Angående avstående av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven, som tillkommer kyrkoherdebostället 1/12 mantal eller 80 öre skatt Östra Båda i Norra Råda socken
1918-04-26 · 9 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 5 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:351, Angående avstående av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven, som tillkommer kyrkoherdebostället 1/12 mantal eller 80 öre skatt Östra Båda i Norra Råda socken
Dokumentets text
1
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.
Nr 351.
Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående avstående
av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven,
som tillkommer kyrkoherdebostället 1/12 mantal eller
80 öre skatt Östra Båda i Norra Råda socken; given
Stockholms slott den 26 april 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
för sin del medgiva,
att den rätt till grund, vatten, holmar och strömfall i Klarälven,
som må tillkomma kyrkoherdebostället 1/12 mantal eller 80 öre skatt östra
Råda litt. B i Norra Råda socken, må till Uddeholms aktiebolag avstås
mot ett vederlag av 60,000 kronor.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.
nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Värner Rydén.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt 311 käft. (Nr 351.)
1
2
Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
ende"av^den Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Rydén anförde följande:
rätt till vat- Genom beslut den 13 april 1883 förordnade Kung!. Maj:t, att
Ekshärads pastorat skulle efter dåvarande kyrkoherdens och sockenaiyen,
tom adjunktens avgång delas i två konsistoriella gäll, varav det ena skulle betiiikommer
stå av Råda och Sunnemo församlingar med Gustaf Adolfs kapell. Därbostället
^ vid föreskrevs tillika, att åt kyrkoherden i Råda pastorat skulle genom för“a
öre1 skau sairdingens försorg anskaffas lämpligt beläget boställe, vilket av församöstrarlRåda
i lingen skulle förses med erforderlig åbyggnad, ävensom medgavs, att till
So"ckenåda un^ersföd vid inköpet av kyrkoberdebostället i Råda församling från
soc en. prästerskapets löneregleringsfond finge under visst villkor utgå högst
30,000 kronor.
Genom för ändamålet utsedda kommitterade inköpte därefter Råda församling,
under förutsättning av Kungl. Maj:ts bifall, från Uddeholms aktiebolag
enligt köpekontrakt av den 22 mars 1900 för 20,000 kronor »76 öre
12 penningar skatt i hemmanet östra Råda i Norra Råda socken, omfattande
18 hektar 40 ar inägojord samt 68 hektar 61 ar 6 kvadratmeter avrös
-
3
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.
ningsjord, allt i enlighet med bilagda av ingeniör Aug. Hagberg under
år 1899 upprättade kartor och beskrivningar».
•Församlingen anhöll därefter hos Kungl. Maj:t om godkännande av
den sålunda inköpta fastigheten såsom kyrkoherdeboställe i pastoratet. . I
ärendet infordrades yttrande av bl. a. lantmäteristyrelsen, som därvid
framhöll, att enligt vad som framgick av i ärendet ingivna kartor och
beskrivningar — varibland befunno sig de i köpekontraktet åberopade
det försålda områdets areal översteg den i samma kontrakt angivna. Genom
nådigt brev den 8 mars 1901 fann Kungl. Maj:t gott att såsom boställe
åt kyrkoherden i Norra Råda församling godkänna omförmälda,
villkorligt inköpta andelar av hemmanet östra Råda, sådana samma andelar
blTvit avfattade å de av Hagberg upprättade kartorna, dock med förbehåll
— tydligen med hänsyn till vad lantmäteristyrelsen anfört i ärendet
— att genom tillägg till’ köpehandlingen uttryckligen förklarades, att
nyss omförmälda kartor skulle i fråga om andelarnas storlek, läge och
gränser lända till efterrättelse samt under villkor i övrigt att genom ägostyckning
på församlingens bekostnad skulle bestämmas mantalets fördelning
mellan, å ena sidan, de till boställe inköpta omradena och, å andra
sidan, de i köpet icke inbegripna delarna av själva stamhemmanet.
Efter ansökan av Uddeholms aktiebolag förordnades därefter kommisr
sionslantmätaren L. J. Stenberg »att vidtaga laga ämbetsåtgärder i enlighet
med» berörda nådiga brev. I anledning härav verkställde Stenberg
under åren 1901 — 1902 och år 1904 å hemmanet ägostyckning, som av
vederbörande ägodelningsrätts ordförande i laga ordning fastställdes den 5
mars 1905, och vann fastställelsen laga kraft.
Genom ägostyckningen utlades hemmanet Östra Råda i två lotter,
varav lotten litt. Å utgjorde bolagets andel i hemmanet och lotten litt. B,
som bestod av ett inägo- och ett skogsskifte, kyrkoherdeboställets. Därjämte
avsattes, på sätt protokollet angående förrättningen och ägostyckningsbeskrivningen
närmare utvisar, såsom samfälligheter för båda lotternas
gemensamma behov ett det odelade hemmanet tillhörigt vattenområde
i Klarälven. Vid förrättningen fördelades hemmanets skattetal så, att boställsdelen
åsattes */12 mantal eller 80 öre skatt och återstoden av hemmanet
1 l/x2 mantal eller 880 öre skatt.
Genom denna förrättning tilldelades alltså bostället x/12 av det odelade
hemmanets vattenområde i Klarälven.
Sedan förrättningen vunnit laga kraft, utfärdade Uddeholms aktiebolag
den 13 maj 1905 till Råda pastorat köpebrev å den försålda fastigheten,
varvid i enlighet ined föreskrifterna i berörda nådiga brev samt
ägostyckningsförrättningens resultat i köpebrevet angavs, att bolaget upp
-
4
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.
lät och försålde »80 öre skatt frälse Östra Råda..., vilken försålda egendom
till storlek, läge och gränser närmare bestämmes genom av ino-enjör
Aug. Hagberg år 1899 upprättade kartor . . .».
Pastoratet erhöll sedermera den 2 juni 1905 lagfart å hemmanslotten
80 öre skatt Östra Råda litt. B.
Sedan Råda församling å bostället uppfört laga hus till en bokförd
kostnad av^ 56,976 kronor, medgav Kungl. Maj:t genom nådigt brev den
5 juli 1907, att såsom bidrag till inköpet och bebyggandet av sagda boställe
finge ur prästerskapets löneregleringsfond utbetalas förénämnda
belopp, 30,000 kronor.
Det vatten i Klarälven, som vid berörda ägostyckning undantagits för gemensamt
behov, hänför sig till följande sex vattenfall, nämligen Edsforsen, Skogsforsen,
Lyckforsen, Storsandsforsen, Lillmyrsforsen och Krakerudsforsen.
Fallhöjd och hästkraftantal beträffande vart och ett av dessa fall framhår av
nedanstående, enligt av bolaget lämnade uppgifter, uppgjorda tablå:
Fallhöjd.
Except.
lågv.
H ä s t k r
Vanl. lågv.
f t a n t a
Medelv.
1.
Krakeruds
silt byggnad s- vatten».
Edsforsen ...........................
7,6
760
2,280
4,020
6,830
Skogsforsen .........................
9,28
928
2,780
4,920
8,350
Lyckforsen.............................
0,44
44
132
232
395
Storsandsforsen ....................
3,7 6
376
1,120
1,980
3,380
Lillmyrsforsen..............
1,4
140
420
740
1,260
Krakerudsforsen ....................
5,36
645
1.980
3,500
5,650
Av dessa fall är Lillmyrsforsen helt belägen inom hemmanet Östra Rådas område^
nämligen emellan de vid ägostyckningen med litt. A. och litt. B. betecknade
områden. Beträffande Storsandsforsen kan någon ringa del av vattenkraften i detta
fall anses. belöpa a berörda litt. B, men omslutes fallet i övrigt på bägge sidor av
ägor tillhörande litt. A. Rörande samtliga övriga fyra fall, Edsforsen, Skogsforsen,
Lyckforsen och Krakerudsforsen, höra de intill dem på ena sidan stötande stränder till
hemmanet Ostra Råda, varemot motliggande stränder tillhöra andra hemman. Kyrkoherdebostället
yi2 mantal Östra Råda skulle alltså äga V12 av hela vattenkranen i
Lillmyrsforsen och Storsandsforsen samt V24 av hela vattenkraften i övriga fyra vattenfall.
På bostället skulle sålunda enligt ägostyckningen belöpa vid medelvatten 755
hästkrafter och vid beräkneligt »utbyggnadsvatten» 1,271 hästkrafter.
På Uddeholms aktiebolags anhållan hölls av Älvdals härads tingslags
häradsrätt den 11 december 1916 syn för uppförande av en nybyggnad
i Krakerudsforsen. Vid denna syneförrättning närvar advokatfiskal i
kammarkollegium och framställde därvid — dock med hänsyn till gällande
rättsregler utan att bestrida bolagets anhållan om byggnadslov — på
-
5
KlingI. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 351.
stående om att kyrkoherdebostället Östra Råda litt. B skulle anses för
det vid nämnda ägostyckning åsätta mantal äga del i det Klarälvens vatten
vid det intill älven stötande, bolaget bibehållna område av hemmanet
östra Råda litt. A, som före ägostyckningen tillkommit döt odelade hemmanet.
Bostället skulle alltså enligt ägostyckningen äga V24 av hela
vattenkraften i Krakerudsforsen. Genom häradsrättens samma dag meddelade
lagakraftvunna utslag erhöll bolaget tillstånd att vid Krakerudsforsen
uppföra dammbyggnad av viss beskaffenhet.
Med anledning av vad vid denna syn förekommit rörande, äganderätten
till ovanberörda forsar i Klarälven har nu Uddeholms aktiebolag i
en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 10 april 1917 anfört huvudsakligen
följande:
Bolaget, som vore den största jordägaren inom Råda församling, hade
försålt ifrågavarande jordarealer uteslutande för att kyrkoherden i pastoratet
skulle kunna beredas ett lämpligt beläget boställe. Bolaget hade
därvid avsett, att i köpet skulle ingå allenast de i köpeavtalen angivna
jordarealerna, men däremot aldrig haft en tanke på att med sagda jordarealer
skulle följa någon andel i det odelade hemmanets vattenrätt i
Klarälven, som för bolaget ägde den största betydelse och vars utnyttjande
utgjorde en väsentlig betingelse för bolagets vidare utveckling. Vid
köpets avslutande hade icke förts någon underhandling om boställets andel
i någon slags vattenrätt, och sådan rätt var ej heller av pastoratet ifrågasatt
eller avsedd, till bevis varom bolaget åberopade vid ansökningen fogade
särskilda intyg av de tre då ännu kvarlevande, varibland två bolagets
förutvarande disponenter, utav de sex personer, vilka vid köpet representerat
församlingen. Enligt bolagets förmenande kunde icke heller genom
de utfärdade köpehandlingarna ifrågavarande vattenrätt anses hava avhänts
bolaget. Bolaget hölle också före, att någon dylik rätt ej heller tillförts
bostället genom berörda ägostyckningsförrättning, som bolaget ansåge vara
behäftad med vissa angivna olagligheter, och varigenom för allt fall äganderätten
till sagda, därvid såsom samfällighet avsatta, vatten- och strömfall
icke kunde, på sätt från kronans sida yrkats, anses hava överflyttats å
bostället. -— För bolaget vore det givetvis av den största vikt, att utan
dröjsmål obehindrat kunna utnyttja ifrågavarande vattenfall för att kunna
tillfredsställa det alltmer stigande behovet av drivkraft för bolagets olika
industrier, vilka just under rådande tidsförhållanden befunne sig i den
kraftigaste utveckling.
Under åberopande av vad bolaget i ansökningen anfört, anhöll därför
bolaget, att Kungl. Maj:t täcktes förklara, att Kungl. Maj:t och kronan på
Uddeholms
aktiebolags
ansökning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Över ansökningen
avgivna
yttranden.
b Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.
grund av ovan omförmälda, utav bolaget gjorda försäljning av vissa jordområden
av hemmanet Östra Råda till kyrkoherdeboställe i Råda pastorat
och den i anledning därav verkställda ägostyckningen å hemmanet icke
hade några anspråk på andel i vatten och vattenfall i Klarälven inom och
invid nyssnämnda hemman.
Över denna ansökning hava, på sätt i det följande omförmäles, yttranden
avgivits av vederbörande myndigheter.
Arrendatorn av bostället har förklarat sig icke göra några invändningar
eller framställa några anspråk på grund av bolagets anläo-o-ningar
i Krakerudsforsen.
hona Rada, Sunnemo och Gustav Adolfs församlingars pastorat
har å kyrkostämma den 6 maj 1917 beslutat förklara, att Råda pastorat
på grund av omförmälda försäljning och ägostyckning icke kunde anses
hava avsett att förvärva någon rätt till andel i'' vatten eller vattenfall i
Klarälven, ävensom tillstyrka bifall till Uddeholms aktiebolags förevarande
ansökning.
Kyy kohei den i pastoratet och domkapitlet i Karlstad hava däremot
ansett, att frågan om boställets vattenrätt är tvistig och bör hänskjutas
till domstols prövning, samt därför avstyrkt bifall till ansökningen. ''
Kontraktsprosten och Kungl. Maj ds befallning skavande i Värmlands
län hava tillstyrkt bifall till bolagets framställning.
Kärn mara dvoka tfiskalsämbetet har i yttrande av den 31 augusti 1917
anfört, bl. annat, att ämbetet, i enlighet med vad ämbetet vid förenämnda
syn gjort gällande, ansåge, att Kungl. Maj:t och kronan äger fullgiltig anledning
att gorå anspråk på delaktighet i förenämnda sex vattenfall. Med
hänsyn emellertid till vad i ärendet förekommit ansåg sig ämbetet icke
böra motsätta sig, att bolagets ifrågavarande framställning vunne det avseende,
vartill Kungl. Maj:t, i betraktande av, bland annat, i ärendet anförda
förhållanden, skulle kunna finna omständigheterna föranleda.
Kammarkollegium har i underdånigt utlåtande den 27 september 1917
yttrat, att kollegium visserligen hölle före, att till bostället på grund av
ifrågakomna, den 5 mars 1905 fastställda ägostyckning och det därefter
av bolaget den 13 maj 1905 utfärdade köpekontrakt måste anses höra 1/1S
av det odelade hemmanets vattenrätt i Klarälven. Kollegium ansåge sig
dock icke böra avstyrka, att kronan för sin del avstode från anspråk på
samma vattenrätt. r
Justitiekansler sämbetet har i underdånigt utlåtande den 6 oktober
1917 lika med kammarkollegium funnit, att till bostället måste anses höra
del uti ifrågavarande vatten och strömfall i Klarälven, och har ej heller
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351. •
haft något att erinra mot att kronan för sin del avstode från anspråk på
samma vattenrätt. För sådant avstående syntes emellertid fordras samtycke
av riksdagen och kyrkomötet.
I underdånigt utlåtande den 8 mars 1918 har slutligen vattenfallsstyrelsen,
vars yttrande avgivits av generaldirektören F. V. Hansen samt
ledamöterna C. J. Magnell och D. Broström under förmälan att styrelsen
icke ansett sitt uppdrag innefatta bedömande av huruvida ett utkrävande
av någon köpeskilling för den ifrågavarande vattenkraften kan anses
skäligt eller icke — uttalat sig rörande det värde, som lämpligen borde
åsättas den vattenrätt, som må tillkomma bostället, och därvid anfört
följande:
Naturkraftens värde är givetvis i hög grad beroende på huruvida svårigheterna
vid och kostnaderna för ett falls bebyggande äro stora eller små. För att fa en föreställning
om dessa faktorer beträffande Rådafallen har vattenfallsstyrelsen låtit genom
en av sina ingenjörer besiktiga desamma. I avseende pa fallens natur konstaterades,
att desamma äro jämförelsevis gynnsamma för utbyggnad och torde kunna betygsättas
såsom genomsnittsgoda. Åren 1912 och 1913 av bolaget uppgjorda kostnadsberäkningar
visa, att kraften ur Krakeruds-, Storsands-, Lillmyrs- och Lyckforsarna, vilka nu äro
under byggnad, skulle komma att betinga en anläggningskostnad av omkring 132
kronor per elektrisk hästkraft, under det att motsvarande siffra för Skogs- och Edsforsarna,
som först längre fram skola utbyggas, vore 154 kronor. själva verket torde
anläggningskostnaderna per hästkraft nu hava stigit 2 1/2 å 3 gånger eller till 330 a
400 kronor för det förra och 385 å 460 kronor för det senare fallkomplexet. Med
hänsyn till dessa relativt höga byggnadskostnader och med hänsyn till att Rädafallens
kraft lär avses för i huvudsak elektrokemisk industri, torde något högre värde än
ett vanligt medeltalsvärde för naturkraften knappast kunna åsättas ifrågavarande naturkraft,
åtminstone ej den, som nu utbygges. För Skogs- och Edsforsarna hunna måhända
påräknas mera normala utbyggnadskostnader, om de ej tillgodogöras förrän längre fram.
Utgår man nu fiån ett sådant medeltalsvärde som övre gräns, kan följande beräkning
uppställas. Medelvärdet av naturkraften vid utbyggda vattenfall kunde före
kriget uppskattas till omkring 75 kronor per utbyggd hästkraft. Räknar man med
denna siffra, skulle värdet av kyrkoberdeboställets andel bliva 75X 1,271 = 95,000 kronor,
vilken siffra måste diskonteras för att motsvara nutidsvärdet.
Antager man, att Krakeruds—p Storsands- -p Lillmyrs—(- Lyckforsarna, vilka föi
närvarande äro under utbyggnad, och i vilka forsar kronans andel i den bil utbyggnad
avsedda kraften utgör 639 hästkrafter, bliva färdiga för drift inom tva ar, blir nutidsrärdet
av kronans andel i nämnda forsar 0,89 X 639 X 75 = 42,500 kronor. Antager
man vidare, att Skogsforsen + Edsforsen, i vilka kronans andel av den till utbyggnad
avsedda kraften utgör 632 hästkrafter, komma att vara utbyggda om 10, resp. 15 år,
blir nutidsvärdet av kronans andel i nämnda forsar 0,61 X 632 X 75 = 28,800, resp.
0,4 8 X 632 X 75 = 22,700 kronor. Totala värdet av kronans samtliga andelar skulle
enligt dessa förutsättningar uppgå till 71,300, resp. 65,200 kronor, allt räknat efter
5 % räntefot.
Såsom resultat av de uppskattningar, som sålunda gjorts, far vattenfallsstyrelsen
såsom sin åsikt uttala, att den kyrkoherdebostället tilläventyrs tillkommande vatten
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Uddeholms
aktiebolags
köpeanbud.
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 351.
rätten torde kunna åsättas ett värde av 60,000-70,000 kronor, om kronans andelar i
fallen kunde självständigt utbyggas. Då detta dock ej här är händelsen, torde man
knappast kunna komma till ett högre värde än 60,000 kronor.
Härefter har Uddeholms aktiebolag i en den 20 mars 1918 daolecknad
skrivelse gjort följande köpeanbud:
På förekommen anledning och enär det är av intresse för bolaget att få de i
berörda underdåniga skrivelse omförmälda förhållanden snarast möjligt ordnade, får
bolaget härmed förklara, att, därest Kungl. Maj:t, efter inhämtande av vederbörligt
medlande av riksdag och kyrkomöte, genom beslut meddelat senast den 31 juli 1918
förklarar, att Kungl. Maj:t och kronan avstå från alla anspråk på äganderätten till
. 1 grun<b holmar och vattenfall i Klarälven, som på grund av berörda
försäljning och därpa följande ägostyckniug må tillkomma kyrkoherdebostället för
namnda pastorat, bolaget är villigt att såsom vederlag härför till Kun<d. Makt och
tronan utgiva ett belopp av sextiotusen (60,000) kronor.
Såsom förutsättning för utbetalande av omförmälda belopp gäller emellertid, att
Kungl. Maj:t tillforbinder kronan att göra de förklaranden och vidtaga de åtgärder, som må
efinnas erforderliga för att bolagets äganderätt till ifrågavarande andel i grund, vatten,
holmar och vattenfall i Klarälven skall bliva säkerställd i rättsligt betryggande former!
Såsom den i ärendet förebragta utredningen giver vid handen, torde
det vara tvivelaktigt, huruvida vid avslutande av det köpeavtal, genom
\ liket hemmanet 1 mantal östra Råda avhändes Uddeholms aktiebolag
avsikten varit, att köpet skulle innefatta jämväl rätten till vatten och
strömfall. På grund av vad kammarkollegium och dess advokatfiskalsämbete
samt j ustitiekanslersämbetet anfört, torde det emellertid få anses, att
nämnda rätt tillkommer kyrkoherdebostället i fråga. För Uddeholms aktiebolag
år det tydligen med hänsyn till ett ekonomiskt utnyttjande av
ovan angivna vattenfall utav stor betydelse att få återförvärva boställets
andelar i desamma. Då dessa andelar, på sätt vattenfallsstyrelsen erinrat,
icke kunna självständigt utbyggas, torde det jämväl för boställets del vara
förmånligt, att en försäljning av andelarna äger rum. Med hänsyn till
vad i saken förekommit och då bolagets framställning, sådan den numera
föreligger, avser att mot ett, enligt vattenfallsstyrelsens beräkning, emot
vilken jag icke har något att erinra, andelarnas värde motsvarande \Tederla°- återköpa samma andelar, finner jag mig böra tillstyrka avlåtande av
proposition i ämnet till riksdagen om godkännande av bolagets förenämnda
( en 30 mars 1918 avgivna anbud. Lämnas dylikt godkännande av riksdagen,
torde enahanda framställning böra göras till nästinstundande
kyrkomöte.
liden för giltigheten av den för prästerskapet i Norra Råda pastorat
gällande löneregleringsresolution av den 13 april 1883 utgår den 30 april
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.
1933, såvida ej enligt 2 § i lagen den 9 december 1910 om indragning
till statsverket av prästerskapets tionde samt om ersättning därför Konungen
förordnar, att sagda lönereglering dessförinnan skall upphöra att gälla.
Så länge nämnda resolution ännu är gällande, lär räntan å ifrågavarande
vederlagsinedel få uppbäras av vederbörande innehavare av kyrkoherdetjänsten
i Norra Råda församling, varemot, så snart ny lönereglering enligt
lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910
träder i tillämpning för församlingen, nämnda ränteavkornst hemfaller under
föreskrifterna i 19 § 2 eller 3 mom. sagda lag. I vad mån jämlikt bestämmelserna
i sistnämnda samt i 21 § samma lag vid berörda tidpunkt
den ifrågavarande avkomsten kan komma pastoratet eller kyrkofonden till
godo lär icke nu kunna närmare angivas.
På grund av det anförda hemställer jag alltså, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen för sin del medgiva,
att den rätt till grund, vatten, holmar och stömfall
i Klarälven, som må tillkomma kyrkoherdebostället
i/12 mantal eller 80 öre skatt Östra Råda litt. B i Norra
Råda socken, må till Uddeholms aktiebolag avstås mot
ett vederlag av 60,000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt
biträddes av statsrådets övriga ledamöter, och behagade
Hans Maj:t Konungen härtill lämna bifall samt
förordna, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet.
Gustaf Florin.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 311 käft. (Nr 351.)
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1918:260 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven, som tillkommer kyrkoherd a1 i texten
- JoU 1918:93 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven, som tillkommer kyrkoherdebostället Via a1 i texten