Sök i Ratio Lex

Angående förhöjt utflyttningsunderstöd inom de ovan o dl ing sgränsen belägna delarna av Västerbottens län

10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:379, Angående förhöjt utflyttningsunderstöd inom de ovan o dl ing sgränsen belägna delarna av Västerbottens län

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 379.

1

Nr 379.

Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående förhöjt

utflyttningsunderstöd inom de ovan o dl ing sgränsen belägna

delarna av Västerbottens län; given Stockholms slott deri

30 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att av det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till utflyttningshjälp efter skiften statsbidrag må till dem, som

vid avvittringen ovan odlingsgränsen inom Västerbottens läns lappmark

ålagts utflyttningsskyldighet, utöver det jämlikt förordningen den

8 juni IDOG angående understöd av allmänna medel till ulflyttningar i

följd av laga skiften utgående utflyttningsunderstöd, utgå med belopp, som

Kungl. Maj:ts befallnings havande i nämnda län äger att, efter utredning

rörande vid tiden för statsbidragens utbetalande i de olika avvittringslägen

gällande prisförhållanden, bestämma och i den för utflyttningsunderstöd

föreskrivna ordning utbetala, med iakttagande att sagda

statsbidrag icke må överstiga de tidigare bestämda utflyttningsunderstödens

belopp med mer än 180 procent inom Sorsele, 140 procent

inom Dorotea, 135 procent inom Stensele—Tärna och 115 procent inom

Vilhelmina avvittringslag.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 339 höft. (Nr 379.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 379.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den SO

april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON.

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:

Hos Kungl. Maj:t har ordföranden i Tärna sockens kommunalstämma,

med överlämnande av utdrag av protokoll, hållet vid extra

kommunalstämma den 24 juni 1917 i nämnda socken, å kommunens

vägnar anhållit om förhöjning i de av statsmedel utgående bidragen

till kostnaderna för utflyttningar i samband med avvittringen inom

socknen, samt framhållit, att dessa kostnader, vilka beräknats efter förhållandena

före nu rådande kristid men numera i verkligheten stigit

till minst det dubbla, alltför hårt betungade skifteslagen.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Väsierbottens län har, efter

inhämtande av avvittringsstyresmannens i länet yttrande, den 31 januari

1918 avgivit infordrat utlåtande i ärendet och därvid anfört huvudsakligen

följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 379. 3

»Den förevarande framställningen avser hemställan om förhöjning i statsbidraget

till utflyttningskostnader i samband med den pågående avvittringen i Tärna

socken. Ämnet är ''emellertid av den art, att det berör förhållanden icke enbart

inom denna socken utan även inom övriga delar av länet, där avvittringen ännu ej

är slutförd, sålunda i stort sett alla trakterna ovan odlingsgränsen. I detta hänseende

vill befallningshavanden vidare erinra, att avvittringen i Sorsele sockens

övre del fortskridit så långt, att efter utslags meddelande utstakning verkställts

under den gångna sommaren. I fråga om avvittringen av övre delen av Vilhelmina

.socken meddelade befallningshavanden utslag den 19 november 1917. Det är befållningshavandens

förhoppning, att utstakning av de i denna socken avvittrade områdena

skall kunna äga rum under instundande sommar. Detsamma kan förväntas

i fråga om avvittringen av övre delen av Dorotea socken, vilken förrättning a\

befallningshavanden prövats i utslag den SO december 1916 men till följd av7 anförda

besvär ännu är oavgjord. Avvittringen i övre delen av Stensele socken samt i

Tärna socken väntas kunna företagas till prövning längre fram under innevarande

år, varefter utstakningen skulle kunna utföras under sommaren 1919.

Såsom avvittringsstyresmannen meddelat, hava grunderna för utflyttningens

verkställande genom ingångna föreningar mellan delägarna fastställts i Sorsele avvittringslag

under år 1911, i Dorotea och Stensele — Tärna ar 1913 samt i Vilhelmina

år 1914. Priserna bestämdes därvid till respektive 2.so, 3, 3 och 3.50 kronor

för ett mansdagsverke samt till respektive 5, 6, 7 och 7 kronor för ett ökedagsverke.

Byggnadsmaterial skulle upptagas till i orten gängse priser. De enskilda delägarnas

utflyttningskostnad, som utgöres i penningar, skall betalas med en tredjedel inom

vartdera av de tre första åren efter de nya områdenas tillträde men utgår endast,

i fall flyttningen vid dessa tidpunkter företagits eller inom tre år efter tillträdet

av ägolotterna verkställts.

Då tillträdet av de nya ägolotterna icke kan äga rum, förr än utstakningen

verkställts, och först efter tillträdet utflyttningarna kunna företagas, ligger det i

sakens natur, att även under normala förhållanden avsevärda förändringar kunnat

hinna inträda i fråga om de faktorer, som inverka på utflyttningskostnaderna. Detta

har i förevarande fall givit sig så mycket starkare till känna, som under tiden eftei

bestämmandet av grunderna för sagda kostnaders beräknande inträtt eu av rådande

kristid framkallad oerhört stor prisstegring på alla områden.

Tärna kommun har i sin framställning framhållit, att priserna för närvarande

i dessa trakter ökats till de dubbla från tiden före krisen. Avvittringsstyresmannen

torde få anses hava kommit till ungefär samma resultat, då lian anser, att de för

utflyttningskostnaderna i Vilhelmina avvittringslag bestämda dagsverksprisen föidubblade

motsvara de nu gällande, och att dessa i stort sett äro desamma för samtliga

nu ifrågavarande trakter. Prisen å nya byggnadsmaterialier beräknas av styresmannen

hava ökats till likaledes de dubbla.

Det är påtagligt, att, då statsmakterna ansett sig böra lämna ett i förhållande

till flyttningskostnadernas storlek bestämt bidrag av statsmedel till desamma och

dessa på ett tidigt stadium blivit beräknade till belopp, som avsevärt understiga

de verkliga, sådana dessa senare visat sig, den utflyttande, som har att vidkännas

kostnaderna, blir allt mindre hjälpt med sagda bidrag, ju större kostnadsökningen

framträtt. Såsom Tärna kommun hemställt och avvittringsstyresmannen tillstyrkt

synes därför en ökning av statens bidrag till utflyttningskostnaden vara av behovet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 379.

påkallad. Ko dylik ökning är ock i förevarande fall så mycket mera av nöden,

som befolkningen uti ifrågavarande trakter i allmänhet befinner sig i en svag ekonomisk

ställning och man kan draga i tvivelsmål, huruvida den utan en förhöjning

i sagda bidrag över huvud taget skall kunna genomföra de utflyttningar, som vid

avvittringen förutsatts.

Innan befallningshavanden övergår till att yttra sig om den form, under

\ fiken det förhöjda bidraget lämpligen skulle kunna utgå, anser sig befallningshavanden

här böra erinra om de för närvarande gällande bestämmelserna i ämnet.

Enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 5 juni 1909, innefattande ytterligare föreskrifter

angående avvittringen inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker, skall

angående utflyttning och bidrag därtill de beträffande laga skiften gällande regler i

tillämpliga delar lända till efterrättelse. Om understöd av allmänna medel till utflyttningar

vid laga. skiften stadgas åter i förordning den 8 juni 1906, att sådant

understöd erhålles till belopp, motsvarande hälften av den kostnad, vartill utflyttningen

blivit enligt 97 § skiftesstadgan uppskattad och värderad. Understödet,

som är tillgängligt efter skiftets fastställande, skall uppbäras och kvitteras av utflyttande

delägare. Denne äger därvid tillgodonjuta en tjugondei av det på hans

ägolott belöpande understöd såsom särskild vedergällning för den tunga, det besvär

och de omsorger, vilka med utflyttningen äro förenade. Den övriga delen av understödet

tillgodokominer alla i utflyttningskostnaden deltagande delägare i skifteslaget

på det sätt, att avräkning därför sker å hela den utflyttningskostnad, som för den

utflyttande enligt 97 § skiftesstadgan blivit bestämd, vadan endast återstoden utgöres

av delägarna.

För utfinnande av en i förevarande fall lämplig form för det förhöjda bidragets

utgående möta en del svårigheter. Dessa hänföra sig i främsta rummet till det

förhållande, att grunderna för utflyttningskostnadernas bestämmande fastställts genom

förening mellan delägarna av den art, att den icke emot bestridande av någon av

dem kan ryggas. Därest så läte sig göra, vill det synas, som om den mest ändamålsenliga

utvägen varit att anordna en helt och hållet ny förrättning för utflyttningskostnadens

bestämmande på grund av de nya prisförhållandena. Då emellertid

en ny uppskattning och värdering av utflyttningskostnaden skulle medföra en ökning

av deras bidrag däri, som ej själva äro utflyttande, ligger det ej i deras intresse

att få en ny värdering till stånd, och det lärer av detta skäl icke kunna förtänkas

dem, att de, såsom är att förutse, också skola åberopa sig på de en gång fastställda

grunderna. Till följd härav och då den på grund av kristiden inträdda

ökningen i utflyttningskostnaden drabbar endast den utflyttande, ej den som har

att bidraga däri med penningar efter en äldre lägre kostnadsberäkning än den verkliga,

synes det riktigt att låta förhöjningen i bidraget tillgodokomma endast de

utflyttande.

En annan svårighet i fråga om bidragets bestämmande ligger däri, att det

är ovisst, när detsamma skall tillhandahållas de utflyttande inom de olika avvittringslagen,

^ och att detta i varje händelse måste inträffa på olika tider under de

närmaste åren. Det är givet, att prisförhållandena under tiden kunna undergå

ytterligare ändringar, som icke på förhand kunna bedömas. I närvarande stund

skulle sålunda ett bedömande av förhöjningen i bidraget kunna med nödig säkerhet

ske allenast såvitt angår utflyttningar inom Sorsele avvittringslag, där utstakningen

redan skett. För de övriga avvittringslagens del torde ett närmare avgörande i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 879. '' 5

ämnet böra uppskjutas, om än möjligen redan nu normerande bestämmelser skulle

kunna angivas för den blivande prövningen.

Beträffande storleken av de för olika fall avsedda förhöjningarna i utflyttningskostnaderna

och bidragen därtill av statsmedel tillåter sig befallningshavanden

här meddela några från avvittringsstyresmannens yttrande i ämnet hämtade uppgifter.

Avvittringsstyresmannen beräknar, med ledning av ovan angivna uppgifter

om dagsverkspriserna, stegringen å de därav härledda utflyttningskostnaderna och

därmed behovet av ökning i bidraget därtill av statsmedel till:

för Sorsele avvittringslag........................

........................ 180 procent

» Dorotea » .......................

........................ 130 »

» Stensele—Tärna » ........................

........................ 115 »

» Vilhelmina » ........................

....................... 100 » ,

Materialprisen antagas hava för alla avvittringslagen stigit med 100 procent,

varigenom procenttalen för hela kostnadsökningen bliva något jämkade i förhållande

till nyss angivna siffror.

På grund härav erhållas med ledning av de utav avvittringsstyresmannen i

detta hänseende angivna procentsiffror det resultat, att statsbidragen böra höjas:

för Sorsele avvittringslag

» Dorotea »

» Stensele—Tärna »

» Vilhelmina »

... från kr. 5,293: 8 9 med

» » 266:30 »

» » 10,964: 0 9 »

.... » » 10,861: 54 »

Summa kr. 27,385: 82.

170 % till kr. 14,293: 5o

125 % » » 599:18

112 % » » 23,243: 8 7

100 % » » 21,723:08

Summa kr. 59,859: 6 3.

Den på detta sätt beräknade höjningen i bidraget av statsmedel kan visserserligen

synas avsevärd. Den torde emellertid ingalunda kunna betraktas såsom

varande för hög, fastmera för låg, då man besinnar, att de ej utflyttande delägarnas

bidrag till utflyttningskostnaden äro beräknade på grundvalen av de förut gällande

prisförhållandena och i fråga om dessa senare bidrag någon ändring icke står

att vinna.

Det nu anförda gäller uteslutande utflyttningar, som påkallats av hemmansdelningar

i samband med avvittringen. Härjämte förekomma även utflyttningar

till följd därav, att kronan jämlikt lag angående marks avstående för lapparnas

behov vid avvittring ovan odlingsgränsen den 5 juni 1909 tagit vissa brukningsdelar

i anspråk och i vederlag lämnat annan mark. I dylika fall har kronan att

ensam vidkännas hela utflyttningskostnaden. Sådan har bestämts i följande fall:

in<m Tärna socken:

beträffande 1/Gl mantal Lövlund litt. Ac till kronor 1,361:

» 1/16 » Laxnäs nr 2 litt. Ad » » 415: 50

inom Vilhelmina socken:

beträffande ''/sa mantal Dikanäs litt. Az till......... kronor 360: —

Summa kronor 2,136: so.

Av skäl, som förut anförts, böra även dessa ersättningar höjas med samma

procenttal, som angivits för Tärna och Vilhelmina socknar, varigenom de i närvarande

stund skulle höra beräknas:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 379.

för utflyttningar inom Tärna socken till ............ kronor 3,766: 18.

» » » Vilhelmina » » ............ » 720: —

Summa kronor 4,486: 18.

På grund härav kan beräknas, att de sammanlagda utgifter, statsverket

skulle hava att vidkännas för utflyttningar i samband med avvittringen inom länet,

skulle uppgå till 64,345 kronor 81 öre, vilket belopp alltså utgör en ökning med

34,823 kronor 49 öre utöver det belopp av 29,522 kronor 32 öre, som enligt tidigare

beräkningar skolat utgå. — — —

En utväg att redan nu träffa ett avgörande för samtliga avvittringslagen

erbjuder sig dock, därest den nu verkställda utredningen kunde läggas till grund

för angivandet av den högsta ökning, räknad i procent på de tidigare beräknade

statsbidragen, som statsverket skäligen kan tänkas böra vidkännas för här ifrågavarande

ändamål, samt befallningshavanden inom sålunda uppdragna gränser bemyndigades

att, efter ytterligare utredning angående vid de olika tiderna för statsbidragets

utbetalande i de skilda avvittringslagen gällande prisförhållanden, bestämma

bidraget och utbetala detsamma. Med hänsyn till ifrågasatta utredningar och

eventuell ytterligare prisstegring skulle procenttalen för ökningen böra höjas för

samtliga avvittringslagen.

På grund av det anförda får befallningshavanden hemställa, att Kungl. Maj:t

täcktes vidtaga åtgärd i syfte att bereda dem, som vid avvittringen inom övre

delarna av Sorsele, Dorotea, Stensele Tärna samt Vilhelmina avvittringslag hava

att underkasta sig utflyttning och till kostnaderna därför enligt gällande författningar

äro berättigade till bidrag av statsmedel, den ökning däri, som måste anses

vara av behovet påkallad. I detta avseende får befallningshavanden, då den ifrågasatta

utvägen för bidragens bestämmande synes kunna anlitas, tillika föreslå, att

befallningshavanden bemyndigas att, efter utredning rörande vid tiden för statsbidragens

utbetalande i de olika avvittringslagen gällande prisförhållanden, bestämma

och i föreskriven ordning utbetala sagda bidrag, vilka dock icke må överstiga de

belopp, som erhållas efter en ökning av de tidigare beräknade bidragen med:

för Sorsele avvittringslag ................

................ 180 procent

» Dorotea » ................

................ 140 »

» Stensele—Tärna » ................

................ 135 »

» Vilhelmina » ................

................ 115 » .

Det högsta belopp, till vilket statsmedel för ifrågavarande ändamål och med

sist angivna beräkningsgrund skulle behöva anlitas, utgör 69,528 kronor 71 öre,

vilket belopp alltså utgör en ökning med 40,006 kronor 39 öre utöver ovan angivna

belopp å 29,522 kronor 32 öre, som enligt de ursprungliga beräkningarna skolat utgå.»

I deri 20 februari 1918 avgivet utlåtande i ärendet anför lantmäteristyrelsen,

efter att hava inhämtat förnyat yttrande från avvittringsstyresmannen,

följande:

»Då Kungl. Maj:ts befallningshavandes utslag angående avvittring av övre

delen av Vilhelmina socken ännu icke vunnit laga kraft och sådant utslag ännu

icke meddelats i fråga om Stensele—Tärna avvittringslag, torde ej vara alldeles

uteslutet, att beträffande dessa avvittringslag kunde varda undanröjda de ingångna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 379.

föreningarna angående grunderna för utfiyttningskostnademas beräkning samt beräkningsinstrumenten

och likviderna angående samma kostnader. Då emellertid statens

utgifter för genomförande av en sådan ändring kunna antagas uppgå till avsevärda

belopp och då ett dylikt undanröjande genom därmed förenat uppskov komme att

föranleda stora olägenheter såväl för befolkningen som för det allmänna, anser

lantmäteristyrelsen, att denna utväg, som i allt fall icke står till buds vad angår

Sorsele och Dorotea avvittringslag, icke bör anlitas, så mycket mindre som man

kan befara, att därigenom ingångna föreningar om åbodelningar komme att bliva

ogiltiga samt att svårigheter komme att möta för åstadkommande av nya avtal

om deras godkännande.

Med anledning härav och av skäl, som av handlingarna framgå, håller lantmäteristyrelsen

i likhet med Kungl. Maj:ts befallningshavande före, att staten bör

träda emellan för att göra det möjligt för de utflyttande att fullgöra den skyldighet,

som härutinnan ålagts dem. För att detta syfte med säkerhet skall kunna

vinnas, anser lantmäteristyrelsen emellertid, att statens mellankomst bör avse icke

enbart, såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagit, den del av ersättningen,

som utgår av statsmedel, utan även den del, som utflyttande äger uppbära av enskilda,

och tillåter sig lantmäteristyrelsen i denna del hänvisa till den utredning,

som innehålles i awittringsstyresmannens yttrande. Av denna utredning framgår,

att den utvidgning lantmäteristyrelsen nu givit frågan, under förutsättning av gillande

i övrigt av Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag, som styrelsen funnit välbetänkt,

komme att medföra en ökad utgift av i runt tal högst 19,000 kronor. Anmärkas

må emellertid, att här icke ifrågasättes någon ökning beträffande den del

av utflyttningskostnaderna, som den utflyttande själv skall vidkännas och som vid

förrättningarna beräknats till 14,826 kronor 31 öre och alltså till något högre

belopp än de utflyttande äga att uppbära av sina grannar.

Beträffande ordningen för utbekommande av det extra bidrag av statsmedel,

varom i ärendet är fråga, håller styrelsen före. att vederbörande bör äga utbekomma

detsamma, om han inom tre år efter tillträdet av de nya ägolotterna med

intyg av två trovärdiga personer styrker, att han verkställt honom ålagd utflyttning

eller däremot svarande nybyggnad, och åsyftar styrelsen härvid såväl det av

Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagna bidraget som lantmäteristyrelsens nu

ifrågasatta ändring däri.»

Kammarkollegiet har efter hörande av kammaradvokatfiskalsämbetet,

som tillstyrkt lantmäteristyrelsens förslag, i utlåtande den 12 mars 1918

för egen del biträtt Kungl. Maj:ts befallningshavandes hemställan och

förslag i ärendet.

Det är givet, att till följd av de numera starkt stegrade prisen å

såväl arbete som materialier, de belopp, som vid den pågående avvittringen

ovan odlingsgränsen i'' Västerbottens läns lappmark bestämts såsom

utflyttningsbidrag till utflyttande delägare och som grundats på

do pris, som gällde före kristidens inträde, numera ingalunda representera

det avsedda värdet. Det synes mig obilligt, att den utflyttande

ensam skall vidkännas följderna av sagda kostnadsstegring, vilket bleve

Dcparlenu7its~

chefen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 379.

fallet, ifall ej ökat bidrag på ett eller annat sätt beredes. För mången

skulle det säkerligen i sådant fall bliva omöjligt att verkställa utflyttningen.

Såsom Kungl. Maj:ts befallningsbavande framhållit skulle givetvis

det riktigaste hava varit att få till stånd en ny förrättning för utflyttningskostnadernas

bestämmande, varvid allas bidragsskyldighet skulle

blivit i lika mån höjd och grundats på de nya priserna. Av praktiska

skäl, för vilka befallningshavanden redogjort, låter sig emellertid detta

ej med fördel göra. Det synes ej ens lämpligt att söka beträffande de ännu

icke slutligt avgjorda avvittringsärendena få de föreningar, som ingåtts

angående utflyttningslikviderna, undanröjda. Lantmäteristyrelsen, som

påvisat denna utväg, har av angivna skäl funnit sig icke kunna tillstyrka

densamma och kammaradvokatfiskalsämbetet, som närmast har att tillvarataga

kronans intressen i avvittringsärenden, har ej heller förordat

densamma.

Ökade bidrag från de icke utflyttande delägarna torde sålunda icke

kunna påräknas. Det bör däremot enligt min mening tillkomma staten

att lämna hjälp. Detta synes mig hava desto mera skäl för sig, som

staten har ett betydande intresse av att avvittringen snart blir bragt till

slut och bestämda ägor tilldelade de särskilda fastigheterna uti ifrågavarande

trakter samt utflyttningarna verkställda.

Kungl. Maj:ts befallningskavande har föreslagit, att det ökade

statsbidraget skall sättas i visst förhållande till det statsbidrag, som nu

utgår jämlikt förordningen den 8 juni 1906, samt att det ökade bidraget

skall i sin helhet utbetalas till den utflyttande. Mot att den utflyttande

skall äga uppbära hela tillökningsbidraget har ingen erinran förekommit,

och detta förfaringssätt är uppenbarligen det riktiga, eftersom de ökade

kostnaderna drabba endast honom. Beträffande grunderna för beräkningen

av det ökade bidraget har däremot lantmäteristyrelsen ifrågasatt,

att staten skulle lämna tillökningsbidrag även å de icke utflyttande delägarnas

bidragsbelopp. Jag vill med anledning härav erinra, att då de

av Kungl. Maj:ts befallningshavande föreslagna procenttalen för bidragsökningarna

grunda sig på att arbets- och materialpriser ansetts hava

stigit i motsvarande mån, samt statens bidrag nu utgår med hälften av

hela den beräknade utflyttningskostnaden, det ökade bidraget skulle bereda

gottgörelse endast för hälften av den verkliga kostnadsökningen.

Återstoden av ökningen skulle i allt fall drabba den utflyttande och

grunda sig på dels de bidrag, som åligga de icke utflyttande, och dels

den på den utflyttande själv efter delningsgrunden belöpande andel i

utflyttningskostnaden. Att gå så långt, som lantmäteristyrelsen ifrågasatt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 379.

kan jag emellertid icke tillstyrka utan anser i likhet med Kungl. Maj:ts

befalluingshavande och kammarkollegiet, att statens ökade bidrag bör

begränsas till att bereda den utflyttande full ersättning för följderna av

prisstegringen, i vad denna gäller den hälft av kostnaderna, som staten

åtagit sig att tillskjuta. Om procenttalen sättas så högt, som Kungl.

Maj:ts befallningshavande föreslagit, bör härigenom i allt fall en ganska

kraftig hjälp beredas de utflyttande. Det bör även beaktas, att största

delen av utflyttningskostnaderaa utgöres av arbetskostnad, samt att då

den utflyttande själv torde utföra en väsentlig del av dessa arbeten,

desamma icke för honom betinga motsvarande kontanta utgiftsökning.

Jag vill för övrigt erinra, att, enligt vad som framgår av utredningen

vid propositionen nr 166 vid 1916 års riksdag, delägarna vid avvittringen

i dessa trakter blivit i hög grad gynnade på kronans bekostnad.

På de av Kungl. Maj:ts befallningshavande anförda skäl synes det

mig lämpligast att, såsom föreslagits, åt Kungl. Maj:ts befalluingshavande

överlåtes att inom vissa maximigränser bestämma tillökningsbeloppen

i män av föreliggande omständigheter i varje särskilt fall.

Mot de ifrågasatta maximigränserna, nämligen för Sorsele avvittringslag

180, Dorotea 140, Stensele—Tärna 135 och Vilhelmina 115 procent av

det ordinarie utflyttningsbidraget av statsmedel, har jag ej något att

erinra.

Några särskilda regler för det ökade understödets utbetalande

synas icke erforderliga utan torde, såsom Kungl. Maj:ts befallningshavande

föreslagit, utbetalningen böra ske i samma ordning som är

föreskriven beträffande det ordinarie utflyttningsuudersfödet

Dessa tillökning sbelopp böra utgå från det ordinarie förslagsanslaget

till utflyttaingshjälp efter skiften.

Jag får på grund av vad jag nu anfört hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av det under nionde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till utflyttningshjälp efter skiften statsbidrag må till dem, som

vid avvittringen ovan odlingsgränsen inom Västerbottens läns lappmark

ålagts utflyttningsskyldighet, utöver det jämlikt förordningen den

8 juni 1906 angående understöd av allmänna medel till utflyttningar i

följd av laga skiften utgående utflyttningsunderstöd, utgå med belopp, som

Kungl. Maj:ts befallningshavande i nämnda län äger att, efter utredning

rörande vid tiden för statsbidragens utbetalande i de olika avvittringslagen

gällande prisförhållanden, bestämma och i den för utflyttningsBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 339 höft. (Nr 379.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 379.

understöd föreskrivna ordning utbetala, med iakttagande att sngda statsbidrag

icke må överstiga de tidigare bestämda utflyttaingsunderstödens

belopp med mer än 180 procent inom Sorsele, 140 procent inom Dorotea,

135. procent inom Stensele—Tärna och 115 procent inom Vilhelmina

avvittringslae:.

O Ö

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj t Konungen

lämna bifall samt förordna de, att proposition i ämnet

av den lydelse, bil. vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet.

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.