Sök i Ratio Lex

Angående tillfällig lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket m. m

1918-04-08 · 107 sidor, varav 100 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 100 av 107 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:383, Angående tillfällig lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 383.

1

Nr 383.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående tillfällig

lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket m. m.;

given Stockholms slott den 29 april 1918.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels, med upphävande av bestämmelsen i § 18 i gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid telegrafverket, besluta sådan ändring av

nämnda reglemente, som framgår av det vid statsrådsprotokollet fogade

förslag till kungörelse i ämnet;

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av departementschefen omnämnda grunder, utfärda

nödiga bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för den pers mai,

som antagits i ordinarie tjänst före den nya lönestatens trädande i kraft.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande

utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 343 höft. (Nr 383.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 april

1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde vidare:

Jag anhåller härefter att för Kungl. Maj:t få framlägga frågan

om reglering av avlöningsförhållandena vid telegrafverket.

Såsom jag redan tidigare denna dag vid behandling av frågan

om lönereglering för personalen vid statens järnvägar haft tillfälle att

beröra, har 1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser

vid kommunikationsverken med flera verk i sitt den 20 mars

1918 avgivna betänkande även uppgjort förslag till reglering av löneförhållandena

vid telegrafverket, som avsetts att tillämpas i avvaktan

på avgörandet av frågan om införandet av gemensamma avlöningsbestämmelser

för de av kommissionens arbete berörda verken.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj;ts nåd. preposition Nr 383.

Över kommissionens förslag har telegrafstyrelsen den 3 april 1918

avgivit utlåtande, varjämte svenska telegraftjänstemännens förening,

telegrafverkets ingenjörsförening, kvinnliga telegrafpersonalens förening,

telegrafverkets kvinnliga kontorspersonals förening, kvimdiga telefontjänstemannaföreningen,

telegraf- och telefonmannaförbundet samt linjemästarna

i andra linjedistriktet inkommit med särskilda yttranden.

Telegrafstyrelsens förutnämnda utlåtande jämte en inom departementet

upprättad sammanfattning av de i nyssnämnda personalsammanslutningars

yttranden framställda yrkanden torde såsom bilagor få åtfölja

protokollet i detta ärende.

Innan jag ingår på kommissionens förslag, anhåller jag att få Nuvarande

lämna följande redogörelse för de nuvarande avlöningsförhållandena vid förhållanden.

telegrafverket och deras tillkomst.

Den senaste genomgående regleringen av löneförhållandena vid 19r°Jg^gne''

telegrafverket ägde rum år 1907, och den 11 oktober samma år fastställde

Kungl. Maj:t det avlöningsreglemente för tjänstemän vid telegrafverket,

som med vissa däri sedermera vidtagna ändringar, vilka

emellertid icke berört reglementets huvudgrunder, ännu är gällande.

Vid nämnda reglering kommo en del nya principer i avlöningshänseende

till tillämpning. Stationsföreståndarna avskildes sålunda såsom

en särskild grupp med ett frän de övriga befattningshavarnas

avvikande avlöningssystem. Därjämte fastställdes för ett flertal tjänstemannagrupper

relativt låga begynnelseavlöningar med flera förhöjningar,

tätare — i tvåårsperioder — och mindre i början samt därefter glesare

— i treårsperioder — och större.

Yad först angick stationsföreståndarna, hade dessa liksom de av

dem ledda stationerna dittills varit indelade i fem klasser med samma

totalavlöning till alla föreståndare inom samma klass.

I enlighet med ett av särskilda kommitterade uppgjoi''t förslag

ställdes däremot vid 1907 års reglering stationsföreståndarnas avlöning

i direkt relation till det ekonomiska resultat, som den av vederbörande

föreståndare förvaltade stationen lämnade, på sådant sätt, att stationsföreståndare

utöver ett fast avlöningsbelopp, som gavs karaktär av

lön i egentlig bemärkelse, tillerkändes provision å uppbörden vid

stationen efter vissa i avlöningsreglementet angivna grunder. Denna

uppbördsprovision skulle motsvara de tjänstgöringspenningar, som tillkomnio

de icke provisionsberättigade befattningshavarna.

För telegrafverkets stationsföreståndare ansågs ett dylikt system

s. 4 Kontrollera mot PDF

1909 års riks

dag.

1912 års riksdag.

4 Kungl. Maj-M nåd. proposition Nr 383.

för avlöningens utgående vara det enda rättvisa, enär inom detta —

såsom inom intet annat verk — den uppbörd, som visade stationens

rörelse, vore till väsentlig del direkt beroende på, huru föreståndarens

förmåga och intresse visat sig hava kunnat tillgodose allmänhetens

krav och sålunda även göra rörelsen för staten inkomstbringande.

Till den icke provisionsberättigade personalen skulle enligt 1907

års reglering utgå fast avlöning fördelad i lön och tjänstgöringspenningar

med i avlöningsreglementet närmare angivna belopp.

Vissa kvinnliga och flertalet lägre manliga befattningshavare

erhöllo vid sidan av de fasta avlöningarna antingen fri bostad eller

hyresersättning, varjämte ett särskilt dyrortstillägg, till en början benämnt

»tilläggsarvode», skulle utgå till vissa kategorier av icke provisionsberättigade

tjänstemän.

Pensionerna till befattningshavare vid telegrafverket skulle utgå

efter fasta, i avlöningsreglementet angivna pensionsunderlag.

I fråga om den provisionsberättigade personalens avlöningsförmåner

har efter år 1907 icke någon ändring vidtagits. Däremot hava

beträffande vissa av de övriga befattningshavarna ändringar ägt rum.

Vid 1909 års riksdag undergick sålunda avlöningen till vaktmästare

hos telegrafstyrelsen en reglering. Under det att nämnda befattningshavare

enligt 1907 års bestämmelser erhöllo eu begynnelseavlöning

av 1,140 kronor med två avlöningsförhöjningar å 120 kronor,

varje gång efter tre år, tilldelades de från och med år 1910 ytterligare

en tredje avlöningsforhöjning å 120 kronor och en fjärde dylik förhöjning

å 150 kronor, att utgå efter respektive nio och tolv års tjänstgöring.

Därigenom kommo vaktmästarna hos telegrafstyrelsen i avlöningshänseende

att bliva likställda med vaktmästare hos generalpoststyrelsen.

Efter beredning av särskilda sakkunniga framlades vid 1912 års

riksdag förslag till en mera ingripande reglering av avlöningsförhållandena

för ett flertal befattningshavare samt om inrättande av vissa

nya tjänstemannakategorier.

Inom telegrafstyrelsen gjordes sålunda en uppdelning av den grupp

befattningshavare, som benämndes byråtjänstemän, och som dittills innefattat

samtliga biträdande manliga tjänstemän inom styrelsen utan

assistenter.

För dessa tjänstemän, oberoende av kvalifikationer, hade Kungl.

Maj:t vid 1907 års riksdag föreslagit en gemensam löneskala med en

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

begynnelseavlöning av 3,400 kronor och en högsta avlöning av 7,000

kronor, vilken slutavlöning skulle kunna uppnås efter tjuguett år.

Sistnämnda års riksdag ansåg emellertid på angivna skäl denna anordning

mindre lämplig. För de tjänster inom telegrafstyrelsen, som med

avseende a arbetets art kunde anses motsvara första gradens tjänster

inom det vid samma riksdag nyreglerade statskontoret, begränsades

det högsta avlöningsbeloppet till 6,000 kronor, vilken avlöning, med

utgång från en begynnelseavlöning av 3,400 kronor, skulle ernås efter

femton år. Då emellertid fyra befattningar inom styrelsen, vilka enligt

det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget skulle avlönas efter byråtjänstemännens

löneskala, nämligen sekreterar-, kamrerar-, byräingenjörsoch

förrådsintendentsbefattningarna, enligt riksdagens mening borde

högre avlönas än övriga byråtjänstemän, ställde riksdagen till telegrafstyrelsens

förfogande erforderliga medel för att i form av tilläggsarvoden

med 1,000 kronor för varje tilldelas de byråtjänstemän, som av styrelsen

förordnades att uppehålla ifrågavarande fyra befattningar. Enligt

beslut vid 1910 års riksdag likställdes sedermera byråkontrollör med

ovannämnda fyra befattningar.

Då vissa olägenheter visat sig vara föranledda av förutnämnda

utav riksdagen vidtagna anordning, beslöt 1912 års riksdag, efter framställning

av Kungl. Maj:t, att det till nyssnämnda byråtjänstemän utgående

särskilda arvodet skulle tilläggas dessa tjänstemäns egentliga

avlöning, samt att därjämte en reglering av deras avlöningar skulle

verkställas på sådant sätt, att desamma kunde inrangeras i den för

veikets alla icke provisionsberättigade tjänstemän gällande avlöningsskalan.

Degynnelseavlöuingen bestämdes därvid till 4,600 kronor o^ch

slutavlöningen, efter tolv år, till 7,000 kronor. Samtidigt beslöt riksdagen,

att den aktuariebefattning, som fanns inrättad inom styrelsen,

skulle förändras till befattning såsom sekreterare och aktuarie samt

i förevarande avseende likställas med nyssnämnda fem byråtjänstemän.

Vidare beviljades de kvinnliga kontorsskrivarna hos styrelsen,

vilkas avlöning utgjorde lägst 1,260 kronor och högst, efter tolv år’

1,800 kronor, ännu en avlöningsförhöjning med 150 kronor, varigenom

deras slutavlöning alltså kom att uppgå till 1,950 kronor. Därjämte

vidtogs viss ändring i fråga om perioderna för intjänande av avlöningsförhöjning.

Samtidigt och genom inskjutande av nyssnämnda arvodesbelopp

ä 1,950 kronor, vilket därförut icke förekommit i verkets löneskala,

vidtogs en reglering av perioderna för avlöningsfcrhöjningarnas utgående

för den kvinnliga föreståndaren för katalogexpeditionen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

Slutligen uppfördes en ordinarie befattning såsom föreståndare

för telegrafverkets provningsanstalt på telegrafstyrelsens stat under

benämningen professor. .

Vad därefter angår linjepersonalen är först att märka, att linjedirektörs

och liujeingenjörs avlöningar undergingo förhöjning. Nämnda

tjänstemäns år 1907 bestämda avlöningar utgjorde: för linjedirektör

lägst 4,600 kronor och högst, efter femton år, 7,000 kronor samt för

linjeingenjör lägst B.000 kronor och högst, efter aderton år, 5,500

kronon Sedan förslag om avlöningsförbättring för ifrågavarande grupper

av tjänstemän redan under år 1908 framkommit utan att vinna bifall,

gjorde telegrafstyrelsen under år 1911 framställning i ämnet. Under

framhållande av det oavvisliga behovet av en avlöningsförbattring

föreslog telegrafstyrelsen därvid följande avlöningsbelopp, nämligen för

linjedirektör lägst 6,000 och högst, efter tolv år, 8,000 kronor samt

för linjeingenjör lägst 4,600 kronor och högst, efter likaledes tolv år,

6,500 kronor. Styrelsen påvisade, att de sålunda föreslagna avlöningsbeloppen

för linjedirektör såväl i begynnelse- som slutavlömng väsentligt

understege de avlöningsförmåner, inberäknat ersättning för bostad

och bränsle, som enligt år 1907 bestämda och då ännu gällande avlöningar

tillkomme ban- och maskindirektörer vid statens järnvägar,

ävensom att en motsvarande jämförelse mellan avlöningsförmånerna för

å ena sidan linjeingenjör vid telegrafverket och å andra sidan baningenjör

av 2:a klass och telegrafingenjör vid statens järnvägar utvisade

en avsevärd skillnad i begynnelseavlöning till förmån för nämnda befattningshavare

vid statens järnvägar, under det att slutavlöningarna

i det närmaste sammanfölle. Styrelsen framhöll med anledning därav,

att de föreslagna avlöningarna för telegrafverkets ingenjörspersonal

icke kunde anses för höga samt att det vore oeftergivligt, att berörda

avlöningar bleve fastställda. Styrelsens förslag framlades av Kungl.

Maj:t oförändrat för 1912 års riksdag och blev även av riksdagen godkänt.

Med hänsyn till förhållandena på den allmänna arbetsmarknaden

verkställdes vidare en reglering av avlöningarna för linjemästare av

2:a lönegraden samt linjeförman och reparatör.

Därjämte inrättades två nya ordinarie tjänstemannakategorier,

nämligen förrådsbokhållare och reparatör av l:a lönegraden. Sistnämnda

grupp av befattningshavare tillkom genom utbrytning ur den dittillsvarande

reparatörsgruppen av sådana reparatörer, av vilka krävdes

större yrkesskicklighet och specialkunskaper.

Även den biträdande stationspersonalens avlöningar blevo föremål

för reglering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

För kontrollör av såväl l:a som 2:a lönegraden hade dittills begynnelseavlöningen

varit bestämd till 3,000 kronor. På grund av en

år 1907 meddelad övergångsföreskrift hade emellertid dessa kontrollörer

tilldelats högre ingångsavlöningar, vadan berörda begynnelseavlöning

icke kommit till användning. År 1912 höjdes begynnelseavlöningen

för de båda graderna av kontrollörer till resp. 3,800 och 3,400 kronor.

I ill grund för den vid 1907 års reglering bestämda avlöningen

för assistent låg ett antagande, att assistent skulle kunna vinna ordinarie

anställning vid tidigare ålder än motsvarande befattningshavare

vid andra verk. Enär den sedermera vunna erfarenheten visat, att berörda

antagande icke var hållbart, fastställdes år 1912 för assistent

samma begynnelse- och slutavlöningar som för manlig postexpeditör.

Vidare erhöllo telegrafist, vaktföreståndare och interurbantelefonist

viss avlöningsförbättring efter jämförelse, där sådan kunde ske,

med befattningar vid andra verk. Jämväl för stationsförmän och stationsbiträden

blevo avlöningarna reglerade.

Verkstudspersonalens avlöningar blevo vid 1912 års riksdag, i samband

med en omorganisation av verkstaden, i väsentlig mån förändrade.

Befattningen såsom verkstadsdirektör, vilken dittills haft karaktär av

ordinarie tjänst, förändrades till en arvodesbefattning med ett årligt

arvode av 12,000 kronor. Verkstadsingenjör, vilken i avlöningshänseende

varit likställd med linjeingenjör, fick sin avlöning reglerad på

samma sätt som, enligt vad förut nämnts, skedde för sistnämnda kategori

av ingenjörer. Den dittillsvarande befattningen såsom verkstadskassör

och bokhållare indrogs, och i dess ställe inrättades, jämte en

tjänst såsom kassör av l:a lönegraden med samma avlöning som likanämnda

tjänster vid linjedistrikten, en kontorschefsbefattning. Därjämte

reglerades avlöningarna för materialförvaltare och verkmästare

huvudsakligen med ledning av avlöningar till motsvarande befattningshavare

vid enskilda verkstäder.

Slutligen torde böra framhållas, att 1912 års riksdag medgav rätt

till dyrortstillägg för vissa befattningshavare, vilka dittills icke åtnjutit

dylik förmån, nämligen för kontrollör, kvinnlig kassör och bokhållare,

linjemästare av l:a lönegraden, stationsförman och stationsbiträde, liksom

även för den nyinrättade kategorin förrådsbokhållare.

Efter år 1912 har ingen annan förändring ägt rum i fråga om de

nämnda år fastställda avlöningarna för då förekommande slag av tjänster

vid telegrafverket, än att befattningen såsom föreståndare för telegrafverkets

undervisningsanstalt vid 1916 års riksdag uppflyttades från den

Organisation

sförändringar

efter

Sr 19i2,

s. 8 Kontrollera mot PDF

Allmänna

synpunkter.

8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

lägre till den högre graden av byråtjänstemän inom telegrafstyrelsen.

Vid sistnämnda riksdag fattades emellertid tillika beslut om inrättande

av tre nya ordinarie tjänstemannakategorier nämligen dels radiokommissarier

och radiotelegrafister för de nya radiotelegrafstationerna och

dels en befattning såsom inköpschef vid telegrafverkets verkstad. Radiokommissarierna,

vilka icke blevo berättigade till uppbördsprovision,

likställdes i avlöningshänseende med kontrollör av l:a lönegraden.

För radiotelegrafisterna, vilkas rekrytering antogs komma att ske från

stationsbiträdes- och stationsförmansgrupperna, ansågs avlöningen böra

bestämmas så mycket högre än för stationsförmän, att man skulle kunna

förvänta, att för radiotelegraftjänst lämpade personer inom verket skulle

finna med sin fördel förenligt att ägna sig åt sådan tjänst.

Slutligen torde böra omnämnas, att telegrafstyrelsen i skrivelse

till 1915 års avlöningskommission den 22 februari 1918 meddelade,

att styrelsen ämnade till Kungl. Maj:t ingiva förslag dels beträffande

uppförande å ordinarie stat av nya befattningar såsom ingenjörsassistent

och ritare, dels ock angående omläggning och höjning av det arvode,

som utgår till tjänsteman, vilken förordnats till telegrafinspektör.

Då jag nu går att framlägga förslag till löneförbättring för tjänstemän

vid telegrafverket och vad därmed äger samband, tillåter jag mig

först att beträffande de allmänna synpunkter, som därvid varit för mig

bestämmande, hänvisa till vad jag i sådant hänseende förut denna dag

anfört vid behandlingen av motsvarande fråga rörande statens järnvägar.

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande, utan att måhända tillräckligt

hava beaktat den provisoriska karaktär, som förslaget av 1915 års

kommission innebär, framställt yrkanden, bland annat, på andra och

väsentligt högre avlöningar i allmänhet än de av kommissionen ifrågasatta.

Då det ej varit möjligt att utan frågans undanskjutande till

en kommande riksdag föreslå i någon mån genomgripande förändringar

i de förslag, som av kommissionen framlagts, har jag ej i nu förevarande

sammanhang kunnat upptaga frågan om behovet i och för sig

av de av telegrafstyrelsen föreslagna avlöningsbeloppen till en ingående

prövning, utan måste därmed anstå till den mera definitiva prövning

av vissa avlöningsspörsmål vid de affärsdrivande tekniska verken, som

jag har för avsikt att så snart som möjligt upptaga till''vidare utredning.

Vid nu angivna förhållanden har jag vid den följande behandlingen

av telegrafverkets lönefråga endast undantagsvis redogjort för de

av telegrafstyrelsen föreslagna avlöningsbeloppen, utan torde härutinnan

få hänvisas till styrelsens bifogade yttrande. En del ändrings- och tilläggs
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 883.

förslag, som från styrelsens sida framkommit och som i några punkter

jämväl synas ägnade att undanröja vissa med kommissionens förslag

förbundna ojämnheter, får jag emellertid tillfälle att i det följande

närmare beröra.

Vid behandlingen av de speciella löneförhållandena vid telegrafverket

följer jag i de av kommissionen upptagna frågorna den ordning,

som kommissionen använt i sitt betänkande. Därefter ämnar jag för

Kungl. Maj:t framlägga några frågor, vilka icke av kommissionen berörts,

men som dock, utan att utgöra några egentliga avsteg från

huvudgrunderna för nu ifrågavarande lönereglering, torde kunna lösas

i detta sammanhang.

Det förslag till avlöningsförbättring för telegrafpersonalen, som

kommissionen framlagt, omfattar dels en förändring av grunderna för

hyresbidrags utgående, dels utsträckning av rätten till dyrortstillägg

och dels reglering av själva avlöningsbeloppen jämte viss omläggning

av grunderna för uppbördsprovisions utgående. I samband därmed

har kommissionen slutligen föreslagit en höjning i de fasta pensionsunderlagen

för den ordinarie telegrafpersonalen.

Enligt nu gällande, i § 16 av avlöningsreglementet införda bestämmelser

äger kommissarie av-5:e, 6:e och 7:e lönegraderna åtnjuta fri

bostad uti telegrafverkets egna eller för ändamålet förhyrda lägenheter

jämte fri uppvärmning och belysning eller ock hyresbidrag med högst

300 kronor för år. Det ankommer på telegrafstyrelsen att i varje

''särskilt fall bestämma, huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall

utgå, ävensom beloppet av berörda bidrag. Till verkmästare, linjemästare,

linjeförman, radiotelegrafist, stationsförman, reparatör och

stationsbiträde utgår hyresbidrag enligt av telegrafstyrelsen fastställda

grunder, med minst femton, högst trettio procent av avlöningen.

Förmånen av fri bostad eller hyresbidrag anses tillhöra lönen.

De av telegrafstyrelsen år 1907 bestämda grunderna för hyresbidragens

beräknande undergingo år 1912 en förändring, varigenom själva

bidragsbeloppen inom den i avlöningsreglementet angivna ramen höjdes.

Sedermera har under år 1917 en ytterligare höjning ägt rum.

I enlighet med de av telegrafstyrelsen senast fastställda grunderna

för hyresbidrag beräknas dylikt bidrag till därtill berättigad personal

alltid efter trettio procent av avlöningen, dock med vissa maximibelopp

för olika befattningsgrupper och stationeringsorter. Telegraförterna

hava med hänsyn härtill blivit indelade i sju grupper, av vilka

den första innefattar de dyraste och den sjunde de billigaste orterna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 343 licift. (Nr 383.) 2

Inneborden

av kommissionens

förslag.

Hyresbidrag.

Nuvarande

bestämmel
ser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kommis
sionen.

Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Nr 383.

Maximibeloppen enligt de år 1917 utfärdade bestämmelserna framgå

av följande tabell:

Ortsgrupp

Linjemästar**

av 1 :a löne- graden

Linjeförman

av l:a löne- graden och

stationsför-

man

Reparatör

och stations- biträde

Grupp I (dyraste ort) ...........

800

540

450

» It ...........................

750

540

400

» in ..............................

700

525

385

» IV ..............................

600

495

330

» V ..............................

—

470

305

» VI ...........................

—

440

275 |

» Vll (billigaste ort)...........

—

415

250

Till reparatör av l:a lönegraden å orter tillhörande grupperna

VI och VII utgår emellertid hyresbidraget med 300 kronor.

Det torde här böra anmärkas,- att för närvarande icke några

linjemästare av l:a lönegraden finnas placerade på orter tillhörande

grupperna V—VII.

Verkmästare åtnjuter ett fast hyresbidrag med 600 kronor.

För alla linjemästare av 2:a lönegraden och linjeförmän av 2:a

lönegraden utgöra hyresbidragens maximibelopp 600 respektive 450

kronor. Dessa befattningshavare hava nämligen för närvarande icke

fast stationeringsort.

Radiotelegrafist åtnjuter hyresbidrag efter samma grunder som

linjeförman av l:a lönegraden.

Kommissionen har i fråga om hyresbidragen anfört följande:

»Enligt kommissionens förmenande böra förutom tjänstemän, vilka

enligt nuvarande bestämmelser äro berättigade till hyresbidrag, jämväl

vaktmästare hos telegrafstyrelsen av skäl, som kommissionen i det

följande får tillfälle att närmare angiva, komma i åtnjutande av dylik

förmån.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att telegrafstyrelsen för

kommissionen anmält sin avsikt att hos Kungl. Magt göra framställning

om sammanslagning dels av de båda linjemästargraderna och dels av

de två linjeförmansgrupperna. Genom en dylik sammanslagning skulle

samtliga befattningshavare inom å ena sidan linjemästar- och å andra

sidan linjeförmansgruppen komma att i fråga om hyresbidrag bliva

underkastade inom respektive grupper enhetliga bestämmelser. Någon

ändring i avlöningsreglementet är emellertid på grund härav icke

erforderlig.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Kommissionen har icke ansett sig böra i detta sammanhang föreslå

någon ändring i de normer, efter vilka hyresbidragen böra beräknas,

och förutsätter sålunda, att dylikt bidrag skall utgå med trettio procent

å de avlöningar, som kommissionen i det följande ämnar föreslå. Enär

de nuvarande maximibeloppen enligt kommissionens mening skulle

komma att i många fall alltför kraftigt beskära de i enlighet därmed

beräknade hyresbidragen, har kommissionen emellertid ansett sig böra

föreslå genomgående höjningar av nämnda belopp.

Enligt kommissionens mening bör hyresbidraget för annan befattningshavare

än verkmästare begränsas till högst nedanstående belopp,

därvid kommissionen förutsätter, att de senast tillämpade grunderna

för orternas gruppering fortfarande bibehållas:

Ortsgrupp

Linje-

mästare

Linjeförman,

radiotele- grafist och

stations- förman

Reparatör

Stati ons- biträde

Grupp I .........

900

600

550

500

» II ............

850

575

500

450

» 11! ............

800

550

450

400

» IV ............

750

525

425

375

700

500

400

350

1 » VI ............

650

475

375

325

» VII ...........

600

450

350

300

För verkmästare bör hyresbidraget bestämmas till ett fixt belopp

av 750 kronor.

Därest någon sammanslagning av å ena sidan de båda linjemästargraderna

och å andra sidan de två linjeförmansgrupperna skulle anses

icke böra ske, bör hyresbidrag för linjemästare av 2:a lönegraden och

linjeförman av 2:a lönegraden beräknas efter ett maximibelopp av

respektive 750 och 500 kronor.

Samtidigt torde det i avlöningsreglementet angivna maximibeloppet

för hyresbidrag till vissa kvinnliga befattningshavare böra höjas från

nuvarande 300 kronor till 400 kronor.

Såsom förut nämnts äger för närvarande telegrafstyrelsen att fastställa

de grunder, efter vilka hyresbidrag skall utgå. För åstadkommande

av enhetlighet, särskilt beträffande ortsgrupperingen, mellan de

verk, varest hyresbidrag förekomma såsom avlöningsform, torde för framtiden

rätten att fastställa berörda grunder böra förbehållas Kungl. Maj:t.

De maximibelopp för hyresbidragen, som här ovan föreslagits,

hava bestämts med beaktande av de särskilda principer, som legat till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. M«j:ts nåd. ''proposition Nr 383.

grund för nu förevarande lönereglering och under jämförande av de

sammanlagda avlöningsbelopp, som skulle komma att utgå för likställda

befattningshavare i telegrafverket och inom andra verk. Kommissionen

förutsätter därför, att i berörda grunder bestämmelser meddelas om

maximibelopp i enlighet med förslaget samt att dessa maximibelopp

bliva beståndande tills en allmän reglering av avlöningarna vid telegrafverket

ånyo äger rum.»

Yttranden. Vissa personalsammanslutningar hava i sina över kommissionens

förslag avgivna yttranden ifrågasatt helt nya huvudgrunder för hyresbidragens

beräknande. I övrigt hava inga andra erinringar framställts

emot kommissionens förslag än att högsta hyresbidraget till kvinnliga

stationsföreståndare borde bestämmas till ännu högre belopp än kommissionen

föreslagit. Telegrafstyrelsen har sålunda, med hänsyn därtill

att kvinnlig stationsföreståndare numera äger i likhet med linjeförman

åtnjuta fri bostad om två rum och kök jämte fri uppvärmning och belysning,

påyrkat, att sådan kvinnlig stationsföreståndare, som icke kan

erhålla denna förmån in natura, skall i stället tilldelas hyresbidrag till

samma belopp som linjeförman eller högst 600 kronor, och kvinnliga

telegrafpersonalens förening har föreslagit, att maximibeloppet borde bestämmas

till 800 kronor.

Departe- För egen del kan jag med hänsyn till de av mig förut omnämnda

mentschefeo. huvudgrundsatserna för genomförande av nu ifrågavarande lönereglering

icke förorda, att några helt nya huvudgrunder för hyresbidragens bestämmande

för närvarande komma till tillämpning.

Vad maximibeloppet för hyresbidrag till vissa kvinnliga befattningshavare

angår, synes mig det av telegrafstyrelsen anförda skälet

för en höjning hava visst fog för sig, och jag tillåter mig därför föreslå,

att maximibeloppet bestämmes till 600 kronor eller samma belopp,

som av kommissionen föreslagits såsom maximibelopp för hyresbidrag

till linjeförman å i hyresavseende dyraste ort. Då emellertid telegrafstyrelsens

av mig upptagna förslag grundar sig på det förhållandet,

att kvinnlig kommissarie äger erhålla fri bostad av samma storlek som

linjeförman, synes det mig dock böra förutsättas, att nämnda kvinnliga

tjänstemän i de fall, då fri bostad ej kan erhållas, icke tilldelas hyresbidrag

till högre belopp än de maximibelopp, som fastställts för linjeförman,

placerad å ort, vilken i hyresavseende är av samma dyrhet

som den ort, där vederbörande föreståndare är stationerad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 3S3. 13

I övrigt har jag under förhandenvarande förhållanden intet att

erinra mot kommissionens förslag.

Det av mig förordade förslaget föranleder ändring i § 16 i avlöningsreglementet

i tre avseenden, nämligen dels i fråga om maximibeloppet

för hyresbidraget till vissa kvinnliga tjänstemän, dels beträffande

rätten att fastställa gruuder för hyresbidragen till övrig därtill

berättigad pers'' nal, vilken rätt, ifrån att hava tillkommit telegrafstyrelsen,

skulle förbehållas Kungl. Maj:t dels ock såtillvida som vaktmästare

hos telegrafstyrelsen skulle beredas förmånen att komma i

åtnjutande av hyresbidrag. Det av kommissionen i övrigt framställda

förslaget till grunder för hyresbidragens utgående torde i enlighet med

vad nyss nämnts böra fastställas av Kungl. Maj:t, och torde jag få tillfälle

att framdeles, sedan frågan om lönereglering för telegrafpersonalen

blivit av Kungl. Maj:t och riksdagen prövad, fä återkomma till detta

spörsmål.

Redan i detta sammanhang torde jag få nämna, att det är min

avsikt att förorda den ifrågasatta sammanslagningen av å ena sidan

de båda linjeförmansgrupperna och å andra sidan de två linjemästargraderna.

Beträffande dyrortstillägg är i § 17 av avlöningsreglementet stadgat,

att radiokommissarie, kontrollör, assistent, förrådsbokhällare, telegrafist,

vaktföreståndare, kassör, bokhållare, interurbantelefonist, linjemästare

av l:a lönegraden, linjeförman av l:a lönegraden, radiotelegrafist,

stationsförman, reparatör och stationsbiträde skola äga, enligt av telegrafstyrelsen

fastställda grunder, uppbära dylikt tillägg med högst

femton procent av avlöningen, dock med iakttagande av att för manlig

tjänsteman, vars avlöning överstiger 3,000 kronor, dyrortstillägg ej må

beräknas å högre belopp än 3.000 kronor samt för kvinnlig tjänsteman,

vars avlöning överstiger 1,500 kronor, ej å högre belopp än 1,500 kronor.

Dyrortstillägg fördelas i lön och tjänstgöringspenningar i samma

proportion som avlöningen; dock skola minst tvä tredjedelar därav

anses såsom lön.

Enligt av telegrafstyrelsen för tiden från och med den 1 januari

1917 fastställda grunder utgår dyrortstillägg med tio eller femton

procent till därtill berättigad personal å vissa orter enligt särskild

gruppering. Å övriga orter utgår icke dylikt tillägg. *

Kommissionen har härutinnan anfört följande:

»Rätten till dyrortstillägg är sålunda enligt avlöningsreglementets

Dyrorts
tillägg.

Nuvarande

bestäm
melser.

Kommis
sionen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kiwgl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

nuvarande bestämmelser inskränkt till allenast vissa grupper av tjänstemän.

Såsom kommissionen redan i den allmänna delen av detta betänkande

framhållit, bör emellertid enligt kommissionens uppfattning

rätten till dylika tillägg tillkomma samtliga de befattningshavare vid

nu förevarande verk, vilka äro placerade å dyrorter, med undantag av

stationsföreståndarna. Det skulle kunna ifrågasättas, att rätten till

dyrortstillägg skulle utsträckas även till sistnämnda grupper av befattningshavare,

inen kommissionen har ansett sig icke kunna avgiva

förslag härutinnan, så länge de nuvarande avlöningsformerna för dessa

befattningshavare med de förmåner, som rätten till uppbördsprovision

innebär, äga bestånd.

Generaldirektör och verkstadschef böra givetvis icke åtnjuta dyrortstillägg.

Den nuvarande begränsningen av dyrortstilläggens belopp torde

fortfarande kunna bibehållas.

Fastställandet av de närmare grunderna för dyrortstilläggets utgående

bör, i likhet med förhållandet vid de övriga kommunikationsverken

och av samma skäl som förut anförts beträffande hyresbidragen,

ankomma på Kungl. Maj:t.»

Yttranden. I sitt över kommissionens förslag avgivna utlåtande har telegraf
styrelsen

ifrågasatt sådan förändring i berörda förslag, att rätten till

dyrortstillägg skulle begränsas allenast på sådant sätt, att för manlig

tjänsteman, vilkens avlöning överstiger 6,000 kronor, dyrortstillägg

icke skulle utgå å högre belopp än 6,000 kronor samt för kvinnlig

befattningshavare, vilkens avlöning överstiger 8,000 kronor, ej å högre

belopp än 3,000 kronor Liknande yrkanden hava framkommit från

telegrafverkets ingenjörsförening, svenska telegraftjänstemännens förening

samt kvinnliga telegraftjänstemännens förening. De två sistnämnda

sammanslutningarna hava därjämte föreslagit, att rätt till

dyrortstillägg i förekommande fall jämväl skulle tillkomma stationsföreståndarna.

Slutligen hava telegraf- och telefonmannaförbundet samt

linjemästare i andra linjedistriktet föreslagit en omläggning av huvudgrunderna

för dyrortstilläggets utgående.

Deporte- Sistnämnda förslag kan jag av samma skäl, som jag nyss

mentschefen. omnänmcie beträffande framställt förslag om helt nya huvudgrunder

för hyresbidragens bestämmande, icke biträda. Vidkommande

frågan om utsträckning av rätten till dyrortstillägg jämväl till sta
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj ts nåd. proposition Nr 383.

tionsföreståndare sjnes mig det av kovnmissionenmot en dylik utsträckning

anförda skälet vara avgörande. Ej heller har jag vid

den nu förevarande provisoriska regleringen kunnat ansluta mig

till yrkandena, att dyrortstillägg skulle kunna beräknas å högre

belopp än kommissionen föreslagit. En höjning av de utgående dyrortstilläggsbeloppen

skulle nämligen föranleda, att de sammanlagda avlöningsbeloppen

för vederbörande befattningshavare vid telegrafverket

skulle komma att bliva högre än för motsvarande befattningshavare

vid exempelvis statens järnvägar.

Jag anser mig sålunda böra tillstyrka kommissionens förslag i

denna del oförändrat.

Kommissionen övergår härefter till redogörelsen för den reglering

av själva avlöningsbeloppen, som enligt kommissionens mening bör

äga rum, och anför härvid inledningsvis:

»Till en bo rjan må därvid framhållas, att, såsom redan tidigare

uttalats, kommissionen ansett sig endast i några- undantagsfall böra

ifrågasätta en rubbning i de olika tjänstekategoriernas förhållande sinsemellan

eller till befattningsgrupper i andra verk, med vilka vid senaste

reglering jämförelser förekommit.

Från vad kommissionen i den allmänna delen av detta betänkande

anfört må vidare erinras, att det för vissa befattningsgrupper vid telegrafverket

förekommande systemet med avlöningsförhöjningar efter tvåårsperioder

enligt kommissionens mening icke bör bibehållas. Samtidigt

med eu förändring härutinnan på sådant sätt, att samtliga avlöningsförhöjningar

för alla befattningshavare skulle inträda efter treårsperioder,

och för att icke genom en dylik åtgärd den tid, efter vilken slutavlöning

kan uppnås, må ytterligare förlängas, har kommissionen vidtagit en

motsvarande minskning av avlöningsförhöjningarnas antal. En dylik

minskning har därjämte företagits i vissa fall, nämligen dels då avlöningsskalan

för någon tjänstemannagrupp varit lagd på sådant sätt,

att slutavlöningen uppnåtts efter alltför läng tid, och dels då en förkortning

av skalan varit nödvändig för att uppnå närmare överensstämmelse

i avlöningshänseende med någon tjänstemannakategori vid

de övriga verken.

I detta sammanhang torde också böra nämnas, att kommissionen

ansett sig böra vidtaga vissa ändringar i gällande avlöningsskala för

den icke provisionsberättigade personalen utöver de förändringar, som

föranledas av den allmänna avlöningsnivåns höjande. Ett nytt arvodesbelopp

av 1,320 kronor har kommissionen sålunda ansett böra införas

Regleringen

av avlöningsbeloppen.

Kommis
sionen,

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

16 Kungl. Maj:t,s nåd. proposition Nr 383.

mellan de nuvarande arvodesbeloppen 1,260 och 1,880 kronor. För

att göra själva avlöningskurvan mjukare har kommissionen vidare ansett,

att ovanför avlöningsbeloppet 2,100 kronor vissa förändringar i avlöningsskalan

böra äga rum. I nuvarande avlöningsskalan följa ovanför

beloppet 2,100 kronor följande belopp: 2,400, 2,700, 8,000, 3,400, 3,800,

4,200, 4,600, 5,000 och 5,500 kronor. Enligt kommissionens mening

bör emellertid skalan i berörda del erhålla följande utseende: 2,100,

2,250 2,500, 2,750, 3,000, 3,300, 3,600, 3,900, 4,300, 4,700, 5,100

och 5,500 kronor.»

För egen del anser jag mig ytterligare böra understryka, att den

nu ifrågavarande provisoriska regleringen endast avser att på det bestående

avlöningssystemets grund vidtaga en förhöjning av avlöningsbeloppen.

Med de utgångspunkter, som därvid varit bestämmande,

hava därför rubbningar i de olika tjänstekategoriernas inbördes ställning

och förhållande till jämförliga befattningsgrupper i andra verk måst

i möjligast största mån undvikas.

Av telegrafstyrelsen har ifrågasatts, att i den av kommissionen

föreslagna avlöningsskalan för den icke provisionsberättigade personalen

avlöningsbeloppen 1,950 och 2,100 kronor skulle utbytas mot allenast

ett belopp av 2,000 kroncr. Denna förändring har jag emellertid under

förhandenvarande förhållanden icke kunnat förorda.

Däremot har jag, av skäl som jag i det följande får tillfälle att

närmare angiva, ansett skalan mellan avlöningsbeloppen 2,500 kronor

och 3,900 kronor böra undergå en förändring, varigenom avlöningsintervallernas

antal skulle minskas med en. Kommissionens förslag till

avlöningsskala innefattar i sistberörda läge beloppen 2,750, 3,000, 3,300

och 3,6<)0 kronor. Enligt min mening böra nämnda belopp utbytas

mot beloppen 2.800, 3,100 och 3,500 kronor.

I den följande framställningen av sitt förslag om reglering av

själva avlöningsbeloppen har kommissionen först redogjort för stationsoch

linjepersonalens avlöningar samt därefter övergått till verkstadspersonalen

och befattningshavarna vid telegrafstyrelsen. Inom förstnämnda

avdelning har kommissionen ansett sig först böra upptaga

till behandling de manliga icke provisionsberättigade tjänstemannakategorierna

vid stationerna samt manliga befattningshavare vid liojedistrikten,

därvid början gjorts med de tjänstemän, vilka äro berättigade

till hyresbidrag, samt därefter de kvinnliga icke provisionsberättigade

befattningshavarna inom nämnda delar av telegrafverket och

slutligen den provisionsberättigade personalen. Inom varje behandlad

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition Sr 383.

grupp av tjänstemän har kommissionen utgått från de befattningshavare,

som stå lägst i avlöningshänseende.

I det följande använder jag samma ordningsföljd för frågornas

behandling.

Stationerna och linjedistrikten.

Beträffande de hyresbidragsberättigade manliga tjänstemän, vilka

icke äga rätt till uppbördsprovision, anför kommissionen:

»Vad då den lägst avlönade manliga tjänstemannakategorin inom

stations- och lirijepersonalen, stationshitråden, angår, har, såsom redan i

den allmänna delen av detta betänkande angivits, kommissionen vid

regleringen av avlöningsförhållandena för personalen vid telegrafverket

liksom vid, bland annat, statens järnvägar och postverket utgått ifrån,

att de obefordrade manliga tjänstemannagrupperna inom de olika verken

såvitt möjligt böra i avlöningshänseende likställas.

För stationsbiträdena vid telegrafverket utgör för närvarande den

fasta begynnelseavlöningen 900 kronor med avlöningsförhöjningar efter

resp. två, fyra, sex, nio och tolv år till 960, 1,020, 1,140, 1,260 och

1,380 kronor. Dessutom åtnjuta dessa befattningshavare, förutom hyresbidrag,

i förekommande fall dyrortstillägg.

Det torde här böra erinras, att telegraforterna i hyresbidrags- och

dyrortsavseende äro indelade i flera grupper, nämligen med hänsyn till

hyresbidrag i sju och i fråga om dyrortstillägg i tre grupper, vilka

gruppindelningar kunna sinsemellan kombineras på olika sätt. Till

billigaste ort äro sålunda att hänföra sådana orter, varest dyrortstillägg

icke utgår och beträffande vilka lägsta maximum för hyresbidrag är

fastställt, samt till dyraste ort sådana orter, där dyrortstillägg utgår

med femton procent av den fasta avlöningen och i fråga om vilka de

högsta maximibeloppen för hyresbidrag gälla.

För stationsbiträden utgör den sammanlagda avlöningen för närvarande

å billigaste ort i begynnelseavlöning 1,150 kronor och i slutavlöning

1,630 kronor samt å dyraste ort i begynnelseavlöning 1,305

kronor och i slutavlöning 2,001 kronor.

I anslutning till vad kommissionen nyss anfört angående likställigheten

mellan de obefordrade personalgrupperna vid de olika verken

har kommissionen ansett, att stationsbiträdena hädanefter i avlöningshänseende

böra likställas med personal tillhörande stationskarlsgruppen

vid statens järnvägar, och bör för detta ändamål stationsbiträdes begynnelseavlöning

sättas till 1,260 kronor med förhöjningar till 1,320.

Bikung till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 343 käft. i Nr 383.) 3

1. Hyyes*

bidragsberättiyademanliga

tjänstemän.

Kommis
sionen,

Stations
biträde.

s. 18 Kontrollera mot PDF

Reparatör.

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

1,380, 1,500 och 1,650 kronor. Avlöningsförhöjningarnas antal skulle

sålunda från nuvarande fem, av vilka den sista erhälles efter tolv år,

inskränkas till allenast fyra. Därigenom att samtliga perioderna för

erhållande av avlöningsförhöjning bestämmas till tre år, kommer emellertid

slutavlöningen fortfarande att uppnås efter tolv år. Den sammanlagda

avlöningen för stationsbiträden skulle, med tillämpning av de

utav kommissionen föreslagna förändrade grunderna för hyresbidragens

utgående, komma att uppgå till följande belopp:

Begynnelse- Slutavlöavlöning

ning

kr. kr.

billigaste ort .............................. 1,560 1,950

dyraste ort ............................ 1,827 2,392.50

Till jämförelse må nämnas, att den sammanlagda avlöningen för

stationskarlsgruppen vid statens järnvägar enligt kommissionens förslag

skulle bliva:

Begynnelse- Slutavlöavlöning

ning

kr. kr.

billigaste ort .................................. 1,530 1,980

dyraste ort ........................ 1,885 2,410

De anförda beloppen utvisa alltså avvikelser, som med hänsyn till

de skilda avlöningsbestämmelserna vid telegrafverket och statens järnvägar

måste betraktas såsom oväsentliga.

Närmast över stationsbiträden i avlöningshänseende stå av den

manliga linje- och stationspersonalen de båda reparatö>rsgrupperna.

Reparatör av 2:a lönegraden åtnjuter för närvarande en fast begynnelseavlöning

av 960 kronor med förhöjningar till 1,020, 1,140, 1,260. 1,380

och 1,500 kronor och reparatör av l:a lönegraden en fast begynnelseavlöning

av 1,020 kronor med förhöjningar till 1,140, 1,260, 1,380,

1,500 och 1,650 kronor. För båda grupperna inträda avlöningsförhöjningarna

efter resp. två, fyra, sex, nio och tolv år.

För dessa tjänstemän har kommissionen ansett uppflyttning böra

ske på sådant sätt, att begynnelseavlöningarna bestämmas för reparatör

av 2:a lönegraden till 1,320 kronor och för reparatör av l:a lönegraden

till 1,380 kronor. Samtidigt med att kommissionen förändrat perioderna

för avlöningsförhöjning på sådant sätt, att dylik förhöjning varje gång

inträder efter tre år, har kommissionen minskat dessa förhöjningars

antal, så att slutavlöningen fortfarande uppnås efter tolv år.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

De fasta avlöningsbeloppen skulle enligt kommissionens förslag

bliva:

för reparatör av 2:a lönegraden 1,320, 1,380, 1,500, 1,650 och

1,800 kronor samt

för reparatör av l:a lönegraden 1,380, 1,500, 1,650, 1,800 och

1,950 kronor.

Härtill skulle komma hyresbidrag samt, i förekommande fall,

dyrortstillägg.

Stntionsförman åtnjuter för närvarande en fast begynnelseavlöning

av 1,020 kronor med förhöjningar, varje gång efter tre år, till 1,140,

1,260, 1,380 och 1,500 kronor, vilken slutavlöning sålunda kan uppnås

efter tolv års tjänstgöring.

Med hänsyn till önskemålet att bibehålla nuvarande proportionen

mellan avlöningarna till å ena sidan stationsförman och å andra sidan

stationsbiträde har kommissionen ansett avlöningarna för stationsförman

böra utgå med följande belopp, nämligen: 1,320, 1,380, 1,500, 1,650

och 1,800 kronor, vartill skulle komma hyresbidrag och dyrortstillägg.

Befattningarna linje för man och linjemästnre äro för närvarande

var för sig fördelade i två lönegrader. Till den l:a lönegraden höra

sådana befattningshavare, som hava fast stationeringsort, och till 2:a

lönegraden sådana, som på grund av arbetets beskaffenhet hittills icke

ansetts böra tilldelas fast stationeringsort. För dylika tjänstemän av 2:a

lönegraden utgå de fasta avlöningarna med lägre belopp än för motsvarande

befattningshavare av l:a lönegraden, men de förra erhålla

i stället, vid sidan av den fasta avlöningen, särskilda dagtraktamenten

under varje dag av året.

Såsom redan blivit omnämnt vid behandlingen av frågan om förändrade

grunder för hyresbidragens beräknande, har emellertid telegrafstyrelsen

meddelat sin avsikt att hos Kung!. Maj:t föreslå, att samtliga

linjeförmän och linjemästare skulle erhålla fast placeringsort i likhet

med vad numera bestämts i fråga om arbetare vid linjedistrikten.

Genom en dylik anordning skulle de nuvarande befattningarna linjeförman

av 2:a lönegraden och linjemästare av 2:a lönegraden komma

att försvinna, och deras innehavare likställas med motsvarande tjänstemän

i l:a lönegraden.

För närvarande utgöra de fasta avlöningsbeloppen:

för linjeförman av l:a lönegraden 1,140, 1,260, 1,380, 1,500,

1,650 och 1,800 kronor samt

för linjemästare av la lönegraden 1,500, 1,650, 1,800, 1,950,

2,100, 2,400 och 2,700 kronor.

Stations
förman.

linjeförman

och linjemästare.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Sr 383.

De tre första avlöningsförhöjningarna inträda efter tvåårsperioder

ocli de övriga efter treårsperioder, så att slutavlöningarna uppnås av

linjeförman efter tolv och av linjemästare efter femton år.

För dessa tjänstemannakategorier har kommissionen tänkt sig en

uppflyttning av begynnelseavlöningen till 1,650 kronor för linjeförman

och till 1.950 kronor för linjemästare samt, i samband med en omläggning

av perioderna för ålderstillägg till enbart treårsperioder, förändring

av löneskalan, så att slutavlöningen skulle uppnås efter samma

antal år som för närvarande. Avlöningsförbättringen skulle sålunda

komma att bliva proportionsvis något lägre för linjemästare än för

linjeförman. Kommissionen har emellertid icke ansett sig kunna föreslå

högre avlöning för linjemästare vid det förhållande, att dessa

tjänstemän dels år 1912 erhöllo rätt till dyrortstillägg och dels från

och med år 1917 erhållit ytterligare avlöningsförbättring genom en

väsentlig höjning av det till dem utgående hyresbidraget.

Avlöningsbeloppen skulle alltså enligt kommissionens mening

böra bestämmas:

för linjeförman till 1,650, 1,800, 1,950, 2,100 och 2,250 kronor samt

för linjemästare till 1,950, 2,100, 2,250, 2,500. 2,750 och 3,000 kronor.

För den händelse de nuvarande linjemästarna av 2:a lönegraden

och linjeförmännen av 2:a lönegraden erhålla fast stationeringsort samt

å avlöningsskalan uppflyttas till likhet med motsvarande befattningshavare

av l:a lönegraden, lära självfallet dagtraktamenten till ifrågavarande

tjänstemän komma att utgå allenast under verkliga tjänsteresor.

Därest emellertid de av telegrafstyrelsen ifrågasatta sammanslagningarna

inom linjeförmans- och linjemästargrupperna skulle anses icke

böra komma till stånd, böra de av kommissionen nyss omnämnda avlöningsbeloppen

utgå till de linjeförmän och linjemästare, som tillhöra

l:a lönegraden.

De befattningshavare inom linjeförmans- och linjemästargrupperna,

vilka för närvarande hänföras till 2:a lönegraden, åtnjuta enligt nu

gällande bestämmelser fasta avlöningar till följande belopp med förhöjningar

efter samma tidsperioder som motsvarande befattningshavare

av l:a lönegraden, nämligen:

linjeförman av 2:a lönegraden 1,020, 1,140, 1,260, 1,380, 1,500

och 1,650 kronor samt

linjemästare av 2:a lönegraden 1,380. 1,500, 1,650, 1,800, 1,950,

2,100 och 2,400 kronor.

Under nyss angivna förutsättning, att sammanslagning icke äger

rum, böra enligt kommissionens mening avlöningsbeloppen bestämmas:

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

för linjeförman av 2:a lönegraden till ''1,500, 1,650, 1,800, 1,950

och 2,100 kronor samt

för linjemästare av 2:a lönegraden till 1,800, 1,950, 2,100, 2,250,

2,500 och 2,750 kronor.

Samtliga avlöningsförhöjningar böra inträda efter treårsperioder.

För samtliga linjeförmän och hnjemästare tillkomma utöver de

fasta avlöningarna hyresbidrag samt, i förekommande fall, dyrortstillägg.

Radiotelegrafist åtnjuter för närvarande fast begynnelseavlöning av

1,260 kronor och fast slutavlöning av 2,100 kronor. Kommissionen föreslår,

att avlöningsbeloppen för sådan tjänsteman bestämmas till 1,650,

1,800, 1,950, 2,100‘och 2.250 kronor eller till samma belopp, som föreslagits

för linjeförman, vartill skulle komma hyresbidrag och dyrortstillägg.»

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande framställt förslag om att de

nuvarande två reparatörsgraderna skulle utbytas mot en lönegrad reparatörer,

motsvarande nuvarande reparatörer av 2:a lönegraden, och en

tjänstekategori montörer, omfattande dels nuvarande reparatörer av l:a

lönegraden och dels å ordinarie stat nyinrättade reua montörstjänster.

Ett liknande förslag har framkommit från telegraf- och telefonmannaförbundets

sida.

Vidare har styrelsen framfört det bebådade förslaget, att den

nuvarande uppdelningen av vardera av de båda linjeförmans- och linjemästargrupperna

måtte upphöra. Styrelsen har härvid framhållit, att

skälet till den hittillsvarande uppdelningen varit det, att de linjeförmän

och linjemästare, som haft befäl över de flyttande arbetslagen, tillgodonjutit

särskilt dagtraktamente året om. Då numera samtliga linjearbetare

blivit fast placerade å viss ort, bleve härav följden, att jämväl deras

ledare, linjeförmän och linjemästare, borde hava fast placeringsort.

Därmed skulle anledningen till upprätthållande av två skilda avlöningsgrader

inom vardera av ifrågavarande tjänstemannagrupper bortfalla.

Vad först angår telegrafstyrelsens förslag, att de nuvarande båda

reparatörsgrupperna skulle utbytas mot eu reparatörsgrupp och en

delvis nyinrättad kategori såsom montör, har jag funnit detsamma icke

för närvarande böra genomföras. Benämningen montör skulle kunna

giva presumtion för att befattningshavare, tillhörande nämnda grupp,

skulle i avlöningshänseende vara att jämställa med likabenämmla befattningshavare

vid annat verk, och då av den föreliggande utredningen

icke kan utrönas, huru i detta hänseende må kunna vara förhållandet,

Radiotolegrafist.

-

Telegraf
styrelsen,

Departe
ments
chefen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts nöd. proposition Nr 383.

har jag däri sett en särskild anledning att icke nu förorda telegrafstyrelsens

förslag i denna del.

Beträffande det av telegrafstyrelsen likaledes framförda förslaget

att sammanföra alla linjeförmän och alla liujemästare till en avlöningsgrad

inom vardera kategorin har jag, såsom redan tidigare omnämnts,

intet att däremot invända, enär de skäl, som anförts för en dylik

åtgärd, synas mig visa lämpligheten av åtgärdens vidtagande.

Såvitt angär ifrågavarande befattningshavare har jag icke i allmänhet

ansett mig kunna föreslå någon förändring. Telegrafstyrelsen

har emellertid för mig framhållit angelägenheten av att avlöningen till

reparatör av l:a lönegraden bestämdes högre i förhållande till reparatör

av 2:a lönegraden än vad enligt kommissionens förslag är fallet. Då

sistnämnda slags befattningshavare hade tillfälle att genom traktamente

av nattlogiersättniug vid tjänsteresor öka sina inkomster, förelåge eljest

fara, att dugliga reparatörer föredroge att stanna i 2:a lönegraden

framför att söka befattning som reparatörer av l:a graden. På grund

av sålunda anförda förhållanden anser jag avlöningsskalan för reparatör

av l:a lönegraden böra bestämmas till 1,500, 1,650, 1,800, 1,950 och 2,100

kronor i stället för av kommissionen föreslagna 1,380, 1,500, 1,650,

1,800 och 1,950 kronor.

Med anledning av den utav mig förordade ändringen i kommissionens

avlöningsskala böra vidare avlöningsbeloppen för linjemästare

efter respektive tolv och femton år, vilka av kommissionen föreslagits

till 2,750 och 3,000 kronor, bestämmas till 2,800 och 3,100 kronor.

2. Makliga

tjänstemän,

vilka ick äro

ba ättig de

till hyn sbidra

t.

Kommis
sionen.

Assistent.

Kommissionen övergår därefter till de manliga icke provisionsberättigade

tjänstemän, vilka icke äro berättigade till hyresbidrag, och

anför beträffande de>sa följande:

»Vad därefter angår sådana manliga tjänstemän vid stationerna,

som icke äro berättigade till hyresbidrag, är först att märka assistenterna.

Dessas begynnelseavlöning är för närvarande bestämd till 1,800

kronor med avlöningsförhöjningar, varje gång efter tre år, till 1,950,

2.100, 2,400, 2,700, 3,000, 3,4 00 och 3,800 kronor. Såsom redan

framhållits i den allmänna delen av detta betänkande, har kommissionen

ansett, att assistenterna böra i avlöningshänseende likställas med

stationsskrivare vid statens järnvägar och manliga postexpeditörer vid

postverket. Med hänsyn härtill har kommissionen ansett, att begynnelseavlöningen

för assistent bör bestämmas till 2,500 kronor med

avlöningsförhöjningar till 2,750, 3,000, 3,300, 3,600, 3,900 och, såsom

slutavlöning, 4,300 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

En jämförelse mellan sammanlagda avlöningarna till stationsskrivare,

manlig postexpeditör och assistent framgår av följande tablå:

billigaste ort

lägst högst

kr. kr.

dyraste ort

lägst högst

kr. kr.

stationsskrivare ...........

manlig postexpeditör...

2.520 4,320

2,500 4,300

2,500 4,300

2,940 4,800

2,875 4,750

2,875 4,750

assistent.....

Därest avlöningsskalan för assistenter skulle bestämmas på nyss

angivna sätt, skulle slutavlöningen komma att uppnås efter aderton

i stället för, såsom för närvarande, efter tjuguett år. Med hänsyn till

den nuvarande avlöningsskalans längd har kommissionen funnit detta

vara till fördel, helst slutavlöningen då skulle komma att uppnås efter

samma tidrymd, som skulle komma att gälla för manlig postexpeditör.

Genom beslut vid 1912 års riksdag blevo avlöningarna för hon- Kontrollörer.

trollöror, i enlighet med ett av teleg! afstyrelsen avgivet förslag, bestämda

till följande belopp:

för kontrollör av 2:a lönegraden 3,400, 3,800, 4,200, 4,600 och

5,000 kronor samt

för kontrollör av l:a lönegraden 3,800, 4,200, 4,600, 5,000 och

5,500 kronor.

Vid lönefrågans behandling vid nämnda riksdag utgick man ifrån,

att dessa tjänstemän vid telegrafverket skulle, med avlöningar bestämda

till nyssberörda belopp, komma att i avlöningshänseende ställas något

lägre än kontrollör resp. förste kontrollör vid postverket. Sistnämnda

befattningshavare åtnjöto då och uppbära alltfort i begynnelseoch

slutavlöning: kontrollör 3,800 — 5,000 kronor och förste kontrollör

4,600—6,000 kronor. Enligt kommissionens förslag till avlöningar

för nämnda posttjänstemän skulle dessa erhålla i begynimlseoch

slutavlöning: kontrollör 4,300—5,500 kronor och förste kontrollör

5,100 — 6,500 kronor. För bibehållande av den nuvarande proportionen

mellan avlöningarna till dessa post- och telegraftjänsteman liar kommissionen

ansett de fasta avlöningarna för ifrågavarande telegraftjänsteman

böra bestämmas till följande belopp:

för kontrollör av 2:a lönegraden 3,900 kronor med förhöjningar

till 4,300, 4,700, 5,100 och 5,50U kronor samt

iör kontrollör av l:a lönegraden 4,300 kronor med avlöningsförhöjningar

till 4,700, 5,100, 5,500 och 6,000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Radiokom
missarie.

Förrådsbok
h&llare.

Linje
ingenjör

och

linjedirektör.

Kungl. Moj:ts nåd. proposition Nr 383.

Radiokommissarie bör, enligt kommissionens förmenande, liksom

för närvarande i avlöningshänseende likställas med kontrollör av l:a

lönegraden.

Av de manliga befattningshavare vid linjedistrikten, som icke

äro berättigade till hyresbidrag, åtnjuter för närvarande förrådxbokhållare

begynnelseavlöning till samma belopp som assistent eller 1,800 kronor,

men en slutavlöning av endast 3,400 kronor. I enlighet med nuvarande

förhållande mellan dessa båda kat gorier av tjänstemän bör enligt

kommissionens mening förrådsbokhållares avlöningsskala bestämmas till

2,500, 2,750, 3,000, 3,300, 3,600 och 3,000 kronor.

Såsom kommissionen i inledningen till denna avdelning av betänkandet

påvisat, blevo vid 1912 års riksdag avlöningarna till linjeingenjör

och linjedirektör ställda i viss relation till avlöningarna för

å ena sidan baningenjör av 2:a klass och telegrafingenjör samt å andra

sidan ban- och maskindirektör vid statens järnvägar. Linjeingenjörs

begynnelseavlöning sattes sålunda lägre än motsvarande avlöning för

baningenjör av 2:a klass och telegrafingenjör vid statens järnvägar,

under det att slutavlöningen till dessa tre kategorier av tjänstemän i

det närmaste kommo att sammanfalla. Linjedirektör åter kom att stå

lägre än ban- och maskindirektör vid statens järnvägar i såväl begynnelse-

som slutavlöning.

Avlöningsbeloppen hava efter 1912 års reglering utgjort:

för linjeingenjör 4,600, 5,000, 5,500, 6,000 och 6,500 kronor samt

för linjedirektör 6,0o0, 6,500, 7,000, 7,500 och 8,000 kronor.

Samtliga avlöningsförhöjningar inträda efter treårsperioder, så

att slutavlöningarna uppnås efter tolv är.

Under den tid, som förflutit sedan nämnda lönebelopp fastställdes,

har erfarenheten visat, att stora svårigheter förefinnas att särskilt

till linjeingenjörstjänst inom telegrafverket förvärva och där bibehålla

kvalificerad och i övrigt lämplig personal. Det har sålunda inträffat,

att skickliga linjeingenjörer lämnat sin statstjänst för att taga anställning

inom den privata industrin, därtill lockade av de avsevärt högre

avlöningar, som där kunna erbjudas.

Frän personalens sida har såsom ett medel att motverka detta

missförhållande ifrågasatts en väsentlig uppflyttning i avlöningshänseende

av tjänstemän med högre teknisk utbildning. Med hänsyn till den av

kommissionen i enlighet med dess uppdrag hävdade uppfattningen, att

rubbningar av det nuvarande inbördes förhållandet mellan olika tjänste
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Katigt. Maj:ti nåd. proposition Nr 383.

maunakategorier böra, såvitt möjligt, på detta stadium av kommissionens

arbete undvikas, har kommissionen emellertid, såsom kommissionen

redan i den allmänna delen av detta betänkande omnämnt, ansett sig

icke för närvarande kunna föreslå någon åtgärd i berörda syfte. Vad

särskilt linjeingenjörerna angår har kommissionen dock, till följd av de

rådande rekryteringssvårigheterna, ansett sig böra redan nu söka åstadkomma

en utjämning av den skillnad i avlöningshänseende, som hittills

varit rådande mellan nämnda befattningshavare samt baningenjör

av 2:a klass och telegrafingenjör vid statens järnvägar. Denna utjämning,

i den mån den kan erhållas med de skiljaktiga avlöningssystemen

vid de båda verken, har kommissionen tänkt sig kunna vinnas genom en

förkortning av avlöningsskalan för linjeingenjör, så att slutavlöningen

skulle uppnås efter nio år, liksom förhållandet är beträffande förutnämnda

befattningshavare vid statens järnvägar, samt därigenom att

avluningsbeloppen för linjeingenjör bleve bestämda till 5,500, 6,000,

6,500 och 7,000 kronor.

Då avlöningsskalan för linjedirektör icke lämpligen kan vara

längre än för linjeingenjör, har kommissionen även beträffande de

förstnämnda tänkt sig att slutavlöningen bör uppnås efter nio år.

Avlöningsbeloppen för linjedirektör böra enligt kommissionens uppfattning

bestämmas till 7,000, 7,500, 8,000 och 8,500 kronor.»

Telegrafstyrelsen har föreslagit, att den nuvarande assistentgruppen

skulle uppdelas i eu första och en andra lönegrad. Såsom jag i det

följande får anledning att ytterligare omnämna, har styrelsen även

föreslagit eu motsvarande uppdelning av den nuvarande telegrafistgruppen.

Till den l:a lönegraden skulle hänföras sådana befattningshavare,

som redan nu hava sig anförtrott visst högre kvalificerat arbete

än det rena expedieringsarbetet och som under vederbörande kontrollörs

överinseende i viss män intaga en förmansställning till de med expedieringsarbetet

sysselsatta assistenterna och telegrafisterna. Till den

l:a lönegraden skulle även hänföras de assistenter och telegrafister,

vilka tjänstgöra såsom föreståndare för filialstationer och vilka redan

nu blivit i så måtto ställda pä ett högre plan än övriga assistenter

och telegrafister, att de eldigt bestämmelse i § 18 i gällande avlöningsreglemente

uppbära ett tilläggsarvode av högst 200 kronor för år

räknat, vilket arvode därmed skulle bortfalla.

Beträffande den av telegrafstyrelsen i övrigt lämnade utredningen

i detta hänseende ber jag fä hänvisa till styrelsens utlåtande.

Jämväl svenska telegraftjänstemännens förening har framställt

Bihang till riksdagens protokoll 7.9/8. / sand. 343 käft. (Nr 383.) 4

Yttranden.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

26 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

yrkande om en sådan uppdelning av assistentgruppen, som av telegrafstyrelsen

ifrågasatts.

De skäl, som av telegrafstyrelsen blivit anförda för en uppdelning

av assistentgruppen, synas mig vara värda beaktande. Jag ber att få

erinra om, att vid såväl statens järnvägar som postverket motsvarande

tjänstekategorier, nämligen stationsskrivare ock manliga postexpeditörer,

äro uppdelade i två tjänstegrader. Genom ett genomförande av telegrafstyrelsens

förslag skulle sålunda en likformighet beträffande de nyssnämnda

grupperna av tjänstemän vid telegrafverket och de^ två övriga

verken komma att ernås. Då därjämte, enligt vad jag från kommissionen

under hand inhämtat, nagra betänkligheter icke heller i övrigt

kunna förefinnas emot ifrågavarande förslag, har jag ansett mig böra

biträda detsamma.

Därest denna uppdelning kommer till stånd, torde den nuvarande

§18 böra utgå ur avlöningsreglementet.

Beträffande själva avlöningsbeloppen ber jag till en början få

framhålla, att den av mig ifrågasatta förändringen i kommissionens

förslag till avlöningsskala huvudsakligen varit föranledd av en strävan

att söka ännu mer än genom kommissionens förslag skulle bliva fallet

åstadkomma jämlikhet i avlöningshänseende mellan assistenter — eller,

efter genomförande av nyssnämnda förslag till uppdelning, assistenter

av 2:a lönegraden — å ena sidan samt stationsskrivare vid statens järnvägar

och manliga postexpeditörer å den andra. Även om kommissionens

förslag till avlöningsbelopp för assistent, vilka belopp efter nyssnämnda

uppdelning skulle komma att utgå till assistent av 2.a lönegraden,

skulle medföra, att begynnelse- och slutavlöningarna för dylik

assistent samt stationsskrivare och postexpeditör i det närmaste sammanfölle,

skulle emellertid den tidrymd, efter vilken slutavlöningen komme

att uppnås, bliva olika, nämligen för assistent av 2:a lönegraden och

manlig postexpeditör aderton år samt för stationsskrivare femton år.

Genom den av mig förut omnämnda förändringen av avlöningsskalan

mellan beloppen 2,500 och 8,900 kronor, varigenom de mellanliggande

avlöningsförhöjningarnas antal skulle minskas från fyra till tre, skulle

emellertid assistent av 2:a lönegraden komma att -uj^pna slutavlöning

efter samma tid som stationsskrivare eller femton år. Eu motsvarande

förändring av avlöningsskalan för postexpeditör har jag tidigare i

dag föreslagit, och skulle sålunda enligt de utav mig förordade förslagen

dessa tre kategorier av befattningshavare även i fråga om tiden

för slutavlönmgens intjänande komma att bliva likställda.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Avlöningsbeloppen för assistent av 2:a lönegraden skulle alltså

bliva 2,500, 2,800, 3,100, 3,500, 3,900 och 4,300 kronor.

För den nya kategorin assistent av l:a lönegraden har jag efter

samråd med kommissionen ansett mig böra föreslå avlöningsbeloppen

3,100, 3,500, 3,900, 4,300 och 4,700 kronor.

Nyssnämnda förändring av avlöningsskalan skulle även komma

att inverka på avlöningsbeloppen för förrådsbokhållare, och skulle dessa

belopp sålunda enligt mitt förslag bliva 2,500, 2,800, 3,100, 3,500 och

3,900 kronor.

Beträffande de av kommissionen föreslagna avlöningsbeloppen för

övriga nu avsedda befattningshavare har jag icke ansett mig kunna

ifrågasätta någon förändring. Jag ber emellertid att i detta sammanhang

få erinra om det uttalande, som jag tidigare denna dag gjort

angående avlöningarna till de högskoleutbildade tjänstemännen — för

telegrafverkets vidkommande linjeingenjörer och linjedirektörer samt vid

telegrafverkets verkstad anställda verkst ad singenjörer - ävensom angående

de åtgärder, som av mig ansetts erforderliga för att för statstjänst ej

blott förvärva utan även bibehålla särskilt dugande krafter, i synnerhet

inom de högre kvalificerade tjänstemännens krets. I det följande torde

jag få återkomma till det förslag om bestämmelse i sistnämnda avseende

beträffande telegrafverkets personal, som jag har för avsikt att framställa.

Beträffande de kvinnliga icke provisionsberättigade befattningshavarna

vid stationerna och linjedistrikten anför kommissionen:

»Av de kvinnliga befattningshavarna vid linjedistrikten och stationerna

åtnjuta:

interurbantelefonist en begynnelseavlöning av 960 kronor med

förhöjningar efter respektive två, fyra, sex och nio år till 1,020, 1,140,

1,260 och 1,380 kronor samt

bokhållare en begynnelseavlöning av 1,020 kronor med förhöjningar

efter två, fyra, sex, nio och tolv år till 1,140, 1,260, 1,380,

1,500 och 1,650 kronor.

För dessa befattningshavare har kommissionen ansett begynnelseavlöningen

böra bestämmas, beträffande interurbantelefonist till 1,380

kronor och i fråga om bokhållare till 1,500 kronor med avlöningsförhöjningar

i perioder, som alltigenom böra omfatta tre år.

Avlöningsbeloppen böra i enlighet härmed bestämmas på följande

sätt:

för interurbantelefonist till 1,380, 1,500, 1,650 och 1,800 kronor samt

för bokhållare till 1,500, 1,650. 1,800, 1,950 och 2,100 kronor.

S. Kvinnliga

befattningshavare
Kommis
sionen.

Interurbantelefonist

och

bokhållare.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 383-

För närvarande utgöra de fasta avlöningarna

Kassörer, för kassör av 2:a lönegraden 1,140, 1,260, 1,380, 1,500, 1,650 och

vaktförestån- i 800 kronor samt

no ro OO M ''

telegrafisk för kassör av l a lönegraden, vaktföreståndare och telegrafist 1,260,

1,380, 1,500, 1,650, 1,800, 1,950 och 2,100 kronor.

För kassörer av båda lönegraderna inträda de tre första avlöningsförhöjningarna

efter tvåårsperioder och de övriga efter treårsperioder,

för vaktföreståndare och telegrafist åter inträda samtliga förhöjningar

efter treårsperioder. Slutavlöningarna uppnås alltså av kassör av 2:a

lönegraden efter tolv år, av kassör av l:a lönegraden efter femton år

samt av vaktföreståndare och telegrafist efter aderton år.

Av ifrågavarande kvinnliga befattningshavare har kommissionen

ansett telegrafist böra i avlöningshänseende jämställas med kvinnlig

postexpeditör. Enligt kommissionens förslag skulle kvinnlig postexpeditör

erhålla en begynnelseavlöning av 1,900 kronor och en slutavlöning, efter

tolv år, av 2,700 kronor. I anslutning härtill har kommissionen ansett

begynnelseavlöningen för telegrafist böra bestämmas till 1,800 kronor

och slutavlöningen, vilken skulle erhållas efter femton år, till 2,750

kronor. Den avvikelse, som sålunda skulle komma att förefiunas, är

beroende på den olika konstruktionen av avlöningsskalorna vid de

ifrågavarande båda verken.

Med bibehållande av nuvarande proportionen mellan avlöningarna

till nu ifrågavarande befattningshavare vid telegrafverket samt med

omläggning av perioderna för avlöningsförhöjning för kassörer till enbart

treårsperioder skulle avlöningsbeloppen bliva:

för kassör av 2:a lönegraden 1,650, 1,800, 1,950, 2,100 och 2,250

kronor, samt

för kassör av l:a lönegraden, telegrafist och vaktföreståndare

1,800, 1,950, 2,100, 2,250, 2,500 och 2,750 kronor.

Slutavlöningen skulle alltså uppnås av kassör av 2:a lönegraden

efter tolv år och av de övriga nu ifrågavarande befattningshavarna

efter femton år.»

Telegrafstyrelsen har ifrågasatt, att benämningen å kategorin

interurbantelefonister måtte förändras till rikstelefonister. Såsom jag

redan i det föregående omnämnt, har telegrafstyrelsen vidare föreslagit

den nuvarande telegrafistgruppens uppdelning i två lönegrader, och enahanda

yrkande har framställts av kvinnliga telegrafpersonalens förening.

Departe
ments
chefen.

Emot den föreslagna benämningen å kategorin interurbantelefonister

har jag, särskilt med hänsyn till avfattningen av vissa bestämmelser

i det nya telefonreglementet, intet att invända.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

Liksom jag förut tillstyrkt en uppdelning av nuvarande assistentgruppen

har jag ej heller något att erinra emot att den nuvarande

telegrafistgruppen uppdelas i en första och en andra lönegrad. Motsvarande

uppdelning förefinnes redan beträffande de kvinnliga postexpeditörerna

vid postverket.

Avlöningsbeloppen för den högre telegrafistgruppen torde böra

bestämmas till 2.250, 2,500, 2,800 och 3,100 kronor.

Beträffande de av kommissionen föreslagna avlöningsbeloppen för

övriga nu ifrågavarande kvinnliga befattningshavare har jag intet annat

att erinra, än att slutavlöningen för telegrafist — eller, efter den av mig

förordade uppdelningen av nuvarande telegrafistgruppen, för telegrafist

av 2:a lönegraden — ävensom för kassör av l:a lönegraden och vaktföreståndare

till följd av förut omnämnda omläggning av avlöningsskalan

bör förändras från av kommissionen föreslaget belopp av 2,750

kronor till 2,800 kronor.

Kommissionen anför vidare i fråga om den provisionsberättigade

personalen:

»Den provisionsberättigade personalen utgöres, såsom förut antytts,

av stationsföreståndarna, nämligen dels kommissarier av 7:e—l:a lönegraden,

vilka förestå stationer, som med hänsyn till uppbörden äro indelade

i motsvarande klasser, dels telegraf direktörer, vilka äro föreståndare

för huvudtelegrafstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö

och Sundsvall, de tre sistnämnda av 2:a och den förstnämnda av l:a

lönegraden, dels ock telefondirektörer, vilka äro chefer för centraltelefonstalionerna

i Stockholm och Göteborg. Av kommissariebefattningarna

äro de, som tillhöra 7:e—5:e lönegraderna, avsedda att i regel innehavas

av kvinnliga tjänstemän.

Stationsföreståndarna uppbära fast lön enligt särskild löneskala

samt därjämte, i stället för tjänstgöriugspenningar, provision på uppbörden

vid vederbörande station.

Den fasta lönen till de provisionsberättigade tjänstemännen utgår

enligt följande i § 4 mom. 2:o i avlöningsreglementet angivna reglering:

Kronor

Kronor

Kommissarie av

7:e

lönegraden ...........

........... lägst

1,050

högst 1,350

» »

(>:e

» .............

........... »

1,050

»

1,500

» »

5:e

» .............

........... »

1,050

»

1,800

» »

4:e

» .........

»

2,200

»

2,800

» »

3:e

» .............

........... »

2,400

»

3,000

» »

2: a

» .............

........... »

2,(100

»

3,400

» »

1 :a

» .............

........... »

3,000

*

3,800

Telegrafdirektör

av

2:a lönegraden ..........

........... »

3,000

»

4,200

■ »

Telefondirektör

»

l:a » ..........

...........1 »

...........1

3,400

»

4,000

4. Den pro

visionsberättiyade

personalen.

Kommis
sionen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunyl. Maj ds nåd. proposition Nr 3S3.

Bestämmelserna om uppbördsprovision återfinnas i § 5 i avlöningsreglementet.

Provisionen beräknas å vid stationen influten uppbörd av

telegramporto-, telefonabonnemangs- och inträdesavgifter samt telefonsamtalsavgifter

och utgår med:

5 procent av den del av uppbörden, som ej för år överstiger

10,000 kronor;

3 procent av den del av uppbörden, som överstiger 10,000 men

ej 30,000 kronor;

1 procent av den del av uppbörden, som överstiger 30,000 men

ej 100,000 kronor;

Va procent av den del av uppbörden, som överstiger 100,000 men

ej 500,000 kronor; samt

Vm procent av den del av uppbörden, som överstiger 500,000 kronor.

Provisionsbeloppet för år räknat må dock icke för någon stationsföreståndare

understiga 450 kronor, vadan från det i telegrafverkets

avlöningsstat upptagna provisionsanslaget må, utöver ovan angivna

procentbelopp, utgå vad som tilläventyrs erfordras för att fylla denna

minimiprovision.

Av utredningar, som för kommissionens räkning verkställts rörande

uppbördsprovisionen för därtill berättigade befattningshavare under åren

1908—1916, framgår, att i de flesta fall en avsevärd stegring av provisionen

ägt rum utöver motsvarande belopp för år 1905, med vilka

sistnämnda belopp man vid 1907 års lönereglering för nu ifrågavarande

personal hade att räkna. Denna stegring har varit föranledd av flera

omständigheter, bland dem även förhållanden, som varit oberoende av

stationsföreståndarnas åtgöranden. I sistnämnda avseende torde man

icke böra förbise den inverkan på provisionsbeloppen, som de under

senaste tiden vidtagna höjningarna av telegraf- och telefontaxorna

kunnat utöva.

Ehuru stationsföreståndartjänsterna efter år 1907 icke varit föremål

för någon lönereglering, hava sålunda flertalet av dessa föreståndare

genom förut nämnda starka stegring av uppbördsprovisionen kommit

i åtnjutande av väsentligt förbättrade avlöningsförmåner.

Denna avlöningsförbättring har emellertid endast kommit att

belöpa på den del av avlöningarna, som är att betrakta såsom tjänstgöringspenningar.

Under sådana tider, då stationsföreståndare åtnjutit

ledighet med bibehållande av allenast den egentliga lönen, hava dessa

tjänstemän sålunda icke kommit i åtnjutande av nämnda förbättring.

Kommissionen har därför ansett skäligt, att någon åtgärd vidtages för

att den avlöningsförbättring, som kommit stationsföreståndare i allmän
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Mnj:ts nåd. proposition Nr 383.

het till del, i någon mån må kunna tillgodokomma även sådana stationsföreståndare,

som åtnjuta tjänstledighet under nyss angivna omständigheter.

Enär på grund av nyssnämnda stegring någon anledning att

höja den sammanlagda avlöningen för stationsföreståndare icke förefinnes,

har det synts kommissionen lämpligt att för vinnande av berörda

syftemål föreslå en överflyttning av visst belopp av provisionen till

den egentliga lönen. Med hänsyn till den för den provisionsberättigade

personalen gällande avlöningsskalan samt de av kommissionen i det

föregående föreslagna löneförbättringarna för den icke provisionsberättigade

personalen har kommissionen ansett, att den egentliga lönen bör

för de manliga stationsföreståndarna ökas med ett belopp av 400

kronor. I stället bör provisionen minskas i motsvarande mån därigenom,

att det procenttal, efter vilket provision skall utgå för dendel

av uppbörden, som ej överstiger 30,000 kronor, bestämmes till

2 ''A procent. Provisionsbeloppet för eu uppbörd av nyssnämnda belopp

skulle nämligen då komma att uppgå till 700 kronor, under det att

enligt nu gällande bestämmelser provision för samma uppbördsbelopp

stiger till 1,100 kronor. För att rubbning av den nuvarande särskilda

löneskalan för stationsföreståndare måtte i minsta möjliga mån ske,

har kommissionen tänkt sig, att den egentliga lönen för de kvinnliga

kommissarierna skulle ökas med ett något högre belopp än nyss för

de manliga stationsföreståndarna angivits.

Enligt kommissionens förslag skulle den egentliga lönen för stationsföreståndarna

böra utgöra:

Begynnelse-

Slut-

lön

lön

kronor

kronor

Kommissarie av

7:e lönegraden .................

............. 1,500

1,800

» »

tf:e » ..............

............. 1,500

2,000

» »

5:e » .................

......... 1,500

2,400

» »

4:e » ................

............. 2,600

3,200

» »

Be » .............

............. 2,800

3,400

» »

2:a » .................

............. 3,000

3,800

» »

l:a » ...............

............ 3,400

4,200

Telegrafilirektör

av 2:a lönegraden ...........

............. 3,400

4,600

»

Telefondireklör

» l:a » ...........

.............) 3,800

............t

5,000

Den nyss omförmälda utredningen giver vidare vid handen, att

uppbördsprovisionen icke stigit i samma proportion för samtliga föreståndare

inom en och samma kategori. Sä är särskilt förhållandet

vid sådana stationer, vilkas egen avgående trafik är relativt liten och

vilka huvudsakligen hava till uppgift att i större eller mindre omfattning

förmedla telegram- och telefontrafik mellan andra stationer.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts nåd. preposition Nr 383.

På grund härav och då det med fog kan ifrågasättas, huruvida

uppbördsprovisionen alltid står i direkt beroende av stationsföreståndarens

arbete, har kommissionen funnit det erforderligt, att en utjämning

i någon mån äger rum av den skillnad i avlöningshänseende för föreståndare

tillhörande en och samma kategori, som är föranledd av de

varierande provisionerna. En dylik utjämning har kommissionen tänkt

sig kunna ske på sådant sätt, att för varje föreståndarkategori bestämmes

ett visst belopp såsom garanterad minimiprovision.

Dessa minimiprovisionsbelopp har kommissionen ansett böra utgöra:
Kronor
-

för kommissarie av 7:e lönegraden

» » » H:e »

» » » 5:e »

» » » 4:e »

» » » 8:e »

» » » 2:a »

» » » 1 :a *

» telegraf- och telefondirektörer

600

700

900

1.400

1,800

2,000

2.400

2,400

Sammanlagda beloppen av egentlig lön och garanterad minimiprovision

för stationsföreståndare skulle alltså enligt kommissionens

förslag bliva:

Begynnel se- Slut
avlöning

avlöning
kronor

kronor

för kommissarie

av

7:e

lönegn

»

»

»

6:e

»

»

»

»

5:e

»

»

»

4:e

»

»

»

3:e

»

»

»

»

2:a

»

»

»

»

l:a

»

»

telegrafdirektör

»

2 a

»

»

»

»

l:a

»

telefondirektör .

. 2,100

. 2,200

. 2,400

. 4,000

. 4,600

. 5,000

. 5,800

. 5,800

j 6,200

2.400

2,700

3,300

4.600

5,200

5,800

6.600

7,000

7.400

För flertalet stationsföreståndare torde emellertid de sammanlagda

avlöningarna komma att överstiga ovannämnda belopp, enär den verkliga

uppbördsprovisionen torde komma att uppgå till högre belopp än

den garanterade minimiprovisionen.

Kommissarier av 7:e — 5:e lönegraderna skulle utöver förutnämnda

sammanlagda belopp erhålla fri bostad jämte uppvärmning och belysning

eller ock kontant ersättning härför med högst 400 kronor. >

Departe
ments
chefen.

I de över kommissionens förslag avgivna yttrandena har såväl från

telegrafstyrelsens som vissa personalsammanslutningars sida yrkats, att

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kung!,. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

den fasta lönen för stationsföreståndare måtte utöver det från uppbördsprovision

till den fasta lönen genom kommissionens förslag överförda

beloppet ytterligare höjas.

De av kommissionen omnämnda utredningarna angående uppbördsproyisionens

belopp för olika befattningshavare, av vilka utredningar

jag tagit närmare del, utvisa emellertid, att en del av stationsföreståndarna

genom ökningen av uppbördsprovisionens belopp redan

kommit i åtnjutande av en i förhållande till vid 190 7 års lönereglering

beräknade avlöningsförmåner proportionsvis lika stor eller

större avlöningsförbättring än de icke provisionsberättigade tjänstemännen

i jämbördig tjänsteställning skulle beredas genom den nu ifrågasatta

löneregleringen. De stationsföreståndare åter, för vilka den redan

inträdda avlöningsförbättringen varit mindre än nyss antytts, torde

åtminstone i flera fäll få fördel av den utav kommissionen föreslagna

höjningen av beloppen för den garanterade minimiprovisionen.

Eldigt kommissionens förslag har också den fasta lönen för vissa

stationsföreståndare ökats något utöver det från uppbördsprovision till

den fasta lönen överförda beloppet. Därtill kommer, att man icke får

bortse från de sportler, mången gång till betydande belopp, vilka

stationsföreståndare enligt nu gällande bestämmelser äga uppbära.

Under sådana omständigheter anser jag mig icke i nu förevarande

sammanhang kunna föreslå någon ändring i kommissionens förslag till

fasta lönebelopp för stationsföreståndarna.

Emot kommissionens förslag till bestämmelser om uppbördsprovision

hava icke några anmärkningar framförts, och förslaget i denna del

föranleder ej heller någon erinran från min sida.

Telegrafverkets verkstad.

.Beträffande verkstadspersonalen anför kommissionen:

»Vad därefter angår personalen vid telegrafverkets verkstad —

frånsett befattningen såsom kassör av l:a lönegraden, för vilken avlöningsbeloppen

böra bestämmas till samma belopp, som nyss angivits

för likabenämnda befattningar vid stationerna och linjedistrikten —

är först att märka kategorin verkmästare. Sådan befattningshavare

åtnjuter för närvarande en begynnelseavlöning av 2,100 kronor med

förhöjningar, varje gång efter tre år, till 2,400, 2,700, 3,000, 3,400

och 3,800 kronor. Därtill kommer, såsom redan nämnts, hyresbidrag

med ett fast belopp av 600 kronor.

Kommissionen har ansett begynnelseavlöningen för verkmästare

Bihang till riksdagens protokoll 1318. 7 sand. 343 höft. (Nr 383.) 5

Kommit» - aionen.

Verkmästare.

s. 34 Kontrollera mot PDF

Vtatorialföi
valtare.

Inköpschef

ocli

kontorschef.

Verkstol (Isingen

jör.

34 Kung''. Maj.ds nåd. ''proposition Nr 383.

höra bestämmas till 2,500 kronor med förhöjningar till 2,750, 3,000,

3,300, 3,600 och 3,900 kronor. Det torde i detta sammanhang böra

beaktas, att hyresbidraget enligt kommissionens förslag skulle utgå med

750 kronor.

Materiaiför »ältare åtnjuter för närvarande avlöning till följande

belopp, nämligen 2,100, 2,400, 2,700, 3,000, 3,400, 3,800 och 4,200 kronor

med avlöningsförhöjningar efter respektive två, fyra, sex, nio, tolv och

femton år.

Med hänsyn därtill, a+t avlöningsförmånerna för denne befattningshavare

blevo vid- 1912 års riksdag väsentligen förbättrade, har kommissionen

ansett begynnelseavlöningen icke kunna bestämmas till högre

belopp än 2,750 kronor, vartill bör komma fem avlöningsförhöjningar,

varje gång efter tre år, till 3,000, 3,300, 3,600, 3,900 och 4,300 kronor.

För den nuvarande innehavaren av tjänsten i fråga, vilken redan intjänat

slutavlöningen å befattningen, skulle visserligen den egentliga

lönen endast komma att höjas med 100 kronor, men det torde böra

erinras, att därtill enligt kommissionens förslag skulle komma rätt till

ett dyrortstillägg i förevarande fall till belopp av 300 kronor.

För närvarande utgöra avlöningsbeloppen:

för inköpschef 3,800, 4 200, 4,600, 5,000 och 5,500 kronor med

förhöjning varje gång efter tre år, så att slutavlöningen uppnås efter

tolv år, samt

för kontorschef 3,400 kronor i begynnelseavlöning med förhöjningar

efter respektive två, fyra, sex, nio, tolv och femton år till 3,800, 4,200,

4,600, 5,000, 5,500 och 6,000 kronor.

Med iakttagande av att för kontorschef eu omläggning av perioderna

för avlöningsförhöjnings åtnjutande verkställes till genomgående

treårsperioder, har kommissionen ansett avlöningsbeloppen för ovannämnda

befattningar böra bestämmas:

för inköpschef till 4.300, 4,700, 5,100, 5,500 och 6,000 kronor samt

för kontorschef till 4,300, 4,700, 5,100, 5,500, 6,000 och 6,500

kronor.

Verkstadsinrjenjör åtnjuter för närvarande samma avlöning som

linjeingenjör. Då någon förändring i detta förhållande icke torde böra

ske, skulle alltså, i enlighet med vad kommissionen förut anfört beträffande

linjeingenjörerna, verkstadsingenjörs avlöningsbelopp bliva

5,500, 6,000, 6,500 och 7,000 kronor.»

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

Emot kommissionens förslag till avlöningar beträffande nu förevarande

befattningshavare har jag icke funnit anledning till annan erinran

än att till följd av omläggningen av löneskalan avlöningsbeloppen för

verkmästare och materialförvaltare böra bestämmas, för den torre till

2,500, 2,800, 3,100, 3,500 och 3 900 kronor samt för den senare till

2,800, 3,100, 3,500, 3,900 och 4,300 kronor. Av enahanda anledning

bör slutavlöningen för kassör av l:a lönegraden bestämmas till 2.800

kronor eller samma belopp som för dylik befattningshavare vid stationerna

och linjedistrikten.

Telegrafstyrelsen.

I fråga om befattningshavare inom telegrafstyrelsen anför kommissionen:
»Vaktmästare

i telegrafstyrelsen åtnjuter för närvarande'' en begynnelseavlöning

av 1,140 kronor med förhöjningar, varje gång efter

tre år, till 1,260, 1,380, 1,500 och 1,650 kronor. Dessa befattningshavare

hava hittills i avlöningshänseende varit likställda med vaktmästare

hos generalpoststyrelsen. Då sistnämnda befattningshavare

vid postverket enligt kommissionens förslag skulle erhålla avlöning

med samma belopp som den lägsta kategorin av befattningshavare

vid postverket, postiljon av klass 2, synes sålunda vaktmästare hos

telegrafstyrelsen i avlöningshänseende böra likställas med stationsbiträden

vid telegrafverket. Avlöningsbeloppen böra alltså bestämmas

till 1,260, 1,320, 1,380, 1,500 och 1,650 kronor. Därjämte böra dessa

vaktmästare, i likhet med stationsbiträdena, komma i åtnjutande av

såväl hyresbidrag som dyrortstillägg.

Avlöningsbeloppen för kvinnliga kontorsskrivare utgöra för närvarande

1,260, 1,380, 1,500, 1,650, 1,800 och 1.950 kronor.

Dessa befattningshavare har kommissionen ansett böra i fråga

om avlöningsbeloppen helt jämställas med bokhållare vid linjedistrikten

och stationerna och sålunda erhålla en begynnelseavlöning av 1,500

kronor med förhöjningar till 1,650, 1,800, 1,950 och 2,100 kronor.

Någon berättigad anledning att med nuvarande organisation bibehålla

den obetydliga skillnad i avlöningshänseende, som för närvarande

förefinnes mellan nämnda båda kategorier av befattningshavare,

synes kommissionen icke föreligga. Visserligen är det arbete, som

påvilar kontorsskrivare, för vissa av dem av mera kvalificerad art än

för Övriga, varför fråga skulle kunna uppstå om utbrytande av några

Departe

ments
chefett
-

Kommifo
sionen.

Vaktmästare.

Kontur» - skri varf.

s. 36 Kontrollera mot PDF

jtoreståndiue

för katalogexpeditionen.

Ritare och

ingenjörs»ssistent.

36 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

av dessa befattningar till en särskild högre avlöningsgrupp. Någon

sådan uppdelning har emellertid icke ansetts för närvarande böra

komma till stånd.

Föreståndaren för katalogexpeditionen, för närvarande en kvinnlig

tjänsteman, åtnjuter enligt nu gällande bestämmelser en begynnelseavlöning

av 1,800 kronor med förhöjningar efter respektive tvä, fyra

och sex år till 1,950, 2,100 och 2,400 kronor. Kommissionen bär

ansett avlöningsbeloppen för denna befattningshavare lämpligen böra

bestämmas till 2,250, 2,500 och 2,750 kronor med avlöningsföi höj ning

varje gång efter tre år.

I förutnämnda till kommissionen avlåtna skrivelse av den 22

februari 1918 har telegrafstyrelsen meddelat sin avsikt att hos Kungl.

Maj:t föreslå inrättande inom styrelsen av två nya ordinarie tjänstemannakategorier,

nämligen ritare och inyenjörsassistenter. Styrelsen har

därom anfört följande;

De vid linjebyråns konstruktionsavdelning anställda ritarna äro avlönade

efter ålder och skicklighet och anses tillfälligt anställda. Denna deras ställning

synes emellertid ej riktig, alldenstund konstruktionsavdelningen numera vuxit ut

till en fullt konstant avdelning, vars arbete under de år den existerat varit i ständig

och snabb ökning. För att belysa denna omständighet torde en översikt av

personalens ökning vara lämplig. När avdelningen började sin verksamhet är 19o8,

bestod den av en ingenjör och en ritare. Snart därefter befanns nödvändigt att

överflytta ännu en ingenjör till avdelningen, varefter sedermera vid behov ritarnas

antal ökades och utgjorde vid 1914 års slut 8 å 9 stycken. Under mellanliggande

år hade dessutom uppsatts en med konstruktionsavdelningen sammanhörande modellverkstad

för utexperimentering av nya modeller för avdelningens konstruktioner.

Denna verkstad har sedermera sysselsatt en verkmästare och 8 å 4 arbetare.

Sedermera ha såväl ingenjörernas som ritarnas antal vuxit ytterligare, så att personalen

för t llfället består av 5 ingenjörer, 18 ritare, 4 arbetare och 1 springpojke

eller tillsammans 28 personer. Därav torde framgå, att konstruktionsavdelningen

vuxit ut till en konstant institution, som av allt att döma ej gärna kan upphöra.

Personalens ställning bör under sådana förhållanden ej heller vara tillfällig, såsom

fallet nu är med ritarnas. Denna deras ställning har hittills föranlett en stor person

ilomsättning. Sålunda lämnade under 1916 ej mindre än 11 ritare sina anställningar.

Svårigheten med en dylik personalomsättning är särskilt stor på den grund,

att det Utarbete, som å avdelningen förekommer, är av så speciell art, att det är

hart när omöjligt erhålla en ny ritare med kännedom i facket. Varje ombyte förorsakar

därför rubbningar i arbetets gång. icke minst därigenom att vederbörande

ingenjör måste i så hög grad sysselsätta sig med varje ny ritare, att hans eget

arbete därav blir betydligt lidande. Av vikt är därför, att de ritare, som genom

årslång erfarenhet å avdelningen vunnit fackkunskap och förmåga att självständigt

arbeta, kvarstanna på sina platser. För att emellertid detta allmänt skall ske, är

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj ts nåd. proposition Nr 383. 37

(Jet ej tillräckligt att böja ritarnas avlöning, så att någon massflykt ej för ögonblicket

behöver befaras, utan det är också nödvändigt att tillse, att ritarpersonalens

framtidsutsikter förbättras. Detta är så mycket mer nödvändigt, som väl

kvalificerad ritarpersonal måste fordras för det konstruktionsarbete, som förekommer

å avdelningen. Detta arbete är något helt annat än vanlig renritning, tv

ritaren måste självständigt kunna utarbeta ett nytt ledningsschema eller en nykonstruktion.

Den person, som sysslat med dylikt arbeta i flera år, blir emellertid

så småningom vuxen större uppgifter, ty han lär känna alla tekniska kombinationer

och detaljer och måste gorå klart för sig. varför anordningarna göras på ena eller

andra sättet. För den skull är det även ur verkets egen synpunkt lämpligt, om

ritarna så småningom kunna befordras till ingenjörsassistenter. Därigenom skulle

även åt ritarna givas de ökade framtidsutsikter, som ovan omtalats, och skulle det

sålunda bli lättare att kvarhålla ritare, på vilkas utbildning mycket arbete nedlagts.

Då emellertid ritarpersonalens framtidsutsikter genom dylika platser förbättras,

höra även fordringarna på nya ritares teoretiska utbildning kunna skärpas.

För att vinna anställning som ritare bör sålunda kunna fordras, att vederbörande

skall luy avlagt någon teknisk examen, såsom vid teknisk elementarskola, Chalmerska

institutets lägre avdelning eller maskinyrkesskolan i Stockholm. Då ep

person med någon av nämnda examina anställes å konstruktionsavdelningen. bör

han till en början anställas på prov, ännu ej som extra ordinarie utan som elev.

Han bör därunder ställas under sådan observation, att, om han visar sig olämplig,

han i tid blir uppsagd från sin anställning. I annat fall bör han för vidare utbildning

kvarstanna å byrån någon tid, till exempel ett halvt år. Sedan han under

denna tid fått inblick i konstruktionsarbetet och lärt känna de olika detaljer, som

användas vid telefon- och telegrafstationerna, bör tillfälle beredas honom att som

elev å verkstaden taga del av de olika detaljernas fabrikation under till exempel

ett halvt års tid. Vid ritarens återkomst från verkstaden till konstruktionsavdelningen

torde lämpligen antagning till extra ordinarie ritare ske. Ritaren skulle

sedan kvarstanna å konstruktionsavdelningen under sin tid som extra ordinarie och

ordinarie ritare. Dock bör under tiden tillfälle beredas honom att som elev eller

underbefäl deltaga i något stationsmontage. Då ritaren så småningom vinner be-*

fordran till ingenjörsassistent, bör han på, så sätt äga de bästa kvalifikationer att

på egen hand sköta stationsbyggnader. Även borde han lämpligen kunna tagas i

bruk ej endast för nybyggnader utan även för stationernas underhåll. Likaså torde

behov av dylika ingenjörsassistenter förefinnas å konstruktionsavdelningen samt även

å linjebyggnader.

Vad antalet ordinarie platser beträffar, avser telegrafstyrelsen att föreslå,

att de sju i tjänsten äldsta av konstruktionsavdelningens tretton ritare

snarast böra vinna dylika platser på det sätt, att i telegrafverkets stat för år 1919

skulle upptagas 2 ingenjörsassistentbefattningar och 5 ritarbefattningar. De sju

äldsta av avdelningens ritare äro antagna i telegrafverkets tjänst vid följande tider;

t i januari 1904, I i juni 1907, I i september 1910, 1 i oktober 1911, 1 i januari

191-, 1 i januari 1914 och 1 i november 1914. Vad de övriga 6 ritarna beträffar,

bör flertalet av dem kunna antagas till extra ordinarie.

Avlöningen till ingenjörsassistent föreslår styrelsen till samma belopp som

för kontrollör av andra lönegraden och för ritare till samma belopp som för

assistent.

s. 38 Kontrollera mot PDF

Byta
tiänstenoSis.

38 Kung/.. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

För egen del får kommissionen anföra, att kommissionen, därest

det befinnes lämpligt att å ordinarie stat uppföra avlöningar till ifrågavarande

kategorier av befattningshavare, ritare och ingenjörsassistent,

icke har något att erinra emot att avlöningarna bestämmas till samma

belopp som för respektive assistent och kontrollör av 2:a lönegraden.

Avlöningarna skulle alltså bliva:

för ritare 2,500, 2,750, 3,000, 3,300, 3,600, 3,900 och 4,300

kronor samt

för ingenjörsassistent 3,900, 4,300, 4,700, 5,100 och 5,500 kronor.

Byråtjänstemarmén hos telegrafstyrelsen äro uppdelade i två grupper,

eu lägre och en högre. Till den lägre gruppen räknas huvudkassör,

notarie, ombudsman, revisor och statistiker samt till den högre sekreterare,

kamrerare, sekreterare och aktuarie, byråingenjör, förrådsintendent,

byråkontrollör samt föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt.

För den lägre gruppen utgöra avlöningarna för närvarande 3.400,

3,800, 4,200, 4,600, 5,000, 5,500, och 6,000 kronor samt för den högre

gruppen 4,600, 5,000, 5,500, 6,000, 6,500 och 7,000 kronor. För båda

grupperna inträda de tre första avlöningsförhöjningarna efter tvåarsperioder

och de övriga efter treårsperioder, så att slutavlöningen uppnås

inom den lägre gruppen efter femton och inom den högre gruppen efter

tolv år.

Av dessa båda grupper anser kommissionen den lägre, notariegruppen,

böra i avlöningshänseende likställas med motsvarande befattningshavare

vid de övriga verken, nämligen notariegrupperna i järnvägsstyrelsen

och generalpoststyrelsen. De sammanlagda avlöningsbeloppen

för notariegrupperna i sistnämnda två styrelser skulle enligt

kommissionens förslag bliva: i järnvägsstyrelsen lägst 5,460 kronor och

högst 6,400 kronor samt i generalpoststyrelsen lägst 5,150 kronor och

högst 6,450 kronor. Inom båda dessa grupper skulle slutavlöningen

såsom för närvarande uppnås efter nio år.

På grund av de skilda konstruktionerna i avlöningsskalorna för

statens järnvägar, postverket och telegrafverket har det visat sig omöjligt

att på detta stadium av kommissionens arbete uppnå full överensstämmelse

med avseende å avlöningarna till nu ifrågavarande tjänstemanna1

grupper. Enligt kommissionens mening böra emellertid de sammanlagda

slutavlöningarna för dessa grupper uppgå till ungefär samma belopp.

Vidare har kommissionen ansett, att den skillnad beträffande tiden för

slutavlöningens intjänande, som förefinnes inom förevarande tjänste
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Mnj:ts nåd. proposition Nr 388. 39

mannagrupper vid de tre verken, redan nn bör undanröjas, så att nämnda

tid jämväl för notariegruppen vid telegrafverket blir bestämd till nio år.

I enlighet härmed har kommissionen ansett, att den fasta avlöningen

för notariegruppen -vid telegrafverket bör bestämmas till 4,700,

5,100, 5,500 och 6,000 kronor eller enahanda belopp, som av kommissionen

föreslagits för notariegruppen i postverket. Med inräknande av

dyrortstillägg skulle sålunda den sammanlagda avlöningen för ifrågavarande

telegraftjänsteman komma att utgöra lägst 5,150 kronor och

högst 6,450 kronor.

Av vad kommissionen anfört framgår, att kommissionen med hänsyn

till den slutavlöning, som ansetts böra tillkomma notariegruppen

vid statens järnvägar och postverket, funnit sig förhindrad att föreslå

någon höjning av slutavlöningen för notariegruppen vid telegrafverket.

Härvid är ock att märka, att slutavlöningen för sistnämnda befattningshavare

på sin tid sattes jämförelsevis hög, beroende på — såsom

framgår av den inledande redogörelsen för de senaste regleringarna av

avlöningarna för byråtjänstemännen — den av 1907 års riksdag fastställda

gemensamma avlöningsskalan för såväl den nuvarande notariegruppen

som de befattningshavare, vilka sedermera komtno att tillhöra

den högre byråtjänstemannagruppen inom telegrafstyrelsen. Det torde

emellertid böra uppmärksammas, att en byråtjänsteman av lägre graden,

som redan uppnått slutavlöningen, i varje fall skulle genom tillkomsten

av dyrortstillägg komma att erhålla en förbättring i sina avlöningsförmåner

med 450 kronor.

Den högre byråtjänstemannagruppen, sekreterargruppen, är närmast

att jämföra med sekreterargruppen inom järnvägsstyrelsen och generalpoststyrelsen.

För sekreterargruppen i järnvägsstyrelsen skulle den sammanlagda

avlöningen enligt kommissionens förslag komma att uppgå till

lägst 6,720 kronor och högst 7,980 kronor och för motsvarande grupp

i postverket till lägst 6,950 kronor och högst 7,950 kronor. Slutavlöningen

skulle av berörda järn vägspersonal komma att uppnås efter nio

år och av tjänstemän inom sekreterargruppen i postverket efter sex år.

Såsom nyss nämnts utgör tiden för slutavlöningens intjänande för

sekreterargruppen vid telegrafverket för närvarande tolv är. Denna

tid har kommissionen ansett böra nedbringas till överensstämmelse med

motsvarande tid för sekreterargruppen vid statens järnvägar eller sålunda

till nio år; och har kommissionen ansett, att avlöningsbeloppen för

den högre byråtjänstemannagruppen vid telegrafverket böra bestämmas

till 6,000, 6,500, 7,000 och 7,500 kronor, vilken slutavlöning alltså

skulle uppnås efter nio år. Med inräknande av dyrortstillägg skulle

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kunyl. M"j:ts nåd. ''proposition Nr 388.

den sammanlagda avlöningen komma att uppgå till lägst 6,450 kronor

och högst 7,950 kronor.

Professoroci. För professor och för byråchef äro avlöningsbeloppen för närvarande

byråchef. pestämda för den förre till 7,500 och 8,000 kronor samt för den senare

till 8,000, 8,500 och 9,000 kronor. Beträffande båda dessa kategorier

har kommissionen tänkt sig en uppflyttning med en avlöningsklass,

varigenom avlöningarna skulle komma att utgöra för professor 8,000,

och 8,500 kronor samt för byråchef 8,500, 9.000 och 9.500 kronor.

Vad särskilt angår byråchef, skulle denna befattning liksom samma

befattning vid postverket, med inberäknande av dyrortstillägg enligt

kommissionens förslag, komma att i avlöningshänseende så nära som

möjligt likställas med byråchefsbefattningarna i järnvägsstyrelsen. Samtliga

avlöningsförmånerna i begynnelse- och slutavlöning skulle nämligen

bliva för byråchef vid statens järnvägar 9,000 och 9,900 kronor samt

för byråchef vid såväl postverket som telegrafverket 8,950 och 9,950

kronor.»

Döpartfc- Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande gjort den anmärkningen emot

chefen" kommissionens förslag beträffande vaktmästarna hos styrelsen, att likställigheten

mellan nämnda tjänstemän och den lägre linjepersonalen

icke borde vidtagas på sådant sätt, att samtliga vaktmästare under

hela sin tjänstetid skulle avlönas såsom stationsbiträden. utan att det

vore riktigare att bereda de äldsta vaktmästarna tillfälle att vinna

befordran såsom stationsförmän, och har styrelsen i enlighet härmed

föreslagit, att de nuvarande vaktmästarbefattningarna ersättas med

stationsbiträdes- och stationsförmansbefattningar.

Detta telegrafstyrelsens förslag har jag icke kunnat biträda. Förslaget,

som icke torde avse att innebära någon förändring av de arbetsuppgifter,

som skulle påvila de nuvarande innehavarna av vaktmästarbefattningarna,

skulle nämligen, därest det genomfördes, komma att

medföra, att ifrågavarande befattningshavare i telegrafstyrelsen skulle

erhålla en i flera hänseenden annan ställning än motsvarande befattningshavare

vid de övriga närstående verken. Jag anser därför, att

den nuvarande vaktmästarkategorin bör vid den provisoriska löneregleringen

bibehållas oförändrad inom styrelsen.

Telegrafverkets kvinnliga kontorspersonals förening har i sitt yttrande

framställt yrkande om en uppdelning av den nuvarande kvinnliga

kontorsskrivargruppen i två lönegrader, och telegrafstyrelsen har

i sitt utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra emot en dylik

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 388.

■uppdelning. För egen del är jag- jämväl principiellt böjd för en uppdelning

av ifrågavarande befattningsgrupp, varigenom de kontorsskrivare,

som hava sig pålagt högre kvalificerat arbete än de övriga inom samma

tjänstekategori, komme att i avlöningshänseende intaga en förmånligare

ställning än dessa. Emellertid har jag icke för närvarande ansett mig

kunna avgiva förslag därom. En uppdelning av kontorsskrivargruppen

vid telegrafverket torde nämligen tilläventyrs böra ses i samband med

frågan om ett mera allmänt ordnande av avlönings- och tjänsteförhållanden

för kvinnliga befattningshavare i motsvarande tjänsteställning

i statsförvaltningen, för vilket ändamål, bland annat, närmare utredning

synes önskvärd beträffande förhållandet mellan ifrågavarande

befattningshavare vid kommunikationsverken och motsvarande tjänsthavare

vid de centrala verken i fråga om det påvilande arbetets art

och omfattning.

Beträffande den kvinnliga föreståndaren för katalogexpeditionen

har telegrafstyrelsen framhållit, att det med befattningen förenade

arbetet numera vore betydligt utvidgat och krävande samt att den

underställda personalen vore ganska stor, och har styrelsen därför

ifrågasatt, att avlöningen borde bestämmas till högre belopp än kommissionen

föreslagit. Motsvarande framställning har gjorts av kvinnliga

telegrafpersonalens förening. Då föreståndarens för katalogexpeditionen

arbete synes vara av omfattande och ganska kvalificerad art, har jag

ansett mig böra biträda det av styrelsen och nyssnämnda förening framförda

önskemålet, mot vilket kommissionen under hand förklarat sig

ej hava något att erinra. Avlöningsbeloppen för ifrågavarande befattningshavare,

för vilken jag i enlighet med telegrafstyrelsens hemställan

vill föreslå den ändrade benämningen »katalogredaktör», torde böra

bestämmas till 2,500, 2,800 och 3,100 kronor, varigenom slutavlöningarna

för denna befattningshavare och för telegrafist av l:a lönegraden

skulle komma att sammanfalla.

Emot förslaget om inrättande inom styrelsen av befattningar såsom

ritare och ingenjörsassistent har jag intet att erinra. Avlöningsbeloppen

för ritare torde, i enlighet med vad jag tidigare anfört beträffande avlöning

till assistent av 2:a lönegraden, böra bestämmas till 2.500, 2,800,

3,100, 3,500, 3,900 och 4,300 kronor.

Telegrafstyrelsen har ifrågasatt, att byråtjänstemännen, för undvikande

av ändringar i avlöningsreglementet vid ökning av antalet

befattningshavare inom den högre graden, borde i reglementet benämnas

»byråtjänstemän av högre grad» och »byråtjänstemän av lägre

Bihang till riksdagens protokoll iD18. / sand. 313 höft. (Nr 383.) fi

s. 42 Kontrollera mot PDF

Verkstads

ekefen och

ge.ieraldirt! - Uren.

Tablå över

•nuvarande

och föreslagna,

avlöningar.

Reglering av

arvodet till

teleg''afinspektör.

Telegraf
styrelsen.

42 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

grad» i stället för att nu de förras tjänstetitlar uppräknas och de

senare benämnas »övriga byråtjänstemän».

Denna tanke har jag ansett mig böra upptaga. Då emellertid

särskilt benämningen »byråtjänsteman av lägre grad» icke synes mig

tillräckligt tydligt beteckna tjänstens karaktär, helst som en förväxling

möjligen skulle kunna äga rum med tjänstemän av lägre grad, d. v. s.

tjänstemän utan högre kvalifikation, vid vissa andra verk, har jag ansett

de två byråtjänstemannagrupperna böra benämnas byråtjänsteman av

l:a lönegraden och byråtjänsteman av 2:a lönegraden.

Mot kommissionens förslag i övrigt beträffande befattningshavare

i telegrafstyrelsen finner jag under förhandenvarande förhållanden icke

anledning till erinran.

Från vad jag tidigare anfört vid anmälan av frågan om reglering

av löneförhållandena vid statens järnvägar ber jag att här få erinra,

att jag icke nu ansett mig kunna tillstyrka någon förhöjning i de avlöningar,

som utgå till verkstadschefen samt till generaldirektören och

chefen för telegrafverket.

Av en tablå, vilken torde böra såsom bilaga fogas till protokollet

i detta ärende, framgå beloppen av nuvarande och föreslagna begynnelse-

och slutavlöningar för personalen vid telegrafverket å billigaste

och dyraste ort.

Vid telegrafverket äro för närvarande fyra tjänstemän förordnade

såsom telegrafinspektörer. Dessa befattningshavare, vilka under tiden

för förordnandet få avstå de med deras ordinarie befattningar förenade

tjcänstgöriugspenningar eller, i förekommande fall, uppbördsprovision,

åtnjuta, jämte lönen vid den ordinarie befattningen, i stat särskilt

upptagna arvoden, vilka betraktas såsom tjänstgöringspenningar.

I förutnämnda skrivelse av den 22 februari 1918 till 1915 års

kommission har telegrafstyrelsen meddelat, att styrelsen hade för avsikt

att hos Kungl. Maj:t göra framställning om viss förändring i sättet för

avlönande av telegrafinspektörerna. Styrelsen har därom anfört följande:

»På grund av telegrafverkets egenskap av tekniskt trafikverk har det varit

nödvändigt att uppdela den lokala förvaltningen på två olika avdelningar: en Hnjeavite

ning för de tekniska arbetena samt en trnfit ardelning för det direkta arbetet

med stationernas och linjernas utnyttjande för trafik samt därav föranled la mellanhavanden

mellan telegrafverket och allmänheten. Såsom distriktsmyndigheter vid

dessa båda olika avdelningar äro närmast under telegrafstyrelsen anställda sju

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.fs nåd. proposition Nr 383.

linjedirektörer vid linjeavdelningen samt fyra telegrafinspektörer vid trafikavdelningen.

I sitt förhållande till telegrafstyrelsen äro dessa båda slag av distriktsmyndigheter

jämställda; båda hava nämligen att dels i enlighet med givna instruktioner

självständigt avgöra vissa ärenden och dels verkställa de utredningar samt

taga initiativ till och väcka förslag om de förändringar berörande linje- respektive

trafikavdelningen inom distriktet, vartill förhållandena kunna giva anledning. Skillnaden

mellan de båda myndigheterna ligger sålunda uteslutande i de olika fälten

för deras verksamhet.

Såsom distriktsmyndighet vid linjeavdelningen åligger det linjedirektören att

planlägga och efter telegrafstyrelsens beslut verkställa nyanläggningar av stationer,

nät och ledningar, att ansvara för underhållet av stationer och ledningar samt alt

för övrigt hava tillsyn över att alla för trafiken erforderliga tekniska anordningar

befinna sig i fullgott skick. Linjedirektören utövar förmanskap över den speciellt

till linjeavde''ningen hörande personalen ävensom över föreståndarna för telegrafoch

centraltelefonstationerna inom distriktet, i den mån dessa hava sig anförtrott att

ombesörja underhälls- och nyanläggningsarbeten inom sina stationsområden.

Telegrafinspektörerna åter hava sig ålagt arbetet med telegraf- och telefontrafikens

ordnande samt tillsynen av den administrativa förvaltningen vid stationerna.

Telegrafinspektörerna hava sålunda att självständigt bestämma rörande korrespondensens

dirigering å de olika trafikvägarna, att uppgöra förslag till sådan fördelning

och eventuellt tidsindelning mellan stationerna av de tillgängliga ledningarna,

att ledningarna bliva på det för trafikbehovet lämpligaste och ekonomiskt mest fördelaktiga

sätt utnyttjade, samt att väcka förslag rörande de nya ledningar, som

kunna vara för trafiken behövliga. Vidare hava telegrafinspektörerna sig pålagt

ansvaret för att personalbesättningen å stationerna hålles lämpligt avvägd i förhållande

till trafiken och skola således för telegrafstyrelsen föreslå de ändringar i

arbetsstyrkan, vartill trafikens fluktuationer kunna giva anledning. Såsom kontrollerande

myndighet rörande den administrativa förvaltningen vid stationerna skola

telegrafinspektörerna vidare verkställa kassainventering och inspektion av stationernas

räkenskaper samt för övrigt hava tillsyn över att stationernas bokföring och

medelredovisning sker med ordentlighet och i enlighet med gällande bestämmelser.

Vidare hava telegrafinspektörerna att bestämma rörande anskaffning och kasserande

av stationsinventarierna å stationerna samt genom inspektion kontrollera, att dessa

inventarier befinna sig i komplett och tillfredsställande skick.

I fråga om förhållandet till personalen har telegrafinspektören chefskap över

all vid stationerna anställd personal, vad angår föreståndarna för telegraf- och

centraltelefonstationerna dock icke i fråga om den del av deras verksamhet, som

faller inom linjeförvaltningens område. Beträffande sättet för personalens anställning

gäller, att centraltelefonstationernas personal anställes av telegrafstyrt Isen på

förslag av telegrafinspektören, varemot telegrafinspektör självständigt bestämmer

rörande såväl antagande som avskedande av föreståndare och annan personal vid

de under centralstationerna lydande växelstationerna ävensom inom vissa gränser

bestämmer avlön ngen för föreståndare och personal vill dessa stationer.

Från telegrafinspektörernas chefskap äro undantagna de fyra huvudstationema

Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall, vilka förestås av direkt under telegrafstyrelsen

lydande telegraf- eller telefondirektörer, som i tillämpliga delar hava

telegrafinspektörs befogenhet inom sina stationsområden.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

1 och med ikraftträdandet år 1916 av gällande telefonreglemente Lava telegrafinspektörerna

utöver ovan nämnda åligganden fått sig ytterligare arbete pålagt

därigenom, att åt dem uppdragits vissa av de förändrade abonnemangsvillkoren

föranledda bestyr med telefonabonnemangsrörelsen. I stället för att lörut abonnemangsavgifterna

utgått med visst för varje ort bestämt belopp, oberoende av huruvida

trafiken från apparaten varit stor eller liten, utgår numera abonnemangsavgiften

med olika belopp allt eftersom samtalsfrekvensen är större eller mindre. För utrönande

av samtalsfrekvensen måste räkning av abonnenternas samtal under vissa

tidsperioder äga rum. Överinseendet över att denna samtal sräkning bliver på ett

tillfredsställande och betryggande sätt ordnad har överlämnats åt telegrafinspektörerna.

Oavsett att på så sätt nytt arbete pålagts telegrafinspektörerna, har jämväl

deras ursprungliga arbete med övervakandet av trafiken och kontrollen över deri

administrativa förvaltningen avsevärt ökats, sedan nu gällande avlöningsreglemente

år 19"7 fastställdes. Under den tid. som sedan dess förflutit, har nämligen såväl

trafik som ledningsnät avsevärt tillväxt, vilket givetvis måst draga med sig en

betydlig ökning av såväl personalen som räkenskaps- och redovisningsrörelsen Hur

stor denna ökning i själva verket varit belyses av nedanstående tablå över uppbörden

av telegraf- och telefonmedel inom riket, antalet vid trafikavdelningen sysselsatt

personal, antalet växeltelefonstationer, antalet telefonapparater, antalet rikssamtalsperioder

samt längden av telegrafverkets riks- och landsledningar vid ingången

av år 1908 och år 1917.

År

Uppbörd av

telegraf- och

telefon- avgifter

Antal till

trafikavdel- jAntal växel

ningen i telefon- hörande | stationer

personal j

Antal

telefon-

apparater

Antal

rikssa intal s- perioder

Samman- lagd längd

av riks- och

lands- ledningar

1908 ................

11,574,405

29,038,937

3,042 1,472

5,204 2,358

102,094

207,281

12,911,168

35,649,739

98,362

180.446

1917 ..................

Givet är, att den utveckling, varom dessa siffror bära vittne, måste medföra

vidgade krav på den person, som har sig ålagt att sörja för att trafikförhållandena

bliva på för allmänheten bästa sätt ordnade, liksom det ock är självklart, att ju större

omfattning trafik och ledningsnät erhåller, av ju större såväl direkt som indirekt

ekonomisk betydelse för telegrafverket bliver det, att personal och ledningsdispositionerna

äro i allo väl avvägda och ändamålsenliga. Det torde i själva verket icke

kunna bestridas, att med den utveckling, särskilt telefonnätet och telefontrafiken nu

nätt, telegrafinspektörernas befattningar såväl med avseende på arbetets omfattning

som den ekonomiska betydelsen av arbetets rätta skötsel kunna fullt jämställas

med linjedirektörernas. Under sådana förhållanden kan det ej anses annat än befogat,

att dessa tjänstemän jämväl i avlöningshänseende göras likställda.

Arvodet till telegrafinspektör, varom stadgas i avlöningsreglement< t § 3 mom.

4, har under senare åren varit i driftkostnadsstaten bestämt till 3,500 kronor för

inspektör med omkring 10 års förordnande såsom sådan samt till 2,500 kronor för

övriga inspektörer. Därjämte uppbära inspektörerna lön å sin ordinarie befattning;

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungi. Maj ts nåd. proposition Nr 388.

för närvarande äro tre av inspektörerna kommissarier av lista lönegraden samt den

fjärde byråtjänsteman. För att uppnå full likställighet i avlöning mellan telegrafinspektör

och linjedirektör, synes lämpligen böra bestämmas, att telegrafinspektör

•skall under tiden för förordnandet uppbära arvode till belopp motsvarande avlöningen

jämte dyrortstillägg för linjedirektör men i stället frånträda honom enligt stat tillkommande

avlöning -å den ordinarie tjänst, som han innehar, vilken avlöning efter

omständigheterna uppbäres av den, som bestrider samma tjänst, eller ock besparas

telegrafverket. Ytterligare torde i § 6 mom. 3 av avlöningsreglementet böra efter

verkstadsdirektören’ inskjutas orden ''eller telegrafinspektör’.»

Kommissionen har i denna fråga anfört följande:

»Enär vad telegrafstyrelsen sålunda''anfört svnes giva vid handen,

att telegrafinspektörerna i fråga om vikten och omfattningen av deras

arbete kunna vara att jämföra med linjedirektörerna, har kommissionen

icke haft något att erinra emot, att telegrafinspektör, på sätt

telegrafstyrelsen hemställt, må, mot avstående av den med hans ordinarie

tjänst förenade avlöning, åtnjuta arvode till belopp, motsvarande

de linjedirektör tillkommande sammanlagda avlöningsförmåner. De till

télegrafinspektör utgående arvodena, i vilka sålunda i förekommande

fall böra inberäknas belopp motsvarande dyrortstillägg, torde såsom

hittills böra särskilt upptagas i telegrafverkets avlöningsstat.

Därest nyssnämnda förändring i fråga om telegrafinspektörernas avlönande

blir genomförd, synes, såsom telegrafstyrelsen jämväl anfört, en

ändring böra vidtagas i § 6 mom. 3 i avlöningsreglementet, varigenom

åt Kungl. Maj:t överlämnas att i de fall, då telegrafinspektör beviljats

ledighet och vikarie förordnats, pröva, huru stor del av telegrafinspektörens

arvode må till vikarien avstås.»

För egen del har jag intet att invända emot att arvodet till telegrafinspektör

må utgå på sätt kommissionen sålunda tillstyrkt.

Personalen vid telegrafverket är icke underkastad den civila pensionslagen,

utan gälla i pensionshänseende vissa i § 7 i avlöningsreglementet

införda bestämmelser.

Såsom redan förut blivit omnämnt, utgå pensionerna efter fasta,

för de olika tjänstemannagrupperna bestämda pensionsunderlag. Dessa

pensionsunderlag beräknas för närvarande för de ordinarie befattningshavarna

till följande belopp:

5.600 kronor för byråchef och professor;

6,000 * » linjedirektör, telelondireklöv och telegrafdirektör av l:a lönegraden;

4.600 sekreterare, kamrerare, sekreterare och aktuarie, hvråingenjör, förradsintendenl,

byråkontrollör, föreståndare för undervisningsanstalten och telegrafdirekt.ör av

3:a lönegraden;

Kommis
sionen.

Deparw
mentschefen.

Pensionsun
derlag.

Nuvarande

bestämmel
ser.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Kommis
sionen.

46

4.200 kronor

4.000 »

3.900 »

3.600 .»

3.300 »

3.000 »

2,700 » .

2.500 » .

2,3()0 »

1.900 »

1,800 »

1.600 »

1.500

1,400

1.300 i

1.200 »

1.000 »

för

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

kommissarie av l:a lönegraden;

li"jeingenjör och ver k ?,(antingen jör;

Övriga hyråljäustem&n och knnlorschef vid verkstaden;

kommissarie av 2:a lönegraden, radiokonimissarie, kontrollör av l:a lönegraden

och inköpschef vid verkstaden;

kommissarie av 3:e lönegraden och kontrollör av 2:a lönegraden:

» » 4:e » ;

assistent och måleri dförvaltare vid verkstaden;

verkmästare vid verkstaden;

förråd.slmk hållare;

linjeinäslare;

kommissarie av n:e lönegraden;

» » 6:e »

kommissarie av 7:e lönegraden,

graden och radiolelegrafisl;

konlorsskrivare och linjeförman;

kassör av 2:a lönegraden;

bokhållare, reparatör och stationsförman;

interurbautelefonist, slationsbiträde och vaktmästare

och föreståndare för katalogexpeditionen;

telegrafist, vaktföreståndare, kassör av l:a löne
-

Kommissionen anför i fråga om pensionsund erlagen följande:

»Efter ett genomförande av de avlöningsförbättringar, som kommissionen

i det föregående föreslagit, skulle enligt kommissionens förmenande

de nuvarande pensionerna i förhållande till de avlöningsförmåner,

vederbörande tjänstemän skulle komma att erhålla, bliva väl

låga. Kommissionen har därför ansett sig böra föreslå en genomgående

höjning av förutnämnda pensionsunderlag.

Vid beräknande av beloppen för dessa pensionsunderlag har kommissionen,

såvitt angår de lägsta manliga befattningshavarna, stationsbiträden

och vaktmästare, utgått ifrån en jämförelse med de pensioner,

som skulle tillkomma de obefordrade manliga befattningshavarna av

lägre grad vid postverket. I anslutning härtill har kommissionen

ansett pensionsunderlaget för stationsbiträden och vaktmästare samt

de med dem i pensionshänseende nu likställda interurbantelefonisterna

vid telegrafverket böra bestämmas till 1,350 kronor.

Den likställighet i avlöningshänseende, som enligt kommissionens

förslag skulle komma att råda mellan kontorsskrivare och bokhållare,

torde böra medföra, att den sistnämnda kategorin även i pensionshänseende

jämställes med kontorsskrivare, och har kommissionen ansett

pensionsunderlaget böra bestämmas till 1,550 kronor eller samma belopp,

som kommissionen föreslagit såsom pensionsunderlag för kvinnligt biträde

vid postverket. Enahanda pensionsunderlag bör även tillkomma

kassör av 2:a lönegraden, vilken befattningshavare i pensionshänseende

för närvarande intager en mellanställning mellan kontor.-skrivare och

bokhållare.

För övriga ordinarie befattningshavare vid telegrafverket har

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383. 47

kommissionen ansett en förhöjning i pensionsunderlagen böra äga rum

med 250 kronor.

Därvid bör emellertid iakttagas, att linjeförman, vilken tjänstehavare

enligt kommissionens avlöningsförslag skulle jämställas med

radiotelegrafist, i pensionshänseende bör beredas samma förmåner som

sistnämnda befattningshavare.

Slutligen böra innehavare av de nyinrättade befattningarna ingenjörsassistent

och ritare i pensionshänseende likställas med resp. kontrollör

av 2:a lönegraden och assistent.

Pensionsunderlagen skulle sålunda enligt kommissionens mening

för de ordinarie befattningshavarna vid telegrafverket böra bestämmas

till följande belopp:

5.850 kronor för

5,250 » »

4.850 »

4.450 »

4.250 » ''»

4.150 » »

3.850 » »

3.550 » »

3.250 » »

2,950 » »

2.750 » »

2.550 » »

2.150 » »

2,050 » »

1.850 » »

1.750 » »

1.550 » »

1.450 » »

1,350 » »

byråchef och professor;

linjediieklör, telefontlircklör och telegrafdircklör av l:a lönegraden;

sekreterare, kamrerare, sekreteraie oeh aktuarie, byråingenjör lörrådsinfendent,

byrakonirollör, föreståndare för undervisningsanstalten och telegrafdireklör av

2:a lönegraden;

kommissarie av l:a lönegraden;

linjeingenjör och verkstadsingenjör;

öiriga byiåljänstemän och kontorschef vid verkstaden;

kommissarie av g:a lönegraden, radiokommissarie, kontrollör av l:a lönegraden

och mköpsclief vid verkstaden;

ingenjörsassislcnt, kommissarie av 3:e lönegraden och kontrollör av 2:a lönegraden;

kommissarie av J:e lön. graden;

ritare, assistent och mule! iulförvaltare vid verkstaden;

verkmästare vid verkstaden;

firrrådsbok hål Inre;

linjemäslnre;

kommissarie av 5:e lönegraden;

» » 6:e » och föreståndare för katalogexpcditionen;

» » 7:e » , telegrafist, vakt föreståndare, kassör av l:a löne
graden,

radiotelegrafist och linjeförman;

kontorsskrivare. kassör av 2 a lönegraden och bokhållare;

reparatör ocli stationsförinan;

inierurbanlelefonist, stalionsbiträde och vaktmästare.»

Kommissionens förslag beträffande pensionsunderlagen har jag ansett

mig böra tillstyrka.

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande över kommissionens förslag

med anledning av den av styrelsen ifrågasatta uppdelningen av assistentoch

telegmfistgrupperna föreslagit, att å ena sidan assistent av de bada

lönegraderna och å andra sidan telegrafist av l:a och 2:a lönfegraderna

måtte tillsvidare bliva i pensionshänseende likställda. För egen del

ansluter jag mig härtill. Någon förändring i det av kommissionen

framlagda iörslaget till ändring av § 7 i avlöningsreglementet torde icke

behöva föranledas därav.

Departe
mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4:8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition JSIr 383.

Övriga änd- De av mig sålunda förordade ändringar och tillägg föranleda vissa

Telingsregk- förändringar i det utav kommissionen avgivna förslag till ändringar av

mentet. själva bestämmelserna i avlöningsreglementet. I samband därmed ber

s o mom. 2:o jag få nämna, att jag, efter framställning av telegrafstyrelsen, ansett

och ^ 18’ mig böra vidtaga några mindre jämkningar i den fördelning av vissa

avlöningsbelopp i lön och tjänstgöringspenningar, som framgår av kommissionens

förslag till ändrad lydelse av § 3 mom. 2:o i reglementet.

Likaledes ber jag särskilt få erinra, att efter den av mig förordade

uppdelningen av assistent- och telegrafi stgrupperna i två lönegrader §.

18 i reglementet bör upphävas.

s 4 mom. Telegrafstyrelsen har emellertid ifrågasatt ännu eu ändring i kom
1''°-

missionens förslag rörande avlöningsreglementet, nämligen beträffande

sättet för de icke provisionsberättigade befattningshavarnas omnämnande

i § 4 mom. l:o samt i de vid avlöningsreglementet fogade

allmänna grunder till avlöningsförhöjning för ifrågavarande tjänstemän.

För närvarande äro de olika tjänsterna hänförda till underavdelningarna

»inom styrelsen», »vid linjedistrikten», »vid stationerna» och »vid verkstaden».

Styrelsen har nu, av skäl som i dess utlåtande närmare angivas,

förklarat sig anse, att tjänstemännen böra i avlöningsreglementet

upptagas i en enda följd, och har styrelsen i ett förslag till ändringav

reglementet i nu ifrågavarande delar ävensom i sitt förslag till stat

för driftkostnader låtit denna mening komma till tillämpning.

Telegrafstyrelsens förslag härutinnan har jag ansett mig böra tillmötesgå,

enär en sådan förändring skulle medföra den praktiska innebörden,

att en och samma befattning därigenom skulle behöva upptaga*

allenast en gång, under det att för närvarande vissa befattningar uppräknas

flera gånger.

Jag ber emellertid få göra det uttalandet, att förändringen uteslutande

måste anses hava karaktär av en lämplighetsåtgärd och att

förändringens genomförande icke får i någon mån åberopas emot ett

eventuellt införande av något nytt system för avlönande av telegrafpersonalen,

t. ex. genom att bestämma särskilda avlöningsskalor för

styrelsens personal och för övriga tjänstemän inom verket.

I sammanhang med nyssberörda fråga har telegrafstyrelsen erinrat

om, att då styrelsen, med användande av redan förefintlig befogenhet

därutinnan, förflyttar en tjänsteman från en ort till en annan, utan att

tjänstemannen därom gjort framställning, skall dylik befattningshavare

äga uppbära ersättning för flyttningskostnaden med belopp, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, och har styrelsen ifrågasatt, huruvida det fort
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383-

farande kunde anses nödigt, att fråga om utbetalande av flyttningsersättning

i dylikt fall skulle underställas Kungl. Maj:t eller om ej

dylika frågor kunde slutligen avgöras av styrelsen själv. Då emellertid

för närvarande icke förefinnas några närmare bestämmelser om de kostnader,

som skola ersättas, samt 1915 års kommission lär hava under

prövning frågan om gemensamma bestämmelser i detta ämne för bland

annat kommunikationsverken, synes det mig vara lämpligast, att rätten

att slutligen avgöra frågan om utbetalande av flyttningsersättning i

nyss angivna fall fortfarande förbehålles Kungl. Maj:t.

Såsom jag redan nämnt, är det min avsikt att föreslå vissa ändringar

i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket i ämnen,

som icke blivit av 1915 års kommission berörda i dess betänkande.

Till en början ber jag då att få erinra om det av mig i det före- § 4mom.4:o

gående antydda, vid anmälan av frågan om reglering av löneförhållandena

vid statens järnvägar närmare utvecklade förslaget, att möjlighet

skulle beredas för Kungl. Maj:t att ej blott, såsom redan för närvarande

kan ske, för förvärvande utan även för bibehållande i tjänst av viss

särskilt kvalificerad person tilldela denne en för befattningen förekommande

högre avlöning än han enligt de allmänna bestämmelserna skulle

äga uppbära. För vinnande av nämnda ändamål beträffande telegrafverket

bör § 4 mom. 4:o i avlöningsreglementet givas en i viss mån förändrad

och vidare avfattning.

1 § 6 mom. 8:o är för närvarande stadgat, bland annat, att det g ömom.8:e

skall ankomma på telegrafstyrelsens prövning, huruvida vid förordnande

å annan ort än placeringsorten den vikarierande bör tilldelas traktamente,

motsvarande högst en femtedel av det vid resor enligt resereglementet

tjänstemannen tillkommande dagtraktamente. Motsvarande

bestämmelse förefinnes även i avlöningsreglementet för tjänstemän vid

postverket.

Enär ifrågavarande begränsning av traktamentet visat sig vara

alltför snäv, har jag tidigare i dag föreslagit, att sistnämnda bestämmelse

måtte för postverkets vidkommande ändras på sådant sätt, att det skulle

ankomma på generalpoststyrelsens prövning, huruvida tjänsteman vid

förordnande av nyss angiven beskaffenhet må åtnjuta traktamente enligt

av Kung], Maj:t utfärdade bestämmelser. Enahanda skäl torde böra

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 343 käft. (Nr 383.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

§ 14-

50 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383,

föranleda en liknande omarbetning av förevarande bestämmelse i av-;

löningsreglementet för telegrafverkets tjänstemän. i , ;

Enligt bestämmelse i § 14 i avlöningsreglementet må kassör å

linjedistriktsbyrå och vid verkstaden komma i åtnjutande av felräkningspenningar

med 200 kronor för år räknat.

Telegrafstyrelsen har nu i sitt utlåtande* under hänvisning till den

betydliga ökningen i nämnda institutioners kassor, ifrågasatt, att felräkningspenningar

måtte tillkomma ifrågavarande kassörer med ett till

400 kronor förhöjt årligt belopp.

Häremot har jag intet att invända.

Telegrafstyrelsen har ävenledes framhållit, att vissa ändringar

påkallades i avlöningsreglementet bland annat för att bringa detsamma

i överensstämmelse med olycksfallsförsäkringslagen. Dessa ändringar

har jag emellertid ansett böra tillsvidare anstå, helst som motsvarande

ändringar torde böra vidtagas jämväl i avlöningsbestämmelserna för

vissa andra närstående verk.

Beträffande grunder för erforderliga övergångsbestämmelser samt

tiden för löneregleringens ikraftträdande tillåter jag mig att hänvisa

till vad jag tidigare i dag vid anmälan av frågan om reglering av löneförhållandena

för statsbanepersonalen därom anfört. Vid meddelande

av övergångsbestämmelser torde även böra beaktas vad telegrafstyrelsen

anfört i fråga om fortsatt beredande av en undantagsställning för de

assistenter, som vunnit inträde i telegrafverket före år 1908.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels, med upphävande av bestämmelsen i § 18 i gällande avlöningsreglemente

för tjänstemän vid telegrafverket, besluta sådan ändring av

nämnda reglemente, som framgår av bifogade förslag till kungörelse i

ämnet;

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överensstämmelse

med de av mig omnämnda grunder, utfärda nödiga bestämmelser

i fråga om övergång på ny stat för den personal, som antagits

i ordinarie tjänst före den nya lönestatens trädande i kraft.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet avlåtas

till riksdagen av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

-Y-.v:.; iiiv iy; i Ur protokollet:

n Fredric Hawerman.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Bilaga.

Förslag

till

nådig kungörelse angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för

tjänstemän vid telegrafverket den 11 oktober 1907.

§ 3.

l:o) Till-------------------

-— — — — — — — — — —--— — — — — — kronor.

2:o) Till icke provisionsberättiqad tjänsteman utgår avlöning enligt

följande avlöningsskala med däri angivna årliga belopp:

;

Klass

Lön

Tjänst- |

görings- penningar

Summa

avlöning

Klass

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

avlöning

i...............

5,700

3,800

9,500

15...............

2,100

1,000

3,100

! 2...............

5,400

3,600

9,000

16...............

1,900

900

2,800

5,100

4,800

3,400

3,200

8.500

8,000

7.500

17...............

1,700

1,600

800

2,500

1 I.::::::...:..

18...............

650

2,250

1 5..............

4,500

3,000

19...............

1,500

600

2,100

6................

4,200

2,800

7,000

20...............

1,440

510

1,950

7...............

3,900

2,600

6,500

21...............

1,350

450

1,800

8...............

3,600

2,400

6,000

22...............

1,240

410

1,650

9...............

3,300

2,2<K)

5,500

23...............

1,130

370

1,500

10...............

3,060

2,040

5.100

24 ..............

1,040

340

1,380

11...............

2,825

1,875

4,700

25...............

1,000

320

1,320

12...............

13 ...............

14 ...............

2,600

2,450

2,250

1,700

1,450

1,250

4,300

3,900

3,500

26...............

950

310

1,260

|

B o) Till provisionsberättiqad tjänsteman utgår, förutom den i § 5

bestämda uppbördsprovision, lön enligt följande löneskala med däri angivna

årliga belopp:

Klass

Lön

Klass

Lön

j

5,000

9 .............................................

2,600

2 .. ..........

4,600

10 ...........................................

2,400

3

4,200

11 .............................................

2,200

4 .............................................

3,800

12 ............................................

2,000

5 .. ........

3,400

13 ............................................

1,800

6 .............................................

3,200

14 ............................................

1,650

7 ............■■................................

3,000

15 .............................................

1,500

8 ...........................................

2,800

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kuntjl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

4:o) Såsom telegrafinspektör förordnad tjänsteman äger att, mot

avstående av samtliga honom på den ordinarie tjänsten tillkommande

avlöningsförmåner, uppbära arvode till belopp, som i staten för telegrafverkets

driftkostnader angives.

5:o) Till

§ 4.

l:o) Avlöning åtnjutes av icke provisionsberättigad tjänsteman enligt

följande reglering:

Lägsta avlöning

Högsta avlöning

Klass

Kronor

Klass

Kronor

Byråchef...........................................................

3

8,500

_

1

9,500

_1

Professor ........................................................

4

8,000

—

3

8,500

—

Byråljäustemän av l:a lönegraden........................

8

6,000

—

5

7.500

—

» » 2:a »

11

4,700

—

8

6,000

—

Linjedirektör......................................................

6

7,000

_

3

8,500

_

Linjeingenjör......................................................

9

5,500

—

6

7,000

—;

Verkstadsingenjör ............................................

9

5.500

—

6

7,000

—

Kontorsclief ......................................................

12

4,300

_

7

6,500

Inköpschef.......................................................

12

4,300

—

8

6,000

-

Kontrollör av l:a lönegraden ..............................

12

4,300

—

8

6,000

-!

Radiokommissarie................................................

12

4,300

—

8

6,000

—

Ingenjörsassistent................... ...........................

13

3,900

—

9

5,500

—!

Kontrollör av 2:a lönegraden ..............................

13

3,900

—

9

5,500

—

Assistent » l:a » ..............................

15

3,100

—

11

4,700

—

Muterialförvaltare ...............................................

16

2,800

_

12

4,300

_

Assistent av 2:a lönegraden.................................

17

2,500

—

12

4,300

-!

Ritare .............................................................

17

2,500

—

13

4,300

-•

Förrådsbokhållare .............................................

17

2,500

—

13

3,900

—

Verkmästare ......................................................

17

2,500

13

3,900

Linjemästare......................................................

20

1,950

—

15

3,100

—

Linjeförman ......................................................

22

1,650

—

18

2,250

_

Radiotelegrafist ................................................

22

1,650

_

18

2,250

_

Reparatör av l:a lönegraden ..............................

23

1,500

19

2,100

—

» » 2:a » ..............................

25

1,320

_

21

1,800

_

Slalionsförman................................................

25

1,320

_

21

1,800

_

Stalionsbiträde...................................................

26

1,260

—

22

1,650

_

Vaktmästare hos telegrafstyrelsen ........................

26

1,260

—

22

1,650

—1

Katalogredaktör..............................................

17

2,500

_

15

3,100

_

Telegrafist av l:a lönegraden ...........................

18

2,250

—

15

3.100

-’

Kassör » l a » ...........................

21

1,800

_

16

2,800

_''

Telegrafist » 2:a » ...........................

21

1,800

16

2 800

_1

Vakt/öreståndare .............................................

21

1,800

16

2,800

_1

Kassör av 2:a lönegraden .................................

22

1,650

—

18

2,250

_i

Bokhållare ......................................................

23

1,500

—

19

2,100

_i

Kontorsskrivare................................................

23

1,500

—

19

2,100

__

Rikstelefonist ...................................................

24

1,380

—

21

1,800

—

De -

kronor.

Anm. De befattningar, smil »ro angivna med

kursiv stil, iiro avsedda

att i regel innehavas

UV

kvinnliga tjensteman.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383

2ro) Lön åtnjutes av provisionsberättigad tjänsteman enligt följande

reglering:

Lä

^sta lön

Högsta lön

Klass

Kronor

Klass

Kronor

Telefondirektör .

j Telégrafdirektör

av l:a lönegraden .................................

*

3,800

—

1

5,000

—

»

» 2:a » ...............................

5

3,400

—

2

4.600

Kommissarie

» l:a » .................................

5

3,400

—

3

4,200

»

» 2:a » .................................

7

3,000

—

4

3,800

»

» 3: e » .................................

8

2,800

—

5

3,400

»

» 4:e » .................................

9

2,600

—

6

3,200

—

i Kommissarie av o:e löneqraden..................................

15

1 500

—

10

2,400

_

» »

6’.e » .................................

15

1,500

—

12

2,000

_

« »

7:e » ..............................

15

1,500

—

13

1,800

-

Anm. De befattningar, som äro angivna med kursiv stil, äro avsedda att i regel innehavas av

kvinnliga tjänstemän.

3:o) Uppflyttning — — — — — — klass.

4:o) Undantagsvis må, när telegrafverkets intressen så oundgängligen

fordra, Kungl. Maj:t kunna, för förvärvande eller bibehållande i

tjänst av särskilt kvalificerad person, tilldela befattningshavare avlöning

eller lön efter högre klass än den, vartill han enligt förut angivna

grunder eljest skulle vara berättigad, dock icke i något fall med högre

belopp än som svarar mot den för befattningen bestämda slutavlöning

eller slutlön; börande varje sådant undantag ävensom skälen för detsamma

angivas i näst därefter avgivna statförslag.

5:o) Telegrafstyrelsen äger tilldela den, som konstitueras till reparatör

av l:a eller 2:a lönegraden eller till linjeförman, avlöning efter sådan

för befattningen gällande avlöningsklass, att hans sammanlagda avlöningsförmåner

för år räknat icke komma att understiga, utan motsvara eller,

därest full motsvarighet ej kan ernås, så nära som möjligt överensstämma

med den årsinkomst, han vid tiden för övergången på ordinarie stat

skulle, om han i stället kvarstått såsom icke ordinarie, hava åtnjutit

på grund av gällande prislista å avlöningar till arbetare vid telegrafverkets

linjedistrikt.

Reparatör — — — — — — i fråga.

§ 5.

Föreståndare för telegraf- eller centraltelefonstation äger uppbära

provision å vid stationen influten uppbörd av telegramporto-, telefonabonnemangs-

och inträdesavgifter samt telefonsamtalsavgifter med:

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

2 Va procent av den del av uppbörden, som ej för år överstiger

30,000 kronor;

1 procent av den del av uppbörden, som överstiger 30,000 men

ej 100,000 kronor;

Va procent av den del av uppbörden, som överstiger 100,000

men ej 500,000 kronor; samt

Vio procent av den del av uppbörden, som överstiger 500,000 kronor.

Provisionsbeloppet för år räknat må dock icke för någon stationsföreståndare

understiga här nedan angivna belopp, vadan av provisionsanslaget

må, utöver ovan angivna procentbelopp, utgå vad som tilläventyrs

erfordras för att fylla denna minimiprovision.

Minimiprovisionen utgör:

för telefondirektör ........................................................

» telegrafdirektör av l:a lönegraden .......................

o.

:a

2.400 kronor

kommissarie

»

»

>5

kommissarie av

» l:a

» 2:a

» 3:e

» 4:e

5:e lönegraden

6:e »

7:e

2,000 »

1,800 »

1,400 »

900 »

700 >

600 »

§ 6.

f ör åtnjutande av arvode eller i stat uppförd avlöning och därtill

hörande förhöjning efter viss tids fortsatt innehavande av befattning

gälla, med undantag beträffande telegrafifullmäktige, följande bestämmelser:
l:o)

Tjänsteman-------härför.

2:o) Med — — — — — — nödigt.

3:o) Har generaldirektören, verkstadsdirektören eller telegrafinspektör

beviljats ledighet och vikarie förordnats, beror på prövning

av Kungl. Maj:t, huru stor del av arvodet må till vikarien avstås.

4:o) Tjänsteman — — — — — — pensionsinrättning.

5:o) Den — — — — — — uppbördsprovision.

6:o) Tjänsteman — — — — — — skäligt.

7:o) Därest — — — — — månader.

8:o) Tjänsteman------befattning.

Erfordras — — — — — — — — avlöning.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383-

Erfordras--------uppbörd.

På telegrafstyrelsens prövning ankommer, huruvida tjänsteman

under tjänsteutövning å annan ort än stationeringsorten må komma i

åtnjutande av traktamente enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

9:o) En--— — — — grunder.

§ 7-

l:o) Rätt — — — — — — bestämmelser.

2:o) Generaldirektör — — — — — — inrättning.

3:o) För övriga tjänstemän skall pensionsunderlag beräknas till

följande belopp:

5,850 kronor för byråchef och professor;

5.250

4.850

4,450

4.250

4.150

3.850

3.550

3.250

2,950

2.750

2.550

2.150

2,050

1.850

1.750

1,550

1,450

1,350

linjedirektör, telefondirektör och telegrafdirektör av

l:a lönegraden;

byråtjänsteman av l:a lönegraden och telegrafdirektör

av 2:a lönegraden;

kommissarie av l:a lönegraden;

linjeingenjör och verkstadsingenjör;

byråtjänsteman av 2:a lönegraden och kontorschef;

inköpschef, kontrollör av l:a lönegraden, radiokommissarie

och kommissarie av 2:a lönegraden;

ingenjörsassistent, kontrollör av 2:a lönegraden och

kommissarie av 3:e lönegraden;

kommissarie av 4:e lönegraden;

materialförvaltare, assistent och ritare;

verkmästare;

förrådsbokhållare;

linjemästare;

kommissarie av o:e lönegraden;

katalogredaktör och kommissarie av 6:e lönegraden;

linjeförman, radiotelegrafist, kassör av l:a lönegraden,

telegrafist, vaktföreståndare och kommissarie av 7:e

lönegraden;

kassör av 2:a lönegraden, bokhållare och kontor sskrivare;

reparatör och stationsförman;

stationsbiträde, vaktmästare och rikstelefmist.

4:o) Pesinon — — — — — — medel.

5:o) Rätt att komma i åtnjutande av hel pension inträder:

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

a) för manliga tjänstemän vid uppnådda sextiofem levnads- och

trettiofem tjänstår, dock att sådan rätt inträder:

för tjänstemän i telegrafstyrelsen vid sextiosju levnads- och trettiofem

tjänstår;

för linjemästare, linjeförmän och reparatörer vid sextio levnadsoch

trettiofem tjänstår;

för verkmästare vid sextio levnads- och trettio tjänstår;

b) för kvinnliga tjänstemän vid sextio levnads- och trettio tjänstår,

dock att sådan rätt inträder för rikstelefonister vid femtiofem levnads
-

och trettio tjänstår.

6:o) Skyldighet —------- tjänsten.

7:o) Vid — — — — — — inträde.

8:o) Rätt — — — — — — förverkad.

9:o) Tjänstår — — — — — — pensionsinrättning.

§ 8.

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gäng kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören, byråcheferna,

professorn och byråtjänstemän av l:a lönegraden envar under en och

en halv månad, linjemästare, linjeförman, reparatör, stationsförman,

stationsbiträde och vaktmästare envar under en halv månad samt

envar av övriga tjänstemän under en månad.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av vederbörande överordnade

myndighet bestämmes, begagna sig av semester.

§ 14.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anställda huvudkassören med 500 kronor

för år räknat;

kassör å linjedistriktsbyrå och vid verkstaden med 400 kronor,

likaledes för år räknat;

tjänsteman, som i regelbunden tjänstefördelning tjänstgör i kassan

vid telegraminlämning, med en halv procent av därstädes kontant inbetalda

telegram avgifter, efter fördelning mellan samtliga nu nämnda

tjänstemän vid stationen;

å station särskilt anställd kassör eller, om sådan tjänsteman ej

finnes, stationsföreståndare med en tiondels procent av influtna teleBilmng

Ull riksdagens protokoll, 1918. 1 samt. ''148 käft. (Nr 883.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Kungl. Majis nåd. proposition Nr 383.

fonabonnemangs-, inträdes- och samtalsavgifter, dock högst 400 kronor

för år räknat; ägande telegrafstyrelsen att till tjänsteman, som enligt

styrelsens uppdrag tjänstgör såsom biträdande kassör å station med

minst 600,000 kronors telefonuppbörd, utbetala felräkningspenningar

med högst 200 kronor för år räknat.

Felräkningspenningar utgå alltid till den, som bestrider tjänsten.

§ 16.

l:o) Fri bostad uti telegrafverkets egna eller för ändamålet förhyrda

lägenheter jämte fri uppvärmning och belysning eller ock hyresbidrag

med högst 600 kronor för år må tillkomma kommissarie av

5:e, 6:e och 7:e lönegraderna ävensom, enligt telegrafstyrelsens bestämmande,

föreståndare för större växelstation.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i varje särskilt fall bestämma,

huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå, ävensom

beloppet av berörda bidrag.

2:o) Till verkmästare, linjemästare, linjeförman, radiotelegrafist,

reparatör, stationsförman, stationsbiträde och vaktmästare utgår hyresbidrag,

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder, med minst femton,

högst trettio procent av avlöningen.

3:o) Förmånen av fri bostad eller hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ 17-

Tjänsteman, som icke är berättigad till uppbördsprovision, äger att,

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder, uppbära dyrortstillägg med

högst femton procent av avlöningen, dock med iakttagande av att för

manlig tjänsteman, vars avlöning överstiger 3,000 kronor, dyrortstillägg

ej må beräknas å högre belopp än 3,000 kronor samt för kvinnlig

tjänsteman, vars avlöning överstiger 1,500 kronor, ej å högre belopp

än 1,500 kronor.

Generaldirektör och verkstadsdirektör må icke åtnjuta dyrort.stillägg.

Dyrortstillägg fördelas i lön och tjänstgöringspenningar i samma

proportion som avlöningen; dock skola minst två tredjedelar därav

anses såsom lön.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1919.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna grunder

tni

avlönings- respektive löneförhöjning

s. 60 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

60

Allmänna grunder till avlöningsförhöjning

Klass.................................

Avlöning, kronor ...............

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Uppflyttning i högre klass kan äga rum,

26

25

24

23

22

21

20

19

18

1,260

1,320

1,380

1,500

1,650

1,800

1,050

2,100

2,250

Byråchef..........................................

8,500

Professor ..................................

8,000

—

_

_

_

_

_

_

_

—

| Byråtjänstemän av l:a lönegraden ......

6,000

—

—

—

—

—

—

—

—

—

» » 2:a » ......

4,700

—

—

—

—

—

—

—

—

—

i

Linjedirektör ..................................

7,000

_

_

j Linjeingenjör ..................................

5,500

—

—

—

_

—

_

—

_

—

Verkstadsingenjör..............................

5,500

_

_1''

_

_

_

_

_

_

—

Kontorschef ....................................

4,300

_

_

_

_

_

__

—

Inköpschef.......................................

4,300

_

_

_

_

_

_

—

Kontrollör av l:a lönegraden ..........

4,300

—

_

_

_

_

_

_

_

—

Radiokommissarie..............................

4,300

—

_

_

_

_

_

_

_

—

| Ingenjörsassislent..............................

3,900

—

—

_

_

—

_

_

_

Kontrollör av 2:a lönegraden ...........

3,900

—

—

—

_

—

_

—

_

i Assistent » l:a » ............

3,100

—

_

_

_

_

_

_

_

—

Materialförvaltare..............................

2,800

_

_

_

_

_

_

_

_

—

| Assistent av 2:a lönegraden...............

2,500

—

—

—

—

—

—

—

—

Ritare .............................................

2,500

_

_

_

_

_

_

—

Förrådsbokhållare ...........................

2,500

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Verkmästare ....................................

2,500

_

Linjemästare ....................................

1,950

—

—

—

—

—

_

_

3

3

Linjeförman ....................................

1,650

—

—

—

—

—

3

3

3

3

Radiotelegrafist............................

1,650

_

—

—

—

—

3

3

3

3

Reparatör av l:a lönegraden...............

1,500

—

—

—

—

3

3

3

3

» » 2:a » ...............

1,320

—

_

3

3

3

3

_

_

Stationsförman .................................

1,320

_

_

3

3

3

3

_

_

_

Stationsbi träde .................................

1,260

_

3

3

3

3

_

_

Vaktmästare hos telegrafstyrelsen ......

1,260

—

3

3

3

3

—

—

—

— !

Katalogredaktör ..........................

2,500

_

_

_

_

_

_

_

_

Telegrafist av T.a lönegraden .........

2,250

—

—

—

—

—

—

—

• -

- 1

Kassör » l:a » .........

1.800

—

—

—

—

—

—

3

3

3

Telegrafist » 2:a » .........

1,800

—

—

—

—

—

—

3

3

3

Vaktföreståndare ........................

1,800

—

—

—

—

—

—

3

3

3

Kassör av 2:a lönegraden ...............

1,650

—

—

—

—

—

3

3

3

3

Bokhållare ....................................

1,500

—

—

_

_

3

3

3

3

_ 1

Kontorsskrivare..............................

1,500

—

—

—

_

3

3

3

3

- |

Rikstelefonist .................................

1,380

—

—

—

3

3

3

—

—

—

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

61

för icke provisionsberättigad tjänsteman.

när avlöning enligt närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda antal år.

17

16

15

14

13

12

11

10

9

8

1

7

6

5

4

3

2

1

2,600

2,800

3,100

3,500

3,900

4,300

4,700

5,100

5,500

6,000

6,500

7,000

7,500

8,000

8,500

9,000

9,500

3

3 1

3

3

3

—

—

_

- 1

—

—

—

—

—

3

3

3

—

—

—

—

—

— j

-

3

3

3

3

3

3

—

—

—

- j

3

3

3

_

_

_

_

- j

—

—

—

—

—

3

3

3

3

3

—

—

—

—

—

— |

—

—

—

—

—

3

3

3

3

—

-

—

—

—

—

—

— •

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

_

_

—

_

— ;

—

—

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

-

—

—

—

— |

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

— |

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

—

__

—

—

—

— ;

'' —

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- ;

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

3

3

3

3

3

—

3

3

3

3

—

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

-•

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

-

3

3

3

Z

—

z

_

—

—

—

—

—

• -

i -

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

3

3

_

_

—

_

_

3

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

3

3

—

—

—

_

—

—

—

"

—

—

i —

—

—

—

—

—

—

_

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Knngl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Allmänna grunder till löneförhöjning

;

Begyn-

i

|

nelselön

Uppflyttning i högre klass

i

Klass ......................................................

15

14

13

1,500

1,650

1,800

Telefondirektör

Telegrafdirektör

av

l:a

lönegraden ................................................

j 3,800

-

!

»

»

2:a

» ..............................................

3,400

—

—

—

Kommissarie

»

l:a

» ..................... . .......................

3,400

—

—

—

»

»

2:a

» ................................................

3,000

—

—

»

»

3:e

» ................................................

2,800

—

—

»

»

4:e

» .............................................

2,600

—

_

Kommissarie

»

5.e

» ...............................................

1,500

—

3

3

»

»

6x

................................................

1,500

—

3

3

» 7.e

1,500 — 3 3

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

63

för provisionsberättigad tjänsteman.

kan äga rum, när lön enligt närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda antal år.

12

ii

10

9

9

8 i

7

6

i

5

4

3

2

1

2,000

2,200

2,400

2,600

2,800

3,000

3,200

3,400

3,800

4,200

4,600

5,000

—

—

.

3

3

3

—

—

—

_

— i

_

—

3

3

3

3

—

_

_

-

3

3

3

I

—

—

_

3

3

3

3

—

—

—

—

3

3

8

3

~ i

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-''

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

Tablå

över

nuvarande och föreslagna avlöningar.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1918. 1 samt. 343 käft.

(Nr 383.)

9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Telegrafverket.

Sammanlagda avlöningsbelopp.

Nuvarande avlöningsbelopp

Av departementschefen

föreslagna avlöningsbelopp

Befattningshavare

Billigaste ort

. .... .

Dyraste ort

Billigaste ort

Dyraste ort

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav-

löning

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav-

löning

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav-

löning

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav-

löning

I. Icke provisions-

berättigade tjänstemän.

(Fast avlöning jämte i före- kommande fall, hyresbidrag

och dyrortstillägg.)

j

A. Telegrafstyrelsen samt

linjedistrikten oeh

stationerna:

Byråchef*)..............................

- |

8,000

9,000

—

8,950

9,950

Professor1).............................

—

—

7,500

8,000

—

—

8,450

8,950

Byråtjänsteman av l:a lönegra-

6,450

7,950

den x)

—

—

4,600

7,000

—

—

» » 2:a » *)

—

—

3,400

6,000 1

—

—

5,150

6,450

Linjedirektör...........................

6,000

8,000

6,000

8,000

7,000

8,500

7,450

8,950

Linjeinaenjör .......................

4,600

6,500

4,600

6,500

5,500

7,000

5,950

7,450

Kontrollör av l:a lönegraden ...

3,800

5,500

4,250

5,950

4,300

6,000

4,750

6,450

Badiokommissarie ..................

3,800

5,500

4,250

5,950

4,300

6,000

4,750

6,450

Ingeniörsassistent1)..................

—

—

—

—

—

—

4,350

6,950

Kontrollör av 2:a lönegraden ...

3,400

5,000

3,850

5,450

3,900

5,500

4,350

5,950

Assistent av l a lönegraden......

—

—

—

—

3,100

4,700

3,550

5,150

» » 2:a » ......

1,800

3,800

2,070

4,250

2,500

4,300

2,875

4,750

Bitare1)...............................

—

—

—

—

—

—

2,875

4,750

Förrådsbokhållare ..................

1,800

3,400

2,070

3,850

2,500

3,900

2,875

4,350

Linjemästare2) ........................

1,950

3,300

2,175

3,905

2,535

3.850

2,828

4,450

Linjeförman ...........................

1,482

2,215

1,653

2,610

2,100

2,700

2,393

5,188

j Radiotelegrafist .....................

1,638

2,515

1,827

2,955

2,100

2,700

2,393

3,188

j Reparatör av l:a lönegraden ...

1,320

1,950

1,479

2,348

1,850

2,450

2,175

2,965

» » 2:a »

1.210

1,750

1,392

2,175

1,670

2,150

1,914

2,610

Stationsförman........................

1,326

1,915

1 1,479

2,175

1,716

2,250

1,914

2,610

Stationsbiträde........................

1,150

1,630

1,305

2,001

1,560

1,950

1,827

2,393

Vak 1 masta re R ........................

—

—

1,140

1,650

—

—

1,827

2,393

j Katalogredaktör ‘)..............

—

—

1,800

2,400

—

—

2,725

3,325

Teleyrafist av la lönegraden

—

—

—

—

2,250

3,100

2,475

3,325

j Kassör av l:a lönegraden......

1,260

2,100

1,419

2,325

1,800

2,800

2,025

3,025

j Telegrafist ...........................

1,260

2,100

1,449

2,325

1,800

2,800

2,025

3.025

[ Vaktföreståndare ..................

1,260

2,100

1,449

2,325

1,800

2,800

2,025

3,025

Kassör av 2 a lönegraden......

1,140

1,800

1,311

2,025

1,650

2,250

1,875

2,475

| Bokhållare ..........................

1,020

1,650

1,173

1,875

1,500

2,100

1,725

2,325

i Kontorsskrivare1)..................

—

—

1,260

1,950

—

—

1,725

2,325

j Rikstelefonist ........................

960

1,380

1,104

1,587

1,380

1,800

1,587

2,025

1) Tillhör telegrafstyrelsen.

2) De för linjernastare å billigaste ort angivna beloppen hänföra sig till de billigaste orter, varest

linjemästave av l:a lönegraden för närvarande äro placerade.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

67

Befattningshavare

Nuvarande

avlönings-

belopp

Av departe- mentschefen

föreslagna

avlönings- belopp

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav-

löning

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav-

löning

B. Verkstaden:

Verkstadsingenjör ........................

4,600

6,500

5,800

7,300 |

Vcrkstadspersonal finnes lör

Kontorschef .................................

8,400

6,000

4,600

6,800 i

närvarande placerad alle-

Inköpschef...................................

3,800

5,500

4,600

6,300

nast vid Nynäs, varest

Materialförvaltare...........................

2,100

4,200

3,080

4,600

dyrortstillägg utgår med

Verkmästare .................................

2,700

4,400

3,500

4,950

10 procent d den fasta

Kassör av l:a lönegraden............

1,386

2,250

1,950

2,950

avlöningen.

II. Provisionsberättigade

tjänstemän.1)

(Fast avlöning och miuimi- provision.)

Telefondirektör..............................

8,850

5,050

6,200

7,400

Telegrafdirektör av l:a lönegraden...

3,850

5,050

6,200

7,400

» » 2:a »

3,450

4,650

5,800

7,000

Kommissarie » l:a »

3,450

4,250

5,800

6,600

» » 2:a »

3,050

3,850

5,000

5,800

Dessa avlöningar utgå obe-

» » 3:e »

2,850

3,450

4,600

5,200

roende av placeringsorten.

» » 4:e »

2,650

3,250

4,000

4,600

Kommissarie » öe » 2)...

1,500

2,250

2,400

3,300

» » 6:e » 2)...

1,500

1,950

2,200

2,700

» » 7:e » !)...

1,500

1,800

2,100

2,400

Amu. De befattningar, som äro angivna med kursiv stil, äro avsedda att i regel innehavas av

kvinnliga tjänstemän.

x) De i tabellen angivna avlöningsbeloppen torde åtminstone för föreståndare å större stationer

komma att i de flesta fall överskridas, därigenom att uppbördsprovisionen överstiger de belopp, som den

garanterade minimiprovisionen angiver.

2) Kommissarier av 5:e—7:e lönegraden åtnjuta, utöver de angivna avlöningsbeloppen, fri bostad

jämte uppvärmning och belysning eller ock kontant ersättning härför. Den kontanta ersättningen utgår för

närvarande med högst 300 kronor och skulle enligt departementschefens förslag komma att uppgå till

Högst 600 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Bilaga.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 25 mars 1918 bär Eders Kungl. Maj:t anbefallt

telegrafstyrelsen att före den 7 april 1918 avgiva underdånigt utlåtande över ett av

1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser vid kommunikationsverken

med flera verk den 20 mars 1918 avgivet betänkande angående reglering

av löneförhållandena vid telegrafverket med flera verk att tillämpas i avvaktan på

avgörandet av frågan om införandet av gemensamma avlöningsbestämmelser vid de

ifrågavarande verken. Till åtlydnad härav får telegrafstyrelsen, med återställande

av resolutionen, härmed avgiva följande underdåniga utlåtande, i vilket dock på grund

av den knappa tid, som stått styrelsen till buds för betänkandets granskning och

avfattandet av styrelsens anmärkningar mot detsamma, icke kunnat framläggas alla

de synpunkter, som enligt styrelsens förmenande bort komma till övervägande vid

bedömandet av kommissionens förslag. f*gö*r
Innan

styrelsen ingår på granskning av kommissionens betänkande, tillåter

sig styrelsen omnämna, att, så snart det åt kommissionen lämnade särskilda uppdrag,

till vars fullgörande det förevarande betänkandet avgivits, blivit för styrelsen bekant,

styrelsen lät sig angeläget vara att till kommissionen, där telegrafverket i motsats

mot postverket och statens järnvägar icke hade någon i verkets alla detaljer och

förhållanden initierad representant, skriftligen framföra såväl några av de allmänna

synpunkter, som styrelsen för sin del ansåge böra beaktas vid fullgörandet av kommissionens

uppdrag, som ock uppgift å de avlöningsbelopp, vilka styrelsen funnit

böra bestämmas vid den avsedda provisoriska löneregleringen för telegrafverkets

tjänstemän. Efter det sedermera telegrafstyrelsen i slutet av förra året fått under

hand taga del av de förslag i avseende å avlöningarna för telegrafverkets tjänstemän,

som kommissionen ärnade framlägga, samt styrelsen därvid funnit, att kommissionen

endast i ringa mån beaktat de av styrelsen förut framhållna synpunkterna och kraven

rörande avlöningarna, lät styrelsen för kommissionen skriftligen framhålla de mest

påtagliga bristerna i dess förslag i syfte att ernå åtminstone några jämkningar däri

i de fall, då telegrafverkets intressen blivit i upprörande grad lämnade åsido eller

eftersatta i jämförelse med de övriga av kommissionen behandlade verk, vilkas

intressen kunnat bevakas av deras egna representanter. Beklagligtvis måste telegrafstyrelsen

konstatera, att förslagen i det nu föreliggande betänkandet, i vilket visserligen

några förbättringar utöver vad kommissionen tidigare haft för avsikt att föreslå

vunnit plats, allt fortfarande dock äro, åtminstone för telegrafverkets vidkommande,

synnerligen otillfredsställande och, trots kommissionen under mera än två års tid

sysselsatt sig med sin huvuduppgift — utarbetandet av gemensamma avlöningsbestämmelser

för de åsyftade verken — bära allt för tydliga spår av att vara upp
-

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

gjorda utan närmare kännedom om de förhållanden, under vilka telegrafverket arbetar,

och utan allvarlig strävan att söka göra det bästa möjliga av det åt kommissionen

lämnade uppdraget. Då kommissionen, enligt vad å sid. 18 anföres, själv

funnit, att »omständigheter av olika slag» synts alltmera oavvisligt kräva åstadkommande

snarast möjligt av eu verklig löneförbättring för de stora grupper av

statstjänstemän det här gäller, och då avfattningen av det på grund av ett dylikt

motiv sedermera åt kommissionen lämnade uppdraget, sådant det framgår av betänkandet,

lämnat kommissionen ganska fria händer härutinnan, vill det synas, som

om kommissionen bort kunna under de sju månader den tagit på sig komma till ett

resultat, vilket ej, såsom det nu föreliggande, icke blott måste betecknas såsom eu

halvmesyr — vilket kommissionen med sin tolkning av uppdraget just synes hava

eftersträvat — utan till och med kan få utseende av en utmaning mot den hittills

lojalt tålmodiga personal av statstjänare, som dock trott sig hava anledning hoppas

att av kommissionens hand få emotse ett förslag till den beramade »verkliga löneförbättringen»

men nu i stället ställts inför utsikten att, medan kommissionen lugnt

fortsätter sina årslånga utredningar om de gemensamma avlöningsbestämmelserna,

avspisas med helt njuggt tilltagna förhöjningar av den ersättning, de erhålla för sitt

plikttrogna och till följd av tidsförhållandena såväl kvalitativt som kvantitativt

oerhört uppdrivna arbete i statens tjänst.

Man hade väntat, att kommissionen, som dock förklarat sig anse åstadkommandet

av en verklig löneförbättring snarast möjligt vara av oavvisliga krav påkallad,

skulle icke blott framlagt sina förslag i så god tid, att de kunnat vid nu pågående

riksdags början behandlas, utan även gjort sig till tolk för yrkande om löneförbättringens

omedelbara tillämpande redan under innevarande år. Då så icke skett

och telegrafstyrelsen val inser svårigheten av att utan sådant stöd av kommissionen

vinna gehör för ett yrkande i antydda riktning, i följd varav den löneförbättring,

som skulle kunna bliva av innevarande års riksdag beslutad, icke torde kunna bliva

gällande tidigare än från 1919 års ingång, har telegrafstyrelsen funnit sig böra göra

det uttalandet, att det, åtminstone från telegrafverkets synpunkt sett, skulle, framför

ett antagande av kommissionens förslag oförändrat, vara att föredraga, att kommissionens

förslag nu icke bleve föremål för annan åtgärd från statsmakternas sida än att

beslut fattades dels om uppdrag för särskilda sakkunniga att till framläggande vid

1919 års riksdags början utarbeta nytt förslag till lönereglering för telegrafverket,

statens järnvägar och vattenfallsverket — dessa tre tekniska affärsverk, vilka och

endast de böra jämföras med varandra och icke hopföras med andra icke-tekniska

ämbetsverk — dels ock om att i 1919 års riksstat upptaga driftkostnaderna för dessa

verk till sådant förslagsvis beräknat belopp, att den lönereglering, som av 1919 års

riksdag kan komma att beslutas, må kunna givas tillämpning från 1919 års ingång.

En sådan anordning skulle vara att förorda även av det skäl. att telegrafstyrelsen

i alla händelser måste så tidigt som möjligt under innevarande är utarbeta en genomgående

omläggning av distriktsförvaltningarna, vilken icke kan längre undanskjutas,

så vida ej .statens telefonverksamhet skall ohjälpligt köra fast. Då emellertid även

med ett dylikt tillvägagångssätt åtskilliga olägenheter — framförallt den fortvarande

ovissheten för personalen i avseende å dess avlöningsförhållanden samt den därav

framkallade fortsatta svårigheten med personalens rekrytering .skulle vara förknippade,

har telegrafstyrelsen under förhoppning att h*os statsmakterna vinna den

förståelse, som saknats hos kommissionen, ansett sig böra ingå i detaljgranskning

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

av kommissionens förslag och i samband därmed framlägga sina minimikrav rörande

avlöningarna. En del allmänna synpunkter torde dock först få här framföras.

Såsom av kommissionens historik inhämtas, äro de nu gällande avlöningarna

för telegrafverkets tjänstemän — frånsett de smärre jämkningar, som vidtogos år

1912 huvudsakligen för att rätta en del förbiseenden eller misstag, vilka icke

kunde undgås vid den genomgripande omdaning av telegrafverket, som år 1907

försöksvis beslutades — grundade på förhållandena inom telegrafverket vid 1905

års utgång eller således för mer än tolv år sedan. Under denna tidrymd har telegrafverket

varit statt i en oavbruten och synnerligen hastigt försiggående utveckling.

NågFa statistiska siffror till belysande härav torde få anföras:

år 1905 år 1917

Stolplinjers och kablars längd........................................ km. 23,561 34,530

Telefon- och telegrafledningars längd.......................... » 196,111 468,760

Telefonstationers antal .................................................... 1,380 3,332

Telegrafanstalters antal ............................................... 904 1,458

Telefonapparaters antal........................................... 81,994 236,596

Avgiftsbelagda telefonsamtals antal ............................ 6,842,000 32,670,000

Avgiftsfria » » ............................ 224,177,000 322,648,000

Telegrammens antal ....................................................... 2,920,000 7,040,000

Personalens antal ............................................................ 5,900 13,100

Från att år 1905 hava varit ett företag med ett disponerat kapital om

41.000. 000 kronor och en inkomst av 9,200,000 kronor utgör nu det av telegrafverket

disponerade kapitalet 137,000,000 kronor, dess inkomster under år 1917_yoro

35.000. 000 kronor och äro för år 1919 beräknade till 44,900,000 kronor. Överskottet

av verkets rörelse har stigit från 3,125.000 kronor år 1905 till 13,925,000

kronor år 1917.

De nu anförda siffrorna torde vara till fyllest för att ådagalägga, att den

gångna tidrymden av tolv år medfört en så genomgripande omvälvning inom telegrafverket,

att det icke kan förvåna, att personalen såsom vederlag för sitt därigenom

oerhört ökade arbete och såväl tekniskt som ekonomiskt ökade ansvar kräver

beaktande för sina anspråk på förbättrade avlöningsvillkor. Det går icke då att,

om ock såsom ett provisorium, vilket därjämte kan befaras bliva ganska långvarigt,

erbjuda en löneförbättring, som för det stora flertalet inskränker sig till några få

procents höjning av avlöningen, en höjning, så liten, att den sannerligen icke kan

verka sporrande på personalens arbetslust och duglighet utan säkerligen skulle av

densamma mottagas utan entusiasm såsom en motvilligt utdelad nådegåva.

Men telegrafstyrelsen måste tänka icke blott på den redan i tjänst varande

personalen utan även på möjligheten av att kunna rekrytera densamma med dugande

arbetskrafter. Redan nu, då man dock trott sig kunna ställa förbättrade framtidsmöjligheter

i utsikt, har det visat sig hart när omöjligt att förvärva nya arbetskrafter,

särskilt inom de områden, som kräva högre förutbildning, och gång efter

annan har telegrafstyrelsen även måst se skickliga män lämna telegrafverket för

övergående till enskild, bättre avlönad tjänst. Skulle kommissionens avlöningsförslag

bliva antaget och därmed utsikten till en verklig löneförbättring undanskjuten

på obestämd tid, bleve givetvis rekryteringen än svårare och avgången än större.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kanyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383-

Vad ovan sagts gäller verkets personal i dess helhet, men i alldeles särskild

grad ingenjörspersonalen. Såväl inom telegraf- som i synnerhet inom telefon- och

radioteknikens områden göras nya uppfinningar och utfinnas nya tillämpningsmetoder

i snabb följd. Telegraf- och telefonsystemen bliva allt mera komplicerade och kräva

följaktligen allt större teknisk skicklighet och erfarenhet hos dem, som skola utföra

och handhava desamma. Då på telegrafverket, med rätta, ställas stora krav på att

det skall följa med utvecklingen och även självt bidraga till densamma, måste verket

ock beredas möjlighet härtill genom att kunna draga till sig och behålla framstående

kapaciteter på det tekniska området, och man får då icke ställa sig betänksam mot

anvisandet av för ändamålet erforderliga, höjda avlöningar, vilka såsom avlöningar

icke spela någon roll i verkets budget, men för vilka verket kan erhålla tjänstemän,

på vilkas arbete och duglighet verkets egen ekonomi i det stora hela är i hög grad

beroende.

Nu anförda synpunkter synas visserligen icke hava varit helt främmande för

kommissionen, men de hava icke givits annat uttryck i kommissionens betänkande

än ett påpekande (sid. 33) av att nuvarande avlöningsbestämmelser möjliggöra att

för förvärvandet av nya, särskilt kvalificerade arbetskrafter tilldela vederbörande

vid anställandet i ordinarie tjänst en högre avlöning än den lägsta för befattningen

förekommande. Kommissionen förbiser emellertid, såväl att det kan möta svårigheter

att få nämnda undantagsbestämmelse tillämpad som ock att bestämmelsen i

fråga icke lämnar möjlighet att på nämnt sätt binda en i verket redan anställd

ordinarie tjänsteman eller att, enär de ordinarie tjänsternas antal bestämmas av

riksdagen, det kan vara nödigt att redan för extra ordinarie beställningar kunna

erbjuda lockande avlöningar.

Med det anförda har telegrafstyrelsen velat framhålla, att åtminstone för

telegrafverkets vidkommande kravet på en snar och verklig löneförbättring betingats

icke endast och icke väsentligast av den ökning i levnadskostnader, som kunnat

konstateras under tiden från gällande avlöningsstats fastställande och till krigsutbrottet.

Denna omständighet, jämte strävandet efter åstadkommandet av likformighet

i avlöningar även där ingen sådan är lämplig eller ens möjlig, synes

dock hava varit kommissionens enda ledstjärna vid fullgörandet av dess viktiga

uppdrag, och denna enda ledstjärna har dock icke kunnat visa kommissionen någon

annan väg än den att konstatera en »väsentlig stegring av levnadskostnaderna»

(sid. 21) men föreslå en oväsentlig höjning av tjänstemännens avlöningar. Fastmera

betingas en effektiv löneförbättring av den betydande och helt omvälvande

utveckling, som de tolv sista åren medfört. Hade denna synpunkt, som telegrafstyrelsen

sökt bibringa kommissionen, fått i någon mån göra sig gällande, skulle

för visso kommissionens förevarande förslag erhållit en helt annan innebörd. Det

är också främst från denna synpunkt sett. som telegrafstyrelsen här nedan kommer

att framlägga förslag, vilka visserligen betydligt avvika från kommissionens

men dock i likhet med dennas hava uteslutande karaktär av ett provisorium, avsett

att råda bot för svårigheterna under den närmaste tiden, och, enär vid deras

framställande ingen hänsyn tagits till den exceptionella levnadsfördyringen under

krigstiden, liksom kommissionens förslag förutsätta, att telegrafverkets tjänstemän

allt fortfarande skola komma i åtnjutande av samma tillägg till avlöningarna som

andra statstjänare.

Ett ytligt betraktande av kommissionens förslag till avlöningar för telegraf
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72 Kungl. Maj:ts nåd proposition Nr 383.

verkets tjänstemän bibringar lätt den uppfattningen, att ganska väsentliga förbättringar

blivit föreslagna. Det är särskilt två omständigheter, som medverka härtill:

borttagandet av en del låga begynnelseavlöningar — ett resultat, som telegrafstyrelsen

på ett sent stadium av kommissionens arbeten lyckades till viss grad uppnå

— samt införandet av dyrortstillägg även för högre befattningshavare. De sakkunniga,

som år 1907 framlade förslag till telegrafverkets nuvarande organisation

och i stort sett ännu gällande avlöningsnormer, föreslogo därvid mycket låga begynnelseavlöningar

samt många avlöningsförhöjningar, tätare och mindre i början

men därefter glesare och större. De utgingo härvid från de förutsättningarna, att

telegrafverkets tjänstemän skulle vid mycket unga år ernå ordinarie beställning

samt att telegrafstyrelsen skulle kunna tilldela varje tjänsteman efter skicklighet

och förtjänst en avlöning från den lägsta till den högsta å den för varje tjänstemannagrupp

fastställda löneskalan. Den förra av dessa förutsättningar har icke

kunnat upprätthållas och den senare blev icke av riksdagen godkänd. Härigenom

bortföll i själva verket varje skäl för bibehållandet av de låga begynnelseavlöningarna

inom telegrafverket i motsats mot inom andra statens verk. Ett första steg

i syfte att bättra den ofördelaktiga ställning i lönehänseende, som telegrafverkets

tjänstemän sålunda kommit att intaga vid jämförelse med tjänstemännen särskilt

vid övriga kommunikations verk, togs genom de år 1912 beslutade jämkningarna i

avlöningsreglementet. I känslan emellertid av svårigheten att, så kort tid efter det

att med år 1908 den nya löneregleringen trätt i kraft, kunna genomdriva mera betydande

ändringar i denna, nödgades man framgå med försiktighet, och full likställighet

mellan telegrafverkets och övriga kommunikationsverks tjänstemän blev ingalunda

en följd. I förslaget till 1912 års ändringar i avlöningsreglementet påpekades

också beträffande hart när varje tjänstebefattning, att jämkningarna skett med

så ytterlig försiktighet, att man städse bemödat sig om att allt fortfarande hålla

avlöningarna ganska betydligt under vad närmast motsvarande befattningshavare

inom andra kommunikationsverk uppbure i avlöning. Den särskilda delegation av

riksdagen, som granskade förslaget, innan det blev föremål för proposition, konstaterade

också, att nämnda synpunkt blivit över allt upprätthållen, och kunde därför

utan nämnvärd erinran förorda förslaget till antagande. Då nu efter ytterligare

sex års förlopp yppat sig tillfälle att taga ut det steg, som man kanske av allt för

stor försiktighet underlät år 1912. hade det synts telegrafstyrelsen såsom en självklar

sak, att så skulle genom kommissionens initiativ ske. Såsom nämnt, har telegrafstyrelsen

delvis lyckats förmå kommissionen därtill, men kommissionen har i

liera fall synbarligen missuppfattat syftet med de ovan nämnda jämförelser, som i

1912 års förslag anställdes mellan vissa grupper av tjänstemän inom telegrafverket

med motsvarande grupper befattningshavare inom andra kommunikationsverk. Det

förefaller, som om kommissionen rent av känt sig förpliktad att för de förra allt

jämt bibehålla lägre avlöningar än för de senare, ja, kommissionen har till och med

i fall, då 1912 års riksdagsdelegation framhållit, att dylik jämförelse synts böra ske

med en högre grupp befattningshavare inom annat verk, ändock utgått från den

för telegrafverkets vidkommande tjänstemannagrupp ofördelaktigaste jämförelsen.

Då det nu omnämnda bortskärandet av vissa låga begynnelseavlöningar alltså i och

för sig endast innebär en rättelse av tidigare begången orättvisa mot telegrafverkets

tjänstemän, bör den avlöningsförbättring, som därigenom uppkommer, icke betraktas

såsom en särskild förmån för telegrafverkets tjänstemän utöver vad andra verks

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Majits nåd. proposition Nr 383.

tjänstemän skulle genom kommissionens förslag vinna. Och dock har kommissionen

(sid. 36) framställt förslag om att för telegrafverkets tjänstemän, och endast

för dessa, den allmänna huvudregeln att de nya bestämmelserna skulle omedelbart

tillämpas, så som om de varit gällande under varje tjänstemans hela ordinarie

tjänstetid, icke skulle bliva gällande. Därigenom har kommissionen också lyckats

betaga verkan för de nuvarande befattningshavarna av de långa avlöningsskalornas

förkortande. Detta givande med ena handen och tagande med den andra förefaller

så orimligt och torde vara så enastående, att det allenast synes behöva påpekas

för att underkännas av Eders Kungl. Maj:t, som enligt kommissionens hemställan

skulle hava att meddela erforderliga bestämmelser i fråga om övergång på ny stat

för personalen. För annat verks vidkommande har kommissionen i samma andedrag

föreslagit den nämnda huvudregelns tillämpande i alldeles samma fall, då den

icke skulle komma telegrafverkets tjänstemän till godo. Det anförda motivet för

detta skoningslösa förfaringssätt gent emot telegrafverkets tjänstemän — att icke

en yngre tjänsteman skulle gynnas mera än en äldre — är ingalunda hållbart, ty

kommissionen lärer i sin avoghet mot telegrafverkets tjänstemän icke kunna hindra,

att en tjänsteman, som dagen efter ikraftträdandet av kommissionens förslag utnämnes

till ordinarie tjänst, omedelbart får tillträda den begynnelseavlöning, som

enligt kommissionens förslag skulle vara gällande för nuvarande tjänstemän med

tre, sex, ja i vissa fall ända till nio tjänstår. Det må icke förvåna, att telegrafstyrelsen

måste uttala så skarp förkastelsedom över ett förslag till avlöningsförbättring,

som i så många hänseenden ställer telegrafverkets tjänstemän på ett

annat och lägre plan än de andra verkens, och att det, om ock för sent, måste

beklagas, att telegrafverket saknat en insiktsfull representant inom kommissionen.

Telegrafstyrelsen framhöll här ovan, att även förslaget om införande av dyrortstillägg

till högre tjänstemän kunde bidraga till en vilseledande uppfattning om

att kommissionens förslag innebure en avsevärd löneförbättring. Det bör då erinras,

dels att en dylik förmån endast kommer dem till godo, som äro placerade å

dyrort, under det att de andra bliva utan denna förbättring i avlöning, dels ock

att kommissionen, då den ansett dyrortstillägg böra tillkomma även tjänstemän med

högre avlöningar, härav bort draga den konsekvensen, att dyrortstilläggets maximibelopp

böra höjas för att i nämnvärd mån verka utjämnande mellan å orter av olika

dyrhet placerade tjänstemän. Kommissionen har emellertid bibehållit de nuvarande

maximibeloppen, vilka äro beräknade för avlöningar å högst 1,500 kronor till

kvinnlig och 3,000 kronor till manlig tjänsteman och alltså utgå med högsta belopp

av 150 respektive 300 kronor å ort med 10 procent dyrortstillägg samt 225

respektive 450 kronor å ort med 15 procent dyrortstillägg. Telegrafstyrelsen har

påpekat för kommissionen, att dessa belopp givetvis måste höjas i och med det att

ortstillägg förklarats skola tillkomma tjänstemän med upp till 9,000 kronors avlöning,

men utan angivande av skäl har kommissionen motsatt sig detta, ehuru kommissionen

icke dragit i betänkande att för tjänstemän inom annat verk öka den

nuvarande inkvarteringsersättningen med ganska avsevärda belopp även i fall, där

den redan förut stigit så högt som till 2,000 kronor. För sin del anser telegrafstyrelsen,

att dyrortstilläggens maximibelopp böra fördubblas och således utgöra:

å ort med 10 procent ortstillägg 300 kronor för kvinnlig och 600 kronor för manlig

tjänsteman samt å ort med 15 procents ortstillägg 450 kronor för kvinnlig och

900 kronor för manlig tjänsteman. 1 detta sammanhang torde styrelsen få medBihang

till riksdagens protokoll 1313. 1 sand. 343 haft. (Nr 383.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kung!. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

dela, att den för närvarande icke ansett sig böra intaga någon från kommissionen

avvikande mening i avseende å storleken av föreslagna hyresbidrag för telegrafverkets

tjänstemän (sid. 132); dock måste styrelsen, med hänsyn därtill att kvinnlig

stationsföreståndare numera äger i likhet med linjeförman åtnjuta fri bostad om

två rum och kök jämte fri uppvärmning och belysning, påyrka, att sådan kvinnlig

stationsföreståndare, som icke kan erhålla denna förmån in natura, skall i stället

tilldelas hyresbidrag till samma belopp som linjeförman eller högst 600 kronor i

stället för av kommissionen (sid. 132) föreslagna 400 kronor, vilket sistnämnda belopp

synes helt godtyckligt valt. Styrelsen vill ej heller motsätta sig kommissionens

förslag (sid. 132, 134) om att grunderna för dyrortstilläggs och hyresbidrags

utgående hädanefter skola bestämmas av Eders Kungl. Maj:t i stället för såsom hittills

av styrelsen. .

Efter det kommissionen (sid. 30) omförmält, att den lagt sig vinn om att

icke göra större och andra ändringar beträlfande avlöningsklasserna än nödvändigt,

väcker det förvåning, att kommissionen likväl beträlfande telegrafverket funnit sig

böra (sid. 134—135) icke blott inlägga en ny avlöningsklass å 1,320 kronor utan

även utbyta de nio avlöningsklasserna 2,400 — 5,500 kronor mot elva, utgörande ett

nytt bevis för huru styvmoderligt telegrafverket blivit av kommissionen behandlat.

Telegrafstyrelsen yrkar, att den nya avlöningsklassen å 1,320 kronor måtte utgå

samt, för att göra minsta möjliga rubbning i kommissionens avlöningsskala i övrigt,

de två klasserna å 1,950 och 2,100 kronor utbytas mot en klass å 2,000 kronor,

varigenom klassföljden skulle bliva 1,800 — 2,000—2,250 kronor i stället för

kommissionens 1,800 —1,950—2,100—2,250 kronor.

Då styrelsen nu övergår till behandling av de för särskilda tjänstemannagrupper

föreslagna avlöningsförmåner, följer styrelsen samma ordning som kommissionen.

Sto tion sbiträden. För att uppnå jämställighet mellan dessa tjänstemän och

stationskarlsgruppen vid statens järnvägar föreslår kommissionen för stationsbiträde

fast avlöning med 1,260 — 1,320 — 1,380—1,500—1,650 kronor, vilken slutavlöning

skulle uppnås efter tolv år. Sammanlagda begynnelse- och slutavlöningarna skulle

för stationsbiträde och stationskarl bliva:

å billigaste ort & dyraste oit

kronor kronor

stationsbiträde........................ 1,560—1,950 1,827—2,392:50

stationskarl........................... 1,530—1,980 1,885—2,410.

Då stationsbiträdena i regel äro placerade å dyrort, skulle de således i allmänhet

komma att redan från början ligga omkring 60 kronor lägre i avlöning än stationskarl

och i slutavlöning skulle de förra alltid bliva sämre ställda än de senare.

Den rent yttre omständigheten, att stationsbiträden och stationskarlar tillhöra den

av kommissionen så kallade obefordrade klassen av statstjänare, bör enligt telegrafstyrelsens

mening ej öva något inflytande på bestämmandet av dessa tjänstemäns

avlöningar, enär deras åligganden äro så vitt skilda. Ej heller med brevbärarna i

postverket, vilkas åligganden inom telegrafverket motsvaras av telegrambärarnas,

kunna stationsbiträdena jämföras. Telegrafstyrelsen föreslår, att avlöningen för

stationsbiträde bestämmes enligt följande skala: 1,380 — 1,500 1,650—1,800kronor,

varigenom begynnelse- och slutavlöningarna skulle bliva: å billigaste ort 1,680

respektive 2,100 samt å dyraste ort 2,001 respektive 2,570 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj;ts nåd, proposition Nr 3S3.

Separatorer. Telegrafstyrelsen kan ej inse, av vilka skäl kommissionen kommit

till de för dessa tjänstemän föreslagna avlöningar. Någon annan utgångspunkt

bör väl icke finnas än avlöningarna för arbetare, från vilkas led befordringen till

reparatör undantagslöst sker.

Enligt ett år 1916 utfärdat tillägg till avlöningsreglementet för telegrafverkets

tjänstemän äger telegrafstyrelsen tilldela den, som konstitueras till reparatör

eller till linjeförman, avlöning efter sådan för befattningen gällande avlöningsklass,

att hans sammanlagda avlöningsförmåner för år räknat icke komma att understiga

utan motsvara eller, därest full motsvarighet ej kan ernås, så nära som möjligt

överensstämma med den årsinkomst, han vid tiden för övergången på ordinarie stat

skulle, om han i stället kvarstått såsom icke ordinarie, hava åtnjutit på grund av

gällande prislista å avlöningar till arbetare vid telegrafverkets linjedistrikt.

Den årsinkomst, enligt vilken en nyutnämnd reparatör eller linjeförman skall

enligt ovanstående för närvarande beräkna sin avlöning som ordinarie, framgår av

följande tablå, varvid är att märka, att i de däri angivna beloppen även inräknas

krigstidstillägg men icke krigstidshjälp:

Avlöningsbelopp inom Avlöningsbelopp inom

Anställningstid som I—V linjedistrikten VI—VII linjedistrikten j

linjearbetare T f

å billigaste I å dyraste i å billigaste ; å dyraste j

ort '' ort ort ort

1 år............................. 2,145 2,475 2,475 2,805

2—3 år ........................i 2,310 2,640 2,640 2,970

4—5 » ........................I 2,475 2,805 j 2,805 3,135

6—7 » ...................... i 2,640 2,970 2,970 3,300

8 år och däröver....... ! 2,805 3,135 3,135 3,465

Då nu avlöningen för reparatör ändock skall undergå ändring, lärer väl intet

rimligt skäl finnas för att fastställa densamma till så lågt belopp, att såsom regel

linjearbetare, som befordras till reparatör, omedelbart måste inpassas i någon av de

högsta avlöningsklasserna. Kommissionens förslag innebär dessutom en klar orättvisa

mot dem, som redan utnämnts till reparatörer, i det att dessa ofta skulle i

avlöningshänseende komma att stå efter dem, som framdeles utnämndes.

Telegrafstyrelsen — som här nedan framställer förslag om att de nuvarande

två reparatörsgraderna skola utbytas mot en lönegrad reparatörer, motsvarande nuvarande

reparatörer av andra lönegraden, och en klass montörer, omfattande bland

andra nuvarande reparatörer av första lönegraden, och som i sammanhang därmed

betonar vikten av att en skarp skillnad i avlöning upprätthålles mellan dessa två

grader av tjänstemän — anser, att de fasta avlöningarna för dessa tjänstemän böra

bestämmas sålunda:

för reparatör 1,500—1,650, 1,800 — 2,000 kronor och

för montör 1,800—2,000, 2,250—2,500 kronor,

varvid slutavlöningen för båda skulle uppnås efter 9 år. Sammanlagda begynnelseoch

slutavlöningarna skulle då bliva:

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

å billigaste ort

för reparatör........................... kronor 1,850—2,350

för montör................................ » 2,150—2,850

å dyraste ort

2,175—2,850

2,610-3,425.

Till närmare motivering av sitt ovannämnda förslag beträffande ändrade benämningar

å de till reparatörsklassen hörande befattningshavare får styrelsen anföra

följande.

Då från och med år 1908 linjeunderbefäl och reparatörer uppfördes på ordinarie

stat, avsågs med de ordinarie reparatörsbefattningarna endast att säkerställa

behovet av erforderlig personal för de direkta underhållsarbetena, såsom avhjälpande

av fel å stationer, ledningar och apparater m. m. Även sedermera av Eders Kungl. Maj:t

och riksdagen beviljade nya ordinarie reparatörstjänster hava tillkommit endast med

hänsyn till behovet av ökad personal för utförande av nämnda slag av arbeten.

För erhållande av befattning såsom reparatör erfordras kännedom om och

praktik i alla grenar av telegrafverkets arbeten. Av dessa arbeten hava åtminstone

hittills stationsarbetena sysselsatt relativt få arbetare, och följden har blivit, att de

arbetare, som efter föregående utbildning i andra arbetsgrenar sysselsatts med

stationsarbete, snart nog sökt sig till ordinarie befattning som reparatörer. Detta

förhållande har förut icke vållat några vidare olägenheter, enär stationsarbetena

varit av mindre omfattning. Under de senare åren hava emellertid dessa arbeten

ökats i högst väsentlig grad. Anledningen härtill har varit icke blott ett på senare

åren i stegrat tempo fortgående byggande av nya stationer utan även de mer och

mer invecklade stationsanordningar, som framtvingats för att ernå säker samtalsöverföring

och besparing i växlingsarbetet.

För utförande av stationsarbeten intagas, såsom förut blivit antytt, från

linjen lämpliga arbetare, vilka måste läras upp och givetvis först efter en rätt lång

tid kunna ernå den yrkesskicklighet, som är nödvändig för dessa arbeten. Hänsynen

till de komplicerade elektriska anordningarna å stationerna kräver dock en med

dessa fullt förtrogen personal, utan vilken stationsarbetena icke kunna utföras med

den snabbhet och precision, som arbetets art kräver. Den nuvarande rekryteringen,

som är helt naturlig och från flera synpunkter lämplig, kan därför i erforderlig

utsträckning icke äga rum, så framt ej tillgång finnes, icke blott till för dessa

arbeten utbildat befäl — linjeingenjörer och underbefäl — utan även till en stam

av dugliga montörer. Med nuvarande förhållanden låter det sig dock icke göra att

från arbetarna erhålla en dylik stam. Så snart en arbetare hunnit utbildas till

montör eller till och med dessförinnan, blir han i tillfälle att erhålla en reparatörsplats

eller ett förordnande som reparatör. Därigenom försvåras i hög grad utbildningen

av nya stationsarbetare, vilket i sin ordning gör det svårt att medhinna

stationsarbetena.

För att vinna eu tillfredsställande lösning av denna fråga föreslår telegrafstyrelsen,

att montörstjänster på ordinarie stat inrättas. Det blir emellertid nödvändigt,

att dessa befattningar så avlönas, att montörerna ej genast söka reparatörstjänster.

Avlöningen bör därför vara lika med den, som åtnjutes av reparatör av

första lönegraden, något som även motiveras därav, att endast de skickligaste

arbetarna böra befordras till montörer. Då sålunda montörer och reparatörer av

första lönegraden skulle tillhöra samma avlöningsklass, synes för dem böra fast
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts nåd. proposition Nr 383. 77

ställas den gemensamma benämningen montörer och de nuvarande andragradsreparatörerna

benämnas endast reparatörer.

_ Stations förmän. I stället för att söka närma stationsförmannens avlöning

till likhet med de såsom ordinarie tjänstemän vid postverket nyuppförda. överpostiljonernas,

har kommissionen för stationsförmannen till och med föreslagit förhållandevis

än sämre avlöning än för förste postiljonerna. Telegrafstyrelsen — som

emellertid vill betona att den skilda arten av stationsförmännens och de nämnda

befattningshavarnas i postverket åligganden medför, att ingen som helst jämförelse

dem emellan bör anställas, men å andra sidan anser, att något större skillnad än

hittills bör förefinnas mellan stationsförmans och stationsbiträdes avlöning — yrkar,

att de förras fasta avlöning bestämmes till 1,650 — 1,800 2,000—2,250 kronor,’

varigenom de komma att i avlöningshänseende såsom riktigt är intaga en mellanställning

mellan reparatörer och montörer. Sammanlagda begynnelse- och slutavlönmgen

för stationsförman skulle alltså bliva: å billigaste ort 2,100 respektive

2,700 kronor och å dyraste ort 2,392 kronor 50 öre respektive 3,187 kronor 50 öre.

Linjeförmän och linjemästare. Såsom kommissionen omnämnt, har telegrafstyrelsen

funnit sig böra föreslå, att den nuvarande uppdelningen av vardera av

dessa två tjänstemannagrupper i två grader mätte upphöra. Skälet till den hittillsvarande

uppdelningen har varit den, att de linjeförmän och linjemästare, som haft

befäl över de flyttande arbetslagen, tillgodonjutit särskilt dagtraktamente året om.

Då numera samtliga linjearbetare blivit fast placerade å viss ort, följer härav, att

jämväl deras ledare, linjeförmän och linjemästare, skola hava fast placeringsort.

Därmed har ock anledningen till upprätthållande av två skilda avlöningsgrader inom

vardera av ifrågavarande tjänstemannagrupper bortfallit.

Telegrafstyrelsen, som finner de av kommissionen ifrågasatta avlöningarna

för linjeförmän och linjemästare alldeles otillfredsställande, yrkar, att deras avlöningar

bestämmas, under hänsyn tagen till linjearbetares samt reparatörs och

montörs avlöning, sålunda:

för linjeförmän 2,000—2,250, 2,500—2,750 kronor och

för linjemästare 2,500-2,750, 3,000—3,300 kronor.

Sammanlagda begynnelse- och slutavlöningarna skulle dä bliva:

å billigaste ort å dyraste ort

linjeförmän.................... kronor 2,450-3,200:— 2,900-3,762:50

hnjemästare ................ » 3,100—3,900:— 3,625—4,695:—.

i från linjemästare inom andra linjedistriktet den 5 april 1918 inkommen,

till Eders Kungl. Maj:t ställd skrift i fråga om såväl avlöningen till linjemästare

som ock ändring av grunderna för hyresbidrags och dyrortstilläggs utgående får telegrafstyrelsen

härmed i underdånighet överlämna.

Radiotelegrafister. I likhet med kommissionen anser telegrafstyrelsen avlöningen

för radiotelegrafist böra vara densamma som för linjeförman.

Assistenter. Beträffande dessa tjänstemän liksom i fråga om telegrafister får

styrelsen framföra ett förslag av organisatorisk art.

A de största telegrafstationerna har sedan länge tillbaka sådan befälsorgamsation

varit rådande, att såsom chef för varje vaktlag tjänstgjort en kontrollör,

lydande närmast under stationens föreståndare. Denna kontrollör har haft att ut
-

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kung!- Maj is nåd. proposition Nr 383.

öva förmanskap över vaktlagets personal samt att ombesörja alla erforderliga linjerangeringar

och för övrigt sammanhålla och leda expeditionsarbetet. Så länge trafiken

ännu var jämförelsevis obetydlig, mötte det ingen svårighet för kontrollören

att ensam och utan någon mellaninstans mellan sig och personalen ordna alla förekommande

expedltionsangelägenheter. Med trafikens allt mer växande omfattning

och med införandet av nya och mera komplicerade telegraferingssystem har emellertid

en ändring häruti inträtt. Yissa slag av arbeten, som förut utförts av vaktföreståndaren,

såsom exempelvis utväxling av tjänstetelegram med förfrågningar och

rättelser rörande felaktiga eller obetydliga telegram m. fl. dylika mellanhavanden

med andra stationer, hava med den stigande trafiken så vuxit i omfång, att de

måst överlämnas åt särskilda, likvisst under kontrollörens överinseende stående expeditioner.

Likaledes hava, särskilt i Stockholm och Göteborg, en del i viss män fristående

avdelningar, såsom exempelvis avdelningarna för telegramtelefonermg och

telegramutsändning, vilka förut varit så pass obetydliga, att direkt och permanent

övervakning av högre befäl ej ansetts behövlig, numera nätt det omfång, att åt

särskild tjänsteman måst anförtros att under kontrollörens överinseende hava uppsikt

över arbetet. Vidare hava å senare tid på stationerna installerats invecklade

telegraferingssystem, vilka kräva mera permanent teknisk tillsyn än kontrollören

har tid att lämna och vilka därför måst ställas under uppsikt av särskilda tjänstemän.

De göromål, som i följd av dylika omständigheter måst utbrytas från kontrollörens

direkta arbetsområde, kunna, beroende på för varje station säregna förhållanden,

vara olika å olika stationer, men gemensamt för åtminstone de tre största

telegrafstationerna — Stockholm, Göteborg och Malmö — är, att dylika mellanbefattningar

mellan kontrollören och de egentliga expeditörerna måst inrättas. Till

innehavare av befattningarna i fråga hava uttagits lämpliga assistenter eller telegrafister.

En liknande mellanställning intager även en av de å styrelsens trafikbyrå

anställda telegrafisterna, nämligen den telegrafist, som har till åliggande att närmast

biträda kontrollören för personalärendena med frågor rörande telegrafpersonalen.

Denna telegrafist har bland annat till uppdrag att i första hand uppgöra förslag

till vikarie under den ordinarie personalens ledigheter och till de av vikariatstjänstgöring

betingade förflyttningarna mellan olika stationer. Hon måste härvid ständigt

med ett visst mått av självständighet såväl förhandla med vederbörande stationsföreståndare

som ock företräda trafikbyråns befäl vid mellanhavandena mellan byrån

och den tjänstledighetssökande eller till vikariatstjänstgöring utsedda personalen,

särskilt den kvinnliga delen därav.

Det arbete, dessa assistenter och telegrafister hava sig ålagt, är givetvis mera

ansvarsfullt och kvalificerat än det rena expeditionsarbetet. Det måste då anses

befogat, att denna ansvarsfullare ställning får sitt uttryck i att tjänstemännen

i fråga tilldelas en något högre tjänsteställning och avlöning än övriga assistenter

och telegrafister. Då kontrollören fortfarande har och även för sammanhållningens

och enhetlighetens skull bör bibehålla förmanskap för jämväl här omhandlade tjänstemäns

arbete, synes det icke lämpligt att göra dessa till kontrollörer. Lämpligare

torde vara, att, i analogi med vad redan skett inom postverket, inrätta en högre

grad av assistent- respektive telegrafisttjänster, avsedd för sådana assistenter och

telegrafister, som förrätta särskilt kvalificerat arbete. Till denna grad borde hänföras

även de assistenter och telegrafister. vilka tjänstgöra såsom föreståndare för filialtelegrafstationer

och vilka redan förut blivit i så måtto ställda på ett högre plan

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kung i. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 383.

än övriga assistenter och telegrafister, att de enligt bestämmelse i § 18 i gällande

avlöningsreglemente uppbära ett tilläggsarvode av högst 200 kronor per år, vilket

arvode därmed skulle bortfalla.

Innehavarna av de nya befattningarna torde lämpligen böra benämnas assistenter

av lista lönegrad respektive telegrafister av lista lönegrad samt de nuvarande

assistenterna och telegrafisterna alltså benämnas assistenter respektive telegrafister

av 2:dra lönegrad.

Av de nya befattningarna skulle till en början krävas femton utav vartdera

slaget. Fyra assistenter av lista lönegraden skulle placeras å Stockholms, fyra å

Göteborgs samt tre å Malmö telegrafstationer såsom föreståndare för olika underavdelningar

eller för tillsyn av mera komplicerade apparatsystem. De återstående

lyra befattningarna av denna grad skulle placeras å var sin av de fyra telegrafinspektörernas

expeditioner eller de så kallade trafikdistriktsbyråerna. Redan nu

finnes å vardera av dessa byråer anställd en assistent, som har till huvudsakligt

göromål att granska den räkning av telefonabonnenternas samtal, som ligger till

grund för bestämmandet av abonnemangsavgifterna, och tillse, att de av samtalsräkningen

betingade förändringarna i abonnemangsavgifterna bliva vidtagna. Arbetet

härmed, som kräver mycken ordning och reda och som har avsevärd ekonomisk

betydelse, är utan tvivel av den art, att den som utför detsamma bör hänföras till

den högre klassen av assistenter. Innehavarna av nu nämnda fyra befattningar å

trafikdistriktsbyråerna uppbära på grund av särskilt kungl. brev visst arvode om

högst 600 kronor utöver avlöningen, vilket arvode givetvis icke vidare skulle utbetalas

till dem.

Av telegrafisterna av lista lönegraden skulle eu placeras å styrelsens trafikbyrå

samt tio såsom föreståndare för filialstationerna i Stockholm och Göteborg.

De återstående fyra skulle placeras såsom föreståndare för olika underavdelningar

å vederbörande centraltelegrafstationer.

Vad härefter beträffar avlöningarna till assistent av andra lönegraden, kan

telegrafstyrelsen icke finna kommissionens förslag härutinnan tillfredsställande. Styrelsen

är icke övertygad om att ifrågavarande tjänstemän böra likställas i avlöning

med stationsskrivare vid statens järnvägar, helst assistenterna hittills haft avsevärt

högre avlöning än dessa; i alla händelser måste det väl anses orimligt att, såsom

kommissionen föreslagit, assistenterna nu skulle erhålla något lägre avlöning än

stationsskrivare och därjämte uppnå slutavlöningen tre år senare än dessa. Oberoende

härav anser styrelsen, med hänsyn tagen till assistenternas tjänsteställning

inom verket, att deras fasta avlöning bör bliva 2,750 3,000—3,300 — 8,600—3,900

—4,300—4,700 kronor. Begynnelse- och slutavlöningarna skulle då å dyraste ort

bliva 3,162: so respektive 5,405 kronor.

För assistenter av lista lönegraden yrkar styrelsen fast avlöning enligt följande

skala: 3,600 — 3,900 — 4,300—4.700—5,100 kronor, vilket å dyraste ort skulle

medföra en begynnelse- och slutavlöning av 4,140 respektive 5,865 kronor.

Kontrollörer. För att allt jämt hålla telegrafverkets kontrollörer — vilka

torde intaga minst lika viktiga befälsposter som postkontrollörerna och dessutom i

regel måste besitta teknisk kompetens — på en lägre nivå än postkontrollörerna

har kommissionen så refererat yttrandena i sammanhang med 1912 års lönereglering

vid telegrafverket, att den, som ej närmare tager kännedom därom, måste bibringas

den uppfattningen, att postkontrollörerna då ansetts intaga en ansvarsfullare ställ
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

BO

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

ning än telegrafverkets kontrollörer. Denna kommissionens missuppfattning har styrelsen

här ovan i inledningen till sitt yttrande berört. Telegrafstyrelsen anser, med

hänsyn just till den tekniska kompetens, som måste förutsättas hos kontrollörer,

samt för upprätthållande av en lämplig skillnad gent emot avlöningen till lista

assistenter, att de fasta avlöningarna böra bliva:

för kontrollör av 2:dra lönegraden 4,700—5,100—5,500 — 6,000 och

för kontrollör av lista lönegraden 5,100—5,500—6,000—6,500 kronor. Å

dyraste ort skulle då sammanlagda begynnelse- och slutavlöningarna utgöra:

för kontrollör av 2:dra lönegraden, 5,405 respektive 6,900 och

för kontrollör av lista lönegraden 5,865 respektive 7,400 kronor.

Radiokommissarier. Liksom hittills och i överensstämmelse med kommissionens

förslag bör avlöningen för radiokommissarie vara lika med avlöningen till kontrollör av

lista lönegraden.

T<örrådsboichållare. Dessa tjänstemän, som hittills haft avlöning lika med

assistent, dock med 400 kronor lägre slutavlöning, böra på grund av att befordran

från sådan tjänst merendels icke kan ifrågakomma, helt likställas med assistenter

av 2 dra lönegraden.

Linjeingenjörer och linjedirelctörer. Av vad i inledningen till detta yttrande

anförts, framgår, att telegrafstyrelsen för ingen del kan biträda kommissionens förslag

i avseende å avlöningarna till dessa tjänstemän. Beträffande dem gäller i

högsta grad, vad därvid sagts om det vidgade arbetsfält och ökade ansvar, som

telegrafverkets utveckling medfört, och om det allt större krav på teknisk duglighet

och erfarenhet, som framåtskridandet uppställt.

I fråga om linjeingenjörerna må här påpekas ett pregnant exempel på redan

i inledningen till styrelsens yttrande omnämnda missuppfattning, vartill kommissionen

gjort sig skyldig beträffande jämförelser mellan tjänstemän inom telegrafverket

och vid andra verk. Den delegation av riksdagen, som granskade förslaget till

1912 års ändringar i telegrafverkets avlöningsreglemente, yttrade ifråga om linjeingenjörerna:

»Sakkunniga vilja emellertid framhålla, att enligt styrelsens förslag

slutavlöningen till linjeingenjör skulle bliva 200 kronor högre än högsta avlöningen,

inklusive hyresersättning, till en utom Stockholm placerad telegrafingenjör eller

ban- eller maskiningenjör av 2:dra klass vid statens järnvägar. Då begynnelseavlöningen

till linjeingenjör är föreslagen 800 kronor lägre samt slutavlöningen av

denne uppnås tre år senare, bör häremot intet vara att erinra. Härtill kommer,

att såväl den tekniska kompetensen hos linjeingenjören torde vara större som ock

arten av hans ofta till avlägsna obygder förlagda tjänstgöring svårare och kostsammare

än de nämnda ingenjörernas vid statens järnvägar, vilka alltid hålla sig

utefter järnvägarna, där goda bostäder och god kost kan erhållas.» Ehuru 1912

års sakkunniga således givit på hand, att telegrafverkets linjeingenjörer bort redan

då ställas i avlöning framför ban- och maskiningenjörer av 2:dra klass vid statens

järnvägar, har kommissionen icke blott underlåtit att likställa linjeingenjörerna

med ban- och maskiningenjörer av lista klass, utan ej ens höjt de förras avlöning

till samma belopp som ban- och maskiningenjörers av 2:dra klass. På dyraste ort

— och där äro de flesta linjeingenjörerna stationerade — skulle dessa uppbära 770

kronor lägre begynnelseavlöning och 250 kronor lägre slutavlöning än ban- och

maskiningenjörer av 2:dra klass.

Telegrafstyrelsen gör gällande, att linjeingenjörer icke böra åtnjuta lägre avlöning

än ban- och maskiningenjörer av lista klass vid statens järnvägar samt att

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Majits nåd. proposition Nr 383.

linjedirektörer icke heller höra vara sämre ställda än ban- och maskindirektörer

vid statens järnvägar. I följd härav och för den händelse Eders Kungl. Maj:t

skulle biträda kommissionens förslag rörande de nämnda tjänstemännen vid statens

järnvägar, yrkar styrelsen, att de fasta avlöningarna måtte bliva:

för linjeingenjör 6,500 — 7,000—7,500-8,000 och

. för linjedirektör 7,500—8,000—8,500—9,000 kronor. Begynnelse- och slutavlöningarna

skulle då, jämförda med de nämnda befattningshavarnas vid statens

järnvägar, bliva följande:

Det bör anmärkas, att linjeingenjörer och linjedirektörer, de senare undantagslöst,

äro placerade å dyrort.

Telegrafstyrelsen anser visserligen icke de sålunda ifrågasatta avlöningarna

för linjeingenjörer och linjedirektörer tillfredsställande, men har på detta stadium

icke funnit sig böra påyrka högre belopp. Därest emellertid Eders Kungl. Maj:t

skulle finna skäligt att tillerkänna ban- och maskiningenjörer av lista klass samt banoch

maskindirektörer vid statens järnvägar högre ersättning, bör motsvarande förhöjning

även komma linjeingenjörer och linjedirektörer till godo.

Int er urbanttelefonist''er. För dessa befattningshavare föreslår styrelsen den riktigare

benämningen rikstelefonister. Avlöningen'' anser styrelsen icke böra sättas

lägre än 1,500 kronor med förhöjning till 1,650, 1,800 och 2,000 kronor. Å dyraste

ort skulle sammanlagda begynnelse- och slutavlöningarna då bliva 1,725 respektive

2,300 kronor.

Bokhållare. Styrelsen föreslår avlöningen till lägst 1,800 kronor med förhöjning

till 2,000, 2,250 och 2,500 kronor, varigenom å dyraste ort begynnelseoch

slutavlöningarna skulle bliva 2,070 respektive 2,875 kronor. Till jämförelse må

anföras, att kommissionen för kvinnlig kontorsskrivare vid statens järnvägars distrikt

föreslagit avlöning om 1,800—2,700 kronor å billigaste ort samt 2,100—2,900 kronor

å dyraste ort.

Kassörer av 2:dra lönegraden. För dessa tjänstemän föreslår styrelsen följande

avlöningsskala: 2,000-2,250-2,500—2,750—3,000 kronor, motsvarande å

dyraste ort lägst 2,300 och högst 3,450 kronor. Det betydligt ökade ekonomiska

ansvar, som numera påvilar dessa befattningshavare, motiverar till fullo denna förhöjning

i deras avlöning.

Kassörer av lista lönegraden. Av nyss anförda skäl och med än större fog

yrkar styrelsen, att avlöningen till lista gradens kassörer, vilka äro placerade vid

verkstaden, å linjedistriktsbyråerna samt å de tre största stationerna, måtte bestämmas

enligt följande skala: 2,500—2,750-3,000-3,300 kronor. Å dyraste orter blir

avlöningen då lägst 2,875 och högst 3,750 kronor.

Vaktföreståndare. Styrelsen anser, att deras avlöning bör motsvara den förhöjda

avlöningen för kassörer av 2:dra lönegraden.

Telegrafister. Såsom här ovan anförts, skulle en ny lista grad av telegrafisk*1,

införas och de nuvarande telegrafisterna hänföras till en 2:dra lönegrad. För

Bihang till riksdagms protokoll 1918. 1 sand. 313 käft. (Nr 383.) 11

linjeingenjör ..............................................

ban- och maskiningenjör av l:a klass ..

linjedirektör ..............................................

ban- och maskindirektör............................

å billigaste ort å dyraste ort

kronor 6,500—8,000 7,400—8,900

» 6,480-7,560 7,560-8,700

» 7,500-9,000 8,400-9,900

» 7,920—9.000 9,000—9,900.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr B83.

telegrafist av 2:dra lönegraden bör avlöningen fortfarande vara lika med avlöningen

till vaktföreståndare. Den högre graden telegrafister anser styrelsen böra i avlöning

jämställas med kassörer av lista lönegraden.

Telegrafstyrelsen kan icke underlåta att i detta sammanhang än en gångpåvisa,

hurusom kommissionen synes vilja begagna varje tillfälle att trycka ned avlöningen

till telegrafverkets tjänstemän under avlöningen till motsvarande befattningshavare

i andra verk. Angående telegrafister yttrar kommissionen (sid. 143), att

den ansett dem böra i avlöningshänseende jämställas med kvinnlig postexpeditör.

Huru genomföres nu denna jämställighet? Avlöningen föreslås till 1,900—2,700

kronor för postexpeditör, som skall uppnå slutavlöningen efter tolv år, samt till

1,800 — 2,750 kronor för telegrafist, som skall uppnå slutavlöningen efter femton år.

Orsaken till denna olikställighet mellan tjänstemän, som kommissionen anser böra

vara jämställda, uppgives vara beroende på den olika konstruktionen av avlöningsskalorna

vid de ifrågavarande båda verken. Det är dock härvid att märka, dels

att kommissionen själv åstadkommit olikheten mellan avlöningsskalornas slutavlöningar

genom att ändra avlöningsklasserna 2,700 till 2,750 kronor inom telegrafverket

och dels att det bort ligga närmare till hands att sätta begynnelseavlöningen

till 1,950 i stället för 1,800 kronor för telegrafist d. v. s. 50 kronor högre i stället

för 100 kronor lägre än för postexpeditör. Med kommissionens förslag erhåller

nämligen en postexpeditör under vart av de första 3 åren 100 kronor mera än en

telegrafist, under vart av därpå följande 3 år 150 kronor mera, under vart av

därpå följande 3 år 200 kronor mera, under vart av därpå följande 3 år 250 kronor

mera och under vart av därpå följande 3 år 200 kronor mera än en telegrafist.

Under de första 15 åren uppbär således en postexpeditör sammanlagt 2,700 kronor

mera än en telegrafist, vilken ökning icke kan kompenseras genom att telegrafisten

under sin återstående tjänstetid uppbär 50 kronor mera per år än postexpeditören;

vid uppnående av för pension stadgade 30 tjänstår har telegrafisten fortfarande

uppburit 1,950 kronor mindre än postexpeditören. Hade kommissionen i stället

låtit telegrafist börja med 1,950 kronors avlöning, skulle hon under vart av de 3

första åren uppburit 50 kronor mera än en postexpeditör, under därpå följande 3

år samma avlöning, under vart av därpå följande 3 år 50 kronor mindre, under

därpå följande 3 år samma avlöning samt under återstående tjänstetiden 50 kronor

högre avlöning än postexpeditören. Under de 15 första åren skulle alltså telegrafisten

hava uppburit sammanlagt 150 kronor mera än postexpeditören och vid de

30 tjänstårens slut 900 kronor mera. Det vill synas som om man, därest ej telegrafverkets

tjänstemäns avlöning skall till varje pris hållas nere under avlöningen

till andra verks personal, bort hava bestämt sig för det senare alternativet, vilket

skulle gjort de tyå ifrågavarande tjänstemannagrupperna betydligt mera jämställda

i avlöning.

Kommissarier, telegraf direktörer och telefondirektörer. Mot kommissionens förslag

att, för förbättrande av den provisionsberättigade personalens ställning vid

sjukdom, överflytta 400 kronor av avlöningen från uppbördsprovision till lön, har

telegrafstyrelsen intet att erinra. Häröver har kommissionen icke vidtagit annan

förbättring av denna personals avlöningsförhållanden än att dels för de kvinnliga

kommissarierna begynnelselönen höjts med 450 kronor i stället för såsom av nämnda

förslag bort följa, med 400 kronor, vilket alltså innebär en löneförbättring med

hela 50 kronor, samt slutavlöningen höjts med, i stället för 400 kronor, 600 kronor

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds nåd. proposition AV 383. 83

för 5:te grads, 500 kronor för 6:te grads och 450 kronor för 7:de grads kommissarier,

vilket för dem medför en löneförbättring av respektive 200, 100 och 50 kronor,

dels ock minimiprovisionen höjts från 450 kronor till vissa angivna belopp lör de

olika graderna av kvinnliga och manliga stationsföreståndare. Sistnämnda åtgärd

medför givetvis ingen löneförbättring för andra än dem, vilkas uppbördsprovision

understiger de av kommissionen föreslagna minimibeloppen. Med tillämpning av

1916 års uppbördssiftror — de sista som äro kända — skulle kommissionens sistberörda

förslag för 72 kommissarier eller således ungefär hälften av hela antalet

icke medföra någon eller högst 100 kronors avlöningsförbättring; läggas 1917 års

stegrade uppbördssiftror till grund, utvisar kommissionens förslag givetvis än mindre

löneförbättring. Icke förty har kommissionen, som dock från telegrafstyrelsen erhållit

exakta siffror å uppbördsprovisionens storlek för varje station under åren

1908—1916, uppställt sin tablå å sid. 175 på sådant sätt, att det ser ut, som om

samtliga stationsföreståndare skulle genom kommissionens förslag erhålla avlöningsförbättring

och en ganska betydande sådan. Den, som ej är fullt hemmastadd i

avlöningsförhållandena, skall av denna sammanställning draga den slutsatsen, att

de fem högsta graderna av stationsföreståndare skulle erhålla 2,000 å 3,000 kronors

förbättring, under det att i verkligheten endast några av dem erhålla någon förbättring

alls och i allt fall till blygsamma belopp, samt att de lägre graderna skulle

erhålla förbättring om 600 å 1,800 kronor, under det att förbättringen i själva

verket drabbar endast två tredjedelar av dem och, på 10 undantag när, icke uppgår

till 500 kronor. Såsom skäl för att kommissionen, vilken för postmästare föreslagit

avlöningsförhöjning i ungefär samma utsträckning som för andra tjänstemän, icke velat

unna telegrafverkets motsvarande tjänstemän någon nämnvärd avlöningsförbättring,

har anförts (sid. 145), att flertalet av telegrafverkets stationsföreståndare genom

den starka stegringen av uppbördsprovisionen kommit i åtnjutande av väsentligt

förbättrade avlöningsförmåner. Denna uppgift är icke med sanning förenlig, såvida

ej ordet »flertalet» utbytes mot »ett fåtal». Ej heller är den å samma ställe lämnade

uppgiften riktig, att de under senaste tiden vidtagna höjningarna av telegrafoch

telefontaxorna utövat ett stort inflytande på uppbördsprovisionens storlek. Från

och med år 1908, det första år, då uppbördsprovision tillämpades, till och med år

1916, det senaste år, för vilket detaljerade siffror finnas att tillgå, har uppbördsprovision

ökats från 189,981 kronor till 268,490 kronor eller således med 78,509

kronor, fördelat på omkring 150 stationsföreståndare. Denna ökning har väsentligen

kommit de största stationernas föreståndare till godo, under det att de övrigas erhållit

mera blygsam eller ingen alls förhöjning. Frånsett telefon- och telegrafdirektörer

och Haparanda station, där till följd av kriget exceptionella förhållanden

varit rådande, har under nämnda nio är den årliga ökningen i uppbördsprovision, i

medeltal räknat, för stationsföreståndare inom de olika graderna växlat mellan:

lägst

hö

gst

för

kommissarier

av

1 :a

grad

.... 52

kronor

143 k

rond

»

»

2:a

»

.... 38

»

95

»

»

»

»

3:e

»

.... 48

»

84

»

»

»

»

4:e

»

.... 15

»

69

»

»

»

5:e

»

.... 14

»

tf 5

»

»

»

»

6:e

»

.... 10

»

75

»

»

»

7:e

»

.... 0

»

17

»

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Härigenom torde vara ådagalagt, huru vilseledande den uppgiften är, att »flertalet»

stationsföreståndare genom uppbördsprovisionens »starka stegring» kommit i åtnjutande

av »väsentligt förbättrade avlöningsförmåner». Därjämte bör beaktas, att

för stationsföreståndarna, vilkas avlöning från telegrafverket utgöres endast av lön

och uppbördsprovision men ej tjänstgöringspenningar, ålderstilläggen å lönen äro - med undantag för de fyra högsta löneklasserna — endast 150 å 200 kronor per

gång, under det att övriga tjänstemän erhålla ålderstillägg såväl å lön som tjänstgöringspenningar

med tillhopa 300 å 500 kronor per gång vid avlöningar, som överstiga

1,950 kronor. Någon höjning av telegraf- och telefontaxor, som kunnat öva

inflytande på uppbördsprovisionens storlek, har ej vidtagits annat än under år 1917,

och var denna höjning så ringa, att för samtliga stationsföreståndare ökningen i

uppbördsprovision, inberäknat den ökning, som med trafikens tillväxt oavlåtligen

bör äga rum, icke belöpte sig till mera än omkring 21,000 kronor mot omkring

16,000 kronors ökning från år 1915 till år 1916, vadan således den av taxehöjningen

uppkomna stegringen i provisionen kan uppskattas till omkring 5,000 kronor

att fördelas på omkring 150 personer.

Telegrafstyrelsen har icke under den korta tid, som stått till buds, kunnat

utarbeta ett förslag till avlöningsförbättring för ifrågavarande personal, vilket kan

anses tillfredsställande, men har, under beaktande av att denna personal icke skall

erhålla fördelaktigare avlöningar än motsvarande postpersonal och med hänsyn

tagen till att stationsföreståndarna för sin med personlig ekonomisk risk lämnade

kreditgivning åt telegramavsändare och för sitt därav föranledda extra arbete åtnjuta

ersättning, funnit sig kunna föreslå, att avlöningen bestämmes på följande sätt.

Kommissarie av 7:e

graden ..............

Lön

............. 1,650—1,800—2,000

Minimi- p revision

600

» » 6:e

» ...............

............. 1,800—2,000—2,200

700

» » 5:e

» ...............

............ 2,000 — 2,200—2,400—2,600

900

» » 4:e

» ...............

............. 3,000-3,200 -3,400-3,700

1,400

» » 3:e

» ...............

............. 3,200-3,400-3,700-4,000

1,800

» » 2:a

» ...............

............. 3,400—3,700—4,000—4.300

2,000

» » 1 :a

» ...............

............. 3,700-4,000-4,300—4,600

2,400

Telegrafdirektör |

Telefondirektör j

............. 4,000-4,300 -4,600—5,000

2,400

Till förtydligande av innebörden utav detta förslag, som i vad jninimiprovisionen

.angår är lika med kommissionens, får styrelsen meddela följande. Enär

stationsföreståndarna avancera från lägre till högre grad, äro begynnelselönerna av

ringa intresse utom för den lägsta kvinnliga graden (7:e) och den lägsta manliga

graden (4:e). I dessa två begynnelselöner skulle inträda en förhöjning — frånsett

den, som följer av 400 kronors överflyttning från uppbördsprovisionen — av 200

respektive 400 kronor. Slutlönerna skulle bliva höjda med — likaledes frånsett

nämnda 400 kronor —:

för kommissarier................ av 7:e graden kronor 250,

» 6:e » » 300,

» 5:e »'' » 400,

»

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bo

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

för kommissarier..........

...... av 4:e graden kronor

500,

» y>

600.

» »

500,

» » ........

..... » l:a » »

400,

» telegrafdirektör ...

..... » 2:a » »

400,

varemot någon förhöjning för telegrafdirektör av lista graden och telefondirektörer

ej ifrågasatts, utan skulle dessas lön bliva lika med telegrafdirektörers av 2:dra

graden, och således telegrafdirektörerna icke vidare uppdelas i två lönegrader.

Till jämförelse mellan de av telegrafstyrelsen sålunda för telegrafverkets

stationsföreståndare och av kommissionen för postverkets motsvarande befattningshavare

föreslagna begynnelse- och slutavlöningar torde följande tablå få meddelas,

däri för telegrafverkets stationsföreståndare kunnat räknas endast med den garanterade

minimiprovisionen men icke med den på sina ställen faktiskt förekommande

högre provisionen:

J

Befattning.

Begynnelse- och slutav- ; slutav- löning å löningen

, .... , 1 , uppnås

billigaste dyraste efter

ort | ort

Befattning

Begynnelse- j q, .

och slutav- l,r utav''

löning, inkl. Aningen

minimipro- uPJ?n s

vision

Postdirektör ......

Postmästare 1 A

7,500—8,500

6,000—7,500

7,950—8,950 9 år

1 Telefondirektör ..

t Telegrafdirektör...

6,400—7,400 9 år

» 1 B

» 2 A

5,500—7,000

5,100—6,500

5)950—7450 9 » j

5,550—6,950 9 » f

5,150—6,450 9 » j

Kommissarie 1

6,100—7,000 9 »

» 2 B

» 3,

manlig

» 4,

manlig

»

4,700—6,000

» 2

5,400—6,300 9 »

4,300-5,500

4,750—5,950 9 »

» 3

5,000-5,800 9 »

4,000 -5,100

4,450—5,550 9 »

» 4

» . 5,

kvinnlig

1 » 6,

kvinnlig

* . .

kvinnlig

4,400-5,100 9 »

kvin ilig

» 4

kvinnlig

3,300-3,800

3,100—3,500

3,525—4,025 (i »

3,325 3,725 6 »

2,900—3,500 9 »

2,500—2,900 6 »

2,250—2,600 6 .1

Anm. 1. Postmästare i Stockholm 1, Göteborg 1 och Malmö 1 uppbära dessutom arvoden A

respektive 500, 400 och 300 kronor årligen.

Anm. 2. Kvinnlig kommissarie åtnjuter dessutom fri bostad jämte fri uppvärmning och belysning

eller hyiesbidrag med högst 600 kronor årligen. Samtliga kommissarier åtnjuta ersättning

för en del av telegramräkningshållningen och vissa av dem felräkningspenningar.

Verkmästare. Telegrafstyrelsen föreslår, att begynnelseavlöningen höjes till

3,000 kronor eller 500 kronor högre belopp än kommissionen föreslagit samt att

slutavlöningen bibehålies vid det av kommissionen föreslagna beloppet 3,900 kronor,

vilken slutavlöning således skulle uppnås efter nio i stället för av kommissionen

föreslagna femton år. Då samtliga verkmästarna äro placerade å ort med 10

procent dyrortstillägg samt deras hyresbidrag enligt kommissionens förslag skulle

utgöra 750 kronor, bliva begynnelse- och slutavlöningarna 4,050 respektive 5,040

kronor.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

Materiaiför valtare. För denna befattning med det betydligt ökade ansvar,

som till följd av verkstadsdriftens väsentliga utvidgning under senare åren inträtt,

anser telegrafstyrelsen avlöningen icke kunna bestämmas lägre än till 3,900 kronor

med förhöjning till 4,300, 4,700 och 5,100 kronor. Med inberäknande av dyrortst

ill ägg, som till denne tjänsteman skulle utgå efter 10 procent, bliva begynnelseoch

slutavlöningarna 4,290 respektive 5,610 kronor.

Inköpschef. Avlöningen till denna tjänsteman bör vara lika med här nedan

föreslagna avlöningen till byråtjänsteman av lägre grad. Inberäknat dyrortstillägg,

som även till inköpschefen skulle utgå med 10 procent, bliva hans begynnelse- och

slutavlöningar 5,610 respektive 7,100 kronor.

Kontorschef. Telegrafstyrelsen anser det icke böra ifrågasättas, att denna

ansvarsfulla befattning, som hittills avlönats på samma sätt som byråtjänsteman av

lägre grad, avlönas lägre än på sätt nedan föreslås beträffande byråtjänsteman av

högre grad. Då han skulle uppbära dyrortstillägg med 10 procent, skulle begynnelseavlöningen

bliva 7,600 och slut avlöningen 9,100 kronor.

Verkstadsingenjör. För dessa tjänstemän, som äro tre till antalet, föreslår

styrelsen allt fortfarande samma avlöning som för linjeingenjör.

Vaktmästare hos telegrafstyrelsen. I likhet med vad kommissionen föreslagit

anser telegrafstyrelsen, att dessa tjänstemän böra i avlöningshanseende likställas

med personal vid stationerna, men under det kommissionen ansett denna likställighet

böra vidtagas på det sätt, att samtliga vaktmästare under hela sin tjänstetid

skulle avlönas såsom stationsbiträden, finner telegrafstyrelsen det riktigare att bereda

de äldre vaktmästarna tillfälle att vinna befordran till stationsförmän. Telegrafstyrelsen

föreslår alltså, att de nuvarande vaktmästarbefattningarna ersättas

med stationsbiträdes- och stationsförmansbefattningar. Då fyra av styrelsens vaktmästare

uppnått den tjänstålder, att de omedelbart böra utnämnas till stationsförmän,

under det att de övriga fyra äro relativt unga, bör således enligt styrelsens

åsikt för närvarande de fyra förstnämnda erhålla stationsförmans och de fyra sistnämnda

stationsbiträdes tjänsteställning. Till den såsom förste vaktmästare tjänstgörande

stationsförmannen torde allt fortfarande böra utgå arvode å 200 kronor.

Kontorsskrivare. Från kommissionen under hand framställt förslag om uppdelning

av kontorsskrivarna i två grader har telegrafstyrelsen förklarat sig kunna

biträda. Då kommissionen emellertid funnit sig för det närvarande böra avstå från

en sådan uppdelning, vill telegrafstyrelsen icke nu påyrka densamma, ehuru styrelsen

från principiell synpunkt fortfarande icke skulle hava något att erinra däremot.

Avlöningen till kontorsskrivare bör, såsom kommissionen ock tänkt sig, likställas

med avlöningen till bokhållare vid distrikten och således, med inberäknande av lo

procent dyrortstillägg, bliva lägst 2,070 och högst 2,875 kronor. För kvinnlig kontorsskrivare

vid järnvägsstyrelsen föreslår kommissionen avlöning av 2,100—2,900

kronor.

Föreståndaren för katalogexpeditionen. För denna tjänsteman föreslår styrelsen

den mera betecknande och kortare titeln katalogredaktör. Avlöningen anser styrelsen,

till följd av det betydligt utvidgade och krävande arbete, som numera åligger

katalogredaktören, samt enär hon har en ganska stor personal sig underställd, icke

böra sättas lägre än till 3,000 kronor med förhöjning till 3,300, 3,600 och 3,900

kronor. Medräknat högsta ortsbidrag, skulle hon således komma att uppbära i begynnelseavlöning

3.450 och i slutavlöning 4,350 kronor.

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Bitare och ingenjörsassistenter. Telegrafstyrelsen har i en uti kommissionens

betänkande införd skrivelse av den 22 februari 1918 motiverat inrättandet av dessa

två nya tjänstemannagrader. Avlöningen bör, på sätt styrelsen därvid uttalat och

kommissionen tillstyrkt, sättas lika med avlöningen till assistent av 2:dra lönegraden

respektive kontrollör av 2:dra lönegraden.

B i/r ät jans tern än. Vad först angår byråtjänstemännen av lägre grad, den av

kommissionen'' benämnda notariegruppen, har kommissionen ansett dem böra likställas

med notariegrupperna i järnvägsstyrelsen och generalpoststyrelsen, för vilka

enligt kommissionens förslag avlöningarna skulle bliva: i järnvägsstyrelsen lägst

5,460 och högst 6,400 kronor samt i generalpoststyrelsen lägst 5,150 och högst

6,450 kronor; sistnämnda för generalpoststyrelsens notariegrupp föreslagna avlöningar

skulle bliva gällande även för telegrafstyrelsens notariegrupp. På grund av de

skilda konstruktionerna i avlöningsskalorna för statens järnvägar, postverket och

telegrafverket hade det, enligt vad kommissionen anför (sid. 152), visat sig omöjligt

att på detta stadium av kommissionens arbete uppnå full överensstämmelse med

avseende å avlöningarna till nu ifrågavarande tjänstemannagrupper. Härtill må

genmälas, att större överensstämmelse dock skulle kunnat uppnås, därest kommissionen,

i stället för att sätta begynnelseavlöningen för postverkets och telegrafverkets

notariegrupper 310 kronor lägre än för järnvägsstyrelsens notariegrupp, hade

föreslagit de förras begynnelseavlöning till 90 kronor högre än de senares eller således

till 5,550 kronor. Kommissionen yttrar vidare (sid. 152), att den »med hänsyn

till den slutavlöning, som ansetts böra tillkomma notariegruppen vid statens

järnvägar och postverket, funnit sig förhindrad att föreslå någon höjning av slutavlöningen

för notariegruppen vid telegrafverket». Beträffande notariegruppen i

generalpoststyrelsen yttrar kommissionen (sid. 110), att den för denna grupp föreslagna

förhöjningen med 500 kronor visserligen vore obetydlig för befattningshavare

inom så höga tjänstegrader, som det här gällde, men att »kommissionen med hänsyn

dels till den provisoriska innebörden av nu förevarande reglering, dels ock till gjorda

jämförelser beträffande avlöningen till likställda befattningshavare inom de andra

samtidigt reglerade verken funnit sig icke för närvarande kunna föreslå större förhöjningar

till nu ifrågavarande tjänstemän». Slutligen har i fråga om notariegruppen

vid statens järnvägar — för vilken grupp avlöningen höjts med 600 kronor samtidigt

med det att maximiersättningen för bostad sänkts från att beräknas efter 5

rum och kök till att beräknas efter 4 rum och kök — såsom skäl för att avlöningen

icke kunnat sättas högre anförts (sid. 57) »hänsyn till jämförliga tjänstemannagrupper

såväl inom de övriga av kommissionen behandlade verken som ock

inom andra områden av statsförvaltningen». Om man härjämte beaktar, vad kommissionen

anfört å sid. 23—24 — nämligen att avlöningsförhållandena inom övriga

centrala verk enligt kommissionens mening rimligen icke kunna bliva absolut bindande

för de av kommissionen behandlade verken — blir kontentan av kommissionens

ovan refererade resonnemang följande: slutavlöningen till notariegruppen i

telegrafstyrelsen kan ej höjas av hänsyn till avlöningen för notariegruppen i generalpoststyrelsen

och järnvägsstyrelsen, avlöningen till notariegruppen i generalpoststyrelsen

kan ej höjas av hänsyn till avlöningen för notariegruppen i telegrafstyrelsen

och järnvägsstyrelsen, avlöningen till notariegruppen i järnvägsstyrelsen kan ej

höjas av hänsyn till avlöningen för notariegruppen i telegrafstyrelsen och generalpoststyrelsen.

Resonnemanget är särdeles karakteristiskt.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

För att nu återgå till notariegruppen i telegrafstyrelsen, uppgiver kommissionen,

att slutavlöningen till denna grupp på sin tid sattes jämförelsevis flög, beroende

på den av 1907 års riksdag fastställda gemensamma avlöningsskalan för

såväl den nuvarande notariegruppen som de befattningshavare, vilka sedermera

kommo att tillhöra den högre byråtjänstemannagruppen inom telegrafstyrelsen.

Härtill må erinras, att visserligen avlöningsskalan blev gemensam för dessa två

grupper, men då den högre byråtjänstemannagruppen av 1907 års riksdag tilldelades

ett särskilt arvode å 1,000 kronor för år, måste kommissionens berörda uppgift betecknas

såsom vilseledande. För sin del måste telegrafstyrelsen påyrka, att avlöningen

för byråtjänsteman av lägre grad bör bliva lika med avlöningen till kontrollör

av lista lönegraden eller således, med inberäknande av högsta dyrortstillägg, lägst

5,865 och högst 7,400 kronor. Denna avlöning är något lägre än vad kommissionen

föreslagit beträffande den i generalpoststyrelsen förekommande mellangraden, som

omfattar bland andra förste aktuarie, intendent och ombudsman.

För den högre graden byråtjänstemän i telegrafstyrelsen, den av kommissionen

benämnda sekreterargruppen, har kommissionen ansett avlöningen böra bliva

jämställd med avlöningen åt sekreterargruppema i järnvägsstyrelsen och generalpoststyrelsen.

Likställigheten har på det sätt genomförts, att telegrafstyrelsens

sekreterargrupp tilldelats 270 kronor lägre begynnelseavlöning än i järnvägsstyrelsen

och 500 kronor lägre än i generalpoststyrelsen, att slutavlöningen blivit en obetydlighet,

30 kronor, lägre i telegrafstyrelsen och generalpoststyrelsen än i järnvägsstyrelsen

samt att denna slutavlöning skulle av telegrafstyrelsens och järnvägsstyrelsens

sekreterargrupper uppnås efter nio år men av generalpoststyrelsens efter

sex år. Telegrafstyrelsens sekreterargrupp har således blivit sämst tillgodosedd.

Av alldeles samma skäl, som anförts (sid. 60—61) beträffande behovet av att bereda

högre avlöning för särskilt de tekniska tjänstemännen inom sekreterargruppen i

järnvägsstyrelsen, har telegrafstyrelsen funnit sig böra föreslå, att byråtjänstemännen

av högre grad i telegrafstyrelsen skola erhålla 500 kronor högre avlöning än linjeingenjörer,

eller således, om dessa sistnämndas avlöning bestämmes i enlighet med

ovan framställt förslag, lägst 7,900 och högst 9,400 kronor, dyrortstillägg däri inberäknat.

I avlöningsreglementet torde byråtjänstemännen, för att undvika ändringar i

reglementet vid ökning av antalet befattningshavare inom den högre graden, böra

benämnas »byråtjänstemän av högre grad» respektive »byråtjänstemän av lägre

grad» i stället för att nu de förras tjänstetitlar uppräknas och de senare benämnas

»övriga byråtjänstemän».

Professor. Då professorat) änsten är och till följd av brist på kompetenta

sökande allt fortfarande någon tid framåt torde komma att bliva vakant, har telegrafstyrelsen

ansett sig vid den provisoriska löneregleringen icke böra framställa

något från kommissionens avvikande förslag angående avlöningen till professorn,

ehuru väl den föreslagna avlöningen icke står i rätt förhållande till övriga av styrelsen

föreslagna avlöningsbelopp.

Byråchefer. Telegrafstyrelsen kan icke finna den av kommissionen föreslagna

avlöningen för byråchef i de tekniska affärsdrivande verken stå i rimlig proportion

till den ansvarsfulla ställning, dessa tjänstemän intaga, samt ej heller den föreslagna

avlöningsförbättringen ens tillnärmelsevis motsvara den oerhörda ökning i arbete,

som åtminstone vad telegrafstyrelsen vidkommer under det sista decenniet inträtt.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Med beaktande av sina ovan framställda förslag i avseende å avlöningarna till andra

befattningshavare, men utan anspråk på att för nu ifrågavarande tjänstemän uppnå

avlöningar, som ens närma sig vad inom privata företag betalas, föreslår styrelsen,

att avlöningen till byråchef bestämmes enligt följande skala, dyrortstillägg däri inberäknat:

10,400 —11,400—12,400 kronor.

Telegraf inspektör er. Under åberopande av vad styrelsen i sin uti kommissionens

betänkande avtryckta skrivelse den 22 februari 1918 anfört och med stöd av

vad kommissionen tillstyrkt, föreslår telegrafstyrelsen avlöningen för telegrafinspektör

till samma belopp som för linjedirektör.

Verkstad,sdirektör. Kommissionen har av skäl, som anförts å sid. 34, icke

framlagt något fixerat förslag till höjning av avlöningen för verkstadsdirektören,

men likväl uttalat, att förhöjning i dennes avlöning bör äga rum. Telegrafstyrelsen

anser sig för det närvarande böra föreslå begynnelseavlöningen till samma belopp

som det nu utgående oföränderliga arvodet eller 12,000 kronor, men om det skall

bliva möjligt att på denna för telegrafverket så viktiga post kunna behålla en

skicklig person, måste tillfälle finnas att kunna förhöja avlöningen. Styrelsen föreslår

därför, att avlöningen skall med treårsmellanrum kunna förhöjas till 13,500

och 15,000 kronor. I enlighet med kommissionens förslag skulle dyrortstillägg icke

tillkomma verkstadsdirektören.

I avseende å erforderlig förhöjning av arvodet till generaldirektören, varom

kommissionen yttrat sig å nyss anförda ställe (sid. 34), samt till generaldirektörens

ställföreträdare har telegrafstyrelsen trott sig icke böra framlägga något förslag.

Kommissionens förslag beträffande pensionsunderlagens höjning med i allmänhet

250 kronor för varje tjänstemannagrupp är givetvis alltför schablonmässigt för

att vara tillfredsställande, men då tiden ej medgivit att nu korrigera detta schematiska

förslag och då det är av mindre vikt att omedelbart uppnå förbättring av

pensionerna, har telegrafstyrelsen ansett sig böra lämna kommissionens förslag utan

erinran, ehuru anledningar därtill för visso icke saknats. Beträffande de här ovan

föreslagna två nya tjänstemannakategorierna, telegrafist av lista och assistent av

lista lönegraden, föreslår styrelsen, för att icke åstadkomma någon rubbning av

kommissionens förslag, att de tills vidare i pensionshänseende likställas med telegrafister

av 2:dra respektive assistenter av 2:dra lönegraden. I fråga om den ökning

av telegrafverkets bidrag till dess pensionsinrättning, som skulle påkallas av kommissionens

förslag, har styrelsen lämnat närmare utredning i sitt denna dag avgivna

underdåniga förslag till driftkostnadsstat under år 1919. Emellertid tillåter sig

styrelsen erinra, att de nu ifrågasatta ändringarna beträffande pensionsunderlagen

påkalla mindre ändringar jämväl i det av Eders Kungl. Majit för pensionsinrättningen

fastställda reglemente samt att, innan ändring däri av Eders Kungl. Majit

vidtages, fullmäktige för delägarna i pensionsinrättningen torde böra lämnas tillfälle

att vid sitt under 1919 infallande lagtima möte avgiva yttrande.

Avlöningens fördelning i lön och tjänstyöringspenningar är för telegrafverkets

tjänstemän särdeles ofördelaktig, särskilt vid jämförelse med vad vid andra verk

är eller enligt kommissionens förslag skulle bliva stadgat därutinnan. Telegrafstyrelsen

har påpekat detta förhållande för kommissionen, men denna har synbarligen

saknat tid eller intresse för denna fråga, då det gällt telegrafverket, under det att

kommissionen vidtagit vissa ändringar av fördelningsgrunderna inom statens järnvägar

och postverket. Det märkliga är, att kommissionen uppgiver sig därvid hava

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 343 höft. (Nr 383.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kung!,. Majds nåd. proposition Nr 383.

i viss utsträckning åstadkommit likhet med förhållandena inom telegrafverket (sid.

65 och 111), men i verkligheten icke alls åstadkommit sådan likhet. Någon genomgripande

förändring av fördelningsgrunderna inom telegrafverket har styrelsen emellertid

icke hunnit utarbeta utan föreslår endast ett par smärre jämkningar samt de

ändringar, som påkallas dels av utbytandet av avlöningsbeloppen å 1,950 och 2,100

kronor mot 2,000 kronor, dels ock av införandet av de två nya avlöningsbeloppen

å 10,500 och 11,500 kronor.

Det har förvånat styrelsen, att kommissionen, trots det erforderliga uppgifter

för lång tid sedan lämnats kommissionen, icke funnit sig böra för telegrafverkets

tjänstemän föreslå den inom postverket redan gällande förmån vid befordran till

högre befattning, som erhållit benämningen »suddning», ävensom att kommissionen

allenast för postverkets del ifrågasatt vad å sid. 102—104 berörts angående »tillförordnade»

befattningshavare inom de lägre graderna. Bestämmelser i dessa båda

ämnen äro lika befogade inom telegrafvet som inom postverket, varom kommissionen

under de år den arbetat på sin huvuduppgift borde hava kunnat förvissa sig. Telegrafstyrelsen

skall icke underlåta att snarast möjligt framkomma med förslag härutinnan,

men har nu icke kunnat medhinna detsamma.

Vidkommande slutligen kommissionens hemställan, att det måtte få ankomma

på Eders Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med de av kommissionen

under avdelningen »allmänna synpunkter» angivna grunder, meddela erforderliga

bestämmelser i fråga om övergång på ny stat för den personal, som skulle beröras

av löneregleringen, får telegrafstyrelsen, under erinran om vad i inledningen till

detta yttrande anförts gent emot kommissionens uttalanden å sid. 36 i betänkandet,

i övrigt yrka, att vid meddelandet av de avsedda övergångsbestämmelserna måtte,

på sätt vid 1907 års lönereglering stadgades, beredas en undantagsställning för de

ordinarie och extra ordinarie assistenter, som vunnit inträde i verket före år

1908. Den närmare innebörden av detta yrkande torde telegrafstyrelsen bliva satt

i tillfälle att utveckla vid avgivandet av förslag till övergångsbestämmelserna i

fråga, innan de av Eders Kungl. Maj:t meddelas, men styrelsen har ansett sig redan

nu böra omnämna förhållandet, på det att det eventuella bemyndigandet för Eders

Kungl. Maj:t att utfärda övergångsbestämmelser må kunna inrymma befogenhet att

jämväl på antytt sätt tillgodose de ifrågavarande assistenterna.

Ytterligare några frågor, som beröra avlöningsreglementet, torde telegrafstyrelsen

här få beröra.

1 § 4 samt i de vid avlöningsreglementet fogade »allmänna grunder till avlöningsförhöjning

för icke provisionsberättigad tjänsteman» ävensom i de av Eders

Kungl. Maj:t och riksdagen årligen fastställda driftkostnadsstater äro tjänsterna

hänförda till underavdelningarna »inom styrelsen», »vid linjedistrikten», »vid stationerna»

och »vid verkstaden». Denna indelning har emellertid icke strikt upprätthållits;

så till exempel saknas under avdelningen »styrelsen» linjeingenjör, assistent

och telegrafist. Det måste också anses överflödigt att i avlöningsreglementet såsom

hittills skett uppräkna samma befattningar på två, ja ända till tre ställen. Styrelsen

har därför ansett tjänstemännen böra i avlöningsreglementet upptagas i en enda

följd på sätt i här nedan framlagda förslag till ändringar i reglementet skett. Denna

fråga har dock icke uteslutande formell karaktär. Genom att även i driftkostnadsstaten

upptaga tjänstemännen i en följd utan användande av de nuvarande under
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

avdelningarna, realiseras det vid genomförandet av nuvarande organisation av telegrafverket

uttalade behovet för styrelsen att kunna förflytta afl personal ej blott

inom styrelsen och lokalförvaltningarna utan även mellan styrelsen och dessa senare.

I propositionen nr 84 till 1907 års riksdag yttrade föredragande departementschefen

härom (sid. 13), att han icke hade något att erinra mot att denna rätt tillkomma

telegrafstyrelsen och att en dylik befogenhet tvivelsutan mången gång kunde bliva

till gagn för verket, om den tillämpades med varsamhet och ornsikt, men givetvis

krävde, att chefen förskaffade sig personlig kännedom om sin personal, något som

väl läte sig göra inom telegrafverket med dess jämförelsevis överskådliga omfattning.

Departementschefen förutsatte dock att, då förflyttning till annan ort ifrågakomma

utan att vederbörande därom gjort ansökan, han skulle tillerkännas ersättning

för flyttningskostnad med belopp, som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes, såsom

ock dittills i liknande fall ägt rum vid förflyttning inom lokalförvaltningarna. Vad

departementschefen sålunda anförde äger allt fortfarande giltighet och detta i än

större grad än förut. I anledning av berörda yttrande, vilket icke föranledde någon

erinran från riksdagens sida, bär telegrafstyrelsen visserligen ansett sig äga däri

avsedda befogenhet, men för att denna skall erhålla uttryck i driftkostnadsstaten,

har styrelsen i det förslag till sådan stat, som samtidigt härmed avlåtes, vidtagit

den nämnda ändringen i dess uppställning. I detta sammanhang torde få ifrågasättas,

huruvida det fortfarande kan anses nödigt, att fråga om utbetalande av flyttningsersättning

i fall, då förflyttning skett utan vederbörandes egen ansökan, skall

underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning. Hittills har härutinnan förfarits på det

sätt, att telegrafstyrelsen förskottsvis utbetalat flyttningsersättning i dylika fall och

sedermera vid varje års utgång anhållit om Eders Kungl. Maj:ts godkännande av

sålunda gjorda utbetalningar, vilka städse utan undantag gillats av Eders Kungl.

Maj:t. Då det lärer stå i full överensstämmelse med vidtagna åtgärder för decentralisering

till ämbetsverken av vissa hittills på Eders Kungl. Maj:ts prövning beroende

ärenden, att frågor om utbetalning av flyttningsersättning i nu åsyftade fall

slutligt avgöras av telegrafstyrelsen, får styrelsen uttala sig för att så hädanefter

måtte få ske.

Enligt § 13 i avlöningsreglementet utgår vid tjänsteresa inom riket resekostnads-

och traktamentsersättning för tjänstemän enligt bestämmelserna i gällande

resereglemente, dock att vid långvarigare uppdrag, förenade med resa från boningsorten,

vid ofta återkommande tjänsteresor eller i särskilda fall, då omständigheterna

därtill eljest föranleda, telegrafstyrelsen äger att bestämma lägre resekostnads- och

traktamentsersättning. Därutöver stadgas i § 6 mom. 8:0, att det skall ankomma

på telegrafstyrelsens prövning, huruvida vid förordnande för tjänsteman å annan

ort än placeringsorten den vikarierande bör tilldelas traktamente, motsvarande

högst en femtedel av det vid resor enligt gällande resereglemente tjänstemannen

tillkommande dagtraktamente. Motsvarande stadgande!! återfinnas i avlöningsreglementet

för tjänstemän vid postverket. Enligt vad telegrafstyrelsen inhämtat, har

generalpoststyrelsen i ett på Eders Kungl. Maj:ts prövning beroende ärende hemställt,

att det senare bär ovan återgivna stadgandet skulle för postverkets del så

ändras, att det skall ankomma på generalpoststyrelsens prövning, huruvida tjänsteman,

ordinarie eller extra, under tjänsteförrättning å annan ort än stationeringsorten

må komma i åtnjutande av traktamente enligt av Eders Kungl. Maj:t utfärdade

bestämmelse!''. Då de skäl, som av generalpoststyrelsen anförts till stöd för ändringen,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

äga full motsvarighet beträffande telegrafverket, tillåter sig styrelsen, under hänvisning

till vad av generalpoststyrelsen anförts, föreslå, att den ovan återgivna

delen av § 6 inom. 8:o i telegrafverkets avlöningsreglemente måtte ersättas med

ett stadgande av enahanda innehåll, som generalpoststyrelsen föreslagit.

På grund av § 14 i avlöningsreglementet utbetalas felräkningspenningar till,

bland andra, kassör å linjedistriktsbyrå och vid verkstaden med 200 kronor för år.

Den betydliga ökning i omsättningen vid dessa institutioners kassor bör föranleda

någon förhöjning av felräkningspenningarna, och då dessa vid stationerna äro begränsade

till högst 400 kronor, föreslår styrelsen samma belopp för kassör å linjedistriktsbyrå

och vid verkstaden.

I en till telegrafstyrelsen ingiven skrift hava inom Norrbottens och Västerbottens

län tjänstgörande personal vid telegrafverket gjort framställning om erhållande

av särskilt ortstillägg, s. k. kallortstillägg, att utgå med 15 procent av den kontanta

avlöningen, dock med minst 400 kronor årligen. Till stöd härför anföres följande:

»På grund av det stränga klimatet, de säregna ljusförhållandena och de långa

avstånden till de livsmedelsproducerande delarna av Sverige och landets egentliga

kulturbygder lever telegrafpersonalen i övre Norrland under andra villkor och

tjänstgör under andra förhållanden än kamraterna i det övriga Sverige. Denna

undantagsställning gör sig i många avseenden ekonomiskt kännbar och betungar

tjänstemännen häruppe med avsevärda utgifter, som ej behöva förekomma annorstädes.

Sålunda bliva kostnaderna för livsmedel, beklädnad, värme och ljus här

större än i landets sydligare delar. Största delen av de livsmedel, som här konsumeras,

transporteras hit söderifrån och fördyras genom fraktkostnader och mellanhänder;

i alldeles särskild grad gäller detta om frukt och grönsaker. Förutom

denna kostnadsökning tillkommer emellertid, att, på grund av det stränga klimatet,

kroppen häruppe fordrar en kraftigare och därigenom dyrbarare näring. Av samma

orsak bliva utgifterna för beklädnad större än söderut. Pälsverk, såsom promenadpäls

och pälsmössa, samt, i och för de långa landsvägsresorna, respäls och pälsstövlar

kunna söderut betraktas såsom lyx, men äro här nödvändiga för hälsans bevarande.

Särskilda vanna underkläder och skodon, skinntröja m. in. måste även anskaffas

såsom skydd mot den långvariga kölden. Dessa förhållanden hava ju ock delvis

redan beaktats av kungl. styrelsen såtillvida, att linjearbetare inom VI och VII

linjedistrikten tilldelas skinntröjor och pälsar och den lägre ordinarie linjepersonalen

respälsar på telegrafverkets bekostnad. Vedåtgången kan i övre Norrland beräknas

till 3 å 4 famnar per rum och år, d. v. s. 2 å 3 gånger så stor som i mellersta

och södra Sverige. Förr har den stora åtgången i någon mån kompenserats av ett

lägre pris, men för närvarande är vedpriset i Norrland detsamma som söderut, och

osannolikt är, att detta förhållande kommer att ändras. Att härigenom förorsakas

avsevärda extra utgifter för tjänstemännen här är uppenbart. Övre Norrlands avskilda

läge och outvecklade kultur medför, att den där bosatta personalen måste

avsätta, eller rättare, bör kunna avsätta extra belopp för resor. För att hålla sig

i nivå med utvecklingen i allmänhet och, ur tjänstesynpunkt, med utvecklingen

inom telegrafverket äro nämligen resor söderut nödvändiga. Vidare äro många

tjänstemän hänvisade att inköpa en stor del av sina förnödenheter söderut, enär

affärerna i övre Norrland i allmänhet äro illa sorterade. Ofta äro dessa inköp

svåra att ordna per* korrespondens — ibland, t. ex. vid beställning av kläder, är

det omöjligt — och resor måste därför företagas. För tjänstemän i landets övriga

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

delar kunna naturligtvis liknande resor vara av behovet påkallade, men för tjänstemännen

i övre Norrland äro de det i speciellt hög grad. Under alla förhållanden

ökas resekostnaderna såväl för dylika resor som för semester- och rekreationsresor

avsevärt på grund av den långa resan genom Norrland. Av samma orsak betungas

norrlandstjänstemännen vid förflyttningar med synnerligen höga flyttningskostnader.

Livet och tjänstgöringen i övre Norrland äro av flera skäl tyngre och mera tröttande

än söderut. Naturen är karg och ogästvänlig. Det stränga klimatet förorsakar

lätt en genom reumatisk värk, luftrörskatarr eller kylskador förstörd hälsa. Det

långa vintermörkret verkar deprimerande och förslöande på sinnet och gör, i förening

med den starka kölden, livet häruppe mera trist och enformigt än söderut. Någon

motvikt i form av förströelser av estetisk och intellektuell art erbjudes endast i

ringa mån. Övre Norrland är på det hela taget ett under kolonisation varande

land och dess kultur en ännu jämförelsevis outvecklad. Många av de olägenheter

och obehag, som vistelsen häruppe medför och som äro särskilt kännbara för söderifrån

inflyttade, kunna ej på ekonomisk väg avlägsnas eller mildras. Dock skulle

de vara lättare att fördraga, om de i det föregående påpekade extra utgifterna

kompenserades och norrlandstjänstemännen icke såsom nu i realiteten vore sämre

ställda i ekonomiskt avseende än Övriga tjänstemän. Nödvändigheten av att, såsom

ersättning för de med norrlandsvistelsen förenade ökade utgifterna, erbjuda här

boende tjänstemän och arbetare särskilt goda ekonomiska villkor har insetts av

flera större industriella företag, som förlagt sin verksamhet hit. Av statens verk

har statens järnvägar delvis slagit in på samma väg genom kallortstillägg till sina

tjänstemän. Lärarlönenämndens förslag till lönereglering för lärare vid rikets högre

läroverk innefattar även ortstillägg vid placering inom bland andra Norrbottens och

Västerbottens län.»

Telegrafstyrelsen finner den gjorda framställningen, till vilken intet synes

vara att tillägga, mycket behjärtansvärd. Av styrelsen verkställd utredning om

den ökade utgift för telegrafverket, som av bifall till framställningen skulle föranledas,

har givit till resultat, att kostnaden för kallortstillägg i angivna utsträckning

skulle belöpa sig under år 1919 till omkring 54,500 kronor för ordinarie och omkring

54,600 kronor för extra ordinarie tjänstemän inom de två nämnda länen.

Telegrafstyrelsen anser emellertid, att, enär linjearbetare vid telegrafverket

åtnjuta kallortstillägg inom hela sjätte och sjunde linjedistrikten, förhållandet bör

bliva enahanda med tjänstemännen. Vidare torde, med hänsyn till att vid statens

järnvägar förekommande kallortstillägg äro begränsade till ett maximibelopp av 600

kronor för år, samma begränsning av maximibeloppet för kallortstillägg böra stadgas

jämväl för telegrafverkets tjänstemän. De närmare grunderna för kallort.stilläggen

torde böra av Eders Kungl. Maj:t fastställas, och torde telegrafstyrelsen dessförinnan

få bliva satt i tillfälle att avgiva närmare förslag i avseende å dessa grunder. 1

likhet med vad förhållandet är vid statens järnvägar och på sätt om hyresbidrag

vid telegrafverket gäller, lärer kallortstillägg böra anses tillhöra själva lönen.

Bestämmelse om kallortstillägg torde lämpligen böra införas i § 18 i avlöningsreglementet,

vilken paragraf eljest skulle utgå till följd av ovan framställt förslag om

att föreståndare för iilialstation skola hänföras till de nyinrättade l:a assistent - respektive l:a telegrafistgraderna.

Genom tillkomsten av lagen den 17 juni 1916 om försäkring för olycksfall i

arbete samt kungörelsen angående särskilda bestämmelser i fråga om denna lags

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

tillämpning å arbetare, som användas till arbete för statens räkning, påkallas vissaändringar

i avlöningsreglementet för telegrafverkets tjänstemän. Angående avlöning*

under sjukdom, som förorsakats av olycksfall, samt om begravningshjälp stadgas i

avlöningsreglementet följande:

§ 6 mom. 7:o. »Därest tjänsteman i följd av kroppsskada, ådragen under

tjänstutövning, blivit tills vidare oförmögen till tjänstgöring, må, såsom undantag

från vad ovan är stadgat, avlöningen å stat kunna, efter telegrafstyrelsens beprövande,

till honom utgå oavkortad under högst sex månader; ankommande däremot

på prövning av Kungl. Maj:t, till huru stor del avlöning kan böra till den skadade

utgå efter omförmälda tid av sex månader»;

§ 12: »Avlider tjänsteman, vare sig ordinarie eller extra, eller vid verket

anställd telegrambärare eller arbetare i följd av olyckshändelse, timad under tjänstutövning

eller arbete vid verket, må ett belopp, motsvarande den avlidnes avlöning

för en månad, såsom begravningshjälp tilldelas hans dödsbo»;

§ 20: »Kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter lämnas åt den i föregående

paragraf omnämnda personal (— »linjemästare, linjeförman, radiotelegrafist, stationsförman,

vaktmästare, reparatör och stationsbiträde ävensom telegram bärare samt

vid linjebyggnaderna anställda extra ordinarie underbefäl och arbetare») ävensom

åt underbefäl och arbetare vid telegrafverkets verkstad samt åt annan med densamma

jämförlig, i telegrafverkets tjänst befintlig tillfällig personal, enligt de

närmare bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar.»

Föreskriften i § 6 mom. 7:o torde, för att även i avseende å terminologin

korrespondera mot bestämmelserna i olycksfallsförsäkringslagen, böra erhålla följande

avfattning: »Därest tjänsteman skadats till följd av olycksfall i arbetet samt olycksfallet

medfört sjukdom, som förorsakat förlust av arbetsförmågan, må avlöningen

kunna, efter telegrafstyrelsens beprövande, till honom utgå oavkortad under en tid

av högst sex månader; ankommande däremot på prövning av Kungl. Maj:t, till huru

stor del avlöning må, utöver i lag stadgad ersättning för olycksfall i arbete, till

den skadade utgå efter omförmälda tid av sex månader.»

§ 12 står, så vitt angår personer, på vilka olycksfallsförsäkringslagen äger

tillämpning, i uppenbar strid mot denna, och då lagens bestämmelser äro fördelaktigare,

bör § 12 i avlöningsreglementet hädanefter omfatta endast sådana befattningshavare,

på vilka olycksfallsförsäkringslagen icke är tillämplig. Beträffande

arbetare har telegrafstyrelsen funnit sig böla utfärda föreskrift om utbetalande av

begravningshjälp med större belopp jämväl än lagen förutsätter, varom styrelsen i

underdånig skrivelse den 24 juli 1917 gjort anmälan. Paragrafen synes böra avfattas

sålunda: »Har vid telegrafverket anställd befattningshavare, å vilken gällande

lagstiftning om försäkring för olycksfall i arbete icke äger tillämpning, avlidit till

följd av olycksfall i arbetet, må ett belopp, motsvarande den avlidnes avlöning för

en månad, såsom begravningshjälp tilldelas hans dödsbo.»

Yad angår § 20 torde till en början böra anmärkas, att, då telegrafstyrelsen

äger bestämma själva avlöningarna för den i paragrafen avsedda icke-ordinarie

personal, det ock torde böra tillkomma styrelsen att utfärda bestämmelser rörande

fri läkarvård jämte läkemedel m. in. för samma personal. Då vidare den ordinarie

personal, som äger rätt till kostnadsfri läkarvård m. in., och den med sådan personal

likställda icke-ordinarie personal, för vilken Eders Kungl. Maj:t fastställer avlöningarna,

givetvis böra, såsom hittills, åtnjuta ifrågavarande förmån i samma utsträck
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

ning som den personal, för vilken telegrafstyrelsen bestämmer avlöningarna, torde

§ 20 böra så ändras, att bestämmelser om kostnadsfri läkarvård m. m. hädanefter må

utfärdas av telegrafstyrelsen, som enligt § 19 jämväl äger rätt utfärda bestämmelser

angående uniformspersedlar och beklädnadsersättning. Såsom av ifrågavarande § 20

framgår, innefattar stadgandet däri rätt till kostnadsfri läkarvård m. m. endast för

viss personal vid telegrafverket. Styrelsen anser det tillägg böra göras till paragrafen,

att vård å lungsotssanatorium må av telegrafverket bekostas för all vid

verket anställd personal. Denna ändring synes styrelsen vara motiverad av den ur

såväl individens som det allmännas synpunkt utomordentligt stora betydelsen av att

den, som angripits av lungtuberkulos, utan dröjsmål och under tillräcklig tidrymd

erhåller sanatorievård. Hittills har Eders Kungl. Maj:t på framställning i varje

särskilt fall medgivit bekostande av dylik sanatorievård. Särskilt har på senare tid

rätt ofta förekommit framställning från styrelsen om bekostande av sanatorievård

för telefonister, som angripits av lungtuberkulos. Anledning torde emellertid icke

förefinnas att inskränka rätten till kostnadsfri vård å lungsotssanatorium endast till

att gälla telefonister, utan torde all personal böra tillerkännas denna rätt, liksom

det synes böra få ankomma på telegrafstyrelsen att utfärda närmare bestämmelser

jämväl därom.

I anslutning till vad som sagts torde § 20 böra avfattas sålunda: »Manlig

befattningshavare vid telegrafverket, vars fasta avlöning icke överstiger linjemästares,

må på telegrafverkets bekostnad erhålla erforderlig läkarvård jämte läkemedel m. m!

enligt reglemente, som utfärdas av telegrafstyrelsen. Av läkare föreskriven vård å

lungsotssanatorium bekostas av telegrafverket för all vid verket anställd personal

enligt närmare bestämmelser, som meddelas av telegrafstyrelsen.»

Under åberopande av vad här ovan anförts får telegrafstyrelsen i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t, utan avseende å vad 1915 års avlöningskommission

föreslagit, täcktes avlåta proposition till riksdagen om att §§ 3, 4, 5,

6, 7, 8, 12, 14, 16, 17, 18, 19 och 20 i avlöningsreglementet för telegrafverkets

tjänstemän ävensom de vid reglementet fogade allmänna grunder till avlönings- eller

löneförhöjning måtte, räknat från och med ingången av år 1918 eller i alla händelser

från och med den 1 nästkommande juli, erhålla den ändrade lydelse, som här nedan

-och i bilaga härtill föreslås.

§ 3.

l:o. Till generaldirektören och chefen för telegrafverket utgår arvode med

kronor.

2:o. Till icke promsionsberättigad tjänsteman utgår avlöning enligt följande

■-avlöningsskala med däri angivna årliga belopp:

Klass

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

avlöning

Klass

Lön

Tjänst- gii rings- penningar

Summa

avlöning

1

0,900

4,000

11,500

14

2,000

1,700

4,300

2

6,300

4,200

10,500

15

2,450

1,450

3,900

3

5,700

3,800

9,500

10

2,300

1,300

3,600

4

5,400

3,000

9,000

17

2,200

1,100

3,300

5

5,100

3,400

8,500

18

2,000

1,000

3,000

H

4,800

3,200

8,000

19

1,850

900

2,750

7

4,500

3,000

7,500

20

1,700

800

2,500

H

4,200

2,800

7,000

21

1,000

tf 50

2,250

t)

3,900

2,000

0,500

22

1,500

500

2,000

10

3,000

2,400

0,000

23

1,350

450

1,800

11

3,300

2,200

5,500

24

1,240

410

1,050

12

3,100

2,000

5,100

25

1,130

370

1,500

13

2,825

1,875

4,700

20

1,040

340

1,380 |

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 383.

3:o. Till provisibnsberättigad tjänsteman utgår, förutom den i § 5 bestämda

uppbördsprovision, lön enligt följande törnskata med däri angivna årliga belopp:

Klass

Lön

Klass

Lön

t

5,000

8

3,000

2

4,600

9

2,600

3

4,300

10

2,400

4

4,000

11

2,200

5

3,700

12

2,000

6

3,400

13

1,800

7

3,200

14

1,650

4:o. Såsom telegrafinspektör förordnad tjänsteman äger att, mot avstående

av samtliga honom på den ordinarie tjänsten tillkommande avlöningsförmåner, uppbära

arvode till belopp, som i staten för telegrafverkets driftkostnader angives.

5:o. Till verkstadsdirektör utgår arvode med 12,000 kronor för år, vilket

arvode kan efter 3 år höjas till 13,500 kronor och efter ytterligare 3 år till

15,000 kronor.

§ 4.

l:o. Avlöning åtnjutes av icke provisionsberättigad tjänsteman enligt följande

reglering: ___

Byråchef..............................

Professor.............................

Byråtjänsteman av högre grad

» n lägre »

Linjedirektör ........................

Kontorschef...........................

Linjeingenjör ........................

Verkstadsingenjör..................

Inköpschef .........................

Kontrollör av l:a lönegraden..

Badiokommissarie.................

Ingenjörsassistent.................

Kontrollör av 2 a lönegraden..

Materialförvaltare.................

Assistent av l:a lönegraden ..

» » 2:a »

Förrådsbokhållare................

Ritare ................................

Verkmästare .......................

Linjemästare .......................

Linjeförman.........................

Radio telegrafist...................

Montör................................

Stationsförman ....................

Reparatör.............................

Stationsbiträde ................

Lägsta avlöning

Högsta avlöning

.lass

Kronor

Klass

Kronor

3

9,500

1

11.500

6

8,000

5

8,500

8

7,000

5

8,500

12

5,100

9

6,500

7

7,500

4

9,000

8

7,000

5

8,500

9

6.500

6

8,000

9

6,500 ■

6

8,000

12

5,100

9

6,500

12

5,100

9

6,500

12

5,100

9

6,500

13

4,700

10

6,000

13

4,700

10

6,000

15

3,900

12

5,100

16

3,600

12

5,100

19

2,750

13

4,700

19

2,750

13

4,700

19

2,750

13

4,700

18

3,000

15

3,900

20

2,500

17

3,300

22

2,000

19

2,750

22

2,000

19

2,750

23

1,800

20

2,500

24

1,650

21

2,250

25

1,500

22

2,000

26

1,380

23

1,800

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

97

i Katalogredaktör ..........................................

! Kassör av l:a lönegraden ...........................

• Telegrafist av l.a lönegraden........................

j Kassör av 2:a lönegraden ...........................

j Telegrafist av 2:a lönegraden........................

i Vaktföreståndare..........................................

! Bokhållare...........................................

| Kontorsskrivare ..........................................

Rikstelefonist.............................................

De------------

Anm. De befattningar, som äro angivna

havas av kvinnliga tjänstemän.

Lägsta avlöning

Högsta

avlöning

Klass

Kronor

| Klass j

Kronor

18

3,000

15

3,900

20

2,500

17

3,300

20

2,500

17

3,300

2 2

2,000

18

3,000

22

2,000

18

3,000

22

2,000

18

3,000

23

1,800

20

2,500

23

1,800

20

2,500

25

1,500

22

2,000

med kursiv

stil, äro

avsedda att

i regel inne

2:o. Lön åtnjutes av provisionsberättigad tjänsteman enligt följande reglering:

i

Lägsta

lön

Högsta lön

i

Klass |

Kronor

Klass |

Kronor

Telefondirektör .........................

4

4,000

1

5,000

| Telegrafdirektör.................................

4

4,000

1

5 000

Kommissarie av l:a lönegraden...........

5

3,700

2

4,600

» » 2:a » ........................i

H

3.400

3

4,300

» » 3: C » .....................

7

3.200

4

4,000

» » 4:e »

8

3,000

3,700 j

Kommissarie av 5:e lönegraden ..................

12

2,000

it

2,600 1

» » Se » ..................1

13

1,800

n

2,200

» » 7/e » .................1

14

1,«50

12

2,000 1

Anm. De befattningar, som äro angivna med kursiv stil, äro avsedda att i regel innehavas

av kvinnliga tjänstemän.

3:o) Uppflyttning — — — klass.

4:o) Undantagsvis----statförslag.

5:o) Telegrafstyrelsen äger tilldela den, som konstitueras till reparatör,

montör eller linjeförman, avlöning efter sådan för befattningen gällande avlöningsklass,

att hans sammanlagda avlöningsförmåner för år räknat icke komma att

understiga, utan motsvara eller, därest full motsvarighet ej kan ernås, så nära som

möjligt överensstämma med den årsinkomst, han vid tiden för övergången på ordinarie

stat skulle, om lian i stället kvarstått såsom icke ordinarie, hava åtnjutit på

grund av gällande prislista å avlöningar till arbetare vid telegrafverkets linjedistrikt.

Reparatör — — — i fråga.

§ 5-

Föreståndare för telegraf- eller centraltelefonstation äger uppbära provision

å vid stationen influten uppbörd av telegram-, abonnemangs-, inträdes- och samtalsavgifter

med:

2‘A procent av den del av uppbörden, som ej för år överstiger 30,000 kronor;

1 procent av den del av uppbörden, som överstiger 30,000 men ej 100,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 343 höft. (Nr 383.) 13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Sr 383.

1 a procent av den del av uppbörden, som överstiger 100,000 men ej 500.000

kronor; samt

i/10 procent av den del av uppbörden, som överstiger 500,000 kronor.

Provisionsbeloppet för år räknat må dock icke för någon stationsföreståndare

understiga här nedan angivna belopp, vadan av provisionsanslaget må, utöver ovan

angivna procentbelopp, utgå vad som tilläventyrs erfordras för att fylla denna

minimiprovision.

Minimiprovisionen utgör:

för telefondirektör

...... 2,400

kronor

» telegrafdirektör

...... 2,400

»

» kommissarie av

l:a- lönegraden ......

...... 2,400

» » »

2:a

» ......

...... 2,000

» » »

3:e

»

...... 1,800

»

» » »

4:e

» ......

...... 1,400

» kommissarie av

5:e

lönegraden ......

...... 900

»

» » »

6:e

» .....

...... 700

»

» » »

7:e

» ......

...... 600

§ 6.

För åtnjutande av arvode eller i stat uppförd avlöning och därtill hörande

förhöjning efter viss tids fortsatt innehavande av befattning gälla, med undantagbeträffande

telegraffullmäktige, följande bestämmelser:

l:o) Tjänsteman — — — härför.

2:o) Med-- nödigt.

3:o) Har generaldirektören, verkstadsdirektören eller telegrafinspektör beviljats

ledighet och vikarie förordnats, beror på prövning av Kungl. Maj:t, huru

stor del av arvodet må till vikarien avstås.

4:o) Tjänsteman---pensionsinrättning.

5:o) Den---uppbördsprovision.

6:o) Tjänsteman — — -- skäligt.

7:o) Därest tjänsteman skadats till följd av olycksfall i arbetet samt olycksfallet

medfört sjukdom, som förorsakat förlust av arbetsförmågan, må avlöningen

kunna, efter telegrafstyrelsens beprövande, till honom utgå oavkortad under en tid

av högst sex månader; ankommande däremot på prövning av Kungl. Maj:t, till

huru stor del avlöning må, utöver i lag stadgad ersättning för olycksfall i arbete,

till den skadade utgå efter omförmälda tid av sex månader.

8:o) Tjänsteman — — —• befattning.

Erfordras — — — avlöning.

Erfordras — — — uppbörd.

På telegrafstyrelsens prövning ankommer, huruvida tjänsteman, ordinarie

eller extra ordinarie, under tjänsteförrättning å annan ort än stationeringsorten må

komma i åtnjutande av traktamente enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser.

9:o) En — — — grunder.

§ 7.

l:o) Rätt —- — — bestämmelser.

2:o) Generaldirektör — — — inrättning.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

belopp:

Kung!. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

3:o) För övriga tjänstemän skall pensionsunderlag beräknas till följande

5.850 kronor för byråchef och professor;

5.250 » » linjedirektör, telefondirektör och telegrafdirektör;

4.850 » » byråtjänsteman av högre grad;

4.450 » » kommissarie av l:a lönegraden;

4.250 » » linjeingenjör och verkstadsingenjör;

4.150 » » byråtjänsteman av lägre grad och kontorschef;

3.850 » » inköpschef, kontrollör av l:a lönegraden, radiokommissarie

och kommissarie av 2:a lönegraden;

3.550 » » ingenjörsassistent, kontrollör av 2:a lönegraden och kom
missarie

av 3:e lönegraden;

3.250 » » kommissarie av 4:e lönegraden:

2,950 » » materialförvaltare, assistent och ritare;

2.750 » » verkmästare;

2.550 » » förrådsbokhållare;

2.150 » » linjemästare;

2,050 » » kommissarie av 5:e lönegraden;

1.850 » » katalogredaktör och kommissarie av 6:e lönegraden;

1.750 » » linjeförman, radiotelegrafist, kassör av l:a lönegraden, tele
grafist,

vaktföreståndare och kommissarie av 7:e lönegraden;

1.550 » » kassör av 2:a lönegraden, bokhållare och kontor sskrivare;

1.450 » » montör, stationsförman och reparatör;

1,350 » » stationsbiträde och rikstelefonist.

4:o) Pension — — — medel.

5:o) Rätt att komma i åtnjutande av hd pension inträder:

a) för manliga tjänstemän vid uppnådda sextiofem levnads- och trettiofem

tjänstår, dock att sådan rätt inträder:

för tjänstemän i telegrafstyrelsen vid sextiosju levnads- och trettiofem tjänstår;

för linjemästare, linjeförmän, montörer och reparatörer vid sextio levnadsoch

trettiofem tjänstår;

för verkmästare vid sextio levnads- och trettio tjänstår;

b) för kvinnliga tjänstemän vid sextio levnads- och trettio tjänstår, dock att

sådan rätt inträder för rikstelefonister vid femtiofem levnads- och trettio tjänstår.

6:o) Skyldighet — — — tjänsten.

7: o) Vid — — — inträde.

8:o) Rätt — — — förverkad.

9:o) Tjänstår — — — pensionsinrättning.

8 8-

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga

gång kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören, byråcheferna, professorn och

byråtjänstemän av högre grad, envar under en och en halv månad, linjemästare,

linjeförmän, montörer, stationsförmän, reparatörer och stationsbiträden, envar

under en halv månad samt envar av övriga tjänstemän under en månad.

Tjänsteman, som bär sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd, är

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. ■ Maj ds nåd. proposition Nr 383.

pliktig att å tid av året, som av vederbörande överordnade olydighet bestämmes,

begagna sig av semester.

§ 12.

Har vid telegrafverket anställd befattningshavare, å vilken gällande lagstiftning

om försäkring för olycksfall i arbete icke äger tillämpning, avlidit till

följd av olycksfall i arbetet, må ett belopp, motsvarande den avlidnes avlöning för

en månad, såsom begravningshjälp tilldelas hans dödsbo.

§ 14.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anställda huvudkassören med 500 kronor för

år räknat;

kassör å linjedistriktsbyrå och vid verkstaden med 400 kronor, likaledes för

år räknat;

tjänsteman — — — stationen;

å station — — — räknat.

Felräkningspenningar — — — tjänsten.

§ 16.

l:o) Fri bostad uti telegrafverkets egna eller för ändamålet förhyrda lägenheter

jämte fri uppvärmning och belysning eller ock hyresbidrag med högst 600

kronor för år må tillkomma kommissarie av 5:e, 6:e och 7:e lönegraderna ävensom,

enligt telegrafstyrelsens bestämmande, föreståndare för större växelstation.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i varje särskilt fall bestämma, huruvida

bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå, ävensom beloppet av berörda bidrag.

2:o) Till verkmästare, linjemästare, linjeförman, radiotelegrafist, montör,

stationsförman, reparatör och stationsbiträde utgår hyresbidrag, enligt av Kungl.

Maj:t fastställda grunder, med minst femton, högst trettio procent av avlöningen.

3:o) Förmånen av fri bostad eller hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ 17.

Tjänsteman, som icke är berättigad till uppbördsprovision, äger att, enligt

av Kungl. Maj:t fastställda grunder, uppbära dyrortstillägg med högst femton procent

av avlöningen, dock med iakttagande av att för manlig tjänsteman, vars avlöning

överstiger 6,000 kronor, dyrortstillägg ej må beräknas å högre belopp än

6,000 kronor samt för kvinnlig tjänsteman, vars avlöning överstiger 3,000 kronor,

ej å högre belopp än 3,000 kronor.

Generaldirektören och verkstadsdirektören må icke åtnjuta dyrortstillägg.

Dyrortstillägg fördelas i lön och tjänstgöringspenningar i samma proportion

som avlöningen; dock skola minst två tredjedelar därav anses såsom lön.

§ 18.

Till tjänstemän inom sjätte och sjunde linjedistrikten utgår kallortstillägg

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder, dock med högst 600 kronor för år räknat.

Kallortstillägg anses tillhöra lönen.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts nåd. proposition Nr 383.

101

§ 19.

Uniformspersedlar in natura eller beklädnadsersättning till visst årligt belopp

må tilldelas linjemästare, linjeförman, radiotelegrafist, montör, stationsförman, reparatör

och stationsbiträde ävensom telegrambärare samt vid linjebyggnaderna anställda

extra ordinarie underbefäl och arbetare, allt enligt reglemente, som utfärdas

av telegrafstyrelsen.

§ 20.

irianlig befattningshavare vid telegrafverket, vilkens fästa avlöning icke överstiger

linjemästares, må på telegrafverkets bekostnad erhålla erforderlig läkarvård

jämte läkemedel m. m. enligt reglemente, som utfärdas av telegrafstyrelsen.

Av läkare föreskriven vård å lungsotssanatorium bekostas av telegrafverket

för all vid verket anställd personal enligt närmare bestämmelser, som meddelas av

telegrafstyrelsen.

Slutligen får telegrafstyrelsen i underdånighet hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen, att erforderliga bestämmelser i fråga om övergång

på ny stat för telegrafverkets personal må meddelas av Eders Kungl. Maj:t under

beaktande jämväl av vad styrelsen därom här ovan anfört.

Underdånigst

HERMAN RYDIN.

A. HAMILTON.

Föredragande.

W. LINDE.

K. E. LANDSTRÖM.

SETH LJUNGQVIST.

Stockholm den 8 april 1918.

O. GustAv.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Allmänna grunder till avlöningsförhöjning

Klass ..........................

Avlöning, kronor ............

Begyn- nelse- avlö- ning j

Uppflyttning i högre klass kan äga

26

25

24

23

22

21

20

19 j 18

1,380 1,500

1,650

1,800

2,000

2,260 2,500 2,750 3,000

Byråchef .................................

9,500

Professor .................................

8,000

Byråtjänsteman av högre grad

7,000

—

—

—

—

—

—

—

— 1 — I

» » lägre »

5,100

! !

Linjedirektör..............................

7,500

- . -

Kontorschef ..............................

7,000

Linjeingenjör..............................

6,500

—

—

-

—

—

—

— 1 — I

Verkstadsingenjör .....................

6,500

—

—

—

—

—

—

—

— —

Inköpschef.................................

5,100

—

—

—

—

—

—

— i — :

Kontrollör av l:a lönegraden ......

5,100

—

—

—

—

— I —

Radiokommissarie .....................

5,100

—

—

—

—

—

—

—

Ingenjörsassistent .....................

4,700

—

—

-

—

—

-

Kontrollör av 2:a lönegraden ......

4,700

—

-

—

—

—

—

— | —

Materialförvaltare .....................

3,900

—

-

-

—

—

—

—

— —

Assistent av l:a lönegraden.........

3,600

—

—

—

—

—

—

— —

» » 2:a » .........

2,750

—

—

—

—

—

—

—

— 1 3

Förrådsbokhållare ..................

2,750

—

—

—

—

3

; Ritare.......................................

2,750

''

~

Verkmästare..............................

3,000

—

—

—

—

-

—

—

1

i Linjemästare..............................

2,500

—

—

—

—

—

—

—

3 j 3

j Linjeförman ..............................

2,000

—

3

3

3 ; —

j Radiotelegrafist ........................

2,000

—

—

—

—

3

3

3 j —

Montör ....................................

1,800

—

—

—

3

3

3

Stationsförman...........................

1,650

—

—

—

3

3

3

—

Reparatör .................................

1,500

—

—

3

3

3

—

—

Stationsbiträde...........................

1,380

3

3

3

—

—

_ i _

1 Katalogredaktör......................

3,000

—

—

-

—

—

—

-1 -

j Kassör av l:a lönegraden.........

2,500

—

• —

—

—

—

—

3 j 3

! Telegrafist av l:a lönegraden ...

2,500

—

—

—

—

—

—

—

3 1 3

Kassör av 2.a lönegraden.........

2,000

—

—

—

—

—

3

3

3 3

Telegrafist av 2:a lönegraden ...

2,000

—

—

—

—

—

3

3

3 | 3

Vaktföreståndare .....................

2,000

—

—

_

—

-

3

3

3 | 3

Bokhållare ..............................

1,800

—

—

—

—

3

3

3

— i —

Kontor sskrivare.......................

1,800

—

—

—

3

3

3

Ttikstelefonist ...........................

1,500

—

—

3

3

3

—

—

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

för icke provisionsberättigad tjänsteman.

runa. när avlöning enligt närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda antal är.

17

16

15

14 13

12

ii

10

9

8

7

6

5

4

3

2

1

3,300 3,600

3,000 4,300 4,700 5,100

5,500 6,000

6,500

7,000 7,500

8,000 8,600

9,000

9,500

10,500 11,5»

''

3

3

—

3

3

3

_

—

—

—

_

—

- 1 -

—

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

3

_

_

— 1 —

3

3

3

—

-

—

—

—

—

—

— —

—

—

—

—

3

3

3

—

—

—

—

_

3

3

3

—

—

_

—

—

—

— —

—

3

3

3

‘ —

—

-

—

—

_

_

—

—

—

— | —

—

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

— —

—

3

3

3

—

—

—

—

—-

—

—

—

— —

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

—

— '' —

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3 3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

3

3 3

3

—

_

-

—

—

—

—

—

__

3

3

3

3 3

—

—

_

3

3

3

3 3

-

_

3

3

3

3 3

—

—

—

-

—

—

3

3

3

_ 1 —

—

—

_

--

—

—

_

3

—

__

—

—

— i —

—

_

_

—

—

-

_

_

_

—

-

—

-

—

8

3

3

-

3

3

—

- : -

—

—

-

—

-

—

—

— —

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- ■ -

-

-

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

Allmänna grunder till löneförhöjning- för provisionsberättig-ad tjänsteman.

Klass............................

Lön, kronor .................

Begyn-

nelse-

lön

•

Uppflyttning i högre klass kan äga rum, när lön enligt närmast lägre klass

innehafts i nedan nämnda antal år.

14

13

12 11

i

10

9

8

7

6 5

4

3

2

1

1,650 1,800

2,000'' 2,200

i

2400

2,600

3,000

3,200

3,400 3,700 4 000

4,300 4,600

5000

Telefondirektör.........................

4,000

3

3

3

Telegrafdirektör .......................

4,000

—

— { -

—

—

—

—

3

3

3

Kommissarie av l:a lönegraden ...

3,700

~

—

—

—

—

—

— —

3

3

3

—

» * 2:a »

3,400

-

— 3

3

3

—

—

» » 3:e »

3,200

— —

3 3

3

—

—

» » 4:e »

3,000

—

—

— —

—

—

—

3

3 3

—

—

•

—

Kommissarie av 5:e lönegraden

2,000

—

—

‘i 3

3

3

- i -

» » 6:e »

1,800

—

—

3 | 3

» » 7:e »

1,650

—

3

3

—

i

104 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

105

Bilaga.

Sammanställningav

yrkanden, framställda av vissa personalsammanslutningar vid telegrafverket

över 1915 års kommissions förslag till lönereglering för personalen vid

nämnda verk.

1. Svenska telegraf tjänstemännens förening.

Dyrortstillägg bör enligt föreningens mening utgå även till den provisionsberättigade

personalen samt därvid beräknas å fast lön och minimiprovision. Enligt

av föreningen framställt yrkande skulle rätten till dyrortstillägg för manlig tjänsteman

begränsas allenast på sådant sätt, att då den fästa avlöningen överstege 6,000

kronor, dylikt tillägg icke skulle beräknas å högre belopp än 6,000 kronor.

Ny tjänst. Föreningen hemställer, att från den nuvarande assistentgruppen

måtte utbrytas vissa mera självständiga och ansvarsfulla befattningar, vilka borde

benämnas förste assistenter.

Fast avlöning föreslår föreningen till följande belopp för de olika tjänstemännen

:

förste kontrollör och radiokommissarie 5,100, 5,500, 6,000 och 6,500 kronor;

kontrollör 4,700, 5,100 5,500 och 6,000 kronor;

förste assistent 3,700, 4,000, 4,300, 4,700 och 5,100 kronor;

assistent 2,800, 3,100, 3,400, 3,700, 4,000, 4,300 och 4.700 kronor.

Fast lön — vartill skulle komma uppbördsprovision — föreslår föreningen

för de manliga stationsföreståndarna till följande belopp:

telegrafdi rektor av l:a lönegraden och telefondirektör 4,600, 5,000, 5,400

och 5,800 kronor;

telegrafdirektör av 2:a lönegraden 4,200. 4.600, 5.000 och 5,400 kronor;

kommissarie av l:a lönegraden 3,800, 4,200, 4,600 och 5,000 kronor;

kommissarie av 2:a lönegraden 3,400, 3,800, 4,200 och 4,600 kronor;

kommissarie av 3 e lönegraden 3.200, 3,400, 3,800 och 4,200 kronor;

kommissarie av 4:e lönegraden 3,000. 3,200, 3,400 och 3 800 kronor.

Arv d t bh t legrafinsrektor anser föreningen böra bestämmas till i begynnelsen

7,500 kronor och såsom slutarvode 9,000 kronor, även om den lästa avlöningen till

linjedirektör skulle komma att bestämmas till lägre belopp.

Avlöningens fördelning i lön och tjänstgörings penningar yrkas förändrad på

sådant sätt, att av den sammanlagda avlöningen ifl skola utgöra lön och ''(4 tjänstgöringspenningar.

Övergångsbestämmelser. Den av kommissionen angivna regeln, att de nya

avlöningsbestämmelserna skulle omedelbart efter deras ikraftträdande varda i sin

helhet gällande för de ordinarie befattningshavarna så som om bestämmelserna varit

tillämpade under vars och ens hela ordinarie tjänstetid, bör enligt föreningens mening

Bihang till riksdagens protokoll 1318. 1 sand. 313 höft. (Nr 383.) 14

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

tillämpas utan undantag och sålunda avse jämväl de befattningar, för vilka föreslagits

sådan omläggning av avlöningsskalan, att tiden för slutavlöningens intjänande

avkortats. Yissa assistenter, vilka fått börja med en till 2,100 kronor förhöjd begynnelseavlöning,

har föreningen ansett böra komma i åtnjutande av högre avlöning

än en tillämpning av nyssnämnda regel skulle medföra.

Slutligen har föreningen hemställt, dels att den ifrågasatta avlöningsförbättringen

måtte beredas personalen för tiden från och med 1918 års början, dels att

bestämmelser måtte utfärdas angående s. k. sneddning vid befordran och dels att

den i § 6 mom. 8 i avlöningsreglementet förekommande bestämmelsen, att det skall

ankomma på telegrafstyrelsens prövning, huruvida vid förordnande för tjänsteman

å annan ort än placeringsorten den vikarierande bör tilldelas traktamente motsvarande

högst en femtedel av det vid resor enligt resereglementet tjänsteman tillkommande

dagtraktamente, måtte förändras på sådant sätt, att telegrafstyrelsen må kunna tilldela

vederbörande tjänsteman reducerat traktamente även till högre belopp än nuvarande

inskränkande bestämmelse angiver.

2. Telegrafverkets ingenjör sförening.

Dyrortstil:ägget till manlig tjänsteman bör enligt föreningens mening begränsas,

allenast på sådant sätt, att då avlöningen överstiger 6.000 kronor, dyrortstillägg ej

må utgå å högre belopp än 6.000 kronor.

Fasta avlöningarnas belopp anser föreningen böra bestämmas:

för byråingenjör och förrådsintendent i telegrafstyrelsen till 7,500, 8,000

8,500, 9,000 och 9,500 kronor;

för linjedirektör till 8,500, 9,000, 9,500, 10 000 och 10,500 kronor;

för linjeingenjör och verkstadsingenjör till 7.000, 7,500, 8.000, 8,500 och

9,000 kronor.

Slutligen hemställer föreningen, att löneförbättring måtte tillkomma personalen

för tiden från och med 1918 års början och att den av kommissionen föreslagna

särskilda övergångsbestämmelsen för sådana befattningshavare vid telegrafverket,

för vilka tiden för slutavlöningens intjänande förkortats, icke måtte bringas till till - lämpning, ävensom att den nu ifrågavarande regleringen måtte snarast möjli ut ersättas

med en definitiv reglering med tillämpning av särskild löneskala för tjänstemän

med högre utbildring vid statens affärsdrivande verk.

3. Kvinnliga telegrafpersonalens förening.

Hyresbidrag. Phreningen yrkar att hyresbidrag till kvinnlig stationsföreständare

skall, i förekommande fall, utgå med högst 800 kronor.

Dyrortstillägg bör enligt föreningens mening utgå även till den provisionsberättigade

personalen. Rätten till dyrortstillägg för kvinnlig befattningshavare

skulle enligt föreningens förslag begränsas allenast på sådant sätt, att då avlöningen

överstiger 3,000 kronor dylikt tillägg skulle utgå å ett belopp av högst 3,000 kronor.

.Nya tjänster. Föreningen hemställer, att kategorien telegrafist måtte uppdelas

i två grader och att samtidigt benämningen måtte bestämmas för den högre

graden till kvinnlig assistent av 1:a lönegraden och för den lägre till kvinnlig

assistent.

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 383.

Fad avlöning föreslår föreningen till följande belopp för de olika tjänsterna:

föreståndaren för katalogexpeditionen 3,000, 3,300, 3,600, 3,900 och 4,200

kronor;

kvinnlig assistent av l:a lönegraden 2,500, 2,750, 3,000, 3,300 och 3,600

kronor;

kvinnlig assistent och vaktföreståndare 2,000, 2,250, 2,500, 2,750 och 3,000

kronor.

Fast lön — vartill skulle komma uppbördsprovision — föreslår föreningen

för de kvinnliga stationsföreståndarna till följande belopp:

kommissarie av 5:e lönegraden 2,000 2 200 2,400 och 2,600 kronor;

kommissarie av 6:e lönegraden 1,800, 2.000 och 2,200 kronor;

kommissarie av 7:e lönegraden 1,650, 1.800 och 2,000 kronor.

Pension bör enligt föreningens mening utgå med samma belopp som den del

av avlöningen, vilken anses såsom lön.

Slutligen hemställer föreningen dels att bestämmelser måtte utfärdas om s. k.

sneddning och dels att vid övergångsbestämmelsernas utfärdande de nuvarande

telegrafister, vilka vid sitt ordinarieblivande icke fått tillgodoräkna sig föregående

tjänstgöring såsom extra befattningshavare, måtte hållas skadeslösa för denna uteblivna

förmån.

4. Telegrafverkets kvinnliga kontorspersonals förening.

Föreningen yrkar, att den nuvarande kvinnliga kontorsskrivargruppen måtte

uppdelas i två kategorier, förste kontorsskrivare och kontorsskrivare, samt att de

fasta avlöningarna till dessa befattningshavare samt bokhållare och kassörer måtte

bestämmas till följande belopp:

kassör av l:a lönegraden 2,500, 2,750, 3,000, 3,300 och 3,600 kronor;

kassör av 2:a lönegraden och förste kontorsskrivare 2,000, 2,250, 2,500,

2,750 och 3,000 kronor;

kontorsskrivare och bokhållare 1,800, 2,000. 2,250, 2,500 och 2,750 kronor.

Därjämte hemställer föreningen, att samtliga kassörer av l:a lönegraden

måtte komma i åtnjutande av felräkningspenningar till belopp av 400 kronor.

5. Kvinnliga telefontjänstemannaföreningen.

Föreningen yrkar att de fasta avlöningsbeloppen för interurbantelefonist måtte''

bestämmas till 1,500, 1,650, 1,800 och 2,100 kronor.

6. Telegraf- och tel ef omnunna förbund et.

Hyresbidrag bör enligt förbundets mening till därtill berättigade tjänstemän

utgå med minst 25 procent och högst 40 procent på den fasta avlöningen, dock

minst 500 kronor och högst 900 kronor.

Dyrortstillägg bör utgå med 25 procent av den fasta avlöningen.

Nya tjänster. De båda reparatörsgrupperna anses av förbundet böra utbytas

mot en högre grupp, benämnd montör, och en lägre kategori med benämningen

reparatör.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Mapts nåd. proposition Nr 383.

Fast avlöning bör tillkomma följande personalgrupper med angivna belopp:

linjemästare och radiotelegrafist 2,500, 2,750, 3,000 och 3,300 kronor;

linjeförman och stationsförman 2,000, 2,250, 2,500 och 2,750 kronor;

montör 1,800, 2.000, 2,250 och 2,500 kronor;

reparatör och stationsbiträde 1,650, 1,800, 2,000 och 2,250 kronor.

Fension har förbundet ansett böra utgå med 60 procent på det högsta avlöningsbeloppet

för respektive befattning.

Vidare yrkar förbundet dels att ett kallortstillägg måtte tilldelas personalen

vid sjätte och sjunde linjedistrikten med 15 procent på avlöningen, dels att en

månads semester måtte tillkomma envar tjänsteman tillhörande nyssnämnda personalgrupper,

och dels att löneförbättring måtte beredas personalen för tiden från och

med 1918 års början.

Slutligen har förbundet framhållit vissa olägenheter av den nuvarande i § 4

mom. 5 i avlöningsreglementet förekommande bestämmelsen om rätt för telegrafstyrelsen

att tilldela den, som konstitueras till reparatör eller linjeförman, avlöning

efter sådan för befattningen gällande avlöningsklass, att hans sammanlagda avlöningsförmåner

för år räknat så nära som möjligt överensstämma med den årsinkomst,

han vid tiden för övergången på ordinarie stat skulle, om han i stället kvarstått

såsom icke ordinarie, hava åtnjutit enligt gällande prislista. A orter med relativt

högt hyresbidrag jämte dyrortstillägg kunde sålunda vederbörande befattningshavare

komma att erhålla fast avlöning efter en lägre avlöningsklass, än om han vore

placerad på en billig ort. Förbundet har därför hemställt, att nämnda stadgande

måtte med hänsyn härtill ändras.

7. Linjemästare i andra linjedistriktet.

Hyresbidrag bör utgå med lägst 20 procent och högst 40 procent å avlöningen.

Dyrortstillägg bör utgå med lägst 5 procent och högst 25 procent å avlöningen.

Fasta avlöningen för linjemästare bör bestämmas till 2,500, 2,800, 3,100 och

3,400 kronor.

STOCKHOLM, ISAAC MAECUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:428 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungi. Maj:ts proposition angående tillfällig lönereglering för tjänstemän vid statens järnvägar no no jämte i ämnet väc s. 2 i texten
  2. Rskr. 1918:430 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående tillfällig lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket m. m. jämte i ämnet väckta m s. 1 i texten