Angående ändringar i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande samt anslag till kapitalökning för samma fond
1918-04-30 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1918:404, Angående ändringar i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande samt anslag till kapitalökning för samma fond
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung t. Maj ds nåd. proposition Nr 404.
I
Nr 401.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ändringar
i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande
samt anslag till kapitalökning för samma
fond; given Stockholms slott den 30 april 1918.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
jordbruksärenden lör denna dag vill Kungl. Maj:t härmed löreslå riksdagen
att
dels godkänna följande ändringar i villkoren för lån från fonden
för torvindustriens befrämjande, att från och med den dag, Kungl. Maj:t
finner gott bestämma, tillämpas å lån, som därefter beviljas, nämligen:
att lån må av Kungl. Maj:t beviljas till belopp, motsvarande
hälften av don å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden eller av
beräknad anläggningskostnad för nytt iöretag, jämte kostnad för mossbottuens
iordningställande för kulturändamål, dock att undantagsvis beträffande
nytt företag lån må, när särskilda omständigheter prövas böra
därtill föranleda, beviljas intill två tredjedelar av samma kostnader; samt
att lån icke må för samma företag beviljas till större belopp än
300,000 kronor för bränntorv fabrik och 100,000 kronor för torvströ fabrik;
dels ock till kapitalökning för ifrågavarande fond anvisa såsom re
-
servationsanslag
ej mindre å tilläggsstat för år 1918.................... kronor 2,000,000,
än även för år 1919 ............................................... » 1,000,000.
Do till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Alfred Petersson.
Bihang till riksdagens protokoll 1918. I samt. 364 käft. (Nr 404.)
2
Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 404.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30
april 1918.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdéN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: Petersson,
SCIIOTTE,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén.
Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:
Vid anmälan den 14 januari 1918 av ärendena angående kapitalökning
för de till jordbruksdepartementet hörande utlåningsfonderna anförde
jag, att 1916 års torvkommitté anmält, att densamma hade för avsikt att i
början av detta år inkomma med förslag till vidtagande av åtgärder
därhän, att fonden för torvindustriens befrämjande måtte ökas med 2
miljoner kronor, vilket belopp borde utöver eljest tillgänglig del av
fonden vara disponibelt för utlåning under år 1918. Jag framhöll vidare,
att fondens kapitalökningsbehov för år 1919 vore beroende av bland
annat det beslut, som komme att fattas med anledning av kommitténs
blivande framställning, enär detta inverkade på den beräkneliga behållningen
vid 1919 års början. I enlighet med min hemställan har Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på blivande proposition beräkna
till kapitalökning för denna fond såsom reservationsanslag dels 2 mil
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 404. 8
joner kronor å tilläggsstat för år 1918 och dels 1 miljon kronor för
år 1919.
Sedan torvkommittén den 18 februari 1918 avgivit det sålunda
omförmälda förslaget samt infordrat utlåtande däröver, dagtecknat den
6 april 1918, inkommit den 25 i samma månad från kommerskollegiet
och lantbruksstyrelsen, anhåller jag att få anmäla detta ärende.
Jag vill först erinra, att fonden för torvindustriens befrämjande
inrättades enligt beslut av 1902 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret
att för ändamålet tillhandahålla ett belopp av högst
1,500,000 kronor. Sedermera har fonden småningom ökats, så att dess
kapital vid 1917 års utgång uppgick till 3,584,682 kronor 5 öre. För
år 1918 har till fonden beviljats en kapitalökning av 650,000 kronor,
så att fonden numera uppgår till 4,234,682 kronor 5 öre.
Nu gällande villkor för lån från fonden antogos av riksdagen år
1902 med ändringar åren 1915 och 1917 samt innefattas i kungörelsen
den 19 juni 1917. Lån beviljas till högst två tredjedelar av å fullbordad
anläggning nedlagd kostnad eller av beräknad anläggningskostnad
för icke fullbordad anläggning jämte kostnad för mossbottnens iordningställande
för kulturändamål'', därest skyldighet därtill ålägges låntagaren.
Utlämnat lån förräntas efter 4 procent och återbetalas, sedan 4 år
varit amorteringsfria, under därpå följande tolv år med en tolftedel^ om
året, så att det är slutbetalt senast vid utgången av det sextonde året.
Något maximum för lånesumman till den enskilde låntagaren är icke stadgat.
1 förberörda skrivelse från torvkommittén anföres, att den starka
stegringen särskilt inom bränntorvindustrien, som under nu rådande kristid
förekommit, haft till följd, att de medel, som funnes disponibla för
utlåning ur nämnda fond, omkring 1,250,000 kronor, icke tillnärmelsevis
svarade emot behovet. Under sådana förhållanden både det synts torvkommittén
vara av största vikt, att ifrågavarande lånetond måtte ökas
med ett avsevärt belopp, vilket borde finnas tillgängligt för utlåning
redan under innevarande år. Kommittén har vidare anfört:
»Häremot torde kunna invändas, att rådande högkonjunktur å bränslemarknaden
borde innebära tillräcklig eggelse för det enskilda kapitalintresset att utan
statens mellankomst i betydande omfattning åstadkomma torvindustriella nyanläggningar
eller utvidgningar. Det må emellertid erinras dels om torvbränslets beroende
av °prisläget å bränslemarknaden i övrigt och om ovissheten, hur utvecklingen pa
detta område under den närmaste tiden kommer att te sig. dels ock därom att
anläggningskostnaden vid nu ifrågavarande industri i högst betydande grad stegrats
genom rådande priser såväl å mossar som å maskiner samt genom arbetslönernas
Torvkom
mittén.
4
Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 404.
stegring. Härtill kommer, att arbetskostnaden vid drift under den senaste tiden mer
än fördubblats, .en omständighet, som vinner i betydelse, om man besinnar, att detta
slags kostnad i regel utgör omkring 60 procent av den totala tillverkningskostnaden,
och att det är föga sannolikt, att arbetslönerna efter den pågående krisens avslutande
ens tillnärmelsevis skola återgå till den förut rådande nivån. Nu anförda
omständigheter göra det sålunda i hög grad önskvärt, att det understöd i form av
relativt billiga och bekväma lån, som staten tidigare tillhandahållit torvindustrien,
jämväl föi framtiden kan stå densamma till buds och detta i den ökade utsträcka
nmg, som svarar emot industriens utveckling.
. grupperna inom torv industrien är det otvivelaktigt bränntorvin
dustnen,
som i största grad ökats till sin omfattning under den senaste tiden. De
rådande förhållandena å bränslemarknaden göra det också utan tvivel till en nödvändighet,
att det understöd från statens sida, varom här är fråga, i främsta rummet
kommer bränntorvindustrien tillgodo.
Kommittén förbiser härvid ingalunda den stora betydelse ur folkhushållmngssynpunkt,
som ett rikligt tillhandahållande åt lantbruket av lämpligt inströmedel
särskilt under nuvarande förhållanden har, men det lär närmast ankomma
på lantbruksstyrelsen att, där så finnes behövligt, framställa krav på tillhandahållande
av lånemedel för tillgodoseende av ett dylikt behov utöver de medel, som,
enhgt nu tillämpade principer för utlåning, av disponibelt kapital kunna antagas
komma torvströindustrien till godo.
Kommittén kommer sålunda att i det följande uteslutande grunda sin framställning
och sina beräkningar på den utredning rörande bränntorvindustriens kapitalbehov,
som kommittén kunnat verkställa.
Som ovan nämnts finnas för närvarande till utlåning ur torvlånefonden disponibla
omkring 1,250,000 kronor. Enligt bilagda av statens förste torv ingenjör upprattade
P. M. föreligga, respektive förväntas ansökningar om lån till belopp av tillhopa
ej mindre än nära 5,000,000 kronor.
Då emellertid å ena sidan statsfinansiella hänsyn göra det nödvändigt att i
möjligaste män begränsa nya anspråk, och å den andra det är önskvärt, att så
många anläggningar som möjligt kunna komma i åtnjutande av torvlån, samt rådande
konjunkturer otvivelaktigt i viss mån underlättat anskaffande av privatkapital
för torvindustriella anläggningar, torde man för närvarande böra och även kunna
begränsa lånebeloppen dels i förhållande till den uppskattade anläggningskostnaden
och dels genom fixerande av bestämda maximibelopp.
I fråga om förstnämnda slag av begränsning erinras, att enligt nu gällande
bestämmelser lån beviljas intill högst två tredjedelar av anläggningskostnaden, vilket
i praktiken i regel torde hava tillämpats på det sätt, att högsta sålunda medgivna
belopp beviljats. Kommittén är av den uppfattningen, att för närvarande vid utlåning
bör tillämpas den principen, att lån beviljas till högst hälften av anläggningskostnaden.
Då det emellertid kan tänkas, att det i ett eller annat fall skulle anses
föreligga ett verkligt allmänt intresse att stödja en nyanläggning av detta slag på
ort, där dylika fabriker saknas, torde efter särskild prövning i undantagsfall lånebeloppet
i detta avseende kunna höjas till två tredjedelar av kostnaden. Den senare
av här ifrågasatta åtgärder har vidtagits i Norge vid inrättandet därstädes
under förlidet år av en torvlånefond, varvid stadgats bland annat, att lån ej beviljas
till högre belopp än 100.000 kronor för bränntorvfabrik och 50,000 kronor för
5
Kungl. Majds nåd. proposition Nr 404.
torvströfabrik. En fullt så snäv begränsning torde emellertid med hänsyn till genomsnittsstorleken
på dylika fabriker i vårt land icke böra förekomma här. Kommittén
vill för sin del föreslå fixerande av följande maximibelopp, nämligen för lån till
bränntorvfabriker 300,000 kronor och för lån till torvströfabriker 100,000 kronor.
Vidtagande av här förordade åtgärder skulle hava till följd, att det sammanlagda
beloppet av enligt förenämnda promemoria ifrågakommande låneansökningar,
även om samtliga ansökningar i övrigt kunde förordas till bifall, minskades med
omkring två miljoner kronor.
Därjämte torde man av tidigare erfarenheter kunna draga den slutsatsen, att
av samtliga låneansökningar endast en del befinnas vara av den art, att de utav
vederbörande kunna förordas till bifall även i begränsad omfattning. I detta-sammanhang
finner sig kommittén böra fästa uppmärksamheten på önskvärdheten av
att, synnerligast under nu rådande förhållanden, hänsyn vid beviljande av torvlån
måtte tagas därtill, att orter, där tidigare anläggning av ifrågavarande slag saknas,
men där avsättning av den framställda produkten inom orten med någorlunda sannolikhet
kunde antagas komma till stånd, måtte företrädesvis komma i åtnjutande av
de utlämnade lånen. Ett dylikt förfaringssätt är jämväl av betydelse för den händelse
efter den rådande krisens slut konjunkturerna å bränslemarknaden skulle för
producenterna bliva avsevärt ogynnsammare än för närvarande, i det att en eljest
förödande konkurrens i viss män kunde undvikas.
Erfarenheterna från föregående år torde berättiga till antagandet, att ovan
nämnda gallring av låneansökningarna skulle reducera totalbeloppet med ytterligare
omkring en halv miljon kronor.
Slutligen torde man ävenledes med stöd av föreliggande erfarenhet böra beräkna
hällten av det redan nu för utlåning disponibla kapitalet för torvströindustrien.
Den inom kommittén verkställda uppskattningen av det effektiva lånebehovet
har sålunda lämnat det resultatet, att utöver det belopp, som för närvarande finnes
tillgängligt eller under året genom inflytande amorteringar kan förväntas bliva
disponibelt, erfordras ytterligare minst 2,(>00,000 kronor för tillgodoseende av bränntorvindustriens
lånebehov under innevarande år.»
Vid kommerskollegiets och lantbruksstyrelsens utlåtande liar fogats
yttrande av förste tor vingen] ören Wallgren, avgivet den 1 april 1918,
vari anföres bland annat:
Sedan kommitténs framställning ingavs, hade ytterligare ansökningar om
torvlån inkommit, så att summan av sökta lån uppginge inalles till 6 miljoner
kronor, vilket efter beräkning, att maximibeloppet eller två tredjedelar av kostnaderna
söktes som lån, motsvarade en anläggningskostnad av 9 miljoner kronor.
Om härav tre fjärdedelar antoges avse bränn tor vind ustrien samt reduceringar och
gallringar skedde såsom kommittén beräknat, kunde antagas, att 4 miljoner kronor
torvlånemedel behövdes, varav 3 miljoner kronor för bränntorv och 1 miljon kronor
för torvströ. Då omkring 11 ■. miljon kronor lånemedel funnes disponibel och enligt
kommitténs antagande hälften härav borde beräknas för vartdera ändamålet, skulle
ytterligare behövas för bränntorv nära 2''/„ miljoner kronor och för torvströ nära
''/ miljon kronor. Under året inflytande amorteringar behövdes för att möta ytterligare
inkommande ansökningar. Någon minskning i det för lån till bräuntorvindustrien
Statens förste
torvingenjör.
6
Kuntjl. Maj:ts nåd. proposition Nr 404.
förut beräknade ytterligare beloppet av 2 miljoner kronor borde därför icke ske.
Till torvströindustrien vore däremot icke några ökade medel beräknade, men sådana
behövdes, såsom ovan visats. Det vore också av stor vikt att nu stödja torvströproduktionen.
Då användningen av torvströ nu blivit allt allmännare, funnes ej
inom överskådlig tid någon fara för överproduktion, ifall blott transporterna kunde
ordnas väl. Föreståndaren för mosskulturföreningen, doktor von Feilitzen, hade beräknat,
att för ett rationellt tillvaratagande av den animala spiilningen behövdes
30 miljoner balar torvströ per år d. v. s. sex gånger den nuvarande produktionen.
Det nuvarande förbudet att använda halm som inströmedel hade ökat behovet att
använda torvströ. Redan förut hade det visat sig, att halmens användning till
dylikt ändamål minskats, vilket vore en förändring i rätt riktning. Sagda förändring
gjorde även torvströfabrikationen säkrare i ekonomiskt avseende, enär denna
industri därigenom bleve mer oberoende av årsväxten inom jordbruket. Yilka förändringar
än jordbruk och kreatursskötsel kunde komma att undergå, kunde dock
ej gödselvården uppgivas. Den borde tvärtom med alla medel förbättras och därvid
vore torvströ oundgängligt. Detta vore i särskilt hög grad fallet nu, då stor
brist rådde å artificiella gödselmedel. I framtiden skulle också säkerligen en lönande-
export kunna uppstå. Vårt lands torvmossar lämnade rik tillgång därtill
för flera hundra år framåt och torvströet vore av ypperlig beskaffenhet. Torvströindustrien
gagnade även bränntorvtillverkningen, i det att den tillgodogjorde de
översta torv! agren, under vilka ofta funnes utmärkt bränntorv. -Av alla dessa skäl
vore det för landet av stor vikt, att torvströtillverkningen hölles vid makt och
kraftigt utvecklades.
Kommerskolleg
et och
lantb.uksstyrelsen.
För egen del hava ämbetsverken med anledning av torvkommitt-éns
förslag anfört följande:
»Vad beträffar den förra delen av framställningen, vilken avser vidtagande
av vissa förändringar i de för åtnjutande av lån ur fonden för torvindustriens befrämjande
fastställda villkor, finna ämbetsverken de härför av torvkommittén anförda
skälen så vägande, att den föreslagna förändringen utan tvekan synes böra
vidtagas.
Vidkommande vidare den av torvkommittén föreslagna ökningen av torvlånefonden
med ett belopp av ytterligare 2,000,000 kronor, avsedda för understödjande
enbart av bränntorvindustrien, vilket belopp skulle göras tillgängligt redan
under innevarande år, finna ämbetsverken den i ärendet genom statens förste torvingenjör
verkställda utredning giva vid handen, att hänsynen till bränntorvindustriens
fortsatta och på grund av rådande tidsförhållanden synnerligen önskvärda
utveckling allt jämt påkallar- understöd från statens sida, vilket stöd icke, därest
ifrågavarande fond ej nu tillföres ytterligare lånemedel, kan i önskvärd grad lämnas.
Såsom torv kom mittens föreliggande framställning utvisar, har kommittén icke
ansett sig hava anledning yttra sig om förenämnda lånefonds ökning i annat avseende
än vad angår understödjande av bränntorvindustrien.
Ämbetsverken hålla emellertid före att, om åtgärder vidtagas för beredande
av ytterligare lånemedel i och för bränntorvindustriens befrämjande, det i sammanhang
därmed torde böra undersökas, om liknande behov föreligger med hänsyn till
torvströindustrien.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 404. 7
Med anledning av vad förste torvingenjören anfört hava ämbetsverken----- —
beräknat, att, därest en fjärdedel av lånemedlen ställas till torvströindustriens förfogande,
skulle, efter någon gallring bland de inkomna ansökningarna och med tilllämpande
av de av torvkommittén nu föreslagna och av ämbetsverken tillstyrkta
förändringarna uti lånevillkoren, omkring 500,000 kronor erfordras utöver vad som i
lånefonden nu enligt ovanstående tinnes för ändamålet tillgängligt för att torvströindustrien
alltjämt må kunna erhålla erforderligt understöd.
Då det under nuvarande tidsläge, särskilt med hänsyn till dels det av rådande
brist på konstgjorda gödningsämnen mer än någonsin framträdande behovet
av de naturliga gödselmedlens fullständiga och rationella tillvaratagande och dels
vikten av att för kreaturens behov reservera allt tillgängligt stråfoder, synes synnerligen
angeläget, att landets behov av torvströ i möjligaste mån må kunna bliva
tillgodosett, finna ämbetsverken vägande skäl föreligga, att åtgärder vidtagas för
att torvlånefonden må ökas, så att, utöver vad 1916 års torvkommitté föreslagit,
ytterligare^ 500,000 kronor till torvströindustriens befrämjande må bliva för avsett
ändamål tillgängliga redan under innevarande år.»
De av torvkommittén föreslagna begränsningarna av lånen ur
ifrågavarande fond synas mig påkallade med hänsyn till önskvärdheten
av att förmånen av dylika lån må komma ett större antal företag till
godo. Dessa begränsningar avse dels lånens relativa storlek, som föreslås
inskränkt från nuvarande högst två tredjedelar till högst hälften av
anläggningskostnaden, där ej undantagsvis särskilda omständigheter
prövas böra föranleda större lån, intill två tredjedelar av sagda kostnad,
dels ock lånens absoluta maximum, som föreslås bestämt till 300,000
kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för torvströfabrik. Jag tillstyrker
alltså, att ändringar i denna riktning vidtagas i villkoren för
lån från fonden. Jag vill för övrigt erinra, att villkoren icke blivit i
detalj fastställda av riksdagen, utan riksdagen har endast uttalat sin
mening i avseende å vissa huvudpunkter.
Vad beträffar de nu behövliga anslagsbeloppen finner jag väl utredningen
giva stöd för det av ämbetsverken föreslagna beloppet av
sammanlagt 2V2 miljoner kronor för lån till bränntorv- samt torvströanläggningar.
Med hänsyn emellertid till de oerhört stora krav, som för
närvarande ställas på statskassan, anser jag kapitalökningen för innevarande
år böra begränsas till det tidigare beräknade beloppet av 2 miljoner
kronor. För år 1919 torde 1 miljon kronor böra anvisas, såsom
också beräknats i statsverkspropositionen. Beloppen böra utgå av lånemedel,
vilket även förutsättes i budgetförslaget.
1 enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels godkänna följande ändringar i villkoren för låu från fonden
för torvindustriens befrämjande, att från och med den dag, Kung!.
Departements
che/en.
8 Kungl. Maj.ts nåd proposition Nr 404.
Maj:t finner gott bestämma, tillämpas å lån, som därefter beviljas,
nämligen: \
att lån må av Kungl. Magt beviljas till belopp, motsvarande
hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden eller av
beräknad anläggningskostnad för nytt företag, jämte kostnad för mossbottnens
iordningsställande för kulturändamål, dock att undantagsvis
beträffande nytt företag lån må, när särskilda omständigheter prövas
böra därtill föranleda, beviljas intill två tredjedelar av samma kostnader;
samt
att lån icke må för samma företag beviljas till större belopp äu
300,000 kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för torvströfabrik;
dels
ock till kapitalökning för ifrågavarande fond anvisa såsom reservationsanslag
ej
mindre å tilläggsstat för år 1918 ............... kronor 2,000,000,
än även för år 1919 ............................................ » 1,000,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bilall;
och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den
lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Hugo Nordlander.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1918
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1918:477 Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 i råd angår jordbruk sär eu den. s. 2 i texten
- Rskr. 1918:470 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringar i villkoren för lån från fonden för tor vindustriens befrämjande samt anslag s. 1 i texten
- JoU 1918:113 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ändringar i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande samt anslag till kapitalök s. 7 i texten