Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordningom undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse

1918-01-22 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:32, Med förslag till förordningom undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av stärkelse

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts nåd. proposition Nr 32.

\

Nr 32.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

förordning- om undantag från tillämpningen av förordningen

den 25 juli 1912 angående särskild skatt å majs,

utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen

lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid

tillverkning av stärkelse; given Stockholms slott den 22

januari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen *

att antaga närlagda förslag till förordning om undantag från tillämpningen

av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å

majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika

stärkelserika, tullfria utländska ämen, använda vid tillverkning av

stärkelse.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbiiver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt: 29 höft. (Nr 32.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 32.

Förslag

till

förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli

1912 angående särskild skatt ä majs, utländsk potatis samt maniokarot och

andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid

tillverkning av stärkelse.

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 25

juli 1912 angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot

och andra väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen,

använda vid tillverkning av stärkelse, icke skola äga tillämpning, i vad

de avse andra ämnen än dels utländsk potatis, dels ämne, som innehåller

utländsk potatis.

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 1918 och gäller tillsvidare

till dag, som av Konungen bestämmes, dock ej längre än till den

1 mars 1919.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 32.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 januari

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde härefter:

I en till 1917 års riksdag avlåten, den 14 april nämnda år dagtecknad

proposition, nr 203, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att antaga ett vid

propositionen fogat förslag till förordning om undantag från tillämpningen

av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å

majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika

stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av

stärkelse, så lydande:

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 25 juli 1912

angående särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen

lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av

stärkelse, icke skola äga tillämpning, i vad de avse andra ämnen än dels utländsk

potatis, dels ämne, som innehåller utländsk potatis.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 32.

Denna förordning träder i kraft ä dag, som Konungen bestämmer, och gäller

tillsvidare till dag, som likaledes av Konungen bestämmes, dock ei längre än till

den 1 mars 1918.

Enligt nämnda förordning den 25 juli 1912 skulle en särskild

skatt av 8 öre utgå för varje kilogram vid sådan tillverkning använd

majs eller ämne innehållande majs, utländsk potatis samt maniokarot

och därmed jämförliga ämnen, med vilka åsyftats bland annat tapioka-,

kassawa- och arowrot. Skatten hade tillkommit i syfte att förekomma,

att man till men för den inhemska potatisodlingen komme att vid

stärkelsefabrikationen inom landet i större omfattning övergå till användning

av utländska råämnen.

Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition den 14 april 1917 föranleddes

av en utav aktiebolaget Svenska stärkelseintressenter genom

skrivelse den 7 november 1916 gjord framställning om upphävande

tillsvidare av förordningen den 25 juli 1912. Härvid framhöll bolaget,

att det med hänsyn till den rådande bristen å potatis genom ifrågavarande

skatts borttagande borde beredas möjlighet att för tillverkning

av stärkelse använda majs, varigenom vunnes, förutom avsevärda fördelar

för tillverkare av stärkelse och de många viktiga därav beroende industrier,

den förmånen, att avsevärda kvantiteter potatis kunde komma

konsumtionen till godo. Därtill komme, att vid användning av majs

vid stärkelsefabrikation cirka 40 procent av majskvantiteten och cirka

60 procent av majsens fodervärde återvunnes i avfallet.

Över bolagets berörda framställning hade kommerskollegium och

lantbruksstyrelsen den 19 december 1916 gemensamt avgivit infordrat

utlåtande och därvid anfört: »De skäl, som föranledde tillskapandet av

ifrågavarande skatt å majs, kunna under nu rådande förhållanden icke

åberopas för ett bibehållande av skatten. Tvärtom synes situationen

på livsmedelsmarknaden hava utvecklat sig så, att man torde böra söka

främja användandet av majs för stärkelsetillverkningen för att låta

potatisen till så stor del som möjligt komma till användning som matpotatis.

Bristen på stärkelse torde dessutom redan nu vara så kännbar,

att ett underhjälpande av tillverkningen av stärkelse framstår såsom

önskvärt. Då, enligt vad ämbetsverken inhämtat, ifrågavarande skatteförordning

icke hittills varit i tillämpning, torde ett suspenderande av

förordningen icke heller ur budgetssynpunkt möta något hinder. På

grund av vad sålunda anförts få ämbetsverken tillstyrka, att Eders

Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder i syfte, att skatten å majs, använd

vid tillverkning av stärkelse, varder upphävd tillsvidare under år 1917.»

Kontrollstyrelsen, som jämväl blivit hörd i ämnet, tillstyrkte i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 32. 5

sitt den 10 februari 1917 avgivna utlåtande framställningen, men erinrade

tillika, dels att skäl syntes kunna förekomma att tillsvidare upphäva

den särskilda skatten ej blott å majs titan även å övriga ämnen,

vara enligt berörda förordning den 25 juli 1912 skatt skulle utgå, med

undantag av utländsk potatis, dels ock att det torde böra inrymmas

befogenhet för Kungl. Maj:t att pröva och avgöra, huruvida och under

vilka tider ifrågavarande särskilda skatt borde upphävas, dock ej för

längre tid än intill den 1 mars 1918. Kontrollstyrelsen meddelade

slutligen, att i slutet av 1916 för första gången anmälan gjorts om påbörjande

av stärkelsetillverkning av majs vid Lyckeby i Blekinge län.

Vid föredragning i statsrådet av berörda ärende yttrade dåvarande

chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson följande:

»De i ärendet hörda ämbetsverken hava således icke haft något att

erinra mot ett provisoriskt suspenderande av ifrågavarande skatt, med

undantag av vad den gäller utländsk potatis. Åven mig synes en sådan

åtgärd väl motiverad under nuvarande förhållanden, då den inhemska

potatisen i första hand bör användas till människoföda och den fabriksmässiga

tillverkningen av potatisstärkelse med hänsyn härtill också är

förbjuden, varför skattens uppgift att skydda en sådan tillverkning är

för närvarande förfallen. Å andra sidan bör, så länge någon för den

inhemska potatisodlingens intressen skadlig konkurrens därmed icke

skapas, intet särskilt hinder läggas i vägen för det, som kan egga den

enskilda företagsamheten att med användande av utländskt råmateriel

uppdriva produktionen av den för många viktiga näringar behövliga

stärkelsen. Visserligen har nyligen beslag blivit lagt å den inom landet

befintliga majsen, men härav träffas icke den vara, som därefter importeras.

Den föreslagna skattefriheten kan måhända i sin mån uppmuntra

till import och sjmes mig också därför lämpligen böra medgivas.

Då den, som jag finner riktigt, begränsas till högst den 1 mars

1918, kan den ej heller under instundande odlingsperiod verka hämmande

på lusten till odling i så stor skala som möjligt av potatis inom landet.

Lämpligt synes under alla förhållanden vara, att Kungl. Maj:t får i

sin hand att bestämma såväl dagen för skattefrihetens inträdande som

ock dess upphörande före nämnda dag, då den i alla fäll skulle

upphöra. Såsom de hörda ämbetsverken erinrat, har skatten hittills icke

inbragt statsverket några inkomster, vadan någon minskning i hittills

beräknat skattebelopp icke heller av skattefriheten skulle följa.»

Riksdagen anmälde i skrivelse den 5 juni 1917, nr 244, att riksdagen

bifallit propositionen.

Den 25 juni 1917 utfärdade därefter Kungl. Maj:t förordning om

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

6 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 32.

undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående

särskild skatt å majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra

väsentligen lika stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning

av stärkelse; varande förordningen av enahanda innehåll som

det för riksdagen framlagda förslaget.

Nyssnämnda den 25 juni 1917 utfärdade Kungl. Maj:t jämväl

kungörelse angående tiden för ikraftträdandet av berörda förordning;

och stadgades i denna kungörelse, att förordningen skulle träda i kraft

den 1 juli 1917 och gälla tillsvidare till den 1 mars 1918.

1 december 1917 har från finansdepartementet begärts utlåtanden

från kontrollstyrelsen och folkhushållningskommissionen angående huruvida

och i sådant fall för vilken tid bestämmelserna i förordningen den

25 juni 1917 borde prolongeras.

Kontrollstyrelsen anför i sitt den 31 december 1917 dagtecknade

utlåtande, att den ansåge samma omständigheter, som föranlett tillkomsten

av berörda förordning, alltjämt göra sig gällande, samt att

styrelsen därför hemställde om vidtagande av åtgärder, för att bestämmelserna

i ifrågavarande förordning måtte förlängas att gälla under ytterligare

ett år.

Vid kontrollstyrelsens utlåtande har fogats ett av aktiebolaget

Svenska Stärkelseintressenter avgivet yttrande, däri hem ställes om förlängning

av bestämmelserna i nämnda förordning.

Folkhushållningskommissionen har i utlåtande den 7 januari 1918

avgivit yttrande av enahanda innehåll som kontrollstyrelsen.

Åven jag anser, att bestämmelserna i berörda förordning böra

förnyas att gälla för tiden efter den 28 februari 1918. Lämpligen

torde, i enlighet med vad som i sådant avseende föreslagits, den nya

förordningens giltighetstid kunna bestämmas till ett år, men bör dock,

därest förändrade förhållanden skulle föranleda därtill, Kungl. Maj: t

kunna redan före utgången av sagda tid föreskriva, att förordningen

icke vidare skall äga tillämpning.

Sedan departementschefen härefter uppläst ett, i enlighet med vad

han sålunda yttrat, upprättat förslag till förordning om undantag från tillämpningen

av förordningen den 25 juli 1912 angående särskild skatt å

majs, utländsk potatis samt maniokarot och andra väsentligen lika

stärkelserika, tullfria utländska ämnen, använda vid tillverkning av

stärkelse, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition

till riksdagen föreslå riksdagen att antaga nämnda förslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungi. Majds nåd. proposition Nr 32.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll

utvisar.

ITr protokollet:

Stig Östergren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:30 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 an a2 i texten
  2. BevU 1918:6 Betänkande, i anledning av Kung!. Maj ds proposition med förslag till förordning om undantag från tillämpningen av förordningen den 25 juli 1912 angående särski a2 i texten