Angående restitution av erlagd tull för eu postföraren Jens Tången från Norge tillhörig automobil
1918-04-19 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:364, Angående restitution av erlagd tull för eu postföraren Jens Tången från Norge tillhörig automobil
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 364
1
Nr 364.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående restitution
av erlagd tull för eu postföraren Jens Tången från Norge
tillhörig automobil; given Stockholms slott den 19 april
1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,
att det för en postföraren Jens Tången från Norge tillhörig automobil
den 5 augusti 1916 hos gränsinspektionen i Medskogen under nr 15
erlagda tullbelopp, niohundra kronor, må till Tången restituera.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Magt förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 324 höft. (Nr 364.)
1
2
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 364.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 19
april 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Schotte,
PetréN,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, yttrade härefter:
Jag anhåller att få anmäla uppkommen fråga rörande återbekommande
av erlagd tull för en postföraren Jens Tången från Norge tillhörig
automobil, som gått i trafik mellan Norge och Sverige och därvid
inom Sverige blivit begagnad för personbefordran.
Enligt § 4 r) i tulltaxeförordningen må tullfrihet åtnjutas för
transportmateriel, som inkommer blott för tillfälligt bruk inom landet;
och innehåller samma paragraf jämväl stadgande därom, att de särskilda
kontrollföreskrifter och bestämmelser i övrigt, vilka må erfordras till
förekommande av missbruk av den i berörda paragraf medgivna tullfrihet,
utfärdas av Konungen. På grund av sistberörua stadgande har i
kungörelse den 10 november 1911 föreskrivits, bland annat, att såsom
3
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 36i.
villkor för åtnjutande av tullfrihet för transportmateriel av annat slagan
järnvägsvagnar skall gälla, att emottagaren vid utbekommande av
sådan materiel skall i vederbörande tullhus deponera belöpande tullavgift
eller annorledes ställa av vederbörande tullförvaltning godkänd säkerhet
för dess gäldande i det fall att återutförseln icke äger rum inom tre
månader efter införseln eller inom den längre tid, dock icke utöver ett år,
generaltullstyrelsen i särskilt fall bestämmer.
Den 15 september 1916 har Kungl. Ma:jt angående av Skillingmarks
kommun sökt tullfrihet för en norsk automobil vid trafik över
svenska gränsen förklarat, att jämlikt berörda § 4 r) i tulltaxeförordningen
tullfrihet finge äga rum för automobil, som användes allenast för införsel
till Sverige eller utförsel därifrån av gods eller personer; och blev tillika
i det då föreliggande fallet bestämt, att den för vederbörande automobil
belöpande tull skulle av tullförvaltningen uppdebiteras och behörigen
uttagas, bland annat, i det fall att automobilen blivit begagnad för
befordran av gods eller personer i egentlig inrikes trafik inom Sverige.
Enahanda påföljd, som nyss sagts, har sedermera även stadgats i ett
Kungl. Maj:ts ''beslut den" 24 november 1916 i anledning av liknande
ansökning av Röros kommunala automobildrift beträffande automobiltrafik
mellan orter i Norge och Sverige.
Sedermera har i kungörelse den 23 november 1917 meddelats allmänna
föreskrifter beträffande automobil, som insatts i trafik för personeller
godsbefordran mellan Norge och Sverige; och har därvid föreskrivits,
bland annat, att vederbörande tullpersonal skulle i möjligaste
mån övervaka, att automobilen icke begagnades för befordran av gods
eller personer i egentlig inrikes trafik inom Sverige, samt att, därest
anmälan skedde därom, att automobilen blivit begagnad i sådan trafik,
som nyss nämnts, generaltullstyrelsen ägde efter prövning av de särskilda
omständigheterna i det föreliggande fallet meddela beslut, huruvida i
anledning av vad som förekommit, rätten att utan tullavgifts erläggande
förfoga över automobilen skulle anses förverkad och tullavgiften för densamma
uttagas.
Postföraren .lens Tången mbekom den o juli 1916 eu automobil*
från Norge. Mot ställande av säkerhet för belöpande tull för automobilen
disponerade Tången densamma under någon tid för post-, personoch
godsbefordran mellan Flisens järnvägsstation i Norge och Bograngens
poststation i Sverige. På grund av automobilens användning för personbefordran
här i landet blev av gränsinspektionen i Medskogen den 5
augusti 1916 under nr 15 tull för automobilen debiterad med 900 kronor,
vilket belopp jämväl av ''Fangen erlagts.
4
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 364.
över gränsinspektionens ifrågavarande debiteringsåtgärd besvärade
sig Tången hos Kungl. Maj:t, därvid Tången anförde bland annat
följande: Tången hade på grund av erhållet meddelande därom att.
därest automobilen under uppehållet i Sverige befordrade personer
eller gods från ett ställe till ett annat, detta skulle föranleda utkrävande
av tull för automobilen, ålagt automobilens förare att icke för annat
ändamål med automobilen färdas här i landet än för befordran av personer
eller gods till eller från Sverige. Därjämte hade, enligt Tångens
försäkran, för den händelse föraren av automobilen använt densamma
annorledes än sålunda varit avsett, detta skett utan samtycke av Tången,
som aldrig mottagit betalning i någon form för automobilens begagnande
till otillåten körning inom Sverige. På grund härav anhöll
Tången, att omförmälda tullbelopp måtte till honom återställas.
Över berörda besvär avgav generaltullstyrelsen den 11 april 1917
infordrat utlåtande samt överlämnade därvid yttranden i ärendet från
gränsinspektionen i Medskogen och tullkammaren i Karlstad.
Gränsinspektionen i Medskogen anförde i sitt yttrande bland annat
följande.
Tången, som vore bosatt i Norge, transporterade post mellan
Flisens järnvägsstation i Norge och Bograngens poststation i Sverige.
När väglaget det tillät, begagnade han sig därvid av automobil, och
medtog då även passagerare och gods på regelbundna dagliga turer.
Vid det tillfälle, då Tången ställde säkerhet för den på automobilen
belöpande tull, erinrades såväl han som hans chaufför Johan Olsén om
det för tullfrihet jämlikt § 4 r) i tulltaxeförordningen gällande villkor,
att automobilen ej Unge användas i yrkesmässig trafik i Sverige.
Tullbeloppet kronor 900 debiterades den 5 augusti 1916, sedan
chauffören Olsén medgivit, att han under uppehåll i Sverige begagnat
automobilen att inom landet från ort till annan befordra passagerare.
Tullavgiften inbetaltes samma dag, och förklarade ägaren därvid, att
han icke ägt kännedom om, givit sitt samtycke till eller emottaga någon
.ersättning för att automobilen sålunda använts. Den 9 december 1916
utfördes automobilen slutligt och under tullkontroll till Norge. Tiden
för dess uppehåll i Sverige mellan varje utförseltillstånd både aldrig
överstigit tre månader.
Jens Tången vore känd som en mycket trovärdig och rättskaffens
man, och inspektionen ansåge hans uppgifter i ansökan fullt tillförlitliga.
Han vore fattig, och hade måst sätta sig i skuld för att kunna erlägga
tullavgift för automobilen. Utsikter, att han av sin svenska chaufför
5
Kungl. Maj. ts nåd. proposition Nr 364.
.Johan Olsén skulle kunna undfå gottgörelse för sina i tull erlagda 900
kronor, torde icke finnas.
Inspektionen ausåge sig därför böra tillstyrka, att det ifrågavarande
tullbeloppet finge till Tången återbetalas.
Tullkammaren i Karlstad vitsordar gränsinspektionens uppgift, att
Tången vore> känd som en trovärdig och rättskaffens person. Den förlust,
som drabbade Jens Tången genom den svenska chaufförens Johan
Olséns förvållande, kunde icke ersättas av denne senare, som alldeles
saknade tillgångar, och inga utsikter syntes finnas att genom laga åtgärder
utkräva ersättning för tullavgiften av de svenska resandena, som
övertalat chauffören att använda automobilen i otillåten trafik.
Under erinran om Kungl. Maj ds i anledning av förenämnda av
Skillingmarks kommun och Röros kommunala au tom obild rift gjorda
framställningar den 15 september och den 24 november 1916 meddelade
beslut, har generaltullstyrelsen vidare anfört, bland annat, följande.
Med gällande bestämmelser syntes den grundsats vara fastslagen,
att eljest medgiven temporär tullfrihet för automobil, som inginge till
i''iket, i allmänhet borde upphöra, därest automobilen insattes i mer eller
mindre tillfällig egentlig inrikes trafik mot betalning. Att så vant händelsen
i nu förevarande fall, hade icke, såvitt handlingarna utvisade,
blivit bestritt, Oaktat närmare villkor för åtnjutande av tullfrihet jämlikt
§ 4 r) tulltaxeförordningen av någon anledning icke, såsom skett, i
ovan anförda liknande fäll, blivit beträffande sökandens automobil ifrågasatta
och ehuru således särskilt uttryckligt förbud mot automobilens
nvajande i inrikes trafik icke kommit att av Kungl. Maj.t utfärdas,
torde därför ändock den av gränsinspektionen i Medskogen vidtagna
debiteringsåtgärden få anses icke obehörigen verkställd.
Regeringsrätten fann i ett den 14 juni 1917 givet utslag besvären
ej föranleda annan åtgärd än att desamma skulle överlämnas till generaltullstyrelsen
för prövning och avgörande.
''Genom beslut den 17 oktober 1917 förklarade härefter generaltullstyrelsen,
att styrelsen, enär gränsinspektionen i Medskogen rätteligen
förfarit, då den debiterat tull för ifrågavarande automobil, samt vad
klaganden anfört icke kunde föranleda befrielse för honom från tullavgiftens
erläggande, funnit det framställda restitutionsyrkandet icke
kunna bifallas.
Häri sökte Tången ändring, med yrkande att den ifrågavarande
debiteringsåtgärden måtte upphävas. D.ärest detta icke skulle kunna
bifallas, anhöll Tången, att Kungl. Maj:t av nåd måtte till honom
restituera det för automobilen erlagda tullbeloppet, 900 kronor.
6
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 364.
Generaltullstyrelsen har med anledning härav den 4 januari 1918
avgivit infordrat utlåtande och därvid överlämnat ett av tullkammaren
i Karlstad avgivet yttrande, däri anförts följande.
I förhållandet mellan Sverige och Norge syntes likställighetsprincipen
i avseende på förmåner och skyldigheter för det ena landets undersåtar
i det andra landet i första rummet böra tillämpas vid gränsbornas
resor fram och tillbaka över gränsen. Tullkammaren kände icke ordalydelsen
i den norska lagen rörande denna trafik och kunde således icke
i detta avseende göra jämförelse mellan svensk och norsk lag, men tullkammaren
visste, att norska lagen, såsom den tillämpades av norska
tulltjänstemän, beredde åt svenska automobiler vid resor på norskt gränsområde
betydligt större förmåner än vad norrmän åtnjöte vid sina resor
på svenskt gränsområde. Som bevis härför ville tullkammaren framhålla
följande exempel.
På samma vägsträcka Flisen—Bograngen, som trafikerades av Jens
Tångens automobil, plägade även svenska biler fara fram och vore detta
särskilt fallet med en i Bograngen hemmahörande automobil, som förmedlade
eu mycket livlig person- och godstrafik mellan Sverige och
Norge. För denna automobils resor i Norge krävdes icke någon deposition
av tull, ej heller avfordrades någon tull i Norge, därför att automobilen
under sina resor mellan Bograngen och Flisen samtidigt upptoge
och befordrade resande i inrikes fart inom Norge. Antagligen
förekomme det i norska lagen något uttryck liknande det i svenska lagen
»som inkommer blott för tillfälligt bruk inom landet» och antagligen
utgjorde just detta uttryck ett stöd för dylik inrikes trafik i Norge.
Dessutom toge de norska statsmyndigheterna nog hänsyn till att många
inom de norska och svenska gränsområdena levde under tryckta ekonomiska
förhållanden och att dessa trakter lede av fullständig brist på
snabba och billiga kommunikationer. Det skulle därför vara hårt, ifall
staten, när någon tillfällig förbättring av kommunikationsmedel erbjöde
sig, skulle lägga hinder för dess användning. Ännu mer skulle obilligheten
härav träda fram, när det gällde en sjuk, som behövde en bekväm
forsling från en plats till en annan inom det ena landets gränsområden.
Med hänsyn till vad tullkammaren således anfört och då det dessutom
vore ganska säkert, att Tången vore oskyldig i sin chaufförs
tilltag att befordra en resande i svensk inrikes fart samt då även
något fog torde finnas för den av Tången i eu av honom till tullkamkammaren
ingiven, tullkammarens yttrande bilagd skrift i ärendet uttalade
åsikten att lydelsen i § 4 mom. r) tulltaxeförordningen »transportmateriel
som inkommer blott för tillfälligt bruk inom landet» kunde
7
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 364.
tillämpas på det ifrågavarande fallet, har tullkammaren hemställt att
generaltullstyrelsen ville hos Kungl. Maj:t förorda den sökta tullrestitutionen.
För egen del har generaltullstyrelsen hänvisat till vad styrelsen
anfört i sitt förberörda den 11 april 1917 avgivna utlåtande samt hemställt,
att Kungl. Maj:t täcktes finna vad Tången anfört icke vara av
beskaffenhet att föranleda ändring i generaltullstyrelsens beslut. Med
erinran att genom ovanberörda kungörelse den 23 november 1917 blivit
fastställda allmänt gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande av
tullfrihet för automobil, som insatts i trafik för person- eller godsbefordran
mellan Norge och Sverige, har styrelsen vidkommande Tångens
alternativt gjorda ansökning att av nåd beviljas ifrågakomna restitution
anfört, att, '' därest Kungl. Maj:t — särskilt med hänsyn till de av
sökanden lämnade och i åtskilliga delar av vederbörande lokala tullmyndigheter
till riktigheten bestyrkta uppgifter om de närmare omständigheterna
vid nyttjande i inrikes trafik av automobilen, vilken sedermera
syntes hava under vederbörliga tullkontroller inom behörig tid återutförts
ur riket — skulle finna gott befria sökanden från skyldighet att
för densamma erlägga tullavgift, styrelsen torde komma att anbefallas
att till Tången restitutionsvis återbetala det för automobilen erlagda
tullbeloppet.
Enligt finansdepartementet tillhandakommet protokollsutdrag för
den 15 februari 1918 har regeringsrätten samma dag förehaft Tångens
sistberörda besvär samt därvid ej funnit skäl att göra ändring i överklagade
beslutet.
Vidkommande ansökningen har regeringsrätten hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte finna densamma icke kunna bifallas.
Såsom generaltullstyrelsen erinrat, funnos vid tiden för ifrågavarande
tullbelopps utkrävande icke meddelade några allmänna bestämmelser,
varigenom såsom villkor för tullfrihet för automobil, gående i
trafik mellan Sverige och Norge, uttryckligen föreskrivits, att dylik
automobil icke finge användas för inrikes trafik här i landet. Dylika
allmänna bestämmelser hava utfärdats först genom ovanberörda kungörelse
den 23 november 1917. Ej heller hava beträffande ifrågavarande
av Tången drivna automobiltrafik meddelats några särskilda föreskrifter,
motsvarande de genom ovannämnda beslut den 15 september och 24
november 1916 givna bestämmelser.
Med avseende härå samt på grund av de av gränsinspektionen
i Medskogen och tullkammaren i Karlstad i ärendet meddelade upp
-
Departement
chefen.
8
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 364.
lysningar, synas mig billighetsskäl tala för ifrågavarande tnllbelopps
restituerande, utan hinder därav att tullen rätteligen debiterats och erlagts.
Jag hemställer därföi'', att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå
riksdagen medgiva,
att det för en postföraren Jens Tången från Norge tillhörig
automobil den 5 augusti 1916 hos gränsinspektionen i Medskogen under
nr 15 erlagda tullbelopp, niohundra kronor, må till Tången restitueras.
Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse bil.
litt. . . . vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Stig Östergren.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1918:246 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående restitution av erlagd tull för en postföraren Jens Tången från Norge tillhörig automobi a1 i texten
- SU 1918:136 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående restitution av erlagd tull för en postföraren Jens Tången från Norge tillhörig automobil. a1 i texten