Sök i Ratio Lex

Angående fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader under år 1919

1918-04-29 · 63 sidor, varav 63 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 63 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:386, Angående fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader under år 1919

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

1

Nr 386.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader

under år 1919; given Stockholms slott den 29 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels medgiva,

att därest den assistent, som för närvarande tjänstgör såsom föreståndare

för den utländska kontrollavdelningen i telegrafstyrelsen, med

ingången av år 1919 befordras till byråtjänsteman av 2:a lönegraden

med placering som föreståndare för nämnda avdelning, han må äga

från och med samma ar och till dess han i den nya befattningen kommit

i åtnjutande av avlöningsförmåner till samma storlek som de till

honom nu utgående, 5,650 kronor, uppbära personligt lönetillägg till

så stort belopp, att han ej lider minskning i sina nuvarande avlöningsförmåner;
att

envar av de tre kontrollörer av 2:a lönegraden å trafikdistriktsbyråerna

vid telegrafverket, vilken vid sin befordran till nämnda befattning

den 1 januari 1918 innehade såsom assistent en avlöning av

3,400 kronor jämte tilläggsarvode 600 kronor, må under år 1918 åtnjuta

personligt lönetillägg med 600 kronor;

att till envar av radiotelegrafisterna G. R. J. Barchmann, B. G. Bengtsson,

A. C. Erikson, A. J. Hallgren, H. W. Hellman, F. W. Janzon,

S. R. A. Lundberg och F. J. Wellgren, vilka vid sin befordran till

radiotelegrafist med ingången av år 1917 lidit minskning i sina avlöningsförmåner,

må för vart och ett av åren 19l7 och 1918 utgå personligt

lönetillägg med belopp, motsvarande ifrågavarande minskning;

dels ock godkänna det vid statsrådsprotokollet fogade förslaget till

stat för telegrafverkets driftkostnader under år 1919 samt bestämma

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 346 käft. (Nr 386.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

telegrafverkets anslag för driftkostnader under samma år, förslagsvis,

till 33,716,000 kronor, att utgå direkt av telegrafmedlen.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29

april 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde:

I skrivelse den 3 april 1918 har telegrafstyrelsen avgivit förslag

till stat för telegrafverkets driftkostnader under år 1919. Detta förslagär,

i vad angår avlöningarna till verkets tjänstemän, upprättat på grundval

av de utav styrelsen i dess yttrande över 1915 års kommissions

betänkande föreslagna ändringarna i gällande avlöningsreglemente.

Jag anhåller nu att få inför Kungl. Maj:t anmäla detta förslag och

gör därvid början med:

A. Avlöningsstat.

Av skäl, som vid behandlingen denna dag av Kungl. Maj:ts proposition,

nr 383, angående tillfällig lönereglering för tjänstemän vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

Telegraf
styrelsen.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

telegrafverket m. m., närmare utvecklats, hava de i nu gällande stat

förekommande underavdelningarna under avlöningsstaten uteslutits och

tjänstebefattningarna upptagits i en följd i samma ordning, som föreslagits

skola ske i avlöningsreglementet. I samband härmed hava de

tre särskilda anslagen för arvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning

m. m. sammanförts till en summa och tillika med

övriga särskilda anslag upptagits sist under avlöningsstaten.

För arvoden till generaldirektören och dennes ställföreträdare hava

av telegrafstyrelsen inga belopp upptagits i statförslaget av den anledning,

att styrelsen trott sig icke böra avgiva förslag i avseende å dessa

arvodens höjning. Då, enligt vad som framgår av vad jag yttrat vid

behandlingen av kommunikationsverkens lönefrågor, någon höjning av

nämnda arvoden ej ansetts böra i nu förevarande sammanhang ifrågasättas,

hava arvodena av mig i staten upptagits med oförändrade belopp.

Telegrafstyrelsen föreslår uppförandet å ordinarie stat av följande nya

befattningar, nämligen: en byråchef, tre byråtjänstemän av högre grad

— en byråingenjör, en kamrer, en sekreterare — två byråtjänstemän av

lägre grad, två linjeingenjörer, en kontrollör av l:a lönegraden, två

ingenjörsassistenter, fjorton kontrollörer av 2:a lönegraden, femton

assistenter av l:a lönegraden, sex ritare, en verkmästare, sexton linjemästare,

tjugufem linjeförmän, sextionio montörer, sextiotvå reparatörer,

nio stationsförmän, tjugutre stationsbiträden — därvid åtta vaktmästartjänster

skulle indragas för att ersättas av stationsförmän och stationsbiträden

— femton telegrafister av l:a lönegraden, etthundratvå telegrafister

av 2:a lönegraden, tjugusju vaktföreståndare, nio kassörer

av 2:a lönegraden, tio kontorsskrivare, tjugufem bokhållare och tvåhundrafemton

rikstelefonister samt, bland den provisionsberättigade personalen,

två kommissarier av l:a lönegraden, varemot två kommissarier

av 7:e lönegraden skulle utgå ur staten. Enär den i 1918 års

avlöningsstat upptagna tjänsteman av l:a lönegraden å övergångsstat

hos styrelsen numera avlidit, har dennes befattning avförts ur staten.

Telegrafstyrelsen framhåller, att det antal nya ordinarie tjänster, som

styrelsen sålunda föreslår till uppförande i staten, visserligen är ganska

avsevärt, men, som längre fram påpekas, dock icke innebär någon ökning

av telegrafverkets personal och allenast medför en förhållandevis ringa

ökning av verkets driftkostnader. Fast mera, yttrar styrelsen, betecknar

behovet av den ordinarie personalens ökning en snabb och glädjande

utveckling av telegrafverkets rörelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

I sin skrivelse den 15 september 1916 med hemställan om förordnande

för en extra föredragande hos telegrafstyrelsen för ärenden

angående radiotelegrafväsendet anförde styrelsen följande:

»Av Kungl. Maj:t och riksdagen hava under senare åren åt telegrafstyrelsen

anvisats betydande belopp för uppförande av fasta radiotelegrafstationer. Innan

handelsflottan, och särskilt den svenska, mera allmänt förskaffat sig radiotelegrafinrättningar,

blir givetvis avkastningen av telegrafverkets fasta radiostationer

mycket ringa. För telegrafstyrelsen såsom affärsdrivande verk ter det sig därför

såsom ett önskemål att kunna på ett effektivt sätt bidraga till åstadkommandet

av radiotelegrafanläggningar å de svenska handelsfartygen. Enligt förordningen

angående fartygs byggnad och utrustning den 23 december 1915, § 56,

skola i sjösäkerhetens intresse större fartyg, som nyttjas i fart mellan olika

länder, under vissa förutsättningar vara försedda med radiotelegrafinstallation.

Någon sådan skyldighet föreligger däremot icke beträffande mindre fartyg och

fartyg, som endast gå i svenska farvatten. Kostnaden för radiotelegrafinstallation

och densammas betjänande är också för sådana fartyg relativt så väsentlig, att

det säkerligen skulle dröja mycket länge, innan de svenska rederierna av egen

drift mera allmänt försåge sina fartyg med radiotelegraf. Då det i trafiksäkerhetshänseende

måste anses önskligt, att även nu ifrågavarande fartyg förses med

radiotelegrafinstallation, och då detta, såsom ovan nämnts, även ur telegrafverkets

synpunkt är eftersträvansvärt, har telegrafstyrelsen tagit under övervägande att

antingen å egna verkstäder tillverka eller ock från svenska tillverkare av radiotelegrafapparater

inköpa radiotelegrafinstallationer för att uthyra dem till svenska

handelsfartyg. Av förda förhandlingar att döma skulle det nuvarande läget vara

synnerligen ägnat att, om, såsom för närvarande synes antagligt, det senare av

nyss angivna alternativ komme att på grund av patentförhållandena föredragas,

medföra fördelaktigt resultat. Innan telegrafstyrelsen inlåter sig på denna nya

rörelsegren, är det emellertid nödvändigt, att frågan ägnas ett ingående studium

och noggranna utredningar ur såväl tekniska som finansiella synpunkter, men

styrelsen anser det sannolikt, att företaget, på samma gång det skulle lända till

gagn för sjöfarten och säkerheten till sjöss, komme att för telegrafverket visa sig

ekonomiskt gynnsamt. Emellertid kräva redan nu såväl de befintliga fasta radiostationernas

skötsel och drift och arbetet med fullbordandet av de under byggnad

varande fasta radiostationerna som ock nödvändigheten av att följa den hastiga

utvecklingen inom radiotelegrafområdet, att en särskild målsman för radiotelegrafväsendet

får säte inom telegrafstyrelsen och att således en extra föredragande

för ärenden rörande radiotelegrafi anställes hos styrelsen. Ovan berörda nya

rörelsegrens planläggande och igångsättande samt övervakande har gjort behovet

härav än starkare. Det förefaller dock antagligt, att en föredragande för radiotelegrafärenden

icke skall bliva permanent erforderlig, utan att dylika ärenden

framdeles åter kunna uppdelas på de nuvarande byråcheferna, på samma sätt

som skett med ärenden tillhörande telefonrörelsen, vilka likaledes till en början

handlades av en extra föredragande, som sedermera under några år fungerade

såsom ordinarie byråchef, varefter telefon- och telegraftrafikärendena sammanfördes

till en gemensam trafikbyrå och övriga telefonärenden fördelades på de

andra två byråerna.»

En ny byråchef

för

radiotelegrafoch

radiotelefonväsendet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

Denna styrelsens skrivelse utmynnade i en hemställan, att förrådsintendenten

hos styrelsen, civilingenjören Seth Ljungqvist måtte från

och med den 1 oktober 1916 under en tid av 3 år tdlförordnas till

byråchef och extra föredragande hos styrelsen för ärenden angående

radiotelegrafväsendet. Framställningen blev på så sätt av Kungl. Maj:t

bifallen, att den extra föredraganden förordnades för tiden den 1

oktober 1916—30 juni 1917.

Med bifall till telegrafstyrelsens i skrivelse den 5 juni 1917 gjorda

framställning utsträckte Kungl. Maj:t genom brev den 29 juni 1917

sagda förordnande för Ljungqvist att gälla för tiden 1 juli 1911 31

december 1917 och meddelade i sammanhang därmed till telegrafstyrelsens

kännedom riksdagens i skrivelse den 16 juni 1917 angående

fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader för år 1918

gjorda uttalande, att, därest ett stadigvarande behov av. en extra byråchef

för radiotelegrafväsendet kunde anses föreligga, riksdagen borde

sättas i tillfälle att pröva frågan, på vad sätt detta behov borde tillgodoses.

I framställning den 11 december 1917 om sagda förordnandes ytterligare

utsträckande anförde styrelsen, att radiotelegrafins fortgående

utveckling och växande betydelse för telegrafverket gjorde det oundgängligt

för telegrafstyrelsen att även efter den 31 december 1917

hava tillgång till eu byråchef för radiotelegrafärenden. I sitt blivande

förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1919, avsett

att föreläggas 1918 års riksdag, komme telegrafstyrelsen därför att

göra framställning såväl om uppförande på ordinarie stat av ifrågavarande

byråchefsbefattning som ock om en fastare organisation av telegrafstyrelsens

radiobyrå. I avvaktan på att riksdagen kunde bliva i

tillfälle att yttra sig angående dessa frågor, hemställde styrelsen, att

förordnandet för Ljungqvist att såsom extra byråchef handlägga ärenden

angående radiotelegrafväsendet måtte utsträckas att gälla intill den

30 juni 1918. Denna framställning biföll Kungl. Maj:t enligt brev den

31 december 1917.

Telegrafstyrelsen anför i sin föreliggande skrivelse följande:

»Den enda möjlighet, praktiskt taget, som de svenska redarna för närvarande

liava att skaffa sig radiotelegrafstationer på sina fartyg, är att förhyra stationerna

av det internationella bolag, Société Anonyme de Télégraphie sans fil i Brussel,

som är innehavare av utövningsrätten för Sverige och ett flertal andra länder av

såväl Marconis som Telefunkens patent för trådlös telegraf och telefon. Tendenserna

hos detta bolag äro att så kraftigt som möjligt klavbinda redarna för att även

för framtiden, då patenttiden utlupit, kunna bibehålla sin ensamställning på detta

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

område. Därest från svensk sida inga åtgärder i tid vidtagas, kommer snart den

dag, då den svenska sjöfarten råkat i fullständigt beroende av detta utländska

penningintresse, som helt säkert, när dess makt en gång ordentligt befästs,

kommer att på ett kännbarare sätt än hittills giva sig tillkänna. Olämpligheten

av att radiotrafikrörelsen på svenska fartyg ligger i händerna och i viss mån

kontrolleras av ett utländskt bolag ligger i öppen dag och talar kraftigt för att

denna rörelse helt överföres på svenska händer.

Då i Sverige i stort sett allt kommunikationsväsende handhaves av staten

och då de fasta kuststationerna äro i statens ägo, har det därför synts telegrafstyrelsen

vara det ändamålsenligaste, att även uthyrningen av radiostationer å

svenska handelsfartyg övertages av telegrafstyrelsen och att styrelsen införlivar

denna nya rörelsegren med sin förutvarande verksamhet. Som ytterligare skäl

för att detta bör bliva ett statens monopol, som handhaves av telegrafstyrelsen,

tala de omständigheterna, att utbildningen av radiotelegrafister för handelsflottan

organiserats och nu omhänderhaves av telegrafverket samt att hela det in- och

utländska avräkningsväsendet — vare sig det avser utländska fartygs telegramväxling

över svenska kuststationer eller med svenska fartyg .eller svenska fartygs

korrespondens över in- eller utländska kuststationer eller med andra fartyg -—

enligt internationella konventioner åligger telegrafstyrelsen.

I detta syfte således har telegrafstyrelsen efter underhandlingar med

elektriska aktiebolaget A. E. G. i Stockholm, såsom ombud och licensinnehavare

för ovannämnda utländska bolag, träffat avtal om leverans för telegrafverkets

räkning av 0,6 kw. radiotelegrafstationer enligt Telef unkens system. Dessa

stationer äro avsedda för mindre fartyg och särskilt för fartyg i svensk kustfart

och i Östersjöfart. Det är telegrafstyrelsens avsikt att, så snart de närmaste

detaljerna i stationernas konstruktion och utrustning, varmed arbete nu pågår,

hunnit utformas och stationer hinna levereras, erbjuda de svenska rederierna och

fartygsägarna abonnemang på sådana stationer på liknande sätt som telefonabonnemang.

De närmare villkoren och priset för dessa abonnemang äro ännu

icke fastställda, men kommer abonnemangspriset att väsentligen understiga det

pris, som det utländska bolag, som för närvarande bedriver uthyrningsrörelse av

radiostationer till svenska fartyg, erbjuder.

Yad vidare beträffar stationer för de oceangående fartygen — av storleken

1 och 2 kw. — är det styrelsens avsikt att, så snart förhållandena det medgiva,

upptaga underhandlingar rörande dessa och — därom är styrelsen övertygad —

föra dem till önskat resultat, samtidigt som styrelsen givetvis har sin uppmärksamhet

riktad på varje nytt uppslag, som kan medföra möjlighet för styrelsen

att anskaffa stationer även av dessa storlekar.

Då telegrafstyrelsen eu ämnar upptaga denna rörelsegren, har styrelsen

givetvis i sikte, att telegrafverket och därmed även statsverket skall skörda ekonomisk

vinst av företaget. Styrelsen kan emellertid icke underlåta att här påpeka

även den nytta, sjöförsvaret kommer att draga av styrelsens strävan att utvidga

användandet av radiotelegraf på handelsflottans fartyg. Vid krigstillfälle

kommer marinen givetvis att taga svenska handelsfartygen i användning i den

största utsträckning och måste, om radiotelegraf ej finnes ombord, låta installera

dylik på ett stort antal sådana fartyg. Genom typens befintlighet i större utsträckning

undvikes hållandet i reserv för marinens räkning av det antal radiostationer,

som i annat fall måste avses för dessa fartyg, och varigenom en icke

oväsentlig besparing för statsverket vinnes.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

För den rastlösa utveckling, som förut kännetecknade radiotelegrafin, har

världskriget liksom på så många andra områden verkat som en kraftig sporre.

Den hemlighetsfullhet, varmed detta för krigföringen så värdefulla kommunikationsmedel

och i synnerhet dess nyheter omgivas, gör emellertid, att man för

närvarande knappast kan överblicka ställningen. Så mycket torde emellertid utan

överdrift kunna sägas, att man efter världsfredens återställande går emot en period

av kraftigt uppsving på det trådlösa området. Det nu använda systemet med

av gnistor alstrade dämpade svängningar kommer säkerligen att mera utträngas

av det störningsfriare och tekniskt mera fulländade systemet med odämpade svängningar.

Detta senare system möjliggör även telefonering utan träd, vilket spörsmål

redan nu, åtminstone för kortare avstånd, torde hava passerat försöksstadiet;

enligt tillgängliga uppgifter skola jämväl lyckade telefoneringsförsök på så långt

avstånd som mellan Amerika och Frankrike hava försiggått. Därmed öppnas

fältet för telefonförbindelse över avstånd, där kablar, åtminstone på teknikens

nuvarande ståndpunkt, äro otänkbara. Betydelsen för fartyg av trådlös telefon

kan knappast överskattas, även om man än så länge skulle behöva begränsa sig

till relativt korta avstånd. Navigering i mörker, vid osiktigt väder och i trånga

farleder kan härigenom underlättas, och fiskeflottan kan medelst trådlösa telefonmottagare

upptaga stormvarningar och upplysningar från rekognosceringsfartyg

om fiskens förekomst. Då därjämte utbildningen av personal för skötseln av

små radiotelefonstationer icke behöver bliva så tidsödande och kostsam som utbildningen

av telegraferingskunnig personal för skötsel av radiotelegrafstationer,

kan man med införandet av trådlös telefon räkna med, att den nu besvärliga

bemanningsfrågan för små fartyg lättare skall lösas.

På problemet om ett trådlöst samtals överföring till landlinjerna arbetas för

närvarande bland annat i Amerika, och torde detsamma, så vitt styrelsen har sig

bekant, vara nära sin lösning. Avståndsbestämning mellan fartyg och fyrskepp

eller fasta punkter på kusten medelst en kombination av undervattenssignaler och

radiosignaler försökes för närvarande i Amerika och blir, en gång genomförd, av

stor betydelse för navigeringen i närheten av kusterna, samtidigt som ortsbestämning

medelst de under kriget fulländade radiopejlingsanordningarna, vilken torde

hava största betydelse för luftsamfärdseln och för sjöstridskrafterna, även blir av

praktisk nytta för den kommersiella sjöfarten.

I samma mån som handelsflottan förses med radiostationer i större utsträckning

och trafiken växer, måste det fasta radionätet genom ökning av kuststationernas

antal utvidgas, och detta ej endast med hänsyn till den direkta telegramutväxlingen

utan jämväl för fartygens förseende med is- och väderleksrapporter, övriga

sjöfartsupplysningar, pressnyheter m. m. Kravet på ökat antal kuststationer har

redan nu framförts av den i Göteborg i slutet av år 1917 avhållna nordiska fartygsbefälhavarkongressen,

som uttalade det önskemålet, att stationer för trådlös

telegrafering och morsesignalering måtte upprättas på kusterna i största möjliga

utsträckning.

Då, såsom av det ovan anförda framgår, inom det hithörande området föreligger

ett synnerligen vidsträckt verksamhetsfält, vars begränsning för närvarande

knappast kan skönjas, är det av utomordentlig vikt, ätt telegrafstyrelsen blir satt

i tillfälle att för framtiden med oavlåtlig uppmärksamhet ägna sig åt hithörande

frågor. Den provisoriska organisation inom telegrafstyrelsen, som, sedan Kungl.

Maj:t lämnat medgivande till anställandet av en extra föredragande hos styrelsen

för radioärenden, genomförts för handläggandet av dessa ärenden, måste därför

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 386.

erhålla en permanent karaktär, och bör således i telegrafverkets stat uppföras en

ny byråchefsbefattning samt inom styrelsen inrättas en ordinarie radiobyrå.»

Beträffande den nuvarande provisoriska radiobyrån och dess organisation

samt därmed sammanhängande frågor har styrelsen anfört:

»Telegrafverket är i tekniskt hänseende delat i sju linjedistrikt och i trafikhänseende

i fyra trafikdistrikt. Därest telegrafverkets nuvarande organisation

skulle ha genomförts beträffande de fasta radiostationerna, skulle de, allt efter

belägenheten, hava fördelats på de olika linje- och trafikdistrikten. De blivande

fartygsstationerna kunna emellertid enligt sakens natur icke på samma sätt fördelas.

Vidare äro de tekniska spörsmålen, vad radiostationerna beträffar, vitt

skilda från de tekniska uppgifter, som tillkomma linjedirektörerna, och trafikledningen

är också av helt annan art än den på trådnätet. Vid genomförandet av

den provisoriska organisationen visade sig därför av flera skäl lämpligt, att den

tekniska skötseln av de fasta radiostationerna, vilken dittills handhafts av linjedirektörerna,

och det överinseende i trafiktekniskt och ekonomiskt hänseende,

sorn enligt telegrafverkets organisation i övrigt skulle hava uppdelats på telegrafinspektörerna,

samlades på en hand. Jämväl för erhållande av en enhetlig

såväl teknisk som trafikledning befanns detta nödvändigt. Den extra byråchefen

å radiobyrån tjänstgör således, förutom såsom föredragande i telegrafstyrelsen,

jämväl i egenskap av linjedirektör och telegrafinspektör för radiodistriktet, och

å radiobyrån ombesörjas beträffande radiostationerna samma göromål, som beträffande

telegrafverkets övriga verksamhet höra hemma på linje- och trafikdistriksbyråerna.

A radiobyrån äro förutom byråchefen nu anställda en ordinarie och en

extra ordinarie linjeingenjör, två assistenter och en kontorsskrivare.- Den ordinarie

linjeingenjören liar överflyttats från styrelsens linjebyrå, under vilken förut

de tekniska frågorna inom radioväsendet på dess dåvarande stadium hörde och

vilka frågor i första hand sköttes av honom. Avsikten är, att han skall förestå

fartygs sektionen å radiodistriktet, d. v. s. handhava uthyrning av fartygsstationer

och vad därmed äger sammanhang, såsom frågor om fartygsstationernas konstruktion

och utförande, ledningen och övervakandet av anläggnings- och reparationsarbeten

vid dessa stationer, besiktning av inköpta stationer och reservmaterialier,

förgranskning av anbud och räkningar rörande dessa arbeten, uppgörandet av

kontrakt rörande uthyrning av fartygsstationer m. m. Vidare skulle denne linjeingenjör

hava att avgiva utlåtande rörande ingivna ansökningar angående tillstånd

att utföra eller nyttja anläggningar för trådlös telegrafi eller telefoni, att i egenskap

av styrelsens ombud verkställa de i koncessionerna för fartygsstationer

föreskrivna besiktningar, som erfordras för tillstånd till fartygsstations nyttjande,

att deltaga i utarbetandet av instruktioner och trafikföreskrifter för radiostationer

ombord å fartyg och för de fasta stationerna samt att hava den närmaste tillsynen

över personalen å samtliga stationerna med hänsyn till radiotrafikens skötsel

in. m.

Den extra ordinarie linjeingenjören, som likaledes förut tillhörde linjebyrån,

har från arbetets början, först å linjebyrån och sedan å radiobyrån, biträtt med

beräknandet och konstruktionen av de nu utförda fasta radiostationerna, och är

det meningen att åt honom såsom linjeingenjör för kustsektionen å radiodistriktet

överlämna ärenden rörande de fasta radiostationernas anläggning och underBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 846 käft. (Nr 386.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

håll samt därmed sammanhängande frågor. Hans göromål beträffande dessa

stationer bliva desamma som den andre linjeingenjörens beträffande fartygsstationerna,

varjämte det skulle åligga honom, bland annat, att utföra för radiobyran

erforderliga tekniska mätningar och provningar, att med biträde av behövliga

ritare ansvara för uppgörandet och granskningen av för radiobyrån erforderliga

konstruktionsritningar och att omhänderhava radiobyråns ritningsarkiv. Denna

tjänst är, oberoende av frågan om radiobyråns inrättande eller ej, för framtiden

behövlig, och bör såsom ordinarie uppföras i telegrafverkets stat.

Den ena av de två assistenterna har överflyttats från administrativa byrån,

där han omhänderhade avräkningsväsendet för radiorörelsen och därmed sammanhängande

ärenden. Han har på radiobyrån i tillämpliga delar samma åligganden

som sekreteraren å administrativa byrån, notarien å linjebyrån och kontrollören

å trafikbyrån. Därutöver må nämnas, att det åligger honom att å behöriga tider

till internationella telegrafbyrån i Bern översända uppgifter till internationella

radiotelegrafstationsförteckningen, att handlägga frågor angående tryckta radiopublilcationer,

som utgivas av telegrafstyrelsen eller erhållas från främmande

förvaltningar, att upprätta de månatliga radioavräkningarna med svenska rederier

och utländska förvaltningar samt granska från utlandet inkommande radioavräkningar

och föranstalta om dessas likvidering, att granska fartygsstationernas

taxering av radiotelegram samt att föra liggare över beviljade koncessioner å

radioanläggningar och över utfärdade certifikat för fartygstelegrafister ävensom

kompetensbevis för vaktmän å fartygsstationer. Denna tjänst, som närmast är

jämförlig med byråtjänstemans av lägre grad å de övriga byråerna, har styrelsen

ansett böra uppföras såsom sådan i telegrafverkets stat.

Den andra assistenten sköter å radiobyrån samma göromål som såväl förrådsbokhållaren

som kassören å linjedistriktsbyrå.

För utförande av erforderliga skrivgöromål har en av styrelsens kontorsskrivare

placerats å radiobyrån. .....

Såsom av det förut anförda framgår, medför inrättandet av en radiobyrå

inom telegrafstyrelsen ingen annan nyanställning av personal än byråchefen. De

båda linjeingenjörerna, den ena assistenten och kontorsskrivaren skulle under

alla förhållanden vara behövliga — fördelade å olika byråer — och, vad den

andra assistenten angår, har han visserligen icke förut varit anställd hos styrelsen,

men hans arbete medför en motsvarande minskning i det arbete, som annars

skulle åligga linjedistriktsbyråerna och huvudförrådet. Det skulle vidare

endast varit en tidsfråga, när den från administrativa byrån överflyttade assistenttjänsten,

även om den bibehållits på administrativa byrån, måst uppflyttas

till byråtjänstemans grad.»

ny byrå- Styrelse]! har vidare gjort framställning om inrättande av eu ny

ngenj/ir. by råinge njörstjänst och därom anfört följande:

»Den under telegrafstyrelsens linjebyrå sorterande konstruktionsavdelningen,

vilken började sin verksamhet år 1908, har under de tio ar, som därefter

förflutit, nått en kraftig utveckling. Från att i början hava bestått av allenast

en ingenjör och en ritare, har det tid efter annan funnits nödvändigt att där anställa

flera ingenjörer och ritare. Vid 1914 års utgång hade personalen vuxit

till två ingenjörer och åtta ritare. Efter förflyttningen av telegrafverkets verk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

stad till Nynäshamn uppkom snart behov av att vid konstruktionsavdelningen

anordna en modellverkstad för utexperimentering av nya modeller för avdelningens

konstruktioner. För närvarande utgöres personalen vid konstruktionsavdelningen

och den med densamma förenade modellverkstaden av fyra ingenjörer,

tretton ritare och fyra arbetare. Jämte det styrelsen här nedan föreslår, att en

del av avdelningens ritare måtte uppföras å ordinarie stat, anser styrelsen, att

konstruktionsavdelningens under senare år ökade vikt och omfattning bör föranleda,

att åt föreståndaren för ifrågavarande avdelning, vilken nu är ordinarie

linjeingenjör, beredes en mot hans ansvarsfulla och krävande befattning svarande

ställning såsom byråtjänsteman av högre grad med benämning byråingenjör.

Detta synes så mycket mer befogat, som föreståndaren för styrelsens undervisningsanstalt

är byråtjänsteman av högre grad och föreståndaren för styrelsens

provningsanstalt tilldelats professors tjänsteställning. Av konstruktionsavdelningens

synnerligen betydelsefulla uppgifter bör främst framhållas planläggandet

samt uppgörandet av program och ritningar för telegraf- och telefonstationer,

som skola ny- eller ombyggas, varvid alla erforderliga konstruktioner måste vara

fullständigt utarbetade för direkt fabrikation. Därjämte åligger det denna avdelning

icke blott att uppmärksamt följa utvecklingen speciellt på telefonins område

utan även att utfinna och framlägga förslag beträffande de ändringar och

förbättringar i tekniskt hänseende, som kunna visa sig vara behövliga och önskvärda

för att ernå en mera pålitlig och förenklad expedition eller eljest nödvändiggöras

av stationernas oavbrutna tillväxt och de allt större svårigheterna att

avveckla den ständigt stegrade trafiken. För att de erfarenhetsrön, som den

praktiska tillämpningen giver vid handen, skola på ett effektivt sätt kunna utnyttjas

vid de fortlöpande arbetena på fullkomnandet av bestående system och

detaljer ävensom för konstruktionen av nya anordningar, har avdelningen, såsom

ovan antytts, utrustats förutom med ritkontor och modellsamling även med en

experimentverkstad jämte provrum. Alldeles särskild vikt lägges vid att konstruktionsavdelningen

skall vid sina arbeten söka få fram största möjliga enhetlighet

beträffande omändrade eller nyskapade effekter. På föreståndaren för

konstruktionsavdelningen ankommer det ytterst, huruvida densamma skall motsvara

de allt större krav, som måste ställas på densamma, och då den nuvarande

föreståndaren, vilken allt från början lett avdelningens arbeten, visat sig på

ett förtjänstfullt sätt vuxen de ökade anspråk, som med avdelningens stegrade

omfattning och betydelse för telegrafverket kommit att påvila honom, finner styrelsen

befogat, att honom nu tilldelas den högre tjänsteställning, som med föreståndarskapet

för den ifrågavarande avdelningen numera bör vara förenad.»

Genom brev den 30 november 1917 har Kungl. Maj:t bemyndigat En ny knmtelegrafstyrelsen

att för den ökning av arbetskrafterna hos styrelsen, rersom

påkallades av ikraftträdandet av reglementet den 29 juni 1917 för

telegrafverkets pensionskassa för pensionering av verkstads-, förradsoch

linjearbetare, från och med den 1 december 1917 till utgången

av år 1918 använda ett belopp av 4,600 kronor för år räknat. Ifrågavarande

bemyndigande föranleddes av framställning från styrelsen

den 13 november 1917, däri styrelsen, under erinran att den ordinarie

personalens pensionsfrågor handhades av den hos direktionen

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

över telegrafverkets pensionsanstalter anställde kamrer jämte ett kvinnligt

biträde, anförde följande:

En särskild tjänsteman, som borde erhålla kamrers tjänsteställning, krävdes

för det närmaste handhavandet av ärenden rörande den genom ovannämnda

reglemente inrättade pensionskassa för pensionering av arbetare, vilken kassa

skulle förvaltas av styrelsen. Sedan alla förberedande arbeten för den nya pensioneringen

vidtagits, nämligen uppläggandet av register över arbetarpersonalen,

uträknande av de avgifter, som skulle erläggas av envar arbetare, utarbetande

och utsändande av föreskrifter till lokalförvaltningarna om dessa avgifter samt

om sättet för deras erläggande och redovisande m. m., komme det löpande arbetet

att ständigt kräva den nye kamrerarens huvudsakliga arbetstid, varjämte sannolikt

kvinnligt arbetsbiträde måste beredas honom för vissa enklare arbeten,

såsom registrering och bokföring samt expedition. Emellertid hade styrelsen

funnit önskligt att åt samma tjänsteman kunna uppdraga jämväl en del andra,

med hans huvudsakliga uppgift nära sammanhörande åligganden. Såsom exempel

härå anförde styrelsen frågor, som härrörde av den nya olycksfallsförsäkringen,

sjuk- och hälsovårdsfrågor samt frågor, som ägde samband med den speciella

yrkesfarelagstiftningen och arbetarlagstiftningen i övrigt, eller således i allmänhet

spörsmål av social natur, vilka vore splittrade å olika händer inom styrelsen

men numera krävde en speciell representant för dessa i antal och vikt

ständigt växande ärendens omsorgsfulla och enhetliga behandling. Genom dessa

ärendens överflyttande till den nye kamreraren skulle jämväl en välbehövlig lättnad

i arbetsmängden beredas vissa andra tjänstemän. I avvaktan på att 1918

års riksdag skulle bliva i tillfälle att besluta i fråga om denna nya befattnings

uppförande å ordinarie stat, hemställde slutligen styrelsen om erhållande av det

genom ovanberörda kungl. brev sedermera lämnade bemyndigandet att intill

1918 års utgång för ändamålet använda ett belopp av 4,600 kronor för år räknat,

motsvarande kamrers nuvarande begynnelseavlöning.

Av sålunda anförda skäl har styrelsen nu i statförslaget för år

1919 upptagit en ny ordinarie kamrerarbefattning hos styrelsen.

En ny sekre- Styrelsen anser även nödvändigt att anställa en ny sekreterare och

terar''- anför härutinnan:

»Vid telegrafstyrelsens omorganisation år 1908 bibehölls bland personalen

å styrelsens linjebyrå eu notariebefattning, men under det att förut för denna

tjänst endast krävts avgångsexamen från högre allmänt läroverk, handelsinstitut

eller teknisk elementarskola, stadgades nu såsom kompetensvillkor för tjänsten

att hava avlagt sådan examen, som berättigar till inträde i rättegångsverken. Anledningen

härtill var, att å linjebyrån redan då handlades dels en del ärenden,

som föranledde expedierandet av mer eller mindre vidlyftiga utlåtanden till

Kungl. Maj:t, samt dels åtskilliga ärenden, för vilkas beredande oundgängligen

krävdes juridisk kompetens, såsom upprättandet och granskandet av handlingar

rörande inköp av fastigheter, tolkning av kontrakt angående entreprenader och

leveranser, bedömandet av rättsfrågor i samband med framdragandet av linjer

och ledningar över enskild mark eller vid användandet av enskildas byggnader

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

för telefonfästen in. m. Den snabba utveckling, som under de senaste tio åren

försiggått inom telegrafverket, har i alldeles särskilt hög grad medfört ökning av

linjebyråns arbetsbörda, och detta icke blott på det rent tekniska området utan

jämväl vad de juridiska eller administrativa ärendena beträffar. Belysande härför

är, att under dessa tio år antalet såväl till byrån inkommande som därifrån

avgående skrivelser betydligt mer än fördubblats samt att antalet ärenden, som

föranlett skrivelser till Kung! Maj:t och ämbetsmyndigheter, ökats med mer

än 50 procent. Den stora mängden ärenden av annan än teknisk natur nödvändiggör

anställandet å linjebyrån av ytterligare en tjänsteman med juridisk

utbildning för att bereda möjlighet för den nuvarande notariebefattningens innehavare

att kunna odelat ägna sig åt de mera krävande göromålen. Dessa ärendens

art och omfattning är emellertid numera onekligen sådan, att deras handläggande

bör anförtros åt en tjänsteman med högre ställning än notaries. Det

torde vara tillfyllest att här endast erinra om det stora antal ärenden angående

inköp, bebyggande och underhållande av fastigheter, som numera ankomma på

linjebyrån och vilka påkalla icke blott utarbetandet av vidlyftiga framställningar

till Kung! Maj:t och riksdagen om anvisande av härför erforderliga medel utan

även upprättandet av köpehandlingar, granskandet av åtkomsthandlingar, verkställandet

av köpelikvider, ombesörjandet av lagfarts- och inteckningsärenden,

ävensom vården av telegrafstyrelsens äganderättshandlingar samt det ganska

ansvarsfulla och tidsödande arbetet med att ombesörja och öva tillsyn över

brandförsäkringarna av telegrafverkets fastigheter, större stationer Och förråd,

vilka försäkringar nu belöpa sig till omkring 40,000,000 kronor. Telegrafstyrelsen

måste alltså finna behovet av en sekreterartjänst å linjebyrån fullt styrkt

och har därför i statförslaget uppfört en ny sådan befattning, varjämte den” nuvarande

notarietjänsten därstädes bibehållits.»

Antalet byråtjänstemän av l:a lönegraden utgör för närvarande sju,

men skulle vid bifall till nu framställda förslag om inrättande av en ny

byråingenjörs-, en ny kamrerar- och en ny sekreterartjänst ökas till

tio. Denna siffra, som således betecknar antalet av de särskilt kvalificerade

tjänstemännen hos styrelsen, finner styrelsen ändå skäligen låg

i jämförelse med styrelsens stora personal. Men styrelsen anser det

lämpligt att, endast i den mån utvecklingen verkligen kräver det, öka

antalet högre avlönade befattningshavare, ett tillvägagångssätt, som

statsmakterna hittills syntes hava funnit riktigt genom att tillgodose de

krav, telegrafstyrelsen i sådant hänseende successivt funnit nödigt framföra.

Vidare har styrelsen funnit nödigt uppföra två nya byråtjänstemän 2 nVa byråav

2:a lönegraden å ordinarie stat. Den ene av dessa tjänstemän är avsedd tjensteman av

att placeras såsom föreståndare för den hos styrelsen numera inrättade “rad™''

utländska kontrollavdelningen. Härom yttrar styrelsen:

»Inom svenska telegrafverket har, liksom inom utländska telegrafverk, uppgörandet

av de månatliga sammanställningar och uträkningar, vilka skola ligga

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 886.

till grund för kvartalsavräkningarna mellan Sverige och främmande telegrafförvaltningar

rörande telegraftrafiken, städse ålegat de sa kallade gränskontrollstationer,

över vilka den utländska telegraftrafiken förmedlas. Med 1917 års ingång

lät telegrafstyrelsen emellertid på försök tillämpa ett redan förut inom

danska telegrafverket med framgång använt system, enligt vilket uppgörandet av

nämnda sammanställningar och uträkningar verkställas centralt inom styrelsen.

Ifrågavarande arbete jämte arbetet med upprättandet av själva kvartalsavräkningarna

mellan Sverige och utlandet anförtroddes åt den assistent, som förut under

många år handhaft liknande arbeten å Stockholms telegrafstation, och lämnades

åt honom ett manligt och vissa kvinnliga biträden. Avräkningarna rörande telefontrafiken

mellan Sverige, å ena sidan, samt Danmark, Norge och, intill dess

vid det nuvarande krigets början telefonförbindelsen med Tyskland över Danmark

avbröts, jämväl Tyskland, å andra sidan, hava städse upprättats av en

tjänsteman hos styrelsen med ledning av de å gränskontrollstationerna för den

utländska telefontrafiken förda journalerna. Allt sedan ny stat år 1908 infördes

för telegrafstyrelsen, hava dessa telefonavräkningar verkställts av en amanuens å

övergångsstat. Då denna amanuens i maj 1917 avled, farin telegrafstyrelsen

lämpligt att förlägga jämväl det arbete, som av honom omhänderhafts, till den

försöksvis nyinrättade kontrollavdelningen för telegraf trafiken, och förklarade sig

denna avdelnings föreståndare villig att tills vidare på övertid utföra arbetet under

förutsättning att en passande gottgörelse därför bereddes honom, vilken

gottgörelse styrelsen ansåg lämpligen böra bestämmas till samma belopp som

det arvode, vilket för arbetet i fråga förut uppburits av den nämnda amanuensen,

eller 1,400 kronor för år. Därest den nyinrättade kontrollavdelningen bleve

permanent, i vilket fall dess föreståndare borde tilldelas en efter hans åligganden

lämpad högre tjänsteställning än assistent, skulle givetvis, den provisoriska

anordningen att låta honom utföra arbetet med telefonavräkningarna å övertid

mot särskild ersättning bortfalla, vilket syntes desto lättare kunna ske, som funktionärerna

å den nya kontrollavdelningen efter ett par års tjänstgöring därstädes

borde erhållit så pass stor rutin, att hinder ej skulle möta att pålägga dem att

jämte föreståndaren under ordinarie tjänstgöringstid utföra de. för telefonavräkningarnas

upprättande erforderliga arbetena. I skrivelse den 1 juni 1917 har telegrafstyrelsen

på nu anförda skäl och då styrelsen vid avgivandet under 1917 års

höst av förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader under år 1919 ansåge sig

kunna närmare uttala sig om lämpligheten av att göra den nya kontrollavdelningen

permanent, hemställt om bemyndigande att under tiden till 1917 års utgång utbetala

ovannämnda belopp av 1,400 kronor för år åt föreståndaren för den ifrågavarande

kontrollavdelningen, och vann denna hemställan Kungl. Maj:ts bifall enligt

brev den 13 juli 1917. Med anledning därav att emellertid avgivandet av berörda

statförslag till följd av mellankommande orsaker måste anstå till in på år 1918,

gjorde styrelsen den 30 november 1917 framställning om rätt att fortfarande

intill 1918 års utgång få utbetala samma belopp, vilken framställning Kungl.

Maj:t biföll genom brev den 21 december 1917. Telegrafstyrelsen är nu i tillfälle

att vitsorda, att den nya kontrollavdelningen på ett praktiskt och arbetsbesparande

sätt fyller sitt ändamål. Genom densammas inrättande har den förutvarande

vidlyftiga journalföringen av alla utgående och inkommande telegram

kunnat inskränkas i betydlig grad. I stället för att förut arbetet utfördes av ett

visst antal för trafiktjänst särskilt utbildade tjänstemän å varje gränskontrollstation,

kan det numera till följd av praktiska anordningar utföras huvudsakligen

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

av arman, billigare arbetskraft till ringare antal och således trafikpersonalen användas

för sin egentliga uppgift. Större möjlighet har beretts styrelsen att utöva

kontroll över avräkningsväsendet, en kontroll, som visat sig allt mera nödvändig

med hänsyn till ökningen av den utländska telegramtrafiken, varav Sveriges behållna

inkomst stigit från 1,300,000 kronor år 1911 till omkring 4,800,000 kronor

år 1916. Slutligen har kontrollens över avräkningsväsendet centraliserande till

styrelsen möjliggjort att vid denna avdelning fast anställa särskild personal, som

därigenom blir fullt förtrogen med tillämpandet av de rätt komplicerade taxebestämmelser

och andra föreskrifter, som gälla det utländska avräkningsväsendet,

under det att förut den trafikpersonal, som sysselsattes med arbetet vid gränskontrollstationerna,

ofta måste för trafikens tillgodoseende ombytas, till men för

avräkningsväsendets rationella bedrivande. Med hänsyn just till sistnämnda omständighet

har styrelsen, som till en början avsåg'' att låta arbetet även efter

dess centraliserande till styrelsen utföras av trafikpersonal, numera funnit sig

böra föreslå, att föreståndaren för kontrollavdelningen tilldelas icke, såsom styrelsen

i sina förberörda skrivelser den 1 juni och den 30 november 1917 avsett,

kontrollörs utan byråtjänstemans av lägre grad tjänsteställning. Då emellertid

den nuvarande föreståndaren, vilken, på sätt förut nämnts, redan under många

år, närmare bestämt allt sedan år 1905, vid Stockholms telegrafstation förestått

därvarande avräkningskontroll, ensam under år 1916 utfört alla förberedande

arbeten, som krävts för kontrollens centraliserande, samt vid tiden för sin befordran

till byrå tjänsteman kommer att hava under två år förestått kontrollavdelningen,

anser styrelsen det skäligt, att han i och för uppflyttning i högre

lönegrad får tillgodoräkna sig åtminstone dessa två tjänstår och således vid

1920 års ingång tilldelas, förutom dyrortstillägg, avlöning efter 5,500 kronor i

stället för begynnelseavlöningen 5,100 kronor. Hans nuvarande inkomst från

telegrafverket utgör 5,650 kronor, nämligen högsta avlöningen för assistent, 3,800

kronor, jämte dyrortstillägg 450 kronor samt det särskilda arvodet å 1,400 kronor.

Den övriga personalen å ifrågavarande kontrollavdelning utgöres för närvarande

av en extra ordinarie byråtjänsteman, två telegrafister och erforderligt

antal kontorsskrivare.»

Den andra nya byråtjänstemannen av 2:a lönegraden skulle placeras

å radiobyrån, och hava närmare motiv för tjänstens inrättande anförts

här förut i sammanhang med omnämnandet av den nya byråchefen för

radioärenden.

Enär antalet byråtjänstemän av den lägre — 2:a — lönegraden i

1918 års stat utgör tolv, skulle genom tillkomsten av bär förut föreslagna

två nya sådana befattningar antalet för år 1919 bliva fjorton.

Sedan flera år tillbaka finnes å telegrafstyrelsens provningsanstalt 2 nya linje

i egenskap av extra ordinarie linjeingenjör anställd en filosofie doktor, i»genjorer.

som har till huvudsaklig uppgift att ansvara för alla kemiska och

metallurgiska undersökningar, vilka förekomma vid anstalten. Då bebo
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

En ny kontrollör

av l:a

lönegraden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

vet av en sådan befattningshavare gör sig permanent gällande, anser

styrelsen densamma böra uppföras å ordinarie stat såsom linjeingenj

ör.

Behovet av en ordinarie linjeingenjör å radiobyrån har här förut

närmare utvecklats.

Bland personalen å telegrafstyrelsens linjebyrå ingår en extra ordinarie

linjeingenjör. På dennes plats har av personalskäl måst placeras

en ordinarie linjeingenjör, vilkens befattning vid linjedistrikten uppehälles

av en extra ordinarie linjeingenjör. Enär linjebyrån har permanent

behov av denna ingenjörsbefattning, anser styrelsen densamma

allt framgent böra besättas med ordinarie innehavare. Styrelsen har

därför ansett uppförandet i staten av den ovan omförmälda nya byråingenjören,

till vilken tjänst skulle befordras en linjeingenjör, icke

böra föranleda motsvarande minskning av antalet ordinarie linjeingenjörer.

Antalet linjeingenjörer, som enligt 1918 års stat utgör 29, skulle

på grund av vad ovan anförts böra för år 1919 ökas till 31.

Styrelsen yttrar angående behovet av en ny kontrollör av l:a

lönegraden följande:

»Genom den från och med år 1908 genomförda omorganisationen av telegrafverket

blev vid vardera av Stockholms, Göteborgs och Malmö telefonstationer

anställd en kontrollör såsom avdelningsföreståndare närmast under stationens

direktör. Av dessa kontrollörer gjordes de a telefonstationerna i Stockholm

och Göteborg till kontrollörer av lista lönegraden samt den i Malmö till

kontrollör av 2:dra lönegraden. Sedan dess hava på grund av telefonnätens och

trafikens tillväxt dels ytterligare kontrollörer anställts å de tre nämnda stationerna,

dels även kontrollörer anställts vid åtskilliga telefonstationer, vilka vid

tiden för omorganisationens genomförande icke ansågos behöva sådana. Samtliga

sålunda nyinrättade kontrollörsbefattningar tillhöra 2:dra lönegraden. Till

samma lönegrad hänföres allt fortfarande även den kontrollör å Malmö telefonstation,

som innehar ställningen såsom avdelningschef närmast under telegrafdirektören.

Den olikhet i stationernas storlek och betydelse, som fick sitt uttryck

däri, att Malmö redan år 1908 krävde manligt befäl framför de stationer, där

kontrollörer senare måst anställas, kvarstår emellertid alltjämt. Med hänsyn

härtill men även på grund av Malmö telefonstations nuvarande storlek i och för

sig, måste det därför anses skäligt, att den ena av kontrollörsbefattningarna i

Malmö höjes från 2:dra till lista lönegraden. Det befogade häri torde framgå

av nedanstående tablå över personal och trafik dels vid Malmö station under år

1917 och dels vid Göteborgs station under det år — 1907 — då beslut fattades

om anställandet av en kontrollör av lista lönegraden därstädes:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May. ta Nåd. Proposition Nr 386.

17

Malmö år 1917

Göteborg år 1907

Antal interurbantelefonister

88

64

» lokal- och landstelefonister...............................

105

147

Antal telefonapparater inom redovisningsområdet

10,862

10,547

Antal rikssamtalsperioder .........................................

1,847,000

858,454

Telegrafstyrelsen har därför ansett sig böra föreslå, att en av de

nuvarande kontrollörsbefattningarna av 2:a lönegraden å Malmö telefonstation

utbytes mot en kontrollörsbefattning av l:a lönegraden.

Härigenom skulle sammanlagda antalet kontrollörer av l:a lönegraden

bliva nio.

Under åberopande av vad styrelsen i skrivelse den 22 februari

1918 anmält till 1915 års avlöningskommission, vilken skrivelse finnes

i kommissionens betänkande införd, bar styrelsen i statförslaget för år

1919 uppfört två ingenjörsassistenter. Det lider intet tvivel, att behov

av större antal dylika befattningshavare redan nu föreligger, men

då styrelsen, med sin kännedom om verkets personal, förutser, att

endast två kompetenta sökande till ingenjörsassistentbefattning för närvarande

finnas inom telegrafverket, därav möjligen en av konstruktionsavdelningens

ritare, har styrelsen måst för år 1919 inskränka sig

till att upptaga allenast två befattningar av ifrågavarande nya tjänstemannagrad.

Därjämte har styrelsen föreslagit inrättande av fjorton nya kontrollörstjänster

av 2:a lönegraden. Härom anför styrelsen följande:

»Av nämnda tjänster avses en för styrelsens trafikbyrå. Då med 1917 års

ingång den å byrån förut befintliga aktuarietjänsten i samband med då vidtagen

decentralisering av de viktigaste av denna tjänstemans arbetsåligganden indrogs,

inrättades i stället en kontrollörstjänst av lista lönegraden, vars innehavare övertog

handläggandet av byråns talrika personalärenden, vilka förut handhafts av

en assistent, och åt assistenten uppdrogs att fullgöra de icke decentraliserade

ahgganden, som dittills utförts av aktuarion, ävensom en del övriga från andra

håll sammanförda arbeten. Enär assistentens göromål kräva mogenhet i omdöme

och förtrogenhet med telegrafverkets förhållanden inom olika områden, har befattningens

innehavare måst uttagas bland de äldre assistenterna. Givetvis underlåter

emellertid icke en sådan äldre assistent att söka befordran, så snart tillfälle

därtill yppar sig. Härav har följden blivit, att täta personalombyten förekommit

till stor olägenhet för arbetet. Eör att råda bot härför bör befattningen i fråga

utbytas mot en kontrollörstjänst av 2:dra lönegraden.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 346 käft. (Nr 386.) 3

Två ing euj Örsassistenter.

14 nya

kontrollörer

av 2:a

lönegraden.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

Linjedistriktsbyråernas personal är numera till följd av den oerhörda utvidgningen

av rikstelefonnätet så överliopade med arbete, att telegi af styrelsen

icke längre kunnat undanskjuta kravet på att bereda dessa byråer ökat arbetsbiträde.

Efter nogsamt övervägande av, i vilken form detta bäst skulle ske, har

styrelsen funnit lämpligast, att å linjedistriktsbyråerna placeras en kontrollör av

2:dra lönegraden, tills vidare dock endast å sex av de sju distnktsbyråerna, varemot

å den sjunde linjedistriktsbyrån motsvarande förstärkning av personalen

ännu icke är så behövlig. Personalen å de distriktsbyråer, där kontrollör sålunda

skulle placeras, utgöres av, förutom linjedirektören, en linjeingenjör, en

förrådsbokhållare, eu kassör och ett antal kvinnliga bokhållare samt ritare De

ärenden, som främst skulle tillkomma kontrollörerna, äro huvudsakligen sådana,

som nu måste handläggas av linjeingenjören och som, ehuru icke utgörande

egentligt ingenjörsarbete, dock till den grad tagit hans tid i anspråk, att han icke

medhinner de ständigt brådskande tekniska frågornas noggranna behandling,

exempelvis frågor rörande distriktens personal, markuppgörelser för nya stolplinjer,

den nya arbetarpensioneringen, utarbetandet av statistiska uppgifter och

vissa rapporter samt i allmänhet distriktsbyraernas omfattande korrespondens.

Kontrollören å linjedistriktsbyrå skulle intaga samma ställning som kontorschef

vid privata företag, men då inom telegrafverket denna tjänstetitel redan användes

för den mera ansvarsfulla befattningen såsom chef för verkstadens kontor,

under det att de med ifrågavarande nya tjänstemän å linjedistriktsbyråerna närmast

jämställda tjänstemännen å rikstelefonbyråerna i Stockholm och Göteborg

samt ''å trafikdistriktsbyråerna benämnas kontrollörer, synes denna tjänstetitel

och med densamma förenad avlöning vara tills vidare mest lämplig. Styrelsen

vill dock framhålla, att för de nu ifrågavarande nya tjänsterna icke med nödvändighet

bör krävas utbildning vid telegrafverkets undervisningsanstalt, men å andra

sidan, är det erforderligt, att den, som befordras till kontrollör a linjedistriktsbyrå,

är fullt förtrogen med arbetsförhållandena inom telegrafverkets olika

Yid stationerna kräves inrättandet av åtta nya kontrollörsbefattningar av

2:<Jra lönegraden. Av dessa skulle tre placeras a Stockholms telegrafstation,,

därav en å telegrafdirektörens expedition och två å telegrafstationens apparatsal.

Å Stockholms telegrafstations direktörsexpedition är för närvarande såsom enda

manlig tjänsteman anställd en assistent, vilken intager ställningen såsom kontorschef

för expeditionen samt tillika tjänstgör såsom stationens huvudkassör.

Direktörsexpeditionen, varest den centrala räkenskapsföringen och redovisningen

ävensom alla personalärenden vid stationen handläggas, sysselsätter en. ganska

betydande och ständigt växande personal. Aven den penningrörelse, assistenten

å nämnda expedition liandliaver, är av betydande omfattning, vilket tillfullo framgår

därav, att uppbörden vid Stockholms telegrafstation under år 1917 utgjordeej

mindre än 4,774,000 kronor. Med hänsyn till det befälskap för en icke obetydlig

personal samt den betydande penningförvaltning, som åtföljer befattningen,

synes det styrelsen olämpligt, att innehavaren har allenast assistents tjänsteställning.

Särskilt olämpligt blir detta därigenom, att innehavaren av befattningen,

vilken givetvis måste sökas bland de äldre och pålitligare assistenterna, av befordringsskäl

kvarstannar på befattningen blott kortast möjliga tid, varför alltför

täta ombyten uppstå genom den nuvarande anordningen. Telegrafstyrelsen anser

därför nödigt, att den nuvarande assistentbefattningen utbytes mot en kontrollörs
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung1. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 3SG.

befattning. A Stockholms telegrafstations apparatsal äro för närvarande anställda

fyra kontrollörer, därav två av lista och två av 2:dra lönegraden. Av dessa

tjänstgöra samtidigt en kontrollör av lista och en kontrollör av 2:dra lönegraden

å vartdera av de båda vaktlagen. Denna befälsstyrka är emellertid numera otillräcklig

för övervakandet av den utomordentligt stora trafiken. Såsom bevis på

trafikens och såsom följd därav även personalens tillväxt kan nämnas, att

år 1915, då ökning av antalet kontrollörer å Stockholms telegrafstation senast

begärdes, antalet telegramexpeditioner därstädes uppgick till 4,455,000 och antalet

vid stationen sysselsatta tjänstemän till 287, medan däremot år 1917 motsvarande

siffror utgjorde 5,111,000 telegramexpeditioner och 424 tjänstemän. Så

länge kriget varar, är någon nämnvärd minskning i trafiken icke att förvänta,

och när kriget en gång slutar, har det, så att säga, normala trafikbehovet säkerligen

vuxit i fatt de hittills av kriget föranledda abnorma förhållandena. Trots

den lindring i arbetet, som skulle beredas kontrollörerna genom inrättandet av

vissa mellanbefattningar mellan kontrollörerna och personalen, nämligen en ny och

högre grad av assistenter och telegrafister, är det därför ofrånkomligt att öka

den för det direkta övervakningsarbetet avsedda personalen. Då de tjänstemän,

som uttagas härtill, måste utöva direkt chefskap över personalen, kan desamma

ej givas lägre än kontrollörs tjänsteställning. Det är därför behövligt, att ytterligare

en kontrollör av 2:dra lönegraden anställes å vartdera vaktlaget.

Vidare skulle två nya kontrollörer anställas å Stockholms telefonstations

trafikavdelning. Vid denna avdelning äro för närvarande anställda en kontrollör

av lista lönegraden och fyra kontrollörer av 2:dra lönegraden. Av dessa intager

kontrollören av lista lönegraden ställningen såsom telefondirektörens närmaste

man med huvudsaklig uppgift att biträda direktören med utredningar rörande

trafikfrågor och tekniska anordningar. Av de övriga tjänstgöra två å lokalavdelningen

samt två å den gemensamma riks- och landsavdelningen såsom föreståndare

för var sitt vaktlag. Den under förmiddagarna å lokalavdelningen tjänstgörande

kontrollören är emellertid fullt upptagen av förekommande mellanhavanden

med allmänheten och kan därför ej i erforderlig grad ägna sig åt det egentliga

övervakningsarbetet. Det är därför behövligt att för detta arbete anställa

ytterligare en kontrollör. Än mera kommer behovet härav att framträda, då

inom en nära framtid två nya expeditionslokaler komma att tagas i bruk för lokaltrafiken.

Även vid den gemensamma riks- och landsstationen i Stockholm är

ökning av det manliga befälet med en kontrollör nödvändig, helst även kontrollörerna

därstädes fått fältet för sitt övervakningsområde utvidgat genom inrättandet

av eu ny avdelning av telefonstationen inom samma fastighet, där riksoch

landsavdelningarna äro inrymda.

Vid Göteborgs telefonstations trafikavdelning är ytterligare en kontrollör

behövlig. Vid denna avdelning äro för närvarande anställda eu kontrollör av

lista och en kontrollör av 2:dra lönegraden. Liksom i Stockholm tages emellertid

numera den förstnämnde kontrollörens arbetstid huvudsakligen i anspråk

för utredningar och andra från den dagliga expeditionen fristående göromål, som

betingas av kontrollörens ställning såsom telefondirektörens närmaste man. För

att få manligt befäl till det egentliga övervakningsarbetet å båda de befintliga

vaktlagen skulle utom kontrollören av 1 ista lönegraden två kontrollörer vara behövliga.

Tillsvidare har den behövliga ökningen av det manliga befälet åstadkommits

på det sätt, att en assistent placerats å Göteborgs telefonstation såsom

föreståndare för det ena vaktlaget. Då emellertid denna assistent å sitt vaktlag

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

utför alldeles samma arbete som kontrollören å det andra vaktlaget, kan denna,

anordning icke anses lämplig annat än som ett provisorium, utan bör assistentbefattningen

i fråga utbytas mot en kontrollörsbefattning.

Återstående två kontrollörsbefattningar skulle tilldelas Sundsvalls och Uppsala

telefonstationer. Trafiken vid dessa stationer bär nämligen nu vuxit så, att

de i likhet med de medelstora stationer, vilka från och med år 1918 erhöllo kontrollörer,

nämligen Gävle, Hälsingborg, Norrköping och Örebro, böra erhålla

manligt befäl av kontrollörs grad.»

Då genom inrättandet av den förut föreslagna nya kontrollörstjänsten

av l:a lönegraden en sådan befattning av 2:a lönegraden

skulle bliva disponibel, erfordras, för tillgodoseende av det nu framförda

behovet av femton nya kontrollörer av 2:a lönegraden, en ökning

av det i 1918 års stat upptagna antalet kontrollörer av sistnämnda

lönegrad med fjorton, varigenom dessas sammanlagda antal skulle

bliva 40.

Personligt

lönetillägg

åt tre kontrollörer

av 2:a

lönegraden.

Härefter har telegrafstyrelsen gjort framställning om beredande av

personligt lönetillägg för år 1918 åt tre kontrollörer av 2:a lönegraden

och därvid anfört följande:

Såsom av propositionen nr 3 till 1917 års riksdag framgår (sid. 15— lb),

föreslog telegrafstyrelsen, att från och med år 1918 en assistent å envar av de

fyra trafikdistriktsbyråerna skulle uppflyttas till kontrollör av l:sta lönegraden,

i sammanhang varmed det till dem på grund av Kungl. Maj:ts brev den 30 januari

1903 utgående arvode å högst 600 kronor skulle bortfalla. Tre av dessa

assistenter uppburo under år 1917 dels avlöning såsom assistenter med 3,400

kronor var och dels nämnda arvode, som för envar av dem var bestämt till högsta

beloppet, 600 kronor. Samma avlöning skulle de hava åtnjutit under år 1918.

Från och med år 1919 stodo de i tur att få sin avlöning såsom assistenter höjd

till 3,800 kronor. Deras sammanlagda inkomst, dyrortstillägg oberäknat, utgjorde

således under år 1917 4,000 kronor och skulle från och med år 1919 hava höjts

till 4,400 kronor. Därest de med 1918 års ingång bleve befordrade till kontrollörer

av lista lönegraden, för vilken tjänst begynnelseavlöningen är, förutom

dyrortstillägg till samma storlek som för assistent, 3,800 kronor, skulle deras

avlöning alltså komma att bliva 200 kronor lägre än den avlöning, de såsom assistenter

uppburit under år 1917 eller skulle uppburit under år 1918. Från och

med år 1919 skulle de såsom kontrollörer av lista lönegraden hava erhållit 600

kronor mindre inkomst, än om de kvarstått såsom assistenter, men dock fortfarande

endast 200 kronor mindre än de före sin utnämning till kontrollörer av

lista lönegraden uppburit. Innan telegrafstyrelsen framlade detta förslag, hade

styrelsen förvissat sig om, att de ifrågavarande assistenterna ville vidkännas

nämnda inkomstminskning, enär de genom sin befordran likväl småningom skulle

bliva ersatta därför. Telegrafstyrelsens berörda förslag vann emellertid endast

så tillrida Kungl. Majits och riksdagens bifall, att de ifrågavarande assistentbefattningarna

omvandlades till kontrollör stjänster av 2:dra lönegraden (propositionen

nr 3 år 1917 sid. 21—22). Då begynnelseavlöningen för sådan tjänst är

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 386.

3,400 kronor eller samma belopp, som envar av de tre nämnda assistenterna

redan i denna egenskap uppbar, kommo de således att under år 1918 få vidkännas

en ren inkomstminskning med 600 kronor. Jämväl i fortsättningen bliva

de till viss grad sämre ställda-, än om de befordrats till kontrollörer av l:sta

lönegraden, på telegrafstyrelsen i sitt utlåtande denna dag över 1915 års avlöningskommissions

betänkande föreslagit för kontrollör av 2:dra lönegraden en

begynnelseavlöning av 4,700 kronor, skulle, därest detta förslag vinner bifall,

från och med år 1919 någon förlust ej behöva uppkomma för de ifrågavarande

tre kontrollörerna. För den förlust, de emellertid under år 1918 fått vidkännas,

synas de genom personligt lönetillägg böra hållas skadeslösa, åtminstone i den

mån förlusten överstiger det belopp av 200 kronor, varmed de från början haft

att räkna. Men då under tiden efter det de tillfrågats, huruvida de ville ikläda

sig en inkomstminskning av 200 kronor, en så exceptionell fördyring av levnadskostnaderna

inträtt, vill styrelsen för sin del föreslå, att det personliga lönetilllägget

måtte bestämmas till 600 kronor, motsvarande den verkliga inkomstminskning,

som drabbat dem. Fet torde slutligen böra framhållas, att de ifrågavarande

tre personerna icke utan olägenhet för telegrafverket och men för sin egen framtida

befordran kunnat avhålla sig från att söka de nya kontrollörsbefattningarna,

ävensom att den fjärde till kontrollör av 2:dra lönegraden befordrade assistenten

icke hade sådan avlöning, att han kan göra anspråk på något personligt lönetillägg.

På de skäl, som anförts i styrelsens yttrande över 1915 års avlöningskommissions

betänkande, har styrelsen i statförslaget för år 1919

uppfört femton tjänstemän av den nya l:a lönegraden för assistenter.

I förutberörda skrivelse den 22 februari 1918 till 1915 års avlöningskommission

om inrättande av ingenjörsassistenttjänster har styrelsen

jämväl omnämnt sin avsikt att föreslå uppförandet i 1919 års stat av

ordinarie ritarbefattningar. Då av de å styrelsens konstruktionsavdelning

anställda ritarna åtminstone sju syntes böra beredas ordinarie

tjänst, nämligen de, som vunnit inträde i verket under åren 1904—1914,

förklarade sig styrelsen ämna föreslå att, jämte det för två av dem

skulle beredas anställning såsom ingenjörsassistenter, fem ordinarie

ritartjänster skulle uppföras i staten. Enär emellertid, såsom förut

anförts, endast en av den nuvarande ritarpersonalen å konstruktionsavdelningen

lärer kunna omedelbart befordras till ingen] örsassistent,

anser styrelsen nödigt, att sex ordinarie ritartjänster uppföras i staten

för år 1919.

Styrelsen har vidare föreslagit inrättandet av en ny verkmästarbefattning

och därom anfört följande:

»Fen alltmera stegrade betydelsen av dragverktygens användning inom modern

industri har gjort tillverkningen av dylika verktyg till ett specialfack. Betydelsen

av denna gren utav verksamheten vid telegrafverkets verkstad framgår

15 assistenter

av l:a lönegraden.

6 ritare.

En ny

verkmästare.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

16 nya linjemästare

och

25 nya linje

förmän.

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 386.

därav, att genom dragmetodens tillämpning vid verkstaden uppnåtts med förut

använda arbetssätt otänkbara resultat, i det att samtidigt med ökning av produkternas

bållbarbet uppkommit besparing i arbetskostnad ända upp till åttio procent.

Metodens tillämpnings- och utvecklingsmöjligheter äro emellertid i högsta grad

beroende av konstruktörens och ledarens skicklighet, i följd varav dennes befattning

blir av bärande betydelse för tillverkningen. En vid telegrafverkets verkstad

alltsedan år 1911 anställd extra ordinarie förman har oavbrutet varit sysselsatt

med lösning av uppgifter, vilka legat inom ramen för ifrågavarande verksamhet,

och har därvid visat sig vara synnerligen framstående arbetskraft. De vackra

resultat, vilka tack vare utpräglade anlag och hängivet intresse för arbetet härunder

uppnåtts, giva rätt att ställa stora förhoppningar på honom även för

framtiden. Såsom exempel på sådana resultat må nämnas den nya heldragna

mikrofontratten och mikrofonkapseln, båda tillverkade av järn, genom vilkas

åstadkommande telegrafverkets verkstad för dessa artiklar gjort sig oberoende

av utländska leverantörer av celluloid, som numera är omöjligt att anskaffa, ävensom

den nya relähuven, varå arbetsoperationernas antal nedbringats till en bråkdel

av de förut nödiga. Då den ifrågavarande förmannen alltså på ett synnerligen

förtjänstfullt sätt hävdat sin ställning såsom konstruktör av dragverktyg

och ledare av tillverkningen utav dessa verktyg samt han på grund av sin duglighet

erbjudits anställning vid privat företag med betydligt högre avlöning än

det belopp av 3,600 kronor om året, som enligt de av Kungl. Maj:t fastställda

bestämmelserna angående avlöning till extra ordinarie personal utgör högsta avlöningen

för extra ordinarie förmän, anhöll telegrafstyrelsen i skrivelse den 18

december 1917 att, i avvaktan på beslut av 1918 års riksdag om uppförande å

ordinarie stat av en för personen i fråga avsedd ordinarie tjänst vid verkstaden,

få under år 1918 till denne person utbetala en avlöning, motsvarande högsta avlöningen

till verkmästare vid verkstaden eller, inklusive hyresbidrag, 4,400 kronor.

Genom brev den 25 januari 1918 blev denna framställning av Kungl. Maj.t på

det sätt bifallen, att styrelsen bemyndigades att från och med den 1 januari 1918

intill utgången av samma år utbetala, utöver högsta avlöningen till extra ordinarie

förman eller 3,600 kronor, ytterligare ett belopp av 800 kronor för år räknat.

Då det skulle medföra stor förlust för verkstaden, om ifrågavarande befattningshavare

lämnade sin anställning, och då styrelsen för att binda honom

vid verkstaden måst ställa i utsikt, att ordinarie anställning med snaraste skulle

beredas honom och att hans avlöning å ordinarie stat skulle från början bliva

minst 4,400 kronor har styrelsen för ifrågavarande verktygskonstruktör och förman

upptagit en ny verkmästare änst i förslaget till stat för ar 1919. För att denne

tjänsteman skall kunna med 1919 års ingång erhålla den i utsikt ställda avlöningen,

måste han berättigas att av de sju år, varunder han bestritt sin nuvarande

befattning, tillgodoräkna sig, i och för uppflyttning i högre avlöningsklass,

sex tjänstår, varigenom hans avlöning skulle bliva 3,600 kronor jämte hyresbidrag

750 kronor och dyrortstillägg 360 kronor eller således tillsammans 4,710

kronor.»

I den för år 1918 gällande driftkostnadsstaten finnas uppförda 10

linjemästare av l:a och. 29 linjemästare av 2:a lönegraden samt 47

'' linjeförmän av l:a och 78 linjeförmän av 2:a lönegraden eller således

tillhopa 39 linjemästare och 125 linjeförmän. Bland linjeförmän
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

23

nen av l:a lönegraden har därvid inräknats jämväl en å övergångsstat

kvarstående materialvakt, vilken numera vunnit befordran till ordinarie

linjeförman av l:a lönegraden.

I fråga om inrättandet av nya befattningar som linjemästare och

linjeförmän anför styrelsen följande:

»På de grunder, som anförts i telegrafstyrelsens yttrande över 1915 års avlöningskommissions

betänkande, har styrelsen i sitt statförslag sammanfört samtliga

linjemästartjänster till en avlöningsgrupp och likaledes alla linjeförmanstjänsterna

till en avlöningsgrupp. För år 1919 föreligger, såvitt nu kan bedömas,

behov av att inrätta tolv nya linjemästar- och femton nya linjeförmanstjänster,

varigenom antalet av dessa tjänster skulle bliva 51 respektive 140. Då styrelsen

i statförslaget för år 1919 likväl upptagit inalles 55 linjemästare och 150 linjeförmän,

är detta beroende därpå, att stora olägenheter hittills visat sig vara förknippade

med att icke hava några sådana tjänster disponibla utöver det så

lång tid i förväg, som statförslaget skall upprättas, förutsedda behovet. Liksom

Kungl. Maj:t och riksdagen tidigare medgivit, att i staterna finge upptagas några

flera kommissarie- och assistenttjänster än som motsvarade det förutsedda behovet,

torde därför även inom nu ifrågavarande tjänstemannagrupper få upptagas några

reservplatser. Givet är, att telegrafstyrelsen icke kommer att besätta dessa med

ordinarie innehavare i vidare mån än behovet verkligen kräver.»

I detta sammanhang torde böra behandlas en väckt fråga om avlöningsförmånerna

för vissa stationsbiträden, som befordrats till radiotelegrafister.

I skrivelse den 6 november 1914 hemställde telegrafstyrelsen, att

Kungl. Maj:t täcktes förklara, att till den å telegrafverkets radiotelegrafstationer

anställda personal skulle tills vidare utgå särskilt radiotelegrafarvode

med bland annat 360 kronor för år till ordinarie eller

extra stationsbiträde. Vid föredragning av ifrågavarande ärende i samband

med förslag till telegrafverkets stat för driftkostnader för år 1916

ansåg dåvarande departementschefen, som icke fann anledning till anmärkning

mot telegrafstyrelsens förslag rörande radiotelegrafarvoden,

detsamma icke böra bliva föremål för Kungl. Maj:ts beslut utan att

hava delgivits riksdagen. Då riksdagen lämnade förslaget utan erinran,

förklarade Kungl. Maj:t sedermera genom brev den 18 juni 1915, att

till den å telegrafverkets radiostationer anställda personal skulle från

och med ingången av år 1915 tills vidare från det å telegrafverkets

stater under avlöningsstaten uppförda anslag till arvoden till extra ordinarie

tjänstemän, vikariatsersättning m. m. vid trafikdistrikten och stationerna

utgå särskilt radiotelegrafarvode till bland andra ordinarie eller

extra ordinarie stationsbiträde med 360 kronor för år.

Ersättning åt

vissa radiotelegrafister

för minskning

i löneinkomst.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 386.

Genom 1916 års riksdags beslut uppfördes den för radiotelegrafering

använda personalen på ordinarie stat, och bestämdes därvid för

radiotelegrafist en avlöning av 1,260 kronor med förhöjning till 1,380,

1,500, 1,650, 1,800, 1,950 och 2,100 kronor efter respektive 2, 4, 6, 9,

12 och 15 års tjänstgöring. Härtill kommo hyresbidrag och i förekommande

fall dyrortstillägg. Den sammanlagda avlöningen för radiotelegrafist

kom således att utgöra, å ort utan dyrortstillägg och med lägsta

hyresbidrag lägst 1,635 och högst 2,475 kronor samt å ort med högsta

förekommande hyresbidrag och dyrortstillägg lägst 1,827 och högst

2,890 kronor. Då de till radiotelegraftjänst använda stationsbiträdena

den 1 januari 1917 befordrades till radiotelegrafister, fingo de helt

naturligt avstå det provisoriska radiotelegrafarvodet å 360 kronor.

1 en till Kungl. Maj:t ingiven skritt har nu radiotelegrafisten A.

Conr. Erikson, å egna och andra radiotelegrafisters vägnar, förmält, att

de till radiotelegrafister befordrade stationsbiträdena, då de avstått det

förut innehavda radiotelegrafarvodet, icke erhållit något vederlag i form

av uppflyttning i en klass med lönebelopp, motsvarande den förut innehavda

lönen jämte radiotelegrafarvodet. Då den minskning i sökandenas

löneinkomster, som blivit en följd av befordringen, under den

rådande dyrtiden inverkat menligt på deras förut undergrävda ekonomi,

hade framställning om rättelse härutinnan gjorts till telegrafstyrelsen

men avslagits. Styrelsens avslag syntes hava grundats på bestämmelsen

i § 4 mom. 3:o i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket

den 11 oktober 1907, vilken bestämmelse syntes vara tillkommen för

att skydda ordinarie tjänsteman mot avlöningsminskning vid befordran.

För ett sådant fall som sökandenas åter, där tjänsteman, placerad på en

annan befattning än sin ordinarie, förutom sin ordinarie avlöning tilldelats

ett personligt arvode i avvaktan på befattningens uppförande på

ordinarie stat, saknade avlöningsreglementet bestämmelser till skydd för

avlöningsminskning vid befordran till den sedermera å ordinarie stat

uppförda befattningen; dock funnes jämlikt § 4 mom. 4:o i avlöningsreglementet

möjlighet för Kungl. Maj:t att undantagsvis, när telegrafverkets

intressen så fordrade, tilldela tjänsteman avlöning eller lön efter

högre klass än den, som i den i nämnda § angivna reglering funnes

såsom lägsta avlöning eller lön för den av tjänstemannen innehavda

befattning angiven.

Med stöd av nu nämnda bestämmelse hava sökandena hemställt

om Kungl. Maj:ts medgivande för telegrafstyrelsen att, vid konstituerande

till radiotelegrafister av den stationsförman och de stationsbiträden,

vilka före år 1917 voro placerade å radiostation, taga hänsyn

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

25

till det av dem innehavda radiotelegrafarvodet och sålunda uppflytta

dem till en löneklass, som närmast motsvarar den löneklass, med tilllägg

av berörda arvode, vilken de från och med år 1917 skulle hava

tillhört, om de kvarstått i sina förutvarande befattningar. Därest omförmälda

bestämmelse icke av Kungl. Maj:t ansåges tillämplig i förevarande

fall, hava sökandena hemställt, att framställning till riksdagen

måtte avlåtas angående sådan ändring av den nu endast för linjeförmän

och reparatörer avsedda bestämmelsen i § 4 mom. 5:o i avlöningsreglementet,

att alla befattningshavare vid telegrafverket tryggades mot avlöningsminskning

vid konstituerande till ordinarie befattning eller vid

befordran från en ordinarie befattning till en annan.

Till följd av remiss har telegrafstyrelsen den 3 april 1918 avgivit

utlåtande i ärendet samt därvid anfört bland annat följande:

»Då telegrafstyrelsen i sitt förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader

för år 1917 bland annat framlade den sedermera av riksdagen antagna löneskalan

för radiotelegrafister, var det med vetskap, att den stationsförman och de stationsbiträden,

som tjänstgjorde vid de då befintliga Göteborgs och Vaxholms radiostationer,

vid befordran skulle få avstå ovannämnda 360 kronor och icke tillfullo

komma att erhålla kompensation härför genom den förhöjning i de ordinarie avlöningsförmåner,

som de i sina nya befattningar komme att åtnjuta. Men då

dessa tjänstemän erhållit sin utbildning på telegrafverkets bekostnad och med

bibehållna fulla avlöningsförmåner under utbildningstiden, då det genom sagda

befordran öppnades ekonomiskt bättre framtidsutsikter för dem och de därigenom

skulle bliva ersatta för vad de i början förlorade och då de genom befordran

kommo i åtnjutande av förmånen av en månads semester i stället för de 15 dagar,

de i sina förutvarande befattningar haft, ansåg styrelsen icke skäl föreligga att

för deras räkning särskilt påkalla statsmakternas välvilja. Sedan dess hava

emellertid förhållandena så till vida förändrats, att den av kriget förorsakade allmänna

dyrtiden nu gör sig hårt kännbar, särskilt för de lägst avlönade tjänstemännen

och naturligtvis i allra högsta grad för sådana tjänstemän, vilkas avlöningsförhållanden

under tiden försämrats. Styrelsen finner därför rättvist, att

vederlag i en eller annan form skall tillkomma dessa tjänstemän.

Telegrafstyrelsen anser sig emellertid icke böra i annan mån tillstyrka sökandenas

framställning, än att — på grund av ovan anförda förändrade dyrtidsförhållanden

—- den stationsförman och de stationsbiträden, som voro förordnade

som radiotelegrafister före 1917 års ingång, tillerkännas ett personligt lönetillägg

för år 1917 och 1918, motsvarande den minskning i inkomster, som de fått vidkännas

vid sin befordran till ordinarie radiotelegrafister.

I sitt förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1919 liar styrelsen

föreslagit begynnelseavlöningens för radiotelegrafist höjande från nuvarande

1,260 till 2,1X10 kronor med även förhöjt hyresbidrag, varför efter ingången av

sagda år något sådant tillägg icke är nödvändigt.

Telegraf
styrelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 346 käft. (Nr 386.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

69 montörer

och 62 reparatörer.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

Nedanstående tabell angiver de personer, som skulle ifrågakomma, deras

sammanlagda avlöningsförmåner under 1916 samt under 1917 och 1918 ävensom

de respektive belopp, varmed de personliga lönetilläggen skulle utgå:

Nuvarande placering och

personal.

Uppbar 1916

sammanlagt

Har under

1917 och 1918

varje år upp- burit sam- manlagt

Minskning i

årsinkomst.

kronor.

kronor.

kronor.

Göteborg Radio:

G. E. J. Barchmann ...............

2,124

2,001

123

F. AV. Janzon........................

2,071

2,001

70

B. G. Bengtsson.....................

1,939

1,827

112

Härnösand Radio:

H. AV. Hellman......................

*) 1,839

1,764

75

Karlsborg Radio:

S. E. A. Lundberg..................

*) 1,725

1,638

87

A. J. Hallgren........................

*) 1,725

1.638

87

Vaxholm Radio:

A. C. Erikson........................

2,153

2,100

53

F. J. AVellgren........................

1.889

1,764

125

Summa

—

* —

732

*) Var placerad å annan ort, men skalle uppburit detta belopp, om placeringsorten varit respektive

Härnösand radio och Karlsborg radio.

På ovanstående personliga lönetillägg skall utgå de olika krigstidstillägg,

som fastställts för åren 1917 och. 1918.»

På grund av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes i samband med avlåtande av proposition till

riksdagen angående stat för telegrafverkets driftkostnader för år 1919

föreslå riksdagen, att för vart och ett av åren 1917 och 1918 må till

ovannämnda radiotelegrafister utgå personliga lönetillägg, motsvarande

den minskning i inkomster, som de fått vidkännas vid sin befordran

till ordinarie radiotelegrafister.

I sitt yttrande över 1915 års avlöningskommissions betänkande

har telegrafstyrelsen föreslagit, att benämningen reparatör av l:a

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 386.

27

lönegraden skulle utbytas mot benämningen montör och att benämningen

reparatör av 2:a lönegraden skulle utbytas mot benämningen reparatör.

Till den förra tjänstemannakategorin skulle hänföras dels de nuvarande

31 reparatörérna av l:a lönegraden och dels de nya stationsmontörer,

som böra uppföras å ordinarie stat. Antalet behövliga montörsavlöningar

utgör, så vitt nu kan förutses, något över 90, men av anledning,

som förut anförts i fråga om linjemästare och linjeförmän, har styrelsen

ansett nödigt, att i staten upptagas några reservplatser att i mån

av uppkommande behov tillsättas, i följd varav antalet montörer i 1919

års statförslag upptagits till 100. Antalet reparatörer av 2:a lönegraden

utgör enligt 1918 års stat 313, vilket antal styrelsen föreslår

måtte för år 1919 ökas till 375, av vilka något mer än 360 redan nu

förutses bliva behövliga.

I 1918 års stat äro upptagna tolv stationsförmän. I sitt yttrande

över 1915 års avlöningskommissions betänkande har styrelsen föreslagit,

att fyra av styrelsens vaktmästare skulle utbytas mot stationsförmän.

I anledning härav och då för år 1919 erfordras inrättandet av fem nya

stationsförmanstjänster vid Stockholms och Malmö telegrafstationer, har

antalet sådana tjänstemän ökats till tjuguen.

Antalet stationsbiträden, i 1918 års stat upptaget till 77, behöver

för år 1919 ökas till 100. Av dessa tjänster skulle, på sätt i styrelsens

yttrande över nämnda betänkande föreslagits, fyra placeras hos

styrelsen i utbyte mot nuvarande vaktmästare.

I enlighet med vad styrelsen i samma yttrande föreslagit, har i

statförslaget för år 1919 uppförts femton telegrafister av den föreslagna

nya l:a lönegraden.

Beträffande uppförande av ett ytterligare antal telegrafister av 2:a

lönegraden anför styrelsen följande:

»I sin skrivelse med förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader under

år 1918 anförde styrelsen, att för år 1918 krävdes 80 nya ordinarie telegrafister.

På sätt framgår av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet till 1917 års riksdag (nr

3 sid. 24), blev detta antal emellertid minskat till 50 och hela antalet telegrafister

utgör enligt 1918 års fastställda stat 448, därav fem placerade hos styrelsen. För

telegrafstyrelsen stod det klart, att en dylik reduktion av det verkliga behovet

måste medföra krav från styrelsens sida på uppförandet av desto större antal

nya telegrafisttjänster i 1919 års stat. Styrelsen måste också nu föreslå, att ej

9 nya stationsförmän.

23 nya stationsbiträden.

15 telegrafister

av l:a

lönegraden.

102 telegrafister

av 2:a

lönegraden.

s. 28 Kontrollera mot PDF

27 nya valdföreståndare.

9 nya kassörer

av 2:a

lönegraden.

10 nya kontorsskrivare.

25 nya

bokhållare.

28 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

mindre än 102 nya sådana tjänster — telegrafister av 2:dra lönegraden — upptagas

i staten för år 1919, därav två äro avsedda för den förut omförmälda hos

styrelsen nyinrättade kontrollavdelningen för avräkningsväsendet gent emot utlandet.

Upplysningsvis får styrelsen nämna, att antalet extra ordinarie telegrafister

för närvarande utgör 278, av vilka över 100 komma att vid ikraftträdandet

av 1919 års stat hava uppehållit permanenta förordnanden såsom telegrafister

under mer än två och ett halvt år, samt att vid slutet av ar 1918 antalet extra

ordinarie telegrafister kommer att stiga till inemot 400.»

1918 års stat upptager 123 vaktföreståndare. För närvarande uppehålla

aderton interurbantelefonister permanenta förordnanden såsom

vaktföreståndare. Styrelsen förutser emellertid, att under innevarande

år ytterligare ett tiotal sådana förordnanden skola bliva erforderliga

och har därför ökat vaktföreståndarnas antal i 1919 års stat till 150.

Vid Göteborgs telefonstation, där, i motsats mot vad förhållandet

är vid telefonstationen i Stockholm, telefonavgifterna icke inkasseras

genom telegrafverkets bud utan såsom inom riket i övrigt skola av

abonnenterna själva inbetalas till stationen, har behov yppat sig av

att äga tillgång till en kassör av 2:a lönegraden utöver den därstädes

för närvarande placerade kassören av l:a lönegraden. Vidare har

rörelsens omfattning vid åtta av de stationer, vid vilka ordinarie

kassör icke finnes placerad, numera vuxit så, att det skrivbiträde,

som å envar av dessa stationer fullgör kassörs åligganden, enligt

styrelsens mening bör tilldelas kassörs ansvar och avlöning. Då 1918

års stat upptager tjugufyra kassörstjänster av 2:a lönegraden, har

alltså i förslaget till stat för år 1919 uppförts trettiotre sådana befattningar.

Hos telegrafstyrelsen äro anställda tjugufem ordinarie och tjugu

extra ordinarie kontorsskrivare. Av sistnämnda antal anser styrelsen

åtminstone hälvten böra beredas tillfälle att övergå å ordinarie stat,

vadan antalet ordinarie kontorsskfivarbefattningar blivit i 1919 års stat

upptaget till trettiofem.

I 1918 års stat äro upptagna 28 bokhållare vid linjedistrikten och

11 bokhållare vid stationerna. Arbetet å linjedistriktsbyråerna är, såsom

förut framhållits, statt i oavbruten stegring till följd av rikstelefonnätets

utvidgning. På grund härav hava ett relativt stort antal extra

ordinarie bokhållare måst anställas å dessa byråer, och av desamma

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

anser styrelsen åtminstone tolv böra uppföras å ordinarie stat. Den

kvinnliga personalen å de fyra trafikdistriktsbyråerna utgöres för närvarande

av telefonister, men då det icke är lämpligt att till dylikt

bokhålleriarbete använda för trafiktjänst avsedd personal, har telegrafstyrelsen

funnit det önskligt, att åtminstone för de två första kvinnliga

biträdena å varje trafikdistriktsbyrå avses bokhållartjänster. Slutligen

krävas för Stockholms och Göteborgs telefonstationers rikstelefonbyråer

ytterligare tillhopa fem bokhållartjänster. I anledning av vad sålunda

anförts har styrelsen i förslaget till stat för är 1919 ökat antalet bokhållare

med tjugufem, varigenom dessa tjänstemän skulle komma att

utgöra sextiofyra.

För år 1918 anhöll telegrafstyrelsen på sin tid om upptagande i 215 nya riksstaten

av 275 nya interurbantelefonister, och såsom skäl härför anfördes, telef°nisterbland

annat, att antalet extra ordinarie interurbantelefonister med

ständigt förordnande såsom ordinarie interurbantelefonister utgjorde

vid 1917 års ingång 318 och beräknades komma vid 1917 års slut

uppgå till omkring 520. Det oaktat blev av skäl, som anfördes i propositionen

nr 3 (sid. 24) till 1917 års riksdag, antalet nya interurbantelefonisttjänster

ökat med allenast 225. Sedan dessa 225 tjänster med

innevarande års ingång tillsatts, visar det sig, att för närvarande ej

mindre än 437 extra ordinarie interurbantelefonister finnas. Telegrafstyrelsen,

som i sitt berörda yttrande över det av 1915 års avlöningskommission

avgivna betänkandet föreslagit utbyte av benämningen interurbantelefonist

mot rikstelefonist, anser nu nödigt, att i 1919 års

stat upptagas ytterligare 215 nya rikstelefonisttjänster, varigenom dessas

antal skulle ökas till 1,450. Då det, enligt vad styrelsen uppgiver, kan

antagas, att vid innevarande års slut komma att finnas omkring 550

extra ordinarie befattningshavare i denna grad, av vilka de 215 då

innehaft permanenta förordnanden under en tidrymd, växlande mellan

4 år 10 månader och 1 år 3 månader, skulle antalet obefordrade telefonister

ändock komma att i början av år 1919 uppgå till omkring 335,

vilket antal givetvis åter kommer att, innan 1920 års stat träder i kraft,

ökas i den mån trafiken det kräver.

Slutligen har styrelsen gjort framställning om uppförande av 2 nya 2 nya komkommissarier

av l:a lönegraden å ordinarie stat, varemot antalet kom- mUsaner av

missarier av 7:e lönegraden skulle minskas med 2. yr^ten''»ämt

minskning av

antalet kom
-

missarier av

7:c lönegraden

med 2.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

Härom anför styrelsen följande:

»Antalet löner för kommissarier — stationsföreståndare — inom de olika

lönegraderna bestämdes vid telegrafverkets omorganisation år 1908 sålunda:

manliga:

12 kommissarier av l:sta lönegraden

17 » » 2:dra »

23 » » 3:dje »

18 » » 4:de »

kvinnliga:

36 kommissarier av öde lönegraden

40 » » öde »

24 » » 7:de »

Aid denna fördelning utgick man från att bland manliga stationsföreståndare

skulle hänföras till lista lönegraden föreståndare för station med mer än 100,000

kronors årlig uppbörd och till 2:dra lönegraden föreståndare för station med

50.000— 100,000 kronors uppbörd, varemot de övriga stationsföreståndarna bibehöllos

vid förut innehavande 3:dje respektive 4:de lönegraden. Av de kvinnliga

stationsföreståndarna hänfördes till öde lönegraden de, vilkas stationer hade en

årlig uppbörd av mer än lö,000 kronor, till 6:te lönegraden de, vilkas stationer

hade en uppbörd av ö,000—lö,000 kronor, och till 7:de lönegraden föreståndarna

för de övriga stationerna med mindre än ö,000 kronors uppbörd. Under de 10

år, som förflutit efter nyssnämnda organisations genomförande, har uppbörden å

samtliga stationer varit i oavbrutet stigande. Det oaktat hava inga andra förändringar

beträffande stationsföreståndarnas lönegrader vidtagits, än att antalet manliga

kommissarier ökats med 2 av lista, 1 av 2:dra och 1 av 4:de lönegraden,

under det att antalet löner för 3:dje samt ö:te—7:de lönegraderna bibehållits oförändrat;

samtidigt har jämväl sådan förändring i antalet stationer ägt rum, att

för närvarande inom de lägsta manliga och kvinnliga kommissariegraderna hållas

22 tjänster vakanta mot 21 vakanta under år 1908. Till följd av den nyss nämnda tillväxten

i stationernas uppbörd och därmed följande ökat ansvar för stationsföreståndarna

finner telegrafstyrelsen det väl motiverat att öka antalet kommissarier av lista

lönegraden med två, vilket skulle medföra, att till lista lönegraden kunde hänföras

alla föreståndare för stationer, som nu hava mera än 300,000 kronors årlig

uppbörd. Om samtidigt antalet kommissiarielöner av 2:dra—6:te lönegraderna

bibehålies oförändrat, skulle vidare kunna till 2:dra lönegraden hänföras föreståndare

för stationer med omkring 200,000—300,000 kronors uppbörd, till 3:dje

lönegraden föreståndare för stationer med omkring 125,000—200,000 kronors uppbörd

samt till 4:de lönegraden övriga manliga stationsföreståndare, ävensom till

5:te lönegraden kvinnliga föreståndare för stationer med omkring 50,000 kronors

uppbörd och däröver, till 6:te lönegraden föreståndare för stationer med omkring

10.000— 50,000 kronors uppbörd samt till 7:de lönegraden övriga kvinnliga stationsföreståndare.

Då det framdeles liksom hittills är önskligt att hava tillgång

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

till några kommissarielöner inom de lägre manliga ock kvinnliga graderna utöver

det närvarande behovet, torde någon annan minskning av det i nu gällande stat

uppförda antalet kommissarier icke böra vidtagas, än att antalet kommissarielöner

av 7:de graden minskas med två, motsvarande ökningen inom l:sta lönegraden.

»

Från anslagen för arvoden till extra ordinarie tjänstemän, vikarialsersättning

in. in. — vilka, nu under de tre huvudavdelningarna för telegrafstyrelsen,

för linjedistrikten samt för trafikdistrikten och stationerna

särskilda, anslag styrelsen anser böra för framtiden sammanföras till

ett för hela verket gemensamt anslag — hava under senaste fem åren

utbetalats följande belopp:

under år 1913

y> » 1914

» » 1915

» » 1916

» » 1917

kronor 2,785,919

» 3,132,218

» 3,577,300

» 4,558,089

» 5,660,925.

ökningen, som således belöpte sig till endast 346,299 kronor år

1914 och 455,082 kronor år 1915, har under de sista två åren, till följd

av den oerhört stegrade trafiken samt jämväl på grund av att erforderligt

antal nya befattningar icke blivit uppförda å ordinarie stat, stigit

till 970,789 kronor år 1916 och 1,102,836 kronor år 1917. De i telegrafverkets

driftkostnadsstater uppförda anslag för arvoden till extra

ordinarie tjäpstemän m. m. hava också, särskilt under senare åren, måst

betydligt överskridas, på sätt följande tablå utvisar:

År.

Anslagens

Anslagen över-

summa

skridna med

1913.........................

kronor

....................... 2,750,800

kronor

35,119

1914........................

...................... 2,760,300

371,918

1915........................

...................... 3,045,600

541,700

1916...........:.............

....................... 3,234,200

1,323,889

1917........................

..................... 3,652,800

2,008,125

1918......................

....................... 4,740,000.

Anslaget för år 1918 kommer, enligt vad styrelsen framhåller,

säkerligen att överskridas med ett betydande belopp.

Särskilda

anslag under

avlöningsstaten.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

Då det nu, anför styrelsen, gäller att beräkna det erforderliga anslaget

för år 1919, har styrelsen — i betraktande jämväl av att en

allmän böjning av avlöningarna till extra ordinarie tjänstemän måste,

såsom följd av de ordinarie avlöningarnas ökning och enär den extra

ordinarie personalens avlöningar numera måste i och för sig anses allt

för låga, bliva under innevarande år vidtagen — funnit sig icke kunna

upptaga ifrågavarande anslag för år 1919 till lägre belopp än 7,200,000

kronor eller således 2,460,000 kronor högre belopp än för år 1918

beräknats samt ungefär 1,500,000 kronor högre belopp än den verkliga

utgiften under år 1917. Anslagets benämning torde, enär ersättningen

till extra ordinarie tjänstemän är i Kungl. Maj:ts bestämmelser i ämnet

benämnd »avlöning», böra ändras till »avlöning till extra ordinarie

tjänstemän, vikariatsersättning m. m.».

Anslaget för uppbördsår ovision, som är upptaget till 280,000 kronor

för år 1918 och från vilket anslag under år 1917 utbetalts omkring

290,000 kronor, anser styrelsen, med hänsyn jämväl till de av 1915

års avlöningskommission föreslagna och av telegrafstyrelsen i dess yttrande

däröver tillstyrkta förändringarna i avseende å grunderna för

provisionens utgående, böra för år 1919 ökas med 40,000 kronor och

således upptagas till 320,000 kronor.

Anslaget för felräkning spenningar anser styrelsen för år 1919 böra

ökas från 35,000 till 45,000 kronor, enär redan under år 1917 från

anslaget utbetalats ungefär förstnämnda summa.

Beräknandet av anslagen för hyresbidrag och dyrortstillägg, för vilka

så väsentligt ändrade grunder blivit föreslagna, möter_ givetvis betydande

svårigheter. Med stöd av approximativa beräkningar och med

beaktande av att under titeln dyrortstillägg skulle avföras jämväl det i

styrelsens yttrande över 1915 års avlöningskommissions betänkande

ifrågasatta särskilda kallortstillägg för ordinarie tjänstemän inom sjätte

och sjunde linjedistrikten, har styrelsen funnit sig böra föreslå dessa

anslag för år 1919 till 350,000 kronor för hyresbidrag och 700,000

kronor för dyrortstillägg, vilket innebär en ökning med 160,000 kronor

å det förra och 440,000 kronor å det senare anslaget.

Anslaget för beklädnad, som i 1918 års stat är upptaget till 275,000

kronor, anser styrelsen på grund av den betydande stegringen i material-

och tillverkningskostnader samt den oavlåtliga ökningen av antalet

till fri beklädnad berättigad personal, böra för år 1919 upptagas till

minst 400,000 kronor. Under år 1917 har beklädnadskostnaden belöpt

sig till omkring 325,000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

I anslaget för sjukvård och begravningshjälp, som för år 1918 är

upptaget till 80,000 kronor och från vilket anslag under år 1917 utbetalades

omkring 82,000 kronor, föreslår styrelsen, i betraktande jämväl

av den ökade belastning av detta anslag, som bliver en följd av den

nya olycksfallsförsäkringslagens ikraftträdande, en böjning med 20,000

kronor till 100,000 kronor.

Vidkommande slutligen anslaget för belöningar, studieresor och gratifikationer

åt tjänstemän föreslår telegrafstyrelsen dels någon ökning av

anslaget och dels ändrat sätt för disponerandet av viss del utav detsamma.

Anslaget i fråga bar med oförändrat belopp funnits upptaget

i telegrafverkets driftkostnadsstater allt sedan år 1912. Jämlikt kungl.

brevet den 22 juni 1911 angående bestämmande av telegrafverkets

anslag för driftkostnader år 1912 är förordnat, att telegrafstyrelsen skall

äga att använda dels högst 5,000 kronor av anslaget till understöd åt

vid telegrafverket anställda tjänstemän för idkande i utlandet av studier

inom telegraf- och telefonteknikens område, dels högst 4,000 kronor

till gratifikationer, dels ock högst 1,000 kronor till belöningar för smärre

nyttiga uppfinningar och konstruktioner, vilka på telegraf- och telefonteknikens

olika områden göras inom landet och för användning erbjudas

telegrafverket, varemot återstående beloppet, 5,000 kronor, som avsetts

till belöningar för större konstruktioner och uppfinningar, får användas

endast efter framställning till Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. De

för understöd vid studieresor samt för gratifikationer avsedda beloppen

hava under senare åren visat sig allt för knappa. Styrelsen anser alldeles

nödvändigt att i större utsträckning än hittills på grund av anslagets

otillräcklighet varit möjligt bereda tjänstemännen tillfälle att med bidrag

av telegrafverkets medel företaga resor för studerande av än den ena,

än den andra detaljen inom telegraf-, telefon- och numera även radiotekniken.

Man befarar eljest, säger styrelsen, att det svenska telegrafverket

skall i tekniskt hänseende bliva efter i utvecklingen, helst de

nya uppfinningar och tillämpningsmetoder, vilka inom nämnda områden

i rask följd utfinnas, icke kunna tillräckligt uttömmande inhämtas ur

facklitteraturen utan måste genom direkta studieresor utrönas. Då härtill

kommer, att resekostnaderna under senare tider väsentligt stegrats,

anser styrelsen nödvändigt, att det för studieresor avsedda anslaget ökas

med. 5,000 kronor. En motsvarande höjning jämväl av anslaget för

gratifikationer har, trots den största sparsamhet med anslagets anlitande,

visat sig ofrånkomlig. Anslaget ifråga skulle alltså böra ökas med tillhopa

10,000 kronor till 25,000 kronor. Vad slutligen beträffar dispoBiliang

till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 346 käft. (Nr 386.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

En ny byråchef

för radiotelegraf-

och

radiotelefonväsendet.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

nerandet av det för större uppfinningar och konstruktioner avsedda anslaget,

anser styrelsen det stå i full överensstämmelse med de principer,

som ligga till grund för nu pågående decentralisation till de centrala

ämbetsverken av vissa nu på Kungl. Maj:t ankommande ärendens prövning,

att rätten till förfogande över jämväl denna del av anslaget i

fråga överlämnas till telegrafstyrelsen.

Till följd av radiotelegrafins fortgående utveckling och växande betydelse

har det visat sig nödvändigt att sammanföra alla frågor rörande

radiotelegrafin under en särskild byrå inom telegrafstyrelsen. Kungl.

Maj:t har redan erkänt lämpligheten och behovet av en dylik anordning

genom bifall till telegrafstyrelsens framställning om förordnande av en

extra föredragande hos styrelsen för ärenden angående radiotelegrafväsendet.

Sådant förordnande har meddelats första gången för tiden

1 oktober 1916—30 juni 1917 och sedermera förnyats, sista gången

för tiden 1 januari—30 juni 1918. Denne extra föredragande, som sålunda

är chef å den inom telegrafstyrelsen organiserade s. k. radiobyrån,

handhar emellertid, förutom föredragning i styrelsen av ärenden

rörande radiotelegrafin, de åligganden av teknisk och ekonomisk art i

avseende å radiostationerna, som eljest skulle ankomma på linjedirektörerna

och telegrafinspektörerna. På grund av ifrågavarande verksamhetsområdes

säregna tekniska natur har det nämligen befunnits olämpligt

att fördela radiostationerna på de olika linje- och trafikdistrikten, vilket

beträffande de å fartyg installerade stationerna tydligen ej heller låter

sig göra. Man har därför funnit sig böra sammanföra den tekniska

skötseln av de fasta radiostationerna samt överinseendet i trafiktekniskt

och ekonomiskt hänseende under gemensam ledning och därvid ansett

fördelaktigt att låta den nyinrättade radiobyrån inom telegrafstyrelsen

taga direkt befattning med dessa göromål. Ehuru en sådan anordning

avviker från den genomförda organisationen av telegrafverket, torde

däremot icke vara något att invända, då på detta sätt verksamheten

i fråga på nuvarande stadium synes bliva ändamålsenligast utövad. Det

är dock att förutse, att i en icke alltför avlägsen framtid radiotelegraftrafiken

— och småningom väl även radiotelefoneringen — kommer att

taga sådan omfattning, att de egentliga distriktsgöromålen måste _ särskiljas

från radiobyrån och förläggas utanför styrelsen. Emellertid är

det tydligt, att det arbete, chefen för den nuvarande provisoriska radiobyrån

har att utföra, redan är betydande och med hänsyn till radiotelegraferingens

hastiga utveckling säkerligen kommer att år från år

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

35

väsentligt ökas. Då sålunda en dylik byrå får anses erforderlig allt

framgent, synes den provisoriska radiobyrån böra göras permanent.

Telegrafstyrelsen hemställer till en början om förevarande extra byråchefsbefattnings

uppförande å ordinarie stat, och tillstyrker jag bifall

härtill.

Enligt vad telegrafstyrelsen meddelat, utgöras tjänstemännen å

radiobyrån för närvarande i övrigt av en ordinarie och en extra ordinarie

linjeingenjör, två assistenter och en kontorsskrivare. De ordinarie

av dessa befattningshavare äro överflyttade från andra områden inom

verket.

Det är styrelsens avsikt, att den ene linjeingenjören skall huvudsakligen

handhava ärenden angående radiostationer å fartyg m. m. och

den andre frågor om de fasta radiostationernas anläggning och underhåll.

Då vardera sektionen otvivelaktigt kräver särskild föreståndare och dessa

tjänstemän erhålla samma ställning, synes det erforderligt, att båda

dessa befattningar besättas med ordinarie innehavare. Enär den ena

befattningen kunnat tillsättas genom överflyttandet av den linjeingenjör

å styrelsens linjebyrå, som redan förut handhaft de tekniska frågorna

angående radiotrafiken, ifrågakommer alltså för radiobyråns räkning

uppförandet av endast en ny linjeingenjörstjänst å ordinarie stat.

Med hänsyn till det delvis rätt maktpåliggande arbete, som utföres

av den ene assistenten å radiobyrån, särskilt beträffande upprättandet

av avräkningarna för radiotrafiken, torde styrelsens framställning om

förändring av dennes befattning till tjänst av byråtjänsteman av 2:a

lönegraden hava fog för sig.

Den utveckling, telegrafstyrelsens konstruktionsbyrå numera uppnått,

och det å avdelningen bedrivna arbetets ansvarsfulla beskaffenhet synas

utgöra tillräcklig motivering för den av styrelsen föreslagna åtgärden

att förändra en linjeingenjörsbefattning vid avdelningen till byråingenjörstjänst.

För handhavandet av nya ärenden, som tillkommit med anledning

av reglementet för telegrafverkets pensionskassa för pensionering av

verkstads-, förråds- och linjearbetare den 29 juni 1917, erfordras en särskild

kamrer. Därest denne tjänsteman icke skulle bliva fullt sysselsatt

med ifrågavarande ärenden angående pensionering av arbetare, har telegrafstyrelsen

för avsikt att åt honom uppdraga vissa andra härmed

sammanhörande åligganden, som angå olycksfallsförsäkringen, sjuk- och

hälsovården m. m. En ny ordinarie kamrersbefattning synes alltså vara

av behovet påkallad.

En ny byråingenjör.

En ny

kamrer.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Eu ny

sekreterare.

2 nya byråtjänstemän

av

2:a lönegraden.

2 nya linjeingenjörer.

Kungl. Maj:is Nåd. Proposition Nr 386.

Åven för inrättandet av ytterligare en sekreterartjänst torde fullgiltiga

skäl hava förebragts av telegrafstyrelsen genom hänvisning till

den ökade mängden juridiska och administrativa ärenden inom styrelsen,

vilkas handläggning ofta är av ganska krävande och ansvarsfull beskaffenhet.

Det synes därför lämpligt, att ärenden av dylik mera kvalificerad

art anförtros åt en person i sekreterares tjänsteställning samt att

den nuvarande notariebefattningen bibehålies för ombestyrande huvudsakligen

av hithörande ärenden av något mindre betydelse.

Då åtgärden att till telegrafstyrelsen förlägga allt arbete med verkställandet

av avräkningarna mellan svenska och utländska telegrafförvaltningarna

visat sig välbetänkt, torde den hos styrelsen inrättade

utländska kontrollavdelningen böra bibehållas för framtiden. På grund

därav ätt det arbete, föreståndaren för denna avdelning har att utföra,

är synnerligen omfattande och, med hänsyn till de stora belopp, den

utländska telegramtrafiken representerar, även ansvarsfullt, synes föreståndaren

böra utgöras av en byråtjänsteman av 2:a lönegraden. Styrelsen

har — under förutsättning, att av styrelsen i dess utlåtande över 1915 års

kommissions betänkande ifrågasatta avlöningsförhöjningar komma till

stånd — hemställt, att den nuvarande föreståndaren, vilken vid bifall till

förevarande förslag skulle befordras från assistent till byråtjänsteman

av 2:a lönegraden, måtte få tillgodoräkna sig åtminstone de två år,

han från byråns inrättande den 1 januari 1917 vid sin befordran

tjänstgjort som föreståndare för densamma. Med den av mig förut

denna dag i propositionen angående tillfällig lönereglering för tjänstemän

vid telegrafverket m. m. förordade avlöningsskalan för byråtjänsteman

av 2:a lönegraden komme ifrågavarande tjänstemans sammanlagda

avlöning att vid tillträdet till den nya befattningen utgöra 5,150 kronor

eller 500 kronor mindre än hans nuvarande avlöningsförmåner, 5,650

kronor. För att undvika detta med billighet ej överensstämmande förhållande

synes telegrafstyrelsens framställning böra sålunda bifallas, att

till nämnde tjänsteman må, från och med år 1919 och till dess han

uppnått sin nuvarande löneinkomst, utgå ett personligt lönetillägg med

så stort belopp, att detsamma jämte honom tillkommande avlöning och

dyrortstillägg motsvarar hans avlöningsförmåner under innevarande år.

Mot förslaget om uppförande å ordinarie stat av ytterligare en

byråtjänsteman av 2:a lönegraden för placering å den nya radiobyrån

har jag förut förklarat mig icke hava något att invända.

Detsamma är förhållandet beträffande den ifrågasatta nya linjeingenjören

å radiobyrån. Då behovet av den tjänsteman, vilken såsom

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

. Kung}. Maj ds Nåd. Proposition Nr 386.

extra ordinarie linjeingenjör kontrollerar kemiska och metallurgiska

undersökningar för telegrafverkets räkning, visat sig konstant, synes

även denne tjänsteman böra överföras å ordinarie stat. Enär, enligt

vad styrelsen framhållit, den förut angivna åtgärden att förändra en

linjeingenjörsbefattning till byråingenjörstjänst, ej kan föranleda minskning

av antalet linjeingenjörsbefattningar, skulle alltså två nya sådana

befattningar tillkomma för år 1919.

Av den jämförelse, telegrafstyrelsen verkställt i fråga om personal

och trafik vid å ena sidan Göteborgs telefonstation år 1907, då beslut

fattades om anställande därstädes av en kontrollör av första lönegraden,

och å andra sidan Malmö telefonstation år 1917, framgår, att personalen

och antalet telefonapparater å nämnda tider äro ungefär desamma vid

båda stationerna, under det att antalet samtalsperioder år 1917 i Malmö

överstiger de i Göteborg år 1907 uppnådda med när-a 1,000,000. Trafikens

ökning i Malmö, vilken av allt att döma kommer att fortfara,

torde alltså göra det nödvändigt, att den kontrollör av andra graden

vid Malmö telefonstation, som innehar ställningen som avdelningschef,

tilldelas befattning som kontrollör av första graden, något som också

med hänsyn till denne tjänstemans förmansställning synes lämpligt.

Vid behandlingen av telegrafverkets lönefråga har jag tidigare

denna dag förklarat mig ej hava något att erinra mot av styrelsen

framställt förslag om inrättande inom styrelsen av två nya ordinarie

tjänstemannakategorier, nämligen ritare och ingenjörsassistenter. Beträffande

de till stöd härför anförda skäl samt i fråga om avlöningsförmånerna

för de nya befattningshavarna hänvisar jag till vad i nämnda

sammanhang yttrats.

Till följd av ännu rådande brist på kompetenta sökande till ingenjörsassistentbefattning

har styrelsen upptagit endast två sådana i sitt

statförslag. Styrelsens förslag i denna del har ej givit mig anledning

till erinran.

Styrelsen har föreslagit inrättande av 14 nya kontrollörstjänster av

2:a lönegraden eller egentligen femton dylika tjänster, då en av de nuvarande

kontrollörsbefattningarna av 2:a lönegraden är avsedd att utbytas

mot en kontrollörsbefattning av l:a lönegraden. Av dessa femton

tjänster erfordras en å styrelsens trafikbyrå, sex å linjedistriktsbyråerna

samt åtta å stationerna.

Å styrelsens trafikbyrå inrättades år 1917 i samband med aktuarietjänstens

indragning en kontrollöretjänst av l:a lönegraden, varjämte

En ny kontrollör

av

l:a lönegraden.

Två ingenjörsassistenter.

14 nya kontrollörer

av

2:a lönegraden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

en del ärenden, som tillkommit aktnarien, ävensom åtskilliga andra

ärenden anförtroddes åt en assistent. Dessa göromål hava på grund av

sin beskaffenhet nödvändiggjort platsens besättande med en äldre assistent

med moget omdöme och förtrogenhet med telegrafverkets förhållanden.

Då denne vid första lägliga tillfälle sökt befordran, hava täta

ombyten å ifrågavarande plats ägt rum. För att undgå denna olägenhet

och befordra kontinuiteten i arbetet å nämnda plats synes därför

assistenten böra uppflyttas till kontrollör av 2:a lönegraden.

Beträffande linjedistriktsbyråerna har, såsom styrelsen framhållit, å

de sex största linjedistriktsbyråerna linjeingenjörens arbetsbörda vuxit

så, att tiden synes vara inne att befria honom från de icke tekniska ärendena,

för att han må kunna ägna de tekniska frågorna den noggranna

behandling, de kräva. På grund av vad styrelsen anfört finner jag mig

böra biträda styrelsens framställning, att för handläggningen av ifrågavarande

icke tekniska ärenden må inrättas sex nya ordinarie kontrollörstjänster

av 2:a lönegraden.

Av de föreslagna åtta nya kontrollörsbefattningarna av 2:a lönegraden

å stationerna skulle tre placeras å Stockholms telegrafstation.

Å nämnda stations direktörsexpedition finnes nu en enda manlig tjänsteman,

en assistent, som intager ställning såsom kontorschef och tillika

tjänstgör såsom huvudkassör å stationen. Med hänsyn till det befälskap

över en icke obetydlig personal samt den betydande penningförvaltning

— år 1917 utgjorde uppbörden vid stationen ej mindre än

4,774,000 kronor — som åtföljer befattningen i fråga, har densamma

måst anförtros åt någon av de äldre assistenterna, och har härvid uppstått

samma olägenhet med täta ombyten, som ovan omförmälts i fråga

om assistenten å styrelsens trafikbyrå. Lämpligast synes därför vara

att jämväl här ersätta assistenten med en kontrollör av 2:a lönegraden.

Vad styrelsen anfört i fråga om behovet av två nya kontrollörsbefattningar

av 2:a lönegraden å Stockholms telegrafstations apparatsal

har ej givit mig anledning till erinran.

Vidare skulle två kontrollörer anställas å Stockholms telefonstations

trafikavdelning. Därstädes äro nu placerade en kontrollör av l:a lönegraden

och fyra kontrollörer av 2:a lönegraden. Kontrollören av

l:a lönegraden tjänstgör såsom telefondirektörens närmaste man,

och av de fyra kontrollörerna av 2:a lönegraden äro två anställda

å lokalavdelnigen och två å den gemensamma riks- och landsavdelningen

såsom föreståndare för var sitt vaktlag. Enligt styrelsens

förslag skulle nu tillkomma en ny kontrollör å vardera lokalavdelningen.

— Vid Göteborgs telefonstations trafikavdelning äro nu placerade

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

en kontrollör av l:a lönegraden såsom telefondirektörens närmaste

man och en kontrollör av 2:a lönegraden såsom vaktföreståndare. För

tillgodoseende av det ökade övervakningsarbetet har en assistent måst

placeras såsom föreståndare för ett andra vaktlag. Då denna assistent

utför samma arbete som kontrollören av 2:a lönegraden, föreslår styrelsen,

att han uppflyttas till dylik kontrollör. — Enligt styrelsens förslag

skulle de övriga två kontrollörsbefattningarna av 2:a lönegraden

placeras å Sundsvalls och Uppsala telefonstationer, enär trafiken å dessa

stationer vuxit så, att de — i likhet med vad som skedde år 1917 vid

telefonstationerna i Gävle, Hälsingborg, Norrköping och Örebro — böra

erhålla en kontrollör som befäl.

Styrelsens förslag till de nya kontrollörstjänsterna vid telefonstationerna

i Stockholm, Göteborg, Sundsvall och Uppsala har icke föranlett

erinran från min sida. Genom inrättandet av den av mig förut

förordade nya kontrollörstjänsten av l:a lönegraden blir en dylik befattning

av 2:a graden ledig, vadan antalet nya sådana tjänster skulle bliva 14.

Såsom telegrafstyrelsen omförmält, blev genom statsmakternas

beslut sistlidet år en assistentbefattning å eu var av de fyra trafikdistriktsbyråerna

uppflyttad till kontrollörstjänst av 2:a lönegraden, för

vilken tjänst begynnelseavlöningen är 3,400 kronor. Tre av ifrågavarande

assistenter uppburo under år 1917 såsom assistenter 3,400 kronor

jämte ett tilläggsarvode å 600 kronor eller sålunda tillhopa 4,000 kronor.

Då de den 1 januari 1918 befordrats till kontrollörer av 2:a lönegraden,

hava de bibehållit lönen 3,400 kronor men däremot förlorat tilläggsarvodet.

Genom sin befordran hava de sålunda under år 1918 fått

vidkännas en ren inkomstminskning av 600 kronor. Även om den

förut denna dag avlåtna propositionen angående tillfällig lönereglering

för tjänstemän vid telegrafverket m. m. vinner bifall, skulle de jämväl

för de närmast följande åren bliva sämre ställda än om de kvarstått

som assistenter. Under sådana förhållanden torde billigheten i allt fall

tala för att ifrågavarande befattningshavare, på sätt styrelsen ifrågasatt,

må äga att för år 1918 uppbära ett personligt lönetillägg med 600

kronor, motsvarande den inkomstminskning, de lidit under samma år.

Beträffande inrättande av assistenttjänster av l:a lönegraden torde

få hänvisas till vad jag förut denna dag såsom skäl därför anfört vid

avlåtande av lvungl. Maj:ts proposition angående tillfällig lönereglering

för tjänstemän vid telegrafverket m. m. I fråga om det föreslagna

antalet dylika befattningshavare har jag intet att erinra.

Personligt

lönetillägg åt

tre kontrollörer

av 2:a

lönegraden.

15 assistenter

av l:a lönegraden.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

6 nya ritare. Förslaget om uppförandet på ordinarie stat av sex ritare finner jag

mig böra tillstyrka, och torde få hänvisas till vad beträffande dessa befattningshavare

här ovan anförts i fråga om inrättande av två ingenjörsassistenter.

En ny verk- Vid telegrafverkets verkstad finnes anställd en extra förman, vilken

mas are'' visat sig synnerligen skicklig såsom konstruktör av dragverktyg och

ledare av tillverkningen av dessa verktyg. Genom användandet av dylika

verktyg hava vunnits dels ökad hållbarhet hos de vid verkstaden

tillverkade produkterna, dels ock en besparing i arbetskostnaderna med

ända till 80 procent. Ifrågavarande förman, som åtnjuter den högsta

till extra ordinarie förmän utgående avlöningen, 3,600 kronor för år,

har under innevarande år tillerkänts ytterligare ett belopp av 800 kronor

för år räknat. Då han på grund av sin duglighet erhållit förmånliga

erbjudanden från enskilda företag och då det måste ligga i statens

intresse att söka i sin tjänst behålla en befattningshavare, vars skicklighet

medför ett bättre arbetsresultat och betydliga besparingar i arbetskostnaden,

har jag intet att erinra mot styrelsens förslag att inrätta en

ny ordinarie verkmästarbefattning. För att kunna förvärva avsedde person

till ifrågavarande befattning har styrelsen — utgående från de av styrelsen

i dess utlåtande över 1915 års kommissions betänkande föreslagna

lönesatser — hemställt, att han måtte få för uppflyttning i högre avlöningsklass

tillgodoräkna sig sex år av den tid av sju år, han med nit

och skicklighet bestritt sin nuvarande befattning. Emellertid skulle

med tillämpning av de i Kungl. Maj:ts proposition angående tillfällig

lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket m. m. förut denna dag

föreslagna lönesatserna ifrågavarande befattningshavare, därest han bereddes

den sålunda föreslagna förmånen, komma i åtnjutande av avlöning

3,100 kronor, hyresbidrag 750 kronor och dyrortstillägg 300

kronor eller tillhopa 4,150 kronor — ett belopp, som sålunda, frånsett

pensionsavgifter, med 250 kronor understiger vad han under innevarande

år på grund av Kungl. Majrts beslut uppbär. Telegrafstyrelsen

har vid sådant förhållande för mig framhållit, att förmannen i fråga,

därest utsikt skall finnas att kvarhålla honom i telegrafverkets tjänst,

måste tilldelas den för verkmästare stadgade högsta avlöning 3,900

kronor, varigenom han skulle erhålla en sammanlagd löneinkomst av

4,950 kronor, som, efter avdrag av pensionsavgifter, omkring 410 kronor,

skulle nå något över det belopp, han nu åtnjuter. Då det skulle medföra

stor förlust för verkstaden, om ifrågavarande befattningshavare

lämnade sin anställning, torde åtgärd böra vidtagas i den av telegraf
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386. 41

styrelsen åsyftade riktning. Jämlikt stadgandet i § 4 mom. 4:o i avlöningsreglementet

för telegrafverket lärer det emellertid ankomma på

Kungl. Maj:t att härutinnan meddela förordnande.

Den av telegrafstyrelsen föreslagna sammanslagningen av de olika

linjemästar- och linjeförmansgrupperna till en linjemästar- och en

linjeförmansgrupp har av mig redan blivit förordad i den förut

denna dag avlåtna propositionen angående tillfällig lönereglering för

tjänstemän vid telegrafverket m. m. Styrelsen har nu i statförslaget

upptagit 16 nya linjemästar- och 25 nya linjeförmanstjänster, ehuru,

såvitt för närvarande kan förutses, endast 12 respektive 15 nya tjänster

äro behövliga. Av skäl, som styrelsen anfört, har jag emellertid ansett

mig böra tillstyrka styrelsens förslag, varvid jag förutsätter, att styrelsen,

på sätt den också förklarat, endast kommer att tillsätta de nya

tjänsterna i mån av verkligt behov.

Av vad telegrafstyrelsen i sitt utlåtande i detta ärende den 3 april

1918 anfört framgår, att tillhopa åtta tjänstemän, vilka den 1 januari

1917 befordrats till ordinarie radiotelegrafister, under år 1917 uppburit

och innevarande år komma att uppbära avlöningsförmåner, som med

sammanlagt 732 kronor för år understiga dem, de före nyssnämnda

tidpunkt åtnjutit. Beträffande åter deras löneinkomster under år 1919

och därefter blir förhållandet ett annat. I den förut denna dag avlåtna

propositionen angående tillfällig lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket

m. m. har Kungl. Maj:t för radiotelegrafist föreslagit en avlöning

av 1,650 kronor med förhöjning till 1,800, 1,950, 2,100 och

2,250 kronor efter respektive 3, 6, 9 och 12 års tjänstgöring, vartill

skulle komma hyresbidrag med 30 % å avlöningen, dock högst med

450—600 kronor efter ortens dyrhet, ävensom i förekommande fall

dyrortstillägg med högst 15 % av avlöningen. Därest detta Kungl.

Majrts förslag vinner riksdagens bifall, bliva ifrågavarande radiotelegrafisters

avlöningsförmåner från och med år 1919 års ingång i varje

fäll icke mindre än vad de uppburo under år 1916. Det vill emellertid

synas-billigt, att de beredas någon ersättning för det de under de närmaste

två åren efter sin befordran komma att vidkännas minskning i sina inkomster,

i all synnerhet som den med världskrigets utbrott inträdda

dyrtiden under dessa år framstått såsom alltmera kännbar. Beträffande

formen för denna ersättning synes den av telegrafstyrelsen föreslagna

lämplig, och har jag därför funnit mig böra förorda, att till ifrågavarande

åtta radiotelegrafister må för vart och ett av åren 1917 och

1918 utgå personliga lönetillägg med de av styrelsen angivna belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 346 käft. (Nr 386.) ti

16 nya linjemästare

och

25 nya linjeförmän.

Ersättning

åt vissa

radiotelegrafister

för minskning

i löneinkomst.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 386.

69 nya re- Såsom jag förut denna dag anfört i propositionen angående till
paiTiZeaV

fyllig lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket m. m., har jag

graden och föreslagit bibehållande av de nuvarande benämningarna reparatör av

^:r;aa l:a och 2:a lönegraden. Telegrafstyrelsen bar nu föreslagit inrätlönegraden.

tande av 69 nya reparatörstjänster av l:a lönegraden, varav omkring

60 tjänster skulle, såvitt redan nu kan förutses, anses behövliga.

Såsom styrelsen i sitt yttrande över 1915 års avlöningskommissions betänkande

närmare utvecklat, bar med de hittills varande reparatörsbefattningarna

avsetts att tillgodose behovet av erforderlig personal för

utförande av de direkta underhållsarbetena, såsom avhjälpande av fel å

stationer, ledningar och apparater. Reparatörsplatserna hava däremot

ej varit avsedda för monteringsarbetena vid stationerna, varför det visat

sig svårt att bibehålla för nämnda arbeten tillräckligt kvalificerad personal,

vilken i stället sökt sig till de ordinarie reparatörstjänsterna med

dessa tjänsters hittillsvarande uppgifter. Den stora omfattning, som

stationsarbetena på senare åren antagit — beroende dels på ökat byggande

av stationer, dels ock på införandet av mer och mer invecklade

elektriska anordningar å stationerna — har dock allt mer understrukit

behovet av att för dessa arbeten hava vana och skickliga arbetare.

Den lämpligaste utvägen synes därför vara, att ett antal ordinarie

reparatörstjänster avses för dessa stationsarbeten, och torde, med hänsyn

till den yrkesskicklighet, dessa tjänstemän måste besitta, de böra

erhålla ställning såsom reparatörer av l:a lönegraden. Mot det föreslagna

antalet nya dylika tjänster ävensom nya reparatörstjänster av

2:a lönegraden — 62 — synes intet vara att erinra; dock torde,

liksom beträffande linjemästare och linjeförmän, telegrafstyrelsen böra

tillsätta de nya befattningarna endast i män av verkligt behov.

Nya stations- Av skäl, som anförts förut denna dag i propositionen angående

feruuilon°,h tillfällig lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket m. m., har jag

biträden, ej kunnat förorda telegrafstyrelsens förslag att utbyta de nuvarande

åtta vaktmästarbefattningarna i styrelsen mot fyra stationsförmans- och

fyra stationsbiträdesbefattningar. De äskade nya tjänsterna äro sålunda

5 stationsförmans- och 19 stationsbiträdestjänster. Mot inrättandet av

dessa befattningar har jag intet att erinra.

Vaktmästare. I anslutning till vad jag i nästföregående punkt anfört har jag i

statförslaget såsom förut upptagit åtta vaktmästarbefattningar.

Katalog- I enlighet med vad jag föreslagit i propositionen angående till
redaktsr.

f<pPg lönereglering för tjänstemän i telegrafverket m. m. har jag i stat
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 386.

43

förslaget upptagit benämningen katalogredaktör i stället för föreståndare

för katalogexpeditionen.

Beträffande inrättandet av telegrafisttjänster av l:a lönegraden

må hänvisas till vad till stöd därför anförts i propositionen angående

tillfällig lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket m. m. Mot

det av styrelsen föreslagna antalet har jag intet att erinra.

Antalet telegrafister utgör enligt 1918 års stat 448, därav fem

placerade i styrelsen. Av detta antal tillkommo genom statsmakternas

beslut år 1917 50, ehuru styrelsen i sin framställning om telegrafverkets

driftkostnadsstat för år 1918 föreslagit 80 nya telegrafister. Styrelsen

meddelar nu, att antalet extra ordinarie telegrafister för närvarande

utgör 278, av vilka 100 komma att den 1 januari 1919 hava

haft ständiga förordnanden såsom telegrafister under mer än 21/''* år,

samt att vid innevarande års slut de extra ordinarie telegrafisternas

antal kommer att utgöra omkring 400. Styrelsen har fördenskull ansett

sig böra föreslå uppförandet av 102 nya telegrafisttjänster. Med hänsyn

till den abnorma ökningen av telegramtrafiken under kristiden anser

jag emellertid, att vid uppförande av nya tjänster sådana som de nu

ifrågavarande en viss försiktighet bör iakttagas; och vill jag härvid

hänvisa till att samma synpunkt gjorde sig gällande vid bestämmandet

av antalet nya telegrafisttjänster för år 1918. Jag förordar därför, att

antalet nya dylika tjänster för år 1919 begränsas till 82, varmed sammanlagda

antalet skulle utgöra 530. I enlighet med mitt förslag i propositionen

angående tillfällig lönereglering för tjänstemän vid telegrafverket

m. m. har jag i statförslaget upptagit ifrågavarande tjänstemän

under benämningen telegrafister av 2:a lönegraden.

Styrelsen har föreslagit uppförande av 25 nya bokhållare, varav

12 skulle placeras å linjedistriktsbyråerna, 8 å tråfikdistriktsbyråerna

samt 5 å Stockholms och Göteborgs telefonstationers rikstelefonbyråer.

Till följd av rikstelefonnätets utvidgning och telefontrafikens oavbrutna

ökning har arbetet å berörda byråer och stationer oavbrutet stegrats.

Å linjedistriktsbyråerna har därför ett stort antal extra bokhållare måst

anställas, och å tråfikdistriktsbyråerna har en del av den kvinnliga personalen,

som utgöres av telefonister, måst tagas i anspråk för bokhålleriarbete.

Då det icke synes lämpligt att använda trafikpersonal för

annan tjänst än trafiktjänst och då för övrigt verkets utveckling kräver

ökat antal nya befattningar av ifrågavarande slag, har jag ansett mig

böra förorda styrelsens framställning i föreliggande avseende.

15 telegrafister

av l:a

lönegraden.

82 nya telegrafister

av

2:a lönegraden.

25 nya bokhållare.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 386.

215 nya riks- Antalet interurbantelefonister utgör enligt 1918 års stat 1,235. Av

telefonister. ^essa utgöras 225 av nya, av statsmakterna år 1917 beviljade befattningar;

telegrafstyrelsen hade i sin framställning om driftkostnadsstat

för år 1918 föreslagit 275 nya interurbantelefonister. Styrelsen tiar nu

meddelat, att för närvarande finnas 437 extra ordinarie interurbantelefonister,

samt ansett nödigt uppföra ytterligare 215 nya interurbantelefonister

i 1919 års stat. Styrelsen framhåller, att vid innevarande

års slut förutom dessa 215 befattningshavare, vilka innehaft ständiga

förordnanden under en tid av 4 år 10 månader—1 år 3 månader, skulle

finnas omkring 335 obefordrade telefonister, vilkas antal givetvis alltefter

trafikens utveckling komme att växa under 1919 års lopp. Då

stadigvarande behov av de ifrågasatta nya tjänsterna alltså kan sägas

föreligga, har jag funnit mig böra förorda styrelsens förslag i denna

punkt, och hava ifrågavarande tjänstemän, i enlighet med vad av mig

förut denna dag föreslagits, i statförslaget upptagits under benämningen

rikstelefonister.

2 nya kom- Alltsedan den år 1908 fastställda indelningen av antalet kommis
™TneaV

sarielöner efter stationernas årliga uppbörd har denna uppbörd varit i

graden. oavbrutet stigande, utan att andra förändringar med avseende å stationsföreståndarnas

löner vidtagits än att antalet manliga kommissarier ökats

med 2 av l:a, 1 av 2:a och 1 av 4:e lönegraden. Med denna ökning

i stationernas uppbörd har naturligen följt större ansvar för stationsföreståndarna,

och det har därför synts styrelsen välgrundat att inrätta

två nya kommissarietjänster av l:a lönegraden, varigenom till denna

grad skulle räknas alla föreståndare för stationer med en årlig uppbörd

av mera än 300,000 kronor. Vidare skulle till 2:a lönegraden hänföras

föreståndare för stationer med 200,000—300,000 kronors uppbörd,

till 3:e lönegraden föreståndare för stationer med omkring 125,000—

200,000 kronors årlig uppbörd och till 4:e lönegraden övriga manliga

stationsföreståndare, till 5:e lönegraden kvinnliga föreståndare för stationer

med omkring 50,000 kronors uppbörd och därutöver, till 6:e

lönegraden föreståndare för stationer med omkring 10,000—50,000 kronors

uppbörd samt till 7:e lönegraden övriga kvinnliga stationsföreståndare.

Antalet kommissarielöner av 2:a —6:e graden skulle härigenom

bliva oförändrat, varemot antalet löner av 7:e graden skulle

minskas med två, svarande mot ökningen av antalet löner av l:a

graden. Sammanlagda antalet kommissarier skulle alltså bliva detsamma

som för närvarande och ökningen i kostnaderna skulle bliva skillnaden

mellan de nya första-gradslönerna och de till indragning ifrågasatta lönerna

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

av 7:e graden, frånsett naturligtvis den ökning i allmänhet, som föranledes

av Kungl. Maj:ts förut denna dag avlåtna propositionen angående

tillfällig löneförbättring för tjänstemän vid telegrafverket m. m. Då

ökad rörelse och därmed större ansvar böra motsvaras av bättre avlöningsförmåner

för de tjänstemän, i vilkas tjänster dylika förändringar

under årens lopp inträffa, har jag ansett mig kunna tillstyrka telegrafstyrelsens

framställning i denna punkt.

Beträffande övriga föreslagna nya ordinarie befattningar, om vilka

jag bär ovan ej särskilt uttalat mig, bar jag icke funnit anledning till

erinran, då inrättandet av desamma synes betingat av telegrafverkets

alltjämt fortgående utveckling. Jag ber att i detta sammanhang få nämna,

att styrelsen upptagit antalet assistentbefattningar till lika stort antal som

förra året eller sammanlagt för styrelsen samt trafikdistrikten och stationerna

132. Ehuru vid inrättandet av några av de i det föregående

förordade tjänsterna förutsatts, att en assistentbefattning skulle indragas,

bar jag emellertid, på grund av upplysningar, som inhämtats från styrelsen,

ej ansett skäl föreligga att ifrågasätta ändring av styrelsens

beräkning av sammanlagda antalet assistenter.

Telegrafstyrelsen bar i sitt förslag till driftkostnader räknat med

de avlöningar, som av styrelsen ifrågasatts i dess utlåtande över 1915

års kommissions betänkande. I anledning härav har omräkning av

staten ägt rum till överensstämmelse med de lönesatser, som föreslagits

i propositionen angående tillfällig lönereglering för tjänstemän vid

telegrafverket m. m.

Vad angår anslaget för arvoden till extra tjänstemän, vikariatsersättning

m. m. — vilket anslag som en konsekvens av att de i gällande

stat förekommande underavdelningarna uteslutits och alla tjänstebefattningar

upptagits i en följd torde höra uppföras såsom ett för hela

verket gemensamt anslag — har detsamma beräknats med hänsyn till den

allmänna böjning av de extra ordinarie tjänstemännens avlöningar, som

måste bliva en följd av bifall till den förut denna dag föreslagna tillfälliga

löneregleringen för ordinarie tjänstemän vid telegrafverket. Därjämte

skulle anslaget komma att belastas på grund av den av mig föreslagna

avprutningen å antalet nya ordinarie telegrafisttjänster. Den av styrelsen

upptagna ökningen uppgår till det betydande beloppet av 2,460,000

kronor. Att märka är emellertid, att under år 1917 motsvarande anslag,

i staten bestämt till 3,652,800 kronor, måst överskridas med ända till

2,008,125 kronor och att 1918 års anslag säkerligen kommer att över
-

Övriga

tjänster.

Avlöning

till extra

ordinarie

tjänstemäny

vikariatser

sättning

?n. m.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Dy vört stillägg.

Övriga anslag

under

avlöningsstaten.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 386.

skridas med ett betydande belopp. Det av telegrafstyrelsen föreslagna

beloppet, 7,200,000 kronor, är sålunda beräknat till ett belopp, som med

blott omkring 1,500,000 kronor överstiger den verkliga utgiften under år

1917 och med ett sannolikt ännu mindre belopp den verkliga utgiften under

innevarande år. Med hänsyn till vad sålunda anförts har jag ansett

mig böra endast såtillvida ifrågasätta ändring i styrelsens förslag, att,

då vid den av styrelsen föreslagna förhöjningen hänsyn torde hava

tagits till de av styrelsen i dess utlåtande över 1915 års kommissions

betänkande förordade lönesatser, anslaget för år 1919 bestämmes till

7,000,000 kronor; och torde, såsom styrelsen föreslagit, anslaget hädanefter

böra benämnas »avlöning till extra ordinarie tjänstemän, vikariatssersättning

m. m.»

Beträffande anslaget för dyrortstillägg har telegrafstyrelsen ifrågasatt

en höjning av detsamma från 260,000 kronor till 700,000 kronor

bland annat på den grund, att från berörda anslag skulle komma att utbetalas

de av styrelsen i dess yttrande över 1915 års avlöningskommissions

betänkande föreslagna kallortstillägg. Då frågan om kallortstillägg

icke upptagits i löneregleringspropositionen beträffande telegrafverket

samt med hänsyn till de i nämnda proposition i övrigt beträffande

dyrortstillägg föreslagna grunder torde, enligt vad telegrafstyrelsen

meddelat mig, anslaget i fråga böra i statförslaget upptagas till

520,000 kronor.

Övriga anslag under avlöningsstaten hava av telegrafstyrelsen föreslagits

skola under år 1919 utgå med mer eller mindre förhöjda belopp.

Dessa höjningar äro betingade dels i vissa fall av den av Kungl. Maj:t

förut denna dag föreslagna höjningen av vissa telegraftjänstemännens

löneförmåner, dels — beträffande anslaget för sjukvård och begravningshjälp

— av ikraftträdandet av den nya olycksfallsförsäkringslagen, dels

ock av den alltjämt fortgående stegringen i arbets-och materialpriserna samt

kostnaderna i allmänhet. Med hänsyn härtill och då anslagen torde böra beräknas

så, att de icke komma att alltför mycket överskridas, har jag icke

funnit något mot de äskade beloppen att erinra. Vad beträffar den av

telegrafstyrelsen ifrågasatta förändringen med avseende å disponerandet

av den till belöningar för större konstruktioner och uppfinningar avsedda

delen av anslaget för belöningar, studieresor och gratifikationer,

torde jag framdeles få anmäla denna fråga inför Kungl. Maj:t

i samband med anmälan av riksdagens beslut rörande driftkostnadsstaten.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

47

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle avlöningsstaten

för år 1919 komma att sluta å ett belopp av 16,019,680 kronor eller

5,382,665 kronor högre än det, vartill 1918 års avlöningsstat. beräknats.

Denna väsentliga ökning härleder sig — förutom från den

ständiga utvecklingen av verkets rörelse och därav erforderligt inrättande

av nya ordinarie tjänster samt ökning av den extra ordinarie

personalen — dels av tjänstemännens årligen inträffande uppflyttning i

högre avlönings- och löneklasser på grund av intjänade tjänstår, dels

av de föreslagna höjningarna i avlöningarna till ordinarie tjänstemännen

samt beräknade höjningar av den extra personalens avlöningar, dels

ock slutligen därav, att 1918 års stat, såsom förut nämnts, upptager

ett alldeles otillräckligt belopp för avlöning till extra ordinarie

tjänstemän samt jämväl i någon mån för låga belopp å de särskilda

anslagen för uppbördsprovision, hyresbidrag, dyrortstillägg och beklädnad.

Belysande härför är, att medan 1918 års avlöningstat slutar å ett

belopp av omkring 10,637,000 kronor, har redan under år 1917 utbetalats

från de under avlöningsstaten uppförda anslag tillhopa omkring

10,950,000 kronor. Om det beaktas, att den verkliga ökningen

under avlöningsstaten belöpt sig till omkring 1,750,000 kronor år 1917,

1,040,000 kronor år 1916 och 740,000 kronor år 1915, torde det inses,

att utgiften under år 1918 sannolikt kommer att stiga inemot 12,500,000

kronor. 1 jämförelse härmed innebär det nu framlagda statförslaget

för år 1919 en ökning av — i stället för, såsom vid en jämförelse

med den fastställda staten för år 1918 framgår, 5,382,665 kronor —

omkring 3,500,000 kronor. Denna sistnämnda siffra skulle alltså utmärka

den ökning, som motsvaras av telegrafverkets allt fortgående

utveckling, som oavlåtligen kräver anställandet av nya ordinarie

och extra ordinarie tjänstemän, av de föreslagna avlöningsförbättringarna

och de av tjänstemännens intjänade tjänstår föranledda ålderstilläggen

å avlöningarna.

Samman
fattning
beträffande
avlönings
staten.

B. Pensions- och understödsstater.

Förslagsanslaget för livräntor och understöd anser styrelsen, med

hänsyn till beviljade nya understöd, böra för år 1919 höjas med 2,500

kronor till 35,000 kronor.

Enligt reglementet för telegrafverkets pensionsinrättning den 17 juni

1908 med däri senast genom kungörelsen den 30 december 1916 gjorda

ändringar utgör telegrafverkets bidrag till inrättningen dels en och

en halv procent av det Sverige tillkommande telegramporto, dels ock

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

ett fast årligt anslag till det belopp, Kungl. Maj:t och riksdagen för

varje år bestämma. Förstnämnda bidrag är genom riksdagens skrivelse

till Kungl. Maj:t nr 38 år 1874 fastställt att utgå såsom »ständigt

pensionsbidrag» till pensionerande av innehavare utav det antal tjänster,

som fanns vid pensionsinrättningens bildande år 1874. Det fasta årliga

anslaget åter, vilket givits denna benämning av den anledning,

att anslaget är avsett att utgå med oförändrat belopp år för år, intill

dess riksdagen till följd av inrättandet av nya tjänster beviljar ökning

av anslaget, har till ändamål att täcka så stor del av pensionskostnaden

för tjänster, vilka nyinrättats efter år 1874, som icke täckes av

delägarnas egna pensionsavgifter. Då styrelsen ansett föga rationellt

att låta telegrafverkets bidrag till pensionsinrättningen fortfarande vara

till viss del beroende av storleken utav den år för år växlande telegramportoinkomsten,

helst numera det övervägande antalet tjänstemän

äro helt och hållet eller huvudsakligen anställda för telefontjänsten,

har, på anmodan av styrelsen, direktionen över telegrafverkets pensionsanstalter

låtit genom sakkunnig person, dåvarande förste aktuarien

i försäkringsinspektionen filosofie doktorn R. Palmqvist, verkställa utredning

dels om storleken av det totala årliga bidrag från telegrafverket

till pensionsinrättningen, vilket för det i 1918 års stat upptagna

antalet ordinarie tjänster är för framtiden erforderligt, dels ock om den

ökning av detta bidrag, som genom inrättandet av nya ordinarie tjänster

inom olika grader är behövlig.

Vidare har, på anmodan av 1915 års avlöningskommission, direktionen

över pensionsanstalterna låtit genom doktor Palmqvist uträkna,

huru stor ökning av telegrafverkets årliga bidrag till pensionsinrättningen

skulle erfordras, därest pensionsunderlagen, på sätt avlöningskommissionen

i sitt betänkande föreslagit, komme att höjas.

Innan sådan ändring av reglementet för pensionsinrättningen, som

skulle erfordras för de nuvarande bidragens från telegrafverket utbytande

mot ett av telegramportoinkomstens storlek oberoende fast bidrag,

kan vidtagas, böra fullmäktige för delägarna i pensionsinrättningen

vara hörda, men då dessa fullmäktige först under loppet av år

1919 skola sammankomma till lagtima möte, lärer med ändringen i

reglementet böra till dess anstå. Då emellertid doktor Palmqvists ovan

omförmälda första utredning utvisar, att telegrafverkets hittillsvarande

bidrag varit för högt beräknat — till gengäld varför pensionsinrättningen

synes, efter verkställd utredning och sedan fullmäktige för delägarna

i inrättningen blivit hörda, kunna ikläda sig den rätt betydligt

ökade ansvarighet, som uppkommer genom pensionernas höjning utan

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

att motsvarande retroaktiva bidrag från telegrafverket utbetalas till inrättningen

— anser styrelsen rättelse böra för år 1919 ske på det sätt,

att i driftkostnadsstaten upptages dels såsom hittills ett förslagsvis beräknat

bidrag, motsvarande 1 Va procent av den för året beräknade

telegraminkomsten, dels ock, i stället för det fixa tilläggsbeloppet, ett

förslagsvis beräknat fyllnadsbelopp, beträffande vilket belopp skulle

föreskrivas, att detsamma skall utgå med så stor summa, som erfordras

för att telegrafverkets bidrag i sin helhet till pensionsinrättningen skall

utgöra det belopp, som med tillämpning av doktor Palmqvists utredningar

erfordras för året. Då enligt dessa utredningar skulle, under

förutsättning dels att pensionsunderlagen höjas på sätt kommissionen

föreslagit och styrelsen i sitt yttrande över kommissionens betänkande

tillstyrkt, dels ock att av styrelsen under avlöningsstaten föreslagna

nya tjänster inrättas, för år 1919 krävas ett bidrag i sin helhet av

350,755 kronor, samt då 1V* procent av den för samma år till 6,800,000

kronor beräknade telegraminkomsten utgör 102,000 kronor, skulle fyllnadsbeloppet

böra förslagsvis upptagas till 248,755 kronor.

Telegrafverkets bidrag till dess änke- och pupillkassa utgör enligt

1918 års stat 27,515 kronor, vilket belopp bör för en var av de i 1919

års statförslag upptagna nya manliga tjänsterna ökas med 27 kronor

50 öre, eller, enär antalet av dessa tjänster, efter avdrag för det antal

tjänster, som samtidigt föreslås till indragning, utgör 244, med tillhopa

6,710 kronor. Anslaget är därför av styrelsen i statförslaget upptaget

till 34,225 kronor.

Anslaget till fyllnadspensioner synes för år 1919 böra ökas med

15,000 kronor och således upptagas till 130,000 kronor.

Enligt reglementet den 29 juni 1917 för telegrafverkets pensionskassa

för pensionering av verkstads-, förråds- och linjearbetare skall

telegrafverket årligen lämna det bidrag till pensioneringen, som tillsammans

med delägarnas egna avgifter motsvarar delägarnas pensionsrätt.

I anledning härav och i enlighet med riksdagens beslut enligt

skrivelse den 12 juni 1917, nr 354, har Kungl. Maj:t genom nådigt

brev den 29 juni 1917 förordna!, att för bekostande av pensionering

enligt nämnda reglemente skall från och med år 1918 och tills vidare

årligen av telegrafmedel avsättas 154,500 kronor, vilket belopp skall

ingå till en särskild i telegrafverkets räkenskap bokförd fond. För år

1919 har styrelsen därför i statförslaget upptagit ifrågavarande anslag

med oförändrat belopp, 154,500 kronor, varemot styrelsen ansett anslagets

titel lämpligen böra förändras till »bidrag till telegrafverkets pensionskassa

för pensionering av arbetare®.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 6 käft. (Nr 386.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

Departe
ments
chefen.

50 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

Vad telegrafstyrelsen föreslagit beträffande omläggningen av telegrafverkets

bidrag till dess pensionsinrättning synes mig värt beaktande.

Med den ändring av reglementet för pensionsinrättningen, som blir en

följd av berörda omläggning, torde emellertid böra anstå, till dess fullmäktige

för delägarna i pensionsinrättningen blivit hörda, vilket ej kan

ske förrän år 1919, då bemälda fullmäktige sammankomma till lagtima

möte. För år 1919 har styrelsen föreslagit vissa grunder för bidragets

utgående, och synes icke någon erinran vara att göra däremot. Jag

har sålunda i statförslaget för år 1919 upptagit bidragen till pensionsinrättningen

med de av styrelsen föreslagna belopp med allenast den

jämkning, att i följd av den föreslagna nedsättningen av antalet telegrafister

fyllnadsbeloppet till telegrafverkets pensionsinrättning bör bestämmas

till 246,775 kronor.

Mot vad styrelsen i övrigt under förevarande rubrik föreslagit har

jag ingen anmärkning att framställa.

Summan av anslagen å 1918 års pensions- och

understödsstater utgör....................................................... kronor 652,849: —

Enligt vad förut föreslagits bör för år 1919

ökning ske med följande belopp:

å anslaget för livräntor och understöd kronor

å anslagen för bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning

...................................................................... »

å anslaget för bidrag till telegrafverkets änke- och

pupillkassa ................................................................... »

å anslaget till fyllnadspensioner................................. »

vadan pensions- och understödsstaterna i statförslaget

för år 1919 utförts med .......................................... » 702,500: —

eller 49,651 kronor högre belopp än för år 1918 beräknats.

2,500: —

25,441: —

6,710: —

15,000: —,

C. Omkostnadsstat.

Bland anslagen under denna rubrik, vilka alla äro förslagsanslag,

möter först anslaget för stationers och linjers underhåll. För detta ändamål

hava utbetalts:

under år 1913

y> » 1914

» » 1915

» » 1916

» » 1917

kronor 3,312,013: —,

............... » 3,478,574:—,

.............. » 3,490,815:—,

................ j> 4,212,038:—,

omkring )) 5,125,000: —.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 386.

51

För år 1918 är ifrågavarande anslag beräknat till 4,200,000 kronor.

Detta belopp, vilket bestämts i enlighet med telegrafstjmelsens under

september månad 1916 avgivna förslag, anser styrelsen ingalunda

komma att förslå, enär sedan nämnda tid så våldsamma böjningar av

material- och arbetspris inträtt. För år 1919 anser styrelsen anslaget

böra beräknas till åtmistone 6,000,000 kronor eller således 1,800,000

kronor högre belopp än för år 1918. Att minst denna höjning av anslaget

är nödvändig, framgår därav, att, på sätt ovanstående siffror utvisa,

ökningen i utgifter från anslaget utgjorde mer än 900,000 kronor

från år 1916 till år 1917 och att redan under år 1917 åtgått ett belopp,

som med knappt 900,000 kronor understiger det sålunda för år

1919 föreslagna beloppet.

Anslaget för fastigheter är för år 1918 beräknat till 125,000 kronor.

Detta anslag, från vilket bestridas kostnaderna för alla telegrafverkets

fastigheters underhåll och uppvärmning ävensom övriga omkostnader

för fastigheterna efter avdrag av inflytande hyror, måste för år 1919

väsentligt höjas på grund av såväl bränslekostnadernas som de allmänna

underhållskostnadernas stegring. Då härtill kommer, att enligt beslut

av 1917 års riksdag de till ett belopp av 110,000 kronor beräknade

kostnaderna för vissa förändringar beträffande stationsbyggnaden i

Malmö, vilka förändringar komma till utförande under åren 1919 och

1920, skola ersättas från förevarande anslag, anser telegrafstyrelsen,

att detsamma bör för år 1919 upptagas till 250,000 kronor, innebärande

en ökning med 125,000 kronor.

Från anslaget för förhyrda lokaler har utbetalts under år 1916

— det första år, under vilket gällande telefonreglemente tillämpats —

371,312 kronor och under år 1917 omkring 335,000 kronor. Enär

telefonreglementet medfört förpliktelse för telegrafverket att bekosta

lokal för alla telefonstationer med minst 50 lielårsabonnenter och då,

till följd av den starka tillströmningen av nya abonnenter särskilt å

landsbygden, antalet förhyrda lokaler för stationer, som uppnå nämnda

abonnentantal, oavlåtligen ökas samt jämväl utvidgade lokaler för andra

stationer ständigt måste förhyras, kan styrelsen, trots den tillfälliga

minskningen under år 1917 i utgifter från ifrågavarande anslag, icke

för år 1919 beräkna detsamma till lägre belopp än 400,000 kronor eller

100.000 kronor högre belopp än för år 1918.

Anslaget för mark- och takhyror m. m. har, allt sedan detta anslag

år 1916 uppfördes i telegrafverkets driftkostnadsstat, varit upptaget till

75.000 kronor. Då utbetalningarna från detsamma under år 1917 uppgått

till ungefär detta belopp, synes för år 1919 en höjning med 25,000

kronor vara nödvändig eller således till 100,000 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

Då utgifterna från anslaget till förråden under år 1917 stigit till

nära nog den summa, som för år 1918 anvisats, eller 175,000 kronor,

torde jämväl detta anslag böra för år 1919 ökas med 25,000 kronor

och upptagas till 200,000 kronor.

Kostnaderna för eldning, belysning och städning av tjänstelokaler hava

givetvis under de senaste två åren sprungit betydligt i höjden; under

år 1916 uppgingo dessa kostnader till 292,866 kronor och under år

1917 till omkring 430,000 kronor. Med hänsyn härtill samt då antalet

lokaler och storleken av de lokaler, för vilka telegrafverket har

att bekosta eldning, belysning och städning, äro i ständigt stigande,

har telegrafstyrelsen ansett sig för år 1919 böra beräkna anslaget i

fråga till minst 500,000 kronor eller 210,000 kronor högre belopp än

för år 1918.

Anslaget för motordrift m. m. torde böra för år 1919 bibehållas

vid det för år 1918 beräknade beloppet eller 55,000 kronor.

Den betydande prisstegringen å stationsinventarier samt den ökade

åtgång därav, som nya eller utvidgade stationers inredning medför,

föranleder styrelsen att för år 1919 beräkna det för inköp och underhåll

av dylika inventarier avsedda anslag till 500,000 kronor eller

dubbla beloppet mot vad i 1918 års stat upptagits. Utbetalningarna

från anslaget hava nämligen utgjort 300,893 kronor under år 1916 och

ej mindre än omkring 460,000 kronor under år 1917.

Åven anslaget för verktygsinventarier, som för år 1918 utgör

150,000 kronor, anser styrelsen behöva väsentligt ökas, enär utgifterna

från anslaget under senaste åren stigit till 154,032 kronor under år

1916 och till omkring 183,000 kronor år 1917. Telegrafstyrelsen föreBlår,

att anslaget för år 1919 upptages till 225,000 kronor, innebärande

en ökning med 75,000 kronor.

Den förhållandevis mest stegrade utgiftsposten under omkostnadsstaten

avser blanketter, skrivmaterialier, tryckningskostnad m. in. Ännu

år 1915 holk) sig utgifterna vid 469,091 kronor, men år 1916 stego

de till 698,750 kronor och under år 1917 till omkring 1,035,000

kronor. Ehuruväl telegrafstyrelsen har för avsikt att vidtaga anstalter

för att minska utgifterna under denna titel, särskilt den betydande utgiften

för framställande av rikstelefonkatalogen, anser sig styrelsen

icke kunna för år 1919 beräkna förevarande anslag till lägre belopp

än 900,000 kronor eller dubbelt så högt belopp, som för år 1918 anvisats.

Frakt- och transportkostnaderna, vilka stegrats från 145,827 kronor

år 1916 till omkring 196,000 kronor år 1917, torde till följd av höjda

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

53

taxor å järnvägar m. m. icke kunna för år 1919 beräknas lägre än till

250.000 kronor eller 120,000 kronor högre än för år 1918.

De vidtagna höjningarna i postavgifterna föranleda telegrafstyrelsen

att för år 1919 beräkna anslaget därtill 65,000 kronor högre än för år

1919 eller till 175,000 kronor. Redan under år 1917 hava i postavgifter

utbetalts omkring 125,000 kronor.

Enär utgifterna från anslaget till resekostnads- och traktamentsersättning

stigit från 83,030 kronor år 1916 till omkring 95,000 kronor år

1917 samt därjämte provisorisk höjning av traktamentsersättningarua

nyligen blivit beviljad och resekostnaderna avsevärt stegrats genom

ökade järnvägstaxor, anser telegrafstyrelsen sig böra upptaga det för

ifrågavarande ändamål avsedda anslag till 125,000 kronor för år 1919,

innebärande en höjning med 55,000 kronor.

För telegrafverkets undervisningsanstalt har under år 1916 utbetalats

79,380 kronor och under år 1917 omkring 90,000 kronor. Då behovet

ay nya undervisningskurser är synnerligen stort och även på detta

område den allmänna prisstegringen övar inverkan, torde anslaget för

anstalten böra för år 1919 upptagas till 110,000 kronor eller 30,000

kronor högre belopp än för år 1918.

Styrelsen har vidare äskat ett nytt anslag som bidrag till vilohemsföretag

vid telegrafverket. Styrelsen anför härom följande:

»Genom brev den 5 december 1914 bemyndigade Kungl. Maj:t telegrafstyrelsen

att till gäldande av hyra för ett år för rikstelefonisternas vilohem

vid Mölnbo järnvägsstation under år 1915 utbetala ett belopp av högst 600

kronor. Sedan för förvaltningen av vilohem för telefonisternas räkning bildats

en särskild förening, benämnd Sveriges rikstelefonisters vilohemsförening utan

personlig ansvarighet, samt ett nytt vilohem för telefonister planerats i närheten

av Göteborg, erhöll telegrafstyrelsen genom kungl. brev den 28 januari 1916

bemyndigande att till nämnda förening under år 1916 utbetala ett belopp av

1,600 kronor, därav 1,000 kronor såsom bidrag till föreningens vilohem vid Mölnbo

järnvägsstation och 600 kronor såsom bidrag till ett blivande vilohem i närheten

av Göteborg. För att bereda vilohemsföreningen möjlighet att inköpa den till

vilohem förhyrda egendomen vid Mölnbo, vilken betingade ett inköpspris av

22.000 kronor, anvisade 1917 års riksdag enligt skrivelse n:r 113 ett belopp av

15.000 kronor, vilket belopp i enlighet med medgivande genom kungl. brev den

25 maj 1917 blivit för ändamålet utbetalt till föreningen. Under år 1917 har

till vilohemmet vid Göteborg lämnats en enskild donation till belopp av 51,600

kronor, varigenom för vilohemmet kunnat inköpas villalägenheten Fridliem vid

Hindås. I enlighet med donatorernas önskan har för hemmets förvaltning bildats

en särskild förening, benämnd Västra Sveriges vilohemsförening utan personlig

ansvarighet, och har enligt donationsvillkoren, sedan 30,000 kronor anviints till

nämnda inköp, 5,000 kronor anslagits till inköp av möbler och övriga inventarier

10.000 kronor avsatts till eu fond för underhåll och utvidgning av egendomen

samt återstoden avsetts till minskande av inackorderingsavgiften vid hemmet för

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

de i Göteborg bosatta telefonister, som vistas å hemmet, samt av deras resekostnader

till och från hemmet. På framställning av telegrafstyrelsen har

Kungl. Maj:t genom brev den 30 november 1917 bemyndigat styrelsen att under

nämnda år utbetala ett belopp av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor såsom bidrag

till vilohemmet vid Mölnbo järnvägsstation och 1,000 kronor såsom bidrag till

vilohemmet vid Hindås. Under innevarande år kommer ytterligare ett vilohem

för telefonister att öppnas, nämligen inom Höörs municipalsamhälle i Skåne.

Den för detta hems förvaltning bildade föreningen »Södra Sveriges rikstelefonisters

vilohem sförening utan personlig ansvarighet» blev nämligen i slutet av

år 1917 erbjuden att, under förutsättning att köpeavtal omedelbart upprättades,

för fördelaktigt pris inköpa fastigheten Åbro n:r 1 om 6,243,3 4 kvadratmeter,

avsöndrad från 6/100 mantal nr 10 Höör litt. 2 d, jämte därå uppförd villabyggnad

för en köpeskilling av 23,000 kronor att tillträdas den 1 april 1918. Sedan

telegrafstyrelsen förvissat sig om att fastigheten i fråga vore val lämpad till

vilohem samt att byggnaden vore i gott skick och att det begärda priset för

fastigheten vore skäligt, lät telegrafstyrelsen — enär föreningen icke själv ägde

tillräckliga medel för fastighetens inköpande, men för saken intresserade personer

förklarat sig villiga att räntefritt försträcka föreningen de kontanta medel, som

erfordrades för inköpet under förutsättning att utsikt funnes för erhållande. av

ett statsbidrag, varigenom lånet kunde återbetalas — meddela, att styrelsen ville

hos Kungl. Maj:t göra framställning om avlåtande av proposition till 1918 års

riksdag om anvisande av ett dylikt bidrag till samma belopp, som av 1917 års

riksdag anvisats för inköp av vilohemmet, eller 15,000 kronor. Enligt vad föreningen

sedermera anmält, har köpet numera avslutats på sadana villkor, att

2.000 kronor betalts kontant vid köpekontraktets underskrivande, att ytterligare

7.000 kronor skola betalas vid tillträdet den 1 april 1918 och 2,700 kronor den

1 juli 1918 samt att föreningen övertagit betalningsansvar för inteckningar i fastigheten

till belopp av 11,300 kronor. Då föreningen själv disponerar ett av densamma

insamlat kapital av omkring 13,000 kronor, varav dock större delen åtgar

till inköp av erforderliga inventarier, skulle, därest det av telegrafstyrelsen

i utsikt ställda bidraget av telegrafmedel beviljas, föreningen bliva i tillfälle

att icke blott återgälda det erhållna lånet utan jämväl inlösa en del av inteckningarna.

Då således numera finnas tre vilohem för telefonister, varjämte sedan längre

tid tillbaka ett dylikt vilohem för telegrafister är upprättat i Eättvik och av

telegrafverket så till vida erhållit understöd, att telegrafverket för synnerligen

låg hyra uthyrt en verket tillhörig, i samband med inköp av telefonnätet i orten

förvärvad byggnad, som användes för vilohemmet, maste det förutses, att vilohemsrörelsen

kommer att årligen kräva understöd från telegrafverkets sida. Då det

icke kan vara lämpligt, att denna för telegrafverket gagnande rörelse skall i allt

för stor utsträckning taga den enskilda offervilligheten i anspråk, och då den

personal, för vars behov hemmen tillkommit, icke skulle bliva i tillfälle att begagna

sig av vistelse å hemmen, därest ej avgifterna därför kunna hållas nere,

samt föreningarna icke heller kunna av sina ledamöter uttaga mer än ganska

blygsamma årsavgifter, är det nödvändigt, att telegrafverket allt fortfarande får

träda hjälpande emellan med lämnande av årliga bidrag. Frånsett det nu för

inköpet av vilohemmet i Skåne föreliggande behovet, skulle enligt telegrafstyrelsens

förmenande telegrafverkets bidrag böra uppgå till så stort belopp, som för varje

hem kräves till gäldande av de så kallade allmänkostnaderna eller således avlö
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

ning till föreståndarinna och tjänare jämte vivre för dem, uppvärmning, belysning,

brandförsäkring och övriga onera ävensom nödiga reparationer och förbättringar,

där ej, såsom fallet är beträffande hemmet vid Hindås, särskild fond för sistnämnda

ändamål blivit av donationsmedel avsatt och dess avkastning förslår för

ändamålet. Då telegrafstyrelsen i varje förening utser en ledamot, som kontrollerar

förvaltningen av hemmen och tillser, att de skötas praktiskt och ekonomiskt,

samt föreningarnas förvaltning därjämte årligen skall revideras och revisionsberättelserna

jämte styrelsernas berättelser insändas till telegrafstyrelsen, blir

även telegrafstyrelsen satt i tillfälle att i sista hand övervaka vilohemsrörelsens

handhavande. Telegrafstyrelsen kommer givetvis också att årligen, i sammanhang

med äskande av anslag att av riksdagen anvisas för vilohemsrörelsens understödjande

under ett kommande budgetår, redogöra för rörelsens utveckling och

huru redan beviljade anslag för ändamålet använts, varigenom riksdagen sättes

i tillfälle att lämna direktiv för rörelsens framtida handhavande och understödjande.

»

Då det icke låter sig göra att redan nu exakt beräkna storleken

av de under år 1919 erforderliga bidragen till vilohemsrörelsen, anser

styrelsen lämpligt, att i driftkostnadsstaten uppföres ett förslagsanslag,

vars storlek för nämnda år styrelsen anser bör bestämmas till 25,000

kronor, därav 15,000 kronor skulle avses till inköpet av det nya hemmet

i Höör. För år 1918 erforderligt bidrag bar telegrafstyrelsen anmält

sin avsikt att i särskild skrivelse utverka att av Kungl. Maj:t beviljas,

på sätt hittills skett, till utgående från det i driftkostnadsstaten uppförda

förslagsanslag för diverse utgifter.

Då enligt verkställda beräkningar de under omkostnadsstaten för

år 1918 uppförda anslagen för Sveriges bidrag till underhåll av telegrafunionens

internationella byrå i Bern, 3,000 kronor, samt för räntor,

34.000 kronor, icke torde komma att fullt förslå för år 1919, synas

dessa anslag böra avjämnas, det förra till 5,000 och det senare till

35.000 kronor.

Anslaget till diverse utgifter'', som för år 1918 är till avjämnande

av driftkostnadsstatens slutsumma upptaget till 97,636 kronor, tarvar

jämväl förhöjning för år 1919. Enär från detta anslag utbetalats

under år 1915 126,296 kronor, under år 1916 137,389 kronor och under

år 1917 omkring 145,000 kronor, anser telegrafstyrelsen anslaget böra

för år 1919, för erhållande av en på jämnt tusental slutande summa å

driftkostnadsstaten, bestämmas till 138,520 kronor.

Under rubriken »Omkostnadsstat» har telegrafstyrelsen gjort framställning

om ett nytt anslag, avseende bidrag till vilohemsföretag vid

telegrafverket. Såsom styrelsen anfört, hava statsmakterna redan vid

flera tillfällen anvisat medel till sådana företag. Styrelsen meddelar

Departe
ments
chefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 386.

nu, att ett nytt vilohem är avsett att innevarande år öppnas i Höörs

municipalsamhälle i Skåne samt att för detta hems förvaltning bildats

föreningen Södra Sveriges rikstelefonisters vilohemsförening utan personlig

ansvarighet. Avtal har avslutats om inköp av en för ändamålet

lämplig fastighet i nämnda municipalsamhälle, och har föreningen av

intresserade personer erhållit löfte om ett räntefritt lån till gäldande

av den kontanta delen av köpesumman, därest statsbidrag kunde erhållas

för lånets återbetalande. Av styrelsens redogörelse framgår, att ett

belopp av 15,000 kronor skulle vara erforderligt, varigenom föreningen

icke blott bleve i tillfälle att återbetala lånet utan ock inlösa en del av

de inteckningar i fastigheten, för vilka föreningen vid köpet övertagit

betalningsansvaret.

Vidare har styrelsen ifrågasatt, att medel måtte ställas till styrelsens

förfogande för att användas till en del årliga utgifter för vilohemmen

i allmänhet, såsom avlöning jämte kost till föreståndarinna och

tjänare, uppvärmning, belysning, brandförsäkring m. m. ävensom nödiga

reparationer och förbättringar, och har styrelsens avsikt härmed varit

att söka hålla avgifterna vid vilohemmen så låga som möjligt och därigenom

möjliggöra vistelse därstädes för den personal, för vilken hemmen

äro avsedda.

Det syfte, i vilket vilohemsrörelsen vid telegrafverket arbetar,

synes i hög grad behjärtansvärt. Den stora telefonist- och telegrafistpersonalen

har i allmänhet en slitande tjänstgöring, och flertalet av

dessa tjänstemän lever i små omständigheter. Inrättandet av vilohem,

där de vid inträffande överansträngning, nedsättning av kroppskrafterna

eller efter sjukdom kunna mot en billig avgift bereda sig vila och

rekreation, möjliggör emellertid för dem att utan större ekonomiska uppoffringar

återvinna hälsa och krafter och därigenom försättas i stånd att

tillfredsställande utföra sin tjänst. Det är uppenbart, att det måste ligga

i statens intresse att vidtaga åtgärder i sådant syfte. Jag har därför

ansett mig böra förorda telegrafstyrelsens framställning i förevarande

avseende, och synes intet vara att erinra mot det utav styrelsen äskade

anslagsbeloppet av förslagsvis 25,000 kronor, däri inberäknat förenämnda

summa av 15,000 kronor. Vad angår frågan om kontrollen över vilohemsrörelsens

handhavande m. m., synas de upplysningar, styrelsen

härutinnan meddelat, innebära önsklig trygghet, för att nämnda företagskola

fylla de därmed avsedda ändamål. Härjämte bör förutsättas, att

i samband med framställningar om telegrafverkets driftkostnader redogörelse

varje år lämnas för riksdagen beträffande användningen av

ifrågavarande anslag.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

Övriga under omkostnadsstaten upptagna anslag med undantag av

anslaget till motordrift m. m. hava av styrelsen föreslagits skola under

år 1919 utgå med i de flesta fall betydligt högre belopp än under innevarande

år. Då emellertid kostnaderna för alla materialier och övriga

förnödenheter på senare tid i synnerligen hög grad stegrats och då

det torde vara angeläget, att anslagen icke alltför mycket överskridas,

har jag mot telegrafstyrelsens framställning i denna del icke annan

erinran att göra än att, för avjämnande av driftkostnadsstatens slutsumma,

anslaget för diverse utgifter torde böra beräknas till 138,820

kronor, utgörande 41,184 kronor högre belopp än det i 1918 års stat

upptagna. Tilläggas må i fråga om anslagen till postavgifter samt till

resekostnads- och traktamentsersättning, att vid beräkningen av dessa

anslag hänsyn måst tagas dels till de av innevarande års riksdag beviljade

höjningarna av postavgifterna och traktamentsersättningarna,

dels ock till de med 1918 års ingång tillämpade höjda järnvägstaxorna,

vilka sannolikt inom den närmaste framtiden komma att ytterligare höjas.

Summanav anslagen å 1918 års omkostnadsstat utgör kronor 6,594,636: —

Vid bifall till vad jag föreslagit skulle nedanstående

anslag ökas med följande belopp:

stationers och linjers underhåll...................................

)>

1,800,000

-—

fastigheter ........................................................................

»

125,000

förhyrda lokaler..............................................................

»

100,000

—

mark- och takhyror in. in............................................

>!

25,000

—

förråden..............................................................................

B

25,000

—

eldning, belysning och städning av fjänstelokaler

B

210,000

—

station sinventarier.............................................................

»

250,000

—

verktygsinventarier...........................................................

»

75,000

—

blanketter, skrivmaterialier, tryckningskostnad in. m.

)>

450,000

—

frakt- och transportkostnader.......................................

B

120,000

—

postavgifter.........................................................................

))

65,000

—

resekostnads- och traktamentsersättning ................

)>

55,000

—

telegrafverkets undervisningsanstalt ..........................

"

30,000

—

bidrag till vilohemsrörelsen vid telegrafverket

(nytt anslag)........................................................

)>

25,000

—

bidrag till telegrafunionens byrå i Bern .......:.........

»

2,000

—

räntor .............................................................................

)>

1,000

—

diverse utgifter ..............................................................

)>

41,184

—

vadan omkostnadsstaten för år 1919 skulle sluta å

kronor

9,993,820

—

eller 3,399,184 kronor högre belopp än för år 1918 beräknats.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 916 höft. (Nr 986.)

H

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 386.

I telegrafverkets stat för driftkostnader under år 1918 finnes

slutligen upptaget ett belopp av 1,500,000 kronor för krigstidstillägg

och krigstidslijälp under år 1917, och för utbetalande av sådant tillägg

och hjälp under år 1918 har av innevarande års riksdag anvisats ett

belopp av 4,200,000 kronor. Berörda belopp skall jämlikt föreskrifterna

i kungörelsen den 22 mars 1918 angående krigstidstillägg och kiigstidshjälp

under år 1918 åt befattningshavare i statens tjänst avföras å

telegrafverkets driftkostnader för nämnda år. Såsom telegrafstyrelsen

i sitt vttrande denna dag över 1915 års avlöningskommissions betänkande

framhållit, måste även för år 1919 förutsättas ett särskilt anslag för

krigstidstillägg och krigstidslijälp. Da man lärer böra räkna med krigstidstillägg

och krigstidslijälp under år 1919 efter samma grunder som

för innevarande år, men det därför erforderliga anslaget vid bifall till

de av Kungl. Maj:t förut denna dag föreslagna höjningarna av tjänstemännens

avlöningar samt med hänsyn till de nya tjänster, som ifrågasättas,

torde böra beräknas till högre belopp än för 1918, har jag med

stöd av inom telegrafstyrelsen gjorda utredningar i statförslaget upptagit

ifrågavarande anslag till förslagsvis 7,000,000 kronor.

Till jämförelse mellan den för år 1918 fastställda driftkostnadsstaten

och den av mig nu föreslagna — oberäknat anslag för krigstidstillägg

och krigstidshjälp — ber jag få hänvisa till följande tablå,

däri till ledning vid den föreslagna statens bedömande jämväl intagits

motsvarande uppgifter över de verkliga utgifterna under år 1917.

Avlöningsstat........................

Pensions- och nnderstödsstater..

, Omkostnadsstat.....................

Verkliga

utgifter under

Är 1017.

(Avrundade

tal.)

Fastställd

stat för år

1918.

Förslag till

stat för år

1919.

Ökning år 1919 i för- hållande till

verkliga

utgifterna

under år 1917.

1918 års stat.

10,950,000

525,000

9,625,000

10,637,015

652,849

6.594,636

16,019,680

702,500

9.993,820

5,069,680

177,500

368,820

5,382,665

49,651

3,399.184

Summor

21,100,000

17,884,500

26,716,000

5,616,000

8,831,500

På grund av vad sålunda anförts far jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva,

att därest den assistent, som för närvarande tjänstgör

såsom föreståndare för den utländska kontroll
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

59

avdelningen i telegrafstyrelsen, med ingången av år

1919 befordras till byråtjänsteman av 2:a lönegraden

med placering som föreståndare för nämnda avdelning,

han må äga från och med samma år och till

dess han i den nya befattningen kommit i åtnjutande

av avlöningsförmåner till samma storlek som de till

honom nu utgående, 5,650 kronor, uppbära personligt

lönetillägg till så stort belopp, att han ej lider

minskning i sina nuvarande avlöningsförmåner;

att envar av de tre kontrollörer av 2:a lönegraden

å trafikdistriktsbyråerna vid telegrafverket,

vilken vid sin befordran till nämnda befattning den

1 januari 1918 innehade såsom assistent en avlöning

av 3,400 kronor jämte tilläggsarvode 600 kronor, må

under år 1918 åtnjuta personligt lönetillägg med 600

kronor;

att till envar av radiotelegrafisterna G. R. J.

Barchmann, B. G. Bengtsson, A. C. Erikson, A. J.

Hallgren, H. W. Hellman, F. W. Janzon, S. R. A.

Lundberg och F. J. Wellgren, vilka vid sin befordran

till radiotelegrafist med ingången av år 1917 lidit

minskning i sina avlöningsförmåner, må för vart och

ett av åren 1917 och 1918 utgå ett personligt lönetillägg

med belopp, motsvarande ifrågavarande minskning;
dels

och godkänna bifogade förslag till stat för

telegrafverkets driftkostnader under år 1919 samt bestämma

telegrafverkets anslag för driftkostnader under

samma år, förslagsvis, till 33,716,000 kronor, att utgå

direkt av telegrafmedlen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

skulle av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

Bilaga.

Förslag

till

Stat

för telegrafverkets driftkostnader

under år 1919.

K r o

ii o r.

A. Avlöningsstat.

Generaldirektör och chef................................................

. arvode

15,000

4 byråchefer ...............................................................

.. förslagsvis

36,000

Generaldirektörens ställföreträdare ..................................

.. arvode

1,000

2 fullmäktige................................................................

))

6,000

1 professor ..............................................................

.. förslagsvis

8,000

10 byråtjänstemän av l:a lönegraden...............................

»)

67,500

14 » » 2:a » ...............................

”

75,200

1 verkstadsdirektör ..................................................

.. arvode

12,000

7 linjedirektörer.........................................................

.. förslagsvis

59,500

4 telegrafinspektörer....................................................

))

32,500

31 linjeingenjörer .......................................................

))

198,000

3 verkstadsingenjörer ...............................................

))

18,500

1 kontorschef.............................................................

))

5,100

1 inköpschef .............................................................

»

4,300

9 kontrollörer av l:a lönegraden ..................................

»

48,800

7 radiokommissarier....................................................

))

30,100

2 ingenjörsassistenter ................................................

»

7,800

40 kontrollörer av 2:a lönegraden ............,.....................

))

168,800

15 assistenter av l:a lönegraden.....................................

»

58,100

1 materialförvaltare ....................................................

»»

4,300

132 assistenter av 2:a lönegraden....................................

»

476,100

Transport

1,332,600

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 386.

61

6 ritare ..............

6 förrådsbolihållare

4 verkmästare. ......................

i 55 linjemästare .....................

150 linjeförmän........................

31 radiotelegrafister ...............

100 reparatörer av l:a lönegraden

375 » » 2:a »

17 stationsförmän ..................

| 96 stationsbiträden...................

8 vaktmästare .....................

Förste vaktmästaren i styrelsen ...

1 katalogredaktör......................

15 telegrafister av l:a lönegraden.

11 kassörer av l.a lönegraden ....

530 telegrafister av 2:a lönegraden

150 vaktföreståndare ..................

33 kassörer av 2:a lönegraden ....

64 bokhållare ............................

35 kontorsskrivare......................

1,450 rikstelefonister ......................

2 telefondircktörer .........................

1 telegrafdirektör av l:a lönegraden .

3 telegrafdirektörer av 2:a lönegraden

16 kommissarier av l:a lönegraden .....

16

»

» 2:a

»

23

»

» 3:e

»

17

,,

» 4:e

»

36 kommissarier av 5:e lönegraden

.. .

K r o

n o r.

Transport

1,332,600 j

.............. förslagsvis

15,600

.............. "

18,900

j

.............. förslagsvis

15,300

.............. ))

120,400

..............

268,800

.............. »

51,150

............. u

152,740

.............. ))

583,590

.............. »

27,900

.............. »)

129,270

.............. ))

11,640

............. arvode

200

.............. förslagsvis

3,100

. . ........... »

44.300

.............. »

29,200

............. ,

1,181,550

..............

346,550

.............. 1)

61,050

............. »

102,300

.............

60,600

............. ”

2,240,040

............. förslagsvis

10,000

............. )>

5,000

............. ))

13,800

............. 1)

65,600

............. )>

60,400

............. ))

74,800

............. )»

47,400

............. ))

78,300

Transport

7,152,080

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

KungI. Maj. ts Nåd. Proposition Nr 386.

1

K r o

n o r.

Transport

7.152,080

40 kommissarier av 6:e lönegraden ..................................

.. förslagsvis i

73,100

22 » » 7:e » ........................ .........

»

34,500

Avlöning till extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättning.

in. m....................................................................

»

7,000,000

U ppbördsprovision..........................................................

»

320,000

Felräkningspen ningar ....................................................

»

45,000

Hyresbidrag ................................................................

»

350,000

Dyrortstillägg...............................................................

»

520,000

Beklädnad ...................................................................

»

400,000

Sjukvård och begravningshjälp........................................

»

100,000

i

Belöningar, studieresor och gratifikationer åt tjänsteman ...

25,000

16,019,680

B. Pensions- och understödsstater.

Livräntor och understöd................................................

.. förslagsvis

35,000

Bidrag till telegrafverkets pensionsinrättning:

1 Va % av den för året till 6,800,000 kronor beräknade

telegraminkomsten.............................................

»

102,000

fyllnadsbelopp ......................................................

»

246,775

Bidrag till telegrafverkets änke- och pupillkassa ...............

»

34,225

Fyllnadspensioner.........................................................

))

130,000

Bidrag till telegrafverkets pensionskassa för pensionering av

arbetare......

154,500

702,500

C. Omkostnadsstat.

(Förslagsanslag.)

Stationers och linjers underhåll.......................................

6,000,000

Fastigheter..................................................................

250,000

Förhyrda lokaler .........................................................

400,000

Mark- och takhyror in. m..............................................

100,000

Förråden .....................................................................

200,000

Eldning, belysning och städning av tjänstelokaler ............

500,000

Motordrift m. m..........................................................

55,000

Stationsinventarier ............................................... ......

500,000

Verktygsinventarier ......................................................

225,000

Transport

8,230,000

16,722,180

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 38(j.

63

K r o

n o r.

Transport

8,230,000

16,722,180

Blanketter, skrifmaterialier, tryckningskostnad in. in.............. .............

900,000

Frakt- och transportkostnader .........................................................

250,000

Postavgifter .................................................................................

175,000

1

Resekostnads- och traktamentsersättning.............................................

125,000

Telegrafverkets undervisningsanstalt...................................................

110,000

|

Bidrag till vilohemsrörelsen vid telegrafverket ....................................

Sveriges bidrag till underhållet av telegrafunionens internationella byrå

25,000

!

i Bern....................................................................................

5,000

Räntor..........................................................................................

35,000

Diverse utgifter..............................................................................

138,820

9,993,820

D. Krigstidstillägg och krigstidshjälp............... förslagsvis

7,000.000

Summa

33.716,000

Anm. De befattningar, som äro angivna med halvfet stil, äro avsedda att i regel innehavas av kvinnliga

tjänstemän.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:424 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader under år 1919. a1 i texten
  2. SU 1918:219 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fastställande av telegrafverkets stat för driftkostnader under år 1919. s. 11 i texten