Angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark
5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:35, Angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan mark
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 35.
Nr 35.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående avstående
i vissa fall av mark från kronoegendomar eller
upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till sådan
mark; given Stockholms slott den 21 december 1917''.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
att för tiden intill den 1 juli 1919
dels medgiva,
att, då för ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande lag om
expropriation annan än kronan kan förpliktas avstå fastighet eller upplåta
nyttjanderätt eller servitutsrätt därtill, erfordras, att kronan tillhörig
mark tages i anspråk, Kungl. Maj:t må äga, utan riksdagens hörande i
varje särskilt fall, förordna om avstående av marken eller upplåtande
av nyttjanderätt eller servitutsrätt till densamma;
dels ock besluta:
l:o) att för mark eller särskild rätt, som sålunda avstås eller
upplåtes, lösen eller ersättning skall med nedan angivna undantag utgå
efter ty i lagen om expropriation är föreskrivet och till beloppet bestämmas,
då jordområde, som skall avstås eller vartill särskild rätt skall
upplåtas, är obebyggt och understiger 5 hektar samt Kungl. Maj:t finner
skäligt sådant medgiva, av tre gode män, av vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande
i länet och sökanden, var för sig, utse en och domaren
i orten den tredje, samt i annat fall av sådan nämnd, som omförmäles
i berörda lag;
2:o) att i fråga om mark, som är avsedd att användas för framdragande
av elektrisk ledning, utom vad under l:o) stadgas, jämväl
föreskrifterna i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse;
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 satnl. 32 käft. (Nr 35.)
1
2
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 35.
3:o) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person eller
bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock må,
där så prövas lämpligt och utan avseende därå, om för järnvägens anläggning
statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgiva, att mark,
som står under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon av
de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade kronoegendomar,
vilka icke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshus fond, avstås utan annan
ersättning till kronan, än att, därest och i den mån å marken växande
skog ingår i överlåtelsen och Kungl. Magt icke finner skäl annorlunda
medgiva, ersättning för sådan skog skall utgå efter Kungl. Maj :ts
bestämmande, än även tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen
begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott
jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
4:o) att jämväl i övrigt, då fråga allenast är om begagnande av
mark för ändamål, som förut nämnts, utan att marken avstås, det må
ankomma på Kungl. Magt att, där omständigheterna därtill föranleda,
medgiva undantag från den under l:o) angivna regel; samt
5:o) att vad sålunda stadgats icke har avseende å de i 1 kap. 14
och 18 §§ av lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad berörda
fall.
Kungl. Magt förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest
städse välbevågen.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Kiingl. Maj:tx Nåd. Proposition Nr 35.
3
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
december 1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Branting,
Nilson,
Löfgren,
friherre PäLMSTIERNA,
Rydén,
Undén.
Efter gemensam beredning med cheferna för lantförsvars-, civiloch
ecklesiastikdepartementen anförde departementschefen, statsrådet
Petersson:
I anledning av Kungl. Maj:ts den 19 december 1916 till riksdagen
avlåtna proposition, nr 18, har 1917 års riksdag enligt skrivelsen nr
297 den 9 juni 1917 för tiden intill den 1 juli 1918 dels medgivit, att,
då för allmänt ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande författning
enskild man, menighet eller inrättning kan förpliktas avstå eller
upplåta jord eller lägenhet, erfordras, att staten tillhörig mark avstås
eller upplåtes, Kungl. Maj:t må äga, utan riksdagens hörande i varje
särskilt fall, förordna om markens avstående eller upplåtande; dels och
fattat beslut angående lösen för dylik mark m. m.
4
Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 35.
Ett liknande medgivande synes böra hos riksdagen äskas för ytterligare
ett års tid från och med den 1 juli 1918. Enär förordningen
den 14 april 1866 angående jords eller lägenhets avstående för allmänt
behov numera ersatts av lagen om expropriation den 12 maj 1917, som
träder i kraft den 1 januari 1918, samt jämväl lagen den 31 augusti 1907 om
stadsplan och tomtindelning upphör att gälla med utgången av innevarande
år och ersättes av lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad,
böra härav påkallade jämkningar i avfattningen av nu gällande bestämmelser
äga rum. För övrigt hava även vissa andra redaktionella ändringar
i bestämmelserna ansetts böra vidtagas.
På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte i
proposition föreslå riksdagen att för tiden intill den 1 juli 1919
dels medgiva,
att, då för ändamål, för vars tillgodoseende enligt gällande lagom
expropriation annan än kronan kan förpliktas avstå fastighet eller
upplåta nyttjanderätt eller servitutsrätt därtill, erfordras, att kronan tillhörig
mark tages i anspråk, Kungl. Maj:t må äga, utan riksdagens
hörande i varje särskilt fall, förordna om avstående av marken eller
upplåtande av nyttjanderätt eller servitutsrätt till densamma;
dels ock besluta:
l:o) att för mark eller särskild rätt, som sålunda avstås eller
upplåtes, lösen eller ersättning skall med nedan angivna undantag utgå
efter ty i lagen om expropriation är föreskrivet och till beloppet bestämmas,
då jordområde, som skall avstås eller vartill särskild rätt skall
upplåtas, är obebyggt och understiger fem hektar samt Kungl. Maj: t
finner skäligt sådant medgiva, av tre gode män, av vilka Kungl. Maj:ts
befallningshavande i länet och sökanden, var för sig, utse en och
domaren i orten den tredje, samt i annat fall av sådan nämnd, som
omförmäles i berörda lag;
2:o) att i fråga om mark, som är avsedd att användas för framdragande
av elektrisk ledning, utom vad under l:o) stadgas, jämväl föreskrifterna
i lagen den 27 juni 1902, innefattande vissa bestämmelser
om elektriska anläggningar, skola lända till efterrättelse;
3:o) att, där Kungl. Maj:t lämnat kommun, enskild person eller
bolag tillstånd att inom riket anlägga järnväg, Kungl. Maj:t ock må,
där så prövas lämpligt och utan avseende därå, om för järnvägens
anläggning statsbidrag åtnjutes eller icke, ej mindre medgiva, att mark,
som står under kronans omedelbara disposition eller tillhör någon av
de under bruk och bergverk för nödigt skogsfång upplåtna allmänningar
eller någon av de genom domänstyrelsens försorg utarrenderade krono
-
Kungi. Maj-.ts Nåd. Proposition Nr 35. 5
egendomar, vilka ieke upplåtits till förenade mötespassevolanskassornas
fond, stuterierna eller Vadstena krigsmanshusfond, avstås utan annan
ersättning till kronan, än att, därest och i den mån å marken växande
skog ingår i överlåtelsen och Kungl. Maj:t icke finner skäl annorlunda
medgiva, ersättning för sådan skog skall utgå efter Kungl. Maj:ts
bestämmande, än även tillåta vederbörande att kostnadsfritt för anläggningen
begagna sådana å kronans ägor belägna kalk- och stenbrott
jämte grustäkter, som kunna vara disponibla;
4:o) att jämväl i övrigt, då fråga allenast är om begagnande av
mark för ändamål, som förut nämnts, utan att marken avstås, det må
ankomma pa Kungl. Maj:t att, där omständigheterna därtill föranleda,
medgiva undantag från den under l:o) angivna regel; samt
5:o) att vad sålunda stadgats icke har avseende å de i 1 kap. 14
och 18 §§ av lagen den 12 maj 1917 om fastighetsbildning i stad berörda
fäll.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan blev av Hans Maj:t Konungen bifallen; och
skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga . . .
till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Eric Paulson.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 32 höft. (Nr 35.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1918:291 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt e s. 7 i texten
- JoU 1918:41 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående i vissa fall av mark från kronoegendomar eller upplåtande av nyttjanderätt eller servitut s. 7 i texten