Sök i Ratio Lex

Angående avstående av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven, som tillkommer kyrkoherdebostället 1/12 mantal eller 80 öre skatt Östra Båda i Norra Råda socken

1918-04-26 · 9 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 5 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:351, Angående avstående av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven, som tillkommer kyrkoherdebostället 1/12 mantal eller 80 öre skatt Östra Båda i Norra Råda socken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

1

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.

Nr 351.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående avstående

av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven,

som tillkommer kyrkoherdebostället 1/12 mantal eller

80 öre skatt Östra Båda i Norra Råda socken; given

Stockholms slott den 26 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

för sin del medgiva,

att den rätt till grund, vatten, holmar och strömfall i Klarälven,

som må tillkomma kyrkoherdebostället 1/12 mantal eller 80 öre skatt östra

Råda litt. B i Norra Råda socken, må till Uddeholms aktiebolag avstås

mot ett vederlag av 60,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt 311 käft. (Nr 351.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

ende"av^den Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Rydén anförde följande:

rätt till vat- Genom beslut den 13 april 1883 förordnade Kung!. Maj:t, att

Ekshärads pastorat skulle efter dåvarande kyrkoherdens och sockenaiyen,

tom adjunktens avgång delas i två konsistoriella gäll, varav det ena skulle betiiikommer

stå av Råda och Sunnemo församlingar med Gustaf Adolfs kapell. Därbostället

^ vid föreskrevs tillika, att åt kyrkoherden i Råda pastorat skulle genom för“a

öre1 skau sairdingens försorg anskaffas lämpligt beläget boställe, vilket av församöstrarlRåda

i lingen skulle förses med erforderlig åbyggnad, ävensom medgavs, att till

So"ckenåda un^ersföd vid inköpet av kyrkoberdebostället i Råda församling från

soc en. prästerskapets löneregleringsfond finge under visst villkor utgå högst

30,000 kronor.

Genom för ändamålet utsedda kommitterade inköpte därefter Råda församling,

under förutsättning av Kungl. Maj:ts bifall, från Uddeholms aktiebolag

enligt köpekontrakt av den 22 mars 1900 för 20,000 kronor »76 öre

12 penningar skatt i hemmanet östra Råda i Norra Råda socken, omfattande

18 hektar 40 ar inägojord samt 68 hektar 61 ar 6 kvadratmeter avrös
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.

ningsjord, allt i enlighet med bilagda av ingeniör Aug. Hagberg under

år 1899 upprättade kartor och beskrivningar».

•Församlingen anhöll därefter hos Kungl. Maj:t om godkännande av

den sålunda inköpta fastigheten såsom kyrkoherdeboställe i pastoratet. . I

ärendet infordrades yttrande av bl. a. lantmäteristyrelsen, som därvid

framhöll, att enligt vad som framgick av i ärendet ingivna kartor och

beskrivningar — varibland befunno sig de i köpekontraktet åberopade

det försålda områdets areal översteg den i samma kontrakt angivna. Genom

nådigt brev den 8 mars 1901 fann Kungl. Maj:t gott att såsom boställe

åt kyrkoherden i Norra Råda församling godkänna omförmälda,

villkorligt inköpta andelar av hemmanet östra Råda, sådana samma andelar

blTvit avfattade å de av Hagberg upprättade kartorna, dock med förbehåll

— tydligen med hänsyn till vad lantmäteristyrelsen anfört i ärendet

— att genom tillägg till’ köpehandlingen uttryckligen förklarades, att

nyss omförmälda kartor skulle i fråga om andelarnas storlek, läge och

gränser lända till efterrättelse samt under villkor i övrigt att genom ägostyckning

på församlingens bekostnad skulle bestämmas mantalets fördelning

mellan, å ena sidan, de till boställe inköpta omradena och, å andra

sidan, de i köpet icke inbegripna delarna av själva stamhemmanet.

Efter ansökan av Uddeholms aktiebolag förordnades därefter kommisr

sionslantmätaren L. J. Stenberg »att vidtaga laga ämbetsåtgärder i enlighet

med» berörda nådiga brev. I anledning härav verkställde Stenberg

under åren 1901 — 1902 och år 1904 å hemmanet ägostyckning, som av

vederbörande ägodelningsrätts ordförande i laga ordning fastställdes den 5

mars 1905, och vann fastställelsen laga kraft.

Genom ägostyckningen utlades hemmanet Östra Råda i två lotter,

varav lotten litt. Å utgjorde bolagets andel i hemmanet och lotten litt. B,

som bestod av ett inägo- och ett skogsskifte, kyrkoherdeboställets. Därjämte

avsattes, på sätt protokollet angående förrättningen och ägostyckningsbeskrivningen

närmare utvisar, såsom samfälligheter för båda lotternas

gemensamma behov ett det odelade hemmanet tillhörigt vattenområde

i Klarälven. Vid förrättningen fördelades hemmanets skattetal så, att boställsdelen

åsattes */12 mantal eller 80 öre skatt och återstoden av hemmanet

1 l/x2 mantal eller 880 öre skatt.

Genom denna förrättning tilldelades alltså bostället x/12 av det odelade

hemmanets vattenområde i Klarälven.

Sedan förrättningen vunnit laga kraft, utfärdade Uddeholms aktiebolag

den 13 maj 1905 till Råda pastorat köpebrev å den försålda fastigheten,

varvid i enlighet ined föreskrifterna i berörda nådiga brev samt

ägostyckningsförrättningens resultat i köpebrevet angavs, att bolaget upp
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.

lät och försålde »80 öre skatt frälse Östra Råda..., vilken försålda egendom

till storlek, läge och gränser närmare bestämmes genom av ino-enjör

Aug. Hagberg år 1899 upprättade kartor . . .».

Pastoratet erhöll sedermera den 2 juni 1905 lagfart å hemmanslotten

80 öre skatt Östra Råda litt. B.

Sedan Råda församling å bostället uppfört laga hus till en bokförd

kostnad av^ 56,976 kronor, medgav Kungl. Maj:t genom nådigt brev den

5 juli 1907, att såsom bidrag till inköpet och bebyggandet av sagda boställe

finge ur prästerskapets löneregleringsfond utbetalas förénämnda

belopp, 30,000 kronor.

Det vatten i Klarälven, som vid berörda ägostyckning undantagits för gemensamt

behov, hänför sig till följande sex vattenfall, nämligen Edsforsen, Skogsforsen,

Lyckforsen, Storsandsforsen, Lillmyrsforsen och Krakerudsforsen.

Fallhöjd och hästkraftantal beträffande vart och ett av dessa fall framhår av

nedanstående, enligt av bolaget lämnade uppgifter, uppgjorda tablå:

Fallhöjd.

Except.

lågv.

H ä s t k r

Vanl. lågv.

f t a n t a

Medelv.

1.

Krakeruds

silt byggnad s- vatten».

Edsforsen ...........................

7,6

760

2,280

4,020

6,830

Skogsforsen .........................

9,28

928

2,780

4,920

8,350

Lyckforsen.............................

0,44

44

132

232

395

Storsandsforsen ....................

3,7 6

376

1,120

1,980

3,380

Lillmyrsforsen..............

1,4

140

420

740

1,260

Krakerudsforsen ....................

5,36

645

1.980

3,500

5,650

Av dessa fall är Lillmyrsforsen helt belägen inom hemmanet Östra Rådas område^

nämligen emellan de vid ägostyckningen med litt. A. och litt. B. betecknade

områden. Beträffande Storsandsforsen kan någon ringa del av vattenkraften i detta

fall anses. belöpa a berörda litt. B, men omslutes fallet i övrigt på bägge sidor av

ägor tillhörande litt. A. Rörande samtliga övriga fyra fall, Edsforsen, Skogsforsen,

Lyckforsen och Krakerudsforsen, höra de intill dem på ena sidan stötande stränder till

hemmanet Ostra Råda, varemot motliggande stränder tillhöra andra hemman. Kyrkoherdebostället

yi2 mantal Östra Råda skulle alltså äga V12 av hela vattenkranen i

Lillmyrsforsen och Storsandsforsen samt V24 av hela vattenkraften i övriga fyra vattenfall.

På bostället skulle sålunda enligt ägostyckningen belöpa vid medelvatten 755

hästkrafter och vid beräkneligt »utbyggnadsvatten» 1,271 hästkrafter.

På Uddeholms aktiebolags anhållan hölls av Älvdals härads tingslags

häradsrätt den 11 december 1916 syn för uppförande av en nybyggnad

i Krakerudsforsen. Vid denna syneförrättning närvar advokatfiskal i

kammarkollegium och framställde därvid — dock med hänsyn till gällande

rättsregler utan att bestrida bolagets anhållan om byggnadslov — på
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

KlingI. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 351.

stående om att kyrkoherdebostället Östra Råda litt. B skulle anses för

det vid nämnda ägostyckning åsätta mantal äga del i det Klarälvens vatten

vid det intill älven stötande, bolaget bibehållna område av hemmanet

östra Råda litt. A, som före ägostyckningen tillkommit döt odelade hemmanet.

Bostället skulle alltså enligt ägostyckningen äga V24 av hela

vattenkraften i Krakerudsforsen. Genom häradsrättens samma dag meddelade

lagakraftvunna utslag erhöll bolaget tillstånd att vid Krakerudsforsen

uppföra dammbyggnad av viss beskaffenhet.

Med anledning av vad vid denna syn förekommit rörande, äganderätten

till ovanberörda forsar i Klarälven har nu Uddeholms aktiebolag i

en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 10 april 1917 anfört huvudsakligen

följande:

Bolaget, som vore den största jordägaren inom Råda församling, hade

försålt ifrågavarande jordarealer uteslutande för att kyrkoherden i pastoratet

skulle kunna beredas ett lämpligt beläget boställe. Bolaget hade

därvid avsett, att i köpet skulle ingå allenast de i köpeavtalen angivna

jordarealerna, men däremot aldrig haft en tanke på att med sagda jordarealer

skulle följa någon andel i det odelade hemmanets vattenrätt i

Klarälven, som för bolaget ägde den största betydelse och vars utnyttjande

utgjorde en väsentlig betingelse för bolagets vidare utveckling. Vid

köpets avslutande hade icke förts någon underhandling om boställets andel

i någon slags vattenrätt, och sådan rätt var ej heller av pastoratet ifrågasatt

eller avsedd, till bevis varom bolaget åberopade vid ansökningen fogade

särskilda intyg av de tre då ännu kvarlevande, varibland två bolagets

förutvarande disponenter, utav de sex personer, vilka vid köpet representerat

församlingen. Enligt bolagets förmenande kunde icke heller genom

de utfärdade köpehandlingarna ifrågavarande vattenrätt anses hava avhänts

bolaget. Bolaget hölle också före, att någon dylik rätt ej heller tillförts

bostället genom berörda ägostyckningsförrättning, som bolaget ansåge vara

behäftad med vissa angivna olagligheter, och varigenom för allt fall äganderätten

till sagda, därvid såsom samfällighet avsatta, vatten- och strömfall

icke kunde, på sätt från kronans sida yrkats, anses hava överflyttats å

bostället. -— För bolaget vore det givetvis av den största vikt, att utan

dröjsmål obehindrat kunna utnyttja ifrågavarande vattenfall för att kunna

tillfredsställa det alltmer stigande behovet av drivkraft för bolagets olika

industrier, vilka just under rådande tidsförhållanden befunne sig i den

kraftigaste utveckling.

Under åberopande av vad bolaget i ansökningen anfört, anhöll därför

bolaget, att Kungl. Maj:t täcktes förklara, att Kungl. Maj:t och kronan på

Uddeholms

aktiebolags

ansökning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Över ansökningen

avgivna

yttranden.

b Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.

grund av ovan omförmälda, utav bolaget gjorda försäljning av vissa jordområden

av hemmanet Östra Råda till kyrkoherdeboställe i Råda pastorat

och den i anledning därav verkställda ägostyckningen å hemmanet icke

hade några anspråk på andel i vatten och vattenfall i Klarälven inom och

invid nyssnämnda hemman.

Över denna ansökning hava, på sätt i det följande omförmäles, yttranden

avgivits av vederbörande myndigheter.

Arrendatorn av bostället har förklarat sig icke göra några invändningar

eller framställa några anspråk på grund av bolagets anläo-o-ningar

i Krakerudsforsen.

hona Rada, Sunnemo och Gustav Adolfs församlingars pastorat

har å kyrkostämma den 6 maj 1917 beslutat förklara, att Råda pastorat

på grund av omförmälda försäljning och ägostyckning icke kunde anses

hava avsett att förvärva någon rätt till andel i'' vatten eller vattenfall i

Klarälven, ävensom tillstyrka bifall till Uddeholms aktiebolags förevarande

ansökning.

Kyy kohei den i pastoratet och domkapitlet i Karlstad hava däremot

ansett, att frågan om boställets vattenrätt är tvistig och bör hänskjutas

till domstols prövning, samt därför avstyrkt bifall till ansökningen. ''

Kontraktsprosten och Kungl. Maj ds befallning skavande i Värmlands

län hava tillstyrkt bifall till bolagets framställning.

Kärn mara dvoka tfiskalsämbetet har i yttrande av den 31 augusti 1917

anfört, bl. annat, att ämbetet, i enlighet med vad ämbetet vid förenämnda

syn gjort gällande, ansåge, att Kungl. Maj:t och kronan äger fullgiltig anledning

att gorå anspråk på delaktighet i förenämnda sex vattenfall. Med

hänsyn emellertid till vad i ärendet förekommit ansåg sig ämbetet icke

böra motsätta sig, att bolagets ifrågavarande framställning vunne det avseende,

vartill Kungl. Maj:t, i betraktande av, bland annat, i ärendet anförda

förhållanden, skulle kunna finna omständigheterna föranleda.

Kammarkollegium har i underdånigt utlåtande den 27 september 1917

yttrat, att kollegium visserligen hölle före, att till bostället på grund av

ifrågakomna, den 5 mars 1905 fastställda ägostyckning och det därefter

av bolaget den 13 maj 1905 utfärdade köpekontrakt måste anses höra 1/1S

av det odelade hemmanets vattenrätt i Klarälven. Kollegium ansåge sig

dock icke böra avstyrka, att kronan för sin del avstode från anspråk på

samma vattenrätt. r

Justitiekansler sämbetet har i underdånigt utlåtande den 6 oktober

1917 lika med kammarkollegium funnit, att till bostället måste anses höra

del uti ifrågavarande vatten och strömfall i Klarälven, och har ej heller

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351. •

haft något att erinra mot att kronan för sin del avstode från anspråk på

samma vattenrätt. För sådant avstående syntes emellertid fordras samtycke

av riksdagen och kyrkomötet.

I underdånigt utlåtande den 8 mars 1918 har slutligen vattenfallsstyrelsen,

vars yttrande avgivits av generaldirektören F. V. Hansen samt

ledamöterna C. J. Magnell och D. Broström under förmälan att styrelsen

icke ansett sitt uppdrag innefatta bedömande av huruvida ett utkrävande

av någon köpeskilling för den ifrågavarande vattenkraften kan anses

skäligt eller icke — uttalat sig rörande det värde, som lämpligen borde

åsättas den vattenrätt, som må tillkomma bostället, och därvid anfört

följande:

Naturkraftens värde är givetvis i hög grad beroende på huruvida svårigheterna

vid och kostnaderna för ett falls bebyggande äro stora eller små. För att fa en föreställning

om dessa faktorer beträffande Rådafallen har vattenfallsstyrelsen låtit genom

en av sina ingenjörer besiktiga desamma. I avseende pa fallens natur konstaterades,

att desamma äro jämförelsevis gynnsamma för utbyggnad och torde kunna betygsättas

såsom genomsnittsgoda. Åren 1912 och 1913 av bolaget uppgjorda kostnadsberäkningar

visa, att kraften ur Krakeruds-, Storsands-, Lillmyrs- och Lyckforsarna, vilka nu äro

under byggnad, skulle komma att betinga en anläggningskostnad av omkring 132

kronor per elektrisk hästkraft, under det att motsvarande siffra för Skogs- och Edsforsarna,

som först längre fram skola utbyggas, vore 154 kronor. själva verket torde

anläggningskostnaderna per hästkraft nu hava stigit 2 1/2 å 3 gånger eller till 330 a

400 kronor för det förra och 385 å 460 kronor för det senare fallkomplexet. Med

hänsyn till dessa relativt höga byggnadskostnader och med hänsyn till att Rädafallens

kraft lär avses för i huvudsak elektrokemisk industri, torde något högre värde än

ett vanligt medeltalsvärde för naturkraften knappast kunna åsättas ifrågavarande naturkraft,

åtminstone ej den, som nu utbygges. För Skogs- och Edsforsarna hunna måhända

påräknas mera normala utbyggnadskostnader, om de ej tillgodogöras förrän längre fram.

Utgår man nu fiån ett sådant medeltalsvärde som övre gräns, kan följande beräkning

uppställas. Medelvärdet av naturkraften vid utbyggda vattenfall kunde före

kriget uppskattas till omkring 75 kronor per utbyggd hästkraft. Räknar man med

denna siffra, skulle värdet av kyrkoberdeboställets andel bliva 75X 1,271 = 95,000 kronor,

vilken siffra måste diskonteras för att motsvara nutidsvärdet.

Antager man, att Krakeruds—p Storsands- -p Lillmyrs—(- Lyckforsarna, vilka föi

närvarande äro under utbyggnad, och i vilka forsar kronans andel i den bil utbyggnad

avsedda kraften utgör 639 hästkrafter, bliva färdiga för drift inom tva ar, blir nutidsrärdet

av kronans andel i nämnda forsar 0,89 X 639 X 75 = 42,500 kronor. Antager

man vidare, att Skogsforsen + Edsforsen, i vilka kronans andel av den till utbyggnad

avsedda kraften utgör 632 hästkrafter, komma att vara utbyggda om 10, resp. 15 år,

blir nutidsvärdet av kronans andel i nämnda forsar 0,61 X 632 X 75 = 28,800, resp.

0,4 8 X 632 X 75 = 22,700 kronor. Totala värdet av kronans samtliga andelar skulle

enligt dessa förutsättningar uppgå till 71,300, resp. 65,200 kronor, allt räknat efter

5 % räntefot.

Såsom resultat av de uppskattningar, som sålunda gjorts, far vattenfallsstyrelsen

såsom sin åsikt uttala, att den kyrkoherdebostället tilläventyrs tillkommande vatten
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Uddeholms

aktiebolags

köpeanbud.

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition Nr 351.

rätten torde kunna åsättas ett värde av 60,000-70,000 kronor, om kronans andelar i

fallen kunde självständigt utbyggas. Då detta dock ej här är händelsen, torde man

knappast kunna komma till ett högre värde än 60,000 kronor.

Härefter har Uddeholms aktiebolag i en den 20 mars 1918 daolecknad

skrivelse gjort följande köpeanbud:

På förekommen anledning och enär det är av intresse för bolaget att få de i

berörda underdåniga skrivelse omförmälda förhållanden snarast möjligt ordnade, får

bolaget härmed förklara, att, därest Kungl. Maj:t, efter inhämtande av vederbörligt

medlande av riksdag och kyrkomöte, genom beslut meddelat senast den 31 juli 1918

förklarar, att Kungl. Maj:t och kronan avstå från alla anspråk på äganderätten till

. 1 grun<b holmar och vattenfall i Klarälven, som på grund av berörda

försäljning och därpa följande ägostyckniug må tillkomma kyrkoherdebostället för

namnda pastorat, bolaget är villigt att såsom vederlag härför till Kun<d. Makt och

tronan utgiva ett belopp av sextiotusen (60,000) kronor.

Såsom förutsättning för utbetalande av omförmälda belopp gäller emellertid, att

Kungl. Maj:t tillforbinder kronan att göra de förklaranden och vidtaga de åtgärder, som må

efinnas erforderliga för att bolagets äganderätt till ifrågavarande andel i grund, vatten,

holmar och vattenfall i Klarälven skall bliva säkerställd i rättsligt betryggande former!

Såsom den i ärendet förebragta utredningen giver vid handen, torde

det vara tvivelaktigt, huruvida vid avslutande av det köpeavtal, genom

\ liket hemmanet 1 mantal östra Råda avhändes Uddeholms aktiebolag

avsikten varit, att köpet skulle innefatta jämväl rätten till vatten och

strömfall. På grund av vad kammarkollegium och dess advokatfiskalsämbete

samt j ustitiekanslersämbetet anfört, torde det emellertid få anses, att

nämnda rätt tillkommer kyrkoherdebostället i fråga. För Uddeholms aktiebolag

år det tydligen med hänsyn till ett ekonomiskt utnyttjande av

ovan angivna vattenfall utav stor betydelse att få återförvärva boställets

andelar i desamma. Då dessa andelar, på sätt vattenfallsstyrelsen erinrat,

icke kunna självständigt utbyggas, torde det jämväl för boställets del vara

förmånligt, att en försäljning av andelarna äger rum. Med hänsyn till

vad i saken förekommit och då bolagets framställning, sådan den numera

föreligger, avser att mot ett, enligt vattenfallsstyrelsens beräkning, emot

vilken jag icke har något att erinra, andelarnas värde motsvarande \Tederla°- återköpa samma andelar, finner jag mig böra tillstyrka avlåtande av

proposition i ämnet till riksdagen om godkännande av bolagets förenämnda

( en 30 mars 1918 avgivna anbud. Lämnas dylikt godkännande av riksdagen,

torde enahanda framställning böra göras till nästinstundande

kyrkomöte.

liden för giltigheten av den för prästerskapet i Norra Råda pastorat

gällande löneregleringsresolution av den 13 april 1883 utgår den 30 april

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 351.

1933, såvida ej enligt 2 § i lagen den 9 december 1910 om indragning

till statsverket av prästerskapets tionde samt om ersättning därför Konungen

förordnar, att sagda lönereglering dessförinnan skall upphöra att gälla.

Så länge nämnda resolution ännu är gällande, lär räntan å ifrågavarande

vederlagsinedel få uppbäras av vederbörande innehavare av kyrkoherdetjänsten

i Norra Råda församling, varemot, så snart ny lönereglering enligt

lagen om reglering av prästerskapets avlöning den 9 december 1910

träder i tillämpning för församlingen, nämnda ränteavkornst hemfaller under

föreskrifterna i 19 § 2 eller 3 mom. sagda lag. I vad mån jämlikt bestämmelserna

i sistnämnda samt i 21 § samma lag vid berörda tidpunkt

den ifrågavarande avkomsten kan komma pastoratet eller kyrkofonden till

godo lär icke nu kunna närmare angivas.

På grund av det anförda hemställer jag alltså, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen för sin del medgiva,

att den rätt till grund, vatten, holmar och stömfall

i Klarälven, som må tillkomma kyrkoherdebostället

i/12 mantal eller 80 öre skatt Östra Råda litt. B i Norra

Råda socken, må till Uddeholms aktiebolag avstås mot

ett vederlag av 60,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt

biträddes av statsrådets övriga ledamöter, och behagade

Hans Maj:t Konungen härtill lämna bifall samt

förordna, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet.

Gustaf Florin.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 311 käft. (Nr 351.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:260 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven, som tillkommer kyrkoherd a1 i texten
  2. JoU 1918:93 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående avstående av den rätt till vatten och strömfall i Klarälven, som tillkommer kyrkoherdebostället Via a1 i texten