Angående användande av överskott i djurgårdskassan för vissa anläggningar vid Drottningholms, Ulriksdals, Haga och Strömsliolms slott m. m
1918-04-19 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:324, Angående användande av överskott i djurgårdskassan för vissa anläggningar vid Drottningholms, Ulriksdals, Haga och Strömsliolms slott m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324.
1
Nr 324.
Kung!. Maj;ts nådiga proposition till riksdagen angående användande
av överskott i djurgårdskassan för vissa anläggningar
vid Drottningholms, Ulriksdals, Haga och
Strömsliolms slott m. m.; given Stockholms slott den 19
april 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag auII Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att av djurgård skassans överskottsmedel må utbetalas
dels under år 1919
till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift
högst............................................................................................ kronor 12,000;
dels ock under innevarande år samt därefter tillsvidare årligen
under erforderlig tid
för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk
samt anordnande av elektrisk belysning i vissa till Ulriksdals,
Haga och Strömsliolms slott hörande lägenheter och byggnader m. m
intill ett sammanlagt belopp av 100,000 kronor ävensom till gäldande
av ränta härå, i den mån medel för ändamålet av riksmarskalksämbetet
upplånats, ett belopp av högst................................................ kronor 10,000.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och KuDgl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
/’. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1918, 1 saml. 287 käft. {Nr 324.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 april
1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: ScHOTTE,
PetréN,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstjerna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde härefter:
I skrivelse den 17 mars 1908 angående regleringen av utgifterna
under riksstatens första huvudtitel anhöll riksdagen, att Kung]. Maj:t
ville låta verkställa utredning, huruvida och i vad mån de till den s. k.
djurgårdskassan inflytande inkomster kunde, förutom till det med kassan
avsedda ändamål, användas jämväl till de kungl. lustslottens underhåll,
och därefter till riksdagen inkomma med det förslag, vartill utredningen
kunde giva anledning.
I proposition den 8 maj samma år hemställde därefter Kungl.
Maj:t, att riksdagen måtte medgiva, att för utförande av byggnadsoch
reparationsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott med därtill hörande
byggnader finge av den s. k. djurgårdsfonden användas ett belopp av
3
Kungl. Maj:ts nåd., proposition Nr 324.
254,000 kronor. Riksdagen biföll på det sätt Kungl. Maj:ts framställning,
att riksdagen för sin del medgav, att, tillsvidare och till dess
annorlunda bleve bestämt, för bestridande av de nödigaste underhållsarbetena
å ifrågavarande slottsbyggnader vid Haga och Ulriksdal finge
av de räntemedel, som tillfördes djurgårdskassan från djurgårdsfonden,
årligen användas ett belopp motsvarande räntan å 254,000 kronor.
Sedan vissa mindre delar av de erforderliga reparations- och ombyggnadsarbetena
blivit, i enlighet med eu av arkitekten i överintendentsämbetet,
hovintendenten G. A. H. Lindgren utarbetad plan, utförda
under åren 1908 och 1909, hemställde Kungl. Maj:t i proposition den
4 april 1910, att riksdagen måtte medgiva, att av den behållning, som
djurgårdskassan kunde lämna för år 1910, ett belopp av intill 25,000
kronor finge användas till utförande av byggnads- och reparationsarbeten
vid Ulriksdals slott med därtill hörande byggnader.
Denna framställning vann riksdagens bifall.
I sammanhang med tillstyrkandet av sistberörda framställning
redogjorde dåvarande chefen för finansdepartementet för den utredning,
som i anledning av riksdagens anhållan verkställts angående djurgårdsfonden
och djurgårdskassan. I det jag hänvisar till den redogörelse,
som då lämnades, tillåter jag mig nu allenast erinra därom, att bemälde
departementschef i likhet med riksmarskalksämbetet ansåg, att allenast
frågan om användande av djurgårdskassans överskott för år 1910 då
kunde komma under bedömande. I vad mån djurgårdskassan framdeles
kunde lämna tillgång till bestridande av kostnad för de kungl. lustslottens
underhåll, syntes honom böra bero på särskild utredning varje
år, till följd varav frågan om ett dylikt användande av djurgårdskassans
överskottsmedel borde tills vidare årligen hänskjutas till riksdagens
prövning.
I enlighet med detta uttalande hava sedermera framställningar gjorts
till 1911—1917 års riksdagar angående användande av överskott i djurgårdskassan
till byggnadsarbeten m. in. vid åtskilliga av de kungl.
lustslotten.
Vissa av dessa framställningar hava emellertid avsett disposition
av överskottsmedel icke blott för löpande utan även för nästpåfoljande
år och i ett par fall till och med för längre tid framåt. Sålunda föreslog
Kungl. Maj:t i eu den 7 april 1916 till riksdagen avlåten proposition,
nr 179, riksdagen medgiva, att till gäldande av kostnaderna för utförande
av vissa restaureringsarbeten å Ulriksdals slott intill ett belopp av
296,000 krouor ävensom till gäldande av ränta, i den mån medel av
4
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 32i.
riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånats, finge av djurgårdskassans
överskottsmedel årligen under erforderlig tid, räknat från och med år
1916, användas ett belopp av högst 30,000 kronor. Denna framställning
blev av riksdagen bifallen. Beslutet ändrades sedermera vid
1917 års riksdag, efter hemställan från Kungl. Magt, därhän, att det
totalbelopp, som finge för ändamålet användas, höjdes med 97,050
kronor, vilket samtidigt föranledde en ökning av årliga amorteringsbeloppet
från högst 30,000 till högst 35,000 kronor. Vidare hemställde
Kungl. Maj:t i en den 16 april 1917 till riksdagen avlåten proposition,
nr 277, om medgivande till utbetalning ur djurgårdskassans överskottsmedel
av, bland annat, dels under år 1918 ett belopp av 9,000 kronor
till fortsatta reparationsarbeten å växthus vid Haga och dels under år
1918 och tillsvidare årligen under därpå följande år ett belopp av högst
] 2,000 kronor till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning
och drift samt ett belopp av 3,000 kronor till bidrag till underhåll och
vård av Haga slottspark. Även dessa framställningar blevo av riksdagen
bifallna, dock så, att anslaget för säkeiställande av Ulriksdals
kungsgårds förvaltning och drift bestämdes att utgå allenast för år 1918.
I skrivelse den 28 mars 1918 har nu riksmarskalksämbetet, sedan
Djurgårdens räkenskaper för år 1917 blivit avslutade, meddelat, att
med hänsyn till djurgårdskassans ställning vid ingången av innevarande
år och dess beräknade inkomster under samma år, kassans överskottsmedel,
även efter det ovan omförmälda fyra till utbetalning under år
1918 avsedda belopp å tillhopa 59,000 kronor utanordnats, komme att
lämna tillgång till bestridande under innevarande och följande år av
åtskilliga kostnader för de kungl. slotten; och har ämbetet i anledning
härav och sedan ämbetet närmare redogjort för de ändamål, som enligt
ämbetets mening främst borde tillgodoses med de överskottsmedel, som
ytterligare stode till förfogande, hemställt, att av dessa medel måtte få
utbetalas
dels under år 1919:
till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift
högst 12,000 kronor,
dels och under år 1918 och tillsvidare under erforderligt antal år:
till amortering och förräntande av medel, avsedda att upplånas
för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk
samt elektrifiering av till Ulriksdals, Haga och Strömsholms slott hörande
lägenheter och byggnader högst 10,000 kronor.
5
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 324.
Till stöd för framställningen i vad den avser anvisande av medel
för säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift har
riksmarskalksämbetet anfört följande:
»Vad då först beträffar Ulriksdals slott får riksmarskalksämbetet i underdånighet
erinra, hurusom ämbetet i underdånig skrivelse den 19 mars 1917 — efter
att hava lämnat en utförlig redogörelse för Ulriksdals slotts och kungsgårds ekonomiska
ställning, utvisande, bland annat, att slottskassan, som under de gångna
åren av olika anledningar gått förlustig flera av dit förut inflytande inkomster,
utan att kassans utgifter i motsvarande mån kunnat nedbringas, då befunne sig i
en synnerligen bekymmersam ställning — framhöll otillräckligheten av nuvarande
anslag för Ulriksdals slott ävensom nödvändigheten av att vidtaga åtgärder icke
blott för beredande av medel till gäldande av den skuld, vari slottskassan då häftade,
utan även för beredande av ökade årliga inkomster för framtiden, åtminstone
för de närmaste tiotalen av år, för Ulriksdals slott och kungsgård.
Med hänsyn härtill och på grund av i övrigt angivna skäl hemställde riksmarskalksämbetet
i underdånighet, att ur djurgårdskassans överskottsmedel måtte
få tagas i användning dels under år 1917 vissa belopp till gäldande av slottskassans
skuld, till täckande av under året befarad brist samt till bekostande av vissa reparationsarbeten,
dels ock från och med år 1918 och tillsvidare, till dess annorlunda
kunde varda bestämt, årligen ett belopp av högst 12,000 kronor att tagas i anspråk
i den mån de för Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift i övrigt tillgängliga
medel visade sig icke motsvara de för varje år enligt i nåder fastställd utgiftsstat
förefintliga behov.
Sedan Eders Kung!. Maj:t med anledning härav i ärendet avlåtit nådig proposition
till riksdagen, har Eders Kungl. Maj:t och riksdagen jämlikt nådigt brev
den 8 juni 1917 medgivit, bland annat, att av djurgårdskassans överskottsmedel
finge utbetalas till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift
högst 12,000 kronor, vilket anslag dock bestämts att utgå allenast för år 1918.
1 skrivelse till riksmarskalksämbetet den 15 november 1917 har därefter
ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott, med förmälan att de till Ulriksdals
slottskassa beräknade anslagen och inflytande arrendemedlen m. m. under år 1919
icke kunde täcka de för samma år erforderliga utgifterna därstädes, anhållit, att,
för säkerställande av förvaltningen och driften vid sagda slott under nyssnämnda år,
ett anslag av 12,000 kronor från djurgårdskassan. måtte anvisas.
Uti riksmarskalksämbetets förberörda underdåniga skrivelse den 19 mars
1917 förklarade ämbetet sig, med stöd av den där lämnade utredningen, anse, att
ett från och med år 1918 tillsvidare med högst 12,000 kronor årligen från djurgårdskassan
utgående bidrag till Ulriksdals slottskassa skulle möjliggöra, att Ulriksdals
kungsgårds förvaltning och drift kunde för framtiden obehindrat fortgå.
I likhet med vad riksmarskalksämbetet sålunda under nästlidna år uttalat,
håller ämbetet jämväl nu före — särskilt med avseende fästat å ståthållarämbetets
nyssberörda framställning och då hittills sådana förhållanden icke inträtt, som skulle
kunna öva något inflytande på Ulriksdals slottskassas ekonomiska ställning - att
nämnda slottskassa jämväl för år 1919 är oundgängligen i behov av ett liknande
bidrag från djurgårdskassan, som för innevarande år anvisats.
Säkerställande
av
Ulriksdals
kungsgårds
förvaltning
och drift.
Riks
marskalks
ämbetet.
6
Elektrifieringsåtgärder
vid Drottningholms,
Ulriksdals,
Haga
och Stromsholms
slott.
Slåthållarämbetet
på
Drottninyholms
slott.
Kung!. Maj.ts nåd. proposition Nr 324.
Under åberopande av vad riksmarskalksämbetet sålunda anfört och med hänvisning
till den av ämbetet i förberörda underdåniga skrivelse den 19 mars 1917
lämnade utredning rörande Ulriksdals slotts och kungsgårds ekonomiska ställning,
får riksmarskalksämbetet i underdånighet hemställa, att av djurgårdskassans överskottsmedel
måtte få under år 1919 för nu ifrågavarande ändamål användas ett belopp
av högst 12,000 kronor, att tagas i anspråk i den mån de för Ulriksdals kungsgårds
förvaltning och drift i övrigt tillgängliga medel visa sig icke motsvara de
för sagda år enligt i nåder fastställd utgiftsstat förefintliga behov.»
Vidkommande härefter riksmarskalksämbetets hemställan om beredande
av medel för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms
elektricitetsverk samt elektrifiering av vissa till Ulriksdals, Haga och
Strömsholms slott hörande lägenheter och byggnader stöder sig densamma
på särskilda från ståthållarämbetena å Drottningholms, Ulriksdals
och Haga samt Strömsholms slott till riksmarskalksämbetet inkomna
framställningar.
Ståthållarämbetet på Drottningholms slott har i skrivelse den 15
februari 1918 i detta avseende anfört följande:
I samband med restaureringen av Drottningholms slott åren 1907 — 1912
anlades ett elektricitetsverk, där kraften alstrades genom 2 Bolinders fotogenmotorer,
vardera om 45 hästkrafter. Detta elektricitetsverk, som från början endast
avsåg belysning inom slottet, hade sedermera successivt utvidgats, så att kraften
för närvarande dessutom användes för belysning inom villaområdet på Drottningholmsmalmen
och i kungsgårdens ekonomi- med liera byggnader ävensom för upppumpning
av vatten för vattenledningen, drivning av pumparna för värmeledningen
i slottet, tröskverk, separator, spannmålskross m. m. Elektricitetsverkets drift vore
dock nu hotad genom bristen på fotogen, bränn- och smörjoljor och skulle icke,
utan vidtagande av andra anordningar, kunna fortsättas nästa höst. Härigenom
skulle synnerligen stora svårigheter uppstå. Slottet bleve obeboeligt, då varken belysning,
vatten- eller värmeledningar kunde fungera. Sistnämnda ledningar skulle
avsevärt skadas genom att stå tomma liksom ackumulatorbatteriet genom att stå
oladdat. Vattenbehållaren i vattentornet, vilken vore avsedd att användas i händelse
av eldfara, bleve icke bruklig för sitt ändamål, och synnerligen stora svårigheter
skulle uppstå för driften av kungsgårdens jordbruk, som vore beroende av
med elektricitet drivna maskiner och belysning.
Sedan ståthållarämbetet på grund härav hos vattenfallsstyrelsen gjort framställning
om erhållande av elektrisk kraft från Älvkarleby kraftverk för drift av
elektricitetsverket vid Drottningholm, hade möjlighet ställts i utsikt att under instundande
sommar kunna framdraga sådan kraftledning. I anledning härav hade
från elektriska prövningsanstalten infordrats plan och kostnadsförslag för de nödvändiga
omändringsarbetena samt för ytterligare utvidgning av belysningsledningarna
till villaområdet å Malmen ävensom för belysning i arbetare- och andra bostadslägenheter
inom kungsgården tillhöriga byggnader. Kostnadsförslaget, som i’avskrift
funnes handlingarna bilagt, slutade på en summa av 52,000 kronor, vartill
Kung!.. Maj:ts nåd. proposition Nr 324. 7
komme av vattenfallsstyrelsen fordrad engångskostnad med anledning av dyrtiden
^ 0,000 kronor, eller tillhopa 62,000 kronor. Till dessa kostnader kunde ståthållarämbetet
av slottskassans tillgängliga medel bidraga med 4,000 kronor.
Med hänsyn till den stora risk och skada ett avstannande av elektricitetsverket
skulle medföra, och då enligt uppgift vattenfallsstyrelsen nästa år komme
att höja priset å elektrisk ström, varemot i ett under innevarande år upprättat
kontrakt på 40 år det nuvarande lägre strömpriset skulle garanteras, hade ståthållarämbetet,
ehuru den beräknade kostnaden synts mycket hög, icke tvekat att
förorda arbetets snara utförande. Ämbetet hemställde förty om utverkande av ett
anslag för ändamålet av högst 58,000 kronor.
Beträffande Ulriksdals slott liar ståthållarämbetet på detta ocli Haga
slott i skrivelse den 15 november 1917 — efter erinran att i planerna
för pågående restaurering av förstnämnda slott inginge även anordnande
av elektrisk belysning därstädes — vidare anfört följande:
En ytterledning vore avsedd att framdragas från Älvkarleö kraftverks högspännmgsledmng
i trakten av Järva järnvägsstation förbi Neder Järva, Jakobsdal,
btocksunds och Råsunda pumpstation vid Ulriksdals allé samt Ulriksdals värdshus
fram till slottet och hade av kraftverket färdigbyggts fram till nämnda pumpstation,
där den elektriska kraften redan tagits i bruk.
Då belysning inom till Ulriksdals slott och kungsgård hörande lägenheter
under nuvarande förhållanden vore ytterst svår att åstadkomma och någon ytterbelysning
icke kunde åvägabringas, ett ur flera synpunkter olämpligt förhållande,
som icke syntes böra få under någon längre tid fortfara, hade genom elektriska
prövmngsanstalten förslag uppgjorts att i samband med anordnande av elektrisk
belysning i slottet framdraga dylik till kungsgårdens övriga lägenheter ävensom att
anordna ytterbelysning.
Detta förslag hade upprättats under förutsättning av framdragande av elektrisk
belysning inom olika avdelningar av Ulriksdals kungsgård, och hade kostnaderna
för de elektriska anläggningarna inom samtliga dessa avdelningar av anstalten
beräknats till omkring 25,000 kronor.
Ståthållarämbetet för sin del ansåge, att endast ett mindre antal lägenheter
å kungsgården borde i första hand elektrifieras, nämligen det så kallade konfidenshuset,
ståthållarbostället Beylon, kamrerarebostaden, den så kallade kavaljersbyggnaden
samt lägenheten Ulriksdals värdshus, varjämte ytterbelysning delvis borde utföras.
Kostnaderna härför skulle enligt gjorda beräkningar uppgå till 12,455, vilken summa
enligt ståth al lar ämbetets förmenande borde, med hänsyn till anordnande av lämpli°t
rum för eu transformator, avrundas till 13,000 kronor. Då slottskassans tillgångar
och beräknade inkomster icke kunde bekosta denna anläggning, hade ståthållarämbetet
ansett sig böra hemställa, huruvida icke erforderligt belopp av djurgårdskassans
överskottsmedel kunde få disponeras för anläggningens utförande.
Samma stntbulla,i ämbete bär i särskild skrivelse flen 15 november
1917 beträffande Haga slott anfört:
Stnlaii Älvkarleö kraftverk framdragit elektrisk högspänningsledning från
trakten av Jäfva järnvägsstation till Hagalunds mimicipalsamhälles pumpstation
Ståthållarämbetet
på
Ulriksdals och
Haga slott.
Ståthållarämbetet
på
Strömshol ns
slott
8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324-
vid Frösundavik, hade en undersökning föranstaltats rörande anordnande av elektrisk
belysning inom Haga slott, med användande av ström från nämnda ledning. Denna
undersökning hade utförts av elektriska prövningsanstalten, vilken samtidigt verkställt
en approximativ kostnadsberäkning.
Av denna utredning och beräkning framginge, att anordnandet av elektrisk
belysning inom Haga slott och ekonomihuset därstädes skulle draga en kostnad av
15,500 kronor. Då Haga slottskassas tillgångar och beräknade inkomster icke
kunde bekosta en sådan anläggning, hemställde ståthållarämbetet, att av djurgårdskassans
överskottsmedel erforderlig summa måtte få disponeras för ovannämnda
anläggnings utförande.
Ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott har vidare i skrivelse
den 9 nästlidna februari, under hänvisning till ämbetets båda sist
berörda skrivelser, erinrat, att prisstegring å såväl materiel som arbetskraft
inträffat, sedan ovan berörda kostnadsberäkningar utfördes, samt
i anledning härav och då säkerhet icke funnes för eventuella ytterligare
prisförhöjningar, hemställt, att de av ämbetet beräknade kostnadssumrnorna
måtte för säkerställande av arbetenas utförande höjas för Ulriksdals
slott till 16,250 kronor och för Haga slott till 19,125 kronor.
Vidkommande slutligen Strömsliolms slott tillåter jag mig till en
början erinra, att Kungl. Maj:t på lantförsvarsdepartementets föredragning
genom beslut den 18 oktober 1917, i anledning av en av chefen för
ridskolan därom gjord framställning, å förskottstitel anvisat ett belopp
av 37,500 kronor för anordnande av elektrisk belysning i de åt ridskolan
upplåtna lokaler, vilket belopp sedermera i en den 8 februari
1918 till riksdagen avlåten proposition, nr 118, jämte en mångfald
andra förskottsvis bestridda utgifter för lantförsvarets behov, hos riksdagen
anmälts till ersättande. I
I ett den 15 november 1917 avgivet jfftrande i fråga om de närmare
anordningarna för inledandet av elektrisk belysning i de åt ridskolan
upplåtna lokalerna å Strömsholms slott bar nu ståthållarämbetet
å nämnda slott framhållit lämpligheten av att i samband därmed verkställa
elektrifiering av två till slottet hörande, av ridskolan icke disponerade
byggnader, båda belägna i närheten av den för slottets elektrifiering
anlagda transformatorn, nämligen den så kallade pagebyggnaden
(bostad för slottsbetjäning och hyresgäster) samt kamrerarebyggnaden
(inrymmande bostad för åldfrun å Strömsholms slott samt trädgårdsmästaren
ävensom boställsvåning för kamreraren).
Härom har ståthållarämbetet vidare anfört följande:
9
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324.
Ståthållarämbetet både från allmänna svenska elektriska aktiebolaget infordrat
kostnadsförslag i fråga om ledningar till och belysningsnät i dessa byggnader, utvisande
att kostnaderna för dessa arbetens utförande enligt nu gällande pris skulle uppgå
“I1 kronor, vartill komme kostnader för servisledningar 130 kronor eller
tillhopa 2,755 kronor. Från denna summa borde dock avdragas kostnader för
armatur och glödlampor till 53 ljuspunkter, vilka kostnader borde bestridas av respektive
bostadsinnehavare.
I betraktande av de höga pris, som såväl fotogen som andra belysningsmedm
sannolikt komme att betinga under en följd av år, ville ståthållarämbetet
framhålla önskvärdheten av att arbetet måtte komma till utförande ju förr dess
sloftskassan saknade medel till bestridande av den beräknade kostnaden
härför, hemställde ämbetet om anskaffande av därtill erforderliga medel.
° Beträffande bär ovan omförmälda framställningar från de olika
ståtliallaiämbetena uttalar riksmarskalksämbetet i sin förberörda skrivelse
den 28 mars 1918, att ämbetet funne dem synnerligen beaktansvärda,
samt yttrar vidare:
»Särskilt i fråga om Drottningholms slott finner riksmarskalksämbetet, med
hänsyn till de stora värden, som kunna sättas på spel, och till de av ståthållaråmbetet
framhållna övriga synnerligen allvarliga olägenheter, som torde komma att
uppstå, därest det där befintliga elektricitetsverket icke längre vore i stånd att
fungera, det oavvisligen nödvändigt, att åtgärder snarast vidtagas för att säkerställa
driften vid detta elektricitetsverk. De av ståthållarämbetet insända och till utförande
förordade förslag i sådant syfte anser riksmarskalksämbetet vara välgi
uiidade och höra komma till utförande ju förr dess hellre. Även om de beräknade
kostnaderna därför förefalla höga, torde likväl de fördelar, som erhållas för
Drottningholms slott och kungsgård genom förslagens utförande, vara synnerligen
avsevärda, då säkerhet därigenom vinnes för ständig tillgång på elektrisk kraft såväl
lör inre och yttre belysning samt värme- och vattenledningar som även för de för
jordbrukets ohindrade drift erforderliga maskinella anordningar in. m.
hänsyn härtill och då, enligt vad ståthållarämbetet meddelat, genom
frågans uppskjutande kostnaderna skulle komma att avsevärt stegras, tvekar riksmarskalksämbetet
icke att i underdånighet tillstyrka, att ifrågavarande förslag till
anskaffande av elektrisk kraft för Drottningholms elektricitetsverk måtte medgivas
få komma till utförande under innevarande år genom riksmarskalksämbetets försorg
och i huvudsaklig överensstämmelse med det av ståthållarämbetet avlämnade förslagoch
skall riksmarskalksämbetet här nedan tillåta sig framställa förslag i fråga om
beredande av härför erforderliga medel.
Beti äflande vidaie de av ståthållarämbetena å Ulriksdals, Haga och Strömsholms
slott framlagda, här ovan relaterade förslag till anskaffande av elektrisk
kraft for belysning inom vissa byggnader och lägenheter hörande till nämnda slott
och kungsgårdar, håller riksmarskalksämbetet före, att jämväl de sålunda föreslagna
åtgärderna äro högeligen av behovet påkallade och böra med snaraste komma
till utförande.
De svårigheter och olägenheter, som uppstått på grund av brist på såväl
inre som yttre belysning vid nämnda slott och kungsgårdar hava, särskilt under
Bihang till riksdagens protokoll 11)18. 1 sand. 287 höft. (Nr 324.) 2
Riksmar
skalkjämbetet.
10
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 324.
sistförflutna vinter, varit kännbara och omkostnaderna för den belysning, som
kunnat åstadkommas, hava på grund av nu rådande höga priser på detta område i
avsevärd mån stegrats. Då enligt riksmarskalksämbetets förmenande man ännu för
lång tid framåt lärer få räkna med liknande höga priser, torde det även för nämnda
slott och kungsgårdar komma att ställa sig i ekonomiskt avseende betydligt fördelaktigare
att därstädes under innevarande år genomföra de föreslagna elektriska belysningsanordningarna.
Riksmarskalksämbetet, som icke finner något att erinra mot de av de respektive
ståthållarämbetena framlagda förslagen och kostnadsberäkningarna, däri inbegripna
de av ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott på grund av stegrade
priser beräknade förhöjda kostnaderna för arbeten vid dessa slott, får därför, under
åberopande av vad här anförts och vad handlingarna i övrigt innehålla, i underdånighet
tillstyrka ett utförande genom riksmarskalksämbetets försorg i enlighet
med de uppgjorda förslagen av anordnandet av elektrisk inner- och ytterbelysning
beträffande angivna byggnader och lägenheter vid Ulriksdals, Haga och Strömsholms
slott och kungsgårdar.
Beträffande kostnaderna för samtliga de sålunda föreslagna och av riksmarskalksämbetet
förordade elektrifieringsåtgärderna hava dessa, såsom ovan nämnts,
beräknats till följande belopp, nämligen:
för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk
.............................................................................kronor
» elektrifiering av vissa byggnader och lägenheter m. m. vid
Ulriksdal............................................................................... *
»'' d:o d:o vid Haga ........................................................................ *
» d:o d:o » Strömsholm ............................................................ »________________
eller tillhopa kronor 100,130: — .
Av denna summa har ståthållarämbetet på Drottningholms slott förklarat sig
kunna bidraga med ett belopp av kronor 4,000, vadan alltså skulle återstå, behövliga
medel, 96,130 kronor.
Med hänsyn likväl till den osäkerhet i fråga om gällande priser å material
m. m. för de ifrågasatta anläggningarna, i det ytterligare prisstegringar under året
torde kunna inträffa, lärer, enligt riksmarskalksämbetets förmenande, totalsumman
för anläggningarnas utförande böra beräknas till i runt tal omkring 100,000 kronor.
Vad därefter beträffar frågan om sättet för beredande av de härför erforder
liga
medlen har riksmarskalksämbetet, då de ifrågasatta anordningarna och arbetena
otvivelaktigt äro att anse såsom åtgärder avseende ett förbättrat underhåll av de
respektive slotten och ett skyddande av desamma mot allvarliga olägenheter och
faror — ej minst ur brandfaresynpunkt — ansett sig böra i underdånighet föreslå,
att erforderliga belopp ur djurgårdskassans överskott måtte få användas för bestridande
av kostnaderna för de nu ifrågasatta elektriska anläggningarna. Riksmarskalksämbetet
tillåter sig härvid i underdånighet erinra om riksdagens i underdånig
skrivelse den 17 mars 1908 gjorda anhållan, ''att Eders Kungl. Maj:t ville
låta verkställa utredning, huruvida och'' i vad mån de till djurgårdskassan inflytande
inkomster kunde, förutom till det med kassan eljest avsedda ändamål, användas
jämväl till de kungl. lustslottens underhåll’.
Sammanlagda beloppet av kostnaderna för de nu ifrågasatta arbetena, eller
62,000: —
16,250
19,125
2,755
11
Kimgl. Majte nåd. proposition Nr 324.
100,000 kronor, är visserligen betydligt större, än att detsamma skulle kunna på
en gång eller — med hänsyn till de belopp, som enligt vad här ovan inledningsvis
omförmälts, äro bestämda att årligen under ett antal år framåt ur djurgårdskassan
utgå till bestridande av kostnader för restaurering av Ulriksdals slott samt underhåll
av Hagaparken — inom de allra närmaste åren av djurgårdskassans överskott
utbetalas, men riksmarskalksämbetet anser sig kunna uttala, att hinder icke lärer möta
för djurgårdskassan att av dess överskott bestrida jämväl nu ifrågasatta omkostnader,
under förutsättning att bestridandet av desamma måtte få anordnas i likhet
med vad i fråga om bestridandet av förberörda kostnader för restaurering av Ulriksdals
slott blivit i nåder bestämt, nämligen så, att riksmarskalksämbetet bemyndigas
i mån av behov upplåna för ändamålet erforderliga belopp och sedermera återbetala
de upplånade medlen under en viss följd av år, med en annuitet, som riksmarskalksämbetet
tillåter sig här förslagsvis upptaga till 10,000 kronor.»
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer riksmarskalksämbetet,
att för utförande av nu ifrågavarande elektriska anläggningar
vid Drottningholms, Ulrik sdals, Haga och Strömsholms lustslott, vilka
anläggningar beräknats draga en kostnad av omkring 100,000 kronor,
måtte få av djurgårdskassans överskottsmedel årligen under den tid,
som . kunde bliva erforderlig för dessa kostnaders amortering och förskotterade
medels förräntande, utanordnas ett belopp av högst 10,000
kronor, att på skeende rekvisitioner utbetalas till riksmarskalksämbetet
till ersättande av utav ämbetet förskotterade medel.
Tillika förklarar sig ämbetet, under förutsättning av bifall till
denna hemställan, framdeles skola till Kungl. Maj:t inkomma med förslag
till anskaffande av det kapitalbelopp, som erfordrades för bestridande
av kostnaderna för de ifrågasatta elektrifieringsåtgärderna.
Vidkommande slutligen möjligheten att med djurgårdskassans överskottsmedel
innevarande och följande år bestrida härovan omförmälda,
därtill föreslagna utgifter anför riksmarskalksämbetet följande.
»Djurgårdskassans behållning vid ingången av innevarande år uppgick till
102,956 kronor 44 öre. Om härifrån dragas de belopp, som, enligt vad här ovan
inledningsvis omförmälts, medgivits under innevarande år utgå ur djurgårdskassan,
tillhopa 59,000 kronor, så, lärer återstoden av nämnda behållning jämte de överskottsmedel,
vilka under innevarande år enligt verkställda beräkningar rörande
kassans inkomster och utgifter kunna väntas bliva disponibla utöver djurgårdens
egna behov, säkerligen kunna beräknas komma att under årets lopp uppgå till
sammanlagt omkring kronor 65,000; och skulle alltså, därest riksmarskalksämbetets
här ovan framställda förslag till användande av medel från djurgårdskassan innevarande
år vunne nådigt bifall, vid innevarande års slut behållningen i kassan till
är 1919 kunna beräknas till omkring kronor 43,000; denna behållning jämte under
Riks marskalksämbeiet
angående
djurgårdskassans
ställning.
Departements
chefen.
12 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324.
år 1919 och, såsom med all sannolikhet torde kunna beräknas, även under följande
år uppkommande överskottsmedel synas utan tvivel fullt tillräckliga att därav utbetala
såväl förut i nåder medgivna utbetalningar till gäldande av förskotterade
medel för Ulriksdals restaurering samt till underhåll av Hagaparken som även här
ovan för innevarande och följande år föreslagna utbetalningar.»
Mot förslaget om anvisande av medel från djurgårdskassans överskott
— till samma belopp som för år 1918 — för säkerställande av
Ulriksdals kmigsgårds förvaltning och drift under år 1919 har jag intet
att erinra.
Åven förslaget om åtgärder för anskaffande av elektrisk kraft till
Drottningholms elektricitetsverk samt införande av elektrisk belysning i
vissa till Ulriksdals, Haga och Strömsholms slott hörande lägenheter
och byggnader m. m. synes mig, såsom ägnat att tillgodose ett ur såväl
eldsäkerhets- som andra synpunkter kännbart behov, förtjäna beaktande.
Riksmarskalksämbetets förslag innebär, att kostnadsfrågan skulle —
utan belastande av riksbudgeten — lösas genom upplåning av de för
arbetenas utförande behövliga medlen och dessa medels amortering genom
årliga utbetalningar från djurgårdskassans överskott. En liknande utväg
i avseende å sättet för anskaffandet av de erforderliga medlen, som nu
av riksmarskalksämbetet förordas, har redan förut en gång anlitats för ett
likartat ändamål, nämligen då fråga var om utförande av vissa mera
omfattande reparationsarbeten å Ulriksdals slott. Jämväl i detta fall
föreslog riksmarskalksämbetet, att erforderliga medel skulle få upplånas
för att sedermera amorteras genom årliga utbetalningar från djurgårdskassans
överskottsmedel. Detta förslag föranledde ingen annan erinran
än att, då frågan den 7 april 1916 för Kungl. Maj:t anmäldes, dåvarande
chefen för finansdepartementet, på sätt av det vid propositionen nr 179
till 1916 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden
framgår, såsom sin mening uttalade, att, därest lånevägen behövde
anlitas för uppbringande *av det erforderliga kapitalbeloppet, lånet
borde upptagas av allmänna medel. I enlighet med den av departementschefen
sålunda uttalade åsikten och sedan riksdagen medgivit, att
tilläventyrs upplånade medel finge amorteras genom årliga avbetalningar
ur djurgårdskassans överskott, har i detta fall saken så ordnats, att
riksmarskalksämbetet av Kungl. Maj:t bemyndigats att upplåna det
erforderliga kapitalbeloppet ur den under statskontorets förvaltning stående
djurgårdsfonden, varjämte närmare föreskrifter av Kungl. Maj:t
meddelats angående förräntningen och återbetalningen av sagda belopp.
Åven i nu förevarande fäll synes mig, därest det erforderliga
kapitalet skall anskaffas genom upplåning, lånet såvitt möjligt böra upp
-
13
Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 324.
tagas av allmänna medel. Härvid läge närmast till hands att anlita
djurgårdsfonden. Betänkligheter kunna emellertid förefinnas mot att för
detta ändamål binda ett så avsevärt belopp av fondens tillgångar; och
är jag för dagen icke beredd att uttala mig om sättet för de erforderliga
lånemedlens anskaffande. Med det närmare ordnandet av lånefrågan torde
ock lämpligast böra anstå, till dess riksmarskalksämbetet inkommit med
det förslag rörande sättet för kapitalanskaffningen, som ämbetet i sin
förberörda skrivelse av den 28 mars 1918 ställt i utsikt.
Mot de av riksmarskalksämbetet framlagda beräkningarna rörande
kostnaderna för de ifrågasatta elektrifieringsarbetena har jag intet att
erinra. Jag anser mig endast, i anledning av vad ståthållarämbetet å
Strömsholms slott anfört i fråga om vissa bostadsinnehavares skyldighet
att bestrida kostnaderna för armatur och glödlampor, höra anmärka, att
denna omständighet, med hänsyn till de relativt obetydliga belopp, vartill
dessa bostadsbidrag kunna belöpa sig, samt de osäkra prisförhållandena
över huvudtaget, icke synes mig böra föranleda någon minskning
i det beräknade totala kostnadsbeloppet, 100,000 kronor.
Att, på sätt riksmarskalksämbetet förutsätter, för ett antal år framåt
binda djurgårdskassau vid årliga utbetalningar till det avsevärda beloppet
av 10,000 kronor för amortering av det kapitalbelopp, som skulle upplånas,
kan jag, oaktat de upplysningar, som av ämbetet lämnats rörande
djurgårdskassans ställning och beräknade behållning, endast med tvekan
förorda. Då det emellertid synes mig vara av nu rådande förhållanden
påkallat att vidtaga de ifrågasatta elektrifieringsåtgärderna, finner jag
mig dock kunna tillstyrka framställning till riksdagen i överensstämmelse
med riksmarskalksämbetets f örslag. Huru många år som vid en årlig inbetalning
av 10,000 kronor kunna åtgå för amortering av hela det beräknade
kostnadsbeloppet, 100,000 kronor, är givetvis beroende av den
räntefot, till vilken lånet kan erhållas, och låter sig alltså icke på förhand
säga.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders
Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,
att av djurgårdskassans överskottsmedel må utbetalas
dels under år 1919
till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning
och drift högst ................................................... kronor 12,000: —
dels ock under innevarande år samt därefter tillsvidare årligen
under erforderlig tid
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 287 höft. (Nr 324.)
3
14
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324.
för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningsholms elektricitetsverk
samt anordnande av elektrisk belysning i vissa till Ulriksdals, Haga
och Strömsholms slott hörande Lägenheter och byggnader m. in. intill ett
sammanlagt belopp av 100,000 kronor ävensom till gäldande av ränta
härå, i den mån medel för ändamålet av riksmarskalksämbetet upplånats,
ett belopp av högst.............................................................. kronor 10,000: —.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däruti statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Magt Konungen bifalla; och skulle
proposition i ämnet till riksdagen avlåtas av den lydelse,
bil. litt. . . . till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Stig Östergren.
STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS- BOKTRYCKEIU-AKTIEBOLAG, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1918:254 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition angående användande av överskott i djurgårdskassan för vissa anläggningar vid Drottningholms, U s. 3 i texten
- SU 1918:126 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående användande av överskott i djurg&rdskassan för vissa anläggningar vid Drottningholms, Ulriksdals, Hag s. 1 i texten