Sök i Ratio Lex

Angående användande av överskott i djurgårdskassan för vissa anläggningar vid Drottningholms, Ulriksdals, Haga och Strömsliolms slott m. m

1918-04-19 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:324, Angående användande av överskott i djurgårdskassan för vissa anläggningar vid Drottningholms, Ulriksdals, Haga och Strömsliolms slott m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324.

1

Nr 324.

Kung!. Maj;ts nådiga proposition till riksdagen angående användande

av överskott i djurgårdskassan för vissa anläggningar

vid Drottningholms, Ulriksdals, Haga och

Strömsliolms slott m. m.; given Stockholms slott den 19

april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag auII Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att av djurgård skassans överskottsmedel må utbetalas

dels under år 1919

till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift

högst............................................................................................ kronor 12,000;

dels ock under innevarande år samt därefter tillsvidare årligen

under erforderlig tid

för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk

samt anordnande av elektrisk belysning i vissa till Ulriksdals,

Haga och Strömsliolms slott hörande lägenheter och byggnader m. m

intill ett sammanlagt belopp av 100,000 kronor ävensom till gäldande

av ränta härå, i den mån medel för ändamålet av riksmarskalksämbetet

upplånats, ett belopp av högst................................................ kronor 10,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och KuDgl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

/’. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918, 1 saml. 287 käft. {Nr 324.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19 april

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: ScHOTTE,

PetréN,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstjerna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde härefter:

I skrivelse den 17 mars 1908 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens första huvudtitel anhöll riksdagen, att Kung]. Maj:t

ville låta verkställa utredning, huruvida och i vad mån de till den s. k.

djurgårdskassan inflytande inkomster kunde, förutom till det med kassan

avsedda ändamål, användas jämväl till de kungl. lustslottens underhåll,

och därefter till riksdagen inkomma med det förslag, vartill utredningen

kunde giva anledning.

I proposition den 8 maj samma år hemställde därefter Kungl.

Maj:t, att riksdagen måtte medgiva, att för utförande av byggnadsoch

reparationsarbeten vid Haga och Ulriksdals slott med därtill hörande

byggnader finge av den s. k. djurgårdsfonden användas ett belopp av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts nåd., proposition Nr 324.

254,000 kronor. Riksdagen biföll på det sätt Kungl. Maj:ts framställning,

att riksdagen för sin del medgav, att, tillsvidare och till dess

annorlunda bleve bestämt, för bestridande av de nödigaste underhållsarbetena

å ifrågavarande slottsbyggnader vid Haga och Ulriksdal finge

av de räntemedel, som tillfördes djurgårdskassan från djurgårdsfonden,

årligen användas ett belopp motsvarande räntan å 254,000 kronor.

Sedan vissa mindre delar av de erforderliga reparations- och ombyggnadsarbetena

blivit, i enlighet med eu av arkitekten i överintendentsämbetet,

hovintendenten G. A. H. Lindgren utarbetad plan, utförda

under åren 1908 och 1909, hemställde Kungl. Maj:t i proposition den

4 april 1910, att riksdagen måtte medgiva, att av den behållning, som

djurgårdskassan kunde lämna för år 1910, ett belopp av intill 25,000

kronor finge användas till utförande av byggnads- och reparationsarbeten

vid Ulriksdals slott med därtill hörande byggnader.

Denna framställning vann riksdagens bifall.

I sammanhang med tillstyrkandet av sistberörda framställning

redogjorde dåvarande chefen för finansdepartementet för den utredning,

som i anledning av riksdagens anhållan verkställts angående djurgårdsfonden

och djurgårdskassan. I det jag hänvisar till den redogörelse,

som då lämnades, tillåter jag mig nu allenast erinra därom, att bemälde

departementschef i likhet med riksmarskalksämbetet ansåg, att allenast

frågan om användande av djurgårdskassans överskott för år 1910 då

kunde komma under bedömande. I vad mån djurgårdskassan framdeles

kunde lämna tillgång till bestridande av kostnad för de kungl. lustslottens

underhåll, syntes honom böra bero på särskild utredning varje

år, till följd varav frågan om ett dylikt användande av djurgårdskassans

överskottsmedel borde tills vidare årligen hänskjutas till riksdagens

prövning.

I enlighet med detta uttalande hava sedermera framställningar gjorts

till 1911—1917 års riksdagar angående användande av överskott i djurgårdskassan

till byggnadsarbeten m. in. vid åtskilliga av de kungl.

lustslotten.

Vissa av dessa framställningar hava emellertid avsett disposition

av överskottsmedel icke blott för löpande utan även för nästpåfoljande

år och i ett par fall till och med för längre tid framåt. Sålunda föreslog

Kungl. Maj:t i eu den 7 april 1916 till riksdagen avlåten proposition,

nr 179, riksdagen medgiva, att till gäldande av kostnaderna för utförande

av vissa restaureringsarbeten å Ulriksdals slott intill ett belopp av

296,000 krouor ävensom till gäldande av ränta, i den mån medel av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 32i.

riksmarskalksämbetet för ändamålet upplånats, finge av djurgårdskassans

överskottsmedel årligen under erforderlig tid, räknat från och med år

1916, användas ett belopp av högst 30,000 kronor. Denna framställning

blev av riksdagen bifallen. Beslutet ändrades sedermera vid

1917 års riksdag, efter hemställan från Kungl. Magt, därhän, att det

totalbelopp, som finge för ändamålet användas, höjdes med 97,050

kronor, vilket samtidigt föranledde en ökning av årliga amorteringsbeloppet

från högst 30,000 till högst 35,000 kronor. Vidare hemställde

Kungl. Maj:t i en den 16 april 1917 till riksdagen avlåten proposition,

nr 277, om medgivande till utbetalning ur djurgårdskassans överskottsmedel

av, bland annat, dels under år 1918 ett belopp av 9,000 kronor

till fortsatta reparationsarbeten å växthus vid Haga och dels under år

1918 och tillsvidare årligen under därpå följande år ett belopp av högst

] 2,000 kronor till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning

och drift samt ett belopp av 3,000 kronor till bidrag till underhåll och

vård av Haga slottspark. Även dessa framställningar blevo av riksdagen

bifallna, dock så, att anslaget för säkeiställande av Ulriksdals

kungsgårds förvaltning och drift bestämdes att utgå allenast för år 1918.

I skrivelse den 28 mars 1918 har nu riksmarskalksämbetet, sedan

Djurgårdens räkenskaper för år 1917 blivit avslutade, meddelat, att

med hänsyn till djurgårdskassans ställning vid ingången av innevarande

år och dess beräknade inkomster under samma år, kassans överskottsmedel,

även efter det ovan omförmälda fyra till utbetalning under år

1918 avsedda belopp å tillhopa 59,000 kronor utanordnats, komme att

lämna tillgång till bestridande under innevarande och följande år av

åtskilliga kostnader för de kungl. slotten; och har ämbetet i anledning

härav och sedan ämbetet närmare redogjort för de ändamål, som enligt

ämbetets mening främst borde tillgodoses med de överskottsmedel, som

ytterligare stode till förfogande, hemställt, att av dessa medel måtte få

utbetalas

dels under år 1919:

till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift

högst 12,000 kronor,

dels och under år 1918 och tillsvidare under erforderligt antal år:

till amortering och förräntande av medel, avsedda att upplånas

för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk

samt elektrifiering av till Ulriksdals, Haga och Strömsholms slott hörande

lägenheter och byggnader högst 10,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 324.

Till stöd för framställningen i vad den avser anvisande av medel

för säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift har

riksmarskalksämbetet anfört följande:

»Vad då först beträffar Ulriksdals slott får riksmarskalksämbetet i underdånighet

erinra, hurusom ämbetet i underdånig skrivelse den 19 mars 1917 — efter

att hava lämnat en utförlig redogörelse för Ulriksdals slotts och kungsgårds ekonomiska

ställning, utvisande, bland annat, att slottskassan, som under de gångna

åren av olika anledningar gått förlustig flera av dit förut inflytande inkomster,

utan att kassans utgifter i motsvarande mån kunnat nedbringas, då befunne sig i

en synnerligen bekymmersam ställning — framhöll otillräckligheten av nuvarande

anslag för Ulriksdals slott ävensom nödvändigheten av att vidtaga åtgärder icke

blott för beredande av medel till gäldande av den skuld, vari slottskassan då häftade,

utan även för beredande av ökade årliga inkomster för framtiden, åtminstone

för de närmaste tiotalen av år, för Ulriksdals slott och kungsgård.

Med hänsyn härtill och på grund av i övrigt angivna skäl hemställde riksmarskalksämbetet

i underdånighet, att ur djurgårdskassans överskottsmedel måtte

få tagas i användning dels under år 1917 vissa belopp till gäldande av slottskassans

skuld, till täckande av under året befarad brist samt till bekostande av vissa reparationsarbeten,

dels ock från och med år 1918 och tillsvidare, till dess annorlunda

kunde varda bestämt, årligen ett belopp av högst 12,000 kronor att tagas i anspråk

i den mån de för Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift i övrigt tillgängliga

medel visade sig icke motsvara de för varje år enligt i nåder fastställd utgiftsstat

förefintliga behov.

Sedan Eders Kung!. Maj:t med anledning härav i ärendet avlåtit nådig proposition

till riksdagen, har Eders Kungl. Maj:t och riksdagen jämlikt nådigt brev

den 8 juni 1917 medgivit, bland annat, att av djurgårdskassans överskottsmedel

finge utbetalas till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift

högst 12,000 kronor, vilket anslag dock bestämts att utgå allenast för år 1918.

1 skrivelse till riksmarskalksämbetet den 15 november 1917 har därefter

ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott, med förmälan att de till Ulriksdals

slottskassa beräknade anslagen och inflytande arrendemedlen m. m. under år 1919

icke kunde täcka de för samma år erforderliga utgifterna därstädes, anhållit, att,

för säkerställande av förvaltningen och driften vid sagda slott under nyssnämnda år,

ett anslag av 12,000 kronor från djurgårdskassan. måtte anvisas.

Uti riksmarskalksämbetets förberörda underdåniga skrivelse den 19 mars

1917 förklarade ämbetet sig, med stöd av den där lämnade utredningen, anse, att

ett från och med år 1918 tillsvidare med högst 12,000 kronor årligen från djurgårdskassan

utgående bidrag till Ulriksdals slottskassa skulle möjliggöra, att Ulriksdals

kungsgårds förvaltning och drift kunde för framtiden obehindrat fortgå.

I likhet med vad riksmarskalksämbetet sålunda under nästlidna år uttalat,

håller ämbetet jämväl nu före — särskilt med avseende fästat å ståthållarämbetets

nyssberörda framställning och då hittills sådana förhållanden icke inträtt, som skulle

kunna öva något inflytande på Ulriksdals slottskassas ekonomiska ställning - att

nämnda slottskassa jämväl för år 1919 är oundgängligen i behov av ett liknande

bidrag från djurgårdskassan, som för innevarande år anvisats.

Säkerställande

av

Ulriksdals

kungsgårds

förvaltning

och drift.

Riks
marskalks
ämbetet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Elektrifieringsåtgärder

vid Drottningholms,

Ulriksdals,

Haga

och Stromsholms

slott.

Slåthållarämbetet

på

Drottninyholms

slott.

Kung!. Maj.ts nåd. proposition Nr 324.

Under åberopande av vad riksmarskalksämbetet sålunda anfört och med hänvisning

till den av ämbetet i förberörda underdåniga skrivelse den 19 mars 1917

lämnade utredning rörande Ulriksdals slotts och kungsgårds ekonomiska ställning,

får riksmarskalksämbetet i underdånighet hemställa, att av djurgårdskassans överskottsmedel

måtte få under år 1919 för nu ifrågavarande ändamål användas ett belopp

av högst 12,000 kronor, att tagas i anspråk i den mån de för Ulriksdals kungsgårds

förvaltning och drift i övrigt tillgängliga medel visa sig icke motsvara de

för sagda år enligt i nåder fastställd utgiftsstat förefintliga behov.»

Vidkommande härefter riksmarskalksämbetets hemställan om beredande

av medel för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms

elektricitetsverk samt elektrifiering av vissa till Ulriksdals, Haga och

Strömsholms slott hörande lägenheter och byggnader stöder sig densamma

på särskilda från ståthållarämbetena å Drottningholms, Ulriksdals

och Haga samt Strömsholms slott till riksmarskalksämbetet inkomna

framställningar.

Ståthållarämbetet på Drottningholms slott har i skrivelse den 15

februari 1918 i detta avseende anfört följande:

I samband med restaureringen av Drottningholms slott åren 1907 — 1912

anlades ett elektricitetsverk, där kraften alstrades genom 2 Bolinders fotogenmotorer,

vardera om 45 hästkrafter. Detta elektricitetsverk, som från början endast

avsåg belysning inom slottet, hade sedermera successivt utvidgats, så att kraften

för närvarande dessutom användes för belysning inom villaområdet på Drottningholmsmalmen

och i kungsgårdens ekonomi- med liera byggnader ävensom för upppumpning

av vatten för vattenledningen, drivning av pumparna för värmeledningen

i slottet, tröskverk, separator, spannmålskross m. m. Elektricitetsverkets drift vore

dock nu hotad genom bristen på fotogen, bränn- och smörjoljor och skulle icke,

utan vidtagande av andra anordningar, kunna fortsättas nästa höst. Härigenom

skulle synnerligen stora svårigheter uppstå. Slottet bleve obeboeligt, då varken belysning,

vatten- eller värmeledningar kunde fungera. Sistnämnda ledningar skulle

avsevärt skadas genom att stå tomma liksom ackumulatorbatteriet genom att stå

oladdat. Vattenbehållaren i vattentornet, vilken vore avsedd att användas i händelse

av eldfara, bleve icke bruklig för sitt ändamål, och synnerligen stora svårigheter

skulle uppstå för driften av kungsgårdens jordbruk, som vore beroende av

med elektricitet drivna maskiner och belysning.

Sedan ståthållarämbetet på grund härav hos vattenfallsstyrelsen gjort framställning

om erhållande av elektrisk kraft från Älvkarleby kraftverk för drift av

elektricitetsverket vid Drottningholm, hade möjlighet ställts i utsikt att under instundande

sommar kunna framdraga sådan kraftledning. I anledning härav hade

från elektriska prövningsanstalten infordrats plan och kostnadsförslag för de nödvändiga

omändringsarbetena samt för ytterligare utvidgning av belysningsledningarna

till villaområdet å Malmen ävensom för belysning i arbetare- och andra bostadslägenheter

inom kungsgården tillhöriga byggnader. Kostnadsförslaget, som i’avskrift

funnes handlingarna bilagt, slutade på en summa av 52,000 kronor, vartill

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Maj:ts nåd. proposition Nr 324. 7

komme av vattenfallsstyrelsen fordrad engångskostnad med anledning av dyrtiden

^ 0,000 kronor, eller tillhopa 62,000 kronor. Till dessa kostnader kunde ståthållarämbetet

av slottskassans tillgängliga medel bidraga med 4,000 kronor.

Med hänsyn till den stora risk och skada ett avstannande av elektricitetsverket

skulle medföra, och då enligt uppgift vattenfallsstyrelsen nästa år komme

att höja priset å elektrisk ström, varemot i ett under innevarande år upprättat

kontrakt på 40 år det nuvarande lägre strömpriset skulle garanteras, hade ståthållarämbetet,

ehuru den beräknade kostnaden synts mycket hög, icke tvekat att

förorda arbetets snara utförande. Ämbetet hemställde förty om utverkande av ett

anslag för ändamålet av högst 58,000 kronor.

Beträffande Ulriksdals slott liar ståthållarämbetet på detta ocli Haga

slott i skrivelse den 15 november 1917 — efter erinran att i planerna

för pågående restaurering av förstnämnda slott inginge även anordnande

av elektrisk belysning därstädes — vidare anfört följande:

En ytterledning vore avsedd att framdragas från Älvkarleö kraftverks högspännmgsledmng

i trakten av Järva järnvägsstation förbi Neder Järva, Jakobsdal,

btocksunds och Råsunda pumpstation vid Ulriksdals allé samt Ulriksdals värdshus

fram till slottet och hade av kraftverket färdigbyggts fram till nämnda pumpstation,

där den elektriska kraften redan tagits i bruk.

Då belysning inom till Ulriksdals slott och kungsgård hörande lägenheter

under nuvarande förhållanden vore ytterst svår att åstadkomma och någon ytterbelysning

icke kunde åvägabringas, ett ur flera synpunkter olämpligt förhållande,

som icke syntes böra få under någon längre tid fortfara, hade genom elektriska

prövmngsanstalten förslag uppgjorts att i samband med anordnande av elektrisk

belysning i slottet framdraga dylik till kungsgårdens övriga lägenheter ävensom att

anordna ytterbelysning.

Detta förslag hade upprättats under förutsättning av framdragande av elektrisk

belysning inom olika avdelningar av Ulriksdals kungsgård, och hade kostnaderna

för de elektriska anläggningarna inom samtliga dessa avdelningar av anstalten

beräknats till omkring 25,000 kronor.

Ståthållarämbetet för sin del ansåge, att endast ett mindre antal lägenheter

å kungsgården borde i första hand elektrifieras, nämligen det så kallade konfidenshuset,

ståthållarbostället Beylon, kamrerarebostaden, den så kallade kavaljersbyggnaden

samt lägenheten Ulriksdals värdshus, varjämte ytterbelysning delvis borde utföras.

Kostnaderna härför skulle enligt gjorda beräkningar uppgå till 12,455, vilken summa

enligt ståth al lar ämbetets förmenande borde, med hänsyn till anordnande av lämpli°t

rum för eu transformator, avrundas till 13,000 kronor. Då slottskassans tillgångar

och beräknade inkomster icke kunde bekosta denna anläggning, hade ståthållarämbetet

ansett sig böra hemställa, huruvida icke erforderligt belopp av djurgårdskassans

överskottsmedel kunde få disponeras för anläggningens utförande.

Samma stntbulla,i ämbete bär i särskild skrivelse flen 15 november

1917 beträffande Haga slott anfört:

Stnlaii Älvkarleö kraftverk framdragit elektrisk högspänningsledning från

trakten av Jäfva järnvägsstation till Hagalunds mimicipalsamhälles pumpstation

Ståthållarämbetet

på

Ulriksdals och

Haga slott.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Ståthållarämbetet

på

Strömshol ns

slott

8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324-

vid Frösundavik, hade en undersökning föranstaltats rörande anordnande av elektrisk

belysning inom Haga slott, med användande av ström från nämnda ledning. Denna

undersökning hade utförts av elektriska prövningsanstalten, vilken samtidigt verkställt

en approximativ kostnadsberäkning.

Av denna utredning och beräkning framginge, att anordnandet av elektrisk

belysning inom Haga slott och ekonomihuset därstädes skulle draga en kostnad av

15,500 kronor. Då Haga slottskassas tillgångar och beräknade inkomster icke

kunde bekosta en sådan anläggning, hemställde ståthållarämbetet, att av djurgårdskassans

överskottsmedel erforderlig summa måtte få disponeras för ovannämnda

anläggnings utförande.

Ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott har vidare i skrivelse

den 9 nästlidna februari, under hänvisning till ämbetets båda sist

berörda skrivelser, erinrat, att prisstegring å såväl materiel som arbetskraft

inträffat, sedan ovan berörda kostnadsberäkningar utfördes, samt

i anledning härav och då säkerhet icke funnes för eventuella ytterligare

prisförhöjningar, hemställt, att de av ämbetet beräknade kostnadssumrnorna

måtte för säkerställande av arbetenas utförande höjas för Ulriksdals

slott till 16,250 kronor och för Haga slott till 19,125 kronor.

Vidkommande slutligen Strömsliolms slott tillåter jag mig till en

början erinra, att Kungl. Maj:t på lantförsvarsdepartementets föredragning

genom beslut den 18 oktober 1917, i anledning av en av chefen för

ridskolan därom gjord framställning, å förskottstitel anvisat ett belopp

av 37,500 kronor för anordnande av elektrisk belysning i de åt ridskolan

upplåtna lokaler, vilket belopp sedermera i en den 8 februari

1918 till riksdagen avlåten proposition, nr 118, jämte en mångfald

andra förskottsvis bestridda utgifter för lantförsvarets behov, hos riksdagen

anmälts till ersättande. I

I ett den 15 november 1917 avgivet jfftrande i fråga om de närmare

anordningarna för inledandet av elektrisk belysning i de åt ridskolan

upplåtna lokalerna å Strömsholms slott bar nu ståthållarämbetet

å nämnda slott framhållit lämpligheten av att i samband därmed verkställa

elektrifiering av två till slottet hörande, av ridskolan icke disponerade

byggnader, båda belägna i närheten av den för slottets elektrifiering

anlagda transformatorn, nämligen den så kallade pagebyggnaden

(bostad för slottsbetjäning och hyresgäster) samt kamrerarebyggnaden

(inrymmande bostad för åldfrun å Strömsholms slott samt trädgårdsmästaren

ävensom boställsvåning för kamreraren).

Härom har ståthållarämbetet vidare anfört följande:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324.

Ståthållarämbetet både från allmänna svenska elektriska aktiebolaget infordrat

kostnadsförslag i fråga om ledningar till och belysningsnät i dessa byggnader, utvisande

att kostnaderna för dessa arbetens utförande enligt nu gällande pris skulle uppgå

“I1 kronor, vartill komme kostnader för servisledningar 130 kronor eller

tillhopa 2,755 kronor. Från denna summa borde dock avdragas kostnader för

armatur och glödlampor till 53 ljuspunkter, vilka kostnader borde bestridas av respektive

bostadsinnehavare.

I betraktande av de höga pris, som såväl fotogen som andra belysningsmedm

sannolikt komme att betinga under en följd av år, ville ståthållarämbetet

framhålla önskvärdheten av att arbetet måtte komma till utförande ju förr dess

sloftskassan saknade medel till bestridande av den beräknade kostnaden

härför, hemställde ämbetet om anskaffande av därtill erforderliga medel.

° Beträffande bär ovan omförmälda framställningar från de olika

ståtliallaiämbetena uttalar riksmarskalksämbetet i sin förberörda skrivelse

den 28 mars 1918, att ämbetet funne dem synnerligen beaktansvärda,

samt yttrar vidare:

»Särskilt i fråga om Drottningholms slott finner riksmarskalksämbetet, med

hänsyn till de stora värden, som kunna sättas på spel, och till de av ståthållaråmbetet

framhållna övriga synnerligen allvarliga olägenheter, som torde komma att

uppstå, därest det där befintliga elektricitetsverket icke längre vore i stånd att

fungera, det oavvisligen nödvändigt, att åtgärder snarast vidtagas för att säkerställa

driften vid detta elektricitetsverk. De av ståthållarämbetet insända och till utförande

förordade förslag i sådant syfte anser riksmarskalksämbetet vara välgi

uiidade och höra komma till utförande ju förr dess hellre. Även om de beräknade

kostnaderna därför förefalla höga, torde likväl de fördelar, som erhållas för

Drottningholms slott och kungsgård genom förslagens utförande, vara synnerligen

avsevärda, då säkerhet därigenom vinnes för ständig tillgång på elektrisk kraft såväl

lör inre och yttre belysning samt värme- och vattenledningar som även för de för

jordbrukets ohindrade drift erforderliga maskinella anordningar in. m.

hänsyn härtill och då, enligt vad ståthållarämbetet meddelat, genom

frågans uppskjutande kostnaderna skulle komma att avsevärt stegras, tvekar riksmarskalksämbetet

icke att i underdånighet tillstyrka, att ifrågavarande förslag till

anskaffande av elektrisk kraft för Drottningholms elektricitetsverk måtte medgivas

få komma till utförande under innevarande år genom riksmarskalksämbetets försorg

och i huvudsaklig överensstämmelse med det av ståthållarämbetet avlämnade förslagoch

skall riksmarskalksämbetet här nedan tillåta sig framställa förslag i fråga om

beredande av härför erforderliga medel.

Beti äflande vidaie de av ståthållarämbetena å Ulriksdals, Haga och Strömsholms

slott framlagda, här ovan relaterade förslag till anskaffande av elektrisk

kraft for belysning inom vissa byggnader och lägenheter hörande till nämnda slott

och kungsgårdar, håller riksmarskalksämbetet före, att jämväl de sålunda föreslagna

åtgärderna äro högeligen av behovet påkallade och böra med snaraste komma

till utförande.

De svårigheter och olägenheter, som uppstått på grund av brist på såväl

inre som yttre belysning vid nämnda slott och kungsgårdar hava, särskilt under

Bihang till riksdagens protokoll 11)18. 1 sand. 287 höft. (Nr 324.) 2

Riksmar
skalkjämbetet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 324.

sistförflutna vinter, varit kännbara och omkostnaderna för den belysning, som

kunnat åstadkommas, hava på grund av nu rådande höga priser på detta område i

avsevärd mån stegrats. Då enligt riksmarskalksämbetets förmenande man ännu för

lång tid framåt lärer få räkna med liknande höga priser, torde det även för nämnda

slott och kungsgårdar komma att ställa sig i ekonomiskt avseende betydligt fördelaktigare

att därstädes under innevarande år genomföra de föreslagna elektriska belysningsanordningarna.

Riksmarskalksämbetet, som icke finner något att erinra mot de av de respektive

ståthållarämbetena framlagda förslagen och kostnadsberäkningarna, däri inbegripna

de av ståthållarämbetet på Ulriksdals och Haga slott på grund av stegrade

priser beräknade förhöjda kostnaderna för arbeten vid dessa slott, får därför, under

åberopande av vad här anförts och vad handlingarna i övrigt innehålla, i underdånighet

tillstyrka ett utförande genom riksmarskalksämbetets försorg i enlighet

med de uppgjorda förslagen av anordnandet av elektrisk inner- och ytterbelysning

beträffande angivna byggnader och lägenheter vid Ulriksdals, Haga och Strömsholms

slott och kungsgårdar.

Beträffande kostnaderna för samtliga de sålunda föreslagna och av riksmarskalksämbetet

förordade elektrifieringsåtgärderna hava dessa, såsom ovan nämnts,

beräknats till följande belopp, nämligen:

för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningholms elektricitetsverk

.............................................................................kronor

» elektrifiering av vissa byggnader och lägenheter m. m. vid

Ulriksdal............................................................................... *

»'' d:o d:o vid Haga ........................................................................ *

» d:o d:o » Strömsholm ............................................................ »________________

eller tillhopa kronor 100,130: — .

Av denna summa har ståthållarämbetet på Drottningholms slott förklarat sig

kunna bidraga med ett belopp av kronor 4,000, vadan alltså skulle återstå, behövliga

medel, 96,130 kronor.

Med hänsyn likväl till den osäkerhet i fråga om gällande priser å material

m. m. för de ifrågasatta anläggningarna, i det ytterligare prisstegringar under året

torde kunna inträffa, lärer, enligt riksmarskalksämbetets förmenande, totalsumman

för anläggningarnas utförande böra beräknas till i runt tal omkring 100,000 kronor.

Vad därefter beträffar frågan om sättet för beredande av de härför erforder
liga

medlen har riksmarskalksämbetet, då de ifrågasatta anordningarna och arbetena

otvivelaktigt äro att anse såsom åtgärder avseende ett förbättrat underhåll av de

respektive slotten och ett skyddande av desamma mot allvarliga olägenheter och

faror — ej minst ur brandfaresynpunkt — ansett sig böra i underdånighet föreslå,

att erforderliga belopp ur djurgårdskassans överskott måtte få användas för bestridande

av kostnaderna för de nu ifrågasatta elektriska anläggningarna. Riksmarskalksämbetet

tillåter sig härvid i underdånighet erinra om riksdagens i underdånig

skrivelse den 17 mars 1908 gjorda anhållan, ''att Eders Kungl. Maj:t ville

låta verkställa utredning, huruvida och'' i vad mån de till djurgårdskassan inflytande

inkomster kunde, förutom till det med kassan eljest avsedda ändamål, användas

jämväl till de kungl. lustslottens underhåll’.

Sammanlagda beloppet av kostnaderna för de nu ifrågasatta arbetena, eller

62,000: —

16,250

19,125

2,755

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kimgl. Majte nåd. proposition Nr 324.

100,000 kronor, är visserligen betydligt större, än att detsamma skulle kunna på

en gång eller — med hänsyn till de belopp, som enligt vad här ovan inledningsvis

omförmälts, äro bestämda att årligen under ett antal år framåt ur djurgårdskassan

utgå till bestridande av kostnader för restaurering av Ulriksdals slott samt underhåll

av Hagaparken — inom de allra närmaste åren av djurgårdskassans överskott

utbetalas, men riksmarskalksämbetet anser sig kunna uttala, att hinder icke lärer möta

för djurgårdskassan att av dess överskott bestrida jämväl nu ifrågasatta omkostnader,

under förutsättning att bestridandet av desamma måtte få anordnas i likhet

med vad i fråga om bestridandet av förberörda kostnader för restaurering av Ulriksdals

slott blivit i nåder bestämt, nämligen så, att riksmarskalksämbetet bemyndigas

i mån av behov upplåna för ändamålet erforderliga belopp och sedermera återbetala

de upplånade medlen under en viss följd av år, med en annuitet, som riksmarskalksämbetet

tillåter sig här förslagsvis upptaga till 10,000 kronor.»

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer riksmarskalksämbetet,

att för utförande av nu ifrågavarande elektriska anläggningar

vid Drottningholms, Ulrik sdals, Haga och Strömsholms lustslott, vilka

anläggningar beräknats draga en kostnad av omkring 100,000 kronor,

måtte få av djurgårdskassans överskottsmedel årligen under den tid,

som . kunde bliva erforderlig för dessa kostnaders amortering och förskotterade

medels förräntande, utanordnas ett belopp av högst 10,000

kronor, att på skeende rekvisitioner utbetalas till riksmarskalksämbetet

till ersättande av utav ämbetet förskotterade medel.

Tillika förklarar sig ämbetet, under förutsättning av bifall till

denna hemställan, framdeles skola till Kungl. Maj:t inkomma med förslag

till anskaffande av det kapitalbelopp, som erfordrades för bestridande

av kostnaderna för de ifrågasatta elektrifieringsåtgärderna.

Vidkommande slutligen möjligheten att med djurgårdskassans överskottsmedel

innevarande och följande år bestrida härovan omförmälda,

därtill föreslagna utgifter anför riksmarskalksämbetet följande.

»Djurgårdskassans behållning vid ingången av innevarande år uppgick till

102,956 kronor 44 öre. Om härifrån dragas de belopp, som, enligt vad här ovan

inledningsvis omförmälts, medgivits under innevarande år utgå ur djurgårdskassan,

tillhopa 59,000 kronor, så, lärer återstoden av nämnda behållning jämte de överskottsmedel,

vilka under innevarande år enligt verkställda beräkningar rörande

kassans inkomster och utgifter kunna väntas bliva disponibla utöver djurgårdens

egna behov, säkerligen kunna beräknas komma att under årets lopp uppgå till

sammanlagt omkring kronor 65,000; och skulle alltså, därest riksmarskalksämbetets

här ovan framställda förslag till användande av medel från djurgårdskassan innevarande

år vunne nådigt bifall, vid innevarande års slut behållningen i kassan till

är 1919 kunna beräknas till omkring kronor 43,000; denna behållning jämte under

Riks marskalksämbeiet

angående

djurgårdskassans

ställning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

12 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324.

år 1919 och, såsom med all sannolikhet torde kunna beräknas, även under följande

år uppkommande överskottsmedel synas utan tvivel fullt tillräckliga att därav utbetala

såväl förut i nåder medgivna utbetalningar till gäldande av förskotterade

medel för Ulriksdals restaurering samt till underhåll av Hagaparken som även här

ovan för innevarande och följande år föreslagna utbetalningar.»

Mot förslaget om anvisande av medel från djurgårdskassans överskott

— till samma belopp som för år 1918 — för säkerställande av

Ulriksdals kmigsgårds förvaltning och drift under år 1919 har jag intet

att erinra.

Åven förslaget om åtgärder för anskaffande av elektrisk kraft till

Drottningholms elektricitetsverk samt införande av elektrisk belysning i

vissa till Ulriksdals, Haga och Strömsholms slott hörande lägenheter

och byggnader m. m. synes mig, såsom ägnat att tillgodose ett ur såväl

eldsäkerhets- som andra synpunkter kännbart behov, förtjäna beaktande.

Riksmarskalksämbetets förslag innebär, att kostnadsfrågan skulle —

utan belastande av riksbudgeten — lösas genom upplåning av de för

arbetenas utförande behövliga medlen och dessa medels amortering genom

årliga utbetalningar från djurgårdskassans överskott. En liknande utväg

i avseende å sättet för anskaffandet av de erforderliga medlen, som nu

av riksmarskalksämbetet förordas, har redan förut en gång anlitats för ett

likartat ändamål, nämligen då fråga var om utförande av vissa mera

omfattande reparationsarbeten å Ulriksdals slott. Jämväl i detta fall

föreslog riksmarskalksämbetet, att erforderliga medel skulle få upplånas

för att sedermera amorteras genom årliga utbetalningar från djurgårdskassans

överskottsmedel. Detta förslag föranledde ingen annan erinran

än att, då frågan den 7 april 1916 för Kungl. Maj:t anmäldes, dåvarande

chefen för finansdepartementet, på sätt av det vid propositionen nr 179

till 1916 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden

framgår, såsom sin mening uttalade, att, därest lånevägen behövde

anlitas för uppbringande *av det erforderliga kapitalbeloppet, lånet

borde upptagas av allmänna medel. I enlighet med den av departementschefen

sålunda uttalade åsikten och sedan riksdagen medgivit, att

tilläventyrs upplånade medel finge amorteras genom årliga avbetalningar

ur djurgårdskassans överskott, har i detta fall saken så ordnats, att

riksmarskalksämbetet av Kungl. Maj:t bemyndigats att upplåna det

erforderliga kapitalbeloppet ur den under statskontorets förvaltning stående

djurgårdsfonden, varjämte närmare föreskrifter av Kungl. Maj:t

meddelats angående förräntningen och återbetalningen av sagda belopp.

Åven i nu förevarande fäll synes mig, därest det erforderliga

kapitalet skall anskaffas genom upplåning, lånet såvitt möjligt böra upp
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 324.

tagas av allmänna medel. Härvid läge närmast till hands att anlita

djurgårdsfonden. Betänkligheter kunna emellertid förefinnas mot att för

detta ändamål binda ett så avsevärt belopp av fondens tillgångar; och

är jag för dagen icke beredd att uttala mig om sättet för de erforderliga

lånemedlens anskaffande. Med det närmare ordnandet av lånefrågan torde

ock lämpligast böra anstå, till dess riksmarskalksämbetet inkommit med

det förslag rörande sättet för kapitalanskaffningen, som ämbetet i sin

förberörda skrivelse av den 28 mars 1918 ställt i utsikt.

Mot de av riksmarskalksämbetet framlagda beräkningarna rörande

kostnaderna för de ifrågasatta elektrifieringsarbetena har jag intet att

erinra. Jag anser mig endast, i anledning av vad ståthållarämbetet å

Strömsholms slott anfört i fråga om vissa bostadsinnehavares skyldighet

att bestrida kostnaderna för armatur och glödlampor, höra anmärka, att

denna omständighet, med hänsyn till de relativt obetydliga belopp, vartill

dessa bostadsbidrag kunna belöpa sig, samt de osäkra prisförhållandena

över huvudtaget, icke synes mig böra föranleda någon minskning

i det beräknade totala kostnadsbeloppet, 100,000 kronor.

Att, på sätt riksmarskalksämbetet förutsätter, för ett antal år framåt

binda djurgårdskassau vid årliga utbetalningar till det avsevärda beloppet

av 10,000 kronor för amortering av det kapitalbelopp, som skulle upplånas,

kan jag, oaktat de upplysningar, som av ämbetet lämnats rörande

djurgårdskassans ställning och beräknade behållning, endast med tvekan

förorda. Då det emellertid synes mig vara av nu rådande förhållanden

påkallat att vidtaga de ifrågasatta elektrifieringsåtgärderna, finner jag

mig dock kunna tillstyrka framställning till riksdagen i överensstämmelse

med riksmarskalksämbetets f örslag. Huru många år som vid en årlig inbetalning

av 10,000 kronor kunna åtgå för amortering av hela det beräknade

kostnadsbeloppet, 100,000 kronor, är givetvis beroende av den

räntefot, till vilken lånet kan erhållas, och låter sig alltså icke på förhand

säga.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

att av djurgårdskassans överskottsmedel må utbetalas

dels under år 1919

till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning

och drift högst ................................................... kronor 12,000: —

dels ock under innevarande år samt därefter tillsvidare årligen

under erforderlig tid

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 287 höft. (Nr 324.)

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 324.

för anskaffande av elektrisk kraft till Drottningsholms elektricitetsverk

samt anordnande av elektrisk belysning i vissa till Ulriksdals, Haga

och Strömsholms slott hörande Lägenheter och byggnader m. in. intill ett

sammanlagt belopp av 100,000 kronor ävensom till gäldande av ränta

härå, i den mån medel för ändamålet av riksmarskalksämbetet upplånats,

ett belopp av högst.............................................................. kronor 10,000: —.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däruti statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Magt Konungen bifalla; och skulle

proposition i ämnet till riksdagen avlåtas av den lydelse,

bil. litt. . . . till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Östergren.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS- BOKTRYCKEIU-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:254 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition angående användande av överskott i djurgårdskassan för vissa anläggningar vid Drottningholms, U s. 3 i texten
  2. SU 1918:126 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående användande av överskott i djurg&rdskassan för vissa anläggningar vid Drottningholms, Ulriksdals, Hag s. 1 i texten