Sök i Ratio Lex

Angående upplåtande till föreningen Svenska Röda korset av visst område å Djurgården

1918-02-15 · 44 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 41 av 44 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:304, Angående upplåtande till föreningen Svenska Röda korset av visst område å Djurgården

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

1

Nr 304.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

upplåtande till föreningen Svenska Röda korset av visst

område å Djurgården; given Stockholms slott den 15 februari

1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

llnansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva, att till föreningen Svenska Röda korset må för uppförande av

byggnader för sjukhem och hem för sjuksköterskor å Djurgården inom

området nordväst om tekniska högskolans nybyggnad upplåtas erforderlig

mark med en areal av omkring 13,750 kvadratmeter inom gränser,

som av Kungl. Maj:t framdeles fastställas, att med nyttjanderätt och i

övrigt på de villkor Kungl. Maj:t bestämmer av föreningen innehavas,

så länge området användes för nu avsett ändamål.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Magt förbliver riksdagen med afl kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 269 käft. (Nr 304.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 804.

Svenska Röda

korsets ändamål

och

organisation.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15

februari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anhöll att få

underställa Kungl. Maj:ts prövning av överstyrelsen för föreningen

Svenska Röda korset gjorda framställningar om upplåtande till föreningen

av tomt för uppförande av ett sjukhem och ett hem för sjuksköterskor

samt yttrade därvid följande:

Till en början tillåter jag mig erinra därom, att föreningen Svenska

Röda korset — vilken är bildad genom en sammanslutning av Drottning

Sophias förening till understödjande av härens och flottans sjukvård samt

Svenska föreningen Röda korset med dess särskilda föreningar: Röda korsets

förening för frivillig sjukvård i krig, Röda korsets kvinnoförening och

föreningen Röda korsets sjuksköterskehem — enligt de av Kungl. Maj:t den

23 juli 1915 för föreningen fastställda grundstadgarna (se Svensk författningssamling,

nr 335) har till huvuduppgift att, under iakttagande av

gällande internationella bestämmelser, i krig understödja svenska arméns

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

och marinens sjukvård. Föreningen avser att i sådant syfte omfatta

hela det frivilliga sjukvårdsväsendet i Sverige. Föreningen är skyldig

att i allt, som berör dess krigsverksamhet, samverka med det militära

sjukvårdsväsendet och följa av vederbörande myndigheter i tjänsten

givna anvisningar, allt på sätt grundstadgarna eller andra i vederbörlig

ordning utfärdade föreskrifter närmare angiva.

Sin huvuduppgift utövar Svenska Röda korset, sedan krigstillstånd

inträtt i landet, dels, i första hand, inom hemorten, dels ock inom

krigsskådeplats; och böra dess krigsförberedelser främst inrikta sig på:

att upprätta krigssjukhus i avsikt att komplettera försvarsväsendets

behov av dylika anstalter inom hemorten,

att biträda med anordnande av sjukvårdsanstalter för landstormen,

att vid anfordran kunna tillhandahålla ledningen för den militära

sjukvården sjukhuskadrar för upprättande av sjukhus inom etappområdet,

att med anlitande av från staten för ändamålet överlämnad järnvägsmateriel

anordna sjukhuståg (sjuktåg), som därpå överlåtas till

vederbörliga myndigheters förfogande,

att i sistnämnda syfte anordna av föreningen anskaffade lämpliga

fartyg till lasaretts- och sjuktransportfartyg,

att upprätta Röda kors-stationer längs de militära transportlinjerna,

samt

att anordna materialdepåer och upplysningsbyråjer ävensom söka

införa en ordnad insamling, förvaltning och utdelning av frivilliga gåvor

till de stridande inom armén och marinen.

Vid krig mellan främmande makter kan föreningen genom utsända

ambulanser eller på annat sätt även bispringa sjuka och sårade av

främmande nationalitet.

För att kunna fylla de uppgifter, som i krig tillkomma det frivilliga

sjukvårdsväsendet, åligger det Svenska Röda korset, förutom alla

behövliga organisationsförberedelser, dels att i fred utbilda eller såsom

krigstjänstskyldiga vid sig eljest binda erforderligt antal lämpliga sjuksköterskor

samt utbilda och organisera frivilliga sjukvårds trupper, dels

ock att söka anskaffa sjukvårds- och annan behövlig materiel i så stora

mängder, att även ett direkt understöd med dylik materiel åt den militära

sjukvården möjliggöres.

Svenska Röda korsets hjälpmedel må även användas till att vid

olyckor bispringa sjuka och sårade samt kunna ock tagas i anspråk

vid farsoter inom landet ävensom vid företag av samhällsnyttig och

nationell innebörd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Med avseende å föreningens organisation är i grundstadgarna

bestämt, att föreningens verksamhet utövas i distrikt och inom distrikten

i kretsar. Ledningen av föreningens angelägenheter handhaves av en

överstyrelse med säte i huvudstaden, eu distriktsstyrelse för varje distrikt

samt därunder lydande kretsstyrelser.

Vissa specialuppgifter inom Röda korset handhavas av särskilda

under överstyrelsen stående direktioner. Eu av dessa leder och förestår

kvinnornas särskilda arbeten inom Röda korset. En annan direktion

förestår stiftelsen »Röda korsets skjuksköterskehem» och förvaltar denna

stiftelses fonder och övriga tillgångar. Eu tredje omhänderhar de frivilliga

sjukvårdstruppernas och samaritväsendets angelägenheter m. m.

Ordförande i överstyrelsen är kungl. kommissarien för den frivilliga

sjukvården i krig i enlighet med stadgarna för det frivilliga sjukvårdsväsendets

högsta ledning. I övrigt utgöres överstyrelsen av följande

ledamöter:

en vice ordförande, nämligen den av Konungen förordnade ställföreträdaren

för kungl. kommissarien,

eu representant för armén, en för marinen och en för svenska läkarkåren,

förordnade av Konungen,

en representant för varje under överstyrelsen stående direktion

ävensom ställföreträdare för dessa, samt

fyra ledamöter, utsedda av överstyrelsen, förstärkt på sätt i grundstadgarna

närmare angives.

Generalfältläkaren och marinöverläkaren äga rätt att närvara vid

överstyrelsens förhandlingar och därvid yttra sig, men icke att deltaga

i besluten.

Sedan order om allmän eller partiell mobilisering utgått, skall

överstyrelsen, i enlighet med stadgarna för det frivilliga sjukvårdsväsendets

högsta ledning, till kungl. kommissarien för den frivilliga sjukvården

i krig överlåta beslutanderätten i alla frågor rörande det frivilliga

sjukvårdsväsendets lcrigsverksamhet. Därefter åligger det överstyrelsens

ledamöter och funktionärer att såsom medarbetare och rådgivare

biträda kungl. kommissarien i dennes åligganden.

Överstyrelsens ledamöter äro ansvariga för förvaltningen av de

till det frivilliga sjukvårdsväsendets befrämjande anslagna statsmedel,

överstyrelsens räkenskaper och förvaltning skola årligen före mars

månads utgång vara granskade av två utav Konungen efter anmälan

av överstyrelsen för ett år i sänder utsedda revisorer; och skall revisionsberättelsen

bifogas den årsrapport angående all Svenska Röda korsets

verksamhet under det nästförflutna året, som det åligger överstyrelsen

att till Konungen avgiva.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

5

I eu till Kungl. Maj:t ställd, till riksmarskalksämbetet ingiven

skrivelse den 14 juni 1915 anförde överstyrelsen, att det sjuksköterskehem,

föreningen för närvarande förestode, vore inrymt i ett föreningen

tillhörigt hus vid Kammakargatan i Stockholm. I sammanhang

därmed vore i samma hus inrättat ett sjukhem för mottagande och

vård av sjuka. I sjuksköterskehemmet bodde eleverna dels första tiden

av sin utbildning, dels ock under sin tjänstgöring i sjukvård å sjukhemmet.

Sjuksköterskehemmet utgjorde dessutom en centralpunkt för

Röda korsets utbildade sjuksköterskor. Enligt kontrakt vore nämligen

eleverna, vilka erhölle sin utbildning mot eu synnerligen låg avgift,

pliktiga att under 1 1''s år efter det de genomgått sin kurs kvarstå i

föreningens tjänst mot viss lön och mot skyldighet att förrätta den

sjukvård, föreningen anvisade åt dem. Dessa sköterskor hade sitt hemvist

å sjuksköterskehemmet men vistades där i allmänhet endast kortare

tider mellan de särskilda sjukvård suppdrag, de erhölle. Åtskilliga kvarstode

jämväl efter nämnda 1 V* år i denna ställning. Dem, som lämnat

hemmet, men kvarstode i Röda korsets tjänst, tillhandaginge hemmet

med förmedling av anställning eller annat arbete i sjukvården.

De kvinnor, som genom Röda korset utbildades till sköterskor,

finge, fortsatte överstyrelsen, för sådant ändamål deltaga i arbetet i

åtskilliga allmänna sjukvårdsinrättningar i Stockholm och dess grannskap

samt erhölle sin slutliga utbildning genom tjänstgöring i förenämnda

av Röda korset anordnade sjukhem. På grund av det begränsade

utrymme, som stode till disposition, kunde emellertid endast ett

mindre antal elever antagas vid föreningens utbildningskurser, för närvarande

omkring 30 stycken årligen. Utom de sålunda utbildade sköterskorna

antoge Röda korset dessutom ett större antal vid andra sjukvårdsinrättningar

utbildade sköterskor. Antalet av de i Röda korsets

tjänst sålunda anställda sköterskor, vilka alla i händelse av krig. vore

skyldiga deltaga i krigssjukvården, uppginge för närvarande till omkring

750. Redan under fredstid brukade ett antal av Röda korsets sjuksköterskor

användas i militär sjukvård dels vid regementssjukhusen och

dels vid garnisonssjukhus. För närvarande vore omkring 35 sköterskor

anställda i sådan tjänstgöring. I övrigt vore sköterskorna sysselsatta

med sjukvård antingen vid allmänna eller enskilda sjukvårdsinrättningar

eller i hemmen.

Den verksamhet, Röda korset sålunda i förevarande hänseende bedreve,

kunde utan tvekan sägas i hög grad vara en verksamhet i

det allmännas tjänst, fylla ett statsändamål. Röda korset hade emellertid

år för år allt mer känt, att en avsevärd utvidgning av verk
-

Överstyrelsens

framställning

den

14 juni 1915.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

samheten vore ovillkorligen av behovet påkallad. Tillgången på sköterskor

kunde icke anses motsvara behovet för den civila vården under

fred, än mindre förefunnes ett tillräckligt antal sköterskor för det högst

väsentligt ökade behov, som ett krig skulle medföra. Ett önskemål

måste därför vara, att föreningen kunde utbilda och sedermera

åt det allmänna och allmänheten tillhandahålla ett vida större antal

sköterskor än vad nu vore möjligt. Men redan för härbärgerandet av

elever och sköterskor fordrades avsevärt utrymme utöver det, som stode

föreningen till buds i dess hus. En sådan utvidgning av verksamheten

påkallade jämväl med nödvändighet en väsentligen större sjukvårdsanstalt

än den i samma hus anordnade. Men icke blott en större anstalt

erfordrades, den behövde även anordnas efter andra och modernare

principer. Det hus, vari anstalten vore inrymd, vore ursprungligen ett

vanligt boningshus, vari ett par våningar inretts till sjukvårdsanstalt.

Mer behövde icke sägas för att man skulle finna, att denna anstalt icke

kunde motsvara de anspråk, som nu ställdes på en modern sjukvårdsinrättning.

En fullt tillfredsställande sådan kunde icke åstadkommas

med mindre det hus, vari den skulle inrymmas, från början byggdes

för ändamålet. Ett sådant nytt sjukhem skulle emellertid icke blott

gagna sjuksköterskeutbildningen utan även vara av största betydelse

för sjukvården i landet, enär det icke funnes tillräckligt antal privata

sjukvårdsanstalter för dem, som behövde sjukvård men som av en eller

annan anledning icke kunde få sådan på de allmänna sjukhusen.

Yad Röda korset behövde för att dess verksamhet måtte kunna

fortgå till gagn för sjukvården i landet, särskilt för att fylla behovet

av sjuksköterskor i krig, vore sålunda ett nytt sjuksköterskehem och

ett nytt sjukhem. Föreningen hade tänkt sig en sådan ökning, att den

skulle kunna mottaga omkring 50 elever årligen i stället för 30 nu, i

hemmet hava plats för omkring 100 sköterskor till allmänhetens användning

i stället för 50 nu, samt å sjukhemmet kunna bereda vård åt

omkring 60 patienter i stället för 18 nu.

Det angelägnaste vore utan tvivel att erhålla ett nytt sjukhem.

Då Röda korset icke disponerade några tillgångar för ändamålet, hade

på initiativ av åtskilliga i Röda korset verksamma eller eljest därför

intresserade personer bildats ett aktiebolag under benämning av Röda

korsets sjukhems förlagsaktiebolag, vilket hade till ändamål att anordna

ett privat sjukhem att upplåtas till Röda korsets begagnande och vars

delägare icke skulle vara berättigade att i utdelning å aktierna erhålla

mera än högst 5 procent. Detta bolag disponerade över ett kapital

av 800,000 kronor, och torde detta belopp jämte vad som kunde in
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

flyta på grund av ytterligare aktieteckning vara tillräckligt till uppförande

och inredande av sjukhemmet.

Det vore naturligtvis i hög grad önskligt att i samband med sjukhemmet

och i dess omedelbara grannskap uppfördes ett nytt sjuksköterskehem.

Det skulle lända, bland annat, till besparing både i fråga om

byggnadernas inredning och sjukhemmets drift. Huruvida medel till uppförande

av sjuksköterskehem kunde erhållas, vore ännu ovisst. Något

överskott borde kunna uppstå vid försäljning av det hus, vari det nuvarande

sjuksköterskehemmet vore inrymt, och ehuru detta antagligen

ej bleve tillräckligt, vore det att hoppas, att det icke skulle behöva

dröja allt för länge, innan sådana medel kunde vara tillgängliga. I

varje fall borde vid uppgörande av plan för sjukhemmet tillses, att

möjlighet funnes för uppförande i dess omedelbara närhet av ett sjuksköterskehem.

Det skulle emellertid enligt överstyrelsens uppfattning vara alldeles

omöjligt att med förefintliga tillgångar realisera vare sig det ena

eller det andra byggnadsföretaget, om jämväl erforderligt tomtområde

skulle behöva inköpas. Detta vore med nuvarande pris på tomter så

mycket mera fallet, som sjukhemmet icke borde ligga för långt bort

samt därtill borde finnas ett mindre öppet område. Då emellertid ifrågavarande

förslag vore avsett att tjäna ett allmänt ändamål av största

vikt, hade Röda korset vågat antaga, att staten skulle finnas villigupplåta

behövligt tomtområde. Föreningen hade i sådant avseende

fäst uppmäksamheten vid ett till Kungl. Djurgården hörande område,

beläget öster om Göta livgardes kasern, vars disponerande för ifrågavarande

ändamål icke torde i någon mån kunna inkräkta på Djurgårdens

användande såsom folkpark. Området, vars läge vore utmärkt på en

framställningen bifogad karta, innehölle omkring 1 hektar, men gränserna,

som nu endast kunde förslagsvis antydas, borde naturligtvis,

därest upplåtelse ifrågakomme, närmare bestämmas. Om föreningen

finge för ändamålet disponera området i fråga, skulle föreningen låta

sig angeläget vara att det bleve anordnat och bebyggt på sådant sätt,

att rimliga anspråk, som ur estetisk- synpunkt kunde göras gällande,

bleve tilfredsställda.

Vad anginge själva upplåtelsen, skulle det naturligtvis vara fördelaktigast,

om tomten kunde erhållas med äganderätt. Det vore då möjligt

att genom lån mot inteckning anskaffa för själva byggnadsföretaget

möjligen ytterligare erforderliga medel. Föreningen ville emellertid icke

ifrågasätta att erhålla området med bättre rätt än den, under vilken

ett tomtområde upplåtits till Sophiahemmet, d. v. s. att det skulle få

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

innehavas, så länge det användes för det avsedda ändaroalet. \ ld sadant

förhållande syntes det ock vara lämpligast, att tomten upplätes till

Svenska Röda korset, som sedermera kunde åt förlagsaktiebolaget upplåta

det för uppförande därstädes av ett sjukhem erforderliga området,

med rätt för bolaget att begagna tomtområdet för ändamålet, så länge

det av Röda korset disponerades, varjämte överstyrelsen kunde föranstalta

om uppförande å samma område genom stiftelsen Röda korsets

sjuksköterskehem av ett nytt sjuksköterskehem för stiftelsens räkning.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde överstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte vidtaga erforderliga åtgärder för att omförmälda område

måtte upplåtas till Röda korset för uppförande därstädes av ett sjukhem

och ett sjuksköterskehem att användas i Röda korsets verksamhet,

med rätt för Röda korset att innehava området, sa länge det begagnades

för omförmälda ändamål.

Rik?mar- Med underdånig skrivelse den 30 juni 1915 överlämnade riksmar
Ekaiksämbetet

gkalksämbetet överstyrelsens förenämnda skrivelse till Kungl. Maj:t

denm05Jnnl samt meddelade därvid, att ämbetet i ärendet inhämtat yttrande från

intendenten för Djurgården, vilken uppgivit, att det av överstyrelsen

begärda området omfattade — förutom ett mindre område utmed Linnégatan

och Strandvägen, tillhörande de delar av Norra Djurgården, som

jämlikt nådigt brev den 25 maj 1905 genom Kungl. Maj:ts och riksdagens

beslut upplåtits till försäljning — dels den s. k. Björkhagen, ett

Djurgården tillhörande, odisponerat markområde, inom vilket arméförvaltningens

artilleridepartement den 12 februari 1894 erhållit riksmarskalksämbetets

medgivande att utan avgift hava den av armeförvaltningen

inköpta s. k. Törners villa jämte uthus kvarstående, till dess

ammunitionsförrådet med tillhörande laboratorium blivit till annan plats

förflyttat, dels ock eu del av det till Göta livgarde enligt nådigt brev

den 11 maj 1900 upplåtna parkområde.

Beträffande Djurgårdens ovanberörda odisponerade markområde hade Djurgårdsintendenten,

då området icke kunde anses lämpligt att användas för något

Djurgårdens ändamål, förklarat hinder icke möta för områdets upplåtande för nu

ifrågasatt ändamål, dock att överenskommelse borde träffas med vederbörande

militära myndighet om avstående av tomtplatserna för ovanberörda byggnader

ävensom om byggnadernas inlösande. I fråga om det till park för Göta livgarde

upplåtna området vore Djurgårdsförvaltningen berättigad att, i händelse av behov,

ett år efter skedd uppsägning åter komma i besittning av detsamma, och både

Diurgårdsintendenten ansett, att den del av området, som vore erforderlig tor

nu ifrågasatt ändamål, skulle kunna utan större olägenhet avstås. ....

För egen del funne riksmarskalksämbetet, i likhet med vaa i ansökningen

även framhållits, att Eöda korsets verksamhet, såväl i fråga om upprätthållandet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 304.

av ett sjuksköterskeliem för utbildande av sjuksköterskor som även beträffande

anordnandet av ett sjukhem för vård av sjuka, kunde sägas vara en synnerligen

viktig ^ verksamhet i det allmännas tjänst, i viss mån fyllande ett statsändamål,

och på grund härav i särskild grad berättigad till tillmötesgående och understöd

från det allmännas sida. Av ansökningen syntes till fullo framgå, av huru stort

behov för Röda korsets verksamhet ett nytt sjuksköterskehem och ett nytt sjukhem

vore, och då föreningen nu förklarat det omöjligt att med förefintliga till

gångar realisera vare sig det ena eller det andra byggnadsföretaget, om jämväl

erforderligt tomtområde skulle behöva inköpas, ansåge riksmarskalksämbetet väl

grundade skäl föreligga för upplåtelse till föreningen av det ifrågasatta området.

Beträffande den mindre, utmed Linnégatan och Strandvägen belägna delen

av detta område, vore densamma, såsom tillhörande de delar av Norra Djur

gården, som jämlikt förutnämnda nådiga beslut upplåtits till försäljning, visserligen

icke längre ställd under riksmarskalksämbetets förvaltning, men ansåge sig

dock riksmarskalksämbetet böra såsom sin mening uttala, att någon olägenhet

icke syntes kunna därav föranledas, därest Kungl. Maj:t skulle finna skäligt medgiva

upplåtelse av detta markområde för nu ifrågaställt ändamål, detta så mycket

hellre som vid uppgörandet av den för angränsande mark numera fastställda

stadsplan hänsyn syntes hava tagits till en blivande byggnadstomt på den nu

föreslagna platsen för Röda korset.

I fråga om de övriga, å Djurgårdens mark belägna delarna av det i ansökningen

avsedda området, ansåge riksmarskalksämbetet, att desamma kunde —

beträffande vissa delar efter överenskommelse med vederbörande militära myndigheter

— utan olägenhet för ändamålet avstås.

Med hänsyn därtill att all Djurgårdens mark vore ställd till Hans Maj:t

Konungens disposition för Dennes regeringstid, och med fästat avseende därjämte

å det höga tomtvärde, det nu ifrågasatta området av Djurgården kunde anses

hava och vilket värde i en framtid syntes än ytterligare komma att stegras, borde

enligt riksmarskalksämbetets förmenande ett upplåtande av området med äganderätt

till Röda korset icke under några förhållanden ifrågasättas, utan syntes

lämpligaste formen för en upplåtelse vara den, under vilken t. ex. Sofiahemmet

på sin tid fått ett område av Djurgården åt sig upplåtet, och vilken form även

av föreningen i dess ansökning föreslagits, eller en upplåtelse för så lång tid,

området av föreningen nyttjades för nu ifrågakomma ändamål.

Uti den 13 augusti 1915 avgivet yttrande har Djurgårdskommissio- Djurgårdenen

med hänsyn till den synnerligen stora fördel, sörn bereddes landets kn°e“,mift8tio~

försvar genom Röda korsets verksamhet, tillstyrkt, att det mindre, under "Tände,

lantförsvarsdepartementets förvaltning ställda område å Norra Djurgården,

som erfordrades för uppförande av ett sjukhem och ett sjuksköterskehem,

måtto till föreningen upplåtas till kostnadsfri disposition,

så länge det begagnades för nämnda ändamål.

Sekundchefen för Göta livgarde har i avgivet yttrande framhållit, sekund

att regementets park genom den ifrågasatta markupplåtelsen visserligen oTuTvgirdn

kommo att avsevärt förlora i omfång och trevnad, men då större delen yttrande.

av det begiirda området huvudsakligen användes till koloniträdgårdar

Wh av ii till riksdagens protokoll HUS. / sond. HHi) höft. (Nr 1104.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Chefens för

fjärde arméfördelningen

yttrande.

Arméförvaltningens

artilleri-

och

fortifikationsdepartements

samt sjukvårdsstyrelses

yttrande.

för underofficerare, vartill nytt område syntes kunna ställas till förfogande

på annan plats, och ändamålet med markavträdelsen hade ett

icke endast allmänt mänskligt utan även ett särskilt militärt syfte, ansåge

sekundchefen, att regementets önskemål att få behålla sitt område

ostyckat borde vika för Svenska Röda korsets framställning.

Chefen för fjärde arméfördelningen tillstyrkte den gjorda framställningen,

i vad den avsåge upplåtelse av mark, som stode under bemälde

chefs Överinseende.

Till följd av nådig remiss hava arméförvaltningens artilleri- och

fortifikationsdepartement samt sjukvårdsstyrelse den 18 december 1915

avgivit yttrande i ärendet samt därvid anfört, bland annat, följande:

Beträffande den ifrågasatta upplåtelsen av den s. k. Björkhagen hade artilleridepartementet

inhämtat yttrande från tygmästaren i Stockholm, vilken anfört,

att riksmarskalksämbetet genom skrivelse den 12 februari 1894 tillförsäkrat lantförsvaret

rätt att få hava den å området uppförda s. k. Törners villa med tillhörande

uthus kvarstående å platsen, tills ammunitionsförrådet och därtill hörande

laboratorium blivit till annan plats förflyttade; att uti nämnda villa vore för närvarande

inrymda fyra mindre bostadslägenheter, som upplåtits åt särskilda vid

laboratoriet och tygstationen anställda personer för en årlig sammanlagd hyra

av 550 kronor, samt att i uthusbyggnaderna vore inrymda stall med foder- och

redskapsbodar, varjämte å området vore uppförd en tvättstuga för t}rgstationens

personal, som vore boende vid ammunitionsförrådet och i Törn ers villa. Vidare

hade tygmästaren ansett sig böra fästa vederbörandes uppmärksamhet därpå, att

det alltid innebure en viss fara att hava ett sjukhem med många patienter och

stor personal förlagt så nära ammunitionsförrådet, för den händelse någon explosionsolycka

skulle inträffa inom nämnda förråd. Då emellertid Röda korsets

byggnadsplaner för såväl det allmänna som det militära vore av så stort intresse,

att alla ej oöverstigliga hinder för deras realiserande borde undanröjas, och då

ammunitionsförrådsetablissemanget i varje fall inom en ej alltför avlägsen framtid

torde komma att förflyttas och således faran för dess närbelägenhet att bortfalla,

hade tygmästaren icke något att erinra mot den begärda markupplåtelsen,

dock under förutsättning att de å området av tygstationen disponerade byggnaderna

inlöstes av Röda korset till sådant pris att nya byggnader kunde för

ändamålet uppföras å annan plats invid ammunitionsförrådet och därigenom

samma förmåner som nu beredas den personal, som innehade bostadslägenheter

i Törners villa.

Artilleri- och fortifikationsdepartementen samt sjukvårdsstyrelsen anförde

för egen del, att de, som ej hade något intresse att bevaka beträffande dén del

av det till upplåtelse ifrågasatta område, som enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens

beslut vore bestämt till försäljning, icke heller kunde hava något att erinra mot

överlåtandet av denna del till Röda korset.

Särskilt ville sjukvårdsstyrelsen tillstyrka bifall till den äskade upplåtelsen

såväl sistnämnda del som övriga delar eller med andra ord till den före
-

av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

11

liggande framställningen i hela dess omfattning. Styrelsen hölle nämligen före,

att ifrågavarande område i dess helhet vore för det med den begärda upplåtelsen

avsedda ändamål av väsentligt större betydelse, jämväl från lantförsvarets synpunkt,

än de särskilda delarna vore för de intressen, som de enligt nu gällande

dispositioner vore avsedda att tjäna.

Under den förutsättning, att sistnämnda intressen icke genom upplåtelsen

bleve i avsevärd grad lidande, ville även artilleri- och fortifikationsdepartementen

med fullt beaktande av det behjärtansvärda ändamålet i likhet med sjukvårdsstyrelsen

tillstyrka bifall till den föreliggande framställningen.

Genom nådig remiss den 21 januari 1916 anbefallde Kungl. Maj:t

de sakkunniga, vilka, enligt bemyndigande den 29 juni 1912 och den

31 oktober 1913, av statsrådet och chefen för finansdepartementet tillkallats

dels för uppgörande av en allmän plan för statens byggnadsverksamhet

i Stockholm m. m., dels ock för utredning av frågan om Djurgårdens

bevarande i största möjliga utsträckning såsom naturlig park, att

i ärendet avgiva yttrande.

Till åtlydnad härav hava nämnda sakkunniga den 14 februari 1916 avgivit

utlåtande och hava därvid byggnadssaickunniga anfört följande:

Genom nådig remiss den 24 september 1912 hade till de sakkunniga överlämnats

åtskilliga handlingar rörande lantmäteristyrelsens byggnadsfråga för att tagas

i övervägande vid fullgörande av det dem lämnade uppdraget. Bland de sålunda

överlämnade handlingar förelåge jämväl ett på uppdrag av Kungl. Maj:t genom

överintendentsämbetets försorg efter samråd med lantmäteristyrelsen och chefen

för kartverket uppgjort förslag till nybyggnad för nämnda styrelse och generallantmäterikontoret

jämte kartverkets kartografiska och geodetiska avdelningar.

Förslaget, som överlämnats till Kungl. Maj:t den 21 februari 1911, avsåge uppförandet

av en byggnad med rätt betydande dimensioner å »parkområdet närmast

öster om gardeskasernerna vid den blivande fortsättningen av Strandvägen», det

vill säga samma plats, som i nu föreliggande ärende ifrågasattes till upplåtelse

för Böda korsets byggnadsföretag.

Den här ifrågasatta platsen krävde givetvis, att vid bebyggandet all hänsyn

toges till dess framträdande läge intill den under planläggning varande Nobelparken

och vid den viktiga trafikleden i Strandvägens fortsättning förbi villakvarteren

utmed Djurgårdsbrunns vikens norra strand samt ut mot den framdeles

uppväxande stadsdelen på Ladugårdsgärdets södra del. De sakkunniga

ville framhålla härav föranledda stegrade fordringar beträffande å det avsedda

området uppförda byggnaders utsmyckning samt deras anpassning efter såväl

själva byggnadsplatsens beskaffenhet som den kringliggande traktens karaktär.

Utan att hava närmare ingått i undersökning av huruledes dessa antydda

fordringar kunde tänkas bliva tillgodosedda genom ett utförande av ovan omförmälda

förslag till platsens bebyggande för lantmäteriinstitutionernas behov, hade

de sakkunniga, under fortgången av det dem anförtrodda uppdraget att uppgöra

en plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm, fästat sin uppmärksamhet

vid ett annat staten tillhörigt, enligt dessas åsikt för nämnda behov särdeles

lämpligt område, nämligen Fredrikshovstomten.

Byggnadsoch

Djurgårdssakkunniga

den 14

februari 1916

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Överintendentsämbetet

den 23

februari 1916.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 304.

Under de sakkunnigas utredningsarbete både hittills ej heller från deras

sida varit ifrågasatt att föreslå disponerandet av nu förevarande område närmast

öster om fotgardeskasernerna såsom byggnadsplats för något som helst annat

statens behov.

Med stöd av vad de sakkunnigas hittills verkställda utredningsarbete i sistnämnda

avseende^ givit vid handen och under förutsättning att för nu ifrågavarande

ändamål någon annan lämpligare tomt icke funnes att tillgå — varom de

sakkunniga saknade anledning* yttra sig — syntes alltså, ur synpunkten av det

till vars tillvaratagande de sakkunnigas nu avsedda uppdrag föranledde,

skål lcke föreligga till avstyrkande från deras sida av det föreslagna områdets

upplåtande för ändamålet.

Bjur går dssakkunniga förklarade sig, ur synpunkten av Djurgårdens bevarande

i största möjliga utsträckning såsom naturlig park, icke hava något att

erinra mot att nu ifrågavarande område, av vilket en mindre del inginge i till

försäljning redan avsedd Djurgårdsmark, för angivet ändamål upplätes till bebyggande.

överintender.tsämbetet avgav den 23 februari 1916 infordrat yttrande

och anförde därvid:

Det till upplåtande nu ifrågasatta områdets läge vid Strandvägens fortsättning

förbi villakvarteren utmed Djurgårdsbrunnsvikens norra strand och ut mot

den tillämnade nya stadsdelen å Ladugårdsgärdets södra del vore särdeles förnämt

och krävde, såsom ock förenämnda sakkunniga för uppgörande av en allmän

plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm framhållit, att vid bebyggandet

särskild hänsyn toges till dess framträdande läge. Överintendentsämbetet hade

år 1911 på uppdrag av Kungl. Maj:t i samråd med lantmäteristyrelsen och chefen

för rikets allmänna kartverk uppgjort förslag till nybyggnad för nämnda styrelse

och generallantmäterikontoret jämte kartverkets kartografiska och geodetiska avdelningar,

avsedd att förläggas å just det område, som nu ifrågasattes för Döda

korsets räkning. Förenämnda sakkunniga hade sedermera i samband med det

dem givna uppdraget att uppgöra plan för statens byggnadsverksamhet i Stockholm

fäst uppmärksamheten pa, att ett annat staten tillhörigt område, å Fredrikshovstomten,

skulle vara för lantmäteriinstitutionernas behov särdeles lämpligt,

varvid dock vore att erinra, att för det för den geodetiska avdelningen behövliga

observatoriet annan högre belägen plats måste utses. Såsom lämplig för detta

observatorium kunde anses höjden norr om det område, som flöda korsets framställning

avsåge, till följd varav någon olägenhet för sistnämnda tomts avstående

till Röda korset ur lantmäteriinstitutionernas synpunkt ej syntes föreligga.

Ämbetet ansåge sig för tillfället ej kunna framlägga något bestämt förslag

till tomtens ifråga utnyttjande, men ville dock hava framhållit dess användbarhet

och värde vid i framtiden helt säkert uppkommande behov.

Linder förutsättning att icke något annat disponibelt område kunde anses

för föreningen Röda korsets ändamål lämpligt — varom ämbetet ej hade anledning^

yttra sig — och under förutsättning att nämnda förening vore ekonomiskt

i stånd att vid utförandet av nu ifrågavarande byggnadsföretag tillgodose de

fordringar beträffande byggnadernas prydlighet samt värdiga inpassning med

hänsyn till byggnadsplatsens belägenhet och omgivningens krav, ansåge sig ämbetet

ej böra avstyrka bifall till förevarande framställning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

13

För den händelse Kungl. Maj:t skulle finna gott lämna bifall till meranämnda

framställning, hemställde överintendentsämbetet, att vid upplåtandet av

ifrågavarande område måtte fästas följande villkor nämligen:

att från det nu begärda området för möjligen erforderlig väg undantoges

en remsa av 18 meters bredd utefter artillerikyrkogårdens sydvästra gränslinje;

att karta över området uppgjordes på Flöda korsets föranstaltande;

att ritningar till byggnader, byggnadernas placering och anordningarna för

övrigt skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning och godkännande; samt

att i enlighet med riksmarskalksämbetets förslag Röda korset skulle vara

skyldigt underkasta sig sådana mindre regleringar av området, som kunde föranledas

av vägars anläggande till i närheten belägna områden.

På grund av vad överintendentsämbetet i ärendet anfört och med infordrande

hänsyn därtill, att det till upplåtelse ifrågasatta området representerade Utredning11*

ett synnerligen högt tomtvärde, anbefallde Kungl. Maj:t den 11 mars

1916 omförmälda byggnads- och Djurgårdssakkunniga att verkställa

utredning och inkomma med förslag rörande lämplig plats för uppförande

av det ifrågasatta sjukhemmet m. m., med särskilt beaktande

av att för ändamålet icke toges i anspråk en så värdefull tomtplats,

som föreslagits.

Med anledning härav hava de sakkunniga den 11 april 1916 av-Byggnads-och

givit förnyat yttrande i ärendet samt därvid anfört följande: Djurgårds
c>

J J J sakkunniga

den 11 april

Det sade sig själft, att det icke skulle möta någon svårighet att å Djurgården

finna en tomt, som för närvarande vore att anse såsom mindre värdefull

än den nu ifrågasatta vid gardeskasernerna. Man torde emellertid kunna gå ut

ifrån, att den institution, varom nu vore fråga, icke borde förläggas för långt

utom stadens bebyggda område. Anstalten hade givetvis krav på att vara lätt

tillgänglig från staden med hänsyn såväl till sjuktransporter till och från sjukhuset

som ock till de sköterskor, som vid alla tider på dygnet skulle utan allt

för stor kostnad eller förlust av tid förflytta sig till stadens olika delar; till

detta behov av närbelägenhet till staden komme naturligen även önskemålet att

hava nära tillgång till spårvägslinje.

Aven om åt nu anförda skål för förläggandet av ifrågavarande byggnad

inom eller nära intill stadens bebyggda område icke skulle behöva givas avgörande

betydelse, förelåge emellertid en omständighet, som kanske ännu mer inskränkte

valfriheten, då det gällde att inom Djurgårdens område söka en plats

för denna anläggning, och till vilken enligt de sakkunnigas förmenande all hänsyn

måste tagas.

De sakkunniga syftade på den vid tidigare tillfällen påvisade olägenheten

av att av Djurgårdens område upplåta ytterligare tomter till bebyggande eller

annan disposition för något som helst ändamål, innan eu fullständig plan för

hela Djurgårdens rationella utnyttjande upprättats, innefattande jämväl huvuddragen

av stadsplan för do områden, som avsåges för byggnadsändamål. De

sakkunniga ville i detta sammanhang erinra härom samt ånyo framhålla, att eu

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

upplåtelse —. i varje fall av ett område av den omfattning, varom här vore fråga

— av Djurgårdsmark utom stadens planlagda område måste i väsentlig grad

föregripa och försvåra ett dylikt stadsplanearbete. Valet av tomtplats inskränktes

i detta fall slutligen även av den omständigheten, att området måste kunna omedelbart

tagas i användning för bebyggande.

Då de sakkunniga under nu angivna förutsättningar undersökt det närmast

staden belägna terrängbältet från Djurgårdsbrunnsviken till Albano, hade de

endast funnit två för en anstalt av den art, varom här vore fråga, fullt lämpliga

byggnadsplatser. Den ena vore den i ärendet redan föreslagna sydost om

fotgardeskasernerna. Den andra vore belägen mellan Allmänna barnbördshuset

och Tekniska högskolan strax norr om den punkt, där vägen utmed Sofialiemmets

östra gräns delade sig.

Vad den förstnämnda platsen beträffade, hade de sakkunniga redan i sitt i

ärendet den 14 februari 1916 avgivna utlåtande förklarat sig ur synpunkterna av

de intressen, till vilkas tillvaratagande deras uppdrag föranledde, sakna skäl avstyrka

platsens upplåtande. I likhet med överintendentsämbetet hade de sakkunniga

vid nämnda tillfälle ansett sig endast böra erinra om platsens framträdande

läge och därav följande stegrade fordringar på de rent arkitektoniska

anordningarna.

På området norr om Sofiahemmet skulle sjukhemmet komma att inpassas

i en grupp institutioner (Tekniska högskolan, Sofiahemmet, Stadion och Barnbördshuset),

vilka säkerligen under en lång framtid komme att där förbliva och

vid behov kunde utvidga sig inom för dem anvisade områden, varjämte huvudriktningarna

å vägarna mellan dessa institutioner vore så att säga givna och bestämda

av terrängen. För områdets disponerande torde alltså icke föreligga

sådant hinder, som föranleddes av ovan angivna krav på verkställande av en

stadsplan över Djurgårdens mark i dess helhet.

Under fortgången av sitt arbete beträffande Djurgårdsfrågan hade de sakkunniga

funnit, att detta område icke behövde ingå i det bakom detsamma vidtagande

parkområdet, samt att ett lämpligt bebyggande av detsamma möjligen

skulle kunna medföra en reglering av nuvarande parkvägar och mellan dem

varande terräng i syfte att giva området mellan alla de nämnda institutionsbyggnaderna

en mera geometriskt ordnad och kultiverad form.

Då i den ifrågavarande tomtplatsens omedelbara närhet befunne sig tvänne

sjukvårdsinrättningar, tydde detta på att densamma finge anses för Böda korsets

liknande ändamål lämpad. Byggnadsgrunden här liksom å den andra ifrågasatta

tomten syntes vara berg, och avlopp från området syntes kunna beredas till

kloak i Valhallavägen på samma sätt som från Barnbördshuset.

Yid beräknandet av värdet å de båda tomterna hade de sakkunniga ansett

sig böra förutsätta, att en eventuel] försäljning av områdena skulle avse deras

bebyggande med enfamiljshus. Tomten invid Strandvägen syntes, på grund av

dess läge i stadsplanen, icke böra bebyggas med hyreskaserner, och tomten

invid Barnbördshuset torde av liknande anledning knappast vara begärligt för

dylik byggnadsspekulation.

Tomtpriset inom det invid Strandvägstomten belägna kvarteret Diplomaten

vore omkring 90 kronor kvadratmetern. Dessa tomter torde emellertid genom

sitt läge få anses värdefullare, och med hänsyn härtill syntes Röda kors-tomten

böra beräknas cirka 25 procent billigare, eller till 67 kronor 50 öre för kvadratmeter.

Då det föreslagna området hade en storlek av omkring 10,000 kvadrat
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

meter, skulle detsamma alltså kunna sägas Lava ett försäljningsvärde av 675,000

kronor.

Vidkommande den andra tomten hade de sakkunniga för jämförelses vinnande

använt sig a.\ det tomt}iris, som i genomsnitt betingats i den s. k. Lärkstaden,

det vill säga 47 kronor för kvadratmeter. Med hänsyn därtill, att tomtplatsen

i fråga vore belägen mera avlägset från gatunätet och spårvägslinje, syntes

värdet för kvadratmeter där icke kunna uppskattas högre än till 30 kronor, och

försäljningspriset för ett lika stort område som vid Strandvägen kunde anses vara

300,000 kronor.

Även om nu angivna siffror måste anses i hög grad approximativa, torde

dock med bestämdhet kunna påstås, att Strandvägstomten för närvarande representerade

ett rätt avsevärt högre värde än tomten vid Barnbördsliuset. Den

anbefallda utredningen hade alltså lett till påvisandet av en tomt, som kunde

sägas vara mindre värdefull än den för Döda korsets byggnader föreslagna tomten

vid gardeskasernerna, och som syntes uppfylla, om också icke i lika hög grad

som denna sistnämnda tomt, de fordringar, som borde ställas på en byggnadsplats

för ifrågavarande ändamål.

De sakkunniga, som icke kände sig övertygade om att i detta fall endast

de båda tomternas pénningvärde borde få vara avgörande vid valet dem emellan,

ansåge sig i detta avseende böra anföra följande.

Vid värdesättandet av marken å de båda områdena hade de sakkunniga

ansett det helt uteslutet, att någondera tomten skulle försäljas till uppförande

av hyreskaserner, utan hade beräkningarne gjorts, under förutsättning att endast

fristående enfamiljshus skulle där få uppföras. Vidkommande tomten invid

gardeskasernerna vore dock, med hänsyn till densammas läge i stadsplanen,

synnerligen önskvärt, att antingen densamma lämnades obebyggd eller att där

uppfördes en byggnad med större pondus och massa än en villa av vanliga mått.

Det hade i de sakkunnigas föregående utlåtande i frågan och även av överintendentsämbetet

framhållits denna tomts förnämliga läge och därav följande

fordringar på att byggnaden å densamma måste anpassas efter såväl själva byggnadsplatsens

beskaffenhet som den kringliggande traktens karaktär. Därmed avsåges

ingalunda, att å denna tomt skulle bäst lämpa sig en symmetrisk monumentalbyggnad

med rikt utbildade detaljer. Tvärtom både de sakkunniga för

sin del — och de trodde sig härvid vara överens med överintendentsämbetet —

ansett, att ett måleriskt grupperat byggnadskomplex av, åtminstone invid Strandvägen,

relativt ringa höjd, och som naturligt växte upp ur klippgrunden följande

tomtens oregelbundet böjda gränser, skulle vara det för denna plats mest lämpliga

och ur stadsplanesynpunkt fördelaktigaste. Ett sådant byggnadskomplex

skulle här bilda en välgörande kontrast mot kasernernas stränga regelbundenhet

och kunna anpassas efter den kuperade terrängen utan att våldföra sig på densamma.

Det torde vara få byggnadsuppgifter, som skulle bättre ägna sig för en

dylik anläggning, än den nu ifrågavarande. De sakkunniga hade genom Boda

korsets sjukhems förlagsaktiebolag bekommit en perspektivisk skiss och fotografi

jämte situationsplan av byggnadernas gruppering, vilka handlingar syntes

tillfullo bekräfta riktigheten av denna uppfattning. De sakkunniga vågade därför

gent emot den ekonomiska synpunkten betona fördelen med hänsyn till stadsbilden

av att begagna sig av den nu föreliggande möjligheten att på berörda tomt

få ett för densamma synnerligen lämpligt byggnadskomplex, och tilläte sig därför

att förorda densammas upplåtande till Bilda korset på de av överintendentsämbetet

angivna villkoren

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

tr\T:U:n Uti underdånig skrivelse den 12 april 1916 har överstyrelsen för

1916.P Svenska Röda korset anfört, att överstyrelsen, som tagit del av de

sakkunnigas förenämnda yttrande, fortfarande ansåge, att den först

föreslagna tomten skulle vara synnerligen lämplig; och då staten

ägde marken samt de tilltänkta byggnaderna skulle användas för ändamål,

som skulle komma det allmänna och icke minst rikets försvar till

godo, hade överstyrelsen föreställt sig, att den omständigheten, att området

möjligen skulle kunna försäljas till enskilda för bebyggande, icke

skulle vara av avgörande betydelse. I händelse emellertid Kungl. Maj:t

på sådan grund skulle finna området i fr4ga icke böra till Röda Korset

upplåtas, måste annan byggnadstomt uppsökas; och hade överstyrelsen

vid granskning av de sakkunnigas förslag funnit, den av dem alternativt

förordade byggnadsplatsen med fördel kunna för ändamålet användas.

Det område, som enligt détta förslag skulle till Röda korset upplåtas,

torde upptaga en areal av 10,000 kvadratmeter eller samma areal

som den först ifrågasatta tomten. Vid uppgörande av förberedande

utkast till byggnadernas uppförande hade det emellertid visat sig möta

rätt stora svårigheter att å denna areal få erforderligt utrymme för

byggnaderna. Därtill erfordrades bland annat, att den byggnad, som

skulle^ innehålla sjukhemmet, måste byggas till avsevärd höjd. Detta

medgave emellertid denna tomts beskaffenhet, men svårigheter torde

möjligen möta att vidtaga liknande anordningar vid bebyggande av den

nu senast föreslagna tomten. Skulle denna tomt ifrågakomma, borde

därför till ändamålet avses en något större areal. Belägenheten vore

jämväl sådan, att en dylik utvidgning utan svårighet torde kunna äga

] um. Därest ett område av inemot 15,000 kvadratmeter bleve upplåtet,

skulle behovet av utrymme för de nu planerade byggnaderna kunna

fullt ^ tillgodoses och därjämte någon reserv förefinnas för i framtiden

möjligen erforderlig mindre utvidgning.

överstyrelsen anhölle därför, att därest dess förut gjorda framställning

ej funnes böra bifallas, till Röda Korset i stället måtte för ifrågavarande

. ändamål på förut angivna villkor upplåtas det av förenämnda

sakkunniga alternativt förordade området, utvidgat i enlighet med vad

ovan föreslagits.

intendenten . Sedan riksmarskalksäuibetet anbefallts att avgiva förnyat utlåtande

fdrenj26gtprnn * ärendet> överlämnade ämbetet med underdånigt utlåtande den 26 april

1916. 1916 ett av intendenten för Djurgården infordrat yttrande däruti denne

anförde huvudsakligen följande:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Djurgården både under långliga tider stått under pietetsfull vård ocli både

även riksdagen nyligen sona sin önskan uttalat, att Djurgården i största möjliga

utsträckning borde bevaras såsom naturlig park. Det syntes därför svårt att

förstå, att de sakkunniga kunnat alternativt till bebyggande föreslå en ren naturtrakt

och icke tvekat att förklara den som eu fullt lämplig byggnadsplats för

uppförande av sjukhem in. m. för Döda korset. Det till upplåtelse senast ifrågasatta

området, som vore beläget mellan och omedelbart intill Margareta- och

Sofiavägarna, båda synnerligen besökta parkvägar, vore tillika med närmast

bakom belägna del, som även skulle komma att erfordras för byggnadsföretaget,

under en stor del av året uppehållsplatsen för det uppväxande släktet, som härunder

mödrars och sköterskors tillsyn finge njuta av sol och barrluft. Yid upplåtelsen

av djurgårdsmark för de militära övningarna hade trakten mellan Margaretha-,

Sofia-, Har- och Källvägarna fram till Ugglevikskällan undantag^, just

med hänsyn till att denna del vore en av allmänheten mycket besökt och omtyckt

park. Den parkro, som nu där härskade, skulle för alltid vara försvunnen

dels genom sjukhuset, dels genom den trafik, som därmed följde i form av sjuktransporter,

liktåg m. m. och som skulle gå direkt å parkvägarna. Den reglering

av nuvarande parkvägar och mellan dem varande terräng, som ett lämpligt bebyggande

av området ansetts möjligen kunna medföra, kunde vid behov alltför

väl utföras utan ett bebyggande. Området vore bevuxet med barr- och

lövskog, och bidroge skogen i hög grad att lindra intrycket av de stora stenmassorna

av förut i grannskapet belägna Tekniska högskolans nybyggnad och

Barnbördshuset. . Större delen av skogen skulle behöva nedhuggas för byggnader,

_ uppgrävning av marken för kloak-, vatten- m. fl. ledningar, och både’ det

befunnits, att för ett byggnadsområde av cirka 15,000 kvadratmeter skulle, förutom

eu del planterade träd, över 1,000 större träd — tall, gran, ek, björk, al

och alm — behöva fällas. Genom ytterligare bebyggande och därmed följande

rök m. m. ökades svårigheten att kunna bibehålla skogsbeståndet, och då så

gott som omedelbart intill det ifrågasatta området gränsade den mycket besökta

och ur natursynpunkt värdefulla Ugglevikstrakten, vore detta ett ytterligare skäl

för, att området skonades. I motsats till vad de sakkunniga framhållit, ansåge

Djurgardsintendenten olämpligt att dit ytterligare förlägga ett sjukhus, särskilt

med tanke på det intill liggande Sofialiemmet.

Yid beräknandet av värdet dels av den från början föreslagna byggnadsplatsen

sydost om fotgardeskasernerna, dels av den nu senast alternativt förordade,

hade tomtpriset för den förstnämnda satts till 67 kronor 50 öre och för

den senare till 30 kronor för kvadratmeter med försäljningsvärden av respektive

07:),000 kronor och 300,000 kronor. Av överstyrelsens för Röda korset skrivelse

den 12 april 1916 framginge emellertid, att därest den senare tomten skulle ifrågakomma,

inemot 15,000 kvadratmeter måste upplåtas för att här erhålla tillräckligt

utrymme för byggnaderna — av sakkunniga hade ett område av endast

10.000 kvadratmeter beräknats. Yärdet efter 30 kronor för kvadratmeter skulle

sålunda utgöra 450,000 kronor. Som emellertid å-priset för kvadratmeter å denna

plats likaväl torde kunna sättas till 40 kronor för kvadratmeter, bleve värdet

600.000 kronor eller i det närmaste lika värdet av strandvägstomten.

För egen de) framhöll liksmarskalksämbQtet såsom sin åsikt, att

någon annan tomt än den av ämbetet lön 11, föreslagna vid Strandvägen

icke funnes å Djurgården för ifrågavarande ändamål tillgänglig.

Bihang till riksdagens protokoll 1913. t sand. 309 haft. (Nr 301.) ,''S

Riks
marekalksämbotet

den 26 april

1916.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Byggnads- och

Djurg&rdssakkunciga

den 4 november

1916.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Den ifrågasatta tomten vid Sofiahemmet syntes ämbetet — särskilt

med avseende å vad intendenten för Djurgården anfört — icke böra

under några förhållanden tagas i anspråk för bebyggande.

I likhet med vad de sakkunniga uti sitt sistberörda utlåtande med

styrka framhållit, intoge även riksmarskalksämbetet den ståndpunken,

att härvidlag icke tomtvärdet ensamt borde få vara avgörande vid

valet av plats, utan syntes hänsyn huvudsakligen böra tagas till av

de sakkunniga framhållna estetiska skäl ävensom till omsorgen om

skyddandet i möjligaste mån av de oskattbara värdena av Djurgårdens

ännu återstående naturparksområden.

Under åberopande av vad riksmarskalksämbetet förut i ärendet uttalat

ansåge sig ämbetet därför böra tillstyrka bifall till den av överstyrelsen

för Röda korset gjorda ansökningen om upplåtande av byggnadsplats

å den föreslagna tomten vid Strandvägen, ävensom, därest Kungl.

Maj:t skulle finna gott härtill lämna bifall, hemställa, att vid en sådan

upplåtelse måtte fästas de av riksmarskalksämbetet i dess skrivelse den

30 juni 1915 föreslagna villkor, med tillägg därjämte av vad överintendentsämbetet

i sådant avseende i ärendet föreslagit.

Med anledning av vad sålunda förekommit anbefallde Kungl. Maj:t

den 12 oktober 1916 de byggnadssakkunniga att i samråd med professorn

Einar Lönnberg — de s. k. Djurgårdssakknnniga — verkställa

förnyad utredning och därvid särskilt taga i övervägande, huruvida för

ifrågavarande’ ändamål kunde anvisas kronan tillhörigt område, beläget

annorstädes än å Djurgården.

I sitt med anledning härav den 4 november 1916 avgivna utlåtande

genomgingo de sakkunniga, för frågans allsidiga bedömande, alla de

platser, som möjligen kunde tänkas komma på tal vid väljande av en

byggnadsplats för Röda korset, och yttrade därvid:

De sakkunniga utginge från att å södra Djurgården någon upplåtelse av

byggnadsplats icke kunde ifrågasättas.

Å norra Djurgården hade de sakkunniga närmast Djurgårdsbrunnsviken

förutom den förut omtalade Strandvägstomten uppmärksammat ett område, beläget

vid den s. k. »mörka kroken» invid landsvägen närmast öster om dragonkasernen.

Ur naturskyddssynpunkt vore icke annat att erinra mot platsens bebyggande

för detta ändamål än att byggnaderna måste dragas så långt från vaitnet

att Djurgårdsbrunnsvikens karaktär av parksjö icke därav rönte något inflytande.

Då denna tomt liksom Strandvägstomten vore belägen strax utanför

det område å Djurgården, som framdeles torde böra upplåtas till bebyggande

såsom stad med slutet byggnadssätt, torde ett förläggande dit redan nu av en

institutionsbyggnad icke i alltför hög grad kunna anses komma att verka hind
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

19

rande vid ordnandet av stadsplanen för sagda område. Platsen läge emellertid

långt utom staden; därifrån till närmaste spårvägsstation vore inemot 2 kilometers

väg. Denna omständighet samt det nära grannskapet till dragonkasernen

och de ständigt begagnade skjutbanorna vid Kaknäs syntes göra platsen föga

lämplig för nu avsedda ändamål. Dess värde torde ock kunna komma att i

en framtid mäta sig med Strandvägstomten, under det att man icke tillnärmelsevis

kunde tillgodogöra sig samma fördelar för stadsbilden av Röda korsets

byggnader som å den sistnämnda tomten.

Det närmast norr om »mörka kroken» belägna skogspartiet, Drottningberget,

läge inom det område av Djurgården, som de sakkunniga efter sin utredning

funnit framdeles, då huvudstadens utveckling så fordrade, böra avträdas, och som

alltså för stadsplanearbetets skull tillsvidare borde befrias från enstaka upplåtelser.

Ej heller kunde av Smeds- och Kampementsbackarna någon del upplåtas,

då dessa för närvarande användes till övningsplats för trupperna. De

sakkunniga erinrade även därom, att från Serafimerlasarettet framställts begäran

att där få upplåtet byggnadsplats, samt att de sakkunniga tidigare varit i tillfälle

framhålla önskvärdheten av att berörda terrängparti bibehölles orört till

skydd mot Yärtahamnen.

Väster härom påträffades ett vid Sturevägen mitt emot hästgardeskasernen

beläget glesare skogsparti. Utan tvivel skulle åt Röda korset här kunna beredas

en utmärkt tilltalande byggnadsplats, lätt tillgänglig från staden invid dubbelspårig

spårvägs] iuje. och ur denna synpunkt torde platsen till och med vara

lämpligare än den förut föreslagna vid Sofiahemmet. Trädbeståndet, huvudsakligen

ek, vore visserligen särdeles vackert, men de sakkunniga ansåge dock icke

att genom platsens bebyggande för detta ändamål någon större förstörelse av

Djurgårdsnatur skulle äga rum. Mot platsens lämplighet för ändamålet kunde

måhända anföras, att läget, inkilat mellan hästgardeskasernen, Östermalms

idrottsplats och fältrittklubbens bana icke vore tillräckligt ostört. Yarför platsen

icke omnämnts i de sakkunnigas underdåniga skrivelse av den 11 april 1916,

berodde förutom av det tilltänkta stadsplanearbetet därpå, att de sakkunniga anbefallts

påfinna byggnadsplats, som vore att anse såsom mindre värdefull än

Strandvägstomten.

Väster härom och på andra sidan Östermalms idrottsplats läge så att säga

i ett komplex institutionerna Stadion, Tennispaviljongen, Barnbördshuset, Sofialiemmet

och Tekniska högskolan, och vore det ett i detta komplex från norr in

skjutande terrängparti, de sakkunniga tidigare föreslagit för ifrågavarande ändamål.

Längre åt väster strax norr om östra stationen hade plats anvisats åt materialprovningsanstalten.

Med hänsyn till tekniska högskolans i framtiden möjligen

inträffande utvidgningsbeliov torde försiktigheten bjuda, att i dess närmaste

grannskap icke verkställdes ytterligare större tomtupplåtelser för andra ändamål.

Hela den härefter återstående öster om Djursholm sbanan belägna, odisponerade

Djurgårdsmarken eller i söder från och med terrängbältet Kattrumpsbacken,

TJgglevikskällans område och Stora Björnnäset samt ända upp till Lilla

Värtan i norr bildade just huvuddelen av de trakter, som de sakkunniga under

sitt utredningsarbete rörande Djurgårdens parkfråga funnit böra hållas fritt från

ytterligare upplåtelser.

Den mellan nämnda järnväg och Brunnsviken belägna markremsan åter

vore till stor del redan disponerad. Närmast staden funnes emellertid två till

gängliga platser, den ena ett triangelformat område söder om veterinärinstitutet

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

mellan nordgående stora landsvägen och sjön, eller södra delen av s. k. Kräftriket,

och den andra ett mindre skogsparti,- beläget öster om veterinärinstitutet

på andra sidan landsvägen.

Vad det förra området beträffade, hade de sakkunniga tidigare i ärenden

angående ifrågasatta upplåtelser därstädes för materialprovningsanstalten och

stat smedicinska anstalten varit i tillfälle påvisa, att, med hänsyn huvudsakligen

till veterinärinstitutets utvidgningsbehov samt till den ifrågasatta hamnanläggningens

vid Albano behov av utrymme, endast en mindre del, eller något över

7,000 kvm., av området vore disponibelt för annat ändamål.

Angående den andra platsen öster om landsvägen erinrades, att tidigare

varit på tal att reservera densamma till byggnadsplats för farmaceutiska institutet.

Platsen syntes i varje fall näppeligen lämplig för Enda korset, belägen som den

vore invid Albanos godstation och i en vinkel av två järnvägslinjer, av vilka den

ena, Djursholmsbanan, vore särdeles livligt trafikerad.

Norr om veterinärinstitutet vidtoge skogshögskolans område, och den norr

därom belägna terrängen torde vara för avlägsen för ändamålet.

De sakkunniga överginge nu till kronans utom Djurgården belägna marker.

Den i nordväst närmast intill staden gräsande terrängen tillhörde Karlbergs

och Haga kungsgårdar. Av den mark, som tillhörde Karlbergs kungsgård, hade

de sakkunniga i första rummet fäst sig vid det område, som vore beläget mellan

den i Norrtullsgatans förlängning gående landsvägen och Eugeniahemmets tomt

i öster samt Tomteboda station och »stora kontoret» i väster. Närmast järnvägen

Tomteboda—Albano, som begränsade området i sydost, bestode detta av öppen

mark, som höjde sig i norr och väster till ett starkt kuperat skogsparti. Efter

vad de sakkunniga hade sig bekant, förelåge förslag att å det öppna området närmast

intill nämnda järnbana förlägga en större godsstation för statens järnvägar,

och skulle sålunda, såvida detta förslag förverkligades, området i stort

sett av lätt insedda skäl mindre väl lämpa sig för en sjukhusanläggning.

Undantag borde dock i sistnämnda avseende kunna göras för den längst i

norr, bakom och norr om Eugeniakemmet belägna delen av området. En anläggning

där skulle näppeligen komma att störas av godsstationen. Mot denna

plats’ belägenhet i övrigt i förhållande till den bebyggda staden kunde väl från

ifrågavarande institutions sida knappast anföras några avgörande anmärkningar,

och god byggnadsplats erbjödes där även. Det måste dock erkännas, att terrängen

i sitt nuvarande skick tedde sig föga tilltalande.

Med hänsyn till själva belägenheten borde alltså platsen vid Eugenialiemmet

kunna komma i fråga. De sakkunniga ansåge sig emellertid böra framhålla,

att densamma helt visst måste betraktas såsom jämförelsevis värdefull. De sakkunniga

förutsatte nämligen, att huvudstaden inom kort måste komma att utbreda

sig över hela det omtalade terrängpartiet på andra sidan av järnvägen och

att alltså en hel ny stadsdel torde uppstå invid den projekterade godsbangården.

De sakkunniga hade även undersökt möjligheten att förlägga institutionen

i fråga till den öppna terrängen närmast väster om Karlbergs slottsområde.

Platsen i och för sig syntes de sakkunniga ur byggnadsteknisk synpunkt särdeles

fördelaktig och institutionen skulle kunna erhålla en vacker belägenhet exempelvis

med fasad mot söder och strandvägen utefter Karlbergssjön. Enligt vad

för de sakkunniga uppgivits, komme emellertid inom kort stadsplan att utarbetas

över trakten fram emot Ekelund. Härtill komme, att enligt flera nii föreliggande

järnbaneförslag terrängen mellan Nytomta och Karlberg skulle genomkorsas av

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 304.

järnvägslinjer. Det syntes under dessa förhållanden ej lämpligt att redan nu

dit förlägga ett komplex av de rätt betydliga dimensioner, som här avsåges.

Slutligen vore att märka, att ifrågavarande terräng, som av krigsskolan användes

för övningar^ icke torde kunna avstås för annat ändamål, så länge skolan vore

förlagd till Karlberg. Av dessa skäl torde tanken att till angivna trakt förlägga

Röda korsets byggnad böra övergivas.

Då det kommit till de sakkunnigas kännedom, att för ändamålet jämväl ifrågasatts

en del av det område å Haga kungsgård, som läge närmast norr om den

väg, som från Haga norra grindar ledde i östlig riktning mot Koppartälten, hade de

sakkunniga ansett sig höra bese platsen. Denna utgjordes av en med barrskog

bevuxen grusås av ansenlig höjd, som utan tvivel skulle erbjuda en särdeles

vacker byggnadsplats, även om det i åsens södra del befintliga grustaget i någon

mån torde få anses verka störande. De sakkunniga hade samtidigt besett en

längre söderut mellan nämnda tvärväg och Linvävartorpet i det vackra skogspartiet

invid stora landsvägen belägen plats, som till följd av mera plan terräng

skulle än bättre lämpa sig för bebyggande. Ehuru båda dessa platser läge invid

spårvägslinje, trodde de sakkunniga dock att mot dem med fog kunde anmärkas,

att de vore alltför avlägsna, räknat från stadens centrala delar. Så funne man

exempelvis, att fågelvägen mellan den nordligaste av platserna och Gustaf Adolfs

torg vore mer än dubbelt så lång som mellan detta torg och de förut föreslagna

tomterna vid Strandvägen och Sofiahemmet. Då härtill komme, att det nära

grannskapet intill nya kyrkogården, som måste i hela sin längd passeras av sjukhusets

besökare, syntes mindre tilltalande, hade de sakkunniga icke kunnat förorda

någon av dessa båda platser såsom för ändamålet fullt lämplig.

Yad platsernas värde beträffade, hänvisade de sakkunniga rörande den nordliga

till av riksmarskalksämbetet härom lämnad utredning. Rörande däremot

det sydliga området hade de sakkunniga i saknad av kännedom, huruvida den

utefter landsvägen belägna terrängen framdeles komme att för bebyggande avliändas

kungsgården, icke funnit det möjligt att angiva något värde.

Någon annan närmare staden belägen plats å Haga kungsgård torde av

olika skäl icke kunna komma i fråga.

A Marieberg å Kungsholmen skulle säkerligen lämplig byggnadsplats kunna

beredas Röda korset, sedan fälttelegrafkåren och andra militära anstalter därifrån

avflyttat. Tanken härpå torde emellertid förfalla, då området icke inom

den närmaste tiden kunde väntas bliva tillgängligt.

Slutligen erinrade de sakkunniga om den staten tillhöriga egendomen Johanneshov

norr om Enskede, vilken egendom emellertid av de sakkunniga redan

föreslagits till byggnadsplats för Serafimerlasarettet. Även om därstädes tillräckligt

. utrymme skulle kunna beredas jämväl Röda korset, torde dock för denna

institution läget vara olämpligt, då den här skulle vara långt avlägsen från sitt

huvudsakliga verksamhetsområde, norra delarna av staden.

Härmed hade de sakkunniga genomgått all den staten tillhöriga terräng

närmast intill Stockholms bebyggda omi''åde, som kunde komma på tal för bebyggande

för Röda korsets räkning. Som resultat av denna förnyade utredning

både de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att å kronans på och utom

Djurgården intill Stockholm belägna mark icke förefunnes något till byggnadsplats

för Röda korset mera lämpligt område än de båda i ärendet redan ifrågasatta

vid Strandvägen och Sofiahemmet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Röda korsets

direktion IT

De sakkunniga ansåge den nu gjorda undersökningen ytterligare stärka

deras i föregående skrivelse av den 11 april 1916 givna förord för Skrändvägstomten

och. åberopade vad de däri anfört såsom skäl för önskemålet, att till

denna tomt måtte förläggas eu institution av just den art som Döda korsets

sjuksköterske- och sjukhem.

Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna för gott att för ändamålet upplåta

tomt, som kunde anses mindre värdefull, vidhölle de sakkunniga sitt tidigare förslag,

att i så fall utrymme måtte beredas Döda korset å området norr om Sofiahemmet.

Härvid framhölles emellertid önskvärdheten av att den blivande byggnaden

förlädes så långt söder ut i riktning mot Sofialiemmet som omständigheterna

tilläte, på det att bakomliggande skogsparti i möjligaste mån måtte

skonas.

Med anledning av detta de Djurgårdesakkunnigas utlåtande bereddes

överstyrelsen för Svenska Röda korset tillfälle att avgiva förnyat

yttrande och att därvid särskilt uttala sig i fråga om det i nämnda

utlåtande omförmälda, norr om Eugeniahemmet belägna området.

Med underdånig skrivelse den 20 november 1916 överlämnade

överstyrelsen yttranden från såväl styrelsen för Röda korsets sjukhems

förlagsaktiebolag som ock Röda korsets direktion II, vilken såsom styrelse

för stiftelsen Röda korsets sjuksköterskehem förestår sjuksköterskeutbildningen

och förvaltar stiftelsens sjuksköterskehem och det i samband

därmed anordnade sjukhemmet; och var direktionens yttrande av

följande lydelse:

»I sin underdåniga skrivelse den 14 juni 1915 har överstyrelsen utförligt

utvecklat, hurusom det för att Röda korsets verksamhet må kunna fortgå till

gagn för sjukvården i landet, särskilt för att fylla behovet av sjuksköterskor i

krig, oundgängligen erfordras, att Röda korset erhåller ett nytt sjuksköterskehem

och ett nytt sjukhem, vilka båda inrättningar helst böra förläggas i sammanhang

med varandra. Överstyrelsen har i sagda skrivelse upplyst, att för åstadkommande

av ett för ändamålet lämpligt sjukhem bildats ett särskilt aktiebolag, som disponerar

över ett kapital av i runt tal 800,000 kronor. Kungl. Maj:t har sedermera,

belijärtande angelägenheten av ett nytt sjuksköterskehem, för detta ändamål beviljat

Röda korset 500,000 kronor att utgå från Drottningens centralkommittés

lotteri. Det har varit avsett att i sjuksköterskehemmet även skulle inrymmas

lokaler för överstyrelsen och därunder lydande direktioner med deras expeditioner

ävensom för Röda korset tillhöriga stora förråd av olika slag.

Om uppförandet av själva de ifrågasatta byggnaderna må kunna anses vara

betryggat genom de medel, som sålunda stå till förfogande, är det, såsom överstyrelsen

jämväl framhållit, alldeles visst, att dessa medel icke förslå till inköp

av lämplig och välbelägen tomt. Då det enskilda intresse, som kan förefinnas,

redan tagits fullt ut i anspråk genom sammanskjutande av medel för själva sjukhemsbyggnaden,

kunna byggnadsplanerna omöjligen realiseras, med mindre staten

tillsläpper erforderligt tomtområde. Det måste naturligtvis erkännas att, även

om staten inom Stockholm disponerar mycken obebyggd mark, det kan möta

avsevärda svårigheter att finna ett område, som lämpligen kan för ändamålet av
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 304.

stås. Från statens synpunkt är det ju av vikt att ej alltför värdefull mark lämnas.

Men å andra sidan kunna de anläggningar, som skola å tomten uppföras, icke

motsvara sitt ändamål, om icke tomten fyller vissa icke allt för lågt ställda anspråk

med avseende å läge m. m., vilket åter naturligtvis medför att en lämplig

tomtmark alltid måste representera ett ganska avsevärt belopp. Det är således

utan tvivel en viss uppoffring från statens sida Döda korset begär, då den söker

av staten erhålla erforderlig tomtmark. Men det i högsta grad allmännyttiga

ändamål, till vilket ifrågavarande byggnader skulle användas, synes till fullo motivera

en sådan uppoffring.

Enligt direktionens förmenande måste på en lämplig byggnadstomt för de

ifrågasatta byggnaderna ställas det anspråk, att den genom sin belägenhet och

sina kommunikationer är intimt förbunden med stadens centrala delar och att

tomten i övrigt lämpar sig för förläggande därstädes av ett sjuksköterskehem och

ett sjukhem samt att tomtens beskaffenhet ej medför att byggnadskostnaderna

må bliva jämförelsevis stora.

De elever, som skola utbildas vid sköterskeskolan, kunna endast under eu

del av utbildningstiden få sin verksamhet förlagd i sjuksköterskehemmet eller

sjukhemmet. Under eu icke obetydlig del av tiden måste de hava sitt arbete

förlagt till stadens olika sjukvårdsinrättningar, särskilt Sabbatsberg och Maria

sjukhus, men även barnbördshuset, Serafimerlasarettets röntgenavdelning m. m.,

under det att de bo och intaga sina måltider i sjuksköterskehemmet. En sådan

anordning kan uppenbarligen icke upprätthållas, därest sjuksköterskehemmet är

beläget allt för långt bort. Efter utbildningstidens slut utöva de inom sjuksköterskehemmet

boende sköterskerna eu ambulatorisk verksamhet i staden till allmänhetens

tjänst. Även med hänsyn härtill är det av synnerlig betydelse, att

anstalten ligger så att säga inom räckhåll. Detsamma gäller om de lokaler för

överstyrelsen och direktionerna, som enligt vad förut är nämnt lämpligen borde

förläggas i sjuksköterskehemmet.

Vad sjukhemmet angår måste man med nödvändighet söka anordna det så,

att det kan ekonomiskt bära sig. Det kan därför icke anordnas såsom våra vanliga

allmänna sjukhus, där staten eller kommun får bära eu stor del av kostnaden

för sjukvården, utan det skulle bliva ett privat sjukhem efter huvudsakligen

samma typ som Sofiahemmet. Men ett grundvillkor för att ett sjukhem skall

kunna bära sig är att det göres lätt åtkomligt. Å en sjukvårdsinrättning av det

ifrågavarande slaget besörjes icke sjukvården av en eller några få läkare, vilka

ha sin huvudsakliga verksamhet därstädes, utan patienterna måste hava rätt att

anlita den läkare de själva önska. Men för läkarna, vilka ofta flera gånger om

dagen emellanåt även om natten hava att besöka de sjuka, är det av största vikt

att sjukhuset icke ligger långt borta; de kunna eljest icke inlägga sina patienter

därstädes. Allmänheten skall säkert heller icke finnas benägen anlita sjukinrättningen,

om den icke finnes i god lokal kontakt med det samhälle, vars behov av

sjukhusvård den skall tillgodose. Särskilt är att märka att den polikliniska verksamhet,

som är av synnerlig vikt för sköterskeutbildningen och som därför bör

å sjukhemmet anordnas, icke gärna kan få något större omfång, med mindre

anstalten finnes lätt tillgänglig. Av många skäl är det vidare synnerligen önskvärt,

om sjukhemmet förlägges nära andra sjukvårdsinrättningar av likartat slag.

Med hänsyn till sjukvården är det av vikt att erhålla en lugn och stilla plats,

där icke patienterna bliva störda t. ex. av nybyggnadsföretag å närbelägna platser,

järnvägstrafik i större utsträckning eller dylikt.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

De önskemål, Röda korset sålunda måste uppställa i fråga om byggnadstomt

för ifrågavarande inrättningar, skulle bliva synnerligen väl tillgodosedda, om för

ändamålet upplätes antingen det förut begärda området i närheten av gardeskasernerna

eller det sedan ifrågasatta området i närheten av barnbördshuset. Yad

angår sistnämnda område ha de sakkunniga föreslagit, att en å karta utmärkt

areal av 10,000 kvm. skulle för ändamålet upplåtas. I sin skrivelse den 12 april 1916

har överstyrelsen ifrågasatt att området skulle ökas till inemot 15,000 kvm., varigenom

behovet av utrymme för de nu planerade byggnaderna skulle kunna fullt

tillgodoses och därjämte någon reserv förefinnas för i framtiden möjligen erforderlig

mindre utvidgning. Härvid hade överstyrelsen att stödja sig vid att, enligt

vad från de sakkunniga under hand inhämtats, ett så stort område skulle å

platsen i fråga utan olägenhet kunna avstås. Då emellertid ett utrymme av

10.000 kvm. synes kunna bliva tillräckligt till de planerade byggnaderna, bör den

omständigheten att möjligen icke mer än 10,000 kvm. nu kan å denna plats

påräknas, icke utgöra hinder för att byggnaderna förläggas dit. Yad angår denna

plats vill direktionen ock fästa uppmärksamheten därå, att det svårligen kan

ifrågakomma att här upplåta tomter till försäljning åt enskilda, vilket däremot

väl kan tänkas bliva fallet å området vid gardeskasernerna. Med avseende å sitt

läge måste området säkerligen antingen bibehållas såsom park eller upplåtas åt

någon allmän institution. Staten skall således icke genom upplåtelsen gå miste

om någon direkt inkomst av området. Och med hänsyn därtill att åtskilliga allmänna

byggnader redan förlagts i områdets omedelbara närhet, synes någon större

olägenhet ej uppkomma, genom att det för allmänheten tillgängliga parkområdet

minskades med den areal, som skulle upptagas av de ifrågasatta byggnaderna.

Bland övriga ifrågasatta platser har överstyrelsen särskilt fått sig ålagt att

yttra sig angående ett område norr om Eugeniahemmet. Detta område fyller

enligt direktionens mening ingalunda de anspråk, som enligt vad förut angivits

måste med avseende på belägenheten ställas. Det är vida längre bort

beläget från stadens centrala delar än de förut omnämnda tomterna. Först

efter en lång följd av år kan detta område tänkas bliva så förenat med staden i

övrigt, att det skulle bliva för ändamålet lämpligt. I avseende å läget bör ock

anmärkas, att vägen till kyrkogården går alldeles förbi området. Men att förlägga

ett sjukhem så att de sjuka skulle nödgas från sina sjukrum se alla liktåg,

som passera till kyrkogården, kan uppenbarligen ej vara lämpligt. Enligt vad

sakkunnige vitsordat, ter sig terrängen å området i sitt nuvarande skick föga

tilltalande. Det skulle således helt visst medföra dryga kostnader att anordna

tomtområdet på lämpligt sätt. Enligt vad å stadens byggnadskonst inhämtats

lärer den avloppsledning, som härstädes finnes och som utmynnar i Brunnsviken,

antagligen icke kunna komma att få begagnas såsom avloppsledning för ett större

sjukhus. En ny sådan ledning koinme naturligtvis att draga stora kostnader.

Helt säkert komme trafiken å den godsstation, som efter vad sakkunnige angivit

är ifrågasatt att anläggas i närheten, att verka störande för de sjuka. Detsamma

måste ock bliva fallet, om staden, såsom de sakkunniga ansett antagligt, så småningom

kommer att utvidgas åt detta håll och sålunda under kanske många år

framåt livlig byggnadsverksamhet kommer att idkas i trakten runt omkring anläggningen.

Direktionen ser sig således nödsakad förklara, att denna tomt icke

lämpar sig för ändamålet i fråga. Direktionen tillåter sig jämväl fästa uppmärksamheten

därå att, enligt vad de sakkunnige yttrat, området i fråga, med avseende

å stadens antagliga framtida utveckling åt detta håll, måste anses såsom järn
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

förelsevis värdefull. Uppenbart är ju att, om en sådan utveckling kommer att

äga rum, statens bär belägna mark kan försäljas till tomter, vilket såsom förut

antytts ej lärer vara fallet beträffande tomten vid barnbördshuset.

Bland de övriga tomter, till vilka sakkunnige i sitt senaste utlåtande hänvisat,

anser direktionen endast en kunna lämpligen ifrågakomma, nämligen

7~ . ------- tomten mitt emot hästgardets kasern. Donna plats

fyller i avseende å läget de anspråk, som skäligen kunna uppställas. Avståndet

till den bebyggda delen av Östermalm är obetydligt, och omedelbart utanför går

en stor väg med dubbelspårig spårvagnslinje. Fullt tillräckligt utrymme torde

kunna erhållas; platsen är vacker och från de av de sakkunnige omnämnda anstalter,

som finnes i närheten, torde ej vara att befara att de sjuka skulle i avsevärd

mån störas.

På grund av vad sålunda anförts får direktionen hemställa, att överstyrelsen

behagade hos Ivungl. Maj:t med förklarande att den ifrågasatta tomten vid

Eugeniahemmet synes icke lämpligen kunna för ändamålet användas, anhålla att

Kungl. Maj:t ville gå i författning om upplåtelse till Röda korset på förut angivna

villkor antingen av något av de bägge områden, som avses i överstyrelsens skrivelser

den 14 juni 1915 och den 12 april 1916, eller, om intet av dessa områden

skulle kunna erhållas, av det med nr 4 av de sakkunnige betecknade området

mitt för hästgardets kasern.»

Styrelsen för Röda korsets sjukhems förlagsaktiebolag yttrade sig

i samma riktning som Röda korsets direktion II. Röda korset8

sjukhems

förlagsaktie
bolag.

För egen del förklarade sig överstyrelsen i allo dela de åsikter, överstyrelsen

vilka uttalats i direktionens utlåtande. den 20 no
vember

1916.

Sedan härefter genom nådig remiss den 4 december 1916 riksmarskalksämbetet

anbefallts att i samråd med Djurgårdssakkunniga och

etter inhämtande av erforderliga upplysningar från överstyrelsen för

Svenska Röda korset upprätta förslag till utstakning av tomt å det

ovan omförmälda området norr om Sofiahemmet för ifrågavarande ändamål

med iakttagande att tomten, på sätt byggnadssakkunniga framhållit

såsom önskvärt, förlädes så långt söderut i riktning mot Sofiahemmet

som omständigheterna tilläte, har överstyrelsen inkommit med en den

27 januari 1917 dagtecknad skrivelse av följande lydelse:

i>Da ovisst synes vara, huruvida något av de två förut ifrågasätta överstyrelsen

områdena må kunna erhållas, men det är av största vikt för Röda <Un mr”0"1

korset, att tomtupplåtelse snarast möjligt må äga rum, så att vidare

beredning av byggnad sfrågan må kunna under våren påbörjas, har

överstyrelsen låtit sig angeläget vara alt verkställa ytterligare undersökning,

om icke möjligen annat lämpligt område kunde vara alt tillgå,

överstyrelsen har därvid lyckats finna ett, sådant område, nämligen eu

Bihang Ull riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 209 höft. (Nr 304.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Kung!. Maj. ts Nåd. Proposition Nr död.

bergplatå, belägen mellan Bergvägen och Riksmarskalkens väg, med

lutning i huvudsak mot söder och väster. Detta område är så pass

nära beläget, att det ur sådan synpunkt kan anses fylla skäliga anspråk.

Det ligger högt och soligt och har synnerligen god byggnadsgrund.

Då i följd av grundens beskaffenhet området är nästan trädlöst, skulle

dess användande för ifrågavarande ändamål icke i någon mån inkräkta

på parkområdet eller överhuvud taget verka skadligt ur naturskyddssynpunkt.

Till följd av markens beskaffenhet och då inkräktning icke

skulle ske på något område, vars bibehållande såsom promenadplats

vore önskvärt, torde å denna plats kunna lämnas ett något större område

än som skulle kunna påräknas på någon av de andra platserna.

Med anmälan härom har överstyrelsen härmed velat i underdånighet

förklara, att den med största tacksamhet skulle emottaga upplåtelse

av erforderlig tomt å nu omförmälda plats. Därest Lders Kungl. Maj:t,

finner avseende böra fästas vid denna anmälan, torde överstyrelsen få

tillfälle att hos riksmarskalksämbetet, där ärendet för närvarande finnes,

och dit förevarande anmälan lär bliva remitterad, närmare utveckla sina

önskningar i fråga om gränserna för området.»

Sedan jämväl denna skrivelse den 31 januari 1917 remitterats till

riksmarskalksämbetet för utlåtande i samråd med Djurgårdssakkunmga^,

bär riksmarskalksämbetet med underdånig skrivelse den 28 mars 1911

överlämnat dels två av intendenten för Djurgården avgivna yttranden

av den 4 februari och den 21 mars 1917 dels ock ett den 15 i sistnämnda

månad dagtecknat särskilt utlåtande av de sakkunniga, åtföljt

av en av de sakkunniga upprättad kartskiss. Därefter har överstyrelsens

för Röda korset skrivelse av den 27 januari 1917 remitterats till

styrelsen för tekniska högskolan, vilken avgivit utlåtande den 1 maj 1917.

Jag tillåter mig här meddela, att å nyss nämnda kartskiss sedermera

blivit genom vederbörande i byggnadsstyrelsen inlagda de områden,

om vilka i detta ärende sedermera varit fråga. Den sålunda fullständigade

kartskissen torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

Intendenten I sitt förstnämnda yttrande meddelar intendenten för Djurgården att, såsom

för Djurgården fram gin ge av en genom Djurgårdsförvaltningens försorg uppgjord ritning, cten

den 4 februari seliast ifrågasätta tomtplatsen vore belägen nordväst om lekmska högskolans

,917'' nybv eror nåd, och utgjordes större delen av området, som efter de a ritningen angiviia&Ögränserna

uppginge till en areal av omkring 12,000 kvadratmeter, av en i

det närmaste kal bergsplatå. För det avsedda ändamålet t°rde platsen vara

mycket lämplig, och från Djurgårdssynpunkt funnes inga som helst invändningar

att göra mot den begärda upplåtelsen. Utan att någon skada skulle asamkas,

bleve? tvärtom ett önskemål uppfyllt, att inom den närmaste tiden få just detta

område ordnat. I jämförelse med det föreslagna området mellan Margareta- och

Sofiavägarna ägde detta område ur alla avseenden företräde, då, i motsats till

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

27

vad som där skulle bliva fallet, någon inkräktning å parkområdet icke skulle

ifrågakomma och endast några få träd behövde fällas.

I sitt nyssberörda utlåtande av den 15 mars 1917 hava Djurgårdssakkunniga

yttrat följande:

»Då vi vid ett tidigare tillfälle, på grund av nådig remiss, hade anledning

yttra oss om alla de områden å Norra Djurgården, som för förevarande ändamål

kunde tänkas komma i fråga, uttalade vi — med tanke fästad å nu omhandlade

terrängparti — att, med hänsyn till Tekniska högskolans i framtiden möjligen

inträffande utvidgningsbehov, försiktigheten bjöde, att i dess närmaste grannskap

icke verkställdes ytterligare större tomtupplåtelser för andra ändamål. Härmed

avsågo vi icke blott att hålla möjligheter öppna för tekniska liögskolebyggnadens

eventuellt behövliga utvidgning utan även att reservera utrymme för institutioner

och anstalter av sådan art, att de fordrade eller lämpligen borde givas plats i

Tekniska högskolans omedelbara närhet, såsom fallet varit med materialprovningsanstalten.

Vi ansågo oss därför icke böra förorda upplåtande av någon del

av detta område åt en för de tekniska anstalterna, som nu tillåtits att taga större

delen av bergplatån i besittning, så främmande institution som Röda korsets

sjukhus och sjuksköterskehem. Detta så mycket hellre som på andra sidan Tekniska

högskolan kunde anvisas en fullgod byggnadsplats, öppen mot söder,

skyddad mot järnvägens rök och buller, belägen nära 200 meter längre bort från

Ugglevikskällan samt i omedelbar närhet till de med Röda korset mera samhörande

Sofiahemmet och Barnbördshuset.

Vi hava upprepade gånger haft anledning framhålla vikten av att, vid upplåtande

av mark å Djurgården, en utredning rörande den närmast omgivande

terrängens anordning med vägar, planteringar, byggnadstomter m. m. bör föregå

ett beslut om dylik upplåtelse. Gränserna för sålunda upplåtna byggnadstomter

böra icke fastslås, förrän en byggnadsplan för hela området fastställts.

Den nu ifrågasatta tomtupplåtelsen utgör härutinnan intet undantag. Snarare

föranledes man av åtskilliga omständigheter till den uppfattningen, att just för

detta område en väl genomstuderad byggnadsplan är i hög grad av behovet påkallad.

Området är relativt litet och i sin oregelbundenhet skarpt begränsat av

Rimbobangården, Tekniska högskolan och den vackra skogsparken omkring Ugglevikskällan,

vilken icke får trädas för nära av större byggnadskomplex. Områdets

oregelbundna och för ett ordnat bebyggande svårhanterliga natur inskränker sig

icke endast till planformen; den framträder ännu mer besvärande i terrängens

modellering. Inom detsamma förefinnas nämligen icke mindre än fyra självständiga

bergkullar (två utefter Rimbobangården, en alldeles intill Tekniska högskolan

samt slutligen den, som nu ifrågasattes såsom plats för Röda korset),

vilka höja sig 10 ä 15 meter över den mellanliggande marken.

Vid uppgörandet av byggnadsplan för detta parti av Norra Djurgården är

det emellertid ännu en faktor, varmed man måste räkna och som måhända måste

betraktas såsom den i första rummet bestämmande. I man som de stora vetenskapliga

och nmseala institutionsbyggnaderna vuxit upp å Freskatiområdet, har lösningen

av frågan om anläggandet av eu bekväm trafikled ditut blivit alltmer trängande.

Sträckningen av o den nuvarande huvudtrafikleden från huvudstaden norrut

iiver Djurgården till Ålkistan och landsbygden norr därom lämnar, som bekant,

åtskilligt att önska vad beträffar dess första, närmast staden varande del. Vi

Syfta i främsta rummet på de ur trafiksynpunkt högst betänkliga trånga järnväg,sundergångarna

under såviil Värtabanan vid Albano som Rimbobanan vid Skogs
-

Djurgårdapakkunniga

den 16 mara

1917.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 304.

högskolan, olägenheter, som i väsentlig mån ökas genom vägens skarpa kräkning

å båda dessa punkter. Om redan på denna grund en omläggning av ifrågavarande

vägdel kunde anses väl befogad, gör sig detta ändamål än mera gällande

i och med det växande kravet på spårvägsförbindelse mellan staden och de vetenskapliga

institutionerna med de för allmänheten tillgängliga museerna. Anordnande

av spårväg å ovannämnda vägsträcka torde nämligen av skäl, som vi i

detta sammanhang icke anse oss hava att närmare beröra, näppeligen med fördel

låta sig göra.

Vi anse på grund härav, att man bör hava att räkna med en framtida ny

sträckning av den närmast staden varande delen av trafikleden Stockholm—Ålkistan.

På goda skäl lärer kunna antagas, att denna i så fall kommer att utgå

från Valliallavägen söder om Tekniska högskolan och därvid genomskära just

den terräng närmast nordväst om denna anläggning, varom nu är fråga.

Med hänsyn till sålunda angivna omständigheter uppställer sig alltså bär

ett problem för ordnandet av området i dess helhet, som i stadsplanetekniskt

hänseende ingalunda kan sägas lösa sig självt.

Yad man kan fordra av en plan för områdets bebyggande är att visa, dels

huru de snedheter och oregelbundenheter, som förefinnas vid själva början av

chaussén, skola kunna mildras och i bästa fall döljas, dels huru man på ömse

sidor om den del av chaussén, där ännu inga tomtgränser hunnit fastlåsas, snäll

kunna gruppera byggnader så, att det hela ger intryck av ordning, reda och kultiverad

smak. Eu väl genomtänkt byggnadsplan obligera^ de arkitekter, som

sedermera komma att med de olika byggnaderna förverkliga densamma, att

utbilda byggnaderna på sådant sätt, att de förstärka enhetligheten och monumentaliteten

hos anläggningen.

Den tid, som stått oss till buds för utredningen i fråga, har icke medgivit

utarbetandet av någon fullständig byggnadsplan. Yi hava måst inskränka oss

till eu mera allmän undersökning angående de faktorer, som kunna tänkas komma

att spela någon avgörande roll vid utnyttjande av detta område för bebyggande

även utöver vad nu ifrågasättes för Röda korset.

Resultatet av vår utredning har åskådliggjorts å bifogade kartskiss i skala

1:6000, vara även visas närmaste partier av Djurgården, intill Uggleyiken i norr

och Artillerikasernen i öster, samt av stadens planlagda område.*) Yi hava med

A betecknat den tomt öster om Tekniska högskolan, som förut av oss föreslagits

till tomt för Röda korset, med B den nu senast ifrågasatta tomten samt med C (D)

det till Materialprovningsanstalten upplåtna tomtområdet.:] Medelst eu korsstreckad

linie har markerats gränsen för ett av de områden å Norra Djurgården, vilka vi

anse böra bevaras såsom naturlig park. Härav framgår, att det nu ifrågavarande

området är beläget helt och hållet utanför denna parkgräns. Med avseende på

läget och riktningen av den ovannämnda utfartsvägen — chaussén — inom nu

ifrågavarande område torde på grund av terrängförhållandena icke mycken tvekan

kunna råda. Den måste, utgående från förplatsen framför Tekniska högskolan,

dragas fram mellan denna byggnad och Materialprovningsanstalten i rätt

nordlig riktning till den sänka mellan bergkullarna, där nu en parkväg — Riksmarskalkens

väg — sänker sig ned mot de lägre, norr om området belägna

skogspartierna. Härefter torde tvenne riktningar kunna tänkas: den ena mera

västlig över Stora Björnnäsets nordligaste bergsmassiv, den andra östligare över

Uggleviken. Då valet av den ena1 eller den andra av dessa riktningar lyckligt
*)

I de fall då de av Djurgårdssakkunniga använda bokstavsbeteckningarna icke motsvara’

de å den här bifogade kartskissen använda, äro de senare antecknade inom parentes.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304. 29

vis icke inverkar på nu föreliggande fråga, sakna vi anledning att vidare orda

därom. Yi hava tänkt oss en bredd å chaussén av 33 meter, varav 7 meter

trottoar å ömse sidor med dubbla trädrader samt 19 meter mittbana med plats

på ena sidan för dubbla spårvägslinier och ridväg på den andra enligt mönster

från Osterbrogade i Köpenhamn.

Den för Röda korset avsedda tomten B måste givetvis orienteras parallellt

med chaussén, liksom byggnaderna å densamma. Yi hava utgått från att dessa

utbildas symmetriskt kring en mittaxel vinkelrätt mot chaussén. Omkring samma

axel utdragen kan då på andra sidan vägen anläggas en likaledes symmetrisk

byggnadskomplex C —D1 (D—F1), inrymmande större delen av Materialprovningsanstaltens

tomt C (D) och vars konturer på kartskissen utbildats med utgångspunkt från

provningsanstaltens nu till uppförande avsedda byggnader (markerade med svart).

Denna byggnadskomplex kan emellertid tänkas grupperad omkring mittaxeln på

många olika sätt.

Då det vill synas, som om under alla förhållanden formen för anstaltens tomt

behövde undergå någon reglering, och då arbetena med byggnadernas utförande

redan framskridit så långt, att fullständiga ritningar inom kort kunna föreläggas

Kungl. Maj:t i och för slutlig prövning, torde det vara av yttersta vikt, att eu

fullständigare plan för områdets ordnande så fort möjligt varder upprättad och

av Hans Maj:t Konungen godkänd. Enligt vårt förmenande föreligger icke för

närvarande skäl att söka nådig fastställelse å dylik plan i den ordning lagen om

stadsplan och tomtindelning föreskriver.

På kartskissen finnas ytterligare angivna tvänne byggnadstomter Dn (F11) och

Dm (E1). Den förra relativt liten och måhända lämplig för Tekniska högskolans

studentkårs byggnad, den andra belägen alldeles intill högskolans tomtgräns,

samt mycket nära och rätt söder om tomten B. För dess användning som utvidgningsmöjlighet

för högskolan fordras utförande av ett högst betydande sprängningsarbete.

Det område, som skulle planläggas, har en areal av omkring 113,000 kvadratmeter.

Härav skulle enligt vår utredning omkring 50,000 kvadratmeter kunna

upplåtas till byggnadstomter; det övriga skulle åtgå till trafikleder, öppna platser

och parkartade mellanrum mellan byggnadsmassorna. Ett tätare byggnadssätt

torde här ingalunda vara önskvärt.

Tomten B innehåller omkring 13,750 kvadratmeter.

» C—D1 (D—F1) » > 28,000

» Dn(Fn) » » 1,800

» Dm (E1) » » 6,600

Summa 50,150 kradratmeter.

För jämförelsens skull må meddelas, att Tekniska Högskolans tomt har eu

areal av 64,885 kvadratmeter.

Tomten C—D1 (D—F1) torde i sin helhet böra reserveras för materialprovningsanstalten,

vilken befinner sig i stark utveckling och, i fråga om antalet utförda

prov, på relativt kort tid kommit att intaga ett av de främsta rummen bland motsvarande

anstalter i Europa. Möjligen kunde dock tänkas, att i komplexets nordliga

del utrymme skulle kunna vinnas för en självständig avdelning av Tekniska

högskolan.

Om tomten B upplåtes till Röda korset och Dn (Fn) till Tekniska högskolans

studentkår, återstår för utvidgning av högskolan eller för institution, som bör

s. 30 Kontrollera mot PDF

Intendenten

för Djurgården

den 21

mars 1917.

Riksmarskalksämbetet

den 28 mars

1917.

30 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

förläggas i dess närhet, dels ett mindre område å dess nuvarande tomt (å kartskissen

belagt med en med röd färg betecknad flygelbyggnad1) dels tomt Dm (E1).

Huruvida detta kan anses såsom tillräckligt, äro vi icke i tillfälle att kunna bedöma.

Med stöd av ovanstående utredning och med hänvisning till vad undertecknade

förut haft tillfälle yttra i fråga om tomtplats för Ilöda korset, få vi beträffande

det nu ifrågakomna förslaget till markupplåtelse å Djurgården anföra följande.

Den föreslagna byggnadstomten, å bilagda karta betecknad B, torde utan

vidlyftigare sprängningsarbeten ägna sig synnerligen väl till byggnadsändamål;

den är belägen utanför det område, som enligt vår uppfattning bör bevaras som

naturlig park, varför vi ur denna synpunkt icke hava något emot dess bebyggande

att erinra. Någon utredning rörande möjlighet till avlopp från tomten till stadens

kloaksystem hava vi icke vidtagit.

Vi tillåta oss slutligen ännu en gång framhålla önskvärdheten av att, för

så vitt Kung! Maj:t skulle finna skäl föreligga för upplåtande av denna tomt

åt Svenska Döda korsets sjukhem och sköterskehem, dess gränser icke måtte

definitivt fastställas, förrän eu plan för hela den väster och nordväst om Tekniska

högskolan belägna högplatån godkänts.»

I sitt med anledning av de sakkunnigas senaste utlåtande avgivna yttrande

den 21 mars 1917 framhåller intendenten för Djurgården, att såsom den tist

föreslagna tomten å kartskissen utlagts av Djurgårdssakkunniga, densamma icke

endast skulle omfatta den förut omtalade bergplatån utan även i nordöstra delen ett

omkring 60 meter brett skogbeväxt område, som under inga förhållanden borde till

byggnadsplats upplåtas. Det område, som överstyrelsen för Svenska Döda korset

avsett, hade en areal av omkring 12,000 kvadratmeter, vilken ansåges vara för

behovet fullt tillräckligt, varför det icke bleve nödvändigt utsträcka tomten så

långt i nordost, som å de sakkunnigas kartskiss angivits.

I berörda utlåtande av den 28 mars 1917 har riksmarskalksämbetet

till en början omförmält, att ämbetet med föranledande av remissen

den 4 december 1916 hos överstyrelsen för Svenska Röda korset anhållit

om vissa upplysningar i ärendet, och hade överstyrelsen med

anledning härav meddelat, bland annat, att för nybygget å den ifrågasatta

tomten norr om Sofiahemmet vore upprättad endast en provisorisk

plan, varjämte överstyrelsen hemställt, att vid tomtens utstakande

densamma måtte, med hänsyn till å densamma behövliga byggnader

och utrymmen, beräknas till minst 11,000 kvadratmeter.

Vidare hade ämbetet, efter överläggning med Djurgårdssakkunniga,

uppdragit åt intendenten för Djurgården att i samarbete med de sakkunniga

låta å marken utstaka sistnämnda tomt, med iakttagande att

densamma förlädes så långt söderut i riktning mot Sofiahemmet, som

omständigheterna tilläte, varefter genom de sakkunnigas försorg en

kartskiss blivit upprättad över utstakniugen.

1) Den vinkelformade tilllwggnaden i högskolbyggnadens nordvästra hörn.

s. 31 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

31

Efter att hava redogjort för de åtgärder som sålunda till följd av

sistnämnda remiss vidtagits, åberopade ämbetet vad ämbetet i ovan

omtalade skrivelse den 26 april 1916 anfört rörande tomten norr om

Sofiakemmet, nämligen, att denna tomt icke borde under några förhållanden

tagas i anspråk för beb}7ggande.

Härefter fortsätter riksmarskalksämbetet:

»Beträffande därefter den nådiga remissen av den 31 januari 1917, varigenom

riksmarskalksämbetet ålagts att yttra sig över en av överstyrelsen för Svenska

Köda korset gjord underdånig framställning om upplåtelse av viss tomt nordväst

om Tekniska högskolan till byggnadsplats, finner riksmarskalksämbetet, med

hänsyn såväl till vad Överstyrelsen i ärendet upplyst rörande behov av utrymme

m m. som även till vad intendenten för Kungl. Djurgården i ärendet anfört,

och då dessutom Djurgårdssakkunnige förordat platsens upplåtande, för sin del

intet att erinra mot att å ifrågavarande område av Djurgården till Boda korset

en byggnadstomt under nyttjanderätt upplåtes med i huvudsak det läge, som

finnes utmärkt å den av intendenten upprättade ''Kartskiss II’ samt med en areal

av omkring 12,000 kvadratmeter.

Då emellertid denna byggnadsplats, utan att upplåtas för något egentligt

statsändamål, likväl skulle komma att användas till gagn för det allmänna, håller

riksmarskalksämbetet före, att en upplåtelse av nyttjanderätten till tomten ifråga

bör ske kostnadsfritt, blott mot erläggande till Djurgårdskassan av en årlig avgäld

av 10 kronor såsom en ständig påminnelse därom, att upplåtelsen icke

innebär en överlåten äganderätt utan endast en nyttjanderätt.

Därjämte har riksmarskalksämbetet, i likhet med Djurgårdssakkunnige, till

fullo insett önskvärdheten av, att gränserna för ifrågavarande tomt icke böra

definitivt fastställas, förrän en plan för ordnandet av kringliggande område blivit

godkänd, och torde därför, vid en eventuell upplåtelse till Böda korset av denna

tomt föreskrift i sammanhang därmed böra lämnas om skyldighet för Böda

korset att framdeles underkasta sig de regleringar av tomtgränserna, som eventuellt

kunna föranledas av fastställandet av plan för ordnandet av kringliggande

område.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksmarskalksämbetet i underdånighet

tillstyrka, att Eders Kungl. Maj:t täcktes med riksdagen besluta, att å

ovan omförmälda bergplatå nordväst om Tekniska högskolan, mellan Bergvägen

och Biksmarskalkens väg må till Svenska Böda korset upplåtas —med nyttjanderätt

tillsvidare och intill dess Eders Kungl. Maj:t med riksdagens samtycke kan

förordna om markens användande för annat ändamål samt på de villkor Eders

Kungl. Maj:t bestämmer — en byggnadsplats, i huvudsaklig överensstämmelse

med vad å här förut omnämnda ''Kartskiss II’ finnes utmärkt, och med eu areal

av omkring 12,000 kvadratmeter, för uppförande därstädes av ett sjuksköterskehem

och ett sjukhem att användas i Svenska Böda korsets verksamhet.

För den händelse denna upplåtelse skulle bliva av Eders Kungl. Maj:t med

riksdagens medgivande beslutad, får riksmarskalksämbetet, i överenstämmelse med

vad vid upplåtelser av liknande slag förut ägt rum och med avseende å vad

Djurgårdsintendenten i ärendet föreslagit, i underdånighet hemställa, att för nu

ifrågaställa upplåtelse må, för tillvaratagande av Djurgårdens intressen, i nåder

föreskrivas följande villkor:

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 304.

Styrelsen för

tekniska högskolan

den

1 maj 1917.

att mellan Djurgårdsförvaltningen och Svenska Eöda korset kontrakt i vederbörlig

ordning upprättas rörande upplåtelse till Svenska Eöda korset av dispositionsrätten

till tomten ifråga i huvudsaklig överensstämmelse med de för upplåtelse

av mark å Djurgården gällande stadgar samt med Svenska Eöda korset tillförsäkrad

rätt att innehava tomten, så länge den samma av Svenska Eöda korset

nyttjas för ovansagda ändamål;

att det skall åligga Svenska Eöda korset att till Djurgårdskassan erlägga en

årlig tomtavgift av tio kronor;

att karta över tomten, som utstakas i samråd med Djurgårdsintendenten,

skall på Svenska Eöda korsets bekostnad av lantmätare upprättas i tre exemplar

och för godkännande till riksmarskalksämbetet inlämnas;

att det skall åligga Svenska Eöda korset att underkasta sig sådana regleringar

av gränserna för tomten, som kunna föranledas av ett framdeles skeende

fastställande av plan för ordnandet av det tomten omgivande området av Djurgårdens

mark eller av sådant framdragande av vägar eller trafikleder i tomtens

närhet, vartill andra i omgivningen förekommande markupplåtelser eventuellt

kunna giva anledning;

att Svenska Eöda korset skall, innan byggnad å tomten uppföres eller annan

anläggning därstädes utföres, till riksmarskalksämbetet för prövning och godkännande

inlämna ritning och förslag i tre exemplar rörande ifrågasatt byggnad eller

anläggning;

att tomten, förrän byggnadsarbete påbörjas, inhägnas och att byggnadsmateriel

ej må uppläggas utanför hägnaden eller*arbetsstyrkan uppehålla sig på området

utanför denna hägnad;

att ståndskog, som å tomten behöver fällas, skall avverkas enligt Djurgårdsförvaltningens

anvisningar och forslas till Djurgårdens upplagsplats; kvarvarande

skog förbliver Djurgårdens tillhörighet;

att den omläggning av Bergvägen, som av tomtupplåtelsen föranledes, skall

efter Djurgårdsförvaltningens anvisningar kostnadsfritt utföras av Svenska Döda

korset, gällande detta jämväl för anläggandet av en uppfartsväg från Drottning

Kristinas väg; och skola samtliga vägar å Djurgården, som beröras av byggnadsarbetet,

under byggnadstiden väl underhållas och renhållas utan kostnad för Djurgården

; samt

att erforderliga vatten-, avlopps- och elektriska m. fl. ledningar skola nedläggas

i uppfartsvägen från Drottning Kristinas väg samt i denna senare väg,

utan att därigenom trafiken förhindras eller skada eller intrång förorsakas därstädes

förut nedlagda ledningar.»

Styrelsen för tekniska högskolan har i sitt ovan (sid. 26) nämnda

utlåtande till en början meddelat, att styrelsen inhämtat yttrande i

ämnet av högskolans byggnadskommitté, vilken jämväl överlämnat ett

av högskolebyggnadernas arkitekt, professorn Erik Lallerstedt avgivet

yttrande. Bägge sistnämnda yttranden har styrelsen med sitt utlåtande

överlämnat.

Professorn Lallerstedt anför följande;

»Sedan undertecknad av byggnadskommittén erhållit i uppdrag att avgiva

utlåtande rörande, i vad män förläggandet av en ifrågasatt nybyggnad för Eöda

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

korset å föreslagen tomt nordväst om Tekniska högskolans nybyggnader kan

inverka å utvidgningsmöjligheter eller i annat avseende å dessa nybyggnader

anser sig undertecknad i detta ärende böra anföra följande:

. Skulle den nu ifrågasatta tomtplatsen nordväst om högskoletomten upplätas

. åt lioda korset, förefinnes för högskolans framtida utveckling ytterst få

mojlighete1*. I söder begränsas högskolan av Valhallavägen, Sofiahemmets och

±um bo banans områden med blott en helt liten triangulär plats mellan Margaretavagen

och högskolans maskinlaboratorium obebyggd. I öster är dels Sofiahemmets

område, dels en brant, för bebyggande olämplig bergsterräng belägen.

1 norr förefinnes ett till upplåtande för byggande ännu ej föreslaget område,

bevuxet med ett av de måhända vackraste skogsbestånd, som står att finna i

Stockholms narmaste grannskap. För att framhålla, huru olämpligt det skulle

vara att upplasta nu sist omnämnda område för bebyggande, vill undertecknad

påpeka, vad riksdagen i skrivelse till Konungen yttrat i anledning av Kungl.

Majds proposition angående omorganisation av Tekniska högskolan m. m. sedan

riksdagen först förklarat sig finna den av Kungl. Maj:t föreslagna, nu för Högskolebyggnaderna

upplåtna tomten lämplig: ’----Härvid har dock riks
dagen,

med beaktande av de av en motionär i andra kammaren framförda synpunkter

velat framhålla önskvärdheten därav, att all möjlig hänsyn till bibehållandet

av platsens och angränsande områdens av Kungl. Djurgården karaktär av

park bor tagas vid uppgörandet av ritningar till de föreslagna nybyggnaderna

samt planeringen av den ifrågasatta byggnadsplatsen---I väster

förekomma för bebyggande mindre lämpliga bergpartier, ett helt litet öster om

Margareta vagen beläget område, som kan bebyggas, samt det för Materialprovmngsanstalten

upplåtna byggnadsområdet.

Emellertid återstår nordväst om högskolebyggnaderna ett relativt plant om™d.

e> ®om genom att ej aga någon vacker växtlighet eller för Djurgården karaktäristisk

parknatur kan anses såsom byggnadsplats lämpligt, varför den ock måste

bliva den lämpligaste och enda större platsen för en blivande utvidgning av

korset ^ omräde ar det, s°m nu föreslås till byggnadsplats för Röda

, ° ^ detta samband vill undertecknad även framhålla, hurusom erfarenheter

tran saval utländska högre, tekniska läroanstalter som från landets egen tekniska

högskola visat det synnerligen stora behov av möjligheter till utveckling, som

hos institutioner av denna art förefinnes. Undertecknad anser sig ävenså i’detta

sammanhang böra påpeka, att redan nu framställts krav på byggnadsplatser till

byggnad f°r magnetometri och för eleveorpsen samt att i en ej avlägsen framtid

antagligen krav komma att framställas på byggnad för en vattenränna av betydande

längd åt fackskolan för skeppsbyggnadskonst, för ett fiygförsökslaboratonum

m. m.

,, THrl,md aV Yad °7in blivit anfört, anser sig undertecknad böra avstyrka,

f.. , '' i fa horset upplåtes den nu omhandlade byggnadstomten nordväst om

högskolebyggnaderna.»

Byggnadskommittén an för i sitt nyssnämnda yttrande följande:

»Redan i fråga om materialprovningsanstaltens placering yttrade byggnads

kommittén i skrivelse till styrelsen den 14 januari 1916: ''Visserligen är den in

åt .tekniska högskola!! upplåtna tomten så stor, att Ilek högskolan med de

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 269 haft. (Nr 304.)

nu

1111-

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

språk, som för det närvarande ställas på denna läroanstalt, där kan utbyggas,

men enligt byggnadskommitténs mening är det givet, att i en framtid ytterligare

behov av byggnadsutrymme för högskolan kunna bliva oavvisliga.

Härför vore det enligt byggnadskommitténs mening lämpligt, att styrelsen,

vid ett eventuellt underdånigt tillstyrkande av den ifrågasatta markupplåtelsen,

framhölle önskvärdheten av att upplåtelser av mark åt andra institutioner an

Tekniska högskolan icke måtte ske å området norr om högskolans tomt i sådan

utsträckning, att därigenom hinder uppstår för högskolans framtida utvidgning.

Erfarenheten har tydligt visat, icke minst vid vår tekniska högskola, hur

enormt utrymmesbeloppet ökas för dylika läroanstalter och då statsverket nu

nedlagt flera miljoner kronor på högskolans nya byggnader, synes det byggnadskommittén

vara oavvisligen nödvändigt, att det tillses, att högskolans utvidgningsmöjligheter

icke bliva kringskurna. ...

Den nu föreslagna tomten för Döda korset ligger med avseende pa högskolans

behov av utvidgningsmöjligheter mycket ofördelaktigare än platsen för

materialprovningsanstalten, i det att den utgör så gott som det enda område pa

vilket en större utvidgning av högskolan i första hand torde ske. Byggnadskommittén

kan därför icke, huru önskligt det än är att Döda korsets ifrågavarande

byggnad måtte erhålla en lämplig tomt, annat än avstyrka det ifrågavarande

förslaget.»

För egen del anför styrelsen för tekniska högskolan:

»Under åberopande av de tungt vägande skäl, som anföras i dessa yttranden

samt även beaktande den omständigheten, att ett sjukhus, förlagt pa den

ifrågavarande platsen, i humanitetens namn lägger hinder i vagen för vissa storande

laboratoriearbeten, såsom avhuggning av jarnbalkar, försök med explosionsmotorer,

provning av säkerhetsventiler m. m, som hora komma till utförande

inom det redan uppförda maskinlaboratoriets område, anser styrelsen, att aen

ifrågavarande tomten nordväst om högskolan är synnerligen olämplig tor bebyggande,

särskilt med ett sjukhus.

Vid planläggandet av högskolans byggnader bär man sokt ordna det sa att

maskinlaboratoriet kommit att ligga så långt som möjligt från Sofiahemmet, tran

vilket detsamma nu skiljes av högskolans huvudbyggnad, vilken således utgör

ett välbehövligt skydd för detta sjukhus. Samma skydd skulle komma att erbjudas

Edda korsets sjukhus, om detta förlädes på den föreslagna för ett sjukhus

synnerligen välbelägna platsen''norr om Sofiahemmet. Det mot denna plats

anförda skäl, nämligen att skogsbeståndet skulle skadas, synes styrelsen hora

väga mycket ringa mot de svåra olägenheter, som skulle uppstå tor saval tekniska

högskolan som för sjukhuset, om platsen nordväst om högskola!! skulle

komma i fråga. På grund av det nu anförda anser sig styrelsen hora i underdunighet

avstyrka nådigt bifall fill detta förslag.»

Styrelsen för Sedermera har styrelsen för Röda korsets sjukhems förlagsaktieboRBda

korsets j vilken torde hava tagit del av de från tekniska högskolan inkomna

i ags å''k tieb olag yttrandena i ämnet och av dessa trott sig böra sluta att icke heller den

den 20 juni • närheten av högskolan ifrågasatta tomten skulle bliva lör ändamalet

191?'' upplåten, i skrivelse den 20 juni 1917 gjort ny framställning i ämnet.

Styrelsen har däri anfört följande: ^

opaginerad Kontrollera mot PDF

3c

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

»De hittills gjorda framställningarna hava avsett upplåtande av ettdera av

tre ifrågakomna områden, nämligen ett Strax bortom gardeskasernerna, ett i närheten

av barnbördshuset och ett nordväst om tekniska högskolan. Meningen

har varit att upplåtelsen skulle ske utan annan ersättning än en mindre tomtöresavgift

och Döda korset vara berättigat innehava området, så länge det användes

för ifrågavarande ändamål.

Då ingen förhoppning synes förefinnas att något av de ifrågakomna områdena

skall erhållas och de sålunda mera än två år fortsatta bemödandena att

•från staten erhålla plats för uppförande av de ifrågasatta, endast till allmän nytta

avsedda byggnaderna hittills icke krönts med framgång, har bolagsstyrelsen tagit

i övervägande att föreslå bolagsstämman att övergiva hela företaget och upplösa

bolaget. Efter allvarlig prövning har emellertid styrelsen beslutat att göra ytterligare

försök att lösa tomtfrågan, i hopp att dock någon utväg därtill skall

finnas.

Bland de platser, som under ärendets behandling av de särskilda sakkunniga

framhållits såsom möjliga att användas för ifrågavarande ändamål, är ett mitt

emot hästgardets kasern på andra sidan om Sturevägen beläget område. Böda

korsets överstyrelse har ansett denna plats vara synnerligen lämplig för ändamålet

och förklarat, att den med tacksamhet skulle mottaga detta område såsom

tomt för sjukhemmet och sjuksköterskehemmet; men någon närmare utredning

angående detta område har ej företagits.

Enligt ett av de så kallade Djurgårdssakkunniga den 15 nästlidna maj avgivet

betänkande tillhör denna plats en del av kungl. Djurgården, som redan är

upplåten eller av de sakkunniga föreslås att kunna upplåtas till statsinstitutioner

och liknande ändamål eller till villatomter. Då betänkandet synes avse, att delar

av detta område skulle kunna avhändas staten, har bolagsstyrelsen tänkt, att det

ej skulle vara uteslutet att bolaget kunde få med äganderätt förvärva vad som

behöves till tomt för byggnaderna i fråga. Under sådan förutsättning skulle

bolaget kunna erlägga någon köpeskilling för tomten, enär bolaget då bleve i tillfälle

att taga inteckningslån till belopp motsvarande köpeskillingen. Räntan å

ett sådant lån bleve dock en tung börda; och bolaget kan därför ingalunda tänka

sig att betala området ifråga med det försäljningsvärde, vartill det kan uppskattas.

Men det vill ock synas, som om staten hade all anledning att lämna en tomt

för ifrågavarande ändamål till högst betydligt nedsatt pris. Såsom förut under

ärendets behandling framhållits är det fråga om att erhålla plats för byggnader,

vilka skola fylla i högsta grad allmännyttiga ändamål, varför det med skäl kan

förväntas att staten vill träda hjälpande emellan. Och då den hjälp som ifrågasättes

endast skulle bestå i upplåtande av staten redan tillhörig och för statsändamål

ej använd mark, bleve uppoffringen för staten ej särdeles kännbar.

Av de ifrågasatta byggnaderna är det endast sjukhemmet, som skall uppföras

av bolaget. Sjuksköterskehemmet skall anläggas av Stiftelsen Röda korsets

sjuksköterskehem. Därest bolaget erhåller upplåtelse av den för bägge byggnaderna

erforderliga tomten, torde emellertid sedermera lätteligen kunna ske

uppgörelse mellan bolaget och stiftelsen angående det område, som skall åt den

senare avstås.

På grund av vad sålunda anförts tillåter sig bolagsstyrelsen i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville gå i författning om åtgärder för att ovan

omförmälda område, mitt emot hästgardets kasern, bleve mot billig köpeskilling

med äganderätt överlätet till bolaget.»

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Riks- Sedan riksmarskalksämbetet anbefallts att avgiva utlåtande över

ämbete*1 den styrelsens för Röda korsets sjukhems förlagsaktiebolag senast återgivna

20 juli 1917. framställning, har ämbetet inkommit med sådant utlåtande, dagtecknat

den 20 juli 1917, och samtidigt överlämnat infordrat yttrande av intendenten

för Djurgården.

I sistnämnda yttrande har '' anförts:

»Den ifrågasatta platsen är belägen mitt emot Kungl. livgardets till häst*

kasern, nordväst om Sturevägen och utgöres av en kulle, bevuxen med ett vackert

ekbestånd, med inblandning av något björk och barrskog samt omgiven å västra

sidan av Östermalms idrottsplats, å norra sidan av fältrittklubbens bana, å östra

sidan av en dalsänka.

Området tillhör de delar av norra Djurgården, som enligt kontrakt mellan

Kungl. Djurgårdens förvaltning och arméförvaltningens fortifikationsdepartement

äro upplåtna för militära ändamål och är sålunda redan för annat ändamål disponerat.

Frånsett detta förhållande anser jag, att området bör bibehållas i sitt

nuvarande tillstånd, då denna trädbevuxna kulle, omgiven å samtliga sidor av

lägre liggande mark, förlänar denna del av Djurgården en synnerligen tilltalande

prägel.

Huruvida platsen, med dess för ett sjukhem störande omgivningar, kan

anses lämplig, torde nog vara tvivelaktigt, varförutom kan framhållas, att en blivande

förstadsbana till Lidingön är planerad att framdragas inom den södra

delen av området.

Kungl. Djurgårdens förvaltning: kan på anförda skäl icke förorda bifall till

den gjorda underdåniga hemställan, utan vidhåller sitt i skrivelse av den 4 sistlidne

februari gjorda uttalande, att upplåtelse av tomt åt Röda korset borde

lämnas å den bergplatå, som är belägen nordväst om Tekniska högskolans nybyggnad,

vilket kan göras utan att eventuella utvidgningsplaner för Tekniska

högskolan härigenom skulle förhindras.»

Riksmarskalksämbetet har i sitt sistnämnda utlåtande, efter att hava

återgivit vad intendenten för Djurgården anfört, för egen del till en

början erinrat, hurusom ämbetet i sin förutnämnda skrivelse den 28 mars

19 i 7 förklarat sig icke hava något att erinra mot att åt Svenska Röda

korset på vissa villkor upplätes en tomt nordväst om tekniska högskolans

nybyggnad. Riksmarskalksämbetet har vidare erinrat om vad

Djurgårdssakkunniga uti ett den 15 maj 1917 till Kungl. Maj:t avgivet

betänkande angående Djurgårdens bevarande såsom park anfört beträffande

den del av Djurgården, inom vilken det från Röda korsets sida

senast ifrågasatta området mitt emot livgardets till häst kasern är beläget.

Till dessa de sakkunnigas uttalanden skall jag senare återkomma.

För egen del har riksmarskalksämbetet uttalat, att ämbetet ställde sig

synnerligen tveksamt rörande sistnämnda områdes lämplighet såsom plats

för ett byggnadskomplex av det slag och den omfattning, som de ifrågava
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

rande byggnaderna innebure. I likhet med djurgårdsintendenten ansåge

riksmarskalksämbetet det ur estetisk synpunkt vara till stor skada för denna

trakt av Djurgården, därest den ifrågasatta, med ett vackert ekbestånd

bevuxna platsen — vilken för övrigt, såsom intendenten framhållit, vore

genom kontrakt upplåten till och disponerades av de militära myndigheterna

— skulle upplåtas för ett antal byggnader av en karaktär och

art, så helt och hållet avvikande från hästgardets intill liggande kasernbyggnadskoinplex.

Slutligen har riksmarskalksämbetet förklarat, att, då

ämbetet, i sin underdåniga skrivelse den 28 sistlidna mars, på angivna

skäl förordat upplåtelse under nyttjanderätt för Röda korset av ett område

på Djurgården nordväst om tekniska högskolans nybyggnader, och

då denna fråga, enligt vad ämbetet inhämtat, för det dåvarande vore på

Kungl. Maj:ts prövning beroende, funne riksmarskalksämbetet sig för sin

del sakna skäl att frångå, vad ämbetet då föreslagit och hemställt.

Under åberopande av vad sålunda av riksmarskalksämbetet anförts och

då ämbetet dessutom icke under några förhållanden kunde tillstyrka upplåtelse

under äganderätt till ett enskilt bolag av mark å Djurgården,

har ämbetet hemställt, att Kungl. Maj:t icke måtte finna styrelsens för

Röda korsets sjukhems förlagsaktiebolag ifrågavarande framställning

böra till några vidare Kungl. Maj:ts åtgärder föranleda. För den händelse

att Kungl. Maj:t med riksdagen dock skulle finna skäl att vidtaga

åtgärder för en upplåtelse under eu eller annan form av mark för ifrågasatt

ändamål å den föreslagna platsen å Djurgården, har riksmarskalksämbetet

anhållit att bliva satt i tillfälle att, innan definitivt beslut fattades

rörande en eventuell sådan upplåtelse, få inkomma med detaljerat

förslag för villkor och förutsättningar, som kunde finnas böra fästas vid

ett nådigt beslut i ämnet. •

Slutligen har styrelsen för ovannämnda förlagsaktiebolag, i anledning

av riksmarskalksämbetets sistnämnda avstyrkande utlåtande, inkommit

med ytterligare en skrift, dagtecknad den 25 januari 1918 och

åtföljd av ett yttrande av arkitekten Carl Westman.

I sistnämnda skrift har förlagsaktiebolagets styrelse, efter erinran

därom att riksmarskalksämbetet avstyrkt den från Röda korsets sida

senast gjorda framställningen, anfört följande:

»Ett skal till berörda avstyrkande torde vara att söka däri att framställningen

avsåg, att bolaget skulle med äganderätt förvärva tomtområdet. Med anledning

därav får styrelsen härmed tillkännagiva, att bolaget naturligtvis icke

liar något att invända emot att området, på siitt förut varit ifrågasatt, upplåtes

till Svenska röda korset att av denna förening besittas så länge det användes för

Styrelsen för

Röda korsets

sjukhems förlagsaktiebolag

den 26

januari 1918.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

nu ifrågavarande ändamål. De anmärkningar, som i övrigt av riksmarskalksämbetet

framställts, torde i väsentlig mån förfalla, om tomten flyttas något åt

nordost, så att den kommer att ligga emellan två här befintliga kullar med ekbestånd,

på sätt som utmärkts å en härvid fogad karta. Enligt vad som intygas

av arkitekten Westman, vilken bolaget har för avsikt att använda vid uppförandet

av byggnaderna, är platsen lämplig för ändamålet och byggnaderna kunna arkitektoniskt

så anordnas, att de lämpa sig för omgivningen och den användning, som

enligt särskilda sakkunnigas betänkande ifrågavarande del av Kungl. Djurgården

bör erhålla. Fråga lär vara att utmed Sturevägen på nordvästra sidan därav

skall framdragas en lokal järnbana i lägre nivå än vägen. En upplåtelse av området

för ifrågavarande ändamål lär emellertid icke lägga hinder i vägen för

denna plans realiserande, då byggnaderna kunna dragas så långt från vägen att

nödigt utrymme för järnbanan i fall av behov kan erhållas.

Med framhållande, att vad som förekommit under den långa behandlingen

av förevarande ärende utmärker att den nu ifrågasatta tomten synes vara den

sista resurs, vilken Döda korset kan utfinna för realiserandet av dess byggnadsplan^

och att det av flera skäl är i allra högsta grad önskligt att ärendet under

innevarande år vinner slutlig behandling, vågar bolagsstyrelsen härmed i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville göra framställning till nu pågående

riksdag om upplåtelse till Köda korset av det i denna skrift omförmälda

området till byggnadsplats för sjukhem och sjuksköterskehem.»

Arkitekten Westman har i sitt av förlagsaktiebolagets styrelse överlämnade

yttrande anfört:

»Området i fråga synes mig väl lämpa sig för ett bebyggande med nämnda

institution, och beträffande den arkitektoniska utformningen av själva byggnadstrappan

med hänsyn tagen till läget i närheten av kasernbyggnaden, anser jag

densamma kan göras så, att byggnaden på samma gång den framträder som en

fullt självständig anläggning med sitt särskilda ändamål och sin särskilda karaktär

ansluter sig i viss män till kasernbyggnaden, så att den ena byggnaden icke

kommer att förtaga verkan av den andra, utan att båda ur stadssynpunkt väl

samarbeta.»

Det torde näppeligen vara behövligt att närmare utveckla betydelsen

för hela vårt land av föreningen Svenska Röda korsets verksamhet.

Vad här genom enskildas företagsamhet och uppoffringar

åstadkommits och kan förväntas i framtiden än mera åstadkommas för

svensk sjukvård utgör enligt mitt förmenande fullgott skäl för tillgodoseende

av syftet med de föreliggande framställningarna. Det synes mig

sålunda i hög grad önskvärt, att åt Röda korset från statens sida kostnadsfritt

upplåtes ett för byggnader till sjukhem och hem för sjuksköterskor

lämpat område, varigenom Röda korset skulle kunna bereda sig

tidsenliga lokaler och bliva i stånd att väsentligt utvidga sin gagnerika

verksamhet.

Den utredning, som vidtagits för att finna en för ändamålet

lämplig tomt, giver vid handen, att endast mycket få platser kunna

tänkas komma i fråga.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Den från Röda korset påvisade nödvändigheten, att den blivande

anläggningen förlägges till en plats, där den är lätt tillgänglig från

stadens centrala delar, synes mig värd synnerligt beaktande. Till följd

härav lärer man vara hänvisad att söka den begärda tomten inom terrängen

närmast intill stadens bebyggda område. De av Djurgårdssakkunniga

antydda platserna söder om Stockholm samt å Karlbergs och

Haga kungsgårdar torde sålunda på grund av dessas mera avlägsna

belägenhet icke kunna ifrågakomma. Vad Röda korsets direktion II

särskilt .anfört beträffande en ifrågasatt tomt vid Eugeniahemmet, synes

mig hava ådagalagt dennas olämplighet. Då jag slutligen anser mig

kunna utgå ifrån att någon del av Södra Djurgården icke bör komma

ifråga, återstår alltså endast att söka finna den lämpliga platsen inom

Norra Djurgårdens område.

Under ärendets handläggning hava huvudsakligen fyra olika platser,

alla belägna å Norra Djurgården, varit på tal, nämligen dels den av

överstyrelsen i dess ursprungliga framställning ifrågasatta tomten öster

om fotgardeskasernerna, dels platsen mitt emot livgardets till häst

kasern, dels området norr om Sofiahemmet och dels tomten nordväst

om tekniska högskolan, de tre sistnämnda utmärkta med C, A och B å

den kartskiss, som enligt vad jag förut nämnt bör biläggas detta protokoll.

Otvivelaktigt torde man kunna utgå ifrån att eu var av de tre

sistnämnda tomterna i kronans hand representerar ett lägre värde än

den vid fotgardeskasernerna. Åven om enligt mitt förmenande åt den

ekonomiska synpunkten med hänsyn till det högst behjärtansvärda

ändamålet näppeligen bör givas avgörande betydelse, anser jag likväl,

vid det förhållande att jämväl de övriga tre ifrågasatta tomterna från

Röda korsets sida betraktas såsom fullt lämpliga, att den av överstyrelsen

i dess ursprungliga framställning ifrågasatta platsen vid fotgardeskasernerna

icke bör för ändamålet upplåtas.

I det förut av mig omnämnda betänkandet angående Djurgårdens

bevarande såsom park har beträffande uppdelningen av Djurgårdens

mark framlagts fullständigt förslag, åskådliggjort å en vid betänkandet

fogad karta. Å den senare hava i enlighet med nämnda förslag utmärkts,

bland annat, dels de områden, vilka borde bibehållas såsom naturlig

park, dels de områden, vilka redan äro upplåtna eller kunde upplåtas

till statsinstitutioner och liknande ändamål eller till villatomter.

Angående de till sistnämnda grupp hörande områdena hava de sakkunniga

uttalat, att de borde bebyggas så glest och till så ringa höjd,

att byggnaderna kunde sägas underordna sig nuvarande eller kommande

fullväxt trädvegetation. Å den kartskiss, som bifogas protokollet i detta

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

ämne, begränsas av Sturevägen i sydost, Valhallaväger i söder, östra

stationen i väster och den som parkgräns betecknade linjen i norr ett

område, vilket enligt förenämnda de sakkunnigas karta borde få upplåtas

till statsinstitutioner och liknande ändamål eller till villatomter. Inom

sistnämnda område ligga samtliga de tre återstående av de här ifrågavarande

tomterna.

Beträffande den föreslagna markuppdelningen i vad den avser norra

Djurgården hava de sakkunniga framhållit, att med densamma utredningsarbetet

angående denna del av Djurgårdens mark icke finge anses

slutfört. Det uppställde sig nämligen ett oavvisligt krav på utförandet

av en plan rörande dispositionen av de områden, som skulle framdeles

bebyggas. I anslutning härtill hava de sakkunniga uttalat, att genom

fortsatta, här och där skeende jordupplåtelser, som icke reglerades^ av

någon på förhand uppgjord, enhetlig plan, möjligheten av en ur såväl

estetisk som praktisk-ekonomisk synpunkt lämplig användning av Djurgården

på det betänkligaste vedervågades.

Vad de sakkunniga i sistnämnda hänseende anfört har beträflande

en av dessa tre återstående tomter för mig utgjort ett avgörande skäl

mot dess upplåtande. Detta gäller tomten mitt emot livgardets till häst

kasern. Någon plan för denna trakt är nämligen icke uppgjord och torde icke

heller kunna uppgöras annat än i sammanhang med planerandet av hela

den del av det inom nyss angivna gränser belägna området, vilken

ligger öster om de för tennispaviljongen och allmänna barnbördshuset

i anspråk tagna tomterna.

Om sålunda det av de sakkunniga framställda kravet på en utarbetad

plan synes mig böra föranleda att tomten mitt emot hästgardets

kasern icke för närvarande disponeras, torde detta skäl däremot icke

■lägga hinder i vägen för upplåtande av vare sig platsen norr om Sofiahemmet

eller området nordväst om tekniska högskolan. Genom den

kartskiss, till vilken jag nyss hänvisat, har nämligen beträffande hela

den västra delen av det ovan angivna området mellan Valhallavägen och

parkgränsen en plan blivit uppgjord. Då det av denna plan synes framgå,

att bägge de sistnämnda platserna — vid Sofiahemmet och tekniska högskolan

— hava sina gränser i det närmaste givna genom de kringliggande

byggnaderna, gäller det sålunda här endast att avgöra, huruvida något

av områdena bör upplåtas till'' bebyggande för det avsedda ändamålet.

Mot sådan upplåtelse hava beträffande både den ena och den andra

av de sålunda nu återstående bägge tomterna under ärendets handläggning

beaktansvärda invändningar blivit gjorda. Beträffande tomten

nordväst om tekniska högskolan har från högskolans sida gjorts gällande,

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 304.

att densamma bör förbehållas för högskolans framtida utvidgningsbehov

och i fråga om platsen norr om Sofiahemmet hava riksmarskalksämbetet

och intendenten för Djurgården framhållit traktens stora värde såsom park.

Vad nu först angår den beträffande tomten nordväst om tekniska högskolan

gjorda invändningen vill jag framhålla, att det till högskolans byggnad

gränsande område, som kommer att förbliva oberört även om sistnämnda

tomt upplåtes åt Röda korset, lämnar högskolan utrymme för ingalunda

obetydliga utvidgningar. Beträffande det utrymme, som sålunda skulle

komma att stå till förfogande, ber jag få meddela följande. Sedan

jag anmodat intendenten för Djurgården C. A. Öhrström att i fråga

härom verkställa utredning, har jag från Öhrström mottagit en den

13 februari 1918 dagtecknad skrift, däri anförts, att nordväst, öster

och sydväst om tekniska högskolans byggnadsområde funnes omkring

15,000 kvadratmeter mark, som vid högskolans eventuella behov av utvidgning

skulle kunna upplåtas för bebyggande. Under hand har jag

sedermera anmodat chefen för byggnadsstyrelsen, generaldirektören C.

Möller att granska den av intendenten Öhrström sålunda gjorda beräkningen.

Generaldirektören Möller har därvid framhållit, att det öster

om högskolebyggnaden ifrågasatta området icke lämpade sig såsom

byggnadsplats. Dels utgjordes det nämligen av en brant bergsterräng,

som skulle föranleda högst betydande grundläggningskostnader, dels skulle

dess . bebyggande ovillkorligen komma att i estetiskt hänseende inverka

menligt på högskolebyggnaden. Områdena nordväst och sydväst om sistnämnda

byggnad, å kartskissen betecknade med E1 och E11, har chefen

för byggnadsstyrelsen beräknat innehålla användbar byggnadsmark till

en areal av resp. 10,000 och 2,500 kvadratmeter. För egen del finner

jag i likhet med chefen för byggnadsstyrelsen, att området öster om

byggnaden icke bör tagas med i nu ifrågavarande beräkning. De med

E1 och E11 betecknade områdena torde däremot erbjuda lämpliga byggnadsplatser

vid högskolans framtida behov av utvidgning. Jag vill emellertid

icke bestrida, att högskolans utveckling möjligen kan komma att

i en senare framtid medföra berättigade krav på ytterligare utrymme.

De skäl, som från riksmarskalksämbetets och Djurgårdsförvaltningens

sida ur parksynpunkt anförts mot upplåtelse av området norr om Sofiahemmet

måste jag tillmäta synnerligen stor betydelse. Om denna trakt

gäller nämligen icke blott att den utgör ett särdeles naturskönt skogsparti,

utan dess belägenhet så gott som omedelbart intill stadens bebyggda

område och dess härav betingade lätta tillgänglighet giva den

tillika en säregen och i vida kretsar bland stadens befolkning högt

uppskattad betydelse såsom tillflyktsort och promenadplats.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. ,20:9 höft. (Nr 301.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

Vid övervägande av vad sålunda vid valet mellan ifrågavarande

bägge tomter bör komma i beaktande bar jag icke ansett mig till

upplåtelse för ifrågavarande ändamål irunna förorda tomten norr om

Sofi a hemmet, utan stannat vid den uppfattningen, att området nordväst

om tekniska högskolan bör för ändamålet ställas till förfogande. Skulle

det i en framtid visa sig, att de utvidgningsmöjligheter, som, på sätt

jag visat, finnas i tekniska högskolans omedelbara närhet, icke motsvara

behovet, står ju alltid den möjligheten öppen att för högskolans

ändamål taga i anspråk något område norr om Sofiahemmet. Med

denna lösning av frågan är även den fördelen förbunden, att möjlighet

då torde förefinnas att inom ett trängre område begränsa inkräktandet

på den värdefulla parken.

Jag tillåter mig alltså förorda området nordväst om tekniska högskolan,

där Röda korsets anläggning skulle erhålla ett högt och fritt

läge på god byggnadsgrund.

Med hänsyn till den av Djurgårdssakkunniga uppställda fordran,

att byggnaderna i denna trakt skola så förläggas och uppföras, att de

underordna sig trädvegetationen, och i anslutning till vad riksdagen, på

sätt ovan (sid. 33) erinrats, anfört i fråga om upplåtelsen åt tekniska

högskolan av dess nuvarande tomt vill jag uttala, att vid uppgörandet av

ritningarna till nybyggnaderna för Röda korset ävensom vid byggnadsplatsens

planerande all hänsyn bör tagas till den omgivande parken.

Å den kartskiss, till vilken jag förut hänvisat, är den nu ifrågavarande

tomten (B) inlagd med eu areal av 13,750 kvadratmeter. På

sätt framgår av min förut meddelade redogörelse (sid. 30 och 31), har

riksmarskalksämbetet i anslutning till ett uttalande av intendenten för

Djurgården till upplåtelse förordat endast en areal av omkring 12,000

kvadratmeter. Denna begränsning avsåg att från bebyggande utesluta ett

i nyssnämnda tomtfigur innefattat skogbeväxt område^. Åven jag finner

önskvärt, att sistnämnda område må kunna skonas. Å andra sidan vill

jag framhålla angelägenheten därav, att Röda korset genom den nu av

mig ifrågasatta upplåtelsen erhåller till sitt förfogande en tomt, som

lämnar fullt tillräckligt utrymme för de avsedda byggnaderna. Det synes

mig vara lämpligast, att avvägandet av de här sålunda framträdande

stridiga intressena överlämnas åt Kungl. Maj:t. I likhet med riksmarskalksämbetet

och Djurgårdssakkunniga anser jag mig höra framhålla

nödvändigheten av att gränserna för tomten icke heller i övrigt

definitivt fastställas, förrän en plan för ordnandet av kringliggande område

blivit godkänd. Det förslag, som i detta avseende avfattats å

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 304.

43

sistnämnda kartskiss, synes mig emellertid kunna ligga till grund för

ett slutligt utarbetande av en dylik plan.

I likhet med vad som ägt rum vid upplåtande av tomtområde å

Norra Djurgården för Sofiahemmet, anser jag, att åt upplåtelsen bör givas

form av nyttjanderätt att gälla tillsvidare, så länge tomten av Svenska

Röda korset användes för nu ifrågavarande ändamål.

Övriga av riksmarskalksämbetet förordade villkor för upplåtelsen

anser jag i huvudsak böra godkännas.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att till föreningen Svenska Röda korset må för uppförande av

byggnader för sjukhem och hem för sjuksköterskor å Djurgården inom

området nordväst om tekniska högskolans nybyggnad upplåtas erforderlig

mark med en areal av omkring 13,750 kvadratmeter inom gränser,

som av Kung]. Maj:t framdeles fastställas, att med nyttjanderätt

och i övrigt på de villkor Kungl. Maj:t bestämmer av föreningen innehavas,

så länge området användes för nu avsett ändamål.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall, och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bil. litt. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o/arxs it/.

område

« 7 v//WOea

r Disponible Dyyyrxids/om/er

++4-t

Kunyl Sy 0 a

Art.r0f.lt.

Irattrntfoll.

gpi§J

“•t* *— • —JO Öl’

1 .• "t

*38»

•*»Cr

TlWn^j;

r-< t/,V

> ''■ IV

mm-.

r • i

• ®3ä?

&S $5$

■'' -■,

■•*- ■

k .

''

Wm

mrmA

''•iti

«*!

»v-W

’ V \v\\ Xv

■\ \ Xv^Ot

^ ff*-

\ \

• \w8

ténm

IHiKJ

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1918:332 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtande till föreningen Svenska Röda korset av visst område å Djurgården. s. 1 i texten