Sök i Ratio Lex

Angående anslag till rikets allmänna kartverk

1918-02-26 · 42 sidor, varav 39 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 39 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:373, Angående anslag till rikets allmänna kartverk

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

1

Nr 373.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag

till rikets allmänna kartverk; given Stockholms slott den

26 februari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen
l:o.

att

dels godkänna de av chefen för jordbruksdepartementet framlagda

förslagen till avlöniugsstat och övergångsstat för den civila personalen

vid rikets allmänna kartverk att gälla från och med år 1919;

dels förklara,- att för åtnjutande av de i samma stater upptagna

avlöningsförmåner skola gälla de för dylika förmåner å den nuvarande

staten stadgade villkor och bestämmelser med de av departementschefen

tillstyrkta ändringar och tillägg;

dels förklara, att den, som med eller efter ingången av år 1919

tillträder ordinarie befattning å kartverkets avlöningsstat, skall vara

pliktig underkasta sig de för avlöningsförmånernas åtnjutande stadgade

villkor och bestämmelser samt att den innehavare av ordinarie befattningvid

kartverket, vilken icke före den 1 december 1918 anmäler, att han

vill övergå till ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner

enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser, och vilken ej heller

kan lagligen därtill förbindas, skall varda bibehållen vid de enligt dittills

gällande stat honom tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i

den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills

tillkommit honom;

Bikung till riksdagens protokoll 1918. / samt. 333 höft. (Nr 373.)

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 373.

dels ock höja de under anslagstiteln »rikets allmänna kartverk» å

ordinarie stat under nionde huvudtiteln uppförda särskilda anslag,

nämligen:

bestämda anslaget från .............

med .................................................

till...................................................

förslagsanslaget från ................

med .................................................

till....................................................

samt reservationsanslaget från

med .................................................

till....................................................

kronor 167,920

» 38,525

» 206,445;

» 28,580

» 875

» 29,455

» 144,300

» 57,500

» 201,800;

2:o.

att för diverse behov vid rikets allmänna karterk å extra stat för

år 1919 anvisa ett resevationsanslag av............................. kronor 16,000;

3:o.

att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk å tilläggsstat

för år 1918 anvisa ett reservationsanslag av .................. kronor 61,500.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd. och ynnerst^städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

3

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26

februari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HellNER,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:

l:o

I den till riksdagen den 14 januari 1918 avlåtna statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen dels i puukten 91

under nionde huvudtiteln att i avbidan på den proposition angående

ökat anslag till rikets allmänna kartverk, som Kungl. Maj:t kunde

komma att avlåta till riksdagen, beräkna en förhöjning i ordinarie anslaget

till nämnda kartverk från 340,800 kronor med 89,200 kronor till

430,000 kronor, dels ock i punkten 92 av samma huvudtitel att i avbidan

å blivande proposition angående anslag till diverse behov vid rikets

allmänna kartverk beräkna för detta ändamål å extra stat för år 1919

ett reservationsanslag av 10,000 kronor. Därjämte har Kungl. Maj:t i

punkten 24 av den samma dag avlåtna propositionen angående tilläggsstat

för år 1918 föreslagit riksdagen att i avbidan på blivande proposition

angående anslag för diverse behov vid rikets allmänna kartverkför

detta ändamål å tilläggsstat för år 1918 beräkna ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

Ordinarie

anslaget till

rikets allmänna

kartverk.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

Jag anhåller nu att få underställa Eders Kungl. Maj:ts prövningfrågorna

om äskande av anslag av riksdagen för de sålunda angivna

ändamålen.

Nuvarande

stat m. va.

Det ordinarie anslaget till rikets allmänna kartverk upptages enligt

beslut av 1912 års riksdag sålunda:

Bestämt anslag:

Till avlöningar ...................................................................... kronor 167,920.

Förslagsanslag:

» ålderstiilägg ........................................................................ » 28,580.

Reservationsanslag:

» kartarbeten m. m............................................................ » 144,300.

Summa kronor 340,8u0.

För den civila personalen vid kartverket gäller enligt beslut vid

samma riksdag följande avlöningsstat och övergångsstat, motsvarande

förenämnda anslag till avlöningar och ålderstiilägg:

A. Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

1

pennin-

tillägg

Summa

I Bestämt anslag.

gar

i 1. Deri geodetiska avdel-

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

ningen.

Härtill kunna komma fyra

1 observator ...........................

2,600

1,400

—

4,000

ålderstiilägg, vart och ett

å 500 kronor, efter'' re-

j 1 d:o ............................

2,600

1,400

—

4,000

spektive 5, 10, 15 och

j 1 geodet.................................

2,000

1,000

—

3,000

20 år. Av varje ålders-j

tillägg utgöra 350 kronorj

i 5 geodeter..............................

10,000

5,000

—

15,000

lön och 150 kronor tjänst-

'' göringspenningar.

i 2. Den topografiska andel-

Härtill kunna komma fyra

ningen.

ålderstiilägg, vart och ett

å 400 kronor, efter re-

i 1 manlig ritare eller gravör......

1,300

800

300

2,400 j

spektive 5, 10, 15 och

11 manliga ritare eller gravörer

14,300

8,800

3,300

26,400/

20 år. Av varje ålders- tiilägg utgöra 300 kronor

Till arvode åt manlig ritare eller

lön och 100 kronor tjänst-

gravör, sem förordnas att bi- träda vid ritar- och gravör-

göringspenningar.

arbetenas övervakande och led-

ning ävensom vid instruktion

av yngre ritare och gravörer

—

—

300 1

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!.. Majds nåd. proposition Nr 373.

5

•

1

Lön

Tjänst- görings - pennin-

Orts-

tillägg

Summa \

gar

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

!

3 Avdelningen för ekonomiska

arbeten och stomkartearbeten.

4,400

.2,000

1

6,400

/Efter 5 ar kan lönen höjas

1 arbetschef...........................

—

| med 600 kronor.

Härtill kunna komma fyra

:

.

ålderstillägg, vart och ett

å 500 kronor, efter re-

! 1 kartograf ...........................

2,000

1,000

—

ce

O

-

o

spektive 5, 10, 15 och

i 17 kartografer .......................

34,000

17,000

550

150

51,000]

1,600)

20 år. Av varje ålders- tillägg utgöra 350 kronor

lön och 150 kronor tjänst- . göringspenningar.

(Efter 5 år kan lönen höjas

j 1 kvinnlig ritare.................

900

) med 200 kronor och efter

1 7 kvinnliga ritare ..................

i

___

6,300

3,850

1,050

11.200J

10 år med ytterligare 200

l kronor.

| Till ersät! ning åt de geode ter och

kartografer, vilka förordnas att

biträda med ledning och tillsyn

1.500

under fältarbeten..................

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 vaktmästare ......................

700

350

150

1,200)

) med 100 kronor och efter

700

350

150

1,200]

| 10 år med ytterligare 100:

l kronor.

! Till arvoden åt extra personal

_

gratifikationer åt rilar- och

i gravörelever samt vikariats- ersättningar ......................

24,000

Säger

1

—

156,200

II. Förslagsanslag.

Till ålderstillflgg .....................

—

—

27,600

Summa

—

—

—

183,800

Anm. 1. Den i staten upptagna avlöningen till arbetschefen vid avdelningen för ekonomiska

arbeten och stomkartearbeten utgår endast under förutsättning, att han icke är militär i

aktiv tjänst, i vilket fall han endast äger uppbära arvode å 1,000 kronor.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor

Årligen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 373.

B. Övergångsstat.

Kronor

. _ .

I Bestämt anslag.

1 topograf, arvode, utgörande efter stadgat

avdrag .................................................

3 topografer, d:o d:o .................................

2,9301

8,790 (

Till detta begynnel3earvode, varav 1,000

kronor anses motsvara tjänstgörings- penningar, kanna komma fyra ålders- tillägg efter respektive 5, 10, 15 och

20 år; utgörande dessa åldcrstillägg,

likaledes efter stadgade avdrag, det

första och det tredje vartdera 490 kronor!

samt det andra och det fjärde vartdera!

485 kronor. Av varje åld.rstillägg anses|

150 kronor motsvara t jän stgörings-l

penningar.

Säger

11.720

II Förslagsanslag.

1

Till filderstillägg........................................

980

I

Summa

12,700

1

j

I1 Öl kartverket fastställes årligen av Kungl. Maj t inkomst- och

utgiftsstat för det kommande året. Den av Kungl. Maj:t den 31 december

1917 sålunda fastställda staten för ar 1918 upptager följande specifikation

till posten i avlöningsstaten till arvoden åt extra personal m. m.,

utökad med hänsyn till att en kartograf befattning för närvarande är

obesatt med därför avsett avlöningsbelopp å 3.000 kronor, nämligen:

Till arvoden åt extra personal, gratifikationer åt ritar- och gravörelever

samt vikariatsersättningar:

Till adjutanten i kartverkschefens expedition..................... kronor 1,000

» 1 geodetaspirant................................................................ » 2000

» 1 kartograf......................................................................... 2 932

» 1 kartografaspirant ......................................................... » 2 000

5 1 dit0..............................■........................................................ » 2’0O0

» 2 extra ritare samt tillfällig rithjälp, förslagsvis..... » 5,700

)> 2 extra gravörer, förslagsvis ....................................... » 3 900

» extra arbetskraft i geodetiska avdelningen................. » 2,000

» vaktmästarbiträden...................................................... % 1700

» vikariatsersättning ............................................................... ■*, 3''tQ8

Summa kronor 27,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

Ur de för åtnjutande av de i avlöningsstaten upptagna avlöningar

stadgade villkor må tiar eiinras, att innehavare av ordinarie civil befattning

vid kartverket skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid möjligen inträdande

förändrad organisation av verket eller dess särskilda avdelningar eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom

därest verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma

ej längre kan anses såsom självständigt verk, eller därest vissa

ifrågavarande verk tillhörande göromål överflyttas till annat verk eller

icke vidaie förekomma, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad

och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl.

Maj:ts förordnande, tjänstgöra å befattning med motsvarande eller liknande

uppgifter i annat verk. Avlöningsvil koren gälla i tillämpliga

delar även beträffande civil topograf å övergångsstat.

Enligt instruktionen för kartverket den 29 oktober 1912 fordras

för anställning såsom observator, geodet eller kartograf förutom provtjänstgöring

vid kartverket viss examen, nämligen för observator filosofie

licentiatexamen med ettdera av ämnena astronomi eller geodesi, för geodet

filosofisk ämbetsexamen eller filosofie kandidatexamen, Addera med minst

betyget med beröm godkänd i ettdera av ämnena astronomi eller matematik,

samt för kartograf lantmäteriexamen. Manlig ritare eller gravör

skall för alt vinna ordinarie ans''ällning vid kartverket hava fyllt 22 år.

För så vitt tjänstgöringen är förlagd till verkets lokaler i Stockholm,

skall den dagliga arbetstiden å tjänsterummet varje söckendag

utgöra för manliga ritare och gravörer sju timmar samt för övriga civila

ordinarie befattningshavare ävensom för civila topo^rafer sex timmar.

Under fältarbeten, vari ritare och gravörer i regel icke deltaga, är den

dagliga arbetstiden längre.

Tillika har genom kungl. brev den 29 oktober 1912 bestämts, att

under fältarbeten samt vid resor till och från arbetsorterna observatörer,

geodeter, geodetaspiranter, kartografer och kartografäspiranter samt civila

topografer äga uppbära resekostnads- och tråkTamentsersättning enligt

fjärde klassen i resereglemente!. 1 förekommande fall åtnjuta ritare och

gravörer dylik ersättning enligt femte klassen.

Därutöver åtnjuter civil befattningshavare, som förrättar geodetiska

fältarbeten, under dylika arbeten eu särskild gottgörelse med 1 krona

Öl) öre om dagen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Inkomna

framställ
ningar.

Observatö
rerna.

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 373.

1 en av chefen för rikets allmänna kartverk med skrivelse den

1 december 1915 till Kungl. Maj:t överlämnad framställning hava

observatörerna vid näftmda kartverk anhållit om beredande åt dem av

förbättrade avlöningsförhållanden. Vidare hava i särskilda av kartverkschefen

med skrivelser den 20 december 1915 och den 3 januari 19lfi

till Kungl. Magt överlämnade framställningar geodeter och kartografer

ävensom manliga ritare och gravörer vid verket anhållit om förbättring

i sina avlöningsförhållanden.

I samtliga dessa ärenden har löneregleringskommittén avgivit

betänkande den 6 november 1917.

Jag anhåller nu att först få lämna en kortfattad redogörelse för

innehållet i personalens särskilda framställningar.

I sin förevarande framställning hava observatörerna erinrat om nuvarande

avlöningsförmåner och kompetensvillkor för observatorsbefattningarna ävensom om

den till grund för nu gällande avlöning liggande jämställdheten med tjänstemännen

vid Sveriges geologiska undersökning.

Observatörerna framhålla — förutom jämställdhet med hänsyn till examenskompetens

— det synnerligen likartade arbete, som en observator vid kartverket

och en statsgeolog hade att utföra. Under byråarbetet utförde båda vetenskapligt

arbete med i huvudsak praktiskt ändamål, och båda hade att under viss tid av året

företaga fältarbeten inom olika delar av landet. Att observatörerna i kompetenshänseende

väl vore jämställda med statsgeologerna, framginge även av de arbeten,

de hade att utföra. Under byråarbetena skulle observatörerna nämligen leda de

skilda arbeten, som komme i fråga, utföra de mera krävande geodetiska och de

astronomiska beräkningarna, verkställa redigeringsarbeten av såväl det nya som

det äldre, förut blott delvis bearbetade observationsmaterialet samt i förekommande

fall vikariera för professorn vid generalstaben. Under fältarbeten hade de att

utföra triangel mätningar av första ordningen, basmätningar och astronomiska bestämningar.

Att härför fordrades en omfattande vetenskaplig specialutbildning,

syntes dem ligga i öppen dag.

Även i ett annat avseende vore observatörerna i samma belägenhet som statsgeologerna.

Det vore nämligen för dem svårt att erhålla extra arbeten utom verket,

varigenom de skulle kunna söka förbättra sin ekonomiska ställning. Mera omfattande

sådant arbete förhindrades genom de geodetiska fältarbetena, som i allmänhet

påginge omkring fem månader av året.

Efter påpekande av de stegrade levnadsomkostnaderna och svårigheten att

med familj kunna leva i huvudstaden på en inkomst av 3,700 kronor (= nuvarande

avlöning, sedan obligatoriska pensionsavgifter avdragits), erinra observatörerna, dels

att enligt den år 1914 av riksdagen fastställda nya lönestaten för Sveriges geologiska

undersökning avlöningen för statsgeologerna utginge enligt andra normalgraden, dels

att riksdagen år 1913 fastställt motsvarande avlöningsförmåner för meteorologerna

vid meteorologiska centralanstalten, med vilka observatörerna vid kartverket i mycket

vore jämförbara med avseende å såväl kompetens som arbete, dels ock att löne
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373. 9

regleringskommittén i sitt den 6 mars 1913 avgivna betänkande angående hydrografiska

byrån föreslagit enahanda avlöning för byråingenjörerna vid samma byrå.

Till bemötande av den invändningen, att endast några få år förflutit, sedan

nu gällande avlöningsförmåner fastställts, framhålla observatörerna, att vid kartverkets

lönereglering år 1912 de två observatorsbefattningarna blevo nyinrättade

och att löneförmånerna därför fastställdes efter de grunder, som då gällde för de

likartade statsgeologtjänsterna, men att innehavarna av sistnämnda tjänster redan

då framhållit dessa löneinkomsters otillräcklighet. Av såväl formella som i än

högre grad reella skäl syntes det därför ej kunna anses obilligt, att även observatörerna

sökte erhålla förbättring av sina lönevillkor, sedan de tjänstemän, med

vilka de jämställts, redan erhållit en sådan.

På grund av vad sålunda anförts hemställa observatörerna, att Kungl. Maj:t

måtte taga i övervägande, huruvida icke åt observatörerna vid rikets allmänna

kartverk skulle kunna beredas samma löneförmåner, som åtnjötes av tjänstemän

inom andra normalgraden i centrala ämbetsverk, samt huruvida icke — särskilt

med hänsyn till rådande dyrtid —- dessa löneförmåner skulle kunna beredas dem

retroaktivt från den 1 januari 1916.

Geodeterna hava i sin framställning — efter erinran om nu gällande avlöningsförmåner

och kompetensvillkor — framhållit, hurusom i likhet med observatörerna

geodeterna hade att utföra första ordningens triangel mätningar, basmätningar och

astronomiska bestämningar samt i förekommande fall vore skyldiga vikariera för

observatörer. Att härför fordrades en rätt omfattande vetenskaplig specialutbildning,

läge i öppen dag.

Efter vidare erinran, hurusom vid uppgörande av förslag till nu gällande

lönestat geodeterna ansetts närmast böra jämföras med adjunkter vid rikets allmänna

läroverk samt hurusom vid 1912 års riksdag en ny ordinarie geodetbefattning,

benämnd aktuarie, inrättats vid sjökarteverket med i huvudsak samma kompetensfordringar

som för geodet vid rikets allmänna kartverk men med avlöning såsom

för tjänsteman i första normalgraden, framhålla geodeterna, att denna skillnad i

avlöning motiverats av att geodet vid rikets allmänna kartverk förutsattes komma

att deltaga i fältarbeten omkring fem månader av året, under det att aktuarien

vid sjökarteverket, såvitt då kunde förutses, endast under en. högst två månader

komme att användas vid dylika. Häremot hade chefen för rikets allmänna kartverk

i kartverkskommissionen reserverat sig, och erfarenheten hade visat, att

aktuariens fältarbeten överskridit och komme att väsentligt överskrida förenämnda

en å två månader, under det att geodet under åren 1913—1915 deltagit under 3—5

månader i fältarbeten.

I avseende å kompetens och tjänsteförhållanden syntes sålunda faktiskt geodet

vid rikets allmänna kartverk och aktuarien vid sjökarteverket jämställda.

Geodeterna erinra ock om det av den s. k. lärarlönenämnden i dess den

31 oktober 1914 avgivna betänkande fiamlagda förslag angående avlöningsförbättring

för adjunkterna vid de allmänna läroverken (begynnelseavlöning 3,7(>0 och slutavlöning

5,700 kronor, vartill i Stockholm skulle komma kommunalt hyresbidrag

med 500 kronor) samt om läroverksöverstyrelsens däröver avgivna utlåtande, däri

för adjunkter föreslagits en begynnelseavlöning av 4,200 kronor med tro ålderstillägg

ä 500 kronor.

Hihang till riksdagens protokoll 191S. / sand. 333 höft. (Nr 373.) 2

Geodeterna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kartograferna

.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

Beträffande behovet av en löneförbättring framhålla geodeterna huvudsakligen

följande. De hade ej på grund av fältarbetena möjlighet att med extra arbete

utom verket i någon väsentlig mån förbättra sin ekonomi. Deras pension understege

med 300 kronor tjänstemännens av första lönegraden, och dock vore deras

arbete ytterst slitsamt under de krävande fältarbetena.

Att geodeterna ej nu begärde samma löneförmåner som de för läroverksadjunkter

föreslagna utan de något lägre för första gradens tjänstemän berodde

därpå, att de ansågo sin tjänsteställning och sitt arbete mera likartat de senares

samt att vid en möjligen inträdande förändrad organisation eller överflyttning av

kartverket eller någon dess avdelning till annat verk de genom sina fullmakter

vore underkastade följderna härav och deras ställning i det nya verket då givetvis

bleve densamma som förstagradstjänstemännens.

På grund av vad sålunda framhållits, hemställa geodeterna, att Kungl. Maj:t

måtte taga i övervägande, huruvida icke åt dem skulle kunna beredas samma löneförmåner,

som åtnjötes av tjänstemän inom första normalgraden i centralt ämbetsverk,

samt huruvida icke med hänsyn till rådande dyrtid dessa löneförmåner skulle

kunna beredas dem från och med den 1 januari 1917.

I en till löneregieringskommittén ingiven framställning har därefter geodeten

William Nilson å geodeternas vid kartverket vägnar föreslagit det tillägget till

förenämnda av geodeterna gjorda framställning, att hittillsvarande titel geodet måtte

ändras till statsgeodet. Till stöd härför har framhållits, att flera privata experter

på triangelmätningens område kallade sig geodeter.

I den av kartograferna avgivna framställningen erinras om nuvarande avlöningsförmåner

och kompetensvillkor samt framhållas enahanda jämförelsepunkter med

andra statstjänstemän (lantmäteristyrelsens byråingenjörer samt läroverksadjunkter),

som kommit till synes i geodeternas framställning.

I fråga om behovet av en löneförbättring framhålla kartograferna, att under

rådande dyrtid begynnelseavlöningen, 3,n00 kronor, ej kunde vara tillräcklig för

en familjeförsörjande tjänsteman, som måste hava sin vistelseort i Stockholm. Härjämte

betona de ett förhållande, som vore av rätt tryckande beskaffenhet i ekonomiskt

avseende och som måhända ej nog beaktats vid behandlingen av deras avlöningsfråga,

nämligen att kartografer med familj under 5 månader måste hålla sig med bostad på två

platser, dels i kartverkets huvudstation, Stockholm, dels i den trakt, där fältarbetet

under dessa 5 månader bedreves. Somliua kartografer, de vid stomkarteavdelningarna

och avvägningen, måste periodvis till och med vidkännas utgiften för hyrande av

tre bostäder. Dagtraktamentet bleve under sådana förhållanden särskilt med nu

stegrade levnadskostnader otillräckligt.

Någon möjlighet att med enskilt arbete underhjälpa den ekonomiska ställningen

förefunnes ej för kartograferna på grund av kartverkets fältarbeten under

5 månader av året. Semester medgåves nämligen icke under denna tid, maj—

september, då eljest arbeten av mot deras utbildning svarande beskaffenhet helst

kunde utföras. Tjänstledighet utöver semestern mot avstående av tjänstgöringspenningar

kunde vid kartverket på grund av kartografernas fåtal och det tid och

arbete krävande ekonomiska kartai betet, vanligen berörande tre län samtidigt, ej

heller lämpligen utan förbiseende av statens intresse medgivas.

Kartograferna hemställa alltså, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Mcij:ts nåd. proposition Nr 373.

varigenom åt dem från år 1917 skulle kunna beredas de löneförmåner, som åtnjötes

av tjänstemän i första normalgraden i centralt ämbetsverk.

Vad slutligen beträffar den av manliga ritare och gravörer vid rikets allmänna

kartverk gjorda framställningen, avser det där framlagda förslaget, att bemälda

tjänstemän skulle erhålla lön 1,700 kronor, tjänstgöringspenningar 1,000 kronor

och ortstillägg 300 kronor eller tillhopa 3,000 kronor, jämte tre ålderstillägg a 500

kronor efter respektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring.

Som stöd för framställningen åberopas i främsta rummet rådande höga levnadsomkostnader.

Vidare framhålles huvudsakligen följande.

I olikhet mot vad fallet vore med övriga manliga tjänstinnehavare inom

kartverket kunde ritarna och gravörerna icke hänvisa till någon annan kategori av

statstjänstemän, vilkas avlöningsstat skulle kunna tjäna till jämförelse vid bedömandet

av deras löneförhållanden.

Av en jämförelse med andra befattningshavare inom kartverket framginge,

att en viss, ej alltför stor skillnad i avlöningshänseende hittills förefunnits mellan

geodeter och kartografer å ena sidan samt ritare och gravörer å den andra. Vid

1912 års riksdag hade de senare tillerkänts en avlöning av lägst 2,400 kronor och

högst 4,000 kronor, medan geodeter och kartografer erhållit lägst *,000 kronor och

högst 5,000 kronor, alltså en skillnad av i lägsta lönegraden 000 kronor och i den

högsta 1,000 kronor. Skulle emellertid sistnämnda tjänstemän vid förnyad lönereglering

inom den närmaste tiden komma att erhålla begärd förhöjning, under det

att ritarnas och gravörernas avlöningar lämnades oförändrade, syntes det, som om

ovanberörda skillnad i inkomster skulle bliva större, än vad som kunde anses vara

förenligt med rätt och billighet.

Såsom ett ytterligare skäl till en löneförhöjning åberopades det förhållandet,

att den slutavlöning, 4,000 kronor, som ritare och gravörer enligt nuvarande bestämmelser

kunde uppnå, bibehållits oförändrad under flera årtionden, trots att levnadskostnaderna

under samma tidrymd varit stadda i oavbruten stegring. I likhet

med övriga civila tjänstemän inom kartverket vore ritarna och gravörerna därjämte

sedan år >913 uteslutna från möjligheten att genom övertidsarbete åt kartverket

bereda sig ökade inkomster.

Chefen för rikets allmänna kartverk har tillstyrkt samtliga dessa

framställningar, under framhållande att en eventuell höjning av ifrågavarande

befattningshavares avlöningsförmåner syntes böra medföra såväl

höjning i avlöningarna för å övergångsstaten kvarstående tre civila biografer

vilka avlönades efter samma grunder som geodeter och kartografer,

som ock en proportionell höjning av avlöningarna för kartverkets

övriga civila personal.

Löneregleringskommittcns yttrande är av följande huvudsakliga

innehåll:

»Då senaste lönereglering för den civila personalen vid rikets allmänna kartverk

var föremål för riksdagens prövning, förklarade riksdagen, att den vid granskning

av Kungl. Majits då föreliggande förslag ej kunnat undgå att finna, att orga
-

Manliga

ritare och

gravörer.

Chefen för

rikets

allmänna

kartverk.

Llinercgle
nngskom
mittén.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373

nationell av allmänna kartverket och arbetssättet vid detsamma icke vore i alla

avseenden ändamålsenliga. De brister, som därvid förefunnes, hade också, enligt

vad riksdagen anförde, vid flerfaldiga föregående tillfällen blivit offentligt påvisade,

och till deras avhjälpande hade visserligen reformer tid efter annan vidtagits, men

orsaken till, att de fortfarande syntes bestå, ansåg riksdagen ligga däri, att reformerna

städse varit endast partiella och aldrig blivit byggda på en allsidig utredning, som

toge organisationsfrågan i ögonsikte ända från grunden.

Då en grundlig utredning i avseende på kartverkets organisation således

syntes riksdagen av behovet påkallad, kunde enligt riksdagens mening däri anses

ligga ett talande skäl för att icke då genom en lönereglering föregripa denna utredning,

men de skäl, som av vederbörande departementschef anförts för att med

det snaraste bereda kartverkets personal en bättre och framför allt tryggare ställning,

syntes riksdagen så övertygande, att därmed ej utan verklig olägenhet syntes

kunna anstå. De av Kungl. Maj:t föreslagna villkoren för löneförmånernas åtnjutande

vore också enligt riksdagens uppfattning fullt betryggande i det avseendet,

att även vid en tilläventyrs företagen omorganisation personalens övergång till nya

tjänstgöringsförhållanden utan svårighet skulle kunna genomföras.

Kommittén har velat bringa detta riksdagens uttalande i erinran, då nu fråga

föreligger om en ny reglering av avlöningsförhållandena för de flesta civila befattningshavarna

vid allmänna kartverket.

De framställningar, över vilka kommittén nu har att yttra sig, innebära,

dels att observatörerna, vilka för närvarande äro i avlöningshänseende jämställda

med lektorer vid de allmänna läroverken, måtte erhålla enahanda avlöningsförmåner,

som åtnjutas av tjänstemän inom andra normalgraden i centrala ämbetsverk, dels

att geodeter och kartografer, vilka nu äro i avlöningshänseende likställda med

adjunkter vid de allmänna läroverken, måtte komma i åtnjutande av samma avlöningsförmåner,

som tillkomma första gradens tjänstemän i de centrala verken, dels

att de å övergångsstat uppförda topograferna, vilka åtnjuta arvoden till enahanda

belopp, som är bestämt i avlöning för kartograf, minskat med en mot pensionsavgift

svarande summa, allt fortfarande måtte avlönas efter samma grunder som

geodeter och kartografer, dds ock att manliga ritare och gravörer måtte erhålla en

avlöningsförhöjning, som innebure i stort sett ett bibehållande av ungefärligen nuvarande

relation mellan deras avlöningsförmåner och de avlöningar, som nu åtnjutas

av geodeter och kartografer.

Yad då först beträffar det föreslagna jämställandet av observatörerna med

andra gradens tjänstemän, vill kommittén erinra, hurusom, då vid 1914 års senare

riksdag förslag om ny lönereglering för Sveriges geologiska undersökning förelåg,

statsgeologerna, vilka förut varit i avlöningshänseende likställda med lektorer vid

de allmänna läroverken, erhöllo enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma andra

gradens tjänstemän. Observatörerna vid rikets allmänna kartverk torde med avseende

å såväl kompetens som arbete vara i mycket jämförbara ej allenast med

statsgeologerna utan även med meteorologerna vid meteorologiska centralanstalten

och byråingenjörerna vid hydrografiska byrån. Meteorologerna åtnjuta för närvarande

avlöning efter andra normalgraden, och för omförmälda byråingenjörer föreslog

kommittén i sitt den 6 mars 1913 avgivna betänkande angående hydrografiska

byrån enahanda avlöningsförmåner. I det förslag till stat för en riksanstalt för

meteorologi och hydrografi, som framlagts i det av kommittén den 1 juni 1917 av
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

«ivna betänkande angående sammanförande till en gemensam institution av vissa

smärre vetenskapliga anstalter m. m., har kommittén upptagit nämnda avlöningstyp

för sex tjänstemän under benämning förste statsmeteorologer och förste statshydroo-rafer

Erinras må ock, att i staten för centralanstalten för försöksväsendet pa

jordbruksområdet avlöningarna för överassistenterna äro upptagna med de belopp,

som tillkomma tjänstemän i andra normalgraden vid centrala ämbetsverk.

Kommittén finner det för den skull billigt, att jämväl observatörerna vid

rikets allmänna kartverk komma i åtnjutande av enahanda avlöningsförmåner, som

åtnjutas av andra gradens tjänstemän, och får följaktligen förorda vad i detta avseende

begäres. . , , . , ... •

Likasom alltså enligt kommitténs mening observatörerna borde jamstailas i

avlöningshänseende med tjänstemän i andra normalgraden i centrala ämbetsverk i

stället för med lektorer, synes ock geodeters och kartografers nuvarande jämställdhet

i avlöningshänseende med adjunkter vid de allmänna läroverken höra upphöra

samt geodeter och kartografer i stället, såsom de själva begärt, i nämnda hänseende

jämställas med tjänstemän i första normalgraden vid centrala ämbetsverk.

Så är, såsom i geodeternas framställning påpekas, fallet beträffande den a sjokarteverkets

stat uppförde aktuarien, vilken, enligt den för sjökarteverket den 22 november

1912 utfärdade instruktion (§ 7) har att utföra geodetiska mätningar och

beräkningar ävensom andra observationer eller beräkningar, som falla mom området

för kartverkets verksamhet, varjämte honom ock åligger att hava tillsyn över verkets

koncept- och originalmätningskartor ävensom över dess samling av andra kartor

och böcker. I det nyssberörda förslaget till stat för en riksanstalt för meteorologi

och hydrografi har kommittén ock upptagit fyra tjänstemän av första lönegraden

under benämningarna statsmeteorolog och statshydrograf.

Vidkommande den till kommittén ingivna framställningen angående förändring

av benämningen geodet till statsgeodet, vill kommittén erinra, hurusom de tjänstemän

vid Sveriges geologiska undersökning, om vilka i det föregående vant fråga,

numera benämnas statsgeologer ävensom att kommittén i sitt ovannämnda förslag

till stat för en riksanstalt för meteorologi och hydrografi upptagit tjänsteman under

benämningarna statsmeteorolog och statshydrograf. Beträffande det önskemål i enahanda

hänseende, som nu gjorts gällande från de vid rikets allmänna kartverk anställda

geodeternas sida, har kommittén visserligen hyst en viss tvekan om lämpligheten

att endast för dessa befattningshavare i staten för kartverket införa förändrad

benämning (sf«/.«geodeter), under det en motsvarande förändring i andra u i

denna stat upptagna befattningshavares titulatur icke skulle äga rum, men har

kommittén, utan att gorå något ytterligare uttalande i denna fråga, velat overlamna

densamma till Kungl. Maj:ts avgörande. , . .... , ,

Vid bifall till vad kommittén nu i avlöningshänseende forordat tor geodetei

och kartografer vid rikets allmänna kartverk, torde avlöningsförmånerna för de a

övergångsstat uppförda civila topograferna böra avpassas efter avlöningarna tor

geodeter och kartografer. . ,

Beträffande därefter manliga ritare och gravörer må erinras, hurusom dessa

för närvarande åtnjuta en avlöning av 2.4o0 kronor, därav 1,300 kronor lön, 800

kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg, vartill kunna komma yrn

ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor. Av ålderstillägget anses 300 kronor utgöra

lön och 100 kronor tjänstgöringspenningar, vadan högsta pensionsunderlagel

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

föi närvarande är 4,500 kronor. Den av manliga ritare och gravörer gjorda framställningen

innebär, att avlöningen skulle sättas till 3,000 kronor, därav 1,700

krono1 lön, 1,000 kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg, vartill

skulle kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å -00 kronor. Skulle åldersjilläggen

i sin helhet räknas till lönen, komme högsta pensionsunderlaget följaktligen

att utgöra 3,200 kronor.

Kommittén finner billigt, att, liksom för närvarande, en viss relation förefinnes

mellan avlöningsförmånerna för å ena sidan manliga ritare och gravörer och

a den andra geodeter och kartografer, och anser sig icke böra göra någon erinran

'' "l?4 ,den föreslagna begynnelseavlöningen. Däremot kan kommittén icke tillstyrka,

att för ifrågavarande befattningshavare beloppet av de särskilda ålderstilläggen

sattes sa högt som 500 kronor, utan böra enligt kommitténs mening ålderstilläggen

till dem allt fortfarando utgå vart och ett med 400 kronor.

Bestämmas^ nu ålderstilläggens antal till tre, vartdera å 400 kronor, att utgå

eftei lespekhve 5, 10 och 15 år, och hänföras ålderstilläggen även för dessa betattningshavare

liksom för de tjänstekategorier, till vilka observatörer, geodeter

och kartografer skulle komma att höra — till själva lönen, komme följaktligen

högsta pensionsunderlaget att bliva 2,900 kronor eller 400 kronor mera än för

närvarande.

Be till kommittén remitterade framställningar, om vilka i förevarande ärende

är fråga, äro, såsom förut nämnts, avgivna av observatörer, geodeter och kartografer

samt manliga ritare och gravörer vid rikets allmänna kartverk.

A staten för nämnda kartverk finnas emellertid, utom nu bemälda kategorier

av befattningshavare, uppförda dels en arbetschef å avdelningen för ekonomiska

arbeten och stomkartearbeten dels ock å samma avdelning kvinnliga ritare ävensom

för verket i dess helhet vaktmästare.

ii- • dessa befattningshavare har någon framställning om lönereglering icke

blivit till kommittén remitterad.

De kvinnliSa ritarna åtnjuta för närvarande en avlöning av 1,600 kronor,

därav lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor,

vartill kunna komma två ålderstillägg till lönen å 200 kronor efter respektive 5

och 10 år, d. v. s. samma avlöningsförmåner, som nu tillkomma kvinnliga biträden

av andra graden. Då kommittén den 10 november 1911 hade att avgiva förslag

Bi^aiide reglering av löneförhållandena beträffande den civila personalen vid rikets

allmänna kartverk, föreslog också kommittén för de kvinnliga ritarna avlöningsförmåner,

motsvarande den sedermera av riksdagen antagna högre avlöningstvpen för

kvinnliga, biträden. r

I fråga om avlöningsförmåner för kvinnliga biträden vill kommittén i detta

sammanhang allenast erinra, hurusom 1917 års riksdag i två särskilda skrivelser,

nämligen dels angående omorganisation av fögderiförvaltningen och lönereglering för

tjänstemännen därstädes m. m. dels angående reglering av löneförhållandena m. m.

vid statsdepartementen, givit uttryck åt den uppfattningen, att avlöningsförmånerna

för skrivbiträden av första (lägsta) lönegraden syntes vara så knappt tillmätta, att

någon förhöjning av dem vore påkallad, men att, då frågan härom syntes böra be1

,andhis i ett sammanhang för statsförvaltningen i dess helhet, riksdagen ansett sig

ej då höra vidtaga ändring av nuvarande avlöningsförmåner.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

Skulle, såsom ock kommittén för sin del finner lämpligt, en reglering av avlöningsförhållandena

för kvinnliga biträden av lägsta graden sålunda komma till

stånd, torde en sådan enligt kommitténs mening otvivelaktigt komma att utöva

inverkan på de avlöningsbelopp, som nu äro fastställda för kvinnliga biträden av

andra och tredje graden. x , , „ ,,

Vad slutligen angår vaktmästare hos centrala ämbetsverk med liera statsmyndigheter,

skall kommittén, i anledning av särskild kungl. remiss, inkomma med

underdånigt betänkande i fråga om reglering av avlöningsförhållandena för dessa

och med dem jämförliga befattningshavare.

De nuvarande observatörerna utnämndes, efter vad kommittén inhämtat, till

sina befattningar år 1912. Därest, på sätt kommittén förordat, dessa befattningar

skulle komma att förändras till andragradstjänster, skulle de nuvarande innehavarna

av desamma, även om de vid ingången av år 1918 intjänat ett första ålderstdlägg,

o-enom erhållande av den för andragradstjänsteman bestämda begynnelseavlöningen

vinna en synnerligen avsevärd löneförbättring. Givetvis bör dem icke för erhållande

av ålderstdlägg såsom tjänstemän av andra graden medgivas rätt att tillgodoräkna

sig tjänstetid före ikraftträdandet av förändringen i lönestaten. .

Något, annorlunda torde däremot förhållandet ställa sig för en del av de Övriga

befattningshavare vid rikets allmänna kartverk, för vilka kommittén i det föregående

förordat avlöningsförbättringar.

Beträffande medgivande av sådan rätt, varom här är fråga, för de nuvarande

o-eodeter och kartografer, vilka omedelbart övergå å de föreslagna förstagradstjänsterna,

komme, därest erforderlig föreskrift i detta hänseende ej meddelades, den

förordade löneregleringen i flera fall att innebära en löneminskning, med hänsyn till

de ålderstillägg å nuvarande avlöningar, som hunnit intjänas. Kommittén får i

detta hänseende meddela, att av de 6 nuvarande geodeterna för närvarande 2 äro

i åtnjutande av samtliga medgivna eller alltså fyra ålderstillägg och 6 av ett

ålderstillägg, varjämte 1 befinner sig i första lönegraden; att av de nuvarande

kartograferna för närvarande 2 äro i åtnjutande av samtliga fyra ålderstillägg, 4 av

tre, 6 av två och 4 av ett ålderstillägg, varjämte 1 befinner sig i första lönegraden

och 1 kartografbefattning är vakant. Av de nuvarande civila topograferna befinna

sig samtliga tre i andra lönegraden, hava alltså ett ålderstillägg.

Vid prövning av denna fråga har kommittén ansett sig böra förorda ett medgivande,

att geodet eller kartograf, som under mer än 10 år innan nu avsedda förändringar

i lönestaten träda i kraft tjänstgjort i sin befattning, må för erhållande

av ålderstillägg till lönen tillgodoräknas tjänstetid, som infallit före nämnda tidpunkt,

i vad denna tjänstetid må överstiga 10 år.

Vad slutligen angår manliga ritare och gravörer, får kommittén meddela, att

av de nuvarande befattningshavarna 3 för närvarande äro i åtnjutande av samtliga

medgivna eller alltså fyra ålderstillägg, 2 av två och 7 av ett ålderstillägg. Jämväl

beträffande manlig ritare och gravör torde böra föreskrivas enahanda bestämmelse

i förevarande avseende, som kommittén förordat i fråga om geodet och kartograf.

Vad kommittén sålunda förordat i fråga om avlöningsförmåner för observatörer,

geodeter, kartografer samt manliga ritare och gravörer skulle föranleda en

ökning av det å ordinarie avlöningsstaten för rikets allmänna kartverk uppförda

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

bestämda anslaget med tillhopa 34,800 kronor. Däremot skulle eventuellt det a

samma stat uppförda förslagsanslaget till ålderstillägg kunna minskas, beroende därpå,

att antalet ålderstillägg skulle vid bifall till kommitténs förslag komma att nedsättas,

för observatörer från nuvarande 4 till 2 samt för geodeter, kartografer samt

manliga ritare och gravörer från nuvarande 4 till 3. Förslaget beträffande de tre

civila topograferna skulle betinga en ökning av det bestämda anslaget å övergångsstat

med 2,955 kronor.

Vidare vill kommittén erinra, att vad kommittén förordat i fråga om geodeter,

kartografer samt manliga ritare och gravörer icke innebär någon ändring av i

stat upptört arvode å 300 kronor till arvode åt manlig ritare eller gravör, som förordnas

att biträda vid ritar- och gravörarbetenas övervakande och ledning ävensom

vid instruktion av yngre ritare och gravörer; och ej heller av i stat uppfört belopp

av 1,500 kronor till ersättning åt de geodeter och kartografer, vilka förordnas att

biträda med ledning och tillsyn av fältarbeten.»

Kommittén liar föreslagit, att de avsedda förändringarna måtte

träda i tillämpning den 1 januari 1919.

I sin hemställan har slutligen löneregleringskommittén föreslagit,

bland annat, vissa av de nu föreslagna förändringarna i staten betingade

jämkningar i avlöningsvillkoren.

ritare och

(gravör er.

nin^r^t anledning av detta löneregleringskommitténs betänkande hava

kartografer framställningar om förbättringar i vi-sa hänseenden inkommit från dels

samt manhga kartograferna dels ock de manliga ritarna och gravörerna vid kartverket.

nareoe Kartograferna hava riktat sig mot kommitténs förslag, att de för

ålderstillägg skulle få tillgodoräkna sig allenast tjänstetid såsom kartografer

utöver 10 är före den nya lönestatens trädande i kraft. Denna begränsning

skulle för flertalet, kartografer få en mycket ödesdiger inverkan. Visserligen

skulle av kartograferna en omedelbart få löneförbättring med 1,000 kronor

och två med 500 kronor, men de övriga skulle bli alldeles i avsaknad

av dylik förbättring, vilken just nu vore välbehövlig. Då tjänstgöringspenningarna

nu skulle höjas till 1,500 kronor för alla lönegrader mot

för närvarande 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor i de olika

lönegraderna, skulle härigenom avdraget vid sjukdomsfall ökas för alla

utom dem, som vore i högsta lönegraden. Pensionsunderlagets ökande

skulle medföra ökade pensionsavgifter. Av dessa skäl vore det eu

omedelbar minskning i de flesta kartografernas avlöning, som ställdes i

utsikt genom kommittéförslaget. Kartograferna hemställa därför att få

tillgodoräkna sig hela den föregående tjänstetiden såsom kartografer.

De manliga ritarna och gravörerna hava först anhållit, att ålderstilläggen

för dem måtte bestämmas till 500 kronor i stället för 400

kronor enligt kommitténs för-dag. De hava framhållit, att deras slutavlöning

vore för närvarande 4,000 kronor och skulle enligt kommittéförslaget

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

liöjas blott till 4,200 kronor. Deras nuvarande slutavlöning hade stätt oförändrad

i flera årtionden, vadan en höjning med 500 kronor, vilken

skulle ske, ifall de tre föreslagna ålderstilläggen sattes till 500 kronor

varje, ej syntes obilligt begärd. Därigenom skulle också den nuvarande

skiilnaden av 1,000 kronor bibehållas mellan slutavlöningen för dem, å ena

sidan, samt för geodeter och kartografer å den andra. De ville även

framhålla, att deras dagliga arbetstid å tjänsterummet vore en timme

längre än sistnämnda tjänstemäns.

Vidare hava dessa ritare och gravörer gentemot kommitténs förslag,

att blott tiden över 10 år skulle få tillgodoräknas för ålderstillägg,

gjort erinran av samma innehåll som kartograferna. Kommitténs

förslag vore för dem ännu ofördelaktigare än för kartograferna,

i det att det skulle medföra direkt löneminskning med 200 kronor årligen

för en av dem i 15 år, för en i 13 år, lör en i 9 år o. s. v.

Därför anhölles, att all föregående tjänstetid såsom ritare eller gravör

måtte få tagas i beräkning.

Löneregleringskommittén har i utlåtande den 28 november 1917

över dessa framställningar förklarat sig sakna anledning frångå sitt förslag

beträffande beloppet av ålderstillägg till manliga ritare och gravörer

samt beträffande ålderstilläggsberäkningen anfört följande.

»Vad åter angår den ifrågasatta rätten för såväl manliga ritare och gravörer

som kartografer att för erhållande av löneförhöjning förmedelst ålderstillägg tillgodoräkna

sig lida den tjänstetid, som infaller före ikraftträdandet av föreslagna

ändringar i lönestaten, vill kommittén erinra, att vad kommittén i detta avseende

föreslagit — nämligen en begränsning av tjänstårsberäkningen till tjänstetid över

10 år — står i överensstämmelse med vad riksdagen, på Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställningar, i enahanda avseende beslutat vid fastställande av nya stater såväl

för Sveriges geologiska undersökning som för lantbruksinstitutet vid Ultuna samt

lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Vid en lönereglering kunna emellertid givetvis förhållanden inträda, som

verka till nackdel för en eller annan befattningshavare, och vid en generaliseringav

erforderliga övergångsbestämmelser kan det ej alltid ordnas så, att en löneförbiUtving

kommer samtliga de befattningshavare, som beröras av ett löneregleringsförslag,

till del.

För att förebygga eventualiteter av dylik art givas åtskilliga utvägar. Antingen

äga nämligen de tjänstinnehavare, som vid en lönereglering skulle komma i

en sämre ställning än de förut haft, rätt att kvarstå på gammal stat, eller ock

gives möjlighet att genom personliga lönetillägg tillgodose sådana befattningshavare.

Ett annat tillvägagångssätt förordade kommittén i sitt den 28 mars 1914 avgivna

betänkande angående ny avlöningsstat för Sveriges riksbank m. m. (delen XLII),

där kommittén föreslog, att, därest under något kalenderår tjänstinnehavare, som

från förut gällande stat övergått till ny stat, enligt sistnämnda stat i avlöning

Bihang t dl riksdagens ''protokoll HUS. I samt. 333 höft. (Nr 373.) 3

Löueregleringskommittén.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Framställning

av geodetaspi

ränteri

Löneregle
ringskom
mittén.

18 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Kr 373.

uppburit lägre belopp än det, som skulle tillkommit honom, därest han kvarstått

på den äldre staten, han skulle äga att enligt riksbanksfullmäktiges bestämmande

åtnjuta sådan fyllnad i avlöningen, att densamma komme att uppgå till sistnämnda

belopp. Nämnda tillvägagångssätt vann också riksdagens godkännande.

Vad det nu föreliggande fallet beträffar har kommittén, med föranledande av

de gjorda framställningarna och i betraktande av vad däri anföres, velat, till modifierande

av vad kommittén i berörda utlåtande av den 6 november 1917 i förevarande

avseende föreslagit, tillstyrka, att, utöver vad nu gäller och fortfarande skulle

gälla beträffande avlöningsförhöjning, geodet, kartograf eller manlig ritare och

gravör, som under mer än fem år, innan nu ifrågavarande förändringar i lönestaten

träda i kraft, tjänstgjort i sin befattning, må för erhållande av ålderstillägg till

lönen tillgodoräknas tjänstetid, som infallit före nämnda tidpunkt, i vad denna

tjänstetid må överstiga fem år.»

Från anslagsposten till arvoden åt extra personal, gratifikationer

m. m. å 24.000 kronor utgår arvode till en geodetaspirant. Angående

arvodets belopp är ej annan bestämmelse träffad, än att löneregleringskommittén

i sitt betänkande den 10 november 1911 (delen XXX) angående

reglering av löneförhållanden beträffande den civila personalen

vid rikets allmänna kartverk uttalade, att arvodet till dylik aspirant

icke borde bestämmas till fixt belopp utan till en början utgå med ett

relativt lägre belopp och sedan efter hand kunna höjas, dock icke utöver

ett visst belopp, vilket syntes lämpligen kunna sättas till 2,000

kronor. Såsom chef för jordbruksdepartementet gjorde jag den 13

januari 1912 vid ärendets föredragning ej någon erinran mot detta

kommitténs uttalande och riksdagen godkände utan anmärkning det av

mig föreslagna beloppet av ifrågavarande anslagspost.

Nu har geodetaspiranten E. N. U. Landberg i en till Kungl. Maj:t

ställd och av kartverkschefen tillstyrkt ansökning anhållit, att maximiavlöningen

måtte höjas till 3,000 kronor eller med samma belopp av

1,000 kronor, som utgjorde den föreslagna ökningen i geodets begynnelseavlöning.

Han har anfört, att samma skäl talade härför, som av geodeterna

åberopats till stöd för deras framställning. För geodetaspirant gällde

samma teoretiska kompetensfordringar som för geodet och hans arbete

vore detsamma som deras. Befordringsutsikterna vore särskilt dåliga,

vadan tjänstetiden såsom aspirant sannolikt bleve relativt lång.

I utlåtande häröver den 17 november 1917 har löneregleringskommittén

anfört, att det syntes billigt, att om förslaget om höjning

med 1,000 kronor av geodets begynnelselön bifölles, även aspiran tens

maximiarvode bleve i skälig mån förhöjt, och att kommittén ej hade

något att erinra mot bifall till Landbergs framställning. Emellertid

borde även komma under övervägande spörsmålet om höjning av arvo
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

dena till kartografaspirater. Dessutom borde uppmärksammas, att förenämnda

anslagspost måhända borde höjas.

Därefter har jämväl från de bägge kartografaspiranterna inkommit

framställning om avlöningsförhöjning. Åven angående dylika aspiranter grafaspigäller

det uttalande av löneregleringskommittén den 10 november 1911, rnntersom

jag härovan omförmält beträffande geodetaspiranten. Maximiarvodet

har alltså hittills utgjort 2,000 kronor.

Bemälda aspiranter hava, under erinran att kartografs begynnelselön

jämte ortstillägg av kommittén nu föreslagits till 2,500 kronor, anhållit,

att kartografaspirants avlöning måtte sättas till samma belopp. De hava

alltså i sin framställning icke tagit hänsyn till tjänstgöringspenningarna.

Såsom motiv hava de hänvisat till kartografernas framställning samt

framhållit, att för aspiranterna gällde såsom kompetensfordran avlagd

lantmäteriexamen och att de hade samma arbete som kartograferna.

Såsom särskilt motiv hava de därjämte åberopat, att de icke hade någon

möjlighet till befordran, sedan Kungl. Maj:t den 14 mars 1916 beslutat,

att med besättandet av förefintlig eller blivande vakans bland kartografplatserna

skulle tillsvidare anstå.

Det av kartografaspiranterna sålunda åberopade Kungl. Majrts

beslut den 14 mars 1916 föranleddes av den sedan länge oavgjorda tiiisättandi''

frågau, huruvida det ekonomiska kartverkets bearbetande, skulle fort- pi^

sättas eller övergivas, och innehöll, att om ordinarie befattning vid kartverkets

ekonomiska avdelning bleve ledig, densamma tillsvidare icke borde

tillsättas med ordinarie innehavare utan allenast uppehållas på förordnande.

Sedan sådan ledighet uppstått under våren 1917, medgav Kungl.

Maj:t den 12 maj 1917, att den kartografaspirant, som bleve förordnad

att uppehålla den ledigblivna kartograftjänsten, finge, så länge hans

förordnande å tjänsten varade, mot avstående av sitt aspira u tar vode

uppbära hela den med tjänsten förenade begynnelseavl ning med avdrag

allenast av den samma tjänst i lägsta lönegraden påvilaude pensionsavgift.

Tillika föreskrevs, att den till tjänsten förordnade skulle åtnjuta

en månads semester årligen och i tillämpliga delar vara underkastad

gällande avlöningsbestämmelser. Enligt detta beslut åtnjuter alltså den

tillförordnade samma avlöning som ordinarie kartograf men saknar

naturligtvis den trygghet, som eu ordinarie tjänst bereder, och kommer

icke utan särskilda åtgärder i åtnjutande av ålderstillägg eller pension.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Katigt. Maj:ts nåd. -proposition Nr 373.

mng av ar- tt tt ^ddare ,dar av arbetschefen vid kartverkets ekonomiska avdelning

betschefen vid H. Hellberg i en till Kung!. Maj.t ingiven skrift framhållits, att vid 1912

avdMntl. års lönereglering arbetschefens avlöning avvägdes i förhållande till kartografernas

efter omsorgsfulla utredningar i löneregleringskommittén. Då

nu denna kommitté föreslagit avlöningsförhöjning för kartograferna,

syntes det vara med rättvisa och billighet förenligt, att någon höjning

komme även arbetschefen till del, svarande mot kartografernas.

''nin"gStav~ Slutligen hava även de åtta ordinarie kvinnliga ritarna vid den

kvinnliga ekonomiska avdelningen ävensom en dylik ritare, vilken vikarierar för

en av de ordinarie, som på grund av olycksfall och därav ådragen ob"thg

sjukdom åtnjutit tjänstledighet sedan den 1 augusti 1915, gjort

framställning om förbättrade avlöningsförmåner. De ordinarie hava därvid

begärt 1,800 kronor jämte fyra ålderstillägg å 300 kronor. Tillika

bava de anhållit att i likhet med tjänstinnehavare vid statens järnvägar

få åtnjuta femton s. k. sjukdagar årligen.

Samtliga nu omförmälda, efter avgivandet av löneregleringskommitténs

betänkande inkomna framställningar hava tillstyrkts av kartverkschefen,

vilken därvid hemställt, att vederbörande avlöningstitlar

måtte i erforderlig mån höjas samt vikariatsersättningsansluget ökas

med 500 kronor till ökade vikariatsarvoden.

tred/evakt- . \ d<jtta sammanhang har jag att anmäla en framställning från

mästarbefatt- kartverkschefen den 9 november 1916 om uppförande å kartverkets stat

av en tredje ordinarie vaktmästarbefattning, uti vilken framställning

anföres följande:

»Sedan Eders Kungl Maj:t i nådigt brev den 1 september 1916 anvisat skogshogskölans

f. d lokal vid Djurgårdsbron såsom tjänstelokal för viss del av rikets

allmänna kartverk, har det blivit nödvändigt att för denna del — den topografiska

avdelningen — anställa särskild vaktmästare.

Då såväl geodetiska som ekonomiska avdelningarna disponera vaktmästare å

ordinarie stat, synes vaktmästaren vid rikets allmänna kartverks största afdelning

- den topografiska — jämväl böra komma på ordinarie stat mot åtnjutande av

enahanda avlöningsförmåner, som äro fastställda i nådiga brevet den 29 oktober 1912.

Enär av i staten för år 1917 under rubriken »till vaktmästarbiträde 1,450

kronor» angivna summan, 900 kronor äro avsedda att utgå till en extra vaktmästare,

och dä bostad samt bränsle komma att ingå i vaktmästarens avlöningsförmåner,

skulle en vaktmästare å ordinarie stat f. n. åsamka statsverket en ökad årlig utgiftsbok

av endast 50 kronor.»

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 373.

För närvarande avlönas ifrågavarande vaktmästare av medel från

den i avlöningsstaten upptagna anslagsposten å 24,000 kronor till arvoden

åt extra personal m. m.

Jag har vidare att anmäla vissa av chefen för rikets allmänna

kartverk i skrivelse den 15 november 1017 i samband med ingivande

av förslag till inkomst och utgiftsstat för kartverket för år 1918 gjorda

framställningar.

Bemälde chef har därvid först ifrågasatt vissa höjningar av bestämda

avlöningsanslaget, avseende avlöningsstatens anslagspost till

arvoden åt extra personal in. in. Dessa förslag gälla dels förhöjning

med 350 kronor i det till arvoden åt extra vaktmästare avsedda belopp

på grund av förlängd tjänstgöringstid för det vaktmästarbiträde, som

tjänstgjorde under den tid byråarbetena påginge, dels ock anvisande av

ett belopp av 2,000 kronor för extra arbetskraft å den topografiska

avdelningen. I det senare hänseendet har kart verkschefen anfört följande:

»Den extra arbetskraft i topografiska avdelningen, för vilken ovannämnda

2,000 kronor äskas, är avsedd att komma till användning för arkiv- och materialändamål.

Enligt § 12 uti gällande instruktion för rikets allmänna kartverk åligger det

redogöraren bland annat att vårda generalstabens topografiska avdelning tillhörande

handlingar, kartor, instrument och inventarier. Redogöraren vid kartverket, som

tillika är redogörare vid generalstaben, har på grund av de med hans tjänst förenade

andra göromålen, företrädesvis kassagöromålen, icke kunnat medhinna att åt kart-,

plåt- och instrumentvården samt skötandet av materialförrådet ägna tillräcklig, om

ens någon tid, utan har kartverkschefen måst uppdraga åt någon av kartverkets

gravör- och ritarpersonal att sköta de ifrågavarande delarna av redogörarens åligganden.

Har detta varit nödvändigt förut, så har det blivit det i ändå högre grad

nu, då topografiska avdelningen, till vilken just hör kart- och plåtarkivet samt

instrument- och materialförrådet, förflyttats till annan lokal, belägen på långt avstånd

från generalstaben, där redogöraren har sitt tjänsterum.

Det nödvänd ga dagliga sysslandet med de ifrågavarande arbetena har emellertid

haft den följd, att den gravör, som för närvarande har sig ålagt att jämte

sin gravörsyssla sköta om desamma, i avsevärd grad dragés från sitt egentliga

arbete, något som åter inverkar menligt på kartutgivningen.

Jag finner det därför nödvändigt att, då redogöraren, så länge kartverket är

inhyst, såsom nu är fallet, i fem olika lokaler i fyra skilda stadsdelar, omöjligen

kan medhinna det dagliga sysslandet med in- och utlämning av kartor, plåtar och

materialier ävensom tillsynen över arlcivaliernas vård m. m. och då på stat befintliga

ritare och gravörer böra uteslutande arbeta i sina fack, dessa åligganden överlämnas

till för ändamålet särskilt lämpad extra arbetskraft. På grund härav hemställer

jag om en ökning i bestämda anslaget till extra arbetskraft för ifrågavarande ändamål

med 2,000 kronor.»

Framställning

ar av kartverlcschefen

angå ndc bestämda

anslaget.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Framställning

av kartverkschefen

angående

reservationsanslaget.

Geodetiska

avdelningen

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 373.

Därjämte bär kartverkschefen i nyssnämnda skrivelse den 15 november

1917 hemställt om ökning av reservationsanslaget till kartarbeten m. m.

med 41,800 kronor. Härav komma 10,000 kronor på den geodetiska

avdelningen, 15, 800 kronor på avdelningen för ekonomiska och stomkartearbeten

samt 16,000 kronor på den topografiska avdelningen.

Till ledning för bedömande av kartverkschefens framställning i

nu förevarande delar återgivas här till en början den av Kungl. Maj:t

fastställda inkomst- och utgiftsstaten för kartverket för år 1918, i vad

angår däri till 158,300 kronor upptagna reservationsanslag:

För de geodetiska arbetena:

till fältarbeten ..................................................................... kronor 39,100

» städning m. m. samt uppvärmning och belysning » 1,000

kronor 40,100

För de topografiska arbetena:

till fältarbeten .................................................................. » 43,500

» utgivnings- och byråarbeten in. m...................... » 20,700

» övningsavdelningeus ritknrs .................................... » 2,400

» städning in. in. samt uppvärmning och belysning » 1,600

kronor 68,200

För de ekonomiska arbetena och st omkar teorb etena:

till fältarbeten .................................................................. » 44,700

» utgivnings- och byråarbeten m. in........................ » 3,800

» städning m. in. samt uppvärmning och belysning » 1,500

kronor 50,000.

Att förenämnda belopp, tillhopa 158,300 kronor, överstiger det av

riksdagen till kartarbeten m. in. beviljade reservationsanslaget å 144,300

kronor sammanhänger med att i inkomst- och utgiftsstaten upptagits

bland inkomster tvenne förslagsposter, avseeende den ena ersättning

för generalstabsaspiranters utbildning och den andra inkomst av kartförsäljning.

Efter att hava förutskickat dessa uppgifter övergår jag till att

redogöra för kartverkschefens framställning om ökning av reservationsanslaget.

I fråga om anslagsökningen för den geodetiska avdelningen har

kartverkschefen hänfört sig till en skrivelse av denna avdelnings före
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Ma):ts nåd. proposition Nr 373. 23

ståndare, professorn vid generalstaben K. D. P. Rosén, vari anförts

huvudsakligen följande.

Sedan år 1913 utgjorde reservationsanslaget för de geodetiska fältarbetena

39,100 kronor. Under de gångna fem åren hade de verkliga utgifterna för fältarbeten

utgjort i medeltal 39,664 kronor, varav 17,017 kronor till reseersättningar

och dagtraktamenten samt 22,617 kronor till materiel, handräckning och transporter.

Antal fältarbetsdagar hade växlat mellan 1,164 år 1914 och 954 år 1917.

För ett rationellt utnyttjande av ordinarie och extra personal erfordrades

minst 1,200 å 1,300 fåltarbetsdagar om året. Endast ett år hade det förra talet

något så när kunnat uppnäs, men då hade också arbetsanslaget överskridits med

4.113 kronor.

För vissa tjänstemän hade antingen allt fältarbete måst inställas eller och

endast ringa fältarbetstid anslagits. Detta hade skett huvudsakligen på grund av brist

på medel. Att, som av samma skäl delvis måst ske, utföra dessa arbeten endast

under kortare tid vore icke ekonomiskt, emedan vid arbetets igångsättande och avslutande

åt ginge ej obetydlig arbetstid och kostnad. _ Men framför allt vore det

arbetsproduktens minskning, som för kartverkets övriga arbeten komme att visa

kännbara olägenheter, om ej snar rättelse skedde. Härav framginge sålunda ett

tydligt behov av ökat anslag för fältarbetet. Då den ar 1912 fastställda staten

beträffande fältarbetet huvudsakligen grundade sig på erfarenhet före år 1907, hade

ock redan före dess ikraftträdande det på grund av under tiden inträdda prisförhöjningar

varit klart, att motsvarande höjning borde ske, men det hade då ansetts,

att frågan härom borde få anstå i avvaktan på vidare erfarenhet. Denna vore nu

vunnen och gåve tydligt vid handen det nuvarande anslagets otillräcklighet.

Vid första ordningens triangulering samt vid tornbyggnad uppstode större

kostnader för material, handräckning in. m. än vid andra ordningens triangelmätning

och vid rekognoscering. Det vore således klart, att de geodetiska fältarbetskostnaderna

till väsentlig grad bleve olika allt efter vilka skilda slag avo arbeten, som

företoges, och ingalunda enbart betingades av antalet arbetsdagar. A andra sidan

vore de geodetiska arbetenas beskaffenhet samt resultatens varaktighet och ändamålsenlighet

i hög grad beroende av den kostnad, som finge nedläggas på dem.

Xu hade på senare åren av sparsamhetsskäl i dessa hänseende avsteg från vad eljest

ansetts riktigt måst göras, givetvis i möjligaste mån begränsade till för kartverkets

egna arbeten mindre viktiga delar. Härav orsakade dubbelarbeten i framtiden kunde ej

undvikas. För att ej nödgas fortgå på denna väg erfordrades ett väsentligt ökat anslag.

Det oundgängligaste vore att bygga observationstorn i ökad omfattning.

Deras ändamål vore att tjäna som uppställning för instrument och ljussignal på

terräng, som saknade dominerande punkter. Med särskilt södra Sveriges småkulliga

och skogklädda natur vore därför tornens användbarhet synnerligen omfattande, men

å andra sidan vore det med nu tillgängliga medel ej möjligt att bygga dessa kostsamma

torn i erforderligt antal. Under aren 1910 17 hade sammanlagt 68

torn av över 6 meters höjd uppförts, alla i södra Sverige. Det högsta vore 25

meter högt. För dessa hade kostnaden, innefattande material och transport, handräckning

samt dagtraktamente för den tjänsteman, som lett byggnadsarbetet, beräknats

till 150 ä 780 kronor alltefter tornets höjd.

På flera triangelpunkter, där torn enligt goda grunder bort byggas, hade

s. 24 Kontrollera mot PDF

Ekonomiska

avdelningen.

24 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

detta icke kunnat ske enbart på grund av otillräckliga medel. För jämförelses

skull kunde nämnas, att i utlandet vida högre och dyrbarare tornbyggnader förekomme

i stor utsträckning. Trianguleringstorn på över 30 meters höjd hörde där

icke till sällsyntheterna. Det vore ock visst, att mångenstädes i Sverige, särdeles

vid de snart förestående arbetena i Södermanland och Uppland, större tornhöjder

än de hittills använda skulle komma att visa sig erforderliga. Kostnaden per löpande

meter syntes då komma att stiga, enär det hittills använda enkla byggnadssättet

då knappast kunde tillämpas.

I vilken utsträckning ökat tornbyggande för framtiden bleve erforderligt,

kunde beräknas endast i mån av den fortgående stakningen. Enbart för trianguleringen

av Kristanstads län syntes omkring 41 torn skola erfordras.

Utom de sålunda anförda motiven för ökande av arbetsanslaget för de geodetiska

arbetena funnes ej oviktiga andra, såsom förfinandet av observationssättet,

anläggandet av mera solida markeringar med flera åtgärder i syfte ait öka arbetets

bestående värde. Men då det nu gällde att påvisa endast de oundgängligen nödiga

behoven, ansåge Rosén, att behovet av ökad utsträckning av arbetstiden på fältet

samt av utvidgat tornbygge stode främst såsom oavvisligt. En beräkning av den

kostnadsökning, som betingades av dessa två delvis med varandra sammanhängande

behov, kunde ej strängt genomföras ens då stukning redan skett såsom beträffande

Kristianstads län och detta på grund av omöjligheten att på förhand exakt uppskatta

virkespris, transportkostnader in. m. Uppskattningsvis vore en ökning av

25 procent av fältarbetsanslaget eller i medeltal 10,000 kronor enligt Roséns bestämda

uppfattning vad som oundgängligen på grund av dessa skäl erfordrades för

arbetets fortsatta rationella bedrivande. Om man betänkte, att det nuvarande anslaget

huvudsakligen grundade sig på erfarenhet före år 1907, borde denna ökning

anses synnerligen måttfull. Med nuvarande pris vore detta en otillräcklig höjning,

men Rosén hade icke ansett sig böra räkna med de abnorma pris, som nu rådde.

Anslagshöjningen hade ock beräknats efter ett konstant behov för avsevärd framtid,

varför intet skäl syntes förefinnas att bokföra höjningen som extra anslag utan borde

beloppet tilläggas reservationsanslaget.

Ifall det från statskontoret ingivna förslaget om höjning av dagtraktamentet

med 50 procent bleve stadfäst, borde givetvis den motsvarande merkostnaden —

omkring 5,000 kronor — tillkomma utöver det nu motiverade anslagsbeloppet.

Beträffande den begärda anslagsökningen för avdelningen för ekonomiska

och stomkartearbeten har kartverkschefen åberopat en framställning

av arbetschefen vid nämnda avdelning av huvudsakligen följande

innehåll.

Enligt vad av rapporterna från fältmätarna framginge, hade hantlangningskostnaderna

sedan år 1916, oaktat bemödanden att hålla dem vid oförändrade belopp,

ändock stigit med omkring 75 öre per man och dag, vilket för 150 dagar

och 20 man gjorde 2,250 kronor. Hantlangningskostnaden, vilken för år 1917

beräknats till 11,000 kronor, erfordrade alltså eu höjning till 13,250 kronor.

Då skjutstaxan inom såväl Blekinge som Hallands län, inom vilka fältarbetena

konime att bedrivas under år 1918, vore höjd från 1.7 o kronor per mil och häst

till 2.3 0 kronor, påkallades av denna anledning en höjning av anslaget till rese
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 373.

ersättningar, vilken höjning beräknades komma att för avdelningen uppgå till omkring

3,200 kronor. Berörda anslag, som under år 1917 upptagits till 8,700 kronor,

syntes sålunda böra sättas till 11,900 kronor.

Vidare hade beräknats, att anslaget till utgivnings- och byråarbeten samt

anskaffande och underhåll av instrumenter och inventarier m. in. tarvade en höjning

med 25 procent, sålunda från 3,800 kronor till 4,750 kronor.

Anslaget till lokalernas städning, rengöring och belysning, förut upptaget

till 1,000 kronor, måste höjas med 200 kronor till 1,200 kronor och anslaget till

lokalernas uppvärmning, förut beräknat till 500 kronor, måste höjas med 50 procent

till 750 kronor.

Den summa, varmed således det nuvarande reservationsanslaget på grund av

dessa skäl borde utökas, uppginge till 6,850 kronor.

Arbetschefen ansåge sig dessutom böra föreslå en åtgärd, som komme att

ytterligare öka nämnda anslag.

I och med omläggningen av jordredovisningen hade fältarbetena blivit utökade

med mycket tidsödande utredningar, varigenom den areal, som under fältarbetstiden

numera medhunnes, nedgått till ungefär hälften mot vad som förut medhunnits.

Visserligen vore byråarbetena genom den förändrade jordredovisningen även mycket

ökade, dock ej i samma proportion som fältarbetena. Detta förhållande komme

att medföra, att den areal, som under nuvarande fältarbetstiden blivit övergången,

ej gåve personalen full sysselsättning under byråarbetstiden, och då nu byråarbetena

för Malmöhus län, vilka på grund av den därstädes långt drivna jordstyckningen

varit synnerligen omfattande och sålunda gjort nämnda disproportion mindre märkbar,

snart vore slutförda, stode man redan innevarande vinter inför den situationen att

nödgas rapportera någon del av personalen ledig för andra uppgifter, vilket naturligtvis

skulle innebära ett försenande av den ekonomiska kartläggningen. Klart

vore att, först då tiderna för fältarbeten och byråarbeten ställdes i riktig proportion

till varandra, man kunde för avdelningens arbeten avvinna personalen den största

möjliga arbetsprodukten.

För att häva dessa missförhållanden föresloges, att fältarbetstiden redan år

1918 måtte förlängas från 5 till 6 månader, eu förlängning, som emellertid skulle

medföra en ökning av dagtraktamentena med 4,800 kronor, av reseersättningarna

med 1,500 kronor och av hantlangningskostnaderna med 2,650 kronor, eller med

tillhopa 8,950 kronor.

Den del av reservationsanslaget, som vore avsedd för de ekonomiska arbetena

och stomkartearbetena och som i 1917 års stat upptoges till belopp av 50,000

kronor, borde av sålunda angivna skäl höjas med inalles 15,800 kronor till 65,800

kronor.

Till stöd för sin framställning om höjt anslag för den topografiska

avdelningens arbeten har kartverkschefen anfört.

»Den under senare åren rådande och alltjämt tilltagande dyrtiden har

mer och mer tyngande inverkat på topografiska avdelningens ekonomi, och förhållandena

i detta avseende hava nu blivit sådana, att i år fältarbetena måst avbrytas

tidigare än beräknats och att, om fältarbetena hädanefter skola kunna utföras

i den utsträckning, att kartverket skall kunna prestera vad som bör fordras

Bihang till riksdagens protokoll 1318. 1 samt. 333 höft. (Nr 373.) 4

Topografiska

avdelningen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

av detsamma, en förhöjning av anslaget är en nödvändighet. Hurudana förhållandena

äro, framgår av en jämförelse emellan avdelningens kostnader för resor och hantlangning

år 1913, det första året med den nuvarande organisationen, och de efterföljande

åren. Nämnda år uppgingo reskostnaderna till omkring 7,050 kronor och

hantlangningskostnaderna till omkring 7,020 kronor. 1915 hade de ökats till

respektive 9,244 och 11,554 kronor och innevarande år hava de sprungit upp till

respektive 9,622 och 18,704 kronor. På grund härav hemställer jag underdånigst

om en ökning i reservationsanslaget för de topografiska fältarbetena med 5,500

kronor.

Men utöver denna ökning i kostnaderna för avdelningens arbeten har dyrtiden

låtit allt skarpare framträda det mindre lyckliga förhållande, varuti den vid avdelningen

kommenderade militärpersonalens traktamenten stå till de stigande levnadsomkostnaderna.

Dessa omkostnader äro nu uppe i en sådan höjd, att jag anser

mig böra hemställa om en höjning av samtliga dagtraktamenten under fältarbetena

ävensom vissa dagtraktamenten under byråarbetena.

Dagtraktamentena för såväl fält- som byråarbeten fastställdes i huvudsak

genom nådiga brevet den 30 april 1881, som erhöll några smärre tillägg och ändringar

uti nådiga brevet den 28 juni 1895. Under den tid, som sedan förflutit,

har den civila personalens vid kartverket traktamentsersättning under fältarbetena

flera gånger varit föremål för förhöjning och utgår numera i enlighet med nådiga

brevet den 29 oktober 1912 enligt gällande resereglemente. Sålunda uppbära geodeter,

kartografer och civila topografer dagtraktamente uti resereglementets fjärde

klass med 8 kronor per dag, under det att den militära personalen i enlighet med

de nyssnämnda nådiga breven uppbära: överstlöjtnant eller major vid generalstaben

8 kronor, kapten lägst 5, högst 6 kronor, subalternofficer lägst 3, högst 5.5 0 kronor

och underofficer lägst 3, högst 4.5 o kronor per dag, samtliga traktamenten således

understigande i rätt avsevärd grad dagtraktamentet i de klasser av resereglemente!,

till vilka de militära fältmätarna äro berättigade vid extra förrättning.»

Efter en motivering, för vilken jag icke torde behöva redogöra,

enär kartverkschefen i en senare skrivelse på grund av ändrade förhållanden

framlagt annat förslag i ämnet, har han i nu förevarande

skrivelse hemställt, dels att till officer eller underofficer i aktiv tjänst,

som deltager i de topografiska fältarbetena, må, iitöver det traktamente

en var enligt nådiga breven den 30 april 1881 och den 28 juni 1895

äger att uppbära, tills vidare under arbetena inom förrättningsorterna

utbetalas ett tillägg av 2 kronor per dag, dels ock att, för så vitt bestämmelserna

angående dagtraktamenten i nyssnämnda bägge brev borde

anses avse även reservpersonal, dessa brev icke vidare måtte tillämpas

på densamma utan att i stället följande dagtraktamenten måtte tillerkännas

officerare och underofficerare i reserven eller på reservstat:

Under byråarbeteu a: Regementsofficer .......................................... 10 kronor

Kapten ........................................................... 9 d

Subalternofficer ......................................... 7 )>

Underofficer ................................................ 6 »

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

Under fältarbeten: Ett tillägg av 2 kronor per dag för samtliga grader

under arbeten inom förrättningsorten.

För genomförandet av dessa förhöjningar i dagtraktamentena, vilka,

beräknade efter den nu kommenderade personalen på stat, i reserven

och på reservstat uppginge till 8,500 kronor, erfordrades en ökning av

reservationsanslaget för de topografiska arbetena: till fältarbeten med

4,500 kronor och till byråarbeten med 4,000 kronor.

På grund av de ansenligt ökade bränsleprisen i förening med det

i förhållande till den topografiska avdelningens förra lokal större antal

och betydligt kallare rum, som nu måste uppvärmas, och på grund av

att i den nya lokalen under den mörka årstiden i större delen rum elektriskt

ljus dagligen måste brinna hela arbetstiden, hade kostnaderna för

uppvärmning och belysning stigit så betydligt, att kartverkschefen Båge

sig nödsakad att hemställa om ökning av anslaget till denna post med

2,000 kronor.

Kartverkschefen har därjämte anfört, att möjlighet icke förefunnes

att med det nuvarande anslaget kunna under år 1918 bestrida de ökade

kostnader, som på grund av dyrtiden åsamkades kartverket och som

utan tvivel måste tvinga till ett sådant förkortande av fältarbetena,

att brist på byråarbete och eu förminskad och försenad kartutgivning

därav skulle bliva en följd. Då lian tillika ansåge det vara synnerligen

ömmande att åt den kommenderade militärpersonalen redan från och

med 1918 års ingång bereddes den förbättring av dagtraktamentena,

han nu föreslagit, samt då behovet av eu extra arbetskraft i topografiska

avdelningen och en förhöjning av anslaget till vaktmästarbiträden borde

fyllas redan med ingången av år 1918, hemställde han, att den begärda

anslagsökningen måtte utgå redan för år 1918.

1 skrivelse den 14 november 1917 har kommissionen för de allmänna

kartarbetena tillstyrkt kartverkschefens förslag till inkomst- och

utgiftsstat för kartverket för år 1918, upptagande de i kartverkschefens

skrivelse den 15 november 1917 angivna ökningar i bestämda anslaget

och i reservationsanslaget.

Utlåtanden över kartverkschefens framställning angående höjningav

dagtraktamentena för officerare och underofficerare hava avgivits av

chefen för generalstaben, som tillstyrkt framställningen, samt av arméförvaltningen,

som yttrat följande.

Kartverkskommissionen

14 nov. 1917.

Yttranden av

chefen för

tj ener alstaben

och armé förvaltning

e^i.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kartverkschefen

6 febr.

1918 ang.

dagtraktamenten

m. vt.

åt militär pa - sonal.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition N;r 373.

»Den vid rikets allmänna kartverk tjänstgörande militära personalen äger

att från anslag under fjärde huvudtiteln uppbära följande slag av avlöningsförmåner.

Generalstabens vid dess topografiska avdelning placerade officerare samt från

armén kommenderade officerare och underofficerare på stat åtnjuta, förutom inkvarterings-

och servisbidrag samt vad beträffar underofficerare, ersättning för bränsle

och lyse, lön och dagavlöning med de i vederbörliga stater uppförda belopp.

Personal å reservstat äger uppbära allenast lön med de i § 8 av nådiga förordningen

angående arméns reservstater den 5 november 1915 angivna belopp.

Däremot äger personal i reserv under denna tjänstgöring ej åtnjuta någon avlöning

från fjärde huvudtiteln.

Arméförvaltningens civila departement, som, med hänsyn till ifrågavarande

tjänstgörings särskilda art, anser skäligt, att under densamma böra utgå de föreslagna

tilläggen till, respektive förhöjningen av de från anslag under riksstatens

nionde huvudtitel utgående dagtraktamenten, får i underdånighet tillstyrka bifall

till den av rikets allmänna kartverk i denna del gjorda framställning.»

Beträffande dagtraktamenten in. in. åt militär personal vid den

topografiska avdelningen liar kartverkschefen den 6 februari 1918 avgivit

förnyad framställning, vari anförts huvudsakligen följande.

»Den militära personalens dagtraktamenten under fältarbetena, bestämda genom

nådiga breven den 30 april 1881 och den 28 juni 1895, utgå med i vissa fall icke

oväsentligen lägre belopp än nu gällande traktamentsersättning enligt resereglemente^

Ifrågavarande lägre dagtraktamente har motiverats därmed att, så länge topografiska

avdelningen sysslade med nymätningar, kunde rekognoseörerna under jämförelsevis

längre tidsperioder kvarstanna i ett och samma kvarter och därigenom nedbringa

omkostnaderna för mat och husrum. Detta motiv för en lägre avlöning än traktamente

enligt resereglementet blev dock icke gällande i fråga om de civila topografernas,

ritares och gravörers avlöning under liknande arbete. Enligt nådiga

brevet den 29 oktober 1912 åtnjuta dessa dagtraktamente enligt resereglementets

4 och 5 klasser.

Utsikten att redan innevarande år erhålla en ökning i anslaget till de topografiska

fältarbetena har gjort, att landets topografiska nymätning kan beräknas

lämna fortsätta enligt plan och sålunda vara avslutad under loppet av innevarande

år. Med igångsättandet år 1919 av det topografiska revisionsarbetet bortfaller det

ovan angivna motivet för eu lägre avlöning än efter resereglementet, då revisionsarbetet

nödgar till väsentligen tätare ombyten av kvarter. De militära rekognoseörerna

vid nymätning tillkommande kvadratmilspenningarna bortfalla i och med

dessa revisionsarbetens igångsättande.

Mitt underdåniga förslag av den 15 november 1917 angående en ökning

under fältarbetena av dagtraktamentet för all fast anställd militär personal med 2

kronor var avsett att utjämna nu rådande missförhållanden i fråga om den militära

och civila personalens dagtraktamenten under fältarbetena. Ifrågavarande missförhållanden

komma emellertid genom den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ökningen

av resereglementets traktamentsersättningar att ytterligare förstoras. Sistnämnda

ökningar av dagtraktamentena komma nämligen under arbetena inom förrättningsorten

uteslutande den civila personalen tillgodo.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj;ts nåd. proposition Nr 373.

På grund av det ovan anförda får jag i underdånighet föreslå, att Eders

Kungl. Maj:t dels måtte förordna, att vid rikets allmänna kartverk den militära

personalen, i likhet med vad förhållandet är med den civila, under fältarbetena tillerkännas

dagtraktamente enligt resereglementet,

dels att den i nådiga brevet den 30 april 1881, p. 8 angivna ökningen av

krona per dag för viss personal, ävensom bestämmelsen om kvadratmilspengar till

den militära personalen bortfalla. . ,

Dessutom får jag — därest den i årets statsverksproposition föreslagna förhöjningen

av dagtraktamenten enligt avlöningsreglementet för armén, tariff bil. A,

vinner laga kraft — hos Eders Kungl. Maj:t anhålla att, undantagandes generalstabsofficerarna,

samtlig militär personal — således även underofficerare — måtte

under byråarbetena avlönas enligt nämnda reglemente och tariff, med tillägg ettei

första anställningsåret av 1 krona per dag.»

Över kartverkschefens sistnämnda fram stämning har kartveikskommissionen

den 14 februari 1918 avgivit infordrat utlåtande och däivid

anfört:

»Med instämmande uti de skäl kartverkschefen anfört för de föreslagna töiändringarna

beträffande dagtraktamenten under fältarbetena, nämligen utjämnande

av det rådande missförhållandet emellan de militära och civila fältmätarnas dagtraktamenten,

vilka för de förra i enlighet med nådiga breven den 30 april 1881 och

28 juni 1895 utgå med belopp vida understigande dem, som i enlighet med nådiga

brevet den 29 oktober 1912 tillkomma de senare enligt gällande resereglemente,

hemställer kommissionen i underdånighet, att Eders Kungl. Maj:t behagade bifalla

vad kartverkschefen i detta hänseende föreslagit, nämligen att den militära personalen,

i likhet med vad förhållandet är med den civila, under fältarbetena, måtte

tillerkännas dagtraktamente enligt resereglementet; och tår kommissionen därjämte

hemställa, att, oaktat det topografiska revisionsarbetet först 1919 igångsättes, de

militära fältmätarna måtte redan under innevarande ars fältarbeten komma i åtnjutande

av denna förbättring av dagtraktamentena, behjärtansvärd dessutom pa grund

av de tryckande ekonomiska förhållandena. .

Kommissionen anser i likhet med kartverkschefen, att saväl c.en i nådiga

brevet den 30 april 1881, p- 8 angivna ökningen av 1 krona per dag undei fältarbetena

för viss personal ävensom bestämmelsen i p. 7 om kvadratmilspengai till

den militära personalen, böra, för den händelse Eders Kungl. Maj:t bifaller förslaget

om dagtraktamentens utbetalande enligt resereglementet, samtidigt bortfalla.

Slutligen hemställer kommissionen i underdånighet om nådigt bifall till att —

därest den i årets statsverksproposition föreslagna förhöjningen av dagtraktamenten

enligt avlöningsreglementet för armén, tariff bil. A vinner laga kraft vilken tariff

ligger till grund för bestämmelserna i nådiga brevet den 28 juni 1895 angående

dagtraktamenten till milititär personal under byråarbetena, med undantag av generalstabsofficerare

på stat samtlig militär personal, således såväl officerare och undeiofficerare

på stat som på reservstat och i reserven, måtte redan under innevarande

år avlönas enligt nämnda reglemente och tariff, med det tillägg efter första anställningsåret

av 1 krona per dag, som i enlighet med sistnämnda nådiga brev för närvarande

utgår.»

Kartverkskommissionen

14 febr. 1918.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Departeynents
chefen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

Beträffande de av löneregleringskommittén återgivna uttalandena

av 1912 års riksdag angående önskvärdheten av en grundlig utredning

i avseende å rikets allmänna kartverks organisation vill jag erinra, att

förnämsta orsakerna till att en sådan utredning icke ansågs böra genast

igångsättas voro, att man fann det nödigt att ännu någon tid inhämta

erfarenhet om kartverkets verksamhet under de arbetsformer, som skapats

för densamma, samt att särskilt frågan om det fortsatta bearbetandet

av det ekonomiska kartverket ännu ej syntes mogen för avgörande,

h lider den därefter förflutna tiden hava de ekonomiska kartarbetena

fortgått och sträckt sig över allt flera län. Det är naturligt, att detta

provisoriska förhållande icke kan undgå att medföra en viss .osäkerhet

och vålla olägenheter i flera avseenden.! Emellertid synes frågan om

det ekonomiska kartarbetet ännu ej vara mogen till avgörande. Vid de

ekonomiska kartor, som senast utarbetats, har man tillämpat en större

skala och en mycket mer detaljerad jordredovisniug än förut, vilket

medfört bestämda fördelar. Av stor betydelse för kartverksfrågans bedömande

är, i vad mån kartornas användbarhet för olika ändamål kan

röna inflytande av den anpassning till jordi’egistret, som skall sökas

genomförd i så stor utsträckning som möjligt. Att härav vållas några

års uppskov med det slutliga avgörandet av kartverksfrågan, synes ej

kunna undvikas.

De nu föreliggande förslagen om lönereglering för vissa civila

befattningshavare vid kartverket synas mig kunna och böra företagas

till behandling oberoende av nyssnämnda uppskov. Genom vidtagandet

av löneförhöjningar på grundvalen av dessa förslag läggas icke större

svårigheter i vägen för de förändringar, som må bliva följden av en blivande

utredning, än de nuvarande förhållandena innebära, och vilka år 1912

ansågos tillräckligt avhjälpta genom den här ovan återgivna föreskriften

i avlöningsvillkoren angående befattningshavarnas skyldighet att underkasta

sig möjligen blivande organisatoriska förändringar.

Vad innehållet i förevarande förslag till avlöningsförhöjningar

angår finner jag mig kunna biträda löneregleringskommitténs förslag,

att observatörerna skola i löneavseende jämställas med tjänstemän av

andra graden samt att geodeter och kartografer skola erhålla avlöning

enligt första normalgraden. Jag vill särskilt framhålla, att det synes

mig fullt befogat, att det nuvarande systemet, enligt vilket dessa tjänstemäns

avlöning bestämts efter typen för vissa läroverkslärares, från vilkas

verksamhet deras tjänstgöring är principiellt skiljaktig, övergives. Detsamma

har redan skett beträffande tjänstemännen vid Sveriges geologiska

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

undersökning in. fl. och har i år av Kungl. Maj:t föreslagits i tråga om

tjänstemännen vid statens meteorologisk-hydrograflska anstalt.

Att för geodeterna införa i titeln ordet »stats-» synes mig knappast

lämpligt, då detta ord icke gärna kan tillfogas övriga befattningshavares

vid kartverket titlar, vilket ej heller ifrågasatts; någon avsevärd olägenhet

torde ej kunna bli följden av att för geodeterna bibehålla den nuvarande

benämningen.

Avlöningarna för de å övergångsstat upptagna civila topograferna

böra avpassas efter de nu föreslagna avlöningarna för geodeter och kartografer

och alltså, efter avdrag motsvarande pensionsbidraget, i överensstämmelse

med löneregleringskommitténs beräkning upptagas med ett

begynnelsearvode av 3,915 kronor. Då staten upptager fyra dylika

befattningar, men allenast tre numera äro besatta, kan en sådan befattning

nu uteslutas.

Beträffande avlöningen för de manliga ritarna och gravörerna biträder

jag löneregleringskommitténs förslag, att begynnelseavlöningen

sättes till 3,000 kronor, därav 1,700 kronor lön, 1,000 kronor tjänstgöringspenningar

och 300 kronor ortstillägg, vilket i jämförelse med

nuvarande avlöning innebär en förhöjning med 600 kronor. I stället

för de nuvarande fyra ålderstilläggen å 400 kronor, varav 300 kronor

utgöra lön och 100 krouor tjänstgöringspenningar, föreslår kommittén

tre dylika tillägg å 400 kronor till lönen. Härigenom höjes slutlönen

från 4,000 till 4,200 kronor och högsta pensionen från 2,500 till

2,900 kronor. Ritarna och gravörerna hava hemställt, att ålderstilläggens

belopp måtte sättas till 500 kronor. Det må visserligen erkännas, att

höjningen av slutlönen är skäligen ringa, men då den skulle uppnås

fem år tidigare än nu och alltså få åtnjutas längre, samt då pensionsbeloppets

höjning är avsevärd, anser jag mig böra stanna vid kommitténs

förslag, som av densamma vidhållits, även efter det personalens nyssnämnda

framställning gjorts.

I fråga om rätt för geodet, kartograf och manlig ritare eller gravör

att för ålderstillägg å den nya staten tillgodoräkna sig föregående tjänstetid

instämmer jag med löneregleringskommittén i dess senare förslag,

nämligen att sådan rätt bör medgivas för tid utöver fem år. Samma

lätt bör medges topograferna.

Mot den gjorda framställningen, att geodetaspirantens arvode måtte

utgå med högst 3,000 kronor har jag icke något att invända. Samma

maximum torde böra bestämmas för två kartografaspiranter. På grund

härav bör anslagsposten till arvoden åt extra personal m. m. ökas med

3,000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

Någon förändring i de avlöningsförmåner, som nu äro bestämda

för arbetschefen vid kartverkets ekonomiska avdelning, finner jag icke

vara tillräckligt motiverad av den löneförhöjning, som nu tillstyrkes för

kartograferna. Hans begynnelseavlöning överstiger deras nu föreslagna

slutavlöning med 900 kronor.

Jag anser visserligen den av de kvinnliga ritarna gjorda framställningen

om erhållande av någon avlöningsförhöjning vara grundad

på skäl, vilka ej kunna frånkännas betydelse, men då, såsom löneregleringskommittén

framhållit, frågan om förhöjning av de i statens tjänst

anställda kvinnliga biträdenas avlöning synes höra snarast upptagas till

utredning i hela dess vidd, finner jag mig icke nu böra ifrågasätta någon

ändring i de kvinnliga ritarnas vid kartverket avlöning eller i villkoren därför.

Vad vaktmästarnas avlöningar angår torde desamma tillsvidare

böra här upptagas med oförändrade belopp. Därest med anledning av

Kungl. Maj:ts proposition förändrade avlöningsförmåner bliva beslutade

lör vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, lära dessa

ändringar komma att av riksdagen tillämpas även å kartverkets stat.

Kartverkschefens särskilda framställning om uppförande å kartverkets

stat av en tredje ordinarie vaktmästarbefattning anser jag mig

böra tillstyrka. Till följd härav kan anslagsposten till arvoden åt extra

personal minskas med 900 kronor. Om denne vaktmästares avlöning

gäller givetvis vad nyss sagts angående övriga vaktmästaravlöningar

vid kartverket. Tillika torde böra lämnas sedvanlig föreskrift om rätt

lör innehavare av denna nya ordinarie vaktmästarbefattning att för

ålderstillägg tillgodoräkna sig tid, varunder han omedelbart före den

nya statens ikraftträdande innehaft stadigvarande anställning vid kartverket

såsom extra vaktmästare med full tjänstgöringsskyldighet.

Vad därefter angår de av kartverkschefen i framställningen den

15 november 1917 ifrågasatta höjningarna i anslagsposten till arvoden åt

extra personal in. m. synes det till ökad avlöning åt vaktmästarbiträde

avsedda beloppet av 350 kronor kunna beredas genom jämkning å andra

utgifter från denna post och anslagsökning för detta ändamål alltså vara

obehövlig.

Av vad kartverkschefen anfört angående behovet av biträde vid topografiska

avdelningen för tillsyn och vård av förråden av kartor, plåtar,

instrument och materialier m. m. finner jag ådagalagt, att redogöraren vid

generalstaben icke längre lämpligen kan omhänderhava dessa uppgifter och

att ett extra biträde bör anställas för detta ändamål. Mot det härtill

föreslagna beloppet av 2,000 kronor har jag ej något att erinra. Att

härtill anvisa medel redan för år 1918 synes dock icke nödvändigt. Ej

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

heller finner jag mig kunna tillstyrka, att de behövliga medlen beredas

genom höjning i den ordinarie statens anslagspost till arvoden åt extra

personal m. m., enär de omständigheter, som föranlett behovet, i viss

mån äro av tillfällig natur, beroende på lokalförhållanden. Medel för

ändamålet synas mig böra anvisas å extra stat.

Då jag förut tillstyrkt, att nyssnämnda anslagspost till arvoden åt

extra personal m. m. må dels ökas med 3,000 kronor på grund av höjning av

aspiranternas maximiarvoden, dels ock minskas med 900 kronor till föl jd av

uppförandet å ordinarie stat av ytterligare en vaktmästarbefattning, samt

då för ökade vikariatsersättningar påfordras viss ökning, vilken då avlöningsförhöjning

ej nu ifrågasättes för kvinnliga ritare, torde kunna begränsas

till 400 kronor, skulle vid bifall till samtliga dessa förslag denna

anslagspost böra ökas med 2,500 kronor eller från 24,000 kronor till

26,500 kronor. . t

Löneregleringskommittén har antytt, att förslagsanslaget till alderstillägg

skulle kunna minskas vid bifall till kommitténs förslag till ändrade

avlöningar, beroende på att antalet ålderstillägg dä komme att nedsättas.

Jag vill emellertid nämna, att sagda förslagsanslag, som nu upptages

med 28,580 kronor, under senare år avsevärt överskridits, i det att utgifterna

från detsamma utgjort 30,170 kronor år 1914, 34,670 kronor

år 1915, 32,970 kronor år 1916 och 37,270 kronor under år 1917 intill

den 1 december samt upptagits i statförslaget för år 1918 till 36,700

kronor. Vid sådant förhållande synes annan förändring i anslaget ej

böra ske, än att det avjämnas nedåt till 28,000 kronor.

Förslagsanslaget till ålderstillägg å övergångsstat bör däremot ökas

till att motsvara ett ålderstillägg till en var av de fre topograferna och

upptagas till 1,455 kronor.

Vidkommande därefter reservationsanslaget är först att märka den

föreslagna höjningen med 10,000 kronor till geodetiska avdelningens

arbeten. Dessa arbeten äro grundläggande för all kartläggning och i

lika mån nödvändiga, huru än kartverket blir organiserat och vare sig

de ekonomiska kartarbetena skola fortsättas eller icke. Bristen pa ett

fullt tillfredsställande triangelnät över vårt land är för övrigt synnerligen

kännbar även för lantmäteriväsendet, och desto mer ju noggrannare

mätningssätt som användes. Jag anser det därför vara öuskligt, att

dessa arbetens bedrivande befordras genom ökat anslag, varigenom

fältarbetstiden kan bättre utnyttjas. Av de utav professor Rosén angivna

skäl synes det även nödvändigt att räkna med ökade kostnader

för tornbyggnader. På grund härav och då den begärda höjningen för

Bihang till riksdagens protokoll 1318. 1 saml. 333 höft. (Nr 373)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373

detta ändamål med 10,000 kronor beräknats efter ett konstant behov

för avsevärd framtid, tillstyrker jag, att det ordinarie reservationsanslaget

från och med år 1919 måtte höjas med detta belopp.

På grund av den tillämnade höjningen av resereglementets dagtraktamentsbelopp

behöves ytterligare anslag å 5,000 kronor i enlighet

ined professor Roséns beräkning. Därtill kommer på grund av de höjningar

i skjutstaxor och avgifter för järnvägsbiljetter, som skett efter

det kart verkschefens skrivelse den 15 november 1917 avlåtits, ett belopp,

som enligt vad jag från bemälde chef inhämtat kan beräknas till 6,000

kronor. Av dessa belopp, tillhopa 11,000 kronor, torde 8,000 kronor

böra utgöra höjning av det ordinarie reservationsanslaget och 3,000

kronor äskas å extra stat.

Nyssnämnda belopp av 11,000 kronor behöves av samma anledningar

även för innevarande år och bör fördenskull äskas å tillä^gsstaten

för sagda år.

Jag vill i detta sammanhang anmärka, att observatörerna böra,

sedan de jämställts med andra gradens tjänstemän, åtnjuta reseersättning

och dagtraktamente efter tredje klassen i resereglementet, varemot den

rätt, som nu tillkommer observatörer och geodeter att under fältarbeten

uppbära utöver dagtraktamentet enligt resereglementet en särskild ersättning

av 1 krona 50 öre för dag, bör för observatörernas vidkommande

i sammanhang härmed upphöra.

De anslagsökningar för den ekonomiska och stomkarteavdelningen,

som föranledas av stegrade hantlangningskostnader, höjda skjutstaxor*

ökade kostnader för utgivnings- och byråarbeten samt anskaffande och

underhåll av instrument och inventarier ävensom till lokalernas städning,

rengöring, belysning och uppvärmning och vilka av arbetschefen beräknats

tillhopa till 6,850 kronor, synas mig vara av beskaffenhet att icke kunna

avvisas. Sedan skjutstaxorna och järnvägsbiljetternas pris blivit ytterligare

höjda, föranledas ökade utgifter för resorna, så att det behövliga

anslaget torde bliva 9,000 kronor. Vissa av de nu avsedda anslagsökningarna

hänföra sig till dyrtidsförhallanden, som kunna antagas bliva

åtminstone delvis av övergående natur. Emellertid torde det vara nöd\ändigt

att räkna med, att en viss höjning i hantlangningskostnaderna

skall bliva beståndande ävensom att vissa andra utgifter komma att

utgå med högre belopp än förr. Med hänsyn härtill torde en höjninoå

det ordinarie anslaget med 4/100 kronor icke vara för hög. Å extra

stat för år 1919 torde böra uppföras ett anslag av 5,000 kronor.

Emellertid synes skola tillkomma en i framställningen icke beaktad

utgift nämligen på grund av förberörda tillämnade höjning i dagtrakta
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 373.

mentena. Verkställd beräkning ger vid banden, att denna utgiftsökning

för en fältarbetstid av-fem månader icke bör sättas lägre än 12,000 kronor.

Det ordinarie reservationsanslaget bör ökas även med detta, belopp.

De nu angivna ökade kostnaderna för denna avdelning av kartverket

komma att göra sig gällande även under innevarande år. Jaganser

därför, att å tilläggsstat för år 1918 böra härtill äskas 9,000 +

12.000 = 21,000 kronor.

Vad av arbetschefen vid den ekonomiska avdelningen anförts

rörande önskvärdheten av att utsträcka avdelningens fältarbetstid för

att därunder samla ytterligare arbetsmaterial åt personalen under byråarbetstiden

kan visserligen ej frånkännas visst fog, men då frågan om

det ekonomiska kartverkets'' fortsatta bearbetande ännu är oavgjord,

kan jag icke tillstyrka en dylik åtgärd.

Vad slutligen den topografiska avdelningens andel i reservationsanslaget

angår bär kartverkschefen framhållit, att densamma borde ökas

med 5,500 kronor på grund av ökade rese- och liantlangningskostnader.

Då denna höjning synes vara grundad på eu jämförelse mellan dessa

kostnader under åren 1913 och 1915, under vilket sistnämnda år kristidens

prisstegring ännu icke blivit så stark som senare, finner jag mig

icke böra göra någon erinran mot att sagda behov tillgodoses genom

ökning av det ordinarie reservationsanslaget med nyss nämnda belopp.

På grund av höjda biljettpriser och skjutstaxor vållas för denna

avdelning ytterligare ökad utgift till belopp, som enligt vad kartverkschefen

anmält, kan beräknas till 7,000 kronor. Härav torde 3,000 kronor

böra beredas genom höjning av det ordinarie anslaget och återstoden,

4.000 kronor, uppföras å extra stat.

På grund av den tillämnade höjningen av resereglementets traktamentsbelopp

tillkommer en ökad utgift för den till topografiska avdelningen

hörande civila personalen. Härtill synes efter inhämtade upplysningar

ett belopp av 2,500 kronor böra beräknas och uppföras såsom

höjning av det ordinarie anslaget.

De nu för topografiska avdelningen angivna beloppen 5,500 + 7,000

+ 2,500 = 15,000 kronor behövas även innevarande år för att icke fältarbetena

skola behöva avbrytas alltför tidigt. De böra därför anvisas

å tilläggsstat för år 1918.

Vad därefter angår den militära personalen vid den topografiska

avdelningen finner jag de av kartverkschefen anförda omständigheterna

utgöra fullt skäl för att de särskilda bestämmelser, som i breven den

30 april 1881 och den 28 juni 1895 meddelats angående viss lägre

t rak t a m entsersättnin g under fältarbeten än enligt resereglementet, nu

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

upphöra att gälla och att traktamente enligt nämnda reglemente må

under berörda arbeten utgå till denna personal- lika väl som till den

civila personaien. Då nymätningen icke avslutas förrän med innevarande

år, skulle det möjligen synas befogat att låta med denna ändring anstå

till år 1919, men då man i sådant fall icke kunnat undgå att för år

1918 giva de militära fältmätarna någon tillfällig ökad förmån — vilken

säkeiligen mast väsentligt överstiga det av kartverkschefen i november

1911 utan kännedom om de ifrågasatta höjningarna i. resereglementets

dagtraktamenten föreslagna beloppet av 2 kronor — samt med hänsyn

till vad kartverkskommissionen anfört anser jag mig höra tillstyrka, att

förändringen må inträda redan under år 1918. Dock böra i detta fall

kvadratmilspenningarna samt den i punkten 8 av 1881 års brev omlörmälda

extra ersättning till barometeravvägare och stomkartemätare

redan detta år bortfalla.

Enligt vad jag inhämtat, torde även med tillämpning av detta

system beträffande traktamentsersättningen till militär personal under

tältarbetstiden den av kartverkschefen i skrivelsen den 15 november

1917 begärda ökningen med 4,500 kronor i det ordinarie anslaget vara

tillräcklig. °

Detta belopp bör äskas även å tilläggsstat för år 1918.

ad den militära personalens ersättning under byråarbeten angår

ansluter jag mig till förslaget, att den skall för all dylik personal mod

undantag för generålstabsofficerare på stat beräknas i enlighet med det

av Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition under punkten 42 av fjärde

huvudtiteln framlagda förslag, avseende förhöjning av dagtraktamenten

enligt avlöningsreglementet för armén, tariff bil. A. Det hittills jämlikt

förberörda brev den 28 juni 1895 medgivna tillägget efter första anställningsåret

av 1 krona per dag synes böra bibehållas i enlighet med

kartverkskommissionens därom gjorda hemställan. Vid bifall till vad

jag nu föreslagit kommer, enligt vad jag inhämtat, att utöver de av

kartverkschefen i skrivelsen den 15 november 1917 till ökade dagtraktamenten

under byråarbeten begärda 4,000 kronor att krävas ytterligare

4,000 kronor, alltså inalles 8,000 kronor. Det ordinarie anslaget bör

ökas härmed.

Enahanda belopp bör utgå å tilläggsstat för år 1918.

Jag vill i detta sammanhang meddela, att jag i de frågor, som

beröra den militära personalen, samrått med chefen för lantförsvarsdepartementet

och erfarit, att han delar den mening, jag i dessa frågor

uttalat.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

Vad slutligen angår kartverkschefens framställning om ökade medel

till belopp av 2,000 kronor på grund av ökade bränslekostnader anser

jag den böra vinna tillmötesgående. Beloppet synes böra för år 1919

anvisas å extra stat. För år 1918 tarvas enahanda belopp a tilläggsstat.

Inalles har jag sålunda tillstyrkt höjningar i det ordinarie reservationsanslaget

med 10,000 + 8,000 + 4,000 + 12,000 + 5,500 + 3,000 + 2,500

+ 4,500 + 8,000 kronor, tillhopa 57,500 kronor, varigenom sagda anslag

skulle höjas från 144,300 kronor till 201,800 kronor.

På extra stat för år 1919 har jag tillstyrkt anslag av 2,000 + 3,000

+ 5,000 + 4,000 + 2,000 kronor eller sammanlagt 16,000 kronor.

Därjämte har jag tillstyrkt, att å tilläggsstat för innevarande år

måtte äskas anslag å 11,000 + 21,000 + 15,000 + 4,500 + 8,000 + 2,000

kronor, tillhopa 61,500 kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag nu framlägga följande

förslag till stater för den civila personalen vid rikets allmänna kartverk

att tillämpas från och med år 1919.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

A. Avlöningsstat.

Tjänst-

I. Bestämt anslag.

Lön.

görings-

pennin-

Orts- • tillägg

Summa

gar

! 1. Den geodetiska avdel-

Kronor

Kronor

Kronor

Kronor

i

ningen.

3,600

1,800

400

5,8001

(Efter 5 år kan lönen höjas

| med 500 kronor och efter;

3,600

1,800

400

5,800j

| 10 år med ytterligare 500

t kronor.

Efter 5 år kan lönen höjasj

2,200

1,500

300

4,000)

20,000/

med 500 kronor, efter lOj

11,000

7,500

1,500

år med ytterligare 500)

kronor och efter 15 år med

än ytterligare 500 kronor.

1 2. Den topografiska avdel-

ningen.

Efter 5 år kan lönen höjas

\ 1 manlig ritare eller gravör......

1,700

1,000

300

3,000)

med 400 kronor, efter lOj

år med ytterligare 400i

] 11 manliga ritare eller gravörer

18,700

11,000

3,300

33,000|

kronor och efter 15 år med

än ytterligare 400 kronor.

Till arvode åt manlig ritare eller

gravör, som förordnas att bi- träda vid ritar- och gravör-

arbetenas övervakande och led-

ning ävensom vid instruktion

av yngre ritare och gravörer

—

—

—

300

3. Avdelningen för ekonomiska

\ arbeten och stomkartearbeten.

|

1 arbetschef ...........................

4,400

2,000

—

6,400

/Efter 5 år kan lönen höjas

t med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

1 kartograf ..........................

2,200

1,500

300

4,000)1

med 500 kronor, efter 10''

i 17 kartografer ........................

37,400

25,500

5,100

68,000j

år med ytterligare 500

kronor och efter 15 år med

än ytterligare 500 kronor.

1 kvinnlig ritare.....................

900

550

150

1,600)

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 200 kronor och efter

7 kvinnliga ritare ................

6,300

3,850

1,050

11,200/1

1 10 år med ytterligare 200

l kronor.

Till ersättning åt de geodeter och

kartografer, vilka förordnas att

biträda med ledning och tillsyn

av fältarbeten ....................

—

—

—

1,500

—

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits nåd. proposition Nr 373.

39

Lön

Kronor

Tjänst- görings- Orts- pennin- ! tillägg

gar

Kronor | Kronor

Summa

Kronor

700

3501 150

1,2001

2,400j

(Efter 5 år kau lönen höjas

j med 100 kronor och efter

| 10 år med ytterligare 100

2 d:o ........................

1,400

700 i 300

l kronor.

Till arvoden åt extra personal,

gratifikationer åt ritar- och

gravörelever samt vikariats- ersättningar ........................

26,500

Säger

—

— : —

194,700

II. Förslagsanslag.

Till ålderstillägg.....................

—

— 1 —

28,000

Summa

—

— —

222,700

Anm. 1. Deri i staten upptagna avlöningen till arbetschefen vid avdelningen för ekonomiska

arbeten och stomkartearbeten utgår endast under förutsättning, att han icke är militär i

aktiv tjänst, i vilket fall han endast äger uppbära arvode å 1,000 kronor.

Anm. 2. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri hostad samt bränsle, skall, så

länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor

årligen.

B. Övergångsstat.

Kronor

I. Bestämt anslag.

[Av detta begynnelsearvode anses 1,500kro- j normotsvaratjänstgöringspenningar. Till

1 topograf, arvode, utgörande efter stadga!

]

arvodeis återstående del kunna komma

3,915

) tre ålderstillägg efter respektive 5, 10

avdrag ...................................................

1 och 15 år; utgörande dessa ålderstillägg,

2 topografer d:o d:o ....................................

7,830!

likaledes efter stadgade avdrag, det första

485 kronor samt det andra och det

Säger

11,745 j

! tredje vartdera 480 kronor.

II. Förslagsanslag.

Till ålderstillägg.........................................

1 ,455 j

Summa

18,200

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

Slutsumman av de bägge staternas bestämda anslag utgör 206,445

kronor. Då det nuvarande bestämda anslaget uppgår till 167,920 kronor,

utgör ökningen 38,525 kronor.

De i staterna upptagna förslagsanslagen till ålderstillägg utgöra

tillhopa 29,455 kronor. Då motsvarande summa nu är 28,580 kronor,

innefattar förslaget eu böjning av anslaget med 875 kronor.

För åtnjutande av de i förestående avlöningsstat upptagna avlöningsförmåner

torde böra gälla nuvarande villkor och bestämmelser, dock

med följande ändringar och tillägg, nämligen:

att i fråga om befattnings bestridande vid sjukdomsförfall m. m. skall, i

stället för därom nu intagen bestämmelse, gälla, att vid sjukdomsförfall eller när

det erfordras till följd av tjänsteresor eller för beredande av semester, befattningshavare

av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning

vid rikets allmänna kartverk, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt

tre månader under ett och samma kalenderår, samt att han därvid skall äga att,

i stället för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande belopp;

att bestämmelserna ej mindre om en fjärde förhöjning av avlöningen genom

ålderstillägg än även i fråga om ålderstilläggsberäkning vid befordran från geodet

till observator skola utgå;

att i övrigt beträffande avlöningsförhöjning skall utöver vad nu finnes stadgat

gälla, att geodet, kartograf eller manlig ritare eller gravör, som under mer än fem

år före den 1 januari 1919 tjänstgjort i sin befattning, må för erhållande av ålderstillägg

till lönen tillgodoräknas tjänstetid, som infallit före nämnda tidpunkt, i vad

denna tjänstetid må överstiga fem år; samt att den, som utnämnes att från och

med den 1 januari 1919 vara innehavare av den nya ordinarie vaktmästarbefattningen

å staten, må för ålderstillägg i samma befattning tillgodoräknas tid, varunder

han omedelbart dessförinnan innehaft stadigvarande anställning vid kartverket

såsom extra vaktmästare med full tjänstgöringsskyldighet; samt

att beträffande avlöningsförhöjning dessutom skall, i stället för därom nu

intagen bestämmelse, gälla, att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid

för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han

enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att avgå från tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning.

Vidare torde böra fortfarande föreskrivas, att för civil topograf

skola i tillämpliga delar gälla samma villkor, som äro stadgade för

kartograf.

1 årets statsverksproposition beräknades för rikets allmänna kartverk

förhöjning i det ordinarie anslaget med 89,200 kronor samt anslag

å extra stat till belopp av 10,000 kronor, tillhopa 99,200 kronor. Jag

har nu föreslagit ökningar i bestämda anslaget med 38,525 kronor, i

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl- Maj:ts nåd. proposition Nr 373.

förslagsanslaget med 875 kronor och i reservationsanslaget med 57,500

kronor, tillhopa 96,900 kronor, varförutom jag tillstyrkt anslag å extra

stat för år 1919 på 16,000 kronor.

I den avlämnade propositionen angående tilläggsstat för år 1918

beräknades för kartverket anslag å 40,000 kronor. Nu har jag funnit

mig böra föreslå anslag fördetta ändamål å 61.500 kronor. Till täckande

av de merkostnader, som av de sålunda ifrågasatta anslagsökningarna

föranledas, kommer chefen för finansdepartementet att framdeles under

riksdagens lopp framställa erforderligt förslag.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag nu hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna de av mig framlagda förslagen

till avlönings^tat och övergångsstat för den civila

personalen vid rikets allmänna kartverk att gälla från

och med år 1919;

dels förklara, att för åtnjutande av de i samma

stater upptagna avlöningsförmåner skola gälla de för

dylika förmåner å den nuvarande staten stadgade villkor

och bestämmelser med de härovan av mig tillstyrkta

ändringar och tillägg;

dels förklara, att den, som med eller efter ingången

av år 1919 tillträder ordinarie befattning å

kartverkets avlöningsstat, i-kall vara pliktig att underkasta

sig do för avlöningsförmånernas åtnjutande stadgade

villkor och bestämmelser samt att den innehavare av

ordinarie befattning vid kartverket, vilken icke före

den 1 december 1918 anmäler, att han vill övergå till

ny stat och underkasta sig de för avlöningsförmåner

enligt densamma stadgade villkor och bestämmelser,

och vilken ej heller kan lagligen därtill förbindas, skall

varda bibehållen vid de enligt dittills gällande stat

honom tillkommande avlöningsförmåner ävensom, iden

mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen

angående civila tjänstinnehavares rätt till pent-ion, vid

den rätt till pension,'' som dittills tillkommit, honom;

dels ock böja de under anslagstiteln »rikets allmänna

kartverk» å ordinarie stat under nionde huvudtiteln

uppförda stärskilda anslag, nämligen:

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 333 höft. (Nr 373.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Anslag å

extra stat

till diverse

behov vid

rikets allmänna

kartverk.

Anslag å

tilläggsstat

till diverse

behov vid

rikets allmänna

kartverk.

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 373.

kronor 167,920

» 38,525

i) 206,445;

» 28,580

» 875

» 29,455

» 144,300

» 57,500

» 201,800.

Vid bifall härtill kommer anslagstitelus slutsumma att höjas från

340,800 kronor med 96,900 kronor till 437,700 kronor.

2:o.

Under åberopande av vad jag anfört under nästföregående punkt

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk

å extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av..................................................... kronor 16,000.

bestämda anslaget från.............

med ..............................................

till ..................................................

förslagsanslaget från .................

med .............

till ......................................

samt reservationsanslaget från

med ...............................................

till ...................

3:o.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten l:o härovan

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk

å tilläggsstat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag

av.................................................... kronor 61,500.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

anfört och hemställt i punkterna l:o—

3:o härovan, och behagade Hans Maj:t Konungen därtill

lämna bifall samt förordnade, att proposition i

dessa ämnen skulle med den lydelse, bil. . . . till detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

STOCKHOLM, ISAaC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:372 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till rikets allmänna kartverk ävensom en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten
  2. JoU 1918:120 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till rikets allmänna kartverk ävensom en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten