Sök i Ratio Lex

Angående utvidgningsoch förbättringsarbeten m. m. i vissa länsresidens och landsstatshus

1918-04-12 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:296, Angående utvidgningsoch förbättringsarbeten m. m. i vissa länsresidens och landsstatshus

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

1

Nr 296.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående utvidgnings-

och förbättringsarbeten m. m. i vissa länsresidens

och landsstatshus; given Stockholms slott den 12 april

1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att i anledning av den med ingången av år 1918 ikraftträdda omorganisationen

vid landsstaten

dels för utvidgnings- och förbättringsarbeten in. in. vid nedan

nämnda länsresidens och landsstatshus i huvudsaklig överensstämmelse

med överintendentsämbetets respektive byggnadsstyrelsens av statsrådet

och chefen för finansdepartementet tillstyrkta förslag å tilläggsstat för

år 1918 under sjunde huvudtiteln anvisa följande särskilda reservationsanslag,

nämligen

för landsstatshuset i Mariestad .

» länsresidenset » Nyköping .

)) » » Linköping.

» landsstatshuset » Karlskrona

» » -» Falun..........

kronor 17,400

» 24,000

» 17,400

» 10,000 samt

» 19,200

dels ock för utökning av länsstyrelsens i Uppsala län ämbetslokaler

jämväl å tilläggsstat för år 1918 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag, högst 20,000 kronor.

Bihang filt riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 262 höft. (Nr 296.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ta nåd. proposition Nr 296.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

3

Utdrag av protokollet över finansärendm, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12

april 1918.

N ärvar ande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes .ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén.

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde

chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson härefter:

1 anledning av landskontorens befattning med redovisning av

kronouppbörden samt med restindrivningen enligt den organisation, som

med ingången av" innevarande år trädde i kraft, samt till följd därav,

att landsfogdarna borde beredas tjänsterum inom länsstyrelsernas ämbetslokaler,

hava vid ett flertal länsstyrelser behov yppats av ökade utrymmen

för samma lokaler och får jag nu anmäla vissa i ämnet inkomna

framställningar.

Jag tillåter mig då till eu början erinra, att i nämnda hänseende

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Skaraborgs län under nästlidet år

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl Maj.ts

befaUningshavande

i

Skaraborgs

län.

Kungl. Maj. ts nåd. proposition Nr 296.

gjort framställning om en mindre utvidgning av länsstyrelsens i landsstatshuset

i Mariestad inrymda ämbetslokaler, samt att Kungl. Maj:t i

propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1918 under punkt 14

av sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition

i ämnet, som kunde komma att avlåtas till riksdagen, för utvidgning

av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbetslokaler på tillaggsstat

för år 1918 beräkna ett reservationsanslag av 14,500 kronor.

Sedermera hava emellertid liknande framställningar som den nu

omnämnda inkommit från Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala,

Södermanlands, Östergötlands, Blekinge och Kopparbergs län och torde

berörda framställningar nu i ett sammanhang få anmälas samt göras till

föremål för proposition till riksdagen.

Vad då till en början beträffar ovanberörda av länsstyrelsen i

Mariestad gjorda framställning framhåller länsstyrelsen inledningsvis,

att behov av utvidgade tjänstelokaler för länsstyrelsen komme att från

1918 års ingång uppstå dels till följd av den befattning med redovisningen

av kronoutskylder och restindrivningen, som från nämnda tidpunkt

skulle ombesörjas av landskontoret, dels ock på grund därav, att

landsfogden skulle beredas tjänsterum inom länsstyrelsens lokaler.

För tillgodoseende av detta behov erfordrades enligt länsstyrelsens

förmenande tre nya rumslägenheter, en för landsfogden och två för

den nya uppbördsredovisningsavdelningen, vilka rum icke kunde utvinnas

inom nuvarande landsstatshusets plan på annat sätt än genom

ändringar av den nuvarande inredningen; och hade därvid framstått

såsom lämpligast, att de erforderliga nya rummen skulle förläggas till

den avdelning av landsstatshusets bottenvåning, som för närvarande

användes till arkiv för landskontorets räkning.

Efter hänvändelse till byggnadskunnig person på platsen, byggnadsingenjören

Sven Ljungvall i Mariestad, hade denne för länsstyrelsen

uttalat sig till förmån för nyssberörda förslag och därvid som sin mening

uttalat, att arkivet i stället skulle kunna förflyttas till underliggande

källarvåning, vilken, om värmeledning och effektiv ventilation

där infördes, enligt Ljungvalls åsikt nöjaktigt lämpade sig för ändamålet.

Därefter ingick Kungl. Maj:ts befallningshavande den 10 augusti

1917 till överintendentsämbetet med begäran om förordnande för arkitektbiträde

att taga frågan i hela dess vidd om hand. Med anledning

därav överlämnade sedermera arkitekten hos ämbetet O. Hökerberg till

länsstyrelsen ritningar och arbetsbeskrivningar, uppgjorda dels av Hökerberg

dels av civilingenjören Hugo Theorell i Stockholm och åsyftande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 296■ 5

arbetets utförande i huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda

förslag. Kostnadsberäkningar hade emellertid icke fogats vid de avlämnade

handlingarna utan borde enligt Hökerbergs åsikt sådana upprättas

i orten. Till följd härav hade länsstyrelsen för kostnadsförslags

erhållande ånyo hänvänt sig till ingenjören Ljungvall, som med specificerande

av kostnadsbeloppen ingivit skriftligt anbud, däri han erbjöde

sig att ombesörja verkställigheten av de föreslagna arbetena för en kostnadssumma

i ett för allt av 12,765 kronor.

Med överlämnande av till ärendet hörande handlingar och ritningar

hemställer länsstyrelsen i skrivelse den 15 oktober 1917, att Kungl.

Maj:t ville meddela tillstånd till de ifrågakomna arbetenas utförande

enligt arkitekten Hökerbergs och civilingenjören Theorells föreliggande

förslag, samt att byggnadsingenjören Ljungvalls anbud såsom ur kostnadssynpunkt

fördelaktigt och för arbetets reella utförande betryggande

måtte godkännas och antagas.

I anledning av omförmälda av Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Skaraborgs län gjorda framställning har överintendentsämbetet blivit

hört och därvid i utlåtande den 4 december 1917 anfört följande:

»Det underställda förslaget innebär, att landskontorets nuvarande arkiv i

bottenvåningen skulle flyttas ned i källarvåningen och arkivrummet avdelas i tre

rum medelst uppsättande av skiljeväggar av scagliol. Dessa tre rum ävensom det

nya arkivrummet skulle uppvärmas medelst värmeledning från en varmvattenpanna,

som skulle placeras i källaren. Kostnaderna för arbetena i fråga hava beräknats

till 6,500 kronor för byggnadsarbetena och 6,265 kronor för värme-, vatten- och

avloppsledningsarbetena, eller tillhopa 12,765 kronor.

Ämbetet har icke funnit annat att i ärendet erinra än att till kostnadssumman

torde böra läggas en post för ritningar, arkitektarvode och oförutsedda ut•

gifter, vårföre för ändamålet bör beräknas åtgå ett belopp av inalles 14,500 kronor,

samt att, då arbets- och materialkostnaderna oavlåtligt stiga, det torde vara av vikt,

att beslut i ärendet fattas snarast möjligt.

I stöd av vad sålunda anförts och då det till ämbetets disposition ställda

anslaget till byggnader och reparationer icke lämnar tillgång härtill, får överintendentsämbetet

härigenom i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

för ifrågavarande ändamål bereda särskilda medel till ett belopp av 14,500 kronor.»

Vidare har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands län i skrivelse

den 4 januari 1918 till byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Efter det Kungl. Maj:ts befallningshavande erinrat därom, att befallningshavanden

redan den 12 augusti 1916 hos överintendentsämbetet

anhållit om förordnande för lämplig person att lämna länsstyrelsen nödigt

biträde för utredning av frågan om f. d. lantmäterilokalernas i läns
-

Överinten
dentsämbetet.

Kungl. Maj.ts

befallnings11

avande i

Södermanlands

län.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

residenset i Nyköping deponerande och om åtgärder för behövlig utvidgning

och omändring av länsstyrelsens arbetslokaler och arkivutrvmmen

därstädes ävensom om lämpliga toalettanordningar inom tjänstelokalerna

samt sådant förordnande den 22 samma augusti meddelats för

arkitekten greve 8. Cronstedt och denne avgivit förslag till frågans

lösande enligt ritningar, som i allt väsentligt vunnit Kungl. Maj:ts befallningshavandes

godkännande och mot en då beräknad kostnad av

12,500 kronor, hade Kungl. Maj:ts befallningshavande med hänsyn till

frågan om fögderiförvaltningens omorganisation, vilken fråga åter blivit

aktuell, och då i sammanhang därmed också uppkommit förslag, som

möjligen kunde komma att medföra sådan ändring i länsstyrelsens organisation,

att frågan om lokalernas disposition kunde därav väsentligen

påverkas, tillsvidare funnit sig icke böra föreslå magra större ändringsarbeten

i residenset, varom anmälan gjorts till överintendentsämbetet i

skrivelse den 22 januari 1917.

Då emellertid frågan om fögderiförvaltningens omorganisation

sedermera blivit definitivt avgjord, hade Kungl. Maj:ts befallningshavande

den 26 oktober 1917 i sammanhang med insändande till överintendentsämbetet

av instrument över besiktning å länsresidenset ånyo

anmält behovet av de förut föreslagna, ä greve Cronstedts ritningar

angivna ändringsarbetena och anhållit om vidtagande av sådan åtgärd,

att erforderliga medel för arbetenas utförande kunde, finnas tillgängliga.

Till närmare motivering av sistberörda framställning har Kungl.

Maj:ts befallningshavande framhållit, att de hittillsvarande tjänstelokalerna

under de senare åren visat sig alltmer otillräckliga, och att särskilt

landskontorets arkivutrymme varit sådant, att där omöjligen kunnat på

något så när tillfredsställande sätt förvaras de handlingar, som i allt

större nakenhet dit församlats. Genom den nu beslutade ovan omförmälda

organisationen av länsstyrelsen och fögderiförvaltningen hade tillkommit

nya befattningshavare, åt vilka rum måste beredas; de två länsassessorerna

intoge en så maktpåliggande tjänsteställning, att givetvis vardera

måste om möjligt i lokalhänseende tillgodoses bättre än förutvarande

länsnotarie och länsbokhållare. Landsfogden måste hava eget

tjänsterum, länsnotarien måste beredas eget rum och innehavarna av de

nytillkomna landskontorist- och extra länsbokhållareänsterna måste anvisas

nödiga arbetsplatser. Under uppbördstiden måste utrymme finnas

för ett antal extra biträden. Skriv- och räknemaskiner måste komma

till allt större användning och fordra placering, så att de icke alltför

mycket störde det övriga arbetet. Mängden av deklarationer och mångfaldiga

andra handlingar, som till Kungl. Maj:ts befallningshavande ingåves

och som måste vara för arbetet tillgängliga, växte oavbrutet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

Tydligt vore, framhåller länsstyrelsen vidare, att något måste

omedelbart göras för att tillgodose det trängande behovet av utvidgning

och Kungl. Maj:ts befallningshavande hade efter förnyad prövning stannat

vid den mening, att sådan utvidgning med de för närvarande givna

förutsättningarna skulle bäst kunna ske med tillämpning av greve Cronstedts

förslag; och hade Kungl. Maj:ts befallningshavande därför låtit

genom byggnadsfirman K. G. Lindeberg & C:o i Nyköping undersöka

till vad pris detta förslag numera skulle kunna förverkligas. Nämnda

firma hade såsom ett vid Kungl. Maj:ts befallningshavandes skrivelse

fogat yttrande utvisade, utan beräknande av oförutsedda utgifter m. m.,

kommit till en slutsumma av 15,800 kronor.

Med den ständigt fortgående ökningen av alla pris och med hänsyn

till omöjligheten att under nuvarande förhållanden kunna i förvägerhålla

fasta och bindande anbud ansåg Kungl. Maj:ts befallningshavande,

att kostnaderna med hänsyn jämväl till oförutsedda utgifter m. m. icke

finge beräknas lägre än till 20,000 kronor.

Med bifogande av ritningar och kostnadsberäkningar anhöll Kungl.

Maj:ts befallningshavande, att byggnadsstyrelsen ville vidtaga de åtgärder,

som på styrelsen måtte ankomma för att de föreslagna ändringarna

inom länsresidenset i Nyköping måtte med snaraste kunna bringas

till utförande.

Till sist har Kungl. Maj:ts befallningshavande i sin ifrågavarande

skrivelse yttrat sig i fråga om möbleringen av de föreslagna nya tjänsterummen

och därvid förklarat, att Kungl. Maj:ts befallningshavande ej

vore beredd att då framlägga något förslag, utan torde byggnadsstyrelsen

utan större svårighet kunna beräkna det belopp, som för ändamålet

kunde behöva reserveras. Vad som i nya möbler komme att erfordras

vore fullständig ny möblering av lantmäterikontorets förutvarande lokaler

samt av de nya rummen en trappa upp.

I skrivelse den 15 januari 1918 har byggnadsstyrelsen i anledning

av Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag meddelat, att ifrågavarande

förslag avsåge användande av förutvarande lantmäterikontorslokalen,

rummen nr 24, 28, 23 a), b) och c) samt 881) i bottenvåningen,

ävensom det förut till arkiv använda, över nämnda rum belägna rummet

nr 90 samt det därinvid befintliga, över portgången liggande utrymmet,

vars golv vore beläget några steg högre än de andra rummens.

De arbeten, som skulle behöva utföras, vore, förutom vanliga

reparationsarbeten, anordnande av eu mindre trappa, upptagande av

!) Hftr och i det följande angivna nr hänföra sig till de förslaget åtföljande ritningarna.

Byggnads
styrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts

be fållning sbavande

i

Österqötlands

lan.

Byggnads
styrelsen.

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 296.

några nya fönster och dörrar, inläggande av nya brandfria bjälklag

och golv, anordnande av W. C. och toalett i övre våningen samt arkivinredning

och utsträckande av värmeledningen och de elektriska ledningarna.

Kostnaderna för arbetena i fråga borde beräknas sålunda:

de elektriska ledningsarbetena .......................................... kronor 1,200: —

övriga arbeten (enligt ovannämnda firmas kostnadsberäkning)

.................. » 15,800: —

oförutsedda utgifter och arvoden....................................... » 2,000: —

anskaffande av nya möbler ....................................... » 1,000: —

eller tillhopa kronor 20,000: —

Då byggnadsstyrelsen icke funnit något att erinra emot det sålunda

uppgjorda förslaget, har styrelsen hemställt om bemyndigande

för styrelsen att låta utföra de ifrågavarande arbetena och inköpa de

föreslagna möblerna ävensom för ändamålet anvisa eu summa av 20,000

kronor; och har styrelsen tillika erinrat därom, att, därest de ifrågasatta

arbetena konune till utförande först efter den 1 april 1918, vid

vilken tidpunkt väsentlig höjning komme att inträda i gällande arbetslöner,

de omförmälda kostnaderna bleve i motsvarande grad ökade.

Ytterligare torde jag få anmäla i anledning av den med 1918

års ingång ikraftträdda omorganisationen av landsstaten uppkommen

fråga om behov av ökat lokalutrymme för länsstyrelsen i Linköping.

I skrivelse den 27 juni 1917 till överintendentsämbetet hade

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län, under erinran att

till följd av den beslutade omorganisationen av fögderiförvaltningen åt’

länsstyrelsen med nödvändighet måste beredas ökat lokalutrymme, anhållit,

att överintendentsämbetet måtte förordna någon av ämbetets

arkitekter att i sådant syfte utarbeta förslag. Befallningshavandeu antydde

därjämte, att det icke syntes uteslutet, att det för ändamålet

nödiga utrymmet skulle kunna erhållas inom Linköpings slott, samt

framhöll, att de nya lokalerna måste tagas i bruk senast hösten 1918.

Med skrivelse den 3 april 1918 har därefter byggnadsstyrelsen i

anledning av berörda framställning till Kungl. Maj:t överlämnat ett

inom ämbetet upprättat förslag jämte ritningar till frågans lösande.

De nya lokaler, vilka vid den av byggnadsstyrelsen verkställda

utredningen visat sig erforderliga, voro dels för landskansliet ett rum

för vardera av innehavarna av de båda landsfogde- och länsassessorstjänsterna,

dels ock för landskontoret lokaler för uppbördsverket, be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

stående av en större uppbördssal och ett mindre ruin; och borde sistnämnda

rum stå i förbindelse med landskontorets övriga lokaler.

Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle till tjänsterum för landsfogde

och länsassessor tagas i anspråk ett i länsresidensets bottenvåning

beläget utrymme, som hittills använts till arkiv och toalettrum.

För ändamålet måste ett fönster upptagas i väggen å slottets trädgårdsfasad.

För de i arkivutrymmet förvarade arkivalierna kunde plats beredas

i angränsande rum. Plats för W. C. och toalett kunde anordnas

i korridoren närmast ytterentrén. — För det nya upp börds verket

skulle tagas i anspråk lantmäterikontorets förutvarande expeditionsrum

jämte ett vidliggande, av landskontoret förut använt arkivrum, vilka

lokaler, belägna i sydöstra slottsflygelns bottenvåning, numera stode

odisponerade.

Till de i anledning av nu omförmälda ändringsförslag föranledda

arbetena torde, framhåller byggnadsstyrelsen vidare, enligt länsstyrelsens

begäran, böra läggas borttagande av rester av eu mellanvägg i

rummet invid räntmästarens rum samt återupptagande i förstnämnda

rum av ett delvis igensatt fönster, varjämte slagdörrar med glas borde

insättas i den nya förbindelseleden mellan uppbördsverket och landskontoret.

Kostnaderna för förslagets genomförande hava av byggnadsstyrelsen

beräknats sålunda:

byggnadsarbeten enligt bifogad kostnadsberäkning ... kronor 9,494: 3 0

ändringar i rummet invid räntmästarens rum jämte

slagdörrar ......................................................

................. »

500

—

elektrisk belysning............................................

.................. »

860

—

W. C., vatten och avlopp ...............................

.................. »

1,000

—

ritningar, tillsyn och oförutsedda utgifter ...

................. »

2,640

—

Summa kronor

14,494

30

eller avrundat........................................................

.................. »

14,500

—

Härtill måste, framhåller byggnadsstj^relsen vidare, efter april

månads ingång läggas 20 procents förhöjning, vadan kostnaderna torde

komma att uppgå till kronor 17,400: —.

Mot det uppgjorda förslaget hade, enligt vad byggnadsstyrelsen

meddelat, Kungl. Maj:ts befallningshavande fö »klarat sig för sin del icke

hava något att erinra. Ehuru åtminstone två av de föreslagna rummens

storlek syntes bliva i det minsta laget, Unge likväl byggnadsstyrelsen

med hänsyn till det trängande behovet och omöjligheten att

på annat sätt inom slottet anordna de erforderliga lokalerna, tillstyrka

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 262 höft. (Nr 296.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj;ts nåd. proposition Nr 296.

förslaget till utförande; och har byggnadsstyrelsen hemställt, att de

härför erforderliga medlen måtte hos riksdagen äskas.

Kbefaih^fngs>S Vidare har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län i

havande i skrivelse den 29 december 1917 anmält, att utrymmen för beredande

Bieinnge län. av plats åt landsfogden samt för de tjänstemän å landskontoret, som

skulle sysselsättas med handhavandet av redovisningen av kronouppborden

samt med restindrivningen enligt den nya landsstatsorganisationen

för närvarande icke vore att tillgå, men att lokaler för de angivna

ändamålen torde kunna anordnas i de gamla ränterilokalerna i landsstatshuset

i Karlskrona.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har i sin berörda skrivelse till

en början erinrat därom, att ränterilokalerna, som vore belägna i landsstatshusets

bottenvåning, alltid varit mycket kalla och ganska mörka,

varför desamma, om de skulle kunna användas för ovan angivna ändamål,

måste undergå en synnerligen grundlig förbättring och omändring,

och även därefter torde de två åt gården belägna rummen icke bliva

så ljusa och sunda, som önskvärt vore.

Som emellertid Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett, att åtminstone

tillsvidare de gamla ränterilokalerna i landsstatshuset borde

tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål, hade uppdragits åt civilingenjören

Hj. Thedenius att i sådant syfte uppgöra ritning och kostnadsförslag.

Med överlämnande av berörda handlingar har Kungl.

Maj:ts befallningshavande hemställt, att däri omförmälda ändringar och

arbeten snarast möjligt måtte få vidtagas. Härvid har dock Kungl.

Maj:ts befallningshavande betonat, att erfarenheten från den tid, då

lantränteriet därstädes inrymts, på det bestämdaste ådagalagt, att i de

båda inre rummen nöjaktig värme icke kunde erhållas genom där befintliga

kakelugnar, varför indragande av värmeledning dit måste anses

nödvändig, vilken anordning av Kungl. Maj:ts befallningshavande livligt

tillstyrkes.

Byggnadsstil Efter remiss har byggnadsstyrelsen i utlåtande den 22 januari

1918 anfört följande:

»Enligt det föreliggande, av stadsingenjören i Karlskrona Hj. Thedenius uppgjorda

. förslaget skulle de två rum jämte ett större kassavalv i landsstatshusets

bottenvåning, som förut använts för ränteriet, tagas i bruk av länsstyrelsen. De

arbeten, som skulle utföras i dessa lokaler, äro följande: rivning av det välvda

taket i kassavalvet, den däröver mellan landshövdingens båda rum befintliga tegelmurens

utbytande mot en putsad trävägg eller anbringande av järnbalkar för uppbärande

av tegelväggen, upptagande av ett nytt fönster åt gatan i kassavalvet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

utbytande av kassavalvets kalkstensgolv mot nytt trägolv på ny trossbotten, med

ventilation därunder, förtunnande av mittelväggens nedre del medelst avbilning,

isolering av ytterväggen mot gatan på insidan medelst korksten, uppsättande av

en ny kakelugn samt reparation av tak, väggar och snickeri jämte garderobinredning

och toalett. Kostnaderna ‘för. de sålunda föreslagna arbetena hava av stadsingenjören

Thedenius beräknats till 4,000 kronor.

Befallningshavanden framhåller emellertid, att erfarenheten visat, att de båda

ovannämnda rummen icke kunnat tillräckligt uppvärmas medelst de i desamma befintliga

kakelugnarna, varför befallningshavanden anser det nödvändigt att i dessa

rum indraga värmeledningen, som finnes inom åtskilliga andra rum inom byggnaden.

Kostnaden för värmeledningens indragande i dessa båda rum och i det nuvarande

kassavalvet skulle enligt ett av Skånska rörledningsverkstaden, N. Friden avgivet

anbud uppgå till 2,580 kronor. Byggnadsstyrelsen har över det härutinnan uppgjorda

förslaget inhämtat yttrande från värmeledningsingenjören H. Theorell, vilken,

med bifogande av närlagda ritning, utvisande huru ledningarna böra dragas, tillstyrkt

berörda anbuds antagande.

A utförandet av de ifrågavarande arbetena, med undantag av värmeledningsarbetena,

har anbud avgivits av byggmästaren K. O. Johansson, slutande å 3,320

kronor, vartill kommer ett belopp av 130 kronor för borttagande av tegelväggen

mellan rummen över kassavalvet och densammas ersättande med en cloisonvägg,

vilket torde vara att föredraga framför det alternativt föreslagna anbringandet av

jämbalkar för tegelväggens uppbärande.

Kostnaderna för det underställda förslagets genomförande skulle sålunda

uppgå till

för värmeledningsarbetena ..................................... kronor 2,580

» övriga arbeten (enligt byggmästaren K. O.

Johanssons anbud) ............................................ » 3,450

vartill för tillsyn och oförutsedda utgifter bör

läggas.................................................................. » '' 970

eller tillhopa kronor 7,000

Byggnadsstyrelsen har icke funnit något att erinra mot utförandet av de sålunda

ifrågasatta arbetena. Då desamma emellertid icke kunna väntas omedelbart bliva

utförda, synes försiktigheten bjuda att med hänsyn till de alltjämt stigande priserna

beräkna de erforderliga kostnaderna till högst 10,000 kronor. Som det till

styrelsens disposition ställda anslaget till byggnader och reparationer icke härtill

lämnar tillgång, får styrelsen med återställande av remissakten härmed i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte för utförande av ifrågavarande

arbeten anvisa ett belopp av högst 10,000 kronor.»

Jämväl Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län har Kung!. Maju*

i särskilda skrivelser den 3 och 13 oktober 1917 till statsrådet och ''hivande9i

chefen för civildepartementet gjort framställning om utvidgning av Kopparberg*

länsstyrelsens ämbetslokaler i landsstatshuset i Falun till följd av den

nya organisationen vid länsstyrelsen.

Så har Kungl. Maj:ts befallningshavande i sin förstberörda skri
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

velse den 3 oktober 1917 meddelat, att under loppet av år 1918 skulle

såsom tjänsterum åt landsfogden disponeras ett i landsstatshusets översta

våning befintligt rum, för det dåvarande taget i anspråk av länets

lantmäterikontor för jordregisterarbetets bedrivande samt att till dess

samma rum bleve för ändamålet ledigt, såsom tjänsterum åt landsfogden

komme att anvisas landshövdingens mottagningsrum.

Efter det Kungl. Maj:ts befallningshavande i skrivelse till förste

lantmätaren i länet den 28 september 1917 hemställt, att åtgärder

måtte vidtagas för att ifrågavarande rum från och med år 1918 måtte

kunna tagas i anspråk för länsstyrelsens räkning, har lantmäteristyrelsen

i skrivelse till Kungl. Maj ds befallningshavande den 3 oktober

1917, förutom annat, på vilket jag i detta sammanhang icke torde behöva

ingå, på anförda skäl uttalat, att olägenheterna av att bereda

lokal åt landsfogden genom förhyrning måste vara obetydliga i jämförelse

med dem, vilka bleve en följd av en uppdelning av lantmäterikontorets

arkiv och dess verksamhet på tvänne skilda lokaler; varför

lantmäteristyrelsen i sin berörda skrivelse meddelat, att ifrågavarande

rum icke kunde avstås utan sjmnerligen slöra hinder för verksamheten,

kostnader och risk för akternas förstörelse.

I ovan omförmälda skrivelse den 13 oktober 1917 till statsrådet och

chefen för civildepartementet har dåre!ter Kungl. Maj:ts befallningshavande,

sedan befallningshavanden ådagalagt behörigheten för befallningshavandeu

att disponera ifrågavarande till lantmäterikontoret tillfälligtvis

utlämnade rum, hemställt, att, då enligt den för landsfogden föreslagna

instruktion, landsfogde skall hava sitt tjänsterum hos länsstyrelsen samt

den provisoriskt ifrågasatta anordningen att bereda landsfogden tjänstelokal

i landshövdingens mottagningsrum såväl för landshövdingen som

allmänheten medförde avsevärda olägenheter, åtgärder måtte vidtagas

i syfte att det ifrågakomna i landsstatshusets översta våning belägna

såsom reservrum betecknade rum måtte senast till mitten av år 1918

bliva för länsstyrelsen tillgängligt.

Därest emellertid så icke kunde ske, hemställde Kungl. Maj ds

befallningshavande, att åtgärder måtte vidtagas för inredande å landsstatshusets

rymliga vind av ytterligare det antal rum, som med hänsyn

till länsstyrelsens utvidgade tjänstverksamhet kunde finnas vara av behovet

oundgängligen påkallat.

Sedan ärendet remitterats till byggnadsstyrelsen för utlåtande,

har på grund av de av lantmäteristyrelsen anförda skäl mot avstående

till länsstyrelsen av omförmälda rum i landsstatshusets översta våning,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 296.

byggnadsstyrelsen uppgjort ett förslag till inredande av ruin i de oinredda

utrymmena i nämnda våning.

Efter det intendenten hos byggnadsstyrelsen Fritz Eckert i skrivelse

till Kungl. Maj:ts befallningshavande den 7 mars 1918 med överlämnande

av berörda av kostnadsberäkning åtföljda förslag, anhållit

om meddelande, huruvida Kungl. Maj:ts befallningshavande hade något

att erinra emot berörda förslag ävensom huruvida ytterligare rum vore

av behovet påkallade, anförde befallningshavanden i skrivelse till byggnadsstyrelsen

den 16 nästlidna mars följande:

»På grund av den av fögderiförvaltningens omorganisation föranledda ökningen

av länsstyrelsens personal äro, vad landskontoret angår, samtliga dess lokaler

så tagna i anspråk, att Konungens befallningshavande för att tillmötesgå assessorns

å landskontoret behov och önskan att erhålla eget arbetsrum måst därtill anvisa

rum nr 8, hittills taget i anspråk för förvaring av papper, blanketter med mera. Då

ifrågavarande rum emellertid på grund av sin ringa storlek, måste anses alldeles

olämpligt till stadigvarande arbetsrum och rummet dessutom synnerligen väl kommer

att behövas för tillfälliga arbetskrafter, som länsstyrelsen vid uppbördsarbetet

nödgas anlita, får Konungens befallningshavande hemställa, att i landsstatshusets

vindsvåning jämväl måtte anordnas ett arbetsrum åt assesorn å landskontoret.

Behovet av ökat utrymme gör sig jämväl starkt gällande å kansliavdelningen

för renskrivningsarbetet. För närvarande utföres ifrågavarande arbete å rum

nr 1, men har detta rum visat sig allt för litet för de där samtidigt sysselsatta

tre maskinskrivarna. Iiummet har också blott ett fönster, varför det från belysningssynpunkt

icke heller väl lämpar sig för flera än två maskinskrivare. Något

skåp för förvaring av papper och blanketter har hittills icke funnits i rummet.

Då emellertid ett dylikt förvaringsrum visat sig högst nödvändigt, har ett skåp

påsynats och kommer att inflyttas, varigenom det förut knappa utrymmet ännu

mera inskränkes.

Då nuvarande lokaler upplätos åt lantmäterikontoret, betonades det, att dess

behov av relativt stort utrymme vore provisoriskt och påkallat allenast för jordregisterarbetet,

efter vars avslutande något eller några rum alltid bleve för

dess räkning obehövliga. Länsstyrelsen har därför också hoppats, att åtminstone

det å vinden åt gatan belägna rummet nr 83, som är rymligt, försett med tre

fönster samt för skrivmaskinsgöromål synnerligen lämpligt, skulle efter jordregister

slutförande kunna för detta ändamål tagas i bruk. I avvaktan härpå har länsstyrelsen

hittills sökt draga sig fram med rummet nr 1 som skrivrum, men i längden

torde detta ej låta sig göra, varför länsstyrelsen, om rummet nr 33 ej inom

rimlig tid skulle kunna för nyssnämnda ändamål upplåtas, hemställer om anordnande

på annat sätt av lämplig lokal för samma ändamål.»

1 enlighet med länsstyrelsens uttalande bär byggnadsstyrelsen

därefter utvidgat sitt nämnda förslag till att avse inredande i översta

våningen (vindsvåningen) i landsstatshuset av sammanlagt tre rum, och

har kostnaden för inredniugsarbetet enligt ett vid byggnadsstyrelsens

skrivelse den 26 mars 1918 legat kostnadsförslag beräknats till 13,000

byggnadsstilr

el sen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Xungl. Maj:ts

befallningshavande

i

TJppsala län.

14 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 296.

kronor, däri inberäknats kostnader för värmelednings utsträckande till

de nya rummen 2,000 kronor, för införande av elektrisk belysning

1,000 kronor samt för oförutsedda utgifter och arvoden 1,800 kronor.

Vidare torde enligt byggnadsstyrelsens förslag 3,000 kronor böra beräknas

till möblering av de nya rummen.

På grund av vad byggnadsstyrelsen anfört har styrelsen i sin

meranämnda skrivelse slutligen hemställt om bemyndigande för styrelsen

att i landsstatshusets i Falun översta våning låta för Kungl. Maj:ts

befallningshavandes i Kopparbergs län räkning inreda tre rum i enlighet

med det av styrelsen uppgjorda förslaget, samt att Kungl. Maj:t

hos innevarande års riksdag för nämnda ändamål ville äska ett belopp

av sammanlagt 16,000 kronor, därav 3,000 kronor skulle avses för anskaffande

av möbler till de nya lokalerna.

Slutligen har ock landshövdingen i Uppsala län den 5 december

1917 uttalat sig i fråga om behovet av ökade utrymmen för ämbetslokaler

för länsstyrelsen i Uppsala dels i anledning av landskontorets

befattning med redovisning av kronouppbörden samt med restiudrivningen

enligt den organisation, som med den 1 januari 1918 träd(Je i

verket, dels ock till följd därav att landsfogden borde beredas tjänsterum

inom samma lokaler.

I sin berörda skrivelse har landshövdingen efter samråd med avdelningscheferna

i länsstyrelsen framställt ett förslag till frågans ordnande

av en något annan innebörd än de förut av mig återgivna förslagen.

Landshövdingen har nämligen därvid anfört, bland annat följande:

Den uya organisationen föranledde för länsstyrelsen behov av

ökat utrymme icke blott i de nyss anförda hänseendena utan även till

följd av länsassessorstjänsternas inrättande, såframt ej arbetet skulle

lida genom ett olämpligt sammanförande av tjänstemän till gemensamt

arbetsrum. Till följd av ämbetslokalernas läge och beskaffenhet syntes

det uteslutet att inom länsstyrelsens nuvarande lokaler avskilja och inreda

de erforderliga nya arbetsrummen. Belägenheten gjorde det även

omöjligt att tillgodose behovet genom övertagande av några åt landshövdingen

anslagna utrymmen, även om dessa skulle anses vara för

honom och blivande landshövdingar umbärliga. Däremot funnes en

efter omständigheterna tillfredsställande lösning tack vare befintligheten

inom Uppsala slott, där länsstyrelsens ämbetslokaler vore inrättade, av

vissa för närvarande av hushållningssällskapet disponerade lokaler.

Vid den senast företagna omfattande restaureringen av Uppsala

slott lämnade hushållningssällskapet bidrag för ändamålet med 23,000

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

kronor. På motion av dåvarande landshövdingen anvisade nämligen

hushållningssällskapet förenämnda summa »såsom bidrag till de av

Konungens befallningshavande föreslagna förändringar i Uppsala slott,

med förbehåll och villkor att hushållningssällskapet får begagna dels

samlingssalen för sina sammankomster och fröutställningar, dels ock

övriga å Stenbergs ritning angivna lägenheter för sin sekreterare, sitt

förvaltningsutskott, sina arkivalier, sin kassa samt sina säkerhets- och

värdehandlingar, ävensom att, om hushållningssällskapet går i mistning

av dessa förmåner, förskjutna beloppet, 23,000 kronor skall av statsverket

till hushållningssällskapet återgäldas.»

Hushållningssällskapets lokaler i halvvåningen vore genom dess

försorg möblerade, och i anledning av dessa lokalers innehavande lämnade

hushållningssällskapet bidrag till värmeledningskostnaden.

Vid övervägande av lokala och andra förhållanden hade landshövdingen

funnit efter omständigheterna lämpligast vara, att hushållningssällskapets

i halvvåningen belägna rum toges i anspråk såsom

ämbetslokaler, medan hushållningssällskapet hänvisades att skaffa sig

ersättning genom uppgörelse med landstinget om rätt att i viss mån

begagna landstingets därsammastädes belägna rum eller genom förhyrande

av en våning i staden, när sådant — i motsats mot vad då

syntes vara fallet — kunde bliva möjligt.

Landshövdingen hade'' även kommit till den uppfattningen, att en

uppgörelse efter dessa riktlinjer kunde åvägabringas.

Hushållningssällskapets ifrågavarande lokal utgjordes av tre mindre

och ett större rum, med två särskilda ingångar, båda helt nära den

huvudtrappa, som från förstugan utanför landskontorets nuvarande lokaler

men i kommunikation även med landskansli ledde till samlingssalen

och slottets huvudvåning i övrigt. Två av de mindre rummen skulle

enligt landshövdingens tanke anslås till landsfogden och en landskanslitjänsteman,

det minsta och det största rummet till landskontoret, med

särskild ingång; det stora rummet, som för närvarande vore sammanträdesrum

för hushållningssällskapets förvaltningsutskott, kunde inrymma

ett flertal tjänstemän och torde synnerligen väl lämpa sig för arbeten

sammanhängande med uppbörden, anordnad enligt de nya grunderna.

Då hushållningssällskapet tillsvidare skulle bibehållas vid rätten

att använda samlingssalen och vissa källarutrymmen, torde, ehuru denna

rätt icke kunde betecknas såsom ägande avsevärt ekonomiskt värde, icke

hela det förskjutna beloppet 23,000 kronor behöva nu till hushållningssällskapet

återgäldas. Landshövdingen hade anledning tro, att ett för
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Byggnadstty
relsen.

Departe
mentschefen.

16 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

slag- om återbetalande av 20,000 kronor skulle av hushållningssällskapet

antagas som gottgörelse för mistningen av ifrågavarande lokal.

Möblerna i lokalerna, som till allra största delen mycket väl

lämpade sig för ämbetslokaler, torde hushållningssällskapet icke vara

villigt att sälja, men däremot att såsom ett led i uppgörelsen tills vidare

uthyra; såsom hyra ifrågasattes ett belopp av 200—300 kronor årligen.

Ett sådant förhyrande syntes landshövdingen under nuvarande omständigheter

vara för statsverket fördelaktigt, ehuru han ej bildat sig någon

bestämd åsikt om det skäliga hyresbeloppet.

Slutligen framhåller landshövdingen som sin åsikt, att det måste

anses ganska billigt att för 20,000 kronor erhålla fyra fullgoda rum till

ämbetslokaler, varför han livligt förordar anlitandet av ovan antydda utväg

*

Byggnadsstyrelsen har i ett den 5 mars 1918 avgivet infordrat

utlåtande meddelat, att stjTelsen icke har något att erinra mot ifrågavarande

förslag; och har styrelsen med tillkännagivande, att frågan om

förhyrning från hushållningssällskapet av möbler för länsstyrelsens

räkning vore föremål för utredning inom styrelsen, hemställt, att Kungl.

Maj:t ville hos innevarande års riksdag begära för förslagets realiserande,

erforderliga medel, 20,000 kronor.

Till eu början torde jag få återgiva vad jag till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 14 januari 1918 vid anmälan av propositionen

om tilläggsstat till riksstaten för år 1918 under punkt 13 i sjunde

huvudtiteln i förevarande hänseende yttrade i fråga om ändringsarbeten

å länsresidenset i Halmstad. Jag anförde därvid, bland annat,

följande:

»I det yttrande till statsrådsprotokollet över civilärenden den 14

april 1917, som innehåller motiveringen till Kungl. Maj:ts proposition

(nr 211) sistnämnda dag angående omorganisation av fögderiförvaltningen

och lönereglering för tjänstemännen därstädes in. m., anförde

dåvarande chefen för civildepartementet vid behandlingen av frågan om

landsfiskalens (landsfogdens) inordnande i länsstyrelsen (sid. 37), att det

ännu icke hade hunnit utredas, huruvida nödig tjänstelokal allestädes kunde

inom vederbörande landsstatshus beredas landsfiskalen. Att så flerstädes

kunde ske, därom ansåg departementschefen intet tvivel råda; men lika

visst erfordrades, att döma av länsstyrelsernas yttranden, i ett och annat

län förhyrande av lokal i landsstatshusets närhet eller särskild kostnad

för att därinom aptera passande lokal.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts nåd■ proposition Nr 296.

Riktigheten av sistnämnda förmodan bekräftas av flera, från olika

Kungl. Maj:ts befallningshavande nyligen gjorda framställningar om vidtagande

av särskilda åtgärder för beredande av lokal åt vederbörande

landsfogde; därvid har jämväl den i övrigt på grund av omorganisationen

ökade tjänstepersonalen åberopats såsom skäl för beredande av ökat

utrymme. I anledning av sådana framställningar har Kungl. Maj:t

enligt beslut den 16, den 18 och den 26 oktober 1917 bemyndigat överintendentsämbetet

att låta verkställa vissa av ämbetet föreslagna ändringsarbeten

inom länsresidensbyggDaderna i Gävleborgs, Alvsborgs och

Värmlands län. Därvid har Kungl. Maj:t anbefallt ämbetet att förskottsvis

bestrida kostnaderna för nämnda arbeten med högst respektive 4,000,

2,265 och 3,800 kronor samt att sedermera hos Kungl. Maj:t anmäla

förskotten till ersättande. I samtliga nu angivna tre ärenden hava

ändringsarbetena varit i sin helhet betingade av det ökade utrymmesbehov,

som riksdagens beslut om ändrad organisation av landsstaten

för vederbörande länsstyrelser medfört; dessutom hava de varit föga

omfattande och kunnat utföras för relativt ringa kostnad.»

I de i uu förevarande proposition avsedda fall drager däremot förverkligandet

av de av Kungl .Maj:ts vederbörande befallningshavande föreslagna

och sedermera av överintendentsämbetet respektive byggnadsstyrelsen tillstyrkta

arbetena i varje särskilt fall en ganska betydande kostnad. På grund

härav har jag icke ansett mig kunna tillstyrka Kungl. Maj:t att bemyndiga

byggnadsstyrelsen att förskottera de för ändringsarbetena i

länsresidensen i Nyköping och Linköping samt landsstatshusen i Karlskrona,

Mariestad och Falun erforderliga medlen utan funnit såväl dessa

frågor som frågan om utvidgade ämbetslokaler för länsstyrelsen i Uppsala

län böra underställas riksdagens avgörande.

Vad då först beträffar de föreslagna ändringsarbetena i nyss omförmälda

två länsresidens och tre landsstatshus anser jag, att den förebragta

utredniugen otvetydigt ådagalagt det trängande behovet av arbetenas

utförande. På grund härav anser jag mig böra tillstyrka, att

de föreslagna utvidgningarna och ändringarna komma till stånd trots

de icke oväsentliga kostnader, desamma till följd av rådande krigstid

och därmed följande avsevärt stegrade arbets- och materialkostnader

komma att medföra.

Då behovet för nu ifrågavarande fem länsstyrelser av större utrymmen

och även i övrigt i vissa avseenden förbättrade lokaler såsom

förut framhållits är synnerligen trängande, torde arbetena böra bringas

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 262 käft. (Nr 296.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

till fullbordan snarast möjligt, varför de för ändamålet erforderliga beloppen

böra bliva tillgängliga redan under innevarande år.

Mot entreprenadanbuden och de belopp, till vilka överintendentsämbetet

respektive byggnadsstyrelsen upptagit de utom samma anbud

fallande kostnader ävensom mot övriga av nämnda ämbetsverk beräknade

kostnader bar jag vad beträffar ändringarna i länsresidenset i Linköping

och landsstatshuset i Karlskrona icke någon erinran att framställa.

Däremot torde det i fråga om de beräknade kostnaderna för

ändringsarbetena i länsresidenset i Nyköping samt i landsstatshusen i

Mariestad och Falun vara nödvändigt att företaga rätt väsentliga förhöjningar

i de av byggnadsstyrelsen föreslagna kostnadsbeloppen. Enligt

vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen böra nämligen numera

till följd av de för närvarande än ytterligare stegrade arbets- och

materialkostnader ifrågavarande kostnadsbelopp höjas med 20 procent.

Vid sådant förhållande skulle kostnaderna, vilka för ifrågavarande tre

länsstyrelser beräknats till 20,000, 14,500 respektive 16,000 kronor

komma att uppgå till i stället 24,000, 17,400 respektive 19,200 kronor.

Vidkommande därefter den av mig förut refererade, av byggnadsstyrelsen

tillstyrkta framställningen om utvidgade ämbetslokaler för

länsstyrelsen i Uppsala län, anser jag mig, då enligt vad jag trott mig

finna även vid berörda länsstyrelse trängande behov föreligger av de nuvarande

ämbetslokalernas utökning, böra biträda densamma, och finner

jag mig kunna förorda det framställda förslaget om inlösning för länsstyrelsens

räkning av fyra stycken av Uppsala läns hushållningssällskap

disponerade rum i slottets mellanvåning. I detta sammanhang tillåter

jag mig meddela, att på därtill från finansdepartementet given anledning

landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld i en den 5 april 1918 dagtecknad,

till vederbörande tjänsteman i nämnda departement ställd

skrivelse å Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts vägnar

förklarat, att hushållningssällskapets rätt att disponera ifrågavarande

lägenhet om fyra rum i entresolvåningen av Uppsala slott må upphöra

mot återbekommande av 20,000 kronor utav det bidrag å 23,000 kronor,

som hushållningssällskapet på sin tid lämnade; dock förutsättes, att, om

och när hushållningssällskapet finner sig föranlåtet att anskaffa ny lokal

utom slottet och i följd därav icke vidare kan tillgodogöra sig övriga

lägenheter i slottet, även den övriga delen av nämnda bidrag återgäldas

enligt den ursprungliga bestämmelsen för det fall, att hushållningssällskapet

»går i mistning av» de betingade förmånerna.

Mot det av förvaltningsutskottet sålunda uppställda villkoret har

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.

jag icke något att erinra. För närvarande torde sålunda ett belopp av

20,000 kronor vara för ändamålet erforderligt, men lärer, därest nu förevarande

inlösningsförslag vinner riksdagens bifall, och hushållningssällskapet

därefter icke vidare kan tillgodogöra sig övriga av sällskapet

disponerade lägenheter i Uppsala slott utan till följd därav söker sig

lokaliteter på annat håll, statsverket böra vara skyldigt att till hushållningssällskapet

utbetala återstående 3,000 kronor.

Då byggnadsstyrelsen enligt vad styrelsen givit tillkänna har frågan

om anskaffande av möbler till de fyra nya rummen för länsstyrelsen i

Uppsala under utredning, och frågan alltså för närvarande icke är i det

skick, att den kan av Kungl. Maj:t avgöras, anhåller jag att framdeles

få återkomma till densamma.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i anledning av den med ingången av år 1918 ikraftträdda omorganisationen

vid landsstaten

dels för utvidgnings- och förbättringsarbeten m. in. vid nedan

nämnda länsresidens och landsstatshus i huvudsaklig överensstämmelse

med överintendentsämbetets respektive byggnadsstyrelsens av mig tillstyrkta

förslag å tilläggsstat för år 1918 under sjunde huvudtiteln anvisa

följande särskilda reservationsanslag nämligen

för 1 andsstatshuset i Mariestad........................................ kronor 17,400: —

)) länsresidenset i Nyköping.......................................... » 24,000: —

» )) i Linköping.......................................... » 17,400: —

» landsstatshuset i Karlskrona ...................................... » 10,000: —

» » i Falun ................................................ » 19,200: —

dels ock för utökning av länsstyrelsens i Uppsala län ämbetslokaler

jämväl å tilläggsstat för år 1918 under sjunde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag, högst 20,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle i

ärendet till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,

bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hans von Arnold.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1918:124 Utlåtande, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående utvidgningsoch förbättringsarbeten m. m. i vissa länsresidens och, landsstatshus. a1 i texten