ändring, av

Kungl. Maj:t fastställd genom dom den 1 december 1916.

Någon framställning om beredande av gottgörelse åt domkapitlet för

de i det föregående omnämnda postanvisningsmedlen, utgörande ett belopp

av 1,140 kronor 1 öre, varifrån dock bör dragas eventuell utdelning i in

träffad urarvakonkurs efter bemälde vaktmästare, har hittills icke gjorts

av domkapitlet men torde vara att införvänta.

I den i domkapitlets i Luleå expeditionskassa vid 1917 års slut förefintliga

brist å 2,576 kronor 26 öre ingår ett belopp av 113 kronor, varmed

domkapitlets anslag till tryckningskostnader överskridits. För täckande

av omförmälda brist å 2,576 kronor 26 öre ävensom för ersättande av

de utav statskontoret och domkapitlet för rättegångskostnader förskotterade

belopp å respektive 200 kronor och 41 kronor 50 öre, torde, i enlighet

med vad statskontoret föreslagit, böra av riksdagen å tilläggsstat för år

1918 äskas ett förslagsanslag av högst 2,818 kronor, därav erforderlig del

uppenbarligen bör ställas till statskontorets förfogande för ersättande av

förenämnda, av statskontoret förskjutna belopp. Likaså torde för täckande

av förut omförmälda brist i domkapitlets i Karlstad expeditionskassa för

år 1916 å 539 kronor 68 öre och för år 1917 å 1,000 kronor böra å tillläcrasstat

för år 1918 begäras ett förslagsanslag av högst 1,540 kronor.

°° Vad angår täckande av bristen uti ifrågavarande två domkapitels expeditionskassor"

för år 1917 kan anmärkas, att räkenskaperna för sagda år

ännu icke granskats av kammarrätten. Ett anvisande innan detta skett

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 29-1.

27

av för ändamålet erforderliga medel torde dock kunna äga rum, enär en

sådan åtgärd givetvis icke innebär något godkännande av räkenskaperna

för sagda år.

Vidkommande domkapitlets i Luleå hemställan om ett tilläggsanslag

för år 1918 å 600 kronor för bestridande av ökade expensutgifter vid

domkapitlets expedition torde för ändamålet erforderligt belopp, därest

Kungl. Maj:ts förslag om höjning från och med år 1918 av domkapitlen

tillkommande expensanslag från högst 12,000 kronor till högst 16,000

kronor vinner riksdagens bifall, kunna utgå av ifrågavarande ökade anslag,

som vid behov torde lämna tillgång till förstärkande jämväl av vissa

andra domkapitels expensanslag för år 1918.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen

att på tillägg sstat för år 1918 såsom särskilda

förslagsanslag anvisa

dels högst 1,540 kronor till täckande av brist i

domkapitlets i Karlstad expeditionskassa,

dels ock högst 2,818 kronor till täckande av brist

i domkapitlets i Luleå expeditionskassa m. m.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kwiffi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 291.

[5.]

Brist i Berätta

erlasarettets

räkenskaper

åren

1917 och

1918.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Seraflmerlasarettet.

1. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper åren 1917 och 1918.

Riksdagen har på extra stat för år 1918 beviljat ett förslagsanslag, högst

9,523 kronor, till täckande av en i serafimerlasarettets räkenskaper för år

1915 uppkommen brist. Sedermera har Kungl. Maj:t, efter framställning

av seralimerlasarettets direktion, i den till innevarande års riksdag avlåtna

propositionen nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för år 1918, under åttonde

huvudtiteln, punkten 15, föreslagit riksdagen att till täckande av under

år 1916 uppkommen brist i lasarettets räkenskaper anvisa på tilläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag, högst 98,520 kronor.

Nu har direktionen över seraflmerlasarettet i underdånig skrivelse den

2 februari 1918 gjort framställning om utverkande av medel på tilläggsstat

för år 1918 till bestridande av utgifter för lasarettets drift jämväl

under åren 1917 och 1918. Direktionen erinrar därvid till en början, att

enligt dess berörda framställning angående täckande av bristen för år

1916 denna brist uppkommit uteslutande genom stegring av lasarettets

löpande utgifter. Vidare yttrar direktionen följande:

För år 1917 hava lasarettets löpande utgifter, enligt vad en överblick av det

ännu icke färdiga bokslutet ger vid banden, väsentligt ökats och överstigit lasarettets

inkomster med minst 200,000 kronor. För år 1918 lärer näppeligen vara att förvänta

någon ändring i de förhållanden, som omöjliggjort ett balanserande av utgifterna mot

inkomsterna.

Även om dessa årsförluster vid en senare tidpunkt bliva lasarettet gottgjorda

genom av Kungl. Maj:t och riksdagen för ändamålet anvisade anslag, äro emellertid

därigenom icke de svårigheter undanröjda, som den nuvarande situationen för direktionen

medfört vid bandbavandet av lasarettets ekonomiska förvaltning.

För tillgodoseende av det oundgängliga behovet av kontanta medel till bestridande

av lasarettets driftkostnader har direktionen måst i betydande omfattning taga i

anspråk och göra likvida tillgångar, representerande den s. k. allmänna lasarettsfondens

och under direktionens vård stående donationsfonders behållningar, varjämte tidvis

upplåning ägt rum. För beredande av nödigt rörelsekapital har under åren 1916 och

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj: ta Nåd. Proposition Nr 29!

1917 på sådant sätt anskaffats tillhopa 340,000 kronor. Härigenom har vållats lasarettet

såväl ränteförlust som direkta ränteutgifter; och torde, i händelse realisering av

obligationer behöver ske, icke heller kunna undvikas att ren kapitalförlust uppkommer,

måhända till avsevärt belopp. Att ett fortsättande på denna väg kommer att inverka

särdeles ogynnsamt på lasarettets ekonomi synes uppenbart.

Direktionen har icke kunnat finna annan möjlighet till hjälp ur det iråkade

trångmålet än en anhållan om statsmakternas ingripande.

I främsta rummet torde då böra tillses, att 1917 års brist varder lasarettet så

snart ske kan gottgjord. Då emellertid densamma icke kan till siffran uppgivas förr

än i senare hälften av mars 1918, då bokslutet beräknas föreligga färdigt, men den

framställning i ämnet, Kungl. Maj:t kan vilja göra till riksdagen, väl icke bör fördröjas,

har direktionen redan nu velat underställa frågan Kungl. Maj:ts prövning.

Enligt vad ovan sagts, kan denna brist med säkerhet antagas uppgå till 200,000 kronor

och sannolikt ett eller annat tiotusental kronor därutöver.

Av icke mindre vikt är, att för år 1918 erforderligt kassaförlag tillföres lasarettet.

För bedömande av behovet härutinnan torde man kunna utgå ifrån att utgifterna

komma att överstiga inkomsterna med minst samma belopp som under år 1917. Det

kan sålunda förutses, att lasarettet under 1918 års sista fem månader kommer att

behöva eu kassaförstärkning av 40,000 kronor i månaden, eller tillhopa 200,000 kronor.

Direktionen tillåter sig alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte av 1918 års

riksdag å tilläggsstat för år 1918 ä^ka

dels ett förslagsanslag å 200,000 kronor, att användas till täckande av under år

1917 uppkommen brist i serafimeilasarettets räkenskaper,

dels ock ett förslagsanslag, högst 200,000 kronor, att i mån av rekvisition enligt

de närmare bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, till lasarettet utbetalas

och användas till bestridande av utgifter för lasarettets drift under år 1918.

Såsom villkor för utbekommande av förstnämnda anslag synes böra föreskrivas,

att genom vederbörligt räkenskapsutdrag skall styrkas det belopp, vartill bristen för

år 1917 uppgått.

Uti infordrat, den 22 februari 1918 dagtecknat utlåtande över framställningen

har statskontoret anfört:

Såsom framgår av den föreliggande framställningen, är det ett synnerligen stort

krav, som här ställes på statskassan. Tillsammans med de 98.520 kronor, som redan

äskats av riksdagen till täckande av lasarettets brist för år 1916, uppgår det till omkring

1/1 million kronor. I fråga om nyssnämnda av riksdagen begärda anslag yttrade

vederbörande departementschef vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t, att det

syntes ofrånkomligt, att staten trädde emellan för att avhjälpa det ekonomiska trångmål,

i vilket lasarettet kommit på grund av nu rådande exceptionella förhållanden,

och, så vitt statskontoret kan finna, gäller detta även med avseende å direktionens nu

framställda krav.

Av lasarettets räkenskaper för år 1916 inhämtas, att dess huvudsakliga inkomster

under sagda år utgjorts av, förutom det till 120,000 kronor uppgående statsanslaget,

patientavgifter ...................................................... kr. 127,866:50

bidrag av Stockholms stads hälsovårdsnämnd...... » 183.142:83

bidrag av Stockholms läns landsting .................. > 155.6-15: 18

intressemedel......................................................... » 38,411:45

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 291.

Vad sistnämnda inkomst beträffar har denna sedermera minskats av anledning,

som framgår av direktionens underdåniga skrivelse.

Nyssberörda bidrag utgå enligt gällande avtal sålunda, att Stockholms stad och

Stockholms läns landsting ersätta lasarettets självkostnad för ett visst antal sjuksängar.

Staden och landstinget få således vidkännas på dessa sjuksängar belöpande ökning i

lasarettets driftkostnader, och, enligt vad statskontoret inhämtat, har vid det nu framställda

anslagskravets beräknande hänsyn tagits till den härav föranledda inkomstökningen.

1 fråga om möjligheten att öka patientavgifterna har statskontoret erfarit,

att åtgärd i detta syfte redan vidtagits av direktionen, men att en sådan ökning, som

ju ej kan göras alltför genomgripande, icke förminskar det nu yppade anslagsbehovet.

Vad anslagets natur beträffar vill statskontoret för sin del ifrågasätta lämpligheten

av att, såsom direktionen föreslagit, en del därav göres till förslagsanslag. Enligt

statskontorets mening synas de båda begärda beloppen kunna sammanslås till ett förslagsanslag

högst å 400.000 kronor.

Statskontoret hemställer alltså, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1918 bevilja ett förslagsauslag, högst 400,000 kronor, till täckande

av brist i serafimerlasarettets inkomststat för åren 1917 och 1918.

I fråga om lasarettets kassabehov vill statskontoret i underdånighet meddela, att

direktionen vid 1918 års början hit inkom med anhållan att få lyfta så stor del som

möjligt av statsanslaget för året, samt att statskontoret tillmötesgick denna anhållan

i så måtto, att halva anslaget, alltså 60,000 kronor, till lasarettet utauordnades den 8

januari 1918. Åtminstone någon lättnad i direktionens kassabehov skulle ju beredas, därest

även återstående del av statsanslaget kunde få nu utbetalas. Statskontoret vill därför

hemställa, huruvida icke Kungl. Maj:t med avseende å här föreliggande omständigheter

täcktes vilja förklara hinder ej möta för statskontoret att redan nu utbetala även

återstoden av årets anslag till serafimerlasarettet. 1

1 en till chefen för ecklesiastikdepartementet ställd skrivelse av den

5 april 1918 har slutligen direktionen över serafimerlasarettet anmält, att

på sätt närmare framginge av en skrivelsen bilagd, utav lasarettets kamrerare

upprättad promemoria den under år 1917 uppkomna bristen uppgått

till 268,097 kronor 17 öre, samt anhållit, att det anslag, som kunde

komma att hos riksdagen äskas för täckande av nämnda brist i lasarettets

rörelse under år 1917, måtte bestämmas till omförmälda belopp.

Den av lasarettsdirektionen åberopade promemorian är av följande

lydelse:

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

31

P. M.

Tablå över inkomst- och utgiftsstaten vid kungl. Seratimerlasarettet åren 1916 och 1917.

Inkomster.

1910.

1917.

Utgifter.

1916.

1917.

ökning

i pro-

cent.

Statsanslag ...................

120,000

—

120,000

—

Avlöningar till tjänstemän

33,106

66

34,315

53

3.65

Räntesaldo ..................

35,030

34

30,266

53

» » betjäning..

77,123

21

90,883

55

17.85

Sjukvårdsavgifter .........

467,254

51

568,317

32

Pensioner och understöd

Röntgeninstitutet .........

14,571

72

4,609

15

åt förutvarande betjä- ning .....................

4,350

_

4,412

50

1.44

Burskapsavgifter............

93

85

76

.30

Läkemedel ..................

32,040

49

32,681

77

2.oo

Diverse ersättnings- och

försäljningsmedel ......

9.152

55

13,528

43

Mineralvatten m. m.......

3,781

25,858

92

4,752

63

25.67

Förbandsartiklar...........

47

29,840

37

15.40

S:a kronor

646,102

97

736,797

73

Kosthåll .....................

259,984

24

335,934

81

29.21

Värme och lyse ...........

131,814

88

242,461

95

83.84

Tvätt och renhållning ...

15,272

42

34,805

22

127.90

Kläder .......................

22,628

78

50,082

81

121.71

Instrument ..................

36,463

73

39,036

Öl

7.05

Inventarier .................

Diverse för sjukvården

12,989

62

18,612

06

43.28

m. m......................

40,545

15,866

97

51,182

28,933

80

26.23

Fastighetens underhåll ...

33

45

82.30

Ny- och ombyggnader ...

Utgifter för anordnande

28,401

27

-

—

av W. C. (utöver extra

sta tsanslagför ändamålet)

—

—

2,458

—

Från donationsfonderna

utgående livräntor och

Uppkommen britt .........

98,520

30

268,097

17

understöd..................

4,395

28

4,500

84

S:a kronor

744,623 |27

1,004,894

90

S:a kronor

744,623

2711,004,894

90

Såsom förestående tablå utvisar, har under år 1917 uppkommit en brist i serafimerlasarettets

räkenskaper å icke mindre än 268,097 kronor 17 öre.

Den alltjämt fortgående prisstegringen å alla slags förnödenheter och behovet av

ökade löner, särskilt för betjäningen, har vållat, att utgifterna under år 1917 å de

olika utgiftstitlarna sedan närmast föregående år ökats på sätt, som framgår av tablån.

I sin helhet utgör ökningen 260,271 kronor 63 öre.

Inkomsterna av sjukvårdsavgifter hava visserligen jämväl betydligt ökats sedan

år 1916, beroende därpå, att för vissa sjuka från Stockholms stad och även från Stockholms

län enligt uppgjorda ackord erlagts full avgift, motsvarande de verkliga kostnaderna,

vilka under år 1917 utgjorde per dag och person kronor 5,6701 mot kronor

4,02 98 under år 1916. Denna ökning har likväl icke på långt när kunnat motväga

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

5.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

ökningen i utgifterna, då, i och med den stegrade verkliga dagkostnaden förlusten

blivit så mycket större för alla de vårdade sjuka, som antingen legat å frisäng eller

betalat i allmän sal 1 krona (stockholmare) och 1 krona 50 öre (sjuka från andra orter)

och i enskilt eller halvenskilt rum resp. 5 kronor och 3 kronor per dag. Därjämte

har under år 1917 beläggningen av sjuka, tillhörande de olika grupperna, varit för

lasarettets ekonomi ofördelaktigare, i det att beläggningen enligt ackord vant betydligt

mindre men övrig beläggning betydligt större än under år 1916, såsom följande sammanställning

utvisar.

Antal underhållsdagar inom olika beläggningsklasser har utgjort:

År 1916. År 1917.

för å Stockholms stads ackord vårdade.......................................... 37,904 33,804

» , , läns » » 37.789 36,929

» betalande å 5 kronor............................................................... 2.832 2,941

, , , 3 , 9,036 13,526

» » > 1:50 > 49,607 55,247

, » * i 11,555 11.912

» å frinummer vårdade........................................................ 4,420_4,665

Summa 153,143 159,024

(För de å stadens ackord vårdade sjuka har ersättning utgått för hela den verkliga

kostnaden, utgifterna för ny- och ombyggnader däri icke inbegripna. För de a

länsackord vårdade sjuka har ersättning utgått med hela den verkliga sjukvårdskostnaden,

dock med iakttagande att i avseende å 40 av de sängar, som äro tagna i anspråk,

i kostnaden icke inräknas utgifterna för fastigheternas underhall och onera.)

Ränteinkomsten har under år 1917 minskat därigenom, att serafimerlasarettet för

att skaffa nödig kassatillgång varit tvunget dels avyttra innehavda räntebärande värdepapper,

dels upptaga lån.

Stockholm den 5 april 1918.

K. A. Wessman.

Serafimerlasarettets kamrerare.

Departe- Beträffande frågan om serafimerlasarettets kassabehov tillåter jag mig

mentachefen erinraj att Kungl. Maj:t, i anledning av vad statskontoret därom anfört,

genom beslut den 8 mars 1918 förklarat hinder från Kungl. Maj:ts sida

ej möta för statskontoret att genast utbetala vad som ej redan lyftats av

det serafimerlasarettet för år 1918 anvisade ordinarie anslaget till understöd

och ersättningar.

Vad angår spörsmålet om täckande av den brist i lasarettets räkenskaper,

som uppkommit år 1917, och den motsvarande brist, som väntas

uppstå år 1918, anser jag i likhet med statskontoret det vara nödvändigt,

att staten i detta fall, liksom tidigare, träder hjälpande emellan. Rörande

sättet härför biträder jag likaledes den mening, som uttalats av statskontoret.

Jag anser således, med iakttagande att underskottet i 1917 års

räkenskaper upptages till sitt verkliga belopp i avjämnat krontal, att för

täckande av båda årens brist bör på tilläggsstat för år 1918 anvisas ett

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 291.

gemensamt anslag å 468,097 kronor samt att detta anslag bör få karaktär

av förslagsanslag, högst nämnda belopp.

Genom beslut den 19 mars 1918 har Kungl. Maj:t, i huvudsaklig

enlighet med av serafimerlasarettets direktion i sådant avseende gjord

hemställan, föreskrivit, att från och med den 1 april 1918 sjukvårdsavgifterna

vid lasarettet, i den mån höjning kunde ske utan hinder av

förpliktelser, som lasarettet tidigare iklätt sig, skulle utgöra för patient

och dag: för vård i enskilt rum 8 kronor, för vård i mindre sal med

rätt till bättre kost 4 kronor samt för betalande sjuka i allmän sal 2

Kronor; dock att, då patient vore från utrikes ort, avgiften skulle i varje

fall höjas med 2 kronor. Detta beslut innebär — frånsett patienter från

utrikes ort — att avgifterna ökats sålunda: för vård i enskilt rum med

3 kronor, för vård i mindre sal med rätt till bättre kost med 1 krona

samt för betalande sjuka i allmän sal med 50 öre. Den ökade inkomst,

som beräknas härigenom tillfalla lasarettet, kan, enligt vad jag inhämtat,

beräknas till omkring 24,200 kronor. Med hänsyn till den alljämt fortgående

allmänna prisstegringen synes mig sagda inkomstökning, särskilt i

jämförelse med storleken av den motsedda bristen för år 1918, icke vara

av den betydelse, att av denna anledning någon nedsättning kan vidtagas

i det av mig nyss förordade anslaget å 468,097 kronor, allra helst delta

anslag skulle uppföras såsom förslagsanslag, högst nämnda belopp.

På grund av det anförda och med hänvisning jämväl till den utredning,

som förebragts dels i det vid 1917 års statsverksproposition fogade utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 127, dels i det vid

förutnämnda proposition om tilläggsstat till riksstaten för år 1918 i

utdrag bilagda statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, punkten 15, hemställer

jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag,

högst 468,097 kronor, till täckande av den brist,

som år 1917 uppkommit i serafimerlasarettets räkenskaper,

ävensom till täckande av motsedd brist i samma

räkenskaper för år 1918.

[5.]

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 Sami. 257 höft. (Nr 291.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

[6.]

Täckande av

brist i högre

lärarinneseminariets

hushållsskolas

räkenskaper.

Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

1. Täckande av brist i högre lärarinneseminariets hushållsskolan

räkenskaper. Under en följd av år har riksdagen, på grund av Kungl.

Maj:ts framställningar, på extra stat beviljat anslag till uppehållande av den vid

högre lärarinneseminariet inrättade hushållsskolans verksamhet. Ifrågavarande

anslag bestämdes vid 1909 års riksdag till 6,200 kronor och utgick med

detta belopp till och med år 1912. För vartdera av åren 1913 och 1914

utgjorde anslaget 8,500 kronor. Detta anslag visade sig emellertid vara

för knappt, och i hushållsskolans räkenskaper uppstod brist, vid 1913 års

slut utgörande 3,366 kronor 52 öre. Under år 1914 ökades bristen med

376 kronor 30 öre. Till täckande av denna brist anvisade riksdagen, i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, på extra stat för år 1916 3,366 kronor

och för år 1917 376 kronor. För år 1915 höjdes det extra statsanslaget

till uppehållande av hushållsskolans verksamhet till 11,200 kronor,

med vilket belopp anslaget uppförts jämväl under vartdera av åren 1916

—1918. I innevarande års statsverksproposition, punktep 137 under

åttonde huvudtiteln, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för år 1919

höja anslaget till 17,000 kronor.

Till följd av den inträdda starka prisstegringen å de varor, som hushållsskolan

behöver använda för sin verksamhet, har anslaget till skolan

under åren 1916 och 1917 visat sig vara otillräckligt. Brist har därför

uppstått i anslaget under dessa år. I en till läroverksöverstyrelsen den

13 augusti 1917 avlåten skrivelse, däri framställning gjordes, bland annat,

om höjning av ifrågavarande anslag för år 1919, påpekade högre lärarinneseminariets

rektor, att hushållsskolans inkomster under år 1917 vore otillräckliga,

vadan brist vid årets slut komme att uppstå — en brist som

säkerligen komme att ökas under år 1918. Då emellertid bristen icke

kunde till sitt fulla värde beräknas, hade rektor icke ansett sig för det

dåvarande böra hemställa om dess täckandé med allmänna medel.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

35

I en av läroverksöverstyrelsen med underdånigt utlåtande den

7 januari 1918 till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse, därvid fogats särskilda,

av biträdande föreståndarinnan för hushållsskolan uppgjorda tablåer

dels över skolans inkomster och utgifter under år 1917, dels ock över beräknade

inkomster och utgifter för skolan under år 1918, har nu rektor

gjort framställning om täckande av ifrågavarande brist. Av nämnda tablåer

framgår, att bristen i hushållsskolans räkenskaper — med inräknande

av en under år 1916 uppkommen brist å 606 kronor 40 öre, som överförts

till år 1917 — vid utgången av sistnämnda år utgjort 4,392 kronor 97

öre samt att bristen beräknats under år 1918 belöpa sig till 5,662 kronor.

På grund härav har rektor hemställt, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå 1918

års riksdag att till täckande av omförmälda brister anvisa särskilda anslag

å respektive 4,390 och 5,660 kronor.

Förutnämnda tablåer äro av följande lydelse:

Inkomster och utgifter under år 1917.

Inkomster:

Statsanslag:

Årligt anslag.........................................................

Anslag till täckande av 1914 åra brist..............

Anslag av kungl. Patriotiska sällskapet..................

Terminsavgifter :

v. t. 15 avgifter å 75 kronor.....................

10 » för undervisning i svenska

6 » för undervisning i svenska

Inkomster på hushållet:

Avgifter för måltider,

h. t. 15 » »60 » .....

14 » »75 » .....

Beställningar av mat och bakverk

deposition.

kronor

>

11,200: —

376: —

kronor 11,576: —

y

100: —

kronor

>

>

»

1,125: —

255: —

1,600: —

150: —

»

3,130: —

kronor

>

»

>

900: —

900: —

1,050: —

3,048: —

kronor

5,898: —

kronor

>

51:09

92: 15

y

143: 24

kronor 20.847: 24

Brist till år 1918 (1916 års brist inberäknad).................................... » 4,392:97

Utgifter:

Löner ...................................................................................................... kronor

Expenser:

Vatten, lyse, bränsle............................................. kronor 2,762:44

(vatten 32: 40, gas, elektr. 510:04, ved 2,220: —)

Kronor 25,240:21

7,252: —

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 291.

Tvätt och rengöring..........................

Annonser och tryck .........................

Inköp och underhåll av inventarier.

Reparationer och underhåll av lokal

,Pvriga expenser ...............................

Utgifter för mat: v. t........................

h. t........................

Hyra ..................................................

Elektriska ledningar och armatur ...

Brist från år 1916.............................

.. kronor 434:91

» 90:60

382:68

» 289:32

* 1,139:42 kronor 5,099:37

.. kronor 5.377: 52

» 4,226:99 , 9,604:51

................................ » 1.750: —

kronor 23,705: 88

................................ » 927:93

........................ ....... » 606:40

Kronor 25,240: 21

Beräknade inkomster och utgifter under år 1918.

Inkomster:

Statsanslag .......................................................................

Anslag av Patriotiska sällskapet ..................................

Terminsavgifter:

30 avgifter å 100 kronor ..............................................

12 » » 25 » (för undervisning i svenska)

Inkomster på hushållet:

Avgifter för måltider,

v. t. 14 avgifter å 75 kronor ...................................

h. t. 14 » »75 » ..................................

14 » »85 » ..................................

Beställningar ...........................................................

Brist till år 1919 ...............................................................

Utgifter:

Löner ....................................................................

Expenser .............................................................

Utgifter för mat ..................................................

Hyra.....................................................................

kronor 11,200: —

» 100: —

» 3,000: —

» 300: —

» 1,050: —

» 1,050: —

» 1,190: —

» 4.500: —

kronor 22.390: —

» 5,662: -

Kronor 28,052: —

kronor 7,252: —

» 7,000: —

» 12,000: —

» 1,800: —

Kronor 28,052: —

Läroverksöverstyrelsen har i sitt förutnämnda utlåtande tillstyrkt bifall

till rektors beiörda framställning.

I infordrat, den 12 januari 1918 avgivet underdånigt utlåtande har

statskontoret hemställt, att till täckande av omförmälda brist för år 1917

måtte av riksdagen å tilläggsstat för år 1918 äskas ett anslag å 4,393

kronor, varemot statskontoret förklarat sig anse, att med fyllandet av den

motsedda bristen för år 1918 borde tills vidare anstå.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.-tx Nåd. Proposition Nr 291.

Då det synes mig vara önskvärt, att medel snarast möjligt beredas

hushållsskolan ej blott till täckande av den under åren 1916 och 1917 uppkomna

bristen i skolans räkenskaper utan även till förstärkande av det

till skolan för år 1918 anvisade anslaget, anser jag framställning därom

nu böra göras hos riksdagen.

Den vid 1917 års slut förefintliga bristen i skolans räkenskaper bör

emellertid beräknas till ett belopp av endast 3,468 kronor. Till bestridande

av de i ovan intagna tablå upptagna kostnaderna till belopp av 927 kronor

93 öre för elektriska ledningar och armatur har nämligen Kungl. Maj:t redan

den 14 januari 1918 hos riksdagen å tilläggsstat för år 1918 äskat ett

förslagsanslag av högst 925 kronor. Såsom framgår av den nu föreliggande

framställningen hava motsvarande arbeten och anskaffningar redan vidtagits.

Från det av statskontoret nu ifrågasatta anslaget bör följaktligen

dragas ett belopp av 925 kronor. Mot den beräknade bristen för år 1918,

uppgående till cirka 5,660 kronor, synes mig intet vara att erinra. Anslagen

böra givetvis erhålla naturen av förslagsanslag, högst de ifrågavarande

beloppen, och uppföras å tilläggsstat för år 1918.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:ts täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda

förslagsanslag

dels till täckande av den brist, som under åren

1916 och 1917 må hava uppkommit i de på extra stat

för sistnämnda två år anvisade anslagen till uppehållande

av verksamheten vid högre lärarinneseminariets hushållsskola,

ett belopp av högst 3,468 kronor,

dels ock till förstärkande av det på extra stat för

år 1918 till enahanda ändamål anvisade anslaget ett belopp

av högst 5,660 kronor.

Statens läroverk.

2. Täckande av brist i läroverksöverstyrelsens anslag till tillfällig

adjunktion, vikariats ersättning, expenser m. m. I statsverkspropositionen

till 1918 års riksdag har Kungl. Maj:t i punkt 142 under

åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att till förstärkande av det å ordinarie

stat för läroverksöverstyrelsen uppförda anslaget å 13,550 kronor

för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. in. på extra stat

Departe
mentschefen.

[7.]

Täckande av

brist i läroverkröverstyrelsens

anslag

till tillfällig

adjunktion,

vikariatsersättning,

expenser

m. m.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

för år 1919 anvisa ett belopp av 3,600 kronor. Av detta extra anslag avsågs

ett belopp av 600 kronor för beredande av ökade arvoden till amanuenser

hos överstyrelsen; återstoden skulle tjäna till mötande av ökat

behov av expensmedel.

I överstyrelsens underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917, vilken

låg till grund för Kungl. Maj:ts berörda förslag, uppgav överstyrelsen, att

dess expensmedel för år 1917 otvivelaktigt korame att visa sig otillräckliga.

I ovannämnda anslag å 13,550 kronor ingår ett belopp av 3,150

kronor, som beräknats till semesterarvoden. Till de utgifter i övrigt, som

skola bestridas av sagda anslag, återstår således ett belopp av 10,400

kronor. Då dessa utgifter av överstyrelsen beräknades uppgå till omkring

13,400 kronor, antogs expensanslaget komma att överskridas med omkring

3.000 kronor, överstyrelsen förklarade sig vilja längre fram, då bristen,

vilken till största delen förorsakades av förhandenvarande dyrtid, kunde

med större bestämdhet angivas, inkomma med underdånig framställning

om nödigt tilläggsanslag för år 1917.

O oo O

I skrivelse den 11 december 1917 har nu överstyrelsen gjort framställning

härom. I skrivelsen yttrar överstyrelsen:

Enligt en av överstyrelsens redogörare i början av december 1917 verkställd

beräkning av överstyrelsens utgifter intill den 1 i sagda månad, vilka gäldats av ämbetsverkets

expensmedel, uppgå dessa utgifter till sammanlagt 9,366 kronor 71 öre.

Beträffande de utgifter utöver nämnda belopp, som skola gäldas av överstyrelsens expensmedel

för år 1917, har överstyrelsen nu uppgjort följande beräkning. Hittills

till överstyrelsen inkomna obetalda räkningar för årets tre första kvartal utgöra ett

sammanlagt belopp av 1,645 kronor 89 öre. De löpande utgifterna under december

— omfattande bland annat amanuensarvoden, kostnader för städning av överstyrelsens

lokaler samt för extra renskrivningshjälp, häri inbegripet en kostnad av omkring 200

kronor för renskrift och dupplicering av ett för överstyrelsens räkning upprättat register

över i svensk författningssamling intagna lagar och författningar avseende ämbetsverket

och dess verksamhet — hava av överstyrelsen beräknats uppgå till i runt

tal 1,200 kronor. Härtill kommer kostnaden för tryckning av ämbetsverkets årsberättelse

för verksamhetsåret 1916—1917, vilken i jämförelse med motsvarande kostnad

av 1,297 kronor för nästföregående arbetsår 1915—1916 på grund av höjda priser å

papper och tryck torde kunna, enligt inhämtade upplysningar från vederbörande tryckeri,

beräknas till i runt tal 1,860 kronor. Slutligen tillkomma utgifterna under årets

sista kvartal för annat tryck, såsom annonser i Posttidningen, cirkulär av olika slag,

vilkas tryckning ej lämpligen kunnat verkställas medelst överstyrelsens dupplikator,

ävensom för papper och skriymaterialier m. m., vilka utgifter överstyrelsen beräknat i

runt tal till omkring 900 kronor. Överstyrelsens sammanlagda utgiftssumma för år

1917, som skall gäldas av ämbetsverkets expensanslag, skulle sålunda enligt de ovan

angivna beräkningarna komma att uppgå till 14,972 kronor 60 öre eller i runt tal

15.000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Med erinran att, på sätt ovan nämnts, de expensmedel, som stode

till överstyrelsens förfogande till täckande av de till nyssnämnda belopp

beräknade utgifterna, utgjorde blott 10,400 kronor, anmärkte överstyrelsen,

att en brist av 4,600 kronor följaktligen komme att uppstå. Under åberopande

härav anhöll överstyrelsen, att Kung]. Maj:t måtte såsom tillägg

till överstyrelsens expeusanslag för år 1917 anvisa nyssnämnda belopp,

4,600 kronor, att förskottsvis till överstyrelsen utbetalas.

överstyrelsens berörda framställning har remitterats till statskontoret,

som i underdånigt utlåtande den 28 december 1917 anfört:

Då åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter icke för närvarande

lämnade tillgång till fyllande av föreliggande anslagsbehov, syntes annan utväg ej

återstå än att statskontoret utanordnade beloppet under förskottstitel. Under förutsättning

att å tilläggsstat för år 1918 komme att under åttonde huvudtiteln uppföras

dels ett anslag till förstärkning av huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter,

dels ock ett förslagsanslag till oförutsedda utgifter, kunde berörda förskott bliva ersatt

antingen från det förra av dessa båda anslag eller, om detta skulle anses ej därtill

lämna tillgång, från det senare.

Enligt vad läroverksöverstyrelsen i en sedermera den 23 januari 1918

avlåten skrivelse meddelat, kunde bristen ännu icke till siffran fullt exakt

angivas. Den syntes dock kunna antagas stanna vid i runt tal 4,500

kronor.

Detta är alltså det belopp, som skulle erfordras till täckande av 1917

års brist. Samma belopp, 4,500 kronor, har nu överstyrelsen begärt att

få sig anvisat såsom tillägg till de till överstyrelsen för år 1918 utgående

medel för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m. I en

underdånig skrivelse den 26 januari 1918 yttrar överstyrelsen i avseende

härå:

Då på grund av den förhandenvarande dyrliden en brist i överstyrelsens expensanslag

jämväl för kalenderåret 1918 torde komma att uppstå, har överstyrelsen ansett

sig redan nu böra hos Kungl. Maj:t anmäla nämnda förhållande och samtidigt anhålla,

det Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder till täckandet av den brist, som sålunda kan

komma att under år 1918 uppstå för ämbetsverket.

Beloppet av denna brist undandrager sig visserligen för närvarade en exakt beräkning,

men med ledning av den erfarenhet, som överstyrelsen under det gångna

kalenderåret vunnit i fråga om hithörande förhållanden, torde enligt överstyrelsens

mening utgifterna för år 1918 komma att överskrida ämbetsverkets expensanslag för

sagda år med ett belopp, som icke rimligen bör sättas lägre än den för år 1917 uppkomna

bristen eller 4,500 kronor.

Sedan även denna överstyrelsens skrivelse remitterats till statskontoret,

utlät sig detta ämbetsverk i underdånigt yttrande den 2 februari

1918:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

[7 j I det utlåtande, statskontoret den 28 december 1917 avgav över överstyrelsens

då föreliggande begäran om förstärkning med 4,600 kronor i expensanslaget för år

1917, ifrågasatte statskontoret, att detta belopp skulle få av statskontoret utanorduas

under förskottstitel.

Då emellertid av den nu gjorda framställningen torde framgå, att förstärkning

i samma anslag erfordras även för år 1918 samt att anslagsbehovet tillsammans med

det förut begärda beloppet kan beräknas till 9,000 kronor, anser sig statskontoret nu

böra hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år

1918 för täckande av brist i överstyrelsens ifrågavarande anslag för åren 1917 och

1918 bevilja ett anslag av 9,000 kronor.

Departe- Val har i Kung]. Maj:ts proposition om tilläggsstat till riksstaten

mentschefen. för 4r 1918 framställts förslag dels om ett förslagsanslag å högst 9,000

kronor under åttonde huvudtiteln till förstärkande av huvudtitelns ordinarie

reservationsanslag till extra utgifter, dels vid sidan av huvudtitlarna

om ett förslagsanslag å 500,000 kronor för bestridande av oförutsedda

utgifter. Åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter under år 1918

lär emellertid otvivelaktigt komma att bliva hårt belastat, även om det

icke tages i anspråk för täckande av läroverksöverstyrelsens omförmälda

anslagsbehov. Vad åter angår nyssnämnda förslagsanslag å 500,000 kronor

— om det beviljas av riksdagen — torde det icke vara avsett för

tillgodoseende av sådana behov som det nu förevarande. Då det ej synes

vara av nöden att ofördröjligen ställa medlen till överstyrelsens förfogande,

vill jag med anslutning till statskontorets i skrivelsen den 2 februari 1918

framställda förslag hemställa om äskande av medel på tilläggsstat för år

1918 till täckande av den för år 1917 redan uppkomna och till mötande

av den för år 1918 motsedda bristen å ifrågavarande anslagspost. Härför

erforderliga belopp, tillhopa 9,000 kronor, böra i sinom tid av Kungl.

Maj:t ställas till överstyrelsens förfogande mot redovisning i vanlig ordning.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

.att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda

förslagsanslag

dels till täckande av under år 1917 uppkommen

brist i det för läroverksöverstyrelsen på ordinarie stat

uppförda anslaget å 13,550 kronor för tillfällig adjunktion,

vikariatsersättning, expenser m. m. ett belopp av

högst 4,500 kronor,

dels ock till förstärkande av berörda anslag på 1918

års stat ett belopp av likaledes högst 4,500 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Majcts Nåd. Proposition Nr 291.

3. Statsbidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

Det är under den rådande kristiden särskilt bränslefrågan, som vållat allmänna

verk och inrättningar stora svårigheter och ökade kostnader. Jag

har redan i liera fall haft anledning hemställa om förslag till riksdagen,

väsentligen påkallade av olika institutioners iråkade trångmål på grund av

de ökade bränsleprisen. Under denna punkt har jag att anmäla ytterligare

ett dylikt fall, i vilket de ökade kostnaderna för bränsle hota att medföra

betänkliga olägenheter för ekonomien vid de allmänna läroverken. Att

dessa olägenheter i hög grad komma att återverka på den allmänhet, vars

barn i dessa läroanstalter åtnjuta undervisning, har synts mig än mer

göra önskligt att icke avvisa den i ärendet gjorda framställningen om

statens mellankomst.

De för läroverken uppkomna svårigheterna i bränslefrågan hava naturligen

ej först nu visat sig. Redan i början av år 1917 anmanadcs

på grund av föreliggande omständigheter läroverkens styresmän — liksom

andra vederbörande — att vidtaga åtgärder i syfte att inskränka förbrukningen

av bränslematerial m. m.

Genom cirkulär den 3 februari 1917 till överståthållarämbetet och

Kungl. Maj:ts befallningshavande i samtliga län hade Kungl. Maj:t med

hänsyn till inträdda förhållanden med avseende å tillförseln av en del

förnödenheter, som måste importeras från utlandet, anbefallt nämnda myndigheter

att hos allmänheten och kommunala förvaltningar framhålla vikten

därav, att största sparsamhet iakttoges i hushållningen med befintliga

förnödenheter, särskilt med kol och oljor.

I anslutning till berörda cirkulär anbefallde Kungl. Maj:t genom cirkulär

den 5 februari 1917 under ecklesiastikdepartementet lydande myndigheter

att även beträffande dem underlydande anstalter av olika slag

fästa vederbörandes uppmärksamhet på angelägenheten av att i förstnämnda

cirkulär anbefalld sparsamhet bleve iakttagen; och bemyndigades

vederbörande att utan hinder av i andra avseenden tilläventyrs givna bestämmelser

vidtaga åtgärder för att uppvärmning och belysning av de till

nu ifrågavarande anstalter hörande lokaler inskränktes, så långt detta utan

hinder för verksamhetens behöriga gång kunde ske. I sådant hänseende

erinrade Kungl. Maj:t om möjligheten att förlägga den vid åtskilliga läroanstalter

förekommande gemensamma morgonbönen till lärorummen, att

förlägga eljest i högtidssal försiggående skrivningar till lärorum, att utbyta

gymnastikövningarna mot idrottsövningar och lekar i det fria samt

att hålla rum för samlingar och dylikt uppvärmda endast i den mån, som

erfordrades för att där förvarade föremål icke skulle taga skada.

Därjämte bemyndigade Kungl. Maj:t vederbörande myndigheter att

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 257 höft. (Nr 291.) 6

^ [«•]

Statsbidrag

till de allmänna

läroverkens

)jusoch

vedkassor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

för deras verksamhetsområde lämna de på dem ankommande föreskrifter

och anvisningar, som syntes dem av behovet påkallade för vinnande av

ovan omförmälda syfte.

Enligt vad läroverksöverstyrelsen i underdånig skrivelse den 4 oktober

1917 anmält, hava de allmänna läroverken till följd av överstyrelsens på

cirkuläret den 5 februari 1917 grundade, den 10 februari och den 21

september 1917 utfärdade bestämmelser sökt att genom avstängning av

vissa undervisningslokaler, genom minskad uppvärmning av de använda

lokalerna ävensom på andra sätt åstadkomma största möjliga besparing i

förbrukning av bränsle och lyse. Icke desto mindre hade terminsavgifterna

till läroverkens ljus- ock vedkassor, vilka avgifter vore avsedda att

bestrida kostnaderna för bland annat lokalernas uppvärmning och belysning

och till lika belopp ålades alla vid samma läroverk inskrivna lärjungar,

måst i så hög grad ökas, att de höstterminen 1917 utgått med i

medeltal 2 gånger det belopp, varmed de utgingo höstterminen 1914, och

vid de flesta läroverk uppgått till så avsevärda och för många lärjungars

vidkommande så betungande belopp som 20 kronor och därutöver, vid

fem läroverk till 30 kronor och vid två läroverk till respektive 40 och 50

kronor. Trots denna höjning hade ifrågavarande kassa vid åtskilliga läroverk

icke utan skuldsättning förmått bestrida de med kassan avsedda utgifter.

Jag torde här böra inskjuta en erinran, att enligt bestämmelserna om

ljus- och vedkassan vid läroverken, vilka bestämmelser återfinnas i § 218

av läroverk sstadgan, skola ur kassan bestridas kostnaderna för belysning,

uppvärmning och renhållning av de för läroverkets ändamål avsedda eller

upplåtna lokaler ävensom för tillfälliga anordningar i dessa eller likartade

avseenden, arvode åt läroverkets läkare enligt bestämmelse i § 160 samt

avlöning åt vaktmästare, eldare och övrig betjäning. Ljus- och vedkassans

inkomster äro — förutom en avgift av 4 kronor 50 öre av varje

lärjunge, som inskrives vid läroverket, och avkastning av donationer, avsedda

°för sådana behov, som skola fyllas av denna kassa— en terminlig

avgift, som av vederbörande skolmyndighet i mån av behov till lika belopp

ålägges varje lärjunge vid läroverket. I motsats till vad förhållandet

är i fråga om vissa andra avgifter vid läroverken kan befrielse eller nedsättning^

avgifterna till ljus- och vedkassan ej meddelas av vederbörande

terminsavgiftsnämnd.

Jag återgår nu till vad läroverksöverstyrelsen i fortsättningen av omförmälda

skrivelse den 4 oktober 1917 anfört.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kumjl. Maj:t,i Ndd. Proposition Nr 291,

Då det icke ansågs möjligt för läroverken, säger överstyrelsen, att under nu rådande

förhållanden erhålla koks eller stenkol till rimligt pris och erforderlig mängd,

har överstyrelsen genom cirkulärskrivelse den 25 juni 1917 till de under överstyrelsens

inseende stående läroanstalter framhållit nödvändigheten av att i största möjliga

utsträckning övergå till eldning med ved eller torv, ehuru detta i allmänhet torde

medföra ökade utgifter bland annat genom de med sådan eldning förbundna ökade

kostnader för eldarpersonal. Sedermera har Kungl. Magt genom kungl. förordningen

den 13 juli 1917 angående reglering av bränsleförbrukningen föreskrivit, att bränsle

för allmänt verk skall upphandlas genom statens bränslekommission. På grund härav

har överstyrelsen i skrivelse till bemälda kommission den 14 augusti 1917 anhållit, att

kommissionen måtte vidtaga åtgärder för att statens läroverk vid inköp genom kommissionen

av sitt vedbehov för vintern 1917—1918 Unge beräkna samma pris, som i

ovanberörda förordning är stadgat för den enskilda hushållsfÖrbrukningen. Enligt vad

överstyrelsen numera inhämtat, har kommissionen icke ansett sig kunna bifalla denna

framställning utan i stället hänfört de allmänna läroverken och övriga läroanstalter

till samma grupp som statsinstitutioner, banker, sådana industrier, som icke behöva

tillstånd att använda bränsle, m. fl. Enligt den för nämnda grupp bestämda tariff

skulle priset för en kubikmeter barrved, inberäkna! fraktkostnader, i Stockholm uppgå

till 19 kronor eller till 68 kronor för famn. Då för flera av de större läroverksbyggnaderna

bränsleåtgången för år uppgår till omkring 5,000 hektoliter koks, vilket torde

motsvara 1,000 till 1,150 kubikmeter ved, måste nyss nämnda vedpris verka alltför

betungande på läroverkens ljus- och vedkassa och nödvändiggöra eu än ytterligare

stegring av de redan förut abnormt höga terminsavgifterna till densamma.

Enär dessa avgifter i hög grad försvåra och i många fall rent av omöjliggöra

mindre bemedlade lärjungars fortsatta studier vid statens läroverk, har överstyrelsen

vidtagit vissa mått och steg ägnade att i någon män nedbringa berörda terminsavgifter.

Så har överstyrelsen i skrivelse till industrikommissionen den 2 oktober 1917

anhållit, att de under överstyrelsens inseende stående läroanstalter måtte få förbruka

för undervisningen nödig mängd gas och elektricitet, utan att utfärdade restriktionsbestäminelser

bliva på dem tillämpade. Vidare har överstyrelsen i underdånig skrivelse

den 4 oktober 1917 hemställt, att vårterminen 1918 finge framflyttas, så att läsningen

skulle vara inställd under omkring tre veckor under den kallare och mörkare

årstiden och i stället fortgå fram emot den 21 juni. Därjämte har överstyrelsen tagit

under övervägande att i samma syfte hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t till riksdagen

göra framställning om anslag av allmänna medel för minskande av terminsavgifterna

till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor. Då det emellertid vid eu

inom överstyrelsen verkställd utredning visat sig, att redan för att möjliggöra en nedsättning

av sagda terminsavgifter för vårterminen 1918 intill 15 kronor för varje lärjunge

ett anslag av omkring 127,000 kronor skulle bliva erforderligt, har överstyrelsen

icke ansett sig för närvarande böra göra en dylik hemställan. I

I stället hemställde överstyrelsen i sin nu ifrågavarande skrivelse, att

nedsättning i nu bestämda bränslepris måtte beredas de under överstyrelsens

inseende stående läroanstalterna till den omfattning Kungl. Maj:t kunde

finna gott bestämma.

Innan jag redogör för fortgången av nu förevarande ärende, vill jag

dels nämna, att, enligt vad jag inhämtat, överstyrelsens ovannämnda hän
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 297.

vändelse till industrikommissicmen icke lett till åsyftat resultat, dels ock

erinra, att Kungl. Maj:t den 9 november 1917 meddelat beslut i anledning

av överstyrelsens förslag om framflyttning av vårterminen 1918.

Genom detta beslut bemyndigades överstyrelsen att beträffande de under

dess inseende ställda läroanstalterna i fall, där till följd av stegrade kostnader

för bränsle och lyse terminsavgifterna bleve synnerligen höga eller

avsevärda svårigheter mötte för anskaffande av bränsle och lyse, efter

vederbörlig framställning föreskriva, att vårterminen 1918 skulle framflyttas

samt taga sin början och avslutas å dagar, som av överstyrelsen

fastställdes, därvid överstyrelsen hade att iakttaga, att terminens avslutning

skulle sättas till senast den 21 juni 1918 samt att, under villkor

att minskning ej skedde i antalet läsdagar, terminens längd finge avkortas

och för sådant ändamål bestämmas, att föreskrivna ledigheter vid

påsk och pingst skulle inskränkas därhän, att den förra ledigheten komme

att omfatta endast tiden från och med fredagen före påsk till och med

nästföljande måndag och den senare ledigheten endast pingstdagen och

annandag pingst.

Enligt vad överstyrelsen meddelat har nämnda, överstyrelsen lämnade

bemyndigande endast i ett fåtal fall — däribland vid 2 högre läroverk —

kommit till användning.

överstyrelsens ifrågavarande framställning remitterades till 1917 års

bränslekommission för avgivande av utlåtande. I underdånig skrivelse den

21 november 1917 anförde kommissionen:

Den ved, bränslekommissionen levererade till läroanstalterna, debiterades till

kommissionens självkostnadspris. Ehuru kommissionen funne syftet med framställningen

synnerligen be hjärt ans värt, kunde densamma, med hänsyn till de för reglering

av bränsleförbrukningen gällande grunderna, icke tillstyrka någon nedsättning

i gällande pris för ved till de allmänna läroverken. Staten borde i stället ingripa

reglerande på det sätt, att med statsmedel betalades de utgifter för ljus och ved,

vilka icke kunde bestridas med en terminsavgift av exempelvis 15 kronor för vaije

lärjunge.

Sedan läroverksöverstyrelsen beretts tillfälle att yttra sig i anledning

av vad bränslekommissionen anfört, har överstyrelsen i underdånig skrivelse

den 18 december 1917 utlåtit sig:

Av närslutna tabellariska översikt över terminsavgifterna till ljus- och vedkassan

under höstterminen 1914 och höstterminen 1917 framgår bland annat,

att avgifterna höstterminen 1917 uppgiugo till följande belopp: vid 3 läroverk

mindre än 10 kronor, vid 28 läroverk från och med 10 till 20 kronor, vid 38 läroverk

från och med 20 till 30 kronor, vid 5 läroverk 30 kronor, vid 1 läroverk 40 och vid

1 läroverk 50 kronor. Medeltalet av nämnda avgifter utgör 20 kronor 11 öre, under

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

det motsvarande medeltal för höstterminen 1914 utgjorde 10 kronor 10 öre, vadan

ifrågavarande avgifter numera utgå med nära dubbelt sä stort belopp som före kristiden.

För många lärjungar äro de för närvarande utgående höga terminsavgifterna ägnade

att försvära och i vissa fall rent av omöjliggöra deras fortsatta studier vid statens

läroverk.

Av samma översikt framgår därjämte, huru stort tillskott av statsmedel skulle

åtgå för fyllande av ljus- och vedkassans vid de olika läroverken behov, om terminsavgiften

nedsattes till 20 respektive 15, 12 och 10 kronor. Det totala tillskottet skulle

för de nämuda fallen uppgå till 53.313 respektive 136,196. 199.256 och 247,168 kronor

för termin, eller, för år räknat, till 106,626 respektive 272,392, 398.512 och 494,336

kronor. För att det ifrågasatta anslaget av allmänna medel skall medföra någon avsevärd

nedsättning i terminsavgifterna, synes anslagssumman böra så avpassas, att

dessa avgifter icke behöva utgå med högre belopp än högst 15 kronor, i vilket fall

en summa av 272,392 kronor eller, i avrundat belopp, 273,000 kronor vore för detta

ändamål erforderlig.

Då emellertid flera av lärjungarnas målsmän äro i den ekonomiska ställning, att

de utan svårighet kunna betala oavkortad terminsavgift till läroverkets ljus- och vedkassa,

torde ovannämnda summa kunna i någon mån minskas. Överstyrelsen föreställer

sig, att för personer med en årsinkomst av 9,800 kronor, vilket belopp utgör

gränsen för krigstidstilläggs utgående till statens tjänstemän, den föreslagna minskningen

i terminsavgiften av i medeltal 5 kronor, eller av i enstaka tall 15, 25 eller

35 kronor, icke är av större betydelse, varför dessa torde böra betala den för respektive

läroverk bestämda terminsavgiften oavkortad.

Överstyrelsen har låtit anställa eu beräkning av huru många oavkortade terminsavgifter,

som skulle inbetalas vid de olika läroverken, om uyss berörda norm för avgiftens

utgående bleve fastställd, och därvid funnit, att den erforderliga anslagssumman

härigenom skulle komma att minskas med omkring ''/10 av sitt belopp, överstyrelsen

får emellertid erinra, att ovan anförda beräkningar grunda sig på terminsavgiftens

storlek under höstterminen 1917 samt att ifrågavarande avgifter för nästkommande

kalenderår komma att vid flera läroverk än ytterligare höjas. Enär storleken av de

för år 1918 nödvändiga höjningarna av dessa avgifter icke ännu kau beräknas och

sålunda icke heller den därav föranledda höjningen av det ifrågasatta anslaget av allmänna

medel, torde man för närvarande få utgå ifrån att sist nämnda höjning av

statsanslaget kan anses ungefär motvägas därav, att här ovan berörd minskning av

detsamma uppkommer därigenom, att för en del lärjungar någon nedsättning i avgiften

icke behöver ifrågakomma.

För den händelse överstyrelsens hemställau om nedsättning i de bestående bränsleprisen

icke vinner bifall, får överstyrelsen hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t hos

1918 års riksdag göra framställning om ett förslagsanslag för år 1918 av 273.000

kronor till bidrag åt de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor att utgå i huvudsaklig

överensstämmelse med ovan anförda grunder och enligt de närmare bestämmelser,

som Kungl. Maj:t kan finna gott utfärda.

Den i överstyrelsens skrivelse omförmälda tabellen är av följande

innehåll:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Tabell över avgifter till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor m. m.

Avgifter.

Lär-

junge-

antal.

Totalavgift.

Behövligt tilläggsbelopp med

terminsavgift av

eu

h.

t.

h.

t.

h. t.

h. t.

10 kr.

12 kr.

15 kr.

20 kr.

1914.

1917.

1917.

1917.

Högre allmänna

läroverk:

Borås.......................

10

_

15

450

6,750

_

2,250

_

1.350

—

—

—

Falun ............... .......

12

_

20

_

421

8,420

_

4.210

_

3,368

—

2,105:

—

—

(r&vlfi ........................

12

_

30

_

477

14,310

_

9,540

_

8,486

—

7,155:

—

4,770:—

Göteborg:

50

latinläroverket .....

6

50

13

50

723

9.760

50

2 530

50

1.084

—

—

realläroverket........

12

—

18

—

720

12,960

-

5.760

—

4.320

—

2,160

—

—

Halmstad .................

8

50

17

_

418

7,106

_

2.926

2,090

—

836

—

—

Hudiksvall.................

17

27

50

200

5.500

_

3.500

_

3,100

—

2,500

—

1,500:-

Hälsingborg ..............

8

50

12

582

6.984

_

1,164

1.550

_

_

—

—

—

Härnösand...............

10

15

_

310

4.650

_

_

930

—

—

—

Jönköping.................

11

—

20

—

525

10.500

—

5250

—

4,100

—

2,625

—

—

Kalmar ....................

8

—

15

—

422

6,330

—

2,110

—

1.266

—

—

—

Karlskrona...............

10

_

17

_

316

5 372

_

2212

—

1.580

—

632

—

—

Karlstad...................

9

20

580

11.600

_

5 800

_

4,640

—

2.900

—

—

Kristianstad...............

10

_

20

_

383

7,660

_

3.830

_

3 064

—

1,915

—

—

Linköping..................

7

50

30

672

20,160

_

13 440

_

12.096

—

10,080

—

6,720:—

Luleå .......................

15

22

_

318

6 996

_

3,816

5.450

_

3,180

—

2 226

—

636:-

Lund..........................

8

_

20

—

545

10.900

__

—

4,360

—

2.725

—

— i

Malmö........................

8

—

25

—

678

16,950

—

10.170

—

8.814

—

6.780

—

3,390:—!

Norrköping ..............

12

—

21

—

634

13,314

—

6 974

—

5.706

—

3.804

—

634:—

Nvköning ..................

11

_

20

_

218

4.360

_

2,180

—

1,744

—

1.090

—

—

Skara ........................

Stockholm:

12

—

21

—

375

7,875

—

4,125

—

3,375

—

2,250

—

375:—;

latin), å Norrm......

9

50

11

50

784

9 016

—

1.176

—

—

—

—

—

b. a. 1. å Söderm. ..

12

—

27

—

789

21.303

_

13.413

—

11,835

—

9,468

—

5,523: -

h. reall. å Norrm....

11

—

18

—

648

11.664

_

5,184

—

3.888

—

1,944

—

— .

» » å Österm...

11

—

24

—

827

19,848

—

11,578

—

9,924

—

7,443

—

3,308:-

Strängnäs ..................

10

—

14

—

127

1.778

_

508: —

254: —

—

Sundsvall ................

9

50

9

50

426

4.047

—

—

—

—

—

—

Umeå ........................

12

_

20

_

267

5,340

_

2 670

—

2.136

—

1,335

—

—

Uppsala ....................

9

50

25

—

590

14,750

—

8,850

—

7,670

—

5,900

: —

2,950:-

Visby .......................

9

_

13

_

218

3,224

6 570

_

744

—

248

—

—

—

Vänersborg ..............

13

—

30

—

219

—

4.380

—

3,942

—

3.285

—

2,190:-j

Västervik .................

11

—

18

—

219

3 942

1.752

—

1.314

—

657

Västerås..................

10

_

22

_

393

8 646

4,716

3,010

—

3.930

—

2,751

—

786:—''

Växjö .......................

8

50

17

50

430

7,310

—

—

2,150

—

860

—

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

47

Avgifter.

Lär-

junge-

antal

Totalavgift.

Behövligt tilläggsbelopp med

terminsavgift av

en

h. t.

1914.

h. t.

1917.

ll. t

1917.

Il t.

1917

10 kr.

12 kr.

15 kr.

20 kr.

Ystad .......................

14

20: —

229

4,580: -

2.290: —

1 832: —

1,145

Örebro.......................

11

—

21: —

084

14 364; —

7 524:-

6,156: —

4,104

_

684.—

Östersund ..................

10

—

20: —

404

8,080: —

4,040: —

3,232:-

2,020

—

—

Realskolor:

Arvika......................

13

—

28: —

128

3.584: —

2.304: —

2 048: —

1,664

—

1.024:—

Eksjö .......................

13

—

22: —

173

3 806: —

2 076: —

1,730:-

1,211

—

346.—

Enköpino* ... .

14

25-

72

1 800-

1 080-

936

720

360-

Eskilstuna .................

7

_

20: —

287

5^740: —

2,870: —

2,296: —

1,435

_

Göteborg:

västra ...................

5

—

10: —

478

4,780: —

- -

- -

—

—

östra.......................

5

—

12: —

491

5.892: —

982: —

- -

—

_

Karlshamn..................

7

50

'' 15: —

179

2,685: —

895: —

537: —

—

—

Kristinehamn .......

8

50

21- —

155

3 255-

1 705-

1 395-

930

155-

Landskrona ..............

9

30: —

186

5,580: —

3^720: —

3,348: —

2,790

_

1,860:-

Lidköping ..................

5

—

7: —

120

840: —

- -

- -

—

—

Malmö ....................

10

—

25: —

517

12 925: —

7.755:-

6.721: —

5 170

—

2,585:—

Mariestad ..................

15

—

30: —

98

2,940: -

1.960: —

1.764: —

1,470

—

980:-

Oskarshamn................

5

—

20: —

122

2 440: —

1.220:-

976: —

610

—

_

Skövde.......................

8

50

15: —

207

3,105: —

1,035: —

621: —

—

_

Stockholm:

Jakobs.....................

10

—

15: —

399

5.985: —

1.995: —

1-^

CO

i‘

—

—

Katarina................

9

—

12: —

350

4 200: —

700: —

— —

—

—

Kungsholms...........

10

—

18: —

505

9.090: —

4 040: -

3 030: —

1,515

—

—

Söderhamn................

10

—

25: —

155

3,875: -

2 325: —

2 015: —

1,550

—

775.—

Uddevalla .................

10

—

23: 50

274

6 439: —

3.699: —

3.151: —

2.329

—

959:—

Varberg ....................

7

—

20: —

133

2,660: —

1,330: -

1,064: —

665

—

—

Samskolor:

Alingsås....................

10

—

16: —

186

2,976: —

1.116:-

744: —

186

—

—

Arboga .....................

9

50

19:50

no

2 145: —

1,045: —

825: —

495

—

—

Askersund ...............

11

—

17: —

76

1.292: -

532: —

380: —

152

—

—

Ealköping .................

12

—

19: —

204

3 876: —

1,836: —

1.428: —

816

—

—

FilipYad....................

8

—

20: —

136

2,720: —

1,360: —

1 088: —

680

—

—

Haparanda .................

8

—

50: —

97

4.850: -

3.880: —

3,686: -

3 395

—

2 910:—

Köping ....................

12

50

25: —

137

3,425:-

2 055: —

1.781: —

1.370

—

685:-

Norrtälje...................

13

—

23: —

135

3 105: —

1,755: -

1,485: —

1,080

—

405:—

Piteå .........................

7

50

8:50

156

1,326: —

- -

- -

—

—

Sala ........................

11

—

25: —

145

3 625: -

2 175: —

1.885: —

1.450

—

725—

Skellefteå ..................

8

—

20: -

212

4.240: —

2,120: —

1,696: —

1,060

—

—

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Avgifter.

Lär-

junge-

antal.

Totalavgift.

Behövligt tilläggsbelopp med

terminsavgift av

en

h. t.

ll. t.

11. t.

h. t.

10 kr.

12 kr.

15 kr.

20 kr.

1914.

1917.

1917.

1917.

Strömstad .................

9: 50

20: —

no

2.200: —

1,100:-

880

550: —

Södertälje ................

15: —

40: —

291

11,640: —

8.730: —

8,148

—

7,275: —

5,820.—

Trälleborg.................

14: —

20: —

209

4,180: —

2,090: —

1,672

—

1,045: —

—

Vadstena...................

9: —

14: —

98

1,372: —

392: —

196

—

—

—

Vimmerby.................

12:-

20: —

154

3 080: —

1.540: —

1,232

—

770: —

—

Åmål.........................

8:50

14:50

129

1 870:50

580:50

322

—

—

—

Ängelholm ...............

11:50

21:50

172

3,698: —

1,978:-

1,624

—

1,118: —

258:—

Örnsköldsvik..............

7: —

13:-

190

2,470: —

570: —

190

—

—

—

mentschefén Såsom av det anförda framgår anser jag, att staten bör träda hjäl
pande

emellan för de allmänna läroverken i nu förevarande hänseende.

Efter samråd med chefen för finansdepartementet och med behörigt avseende

å bränslekommissionens mening rörande det av läroverksöverstyrelsen

först ifrågasatta sättet för statens hjälp anser jag mig böra tillråda,

att för år 1918 statsanslag beredes för ändamålet.

Jag utgår då från att detta anslag bör sättas till det belopp, som

erfordras för att lärjungarnas terminsavgifter ej behöva överstiga 15

kronor. Läroverksöverstyrelsen har med tanke på den för år 1917 bestämda

gränsen uppåt för krigstidstilläggs utgående till statens tjänstemän

föreslagit, att för lärjungar, som äro barn till personer med en årsinkomst

av 9,800 kronor och däröver, den vederbörligen bestämda terminsavgiften

till ljus- och vedkassan skulle oavkortad utgå. Med hänsyn

till de av riksdagen numera beslutade grunderna för krigstidstilläggs utgående

år 1918 torde den av överstyrelsen ifrågasatta inkomstgränsen ej

böra komma till användning, och då det skulle vålla vissa praktiska svårigheter

att fastställa en annan sådan gräns samt den minskning i statsanslaget,

som skulle uppstå genom att undantaga ett litet fåtal barn av de

förmögnaste klasserna från den ifrågasatta lindringen, ej s}mes uppväga

olägenheterna av att verkställa en ytterligare klassificering av lärjungarna

efter föräldrarnas förmögenhetsvillkor, har jag ansett mig böra förorda,

att lättnaden i fråga kommer alla lärjungarna till godo.

Enligt överstyrelsens beräkning, mot vilken jag ej finner anledning

till erinran, erfordras, för vinnande av syftet att de allmänna läroverkens

lärjungar ej skulle behöva under år 1918 erlägga högre terminsavgift till

ljus- och vedkassan än 15 kronor, ett statsanslag av 273,000 kronor.

Överstyrelsen har gjort en undersökning rörande den nedsättning av be
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Klint//. Mtijlls Nåd. Proposition Nr 201.

49

loppet, som skulle kunna liga ruin, därest förslaget, att vissa lärjungar

under alla omständigheter skulle betala full terminsavgift, gillades, och

funnit denna nedsättning kunna antagas uppgå till 1/10 av det ursprungligen

beräknade beloppet, d. v. s. i runt tal till 27,000 kronor, överstyrelsen

har emellertid ej föreslagit vidtagande av denna nedsättning

av det skäl, att avgifterna för höstterminen 1917 ligga till grund för

Överstyrelsens beräkningar och att det synts antagligt, att ett mot den

eventuella sänkningen ungefär svarande behov av ökade terminsavgifter

till ljus- och vedkassan under år 1918 kommer att uppstå. Då enligt

det av mig förordade förslaget samtliga lärjungar skulle komma i åtnjutande

av den föreslagna nedsättningen i avgiften, bör emellertid i anledning av

de väntade höjda utgifterna under år 1918 en ökning av det beräknade

statsanslagets belopp med 27,000 kronor äga rum. Anslaget bör alltså

sättas till 300,000 kronor.

Med full säkerhet kan ju anslagsbehovets storlek ej beräknas. Jag

bör i avseende härå, utöver vad av det redan sagda framgår, erinra, att

någon nedsättning av de för ifrågavarande ändamål erforderliga medel

möjligen skulle kunna uppstå på grund av förutnämnda, den 9 november

1917 lämnade medgivande om framflyttning av vårterminen 1918. Å

andra sidan kunna tvivelsutan på grund av ytterligare prisstegringar

under år 1918 ökade krav komma att ställas på ljus- och vedkassorna. Det

torde därför vara lämpligast, att det ifrågasatta anslaget, vilket givetvis bör

uppföras å tilläggsstat för år 1918, erhåller karaktären av förslagsanslag.

Enligt min mening bör emellertid staten ej ikläda sig att obetingat

täcka alla de ljus- och vedkassan vid ett läroverk påförda utgifter, som

ej kunna av denna kassa bestridas, därest ej terminsavgifterna till densamma

sättas till högre belopp än 15 kronor. På Kungl. Maj:t lärer

ankomma att efter prövning av från läroverken inkomna ansökningar besluta

om anslagets beviljande för ifrågavarande ändamål åt vederbörande

läroverk. Vid ansökningarna torde i enlighet med föreskrifter, som av

Kungl. Maj:t meddelas, böra fogas sammandrag av ljus- och vedkassornas

räkenskaper samt uppgjorda förslag till inkomst- och utgiftsstater. I övrigt

erforderliga närmare föreskrifter torde även meddelas av Kungl. Majrt.

Det bör till slut erinras därom, att även under år 1919 anslag

för här ifrågavarande ändamål sannolikt blir erforderligt. Med hänsyn till

omöjligheten att redan nu kunna med någon säkerhet bedöma, huru förhållandena

med priser å bränsle och ljus då komma att gestalta sig, har

jag emellertid ej ansett det lämpligt att nu framställa förslag om äskande

av medel för nästa år, utan lärer framställning i detta avseende böra

anstå till 1919 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 höft. (Nr 291.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

[9.]

Tickande av

brist i nya

elementarskolansskolkassa

m. in.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Jag hemställer om förslag till riksdagen

att för täekande, efter Kungl. Maj-.ts beprövande,

av utgifter, som under år 1918 skola bestridas av

ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk

men som ej kunna utgöras av denna kassas medel, därest

ej terminsavgifterna till densamma sättas till högre

belopp än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1918

ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

4. Täckande av brist i nya elementarskolans skolkassa m. m.

Bland de allmänna läroverken har ett kommit att intaga en särställning.

Detta läroverk är statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm.

Dess särställning har medfört, att nya elementarskolan icke är berörd av

den under närmast föregående punkt av mig gjorda framställningen om

statsbidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

Det förhåller sig nämligen så, att läroverksstadgans bestämmelser om

de allmänna läroverkens kassor icke äro tillämpliga på nya elementarskolan.

Där linnes ej någon särskild ljus- och vedkassa, utan skolans s. k.

skolkassa motsvarar till sitt ändamål såväl denna kassa som biblioteksoch

materiellkassan vid de övriga allmänna läroverken. Jämte skolkassan

har elementarskolan ytterligare en kassa: byggnadskassan.

Avgifterna till dessa kassor hava plägat bestämmas genom särskilda

kungl. brev. Enligt nu gällande, den 31 december 1912 meddelade föreskrifter

utgöra terminsavgifterna under ett år tillhopa 60 kronor, därav

för vårterminen erläggas 35 kronor och för höstterminen 25 kronor. Av

nämnda belopp, 60 kronor, skola 27 kronor 50 öre tillfalla byggnadskassan

och 32 kronor 50 öre skolkassan. Av byggnadskassans 27 kronor 50

öre utgöras 15 kronor för vårterminen och 12 kronor 50 öre för höstterminen;

av skolkassans 32 kronor 50 öre falla 20 kronor på vårterminen

och 12 kronor 50 öre på höstterminen.

Under de svårigheter i ekonomiskt hänseende, som nu göra sig gällande,

har nya elementarskolans skolkassa visat sig icke mäkta fylla de

krav, som ställts på densamma. Det har naturligen där, såsom annorstädes,

varit de ökade bränsleprisen, som främst tyngt på kassan, men till

kassans trångmål har jämväl den allmänna fördyringen i övrigt av behövliga

utensilier och erforderlig arbetskraft i sin mån bidragit. Då kassan

under år 1917 visade sig vara i behov av förstärkning, medgav Kungl.

Maj:t genom beslut den 29 juni 1917, att under sagda års hösttermin den

för terminen bestämda avgiften, 25 kronor, finge höjas med 7 kronor 50

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

51

öre, eller till 32 kronor 50 öre; och föreskrev Kungl. Maj:t, att nämnda

tillskott skulle tillföras läroverkets skolkassa.

Den tillfälliga hjälp, kassan sålunda erhöll, har icke kunnat förhindra,

att kassan fortfarande får dragas med ekonomiska svårigheter, vilka nödvändiggöra

ett kraftigare ingripande. En framställning härom föreligger

nu i en den 18 januari 1918 dagtecknad skrivelse från rektorn vid nya

elementarskolan.

I denna skrivelse an föres:

Sedan jag vid årsskiftet fått en preliminär överblick över skolans ekonomiska ställning,

får jag i underdånighet anföra följande.

Vid 1916 års slut häftade enligt vederbörligt bokslut skolkassan, som har att

bestrida omkostnaderna för bland annat uppvärmning och belysning, i en skuld av

1,396 kronor 17 öre till bvggnudskassan. Vid 1917 års slut häftar, enligt preliminär

beräkning, skolkassan i eu skuld av 3.442 krouor 2 öre till byggnadskassan, d. v. s.

skulden har under år 1917 ökats med 2.045 kronor 85 öre.

Emellertid är denna min framställning av läget i det avseendet missvisande, att

räkningarna för rekvirerat bränsle (hos Stockholms gasverk) först påföljande månad

presenteras till betalning. Räkningen för december 1917 betalas således först i januari

1918. Under vanliga förhållanden ekvivaleras denna över årsskiftet balanserade

skuld av förra årsskiftets skuld o. s. v. Med den våldsamma stegring i bränslepris,

som ägt rum under år 1917, är emellertid denna vid årsskiftet obetalda skuld icke jämförlig

åren 1917 och 1918. I själva verket likviderades 1916 års decemberrekvisition

(omkring 340 hl. koks å 3 kronor 15 öre) i januari 1917 med 1,071 kronor, under det

att decemberrekvisitionen för år 1917 nu i januari 1918 likviderats med 3,500 kronor

(200 hl. koks å 7 kronor 20 öre och 80 m8 ved å 25 krouor 75 öre). Om man ekvivalerar

1 m8 ved med 3 bl. koks, så motsvarar detta visserligen 440 hl. koks, en

något större bränslemängd än i fjol, men detta sammanhänger med den starka kölden

under sistförflutna jul och nyår.

I stort sett kan man säga, atf skolkassans ställning under år 1917 försämrats

icke blott med den ökade skulden till byggnadskassan av vid pass 2,000 kronor utan

också med differensen mellan värdena på vid årsskiftena 1916 —1917 och 1917—1918 obetalt

bränsle, d. v. s. omkring 2.500 kronor, således med en summa av vid pass 4,500

kronor utöver i förra bokslutet upptagna skuld av 1,396 kronor 17 öre.

Det är tydligt, att det icke kan fortgå på detta sätt. Mot en bränsleutgift för år

1914 på omkring 3.000 kronor om året står med nuvarande bränslepris eu beräknad

utgift av omkring 16,000 kronor för år 1918! Nya elementarskolan står dessutom i

jämförelse med andra stateus allmänna läroverk i så måtto i en ogynnsam undantagsställning,

som den med lärjungarnas terminsavgifter måste bestrida amortering å ett

av Stockholms stad beviljat byggnadslhn å 220,000 kronor med 5,500 kronor om året

och dessutom betala tomtören till lantbruksakademien med 500 kronor årligen, vilket

gör, att terminsavgifterna här vsrit större än på andra håll. 1 skrivelsen till läroverksöverstyrelsen

den 31 oktober 1917 har jag uttrett, att det »nya skolhuset», färdigbyggt

år 1899, som inrymmer större delen av nya elementarskolans lokaler, till endast 1/i bekostats

av statsverket, till */4 av kommunens medel och till 1/2 av terminsavgifter. Då

skolhuset tillhör statsverket, kommer staten att erhålla 8/4 av detta hus till skänks. Det

s. k. gamla skolhuset är dessutom i sammanhang med nybyggnaden år 1899 restaurerat

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

utan kostnad för statsverket för omkring 50,000 kronor, varjämte ombyggnad och restaurering

av detta hus ytterligare vidtagits år 1915 för över 20,000 kronor. Allt underhåll

bestrides av byggnadskassan, som har inkomster av lärjungarnas terminsavgifter,

utan kostnad för statsverket. An mera: på den grund att vid nya elementarskolan

ett relativt litet antal av lärjungarna äro befriade från avgift till statsverket (h. t. 1917

omkring 7 %), under det att för hela riket ungefär halva lärjungeantalet är befriat,

bidrager nya elementarskolan proportionellt till lärjungeantalet med ett högst betydande

belopp till inkomstposten »terminsavgifter till statsverket från de allmänna läroverken»;

år 1917 inlevererades ej mindre än 21.590 kronor till statsverket; i proportion

till medeltalet borde hava lämnats endast omkring 11,000 kronor. Det är i

själva verket något ovanligt, att en statens försöksanstalt icke blott icke åtnjuter anslag

till sin drift (utöver lärarnas löner, ''som skulle utbetalas på samma sätt, om lärjungarna

överflyttades till andra läroverk), utan också måste inleverera medel till statsverket

och till på köpet under årens lopp skänka statsverket större delen av det hus,

i vilket den arbetar. Man jämföre härmed eu del andra statens försöksanstalter, t. ex.

centralanstalten för jordbruksförsök, statens skogsförsöksaustalt. Jag torde bliva i tillfälle

att framdeles närmare belysa dessa förhållanden. Här nämnas de endast för att

framhålla det billiga i att statsverket under rådande kristid i någon mån bispringer

nya elementarskolan. Det kan nämligen icke anses lämpligt, att kostnaderna för kristiden

under sådana förhållanden läggas helt och hållet på lärjungarna, som redan

förut äro betungade med avgifter till ändamål, som icke förekomma vid andra statsläroverk.

Under sådana förhållanden synes det mig billigt, att statsverket gäldar den

reella skuld, i vilken skolkassan häftar till byggnadskassan, särskilt som den senare

numera, tack vare de oerhörda kostnadsökningarna, icke har någon lysande ställning.

Oavsett detta eventuella bidrag torde det bliva nödvändigt att betydligt höja

avgiften till skolkassan. Såsom förut framhållits hava årskostnaderna för bränsle, som

år 1914 utgjorde vid pass 3,000 kronor, för år 1918 beräknats till omkring 16,000

kronor. Ingenting garanterar dock härvid, att bränsleprisen ej komma att ytterligare

stiga. Då avgifterna till skolkassan årligen utgöra 32 kronor 50 öre av omkring 430

lärjungar, d. v. s. cirka 14,000 kronor, så är denna summa mindre än endast utgifterna

för bränsle. Denna situation är tydligen ohållbar. Visserligen har skolkassan några

andra inkomster, nämligen inskrivningsavgifter (år 1917 460 kronor), hyror (är 1917

1,615 kronor), men tillsammans med terminsavgifterna utgöra dessa dock knappt mer

än de 16,000 kronor, som enbart bränslekostnaden kommer att draga för kalenderåret

1918, förutsatt att man ej behöver räkna med ytterligare prisförhöjning å bränsle från

nuvarande dagspris (7 kronor 80 öre för hl. koks). Till jämförelse kan nämnas, att

1917 års bokförda bränslekostnad uppgick till 8.168 kronor 20 öre (år 1913: 1.969

kronor 90 öre, år 1914: 2,884 kronor 25 öre, år 1915: 3.025 kronor 50 öre, år 1916:

6,290 kronor 60 öre). Nu skall emellertid skolkassan bestrida även belysning, rengöring,

vaktmästares och eldares avlöning, förbrukningsmaterial, undervisningsmateriel!

och böcker (bibliotekets) in. m. Skolkassans totala utgifter belöpte sig enligt 1916

års bokslut till 20,344 kronor 38 öre, därav till bränsle 6,290 kronor 60 öre; således

till ovan i korthet rubricerade utgifter omkring 14,000 kronor. Under år 1917, för

vilket bokslut ännu icke föreligger, äro de säkert större, under kommande år med

säkerhet ännu större, då åtskilliga, att ej säga de flesta utgiftsposter (löner, rengöringsmateriell

etc.) fortfarande stiga i pris. Det är alltså tydligt, att man må-te räkna

med att skaffa skolkassan en merinkomst av minst 15,000 kronor för år 1918. Om

man beräknar 430 till skolkassan betalande lärjungar, utgör detta för år omkring 35

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Muj.U Nåd. Proposition Nr 291.

kronor per lärjunge, fördelat lika pä två terminer 17 kronor 50 öre för vardera. Då

emellertid förhållandena äro osäkra med avseende på framtiden, vill jag inskränka

mig till att föreslå eu terminsavgi^förhöjning till skolkassan med 17 kronor 50 öre

för vårterminen 1918, varigenom för läsaret 1917—1918 den totala förhöjningen skulle

komma att utgöra för lärjunge 25 kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag alltså i underdånighet hemställa,

dels att Kungl. Magt täcktes i proposition till 1918 års riksdag föreslå densamma

att på extra stat för år 1918 bevilja statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm,

ett anslag av 6,000 kronor till täckande av den brist i skolkassan, som uppkommit

genom de våldsamt ökade prisen på alla förnödenheter, särskilt bränsle;

dels att Kungl. Maj:t täcktes tillåta, att terminsavgifter till skolans kassör

vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, finge för vårterminen 1918

höjas till 52 kronor 50 öre, av vilka som förut 15 kronor skola tillfalla byggnadskassan,

från vilken avgift ingen befrielse enligt reglementet den 2 december 1905 må

medgivas, och 37 kronor 50 öre tillfalla skolkassan, från vilken senare avgift i vanlig

ordning medellösa eller mindre bemedlade lärjungar må kunna befrias; samt att 17

kronor 50 öre av denna senare avgift må få uppbäras som eu särskild tilläggsavgift

utöver de 20 kronor, som enligt nu gällande stadgandeu skola uppbäras, samt icke

uttagas av dem, som vederbörande terminsavgiftsnämnd befriat från nämnda avgift

av 20 kronor till skolkassan.

Rektorns framställning remitterades till läroverksöverstyrelsen, som i

skrivelse den 9 februari 1918 yttrade:

För täckande av sina utgifter är läroverket hänvisat uteslutande till lärjungarnas

terminsavgifter och intager i så måtto eu särställning i jämförelse med övriga all''

männa läroverk, att det åligger skolan att själv utan bidrag av stat eller kommun

svara för läroverksbyggnadens underhåll. För höstterminen 1917 uppgick terminsavgiften

till skolans kassor till 32 kronor 50 öre och är för vårterminen 1918 tillsvidare

bestämd till 35 kronor. Om nu ifrågavarande brist skulle täckas medelst höjning av

terminsavgiften för vårterminen 1918, borde denna höjning uppgå till 14 kronor för

varje lärjunge. Redan i och för sig vore denna höjning avsevärd, men när därtill

kommer, att terminsavgiften för sagda vårtermin redan för täckande av terminens

stegrade utgifter för bränsle, lyse, renhållning m. m. torde böra höjas med ett belopp

intill 17 kronor 50 öre, synes det icke tillrådligt att söka täcka skolkassans brist för

år 1917 med förhöjning av terminsavgiften av ytterligare 14 kronor för varje betalande

lärjunge. Överstyrelsen finner sålunda erforderligt, att bristen täckes med bidrag av

allmänna medel, på sätt läroverkets rektor ifrågasatt.

Utöver det sålunda ifrågasatta bidraget av allmänna medel till skolkassan anser

vederbörande rektor det vara nödvändigt, med hänsyn särskilt till de väsentligen stegrade

kostnaderna för skollokalernas uppvärmning, belysning och renhållning m. m. men

därjämte även till Övriga kassan åliggande utgifter, att åt skolkassan för år 1918 beredes

eu merinkomst av omkring 15,000 kronor samt att detta belopp anskaffas genom

en höjning av terminsavgiften till skolkassan av 35 kronor för år eller, fördelat lika

fiå två terminer, 17 kronor 50 öre för varje termin. Av anförda skäl begränsas den

öreslagna höjningen att omfatta endast vårterminen 1918. Den för vårterminen 1918

bestämda terminsavgiften till skolans kassor utgör 35 kronor, därav 15 kronor till

byggnadskassan, från vilken avgift iugen befrielse må medgivas, och 20 kronor till

skolkassan, från vilken sist nämnda avgift medellösa eller mindre bemedlade lärjungar

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

[9.] må kunna i vanlig ordning befrias. Den för vårterminen 1918 föreslagna höjningen,

17 kronor 50 öre, skulle uppbäras såsom en särskild tilläggsavgift utöver den enligt nu

gällande stadganden fastställda terminsavgiften till skolkassan samt icke betalas av

dem, som i vederbörlig ordning befriats från sistnämnda ordinarie avgift.

överstyrelsen finner visserligen den föreslagna höjningen vara så avsevärd, att

den kau verka betungande. Då emellertid denna åtgärd synes vara den enda möjliga

för att i förevarande fall möta dyrtidens verkningar, har överstyrelsen mot densamma

intet att erinra.

Jämväl statskontoret har i skrivelse den 22 februari 1918 avgivit infordrat

utlåtande i ärendet. Statskontoret har därvid tillstyrkt bifall till

rektorns ovanberörda förslag.

Depurte- Vad angår först den brist i skolkassan, som uppstått under åren

mentschefen. j cj y g och 1917 och som i rektorns skrivelse uppgivits vid 1917 års slut

efter preliminär beräkning utgöra 3,442 kronor 2 öre, har rektorn i skrivelse

den 8 mars 1918 meddelat, att densamma, enligt de numera avslutade

räkenskaperna, för år 1917 visat sig uppgå till och bokförts med ett

belopp av 3,227 kronor 20 öre. Med hänsyn till vad som upplysts rörande

skolkassans ekonomiska läge, anser jag mig böra tillstyrka, att ett

förslagsanslag till belopp av högst 3,227 kronor beredes till täckande av

denna brist.

Vad rektorn meddelat om förhållandet mellan värdena på vid årsskiftena

1916—1917 och 1917—1918 obetalt bränsle, utvisande efter vederbörande

inköpspris en ökad belastning av skolkassan med 2,429 kronor,

föranleder mig hemställa, att till förstärkning av de skolkassan under år

1918 till buds stående medel ett förslagsanslag å högst nyssnämnda belopp

måtte utverkas.

Vad härefter vidkommer nödvändigheten av att möta de ökade bränslekostnaderna

under år 1918 får jag erinra om vad jag under näst föregående

punkt föreslagit i avseende å de övriga allmänna läroverkens ljusoch

vedkassor — nya elementarskolan har som nämnts på grund av sin

särställning icke tagits i betraktande vid de under den föregående punkten

gjorda beräkningarna och framställda förslagen. Under sagda punkt har

jag hemställt om utverkande av ett statsanslag, så avpassat, att lärjungarnas

terminsavgifter under år 1918 till vederbörande läroverks ljus- och

vedkassa ej må behöva överstiga 15 kronor. En liknande åtgärd anser

jag böra vidtagas i fråga om nya elementarskolan.

För utrönande av vilket belopp, som för ändamålet bör äskas hos

riksdagen, torde man böra erinra sig, att enligt rektorns beräkning skolkassan

har behov av en ökad tillgång av omkring 15,000 kronor. Under

antagande av att de till kassan betalande lärjungarna utgöra vid pass 430

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 291.

finner rektorn, att för år räknat ett ökat belopp av 35 kronor för varje

sådan lärjunge vore erforderligt. Då den nu föreskrivna avgiften till

skolkassan utgör 32 kronor 50 öre för år, skulle hela årsavgiften till

kassan för varje betalande lärjunge under år 1918 uppgå till 67 kronor

50 öre. Om nu lärjungen själv skall vidkännas en avgift till skolkassan,

motsvarande två terminsavgifter av 15 kronor, alltså för hela året 30

kronor, skulle staten hava att svara för återstående 37 kronor 50 öre.

Man bör emellertid ihågkomma, att skolkassan vid nya elementarskolan

motsvarar ej allenast ljus- och vedkassan vid annat allmänt

läroverk utan även biblioteks- och materiellkassan vid dessa. Till sistnämnda

kassa utgår lör närvarande en terminsavgift av lägst 4 kronor 50

öre, högst 7 kronor. Med beräknande att de betalande lärjungarna vid nya

elementarskolan böra svara för utgifter, för termin motsvarande sistnämnda

belopp, bör ett belopp av 14 kronor avdragas å ovannämnda belopp av 37

kronor 50 öre. Varje lärjunge skulle då under år 1918 till skolkassan

erlägga 44 kronor, och på statens andel skulle komma ett belopp av 23

kronor 50 öre, eller för 430 lärjungar 10,105 kronor. Detta belopp borde,

i likhet med motsvarande under näst föregående punkt beräknade belopp,

ökas med 10 %, alltså till 11,115 kronor. Beloppet bör, avrundat till

11,000 kronor, anvisas såsom förslagsanslag.

Samtliga ovannämnda belopp, 3,227 kronor, 2,429 kronor och 11,000

kronor, böra såsom erforderliga under år 1918 uppföras å tilläggsstat för

nämnda år. Vad jag under näst föregående punkt yttrat rörande där avsedda

anslagsmedels fördelning in. m. bör i motsvarande tillämpning gälla

beträffande nyssnämnda anslag å 11,000 kronor.

Under åberopande av det anförda tillstyrker jag förslag till riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda

förslagsanslag

dels för täckande av den i statens provskolas, nya

elementarskolans, räkenskaper vid 1917 års slut bokförda

bristen i skolkassan ett belopp av högst 3,227 kronor,

dels till förstärkande av de skolkassan vid nya elementarskolan

under år 1918 till buds stående medel ett

belopp av högst 2,429 kronor,

dels ock för täckande av de utgifter, som under år

1918 skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa

men som ej kunna utgöras medelst terminsavgifter å

sammanlagt 44 kronor av varje betalande lärjunge, ett

belopp av 11,000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 291.

[10.]

Tackande av

brist i staten

för iren 1916

och 1917 för

folkskolöverstyrelsen.

Folkundervisningen.

Folkskolöverstyrelsen.

1. Täckande av brist i staten för åren 1916 och 1917 för folkskolöverstyrelsen.

I den ordinarie stat för folkskolöverstyrelsen, som godkändes

av 1914 års senare riksdag, ingick ett anslag å 14,300 kronor för tillfällig

adjunktion, vikariatsersättning, expenser in. m. Av detta belopp voro

3,025 kronor beräknade till arvoden åt semestervikarier, 875 kronor till

expenser för bibliotekskonsulenterna, och 10,400 kronor till övriga expenser

in. m. Av sistnämnda belopp skulle bestridas: arvoden till två amanuenser

och övriga extra ordinarie befattningshavare (med undantag för

en amanuens, vilkens arvode utgår å extra stat), utfyllnad av vikariatsersättningar

vid tjänstledighet för sjukdom, ersättning till sakkunniga, som

för särskilda ärenden tillfälligtvis måste anlitas, ersättning för tillfällig arbetshjälp

inom kansliet eller med vaktmästargöromålen, omkostnader för

uppvärmning, belysning och renhållning av överstyrelsens lokal, inköp av

böcker och tidskrifter, papper och andra skrivmaterialier, tryckning av årsredogörelse,

blanketter, liggare, cirkulär och andra meddelanden, annonsering

av lediga tjänster, avgifter för telefon och telegram, inköp och underhåll

av inventarier, transportkostnader för större försändelser m. m.

Nyssnämnda belopp för expenser m. m., 10,400 kronor, var detsamma,

som vid beslutet om folkskolöverstyrelsens inrättande år 1913 hade blivit

av riksdagen för ändamålet uppfört å den då godkända staten för det nya

ämbetsverket. Detta belopp hade givetvis icke kunnat fastställas på grundval

av någon noggrannare uppskattning av behovet utan bestämts blott

med hänsyn därtill, att läroverksöverstyrelsens anslag för motsvarande

ändamål uppgått till sagda belopp. Erfarenheten från den tid, folkskolöverstyrelsen

varit i verksamhet, har emellertid ådagalagt, att anslaget icke

varit tillräckligt för sitt ändamål. I sin framställning den 30 september

1915 angående anslagsbehov för år 1917 anförde också överstyrelsen, att

det visat sig förenat med stor svårighet att få expensanslaget att förslå

till alla de olika ändamål, för vilka det vore avsett eller som med den

alltjämt växande omfattningen av överstyrelsens verksamhet därur måste

tillgodoses. I skrivelse den 30 september 1916 angående anslagsbehov

för år 1918 anmälde vidare överstyrelsen, att berörda anslag under år

1915 visat sig otillräckligt, varjämte överstyrelsen såsom sin mening uttalade,

att anslaget bort vara omkring 5,000 kronor högre, för att de utgifter,

för vilka det vore avsett, skulle kunnat under år 1916 därur bestridas.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj.ts A''åd. Proposition Nr 291.

Sedermera inkom överstyrelsen till Kungl. Maj:t med en skrivelse av

den 27 november 1916, i vilken överstyrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t

täcktes till förstärkande av det i överstyrelsens stat uppförda anslaget för

tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. in. av tillgängliga

medel anvisa ett belopp av 5,554 kronor 49 öre. överstyrelsen erinrade

därvid om de utgifter, som skola bestridas av ifrågavarande anslag, samt

anförde vidare bland annat:

De omkostnader för år 1915, vilka bort. bestridas från ifrågavarande anslag, uppgingo

till ett sammanlagt belopp av 19,854 kronor 49 öre och fördela sig på olika

poster med följande belopp:

Arvoden till amanuenser och extra biträden...... kronor 4.258: 67

Semesterarvoden................................... » 2,588:28

Vikariatsersättning................................................ > 122:49

Arvoden till särskilda sakkunniga........................ » 147:40

, Ved och kol ......................................................... > 1,324:15

Belysning och gas................................................ * 309:43

Städning och tvätt................................................ > 1,207:30

Telefon och telegram ........................................ » 1,216:47

Böcker och tidningar .......................................... » 540:10

Papper, skrivmaterialier och bindning ............... » 4.060:46

Tryckning och renskrivning................................. » 2,325: 75

Inventarier............................................................ > 1,344:63

Annonskostnad...................................................... » 52:24

Diverse ................................................................. » 357:12

Summa kronor 19,854: 49

Beträffande de särskilda posterna torde följande böra anföras.

Posten arvoden till amanuenser och extra biträden innefattar arvode till en amanuens

och ett manligt biträde för statistiska och därmed jämförliga arbeten, båda med

fastare anställning, ävensom gratifikationer och tillfälliga arvoden åt en amanuens och

två kvinnliga biträden.

I fråga om posten papper, skrivmaterialier och bindning, vilken kan synas hög,

är att märka,, att densamma omfattar icke blott överstyrelsens eget utan ock bibliotekskonsulenternas

behov i detta hänseende, att vidare på grund av det stora antalet

av de myndigheter och anstalter, med vilka överstyrelsen skall stå i förbindelse, åtgången

av papper, kuvert och dylikt blir jämförelsevis mycket stor, att redan under

år 1915 avsevärd prisstegring å hithörande artiklar inträdde, samt att slutligen under

år 1915 måst anskaffas en del nya blanketter, formulär, liggare m. m., vilka dragit

dryga kostnader.

I posten tryckning och renskrivning ingår ett avsevärt belopp för tillfällig hjälp

med renskrivning, som måst anlitas, enär det nödvändiga arbetet icke kunnat av de

ordinarie skrivbiträdena medhinnas. Beträffande tryckningskostnaderna bör anmärkas,

att det stora antalet myndigheter och läroanstalter, till vilka överstyrelsen har att utsända

meddelanden, medför avsevärda kostnader för tryckning av cirkulär och dylikt.

Vad beträffar posten inventarier torde böra nämnas, att i densamma ingå kostnader

för en skrivmaskin, som oundgängligen måst anskaffas, samt för en del hyllor och

skåp, som med arkivets snabba tillväxt blivit nödvändiga.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 höft. (Nr 291.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Slutligen må erinras, att kostnaderna för uppvärmning, belysning och renhållning

avse icke blott överstyrelsens egen utan jämväl bibliotekskonsulenternas lokal.

I fråga om övriga utgiftsposter torde några särskilda upplysningar icke vara erforderliga.

Då det anslag, varmed de nu angivna omkostnaderna å tillhopa 19.854 kronor

49 öre skulle bestridas, såsom förut nämnts, uppgår till allenast 14,300 kronor, fanns

vid avslutandet av 1915 års räkenskaper tydligen ingen annan utväg än att till år

1916 uppskjuta likviderandet av räkningar till ett belopp av 5,554 kronor 49 öre.

Överstyrelsens förhoppning var att genom iakttagande av den största sparsamhet

i det hela och återhållsamhet i fråga om anskaffande av böcker, inventarier och dylikt

kunna under år 1916 åstadkomma någon minskning av den balans, som uppstått under

år 1915. .

Då den ekonomiska ställningen, sådan den kommer att te sig vid 1916 ars

slut, nu kan i det närmaste överblickas, visar det sig emellertid, att det icke blott

icke kommer att lyckas att minska bristen från år 1915, utan att det icke heller blir

möjligt att under år 1916 begränsa utgifterna inom anslagets ram.

Två omständigheter hava företrädesvis medverkat till detta ogynnsamma förhållande.

Först är att beakta den alltjämt fortgående ökningen av arbetet inom överstyrelsen.

Denna har i flera häuseenden medfört stegrade kostnader och bland annat

nödvändiggjort en ökad användning av extra ordinarie arbetskrafter, varav följt, att

posten arvoden till amanuenser och extra biträden icke såsom överstyrelsen^ hoppats

kunnat minskas utan i stället stegrats. I sammanhang härmed kan framhållas, att

hristen på arbetskrafter i ett par fall föranlett anlitande av särskilda sakkunniga för

biträde vid vissa svårare och brådskande frågors handläggning, vadan posten arvoden

till särskilda sakkunniga ökats.

Den andra omständigheten, som medfört stegring av kostnaderna, är den särskilt

under år 1916 så starkt framträdande prisstegringen å allehanda förnödenheter och

arbeten, varvid särskilt är att taga hänsyn till ko-tnaderna å papper och tryck, vilka

på kort tid ungefär fördubblats. Särskilt har tryckningskostnadernas ökning medfört,

att tryckningen av överstyrelsens årsberättelse blev synnerligen kostbar, helst som berättelsen

för att någorlunda kunna motsvara sin uppgift måst erhålla ett ganska betydligt

omfång och tryckas i ett jämförelsevis stort antal exemplar, därvid dock av

sparsambetsskäl en stor del av upplagan tryckts på papper av relativt billig kvalitet.

Då de förhållanden, som gjort det här ifrågavarande anslaget otillräckligt för

det föreliggande behovet, ju alltjämt fortfara, är tydligt, att det icke kan bliva möjligt

för överstyrelsen att under ett kommande år avarbeta den balans, som nu uppkommit,

och överstyrelsen förutser, att det icke heller under ar 1917 skall lata sig gorå att

med det tillgängliga anslaget bestrida alla nödvändiga utgitter.

Då överstyrelsen icke heller förfogar över medel, genom vilka det kan bliva möjligt

att ytterligare balansera den förefintliga bristen, ser överstyrelsen ingen annan

utväg än att hos Kungl. Maj:t anhålla om anvisande av särskilt anslag till bristens

täckande.

Enligt den förut lämnade utredningen uppgingo de kostnader för år 1915, som

icke kunde gäldas med sagda års anslag, till 5,554 kronor 49 öre, vilket belopp alltså

nu närmast skulle erfordras.

Med anledning av sistnämnda skrivelse anvisade Kungl. Maj:t genom

beslut den 19 december 1916 omförmälda belopp, 5,554 kronor 49 öre,

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts Mild. Proposition Nr 291.

59

för berörda ändamål och anbefallde statskontoret att förskottsvis av tillgängliga

medel på rekvisition utbetala beloppet till överstyrelsen samt att

framdeles hos Kungl. Maj:t anmäla förskottet till ersättande. Efter sådan

anmälan har Kungl. Maj:t i proposition om tilläggsstat för riksstaten för

år 1918 under åttonde huvudtiteln, punkten 44, föreslagit riksdagen att

anvisa medel till ersättande av nämnda förskott. Efter vad jag inhämtat,

uppbar överstyrelsen sistnämnda belopp under år 1917, varför sagda belopp

kommer att av överstyrelsen redovisas i 1917 års räkenskaper.

Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 3 december 1917 anhållit

om ytterligare ett belopp av 5,551 kronor 32 öre till täckande av under

år 1916 uppkommen brist i förutnämnda anslag för tillfällig adjunktion,

vikariatsersättning, expenser m. m. Till stöd för denna framställning har

överstyrelsen anfört:

I sin framställning den 27 november 1916 har överstyrelsen närmare redogjort

för de utgifter, som skola bestridas av här ifrågavarande anslag å 14,300 kronor, ävensom

angivit de belopp, till vilka sagda utgifter, fördelade på vissa huvudposter, uppgått

för år 1915. Motsvarande omkostnader för år 1916 uppgå till följande belopp:

Arvoden till amanuenser och extra biträden ... kronor 5,176:01

Semesterarvoden ................................................ » 2,585: 21

Vikariatsersättning .................. » 147:59

Arvoden till särskilda sakkunniga ..................... * 506:50

Ved och kol ....................................................... » 1,643: 75

Belysning och gas.............................................. » 205:70

Städning och tvätt ............................................. » 1.243:54

Telefon och telegram......................................... » 1,058:97

Böcker och tidningar.............. » 586:84

Papper, skrivmaterialier och bindning............... » 3 591:18

Tryckning och renskrivning ............................. j 2,324:80

Inventarier.......................................................... » 500:95

Aunonskostnad..................................................... » 93:61

Diverse.............................................................. » 186:67

Summa kronor 19,851:32

Eu jämförelse med motsvarande belopp för år 1915 visar, att ett flertal poster

för båda åren uppgå till ungefärligen samma belopp, att posterna belysning och gas,

telefon och telegram, papper, skrivmaterialier och bindning, inventarier samt diverse

för år 1916 kunnat hållas lägre än beloppen för år 1915 men att posterna arvoden

till amanuenser och extra biträden, arvoden till särskilda sakkunniga samt ved och kol

under år 1916 blivit avsevärt högre än under år 1915. Anledningen till sistnämnda

förhållande är dels det med det alltjämt tillväxande arbetet inom överstyrelsen ökade

behovet av arbetskrafter, dels prisstegringen å bränsle.

Då, såsom förut nämnts, det anslag, varur nu angivna omkostnader, tillhopa

19,851 kronor 32 öre, skolat bestridas, uppgår till 14,300 kronor, måste vid avslutandet

av 1916 års räkenskaper, på samma sätt som skedde vid 1915 års bokslut, likviderandet

av räkningar till ett belopp av 5,551 kronor 32 öre överskjutas till år 1917.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Att under år 1917 åstadkomma någon minskning i den sålunda uppkomna balansen

bar, såsom överstyrelsen redan i sin förutnämnda skrivelse den 27 november

1916 förutsatte, icke befunnits möjligt. I stället har anslaget även för år 1917 visat

sig otillräckligt, vadan jämväl i detta års räkenskaper en balans kommer att uppstå,

som synes bliva ej oväsentligt större än för år 1916. Detta har sin naturliga förklaring

i de starka prisstegringar, framför allt å bränsle, tryck och papper, som inträffat

under året. Sedan räkenskaperna för år 1917 hunnit avslutas, blir det därför oundvikligt

för överstyrelsen att göra underdånig framställning om erforderliga medel för

täckande av sagda års brist.

På grund av remiss hava utlåtanden i ämnet avgivits av kammarrätten

den 10 januari 1918 och av statskontoret den 16 februari 1918.

Kammarrätten har i ärendet inhämtat yttrande från sin revisionsavdelning

och såsom eget utlåtande åberopat sagda yttrande. Revisionsavdelningen

har anfört följande: •

Folkskolöverstyrelsens räkenskaper för år 1916 upptaga i enlighet med staten

för överstyrelsen anslaget för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m.

till 14,300 kronor. Detta belopp har under samma år för de med anslaget avsedda

ändamål helt och hållet förbrukats. De till grund för utgifterna liggande verifikationerna

hava icke givit anledning till någon anmärkning från revisionens sida.

Statskontoret hemställer, att det av folkskolöverstyrelsen nu begärda

beloppet måtte hos riksdagen äskas å tilläggsstat för år 1918.

Sedermera har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 9 mars 1918 anhållit

om ett belopp av 9,001 kronor 26 öre till täckande av under år

1917 uppkommen brist i förberörda anslag för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning,

expenser m. m. Överstyrelsen erinrar därvid först om sin

i förut omförmälda skrivelse den 3 december 1917 uttalade farhåga, att

anslaget skulle även under år 1917 komma att, på grund av de starka

prisstegringarna framför allt å bränsle, tryck och papper, visa sig otillräckligt.

Därefter anför överstyrelsen:

Då numera anslagets ställning vid 1917 års slut kan överblickas, anhåller överstyrelsen

att få göra underdånig framställning om de medel, som behövas för täckande

av sagda års brist.

Fördelas omkostnaderna för år 1917 på samma huvudposter, som upptagits i

förutnämnda underdåniga framställning rörande den under år 1916 uppkomna bristen,

erhållas följande belopp:

Arvoden till amanuenser och extra biträden ... kronor 6,757:83

Semesterarvoden ................................................ » 2,806:03

Vikariatsersättning............................................. » 52:48

Arvoden till särskilda sakkunniga .................. > 823:60

Ved och kol ....................................... » 2.208: 10

Belysning och gas............................................. » 284:02

Städning och tvätt............................................. > 1,552: 95

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Summa kronor 23,301:26

De flesta poster förete, såsom framgår av en jämförelse med motsvarande belopp

för år 1916, ökning. Den väsentligaste kostnadsstegringen kommer emellertid på

posterna arvoden till amanuenser och extra biträden, arvoden till särskilda sakkunniga,

ved och kol samt tryckning och renskrivning, och den har förorsakats dels av det

ökade behovet av arbetskrafter inom överstyrelsen samt nödvändigheten av ökning

utav amanuensers och extra biträdens arvoden, dels av prisstegringarna å förbrukningsartiklar

samt å tryck.

Dragés från förestående utgiftsbelopp det tillgängliga anslaget för ifrågavarande

utgifters bestridande, 14,300 kronor, uppstår en brist av 9,001 kronor 26 öre, som, i

likhet med vad som skett med avseende å 1915 och 1916 årens bokslut, får överbalanseras

till 1918 års räkenskaper genom att uppskjuta likviderandet av räkningar å

sagda belopp.

Då anslaget för det ändamål, varom här är fråga, under år 1918 utgår med

väsentligt högre belopp än tidigare, är det givetvis att förvänta, att någon brist av

den omfattning, som förekommit under åren 1915, 1916 och 1917, icke skall uppstå

under innevarande år. Om det skall bliva möjligt att fullt begränsa utgifterna inom

anslagets ram kan tydligen ännu icke bedömas, men det må i detta avseende bemärkas,

att priserna i många fall numera stegiats till en långt större höjd än vad som kunde

förutses, då överstyrelsen hösten 1916 framlade de beräkningar, på vilka anslagsäskandet

för år 1918 grundades,

över denna framställning har statskontoret den 14 mars 1918 avgivit

infordrat utlåtande, och såsom sin mening uttalat, att även det nu ifrågavarande

beloppet syntes böra hos riksdagen äskas å tilläggsstat för år 1918.

Telefon och telegram ....................................... kronor 995: 52

Böcker och tidningar ....................................... » 661:04

Papper, skrivmaterialier och bindning ........... » 3,498: 59

Tryckning och renskrivning.............................. » 2.666:27

Inventarier......................................................... » 486: 15

Annonskostnad................................................... » 107:57

Diverse ............................................................... » 401:11

För vart och ett av åren 1915—1917 utgjorde det i folkskolöverstyrelsens

stat upptagna anslaget för tillfällig adjunktion, vikariatsersättning,

expenser m. m. 14,300 kronor. Från och med år 1918 är det ordinarie

anslaget höjt med 4,700 kronor till 19,000 kronor, varjämte riksdagen för

år 1918 beviljat på extra stat ett anslag av 1,650 kronor till förstärkande

av ifrågavarande anslag. Av den i det föregående lämnade redogörelsen

för utgifterna under detta anslag framgår, att dessa uppgingo för år 1915

till 19,854 kronor 49 öre, för år 1916 till 19,851 kronor 32 öre och för

år 1917 till 23,301 kronor 26 öre, vadan sålunda å anslaget uppstått en

brist av 5,554 kronor 49 öre för år 1915, 5,551 kronor 32 öre för år

1916 och 9,001 kronor 26 öre för år 1917.

Departe
mentschefeu.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Redan i sin skrivelse den 30 september 1915 angående anslagsbehoven

för år 1917 uttalade överstyrelsen den farhågan, att berörda anslag, enligt

den erfarenhet som överstyrelsen då vunnit, skulle visa sig otillräckligt

för bestridande av de kostnader, som därmed vore avsedda, men överstyrelsen

förklarade sig då, på grund av nödvändigheten att under förhandenvarande

förhållanden iakttaga all möjlig sparsamhet, avstå från att

framställa förslag om anslagsökningar. Att denna farhåga besannats har

tydligen sin grund dels i de inträdda prisstegringarna, dels i den omständigheten,

att överstyrelsens verksamhet blivit av större omfattning, än som

från början kunnat förutses. Av överstyrelsens i det föregående lämnade

redogörelser synes framgå, att de gjorda utgifterna äro sådana, som varit

för överstyrelsens verksamhet oundgängliga. Och det förhållandet, att

vissa utgiftsposter under år 1916 — exempelvis belysning och gas, telefon

och telegram, papper, skrivmaterialier och bindning — och några sådana

poster även under år 1917 stannat vid lägre belopp än under närmast

föregående år, synes ådagalägga, att överstyrelsen eftersträvat all den

sparsamhet, som varit förenlig med arbetets jämna gång.

Såsom förut nämnts, har Kungl. Maj:t till täckande av den under år

1915 uppkomna bristen förskottsvis anvisat ett motsvarande belopp. Av överstyrelsens

förberörda skrivelser den 3 december 1917 och den 9 mars 1918

framgår, att anslaget icke lämnat möjlighet till någon förminskning av den

brist, som uppkommit under år 1916, och att de ökade medel, som från och

med år 1918 stå till överstyrelsens förfogande, icke heller torde komma att

visa sig tillräckliga för att minska den under år 1917 uppkomna bristen. Då

den sammanlagda bristen för de båda sistnämnda åren utgör 14,552 kronor

58 öre, torde detta belopp med utelämnande av öretalet nu böra äskas

hos riksdagen till täckande av densamma. De för ändamålet erforderliga

anslagen torde böra erhålla karaktären av förslagsanslag, högst de nämnda

beloppen, samt uppföras på tilläggsstat för år 1918.

Jag hemställer således, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa

dels till täckande av under år 1916 uppkommen

brist i staten för folkskolöverstyrelsen ett belopp av

högst 5,551 kronor,

dels ock till täckande av under år 1917 uppkommen

brist i samma stat ett belopp av högst 9,001 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj.ta Nåd. Proposition Nr 291.

63

Abnormundervisningen.

1. Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden i fråga om uppförande av nybyggnad för

hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t behagade föreslå riksdagen

att, under förutsättning av att riksdagen i enlighet

med Kungl. Maj:ts i propositionen nr 275 förut denna

dag framställda förslag beviljar ett anslag av 450,000

kronor till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med upprättade ritningar av nybyggnad för hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda, därav anvisa på tilllägg

sstat för år 1918 såsom reservationsanslag ett belopp

av 200,000 kronor.

[11]

Nybyggnad

förhantverksskolan

i

Kristinehamn

för blinda.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

[12.]

Täckande av

brist i räkenskaperna

vid

Chalmers tekniska

institut

m. m.

Den tekniska undervisningen
1.

Täckande av brist i räkenskaperna vid Chalmers tekniska

institut m. m. För vart och ett av åren 1914—1916 har riksdagen på

grund av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar beviljat ett belopp

av 6,000 kronor till förstärkning av det å Chalmers tekniska instituts

ordinarie stat uppförda anslaget å 12,000 kronor till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter. För år 1917 höjdes det extra anslagsbeloppet

till 12,000 kronor, med vilken summa det jämväl utgår för

år 1918.

I skrivelse den 28 augusti 1917 anhöll styrelsen för institutet, att

Kungl. Maj:t måtte till riksdagen göra framställning om höjning av förevarande

extra anslag till 20,000 kronor för år 1919. I motiveringen för

denna framställning lämnade styrelsen en sammanställning av utgifterna för

uppvärmning, belysning och diverse ändamål under åren 1912 till och med

1916, vilken sammanställning utvisade, att vid 1912 års slut förefanns eu

brist av 2,307 kronor 61 öre, vilken sedermera år från år ökats, så att

den vid 1916 års slut uppgick till 12,657 kronor 35 öre. I anledning av

styrelsens anhållan har Kungl. Maj:t, i enlighet med min av statsrådets

övriga ledamöter biträdda hemställan, i statsverkspropositionen till 1918

års riksdag, åttonde huvudtiteln, punkten 206, föreslagit riksdagen att till

förstärkning av ovannämnda ordinarie anslag å 12,000 kronor anvisa på

extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 20,000 kronor.

Kungl. Maj:ts berörda förslag har ännu icke av riksdagen slutbehandlats.

I skrivelse den 20 mars 1918 har nu styrelsen för Chalmers tekniska

institut gjort framställning om avlåtande av proposition till 1918 års

riksdag att på tilläggsstat för år 1918 bevilja institutet dels ett anslag å

högst 16,600 kronor till täckande av den vid 1917 års slut förefintliga

bristen i anslaget till uppvärmning, belysning och diverse utgifter, dels

ett anslag å högst 7,500 kronor till samma ändamål för år 1918.

Till stöd för denna framställning har styrelsen, efter erinran om sin

förutnämnda skrivelse den 28 augusti 1917, anfört följande:

För år 1917 hade styrelsen till sitt förfogande för bestridande av utgifterna till

uppvärmning, belysning och diverse

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

ett ordinarie anslag

ett extra anslag ........

elevavgifter.................

hyres- och räntemedel

............ kronor 12.000: —

............ » 12.000: —

............ » 14.600: —

............ » 3,400: —

Summa kronor 42,000: —

[I*]

Utgifterna för uppvärmning, belysning och diverse utgifter under år 1917 uppgå

till 46,244 kronor 77 öre, i följd varav bristen ytterligare ökats, så att den vid 1917

års slut torde uppgå till i runt tal 16,600 kronor. Till bestridande av 1918 års ut
fjifter

till uppvärmning och belysning har styrelsen att disponera ungefär samma beopp

som föregående år. Det är därför uppenbart, att bristen under år 1918 ytterligare

kommer att ökas, och med nuvarande bränslepriser torde ökningen kunna

uppskattas till ungefär 7,500 kronor.

I infordrat utlåtande den 26 mars 1918 har statskontoret tillstyrkt

bifall till den gjorda framställningen.

Man har ansett sig kunna hysa förhoppning om att den brist i ifråga- Dopartevarande

anslagsmedel, som redan några år förefunnits, skulle så småningom m0Bt8eh*fe

kunna avarbetas. Särskilt trodde man sig kunna förvänta detta, då det

för ändamålet anvisade extra anslaget vid 1916 års riksdag fördubblades.

Emellertid har bristen alltjämt ökats, och den uppgick, enligt vad styrelsen

upplyst, vid 1917 års utgång till ett belopp av omkring 16,600 kronor.

Styrelsen har med hänsyn till de ständigt ökade anspråken på omförmälda

anslag icke längre ansett sig kunna balansera bristen utan begärt dess ersättande.

Jag finner även nödigt att befria styrelsen från de svårigheter,

som måste följa av ett fortsatt underskott i räkenskaperna. För ändamålet

bör framställning göras till riksdagen om beviljande av ett förslagsanslag,

högst 16,600 kronor, på tilläggsstat för år 1918.

Det är naturligen främst de under senare år stegrade bränsleprisen,

som föranlett, att de för ifrågavarande ändamål tillgängliga medlen visat

sig otillräckliga, och som förmått riksdagen att för åren 1917 och 1918 fördubbla

de tidigare å extra stat anvisade anslagen för ändamålet. Denna

stegring har visat sig vida kraftigare än som kunnat förutses, då anslag

för år 1918 av Kungl. Maj:t begärdes hos riksdagen.

Av denna anledning har nu styrelsen framkommit med anhållan om

tilläggsanslag jämväl för år 1918. Aven denna begäran synes mig böra

föranleda framställning till riksdagen. Vad tilläggsanslagets belopp angår,

synes mig den av styrelsen ifrågasatta anslagssumman, 7,500 kronor,

vara väl högt tilltagen och följaktligen kunna något nedsättas. Med

hänsyn till den ökning av bristen, som under år 1917 ägde rum med

omkring 4,000 kronor, samt till de ytterligare stegrade prisen å alla förnödenheter

torde anslagsbeloppet, lämpligen böra sättas till 6,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 257 höft. (Nr 291). 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

[13.]

Tickande av

brist i tekniska

skolans

i Stockholm

räkenskaper

m. m.

66 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Hos riksdagen bör därför nu för ändamålet å tilläggsstat för år 1918

äskas ett förslagsanslag å högst ytterligare sistnämnda belopp, 6,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa

dels till täckande av den vid 1917 års utgång förefintliga

bristen i det i staten för Chalmers tekniska

institut uppförda ordinarie anslaget till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter ett belopp av högst

16,600 kronor,

dels ock till förstärkande under år 1918 av nyssnämnda

i institutets stat uppförda ordinarie anslag ett

belopp av högst 6,000 kronor.

2. Täckande av brist i tekniska skolans i Stockholm räkenskaper

m. m. Under förevarande punkt anhåller jag att få anmäla ett ärende rörande

tekniska skolan i Stockholm, vars ekonomi under nu rådande dyrtidsförhållanden

blivit undergrävd och därför torde böra stödjas genom anvisande

av ytterligare anslag. Anledningen till skolans ekonomiska svårigheter är,

såsom man redan i förväg kunnat antaga, att söka i de högt uppdrivna

bränsleprisen.

Den 11 juli 1879 fastställde Kungl. Maj:t stat för tekniska skolan i

Stockholm. Denna stat slutade på ett belopp av 97,500 kronor. Statsanslaget

till skolan utgjorde blott 86,500 kronor; återstående 11,000 kronor

skulle täckas genom skolavgifter, avkastning av en fond — Sjöstedtska

fonden — samt ersättningar för uppvärmning och vattenförbrukning, vilka

till skolan erlades av två den tiden i skolbyggnaden inrymda allmänna

inrättningar.

Statens anslag på ordinarie stat uppgår numera, efter skedda förhöjningar,

till 97,075 kronor. Därutöver beräknas alltjämt ett tillskott av

11,000 kronor för fyllande av utgiftsstatens summa.

Samtidigt med en av höjningarna av statsanslaget blev skolan delaktig

av ett anslag å 7,500 kronor från Stockholms stad. Detta, som har

karaktären av ett ordinarie anslag, tillkom i sammanhang med utvidgning

av skolans undervisning på vissa områden, därvid medel erfordrades till

nya och förhöjda avlöningar samt till inköp och underhåll av inventarier

ävensom till kemiska laborationer.

Staten lämnar sedan några år även anslag å extra stat till tekniska

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291. 67

skolan i Stockholm, nämligen dels för provisorisk lönereglering, dels för

uppehållande av verksamheten vid läroanstalten. För det förra ändamålet

utgår sedan år 1912 4,000 kronor årligen; anslaget till uppehållande av

verksamheten, först beviljat för år 1911, utgör numera ett till 17,325 kronor

för år höjt belopp.

Med hänsyn till den förmån Stockholms stad för sin lägre tekniska

undervisning åtnjutit genom tekniska skolan, har det ansetts påkallat, att

Btaden, utöver ovannämnda belopp av 7,500 kronor, understödjer skolan

med år för år beviljade anslag, motsvarande ovannämnda extra statsanslag,

vilka beviljas under villkor om sådant understöd. Staden har ock

efterkommit statsmakternas uppfordran härtill.

1 skrivelse den 13 mars 1917 begärde styrelsen för tekniska skolan i

Stockholm Kungl. Maj:ts mellankomst med anledning av skolans iråkade

ekonomiska svårigheter. Styrelsen anförde:

Enligt gällande stat för tekniska skolan i Stockholm är för skolans uppvärmning

beräknat ett årligt belopp av 5,000 kronor, och har detta belopp före det nu pågående

kriget i regel visat sig vara tillfyllest. Emellertid har världskriget som bekant bland

aunat medfört en oerhörd prisstegring å kol och koks här i landet, vilket haft till

följd, att ovanberörda anslag v hat sig omöjligt kunna räcka att täcka de med skolans

uppvärmning förenade kostnaderna.

Under tiden före krigsutbrottet har årligen under hösten inköpts den kvantitet

kol och koks, som ansetts erforderlig för skolans uppvärmning under hela läsåret, vadan

sålunda kostnaden för skolans uppvärmning under vårterminen bestritts med under

föregående hösttermin tillgängliga medel. På hösten 1915 kunde på grund av bristande

tillgång vinterbehovet endast delvis täckas, så att, då år 1916 ingick, kolförrådet var

i det närmaste förbrukat.

Under vårterminen 1916 åtgick hela det för uppvärmning beräknade anslaget för

året. Då sedan bränslebehovet för vintern 1916—1917 skulle täckas och priserna alltjämt

voro i stigande, ansåg styrelsen rådligt att på en gång inköpa hela den erforderliga

mängden av kol och koks, något som ock visat sig medföra en väsentlig besparing.

Leveransen gjordes efter infordrande av anbud från olika håll, bland annat

från statens järnvägar och från Lavens kolim portaktie bolag, och totalkostnaden var enligt

närslutna räkmngsavskrift 10,053 kronor 59 öre.

Bristen för år 1916 utgör enligt bifogade beräkning av skolans kassaförvaltare i

avrundat tal 7,000 kronor. Det under hösten inköpta kolförrådet antages vara tillräckligt

för innevarande uppvärmning^period. Den redan utbetalade kostnaden härför

utgör 5,700 kronor, vadan brist för löpande året redan förefinnes. Styrelsen har för

avsikt att i början av oktober 1917, då förhållandena säkrare kunna överblickas, härom

inkomma med utredning.

På grund av vad här ovan anförts får styrelsen hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

till täckande av förefintlig brist i skolans anslag till uppvärmning för år 1916 utverka

ett extra anslag av 7,000 kronor, att snarast möjligt ställas till styrelsens disposition.

Den i styrelsens skrivelse omförmälda, av verifikationer åtföljda beräkningen

var av denna lydelse:

[13-]

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Utgifter för värme vid tekniska skolan i Stockholm under år 1916.

Utgivet för kol och koks enligt räkningar .......................................... kronor 15,582: Öl

» » ved enligt räkningar ........................................................ » 1,243:70

> » diverse andra räkningar ................................................... » 902:20

kronor 17.728:81

Det beräknade anslaget för värme är................................................... » 5 000: —

Brist kronor 12,728:81

varifrån är att avräkna så mycket av höstinköpet av kol och koks,

som förbrukas under år 1917. Kostnaden för höstinköpet, som

beräknas täcka behovet för innevarande uppvärmningsperiod, utgjorde

10,053 kronor 59 öre. Med beräkning av 3 månaders

uppvärmning under hösten 1916 och 4 månader under år 1917

utgör beloppet att avräkna omkring............................................. kronor 5,700: —

vadan verkliga bristen för år 1916 utgör i runt tal........................... > 7,000: —

Stockholm den 9 mars 1917.

W. Laurentz,

kassaförvaltare vid tekniska skolan i Stockholm.

I anledning av styrelsens framställning anbefalldes överståthållarämbetet

genom remiss den 17 mars 1917 att från stadsfullmäktige i Stockholm

infordra och till Kungl. Maj:t inkomma med yttrande, huruvida

stadsfullmäktige vore villiga ikläda sig att bestrida hälften av de kostnader,

som enligt de remitterade handlingarna erfordrades för täckande av

under år 1916 uppkommen brist i det i staten för tekniska skolan uppförda

anslaget till uppvärmning.

Vid den förberedande utredning, som med anledning av nämnda remiss

verkställdes av Stockholms stads drätselnämnds kammarkontor, anmärktes,

att i stadens ordinarie anslag till tekniska skolan, 7,500 kronor, icke

inginge något för uppvärmningskostnader avsett belopp. I stadens förutnämnda

tillfälliga anslag till skolan inginge ej heller några sådana medel

i vidare mån, än att i en post å 750 kronor upptoges »diverse utgifter

för renhållning, uppvärmning, belysning, vattenförbrukning och dylikt».

Det kunde då ej göras gällande, att staden hittills bidragit till de egentliga

omkostnaderna för skolans uppvärmning. Det syntes ock med fog

kunna ifrågasättas, huruvida icke de ökade omkostnaderna för bränsle åtminstone

till viss omfattning borde täckas genom en tillfällig tilläggsavgift

till de vid skolan tillämpade elevavgifterna.

Kammarkontoret ställde sig dock, trots dessa uttalanden, icke av^- visande mot tanken på att staden skulle för det dåvarande deltaga i bestridandet

av ifrågavarande kostnader. I enlighet med beredningsutskottets

tillstyrkande förklarade emellertid stadsfullmäktige genom beslut den 3

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Nåd. Proposition Nr 291. 69

november 1917 staden icke vara villig bidraga till täckande av hälften av j 18.]

den under år 1916 uppkomna bristen i det i staten för tekniska skolan i

Stockholm uppförda anslag till uppvärmning.

Sedan överståthållarämbetet med skrivelse den 20 december 1917 till

Kungl. Maj:t överlämnat stadsfullmäktiges skrivelse med anmälan om ifrågavarande

beslut, inkom styrelsen för tekniska skolan med en den 31 december

1917 dagtecknad skrivelse, varuti styrelsen, efter erinran om sin

föregående -skrivelse, yttrade:

Under år 1917 har någon prissänkning å värmematerial som bekant icke inträtt,

utan hava tvärtom kostnaderna härför än ytterligare stetrrats högst väsentligt. För år

1917 har kostnaden för skolans uppvärmning uppgått till 16.627 kronor 88 öre, vadanäven

för sagda år en brist uppstått å 11,627 kronor 88 öre, vilken brist styrelsen härmed hemställer

måtte bliva täckt genom extra anslag, att snarast möjligt ställas till styrelsens

disposition. Samtidigt tillåter sig styrelsen meddela, att statens bränslekommission beräknat

skolans bränslekostnad för läsåret 1917—1918, sålunda innefattande höstterminen

1917 och vårterminen 1918, till 18,500 kronor. Då under höstterminen 1917 den

effektiva bränsleko-tnaden uppgått till 8.191 kronor 6 öre, måste styrelsen, under förutsättning

att kommissionens beräkning visar sig riktig, vilket synes osäkert, räkna

med en kostnad för vårterminen 1918 av omkring 10,300 kronor, och då hela anslaget

för år 1918 för närvarande icke uppgår till mer än 5,000 kronor, uppstår sålunda

redan under vårterminen 1918, även om hela årsauslaget användes, en brist å minst

5,300 kronor, till vars täckande styrelsen saknar medel. Styrelsen tillåter sig därför

hemställa, att Kungl. Maj:t ville redan nu utverka ett extra anslag åt skolan för täckande

av den merkostnad, som enligt ovanstående uppkommer för skolans uppvärmning

under vårterminen 1918. Uppgift å de medel, som bliva erforderliga för uppvärmningen

under höstterminen 1918, sedan kostnaden härför närmare låter sig beräknas,

torde framdeles få lämnas.

Då skolan saknat tillgångar för att täcka den uppkomna merkostnaden för värme

för år 1916, har styrelsen sett sig nödsakad att för bestridande av kostnaden upptaga

lån i bankinrättning, för vilket lån två av styrelsens ledamöter ingått borgen och

vilket lan givetvis löper med ränta. För täckande av bristen för år 1917 har skolans

kassör förskjutit nödiga medel. Dylika provisoriska nödåtgärder, som hava varit absolut

nödvändiga för skolverksamhetens upprätthållande, kunna emellertid uppenbarligen

icke fortgå, och styrelsen ser sig därför nödsakad hemställa, att de belopp, som erfordras

för täckande av under åren 1916 och 1917 uppkommen brist i värmeanslaget, tillhopa

18 627 kronor 88 öre, redan nu ställas till styrelsens förfogande, då verksamheten

vid skolan eljest icke torde kunna av styrelsen vidare upprätthållas.

Styrelsens båda skrivelser och övriga handlingar i ärendet remitterades

sedermera till statskontoret, som i underdånigt utlåtande den 4 februari

1918 anförde:

Då stadsfullmäktige i Stockholm förklarat sig icke vara villiga att bidraga till

täckande av den under år 1916 uppkomna bristen i det i staten för tekniska skolan i

Stockholm uppförda anslaget till uppvärmning och då någon förpliktelse för staden att

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

[13.] lämna bidrag för ändamålet enligt statskontorets uppfattning icke lärer föreligga, synes

för sagda ar icke böra räknas med något dylikt bidrag. Vad angår de under år 1917

uppkomna och för ar 1918 förutsebara merkostnaderna för samma ändamål föreligger ju

alltid en möjlighet, att stadsfullmäktige, med hänsyn till bristernas avsevärda belopp,

kunna befinnas vara villiga att bidraga till täckandet av ifrågavarande merkostnader.

Även om sa skulle vara fallet, torde den andel av den sammanlagda bristen, vilken

måste bestridas av statsverket, bliva så avsevärd, att anslag för täckande av underskottet

synes böra uppföras å tilläggsstat för år 1918.

I styrelsens för tekniska skolan skrivelse den 31 december 1917 har bristen för

åren 1916 och 1917 angivits till sammanlagt, 18,627 kronor 88 öre. Vid denna beräkning

jiar man utgått frän en brist för år 1916 av 7,000 kronor, vilket belopp erhållits

pa sadant sätt, att viss del av kostnaden av det på hösten 1916 uppköpta bränslet,

som likviderades först i januari 1917, hänförts till 1917 års konsumtion. Enligt en

från tekniska skolans kassaförvaltare av statskontoret införskaffad, på räkenskaperna

grundad uppgift, som här vidlägges, hava under åren 1916 och 1917 för ifrågavarande

ändamål utbetalats sammanlagt 21,966 kronor 16 öre, vartill emellertid böra läggas

6,549 kronor 95 öre avseende inköp under år 1917, vilka ännu ej likviderats, vadan,

då de tillgängliga anslagen uppgå till 10,000 kronor, den verkliga bristen skulle uppgå

till sammanlagt 18,516 kronor 11 öre. Såsom i skolstyrelsens berörda underdåniga

framställning blivit upplyst, bar för täckande tillsvidare av de merkostnader för bränsle,

som uppkommit under år 1916, upptagits ett ^utelöpande lån å 7,000 kronor. Räntekostnaderna

för detta lån hava enligt från kassaförvaltaren erhållen upplysning för år

1917 belupit sig till 463 kronor 75 öre. För år 1918 har räntan under januari boräknats

efter 7 % samt från och med den 1 februari tillsvidare efter 6.5 %.

Det anslag, som kan komma att begäras för täckande av ovanberörda brister,

torde även böra inrymma medel för fyllande av 1918 års anslag för uppvärmning, då

ju med visshet kan förutses, att en betydande brist däri skall uppstå. Bränslekommissionen

har uppskattat bränslekostnaden för konsumtionsåret 1917—1918 till 18,500 kronor.

Då av kassaförvaltarens vid skolan förstberörda uppgift synes framgå, att vissa

bränsleutgifter ej medräknats i detta belopp, torde hela årskostnaden kunna uppskattas

till minst 20,000 kronor, varav allenast 5,000 kronor stå till förfogande.

Sammanlagt skulle alltså — frånsett den ränta på det omskrivna lånet, som kan

ankomma på år 1918 — enligt ovan angivna siffror, vilkas riktighet statskontoret likväl

icke haft tillfälle att närmare pröva, anslag å tilläggsstat till riksstaten för år

1918 erfordras med 33.979 kronor 86 öre, eventuellt med''avdrag för det belopp, med

vilket Stockholms stad kan befinnas vara villig bidraga. Då det icke synes vara riktigt,

att för täckande tillsvidare av den från år 1916 härflytande bristen i skolans räkenskaper

skolans styrelse skall vara nödsakad upptaga län, för vilket ränta måste erläggas,

och då det synes vara nödvändigt, att skolan med det snaraste beredes ersättning

för den under är 1917 uppkomna ökningen i bristen, får statskontoret hemställa om

bemyndigande att till skolans styrelse, mot redovisningsskyldighet, utbetala ett till

19,000 kronor avjämnat belopp, att framdeles ersättas av det anslag, som å tilläggsstat

för år 1918 kan bliva beviljat för täckande av ifrågavarande under åren 1916 —

1918 uppkomna brist i skolans räkenskaper.

Den av statskontoret omförmälda, från kassaförvaltaren införskaffade

handlingen var av följande innehåll:

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kun<jl. Maj.ts Nåd. Proposition År 291. 71

Utgifter för värme vid tekniska skolan i Stockholm.

År 1916 (kalenderåret): Kronor. Kronor.

10/r Johan Lundström & C:o. Kol och koks förbrukade under år 1915 1,850: —

31/„. Lavens kolimport A.-B............................................................. 307: 32

8/7. P. E. Olssou, ved..................................................................... 542: 50

18/t. Johan Lundström & Co. Kol och koks................................. 1,560: —

d:o d:o ................................. 662: —

d:o d:o ................................. 1,150: —

V9. P. E. Olsson, ved..................................................................... 605:50

Diverse andra utgifter ............................................................ 902: 20 7 579; 52

År 1917:

Luvéns kolimport A.-B. för räkning av Vi 1916.................. 10,053:59

21/j- P. E. Olsson, ved..................................................................... 638:20

6/V d:o d:o..................................................................... 904:20

80/u. Stockholms vedaktiebolag ...................................................... 384: It

Via- A.-B. Kol & koks.................................................................... 1.257: —

Diverse andra utgifter ............................................................ 1.149:54

14,386: 64

3-° * * 3ec................................., 2,300: — 6.549: 95 20 936'' 59

Beräknad åtgång under kalenderåret 1918.

Hittills vunnen erfarenhet visar, att bränslekommissionens beräkning av en

kostnad för ved under läsåret 1917—1918 av Kr. 18 500:— rätt väl

stämmer. Under förutsättning av oförändrade vedpriser och med beräkning

av sju månaders uppvärmningsperiod, ställer sig kostnaden

för kalenderåret 1918 ungefär på följande sätt:

Januari-april å kr. 2,600 per mån......................... kronor 10.400: —

Oktoher-Dec. » » » » » ........................ » 7,800: —

P. E. Olsson, ved till kakelugnarna........................ » 1,500: —

Diverse driftkostnader ............................................. » 1,000: — kronor 20.700: —

Med hänsyn till styrelsens omedelbara behov av rörelsemedel har

Kungl. Maj:t enligt beslut den 26 februari 1918 anbefallt statskontoret

att förskottsvis av under händer varande medel till styrelsen mot redovisning

utbetala för uppehållande av verksamheten vid tekniska skolan erforderliga

medel intill ett belopp av 20,000 kronor. Kungl. Maj:t förklarade

sig vilja framdeles förordna om ersättande av förskottet.

[13.]

Tekniska skolans ekonomi befinner sig uppenbarligen i ett mycket Departe

brydsamt läge, förorsakat av de stora utgifterna för bränsle. Såsom sty- me»tsehefen.

relsen omförmält, finnes i skolans stat till uppvärmning uppfört ett anslag

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

[13.] av 5,000 kronor. I själva verket skulle till bestridande av kostnader för

bränsle kunna vara att tillgå även andra medel. Ett vid 1896 års riksdag

på ordinarie stat beviljat anslag å 1,000 kronor till förhöjning av anslaget

till diverse utgifter angavs avse »renhållning, uppvärmning, belysning

m. in. av skolans nyförvärvade lokaler». Likaledes skulle ut ett anslag

till diverse utgifter, ingående bland de av riksdagen på extra stat för

skolan beviljade medel, samt ur ett motsvarande belopp av Stockholms

stads årligen beviljade anslag kunna beräknas någon mindre summa till

uppvärmning. Vidare har enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 maj 1896

medgivits, att styrelsen må beträffande de utgiftsposter i skolans stat, som

icke innefatta löner till föreståndare, överlärare och underlärare samt tjänstemän

och betjänte eller medel till stipendier, pris och belöningar, å eu

post göra minskning och å en annan ökning, endast anslagsbeloppens

summa icke överskredes. Skolans ekonomiska förhållanden hava emellertid,

särskilt under de senare åren, ej varit sådana, att en genom 1896 år*

brev medgiven överflyttning av anslagsmedel kunnat ske till fromma för

bränsleanskaffningen; ej heller har styrelsen kunnat ur ovannämnda, till

uppvärmning jämte andra ändamål avsedda anslagsbelopp förstärka det

egentliga bränsleanslaget å 5,000 kronor. Detta har måst, utan tillskott

från andra håll, draga bränslekostnaderna.

Vid övervägande av huru i styrelsens iråkade svårigheter hjälp skulle

kunna beredas densamma, har först tanken på bidrag härtill från Stockholms

stad framställt sig. Att staden måste hava synnerligen stort intresse

av att undervisningen i skolans flesta avdelningar — främst kanske

afton- och söndagsskolan — uppehälles är uppenbart. Med skäl kunde

ock förväntas större bidrag till skolan från staden än den nu lämnar.

Stadsfullmäktige hava dock avvisat frågan om sådant bidrag i form av tillskott

till täckande av 1916 års brist. Det torde vara synnerligen ovisst,

om fullmäktige under nuvarande förhållanden skulle tillmötesgå en framställning

om dylikt bidrag för åren 1917 och 1918. Vilken utgång en

sådan framställning än komme att få, har jag i allt fall funnit omöjligt

att i avvaktan på ett avgörande därav låta frågan om en lättnad i styrelsens

trångmål bero eller att vid en eventuell framställning till riksdagen,

i förväntan på att staden skulle täcka någon del av anslagsbehovet, föreslå,

att statens anslag sättes till mindre belopp än som motsvarar det föreliggande

behovet eller göres beroende av att visst anslagsbelopp lämnas

även från stadens sida.

Därmed anser jag mig emellertid icke utan vidare hava godtagit stadens

ställning till den förevarande frågan. I sammanhang med den lägre

tekniska undervisningens ordnande kommer, på sätt jag vid annat tillfälle

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

(proposition nr 96/1918) omförmäla tekniska skolan i Stockholm att undergå

en väsentlig omorganisation. En reglering av statens och stadens

inbördes förhållande i avseende å den undervisning, som nu lämnas i de

olika avdelningarna, torde böra ske i samband med det praktiska utformandet

av denna omorganisation och den ekonomiska uppgörelse mellan

staten och Stockholms stad, som därav föranledes. Det blir då tillfälle att

taga i övervägande en lämpligare proportion mellan statens och stadens

kostnader, ån som nu råder, och att i övrigt ordna statens och stadens

rättsförhållanden i fråga om skolan. Att märka är, att den tomt, varå

tekniska skolan nu ligger, är statens och att staten tillsläppt den ojämförligt

största delen av kostnaderna för skolhusbyggnaden.

En utväg till upphjälpande av skolans ekonomi, som vid ovannämnda

utredning hos Stockholms stads myndigheter sattes i fråga, var höjning

av elevavgifterna. Dessa utgöra i den mest besökta av skolans avdelningar,

afton- och söndagsskolan, i regel 5 kronor, i vissa fall dock 50 kronor,

i avdelningen för kvinnliga lärjungar lägst 10 kronor och högst 50 kronor

samt växla i övrigt mellan 15 och 60 kronor, allt för år räknat.

Kammarkontoret hade hos skolans rektor förfrågat sig om möjligheten av

att utkräva tillfälliga avgifter till bestridande av de ökade kostnaderna.

Rektorn svarade, att detta tagits i övervägande, men att man i stället för

att kunna vidtaga sådan ökning varit på grund av rådande särskilda tidsförhållanden

nödsakad att medgiva befrielse från erläggande av stadgade

avgifter i långt större omfattning än vad tidigare varit förhållandet.

Rektorn upplyste tillika, att rätt omfattande inskränkningar i lokalernas

användande vidtagits i syfte att i möjligaste mån nedbringa bränslekostnaderna.

Därjämte anmärkte rektor, att av skolans elever under läsåret

1916—1917, 1,481 till antalet, 1,317 varit anställda i yrken, att 1,029

elever begagnat sig av undervisningen i afton- och söndagsskolan samt att

det vore att befara att, därest extra tilläggsavgifter uttoges, befrielse från

dessas erläggande måste till stor utsträckning medgivas eller ock att antalet

elever, särskilt i afton- och söndagsskolan, komme att nedgå.

Vad rektorn sålunda anfört beträffande ifrågasatt förhöjning av elevavgifterna

har, enligt vad han på förfrågan meddelat, fortfarande giltighet.

Jag har under sådana förhållanden icke funnit tillrådligt att söka genom

uttagande av ökade avgifter nedbringa bristen i bränslekostnaderna.

Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört, lärer det ej återstå

annan utväg än att genom hänvändande till riksdagen förskaffa skolstyrelsen

erforderliga medel för avhjälpande av dess nu omförmålda ekonomiska

trångmål. På sätt statskontoret uttalat, bör man därvid taga i sikte ej blott

att täcka de för åren 1916 och 1917 uppkomna bristerna utan även att

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 höft. (Nr 291.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Kr 291.

[13.] förstärka de för år 1918 till uppvärmning anvisade medlen, varjämte erforderligt

belopp lärer böra beredas till gottgörelse för ränta å det lån,

som styrelsen nödgats upptaga för att hålla skolans verksamhet i gång.

Till täckande av bristerna för åren 1916 och 1917 skulle enligt vad

anförts ett belopp av 18,516 kronor vara tillfyllest — jag frånser öretal.

Enligt vad jag inhämtat, har emellertid vid granskning i kammarrätten av

skolans räkenskaper för år 1916 framställts anmärkning av innehåll, att

utgiftstiteln »uppvärmning» obehörigen påförts ett belopp av 600 kronor.

Det anslag, som för nyssnämnda ändamål bör begäras, torde alltså skäligen

nedsättas till 17,916 kronor.

Den emotsedda bristen under år 1918 har uppskattats till 15,000

kronor. Till räntegottgörelsen kan i runt tal beräknas ett belopp av 550

kronor.

Inalles skulle alltså hos riksdagen äskas en summa av 33,466 kronor.

Därest riksdagen beviljar de ifrågasatta anslagsbeloppen, lärer av desamma

böra utgå erforderlig del till täckande av vad statskontoret på

grund av ovannämnda beslut den 26 februari 1918 må hava förskottsvis

utbetalat till skolstyrelsen samt återstoden ställas till skolstyrelsens förfogande

mot redovisning i vanlig ordning.

Det hade naturligtvis varit önskligt, att skolstyrelsen i god tid framlagt

sina anslagsbehov för åren 1917 och 1918. Detta hade då kunnat

göras till föremål för framställning till riksdagen redan i den proposition

angående tilläggsstat för år 1918, vilken Kungl. Maj:t den 14 januari 1918

avlät till riksdagen. Nu böra de nödiga anslagsbeloppen såsom förslagsanslag,

högst, äskas å tilläggsstat för år 1918.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa

dels till täckande av under åren 1916 och 1917

uppkomna brister i de för tekniska skolan i Stockholm

anslagna medel till uppvärmning högst 17,916 kronor,

dels till gottgörande av ränta å ett för uppehållande

av läroanstaltens verksamhet av dess styrelse upptaget

lån högst 550 kronor,

dels ock till förstärkande av de för år 1918 läroanstalten

till buds stående medel till uppvärmning högst

15,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 291.

75

Åtgärder för fysisk utbildning
-

1. Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper [14.]

m m A gymnastiska centralinstitutets ordinarie stat, vilken daterar sig Täckande av

från år 1879, tinnes under rubrik: anslag till ved, ljus, materiell, sam- gy^rnifstii9ka

lingar m. m., uppfört ett belopp av 3,550 kronor. Till förhöjning av detta '' centraianslag

hava alltsedan år 1909 utgått extra anslag, utgörande för vartdera

av åren 1909—1917 1,450 kronor; för år 1918 ar anslaget höjt till 2,500 m. m.

kronor, och samma belopp är av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

äskat för år 1919.

I underdånig skrivelse den 24 januari 1916 utvecklade direktionen

över gymnastiska centralinstitutet, hurusom dessa anslagsmedel sedan länge

visat sig otillräckliga för fyllandet av samtliga ifrågavarande behov. Å

berörda anslags konto hade därför avförts allenast kostnaderna för bränsle,

belysning, vatten och fäktklingor. Övriga utgifter av expensmedels

natur, såsom till nyanskaffning och underhåll av materiell, expeditionskostnader,

renhållning, samlingar m. m., hade måst avföras å kontot för s. k.

extra medel. Till dessa räknades alla institutets extra inkomster, såsom

avgifter för sjukgymnastisk behandling, uthyrning av institutets lokaler

för enskilt bruk m. m. — Dessa medel hava genom nådigt brev den 4

mars 1864 ställts till direktionens förfogande.

Trots denna avlastning av det egentliga kontot för expenser hava

institutets räkenskaper, såsom ovan antytts, ej kunnat undgå att visa brist

å ifrågavarande anslagskonto. Vid 1915 års slut uppgick denna brist till

5,023 kronor. I ovan nämnda underdåniga skrivelse den 24 januari 1916

begärde direktionen, att Kungl. Maj:t måtte anvisa medel till täckande av

bristen. Då kammarrättens revisionsavdelning på grund av nådig remiss

hade att avgiva utlåtande över berörda framställning, anmärkte revisionsavdelningen,

att å kontot för extra medel sedan flera år balanserades

överskott, år 1911 uppgående till 3,194 kronor 14 öre och år 1915 till

5,248 kronor 70 öre. Revisionsavdelningen fann emellertid, att denna

behållning, som ej syntes visa tendens att vidare stiga, ej borde helt eller

delvis tagas i anspråk för täckande av den ifrågavarande bristen å 5,023

kronor. Då vederbörande departementschef i sammanhang med övriga

ärenden, som borde föreläggas 1917 års riksdag, inför Kungl. Maj:t an
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

[14.] mälde denna anslagsfråga (punkt 233 i statsverkspropositionen under

åttonde huvudtiteln), anslöt han sig till revisionsavdelningens nyss nämnda

mening och hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att anvisa

medel till bristens täckande. Kungl. Maj:ts i enlighet därmed avlåtna

framställning till riksdagen bifölls av densamma, och de anvisade medlen

hava av Kungl. Maj:t ställts till direktionens förfogande.

I ovannämnda underdåniga skrivelse rörande täckande av berörda

brist för år 1915 ansåg sig direktionen kunna med säkerhet förutse, att

utgifterna under år 1916 för uppvärmning, belysning, vatten och andra

expenser skulle komma att trots den största möjliga sparsamhet överstiga,

i vissa fall med betydande belopp, vad som under år 1915 utgivits för

samma ändamål. Detta har ock besannat sig.

I skrivelse den 13 augusti 1917 har styrelsen anfört:

Institutets räkenskaper för år 1916 visade, att årets omkostnader för bränsle, belysning,

vatten samt fäktklingor — vilka omkostnader avfördes å kontot för anslaget

till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. — uppginge till ett belopp av 7,199 kronor

3 öre. I detta belopp inginge likväl icke kolräkningar för årets tre sista månader,

uppgående till 1,992 kronor, vilket belopp överförts till år 1917.

Till täckande av omkostnaderna på detta konto hade direktionen att tillgå ordinarie

och extra anslag å tillhopa 5,000 kronor. Bortsett från det till 1917 års räkenskaper

överförda beloppet, både sålunda å kontot uppstått en brist av 2,199 kronor

3 öre, beroende på den högt uppdrivna kostnaden för de till kontot hörande materiella

behoven.

Då det visat sig, att ifrågavarande omkostnader för år 1917 redan uppginge till

över 9,000 kronor, såge sig direktionen stå inför möjligheten att under år 1918 ej kunna

balansera utgifterna på berörda konto och att slutligen sakna medel till gäldande av

dessa för institutets behöriga verksamhet nödvändiga utgifter. Trots att 1915 års

brist täckts och trots höjningen av det extra anslaget till ved m. in. fruktade direktionen

på grund av prisstegringarna, att medel under år 1918 kunde komma att saknas

för verksamhetens behöriga uppehållande vid institutet.

Direktionen slutade sin skrivelse med anhållan, att nödiga medel

måtte ställas till dess förfogande för täckande av 1916 års omförmälda

brist.

Efter nådig remiss har kammarrätten i skrivelse den 25 oktober 1917

yttrat sig över direktionens berörda framställning och därvid såsom eget

utlåtande åberopat ett av dess revisionsavdelning å första kontoret avgivet

yttrande, däri anförts följande:

Institutets räkenskaper för år 1916, vilka härstädes granskats utan anmärkning,

utvisa följande:

Kontot för ved, ljus, materiell, samlingar m. m. upptager såsom brist vid årets

början 5,023 kronor och vid årets slut 7,154 kronor 8 öre; bristen har under år 1918

således ökats med 2,131 kronor 8 öre.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Kungl. Maj:ls Nåd. Proposition Nr 291.

Kontot för extra medel upptager såsom behållning vid årets början 5,248 kronor

70 öre och vid årets slut 7,899 kronor 81 öre, nämligen »förskott till ved, ljus, materiell

och samlingar» 7,154 kronor 8 öre och »disponibelt överskott» 745 kronor 73 öre;

behållningen har under år 1910 således ökats med 2,051 kronor 11 öre.

A sistnämnda konto har jämväl under år 1916 uppdebiterats inkomsterna för

upplåtande av lokaler med värme och belysning.

Direktionens skrivelse den 13 augusti 1917 ställde, såsom av det anförda

synes, i utsikt svårigheter för institutets ekonomi under år 1918.

Naturligen bliva dessa svårigheter större, i den mån ekonomien redan under

år 1917 undergrävts. Institutets ekonomiska ställning, sådan den dels

konstaterats, dels kunnat förutses under dessa båda år, bär föranlett direktionen

att inkomma med eu ny, den 20 december 1917 dagtecknad framställning.

Ur denna torde jag få anföra:

Institutets räkenskaper under år 1917 visa, att kostnaderna från årets början tills

dato för bränsle, belysning, vatten och fäktklingor, ehuru alla möjliga besparingsåtgärder

blivit vidtagna, uppgå till 12,043 kronor 98 öre. Dessutom finnas inneliggande

räkningar, till vilkas gäldande institutet saknar medel, dels för koks under november

och december 3,876 kronor 50 öre, dels för elektrisk ström under sista halvåret 778

kronor 82 öre, eller tillsammans 4,655 kronor 32 öre. Här ifrågavarande expenser

komma således under år 1917 att uppgå till minst 16,699 kronor 30 öre, till vilkas

gottgörande direktionen endast har förenämnda ordinarie och extra anslag å tillhopa

5,000 kronor att tillgå. En brist i årets räkenskaper å detta konto kommer därför

att med all säkerhet uppstå, belöpande sig till minst 11,699 kronor 30 öre eller i jämnt

tal 11,700 kronor.

Direktionen har hittills, tack vare förutnämnda extra anslag å 5,023 kronor,

kunnat med tillgängliga extra medel balansera denna brist och dessutom bestrida de

nödvändigaste utgifter, för vilka dessa extra medel egentligen äro avsedda. Nu hava

de emellertid nedgått till ett belopp av endast 333 kronor 71 öre, vadan nödvändiga

utgifter under december 1917 å kontot för extra medel, belöpande sig till 2,065 kronor

50 öre, icke ens kunna gäldas. Således kommer även på detta konto en brist att uppstå

på grund därav, att dessa medel måst tillgripas för ett för detta konto främmande

ändamål, ett förhållande som dessutom medfört, att andra för institutets verksamhet

viktiga detaljer fått stå tillbaka.

Sålunda hava vissa nödvändiga reparationer och nyanskaffning av gymnastikattiralj

icke kunnat företagas ej heller ersättning av förbrukad och nyanskaffning av

behövlig materiell för den anatomiska och fysiologiska undervisningen, för vilka jämte

vissa andra ändamål direktionen beräknat en summa av omkring 7,000 kronor.

Direktionen anser sig därför böra uttala samma åsikt, varåt chefen för ecklesiastikdepartementet

givit uttryck i sitt anförande till statsverkspropositionen för år

1917, att det icke torde vara lämpligt att för täckande av brist på annat konto anlita

behållning å konto för extra medel. Denna behållning bör bevaras för mötande av

oförutsedda behov. Skulle dessa medel nu berövas institutet, blir direktionen utan

tvivel nödsakad att hos Kungl. Maj:t tid efter annan anhålla om anslag till olika nödvändiga

utgifter, som hittills kunnat besörjas med behållningen av extra medel.

Av vad sålunda anförts torde framgå, att det vid 1917 års slut kommer att visa

sig en brist å det för gymnastiska centralinstitutet å ordinarie stat uppförda anslaget

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

[14.] till ved, ljus, materiell, samlingar m. m., uppgående för år 1917 till ett belopp av

minst 11,700 kronor, vartill kommer bristen för år 1916 å samma anslag, belöpande

sig till 2,199 kronor 3 öre eller tillhopa minst 13,899 kronor 3 öre. Nu är att förutse,

att kostnaderna under år 1918 å detta konto ingalunda komma att minskas utan

tvärtom stegras. Det torde därför vara oundgängligen nödvändigt, att direktionen

redan under år 1918 disponerar medel att möta dessa ökade omkostnader. 1918 års

anslag å extra stat till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. har blivit höjt från 1,450

kronor till 2,500 kronor, således med ett belopp av 1,050 kronor. Man torde därför

kunna beräkna den sannolika bristen under år 1918 å ordinarie anslaget till ved, ljus,

materiell, samlingar m. m. till samma belopp, som synes uppstå för år 1917, eller till

11,700 kronor och ändock vara skyddad för en ringa prisförhöjning. Skulle denna

bliva betydlig, anser sig direktionen det oaktat kunna balansera den ökade bristen

med tillgängliga extra medel.

På grund av vad sålunda anförts får direktionen anhålla, att Kungl. Maj:t täcktes

vidtaga åtgärder, att — förutom det i underdånig skrivelse den 13 augusti 1917 begärda

beloppet å 2,199 kronor 3 öre till täckande av bristen i gymnastiska centralinstitutets

räkenskaper för år 1916 å anslaget till ved, ljus, materiell m. m. — en

summa av högst 23,400 kronor måtte ställas till direktionens förfogande för att dels

täcka uppkommen brist å samma anslag för år 1917, dels sådan, som med säkerhet

kan väntas uppstå under år 1918.

Uti infordrat underdånigt utlåtande den 4 januari 1918 har statskontoret

i nu förevarande ärende anfört:

Vad beträffar de belopp, direktionen begärt för täckande av brist i institutets

materiellanslag för åren 1916 och 1917, synes denna utgift vara av beskaffenhet att

böra upptagas å tilläggsstat för år 1918. Visserligen torde ej nu detta kunna ske

redan i den proposition om tilläggsstat, som Kungl. Maj:t lärer komma att

framlägga för instundande riksdag samtidigt med statsverkspropositionen för år 1919.

Men statskontoret föreställer sig, att, såsom även framhållits av kassaförlagskommittén

i dess underdåniga betänkande den 20 mars 1917, hinder icke bör möta att även under

riksdagens lopp framlägga förslag om ytterligare utgifter å tilläggsstat för löpande året.

Skulle direktionens behov av ytterligare kassaförlag nu vara oavvisligt, torde

belopp, motsvarande det sålunda ifrågasatta anslaget, kunna av statskontoret förskotteras.

I fråga om den av direktionen motsedda bristen för år 1918 lärer dess belopp

svårligen kunna redan nu beräknas, vadan med åtgärder för dess täckande synes böra

anstå.

Sedan räkenskaperna för år 1917 blivit avslutade, begärde jag från

gymnastiska centralinstitutets redogörare uppgift å den exakta siffran för

bristen under år 1917. Med anledning av denna begäran har redogöraren

insänt en promemoria, som även innehåller vissa andra upplysningar av

intresse för ifrågavarande ärende.

Denna promemoria är av följande lydelse:

Angående kontot för ved, ljus, materiell och samlingar vid gymnastiska centralinstitutet

år 1917.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2U1.

1) Bristen från år 1916, sedan anslaget 5,023 kronor till täckande av bristen från år [14.]

1915 fråndragits, utgör jämlikt underdånig skrivelse den 13/8 1917 2,131 kronor

8 öre.

2) Utgifter under år 1917 å detta konto kronor 12,191: 31

Den 31 december obetalda räkningar » 4,655: 32 kronor 16,846: 63

Inkomster under år 1917 å detta konto................................. ___5^080^29

Under år 1917 uppkommen brist kronor 11,766: 34

Sammanläggas från år 1916 kvarstående och den under år 1917 uppkomna bristen,

kvarstår vid 1917 års slut en skuld av 13,897 kronor 42 öre, till vars täckande

direktionen saknar medel.

3) Om från denna sammanlagda brist för åren 1916—1917 eller 13,897 kronor 42 öre

dragés anslaget å kontot för ved, ljus, materiell och samlingar för år 1918 eller

6,050 kronor, återstår 7,847 kronor 42 öre såsom det belopp, vartill nu saknas medel.

Härtill komma utgifterna för år 1918, vilka icke torde kunna beräknas lägre

än för år 1917, således till cirka 16,800 kronor. För täckande av nyssnämnda skuld,

7,847 kronor 42 öre, samt utgifterna under första hälften av år 1918 eller omkring

8,400 kronor, torde erfordras snarast möjligt en summa av minst 16,000 kronor.

Stockholm den 8 januari 1918.

Carl Hjort.

Redogörare.

Vid övervägande av direktionens framställningar fann jag väl, att Departedirektionen

bort kunna tidigare, än som genom direktionens skrivelse den mentschefen

20 december 1917 skett, närmare precisera den tydliga underbalansen å

ifrågavarande konto för ved m. m. under år 1917 och de hotande svårigheterna

beträffande uppehållandet av institutets verksamhet under år 1918.

Det hade då blivit möjligt att i så god tid införskaffa erforderliga upplysningar

och utredningar, att detta anslagsärende, såsom ömkligt varit, kunnat

medtagas redan i den tilläggsstat för sagda år, vars framläggande för riksdagen

Kungl. Maj:t beslöt den 14 januari 1918. När så emellertid icke

skett och institutets verksamhet var i fara att avstanna, om institutet bleve

i saknad av tillgångar till bekostande av värme och belysning m. m., såg

jag mig nödsakad att hemställa hos Kungl. Maj:t om befallning till statskontoret

att förskottsvis av under händer varande medel till direktionen

mot redovisning utbetala för uppehållande av verksamheten vid institutet

erforderliga medel intill ett belopp av 12,000 kronor. Denna min hem- •

ställan bifölls av Kungl. Maj:t enligt beslut den 16 januari 1918; och förklarade

sig Kungl. Maj:t därvid vilja framdeles förordna om ersättande

av förskottet.

Genom nämnda förskott hava gymnastiska centralinstitutets ekonomiska

bekymmer för den närmaste tiden blivit undanröjda. Min framställning

under förevarande punkt avser nu att genom hänvändelse till

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

[14.] riksdagen medel må beredas först och främst till ersättande av den konstaterade

bristen under år 1916 å kontot för ved, ljus, materiell, samlingar

in. m. Vidare bör ett avrundat belopp ställas till direktionens förfogande

med anledning av den brist, som enligt räkenskaperna åsamkats institutet

under år 1917. Slutligen lärer ock, till förekommande av att institutet

under loppet av år 1918 ånyo råkar i ekonomisk förlägenhet, böra

anvisas ett belopp, som kan anses motsvara det ungefärligen behövliga tillskottet

till institutets medel till kostnader å ovannämnda konto under år 1918.

För täckande av 1916 och 1917 årens brister erfordras — frånsett öretal

— respektive 2,131 kronor och 11,766 kronor, tillhopa 13,897 kronor.

Beloppet av 1916 års brist är i direktionens skrivelse den 13 augusti

1917 uppgivet till4 2,199 kronor 3 öre. Skillnaden beror, enligt vad jag

inhämtat, på att institutet kommit i åtnjutande av viss rabatt å belysningskostnaderna.

Till förstärkning av 1918 års anslag till ved, ljus, materiell, samlingar

in. m. synes ett belopp av 11,750 kronor lämpligen böra ställas till

förfogande.

Anslagen, tillhopa 25,647 kronor, böra å tilläggstat för år 1918

uppföras såsom förslagsanslag, högst. Därest riksdagen beviljar dessa medel,

lärer av dem böra utgå erforderligt belopp till täckande av vad statskontoret

på grund av ovannämnda beslut den 16 januari 1918 må hava

förskottsvis utbetalat samt återstoden ställas till direktionens förfogande

mot redovisning i vederbörlig ordning.

I ärendet har vid upprepade tillfällen bragts på tal lämpligheten av

att använda institutets s. k. extra medel för täckande av brist av förevarande

beskaffenhet. Direktionen har i sin skrivelse den 20 december

1917 uttalat sig häremot, och jag finner ej anledning frångå den uppfattning

i fråga härom, som gjort sig gällande hos kammarrätten och

omfattats av vederbörande förutvarande departementschef.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa

dels till täckande av under år 1916 uppkommen

brist i de för gymnastiska centralinstitutet anslagna

medel till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. högst

2,131 kronor,

0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 2!) 1.

■81

dels till täckande av under år 1917 uppkommen

brist i samma medel högst 11,766 kronor,

dels och till förstärkande av de för samma anstalt

till enahanda ändamål för år 1918 redan anvisade medel

högst 11,750 kronor.

2. Täckande av brist i Stadions räkenskaper. Den i Stockholm

belägna idrottsplats, vilken bär namnet Stadion och som med rätta betecknats

såsom en centralpunkt för vårt idrottsväsen, har tillkommit i

samband med 1912 års olympiska spel därstädes och upprättats med anlitande

av lotterimedel. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts beslut den

22 april 1910 vid medgivande till det för ändamålet anordnade lotteriet

har Stadion med äganderätt överlämnats till statsverket. Kungl. Maj:t har

därefter den 27 september 1912 föreskrivit, att Stadion jämte därmed

sammanhängande anläggningar i den gamla »Idrottsparken» — vars plats

intagits av Stadion — skall stå under tillsyn av överintendentsämbetet,

numera byggnadsstyrelsen.

Genom kungl. brev den 23 december 1910 hade närmaste vården

och förvaltningen av Stadion och därmed sammanhängande anläggningar

uppdragits åt Sveriges centralförening för idrottens främjande — en av

de båda stora idrottsorganisationerna i Sverige; den andra är svenska

gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund. Med upphävande av de

genom sistnämnda brev och i övrigt meddelade föreskrifter rörande denna

vård och förvaltning har Kungl. Maj:t den 17 september 1915 fastställt

från och med den 1 oktober 1915 gällande bestämmelser i ämnet.

Enligt dessa bestämmelser skola numera Stadion och övriga anläggningar

i Idrottsparken förvaltas av en särskild styrelse, bestående av fem

ledamöter, vilka, sedan Sveriges centralförening för idrottens främjande

samt svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund föreslagit

vardera två ledamöter, förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av högst fem

år. Av styrelsens ledamöter utser Kungl. Maj:t en att vara styrelsens

ordförande. Styrelsen skall årligen över sin förvaltning avgiva berättelse

till Kungl. Maj:t, som äger utse revisorer att granska styrelsens räkenskaper.

Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 17 september 1915 innehåller

vidare bestämmelser med anledning av en i det följande omförmäld

transaktion mellan aktiebolaget Idrottsparken och Sveriges centralförening

för idrottens främjande.

o

A stadionstyrelsens vägnar har nu dess ordförande, generalmajoren

V. G. Balck i underdånig skrivelse den 12 december 1917 hemställt om

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 höft. (Nr 291.) 11

[15.]

Täckande av

brist i

Stadions

räkenskaper.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

anslag med anledning av uppkomna och hotande svårigheter för Stadions

ekonomi.

I skrivelsen anföres:

Den rådande dyrtiden har inverkat synnerligen menligt på den ekonomiska förvaltningen

av Stadion, och det blir alltmera bekymmersamt för stadionstyrelsen att

fullfölja det av Kungl. Maj:t givna uppdraget. Räkenskaperna för det senaste arbetsåret,

den 1 oktober 1916—den 30 september 1917, visa, triJts en ökning i inkomsterna,

jämförda med föregående år, av 20,595 kronor 38 öre, en förlust av 9.235 kronor 40 öre,

och med hänsyn till de alltjämt stigande kostnaderna måste en betydligt större förlust

väntas för det nu påbörjade arbetsåret. Ökningen i kostnader återfaller på alla poster,

men de största äro arbetslöner och bränslekostnader. Kostnaden för bränsle, som under

arbetsåren 1915-1916 och 1916—1917 var respektive 14.782 kronor 26 öre och 14.602

kronor 28 öre, kan under räkenskapsåret 1917—1918 beräknas icke komma att understiga

30.000 kronor. Ordinarie och extra avlöningar, som under arbetsåret 1915—

1916 uppgingo till 30.650 kronor 25 öre. ste<ro under arbetsåret 1916—1917 till 44,245

kronor 36 öre. Eu ökning av minst 15,000 kronor måste beräknas på denna post.

För att göra största möjliga besparingar i bränsleåtgången under den^ kommande

vintern hava en del åtgärder vidtagits, bland annat genom avstängning från värme av

samtliga omklädnadsrum och genom vissa omändringar av värmepannorna till central''

ärmeledningarna i Stadion. Likaså beräknas under innevarande arbetsar endast

de allra nödvändigaste kompletterings- och underhållsarbetena komma att vidtagas.

Den sammanlagda summan ökning under nuvarande arbetsår på dessa två poster,

bränsle och arbetslöner, måste dock beräknas komma att belöpa sig till minst 30,000

kronor.

Då eu höjning av hyran för de ideella företag av olika slag, som förekomma i

Stadion, idrottstävlingar, fosterländska fester, arbetarfester, barnensdags-festligheter

m. m., av flera skäl torde vara mindre lämplig och i en del fall utan tvivel skulle

innebära ett inställande av desamma och sålunda en dylik åtgärd icke heller vara

ägnad att vinna en höjning av Stadions inkomster, återstår för stadionstyrelsen ingen

annan utväg äu att hos Kungl. Maj:t anhålla om bidrag till täckande av de förluster,

som på grund av dyrtiden uppstått för stadionförvaltningen. Förlusten under det

gångna arbetsåret uppgår till 9,235 kronor 40 öre, vartill dock komma 6.000 kronor,

sonT enligt kungl. brevet av den 17 september 1915 stall årligen under 10 är erläggas

till Sveriges centralförening för''idrottens främjande såsom ersättning för utlösen av

aktiebolaget Idrottsparkens rätt till den mark, vara Stadion byggdes.

På grund av vad sålunda anförts får stadionstyrelsen anhålla, att Kungl. Maj:t

täcktes bevilja ett anslag av 40,000 kronor till bestridande av såväl Stadions förlust

under föregående räkenskapsår som de höga extra kostnaderna för bränsle och arbetslöner

under det pågående räkenskapsåret den 1 oktober 1917—den 30 september

1918.

Statskontoret har dén 15 januari 1918 avgivit infordrat utlåtande i

ärendet.

Enligt kung], brev den 25 juni 1917, yttrar statskontoret, hade Kungl. Maj:t anbefallt

styrelsen för Sveriges centralförening för idrottens främjande samt över.-tyrelsen för

svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund att inkomma med gemensamt

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 291..

underdånigt utlåtande och förslag i avseende å användningen av det i 1918 års riksstat

uppförda extra anslaget å 75,000 kronor till understödjande av idrotten. Om en

del av anslaget skulle användas för nu ifrågavarande ändamål, torde detta visserligen

komma att inkräkta på de önskemål i övrigt, som berörda styrelser kunna hava att

framställa. Men i avseende härå ville statskontoret framhålla, att när år 1913 anslag

till understödjande av idrotten första gången av riksdagen beviljades, till stöd för anslagsäskandet

bland annat åberopats behovet av medel till fyllande av eventuella brister

i Stadions budget. Det syntes därför vara befogat, om detta behov i första rummet

från anslaget tillgodosåges.

Statskontoret hemställde följaktligen, att Kungl. Maj:t täcktes från

ovanberörda riksstatsanslag anvisa dels erforderligt belopp för täckande

av den för Stadions arbetsår 1916 — 1917 uppkomna bristen, 9,235 kronor

40 öre, dels ock därutöver vad Kungl. Maj:t på grund av föreliggande

framställning kunde finna gott bevilja.

Med anledning av remiss hava härefter Sveriges centralförening för

idrottens främjande och svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbund

i skrivelse den 20 februari 1918 utlåtit sig över den gjorda framställningen.

Skrivelsen är, med uteslutande av ingressen, av följande

innehåll:

Stadions räkenskaper för senaste åren giva vid handen, att inkomsterna betydligt

stegrats — sista räkenskapsåret med omkring 20,000 kronor — men att utgifterna ökats

i ännu högre grad, samt att stegringen av utgifterna huvudsakligen häuför sig till

bränsle, avlöningar samt reparationers och nyanläggningars konto. Dessa ökade utgifter

äro emellertid icke beroende på bristande omtanke från stadionstyrelsens sida

utan fastmer på omständigheter, över vilka densamma ej kunnat råda. De äro en

direkt följd av dyrtiden och en orsak till brist vid flertalet av statens övriga byggnader

och institutioner, varjämte beträffande reparationerna och därmed i samband stående

åtgärder byggnadsstyrelsen starkt framhållit för stadionstyreflsen nödvändigheten

av en hel del arbetens utförande för byggnadens hållande i fullgott skick.

Av dessa skäl få centralföreningen och riksförbundet tillstyrka, att Kungl. Maj:t

täcktes anvisa medel till bristens täckande.

I den underdåniga skrivelse från centralföreningen och riksförbundet av den 17

december 1912, i vilken ett årligt statsanslag på 100,000 kronor begärdes för idrottens

inom landet befrämjande, voro de särskilda posterna noggrant uppdragna, men voro

där ingå medel beräknade för täckande av eventuell brist i Stadions förvaltning. Visserligen

står det i samma skrivelse: »eventuell brist skulle komma att ytterligare betunga

centralföreningens redan genom förlusten av 700,000 kronor kringskurna budget»,

men centralföreningens avsikt då var att, om Stadions förvaltning fortfarande skulle

ålegat föreningen, vid eventuell brist begära särskilda medel för dennas täckande, så

att en sådan utgift icke skulle tynga idrottens ordinarie budget.

Därest därför nu en brist i Stadions budget skulle täckas genom anlitande av

statens »idrottsanslag», kommer deu idrottsliga verksumlmten i sin helhet att bliva

lidande därpå, särskilt den del därav, som avser idrottsplatsers anläggande runt om i

landet. De för detta ändamål tillgängliga medlen äro redan nu i hög grad otillräckliga.

[15.]

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

. Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Därtill har Kungl. Maj:t i brev av den 7 december 1917 ålagt centralföreningen

och riksförbundet att vid fördelningen av det å riksstatens åttonde huvudtitel

anvisade idrottsanslaget noggrant iakttaga, att Stockholms behov av understöd

för ordnande av idrottsplatser icke allt för mycket tillgodosåges på landsortens bekostnad.

Av dessa skäl kunna centralföreningen och riksförbundet icke tillstyrka statskontorets

förslag att av det redan nu hårt anlitade idrottsanslaget anvisa medel till

täckande av bristen i Stadions förvaltning. I stället torde det böra tagas i övervägande,

om icke ett särskilt extra statsanslag kunde för ändamålet erhållas i likhet

med vad som av Kungl. Maj-.t föreslagits 1918 års riksdag beträffande åtskilliga av

statens verk och inrättningar, varvid — därest ett täckande av hela det av stadionstyrelsen

begärda beloppet ej skulle vinna Kungl. Maj:ts bifall — i främsta rummet

den till siffran fullt kända bristen i 1916—1917 års förvaltning torde böra täckas.

Det av centralstyrelsen och riksförbundet omnämnda kungl. brevet

av den 7 december 1917 har avlåtits med anledning av vederbörande revisorers

berättelse över verkställd granskning av centralföreningens räkenskaper

för år 1916.

Den av statskontoret antydda utvägen — att för det ifrågavarande

ändamålet anvisa medel ur 1918 års extra anslag till understödjande av

idrotten — har jag funnit icke böra anlitas. Jag erinrar därom, att

idrottsanslaget i själva vérket under de senare åren på grund av tidsförhållandena

lidit en inknappning av det belopp, 100,000 kronor, som ursprungligen

ansågs erforderligt och som även vid två riksdagar beviljades.

Att ytterligare minska de medel, som genom detta anslag kunna komma

idrotten till godo, har synts mig obilligt mot idrottsrörelsen, som ju i alla

händelser därförutan har att dragas med särskilda svårigheter under nuvarande

kristider.- Då jag därför den 8 mars 1918 för Kungl. Maj:t framlade

förslag till användning av nämnda anslag, hemställde jag om anslagsmedlens

fördelning i närmaste överensstämmelse med vad som skedde

under föregående år oclj beräknade ej, att.någon del av dem skulle tjäna

till täckande av i detta ärende omförmälda brister. Detta mitt förslag

blev av Kungl. Maj:t bifallet.

Annan utväg än den av statskontoret ifrågasatta torde därför böra

anlitas för tillmötesgående av stadionstyrelsens anhållan, i den mån sådant

tillmötesgående finnes böra ske. Jag anser, att man därvid bör inskränka

sig till att bereda medel för täckande av den under räkenskapsåret den

1 oktober 1916—den 30 september 1917 uppkomna faktiska bristen. Enligt

de avslutade — visserligen ännu ej vederbörligen reviderade —

räkenskaperna uppgår denna brist, frånsett öretal, till 9,235 kronor.

Genom framställning till riksdagen torde ett förslagsanslag å högst detta

belopp böra utverkas å tilläggsstat för år 1918 för att i sinom tid ställas

till stadionstyrelsens förfogande.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 291.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att till täckande av under räkenskapsåret den 1

oktober 1916—den 30 september 1917 uppkommen brist

i räkenskaperna för Stadion på tilläggsstat för år 1918

anvisa ett förslagsanslag, högst 9,235 kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Diverse.

[1(3.] 1. Ersättning för förskott. I underdånig skrivelse den 14 decem
Ersättning

för ber 1917 tillkännagav statskontoret, att av nämnda ämbetsverk eller Kungl.

förskott. JV1 aj:ts befallningshavande i länen förskjutits åtskilliga närmare angivna

belopp, vilka syntes böra under åttonde huvudtiteln anmälas till ersättande

av riksdagen på tilläggsstat för år 1918.

Då jag den 14 januari 1918 för Kungl. Maj:t föredrog detta ärende,

yttrade jag, efter att hava redogjort för berörda förskott, att desamma

avsåge tiden intill den 1 november 1917. Vidare anförde jag:

Enligt hittills tillämpad praxis skulle förskottsutgifter, vilka utbetalats under november

och december 1917, komma att hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande först i

december 1918 tillsammans med liknande utgifter för tiden januari—oktober 1918. I

sammanhang med avvecklandet av förskottsförfarandet bör givetvis, såsom jämväl kassaförlagskommittén

och statskontoret förutsatt, ändring härutinnan göras. Av de utvägar,

som i sådant avseende stå till buds, anser jag, i anslutning till vad chefen för

finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört

i ämnet, den lämpligaste vara, att så snart utredning vunnits om dessa förskottsutgifters

belopp, desamma anmälas till täckande av 1918 års riksdag på tilläggsstat för

samma år. Erforderliga medel härför, approximativt beräknade till ungefär en sjättedel

av de i statskontorets förenämnda skrivelse angivna förskottsutgifterna för tiden

till den 1 november 1917, eller således för åttonde huvudtiteln till ungefär 50,000

kronor, torde emellertid, i enlighet med vad chefen för finansdepartementet därom uttalat,

nu böra tagas i beräkning å 1918 års tilläggsstat. Sedan ifrågavarande förskott

blivit av statskontoret bos Kungl. Maj:t anmälda till ersättande, torde jag få återkomma

till frågan om deras täckande.

Sedan jag därefter förordat, att såväl beloppet för de av statskontoret

då anmälda förskotten som ock beloppet för täckande av ytterligare

förskottsutgifter under år 1917 skulle av angivna orsaker undergå någon

jämkning, fann Kungl. Maj:t, i enlighet med min hemställan, gott att i den

till riksdagen avlåtna propositionen nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för

år 1918, under åttonde huvudtiteln, punkten 44, föreslå riksdagen att

dels till täckande av de utav statskontoret då till ersättande anmälda

förskotten anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom förslagsanslag ett belopp

av högst 300,260 kronor;

dels ock därutöver till täckande av ytterligare förskottsutgifter under

år 1917 beräkna å 1918 års tilläggsstat såsom förslagsanslag ett belopp

av högst 50,077 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

kronor 1,30^:—

300: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Nu har statskontoret i underdånig skrivelse den 21 februari 1918

överlämnat uppgift å de av statskontoret under november och december

1917 utbetalda förskott, som äro av beskaffenhet att böra hos Kungl. Maj:t

anmälas till ersättande, vilken uppgift jämväl innefattar de utgifter, som av

Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen under år 1917 anförts under titel

»Förskott att av statskontoret hos Kungl. Maj:t anmälas till ersättande».

De i statskontorets sistnämnda skrivelse avsedda ytterligare förskott,

som torde böra under åttonde huvudtiteln anmälas till ersättande av

riksdagen på tilläggsstat för år 1918, äro följande:

1) jämlikt kungl. brev den 2 maj 1902 och den

17 september 1914 till bestridande av kostnader för

ortnamnskommittén .................................................................

2) jämlikt kungl. brev den 21 november 1913 till

bestridande av kostnader för fornminnesvårdskommittén

3) jämlikt kungl. brev den 28 september 1917 till

bestridande av kostnader för ersättning åt extra bevakningsbiträden

vid naturhistoriska riksmuseets offentliga

förevisningar...........................................................''...................

4) jämlikt kungl. brev den 12 oktober 1917 till

bestridande av kostnader för sakkunniga för utarbetande

av vissa förslag beträffande nationalmuseum.....................

5) jämlikt kungl. brev den 2 mars 1917 till bestri
dande

av kostnader för revidering av inventariemärkena

å livrustkammarens samlingar................................................

6) jämlikt kung!, kungörelse den 14 november 1902

och kungl. brev den 25 maj 1917 till bestridande av

kostnader för transport av handlingar till landsarkiv...

7) jämlikt kungl. brev den 27 februari 1917 till

bestridande av ersättning åt vissa församlingar till följd

av lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet

8) jämlikt kungl. brev den 9 november och den 7

december 1917 till bestridande av kostnader för bibelkommissionen

...............................................................................

9) jämlikt kungl. brev den 12 oktober och den 9

november 1917 till bestridande av kostnader för koralbokskommittén

..............................................................................

10) jämlikt kungl. brev den 18 juni 1910, den 23

december 1914 samt den 24 augusti och den 30 november

1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga

för fortsatt beredande av frågor angående reglering av

prästerskapets löneförmåner.................................................

700:

500: —

1,800: —

1,105: 11

6,640: 62

11,708: 90

4,356: 50

3,362: 39

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

11) jämlikt kungl. brev den 1 oktober 1915 samt

den 11 september och den 16 november 1917 till bestridande

av kostnader för kyrkofondskommittén..............

12) jämlikt kungl. brev den 6 oktober 1917 till

bestridande av kostnader för sakkunnig vid beredande

av fråga om vissa ändringar i förordningen angående

kyrkoböckers förande m. m.......................................................

13) jämlikt kungl. brev den 23 november 1917

till täckande av brist i domkapitlens i Skara och Visby

expeditionskassor m. m..........................................................

14) jämlikt Kungl. Maj:ts utslag den 30 december

1916 till bestridande av kostnader för ersättning till

vederbörande för vissa i anledning av kammarrättens

utslag till offentliga kassor inbetalda anmärkning smedel

15) jämlikt kungl. brev den 19 juni och den 14

december 1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga

för beredning av _ fråga om nya stadgar för

tekniska högskolan m. m..........................................................

16) jämlikt kungl. brev den 5 juli samt den 1 och

den 22 november 1912, den 13 oktober, den 5 och den

9 november samt den 31 december 1915 ävensom den

9 november och den 14 december 1917 till bestridande

av kostnader för lärarlönenämnden................................

17) jämlikt kungl. brev den 9 juli 1915 samt den

10 augusti, den 30 november och den 7 december 1917

till bestridande av kostnader för kommittén för omorganisation

av gymnastiska centralinstitutet........................

18) jämlikt kungl. brev den 21 augusti, den 12

oktober och den 9 november 1917 till bestridande av

kostnader för sakkunniga för utarbetande av förslag

till ändrade bestämmelser beträffande elementarlärares

m. fl. ställning i disciplinärt avseende................................

19) jämlikt kungl. brev den 20 november 1917 till

ersättning åt vikarier för ärnbets- och tjänstemän i folkskolöverstyrelsen

..........................................................................

20) jämlikt kungl. brev den 31 mars 1916 för vissa

med gymnastikinspektionen vid folkundervisningsanstalterna

sammanhängande ändamål..........................................

21) jämlikt kungl. brev den 17 augusti 1917 till

bestridande av kostnader för sakkunniga inom folkskol
-

kronor 12,082: 33

» 270: 80

» 1,154: 85

* 1,000: -

» 4,440: 20

» 10,969: 11

» 5,323: 53

» 885: 96

» '' 96: 32

» 74: 63

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj.ts Nåd. Proposition AV 291.

89

överstyrelsen för utredning i fråga om vissa åtgärder

till folkundervisningens befrämjande................................... kronor 215: —

22) jämlikt kungl. brev den 30 oktober och den 20

november 1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga

för utredning rörande omläggning av upplysnings-

och undervisningsverksamheten för nykterhetens

befrämjande m. m................................................................. » 1,079: 85

23) jämlikt kungl. brev den 3 november 1916 samt

den 26 januari, den 8 juni, den 30 oktober och den 30

november 1917 till bestridande av kostnader för sakkunniga

för fortsatt utredning av frågorna om den

lägre tekniska undervisningen, fortsättning sskolan och

den lägre handelsundervisningen......................................... » 7,390: 22

Summa kronor 76,760: 32

Med iakttagande av grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt

tal av kronor hemställer jag nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till täckande av nu ifrågavarande, av statskontoret

och Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen utbetalade

förskott anvisa på tillägg sstat för år 1918 såsom

förslagsanslag ett belopp av högst 76,760 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 257 käft. (Nr 291.)

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

Sammanfattning.

De anslagsbehov, beträffande vilka jag i det föregående hemställt om avlåtande

av proposition till riksdagen, uppgå, såsom framgår av en inom ecklesiastikdepartementet

upprättad sammanställning (se bil.), till ett sammanlagt

belopp av 1,201,512 kronor. Medel för deras täckande å 1918 års

tilläggsstat hava icke förut tagits i beräkning i vidare mån, än att Kungl.

Maj:t i förenämnda proposition nr 2 angående tilläggsstat för år 1918

i punkten 44 under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att till täckande

av ytterligare förskottsutgifter under år 1917 utöver dem, för vilka

anslag äskats under omförmälda punkt, beräkna å 1918 års tilläggsstat

såsom förslagsanslag ett belopp av högst 50,077 kronor. För tillgodoseende

av de anslagsbehov jag i det föregående omförmält erfordras följaktligen

att medel ytterligare beredas till belopp av 1,151,435 kronor. Av

chefen för finansdepartementet kommer under riksdagens fortgång hemställan

att göras om avlåtande av framställning till riksdagen angående

beredande av medel till bestridande jämväl av ifrågavarande anslagsbehov.

Vad departementschefen sålunda hemställt, täcktes,

på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter, Hans Maj:t

Konungen bifalla samt förordna, att proposition av den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skulle avlåtas

till riksdagen; och skulle utdrag av detta protokoll tillställas

finansdepartementet till ledning vid avgivande

av förslag till beredande av ytterligare medel till täckande

av utgifter å 1918 års tilläggsstat.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

91

Sammanställning av de i förevarande proposition under

åttonde huvudtiteln äskade anslag å tilläggsstat

för år 1918.

| Sida.

*0

c

a

Kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

Museer.

8

1

Nationalmuseum:

Vissa inredningsarbeten m. m. inom nationalmuseum, reservationsanslag ......

5,288

—

12

2

Naturhistoriska riksmuseet:

Expenser m, m. vid etnografiska avdelningen, förslagsanslag, högst

5,100

—

Kyrkliga ändamål.

Kleresistaten.

20

3

Ersättning för kostnader i samband med utbetalning av krigstidslijälp under år

1917 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa, förslagsanslag, högst...

1,625

—

Domkapitlens expeditioner.

22

4

Täckande av brist i domkapitlets i Karlstad expeditionskassa, förslagsanslag,

högst .......................

1,540

_

(22)

(4)

Täckande av brist i domkapitlets i Luleå expeditionskassa m. m., förslagsanslag,

högst ....................

2,818

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

Serafimerlasarettet.

28

5

Täckande av brist i serafimerlasarettets räkenskaper för åren 1917 och 1918, för-

slagsanslag, högst .........

468,097

_

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 291.

CD

ol

c

3

Kronor.

SB

TT

y*

Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

34

6

Högre lärarinneseminariet:

Täckande av brist i hushållsskolans räkenskaper för åren 1916 och 1917, förslags-

anslag, högst.......................................................................................

3,468

—

Förstärkande av anslaget till hushållsskolan för år 1918, förslagsanslag, högst

5,660

Statens läroverk:

37

7

Täckande av brist i läroverksöverstyrelsens anslag för tillfällig adjunktion, vika-

riatsersättning, expenser m. m. för år 1917, förslagsanslag, högst ...............

4,500

—

(37)

(7)

Förstärkande av läroverksöverstyrelsens anslag för tillfällig adjunktion, vikariats-

ersättning, expenser m. m. för år 1918, förslagsanslag, högst .....................

4,500

41

8

Täckande av utgifter att bestridas av de allmänna läroverkens ljus- och ved-

•

kassor under år 1918, förslagsanslag.....................................................

300,000

—

50

9

Täckande av brist i nya elementarskolans skolkassas räkenskaper för år 1917,

förslagsanslag, högst ...........................................................................

3,227

(50)

(9)

Förstärkande av nya elementarskolans skolkassas medel för år 1918, förslags-

anslag, högst......................................................................................

2,429

(50)

(9)

Täckande av vissa utgifter för nya elementarskolans skolkassa under år 1918,

förslagsanslag ....................................................................................

11,000

Folkundervisningen.

56

10

Folkskolöverstyrelsen:

Täckande av brist i staten för år 1916, förslagsanslag, högst........................

5,551

—

Täckande av brist i staten för år 1917, förslagsanslag, högst.......................

9,001

Abnormundervisningen.

63

11

Nybyggnad för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, reservationsanslag ...

200,000

—

Den tekniska undervisningen.

64

12

Täckande av vid 1917 års utgång förefintlig brist i anslag till uppvärmning, be-

lysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut, förslagsanslag,

högst ...............................................................................................

16,600

—

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Udd. Proposition Nr 291.

93

ep

Cu

P

Punkt.

(64)

(12)

66

13

(66)

(13)

(66)

(13)

75

14

(75)

(14)

(75)

(14)

81

15

86

16

Förstärkande av anslag till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers

tekniska institut, förslagsanslag, högst ..........................................

Täckande av brist i tekniska skolans i Stockholm räkenskaper för åren 1916 och

1917, förslagsanslag, högst ..............................................................

Gottgörande av ränta å lån för tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst

Förstärkande av medel till uppvärmning vid tekniska skolan i Stockholm för åt

1918, förslagsanslag, högst....................................................................

Åtgärder för fysisk utbildning.

Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper för år 1916, förslagsanslag,

högst ...........................................................................

Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper för år 1917, för

slagsanslag, högst ..............................................................................

Förstärkande av medel till ved, ljus, materiell, samlingar m. m. vid gymnastiska

centralinstitutet för år 1918, förslagsanslag, högst..................................

Täckande av brist i Stadions räkenskaper för räkenskapsåret den 1 oktober 1916

—den 30 september 1917, förslagsanslag, högst].......................................

Diverse.

Ersättning för förskott, förslagsanslag, högst...............................................

Summa

Kronor

i

6,000

17,916

1

550

15,000

-

2,131

11,766

—

11,750

— |

9,235

76.760

1,201,512

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1918:156 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anvisande av anslag å tilläggsstat för år 1918 för vissa ändamål under åttonde huvudtiteln. a1 i texten