Angående utvidgningsoch förbättringsarbeten m. m. i vissa länsresidens och landsstatshus
1918-04-12 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:296, Angående utvidgningsoch förbättringsarbeten m. m. i vissa länsresidens och landsstatshus
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
1
Nr 296.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående utvidgnings-
och förbättringsarbeten m. m. i vissa länsresidens
och landsstatshus; given Stockholms slott den 12 april
1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att i anledning av den med ingången av år 1918 ikraftträdda omorganisationen
vid landsstaten
dels för utvidgnings- och förbättringsarbeten in. in. vid nedan
nämnda länsresidens och landsstatshus i huvudsaklig överensstämmelse
med överintendentsämbetets respektive byggnadsstyrelsens av statsrådet
och chefen för finansdepartementet tillstyrkta förslag å tilläggsstat för
år 1918 under sjunde huvudtiteln anvisa följande särskilda reservationsanslag,
nämligen
för landsstatshuset i Mariestad .
» länsresidenset » Nyköping .
)) » » Linköping.
» landsstatshuset » Karlskrona
» » -» Falun..........
kronor 17,400
» 24,000
» 17,400
» 10,000 samt
» 19,200
dels ock för utökning av länsstyrelsens i Uppsala län ämbetslokaler
jämväl å tilläggsstat för år 1918 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag, högst 20,000 kronor.
Bihang filt riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 262 höft. (Nr 296.)
1
2 Kungl. Maj:ta nåd. proposition Nr 296.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
3
Utdrag av protokollet över finansärendm, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
april 1918.
N ärvar ande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes .ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén.
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet anförde
chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson härefter:
1 anledning av landskontorens befattning med redovisning av
kronouppbörden samt med restindrivningen enligt den organisation, som
med ingången av" innevarande år trädde i kraft, samt till följd därav,
att landsfogdarna borde beredas tjänsterum inom länsstyrelsernas ämbetslokaler,
hava vid ett flertal länsstyrelser behov yppats av ökade utrymmen
för samma lokaler och får jag nu anmäla vissa i ämnet inkomna
framställningar.
Jag tillåter mig då till eu början erinra, att i nämnda hänseende
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Skaraborgs län under nästlidet år
4
Kungl Maj.ts
befaUningshavande
i
Skaraborgs
län.
Kungl. Maj. ts nåd. proposition Nr 296.
gjort framställning om en mindre utvidgning av länsstyrelsens i landsstatshuset
i Mariestad inrymda ämbetslokaler, samt att Kungl. Maj:t i
propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1918 under punkt 14
av sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition
i ämnet, som kunde komma att avlåtas till riksdagen, för utvidgning
av länsstyrelsens i Skaraborgs län ämbetslokaler på tillaggsstat
för år 1918 beräkna ett reservationsanslag av 14,500 kronor.
Sedermera hava emellertid liknande framställningar som den nu
omnämnda inkommit från Kungl. Maj:ts befallningshavande i Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Blekinge och Kopparbergs län och torde
berörda framställningar nu i ett sammanhang få anmälas samt göras till
föremål för proposition till riksdagen.
Vad då till en början beträffar ovanberörda av länsstyrelsen i
Mariestad gjorda framställning framhåller länsstyrelsen inledningsvis,
att behov av utvidgade tjänstelokaler för länsstyrelsen komme att från
1918 års ingång uppstå dels till följd av den befattning med redovisningen
av kronoutskylder och restindrivningen, som från nämnda tidpunkt
skulle ombesörjas av landskontoret, dels ock på grund därav, att
landsfogden skulle beredas tjänsterum inom länsstyrelsens lokaler.
För tillgodoseende av detta behov erfordrades enligt länsstyrelsens
förmenande tre nya rumslägenheter, en för landsfogden och två för
den nya uppbördsredovisningsavdelningen, vilka rum icke kunde utvinnas
inom nuvarande landsstatshusets plan på annat sätt än genom
ändringar av den nuvarande inredningen; och hade därvid framstått
såsom lämpligast, att de erforderliga nya rummen skulle förläggas till
den avdelning av landsstatshusets bottenvåning, som för närvarande
användes till arkiv för landskontorets räkning.
Efter hänvändelse till byggnadskunnig person på platsen, byggnadsingenjören
Sven Ljungvall i Mariestad, hade denne för länsstyrelsen
uttalat sig till förmån för nyssberörda förslag och därvid som sin mening
uttalat, att arkivet i stället skulle kunna förflyttas till underliggande
källarvåning, vilken, om värmeledning och effektiv ventilation
där infördes, enligt Ljungvalls åsikt nöjaktigt lämpade sig för ändamålet.
Därefter ingick Kungl. Maj:ts befallningshavande den 10 augusti
1917 till överintendentsämbetet med begäran om förordnande för arkitektbiträde
att taga frågan i hela dess vidd om hand. Med anledning
därav överlämnade sedermera arkitekten hos ämbetet O. Hökerberg till
länsstyrelsen ritningar och arbetsbeskrivningar, uppgjorda dels av Hökerberg
dels av civilingenjören Hugo Theorell i Stockholm och åsyftande
Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 296■ 5
arbetets utförande i huvudsaklig överensstämmelse med ovan omförmälda
förslag. Kostnadsberäkningar hade emellertid icke fogats vid de avlämnade
handlingarna utan borde enligt Hökerbergs åsikt sådana upprättas
i orten. Till följd härav hade länsstyrelsen för kostnadsförslags
erhållande ånyo hänvänt sig till ingenjören Ljungvall, som med specificerande
av kostnadsbeloppen ingivit skriftligt anbud, däri han erbjöde
sig att ombesörja verkställigheten av de föreslagna arbetena för en kostnadssumma
i ett för allt av 12,765 kronor.
Med överlämnande av till ärendet hörande handlingar och ritningar
hemställer länsstyrelsen i skrivelse den 15 oktober 1917, att Kungl.
Maj:t ville meddela tillstånd till de ifrågakomna arbetenas utförande
enligt arkitekten Hökerbergs och civilingenjören Theorells föreliggande
förslag, samt att byggnadsingenjören Ljungvalls anbud såsom ur kostnadssynpunkt
fördelaktigt och för arbetets reella utförande betryggande
måtte godkännas och antagas.
I anledning av omförmälda av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i Skaraborgs län gjorda framställning har överintendentsämbetet blivit
hört och därvid i utlåtande den 4 december 1917 anfört följande:
»Det underställda förslaget innebär, att landskontorets nuvarande arkiv i
bottenvåningen skulle flyttas ned i källarvåningen och arkivrummet avdelas i tre
rum medelst uppsättande av skiljeväggar av scagliol. Dessa tre rum ävensom det
nya arkivrummet skulle uppvärmas medelst värmeledning från en varmvattenpanna,
som skulle placeras i källaren. Kostnaderna för arbetena i fråga hava beräknats
till 6,500 kronor för byggnadsarbetena och 6,265 kronor för värme-, vatten- och
avloppsledningsarbetena, eller tillhopa 12,765 kronor.
Ämbetet har icke funnit annat att i ärendet erinra än att till kostnadssumman
torde böra läggas en post för ritningar, arkitektarvode och oförutsedda ut•
gifter, vårföre för ändamålet bör beräknas åtgå ett belopp av inalles 14,500 kronor,
samt att, då arbets- och materialkostnaderna oavlåtligt stiga, det torde vara av vikt,
att beslut i ärendet fattas snarast möjligt.
I stöd av vad sålunda anförts och då det till ämbetets disposition ställda
anslaget till byggnader och reparationer icke lämnar tillgång härtill, får överintendentsämbetet
härigenom i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
för ifrågavarande ändamål bereda särskilda medel till ett belopp av 14,500 kronor.»
Vidare har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands län i skrivelse
den 4 januari 1918 till byggnadsstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Efter det Kungl. Maj:ts befallningshavande erinrat därom, att befallningshavanden
redan den 12 augusti 1916 hos överintendentsämbetet
anhållit om förordnande för lämplig person att lämna länsstyrelsen nödigt
biträde för utredning av frågan om f. d. lantmäterilokalernas i läns
-
Överinten
dentsämbetet.
Kungl. Maj.ts
befallnings11
avande i
Södermanlands
län.
6
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
residenset i Nyköping deponerande och om åtgärder för behövlig utvidgning
och omändring av länsstyrelsens arbetslokaler och arkivutrvmmen
därstädes ävensom om lämpliga toalettanordningar inom tjänstelokalerna
samt sådant förordnande den 22 samma augusti meddelats för
arkitekten greve 8. Cronstedt och denne avgivit förslag till frågans
lösande enligt ritningar, som i allt väsentligt vunnit Kungl. Maj:ts befallningshavandes
godkännande och mot en då beräknad kostnad av
12,500 kronor, hade Kungl. Maj:ts befallningshavande med hänsyn till
frågan om fögderiförvaltningens omorganisation, vilken fråga åter blivit
aktuell, och då i sammanhang därmed också uppkommit förslag, som
möjligen kunde komma att medföra sådan ändring i länsstyrelsens organisation,
att frågan om lokalernas disposition kunde därav väsentligen
påverkas, tillsvidare funnit sig icke böra föreslå magra större ändringsarbeten
i residenset, varom anmälan gjorts till överintendentsämbetet i
skrivelse den 22 januari 1917.
Då emellertid frågan om fögderiförvaltningens omorganisation
sedermera blivit definitivt avgjord, hade Kungl. Maj:ts befallningshavande
den 26 oktober 1917 i sammanhang med insändande till överintendentsämbetet
av instrument över besiktning å länsresidenset ånyo
anmält behovet av de förut föreslagna, ä greve Cronstedts ritningar
angivna ändringsarbetena och anhållit om vidtagande av sådan åtgärd,
att erforderliga medel för arbetenas utförande kunde, finnas tillgängliga.
Till närmare motivering av sistberörda framställning har Kungl.
Maj:ts befallningshavande framhållit, att de hittillsvarande tjänstelokalerna
under de senare åren visat sig alltmer otillräckliga, och att särskilt
landskontorets arkivutrymme varit sådant, att där omöjligen kunnat på
något så när tillfredsställande sätt förvaras de handlingar, som i allt
större nakenhet dit församlats. Genom den nu beslutade ovan omförmälda
organisationen av länsstyrelsen och fögderiförvaltningen hade tillkommit
nya befattningshavare, åt vilka rum måste beredas; de två länsassessorerna
intoge en så maktpåliggande tjänsteställning, att givetvis vardera
måste om möjligt i lokalhänseende tillgodoses bättre än förutvarande
länsnotarie och länsbokhållare. Landsfogden måste hava eget
tjänsterum, länsnotarien måste beredas eget rum och innehavarna av de
nytillkomna landskontorist- och extra länsbokhållareänsterna måste anvisas
nödiga arbetsplatser. Under uppbördstiden måste utrymme finnas
för ett antal extra biträden. Skriv- och räknemaskiner måste komma
till allt större användning och fordra placering, så att de icke alltför
mycket störde det övriga arbetet. Mängden av deklarationer och mångfaldiga
andra handlingar, som till Kungl. Maj:ts befallningshavande ingåves
och som måste vara för arbetet tillgängliga, växte oavbrutet.
7
Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
Tydligt vore, framhåller länsstyrelsen vidare, att något måste
omedelbart göras för att tillgodose det trängande behovet av utvidgning
och Kungl. Maj:ts befallningshavande hade efter förnyad prövning stannat
vid den mening, att sådan utvidgning med de för närvarande givna
förutsättningarna skulle bäst kunna ske med tillämpning av greve Cronstedts
förslag; och hade Kungl. Maj:ts befallningshavande därför låtit
genom byggnadsfirman K. G. Lindeberg & C:o i Nyköping undersöka
till vad pris detta förslag numera skulle kunna förverkligas. Nämnda
firma hade såsom ett vid Kungl. Maj:ts befallningshavandes skrivelse
fogat yttrande utvisade, utan beräknande av oförutsedda utgifter m. m.,
kommit till en slutsumma av 15,800 kronor.
Med den ständigt fortgående ökningen av alla pris och med hänsyn
till omöjligheten att under nuvarande förhållanden kunna i förvägerhålla
fasta och bindande anbud ansåg Kungl. Maj:ts befallningshavande,
att kostnaderna med hänsyn jämväl till oförutsedda utgifter m. m. icke
finge beräknas lägre än till 20,000 kronor.
Med bifogande av ritningar och kostnadsberäkningar anhöll Kungl.
Maj:ts befallningshavande, att byggnadsstyrelsen ville vidtaga de åtgärder,
som på styrelsen måtte ankomma för att de föreslagna ändringarna
inom länsresidenset i Nyköping måtte med snaraste kunna bringas
till utförande.
Till sist har Kungl. Maj:ts befallningshavande i sin ifrågavarande
skrivelse yttrat sig i fråga om möbleringen av de föreslagna nya tjänsterummen
och därvid förklarat, att Kungl. Maj:ts befallningshavande ej
vore beredd att då framlägga något förslag, utan torde byggnadsstyrelsen
utan större svårighet kunna beräkna det belopp, som för ändamålet
kunde behöva reserveras. Vad som i nya möbler komme att erfordras
vore fullständig ny möblering av lantmäterikontorets förutvarande lokaler
samt av de nya rummen en trappa upp.
I skrivelse den 15 januari 1918 har byggnadsstyrelsen i anledning
av Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag meddelat, att ifrågavarande
förslag avsåge användande av förutvarande lantmäterikontorslokalen,
rummen nr 24, 28, 23 a), b) och c) samt 881) i bottenvåningen,
ävensom det förut till arkiv använda, över nämnda rum belägna rummet
nr 90 samt det därinvid befintliga, över portgången liggande utrymmet,
vars golv vore beläget några steg högre än de andra rummens.
De arbeten, som skulle behöva utföras, vore, förutom vanliga
reparationsarbeten, anordnande av eu mindre trappa, upptagande av
!) Hftr och i det följande angivna nr hänföra sig till de förslaget åtföljande ritningarna.
Byggnads
styrelsen.
8
Kungl. Maj.ts
be fållning sbavande
i
Österqötlands
lan.
Byggnads
styrelsen.
Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 296.
några nya fönster och dörrar, inläggande av nya brandfria bjälklag
och golv, anordnande av W. C. och toalett i övre våningen samt arkivinredning
och utsträckande av värmeledningen och de elektriska ledningarna.
Kostnaderna för arbetena i fråga borde beräknas sålunda:
de elektriska ledningsarbetena .......................................... kronor 1,200: —
övriga arbeten (enligt ovannämnda firmas kostnadsberäkning)
.................. » 15,800: —
oförutsedda utgifter och arvoden....................................... » 2,000: —
anskaffande av nya möbler ....................................... » 1,000: —
eller tillhopa kronor 20,000: —
Då byggnadsstyrelsen icke funnit något att erinra emot det sålunda
uppgjorda förslaget, har styrelsen hemställt om bemyndigande
för styrelsen att låta utföra de ifrågavarande arbetena och inköpa de
föreslagna möblerna ävensom för ändamålet anvisa eu summa av 20,000
kronor; och har styrelsen tillika erinrat därom, att, därest de ifrågasatta
arbetena konune till utförande först efter den 1 april 1918, vid
vilken tidpunkt väsentlig höjning komme att inträda i gällande arbetslöner,
de omförmälda kostnaderna bleve i motsvarande grad ökade.
Ytterligare torde jag få anmäla i anledning av den med 1918
års ingång ikraftträdda omorganisationen av landsstaten uppkommen
fråga om behov av ökat lokalutrymme för länsstyrelsen i Linköping.
I skrivelse den 27 juni 1917 till överintendentsämbetet hade
Kungl. Maj:ts befallningshavande i Östergötlands län, under erinran att
till följd av den beslutade omorganisationen av fögderiförvaltningen åt’
länsstyrelsen med nödvändighet måste beredas ökat lokalutrymme, anhållit,
att överintendentsämbetet måtte förordna någon av ämbetets
arkitekter att i sådant syfte utarbeta förslag. Befallningshavandeu antydde
därjämte, att det icke syntes uteslutet, att det för ändamålet
nödiga utrymmet skulle kunna erhållas inom Linköpings slott, samt
framhöll, att de nya lokalerna måste tagas i bruk senast hösten 1918.
Med skrivelse den 3 april 1918 har därefter byggnadsstyrelsen i
anledning av berörda framställning till Kungl. Maj:t överlämnat ett
inom ämbetet upprättat förslag jämte ritningar till frågans lösande.
De nya lokaler, vilka vid den av byggnadsstyrelsen verkställda
utredningen visat sig erforderliga, voro dels för landskansliet ett rum
för vardera av innehavarna av de båda landsfogde- och länsassessorstjänsterna,
dels ock för landskontoret lokaler för uppbördsverket, be
-
9
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
stående av en större uppbördssal och ett mindre ruin; och borde sistnämnda
rum stå i förbindelse med landskontorets övriga lokaler.
Enligt byggnadsstyrelsens förslag skulle till tjänsterum för landsfogde
och länsassessor tagas i anspråk ett i länsresidensets bottenvåning
beläget utrymme, som hittills använts till arkiv och toalettrum.
För ändamålet måste ett fönster upptagas i väggen å slottets trädgårdsfasad.
För de i arkivutrymmet förvarade arkivalierna kunde plats beredas
i angränsande rum. Plats för W. C. och toalett kunde anordnas
i korridoren närmast ytterentrén. — För det nya upp börds verket
skulle tagas i anspråk lantmäterikontorets förutvarande expeditionsrum
jämte ett vidliggande, av landskontoret förut använt arkivrum, vilka
lokaler, belägna i sydöstra slottsflygelns bottenvåning, numera stode
odisponerade.
Till de i anledning av nu omförmälda ändringsförslag föranledda
arbetena torde, framhåller byggnadsstyrelsen vidare, enligt länsstyrelsens
begäran, böra läggas borttagande av rester av eu mellanvägg i
rummet invid räntmästarens rum samt återupptagande i förstnämnda
rum av ett delvis igensatt fönster, varjämte slagdörrar med glas borde
insättas i den nya förbindelseleden mellan uppbördsverket och landskontoret.
Kostnaderna för förslagets genomförande hava av byggnadsstyrelsen
beräknats sålunda:
byggnadsarbeten enligt bifogad kostnadsberäkning ... kronor 9,494: 3 0
ändringar i rummet invid räntmästarens rum jämte
slagdörrar ......................................................
................. »
500
—
elektrisk belysning............................................
.................. »
860
—
W. C., vatten och avlopp ...............................
.................. »
1,000
—
ritningar, tillsyn och oförutsedda utgifter ...
................. »
2,640
—
Summa kronor
14,494
30
eller avrundat........................................................
.................. »
14,500
—
Härtill måste, framhåller byggnadsstj^relsen vidare, efter april
månads ingång läggas 20 procents förhöjning, vadan kostnaderna torde
komma att uppgå till kronor 17,400: —.
Mot det uppgjorda förslaget hade, enligt vad byggnadsstyrelsen
meddelat, Kungl. Maj:ts befallningshavande fö »klarat sig för sin del icke
hava något att erinra. Ehuru åtminstone två av de föreslagna rummens
storlek syntes bliva i det minsta laget, Unge likväl byggnadsstyrelsen
med hänsyn till det trängande behovet och omöjligheten att
på annat sätt inom slottet anordna de erforderliga lokalerna, tillstyrka
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 262 höft. (Nr 296.) 2
10
Kungl. Maj;ts nåd. proposition Nr 296.
förslaget till utförande; och har byggnadsstyrelsen hemställt, att de
härför erforderliga medlen måtte hos riksdagen äskas.
Kbefaih^fngs>S Vidare har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge län i
havande i skrivelse den 29 december 1917 anmält, att utrymmen för beredande
Bieinnge län. av plats åt landsfogden samt för de tjänstemän å landskontoret, som
skulle sysselsättas med handhavandet av redovisningen av kronouppborden
samt med restindrivningen enligt den nya landsstatsorganisationen
för närvarande icke vore att tillgå, men att lokaler för de angivna
ändamålen torde kunna anordnas i de gamla ränterilokalerna i landsstatshuset
i Karlskrona.
Kungl. Maj:ts befallningshavande har i sin berörda skrivelse till
en början erinrat därom, att ränterilokalerna, som vore belägna i landsstatshusets
bottenvåning, alltid varit mycket kalla och ganska mörka,
varför desamma, om de skulle kunna användas för ovan angivna ändamål,
måste undergå en synnerligen grundlig förbättring och omändring,
och även därefter torde de två åt gården belägna rummen icke bliva
så ljusa och sunda, som önskvärt vore.
Som emellertid Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett, att åtminstone
tillsvidare de gamla ränterilokalerna i landsstatshuset borde
tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål, hade uppdragits åt civilingenjören
Hj. Thedenius att i sådant syfte uppgöra ritning och kostnadsförslag.
Med överlämnande av berörda handlingar har Kungl.
Maj:ts befallningshavande hemställt, att däri omförmälda ändringar och
arbeten snarast möjligt måtte få vidtagas. Härvid har dock Kungl.
Maj:ts befallningshavande betonat, att erfarenheten från den tid, då
lantränteriet därstädes inrymts, på det bestämdaste ådagalagt, att i de
båda inre rummen nöjaktig värme icke kunde erhållas genom där befintliga
kakelugnar, varför indragande av värmeledning dit måste anses
nödvändig, vilken anordning av Kungl. Maj:ts befallningshavande livligt
tillstyrkes.
Byggnadsstil Efter remiss har byggnadsstyrelsen i utlåtande den 22 januari
1918 anfört följande:
»Enligt det föreliggande, av stadsingenjören i Karlskrona Hj. Thedenius uppgjorda
. förslaget skulle de två rum jämte ett större kassavalv i landsstatshusets
bottenvåning, som förut använts för ränteriet, tagas i bruk av länsstyrelsen. De
arbeten, som skulle utföras i dessa lokaler, äro följande: rivning av det välvda
taket i kassavalvet, den däröver mellan landshövdingens båda rum befintliga tegelmurens
utbytande mot en putsad trävägg eller anbringande av järnbalkar för uppbärande
av tegelväggen, upptagande av ett nytt fönster åt gatan i kassavalvet,
11
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
utbytande av kassavalvets kalkstensgolv mot nytt trägolv på ny trossbotten, med
ventilation därunder, förtunnande av mittelväggens nedre del medelst avbilning,
isolering av ytterväggen mot gatan på insidan medelst korksten, uppsättande av
en ny kakelugn samt reparation av tak, väggar och snickeri jämte garderobinredning
och toalett. Kostnaderna ‘för. de sålunda föreslagna arbetena hava av stadsingenjören
Thedenius beräknats till 4,000 kronor.
Befallningshavanden framhåller emellertid, att erfarenheten visat, att de båda
ovannämnda rummen icke kunnat tillräckligt uppvärmas medelst de i desamma befintliga
kakelugnarna, varför befallningshavanden anser det nödvändigt att i dessa
rum indraga värmeledningen, som finnes inom åtskilliga andra rum inom byggnaden.
Kostnaden för värmeledningens indragande i dessa båda rum och i det nuvarande
kassavalvet skulle enligt ett av Skånska rörledningsverkstaden, N. Friden avgivet
anbud uppgå till 2,580 kronor. Byggnadsstyrelsen har över det härutinnan uppgjorda
förslaget inhämtat yttrande från värmeledningsingenjören H. Theorell, vilken,
med bifogande av närlagda ritning, utvisande huru ledningarna böra dragas, tillstyrkt
berörda anbuds antagande.
A utförandet av de ifrågavarande arbetena, med undantag av värmeledningsarbetena,
har anbud avgivits av byggmästaren K. O. Johansson, slutande å 3,320
kronor, vartill kommer ett belopp av 130 kronor för borttagande av tegelväggen
mellan rummen över kassavalvet och densammas ersättande med en cloisonvägg,
vilket torde vara att föredraga framför det alternativt föreslagna anbringandet av
jämbalkar för tegelväggens uppbärande.
Kostnaderna för det underställda förslagets genomförande skulle sålunda
uppgå till
för värmeledningsarbetena ..................................... kronor 2,580
» övriga arbeten (enligt byggmästaren K. O.
Johanssons anbud) ............................................ » 3,450
vartill för tillsyn och oförutsedda utgifter bör
läggas.................................................................. » '' 970
eller tillhopa kronor 7,000
Byggnadsstyrelsen har icke funnit något att erinra mot utförandet av de sålunda
ifrågasatta arbetena. Då desamma emellertid icke kunna väntas omedelbart bliva
utförda, synes försiktigheten bjuda att med hänsyn till de alltjämt stigande priserna
beräkna de erforderliga kostnaderna till högst 10,000 kronor. Som det till
styrelsens disposition ställda anslaget till byggnader och reparationer icke härtill
lämnar tillgång, får styrelsen med återställande av remissakten härmed i underdånighet
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte för utförande av ifrågavarande
arbeten anvisa ett belopp av högst 10,000 kronor.»
Jämväl Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län har Kung!. Maju*
i särskilda skrivelser den 3 och 13 oktober 1917 till statsrådet och ''hivande9i
chefen för civildepartementet gjort framställning om utvidgning av Kopparberg*
länsstyrelsens ämbetslokaler i landsstatshuset i Falun till följd av den
nya organisationen vid länsstyrelsen.
Så har Kungl. Maj:ts befallningshavande i sin förstberörda skri
-
12
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
velse den 3 oktober 1917 meddelat, att under loppet av år 1918 skulle
såsom tjänsterum åt landsfogden disponeras ett i landsstatshusets översta
våning befintligt rum, för det dåvarande taget i anspråk av länets
lantmäterikontor för jordregisterarbetets bedrivande samt att till dess
samma rum bleve för ändamålet ledigt, såsom tjänsterum åt landsfogden
komme att anvisas landshövdingens mottagningsrum.
Efter det Kungl. Maj:ts befallningshavande i skrivelse till förste
lantmätaren i länet den 28 september 1917 hemställt, att åtgärder
måtte vidtagas för att ifrågavarande rum från och med år 1918 måtte
kunna tagas i anspråk för länsstyrelsens räkning, har lantmäteristyrelsen
i skrivelse till Kungl. Maj ds befallningshavande den 3 oktober
1917, förutom annat, på vilket jag i detta sammanhang icke torde behöva
ingå, på anförda skäl uttalat, att olägenheterna av att bereda
lokal åt landsfogden genom förhyrning måste vara obetydliga i jämförelse
med dem, vilka bleve en följd av en uppdelning av lantmäterikontorets
arkiv och dess verksamhet på tvänne skilda lokaler; varför
lantmäteristyrelsen i sin berörda skrivelse meddelat, att ifrågavarande
rum icke kunde avstås utan sjmnerligen slöra hinder för verksamheten,
kostnader och risk för akternas förstörelse.
I ovan omförmälda skrivelse den 13 oktober 1917 till statsrådet och
chefen för civildepartementet har dåre!ter Kungl. Maj:ts befallningshavande,
sedan befallningshavanden ådagalagt behörigheten för befallningshavandeu
att disponera ifrågavarande till lantmäterikontoret tillfälligtvis
utlämnade rum, hemställt, att, då enligt den för landsfogden föreslagna
instruktion, landsfogde skall hava sitt tjänsterum hos länsstyrelsen samt
den provisoriskt ifrågasatta anordningen att bereda landsfogden tjänstelokal
i landshövdingens mottagningsrum såväl för landshövdingen som
allmänheten medförde avsevärda olägenheter, åtgärder måtte vidtagas
i syfte att det ifrågakomna i landsstatshusets översta våning belägna
såsom reservrum betecknade rum måtte senast till mitten av år 1918
bliva för länsstyrelsen tillgängligt.
Därest emellertid så icke kunde ske, hemställde Kungl. Maj ds
befallningshavande, att åtgärder måtte vidtagas för inredande å landsstatshusets
rymliga vind av ytterligare det antal rum, som med hänsyn
till länsstyrelsens utvidgade tjänstverksamhet kunde finnas vara av behovet
oundgängligen påkallat.
Sedan ärendet remitterats till byggnadsstyrelsen för utlåtande,
har på grund av de av lantmäteristyrelsen anförda skäl mot avstående
till länsstyrelsen av omförmälda rum i landsstatshusets översta våning,
13
Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 296.
byggnadsstyrelsen uppgjort ett förslag till inredande av ruin i de oinredda
utrymmena i nämnda våning.
Efter det intendenten hos byggnadsstyrelsen Fritz Eckert i skrivelse
till Kungl. Maj:ts befallningshavande den 7 mars 1918 med överlämnande
av berörda av kostnadsberäkning åtföljda förslag, anhållit
om meddelande, huruvida Kungl. Maj:ts befallningshavande hade något
att erinra emot berörda förslag ävensom huruvida ytterligare rum vore
av behovet påkallade, anförde befallningshavanden i skrivelse till byggnadsstyrelsen
den 16 nästlidna mars följande:
»På grund av den av fögderiförvaltningens omorganisation föranledda ökningen
av länsstyrelsens personal äro, vad landskontoret angår, samtliga dess lokaler
så tagna i anspråk, att Konungens befallningshavande för att tillmötesgå assessorns
å landskontoret behov och önskan att erhålla eget arbetsrum måst därtill anvisa
rum nr 8, hittills taget i anspråk för förvaring av papper, blanketter med mera. Då
ifrågavarande rum emellertid på grund av sin ringa storlek, måste anses alldeles
olämpligt till stadigvarande arbetsrum och rummet dessutom synnerligen väl kommer
att behövas för tillfälliga arbetskrafter, som länsstyrelsen vid uppbördsarbetet
nödgas anlita, får Konungens befallningshavande hemställa, att i landsstatshusets
vindsvåning jämväl måtte anordnas ett arbetsrum åt assesorn å landskontoret.
Behovet av ökat utrymme gör sig jämväl starkt gällande å kansliavdelningen
för renskrivningsarbetet. För närvarande utföres ifrågavarande arbete å rum
nr 1, men har detta rum visat sig allt för litet för de där samtidigt sysselsatta
tre maskinskrivarna. Iiummet har också blott ett fönster, varför det från belysningssynpunkt
icke heller väl lämpar sig för flera än två maskinskrivare. Något
skåp för förvaring av papper och blanketter har hittills icke funnits i rummet.
Då emellertid ett dylikt förvaringsrum visat sig högst nödvändigt, har ett skåp
påsynats och kommer att inflyttas, varigenom det förut knappa utrymmet ännu
mera inskränkes.
Då nuvarande lokaler upplätos åt lantmäterikontoret, betonades det, att dess
behov av relativt stort utrymme vore provisoriskt och påkallat allenast för jordregisterarbetet,
efter vars avslutande något eller några rum alltid bleve för
dess räkning obehövliga. Länsstyrelsen har därför också hoppats, att åtminstone
det å vinden åt gatan belägna rummet nr 83, som är rymligt, försett med tre
fönster samt för skrivmaskinsgöromål synnerligen lämpligt, skulle efter jordregister
slutförande kunna för detta ändamål tagas i bruk. I avvaktan härpå har länsstyrelsen
hittills sökt draga sig fram med rummet nr 1 som skrivrum, men i längden
torde detta ej låta sig göra, varför länsstyrelsen, om rummet nr 33 ej inom
rimlig tid skulle kunna för nyssnämnda ändamål upplåtas, hemställer om anordnande
på annat sätt av lämplig lokal för samma ändamål.»
1 enlighet med länsstyrelsens uttalande bär byggnadsstyrelsen
därefter utvidgat sitt nämnda förslag till att avse inredande i översta
våningen (vindsvåningen) i landsstatshuset av sammanlagt tre rum, och
har kostnaden för inredniugsarbetet enligt ett vid byggnadsstyrelsens
skrivelse den 26 mars 1918 legat kostnadsförslag beräknats till 13,000
byggnadsstilr
el sen.
Xungl. Maj:ts
befallningshavande
i
TJppsala län.
14 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 296.
kronor, däri inberäknats kostnader för värmelednings utsträckande till
de nya rummen 2,000 kronor, för införande av elektrisk belysning
1,000 kronor samt för oförutsedda utgifter och arvoden 1,800 kronor.
Vidare torde enligt byggnadsstyrelsens förslag 3,000 kronor böra beräknas
till möblering av de nya rummen.
På grund av vad byggnadsstyrelsen anfört har styrelsen i sin
meranämnda skrivelse slutligen hemställt om bemyndigande för styrelsen
att i landsstatshusets i Falun översta våning låta för Kungl. Maj:ts
befallningshavandes i Kopparbergs län räkning inreda tre rum i enlighet
med det av styrelsen uppgjorda förslaget, samt att Kungl. Maj:t
hos innevarande års riksdag för nämnda ändamål ville äska ett belopp
av sammanlagt 16,000 kronor, därav 3,000 kronor skulle avses för anskaffande
av möbler till de nya lokalerna.
Slutligen har ock landshövdingen i Uppsala län den 5 december
1917 uttalat sig i fråga om behovet av ökade utrymmen för ämbetslokaler
för länsstyrelsen i Uppsala dels i anledning av landskontorets
befattning med redovisning av kronouppbörden samt med restiudrivningen
enligt den organisation, som med den 1 januari 1918 träd(Je i
verket, dels ock till följd därav att landsfogden borde beredas tjänsterum
inom samma lokaler.
I sin berörda skrivelse har landshövdingen efter samråd med avdelningscheferna
i länsstyrelsen framställt ett förslag till frågans ordnande
av en något annan innebörd än de förut av mig återgivna förslagen.
Landshövdingen har nämligen därvid anfört, bland annat följande:
Den uya organisationen föranledde för länsstyrelsen behov av
ökat utrymme icke blott i de nyss anförda hänseendena utan även till
följd av länsassessorstjänsternas inrättande, såframt ej arbetet skulle
lida genom ett olämpligt sammanförande av tjänstemän till gemensamt
arbetsrum. Till följd av ämbetslokalernas läge och beskaffenhet syntes
det uteslutet att inom länsstyrelsens nuvarande lokaler avskilja och inreda
de erforderliga nya arbetsrummen. Belägenheten gjorde det även
omöjligt att tillgodose behovet genom övertagande av några åt landshövdingen
anslagna utrymmen, även om dessa skulle anses vara för
honom och blivande landshövdingar umbärliga. Däremot funnes en
efter omständigheterna tillfredsställande lösning tack vare befintligheten
inom Uppsala slott, där länsstyrelsens ämbetslokaler vore inrättade, av
vissa för närvarande av hushållningssällskapet disponerade lokaler.
Vid den senast företagna omfattande restaureringen av Uppsala
slott lämnade hushållningssällskapet bidrag för ändamålet med 23,000
15
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
kronor. På motion av dåvarande landshövdingen anvisade nämligen
hushållningssällskapet förenämnda summa »såsom bidrag till de av
Konungens befallningshavande föreslagna förändringar i Uppsala slott,
med förbehåll och villkor att hushållningssällskapet får begagna dels
samlingssalen för sina sammankomster och fröutställningar, dels ock
övriga å Stenbergs ritning angivna lägenheter för sin sekreterare, sitt
förvaltningsutskott, sina arkivalier, sin kassa samt sina säkerhets- och
värdehandlingar, ävensom att, om hushållningssällskapet går i mistning
av dessa förmåner, förskjutna beloppet, 23,000 kronor skall av statsverket
till hushållningssällskapet återgäldas.»
Hushållningssällskapets lokaler i halvvåningen vore genom dess
försorg möblerade, och i anledning av dessa lokalers innehavande lämnade
hushållningssällskapet bidrag till värmeledningskostnaden.
Vid övervägande av lokala och andra förhållanden hade landshövdingen
funnit efter omständigheterna lämpligast vara, att hushållningssällskapets
i halvvåningen belägna rum toges i anspråk såsom
ämbetslokaler, medan hushållningssällskapet hänvisades att skaffa sig
ersättning genom uppgörelse med landstinget om rätt att i viss mån
begagna landstingets därsammastädes belägna rum eller genom förhyrande
av en våning i staden, när sådant — i motsats mot vad då
syntes vara fallet — kunde bliva möjligt.
Landshövdingen hade'' även kommit till den uppfattningen, att en
uppgörelse efter dessa riktlinjer kunde åvägabringas.
Hushållningssällskapets ifrågavarande lokal utgjordes av tre mindre
och ett större rum, med två särskilda ingångar, båda helt nära den
huvudtrappa, som från förstugan utanför landskontorets nuvarande lokaler
men i kommunikation även med landskansli ledde till samlingssalen
och slottets huvudvåning i övrigt. Två av de mindre rummen skulle
enligt landshövdingens tanke anslås till landsfogden och en landskanslitjänsteman,
det minsta och det största rummet till landskontoret, med
särskild ingång; det stora rummet, som för närvarande vore sammanträdesrum
för hushållningssällskapets förvaltningsutskott, kunde inrymma
ett flertal tjänstemän och torde synnerligen väl lämpa sig för arbeten
sammanhängande med uppbörden, anordnad enligt de nya grunderna.
Då hushållningssällskapet tillsvidare skulle bibehållas vid rätten
att använda samlingssalen och vissa källarutrymmen, torde, ehuru denna
rätt icke kunde betecknas såsom ägande avsevärt ekonomiskt värde, icke
hela det förskjutna beloppet 23,000 kronor behöva nu till hushållningssällskapet
återgäldas. Landshövdingen hade anledning tro, att ett för
-
Byggnadstty
relsen.
Departe
mentschefen.
16 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
slag- om återbetalande av 20,000 kronor skulle av hushållningssällskapet
antagas som gottgörelse för mistningen av ifrågavarande lokal.
Möblerna i lokalerna, som till allra största delen mycket väl
lämpade sig för ämbetslokaler, torde hushållningssällskapet icke vara
villigt att sälja, men däremot att såsom ett led i uppgörelsen tills vidare
uthyra; såsom hyra ifrågasattes ett belopp av 200—300 kronor årligen.
Ett sådant förhyrande syntes landshövdingen under nuvarande omständigheter
vara för statsverket fördelaktigt, ehuru han ej bildat sig någon
bestämd åsikt om det skäliga hyresbeloppet.
Slutligen framhåller landshövdingen som sin åsikt, att det måste
anses ganska billigt att för 20,000 kronor erhålla fyra fullgoda rum till
ämbetslokaler, varför han livligt förordar anlitandet av ovan antydda utväg
*
Byggnadsstyrelsen har i ett den 5 mars 1918 avgivet infordrat
utlåtande meddelat, att stjTelsen icke har något att erinra mot ifrågavarande
förslag; och har styrelsen med tillkännagivande, att frågan om
förhyrning från hushållningssällskapet av möbler för länsstyrelsens
räkning vore föremål för utredning inom styrelsen, hemställt, att Kungl.
Maj:t ville hos innevarande års riksdag begära för förslagets realiserande,
erforderliga medel, 20,000 kronor.
Till eu början torde jag få återgiva vad jag till statsrådsprotokollet
över finansärenden den 14 januari 1918 vid anmälan av propositionen
om tilläggsstat till riksstaten för år 1918 under punkt 13 i sjunde
huvudtiteln i förevarande hänseende yttrade i fråga om ändringsarbeten
å länsresidenset i Halmstad. Jag anförde därvid, bland annat,
följande:
»I det yttrande till statsrådsprotokollet över civilärenden den 14
april 1917, som innehåller motiveringen till Kungl. Maj:ts proposition
(nr 211) sistnämnda dag angående omorganisation av fögderiförvaltningen
och lönereglering för tjänstemännen därstädes in. m., anförde
dåvarande chefen för civildepartementet vid behandlingen av frågan om
landsfiskalens (landsfogdens) inordnande i länsstyrelsen (sid. 37), att det
ännu icke hade hunnit utredas, huruvida nödig tjänstelokal allestädes kunde
inom vederbörande landsstatshus beredas landsfiskalen. Att så flerstädes
kunde ske, därom ansåg departementschefen intet tvivel råda; men lika
visst erfordrades, att döma av länsstyrelsernas yttranden, i ett och annat
län förhyrande av lokal i landsstatshusets närhet eller särskild kostnad
för att därinom aptera passande lokal.
17
Kungl. Maj:ts nåd■ proposition Nr 296.
Riktigheten av sistnämnda förmodan bekräftas av flera, från olika
Kungl. Maj:ts befallningshavande nyligen gjorda framställningar om vidtagande
av särskilda åtgärder för beredande av lokal åt vederbörande
landsfogde; därvid har jämväl den i övrigt på grund av omorganisationen
ökade tjänstepersonalen åberopats såsom skäl för beredande av ökat
utrymme. I anledning av sådana framställningar har Kungl. Maj:t
enligt beslut den 16, den 18 och den 26 oktober 1917 bemyndigat överintendentsämbetet
att låta verkställa vissa av ämbetet föreslagna ändringsarbeten
inom länsresidensbyggDaderna i Gävleborgs, Alvsborgs och
Värmlands län. Därvid har Kungl. Maj:t anbefallt ämbetet att förskottsvis
bestrida kostnaderna för nämnda arbeten med högst respektive 4,000,
2,265 och 3,800 kronor samt att sedermera hos Kungl. Maj:t anmäla
förskotten till ersättande. I samtliga nu angivna tre ärenden hava
ändringsarbetena varit i sin helhet betingade av det ökade utrymmesbehov,
som riksdagens beslut om ändrad organisation av landsstaten
för vederbörande länsstyrelser medfört; dessutom hava de varit föga
omfattande och kunnat utföras för relativt ringa kostnad.»
I de i uu förevarande proposition avsedda fall drager däremot förverkligandet
av de av Kungl .Maj:ts vederbörande befallningshavande föreslagna
och sedermera av överintendentsämbetet respektive byggnadsstyrelsen tillstyrkta
arbetena i varje särskilt fall en ganska betydande kostnad. På grund
härav har jag icke ansett mig kunna tillstyrka Kungl. Maj:t att bemyndiga
byggnadsstyrelsen att förskottera de för ändringsarbetena i
länsresidensen i Nyköping och Linköping samt landsstatshusen i Karlskrona,
Mariestad och Falun erforderliga medlen utan funnit såväl dessa
frågor som frågan om utvidgade ämbetslokaler för länsstyrelsen i Uppsala
län böra underställas riksdagens avgörande.
Vad då först beträffar de föreslagna ändringsarbetena i nyss omförmälda
två länsresidens och tre landsstatshus anser jag, att den förebragta
utredniugen otvetydigt ådagalagt det trängande behovet av arbetenas
utförande. På grund härav anser jag mig böra tillstyrka, att
de föreslagna utvidgningarna och ändringarna komma till stånd trots
de icke oväsentliga kostnader, desamma till följd av rådande krigstid
och därmed följande avsevärt stegrade arbets- och materialkostnader
komma att medföra.
Då behovet för nu ifrågavarande fem länsstyrelser av större utrymmen
och även i övrigt i vissa avseenden förbättrade lokaler såsom
förut framhållits är synnerligen trängande, torde arbetena böra bringas
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 262 käft. (Nr 296.) 3
18
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
till fullbordan snarast möjligt, varför de för ändamålet erforderliga beloppen
böra bliva tillgängliga redan under innevarande år.
Mot entreprenadanbuden och de belopp, till vilka överintendentsämbetet
respektive byggnadsstyrelsen upptagit de utom samma anbud
fallande kostnader ävensom mot övriga av nämnda ämbetsverk beräknade
kostnader bar jag vad beträffar ändringarna i länsresidenset i Linköping
och landsstatshuset i Karlskrona icke någon erinran att framställa.
Däremot torde det i fråga om de beräknade kostnaderna för
ändringsarbetena i länsresidenset i Nyköping samt i landsstatshusen i
Mariestad och Falun vara nödvändigt att företaga rätt väsentliga förhöjningar
i de av byggnadsstyrelsen föreslagna kostnadsbeloppen. Enligt
vad jag under hand inhämtat från byggnadsstyrelsen böra nämligen numera
till följd av de för närvarande än ytterligare stegrade arbets- och
materialkostnader ifrågavarande kostnadsbelopp höjas med 20 procent.
Vid sådant förhållande skulle kostnaderna, vilka för ifrågavarande tre
länsstyrelser beräknats till 20,000, 14,500 respektive 16,000 kronor
komma att uppgå till i stället 24,000, 17,400 respektive 19,200 kronor.
Vidkommande därefter den av mig förut refererade, av byggnadsstyrelsen
tillstyrkta framställningen om utvidgade ämbetslokaler för
länsstyrelsen i Uppsala län, anser jag mig, då enligt vad jag trott mig
finna även vid berörda länsstyrelse trängande behov föreligger av de nuvarande
ämbetslokalernas utökning, böra biträda densamma, och finner
jag mig kunna förorda det framställda förslaget om inlösning för länsstyrelsens
räkning av fyra stycken av Uppsala läns hushållningssällskap
disponerade rum i slottets mellanvåning. I detta sammanhang tillåter
jag mig meddela, att på därtill från finansdepartementet given anledning
landshövdingen Hj. L. Hammarskjöld i en den 5 april 1918 dagtecknad,
till vederbörande tjänsteman i nämnda departement ställd
skrivelse å Uppsala läns hushållningssällskaps förvaltningsutskotts vägnar
förklarat, att hushållningssällskapets rätt att disponera ifrågavarande
lägenhet om fyra rum i entresolvåningen av Uppsala slott må upphöra
mot återbekommande av 20,000 kronor utav det bidrag å 23,000 kronor,
som hushållningssällskapet på sin tid lämnade; dock förutsättes, att, om
och när hushållningssällskapet finner sig föranlåtet att anskaffa ny lokal
utom slottet och i följd därav icke vidare kan tillgodogöra sig övriga
lägenheter i slottet, även den övriga delen av nämnda bidrag återgäldas
enligt den ursprungliga bestämmelsen för det fall, att hushållningssällskapet
»går i mistning av» de betingade förmånerna.
Mot det av förvaltningsutskottet sålunda uppställda villkoret har
19
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 296.
jag icke något att erinra. För närvarande torde sålunda ett belopp av
20,000 kronor vara för ändamålet erforderligt, men lärer, därest nu förevarande
inlösningsförslag vinner riksdagens bifall, och hushållningssällskapet
därefter icke vidare kan tillgodogöra sig övriga av sällskapet
disponerade lägenheter i Uppsala slott utan till följd därav söker sig
lokaliteter på annat håll, statsverket böra vara skyldigt att till hushållningssällskapet
utbetala återstående 3,000 kronor.
Då byggnadsstyrelsen enligt vad styrelsen givit tillkänna har frågan
om anskaffande av möbler till de fyra nya rummen för länsstyrelsen i
Uppsala under utredning, och frågan alltså för närvarande icke är i det
skick, att den kan av Kungl. Maj:t avgöras, anhåller jag att framdeles
få återkomma till densamma.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i anledning av den med ingången av år 1918 ikraftträdda omorganisationen
vid landsstaten
dels för utvidgnings- och förbättringsarbeten m. in. vid nedan
nämnda länsresidens och landsstatshus i huvudsaklig överensstämmelse
med överintendentsämbetets respektive byggnadsstyrelsens av mig tillstyrkta
förslag å tilläggsstat för år 1918 under sjunde huvudtiteln anvisa
följande särskilda reservationsanslag nämligen
för 1 andsstatshuset i Mariestad........................................ kronor 17,400: —
)) länsresidenset i Nyköping.......................................... » 24,000: —
» )) i Linköping.......................................... » 17,400: —
» landsstatshuset i Karlskrona ...................................... » 10,000: —
» » i Falun ................................................ » 19,200: —
dels ock för utökning av länsstyrelsens i Uppsala län ämbetslokaler
jämväl å tilläggsstat för år 1918 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag, högst 20,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle i
ärendet till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse,
bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hans von Arnold.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1918:124 Utlåtande, i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående utvidgningsoch förbättringsarbeten m. m. i vissa länsresidens och, landsstatshus. a1 i texten