Angående ytterligare anslag å 1918 års tillägg sstat för distributionsanläggningar för statens kraftverk
1918-04-12 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:308, Angående ytterligare anslag å 1918 års tillägg sstat för distributionsanläggningar för statens kraftverk
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 308.
1
Nr 308.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ytterligare
anslag å 1918 års tillägg sstat för distributionsanläggningar
för statens kraftverk; given Stockholms
slott den 12 april 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att
dels för utförande av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten för statens kraftverk å tilläggsstat för år 1918 anvisa,
utöver förut beviljade medel, ytterligare ett reservationsanslag av
2,500,000 kronor;
dels ock, vid bifall härtill, besluta, att de i nämnda tilläggsstat
under rubriken »I. Fast upplåning» upptagna lånemedel skola höjas med
nämnda belopp, 2,500,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Schotte.
llihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 273 käft. (Nr 308.)
2
Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 308.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 12
april 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:
För anläggning av distributionsledningar och därmed sammanhängande
arbeten vid Trollhätte kraftverk har riksdagen beviljat år 1907
1,500,000 kronor, år 1908 1,000,000 kronor, år 1909 1,500,000 kronor,
år 1910 1,000,000 kronor, år 1911 1,500,000 kronor samt år 1912
1,500,000 kronor eller sammanlagt 8,000,000 kronor.
För utförande av dylika anläggningar vid Älvkarleby kraftverk har
riksdagen beviljat år 1912 1,500,000 kronor och år 1913 2,500,000
kronor eller tillsammans 4,000,000 kronor.
För distributionsledningar vid Porjus kraftverk har av de av 1910
års riksdag till kraftverksanläggningen beviljade medlen beräknats ett
belopp av 890,000 kronor, varjämte riksdagen till förstärkning av stol
-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 308.
3
parna å kraftledningen Porjus—Gällivare—Kiruna år 1913 beviljat
160,000 kronor, sålunda sammanlagt 1,050,000 kronor.
Från och med år 1914 har riksdagen anvisat gemensamma anslag
för anläggning av ledningar, avsedda att distribuera elektrisk energi
från statens olika kraftverk, samt för därmed sammanhängande arbeten.
Riksdagen har sålunda för ändamålet anvisat för år 1915 2,200,000 kronor,
för år 1916 800,000 kronor och för år 1917 3,000,000 kronor.
För år 1918 har nästlidet års riksdag för distributionsanläggningar
anvisat ett reservationsanslag av 4,000,000 kronor, med rätt för Kungl.
Maj:t att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna
2,000,000 kronor.
Med anledning av framställning från vattenfallsstyrelsen i skrivelse
den 29 augusti 1917 har Kungl. Maj:t vidare föreslagit innevarande års
riksdag att för ifrågavarande ändamål anvisa dels för år 1919 ett reservationsanslag
av 3,000,000 kronor, dels ock å tilläggsstat för år 1918
ett reservationsanslag av 2,000,000 kronor. Vad Kungl. Maj:t sålunda
föreslagit har jämväl blivit av riksdagens kamrar bifallet.
I skrivelse den 27 mars 1918 har vattenfallsstyrelsen gjort framställning
om beviljande av ytterligare anslag å tilläggsstat för år 1918
för nu ifrågavarande ändamål.
Styrelsen har därvid anfört följande:
»Vattenfallsstyrelsen har funnit, att tillströmningen av abonnenter för närvarande
är så stor, att de medel, som bliva disponibla för utförande av distributionsanläggningar
under innevarande år, icke på långt när motsvara behovet, och
anser det därför oundgängligen nödvändigt att inkomma med hemställan om
ökade anslagsmedel för ifrågavarande ändamål.
Vattenfallsstyrelsen har i sin skrivelse av den 29 augusti 1917 meddelat, att
hela det anslag av omkring 21 miljoner kronor, som riksdagen successivt beviljat
för distributionsanläggningar för tiden till och med år 1917, beräknades vara
konsumerat den 31 december 1917, och bokslutet för år 1917 har visat, att vattenstyrelsens
förhandsberäkning var riktig.
För utförande av anläggningar under år 1918 skulle sålunda finnas disponibla
dels 2 miljoner kronor, som beviljats av 1917 års riksdag, dels 2 miljoner
kronor, som beviljats av innevarande års riksdag, inalles alltså 4 miljoner
kronor. Vattenfallsstyrelsen beräknar emellertid, att icke mindre än 6,5 miljoner
kronor erfordras för utförande av sådana anläggningar, som måste anses vara i
hög grad gagneliga.
I vattenfallsstyrelsens skrivelse av den 29 augusti 1917 framhålles, att utvidgningen
av distributionsanläggningarna för statens kraftverk böra fortsättas,
trots de höjda byggnadskostnaderna och de ökade svårigheterna vid materialanskaffningen,
men att det begärda anslaget icke med förhandenvarande prisläge
Vattenfalls
styrelsen.
4
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 308.
vore tillräckligt för en utbyggnad av ledningsnäten i samma snabba takt som
under år 1917. En alltför forcerad utbyggnad skulle emellertid enligt vattenfallsstyrelsens
skrivelse icke vara tillrådlig under nuvarande materialbrist.
Med de anläggningar, som utförts under föregående år, bar vattenfallsstyrelsen
i stort sett sörjt för de större samhällenas och den större industrins kraftbehov,
och för närvarande är det framförallt mindre konsumenter, vilka begära
kraft. Särskilt har efterfrågan å kraft för jordbruksändamål tagit eu omfattning,
som tidigare icke synts vattenfallsstyrelsen möjlig att tillfredsställa med hänsyn
till nuvarande höga kostnad för ortsnäten och abonnentanläggningarna.
I sin skrivelse den 29 augusti 1917 har vattenfallsstyrelsen framhållit, att
materialbristen torde begränsa byggandet av nya distributionsanläggningar. Genom
lämpliga förändringar av distributionssystemen, särskilt genom att som ledningsmateriel
huvudsakligen använda järn i stället för koppar, har emellertid materialbristen
och de höga materialprisen i viss mån neutraliserats. Materialtillgången
har visat sig vara bättre, än vattenfallsstyrelsen förliden höst vågade räkna
med, i det att priset å järntråd under sista tiden något minskats och möjlighet
erbjudit sig att erhålla olja för transformatorer, något som vid tiden för vattenfallsstyrelsens
skrivelse i augusti 1917 syntes ganska tvivelaktigt.
Bland de distributionsanläggningar, vilka vattenfallsstyrelsen anser vara erforderliga
under innevarande år, må nämnas följande:
Vid Trollhätte kraftverk.
o Färdigställande av ledning för 50,000 volt från Trollhättan över Mellerud
till Animskog jämte tvenne sekundärstationer, utvidgning av transformatorstationen
vid Skövde, förstärkning av ledningsknippet från Trollhättan till Stallbacka,
utvidgning av kopplingsstationen vid Stallbacka samt 200 ä 300 kilometer sekundärledningar.
Vid Älvkarleby kraftverk.
Färdigställande av 70,000-voltsledningarna Kantor})—Finspång—Motala och
Strängnäs—Södertälje, sekundärstationer vid Norrviken, Södertälje och Finspång,
cirka 300 km. sekundärledningar, bl. a. från Hallsta till Harg 20 km., från Schebo
till Söderby-Karl och Norrtälje 30 km., från Halmby till Känna 12 km., från
Grillby till Orsundsbro-Gran 25 km., från Sparrsätra till Fröshult och Heby 31
km., från Stäket till Bro 12 km., från Västerås till Köping 40 km., från Hedemora
till S. Pershyttan, Husby och Fläggeby 22 km., från Södertälje till Järna
och Gnesta 30 km., från Dannemora till Ivnaby 11 km., från Södertälje till
Tumba 14 km.
Vid Porjus kraftverk.
Kraftledning från kraftstationen till de i Porjus belägna industrierna.
Vattenfallsstyrelsen anser det därjämte önskligt att under innevarande år
påbörja arbetena för kraftöverföring från Porjus till Luleå. I sin skrivelse den
21 mars 1917, som låg till grund för Kungl. Maj:ts proposition nr 179, angående
vissa, utvecklingen av statens vattenfallsverk berörande frågor, har vattenfallsstyrelsen
framhållit, hurusom en dylik kraftledning, medels vilken kraft från Porjus
och Harsprånget skulle kunna överföras till Norrbottens kustland, borde utföras
snarast möjligt, dock icke förrän kontrakt avslutats med avnämare vid kusten.
Be allmänna förhållandena, klimat, transportmöjligheter och bostäder, tala för
att storindustrin i övre Norrland bör i stort sett förläggas till kustlandet.
Under senare delen av, år 1917 har vattenfallsstyrelsen avslutat kontrakt
med Norrbottens järnverks aktiebolag om leverans av till en början 10,000 kvvt
5
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 308.
för järnframställning. Det är avsett, att detta kraftbelopp skall ökas till 40,000
kilowatt. Kontraktet är baserat på kraftleverans vid Malmberget. Bolaget bär emellertid
tillkännagivit sin önskan att förlägga sitt järnverk till trakten av Luleå,
därest staten är villig att överföra kraften till Luleå, och bolaget har förklarat
sig villigt betala den ökning i årskostnaden, som föranledes av det väsentligt
ökade överföringsavståndet. Vattenfallsstyrelsen vill för sin del livligt tillstyrka,
att denna kraftöverföring kommer till stånd.
Med hänsyn till det betydande avståndet mellan Porjus och Luleå, vilket
uppgår till cirka 200 km., och kraftbeloppets storlek, bör kraftöverföringen ordnas
för eu spänning av 150,000 volt. Då det emellertid kräves en ganska stor
ledningsarea vid denna spänning för att utstrålningen av energi från ledningarna
icke skall bliva av besvärande storlek, skulle till en början, medan kraftöverföringen
är begränsad till 10,000 kwt, spänningen kunna reduceras till 120,000 volt
och därmed ledningsarean kunna tagas till något mindre, om transformatorerna
förses med uttag även för den lägre spänningen. Vattenfallsstyrelsen har tänkt
sig följande byggnadsordning:
Under år 1918 stakas kraftledningen och utföras alla konstruktionsarbeten.
Kraftledningsstolparna, som utföras av trä, och fundamentmateriel uttransporteras
under vintern 1918—1919. Stolplinjen göres klar under sommaren 1919.
Under samma sommar uppföres byggnad för sekundärstationen vid Luleå. Transformatorer,
isolatorer och apparater beställas däremot först efter fredsslutet för
ernående av rimligt pris. Koppar tages från det förråd, vattenfallsstyrelsen inköpt
i Amerika.
Vid framtida ökning av det överförda kraftbeloppets storlek utbytes den först
upplagda klenare kopparlinan mot ledning av grövre area.
Det må anmärkas, att Norrbottens järnverks aktiebolag är skyldigt att från
och med sommaren 1919 erlägga avgift för den energi, bolaget har fått reserverad
för sin räkning vid Porjus, även om bolaget med hänsyn till att kraftöverföringen
till Luleå ej blir färdig förrän vid en senare tidpunkt, hindras att tillgodogöra
sig energin.
Anläggningskostnaden för kraftöverföringen har beräknats till följande belopp:
för kraftledningen excl. kopparledningar enligt 1917 års pris ......... 1,400,000 kr.
» kopparledningar efter ett pris av kr. 3: — pr kg........................ 850,000 »
» transformatorer, byggnader och hjälpmaskinen.............................. 900,000 »
Summa 3,150,000 kr
Givetvis
kan kostnaden för kraftöverföringen icke exakt bedömas med nuvarande
obestämda prislägen.
Av ovannämnda anläggningskostnad om 3,150,000 kronor skulle cirka 400,000
kronor komma att belasta anslaget för Porjus kraftverk och cirka 2,750,000 kronor
anslaget till distributionsanläggningar. I det enligt vattenfallsstyrelsens skrivelse
den 29 augusti 1917 begärda anslaget å 1 miljon kronor för elektrisk utrustning
till aggregat nr 6 i Porjus kraftstation är inberäknat kostnaden för upptransformering
av spänningen till 70,000 volt. Detta anslag torde icke vara fullt
tillräckligt för den nu föreslagna spänningen av 150,000 volt, även om 150,000- voltstransformatorerna jämte apparatanläggning inköpas först efter kriget i motsats
till 70,000-voltstransformatorerna, vilka förutsatts skola inköpas redan innevarande
år. Eventuellt måste sålunda ett mindre tilläggsanslag för detta ändamål
begäras, men får vattenfallsstyrelsen föreslå, att denna fråga får anstå, till
6
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 308.
Departe
ments
chefen.
dess tilläggets storlek kan säkrare beräknas. Kostnaderna för kraftledningen
ock sekundärstationen vid Luleå böra, som ovan är angivet, bestridas med medel
av de allmänna anslagen till distributionsanläggningar. Då något större belopp
icke behöver konsumeras under innevarande år, har vattenfallsstyrelsen icke ansett
det nödvändigt att nu begära något nytt anslag för nämnda linje och sekundärstation.
Då emellertid kostnaden för överföringsanläggningen uppgår till
ovan angivna, högst avsevärda belopp, har vattenfallsstyrelsen för Kungl. Maj:t
velat anmäla sina planer i detta avseende med anhållan om Kungl. Maj:ts godkännande
av desamma.»
Med stöd av det sålunda anförda har vattenfallsstyrelsen hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes
dels föreslå riksdagen att bevilja 2,5 miljoner kronor för utförande
av distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten för
statens kraftverk att anvisas å tilläggsstat för år 1918,
dels och godkänna, att erforderliga anläggningar utföras för överförande
av det med Norrbottens järnverks aktiebolag från Porjus kraftverk
kontraberade kraftbeloppet till trakten av Luleå.
I samband med äskande i statsverkspropositionen av anslag till
distributionsanläggningar både jag tillfälle framhålla, att efterfrågan å
elektrisk kraft, vilken allt sedan världskrigets början till följd av de
stegrade kolprisen varit synnerligen stor, under år 1917 på grund av
den rådande bristen å fotogen och brännoljor ökats i än högre grad
än förut. Denna efterfrågan har sedan dess tagit en sådan omfattning,
att vattenfallsstyrelsen finner nödvändigt att, utöver redan för år 1918
avsedda belopp å tillhopa 4,000,000 kronor, för tillgodoseende av de
föreliggande behoven av nya ledningar äga tillgång till ytterligare ej
mindre än 2,500,000 kronor. Att märka är därvid, att styrelsen vid
sitt anslagsäskande förra hösten för ändamålet utgått från att den rådande
knappheten å material skulle komma att nödvändiggöra en begränsning
av byggandet av nya distributionsanläggningar. Genom vissa
vidtagna förändringar i fråga om sättet för anläggningarnas utförande
hava emellertid materialbristen och de höga priserna i viss mån kunnat
neutraliseras, och då materialtillgången och prisförhållandena i övrigt
visat sig bättre än styrelsen vågat räkna med, hava de ökade möjligheterna
till nyanläggningar ansetts böra utnyttjas i högre grad än
tidigare ansetts böra ifrågakomma. Det skulle härvid i främsta rummet
gälla det stora antal mindre konsumenter, vilka anmält sig för
erhållande av kraft, särskilt för jordbruksändamål. Då med hänsyn till
de genom världskriget uppkomna förhållandena å bränslemarknaden ett
utnyttjande av den inhemska krafttillgången synes böra i vidsträckt
7
Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 308.
omfattning äga rum, finner jag — oaktat det betydande belopp det
gäller — styrelsens förevarande framställning ej höra undanskjutas,
helst skälig avkastning torde kunna förväntas å de medel, som användas
för ändamålet.
Av det äskade tilläggsanslaget för distributionsanläggningar skulle,
enligt vad styrelsen ifrågasatt, gäldas vissa kostnader för en tilltänkt
ny kraftledning från Porjus till Luleå. För den framtida utvecklingen
i övre Norrland torde det vara av ej ringa betydelse, att kraftöverföring
äger rum från Porjus till kustlandet med dess stora förutsättningar
för en blivande storindustri. Sedan närmare avtal med vederbörande
kraftavnämare blivit träffat, har jag för avsikt att framdeles
hos Kungl. Maj:t göra förnyad anmälan om denna sak. Anläggningskostnaderna
hava beräknats till ej mindre än 3,150,000 kronor,
därav omkring 2,750,000 kronor skulle belasta anslaget till distributionsledningar.
Det är vattenfallsstyrelsens avsikt att under år 1918
endast utföra vissa förberedande arbeten för anläggningen, för vilka
kostnaderna ej i väsentligare mån påverkas av kristiden. De sålunda
erforderliga utgifterna för år 1918 hava av styrelsen beräknats till
högst 100,000 kronor.
De ytterligare belopp, som för år 1918 skulle anvisas till utförande
av distributionsanläggningar, torde böra utgå av lånemedel, och
påkallas härvid en förhöjning av de i tilläggsstaten för samma år under
rubriken »I. Fast upplåning)) upptagna lånemedel med motsvarande belopp,
2,500,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
dels för utförande av distributionsanläggningar
och därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk
å tilläggsstat för år 1918 anvisa, utöver förut
beviljade medel, ytterligare ett reservationsanslag av
2,500,000 kronor;
dels ock, vid bifall härtill, besluta, att de i nämnda
tilläggsstat under rubriken »I. Fast upplåning)) upptagna
lånemedel skola höjas med nämnda belopp,
2,500,000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. May.ts Nåd■ Proposition Nr 308.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagade Hans Maj:t Konungen
lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet
skulle av den lydelse, bilaga till detta protokoll
utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Nils Adelgren.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1918:176 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ytterligare anslag å 1918 års tilläggsstat för distributionsanläggningar för stadens kraftverk. s. 6 i texten