Sök i Ratio Lex

Med förslag till ny avlöning sstat för statistiska centralbyrån m, m

1918-12-01 · 52 sidor, varav 45 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 45 av 52 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:419, Med förslag till ny avlöning sstat för statistiska centralbyrån m, m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition År 419.

1

Nr 419.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

ny avlöning sstat för statistiska centralbyrån m, m.; given

Stockholms slott den Sfi april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

tinansärenden för denna dag, vill Kungl. Magt föreslå riksdagen att

dels godkänna det av chefen för finansdepartementet framlagda förslaget

till ordinarie avlöningsstat för statistiska centralbyrån, att tillämpas

från och med år 1919, ävensom de villkor och bestämmelser, vilka av honom

föreslagits för åtnjutande av de i förenämuda stat upptagna avlöningar;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder

ordinarie befattning vid statistiska centralbyrån, skall vara pliktig att

underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie manliga befattningshavare i statistiska

centralbyrån, vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya avlöningsstaten och därvid fästade villkor och

bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem enligt gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner;
dels

höja det under sjunde huvudtiteln och statistiska centralbyrån

uppförda ordinarie anslaget till avlöningsmedel från ... kronor 76,900

med............................................................................................. i) 59,300

till..........................................................................:..................... » 136,200;

dels ock höja det under samma huvudtitel och statistiska centralbyrån

uppförda ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga

biträden samt vikariatsersättningar från ............................. kronor 22,790

med ..................................................................................... )« 5,410

till.......................................................................................... » 28,200

Bihang till riksdagens protokoll 1918. I sand. 978 käft. (År 419.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

samt i riksstaten uppföra detsamma under ändrad benämning: till

amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga biträden.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

3

Utdrag av protokollet (iver finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2fi april

1918.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern EdÉn,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

PETRÉN,

Nilson,

Löfgren,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

Med anledning’ av statistiska centralbyråns i skrivelse den 6 oktober

1917 framställda förslag till lönereglering för ämbetsverket har

Knngl. Maj:t under punkt 10 av sjunde huvudtiteln i den till riksdagen

den 14 januari 1918 avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen

att i avbidan på proposition i ärendet på 1919 års stat till statistiska

centralbyrån beräkna bland de ordinarie anslagen dels ett belopp av

131,000 kronor, dels ock såsom reservationsanslag ett belopp av 27,300

kronor.

Jag anhåller nu att ånyo få anmäla detta ärende och torde därvid

först få lämna en historik över utvecklingen av statistiska centralbyråns

organisation och avlöningsförhållanden, varvid jag i huvudsak följer den

framställning, som lämnats av löneregleringskommittön i dess nedan omnämnda

utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Historik.

Tdbéllkommissiomn.

Statistiska

centra thyr åns

inrättande.

Ordinarie

avl&ningsstat.

Kungl. Maj:ts nåd. pr oposition Nr i 19.

För utarbetandet av det år 1749 inrättade s. k. tabellverket eller med andra

ord befolkningsstatistiken tillsattes den 11 oktober 1756 kommissionen över tabellverket

eller, såsom den vanligen benämndes, tabellkommissionen. Denna bestod affyra

(från år 1796 fem) oavlönade ledamöter; den avlönade personalen utgjordes att

börja med blott av eu sekreterare, vartill år 1802 kommo en revisor, en kammardräng

(vaktmästare) och extra biträden.

Då tabellkommissionen på grund av sin organisation visade sig oförmögen

att åstadkomma den planmässiga utveckling av rikets statistik i allmänhet, som

påkallades, anhöllo rikets .ständer i skrivelse den 18 oktober 1854, att Kungl. Maj:t

ville låta utarbeta och för rikets näst sammanträdande ständer framlägga plan och

förslag till inrättande av ett statistiskt ämbetsverk, i vilket tabellkommissionen

borde uppgå. På grund härav tillsattes den 7 december 1854 en kommitté, vars

den 18 juni 1856 avgivna betänkande lades till grund för nådig proposition om

upprättande av ett centralt statistiskt ämbetsverk, statistiska centralbyrån, vilken

proposition blev i huvudsak av riksdagen, enligt skrivelse den 6 februari 1858,

bifallen.

Enligt den av riksdagen godkända staten skulle statistiska centralbyråns

personal utgöras av en chef (i staten ursprungligen benämnd föreståndare) med 4,500

rdr avlöning, en sekreterare med 4,000 rdr avlöning, en arkivarie och registrator

samt en revisor, vardera med 2.500 rdr avlöning, samt vaktbetjäning och tillfälliga

biträden. I den för tjänstemännen gällande staten vidtogos sedermera före år 1879

ej andra ändringar, än att chefens avlöning vid riksdagen 1862—68 höjdes till 5,000

rdr och att aktuarierna, såsom arkivarien och revisorn sedan år 1861 benämndes,

vid riksdagen 1873 tilldelades tre ålderstillägg, vartdera å 500 rdr efter respektive

fem, tio och femton års tjänstgöring. Dessutom erhöllo tjänstemännen tillfällig

löneförbättring (dyrtidstillägg) för åren 1874— 1879. Anslaget till vaktbetjäning

utgjorde ursprungligen 500 rdr, men höjdes redan vid 1859 — 60 års riksdag

till 700 rdr, med vilket belopp avlöning bestreds till eu vaktmästare, vilken dessutom

åtnjöt fri bostad, samt en biträdande vaktbetjänt. Vid riksdagen 1870 höjdes

beloppet till 1.000 rdr och vid riksdagen 1874 till 1,400 kronor, varav till den

äldre vaktmästaren 750 krono)'' och till den yngre 650 kronor. Till arvoden åt

tillfälliga biträden anvisades år 1858 såsom reservationsanslag 5,000 rdr. Vid riksdagen

1862—63 höjdes beloppet till 7,250 rdr och vid riksdagen 1873 till 10,000 rdr.

Sedan kommittén för reglering av de förvaltande ämbetsverkens och myndigheternas

löneförhållanden m. m. i betänkande den 8 januari 1878 framlagt förslag

till ny organisation och lönereglering för statistiska centralbyrån samt Kungl. Maj:t

i huvudsaklig överensstämmelse härmed avlåtit proposition till riksdagen, blev av

riksdagen år 1879, enligt skrivelse den 13 maj, ny stat för statistiska centralbyrån

godkänd, att tillämpas från 1880 års början. Ifrågavarande stat upptog avlöning

till en chef med 5,000 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, tre

tjänstemän av andra lönegraden med vardera 3,000 kronor lön, 1,500 kronor tjänstgöringspenningar

och två ålderstillägg å vartdera 500 kronor, två första gradens

tjänstemän med vardera 1,800 kronor lön, 1,200 kronor tjänstgöringspenningar och

två ålderstillägg å vartdera 500 kronor, en förste vaktmästare med 800 kronor

lön och 300 kronor tjänstgöringspenningar — såsom portvakt i statistiska central
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-J.s nåd. proposition Nr 419. 5

byråns hus åtnjöt han därjämte till och med april månad 1911 fri hostad och vedbrand

utan avdrag på lönen — samt en vaktmästare med 500 kronor lön, 300

kronor tjänstgöringspenningar och ett ålderstillägg å 100 kronor. Anslaget till avlöningsmedel

fastställdes alltså till 28,400 kronor. I instruktionen för ämbetsverket

den 7 november 1879 benämndes chefen överdirektör, tjänstemännen av andra lönegraden

förste aktuarier och tjänstemännen av första lönegraden aktuarie!’.

Statistiska centralbyråns avlöningsstat har sedan 1879 intill nu undergått

följande ändringar, nämligen att, enligt vad nedan vidare omnämnes, å densamma

uppförts vid 1912 års riksdag avlöning för en byråchef med 4,400 kronor lön,

2,000 kronor tjänstgöringspenningar och ett ålderstillägg å 600 kronor, vidare vid

1913 års riksdag avlöning för ytterligare en förste aktuarie samt slutligen vid 1914

års senare riksdag avlöning för 27 kvinnliga biträden, varav 13 av andra och 14

av första lönegraden, de förra med lön 900 kronor och tjänstgöringspenningar 550

kronor, de senare med lön 700 kronor och »tjänstgöringspenningar 350 kronor, samtliga

därjämte med ortstillägg av 150 kronor samt rätt till två ålderstillägg, vartdera

å 200 kronor.

Till arvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar anvisades

av 1879 års riksdag ett reservationsanslag å 12,000 kronor. För utarbetande och

offentliggörande årligen av uppgifter om rikets folkmängd till ledning vid val av

landstingsmän med mera höjdes detta anslag av riksdagen år 1886 med 200 kronor

till 12,200 kronor. För möjliggörande av dels en höjning av de i ämbetsverket

anställda amanuensernas och övriga tillfälliga biträdenas arvoden, dels anställande

av nya biträden föreslog Kungl. Maj:t, efter framställning från statistiska centralbyrån,

i proposition till 1899 års riksdag en höjning av anslaget till 20,000 kronor.

Riksdagen medgav likväl endast en höjning till 17,500 kronor eller med 5,300 kronor.

Efter förnyad proposition till 1902 års riksdag bifölls emellertid höjningen till 20,000

kronor. Sedan dess har berörda anslag, för beredande av tillgång till vikariatsersättning

under de, enligt vad ovan nämndes, på avlöningsstaten åren 1912, 1913

och 1914 uppförda nya befattningshavarnas semester, höjts med 250 kronor år 1912,

190 kronor år 1913 och 2,350 kronor år 1914. Anslaget utgör alltså från och med

1915 års början 22,790 kronor.

Vid sidan av de tvenne ordinarie avlöningsanslagen, för vilka nu redogjorts,

hava emellertid för samma ändamål sedan lång tid tillbaka anvisats betydliga belopp

dels av Kungl. Maj:t under förskottstitel eller av särskilda till Kungl. Maj:ts disposition

stående medel, dels av riksdagen på extra stat. Av Kungl. Maj:t hava anslag

plägat anvisas och anvisas allt fortfarande för vissa statistiska arbeten, som icke

återkomma årligen, särskilt folkräkningarna och valstatistiken, samt därjämte givetvis

för tillfälliga statistiska utredningar, som anordnats på grund av riksdagsskrivelser

eller av annan anledning. På extra stat hava av riksdagen före år 1905

endast undantagsvis anslag anvisats för bestridande av avlöningar i statistiska centralbyrån,

nämligen för åren 1875 — 1879 10,000 kronor ärligen för utarbetande och

offentliggörande av statistik över kommunernas finanser och fattigvård, i vilket belopp

emellertid även tryckningskostnaderna för nämnda statistik voro inbegripna,

samt till utarbetande av en avlönings- och pensionsstatistik 4,500 kronor för vartdera

av åren 1907 och 1908, För sistnämnda ändamål hava därjämte, enligt riks
-

Ordinarie

anslag till arvoden

åt tillfälliga

biträden

m. in.

Öviiga a7islag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Extra anslag

för ftr 1906.

Extra anslag

för åren

1907—1911.

Kling/. Maj As nåd. proposition Nr 419.

dagens medgivande, fått av de till tryckningskostnader för ifrågavarande statistik avsedda

medel under åren 1905 och 1906 användas ett belopp av 6,000 kronor. Dessutom

torde böra erinras, att sedan år 1901 dyrtidstillägg eller extra lönetillägg

utgått till statistiska centralbyråns personal enligt samma grunder som för statens

övriga befattningshavare.

Från och med år 1905 har riksdagen varje år på extra stat beviljat större

eller mindre, i regel mycket betydande, belopp dels till avlönande av extra tjänstemän

av andra och första lönegraderna, dels till förstärkande av anslaget till arvoden

åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar.

i underdånig skrivelse den 26 september 1904 anförde statistiska centralbyrån,

hurusom under de 25 är, som förflutit sedan statistiska centralbyråns organisation

fastställdes, arbetsbördan inom ämbetsverket ökats i den grad, att göromålen icke

längre kunde tillfredsställande bestridas.» Ehuru centralbyrån ansåg, att förhållandena

redan då påkallade, att flera ordinarie tjänstemän anställdes inom ämbetsverket,

ansåg sig emellertid centralbyrån, med hänsyn till de förändringar i den officiella

statistikens organisation, som kunde bliva en följd av en. nedan vidare omnämnd,

skrivelse från 1903 års riksdag, böra inskränka sin anhållan till anställandet av

endast en ny tjänsteman av första lönegraden. Därjämte hemställde centralbyrån,

att anslaget till arvoden åt tillfälliga biträden in. in. måtte höjas med 8,000 kronor

till 28,000 kronor för möjliggörande av en lönereglering för amanuenser och tillfälliga

biträden. På grund av statistiska centralbyråns ifrågavarande framställning,

föreslog Kung!. Maj:t i statsverkspropositionen till 1905 års riksdag höjning av anslaget

till avlöningsmedel med 3,000 kronor och anslaget till arvoden åt tillfälliga

biträden m. in. med 8,000 kronor.

Emellertid hade Kung]. Maj:t den 20 januari 1905, nästan samtidigt med

nämnda propositions avlåtande, beslutat att på grund av en utav riksdagen den 16

maj 1903 avlåten skrivelse tillsätta en kommitté, den så kallade statistiska kommittén,

med uppdrag att verkställa utredning, huru inom rikets officiella statistik

största möjliga enhet och planmässighet i arbetet ävensom ökad skyndsamhet vid

publikationen måtte kunna åstadkommas. På grund av ifrågavarande beslut och

med hänvisning därtill, att frågan om statistiska centralbyråns behov av arbetskrafter

och dessas avlöning torde bliva föremål för utredning av löneregleringskommittén,

förklarade sig riksdagen, i skrivelse den 16 maj 1905, hava ansett sig

icke kunna då medgiva någon ökning av byråns ordinarie tjänstemannapersonal eller

någon höjning i det ordinarie anslaget till arvoden åt tillfälliga biträden samt till

vikariatsersättningar. Emellertid hade riksdagen funnit de äskade medlen vara för

fortgången av byråns arbeten i enlighet med därom gällande bestämmelser behövliga,

vadan på extra stat för år 1906 uppfördes dels till arvode åt en extra aktuarie

i statistiska centralbyrån ett anslag å 3,000 kronor, dels till förstärkning av

de till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån in. in. å ordinarie

stat anslagna medel ett anslag å 8,000 kronor.

På grund av nu anförda beslut av riksdagen ansågs framställning om ändring

i fråga om statistiska centralbyråns ordinarie anslag icke böra göras hos riksdagen,

förr än statistiska kommittén slutfört sitt arbete, vilket inträffade först år 1910.

Däremot äskades av alla följande riksdagar och beviljades jämväl av riksdagen anslag

på extra stat till dels den nyssnämnda extra aktuarie!!, dels, och detta med

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 419.

allt mera stigande belopp, till förstärkande av de till arvoden åt tillfälliga biträden

i statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättningar på ordinarie stat anslagna

medel. För sistnämnda ändamål beviljades, som förut nämnts, för år 1906 8,000

kronor, vilket belopp jämväl anvisades för år 1907.

I underdånig skrivelse den 16 oktober 1906 hemställde statistiska centralbyrån

om anvisande för år 1907 dels av nyssnämnda belopp, dels av särskilda medel

för bortarbetande av den balans, som på grund av otillräckliga arbetskrafter uppstått

i fråga om flertalet grenar av den till centralbyrån förlagda officiella statistiken.

Det härför under år 1908 erforderliga anslaget beräknades av statistiska

centralbyrån till 10,000 kronor. För att möjliggöra en ökning av personalen redan

under år 1907 hemställde centralbyrån därjämte om ett belopp av 5,000 kronor att

disponeras under sistnämnda år, vadan totalbeloppet av på 1908 års stat erforderliga

medel för förstärkning av ordinarie anslaget till arvoden åt tillfälliga biträden

m. m. skulle bliva 23,000 kronor. På grund av Kungl. Maj:ts i överensstämmelse

med centralbyråns hemställan gjorda proposition till 1907 års riksdag blev nämnda

belopp av riksdagen beviljat.

För år 1909 beviljades anslag enligt samma grunder som för år 1908, vadan,

då det för år 1907 avsedda beloppet 5,000 kronor nu icke kunde ifrågakomma, anslaget

fastställdes till 18,000 kronor.

För följande året, 1910, erfordrades ej vidare något belopp för bortarbetande

av arbetsbalans; däremot gjorde statistiska centralbyrån i underdånig skrivelse den

20 oktober 1908 framställning om en stadigvarande förstärkning av amanuens- och

biträdespersonalen ävensom löneförbättring för vissa amanuenser. På grund av

centralbyråns ifrågavarande skrivelse föreslog Kungl. Maj:t 1909 års riksdag att bevilja

ett extra anslag av 14,000 kronor, däri inberäknat det ovan omnämnda beloppet

8,000 kronor, till förstärkning av ordinarie anslaget till arvoden åt tillfälliga

biträden in. m. Denna framställning blev av riksdagen bifallen. Samma belopp,

14,000 kronor, beviljades jämväl av 1910 års riksdag för år 1911.

Den 7 september 1910 avgav statistiska kommittén sitt slutliga betänkande

angående Sveriges officiella statistik och dess allmänna organisation. Kommittén

föreslog häri en betydlig utvidgning av statistiska centralbyråns verksamhetsområde

och i sammanhang därmed en helt ny organisation av ämbetsverket. Till statistiska

centralbyrån skulle enligt kommitténs förslag bland annat överflyttas från justitiedepartementet

rättsstatistiken, frän ecklesiastikdepartementet undervisningsstatistiken

och från kommerskollegium hela den så kallade näringsstatistiken, eller statistiken

över bergsbruk, industri, handel och sjöfart. Därjämte skulle vissa nya grenar av

statistiken upptagas och åtskilliga redan av statistiska centralbyrån bearbetade,

särskilt jordbruksstatistiken, i hög grad utvecklas.

Beträffande ämbetsverkets organisation och benämning föreslog kommittén, att

med hänsyn till ämbetsverkets ökade omfattning och den föreslagna nya organisationen

det nuvarande namnet statistiska centralbyrån skulle utbytas mot statistiska

centralverket. Personalen skulle under chefskap av såsom förut en överdirektör

fördelas på fyra byråer, vardera under en byråchef, nämligen första byrån för befolknings-,

rätts-, undervisnings- och valstatistik, andra byrån för Kungl. Maj.ts befallningshavandes

femårsberättelser, jordbruks-, domän-, allmän skogs-, fiskeri- samt

bergverks- och industristatistik, tredje byrån för handels- och sjöfartsstatistik jämte

Statistiska

kommittén,.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kunyl. Maj ds nåd. proposition Nr 419.

ärenden, som icke tillhörde annan byrås handläggning, samt fjärde byrån för fastighetsstatistik,

statistik över vägar och skjutsanstalter, aktiebolagsstatistik, sparbanksstatistik,

statistik över fromma stiftelser, förmögenhets- och inkomst-, fattigvårds-,

finans- och kommunalstatistik. I händelse, såsom en ledamot av kommittén yrkat,

näringsstatistiken icke förlädes till statistiska centralverket, borde byråerna bliva

endast tre, nämligen första byrån för befolknings-, rätts- och undervisningsstatistik,

andra byrån för Kungl. Maj:ts befallningshavandes femärsberättelser, jordbruks-,

domän-, allmän skogs-, fiskeri-, väg- och skjutsanstalts-, aktiebolags-, sparbanks-,

stiftelse- och valstatistik samt tredje byrån för fastighets-, förmögenhets- och

inkomst-, fattigvårds-, finans- och kommunalstatistik jämte ärenden, som icke tillhörde

annan byrås handläggning. Statistisk årsbok och en föreslagen femårsöversikt

över rikets utveckling borde utarbetas av samtliga byråer gemensamt under

chefens direkta ledning.

Kommittén tänkte sig, att i regel varje byråchef borde, utom den allmänna

ledningen av de till hans byrå förlagda grenarna av statistiken, direkt handhava

bearbetningen av en bland huvudgrenarna. Den närmaste arbetsledningen för övriga

grenar skulle uppdragas åt tjänstemän dels av andra, dels av första lönegraden.

Härvid borde för de viktigaste grenarna användas tjänstemän av andra lönegraden,

förste aktuarie!1, medan de mindre betydande grenarna kunde anförtros åt tjänstemän

av första graden, aktuarier. I flera fall borde för övrigt en tjänsteman handhava bearbetningen

av mer än en gren av sistnämnda beskaffenhet. Då enligt kommitténs

åsikt för ordinarie arbete borde användas ordinarie personal, föreslog kommittén,

att såsom biträden åt arbetsledarne skulle anställas ett visst antal aktuarier, i

stället för amanuenser, som dittills i statistiska centralbyrån undantagslöst använts

härtill. Då emellertid kommittén föreslagit dels betydande förändringar i den förefintliga

statistiken, dels ett ej ringa antal nya statistiska grenar och då det därigenom

förorsakade behovet av ordinarie tjänstemän icke för det dåvarande kunde

med absolut säkerhet beräknas, ansåg kommittén försiktigheten kräva, att till en

början icke ett större antal tjänstemän uppfördes på ordinarie stat, än som med full

Säkerhet kunde beräknas bliva erforderligt. Härav följde, att kommittén måste

föreslå upprättandet tillsvidare av ett något större antal amanuensbefattningar, än

som kunde behövas för ämbetsverkets rekrytering och de ordinarie tjänsternas uppehållande

under semester och tjänstledighet. Vid beräkningen av det behövliga antalet

ordinarie och extra ordinarie tjänstemän förutsatte kommittén, att den dagliga

arbetstiden skulle såväl för de förra som för de senare bliva sex timmar. Under

denna förutsättning beräknade kommittén, att, i händelse näringsstatistiken förlädes

till statistiska centralverket, skulle för centralverkets byråer erfordras, förutom de

fyra byråcheferna, fem förste aktuarier, tretton aktuarier och tolv amanuenser.

Skulle däremot näringsstatistiken komma att kvarbliva i kommerskollegium, ansågs

för de i sådant fall tre byråerna erfordras, jämte byråcheferna, tre förste aktuarier.

sju aktuarier och åtta amanuenser. I dessa antal ingick dock ej den för folkräkningarna,

fastighetsstatistiken och statistiken över fromma stiftelser ävensom eu

av kommittén föreslagen, på självdeklarationerna grundad förmögenhets- och inkomststatistik

erforderliga personalen. För dessa arbeten ansåg kommittén böra anställas

en särskild förste aktuarie med en amanuens såsom biträde. Förutom de för det

statistiska arbetet erforderliga tjänstemännen borde liksom förut finnas anställda en

registrator, tillika kassör, samt en bibliotekarie, vilkens befattning kommittén ansåg

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

höra bliva av andra lönegraden i stället för såsom dittills av första, varjämte eu amanuens

borde anställas såsom biträde åt bibliotekarien. Hela tjänstemannapersonalen

skulle alltså, chefen oräknad, bliva, om näringsstatistiken förlädes till statistiska

centralverket, fyra byråchefer, sju förste aktuarier, bibliotekarien inräknad, fjorton

aktuarie!-, registratorn inräknad, och fjorton amanuenser samt, därest näringsstatistiken

icke förlädes till centralverket, tre byråchefer, fem förste aktuarier, åtta

aktuarier och nio amanuenser.

Beträffande biträdespersonalen ansåg kommittén, att på ordinarie stat borde

uppföras befattningar för kvinnliga, biträden av två olika lönegrader, benämnda bokhållare

och kontorsskrivare, varjämte skulle finnas extra biträden av en lägre lönegrad,

kallade kontorsbiträden. Jämväl de sistnämnda borde framdeles uppföras på

ordinarie stat, men ansåg kommittén för det dåvarande en sådan åtgärd icke lämplig.

Under förutsättning av näringsstatistikens förläggning till statistiska centralverket

skulle erfordras 6 bokhållare, 53 kontorsskrivare och 55 kontorsbiträden, i motsatt

fall bleve antalet 3 bokhållare, 28 kontorsskrivare och 19 kontorsbiträden i övrigt.

1 fråga om vaktbetjaningen föreslogs ej annan ändring, än att, ifall av näringsstatistikens

överflyttande från kommerskoflegium, ytterligare en vaktmästare borde

anställas.

För överdirektören föreslogs en avlöning av 10,000 kronor. Övriga ordinarie

tjänstemäns samt vaktmästarnas avlöning borde utgå enligt samma grunder som i

övriga verk av den så kallade statskontorstypen. För amanuenserna föreslogs ett

arvode av 2.400 kronor för sex timmars tjänstgöring med minskning av 400 kronor

för varje timme, varmed den dagliga arbetstiden understege sex. För bokhållare

föreslogs en begynnelseavlöning av 2,000 kronor med två älderstillägg, vartdera ä

200 kronor efter tern, respektive tio års tjänstgöring, för kontorsskrivare borde begynnelseavlöningen

utgöra 1,200 kronor med tre älderstillägg, vartdera å 200 kronor

efter respektive tern, tio och femton års tjänstgöring. För kontorsbiti;ädena ansåg

kommittén avlöningen, dä ordinarie biträdesbefattningar framdeles inrättats, böra

bestämmas till 600 kronor med två älderstillägg, vartdera å 150 kronor efter

respektive fem och tio års tjänstgöring.

Statistiska kommitténs ifrågavarande förslag remitterades för utlåtandes avgivande

till ett stort antal myndigheter. I de avgivna yttrandena tillstyrktes i allmänhet

de förslag, som avsågo omfattningen av statistiska centralverkets arbetsområde

och verkets organisation. Endast i fråga om näringsstatistikens föreslagna

överflyttning till centralverket förekom meningsskiljaktighet, i det kommerskoflegium

ansåg, att den fortfarande borde kvarbliva hos kollegiet. Dessutom avstyrkte generaltullstyrelsen

en av kommittén föreslagen utbrytning av styrelsens statistiska avdelning,

vare sig den skulle enligt kommittémajoritetens förslag överflyttas till statistiska

centralverket eller enligt den ovan omnämnda reservantens hemställan till

kommerskoflegium.

Dä emellertid, såsom vederbörande departementschef yttrade till statsrådsprotokollet

den 13 januari 1911, de infordrade utlåtandena över statistiska kommitténs

förslag inkommo till departementet först mot årets slut och det inkomna materialet

var av betydande omfattning och innefattade eu mångfald svårlösta frågor,

om vilka meningarna ofta voro mycket delade bland de av saken intresserade, ansåg

sig departementschefen icke kunna föreslå proposition i ärendet till riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. .''!?s käft. (Å\r 419.) 2

Provisorisk

(öneregleriru/

in. m. vid 1911

urs riksdag.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Förslag till

1912 års riksdag

om

statistiska

centralbyråns

omorganisation.

10 Kung!. Majds nåd. proposition Nr 419.

1911. Vid detta förhållande hemställde han i stället om vidtagande, i huvudsaklig:

överensstämmelse med vad statistiska centralbyrån i underdånig skrivelse den 8

december 1910 föreslagit, av vissa åtgärder för att för statistiska centralbyrån i

möjligaste mån minska olägenheterna av att frågan om dess omorganisation måste

uppskjutas. I sådant avseende föreslogs nu dels beviljande av provisorisk lönereglering

för de ordinarie befattningshavarna i ämbetsverket, dels en höjning av det

extra anslaget till förstärkning av anslaget till arvoden åt tillfälliga biträden m. m...

avseende en lönereglering för amanuenser och kvinnliga biträden.

Förslag om provisorisk lönereglering för statistiska centralbyrån efter samma

grunder som för övriga ämbetsverk både av Kungl. Maj:t förelagts redan 1910 års

riksdag, men dä blivit avslaget; det förnyade förslag, som nu förelädes 1911 års

riksdag, blev däremot bifallet. De provisoriska avlöningstilläggen fastställdes härvid

efter samma grunder som för övriga ämbetsverk, för vilka provisorisk lönereglering

beviljats, chefens lönetillägg beräknades härvid med hänsyn till en blivande ^avlöningav

9,000 kronor. Anslagets belopp bestämdes till 7,670 kronor, varav högst 225- kronor till höjning av vikariatsersättning under semester.

I fråga om arvoden till amanuenser och tillfälliga biträden hemställde statistiska

centralbyrån, att amanuensarvodena finge bestämmas till 2,500 kronor för

år och fem timmars daglig tjänstgöring emot förut 2,000 kronor, men med proportionell

minskning för kortare tjänstgöringstid. För de kvinnliga biträdena borde

arvodena i allmänhet utgöra 75 kronor i månaden under de första fem åren, 100

kronor i månaden under därpå följande fem år och sedermera 125 kronor i månaden.

För genomförande av en dylik lönereglering borde det flerstädes förut omnämnda

förstärkningsanslaget höjas från 14,000 till 21,800 kronor. Departementschefen,

som icke ansåg sig böra göra något uttalande i fråga om de av centralbyrån

föreslagna avlöningsbeloppen annat än i fråga om amanuenserna, vilkas föreslagna

arvoden han fann lämpliga, ansåg, att det av centralbyrån begärda anslaget kunde

nedsättas med 300 kronor, eller till 21,500 kronor, vilket belopp jämväl av riksdagen

anvisades på extra stat för förstärkning av ordinarie anslaget till arvoden

åt tillfälliga biträden m. m.

Liksom vid föregående riksdagar sedan år 1905 anvisades även nu anslag

till avlönande av en extra aktuarie, men med hänsyn till den för de ordinarie

tjänstemännen beviljade provisoriska löneregleringen höjdes nu arvodets belopp från

■ >,000 till 3,900 kronor.

Till följande riksdag, år 1912, avgav Kungl. Maj:t proposition om en omorganisation

av statistiska centralbyrån med anledning av statistiska kommitténs

förslag, ehuru endast av provisorisk natur. Chefen för finansdepartementet yttrade

härom till statsrådsprotokollet den 13 januari 1912, hurusom han icke vore i tillfälle

att framlägga en definitiv plan för ordnande av den officiella statistiken, huru önskligt

detta än vore. Oavsett den meningsskiljaktighet, som rådde inom intresserade kretsar,

ansågs hänsyn till departementalkommitterades pågående utredning kräva, att icke

för det dåvarande någon åtgärd vidtoges, som kunde på något sätt försvåra genomförandet

av det organisationsförslag för förvaltningen i allmänhet, som nämnda

kommitterade hade att framlägga, men ett slutligt ordnande av den officiella statistiken

kunde knappast äga rum, utan att resultatet av nämnda kommitterades utredning

bleve föregripet. Att å andra sidan uppskjuta vidtagandet av åtgärder för

opaginerad Kontrollera mot PDF

It

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

statistikens omorganisation, tills departementalkommitterades förslag blivit fram-;

lagt, syntes honom icke tillrådligt. Såsom statistiska kommittén visat och för

övrigt vore väl bekant, saknades så gott som all statistisk belysning på flera viktiga

områden för statens och samhällets verksamhet; därtill vore vissa förefintliga grenar

av den officiella statistiken av den beskaffenhet, att de icke längre kunde lämna

tillräcklig vägledning för förvaltningen och lagstiftningen. Men en väsentligare

utvidgning av den officiella statistiken vore knappast tänkbar med dåvarande organisation;

härför erfordrades ökade arbetskrafter och i viss mån även förändrade

organisationsform er.

Ett annat skäl till. att frågan om statistikens omorganisation icke längre

borde undanskjutas, läge i hänsyn till den statistiska tjänstepersonalen. I statistiska

centralbyrån hade befordringsutsiktema till följd av det i förhållande till arbetet

ringa antalet ordinarie tjänstebefattningar varit synnerligen dåliga. På grund

härav hade förekommit en synnerligen stark och för ämbetsverket högst menlig

omsättning beträffande den extra ordinarie tjänstemannapersonalen. De dåliga befordringsmöjligheterna

på den statistiska tjänstemannabanan berodde dock ej endast

på det ringa antalet ordinarie befattningar, därtill komme vidare den omständigheten,

att det för en statistisk tjänsteman dittills varit så gott som uteslutet att

kunna vinna befordran till tredje gradens tjänst. Utsikten till att på den statistiska

banan även i gynnsammaste fall icke kunna befordras högre än till andra

gradens tjänst kunde givetvis icke vara uppmuntrande för en duglig man, som ägnat

sig åt det statistiska arbetet. Förr eller senare komme han gärna att söka sig ett

verksamhetsfält, som bjöde honom bättre befordringsutsikter. Skulle verkligt dugande

krafter för framtiden bevaras åt den officiella statistiken, och därpå berodde

ytterst denna statistiks framtida beskaffenhet, syntes därför oavvisligt, att de statistiska

tjänstemännen bereddes möjlighet att inom sitt eget verksamhetsområde

avancera till tredje gradens tjänst, eller med andra ord att byråchefsbefattningar

inrättades för den officiella statistiken.

Ansåge departementschefen sålunda, att frågan om den officiella statistikens

omorganisation icke längre kunde utan stora olägenheter uppskjutas, så måste han

ii andra sidan fasthålla vid att den nya organisation, som kunde komma till stånd,

tills vidare måste få en provisorisk karaktär, så att den icke på något sätt föregrepe

den definitiva organisation av statistiken, som framdeles kunde bliva beslutad

i sammanhang med prövningen av departementalkommitterades blivande förslag till

omorganisation av den centrala förvaltningen i allmänhet. Under sådana omständigheter

syntes den lämpligaste lösningen av frågan vara, att anslag till de nya

statistiska tjänster, som kunde behövas, tills vidare i allmänhet beviljades endast på

extra stat, i vilket fall Kungl. Maj:t och riksdagen hade i sin hand att när som

helst vidtaga de ändringar i organisationen, som kunde bliva erforderliga. Undantag

syntes departementschefen dock härvid kunna och böra göras beträffande de byråchefsbefattningar

han hade för avsikt att föreslå. Uppenbarligen måste det ligga stor vikt

på, att dessa krävande och betydelsefulla befattningar bleve försedda med särskilt

dugliga och kompetenta innehavare. Men säkerhet för erhållande av sådana tjänstinnehavare

syntes icke kunna vinnas, om man icke kunde erbjuda dem den trygghet

för framtiden, som utnämningen till ordinarie tjänst innebure. Någon olägenhet

med hänsyn till genomförandet av departementalkommitterades blivande förslag

kunde byråchefsbefattningarnas uppförande på ordinarie stat icke medföra, därest

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 419.

å ena sidan dessa befattningars antal icke gjordes större, än som under alla omständigheter

måste för framtiden erfordras, och å andra sidan de blivande tjänstinnehavarna

i sina fullmakter ålades att underkasta sig eventuell förflyttning till

annat ämbetsverk.

Då vidare endast en provisorisk omorganisation av statistiska centralbyrån

borde komma till stånd, syntes redan på den grund ej kunna ifrågasättas, att sådana

grenar av statistiken, som utarbetades av särskilda statistiska tjänstemän inom andra

ämbetsverk än statistiska centralbyrån, skulle, på sätt statistiska kommittén föreslagit,

överflyttas till sistnämnda verk. Sålunda förutsatte departementschefen, att

näringsstatistiken skulle kvarbliva hos kommerskollegium och undervisningsstatistiken

hos ecklesiastikdepartementet.

I fråga om rättsstatistiken ställde sig emellertid saken något annorlunda.

För utarbetande av denna statistik funnes i justitiedepartementet en byråchef för

statistiska ärenden, vilken dock icke ägde statistisk utan uteslutande juridisk utbildning.

Skulle en reform av rättsstatistiken komma till stånd, syntes likväl vara

oundgängligt, att jämväl denna gren av statistiken komme under statistiskt sakkunnig

ledning. Under sådana omständigheter borde tagas under övervägande, om

icke beslut skulle kunna fattas om rättsstatistikens överflyttande till statistiska

centralbyrån. Enligt vad från departementalkoinmitterade inhämtats, kunde en sådan

anordning på intet sätt vara hinderlig för genomförande av kommitterades blivande

förslag. Det måste också anses synnerligen lämpligt, att rättsstatistiken och särskilt

kriminalstatistiken bearbetades och utgåves av samma verk, som hade befolkningsstatistiken

om händer, dels på grund av det nära sambandet mellan dessa båda

grenar av statistiken, dels på grund av de stora krav, som bådadera ställde på

sina utövare. Emellertid vore icke lämpligt, att rättsstatistiken i sin helhet redan

under år 1913 överflyttades till statistiska centralbyrån, då därav skulle följa, att

den dåvarande byråchefen för statistiska ärenden i justitiedepartementet måste

överföras ^ på indragningsstat. Dessutom måste i sådant fall beslut fattas om den

framtida förläggningen av straffregistret, som stode under uppsikt av nämnda byråchef.

Enligt vad chefen för justitiedepartementet upplyst, vore han emellertid icke

beredd att framlägga förslag härom. Först under år 1914, då ifrågavarande byråchef

skulle uppnå pensionsålder, borde rättsstatistiken i sin helhet överflyttas till

statistiska centralbyrån.

Efter en närmare redogörelse för statistiska kommitténs förslag beträffande

statistikens särskilda grenar hemställde chefen för finansdepartementet om bland annat

förläggande till statistiska centralbyrån av en ny gren av den officiella statistiken,

nämligen allmän finansstatistik, samt utarbetande genom centralbyråns försorg av

en statistisk årsbok samt femårsöversikter över rikets utveckling. Samtidigt hemställde

chefen för jordbruksdepartementet om förläggande till statistiska centralbyrån

av den dittills inom lantbruksstyrelsen utarbetade fiskeristatistiken, som tillika

skulle fullständigt omorganiseras och betydligt utvidgas, samt om en genomgripande

omgestaltning av jordbruksstatistiken, innefattande framför allt en överflyttning till

statistiska centralbyrån av arbetet med primäruppgifternas bearbetande, vilket förut

till största delen skett genom hushållningssällskapens försorg.

I överensstämmelse med en av chefen för statistiska centralbyrån avgiven

promemoria föreslog chefen för finansdepartementet, beträffande ämbetsverkets

organisation, en fördelning på tre byråer, en för befolknings-, rätts-, sparbanks
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

och valstatistik, en för jordbruks-, fastighets- och fiskeristatistik samt statistik över

statens utarrenderade domäner samt slutligen en för finans- och kommunalstatistik

samt statistik över vägar och skjutsanstalter. Redigerandet av femårsöversikterna

över rikets utveckling och statistisk årsbok borde tillhöra alla tre byråerna gemensamt

under överdirektörens direkta ledning.

Ehuru alltså ämbetsverket skulle organiseras på tre byråer, föreslogs likväl,

att endast två byråchefsbefattningar skulle inrättas. I överdirektörens nyssnämnda

promemoria anfördes härom, att det onekligen vore synnerligen önskligt, att en

byråchef kunde anställas såsom ledare för var och en av de tre byråerna, men

att alldeles nödvändigt kunde detta dock icke anses vara. Under den närmaste

tiden torde nämligen en av byråerna kunna direkt ledas av överdirektören, dock

under förusättning att till särskilt biträde åt honom anställdes en förste aktuarie,

vilken skulle närmast handhava redigerandet av de nämnda publikationerna femårsöversikten

och statistisk årsbok samt dessutom tjänstgöra såsom sekreterare i

ärenden, vilka icke tillhörde handläggning av byrå, som stode under ledning av

särskild byråchef. Till detta uttalande av överdirektören anslöt sig departementschefen,

som ytterligare påpekade beträffande den föreslagna byråindelningen. att

den vore så avpassad, att, därest framdeles beslut skulle komma att fattas om upprättande

av särskilda statistiska byråer inom finans- och jordbruksdepartementen,

de föreslagna finans- och jordbruksstatistiska byråerna inom statistiska centralbyrån

kunde med hela sin personal överflyttas från centralbyrån till vederbörande

departement.

Av övrig tjänstemannapersonal beräknades i överdirektörens ovanberörda

promemoria erfordras för en var av de tre byråerna en förste aktuarie och eu

aktuarie, av vilka förste aktuarien skulle särskilt biträda byråchefen vid redigerandet

av de statistiska berättelserna, granska och underteckna av aktuarie och

amanuenser uppsatta s. k. anmärkningsmemorial samt med biträde av aktuarien

utöva närmaste uppsikten över de kvinnliga biträdenas dagliga arbete.

Till denna personal skulle så komma, såsom tjänstemän av första lönegraden,

registrator och bibliotekarie. Statistiska kommittén hade visserligen föreslagit, att

bibliotekariens befattning skulle förändras till en tjänst av andra graden, men i

betraktande av den ifrågasatta anordningens provisoriska natur ansåge sig överdirektören

icke för det dåvarande kunna föreslå en dylik förändring, hur önsklig

och välbehövlig han än måste anse den vara. Därest, såsom han hemställt, en

särskild förste aktuarie tillsattes såsom närmaste biträde och sekreterare för överdirektören,

torde för övrigt på denne förste aktuarie böra överflyttas ett av bibliotekariens

mest krävande åligganden, nämligen besvarandet av förfrågningar från

utlandet och meddelandet av uppgifter till vissa internationella kalendrar och

handböcker.

Någon ökning av det dåvarande antalet av fem amanuenser ansåg sig överdirektören

icke böra ifrågasätta, men kunde å andra sidan någon minskning däri

ej heller vidtagas. Däremot måste antalet kvinnliga biträden ökas. Sålunda torde

erfordras ett biträde för en nytillkommen statistik om dödsorsaker, två biträden på

grund av den föreslagna förändringen och utvidgningen av jordbruksstatistiken och

fre biträden för den finansstatistiska byrån.

1 fråga om vaktmästarna gåve den erfarenhet, som dittills kunnat vinnas,

vid handen, att det förefintliga antalet av två vaktmästare sannolikt vore otillräck
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj.ts nåd. proposition Nr 419.

ligt, sedan ämbetsverket förflyttats till ny och större lokal. Då emellertid behovet

av ökad vaktbetjäning ansågs kunna tillsvidare tillgodoses på annat sätt än genom

anställande av ytterligare en vaktmästare, ville överdirektören ej för det dåvarande

ifrågasätta en ökning i v aktmästarnas antal.

Yad överdirektören sålunda yttrat i fråga om personalbehovet föranledde

ingen erinran från departementschefens sida, och föreslog alltså denne, att statistiska

centralbyråns tjänstemannapersonal skulle utgöra under år 1913, förutom

chefen: två byråchefer, fyra förste aktuarier och fem aktuarier, av vilka en tjänstgörande

såsom bibliotekarie och en såsom registrator. Då statistiska centralbyråns

dåvarande personal utgjordes av tre förste aktuarier och tre aktuarier, av vilka eu

på extra stat, erfordrades sålunda eu ökning med två byråchefer, eu förste aktuarie

och två aktuarier, varvid dock var att märka, att den ena byråchefen motsvarades

av byråchefen för statistiska ärenden i justitiedepartementet, vilken skulle

indragas under år 1914. I överensstämmelse med departementschefens ovan omförmälda

uttalande föreslogs de båda byråchefsbefattningarnas uppförande pa ordinarie

stat, varemot övriga befattningar borde beviljas på extra stat. Dä någon ny

lönereglering för ämbetsverket icke ifrågasattes, borde avlöningen för de nya byråcheferna

å staten upptagas med samma belopp som i övriga oreglerade verk.

På grund härav föreslogs en höjning av ordinarie anslaget till avlöningsmedel

med 12,800 kronor eller till 41,200 kronor samt, för vikariatsersättning under

byråchefernas semester, av ordinarie anslaget till arvoden åt tillfälliga biträden,

samt till vikariatsersättningar med 500 kronor till 20,500 kronor. Beträffande staten

i övrigt föreslogs en höjning av det å denna uppförda reservationsanslaget till bibliotekets

underhåll med 500 kronor till 2,000 krono)'' samt indragning av övriga tre

ordinarie reservationsanslag, till officiella statistiska trycket, till utarbetande av en

avlönings- och pensionsstatistik samt till en statistisk tidskrift, såsom för framtiden

obehövliga. Sistnämnda anslag, till belopp av 1,400 kronor, skulle likväl för år

1913 kvarstå på extra stat.

Förutom anslaget till en statistisk tidskrift föreslogs å extra stat till arvoden

åt en extra ordinarie förste aktuarie och tre extra ordinarie aktuarier ett anslag å

17,800 kronor, till provisorisk lönereglering ett förslagsanslag å 11,583 kronor samt

till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska centralbyrån

samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat anvisade medel ett

anslag å 29,200 kronor. Anslaget till extra ordinarie tjänstemän beräknades efter ett

avlöningsbelopp av 5,600 kronor för förste aktuarien och 3,900 kronor för aktuarie.

Anslaget till provisorisk lönereglering visade i jämförelse med år 1912 en

ökning av 3,913 kronor, beroende dels på tillkomsten av de två nya byråchefsbefattningarna,

dels därpå, att enligt departementschefens förslag överdirektörens avlöningstillägg

skulle utgå efter en beräknad avlöning av 10,000 i stället för

9,000 kronor. Sistnämnda höjning motiverades av departementschefen därmed, att

i samtliga överdirektörsverk, i vilka byråchefsbefattningar vore inrättade, chefens

avlöning vore bestämd till 10,000 kronor och att, då nu byråchefsbefattningar föresloges

för statistiska centralbyrån, konsekvensen syntes fordra, att chefens avlöning

höjdes till motsvarighet med vad den utgjorde i andra likställda verk. Departementschefen

ansåge sig äga så mycket större skäl för en sådan hemställan, som den av

honom föreslagna nya organisationen av statistiska centralbyrån uppenbarligen måste

komma att ställa väsentligt större krav på chefen än dittills och betydligt öka hans

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

arbetsbörda, särskilt som han förutom sina allmänna åligganden som chef skulle få

att bestrida göromålen såsom närmaste ledare för en bland ämbetsverkets byråer.

Vad slutligen beträffar anslaget till förstärkning av ordinarie anslaget till

arvoden åt tillfälliga biträden, så skulle detta i jämförelse med år 1912 komma att

ökas med dels 7,200 kronor till arvoden åt de sex nya biträden, om vilka ovan

talats, dels ock 475 kronor till vikariatsersättningar under semester för på extra

stat föreslagna en förste aktuarie och två aktuarier, tillhopa i avrundat tal 7,700 kronor.

Kungl. Maj:ts i överensstämmelse med departementschefens förslag gjorda

framställning till riksdagen vann riksdagens bifall med undantag för två punkter.

Enligt vad riksdagen i sin skrivelse nr 7 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel anförde, hade riksdagen — med avseende å omorganisationens

provisoriska natur och då det, med hänsyn till departementalkommitterades

blivande förslag, syntes av vikt att icke företaga sådana dispositioner,

att man därigenom föregrepe vad av denna kommitté kunde i ämnet bliva föreslaget

— icke kunnat bifalla förslaget att uppföra två byråchefer å ordinarie stat.

Den ena av dessa byråchefer, vilken, enligt vad riksdagen inhämtat, vore avsedd

för den jordbruksstatistiska byrån, syntes lämpligen kunna ersättas av den förste

aktuarie, som enligt förslaget skulle vara anställd vid samma byrå. För att den

erforderliga personalen vid den statistik, som skulle hänföras till denna byrå, icke

skulle komma att minskas till antalet, borde emellertid i så fall, utöver vad Kungl.

Maj:t föreslagit, där anställas ytterligare en extra ordinarie aktuarie. En motsvarande

anordning syntes däremot icke vara tillrådlig i fråga om den finansstatistiska

byrån, för vilken den andra byråchefen vore avsedd. På ledaren av finansstatistiken

och statistiken över kommunernas finanser syntes nämligen böra ställas särskilt

stora krav. Riksdagen hade därför ansett sig böra godkänna Kungl. Maj:ts

förslag i denna del. Enligt riksdagens beslut skulle alltså, i jämförelse med Kungl.

Maj:ts förslag, antalet tjänstemän minskas med en byråchef men ökas med en extra

ordinarie aktuarie.

Den andra punkten, vari riksdagen avvek från Kungl. Maj:ts förslag, gällde

den ifrågasatta höjningen av det provisoriska avlöningstillägget till överdirektören,

vilket förslag icke vann riksdagens bifall, då, såsom riksdagen yttrar, överdirektören

så nyligen som samma år genom provisorisk lönereglering beviljats avsevärt förbättrade

lönevillkor och ämbetsverket, genom riksdagens beslut i fråga om den föreslagna

omorganisationen, i allt fall icke komme att givas sådan omfattning, som

bland annat av Kungl. Maj:t ansetts motivera en dylik förhöjning.

På grund av dessa riksdagens beslut minskades de av Kung!. Maj:t föreslagna

beloppen för anslagen till avlöningsmedel, till arvoden åt tillfälliga biträden in. in.

samt till provisorisk lönereglering till respektive 34,800, 20,250 och 9,133 kronor,

varemot anslagen till extra ordinarie förste aktuarie och extra ordinarie aktuarier

samt till förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga biträden in. in. anslagna medel

höjdes till respektive 21,200 och 29,300 kronor.

1 överensstämmelse med departementschefens ovan anförda yttrande till statsrådsprotokollet

den 13 januari 1912 föreslogs i proposition till 19in års riksdag,

att rättsstatistiken skulle från 1914 års början överflyttas till statistiska centralbyrån.

Härför föreslogs, i huvudsaklig överensstämmelse med en hemställan från

statistiska centralbyrån, dels uppförande å ordinarie stat av avlöning för ytterligare

1913 års

riksdag.

s. 16 Kontrollera mot PDF

1914 års

senare

riksdag.

16 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

eu för rättsstatistiken avsedd förste aktuarie, dels beviljande på extra stat av medel

till avlönande av eu amanuens och sex kvinnliga biträden, varav ett med avlöning

av 1,600 kronor, avsett för ett s. k. kreditregister, varom särskild proposition

skulle föreläggas riksdagen. Likaledes i enlighet med centralbyråns hemställan

föreslogs beviljande på extra stat av medel för avlönande av ytterligare sex kvinnliga

biträden, avsedda för jordbruksstatistiken. Därjämte föreslogs, att förste vaktmästaren

i ämbetsverket skulle erhålla ett provisoriskt ålderstillägg å 100 kronor.

Kungl. Majrts ifrågavarande förslag bifölls av riksdagen med de ändringar,

att, sedan departementschefen i skrivelse den 3 maj 1913 meddelat statsutskottet,

att proposition om kreditregistret icke komme att föreläggas riksdagen, det för

biträde vid ifrågavarande register avsedda arvodet icke beviljades, samt att ett för

beredande av provisoriskt ålderstillägg åt förste vaktmästaren i ämbetsverket

redan för löpande året avsett belopp av 100 kronor ej heller beviljades. På grund

av dessa riksdagens beslut höjdes för år 1914 ordinarie anslaget till avlöningsmedel

med 4,500 kronor till 39,300 kronor och till arvoden åt tillfälliga biträden

samt till vikariatsersättningar med 190 kronor till 20.440 kronor, varjämte på extra

stat beviljades anslag, förutom till extra ordinarie förste aktuarie och extra ordinarie

aktuarier liksom för år 1913, till provisorisk lönereglering med 10,370 kronor eller

1,237 kronor mera än för år 1913 samt till förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga

biträden m. m. anslagna medel med 45,000 kronor, 15,700 kronor utöver

motsvarande anslag för år 1913.

Vid 1914 års senare riksdag beslöts därefter eu synnerligen betydande ändring

i statistiska centralbyråns stat, i det att på densamma uppfördes avlöning till 27

kvinnliga biträden.

I underdånig skrivelse den 29 september 1913 hade statistiska centralbyrån

bland annat hemställt om dels uppförande på ordinarie stat av 27 kvinnliga biträden,

varav 13 av högre och 14 av lägre avlöningsgrad, dels med anledning av förstnämnda

hemställan erforderliga ändringar i anslagsbeloppen.

Över denna framställning avgav statskontoret den 23 oktober 1913 infordrat

utlåtande. Statskontoret ansåge visserligen av den av statistiska centralbyrån förebragta

utredningen till fullo framgå behovet av det föreslagna uppförandet av 27

kvinnliga biträdesbefattningar på ordinarie stat. Med fäst avseende emellertid på den

under senare tiden tillämpade praxis att under pågående löneregleringar och omorganisationer

nya befattningar icke uppfördes å ordinarie stat ansåg sig statskontoret

dock icke kunna förorda, att ifrågavarande biträdesbefattningar uppfördes

å sådan stat förr än i samband med reglering av ämbetsverket i dess helhet.

Statskontoret föreslog i stället, att ifrågavarande befattningar skulle med av centralbyrån

föreslagna avlöningsbelopp uppföras på extra stat.

Sedan med anledning av detta statskontorets yttrande chefen för statistiska

centralbyrån till finansdepartementet inkommit med en promemoria, blev ärendet

remitterat till löneregleringskommitten, som den 2 mars 1914 avgav utlåtande i

Ifågan. 1 detta utlåtande anförde kommittén bland annat följande.

På grund av det nära sambandet mellan, å ena sidan, statistiska centralbyråns

organisation å ny stat och, å andra sidan, den av de s. k. departementalkommitterade

ifrågasatta omorganisation av den centrala förvaltningen överhuvud

samt den av statistiska kommittén föreslagna förändrade anordningen av rikets

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kung/,. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

officiella statistik, hade frågan om lönereglering för statistiska centralbyrån ditintills

måst undanskjutas, men utan att det ännu torde med någon som helst visshet kunna

sägas, när denna fråga kunde komma till vidare behandling och avgörande. Att

detta förhållande varit och fortfarande vore i flera avseenden ogynnsamt för statistiska

centralbyrån syntes ej kunna förnekas. Genom provisoriska löneregleringar

och genom andra anslag på extra stat hade man visserligen sökt mildra olägenheten

av uppskovet med den avsedda löneregleringen; ju längre emellertid det

måste anstå med denna reglering, dess mera framträdde olägenheterna för ämbetsverket

av uppskovet.

I synnerlig grad hade olägenheterna visat sig i vad den kvinnliga tjänstepersonalen

anginge. Efter en redogörelse för dessa olägenheter fortsätter kommittén:

Med hänsyn till de angivna förhållandena kunde det icke bestridas, att såväl ur

synpunkten av rättvisa och billighet som ock för arbetets behöriga gång inom

statistiska centralbyrån det måste anses vara särdeles önskligt, att vid detta ämbetsverk

måtte kunna så snart som möjligt inrättas ett antal ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar.

Statskontoret hade under åberopande av den under senare tiden tilllämpade

praxis att under pågående löneregleringar och omorganisation nya ordinarie

befattningar icke inrättas, förklarat sig icke kunna förorda, att ifrågavarande befattningar

i statistiska centralbyrån uppfördes å ordinarie stat förr än i samband

med reglering av ämbetsverket i dess helhet. Kommittén ville ingalunda förneka,

att en dylik praxis i allmänhet blivit tillämpad; men exempel i motsatt riktningkunde

dock anföras. Den av statskontoret åberopade praxis hade givetvis haft sin

grund däri, att man icke velat genom inrättande av nya ordinarie befattningar

föregripa eller försvåra en förestående omorganisation och nyreglering av vederbörande

ämbetsverk. Att så icke under några förhållanden borde ske funne kommittén

vara alldeles i sin ordning. De befarade olägenheterna i sådant hänseende

syntes dock kunna även på annat sätt undvikas, om nämligen det tillsåges, att de

nya tjänsterna icke bleve till antalet flera än som under alla omständigheter kunde

anses erforderligt för arbetena i fråga och att sådana avlöningsvillkor föreskreves,

att befattningshavarna bleve underkastade en långt gående skyldighet att. i händelse

av behov i följd av omreglering eller andra omständigheter, låta sig förflyttas till

annat ämbetsverk med motsvarande eller likartade arbetsuppgifter ävensom att

eljest utföra de förändrade göromål, som kunde bliva vederbörande befattningshavare

ålagda. Därest de nu angivna försiktighetsmåtten iakttöges, hade kommittén

ansett hinder icke böra möta mot att a statistiska centralbyråns stat uppfördes ett

antal ordinarie kvinnliga biträdesbefattningar.

Då det av centralbyrån föreslagna antalet av 27 biträden under alla omständigheter

kunde beräknas hava stadigvarande sysselsättning inom de till centralbyrån

förlagda grenarna av den officiella statistiken, hade kommittén ansett detta

antal kvinnliga biträdesbefattningar böra kunna, utan att föregripa en kommande

omorganisation av den officiella statistiken, uppföras på statistiska centralbyråns

ordinarie stat.

Av detta antal hade statistiska centralbyrån föreslagit, att 13 borde vara av

den högre och 14 av den lägre lönegraden. Kommittén anförde härom, att enligt

avsedda regler skulle biträde med arbetsuppgifter av mera kvalificerad art hänföras

till den högre graden och övriga biträden till den lägre. Vad statistiska centralbyrån

beträffade, syntes åtminstone för det dåvarande en fullt genomförd skillnad

Bihang till riksdagens protokoll 1918. / samt. 978 haft. (Nr 419.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

1916 års

riksdag.

18 Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr ålit.

icke kunna göras i avseende å biträdenas arbetsuppgifter. På grund av arbetets

beskaffenhet därstädes måste nämligen flertalet av ifrågavarande biträden under

vissa tider av året syssla med kvalificerat arbete och under andra tider jämväl

med okvalificerat eller mindre kvalificerat arbete. Vid sådant förhållande finge man

skilja mellan, ä ena sidan, de biträden, vilka utförde ett i mera betydande mån

kvalificerat arbete eller kvalificerat arbete i större omfattning, och, å andra sidan,

övriga biträden. De förra skulle då hänföras till den högre graden av kvinnliga biträden

och de senare till biträden i normalgrad. Kommittén hade för att söka bilda

sig en uppfattning om, vilka av biträdena som borde hänföras till den ena eller

andra graden, besökt statistiska centralbyrån och där tagit kännedom om det arbete,

som utfördes av biträdena i fråga. Kommittén hade därvid funnit, att det antal

av 13 biträden, som centralbyrån ansett böra uppföras i högre grad, icke vore

större än vad som kunde anses skäligt.

Kommittén föreslog alltså, att å staten för statistiska centralbyrån måtte

från och med år 1915 uppföras 13 kvinnliga biträdesbefattningar i den högre (numera

andra) graden och 14 i den lägre (numera första) graden, med avlöning motsvarande

vad som fastställts för de nyreglerade verken. Kommittén föreslog därjämte

avlöningsvillkor för de nya befattningarna.

I huvudsaklig anslutning till vad statistiska centralbyrån i sin ovanberörda

underdåniga skrivelse den 29 september 1913 hemställt, föreslog kommittén vidare

beträffande de särskilda anslagsbeloppen, att ordinarie anslaget till avlöningsmedel

måtte höjas med 37,600 kronor till 76,900 kronor, att, för beredande av medel till

vikariatsersättning under biträdenas semester, ordinarie reservationsanslaget till arvoden

åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar måtte höjas med 2,350 kronor

till 22,790 kronor samt att till förstärkning av detta anslag måtte på extra stat

för år 1915 beviljas ett anslag av 9,900 kronor eller 35,100 kronor mindre än motsvarande

anslag för år 1914. I nämnda belopp 9,900 kronor ingick avlöning för

6 extra biträden med av centralbyrån beräknat belopp 7,200 kronor eller i medeltal

1,200 kronor för varje. I fråga härom framhöll kommittén angelägenheten av

att vid bestämmande av de fasta arvodena till extra biträden sådant arvode i varje

fall sattes till lägre belopp än begynnelseavlöningen till ordinarie biträde.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 14 maj 1914 anslöt sig departementschefen

i alla delar till vad löneregleringskommittén föreslagit, och avläts i

överensstämmelse härmed proposition till riksdagen. Kungl. Majrts ifrågavarande

framställningar blevo av riksdagen bifallna.

I underdånig skrivelse den 7 december 1915 hemställde statistiska centralbyrån

om höjning av det till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till

arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar utgående anslaget på extra

stat, vilket av 1915 års riksdag beviljats med samma belopp som för löpande året

eller 9,900 kronor. Enligt statistiska centralbyråns nyssberörda skrivelse hade det

redan under år 1914 varit för centralbyrån tydligt, att den för jordbruks- och

fiskeristatistiken beräknade biträdespersonalen, eller 8 biträden, icke komme att vara

tillräcklig — rörande rättsstatistiken, för vilken 5 biträden voro avsedda, saknades

då ännu erfarenhet. Med hänsyn till de kritiska förhallanden, som rådde hösten

1914, ansåg sig emellertid statistiska centralbyrån vara nödsakad att till ett kommande

år uppskjuta att göra framställning om ökade anslag till biträden. Då lik
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. M«j:t$ nåd. proposition Nr 419.

väl enligt centralbyråns mening ett försenande av jordbruksstatistikens bearbetning

måste ovillkorligen undvikas, icke minst med hänsyn till den särskilda betydelse

denna statistik erhållit under då rådande förhållanden, nödgades centralbyrån, för

beredande av erforderliga arbetskrafter åt jordbruksstatistiken, i betydlig mån

minska den för centralbyråns övriga arbeten avsedda personalen. Följden härav

hade naturligtvis blivit, att nämnda arbeten på ett beklagligt sätt försenats, så att

en betydlig arbetsbalans uppstått, vilken beträffande befolkningsstatistiken uppginge

till omkring ett helt års arbete. Under normala förhållanden hade det givetvis

varit centralbyråns plikt att nu göra underdånig framställning om beredande av

medel för bortarbetande av den sålunda uppkomna arbetsbalansen, men med hänsyn

till förhandenvarande finansiella förhållanden finge härmed anstå till ett kommande

år.

Däremot syntes oavvisligen nödvändigt, att centralbyråns arbetskrafter förstärktes

i den utsträckning, att den arbetsbalans, som komme att förefinnas vid

ingången av år 1917, icke än ytterligare ökades. Det minsta antal biträden, som

härvid erfordrades, vore tre för jordbruks- och fiskeristatistiken samt två för rättsstatistiken.

För finansstatistiken syntes åtminstone för det dåvarande ingen personalökning

behövlig, men däremot erfordrades ett biträde vid redigerandet av

statistisk årsbok samt för fullgörande av vissa centralbyrån på grund av nya

äktenskapslagstiftningen åliggande aviseringsskyldigheter till pastorsämbeten och

domstolar. Det ytterligare antal kvinnliga biträden, varför enligt centralbyråns

åsikt anslag erfordrades för år 1917, utgjorde alltså sex.

Såväl dessa som de sex extra biträden, för vilkas avlönande medel funnes

tillgängliga å 1916 års stat, komme med all säkerhet att bliva för framtiden behövliga,

och borde de samtliga till följd härav rätteligen uppföras på ordinarie stat.

varvid i överensstämmelse med den proportion, som år 1914 följdes vid uppförande

av kvinnliga biträden på ordinarie stat i statistiska centralbyrån, hälften eller sex

borde bliva av andra och hälften av första lönegraden. Med hänsyn dels till de

finansiella förhållandena, dels, och framför allt, till den omständigheten, att riksdagen

1915 begärt utredning om eu inskränkning i den officiella statistiken, ansåge statistiska

centralbyrån sig icke kunna ifrågasätta något sådant. Visserligen ansåge

centralbyrån som otvivelaktigt, att den av riksdagen begärda utredningen komme

att visa, det en inskränkning icke kan ske beträffande centralbyråns statistik, men

intill dess utredningen i fråga verkställts, ansågs det vara lämpligast, att inga nya

ordinarie befattningar inrättades i de .statistiska ämbetsverken. Skulle emellertid

Kungl. Maj:t finna dessa omständigheter icke vara till hinders för inrättande i

annat ämbetsverk av nya ordinarie statistiska tjänster, syntes även förenämnda

tolv biträdesbefattningar böra uppföras på ordinarie stat.

Under förutsättning att detta icke bleve fallet, erfordrades medel på extra

stat för avlönande av ifrågavarande biträden, varvid av sparsamhetshänsyn avlöningen

borde beräknas till samma belopp som för biträde i första lönegraden med

avdrag av 50 kronor, motsvarande pensionsavgift. För det biträde, som skulle anställas

för statistisk årsbok m. in., borde dock avlöningen beräknas såsom för biträde

i andra lönegraden, med nyssnämnt avdrag.

Till statsrådsprotokollet den 14 januari 1916 yttrade departementschefen, att

det kunde ifrågasättas, om det under dåvarande förhållanden vore oundgängligen

nödvändigt att utöka personalen med så stort antal nya biträden, som ämbetsverket

s. 20 Kontrollera mot PDF

JM? ars

riksdag.

A iders tillägg

t ill vise a befattningshavare.

20 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

föreslagit. Även hänsynen till den av riksdagen begärda, av centralbyrån jämväl

omförmälda utredningen om inskränkning i den officiella statistiken krävde, att,

innan samma utredning slutförts, allenast minsta möjliga utvidgning av den mera fast

anställda personalen företoges. På grund härav föreslog departementschefen, att det

av centralbyrån ifrågasatta antalet reducerades med två biträden av första lönegraden,

vadan medel skulle behöva begäras för ett biträde med kvalificerad arbetsuppgift

och tre andra biträden. Härför beräknades erfordras 5,000 kronor, vadan

det extra anslaget till förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga biträden in. in.

anslagna medel borde höjas från 9,900 kronor till 14,900 kronor. Till vinnande av

större överskådlighet över statistiska centralbyråns anslagsbehov borde det för

extra biträden erforderliga beloppet, 11,900 kronor, i beslutet särskilt angivas.

I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Kungl. Maj:t riksdagen

att till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska

centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å- ordinarie stat anvisade

anslag å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 14,900 kronor, därav till extra

kvinnliga biträden 11,900 kronor. Denna framställning blev av riksdagen bifallen.

I underdånig skrivelse den 7 december 1916 erinrade centralbyrån om sin

nyss anförda framställning samt Kungl. Maj:ts och riksdagens i anledning av densamma

fattade beslut samt yttrade vidare, att den ytterligare erfarenhet, som i

statistiska centralbyrån vunnits sedan förenämnda framställning gjordes, ådagalagt,

att den då begärda förstärkningen i arbetskrafterna vore den minsta möjliga, om

icke allt framgent år efter år ar betsbalansen i statistiska centralbyrån skulle ökas,

vid vilket förhållande centralbyrån nödgades upprepa sin förra hemställan och alltså

nu göra framställning om beviljande av medel för avlönande av ytterligare två extra

kvinnliga biträden.

Denna centralbyråns hemställan blev av departementschefen förordad, och

hemställde Kungl. Maj:t i enlighet härmed till riksdagen om höjande av det meromnämnda

förstärkningsarislaget med 2,300 kronor eller till 17,200 kronor, därav

till extra kvinnliga biträden 14,200 krono]''. Kung]. Maj:ts ifrågavarande framställning

blev av riksdagen bifallen.

Såsom förut omnämnts, har alltsedan år 1906 varit på extra stat uppförd

avlöning för ursprungligen en aktuarie men från och med år 1913 en förste aktuarie

och fyra aktuarier. Frågan om ålderstillägg till dessa tjänstemän eller om rätt för

dem att efter befordran till ordinarie tjänst räkna sig tillgodo föregående anställning

såsom extra ordinarie aktuarie har vid ett par tillfällen varit föremål för Kungl.

Maj:ts och riksdagens prövning.

Första gången frågan härom kom upp var år 1909, då statistiska centralbyrån

i underdånig skrivelse den 30 september hemställde, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att på extra stat för år 1911 bevilja ett personligt ålderstillägg

av 500 kronor åt dåvarande innehavaren av den extra ordinarie aktuariebefattningen

E. H. N. Arosenius, vilken den 1 januari 1911 komme att hava bestritt samma

befattning under fem år. Denna framställning blev emellertid av statskontoret i

avgivet utlåtande avstyrkt och föranledde ingen Kungl. Maj:ts åtgärd.

I nyssnämnda utlåtande hade emellertid statskontoret yttrat, att, om Arosenius

befordrades till ordinarie tjänst, han rättvisligen borde, på sätt i flera liknande

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj tis nåd. proposition Nr 419.

fall förut ägt .ruin, få rätt att för ålderstillägg å sin ordinarie befattning tillgodoräkna

sig den tid han uppehållit ifrågavarande aktuariebefattning å extra stat.

Detta fall inträffade redan följande år, då Arosenius den 18 juni utnämndes till

ordinarie aktuarie i ämbetsverket. Under åberopande av statskontorets nyss anförda

yttrande hemställde därpå statistiska centralbyrån, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen, att Arosenius förklarades berättigad att från ingången av år 1911 åtnjuta

ett ålderstillägg av 500 kronor. Med bifall till Kungl. Maj:ts på grund av centralbyråns

framställning till riksdagen avlåtna proposition medgav riksdagen 1911, att

Arosenius finge för åtnjutande av ålderstillägg till sin dåvarande lön räkna sig

tillgodo den tid från och med den 1 januari 1906, varunder han med gott vitsord

uppehållit å extra stat uppförd aktuarietjänst hos ämbetsverket.

Motsvarande medgivande har sedermera lämnats av 1916 års riksdag i fråga

om aktuarien J. A. Carlson och av 1917 års riksdag i fråga om förste aktuarien E. J.

Höijer och aktuarien K. J. H. Wittrock. Sistnämnda års riksdag har därjämte på

Kungl. Maj:ts framställning beviljat ett personligt ålderstillägg på extra stat av 500

kronor till extra ordinarie aktuarien G. O. Grönlund. Härvid har sålunda frångåtts

den i fråga om Arosenius år 1909 av Kungl. Maj:t intagna ståndpunkten.

Jag övergår nu till att, likaledes i huvudsaklig anslutning till

löneregleringskommitténs utredning i ärendet, närmare redogöra för

statistiska centralbyråns nuvarande uppgifter, organisation och avlöningsförhållanden.

Gällande instruktion för statistiska centralbyrån är utfärdad den 7 november

1879. Sedan däri gjorts åtskilliga ändringar och tillägg genom kungl. kungörelserna

den 28 maj 1886, den 22 november 1912, den 19 september 1913 och den 17 november

1914 innehåller instruktionen i huvudsak följande bestämmelser.

Statistiska centralbyrån har att bearbeta och offentliggöra de grenar av den

officiella statistiken, som icke tillhöra annat ämbetsverks handläggning, och däribland

särskilt befolkningsstatistik, statistik över fast egendom, jordbruksstatistik,

fiskeristatistik, statistik över vägar och skjutsanstalter, allmän sparbanksstatistik,

rättsstatistik, valstatistik samt statistik över statens och kommunernas finanser;

hörande centralbyrån granska prim är uppgifterna samt, så vitt ske kan, bereda av

granskningen föranledda nödiga rättelser, så att grundläggningen för byråns redogörelser

må bliva tillförlitlig.

Därjämte åligger centralbyrån: att utgiva eu statistisk årsbok; att för varje

femårsperiod utarbeta och offentliggöra en översikt över rikets utveckling under

perioden; att på lämpligt sätt sprida kunskap om den officiella statistikens resultat;

att utföra de särskilda statistiska undersökningar, som av Kungl. Maj:t anbefallas;

att föra anteckning över skeende förändringar i rikets administrativa, judiciella och

ecklesiastika indelningar; att med uppmärksamhet följa kyrkobokföringens tillstånd

i riket samt till Kungl. Maj:t avgiva de förslag till kyrkobokföringens förbättrande,

som må kunna påkallas; att i övrigt beträffande kyrkobokföringen fullgöra de särskilda

åligganden, som enligt gällande författningar äro eller varda åt centralbyrån

uppdragna; att i ett ordnat arkiv förvara såväl de till centralbyrån inkomna kyrkoboksutdrag

som ock de statistiska uppgifter av annat slag, vilkas innehåll ej genom

de tryckta redogörelserna kan anses hava blivit tillräckligt bekantgjort; att i mån

av därtill anvisade tillgångar underhålla ett statistiskt, topografiskt och statseko
-

Statistiska

centralbyråns

nuvarande

uppgifter,

organisation

ochaviönings
förhällandtn
Instruktion.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 419.

nomiskt bibliotek; att lämna dem, som det önska, tillfälle att pa stället ur centralbyråns

arkiv och bibliotek hämta upplysningar och, så vitt möjligt, med nödiga

hänvisningar dem tillhandagå; samt att, genom föreskriven utdelning av de statistiska

redogörelserna och desammas tillhandahållande i utbyte emot främmande

länders enahanda redogörelser, främja spridandet av kunskap om Sverige, för vilket

ändamål centralbyrån jämväl bör, där så lämpligen kan ske. meddela de upplysningar,

som från utlandet äskas.

Statistiska centralbyråns ordinarie ämbets- och tjänstemän äro en överdirektör

och chef, en tjänsteman av tredje lönegraden, benämnd byråchef, fyra tjänstemän

av andra lönegraden, benämnda förste aktuarier, och två tjänstemän av första

lönegraden, benämnda aktuarier. Dessutom äro hos ämbetsverket anställda kvinnliga

biträden samt vaktmästare, varjämte amanuenser och tillfälliga biträden antagas

i mån av behov.

Byråchefen och tre förste aktuarier tjänstgöra såsom avdelningschefer, byråchefen

för en finansstatistisk byrå samt av förste aktuarierna eu för en befolkningsstatistisk,

en för en jordbruksstatistisk och en för en rättsstatistisk avdelning. Den

fjärde av förste aktuarierna tjänstgör å den finansstatistiska byrån. Ärendenas fördelning

mellan avdelningarna bestämmes i arbetsordningen.

Av aktuarierna tjänstgör en såsom bibliotekarie och en såsom registrator och

räkenskapsförare.

Överdirektören är ansvarig för göromålens behöriga gång samt äger ensam

beslutanderätt, dock i vissa ärenden efter rådplägning med vederbörande avdelningschef.

Honom åligger bland annat: att leda arbetena samt vaka över deras verkställande;

att, så vitt hans tid medgiver, själv taga del i utarbetandet av statistiska

redogörelser; samt att fastställa arbetsordning och emellan tjänstemännen fördela

arbetet.

Avdelningschef har till åliggande: att ansvara för och utöva närmaste tillsyn

däröver, att det statistiska arbete, som enligt stadgad fördelning tillkommer honom

och de åt honom anvisade tjänstemän och biträden, med noggrannhet och skyndsamhet

utföres; att, för sin avdelning, utarbeta de förslag och utlåtanden, som anbefallas,

samt för överdirektören föredraga frågor, vilka till handläggning förekomma;

att, likaledes för sin avdelning, hava närmaste inseendet över ordentligt insändande

av föreskrivna uppgifter, dessas granskning, sammandrags upprättande och kontrollerande

samt för sådant ändamål genom skriftväxling med vederbörande inhämta

eller låta inhämta de upplysningar, som kunna finnas erforderliga; samt att själv

utarbeta och i förekommande fall låta trycka eller utöva uppsikt över utarbetandet

och tryckningen av de statistiska berättelser och redogörelser, som åligga avdelningen.

Därjämte åligger det byråchefen att, efter till överdirektören av vederbörande

departements- eller expeditionschef framställd begäran, lämna finansdepartementet

det biträde i dess arbete, som må erfordras.

Den aktuarie, som har sig anförtrodd vården av biblioteket, åligger i avseende

därå: att för överdirektören anmäla frågor rörande biblioteket, dess underhåll

och förkovran och ombesörja det internationella utbytet samt granska och bestyrka

räkningar över dit hänförliga utgifter; att upprätta och vidmakthålla föreskrivna

kataloger över biblioteket samt journal över fördelningen av det statistiska trycket

inom- och utomlands; samt att tillhandahålla biblioteket för dem, som därav vilja

betjäna sig, och över den utlåning därifrån, som lämpligen kan ske, föra journal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 419. 28

i avseende på biblioteket, som huvudsakligen är avsett att pä stället begagnas,

gäller beträffande förvar, katalogisering, utlåning och det låntagnas återställande

i tillämpliga delar vad därom är stadgat i gällande reglemente för kungl. biblioteket.

Den aktuarie, som bestrider registratorsgöromålen, åligger: att emottaga de

till centralbyrån ankommande skrivelser samt avlämnade eller insända handlingar;

att över inkommande mål och ärenden samt utgående expeditioner hålla anteckningsböcker

efter föreskrivna formulär och till dessa böcker upprätta register, i den

mån icke anteckning och registrering av överdirektören prövas kunna verkställas

uteslutande på avdelningarna; att för varje dag, efter verkställd anteckning, avlämna

inkomna skrivelser och handlingar till överdirektören eller dem enligt hans föreskrift

mellan vederbörande fördela; att för överdirektören anmäla frågor rörande centralbyråns

penningeförvaltning. upprätta förslag till rekvisitioner av erforderliga avlöningsoch

andra medel, sådana medel uppbära, till vederbörande utbetala och i laga ordning

redovisa samt granska och bestyrka räkningar, som icke avse biblioteket

och det internationella utbytet; att vårda och hålla närmaste tillsyn över ämbetsverkets

arkiv samt med upplysningar därur tillhandagå dem, som sådana önska;

att ombesörja anskaffande och fördelning av formulärblanketter för de till centralbyråns

verksamhet hörande statistiska primäruppgifternas inhämtande; att, därest

ej annorlunda av överdirektören föreskrives, meddela och bestyrka avskrifter och

utdrag av centralbyråns handlingar; att meddela i förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering föreskrivna uppgifter till ledning vid taxeringen;

samt att hava närmaste inseendet över ämbetsverkets rum och lägenheter

med tillhörande inventarier och i allmänhet ombesörja centralbyråns ekonomiska

angelägenheter.

Beträffande vården av arkivet och utlåning av handlingar därifrån gäller i

tillämpliga delar vad därom är föreskrivet i gällande instruktion för riksarkivet.

I övrigt hava statistiska centralbyråns samtliga tjänstemän att, då sådant

för göromålens gång erfordras, enligt överdirektörens föreskrift utan avseende ä

stadgad arbetsfördelning lämna det biträde vid varje inom centralbyrån förekommande

arbete, som av omständigheterna påkallas.

Överdirektören och, efter förslag av honom, byråchefen utnämnas av Kungl.

Maj:t, så ock, efter förut kungjord trettio dagars ansökningstid, förste aktuarier

och aktuarier; ägande överdirektören att i underdånighet föreslå den, han till tjänsten

anser bäst ägnad.

Ordinarie biträden tillsättas av överdirektören efter förut kungjord trettio

dagars ansökningstid. Amanuenser, tillfälliga biträden och vaktmästare antagas av

överdirektören.

För erhållande av ordinarie tjänstemannabefattning i statistiska centralbyrån

fordras i allmänhet att hava avlagt examen för akademisk grad med vitsordad

skicklighet företrädesvis i matematik, levande språk, statskunskap eller historia,

dock med det undantag härifrån, som kan betingas av redan ådagalagd framstående

fallenhet för och skicklighet i statistiskt arbetes utförande. Därjämte fordras

för erhållande av förste aktuariebefattningen å den rättsstatistiska avdelningen att

hava avlagt juris kandidatexamen eller examen till rättegångsverken.

Statistiska centralbyråns ordinarie ämbets- och tjänstemän samt ordinarie

biträden äga årligen, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske,

åtnjuta semester, överdirektören, byråchefen och förste aktuarierna under en och eu

opaginerad Kontrollera mot PDF

Särskilda

arbetsuppgifter

av varaktig

beskaffenhet.

24 Kungl. Maj:t$ nåd. proposition Nr 419.

halv månad samt aktuarierna och biträdena under en månad, allt enligt av överdirektören

bestämd fördelning.

Annan tjänstledighet må av överdirektören beviljas byråchefen och förste

aktuarierna på högst fjorton dagar, aktuarierna på högst en och en halv månad

samt ordinarie biträdena på högst sex månader. Om längre tjänstledighet för dem

ifrågasättes, skall därom hos Kungl. Maj:t göras ansökning, åtföljd av överdirektörens

yttrande.

Inträffar för överdirektören behov av tjänstledighet för längre tid än fjorton

dagar, skall därom göras underdånig anmälan hos Kung!. Maj:t.

Om amanuensers, tillfälliga biträdens och vaktmästares ledighet samt göromålens

bestridande under tiden äger överdirektören förordna.

Då överdirektören åtnjuter semester eller under tid, som ej överstiger fjorton

dagar, är hindrad att sitt ämbete förrätta, företrädes han, där ej Kungl. Maj:t annorlunda

förordnar, av byråchefen eller, vid förfall för honom, den i tjänsten äldste

bland de i tjänstgöring varande övriga avdelningscheferna; ägande denne därvid fatta

beslut i alla ärenden, med undantag av dem, vilka angå tillsättande av ordinarie

befattningar i centralbyrån, tjänstefel och förändring av förut fastställda grunder

för verksamheten.

Erfordras vikarie till bestridande av ordinarie tjänstemannabefattning, äger

överdirektören att därtill förordna lämplig person på högst en och en halv månad.

År fråga om förordnande under längre tid, skall överdirektören därom hos Kungl Maj:t

göra underdånig hemställan.

Vikarie till bestridande av biträdesbefattning för ordnas av överdirektören.

Utöver de arbetsuppgifter, som enligt instruktionen tillkomma statistiska

centralbyrån och däri äro särskilt angivna, hava under de senaste åren enligt särskilda

av Kungl. Maj:t fattade beslut flera nya grenar tillförts ämbetsverkets ordinarie

åligganden.

Sålunda har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 5 december 1913 uppdragit

åt statistiska centralbyrån att i samråd med lantbruksstyrelsen för varje år frän

och med 1913 utarbeta och offentliggöra statistik över samtliga mejerier i riket.

Genom kungl. brev den 20 oktober 1914 bemyndigades centralbyrån att tillsvidare

från häradsskrivarna i riket årligen infordra uppgifter rörande bevillningstaxeringarna

inom de särskilda landskommunerna, att användas för vissa i statistisk

årsbok för Sverige inflytande uppgifter om skattetaxeringarna.

Vidare har centralbyrån genom kungl. brev den 28 januari 1916 anbefallts

att årligen upprätta och sist inom utgången av november månad i tryck offentliggöra

statistik över inkomsten av stämpelavgifterna för handlingar, vilka för vinnande

av lagfart eller inteckning vid domstol företes, ävensom bouppteckningar,

äktenskapsförord, morgongåvobrev och avhandlingar om lösöreköp. För bestridande

av kostnaderna för utarbetandet av denna stämpelstatistik, vilken förut offentliggjorts

av finansdepartementet, är av sjunde huvudtitelns anslag till stämpelomkostnader

till centralbyråns förfogande ställt ett belopp av 2,000 kronor årligen.

Sedan Kungl. Maj:t genom särskilda den 18 juni 1915 utfärdade kungörelser

angående godkännande från det allmännas sida av vissa centralkassor för jordbrukskredit

och av vissa jordbrukskassor föreskrivit, att det ålåge dylika godkända kassor

att årligen avgiva statistiska uppgifter, har statistiska centralbyrån genom kungl.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

brev den 2b maj 1916 fått sig anförtrott handhavandet av denna gren av den officiella

statistiken. De för första året, eller år 1916, inkomna uppgifterna avse visserligen

endast ett 80-tal kassor, fördelade på 5 län och vid pass 135 socknar, och

kassorna hade då till stor del ännu icke hunnit träda i full verksamhet. Men då

antalet socknar i riket uppgår till omkring 2,400, finnes här utrymme för en omfattande

utveckling.

Genom kungl. brev den 3 december 1915 har centralbyrån anbefallts att, när

på grund av stadgandet i 23 § mom. 2 i förordningen angående kyrkoböckers

förande till ämbetsverket ingått vederbörligt meddelande, att kvinna, vars tidigare

äktenskap blivit upplöst genom återgång eller skillnad, ingått nytt gifte, ofördröjligen

överlämna meddelandet till den domstol, dit återgångs- och äktenskapsskillnadsmålet

varit instämt eller där äktenskapsskillnaden blivit sökt, eller, om

äktenskapsskillnaden meddelats av Kungl. Magt, till den domstol, under vars domvärjo

makarna i det tidigare äktenskapet sist hade sitt hemvist. Även i övrigt

hava centralbyråns administrativa uppgifter tillökats genom 1915 års förordning

angående kyrkoböckers förande.

Efter det centralbyrån den 14 januari 1910 erhållit bemyndigande att från

magistrater och stadsstyrelser årligen infordra uppgifter om å i»komsten utdebiterade

kommunalutskylder i städerna, har denna uppgiftsskyldighet genom kungl.

kungörelse den 14 december 1917 utsträckts även till landskommuner samt municipalsamhällen

och de köpingar, som icke bilda egna kommuner. Dessa uppgifter

skola särskilt granskas och offentliggöras oberoende av de uppgifter, som eljest inkomma

till den kommunala finansstatistiken.

Slutligen må även framhållas, att Kungl. Maj:t genom beslut den 2 november

1917 bemyndigat centralbyrån att från och med år 1918 utgiva en statistisk årsbok

för Sveriges kommuner, vilken dels skall ersätta de uppgifter för varje landskommun,

köping, stad och municipalsamhälle i riket angående folkmängd, taxeringar,

finanser m. in., som hittills meddelats i tre särskilda tabeller i statistisk årsbok

för Sverige, dels ock kommer att innehålla vissa andra statistiska uppgifter.

Enligt instruktionen åligger det centralbyrån även att utföra de särskilda

statistiska undersökningar, som av Kungl. Maj:t anbefallas. Åtskilliga sådana hava

även verkställts under de senare åren.

I detta sammanhang må även omnämnas det i instruktionen föreskrivna

åliggande för byråchefen att lämna finansdepartementet det biträde i dess arbete,

som må erfordras, vilket föranlett åtskilliga, ganska omfattande arbeten.

1 avseende på do i instruktionen meddelade bestämmelser om tjänstemännens

åligganden må ytterligare tilläggas, att den å finansstatistiska byrån tjänstgörande

förste aktuarien har att under byråchefens inseende taga den befattning med den

kommunala finansstatistiken och fattig vårdsstatistiken, som å andra avdelningar

tillkommer avdelningschef, samt att föreskrifterna angående registratorns åligganden

såsom räkenskapsförare numera delvis icke äga full tillämplighet, sedan centralbyråns

kassarörelse enligt kungl. kungörelse den 16 november 1917 överflyttats

på riksbanken. De sedan år 1913 å extra stat uppförda fyra aktuarierna hava

dels att biträda avdelningscheferna vid granskningen och bearbetningen av de inkomna

primäruppgifterna och vid den skriftväxling, vartill dessa giva anledning,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 978 höft. (Nr 419.) I

Särskilda av

Kungl. Maj:t

anbefallda

undersökningar.

Arbetsfördel
ning.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj;ts nåd. proposition Nr 419.

dels ock mera självständigt handhaft vissa av centralbyråns statistiska berättelser,

såsom den numera upphörda avlönings- och pensionsstatistikens 10:de häfte, utgivet

år 1915, den på uppgifter till de likaledes numera upphörda Kungl. Maj:ts befallningshavandes

fem årsberättelser grundade och enligt nådigt brev den 14 juni 1912

såsom särskilt häfte av den officiella statistiken år 1917 offenliggjorda, synnerligen

omfattande redogörelsen för stiftelser år 1910, den årliga berättelsen över allmän

sparbanksstatistik samt den vartannat år utkommande statistiken över stadsfullmäktigvalen.

Den extra ordinarie förste aktuarien åter, vilken enligt statsverkspropositionen

till 1912 års riksdag skulle bliva närmaste biträde och sekreterare

åt överdirektören samt från bibliotekarien övertaga bestyret med besvarandet av

förfrågningar från utlandet och meddelande av uppgifter till vissa internationella

kalendrar och handböcker, har därjämte och huvudsakligen varit sysselsatt med

en omfattande utredning angående utom äktenskapet födda barn. Numera har hans

arbete till stor del tagits i anspråk för rättsstatistikens påskyndande.

Mellan centralbyråns fyra avdelningar äro ärendena för närvarande fördelade

så, att den befolkningsstatistiska avdelningen omfattar befolkningsstatistik,

allmän sparbanksstatistik, statistik över stadsfullmäktigvalen samt ärenden

rörande kyrkobokföringen, den j ordbruksstatistiska avdelningen omfattar

jordbruksstatistik, fiskeristatistik samt mejeristatistik, den rättsstatistiska

avdelningen omfattar rättsstatistik samt stämpelstatistik och den finansstatistiska

byrån omfattar statistik över kommunernas fattigvård och finanser

samt avdelningsärenden, som icke tillhöra annan avdelning.

De icke årliga statistiska berättelserna över riksdagsmannavalen och landstingsmannavalen

tillhöra ej någon av de ordinarie avdelningarna, utan hava dessa

grenar av statistiken handhafts av en särskilt förordnad ledare, varvid kostnaderna

bestritts av medel, som av Kungl. Maj:t för ändamålet anvisats. Detsamma har

även delvis varit fallet med de vart tionde år återkommande folkräkningarna.

Den statistiska årsbokens utarbetande omhänderhaves av överdirektören, vilken

även sedan gammalt själv för anteckningarna över skeende förändringar i rikets

indelningar.

Statistiska Då statistiska centralbyråns huvudsakliga åliggande är att utarbeta och offent
centrai-

liggöra statistiska berättelser och andra redogörelser av statistiskt innehåll, meddelas

byråns här nedan såsom det synliga uttrycket för ämbetsverkets arbete en förteckning

ioner^nwn över publikationer och andra sammanställningar, som därifrån utgå.

A. Årligen utkommande.

Statistisk årsbok för Sverige.

Folkmängden inom administrativa områden.

Befolkningsrörelsen.

Ut- och invandring.

Dödsorsaker.

Allmän sparbanksstatistik.

Jordbruk och boskapsskötsel.

Årsväxten.

Meierihan tering.

Fiske.

Statistik över användningen av dubbla beläggningsstämplar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungi. Maj.ts nåd. proposition Nr 419.

Kommunernas fattigvård och finanser (2 häften).

Härtill kommer den statistiska årsboken för kommunerna, rättsstatistiken (i

tre särskilda berättelser) och statistiken över kassor för jordbrukskredit, varav ännu

ingen årgång hunnit offentliggöras.

B. Med längre mellanrum utkommande.

Folkräkning, vart 10:e år (redogörelsen för år 1910 omfattar 4 häften).

Dödlighets- och livslängdstabeller, vart 10:e år.

Befolkningsr öreisen, översikt för 10 år.

Riksdagsmannavalen, efter allmänna val till andra kammaren.

Landstingsmannavalen, vart annat år.

Stadsfullmäktigvalen, vart annat år.

C. Andra redogörelser.

'' Sammandrag av årsväxt- och skörderapporter, för var och en'' av månaderna

maj - -september.

Månatliga sammandrag över konkursernas antal.

Månatliga sammandrag över växelprotester.

Statistiken över stadfullmäktigvalen bildar särskilda häften i Statistiska meddelanden,

varemot Statistisk årsbok, stämpelstatistiken och månadssammandragen

av årsväxt- och skörderapporterna äro ställda utanför de statistiska samlingsverken

och de månatliga redogörelserna för konkurser och växelprotester offentliggöras i

Post- och inrikes tidningar. Centralbyråns övriga berättelser ingå i serien Sveriges

officiella statistik, med undantag dock för statistiken över kommunernas fattigvård

och finanser, som ännu kvarstår inom den gamla serien Bidrag till Sveriges officiella

statistik. Men sedan Kungl. Maj:t den 9 december 1917 fastställt nya formulär

för uppgifter till den kommunala finansstatistiken, torde även denna berättelse

komma att, från och med år 1918, bilda en gren av den nya statistiska serien.

På riksstaten för år 1918 äro under rubriken »Statistiska centralbyrån» uppförda

följande anslag:

Ordinarie anslag:

Kronor.

Avlöningsmedel................................. 76,900: —

Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar, reservationsanslag

.................................. 22,790: —

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag............... . 2.000: —

Extra anslag:

Provisorisk lönereglering för statistiska centralbyrån, förslagsanslag . . 10,670:

Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie och fyra extra ordinarie

aktuarier in. in., förslagsanslag, högst............ 21,700: —

Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga biträden m. in. anslagna

medel, förslagsanslag, högst ..................... 17,200: —

Summa 150,960: -

Anslag på

riksstaten.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Avlöningar.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

Härtill äro att lägga dels andelar i sjunde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag

till ålderstillägg, till skrivmaterialier och expenser, ved m. m. samt till

tryckningskostnader, varav under år 1917 disponerats resp. 8,391: 66 kronor, 10,600

kronor och 13,000 kronor, dels det förut omnämnda beloppet, 2,000 kronor, från

sjunde huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till stämpelomkostnader, dels ock det

under nionde huvudtiteln på extra stat uppförda reservationsanslaget, 25,000 kronor,

till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar, vilket

anslag visserligen icke disponeras av statistiska centralbyrån, men likväl användes

för bestridande av kostnader för den av ämbetsverket utgivna jordbruksstatistiken.

Frånsett den provisoriska löneregleringen, utgår avlöningen till de ordinarie

tjänstemännen ännu enligt de grunder, som stadgades i kungl. brevet den 23 maj

1879, varemot de ordinarie kvinnliga biträdenas avlöning är densamma som inom

de nyreglerade verken. Avlöningsstaten har därför följande utseende:

Lön

Tjänst-

görings-

penning-

ar

Orts-

tillägg

Summa

1 överdirektör och chef ......

5,000

2,000

7,000

1 byråchef ........................

4,400

2,000

6,400

1 förste aktuarie ...............

3,000

1,500

—

4,500

3 förste aktuarie!’...............

9,000

4,500

—

13,500

1 andre aktuarie ...............

1,800

1,200

—

3,000

1 d:o ........................

1 kvinnligt biträde av andra

1,800

1,200

—

3,000

graden ........................

12 kvinnliga biträden av 2:a

900

550

150

1,600

graden ........................

1 kvinnligt biträde av första

10,800

6,600

1,800

19,200

graden ........................

13 kvinnliga biträden av l:a

700

350

150

1,200

graden........................

9,100

4,550

1,950

15,600

1 förste vaktmästare............

800

300

—

1,100

1 vaktmästare ..................

500

300

—

800

Summa kronor

-

_

—

76,900

Efter 5 år kan lönen höjas

med 600 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor och efter

10 år med ytterligare 200

kronor.

Efter 5 år kan lönen

med 100 kronor.

höjas

Anmärkning: Om vaktmästare åtnjuter bostad jämte

kvarstå och icke tillkomma honom såsom portvakt eller för andra

med 150 kronor.

vedbrand, skall, sa länge dessa förmåner

åligganden utöver tjänsten, lönen minskas

Med tillägg av de på grund av den provisoriska löneregleringen utgående

förmånerna bliver hela avlöningen (oavsett ålderstillägg) för överdirektören 8,650

kronor, för byråchefen 7,800 kronor, för förste aktuarie 5,600 kronor, för aktuarie

3,900 kronor, för förste vaktmästaren 1,320 kronor jämte bostadsförmån och för

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

vaktmästaren 1,175 kronor. Den extra ordinarie förste aktuarien och de fyra extra

ordinarie aktuarierna åtnjuta avlöning till samma belopp som motsvarande ordinarie

befattningshavare.

Från extra anslaget till förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga biträden

in. m. anslagna medel utgå, jämlikt kungl. brev den 25 juni 1917, arvoden om

1,550 kronor till ett kvinnligt ''biträde med kvalificerad arbetsuppgift och om 1,150

kronor till ett vart av elva extra kvinnliga biträden.

Jag torde nu få övergå till eu närmare redogörelse för den föreliggande

frågan om ny lönereglering för statistiska centralbyrån och i

sammanhang därmed omorganisation av ämbetsverket. Härvid får jag

först redogöra för statistiska centralbyråns ovan berörda underdåniga

skrivelse den 6 oktober 1917. Huvudsakliga innehållet i denna skrivelse

är följande:

Centralbyrån ansåge frågan om eu definitiv lönereglering för ämbetsverket

nu ej längre kunna uppskjutas. Sedan vid 1917 års riksdag ny lönereglering fastställts

för statsdepartementen och överintendentsämbetet, torde statistiska centralbyrån

jämte kommerskollegium, med undantag av dess näringsstatistiska avdelning, vara

det enda centrala verk, som ännu kvarstode oreglerat. Att ett dylikt förhållande

medförde betydliga olägenheter såväl för ämbetsverket självt som ännu mera för

tjänstemännen därinom, behövde ju knappt påpekas. Särskilt måste det kännas som

en obillighet för det stora antalet tjänstemän och biträden, som innehade befattningar

på extra stat, att de år efter år måste sakna den trygghet och säkerhet,

som den ordinarie anställningen ensam kunde giva. För tjänstemännen medförde

kvarståendet på extra stat därjämte, att de retroaktivavgifter till civilstatens änkeoch

pupillkassa, som vid slutligen vunnen befordran till ordinarie befattning måste

erläggas, bleve allt högre för varje år, som ginge. Att dessa förhållanden jämväl

måste menligt inverka på ämbetsverkets förmåga att hos sig kvarhålla dugande

extra ordinarie tjänstemän, vore uppenbart. För samtliga tjänstemän samt även de

extra biträdena i centralbyrån gällde för övrigt, att på grund av det sätt, varpå

dels de provisoriska lönetilläggen, dels avlöningen för på extra stat uppförda tjänstemän

och biträden reducerades med hänsyn till pensionsavgifterna i de nyreglerade

verken, avlöningsbeloppen i centralbyrån bleve något lägre än i nyssnämnda verk.

Då statistiska centralbyrån alltså hemställde om avlåtande av proposition till

1918 års riksdag om definitiv lönereglering för ämbetsverket, hade centralbyrån

ingalunda förbisett, att vissa omständigheter förelåge, som skulle kunna tänkas tala

emot en dylik åtgärd. Den nuvarande, i vissa avseenden bekymmersamma finansiella

ställningen kunde dock härvid knappast komma i betraktande, då den ringa

kostnadsökning, som den av centralbyrån nu föreslagna löneregleringen skulle

komma att medföra, ur budgetssynpunkt saknade så gott som all betydelse och för

övrigt berörda finansiella svårigheter icke varit till hinders för att vid föregående

och senast 1917 års riksdag åtskilliga löneregleringar beslutats, som medfört högst

betydande kostnadsökning. Med mera skäl kunde emot eu lönereglering anföras, att

frågan om statistikens allmänna organisation ännu icke funnit sin lösning. På

grund av rådande stridiga meningar om de lämpligaste organisationsformerna syntes

det emellertid centralbyrån mycket ovisst, när denna fråga kunde vinna sin lösning.

Statistiska

centralbyråns

skrivelse den

6 okt. 1917.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Ämbetsverkets

allmänna

organisation.

30 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 419.

Att avvakta tidpunkten därför skulle vara att undanskjuta centralbyråns lönereglering

till en sannolikt ganska avlägsen framtid. Det kunde ej heller vara på något

sätt behövligt, då en lönereglering för centralbyrån icke . behövde i minsta mån

föregripa en Hivande allmän omorganisation av statistiken. Aven om, vilket centralbyrån

för sin del funne föga sannolikt, en sådan omorganisation skulle medföra en

överflyttning till annat ämbetsverk av den ena eller andra grenen av centralbyråns

statistik, kunde en sådan överflyttning lika lätt ske efter en genomförd ny

lönereglering som för närvarande, då givetvis i lönevillkoren för samtliga tjänstemän

komme att stadgas skyldighet att underkasta sig förflyttning till annat ämbetsverk.

Att statistikens blivande allmänna organisation ännu ej blivit fastställd, hade

ej heller hindrat, att definitiva löneregleringar beslutats vid 1912 års riksdag för

kommerskollegii avdelning för näringsstatistik och vid 1917 års riksdag för ecklesiastikdepartementets

statistiska avdelning. Båda dessa avdelningar hade av den s. k.

statistiska kommittén föreslagits skola överflyttas till det statistiska centralverket.

Det förnämsta skälet emot att nu genomföra en lönereglering för statistiska

centralbyrån skulle emellertid vara att söka i det förhållandet, att 1915 års riksdag

i skrivelse anhållit om utredning rörande en minskning i kostnaderna för den officiella

statistiken. Ifrågavarande skrivelse hade remitterats till kommerskollegium,

statistiska centralbyrån- och socialstyrelsen för avgivande av gemensamt utlåtande.

Visserligen hade ämbetsverken ännu ej varit i tillfälle att avgiva sådant utlåtande,

men den undersökning statistiska centralbyrån för sitt verksamhetsområde utfört

hade med full tydlighet visat, att för statistiska centralbyråns del ingen sådan inskränkning

i statistikens omfattning kunde ske, som skulle kunna medföra en minskning

av ämbetsverkets nuvarande arbetskrafter. Tvärtom kunde det med skäl antagas,

att de ständigt stegrade kraven på den officiella statistiken skulle inom kort

komma att påkalla en utökning av arbetskrafterna. För övrigt syntes i berörda

riksdagsskrivelse knappast hava avsetts statistiska centralbyråns statistik, utan egentligen

den i de rent administrativa verken utarbetade förvaltningsstatistiken. Också

hade den nämnda skrivelsen icke ansetts vara till hinder för att vid 1916 års riksdag

en förstärkning av socialstyrelsens ordinarie biträdespersonal för det statistiska

arbetet beviljades. Inskränkte sig en blivande lönereglering för statistiska centralbyrån

huvudsakligen till den för närvarande därstädes på ordinarie eller extra stat

anställda personalen, syntes ifrågavarande riksdagsskrivelse icke böra förhindra en

dylik reglerings genomförande.

Ifråga om ämbetsverkets allmänna organisation erinrar centralbyrån om det

förslag till en genomförd byråindelning i statistiska centralbyrån, som förelädes 1912

års riksdag och för vilket i den historiska översikten förut är redogjort. Ämbetsverket

omnämner, att, vid det förhållandet att blott en av de begärda byråchefsbefattningarna

blivit av riksdagen beviljad, den avsedda byråindelningen icke kunnat

genomföras. Centralbyrån yttrar härom, hurusom den erfarenhet, som i centralbyrån

vunnits efter genomförandet av den vid 1912 års riksdag beslutade provisoriska

omorganisationen, tydligt hade visat, att en tillfredsställande organisation

icke kunde vinnas utan en fullt genomförd byråindelning, varvid likväl den

vid 1912 års riksdag föreslagna nödfallsutvägen att ställa en byrå under överdirektörens

direkta ledning icke torde kunna ifrågakomma. Då likväl uppförandet

av två nya byråchefsbefattningar ju innebure en betydande ändring i nuvarande

organisation samt ej obetydlig kostnadsökning och därför skulle kunna tänkas för
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419■ 31

hindra den nödvändiga löneregleringens genomförande, ansåge sig centralbyrån icke

för närvarande böra framställa förslag härom, utan utginge ifrån att nuvarande

organisation på fyra avdelningar, en under byråchef och tre under förste aktuarier,

tillsvidare komme att bibehållas.

Den för nämnda fyra avdelningar avsedda tjänstemannapersonalen, vilken Tjänstemän,

utom amanuenser utgjordes av på ordinarie stat uppförda en byråchef och fyra

förste aktuarier samt på extra stat uppförda fyra aktuarier, behövdes allt framgent,

och hemställde statistiska centralbyrån därför, att de på extra stat uppförda aktuariehefattningarna

måtte överflyttas till den ordinarie staten.

Därjämte funnes i centralbyrån anställda på ordinarie stat två aktuarier, av

vilka en bibliotekarie och en registrator, tillika kassaförvaltare och arkivarie, samt

på extra stat en förste aktuarie. Den sistnämnde hade till uppgift att redigera

statistisk årsbok och de femårsöversikter över rikets utveckling, som beslutats skola

utgivas, men som hittills ej kunnat komma till stånd. Därjämte hade den extra

ordinarie förste aktuarien att ombesörja besvarandet av förfrågningar till utlandet

samt meddelandet av uppgifter till internationella kalendrar och handböcker, vilket

före år 1913 ålegat bibliotekarien, samt slutligen att tjänstgöra såsom sekreterare

åt överdirektören.

Yad först anginge bibliotekarien, hade statistiska kommittén föreslagit, att hans

befattning skulle uppflyttas till andra tjänstegraden. Vid den provisoriska omorganisationen

av statistiska centralbyrån vid 1912 års riksdag hade detta förslag ej upptagits,

men då det nu gällde en mera definitiv organisation, syntes detta statistiska

kommitténs förslag böra upptagas till prövning. Det borde då till att börja med

erinras, att näppeligen något annat offentligt bibliotek av det värde och den storlek

som statistiska centralbyråns stode under förvaltning av en så lågt avlönad tjänsteman

som i första lönegraden. Men därtill komme, att bibliotekarien icke blott

hade att vårda biblioteket utan därjämte måste i stor utsträckning tillhandagå den

besökande allmänheten med upplysningar från hela den såväl svenska som utländska

statistiken. Han måste därför vara en synnerligen kunnig och erfaren statistiker. #

Redan i dessa förhållanden läge tillräckliga skäl till att hans befattning höjdes till

andra lönegraden. Men det syntes ej heller längre vara möjligt för bibliotekarien

att ensam sköta sin befattning, utan måste ytterligare en tjänsteman anställas såsom

biträde åt honom. Sedan ämbetsverket år 1911 inflyttade i sin nuvarande

lokal med dess möjligheter att bereda arbetsplats åt forskare, hade allmänhetens

besök i biblioteket varit stadda i en betydlig, i och för sig naturligtvis glädjande

ökning. Härigenom hade dock bibliotekariens tid blivit så upptagen med expeditionsgöromål

och biträde åt allmänheten, att han icke fått tillräcklig tid övrig för sina

övriga åligganden: ännu hade sålunda biblioteket icke hunnit fullt ordnas efter nyinflyttningen

år 1911, än mindre hade något kunnat åtgöras för åstadkommande av en

ytterst välbehövlig, mera modern uppställning och katalog. Därtill komme, att det

under bibliotekariens semester varit synnerligen svårt att finna lämplig vikarie för

honom. Slutligen vore i hög grad finsk]igt, att vården av centralbyråns dyrbara

arkiv kunde överflyttas på bibliotekarien, då registrator^ trots att stora delar av

diarie- och registerförandet överflyttats på de särskilda avdelningarna, numera vore

så upptagen av kassaärenden och andra registratorsgöromål, att han icke finge

nämnvärd tid över för arkivet. Detsamma befunne sig ej heller i så ordnat skick

som önskligt vore. Ått emellertid uppdraga åt bibliotekarien att tillika vara arkivarie

vore ej tänkbart, därest icke bibliotekarien erhölle en tjänsteman till hjälp

s. 32 Kontrollera mot PDF

Avlöningar.

32 Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 419.

vid expeditionsarbetet. Att härför anställa en amanuens kunde dock icke vara

lämpligt, då en sådan nödvändigtvis måste för sin utbildning och framtida befordran

efter kort tids tjänstgöring vid biblioteket överflyttas till avdelningarna och därför

icke kunde vinna den erfarenhet i biblioteksärendena, som erfordrades för ett tillfredsställande

skötande av expeditionsgöromålen, vilka närmast skulle komma

på hans del. Det syntes därför vara nödvändigt, att eu ordinarie tjänsteman av

första graden anställdes såsom biträde åt bibliotekarien. Men om så bleve fallet,

syntes självklart, att bibliotekariens egen befattning borde bliva av andra graden.

Beträffande registrator stjänsten föreslog statistiska centralbyrån ingen för
Vidkommande

åter den på extra stat uppförda förste aktuariens aibetsuppgifter,

hade centralbyrån för avsikt att inkomma med underdånig framställning

om upphävande av nådiga beslutet om utgivande av femårsöversikter över

rikets utveckling i vad anginge perioderna 1906—1910 och 1911—1915. Huruvida

sådana översikter skulle komma till stånd för perioden 1916 1920, sak
nade

i förevarande sammanhang all betydelse. Vunne ifrågavarande framställning

Kungl. Majrts bifall och anställdes, såsom av centralbyrån föreslagits, en första

gradens tjänsteman såsom biträde åt bibliotekarien, syntes åtminstone för den närmaste

framtiden kunna på bibliotekarien överflyttas förste aktuariens åliggande

att ombesörja besvarandet av förfrågningar från utlandet och meddelande av uppgifter

till kalendrar och handböcker. Såsom förut nämnts, vilade före år 1916

detta åliggande på bibliotekarien, med vars verksamhet det stode i mycket nära

samband; att det överflyttades från honom till extra ordinarie förste aktuanen, berodde

uteslutande på behovet att bereda bibliotekarien lättnad i hans arbetsbörda.

Jämväl bestyret med redigerandet av statistisk årsbok torde under nyssnämnda förutsättningar

kunna överflyttas på bibliotekarien, varvid man dock måste utgå ifrån

att överdirektören personligen liksom hittills i större eller mindre utsträckning direkt

komme att deltaga uti ifrågavarande arbete. Aterstode så den extra ordinarie förste

aktuariens uppgift att tjänstgöra såsom överdirektörens sekreterare. Att ensamt

'' härför bibehålla en tjänsteman, som eljest .skulle kunna undvaras, kunde givetvis

ej ifrågasättas, utan finge behovet av sekreterarebiträde åt överdirektören fyllas av

avdelningscheferna och andra tjänstemän. _

Under förutsättning att bibliotekarietjänsten förändrades till andra graden

(förste aktuarietjänst) och en första gradens tjänsteman anställdes såsom biträde

åt bibliotekarien, kunde alltså den extra ordinarie förste aktuariebefattmngen indragas.

Den föreslagna nyregleringen komme under sadana omständigheter icke

att medföra någon ökning av centralbyråns nuvarande tjänstemannapersonal och ej

heller någon förändring av antalet tjänstemän i de olika tjänstegraderna.

Avlöningarna för de särskilda befattningarna borde givetvis fastställas till

samma belopp som för övriga ämbetsverk av den s. k. statskontorstypen.

Vad särskilt chefens avlöning anginge, hade statistiska kommittén föreslagit

denna till ett belopp av 10,000 kronor. Vid beviljandet av provisorisk lönereglering

för ämbetsverket vid 1911 års riksdag fastställdes emellertid avlömngstillagget tor

chefen med hänsyn till en beräknad avlöning av endast 9,000 kronor eller samma

avlöning, som åtnjöts av cheferna för åtskilliga andra verk, i vilka byråchefsbefattningar

icke förefunnos. Då sedermera vid 1912 års riksdag föreslogs inrättande av

byråchefsbefattningar i statistiska centralbyrån, föreslogs samtidigt, att det provisoriska

avlöningstillägget .skulle beräknas efter en avlöning av 10,000 kronor. Kiks
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.is nåd. proposition Nr 419.

dagen biföll emellertid icke denna framställning, med den motivering, att överdirektören

så nyligen som samma år genom provisorisk lönereglering beviljats

avsevärt förbättrade avlöningsvilkor och att ämbetsverket, enligt riksdagens därom

fattade beslut, icke komme att givas sådan omfattning, som bland annat av Kungl.

Maj:t ansetts motivera en dylik förhöjning. Det förstnämnda avslagsskälet kunde,

enligt statistiska centralbyråns mening, väl ej längre åberopas, då vid 1919 års

ingång sju år förflutit efter det överdirektören kom i åtnjutande av provisoriskt

avlöningstillägg. Det andra av riksdagen anförda skälet för avslag syntes statistiska

centralbyrån hava berott på ett missförstånd, då riksdagen icke beslöt annan ändring

i Kungl. Maj:ts förslag, än att en föreslagen byråchefstjänst utbyttes mot en befattning

av första lönegraden och denna förändring i alla händelser icke kunde medföra

någon minskning i chefens arbetsbörda. I verkligheten hade denna, efter

genomförandet av den vid 1912 års riksdag beslutade provisoriska omregleringen

av ämbetsverket, i varje fall icke blivit mindre än som då förutsattes. Ett särskilt

skäl för att höja överdirektörens avlöning till 10,000 kronor hade numera tillkommit,

nämligen det förhållandet, att från 1918 års början, då byråchefen komme

att tillträda ålderstillägg, skillnaden mellan chefens och byråchefens avlöning minskades

till endast 300 kronor. Det funnes för övrigt icke något ämbetsverk utom

statistiska centralbyrån, i vilket byråchefsbefattningar förefinnas, där icke chefens

avlöning bestämts till minst 10,000 kronor. Statistiska centralbyrån hemställde på

dessa grunder, att överdirektörens avlöning måtte fastställas till 10,000 kronor.

Villkoren för lönernas åtnjutande borde bliva desamma, som fastställts att

gälla för socialstyrelsen, med den ändring, att den för befattningshavare i socialstyrelsen

stadgade skyldigheten att underkasta sig förflyttning till annan befattning

inom förvaltningen på det sociala området beträffande befattningshavare i statistiska

centralbyrån borde avse befattning inom förvaltningen på det statistiska området,

samt att övergångsbestämmelserna beträffande rättigheten att åtnjuta ålderstillägg

borde erhålla följande lydelse: »börande löntagare vid bestämmandet av rätten till

löneförhöjning tillgodoräknas den tid, han innehaft på extra stat uppförd motsvarande

befattning inom statistiska centralbyrån».

Vad vidare auginge de kvinnliga biträdesbefattningarna, så komme att från

1918 års ingång i centralbyrån finnas anställda på ordinarie stat 13 biträden av

andra och 14 av första lönegraden samt på extra stat 1 biträde av andra och

11 av första lönegraden, eller tillsammans 14 av andra och 25 av första lönegraden,

förutom tillfälliga biträden till något växlande antal men i regel uppgående

till omkring 10, häri inbegripna två manliga biträden. Bland de tillfälliga biträdena

vore ej inräknade de för valstatistiken, folkräkningen och särskilda utredningar

behövliga, vilka ofta kunde uppgå till betydligt antal. Den för ämbetsverkets normala,

årligen återkommande arbetsuppgifter anställda biträdespersonalen uppginge alltså

till i runt tal 50. Den av centralbyrån under de sista åren vunna erfarenheten

både tydligt ådagalagt, att biträdespersonalen året om måste uppgå till minst den

angivna siffran och att med all sannolikhet icke ens denna vore fullt tillräcklig.

Det skulle sålunda kunna finnas goda skäl till att nu öka do ordinarie biträdesbefattningarna

till 50. Då emellertid vid sidan av de ordinarie biträdena alltid

måste finnas ett visst antal tillfälliga för vikariat under semester och tjänstledighet

samt lör ämbetsverkets rekrytering, ansåge centralbyrån, att för närvarande

endast de på extra stat uppförda 12 biträdesbefattningarna borde överflyttas till

Bihang till, riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 378 käft. (Nr 419.)

Avlönings
villkor.

Kvinnliga

biträden,

ö

s. 34 Kontrollera mot PDF

Vaktmästare.

34 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 419.

den ordinarie staten, som alltså skulle komma att upptaga sammanlagt 39 biträdesbe

fattningar.

I fråga om dessa befattningars fördelning på de olika lönegraderna hade

man först att avgöra, huruvida några av biträdena borde bliva av tredje lönegraden,

som hittills icke förekommit i statistiska centralbyrån. Allt ifrån tillkomsten av

ifrågavarande lönegrad hade det för centralbyrån varit uppenbart, att samma skäl,

som föranlett att i andra ämbetsverk inrättats befattningar av denna grad, med

minst lika stor styrka gjorde sig gällande vad statistiska centralbyrån beträffade.

Emellertid hade centralbyrån i underdåniga skrivelser åren 1914, 1915 och 1916

förklarat sig med hänsyn till tidsförhållandena böra för det dåvarande avstå

från att göra framställning om uppförande av dylika befattningar på ämbetsverkets

stat. Denna fråga syntes dock nu ej längre böra undanskjutas. Då på en var av

ämbetsverkets fyra avdelningar förelåge behov av ett kvinnligt biträde för förande

av diarium över inkommande och register över utgående skrivelser, för biträdande

vid uppsättande av koncept till enklare expeditioner samt för utövande av förmanskap

över den talrika kvinnliga personalen, allt uppgifter som ansetts i andra

ämbetsverk motivera inrättandet av biträdesbefattningar av tredje lönegraden, hemställde

statistiska centralbyrån om uppförande på centralbyråns stat av fyra befattningar

av tredje lönegraden, en för var och en av centralbyråns fyra avdelningar.

Beträffande proportionen mellan biträdena av högre och av lägre grad hade

centralbyrån i underdånig skrivelse den 29 september 1913 yttrat, att då för samtliga

de i nämnda skrivelse ifrågasatta 27 biträdena arbetet till stor del måste

anses såsom i hög grad kvalificerat, egentligen samtliga biträdesbefattningarna

borde bliva av den högre lönegraden, men att, då en sådan anordning av åtskilliga

skäl syntes icke vara lämplig, det kunde vara tillräckligt, att 13 befattningar bleve

av högre och 14 av lägre grad. I häröver den 2 mars 1914 avgivet utlåtande hade

löneregleringskommittén yttrat, att det antal av 13 biträden, som centralbyrån ansett

böra uppföras i högre grad, icke vore större än som kunde anses skäligt. Yad

centralbyrån i berörda skrivelse anfört syntes vara tillämpligt jämväl i fråga om

de biträdesbefattningar, som centralbyrån nu föresloge till uppförande å ordinarie

stat. Därest 4 biträdesbefattningar av tredje graden inrättades, syntes för bibehållande

av nyssnämnda proportion mellan befattningar av högre och av lägre grad

ytterligare 2 biträdesbefattningar böra uppföras i andra lönegraden och således

biträdesbefattningarna av första lönegraden ökas med 6. Enligt centralbyråns förslag

skulle alltså antalet biträdesbefattningar bliva: av tredje graden 4, av andra

graden 15, tillsammans av högre grad 19, och av första graden 20, summa 39.

Centralbyrån hemställde därjämte, att riksdagens medgivande måtte utverkas,

att extra biträde i centralbyrån, som komme att konstitueras till någon av de nya

befattningarna på ordinarie stat, måtte för åtnjutande av ålderstillägg få räkna sig

till godo den tid hon innehaft på extra stat uppförd befattning av samma lönegrad

i statistiska centralbyrån.

Statistiska centralbyråns vaktbetjäning utgjordes sedan år 1880 av en förste

vaktmästare och en vaktmästare. Allt ifrån ämbetsverkets förflyttning till dess

nya lokaler hade emellertid den på stat upptagna vaktbetjäningen visat sig alldeles

otillräcklig för vaktmästarsysslornas utförande och framför allt vakthållning i lokalen.

Så länge folkräkningsarbetet pågick i större utsträckning, hade ämbetsverket kunnat

nödtorftigt reda sig därigenom att en vid folkräkningen anställd yngling placerades

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

i vaktrummet, men sedan nämnda yngling numera lämnat centralbyrån, både förhållandena

blivit synnerligen betänkliga. Oaktat stadsbud i en mycket stor och

för staten allt annnat än ekonomiskt fördelaktig utsträckning anlitats för budskickningar,

hade dagligen inträffat, att ämbetsverkets lokal under långa stunder varit

utan någon bevakning. Olägenheterna att icke säga farorna av detta förhållande

läge i öppen dag, och hemställde centralbyrån därför om uppförande på centralbyråns

stat av ytterligare en vaktmästarbefattning.

Statistiska centralbyrån framlade därefter förslag till ny stat för ämbetsverket

samt beräkning av det genom den föreslagna omorganisationen uppkommande

anslagsbehovet. Enligt dessa beräkningar skulle anslaget till avlöningsmedel behöva

höjas från nuvarande 76,900 kronor till 131,000 kronor eller med 54,100 kronor

samt reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar

höjas från 22,790 kronor med 4,510 kronor till 27,30'') kronor, varemot något extra

anslag till förstärkning av sistnämnda anslag icke vidare skulle erfordras. Då på

1918 års stat för ifrågavarande ändamål är uppfört ett extra anslag av 17,200

kronor och då de å samma års stat uppförda extra anslagen dels till extra ordinarie

tjänstemän å 21,700 kronor, dels till provisorisk lönereglering å 10,370 kronor

komme att bortfalla, skulle, om man frånser ett i sistnämnda belopp ingående

personligt ålderstillägg, totala kostnadsökningen vid genomförandet av centralbyråns

förslag komma att uppgå till 9,840 kronor.

Genom remiss den 12 oktober 1917 infordrades löneregleringskommitténs

utlåtande över centralbyråns ifrågavarande skrivelse. På

grund härav har löneregleringskommittén den 20 april 1918 avgivit

utlåtande i ärendet, av följande lydelse:

»Behovet av en lönereglering för statistiska centralbyrån och i sammanhang

därmed en definitiv omorganisation av ämbetsverket lärer icke kunna bestridas.

Olägenheterna av det nuvarande förhållandet torde emellertid här ej behöva närmare

påvisas. Kommittén kan inskränka sig till att i detta avseende åberopa vad

kommittén anfört i sitt förut i detta betänkande omnämnda utlåtande den 2 mars

1914 angående uppförande av kvinnliga biträdesbefattningar på statistiska centralbyråns

stat samt vad statistiska centralbyrån yttrat i sin nyss anförda skrivelse

den 6 oktober 1917. Därest icke särskilt tungt vägande skäl häremot kunna anföras,

bör därför enligt kommitténs mening statistiska centralbyråns lönereglering

och omorganisation nu genomföras.

Av den förut lämnade historiska översikten torde framgå, att huvudsakliga

skälet till, att man år 1912 stannade vid en blott provisorisk omorganisation av

ämbetsverket, varit farhågan, att man genom en definitiv omreglering skulle kunna

föregripa det förslag, som departementalkommitterade komme att framlägga beträffande

statsdepartementen. Sedan numera dessas omorganisation genomförts efter

andra grunder än de av departementalkommitterade förordade, synes emellertid detta

skäl för ett uppskov hava förlorat sin betydelse.

Däremot har, såsom jämväl statistiska centralbyrån i sin nyssberörda skrivelse

erinrat, en annan omständighet tillkommit, som kunde tänkas utgöra ett hinder mot

att nu genomföra en omorganisation av centralbyrån, nämligen 1915 års riksdags

skrivelse om utredning rörande en minskning i kostnaderna för den officiella stati
-

Stat- och

kostnadsberäkning.

Löneregleringskommittens

utlåtande

den

20 april 1918.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Organisa
tion.

36 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

stiken. Med de alltmera stegrade krav, som ställas på denna statistik och ej minst

de grenar av densamma, som bearbetas inom statistiska centralbyrån, synes det

likväl kommittén uppenbart, att, även om en blivande utredning skulle visa, att

besparingar kunna göras på en eller annan punkt, dessa dock under inga omständigheter

kunna tänkas bliva av den betydelse, att de skulle kunna inverka på statistiska

centralbyråns organisation eller personalbehov. Att med hänsyn till den

nämnda riksdagsskrivelsen ytterligare uppskjuta statistiska centralbyråns omorganisation

synes därför icke vara behövligt och ej heller tillrådligt, särskilt som det

sätt, varpå ifrågavarande utredning av riksdagen sammanbundits med den ytterligt

svårlösta frågan om den officiella statistikens allmänna organisation, torde komma

att medföra, att ett uppskov med statistiska centralbyråns organisationsfråga skulle

undanskjuta dess lösning till en kanske rätt avlägsen framtid.

Vad åter vidkommer förhållandet mellan den ännu olösta frågan om den

allmänna organisationen av statistiken och statistiska centralbyråns särskilda organisationsfråga,

så synas dessa kunna utan olägenhet lösas var för sig. Snarast

torde man hava anledning hoppas, att en tidsenlig omorganisation av statistiska

centralbyrån skall kunna bana vägen för en tillfredsställande lösning även av den

allmänna organisationsfrågan. Vilken än denna lösning kan komma att bliva, så

synes nämligen i varje fall antagligt, att en huvudsaklig del av ansvaret för hela

den officiella statistikens ledning måste fälla på statistiska centralbyrån och särskilt

dess chef. Men även om en framtida organisation av den officiella statistiken överhuvud

skulle komma att medföra en minskning av statistiska centralbyråns arbetsområde

genom överflyttande till annat ämbetsverk av större eller mindre del av

detsamma, kan en nu beslutad omorganisation av statistiska centralbyrån på intet

sätt lägga hinder i vägen härför, då enligt de avlöningsvillkor, som kommittén här

nedan kommer att föreslå för statistiska centralbyrån, tjänsteinnehavarna skola, i

likhet med vad som under senare tider stadgats vid åtskiiliga andra löneregleringar,

vara underkastade en synnerligen vidsträckt skyldighet att låta sig förflyttas till

annan befattning.

Då kommittén alltså tillstyrker statistiska centralbyråns framställning om proposition

till innevarande riksdag om nyreglering av ämbetsverket, kan kommittén

likväl icke i alla delar ansluta sig till det förslag härom, som centralbyrån framlagt.

För centralbyrån har uppenbarligen det huvudsakliga målet varit att få en ny lönereglering

genomförd och i sammanhang härmed få på ordinarie stat uppförda de

nuvarande innehavarna av befattningar på extra stat. För att icke på något sätt

äventyra dessa visserligen mycket viktiga mål har centralbyrån ansett sig böra

frånse från alla större organisationsändringar, ehuru centralbyrån visserligen förklarar

sig finna den nuvarande organisationen otillfredsställande.

Löneregleringskommittén är däremot av den uppfattningen, att samtidigt med

en ny lönereglering jämväl en sådan omorganisation av ämbetsverket bör företagas,

att centralbyrån blir för en avsevärd framtid fullt skickad att på ett tillfredsställande

sätt fullgöra sina uppgifter. Kommittén följer härvid samma grundsatser, som

varit ledande för dess utredningsarbete i fråga om andra ämbetsverks löneregleringar,

nämligen att ny lönereglering och ny organisation, där sådan erfordras, böra samtidigt

genomföras.

Såsom i den historiska översikten omnämnts, föreslog den s. k. statistiska

kommittén i sitt den 7 september 1910 avgivna slutliga betänkande statistiska

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungi. Maj ds nåd. proposition Nr 419.

centralbyråns eller, som den enligt kommitténs förslag skulle benämnas, statistiska

centralverkets organiserande på fyra byråer, var och en under sin byråchef. Av

dessa byråer var en avsedd för den s. k. näringsstatistiken, som kommittén föreslog

skola överflyttas till statistiska centralverket. Då emellertid denna av kommittén

ifrågasatta överflyttning ansågs åtminstone för det dåvarande icke böra komma

till stånd, föreslogs i statsverkspropositionen till 1912 års riksdag en provisorisk

organisation av statistiska centralbyrån med tre byråer, en för befolknings-, rätts-,

sparbanks- och valstatistik, en för jordbruks-, fastighets-, domän- och fiskeristatistik

samt en för finans- och kommunalstatistik jämte statistik över vägar och skjutsanstalter.

Samtidigt föreslogs likväl, att endast två byråchefer skulle uppföras på

centralbyråns stat; den tredje byrån ansågs kunna för den närmaste framtiden stå

under överdirektörens direkta ledning.

Som förut omnämnts, blev emellertid detta förslag ej av riksdagen bifallet,

i det att endast en för den finansstatistiska byrån avsedd byråchef uppfördes på

staten. Vid detta förhållande kunde den avsedda byråindelningen ej genomföras,

utan blev ämbetsverket organiserat på en byrå och två eller från och med år 1914

tre s. k. avdelningar, de sistnämnda under förste aktuarier såsom chefer. Faktiskt

fungera jämväl de s. k. avdelningarna i väsentlig grad såsom byråer.

Beträffande denna organisation yttrade, som förut nämnts, statistiska centralbyrån

i sin skrivelse den 6 oktober 1917, att den erfarenhet, som i centralbyrån

vunnits av densamma, tydligt visat, att en tillfredsställande organisation icke kan

vinnas utan en fullt genomförd byråindelning, varvid likväl den vid 1912 års riksdag

föreslagna nödfallsutvägen att ställa en byrå under överdirektörens direkta ledning

icke torde kunna ifrågakomma.

Kommittén delar denna statistiska centralbyråns mening. Då, såsom händelsen

varit i fråga om statistiska centralbyrån, ärendenas omfattning och mångskiftande

beskaffenhet samt arbetets högt kvalificerade natur föranlett införande av byråindelning,

torde det ur organisationssynpunkt riktigaste vara, att byråindelningen

också fullständigt genomföres. Att för endast en av ett ämbetsverks underavdelningar

anställa byråchef och låta övriga avdelningar ledas av tjänstemän av lägre

grad kan knappast motiveras i annat fall, än att den förstnämnda avdelningen i

betydelse eller omfattning väsentligt överträffar de övriga. Men, såvitt kommittén

kunnat finna, kan detta ingalunda sägas vara förhållandet med den finansstatistiska

byrån i statistiska centralbyrån. Dess personal är ej obetydligt mindre än övriga

avdelningars med undantag av den rättsstatistiska avdelningens; ur rent praktisk

synpunkt torde den jordbruksstatistiska avdelningen äga åtminstone lika stor betydelse

som den finansstatistiska byrån, och ur vetenskaplig synpunkt samt med

hänsyn till arbetets kvalificerade natur intaga de befolknings- och rättsstatistiska

avdelningarna otvivelaktigt främsta platsen bland de olika avdelningarna. Att chefen

för den finansstatistiska byrån har att i vissa fall biträda finansdepartementet _ med

statistiska utredningar kan näppeligen anses motivera, att han ensam av avdelningscheferna

skall innehava byråchefs ställning.

Då kommittén alltså anser, att byråindelningen i statistiska centralbyrån nu

bör fullt genomföras, följer därav icke, att kommittén skulle anse behövligt, att

byråerna bliva lika många som de nuvarande avdelningarna. Ur såväl organisationssom

kostnadssynpunkt måste städse vara av vikt, att icke flera byråchefsbefattningar

inrättas i ett ämbetsverk, än som kan anses vara strängt behövligt. Då nu

opaginerad Kontrollera mot PDF

Biträdande

personal.

■38 Kungl. Malis nåd. proposition AV 419.

i statistiska centralbyrån göromålen synas kunna på ett fullt tillfredsställande sätt

handläggas av ett antal av tre byråer, men å andra sidan detta antal näppeligen

torde kunna minskas, därest icke hela reformen skall förfelas, har kommittén stannat

vid att föreslå nämnda antal eller samma, som föreslogs jämväl i 1912 års statsverksproposition.

Aven omfattningen av de olika byråernas verksamhet synes i

huvudsak böra bliva densamma, som då ifrågasattes; byråerna skulle alltså bliva

en huvudsakligen befolknings- och rättsståtistisk, en huvudsakligen jordbruksstatistisk

och en huvudsakligen finansstatistisk.

Att, såsom år 1912 föreslogs, för de tre byråerna anställa endast två byråchefer

och uppdraga ledningen av den tredje byrån åt överdirektören kan kommittén

icke tillstyrka. En dylik anordning, som för övrigt torde sakna motsvarighet

inom förvaltningen i övrigt, skulle enligt kommitténs mening medföra betydande

olägenheter, då det torde få anses uteslutet, att överdirektören skulle få tillräcklig

tid att tillfredsställande sköta såväl sitt chefsämbete som därtill en byråchefstjänst.

Då givetvis chefsämbetets skötsel komme att ställas i främsta rummet, skulle antagligen

resultatet bliva, att den under överdirektören ställda byrån bleve i saknad

av den ledning, som byråchefen är avsedd att utöva. Kommittén anser därför, att

byråchefer böra anställas för alla tre byråerna.

Den för statistiska centralbyråns nuvarande fyra avdelningar avsedda tjänstemannapersonalen

utgör för närvarande, å extra stat uppförda befattningar inräknade:

för de befolknings- och rättsstatistiska avdelningarna, som tillsammans motsvara

den befolknings- och rättsstatistiska byrån enligt kommitténs ovan framställda förslag,

sammanlagt två förste aktuarier och en aktuarie, för den jordbruksstatistiska

avdelningen, motsvarande den jordbruksstatistiska byrån enligt kommitténs förslag,

en förste aktuarie och två aktuarier samt för den i kommitténs förslag såsom oförändrad

bibehållna iinansstatistiska byrån en byråchef, en förste aktuarie och en

aktuarie. Då inrättandet av de nya byråchefsbefattningarna icke bör medföra en

ökning av det sammanlagda antalet tjänstemän på varje särskild byrå, vilket antal

synes vara väl avvägt, uppstår frågan, vilka av de nuvarande befattningarna på de

befolknings-, rätts- och jordbruksstatistiska avdelningarna böra indragas med anledning

av byråchefstjänsternas tillkomst.

Då det synes vara behövligt, att på varje byrå finnes anställd minst en förste

aktuarie såsom byråchefens närmaste man och sekreterare, i likhet med vad redan

nu är fallet på den finansstatistiska byrån, synes tvekan icke böra förefinnas att på

den jordbruksstatistiska byrån bibehålla den nuvarande förste aktuarien och indraga

en av de två aktuariehefattningarna.

Mera tvivelaktig ställer sig saken beträffande den befolknings- och rättsstatistiska

byrån. Härvid synes dock från början självfallet, att den för rättsstatistiken

avsedda förste aktuarien icke kan indragas, då han är den enda för

denna gren av statistiken avsedda ordinarie tjänstemannen och särskilda kompetensvillkor

äro stadgade för hans befattning, vilka torde utesluta, att han skulle kunna

ersättas av en tjänsteman av första lönegraden. Samma betänkligheter möta visserligen

icke mot indragning av förste aktuarien å den befolkningsstatistiska avdelningen,

men å andra sidan torde det dock kunna betraktas som en ej ringa

olägenhet, att den, som närmast under byråchefen skulle hava att svara för den

viktiga och synnerligen krävande befolkningsstatistikén, komme att bliva en tjänsteman

i endast första lönegraden. Då kommittén emellertid anser sig kunna utgå

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 419.

ifrån, att byråchefen kominer att i främsta rummet ägna sitt arbete och sin uppmärksamhet

åt denna statistik, och då före år 1913 endast en ordinarie tjänsteman,

förste aktuarie, var anställd för densamma, har kommittén funnit sig kunna tillstyrka,

att den nuvarande förste aktuariebefattningen på den befolkningsstatistiska

avdelningen indrages. Härigenom vinnes den fördelen, att de tre byråerna bliva

fullt likformigt organiserade, vardera med en byråchef, en förste aktuarie och en

aktuarie.

Vad övriga tjänstemannabefattningar i statistiska centralbyrån angår, har

centralbyrån beträffande registratorstjänsten icke haft någon ändring att föreslå.

Ej heller kommittén har någon erinran att göra i fråga om denna befattning, som

synes böra bibehållas såsom en tjänst av första lönegraden.

Beträffande åter den på extra stat uppförda förste aktuariebefattningen (av

andra lönegraden) och bibliotekarietjänsten (av första lönegraden) har statistiska

centralbyrån föreslagit den förändring, att bibliotekarietjänsten skulle höjas till andra

lönegraden och för biträde åt bibliotekarien inrättas en ny tjänst av första lönegraden,

varemot den extra ordinarie förste aktuariebefattningen skulle indragas.

De till stöd för denna framställning av centralbyrån anförda skälen, rörande vilka

kommittén får hänvisa till centralbyråns förut anförda skrivelse av den 6 oktober

1917, hava synts kommittén övertygande, och får kommittén därför jämväl för sin

del förorda en dylik anordning.

Av kvinnliga biträden finnas för närvarande i statistiska centralbyrån på

ordinarie stat anställda 13 av andra och 14 av första graden, varjämte på extra

stat finnas 1 av andra och 11 av första graden. Statistiska centralbyrån bar

nu hemställt, att alla befattningar på extra stat skulle överflyttas till den ordinarie

staten. Då kommittén funnit ådagalagt, att samtliga dessa 59 biträdesbefattningar

måste anses för framtiden erforderliga, tillstyrker kommittén statistiska centralbyråns

framställning i denna del.

Beträffande fördelningen på de olika lönegraderna har centralbyrån ansett,

att 4 befattningar borde vara av tredje, 15 av andra och 20 av första graden.

Vad beträffar förslaget att i centralbyrån nu inrätta biträdesbefattningar av

tredje graden, som hittills ej förekommit därstädes, har kommittén funnit, att

samma skäl, som föranlett inrättande av sådana befattningar i andra ämbetsverk,

jämväl föreligga i fråga om statistiska centralbyrån. Vad åter angår antalet av

sådana befattningar, så skulle visserligen med hänsyn därtill, att kommittén föreslagit

verkets organiserande på tre byråer, kunna ifrågasättas, att man skulle kunna

inskränka sig till en befattning för varje byrå. Då emellertid, enligt vad kommittén

inhämtat, behovet av befattningar av tredje graden gjort sig alldeles särskilt

känt på de nuvarande befolknings- och rättsstatistiska avdelningarna, där biträdena

av tredje graden också skulle få att utföra ett i särskilt hög grad kvalificerat arbete,

har kommittén ansett sig böra tillstyrka inrättandet av fyra biträdesbefattningar av

tredje graden, varav två avsedda för den befolknings- och rättsstatistiska, en för

den jordbruksstatistiska och en för den finansstatistiska byrån.

Den av centralbyrån föreslagna proportionen mellan biträden av andra och

av första graden har icke givit anledning till någon erinran från kommitténs sida.

I fråga om vaktbetjäning har centralbyrån föreslagit uppförande på staten

av avlöning för ytterligare en vaktmästare. Kommittén har visserligen funnit behov

föreligga av en förstärkning av centralbyråns vaktbetjäning, men i betraktande av

s. 40 Kontrollera mot PDF

Avlöningar.

Sfcatförslag.

40 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

det redan synnerligt stora antalet ordinarie vaktmästare i de centrala verken, måste

kommittén ställa sig betänksam i fråga om varje ytterligare ökning av detta antal.

Kommittén kan därför ej heller tillstyrka centralbyråns förevarande hemställan, utan

anser, att behovet av ökad vaktbetjäning lämpligen kan tillgodoses genom tillfällig

anställning av en springgosse eller yngling, på sätt som skett i flera andra ämbetsverk

och jämväl förekommit i statistiska centralbyrån, medan folkräkningsarbetet

där pågick. Rörande beredande av härför erforderliga medel framställer kommittén

förslag här nedan.

Enligt kommitténs förslag skulle alltså staten för statistiska centralbyrån

komma att upptaga följande befattningshavare:

1 överdirektör och chef, 3 byråchefer, 4 förste aktuarier, av vilka en såsom

bibliotekarie, 5 aktuarier, av vilka en såsom registrator och en såsom biträde åt

bibliotekarien, 4 kvinnliga biträden av tredje, 15 av andra och 20 av första graden,

1 förste vaktmästare och 1 vaktmästare. I jämförelse med nu förefintliga befattningar

på ordinarie och extra stat visar detta en ökning med 2 byråchefer

samt 4 kvinnliga biträden av tredje, 2 av andra och 6 av första graden, men

minskning med 1 förste aktuarie och 1 aktuarie. Jämfört med statistiska centralbyråns

förslag utvisar kommitténs ökning med 2 byråchefer, men minskning med

1 förste aktuarie, 1 aktuarie och 1 vaktmästare.

Yad angår avlöningsbeloppen för de olika befattningarna synes särskilt yttrande

erfordras endast i fråga om överdirektören ävensom förste vaktmästaren och

vaktmästaren.

I likhet med statistiska centralbyrån och på de av denna anförda skäl, beträffande

vilka kommittén tillåter sig hänvisa till centralbyråns meromnämnda skrivelse,

anser kommittén överdirektörens avlöning böra höjas till 10,000 kronor med

sedvanlig fördelning på lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg.

Beträffande vaktmästarna torde kommittén få erinra, hurusom kommittén den

15 innevarande april avgivit förnyat utlåtande i fråga om reglering av löneförhållanden

m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. Enligt

det i nämnda utlåtande innefattade förslag skulle avlöningen utgöra för förste vaktmästare

i centrala ämbetsverk 1,900 kronor, därav 1,100 kronor lön, 650 kronor

tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, vartill skulle kunna komma två

ålderstillägg till lönen, vart och ett å 150 kronor, att utgå efter respektive 5 och

10 år, och för vaktmästare i sådant ämbetsverk 1,600 kronor, därav 9u0 kronor

lön, 550 kronor tjänstgöringspenningar och 150 kronor ortstillägg, jämte tre ålderstillägg

å 100 kronor vartdera, att utgå efter respektive 5, 10 och 15 år.

Därest bostad med bränsle eller med bränsle och lyse anvisas åt förste vaktmästare

eller vaktmästare, skall han, enligt vad kommittén föreslår, av sin lön avstå

för bostad med bränsle 300 kronor samt för bostad med bränsle och lyse 325

kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, skall det åligga befattningshavare att

själv bekosta armatur och lampor.

Med iakttagande av vad nu är nämnt skulle staten för statistiska centralbyrån

enligt kommitténs förslag få följande utseende:

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

41

1

1

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar

Orts- til lägg.

Summa.

l

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 överdirektör och chef ......

6,200

2,800

1,000

10,000

1 byråchef ........................

5,000

2,500

600

8,100

[Efter 5 år kan lönen höjas

i 2 byråchefer .....................

10,000

5,000

1,200

16,200

| med 600 kronor.

| 1 förste aktuarie ...............

3,600

1,800

400

5,800

| Efter 5 år kan lönen böjas

! 3 förste aktuarier (därav 1

| med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare

bibliotekarie) ..................

10,800

5,400

1,200

17,400

J 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

1 aktuarie ........................

2.200

1,500

300

4,000

med 500 kronor, efter 10

j 4 aktuarier (därav 1 regi-

år med ytterligare 500

kronor och efter 15 år

s trätor)...........................

8,800

6,000

1,200

16,000

med än ytterligare 500

kronor.

1 kvinnligt biträde av tredje

i graden ...........................

1,100

750

150

2,000

i 3 kvinnliga biträden av tredje

graden ...........................

1 kvinnligt biträde av andra

3,300

2,250

450

6,000

graden ...........................

900

550

150

1,600

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kronor och efter

14 kvinnliga biträden av andra

10 år med ytterligare

graden ...........................

i 1 kvinnligt biträde av första

12,600

7,700

2,100

22,400

200 kronor.

graden ...........................

19 kvinnliga biträden av första

700

350

150

1.200

graden ...........................

13,300

6,650

2,850

22,800

/Efter 5 år kan lönen höjas

1 förste vaktmästare .........

1,100

650

150

1,900

med 150 kronor och efter

10 år med ytterligare 150

kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 100 kronor, efter 10

1 vaktmästare ..................

900

550

150

1,600

år med ytterligare 100

kronor och efter 15 år

med än ytterligare 100

kronor.

Summa

—

—

137,000

Anmärkning. Därest bostad med bränsle ocli lyse anvisas åt förste vaktmästare eller vaktmästare,

skall han av sin lön avstå för bostad med bränsle 300 kronor samt för bostad med bränsle och

lyse 325 kronor, allt för år räknat. Åtnjutes lyse, åligger befattningshavare att själv bekosta armatur och

lampor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 378 käft. (Nr 419.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Klint)fl. Maj ds nåd. proposition Nr 419.

För åtnjutande av de i den föreslagna nya staten upptagna avlöningsförmåner

torde böra i huvudsak gälla ''enahanda villkor och bestämmelser, som under senare

tider plägat fastställas beträffande andra centrala ämbetsverk. Kommittén har vidare

ansett lämpligt att, i likhet med vad som skett vid löneregleringen för statsdepartementen

och föreslagits i den till innevarande års riksdag avlåtna framställningen

rörande en statens meteorologisk-hydrografiska anstalt (statsverkspropositionen,

nionde huvudtiteln, punkten 97), avlöningsvillkoren för överskådlighets vinnande

sammanföras under vissa rubriker.

Beträffande innehållet i de villkor och bestämmelser, som sålunda böra fastställas

för ordinarie befattningshavare vid statistiska centralbyrån, torde kommittén

kunna inskränka sig till att här beröra endast några särskilda punkter.

Befattningshavare vid statistiska centralbyrån böra. såsom i det föregående

är nämnt, vara underkastade skyldighet att låta sig förflyttas till annan befattning.

Emellertid torde denna skyldighet böra begränsas till att avse förflyttning endast

till befattning inom den centrala förvaltningen.

Vidare torde föreskrift böra meddelas, att befattningshavare, som utnämnts

att från den nya statens ikraftträdande eller från och med dag under år 1918 vara

innehavare av förste aktuarie- eller aktuarietjänst i statistiska centralbyrån, må för

vinnande av ålderstillägg tillgodoräkna sig den tid, varunder han omedelbart före

tillträdet till befattningen på grund av stadigvarande förordnande bestritt tjänst i

statistiska centralbyrån av motsvarande eller högre lönegrad med av riksdagen på

extra stat anvisad avlöning.

För innehavare av kvinnliga biträdesbefattningar i statistiska centralbyrån

äro nu särskilda avlöningsvillkor stadgade genom kungl. kungörelsen den 18 september

1914 (svensk författningssamling nr 868), och dessa bestämmelser lära fortfarande

böra gälla för de nuvarande innehavarna av dylika biträdesbefattningar.

Därest emellertid lönereglering nu genomföres för statistiska centralbyråns manliga

personal, torde det vara lämpligt, att de avlöningss illkor, som böra förbindas med

denna lönereglering, erhålla en sådan avfattning, att de komma att för framtiden

äga tillämpning på sumtliya befattningshavare vid ämbetsverket, varvid i fråga om

de kvinnliga biträdena, på sätt i dylika fall plägat ske, en hänvisning torde böra

göras till de föreskrifter, som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna

villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks och

myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

Då antalet kvinnliga biträdesbefattningar hos statistiska centralbyrån skulle

genom den nya statens fastställande i avsevärd grad ökas, har kommittén icke

kunnat undgå att taga under övervägande, huruvida kvinnligt biträde, som vid den

nya statens ikraftträdande är anställt vid statistiska centralbyrån och från nämnda

tidpunkt antages till ordinarie biträde, borde — i likhet med de biträden, som erliöllo

ordinarie anställning hos centralbyrån vid 1915 års början, från vilken tid

kvinnliga biträdesbefattningar första gången uppfördes på centralbyråns stat — för

erhållande av ålderstillägg få tillgodoräkna sig viss tid, varunder biträdet före befordran

till ordinarie befattning varit anställt hos ämbetsverket. Skulle ett dylikt

medgivande lämnas, kan det emellertid ifrågasättas, huruvida icke enahanda rätt

jämväl borde tillerkännas det eller de biträden, som efter vunnen befordran tillträtt

ordinarie befattning hos centralbyrån efter 1915 års början men före den nu föreslagna

statens ikraftträdande.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

Det spörsmål, kommittén här berört, är av principiell innebörd och tiar betydelse

även i fråga om andra befattningshavare. Kommittén tillåter sig i sådant

hänseende erinra, att, på grund av kungl. remiss den 5 mars 1918, det åligger

kommittén att avgiva utlåtande rörande en av vissa skrivbiträden vid postsparbanken

gjord framställning om rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig tjänstgöring under förhållanden i huvudsak likartade med de nu iöreliggande.

Med avseende härå och då i varje fall, vad statistiska centralbyråns kvinnliga personal

vidkommer, tillämpningen av ett stadgande om rätt för de kvinnliga biträdena

att i sådana fall, då ordinarie anställning vunnits under tiden efter 1915 års början,

tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring icke skulle kunna ännu på någon tid ifrågakomma,

har kommittén ansett sig icke böra i sitt förslag till avlöningsvillkor upptaga

någon föreskrift i nu berörda hänseende.

Kommittén får sålunda föreslå följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i den föreslagna staten för ordinarie befattningshavare vid statistiska centralbyrån

upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

i fråga om. ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst, förening

av tjänster m. nu:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet eller

jämkning i åligganden vid e.n möjligen inträdande förändrad organisation av statistiska

centralbyrån eller dess särskilda avdelningar eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, ävensom därest statistiska centralbyråns ställning inom statsförvaltningen

så förändras, att densamma ej längre kan anses såsom självständigt ämbetsverk,

eller därest vissa centralbyrån tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,

efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen förenade

göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket

göromålen överlämnas;

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning uti

innehavande grad, där han, till ''befordrande av arbetets oavbrutna gång, befinnes

vara lämplig och behövlig;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den tjänstegrad

och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när helst så av Kungl. Maj:t

prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan befattning inom den centrala förvaltningen;
att

med ordinarie befattning vid statistiska centralbyrån icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid statistiska centralbyrån ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning

av vad slag det vara må, såframt ej, vad angår överdirektören eller

byråchef, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, ämbetsverket

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid

det egna verket, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills

vidare bibehållas;

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 419.

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den tid, han eljest varit från

tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger uppbära

hela lönen jämte ortstillägget men att den, som eljest undfår ledighet, såsom för

svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i behörig ordning avstänges

från tjänstgöring eller av annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå

så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för den tid, varunder han avhållit

sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit tjänstledighet

eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller tagen i

häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till befattningens

uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej prövas skäligt låta honom uppbära

något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras'' för beredande av semester,

befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om han förordnas till högre

befattning vid centralbyrån, bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre

månader under ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna

tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande belopp;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta sig,

efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i extra inkomster,

som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande eller

dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

i fråga om ålder st ill ägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande av befattning

i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor att

innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras för att

vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen eller, på grund av förordnande,

annan statens tjänst eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att

härvid icke må föras honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet

för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem år, på

samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare fem år,

ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar angår,

att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av kalenderåret näst

efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd; börande löntagare

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 419.

därvid tillgodoräknas den tid, som före den nya statens ikraftträdande förflutit från

hans tillträde till befattningen eller därmed jämförlig befattning å extra stat;

att befattningshavare, som utnämnts att från den nya statens ikraftträdande

eller från och med dag under år 1918 vara innehavare av förste aktuarie- eller

aktuarietjänst i statistiska centralbyrån, må tillgodoräknas den tid, varunder han

omedelbart före tillträdet till befattningen på grund av stadigvarande förordnande

bestritt tjänst i statistiska centralbyrån av motsvarande eller högre lönegrad med

av riksdagen på extra stat anvisad avlöning;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning,

redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig att avgå från

tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjutas av överdirektören, byråchefer och tjänstemän av andra lönegraden

under en och en halv månad, av tjänstemän av första lönegraden och kvinnliga

biträden under en månad samt av förste vaktmästare och annan vaktmästare

under femton dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å uppbörd,

är pliktig att å tid av året, som av överdirektören bestämmes, begagna sig

av semester;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om rätt

till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är vid tiden för den nya statens ikraftträdande eller, såvitt angår innehavare av

befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare de föreskrifter

i övrigt skola lända till efterrättelse, som äro eller kunna varda utfärdade angående

allmänna villkor och bestämmelser att gälla för de å vissa domstolars, ämbetsverks

och myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar.

Tillika torde böra föreskrivas, dels att en var, som med eller efter ingången

av år 1919 tillträder ordinarie befattning vid statistiska centralbyrån, skall vara

pliktig att underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser, dels ock att de

förutvarande ordinarie manliga befattningshavare i statistiska centralbyrån, vilka

icke före viss tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta sig den nya avlöningsstaten

och därvid fästade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill

förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt gällande ordinarie stat tillkommande

avlöningsförmåner.

Kommittén har slutligen att framlägga beräkning över det anslagsbehov, som Anslagstehoi

blir en följd av genomförandet av kommitténs ovan framställda förslag.

Vad därvid först angår ordinarie anslaget till avlöningsmedel, så påkallar

den föreslagna nya avlöningsstaten för statistiska centralbyrån en höjning av detta

anslag från nuvarande 76,900 kronor med 60,100 kronor till 137,000 kronor, varemot

de på 1918 års stat uppförda extra anslagen till provisorisk lönereglering för

statistiska centralbyrån å 10,370 kronor och till arvoden åt en extra ordinarie förste

aktuarie och fyra extra ordinarie aktuarier in. m. å 21,700 kronor bortfalla.

Därjämte inverkar den nya staten jämväl på ordinarie reservationsanslaget

s. 46 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

46 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

till arvoden åt tillfälliga biträden samt till vikariatsersättningar, av vilket anslag

vikariatsersättningarna under de ordinarie befattningshavarnas semester skall bestridas.

För sistnämnda ändamål erfordras ett belopp av 6,312 kronor 50 öre, under

förutsättning att vikariatsarvodeöa under de kvinnliga biträdenas semester beräknas

till 125 kronor för tredje, 100 kronor för andra och 75 kronor för första lönegraden.

Av ifrågavarande anslag samt det på extra stat uppförda anslaget till förstärkning

av det förstnämnda hava därjämte hittills utgått arvoden till amanuenser

och arvoden till tillfälliga biträden samt ersättning för deras övertids- och betingsarbete,

varjämte på grund av särskilt kungl. brev av ifrågavarande medel jämväl

utbetalats ersättning till medicinskt biträde vid statistiken över dödsorsakerna med

200 kronor årligen. Samtliga dessa utgifter synas kommittén för framtiden böra

bestridas av det ordinarie anslaget, vars belopp alltså bör beräknas med hänsyn

härtill. Enligt hittills tillämpade beräkningsgrunder, i vilka statistiska centralbyrån

icke ifrågasatt någon ändring och beträffande vilka ej heller kommittén har något

att erinra, skulle för ifrågavarande ändamål sammanlagt erfordras 21,000 kronor,

varav för amanuenser 15,000 kronor, för ett manligt biträde 2,400 kronor samt

för extra arbete i övrigt m. m. 3,600 kronor.

Därjämte synes från detta anslag lämpligen böra bestridas kostnaden för

förstärkning av vaktbetjaningen i statistiska centralbyrån, enligt kommitténs därom

ovan framställda förslag; härför torde böra beräknas i runt tal 900 kronor årligen

eller 75 kronor i månaden.

Sammanlagda medelsbehovet å ifrågavarande anslag skulle sålunda komma

att uppgå till (6,312; 5 o -f-21,000 -j-900=) 28,212 kronor 50 öre, vilket belopp torde

böra avrundas till 28,200 kronor.

Då anslaget å innevarande års stat är uppfört med 22,790 kronor, skulle

erfordras en höjning med 5,410 kronor, varemot det å samma års stat uppförda

extra förstärkningsanslaget å 17,200 kronor skulle bortfalla. I enlighet med statistiska

centralbyråns därom framställda förslag torde anslaget lämpligen böra erhålla

följande ändrade benämning: »Till amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga

biträden.»

Sammanlagt skulle alltså enligt kommitténs förslag de för avlöningen avsedda

anslagen komma att uppgå till (137,000+28,200 =)165,200 kronor. För samma

ändamål äro å 1918 års stat uppförda anslag till ett sammanlagt belopp av (76,900

+22,790+10,370 + 21,700 + 17,200 =) 148,960 kronor, vadan genomförandet av

''kommitténs förslag skulle, om man från sistnämnda belopp frånräknar ett däri ingående

personligt ålderstillägg å 500 kronor, medföra en kostnadsökning av 16,740

kronor eller 6,900 kronor mera än det av statistiska centralbyrån i dess underdåniga

skrivelse den 6 oktober 1917 framställda förslaget. Av ifrågavarande ökning förorsakas

emellertid en ej ringa del, eller närmare 3,000 kronor, därav, att efter nyreglering

avlöningarna i staten uppföras utan avdrag för pensionsavgifter för egen

pensionering, varemot för närvarande de provisoriska avlöningstil läggen för ordinarie

befattningshavare samt avlöningen för befattningshavare på extra stat äro uppförda

efter avdrag motsvarande sådan pensionsavgift.»

Till vad^öneregleringskommitten i förevarande ärende anfört och

föreslagit kan jag i allt väsentligt ansluta mig. Beträffande vaktmästarna

har emellertid kommittén på avlöningsstaten uppfört de i kom
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

mitténs utlåtande den 15 innevarande april för de centrala ämbetsverkens

förste vaktmästare och vaktmästare föreslagna avlöningsförmånerna. Då

löneregleringskommitténs ifrågavarande utlåtande ännu icke blivit inför

Kungl. Maj:t anmält, torde likväl för närvarande förste vaktmästarens

och vaktmästarens i statistiska centralbyrån avlöningsförmåner lämpligen

böra i staten uppföras med samma belopp, som för närvarande utgår

för motsvarande befattningshavare i de centrala ämbetsverken, nämligen

för förste vaktmästaren: lön 900 kronor, tjänstgöringspenningar

450 kronor och ortstillägg 150 kronor med ett ålderstillägg å 100

kronor samt för vaktmästaren: lön 700 kronor, tjänstgöringspenningar

350 kronor och ortstillägg 150 kronor med två ålderstillägg vartdera

å 100 kronor. Härigenom kommer den av kommittén föreslagna avlöningsstatens

slutsumma att minskas med 800 kronor till 136,200

kronor. Lägges härtill det av löneregleringskommittén föreslagna beloppet

för auslaget till amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga

biträden 28,200 kronor, beträffande vilket belopp jag icke har något att

erinra, uppgår summan utav avlöningsanslagen till 164,400 kronor eller

6,100 kronor mera än vad som för ändamålet beräknades under sjunde

huvudtiteln vid statsverkspropositionens avlåtande.

Under åberopande av vad jag nu anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att

dels godkänna följande ordinarie avlöniugsstat för statistiska centralbyrån,

att tillämpas från och med år 1919:

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj.ts nåd. ''proposition Nr 419.

Tjänst-

Lön.

görings-

penning-

Ortstill-

lägg-

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 överdirektör och chef ............

6,200

2,800

1,000

10,000

1 byråchef ..............................

5,000

2,500

600

8,100

1 Efter 5 år kali lönen höjas

2 byråchefer ...........................

10,000

5,000-

1,200

16,200

| med 600 kronor.

1 förste aktuarie........................

3,600

1,800

400

5,800

1 Efter 5 år kan lönen höjas

I med 500 kronor och ef-,

3 förste aktuarier (därav 1 biblio-

j ter 10 år med ytterligare!

tekarie.................................

10,800

5,400

1,200

17,400

J 500 kronor.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kronor, efter''

1 aktuarie.................................

2,200

1,500

300

4,000

10 år med ytterligare;

4 aktuarier (därav 1 registrator)...

8,800

6,000

1,200

16,000

500 kronor och efter 15j

år med än ytterligare

500 kronor.

1 kvinnligt biträde av tredje graden

3 kvinnliga biträden av tredje

1,100

750

150

2,000

graden.................................

1 kvinnligt biträde av andra gra-

3,300

2,250

450

6,000

Efter 5 år kan lönen höjasj

den ....................................

900

550

150

1,600

med 200 kronor och ef-j

14 kvinnliga biträden av andra

ter 10 år med ytterligare!

graden.................................

12,600

7,700

2,100

22,400

200 kronor.

1 kvinnligt biträde av första graden

19 kvinnliga biträden av första

700

350

150

1,200

graden................................

13,300

6,650

2,850

22,800

1 förste vaktmästare..................

900

450

150

1,500

(Efter 5 år kan lönen höjas

| med 100 kronor.

[Efter 5 år kan lönen höjas!

1 vaktmästare...........................

700

\

350

150

1,200

) med 100 kronor och!

1 efter 10 år med ytter-1

( ligare 100 kronor.

Summa

_

—

—

136,200

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna

förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de å den ordinarie avlöningsstaten upptagna avlöningarna:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m.:

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 419.

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av statistiska centralbyrån eller dess särskilda avdelningar

eller eljest i allmänhet kan varda stadgad, ävensom därest statistiska

centralbyråns ställning inom statsförvaltningen så förändras, att densamma

ej längre kan anses såsom självständigt ämbetsverk, eller därest

vissa centralbyrån tillhörande göromål överflyttas till annat ämbetsverk,

vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning

han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda

befattning uti innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets

oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när

helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan

befattning inom den centrala förvaltningen;

att med ordinarie befattning vid statistiska centralbyrån icke må

förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid statistiska centralbyrån ej heller

må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande elh-r ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj ds oktroj eller

blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara

må, såframt ej, vad angår överdirektören samt byråchef, Kungl. Majd

och, vad angår innehavare av annan befattning, ämbetsverket uppå därom

gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderlig! för tjänstgöringen

vid det egna verket, finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas

och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget men att den, som eljest undfår

ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

Bihang till riksdagens protokoll 1918■ 1 sand. 378 käft. (Nr 419.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 419.

uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av

annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå

så mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

tagen i häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av

semester, befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig att, om

han förordnas till högre befattning vid centralbyrån, bestrida densamma,

dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma kalenderår;

ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar,

men eljest däremot svarande belopp;

att den, som tillträder den nyår staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning

i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå

för bestj^r i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

i fråga om ålder stillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller

fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av

värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare

fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya statens ikraftträdande förflutit från hans tillträde till befattningen

eller därmed jämförlig befattning å extra stat;

att befattningshavare, som utnämnts att från den nya statens

ikraftträdande eller från och med dag under år 1918 vara innehavare

av förste aktuarie- eller aktuarietjänst i statistiska centralbyrån, må tillgodoräknas

den tid, varunder han omedelbart för tillträdet till befattningen

på grund av stadigvarande förordnande bestritt tjänst i statistiska

centralbyrån av motsvarande eller högre lönegrad med av riksdagen på

extra stat anvisad avlöning;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han

enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension är skyldig att avgå från tjänsten, icke må tillträda samma förhöjning;
i

fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pen slottsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av överdirektören, byråchefer och tjänstemän

av andra lönegraden under eu och en halv månad, av tjänstemän av

första lönegraden och kvinnliga biträden under en månad samt av förste

vaktmästare och annan vaktmästare under femton dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll

å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av överdirektören bestämmes,

begagna sig av semester;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid

tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

de föreskrifter i övrigt skola lända till efterrättelse, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla

för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar;

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 419.

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1919 tillträder

ordinarie befattning vid statistiska centralbyrån, skall vara pliktig att

underkasta sig förenämnda villkor och bestämmelser; samt

att de förutvarande ordinarie manliga befattningshavare i statistiska

centralbyrån, vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, ait de

vilja underkasta sig den nya avlöningsstaten och därvid fastade villkor

och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola

varda bibehållna vid dem enligt gällande ordinarie stat tillkommande

avlöningsförmåner;

dels höja det under sjunde huvudtitéln och statistiska centralbyrån

uppförda ordinarie anslaget till avlöningsmedel från., kronor 76,900: —

med ......................................................................................... » 59,300: —

till ......................................................................................... » 136,200:—;

dels ock höja det under samma huvudtitel och statistiska centralbyrån

uppförda ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt tillfälliga

biträden samt vikariatsersättningar från........................ kronor 22,790: —

med ........................................................................................ » 5,410: —

till................................................................... » 28,200: —

samt i riksstaten uppföra detsamma under ändrad benämning: till amanuenser,

vikariatsersättningar och tillfälliga biträden.

Till vad departementschefen sålunda hemställt,

däruti statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen lämna bifall och förordnade, att

proposition i ämnet skulle, med den lydelse bil. ... till

detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Bengt Arfividson.

STOCKHOLM 1918, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.