Sök i Ratio Lex

Angående ändringar i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande samt anslag till kapitalökning för samma fond

1918-04-30 · 8 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:404, Angående ändringar i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande samt anslag till kapitalökning för samma fond

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung t. Maj ds nåd. proposition Nr 404.

I

Nr 401.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående ändringar

i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande

samt anslag till kapitalökning för samma

fond; given Stockholms slott den 30 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden lör denna dag vill Kungl. Maj:t härmed löreslå riksdagen

att

dels godkänna följande ändringar i villkoren för lån från fonden

för torvindustriens befrämjande, att från och med den dag, Kungl. Maj:t

finner gott bestämma, tillämpas å lån, som därefter beviljas, nämligen:

att lån må av Kungl. Maj:t beviljas till belopp, motsvarande

hälften av don å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden eller av

beräknad anläggningskostnad för nytt iöretag, jämte kostnad för mossbottuens

iordningställande för kulturändamål, dock att undantagsvis beträffande

nytt företag lån må, när särskilda omständigheter prövas böra

därtill föranleda, beviljas intill två tredjedelar av samma kostnader; samt

att lån icke må för samma företag beviljas till större belopp än

300,000 kronor för bränntorv fabrik och 100,000 kronor för torvströ fabrik;

dels ock till kapitalökning för ifrågavarande fond anvisa såsom re
-

servationsanslag

ej mindre å tilläggsstat för år 1918.................... kronor 2,000,000,

än även för år 1919 ............................................... » 1,000,000.

Do till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. I samt. 364 käft. (Nr 404.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 404.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30

april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

SCIIOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Vid anmälan den 14 januari 1918 av ärendena angående kapitalökning

för de till jordbruksdepartementet hörande utlåningsfonderna anförde

jag, att 1916 års torvkommitté anmält, att densamma hade för avsikt att i

början av detta år inkomma med förslag till vidtagande av åtgärder

därhän, att fonden för torvindustriens befrämjande måtte ökas med 2

miljoner kronor, vilket belopp borde utöver eljest tillgänglig del av

fonden vara disponibelt för utlåning under år 1918. Jag framhöll vidare,

att fondens kapitalökningsbehov för år 1919 vore beroende av bland

annat det beslut, som komme att fattas med anledning av kommitténs

blivande framställning, enär detta inverkade på den beräkneliga behållningen

vid 1919 års början. I enlighet med min hemställan har Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på blivande proposition beräkna

till kapitalökning för denna fond såsom reservationsanslag dels 2 mil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 404. 8

joner kronor å tilläggsstat för år 1918 och dels 1 miljon kronor för

år 1919.

Sedan torvkommittén den 18 februari 1918 avgivit det sålunda

omförmälda förslaget samt infordrat utlåtande däröver, dagtecknat den

6 april 1918, inkommit den 25 i samma månad från kommerskollegiet

och lantbruksstyrelsen, anhåller jag att få anmäla detta ärende.

Jag vill först erinra, att fonden för torvindustriens befrämjande

inrättades enligt beslut av 1902 års riksdag, som bemyndigade riksgäldskontoret

att för ändamålet tillhandahålla ett belopp av högst

1,500,000 kronor. Sedermera har fonden småningom ökats, så att dess

kapital vid 1917 års utgång uppgick till 3,584,682 kronor 5 öre. För

år 1918 har till fonden beviljats en kapitalökning av 650,000 kronor,

så att fonden numera uppgår till 4,234,682 kronor 5 öre.

Nu gällande villkor för lån från fonden antogos av riksdagen år

1902 med ändringar åren 1915 och 1917 samt innefattas i kungörelsen

den 19 juni 1917. Lån beviljas till högst två tredjedelar av å fullbordad

anläggning nedlagd kostnad eller av beräknad anläggningskostnad

för icke fullbordad anläggning jämte kostnad för mossbottnens iordningställande

för kulturändamål'', därest skyldighet därtill ålägges låntagaren.

Utlämnat lån förräntas efter 4 procent och återbetalas, sedan 4 år

varit amorteringsfria, under därpå följande tolv år med en tolftedel^ om

året, så att det är slutbetalt senast vid utgången av det sextonde året.

Något maximum för lånesumman till den enskilde låntagaren är icke stadgat.

1 förberörda skrivelse från torvkommittén anföres, att den starka

stegringen särskilt inom bränntorvindustrien, som under nu rådande kristid

förekommit, haft till följd, att de medel, som funnes disponibla för

utlåning ur nämnda fond, omkring 1,250,000 kronor, icke tillnärmelsevis

svarade emot behovet. Under sådana förhållanden både det synts torvkommittén

vara av största vikt, att ifrågavarande lånetond måtte ökas

med ett avsevärt belopp, vilket borde finnas tillgängligt för utlåning

redan under innevarande år. Kommittén har vidare anfört:

»Häremot torde kunna invändas, att rådande högkonjunktur å bränslemarknaden

borde innebära tillräcklig eggelse för det enskilda kapitalintresset att utan

statens mellankomst i betydande omfattning åstadkomma torvindustriella nyanläggningar

eller utvidgningar. Det må emellertid erinras dels om torvbränslets beroende

av °prisläget å bränslemarknaden i övrigt och om ovissheten, hur utvecklingen pa

detta område under den närmaste tiden kommer att te sig. dels ock därom att

anläggningskostnaden vid nu ifrågavarande industri i högst betydande grad stegrats

genom rådande priser såväl å mossar som å maskiner samt genom arbetslönernas

Torvkom
mittén.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 404.

stegring. Härtill kommer, att arbetskostnaden vid drift under den senaste tiden mer

än fördubblats, .en omständighet, som vinner i betydelse, om man besinnar, att detta

slags kostnad i regel utgör omkring 60 procent av den totala tillverkningskostnaden,

och att det är föga sannolikt, att arbetslönerna efter den pågående krisens avslutande

ens tillnärmelsevis skola återgå till den förut rådande nivån. Nu anförda

omständigheter göra det sålunda i hög grad önskvärt, att det understöd i form av

relativt billiga och bekväma lån, som staten tidigare tillhandahållit torvindustrien,

jämväl föi framtiden kan stå densamma till buds och detta i den ökade utsträcka

nmg, som svarar emot industriens utveckling.

. grupperna inom torv industrien är det otvivelaktigt bränntorvin
dustnen,

som i största grad ökats till sin omfattning under den senaste tiden. De

rådande förhållandena å bränslemarknaden göra det också utan tvivel till en nödvändighet,

att det understöd från statens sida, varom här är fråga, i främsta rummet

kommer bränntorvindustrien tillgodo.

Kommittén förbiser härvid ingalunda den stora betydelse ur folkhushållmngssynpunkt,

som ett rikligt tillhandahållande åt lantbruket av lämpligt inströmedel

särskilt under nuvarande förhållanden har, men det lär närmast ankomma

på lantbruksstyrelsen att, där så finnes behövligt, framställa krav på tillhandahållande

av lånemedel för tillgodoseende av ett dylikt behov utöver de medel, som,

enhgt nu tillämpade principer för utlåning, av disponibelt kapital kunna antagas

komma torvströindustrien till godo.

Kommittén kommer sålunda att i det följande uteslutande grunda sin framställning

och sina beräkningar på den utredning rörande bränntorvindustriens kapitalbehov,

som kommittén kunnat verkställa.

Som ovan nämnts finnas för närvarande till utlåning ur torvlånefonden disponibla

omkring 1,250,000 kronor. Enligt bilagda av statens förste torv ingenjör upprattade

P. M. föreligga, respektive förväntas ansökningar om lån till belopp av tillhopa

ej mindre än nära 5,000,000 kronor.

Då emellertid å ena sidan statsfinansiella hänsyn göra det nödvändigt att i

möjligaste män begränsa nya anspråk, och å den andra det är önskvärt, att så

många anläggningar som möjligt kunna komma i åtnjutande av torvlån, samt rådande

konjunkturer otvivelaktigt i viss mån underlättat anskaffande av privatkapital

för torvindustriella anläggningar, torde man för närvarande böra och även kunna

begränsa lånebeloppen dels i förhållande till den uppskattade anläggningskostnaden

och dels genom fixerande av bestämda maximibelopp.

I fråga om förstnämnda slag av begränsning erinras, att enligt nu gällande

bestämmelser lån beviljas intill högst två tredjedelar av anläggningskostnaden, vilket

i praktiken i regel torde hava tillämpats på det sätt, att högsta sålunda medgivna

belopp beviljats. Kommittén är av den uppfattningen, att för närvarande vid utlåning

bör tillämpas den principen, att lån beviljas till högst hälften av anläggningskostnaden.

Då det emellertid kan tänkas, att det i ett eller annat fall skulle anses

föreligga ett verkligt allmänt intresse att stödja en nyanläggning av detta slag på

ort, där dylika fabriker saknas, torde efter särskild prövning i undantagsfall lånebeloppet

i detta avseende kunna höjas till två tredjedelar av kostnaden. Den senare

av här ifrågasatta åtgärder har vidtagits i Norge vid inrättandet därstädes

under förlidet år av en torvlånefond, varvid stadgats bland annat, att lån ej beviljas

till högre belopp än 100.000 kronor för bränntorvfabrik och 50,000 kronor för

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 404.

torvströfabrik. En fullt så snäv begränsning torde emellertid med hänsyn till genomsnittsstorleken

på dylika fabriker i vårt land icke böra förekomma här. Kommittén

vill för sin del föreslå fixerande av följande maximibelopp, nämligen för lån till

bränntorvfabriker 300,000 kronor och för lån till torvströfabriker 100,000 kronor.

Vidtagande av här förordade åtgärder skulle hava till följd, att det sammanlagda

beloppet av enligt förenämnda promemoria ifrågakommande låneansökningar,

även om samtliga ansökningar i övrigt kunde förordas till bifall, minskades med

omkring två miljoner kronor.

Därjämte torde man av tidigare erfarenheter kunna draga den slutsatsen, att

av samtliga låneansökningar endast en del befinnas vara av den art, att de utav

vederbörande kunna förordas till bifall även i begränsad omfattning. I detta-sammanhang

finner sig kommittén böra fästa uppmärksamheten på önskvärdheten av

att, synnerligast under nu rådande förhållanden, hänsyn vid beviljande av torvlån

måtte tagas därtill, att orter, där tidigare anläggning av ifrågavarande slag saknas,

men där avsättning av den framställda produkten inom orten med någorlunda sannolikhet

kunde antagas komma till stånd, måtte företrädesvis komma i åtnjutande av

de utlämnade lånen. Ett dylikt förfaringssätt är jämväl av betydelse för den händelse

efter den rådande krisens slut konjunkturerna å bränslemarknaden skulle för

producenterna bliva avsevärt ogynnsammare än för närvarande, i det att en eljest

förödande konkurrens i viss män kunde undvikas.

Erfarenheterna från föregående år torde berättiga till antagandet, att ovan

nämnda gallring av låneansökningarna skulle reducera totalbeloppet med ytterligare

omkring en halv miljon kronor.

Slutligen torde man ävenledes med stöd av föreliggande erfarenhet böra beräkna

hällten av det redan nu för utlåning disponibla kapitalet för torvströindustrien.

Den inom kommittén verkställda uppskattningen av det effektiva lånebehovet

har sålunda lämnat det resultatet, att utöver det belopp, som för närvarande finnes

tillgängligt eller under året genom inflytande amorteringar kan förväntas bliva

disponibelt, erfordras ytterligare minst 2,(>00,000 kronor för tillgodoseende av bränntorvindustriens

lånebehov under innevarande år.»

Vid kommerskollegiets och lantbruksstyrelsens utlåtande liar fogats

yttrande av förste tor vingen] ören Wallgren, avgivet den 1 april 1918,

vari anföres bland annat:

Sedan kommitténs framställning ingavs, hade ytterligare ansökningar om

torvlån inkommit, så att summan av sökta lån uppginge inalles till 6 miljoner

kronor, vilket efter beräkning, att maximibeloppet eller två tredjedelar av kostnaderna

söktes som lån, motsvarade en anläggningskostnad av 9 miljoner kronor.

Om härav tre fjärdedelar antoges avse bränn tor vind ustrien samt reduceringar och

gallringar skedde såsom kommittén beräknat, kunde antagas, att 4 miljoner kronor

torvlånemedel behövdes, varav 3 miljoner kronor för bränntorv och 1 miljon kronor

för torvströ. Då omkring 11 ■. miljon kronor lånemedel funnes disponibel och enligt

kommitténs antagande hälften härav borde beräknas för vartdera ändamålet, skulle

ytterligare behövas för bränntorv nära 2''/„ miljoner kronor och för torvströ nära

''/ miljon kronor. Under året inflytande amorteringar behövdes för att möta ytterligare

inkommande ansökningar. Någon minskning i det för lån till bräuntorvindustrien

Statens förste

torvingenjör.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kuntjl. Maj:ts nåd. proposition Nr 404.

förut beräknade ytterligare beloppet av 2 miljoner kronor borde därför icke ske.

Till torvströindustrien vore däremot icke några ökade medel beräknade, men sådana

behövdes, såsom ovan visats. Det vore också av stor vikt att nu stödja torvströproduktionen.

Då användningen av torvströ nu blivit allt allmännare, funnes ej

inom överskådlig tid någon fara för överproduktion, ifall blott transporterna kunde

ordnas väl. Föreståndaren för mosskulturföreningen, doktor von Feilitzen, hade beräknat,

att för ett rationellt tillvaratagande av den animala spiilningen behövdes

30 miljoner balar torvströ per år d. v. s. sex gånger den nuvarande produktionen.

Det nuvarande förbudet att använda halm som inströmedel hade ökat behovet att

använda torvströ. Redan förut hade det visat sig, att halmens användning till

dylikt ändamål minskats, vilket vore en förändring i rätt riktning. Sagda förändring

gjorde även torvströfabrikationen säkrare i ekonomiskt avseende, enär denna

industri därigenom bleve mer oberoende av årsväxten inom jordbruket. Yilka förändringar

än jordbruk och kreatursskötsel kunde komma att undergå, kunde dock

ej gödselvården uppgivas. Den borde tvärtom med alla medel förbättras och därvid

vore torvströ oundgängligt. Detta vore i särskilt hög grad fallet nu, då stor

brist rådde å artificiella gödselmedel. I framtiden skulle också säkerligen en lönande-

export kunna uppstå. Vårt lands torvmossar lämnade rik tillgång därtill

för flera hundra år framåt och torvströet vore av ypperlig beskaffenhet. Torvströindustrien

gagnade även bränntorvtillverkningen, i det att den tillgodogjorde de

översta torv! agren, under vilka ofta funnes utmärkt bränntorv. -Av alla dessa skäl

vore det för landet av stor vikt, att torvströtillverkningen hölles vid makt och

kraftigt utvecklades.

Kommerskolleg

et och

lantb.uksstyrelsen.

För egen del hava ämbetsverken med anledning av torvkommitt-éns

förslag anfört följande:

»Vad beträffar den förra delen av framställningen, vilken avser vidtagande

av vissa förändringar i de för åtnjutande av lån ur fonden för torvindustriens befrämjande

fastställda villkor, finna ämbetsverken de härför av torvkommittén anförda

skälen så vägande, att den föreslagna förändringen utan tvekan synes böra

vidtagas.

Vidkommande vidare den av torvkommittén föreslagna ökningen av torvlånefonden

med ett belopp av ytterligare 2,000,000 kronor, avsedda för understödjande

enbart av bränntorvindustrien, vilket belopp skulle göras tillgängligt redan

under innevarande år, finna ämbetsverken den i ärendet genom statens förste torvingenjör

verkställda utredning giva vid handen, att hänsynen till bränntorvindustriens

fortsatta och på grund av rådande tidsförhållanden synnerligen önskvärda

utveckling allt jämt påkallar- understöd från statens sida, vilket stöd icke, därest

ifrågavarande fond ej nu tillföres ytterligare lånemedel, kan i önskvärd grad lämnas.

Såsom torv kom mittens föreliggande framställning utvisar, har kommittén icke

ansett sig hava anledning yttra sig om förenämnda lånefonds ökning i annat avseende

än vad angår understödjande av bränntorvindustrien.

Ämbetsverken hålla emellertid före att, om åtgärder vidtagas för beredande

av ytterligare lånemedel i och för bränntorvindustriens befrämjande, det i sammanhang

därmed torde böra undersökas, om liknande behov föreligger med hänsyn till

torvströindustrien.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 404. 7

Med anledning av vad förste torvingenjören anfört hava ämbetsverken----- —

beräknat, att, därest en fjärdedel av lånemedlen ställas till torvströindustriens förfogande,

skulle, efter någon gallring bland de inkomna ansökningarna och med tilllämpande

av de av torvkommittén nu föreslagna och av ämbetsverken tillstyrkta

förändringarna uti lånevillkoren, omkring 500,000 kronor erfordras utöver vad som i

lånefonden nu enligt ovanstående tinnes för ändamålet tillgängligt för att torvströindustrien

alltjämt må kunna erhålla erforderligt understöd.

Då det under nuvarande tidsläge, särskilt med hänsyn till dels det av rådande

brist på konstgjorda gödningsämnen mer än någonsin framträdande behovet

av de naturliga gödselmedlens fullständiga och rationella tillvaratagande och dels

vikten av att för kreaturens behov reservera allt tillgängligt stråfoder, synes synnerligen

angeläget, att landets behov av torvströ i möjligaste mån må kunna bliva

tillgodosett, finna ämbetsverken vägande skäl föreligga, att åtgärder vidtagas för

att torvlånefonden må ökas, så att, utöver vad 1916 års torvkommitté föreslagit,

ytterligare^ 500,000 kronor till torvströindustriens befrämjande må bliva för avsett

ändamål tillgängliga redan under innevarande år.»

De av torvkommittén föreslagna begränsningarna av lånen ur

ifrågavarande fond synas mig påkallade med hänsyn till önskvärdheten

av att förmånen av dylika lån må komma ett större antal företag till

godo. Dessa begränsningar avse dels lånens relativa storlek, som föreslås

inskränkt från nuvarande högst två tredjedelar till högst hälften av

anläggningskostnaden, där ej undantagsvis särskilda omständigheter

prövas böra föranleda större lån, intill två tredjedelar av sagda kostnad,

dels ock lånens absoluta maximum, som föreslås bestämt till 300,000

kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för torvströfabrik. Jag tillstyrker

alltså, att ändringar i denna riktning vidtagas i villkoren för

lån från fonden. Jag vill för övrigt erinra, att villkoren icke blivit i

detalj fastställda av riksdagen, utan riksdagen har endast uttalat sin

mening i avseende å vissa huvudpunkter.

Vad beträffar de nu behövliga anslagsbeloppen finner jag väl utredningen

giva stöd för det av ämbetsverken föreslagna beloppet av

sammanlagt 2V2 miljoner kronor för lån till bränntorv- samt torvströanläggningar.

Med hänsyn emellertid till de oerhört stora krav, som för

närvarande ställas på statskassan, anser jag kapitalökningen för innevarande

år böra begränsas till det tidigare beräknade beloppet av 2 miljoner

kronor. För år 1919 torde 1 miljon kronor böra anvisas, såsom

också beräknats i statsverkspropositionen. Beloppen böra utgå av lånemedel,

vilket även förutsättes i budgetförslaget.

1 enlighet härmed hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels godkänna följande ändringar i villkoren för låu från fonden

för torvindustriens befrämjande, att från och med den dag, Kung!.

Departements
che/en.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj.ts nåd proposition Nr 404.

Maj:t finner gott bestämma, tillämpas å lån, som därefter beviljas,

nämligen: \

att lån må av Kungl. Magt beviljas till belopp, motsvarande

hälften av den å fullbordad anläggning nedlagda kostnaden eller av

beräknad anläggningskostnad för nytt företag, jämte kostnad för mossbottnens

iordningsställande för kulturändamål, dock att undantagsvis

beträffande nytt företag lån må, när särskilda omständigheter prövas

böra därtill föranleda, beviljas intill två tredjedelar av samma kostnader;

samt

att lån icke må för samma företag beviljas till större belopp äu

300,000 kronor för bränntorvfabrik och 100,000 kronor för torvströfabrik;
dels

ock till kapitalökning för ifrågavarande fond anvisa såsom reservationsanslag
ej

mindre å tilläggsstat för år 1918 ............... kronor 2,000,000,

än även för år 1919 ............................................ » 1,000,000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bilall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1918

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:477 Skrivelse till Konungen angående reglering av utgifterna för kapitalökning å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 i råd angår jordbruk sär eu den. s. 2 i texten
  2. Rskr. 1918:470 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändringar i villkoren för lån från fonden för tor vindustriens befrämjande samt anslag s. 1 i texten
  3. JoU 1918:113 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående ändringar i villkoren för lån från fonden för torvindustriens befrämjande samt anslag till kapitalök s. 7 i texten