Sök i Ratio Lex

Angående anordnande av avloppsledningar från militär etablissemang en å Järvafältet

1918-05-03 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:423, Angående anordnande av avloppsledningar från militär etablissemang en å Järvafältet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

1

Nr 423.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anordnande

av avloppsledningar från militär etablissemang en

å Järvafältet; given Stockholms slott den 3 maj 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

''riksdagen att

dels för anordnande av avloppsledningar från militäretablissemangen

å Järvafältet å tilläggsstat för år 1918 under fjärde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 161,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 382 käft. (Nr 423.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

Utdrag av protokollet över lantforsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

3 maj 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern -Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars-, civil- och jordbruksdepartementen

yttrade chefen för förstnämnda departement, statsrådet

Nilson, följande:

»Under punkten 59 av fjärde huvudtiteln i innevarande, års statsverksproposition

har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avvaktan

på den proposition, som kunde komma att avlatas angående anordnande

av avloppsledningar från militäretablissemangen å Järvafältet, tillsvidare

under fjärde huvudtiteln å extra stat för ar 1919 beräkna ett belopp

av 166,050 kronor.

Sedan den i förevarande ärende erforderliga utredningen numera

blivit slutförd, anhåller jag att få underställa detsamma Kungl. Maj:ts

prövning.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

Då 1905 års riksdag anvisade medel för inköp av ett nytt övningsfält

^ vid Järva för de till Stockholm förlagda truppförbanden, avsågs,

att å nämnda övningsfält efterhand skulle uppföras nya kasernetablissemang

för nämnda truppförband ävensom nya byggnader för garnisonssjukhuset

och artilleriverkstäderna. Denna plan har emellertid hittills

endast blivit fullföljd i så måtto, att beslut av riksdagen fattats om

uppförande av dels nya kasernetablissemang för Svea ingenjörkår vid

Frösundavik och för Fälttelegrafkåren vid Lilja Frösunda dels ock ett

havremagasin, avsett att förläggas invid Järva järnvägsstation. Vidare

har 1915 års riksdag beslutit, att den för närvarande å Karlbergs

kungsgård förlagda krigsskolan skall å tid, som framdeles bestämmes,

förläggas till Järvafältet.

Efter det allmänna ingenjör sby rån i Stockholm erhållit i uppdrag

att verkställa utredning och uppgöra förslag rörande anordnande av

ledningar för bortledande av spillvatten från de blivande kasernetablissemangen

m. fl. militära anläggningar å Järvafältet, överlämnade chefen

för arméförvaltningens fortifikationsdepartements nybyggnadsbyrå med

utlåtande den 24 november 1916 till departementet av ingenjörsbyrån

uppgjorda förslag i ämnet.

Såsom i berörda utlåtande omförmäles, hade det i början ingått i

planen, att avloppsledningar från Svea ingenjörkårs och Fältteiegrafkårens

blivande, kasernetablissemang skulle kortaste vägen nedföras till Brunnsviken

vid Frösundavik. För övriga militära etablissemang vore ock i

allmänhet det naturliga avloppet till Brunnsviken, men till norra ändan

därav. För minskning av vikens förorening genom spillvatten från

militäretablissemangen hade man tänkt sig anläggning av behövliga

reningsverk. Emellertid förelåge mycket vägande skäl emot ett ytterligare

förorenande av Brunnsvikens vatten genom ditledande av spillvatten

jämväl från de blivande militära anläggningarna å Järvafältet.

Sålunda vore. Brunnsviken en jämförelsevis liten sjö, så gott som utan

vattencirkulation, samt vattnet i densamma redan förut starkt förorenat

genom .spillvatten från Stockholms stad, veterinärinstitutet, järnvägens

anläggningar vid Järva och dikesanläggningar m. m. Utledandet till

nämnda vik, såsom först varit tilltänkt, av spillvatten från riksmuseet

och övriga statens nyuppförda institutioner i dess närhet, hade genom

statsmakternas åtgärder undvikits, i det att för dessa anläggningar en

gemensam avloppsledning utdragits till Lilla Värtan, söder om Ålkistekanalen.

Medel till sistnämnda ledning hade anvisats av riksdagen,

sedan överintendentsämbetet och vederbörande statsråd på det krafti
-

Utredning och

förslag av

Allmänna

ingenjör»- byrån och

chefen för

fortifikationsdepartementets

nybyggnadsbyrå.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

gaste avstyrkt spillvattnets från dessa anstalter avförande till Brunnsviken.

Man hade därför vid utredningen av den här föreliggande avloppsfrågan

för militäretablissemangen undersökt, huruvida icke, för

undvikande av Brunnsvikens ytterligare förorenande, en liknande lösning

som beträffande riksmuseet m. m. kunde åstadkommas.. Verkställda

undersökningarna hade ock visat, att detta vore möjligt, oc

att avledandet av spillvattnet från samtliga de blivande militära etablissemangen

lämpligast kunde ske genom anläggningen av ett for

dem gemensamt avloppsledningsnät med utlopp i Lilla Värtan, men

norr om Ålkistekanalen. .

I huvudsak skulle anordningarna enligt förenämnda utredningar

och förslag bliva följande: ,

Strax norr om Brunnsvikens norra ända, sydost om Neder-Jarva,

skulle anläggas en större samlingsbrunn och en pumpstation med tillhörande,

över Ulriksdals och Bergskam™ ägor framdragen, i Lilla Vartan

utmynnande huvud avloppsledning. Densamma skulle utföras dels

såsom tryckledning och dels såsom självrinnande ledning samt förses

med erforderliga brunnar m. m. Samlingsbrunnen vid Neder-Jarva

skulle söder ifrån upptaga en ledning för spillvatten från Svea mgenjörkårs

och Fälttelegrafkårens blivande kasernetablissemang, samt norrifrån

en ledning, upptagande spillvatten från Övriga, tilltänkta militära

etablissemang och anläggningar å Järvafältet, nämligen krigsskoleetablissemanget,

garnisonssjukhuset, Svea artilleriregementes kasernetablissemang,

förplägnadsanstalten och artilleriverkstäderna samt eventuellt aven

fortgardesregementenas kasernetablissemang.

För närvarande krävdes emellertid endast utförandet av huvudavloppet

från Neder-Järva till Lilla Värtan med tillhörande brunnar och

pumpstation m. m. samt ledningar, jämte tillhörande pumpstation och

brunnar, från Svea ingenjörkårs och Fälttelegrafkårens blivande etablissemang.

Av den planerade förplägnadsanstalten skulle nu endast

uppföras ett havremagasin, men för detta krävdes icke för närvaran e

utförandet av någon avloppsledning.

Det enligt vad nyss sagts behövliga första utbyggandet av avloppsnätet

skulle, med de pris, som vid tiden för utlåtandets avgivande vore

gällande, draga en kostnad av 212,000 kronor. Då ett belopp av

39,000 kronor, ingående i anslagen till kasernetablissemang för svea

ingenjörkår och Fälttelegrafkåren, redan funnes tillgängligt att för ändamålet

användas, skulle således erfordras anvisande av ytterligare 173,000

kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

Med anledning av vad sålunda förekommit och då huvudavloppet

jämte brunnar och pumpstation m. m. skulle förläggas å Ulriksdals

och Bergshamra ägor, gjorde fortifikationsdepartementet framställning

i ärendet beträffande Ulriksdals ägor hos riksmarskalksämbetet och

i fråga om Bergshamra ägor hos domänstyrelsen, enär nämnda styrelse,

efter vad fortifikationsdepartementet hade sig bekant, förde underhandlingar

rörande sistnämnda egendoms överlåtande till staten.

Den 24 april 1917 lämnade riksmarskalksämbetet svar å förfrågningarna

rörande upplåtandet av Ulriksdal tillhörig mark för ledningarnas

framdragande m. m., och ifrågasatte ämbetet därvid, huruvida icke

— i händelse av fortsatta åtgärder för åstadkommande av den ifrågasatta

avloppsledningen — ett samarbete i denna fråga lämpligen kunde

äga rum med järnvägsstyrelsen för att samtidigt kunna erhålla ett enligt

riksmarskalksämbetets förmenande synnerligen välbehövligt, bättre ordnat

avlopp från styrelsens bostadshus vid Järva samt rangeringsbangård

med tillhörande gasverk och vagnstallar m. fl. anläggningar, varifrån

avlopp för närvarande funnes endast i öppna diken till Brunnsviken,

till stor olägenhet för i trakten boende.

Då fortifikationsdepartementet fann detta förslag böra tagas under

omprövning, gjorde departementet framställning i ärendet till järnvägsstyrelsen,

och erhöll därå den 30 juni 1917 det svaret, att styrelsen icke

hade något att erina mot det föreslagna samarbetet rörande avloppsfrågan.

Med anledning härav uppdrogs åt Allmänna ingen]örsbyrån att i

anslutning till det förut för fortifikationsdepartementets räkning upprättade

förslaget uppgöra förslag till avledande jämväl av avloppsvattnet

från statens järnvägars anläggningar vid Järva till den föreslagna

avloppsledningen till Lilla Värtan.

Efter det erforderliga undersökningar verkställts samt det för

fortifikationsdepartementets räkning förut uppgjorda förslaget blivit i

vissa delar omarbetat, överlämnade Allmänna ingenjörsbyrån med skrivelse

den 8 augusti 1917 till fortifikationsdepartementet förslag till

avloppsledningsnät, gemensamt för kasernanläggningarna vid Järva och

statens järnvägars anläggningar därsammastädes. Kostnaderna för hela

anläggningen beräknades till 327,500 kronor.

Av berörda förslag framginge, att den behövliga första utbyggnaden

av avloppsnätet, innefattande huvudavloppsledningen till Lilla Värtan,

vad vidkomme departementets andel däri samt ledningarna från Svea

ingenjörkårs och Fälttelegrafkårens blivande etablissemang, skulle

komma att draga en kostnad av 199,000 kronor. Härtill komme kostnaden

för behövliga elektriska anordningar, beräknad till 11,500 kronor,

varav på fortifikationsdepartementets räkning folie ett belopp av 6,050

Ytterligare

utredning ar

forlifikationsdepartementet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

kronor. Hela kostnaden för den första utbyggnaden skulle således för

departementets del belöpa sig till 205,050 kronor. Då, enligt vad förut

nämnts, 39,000 kronor redan funnes för ändamålet tillgängliga, skulle

fortifikationsdepartementets ytterligare medelsbebov för utbyggnaden i

fråga uppgå till 166,050 kronor.

Att fortifikationsdepartementets kostnad för ifrågavarande ledningar,

ehuru järnvägsstyrelsen nu skulle deltaga i bestridande av kostnaderna

för huvudledningen m. m. jämte tillhörande brunnar och pumpstation,

ändock uppginge till så stort belopp, som nyss sagts, berodde därpå,

att man måst räkna med avsevärt högre arbets- och materialpriser än

de i det tidigare förslaget upptagna.

Beträffande huvudledningens framförande över mark tillhörig Bergshamra

egendom, hade domänstyrelsen under hand meddelat fortifikationsdepartementet,

att sedan styrelsen numera träffat avtal om inlösen

av Bergshamra, densamma icke hade något att erinra mot avloppsledningens

framdragande.

Vad vidkomme ledningens framdragande över Ulriksdals och Bergshamra

ägor, vore vissa engångskostnader att emotse för tillstånd att fa

framföra ledningen och för de skador, som tilläventyrs komme att uppstå

å marken, där ledningen framdroges. Dessa engångskostnader hade

av Allmänna ingenjörsbyrån approximativt beräknats till 4,000 kronor.

Därjämte torde tillkomma årlig avgift för arrende av den mark, vara

huvudledningens samlingsbrunn och pumpstation m. m. skulle förläggas,

vilket arrende beräknats till omkring 250 kronor för år. . Nyssberörda

kostnader kunde emellertid först framdeles, da vederbörliga avtal angående

markupplåtelsen träffats och ledningen m. m. utförts, närmare

beräknas och framläggas.

Arméförvait- Uti sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1917 angående lantdagens

fram- försvarets medelsbehov för år 1919 anmälde arméförvaltningen, att

"den^äi8 ämbetsverket ansåge frågan om beredande av avlopp för spillvatten

augusti 1917. fr£n blivande militäretablissemangen å Järvafältet bäst lösas på så

sätt, att ett för samtliga etablissemang gemensamt avloppsnät, med

utlopp i Lilla Värtan, anlades och att det vore särdeles lämpligt, att

detta nät, såsom i den sista utredningen förutsatts, jämväl avsåges att

upptaga spillvatten från järnvägens anläggningar vid Järva. Arméförvaltningen

funne sig därför böra hemställa, att Kungl. Maj.t måtte

föreslå riksdagen att för utförandet av den erforderliga första utbyggnaden

av avloppsledningsnätet för militäretablissemangen å Järvafältet

för de arbeten därå, vilka komme på arméförvaltningens del, å extra

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

stat för år 1919 anvisa 166,050 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att

av tillgängliga medel för år 1918 förskjuta 111,050 kronor att sedermera

ersättas av vad sålunda anvisats.

Efter vad arméförvaltningen hade sig bekant, hade järnvägsstyrelsen

för avsikt att beträffande sin del i den gemensamma anläggningen

likaledes ingå med underdånig framställning.

Då en omarbetning av det utav arméförvaltningen förordade förslaget

ansågs erforderlig, innan ärendet underställdes Kungl. Maj:ts

prövning, anmodade jag, efter den 27 december 1917 erhållet nådigt

bemyndigande, civilingenjören E. Hedström att inom lantförsvarsdepartementet

biträda med verkställande av ifrågavarande omarbetning.

Med skrivelse den 20 februari 1918 överlämnade ingenjör Hedström

yttrande i ärendet samt anförde därvid följande:

För avloppsvattnets bortledande från de blivande kasernetablissemangens

områden vid Järva och Frösundavik samt från det av statens

järnvägar bebyggda området vid Järva kunde i huvudsak fyra olika

möjligheter tänkas:

1:°) att direkt utleda avloppsvattnet till Brunnsviken utan föregående

rening;

2.o) att utleda detsamma till Brunnsviken efter förut genomgången

3:o) att medelst pumpning utleda avloppsvattnet till Lilla Värtan

; och

4:o) att medelst självavrinning utleda detsamma till Lilla Värtan.

Att den första möjligheten ej kunde komma i fråga, hade redan

långt tidigare påvisats, och då denna uppfattning nu fullt delades av

armeförvaltningen, torde den ej här behöva närmare motiveras.

Mot den andra utvägen, nämligen att efter genomgången rening

utleda avloppsvattnet till Brunnsviken, hade chefen för fortifikationsdepartementets

ny byggnad sbyrå i sitt utlåtande av den 24 november 1916

anfört tillräckligt vägande skäl för att den ej borde anlitas. En dylik

utväg borde ej tillgripas, förr än man gjort''klart för sig, att de båda

senare alternativen vore otänkbara eller förorsakade så stora kostnader,

att de på denna grund borde övergivas.

Vad beträffade det tredje alternativet, som av arméförvaltningen

förordats till utförande utan att, efter vad av handlingarna kunde utrönas,

den i första hand tänkbara lösningen för avloppsvattnets bortförande,

nämligen genom självavrinning till Lilla Värtan, undersökts,

Tore olägenheterna och kostnaderna för detsamma på grund av den

Utredning och

förslag av

civilingenjören

E. Hedström.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 423.

obligatoriska pumpningen i tvenne omgångar både många och störa.

För det första syntes det vara tämligen ovisst, huruvida pumpmaskinerna

med tillhörande elektriska ledningar och transformatorer samt

erforderliga järnrör till tryckledningar ens kunde anskaffas till dubbla

de i kostnadsberäkningen angivna priserna, ja, stor sannolikhet forefunnes

för att vissa av ovannämnda material ej stode att få till något

pris under nuvarande förhållanden. En annan olägenhet vore de driftstörningar,

som kunde ifrågakomma i anledning av fel å ledningar och

maskiner, översvämningar etc. Driftskostnaderna för pumpning av avloppsvattnet

i tvenne omgångar bleve för övrigt så avsevärda, att

stor sannolikhet förefunnes för att detta alternativ ställde sig väsentligt

dyrare än alternativ fyra, därest detta vore möjligt att ge
Vid

närmare undersökning av denna sak hade det befunnits, att

ledningar med fritt fall till Lilla Yärtan kunde anordnas och hade därför

förslag och kostnadsberäkning uppgjorts på grundval av denna

princip^dningen från Fälttelegrafkåren borde dragas i lämpligaste terräng

ner till Svea ingenjörkår. Härigenom möjliggjordes ett framtida bebyggande

av områdena utmed allmänna landsvägen mellan Störa krossa

och Övre Annelund ur avloppsteknisk synpunkt. Ledningen från

Svea ingenjörkår borde förläggas å en avsevärd sträcka utmed Brunnsvikens

västra strand i stället för i allmänna landsvägen, förutom den

ovedersägliga fördelen av att härigenom undgå pumpning av avloppsvattnet

från kasernområdet, ernåddes även den fördelen, att den intill

liggande höj dsträckan kunde bebyggas och byggnaderna beredas avlopp

Då ett bebyggande av Lings kulle kunde anses uteslutet, borde

ledningen dragas genom den tämligen höga men smala grusåsen söder

om kullen fram emot allmänna landsvägen, vilken korsades i lagsta

terräng vid Nedre Annelund. Härigenom ernåddes minsta schaktnmgsdjup

men största möjlighet att dränera det för Svea artilleriregemente

reserverade området. I fortsättningen norrut korsades Järvaån omedelbart

före anknytningspunkten med ledningen från statens järnvägar.

Sistnämnda ledning borde erhålla ett annat läge än i föregående förslag.

Således skulle ledningen förläggas från sitt utgångsläge a bangården

tämligen nära byggnaderna, där förutvarande ledningar läge

högst och där marken borde ha största bärighet. Ledningen från b alttelegrafkåren

borde i likhet med i föregående förslag utföras av lergods

eller cementrör med 23 cm. invändig diameter och givas en mmimilutning

av 1 : 200, varigenom dess kapacitet uppginge till 30 sekundiiter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

9

Ledningen från Svea ingenjörkår borde förläggas i sitt utgångsläge på

höjden 8,50 m. över slusströskeln; således 2,50 m. under lägsta föreslagna

gårdsplanet + 11,00. Den utfördes å sin övre sträcka av 30 cm.

lergods- eller cementrör i lutning 1 : 300, varigenom dess kapacitet

uppginge till 55 sekundliter. Å nedre sträckan fram till Järvaån utfördes

ledningen av ovala betongtrummor 30 x 45 cm. Ledningens kapacitet

med den föreslagna lutningen av 1 : 600 uppginge till 65 sekundliter,

varigenom vunnes eu reserv av icke mindre än 25 sekundliter

för framtida behov. Under Järvaån leddes spillvattnet i tvenne sifonledningar

med respektive 10 och 23 cm. diameter. Ledningen från statens

järnvägar utfördes av ovala betongtrummor 35 x 53 cm. med en

lutning av 1 : 600, varigenom dess kapacitet uppginge till 100 sekundliter

eller 20 sekundliter mera än beräknad maximiavrinning. Den för

nyssnämnda områden gemensamma ledningen utfördes även av ovala betongtrummor,

ehuru av större dimensioner, 50 x 75 cm. Ledningens

kapacitet med den föreslagna lutningen av 1 : 1000 uppginge till 190

sekundliter eller 70 sekundliter mera än beräknad avrinning enligt föregående

förslag, eu reserv, som i en framtid kunde komma väl till användning,

när andra än de nu föreslagna kasernområdena behövde dräneras.

Längre ned ökades betongtrummans dimension till 60 x 90 cm.,

varemot lutningen minskades till 1 : 2000. Ledningens kapacitet bleve

härigenom 220 sekundliter; således en ökning från föregående dimension

av endast 30 sekundliter. Detta hindrade dock ej dränering avett

större område, enär sedan övriga kasernområden tagits i bruk,

bräddavlopp med ledning direkt till Brunnsviken här kunde anordnas.

Bräddavloppsledningen komme i så fall endast att tjänstgöra vid häftigare

regntillfällen, då avloppsvattnet vore mycket utspätt och sålunda

relativt rent. Slutligen ökades dimensionen ytterligare till 70 x 105

centimeters diameter för att möjliggöra bortrensning av det slamm, som

kunde komma att avsätta sig i trumman vid de tillfällen, då vattenståndet

i Saltsjön vore högt och avrinnande vattenkvantiteten i trumman

vore liten. Dylik rensning bleve överflödig, så snart ledningen tagits

i bruk för halva nederbördsområdet.

Genom nu angivna höjd- och lutningsförhållanden komme trumbotten

att vid utloppet i Lilla Värtan förläggas 2,94 m. över slusströskeln,

från vilket läge en trätrumma utlcddes på större djup i ungefärlig

överensstämmelse med föregående förslag.

Det sålunda uppgjorda förslaget hade kostnadsberäknats med hänsyn

till gällande priser. Då Allmänna ingenjörsbyråns förslag emellertid

kostnadsberäknats ett halvt år tidigare efter då gällande priser,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 382 käft. (Nr 423.) ‘2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

både, i och för en jämförelse mellan förslagen ur kostnadssynpunkt,

prisstegringarna å materiel och arbetslöner under detta halvår undersökts.

Prisstegringarna hade därvid befunnits vara följande:

Arbetslöner

Cement .....

Järn .............

Lergodsrör.

Spik............

Virke ..........

cirka 30 procent

5 50 »

» 35 »

» 150 »

» 75 »

» 70 »

Härav framginge, att ett tillägg av 30 procent å de i föregående

förslag upptagna kostnadssummorna vore det allra minsta tillägg, som

kunde tänkas, för att någon jämförelse de olika förslagen emellan

skulle kunna äga rum. Engångskostnaden för föregående förslag för

första utbyggnaden måste således ökas med 30 procent från 327,500

till 425,700 kronor. Denna summa understege engångskostnaden för

det nu uppgjorda förslaget, 466,200 kronor, med endast 40,500 kronor.

Lädes därtill den i föregående förslag ingående posten av 30,000

kronor för framtida utvidgning av pumpstationen, uppstode en differens

i anläggningskostnaderna av endast 10,500 kronor. Härvid vore att

märka, att å denna senare siffra ej hade beräknats någon förhöjning,

alldenstund det vore omöjligt att bedöma, huru dessa framtida kostnader

komme att ställa sig. För att förslagen emellertid skulle bliva fullt

jämförbara i kostnadshänseende hade tillagts kapitalvärdet av de underhålls-

och driftskostnader, som komme på de olika förslagen. Ifråga

om driftskostnaderna hade för säkerhets skull använts de av Allmänna

ingenjörsbyrån angivna siffrorna, ehuru de vore mycket för lågt tilltagna.

Fn jämförelse mellan de olika förslagen ur kostnadssynpunkt

ställde sig således på följande sätt:

Totalkostnader, inklusive driftskostnader, kapitaliserade.

Allmänna ingenjörsbyråns förslag av d. 8/s 1917 inklusive

kostnad för andra utbyggnaden jämte

kapitalisering av driftskostnaderna....................... kronor 557,500: —

D:o d:o med 30 procent kostnadsökning å första

utbyggnaden ................................................................. » 655,700: —

Omarbetat förslag av d. 20A 1918 ................................. » 506,200: —

Differens kronor 149,500: —

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

11

Härav framginge, att förslaget med pumpning droge en totalkostnad

av 655,700 kronor, eller 149,500 kronor mera än förslaget utan pumpning,

vars totalsumma uppginge till 506,200 kronor.

Efter vad utredningen sålunda givit vid handen, ställde sig förslaget

med fritt fall ur ekonomisk synpunkt avsevärt fördelaktigare än

alternativet med pumpning, och även ur allmän driftsteknisk och hygienisk

synpunkt vore givetvis en ledning med fritt fäll långt förmånligare.

Dessutom tillkomme en hel del andra synpunkter, som gjorde,

att detta förslag borde föredragas. Utan någon som helst ökad driftskostnad

kunde nämligen ett betydligt större område än i förra förslaget

dräneras. Särskilt vore detta av betydelse för Bergshamra egendom,

nu tillhörig staten, genom vilken ledningen vore dragen. Avloppsvattnet

från hela det område av denna egendom, som hade sitt

fall till Brunnsviken, kunde nämligen utan svårighet införas i ledningen,

något som gjorde, att området när som helst kunde exploateras för bebyggande.

På denna grund borde även denna egendom påföras del i

anläggningskostnaden för avloppssystemet.

Den här föreslagna ledningen hade även den fördelen att nu kunna

utföras, vilket ej med säkerhet kunde sägas om det förra förslaget,

alldenstund, som förut påpekats, för detsamma erfordrades en hel del

materialier, vilka nu endast med svårighet och i många fall kanske icke

alls kunde anskaffas.

På det sätt den avskärande ledningen nu föreslagits, funnes även

möjlighet att i samband med arbetet anordna åtskilliga strand- och

andra vägar, som kunde bliva till stor nytta. Särskilt kunde på detta

sätt Svea ingenjörkår få en ny utfartsväg norrut till stora landsvägen.

Då såväl ekonomiska som även hygieniska och vissa andra skäl

talade för att en avskärande ledning med fritt fall vore det lämpligaste

och bästa sättet för dränering av Frösundavik och de delar

av Järvafältet och statens järnvägars områden vid Järva, som det nu

vore fråga om, syntes det här framlagda förslaget erbjuda väsentligt

större fördelar och sålunda böra komma till utförande framför det tidigare

framlagda förslaget.

Beträffande fördelningen av kostnaderna hade i likhet med föregående

förslag de ledningar, som ej vore gemensamma, var för sig

påförts de intressenter, som betingade desamma. I fråga om gemensamma

sträckor hade samma beräkningsgrund tillämpats som i Allmänna

ingenjörsbyråns förslag, d. v. s. man hade byggt på de vattenkvantiteter,

som beräknades bliva avförda från respektive anläggningar,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

ArméfÖrvaltDingens

fortifikationsdeparteraents

yttrande den

18 mars 1918.

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

och vilka även upptagits till samma storlek som i föregående förslag.

Som förut framhållits, vore det emellertid rättvist, att Bergshamra

egendom, d. v. s. domänstyrelsen, påfördes del i anläggningskostnaden

för den ledning, som genomlöpte denna egendom. Då den del av

Bergshamra, som på detta sätt skulle dräneras, uppginge till ungefär

1U av det hela, torde det vara lämpligt att låta XU av kostnaden för

ledningen genom Bergshamra, belöpande sig till 63,700 kronor, drabba

denna egendom.

Enligt nu angivna principer skulle således kostnaderna komma att

fördela sig på följande sätt:

Armé-

förvaltningen.

Statens

järnvägar.

Domän-

styrelsen.

Summa

kronor.

Allmänna Ingen]örsbyråns förslag av d. 8/s 1917

205,050

122,450

_

327,500

i I):o D:o med 30 procents tillägg...............

266,500

159,200

—

425,700

Omarbetat förslag av d. 20/s> 1918...............

264,400

138,100

63,700

466,200

Härav framginge, att kostnaden för arméförvaltningen och järnvägsstyrelsen

enligt det här framlagda förslaget bleve resp. 2,100 och

21,100 kronor lägre, än om det förut uppgjorda förslaget skulle komma

till utförande, med tillägg av den prisökning, som inträtt sedan förslaget

kalkylerats och vilken beräknades uppgå till minst 30 procent.

Över det av ingenjör Hedström upprättade förslaget avgav arméförvaltningens

fortifikationsdepartement den 18 mars 1918 underdånigt

utlåtande samt anförde därvid följande:

Rörande förenämnda förslag hade departementet från Allmänna

ingenjörs byrån infordrat yttrande, varav framginge i huvudsak:

att medelvattenytan i Saltsjön, om ingenjör Hedströms avloppsledningsförslag

godtoges, skulle komma att gå in i ledningens nedre del

till ej mindre än 1,700 meters längd, vilket skulle medföra alltjämt

fortgående avsättningar i sagda del av ledningen samt nödvändiggöra

ständigt återkommande och dyrbara rengöringsåtgärder, med därav betingade

anläggningar, för att kunna hållas i brukbart skick,

att nyssberörda del av ledningen således icke kunde betraktas såsom

ett rationellt ordnat självrinnande system,

att jämväl den del av ledningen, som komme att ligga över medelvattenytan,

komme att få så svaga fall, att spolning och rensning ofta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 423. 13

måste företagas, detta särskilt innan anläggningen kunde bliva till fullo

utnyttjad,

att den över rören tilltänkta påfyllningen till endast 1 meters höjd

icke kunde anses betryggande mot frost, synnerligast där ledningen

skulle komma att helt eller delvis stå fylld med vatten,

att den av Allmänna ingenjörsbyrån föreslagna ledningen över

Bergshamraområdet kunde givas sådant läge, att densamma kunde tjänstgöra

såsom huvud avlopp även för sagda område,

att, därest spillvatten från Bergshamraområdet infördes i den av

ingenjör Hedström föreslagna kulvertledningen, där Saltsjöns vattenyta

stode in lång tid på året, slamavsättningen komme att ökas just å den

mest svårrensade delen av ledningen, varför den av honom ifrågasatta

sträckningen av ledningen icke bjöde någon fördel utan snarare tvärtom,

att vissa ändringar beträffande avloppsledningens anordnande från

Svea ingenjörkårs blivande kanslihus måste vidtagas och på grund

därav ökade kostnader uppstode för sagda ledning, liksom ock att ledningens

fall skulle bliva ogynnsammare än förut tilltänkts,

att det vore tveksamt, huru järnvägsstyrelsen kunde komma att

ställa sig med avseende å den av ingenjör Hedström ifrågasatta förändringen

av ledningens höjdläge och därmed minskade dräneringsmöjligheter

för eventuella anläggningar inom järnvägens lägre liggande

område,

att de av ingenjör Hedström uppgjorda kalkylerna i vissa fall vore

missvisande eller mindre riktiga, samt

att kostnaderna för ett i möjligaste mån rationellt ordnat självrinnande

system med fullt betryggande anordningar för ledningarnas

spolning och renhållning här snille komma att ställa sig avsevärt högre,

än ingenjör Hedström för det av honom uppgjorda förslaget beräknat.

Allmänna ingenjörsbyrån hade därför hemställt, att avloppet från

Järvafältet måtte utföras i överensstämmelse med dess förslag av augusti

1917 med den omarbetning för ledningen från pumpstationen vid Järva

till Vårtan, som kunde föranledas av omläggningens eventuella utnyttjande

även för Bergshamraområdet.

Kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren Ingemar Petersson,

vilken såsom teknisk rådgivare för Danderyds skeppslags väghållningsskyldige

deltagit vid bestämmandet av sträckningen, i vissa delar, av

det av Allmänna ingenjörsbyrån uppgjorda förslaget till avloppsledningen

från Järvafältets kaserner m. m., hade även satts i tillfälle att yttra

sig i föreliggande ärende, och hade han därvid bland annat framhållit,

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

Utlåtande a

överingenjören

C. J.

Gimberg.

att avloppssystemets självrensningsförmåga blivit i ingenjör Hedströms

förslag åsidosatt,

att den i samma förslag ingående ledningen mellan Nederjärva och

Värtan endast genom tömning medelst ett härför vid utloppet inrättat

pumpverk jämte tillhörande avstängningsanordning med säkerhet kunde

hållas ren för igenslamning; samt

att kostnaden vid det Hedströmska förslaget borde, utom vad Allmänna

ingenjörbyrån upptagit, ökas med kostnaderna för anläggningen

och driften av ett pumpverk vid Värtan, liksom ock för nödiga dikningar

m. m.

Slutligen hade kapten Petersson framhållit, att han funne det av

ingenjör Hedström uppgjorda förslaget vara underlägset det av Allmänna

ingenjörsbyrån avgivna, varför han icke kunde till utförande förorda

ingenjör Hedströms förslag.

Fortifikationsdepartementet, som väl insåge, att det skulle varit

särdeles lyckligt, om avloppsledningsfrågan för Järvafältet kunnat med

ekonomisk fördel på ett tillfredsställande sätt lösas i den av ingenjör

Hedström angivna riktningen, ansåge sig emellertid med hänsyn till de

till synes fullt berättigade betänkligheter och erinringar, vilka av såväl

Allmänna ingenjörsbyrån som kaptenen Petersson framförts mot bemälde

ingenjörs förslag, icke kunna tillstyrka detsamma.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit anmodade jag överingenjören

vid Stockholms stads byggnad skontor C. J. Gimberg att granska

och avgiva utlåtande över de av Allmänna ingenjörsbyrån samt av ingenjör

Hedström uppgjorda förslagen, och har överingenjör Gimberg

med anledning härav den 3 april 1918 inkommit med yttrande i ämnet

samt därvid till en början framhållit några allmänna synpunkter till

ledning för bedömandet av dylika frågor.

En större avloppslednings anläggning — yttrar överingenjör Gimberg

— kunde ofta i likhet med flera andra anläggningar utföras tekniskt

riktigt på olika sätt. I regel borde därför sökas sådan anordning,

som medförde den lägsta kostnaden; men i de fall, då ökade behov

kunde tillkomma i en framtid, borde icke kostnaden vara ensamt

avgörande utan även anläggningens större eller mindre ändamålsenlighet

för sådana behov. Vid en tekniskt riktigt planlagd dylik anläggning

tillgrepes ej pumpning annat än i sista hand, eller då intet annat

medel stod© till buds, för att undgå allt för stora kostnader. Måste

emellertid pumpning tillgripas, borde denna ske med så liten lyfthöjd

som möjligt.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

15

I enlighet med innebörden i dessa synpunkter, syntes redan vid

en flyktig granskning av de båda föreliggande förslagen, kompletterad

med en okulär besiktning av den av förslagen berörda terrängen, det

av Allmänna ingenjörsbyrån uppgjorda förslaget vara det minst lämpliga.

De huvudsakliga erinringar, som måste göras mot detsamma,

vore följande: Två pumpstationer hade anordnats, ehuru pumpförslag

i förevarande fall väl kunnat baseras på en enda pumpstation. Den

stora pumpstationen vid Nedre Järva både anordnats automatiskt, vilket

ur driftsäkerhetssynpunkt vore alldeles förkastligt. Samma pumpstation

hade på grund av sin storlek och sitt djupa läge under sjön bort vara

utrustad med reservmaskiner för annan kraft än elektrisk, för att ej

stå utan kraft vid avbrott i den elektriska strömmen. Avloppsvattnet

vore ämnat att pumpas från nämnda station upp till nära nog högsta

terrängplatåen å egendomen Bergshamra och måste därigenom lyftas

22 meter eflektiv höjd eller omkring 27 å 35 meter manometrisk höjd,

i stället för att en effektiv lyfthöjd på blott några få meter mycket

väl kunnat åstadkommas. De årliga drift- och underhållskostnaderna

för pumpstationerna vore för lågt beräknade. Ingen kostnad vore beräknad

för pumpkamrarnas rensning från slammet, som där avsatte

sig, ändock denna kostnad bleve särdeles stor. Dessutom syntes kilowattpriset

ävensom den beräknade kraftåtgången vara för lågt upptagna.

Det hade nämligen ej tagits hänsyn till att kraftåtgången bleve

större vid pumpning av kloakvatten än av rent vatten, ävensom större

vid intermittent dri*''t än vid kontinuerlig sådan. Samtliga sålunda felande

eller otillräckliga driftkostnader komme, om de kapitaliserades,

att i väsentlig grad öka kostnaden.

På grund av sålunda gjorda erinringar mot Allmänna ingenjörsbyråns

förslag ansåge sig överingenjör Gimberg, utan att hava ingått på detaljgranskning,

böra på det bestämdaste avstyrka detsammas antagande.

Beträffande det av ingenjör Hedström uppgjorda förslaget syntes

detta vid ett flyktigt påseende vara väl långt drivet i motsatt riktning

mot det förstnämnda, nämligen i försöket att åstadkomma fritt avfall

å hela sträckan. Man funne dock vid närmare undersökning, att en

tillfredsställande lösning av ifrågavarande avloppsfråga kunde ernås

enligt principen i detta förslag.

Detta förslags största förtjänst vore, att pumpning kunnat undvikas

genom att hela den långa utloppsledningen från Neder-Järva till Lilla

Värtan förlagts vid eller i närheten av sjön och således i den lägst

liggande terrängen, varigenom den på gynnsamt sätt kunde betjäna

ovanför liggande landområde, huvudsakligast tillhörande egendomen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

Bergshamra. Emellertid hade denna utloppsledning föreslagits för lågt

i förhållande till den vanliga eller medelvattenytan i sjön samt tillika

givits en något för stor dimension å en del av sträckan. Sådan den

föreslagits kunde den nämligen ej annat än i få, synnerligen gynnsamma

fall bliva självrensande. Om den däremot vid sin utloppsmynning lades

+ 3,30 meter över Stockholms slusströskel eller + 0,54 meter under

Saltsjöns medelvattenyta samt gåves en lutning av 1 : 2400 ävensom till

sin dimension minskades från 0,7 x 1,05 till 0,6 x 0,9 meter, så bleve

den avsevärt lämpligare med hänsyn till självrensningen. Om därjämte

anordnades en dammlucka, och vattnet i trumman medelst denna lucka

uppdämdes en eller ett par gånger i månaden vid tider, då ingen

nederbörd rådde, och såmedelst en kraftig spolning åstadkommes, så

behövde inga andra åtgärder vidtagas för ifrågavarande trummas renhållning,

just på grund därav, att redan nu en betydande vattenkvantitet

avrunne från statens järnvägars anläggningar, varigenom trummans

renhållning i hög grad komme att underlättas.

Börande ingenjör Hedströms förslag vore vidare den erinran att

göra, att sifonen under ån från Råstasjön skulle bliva en ömtålig punkt

på avloppssystemet på grund av den ringa vattenmängd, som under

vanliga förhållanden där skulle framrinna, och som tvingat förslagsställaren

att föreslå en så ringa dimension som 10 cm. för den mindre

ledniDgen. En sådan ringa storlek på rörledningen kunde orsaka, att

den lätt täpptes av något större föremål, som på ett eller annat sätt

kunnat inkomma i avloppsledningarna. Kunde emellertid åns botten

sänkas blott 0,25 å 0,30 meter, där ledningen korsade, varom undersökning

borde göras, så skulle ledningen kunna läggas över ån utan att

hindra vattenflödet i densamma. Genom en sådan sänkning av åns

botten erhölles ett minst 1 meter djupt utrymme för åvattnet under

den betonglåda, i vilken ledningen i sådant fall borde nedläggas. Som

enda möjliga hindret för en sådan ifrågasatt fördjupning av åns botten

kunde utgöras av kulverten under landsvägen vid Neder-Järva, borde

det undersökas, om någon sänkning därstädes bleve nödvändig, och om

så vore, huruvida en sänkning kunde ske utan kulvertens ombyggnad.

Skulle det visa sig, att kulverten under landsvägen behövde ombyggas,

borde i stället sifonen bibehållas men på samma gång så förändras, att

en samlingsbrunn för fasta ämnen anordnades vid dess övre ända, och

det lilla sifonröret utledas från denna brunn på det sätt, att den bildade

s. k. vattenlås.

I övrigt vore intet att erinra mot Hedströms förslag vare sig beträffande

anordningen eller de i kostnadsberäkningen upptagna å
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 423.

17

prisen, och då detta otvivelaktigt skulle komma att medföra lägre

kostnad än det andra förslaget, tillstyrkte överingenjör Gimberg, att

detsamma antoges, dock med de av honom ifrågasatta förändringarna,

vilka vore av sådan natur att de nedsatte den i ingenjör Hedströms

förslag beräknade kostnaden med omkring 10,000 kronor, eller från

466,200 kronor till 456,200 kronor.

Beträffande de anmärkningar mot ingenjör Hedströms förslag, som

Allmänna ingenjörsbyrån anfört, hade dessa varit dels befogade, dels

mer eller mindre obefogade. I de delar de varit befogade hade även

förbättringar i det föregående ifrågasatts.

Järnvägsstyrelsen har uti den 29 april 1918 avgivet underdånigt

utlåtande i ämnet anfört följande:

I sin underdåniga framställning hösten 1917 angående behovet av

nya byggnader och anläggningar m. m. för år 1919 hade järnvägsstyrelsen,

bland annat, hemställt om anslag för täckande av statens järnvägars

andel i kostnaderna för avloppsledning från Järvafältet till Lilla

Värtan. Ledning från statens järnvägars nuvarande och blivande anläggningar

vid Järva lokomotivstation skulle nämligen ansluta sig till

densamma. Styrelsen hade därvid meddelat, att förhandlingarna angående

frågans definitiva lösning ännu icke slutförts, men att styrelsen

det oaktat ansett sig kunna redan på frågans dåvarande läge begära

anslaget i fråga.

Det förslag, som då legat till grund för kostnadernas beräkning

och fördelning, hade på uppdrag av arméförvaltuingens fortifikationsdepartement

upprättats av Allmänna ingenjörsbyrån i Stockholm och

baserats på att genom pumpning överföra avloppsvattnet till Lilla Värtan.

Om ock såväl anläggnings- som underhålls- och driftkostnaderna för

detsamma skulle komma att bliva avsevärda, hade dock styrelsen ansett

sig så till vida kunna godtaga förslaget, att kostnaderna härför borde

kunna vara grundläggande vid en anslagsbegäran.

Järnvägsstyrelsen hade tidigare genom särskilda sakkunniga låtit

undersöka möjligheterna av att rena avloppsvattnet från statens järnvägars

anläggningar, då utefter stränderna å Järvaån, i vilken järnvägens

kloakledning utmynnade, trots vidtagna anordningar fortfarande

kunnat iakttagas oljeartade avsättningar ävensom en tunn iriserande

hinna å avloppsvattnet, vilket hade den för gasvatten karaktäristiska

lukten. Dessa undersökningar hade emellertid givit vid handen, att en

tillräckligt noggrann rening av detta avloppsvatten icke läte sig göra

och att ett fortsatt utsläppande av detsamma i Järvaån eller annat öppet

dike icke kunde försvaras.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 382 käft. (Nr 423.)

Järnvägsstyrelsens

yttrande

den 29

april 1918.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 423.

Yttrande av

domänstyrelsen.

Det nu föreliggande av ingenjör Hedström uppgjorda förslaget

innebure. avloppsvattnets utsläppande i Lilla Värtan medelst självrinning.

Beträffande speciellt statens järnvägars anläggningar innebure förslaget,

bland annat, att avloppet från Järva lokomotivstation komme att ligga

65 cm. högre än enligt Allmänna ingen]örsbyråns förslag. Järnvägsstyrelsen

ansåge dock, att ledningen även på detta djup bleve fullt

tillfredsställande för statens järnvägar.

I fråga om den tekniska granskningen av förslaget i övrigt ansåge

järnvägsstyrelsen sig kunna instämma i det av överingenjör Gimberg

avgivna utlåtandet. De uppgjorda kostnadsberäkningarna hade ej av

styrelsen underkastats detaljgranskning, men syntes i stort sett de förekommande

å-prisen vara väl avvägda med hänsyn till den vid kostnadsberäkningarnas

uppgörande rådande prisnivån.

Vid jämförelse med det av Allmänna ingenjörs byrån uppgjorda

förslaget hade järnvägsstyrelsen funnit, att ingenjör Hedströms förslag

vore att föredraga i följande avseenden:

1) det erbjöde större driftsäkerhet;

2) drift- och underhållskostnaderna torde även efter de av överingenjör

Gimberg i förenämnda utlåtande föreslagna förändringarna

bliva lägre, utan att statens järnvägars andel i anläggningskostnaden

syntes komma att ökas; samt

3) det tillgodosåge ett större allmänt intresse, varvid järnvägsstyrelsen

närmast syftade på möjligheten att med detsamma bereda

avlopp dels från hela kronoegendomen Bergshamra dels ock från de

framtida anläggningar i övrigt i närheten av Järvafältet, som kunde

tänkas komma till stånd, utan att kostnaderna för huvudledningen därigenom

torde komma att ökas.

I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört, ville styrelsen meddela,

att styrelsen intet hade att erinra mot, att ifrågavarande avloppsledning

anordnades i huvudsaklig överensstämmelse med det av civilingenjören

Hedström uppgjorda förslaget med de av överingenjören

Gimberg föreslagna förändringarna. Under förutsättning att fördelningav

kostnaderna för detsamma även komme att ske på egendomen Bergshamra,

syntes statens järnvägars andel i dessa kostnader ej komma att

överstiga det av järnvägsstyrelsen hos Kungl. Maj:t för ändamålet begärda

anslaget å 140,000 kronor.

Uti den 1 maj 1918 avgivet underdånigt utlåtande har domänstyrelsen

framhållit, att i de fall, där enskild person eller kommun erhållit

tillstånd att framdraga ledningar av ifrågavarande slag över kronans

egendomar, hade i regel betingats ersättning för markupplåtelsen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 423.

19

och därjämte tillstånd för kronan att draga fördel av ledningarna. I

nu förevarande fall hade emellertid föreslagits, att domänfonden skulle

bidraga till anläggningskostnaden med ett belopp av 63,700 kronor.

Med anledning härav tilläte sig styrelsen framhålla, att domänfondens

bidrag till anläggningskostnaden i varje fall ej skäligen borde kunna

sättas högre än till ett belopp motsvarande kostnaden för anordnande

av erforderliga avloppsledningar för Bergshamra egendom, att något

behov av dylika ledningar ännu ej visat sig, att det ej läte sig göra

att i närvarande stund — innan beslut fattats om egendomens framtida

disposition — beräkna ett framtida eventuellt behov av dylika ledningar

eller kostnaderna härför, samt att det ej torde kunna undvikas, att

avloppsvattnets utrinnande i Lilla Värtan vid Bergshamra där belägna

strand och intill den till egendomen hörande Bockholmen komme att

menligt inverka på markvärdet därstädes. Slutligen ville styrelsen erinra

att, innan arbetet med ledningarnas framdragande över Bergshamra

påbörjades, med egendomens arrendator och de lägenhetsinnehavare,

vilkas områden berördes av ledningarna, borde träffas överenskommelse

om dem tillkommande ersättning för intrång och skada.

I sammanhang med att de beslutade nya kasernetablissemangen å

Järvafältet komma till utförande, måste givetvis avloppsledningar anordnas

för ifrågavarande etablissemang. Då utöver det i anslagen för

uppförande av kasernetablissemang för Svea ingenjörkår och Fälttelegrafkåren

ingående beloppet av 39,000 kronor några medel icke finnas

för ändamålet tillgängliga, torde framställning nu böra göras hos riksdagen

om anvisande av härför erforderligt anslag.

Då, enligt vad förut nämnts, jämväl statens järnvägar hava behov

av avloppsledning för sina anläggningar vid Järva, har jag, efter

samråd med chefen för civildepartementet, funnit mig böra förorda anläggande

av ett för de militära etablissemangen och statens järnvägar

gemensamt ledningsnät.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, hava två olika förslag

till anordnande av ifrågavarande avloppsledning blivit uppgjorda,

av vilka det ena, som upprättats av Allmänna ingenjörsbyrån, avser

spillvattnets bortledande med tillhjälp av pumpning och det andra, det

av ingenjör Hedström uppgjorda förslaget, är baserat på fritt fall för

vattnet. Vid den ingående prövning jag underkastat de båda förslagen

har jag funnit mig böra tillstyrka, att sistnämnda förslag kommer till

utförande med iakttagande av de modifikationer, som omförmälas i det

av överingenjör Gimberg avgivna utlåtandet.

Beträffande kostnaderna för utförande av arbetet enligt det av mig

förordade förslaget hava dessa beräknats uppgå till (466,200—10,000=)

Departements
chefen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl■ Majds Nåd. Proposition Nr 423.

456,200 kronor. Mot denna beräkning finner jag icke anledning till

någon erinran. Med hänsyn till vad domänstyrelsen i ärendet anfört,

torde domänfonden icke böra tagas i anspråk för gäldande av någon

del av dessa kostnader, utan böra desamma i sin helhet fördelas å

lantförsvaret och statens järnvägar i den uti ingenjör Hedströms förslag

angivna proportionen. Med tillämpning härav skulle av den beräknade

totala anläggningskostnaden, 456,200 kronor, i runda tal falla på lantförsvaret

300,000 kronor och på järnvägsstyrelsen 156,200 kronor. Då,

såsom förut nämnts, ett belopp av 39,000 kronor redan finnes för ändamålet

tillgängligt av de för de nya kasernetablissemangen beviljade medel,

erfordras anvisande under fjärde huvudtiteln av (300,000 — 39,000 =)

261,000 ki-onor. Med hänsyn till angelägenheten av arbetenas snara

igångsättande torde härav 100,000 kronor höra utgå redan under innevarande

år och följaktligen upptagas på tilläggsstat för år 1918. Återstoden

eller 161,000 kronor torde uppföras å extra stat för år 1919.

I det för riksdagen framlagda förslaget till riksstat för år 1919

har för ifrågavarande ändamål under fjärde huvudtiteln upptagits allenast

166,050 kronor, eller . 94,950 kronor mindre än som nu beräknats.

Emellertid kommer chefen för finansdepartementet att under riksdagens

lopp framställa förslag om beredande av de för ändamålet ytterligare

erforderliga medel.

Vad beträffar frågan om anvisande av medel till bestridande av

den å statens järnvägar belöpande delen av ifrågavarande anläggningskostnader,

kommer chefen för civildepartementet att senare denna dag

därom göra framställning.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

dels för anordnande av avloppsledningar från militäretablissemangen

å Järvafältet å tilläggsstat för år 1918 under fjärde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 100,000 kronor;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 161,000 kronor».

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. H. Odencrants.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.