Sök i Ratio Lex

Med förslag till ny inkomstberäkning för 1918 års tillägg sstat och för 1919 års riksstat m. m

1918-06-06 · 47 sidor, varav 42 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 42 av 47 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:459, Med förslag till ny inkomstberäkning för 1918 års tillägg sstat och för 1919 års riksstat m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

1

Nr 459.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till

ny inkomstberäkning för 1918 års tillägg sstat och för

1919 års riksstat m. m.; given Stockholms slott den 6

juni 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Magt, med återkallande av

tidigare gjorda förslag i den mån de strida mot de bär nedan framställda,

härmed föreslå riksdagen

A) att beräkna inkomsterna i 1918 års tilläggsstat enligt i statsrådsprotokollet

lämnad specifikation och i sammanhang därmed besluta

att å samma tilläggsstat för täckande av statens järnvägars driftförlust

under år 1918 anvisa, att utgå av tillfälliga lånemedel, ett reservationsanslag

å ................................................... 30,000,000 kronor; samt

att i anledning därav höja inkomsttiteln tillfälliga lånemedel med

motsvarande belopp;

B) att beräkna statsverkets inkomster för år 1919 enligt i statsrådsprotokollet

lämnad specifikation;

C) att bemyndiga Kungl. Maj:t att för bestridande av kostnader

för tryggande av rikets neutralitet i fäll av behov taga i anspråk ett

belopp av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvara

de i 63 § regeringsformen omförmälda kreditiv icke få lyftas.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 417 höft. (Nr 459.)

t

opaginerad Kontrollera mot PDF

Inledning.

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 459.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför lians Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni

1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

Under den tid, som gått sedan propositionerna angående statsverkets

tillstånd och behov under år 1919 samt angående tilläggsstat

till riksstaten för år 1918 avlätos till riksdagen, hava förutsättningarna

för desså budgetförslag blivit i vissa avseenden väsentligt förändrade.

Sålunda hava å ena sidan mycket avsevärda nya eller ökade utgiftsbelopp

blivit av Kungl. Maj:t äskade eller av riksdagen beviljade, berörande

såväl 1918 års tilläggsstat som 1919 års riksstat. Å den andra

sidan har Kungl. Maj:t för riksdagen framlagt vissa förslag, vilka innebära

betydande ändringar i de båda budgetförslagens inkomstsida, varjämte

numera föreligga uppgifter och erfarenheter, som kunna ge anledning

att även i andra avseenden företaga vissa ändringar uti de

förut föreslagna inkomstberäkningarna. I anledning av dessa omstän
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ta nåd. proposition Nr 4ö9.

digheter finner jag det vara lämpligast, att Kungl. Maj:t förelägger

riksdagen nya budgetförslag, i vilka hänsyn tages till de nu kända förhållanden,

som kunna anses böra påverka budgeten. Jag torde därvid

böra summariskt redogöra för utgifterna i 1918 års tilläggsstat och

1919 års riksstat samt avgiva specificerade förslag rörande de inkomster,

som för utgifternas bestridande böra i de båda staterna upptagas.

Först torde jag därvid få dröja vid vissa allmänna förutsättningar

för budgetens uppgörande, särskilt frågan om de kassafondens tillgångar,

som kunna tagas i anspråk.

Resultatet av 1917 års statsreglering föreligger ännu icke definitivt

men kan dock med betydligt större säkerhet bedömas än vad som 9 9

var möjligt vid tiden för statsverkspropositionens avlåtande. Från statsbokföringskommittén

har till mig ingivits en rapport rörande de olika riksstatstitlarna

för år 1917. Kassafondens sannolika ställning vid slutet

av nämnda år framgår av följande av kommittén verkställda kalkyl.

Ingående balans ...........

Överskott å inkomsttitlar

Besparingar å anslag......

Brister å inkomsttitlar...

» å anslag............

Saldo .............................

Utgående balans ...........

ronor 366,317,263.3 6

» 5,417,121.17

» 69,116,799.85

» 49,201,904.90

kronor 127,917,333.19

» 371,734,384.53

» 118,318,704.75

» 253,415,679.78

» 381,333,012.9 7

I årets finansplan beräknades, att kassafonden vid slutet av år

1917 skulle uppvisa en behållning av 375 miljoner kronor. Nyss anförda

kalkyl anger en tillgång, som med ungefär 6 miljoner kronor överstiger

nyssnämnda förut beräknade belopp. Det måste emellertid härtill

framhållas, att från statsbokföringskommitténs sida gjorts uttryckliga

förbehåll rörande uppgiftens fulla tillförlitlighet, vilket torde tå beaktas

vid förslag rörande kassafondens tagande i anspråk vid budgetens uppgörande.

Huru jämförelsen utfaller, i fråga om olika inkomst- och utgiftstitlar,

mellan de i 1917 års riksstat uppförda och de i statsboksföringskommitténs

rapport augivua beloppen framgår av särskild som bilaga intagen

sammanställning (bil. 1).'')

Jag övergår härefter till 1918 års statsreglering, varvid jag först 1918

torde få behandla den av föregående års riksdag fastställda riksstaten för statlre>

1) Do avrundade siffrorna i bilagan överensstämma ej exakt med de i kalkylen härovan

intagna beloppen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 459.

år 1918 med bortseende från den för innevarande års riksdag framlagda

tilläggsstaten. Det är numera alldeles ostridigt, att, såväl vad angårinkomster

som utgifter, även år 1918 stora differenser komma att uppstå

i förhållande till riksstatstitlarnas beräknade belopp. Däremot kan

man icke med säkerhet bedöma omfånget av dessa förskjutningar.

I årets finansplan har beträffande resultatet av 1918 års statsreglering

uttalats, att det vore utom allt tvivel, att även denna komme

att lämna ett betydligt överskott, härrörande från skatterna på inkomst,

förmögenhet och rörelse. Att detta överskott skulle uppgå till så högt

belopp som det för 1917 års statsreglering beräknade, antogs visserligen

vara mindre sannolikt, men borde man dock kunna, med kännedom om

konjunkturerna under år 1917, säkert beräkna, att överskottet å 1918

års statsreglering icke komme att understiga 120 miljoner kronor.

Till grund för denna beräkning lågo bland annat följande antaganden,

nämligen att å ena sidan inkomsttitlarna inkomst- och förmögenhetsskatt,

extra inkomst- och förmögenhetsskatt, krigskonjunkturskatt

och stämpelmedel skulle kunna beräknas giva ett överskott av

mera än 200 miljoner kronor, men att å den andra sidan skulle uppkomma

en brist å vissa andra inkomsttitlar, å statens affärsverksamhet

samt å vissa anslag, i allt till ett sammanlagt belopp av mer än 80

miljoner kronor.

Med de erfarenheter, som nu föreligga, torde man med tämligen

stor säkerhet kunna säga, att det nyssnämnda överskottet, till vilket även

är att lägga ökad inkomst av tobaksskatt, bör komma att uppgå till ännu

större belopp, sannolikt över 240 miljoner kronor, främst tack vare intäkten

av 1918 års krigskonjunktnrskatt, här beräknad enligt nu gällande

tariff. Men detta ökade överskott motväges av att underskotten ävenledes

synas bliva långt mera betydande än vad tidigare kunnat förväntas. Enligt

de givetvis approximativa kalkyler, som från olika verk och myndigheter

ställts till förfogande, torde sålunda följande mera betydande inkomsttitlar

komma att uppvisa avsevärd brist, nämligen tullmedel, sockerskatt

och rusdiycksmedel av olika slag. Inalles synas dessa brister kunna

uppskattas till över 50 miljoner kronor, vid vilken uppskattning vederbörlig

hänsyn tagits till att brännvinsförsäljningsmedlen för år 1918 inbringat

mer än dubbelt mot vad i riksstaten beräknats. En högst betydande

försämring är därjämte att räkna med i fråga om resultatet av

statens affärsverksamhet. För statens järnvägar är överhuvud intet överskott

att påräkna. För samtliga affärsverk ställer sig jämförelsen mellan

i 1918 års riksstat upptagna och de numera enligt från de olika verken

inkomna uppgifter sannolikt påräkneliga överskotten sålunda:

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Kr 459.

5

I 1918 års riksstat

upptaget överskott.

Postverket............................................................ 6,000,000

Telegrafverket ................................................. 12,415,500

Statens järnvägar ........................................... 21,500,000

Statens vattenfallsverk ................................. 5,150,000

Statens domäner............................................. 15,000,000

Summa 60,065,500

Sannolikt överskott.

5.300.000

8.500.000

5.600.000

27,000,000

46,400,000

I förhållande till de i riksstaten upptagna posterna skulle alltså

statens affärsverksamhet medföra ett underskott av ungefär 14 miljoner

kronor.

Slutligen torde man, då besparingar å utgiftsanslag icke med

någon säkerhet torde kunna påräknas till avsevärdare belopp, medan

bristerna å sådana anslag snarast torde uppgå till större belopp än under

år 1917, böra räkna med brister å utgiftsanslag till inalles minst 50

miljoner kronor.

Tillhopa skulle då underskotten belöpa sig till omkring 114 miljoner

kronor och det nettoöverskott, som 1918 års statsreglering komme

att tillföra kassafonden, till 126 miljoner kronor. I betraktande av den

osäkrabeskaffenheten av dessa uppskattningar lärer den största varsamhet

böra iakttagas vid disponerande av ett sålunda möjligen uppkommande

överskott i kassatondens tillgångar utöver det i finansplanen

såsom säkert disponibel behållning påräknade beloppet.

Vad jag nu anfört rörande utfallet av 1918 års statsreglering berör,

såsom jag förut nämnt, icke tilläggsstaten för samma år. Jag torde nu

fä övergå till behandlingen av denna tilläggsbudget.

Först må då erinras om den huvudsakliga innebörden av det felslag

till tilläggsstat som av Kung! Magt framlades den 14 januari 1918.

Härom anfördes i finansplanen:

»Tilläggsstaten för 1918 uppvisar dels ''verkliga utgifter’ till ettbelopp

av 223.9 miljoner kronor, dels ''utgifter för kapitalökning’. Under

den senare titeln ingår återbetalning av 1917 års tillfälliga lånemedel

med 27.0 miljoner kronor samt av 1918 års tillfälliga lånemedel med

135.6 miljoner kronor, sammanlagt 162.6 miljoner kronor. Dessutom

beräknas ett belopp av 11.9 miljoner kronor för sådana utgifter för

kapitalökning för produktiva ändamål, som icke böra täckas av låne
-

1918 års

tilläggsstat.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 459.

medel. 1 sin helhet uppgå alltså utgifterna för kapitalökning ''av andra

statsinkomster’ till 174.5 miljoner kronor.

Slutsumman av de krav på ''andra statsinkomster’, som ställas av

1918 års tilläggsstat, är alltså 398.4 miljoner kronor. På 1918 års riksstat

är för tillfällig löneförbättring åt viss personal vid armén och marinen

avsatt ett belopp av 4.0 miljoner kronor, vilket belopp nu torde

böra tagas i anspråk. Den utgiftssumma, som återstår att täcka, är då

394.4 miljoner kronor. Detta är alltså det bidrag som tilläggsstaten

kräver av kassafonden. Då kassafonden enligt vad nyss är sagt vid

utgången av 1918 skulle uppvisa en bokmässig behållning på 458 miljoner

kronor, kommer tilläggsstaten att reducera denna behållning till

63.6 miljoner kronor.);

Utgifterna i tilläggsstaten för innevarande år komma emellertid

att bliva långt större än vad sålunda beräknats. Eu specificerad utredning

häröver kan givetvis ej lämnas förrän riksdagen fattat beslut rörande

samtliga av Kungl. Magt eller av enskilda motionärer till riksdagens

prövning hänskjuta anslagsfrågor. Det lärer emellertid icke

vara ändamålsenligt att uppskjuta framläggande av förslag till nya inkomstberäkningar

till den tidpunkt, då riksdagens beslut i alla dessa

ärenden föreligger. Jag har därför låtit upprätta eu sammanställning

av tilläggsstatens beräknelig^ utgiftsposter, vilken sammanställning avser

ställningen den 5 juni 1918 enligt då föreliggande beslut inom riksdagens

kamrar. Beträffande vid nämnda tidpunkt ännu ej avgjorda

ärenden av beskaffenhet att beröra tilläggsstatens utgiftssida, är sammanställningen

gjord under den förutsättning, att av vederbörande utskott

framställda förslag eller, om sådant förslag ej avlåtits, de av Kungl.

Maj:t begärda anslag vinna riksdagens bifall, medan däremot hänsyn

icke tagits till av enskilda motionärer framförda anslagskrav. På gemensam

votering beroende voro vid tidpunkten ifråga några anslagsfrågor,

vilka representera en utgiftssumma av 4,714,000 kronor å tilläggsstaten

samt 1,350,000 kronor å 1919 års riksstat. Av dessa anslagsposter

har jag medräknat anslaget å 1918 års tilläggsstat för arbetslöshetens

bekämpande, upptaget till det belopp, Kungl. Maj:t äskat av riksdagen.1)

Beräkningen av tilläggsstatens utgifter är av följande innehåll:

L) Därjiimte äro de i propositionerna nr 457 och 458 begärda anslagen å 1918 års tillläggsstat

å tillhopa 310,500 kronor medräknade.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Approximativ beräkning den 5 juni 1918 av utgifterna å tilläggsstateu

för är 1918.

Verkliga utgifter:

I. Första huvudtiteln

II. Andra »

III. Tredje »

IV. Fjärde »

j V. Femte »

VI. Sjätte »

VII. Sjunde

I Vill. Åttonde »

IX. Nionde »

X. Tionde »

XI. Oförutsedda utgifter

Kronor

Kronor

75,000

3,459,564

1,003,825

84,556,653

33,849,525

26,837,180

9,489,924

9,432,405

134,540,583

8,942,000

500,000 ; 312,686,659

Utgifter för kapitalökning: I

Att täckas av

lånemedel

andra stats- inkomster

Summa

XII. Statens affärsverksamhet .................

40,810,900

11,895.000

52,705,900

XIII. Statens aktier .................................

1,010,000

1,010,000

XIV. Statens utlåningsfonder.....................

6,200,000

6,200,000

XV. Återbetalning av tillfälliga lånemedel

162,648,300

162,648,300

XVI. Förlag till statsverket........................

XVII. Täckande av statens järnvägars drift- förlust under år 191$ .....................

20,502,949

20,502,949

30,000,000

30,000,000

XVIII. Rörelsekapital för kristidskommissioner

330,000,000

330,000,000

XIX. Spannmålslagerhus...........................

2,500,000

2,500,000

XX. Låneunderstöd................................

3,350,000

3,350,000

608,917,149 I

Summa

921,603,808

I förestående sammandrag över utgifterna liar jag infört såsom nya

titlar: statens aktier (förvärv av aktier i aktiebolaget, elektrolytverken),

täckande av statens järnvägars driftförlust under år 1918 (vartill jag

strax återkommer), spannmålslagerhus samt låneunderstöd (under vilken

titel ingå lån till svenska diakonissällskapet, till svenska linberedningssällskapet

och för anskaffande av utsäde).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

För år 1918 beräknas driftförlusten å statens järnvägar komma

att uppgå till cirka SO miljoner kronor, under förutsättning att de höjda

taxor, över vilka riksdagens yttrande inhämtats genom proposition nr 432

till årets riksdag, bliva tillämpade från och med 1 juli 1918. För täckande

av denna driftförlust jämte den förlust, som må kunna uppkomma

under nästkommande år, torde tillfällig upplåning böra anlitas. Det för

järnvägarnas räkning upptagna lånet är avsett att amorteras genom att

taxeförhöjningen bibehålies under erforderlig tid. Vidkommande den

upplåning, som må föranledas av eventuell driftförlust även under år

1919, torde framställning icke böra ske till innevarande års riksdag.

Däremot föreslår jag, att för täckande av driftförlusten vid statens järnvägar

under år 1918 må i till äggsstaten för år 1918 uppföras under särskild

rubrik å utgiftssidan ett belopp av 30 miljoner kronor samt att å inkomstsidan

titeln tillfälliga lånemedel må förhöjas med motsvarande belopp.

Lånemedel.

Såsom av utgiftstablån framgår, kommer summan av utgifterna å

1918 års tilläggsstat att med 200.8 miljoner kronor överstiga den i statförslaget

angivna slutsumman. Av de olika utgiftsposterna äro vissa

av den natur, att för deras bestridande böra anlitas lånemedel. A inkomstsidan

föreslår jag, att i fast upplåning upptages ett belopp av 47,520,900

kronor. Såsom tillfälliga lånemedel torde uppföras, enligt av riksdagen

fattade beslut eller av Kungl. Maj:t framställda förslag, ett belopp

av 415,133,561 kronor. Därefter återstå utgifter till ett belopp av

458,949,347 kronor; och övergår jag nu att redogöra för huru jaganser,

att dessa utgifter lämpligen skola kunna bestridas.

Jag erinrar därvid först, att inkomstsidan i förslaget till tilläggsstat

hade följande utseende:

Inkomster:

Kronor

A. I anspråk tågna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster..................

B. Lånemedel:

I. Fast upplåning ................................................

.............. 40,174,200

398,483,700

‘

II. Tillfällig upplåning ..........................................

.............. 222,194,300

262,308,500

.

Summa

660,852,200

Av de i riksstaterna förekommande huvudgrupperna av inkomster,

nämligen egentliga statsinkomster, inkomster av statens produktiva

fonder, andel i riksbankens vinst, i anspråk tagna kapitaltillgångar och

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

lånemedel, före lin nas som synes i ovanstående statförslag allenast de

tvenne s is t n äm nd a i likör n s tgr i q ipern a.

Enär vid det. slutliga fastställandet av 1918 års tilläggsstat fråga

uppkommer, huruvida även andra grupper av inkomster lämpligen kunna

komma i fråga att upptagas bland inkomsterna uti en tilläggsstat, anser

jag mig böra, innan jag ingår på frågan om beräkningen av vissa

''särskilda inkomster, först beröra detta allmänna spörsmål.

1 kassaförlagskommitténs betänkande anföres härom:

»Vad inkomstsidan angår, kunna i eu tilläggsstat flera olika inkomsttitlar

ifrågakomma nämligen:

a) lånemedel.

Denna titel synes vara den enda naturliga på inkomstsidan i alla de fall,

då på utgiftssidan är fråga om utgifter för kapitalökning att täckas av lånemedel.

För närvarande tillgår ofta så,

att riksdagen för dylika utgifter anvisar anslag på riksstaten för följande år,

med rätt för Kungl. Magt att under det löpande året förskottsvis av under händer

varande medel utbetala beloppet,

att Kungl. Maj:t på grund därav anbefaller statskontoret att under löpande

är under förskottstitel utbetala beloppet t. ex. till telegrafstyrelsen,

att statskontoret för att kunna åtlyda denna befallning nödgas begära kassaförstärkning

från riksgäldskontoret,

att. således utbetalningen, som enligt riksstaten skall gå från riksgäldskontoret

till telegrafstyrelsen, under det löpande året måste göra en omväg över statskontoret,

som vid årsskiftet får balansera beloppet dels såsom tillgång under namn av förskott

dels såsom skuld till riksgäldskontoret, och

att först nästa år genom nya transaktioner verken emellan fastslås, att anslaget

utgått från riksgäldskontoret.

Naturligtvis är det ur alla- synpunkter önskligt att undvika en sådan omgång,

vilket kan ske genom att anslag av denna art av riksdagen icke uppföras i riksstaten

för följande år utan i stället i eu tilläggsstat, å vars debetsida de motsvaras

av titeln ”lånemedel’.

b) skattemedel.

Denna utväg bör anlitas, antingen där anledning finnes att antaga en i årets

riksstat uppförd skattetitel bliva mera givande än som förut beräknats, eller då man

redan under löpande året önskar tillgodogöra sig någon viss ny skattetitel, såsom,

enligt vad ovan erinrats, var fallet år 1915 med krigskonjunkturskatten och ar 1910

med tonnageavgiften.

c) ’i anspråk tagna kapitaltillgångar .

Denna inkomsttitel kan förekomma först och främst, da någon för annat

ändamål ej behövlig kapitaltillgäng, t. ex. eu verklig besparing a ett reservationsanslag,

står till buds. V idare kan det ju under vissa förhållanden ifrågakomma att

taga statsverkets kassafond i anspråk. Om härvid denna fond tål vid en definitiv

minskning, kan utgiften slutligt stanna a kassafonden; men i annat tall bär å nästa

års riksstat under titel utgifter för kapitalökning motsvarande belopp anvisas till

ersättande av vad som sålunda frångått fonden,

Bihang till riksdagens protokoll IBIS. 1 sand. 41/ höft. (Sr 459.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

liunyl. Maj ds nåd. proposition Nr 459.

Ytterligare eu utväg är visserligen tänkbar, nämligen att å tilläggsstaters

inkomstsida använda titeln ’att täckas i nästa års riksstat’. Men då i sådant fall

den däremot svarande utgiften skulle komma att i realiteten bibehålla sin karaktär

av förskott, är en sådan utväg oförenlig med det reformprogram kommittén uppställt.»

Uti det yttrande till statsrådsprotokollet den 31 december 1917,

varmed min företrädare i ämbetet motiverade de av Kungl. Maj:t föreslagna

åtgärderna till förskottsväsendets avveckling, anfördes beträffande

nu förevarande fråga följande, efter det kassaförlagskommitténs yttrande

förut refererats:

» Vad tilläggsstatens inkomstsida beträffar, föreligga inga svårigheter i fråga

om sådana utgifter, som äro avsedda att bestridas med lånemedel, då nämligen dessa

givetvis måste motsvaras av eu inkomsttitel: ''lånemedel’, vare sig i fråga är om

upplåning för kapitalökning eller om tillfällig upplåning för andra ändamål. I fråga

om övriga utgifter å tilläggsstat har kommittén framhållit, att de kunde täckas

genom skattemedel eller i anspråk tagna kapitaltillgångar, varvid särskilt statsverkets

kassafond under vissa förhållanden kunde ifrågakomma att anlitas; och

under normala förhållanden torde några svårigheter härvid icke heller vara att

motse, då nämligen de nu omhandlade ''förskotten å det påföljande årets stat’ hittills

— frånsett sådana utgifter för kapitalökning, som nyss omförmälts, ävensom

vissa av världskriget föranledda extraordinära utgifter — icke uppgått till några

mer betydande belopp. För år 1918 kommer dock tilläggsstaten på grund av särskilda

förhållanden att svälla ut till vida större belopp än som i normala fall kan

beräknas för en tilläggsstat, och frågan om sättet för betäckande av dessa stora

utgifter torde icke kunna upptagas i detta sammanhang utan först vid behandlingen

av finansplanen för år 1919.»

För vad i finansplanen härutinnan föreslagits bär jag redan

redogjort.

Sedermera har riksdagen — enligt vad riksdagen i skrivelse den

22 februari 1918 anmält — anslutit sig till de grunder för åtgärderna

till förskottsväsendets avveckling, som finnas angivna i nyss om förmälda

statsrådsprotokoll över finansärenden den 31 december 1917, och därvid

lämnat de gjorda uttalandena rörande tilläggsstatens inkomstsida utan

erinran.

Av vad nu anförts torde framgå, att i fråga om inkomstsidan i

eu tilläggsstat blivit uttryckligen förutsatt, att jämväl inkomster, tillhörande

andra grupper än »i anspåk tagna kapitaltillgångar» och »lånemedel»

kunna upptagas i en tilläggsstat.

Vad angår skattemedel har kassaförlagskommittén ansett anlitande

därav kunna ifrågakomma i tvenne fall, nämligen dels då en i löpande

årets riksstat uppförd skattetitel kan antagas bliva mera givande än

förut beriiknats, dels ock för den händelse någon ny skattetitel till
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Majds nåd. ''proposition Nr 459.

kommer. Bägge dessa fall äga tillämpning på innevarande års tillläggsstat.

Genom proposition nr 433 den 10 maj 1918 liar lvungl. Maj:t

förelagt riksdagen förslag till överenskommelser dels angående malmbrytning

inom Luossavara och Grängesbergs malmfält dels angående

redan medgiven malmbrytning inom Kirunavara och Gellivare malmfält.

Därest dessa förslag vinna riksdagens bifall, tillföres statsverket en ny

inkomstkälla. I det preliminära avtalet mellan svenska staten, å ena.

samt trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund och Norrbottens järnverks

aktiebolag, å andra sidan är nämligen i 4 § stadgat, att bolagen

skola för av staten upplåten nyttjanderätt till Luossavara malmfält till

staten erlägga en royalty, som utgår med trehundrafemtiotusen

(350,000) kronor för varje år under åren 1919—1937 samt därutöver

för varje ton för bolagens räkning bruten och bortfraktad malm

med i vissa fall 2 kronor, i vissa andra fall 3 kronor. 1 samma

paragraf bestämmes vidare, att av denna ersättning 350,000 kronor

skola årligen erläggas i förskott den 31 december varje år; första

gången således den 31 december 1918. För återstoden skall approximativ

likvid erläggas den 31 december varje år för den kvantitet malm,

som enligt kung!, järnvägsstyrelsens ungefärliga beräkningar under året

brutits och utfraktats på grund av bestämmelserna i § 2 av ifrågavarande

kontrakt; och skall den slutliga regleringen av likviden äga rum senast

den 1 juni påföljande år.

Av den staten sålunda tillkommande royaltyn skall sålunda den

31 december innevarande år inlevereras 350,000 kronor. Detta belopp

synes mig kunna uppföras å inkomstsidan av årets till äggsstat. Inkomsttiteln

torde närmast vara att hänföra till gruppen tullar och acciser och

sålunda kunna uppföras under rubriken egentliga statsinkomster: skatter.

Genom proposition nr 448 den 10 maj 1918 har Kung!. Maj:t

vidare föreslagit riksdagen att antaga vissa ändringar i förordningen

den 30 juni 1910 om krigskonjunkturskatt, avseende i första rummet

nya tariffbestämmelser, som medföra en betydande stegring av skatteintäkten.

Uti en särskild kalkyl rörande den uppkommande skatteökningen,

vilken kalkyl torde få bifogas såsom bilaga (bil. 2), har beräknats,

att genom förslaget skulle tillföras statsverket 00 miljoner krön Gill

töver eljest beräknelig}! intäkten av krigskonjunkturskatten för år 1918.

Ehuru ifrågavarande skatt uppbäros först under är 1919, tillhör

den budgetmässigt 1918 års statsreglering. Det står enligt min mening

Royalty för

malmbrytning.

Skärpt krigskonjunkturskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

i god överensstämmelse med principerna för behandlingen av en tillläggsstat,

att därest genom beslut av innevarande års riksdag eu ökad

skatteinkomst tillföres statsverket i syfte att bestrida utgifter å innevarande

års tilläggsstat, deri sålunda uppkommande skatteintäkten ävenledes

får komma till synes i samma tilläggsstat.

I fråga om bokföringen av inkomstposter, sork upptagas i en til 1 - läggsstat bär kassaförlagskommittén anfört, bland annat, att beträffande

sådana inkomster, som äro avsedda att inflyta först efter det år tilläggsstaten

avser, borde iakttagas, att de balanseras såsom »ej förfallen uppbörd»,

och vidare, att det i redovisningshänseende vore önskligt, att

t il läggsstatens inkomster och utgifter i rikshuvudboken, där så behöves,

erhålla egna konti och att de i do tabeller över statsverkets inkomster

och utgifter, som finnas intagna i det tryckta utdraget ur rikshuvudboken,

upptagas i särskilda avdelningar eller kolumner, eller på annat

sätt särskilt utmärkas.

Enär det givetvis ej kan låta sig göra att särskilja den del av

1918 års krigskon junkturskatt, som skulle komma att inflyta enligt hit - tills gällande grunder och som redan uppförts i riksstaten för år 1918

från den del, som skulle ytterligare tillföras statsverket genom nu föreslagen

tariffskärpning, synes det vara mest ändamålsenligt att av den

inflytande krigskonjunkturskatten avföra å tilläggsstatens inkomsttitel

jämt det belopp, som å tilläggsstaten uppförts, och betrakta hela det

uppkommande överskottet utöver 100 miljoner kronor (i 1918 års riksstat

40 miljoner kronor; i 1918 års tilläggsstat 60 miljoner kronor) såsom

överskott å inkomsttiteln i årets riksstat.

Enligt vad chefen för ecklesiastikdepartementet meddelat mig torde

vid bifall till Kungl. Maj:ts i proposition nr 276 framställda förslag angående

försäljning av folkskoleseminariets i Falun äldre tomtområden

komma att inflyta under år 1918 eu köpeskilling av 93,000 kronor.

Denna inkomst synes mig böra tillföras titeln diverse inkomster i 1918

års riksstat utan att i budgeten upptagas.

För budgetens utjämnande torde av kassafonden ytterligare ett

mindre belopp få tagas i anspråk.

Specifikationen över inkomsterna i 1918 års tilläggsstat skulle, vid

bifall till vad jag här förordat, erhålla följande innehåll:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 459. 13

Specifikation ö ver inkomsterna i 1918 (irs tilläggsstat:

A. Egentliga statsinkomster:

Kronor

Kronor

I. Krigskonjunkturskatt ...................................................

00,000,000

II. Royalty för malmbrytning i Luossavara ..........................

B. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Statsverkets kassafond ..........................................

2. Särskilt avsatta medel:

a. Avsättning för beredande av tillfällig löneförbätt-

360,000

60,350,000 j

ring åt viss personal vid armén och marinen ...

C. Lånemedel:

4,000,000

398,599,347 j

i

I. Fast upplåning ...........................................................

47,620,900

i

II. Tillfällig upplåning ....................................................

415,133,561

Summa

462,654,461

921,603,808 :

Jag övergår härefter till frågan om den slutliga regleringen av

riksstaten för år 1919.

Därvid torde jag törst höra beröra en allmän förutsättning, som

är av den betydelse för uppgörande av 1919 års budget, att såväl dess

utgiftssida som dess inkomstsida därav bliver i hög grad beroende. Jag

åsyftar spörsmålet, huruvida nästkommande år skall vid riksstatens fastställande

antagas vara ett krigsår eller ett fredsår. Härom yttrade jagtill

statsrådsprotokollet den 14 januari 1918 vid statsverkspropositionens

avlåtande följande:

»Det förslag till riksstat för 1919, som jag nu bär att anmäla, måste

givetvis utgå från någon bestämd förutsättning i fråga om den tid världskriget

ännu kommer att fortgå. En sådan förutsättning innebär naturligtvis

icke något försök till förutsägelse. Men då riksstatsförslaget skall

göras upp ett helt år innan riksstaten skall träda i kraft, synes mig

att i detta förslag hänsyn icke borde tagas till den möjligheten, att kriget

kommer att fortgå ännu under 1919. Skulle så bli förhållandet, måste

det ankomma på eu tilläggsstat för 1919 att sörja för de finansiella

anordningar, som därav kunna föranledas.»

Alldeles oavsett frågan om den större eller mindre sannolikheten

av krigstillståndets upphörande under innevarande år anser jag mig

icke hava anledning att: nu frångå den grundförutsättning, som varit

vägledande vid budgetförslagets uppgörande. Såväl i fråga om de ökade

utgifter, som kunna föranledas av krigstillståndets fortvara även under

ar 1919, som beträffande de inkomster, vilka för dessa utgifters bestridande

varda erforderliga, anser jag alltjämt, att behörig hänsyn därtill

1919 års

riksstat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts nåd. preposition Nr 459.

ej kan tagas förrän vid framläggandet av en tilläggsstat för år 1919.

Av enahanda skäl finner jag mig icke böra föreslå ändrad inkomstberäkning

ifråga om vissa inkomsttitlar, vilkas avkastning är direkt beroende

av här berörda allmänna förutsättning rörande krigstillståndets fortvara.

Beträffande utgifterna i denna riksstat har jag låtit utarbeta eu

sammanställning, uppgjord under enahanda förutsättningar och hänförande

sig till samma tidpunkt som det förut meddelade sammandraget

av utgifterna i 1918 års tilläggsstat.

Approximativ beräkning den 5 juni 1918 av utgifterna i 1919 års riksstat.

Utgifter:

Kronor.

Kronor. 1

|

j

Verkliga utgifter:

I.

Första huvudtiteln........................

1.345,000

II.

8,819,960

2,555,397

III.

Tredje » .......................

IV.

Fjärde » ........................

102,992,022

V.

Femte » .....................

42,955,022

VI.

Sjätte » ........................

53,130,130

VII.

Sjunde » ........................

34,216,847

Vill.

70,154,060

46,879,050

14,917,562

500.000

IX.

X.

XI.

Nionde » ........................

Tionde » ........................

Oförutsedda utgifter........................

XII.

Riksdags- och revisionskostnader m. m..................................

2,691,000

XIII.

Räntor å statsskulden in. in.............

'') 58,086,400

XIV.

Engångskostnader för försvaret.........

5,270,446

XV.

Krigstidstillägg och krigstidshjälp ...

57,000,000

501,512,896 j

Utgifter för kapitalökning:

Att täckas av

''

, i i i andra stats''

lånemedel : inkomster

Summa

VI.

Statens affärsverksamhet..................

75,055,3601 13,906,300

88,961,660

VII.

Statens utlåningsfonder ..................

19,830,000

19,830,000

i Vill.

Avbetalning å statsskulden ............

5,536,200

5,536,200

|

.

XIX.

Statsverkets fond av rnsdrycksmedel

300,000

300,000

114,627,860

Summa

616,140,756

'') Av ökad upplåning föranledd ökad ränteutgift ej beräknad

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Av förestående sammandrag framgår, att den beräknade slutsumman

å 1919 års riksstat kommer att med 55.2 miljoner kronor överstiga vad i

statsverkspropositionen föreslagits. Vid övervägande av frågan huru

medel skola kunna beredas för bestridande av denna utgiftsökning lärer

det vara av vikt att icke förbise, hurusom det nyss återgivna sammandraget

ingalunda representerar hela den utgiftsbörda, som kommer att

påvila 1919 års budget. Det torde nämligen vara visst, att även för

är 1919 eu tilläggsstat kommer att visa sig erforderlig. Om dess slutsumma

kan icke ens någon sannolikhetsberäkning för närvarande verkställas.

Så tillvida anser jag mig pliktig att taga hänsyn till densamma,

att jag vid nu ifrågavarande budgetförslags uppgörande undvikit att för

riksstatens reglerande taga i anspråk tillfälliga lånemedel i större utsträckning

än som föranledes av riksdagens beslut eller Kungl. Maj:ts

förslag. -Tåg har i stället sökt bereda täckning genom andra statsinkomster

för utgifter, som icke äro av den natur, att de enligt vanliga

budgetregler böra bestridas genom upplåning.

I fast upplåning beräknar jag ett belopp av 88,702,360 kronor Lånemedel.

i tillfälliga lånemedel ett belopp av 8,265,000 kronor, b

Ifråga om andra statsinkomster än lånemedel torde jag få lämna

eu redogörelse för de omständigheter, som kunna föranleda en ändrad beräkning

i riksstaten gentemot den i statsverkspropositionen föreslagna. Jag

förbigår därvid sådana inkomster, i fråga om vilka anledning att ifrågasätta

ändring i förut framlagda statförslaget ej synes mig föreligga.

Vad då först angår de egentliga statsinkomsterna synas nu föreliggande

omständigheter antyda en större intäkt av skatterna på inkomst,

förmögenhet och rörelse än den i statsverkspropositionen beräknade,

medan däremot inkomstgruppen tullar och acciser torde komma att lämna

mindre avkastning än vad tidigare förutsatts.

Inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas i budgetförslaget skola inkomst- och

ge eu intäkt av 100,000,000 kronor. I statskontorets skrivelse med

inkomstberäkning för år 1919 hade ifrågavarande skattetitel upptagits

med 111,000,000 kronor eller samma belopp, vilket beräknats såsom

behållen inkomst för år 1917. Sistnämnda år har å skattetiteln enligt

statsbokföringskommitténs rapport indutit 110.5 miljoner kronor. Jag

erinrar om att i statskontorets nyss omnämnda skrivelse ur vissa beräkningsgrunder

framgått ett värde av cirka 124 miljoner kronor å

*) Motsvaras u utgiftssidan av dels 94,885,360 kronor under utgifter för kapitalökning, dels

2,082,000 kronor, som uppförts under fjärde huvudtiteln i stället för under titeln förlag till statsverket,

vilken titel nu alldeles utgått.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Extra

inkomst- och

förmögenhetsskaft.

Stämpetmedel.

Krigskonjunkf

urskatt.

16 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

1910 års inkomst- och förmögenhetsskatt men att statskontoret ansett

sig böra i sitt förslag reducera siffran till ovannämnda belopp av

111 miljoner kronor. 1 statsverkspropositionen har beräknade intäktssummaii

ytterligare sänkts till 100 miljoner kronor. Härom anfördes i

finansplanen, att då året 1918 ingått under betydligt mörkare utsikter

för vårt näringsliv, bjöde försiktigheten att vidtaga eu reduktion av

inkomstberäkningen för skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse.

Numera kan ju inemot hälften av år 1918 överblickas. Uppenbart

synes visserligen vara, att näringslivet kommer att utmärkas även

betydande avmattning under årets senare del, medan däremot beträffande

den hittills förflutna delen av året förhållandena gestaltat sig

gynnsammare ’ än vad som vid tidpunkten för statsverkspropositionen

avlåtande befarades. Med hänsyn härtill och jämväl till den ökade

skatteintäkt, som skulle föranledas av riksdagens bifall till proposition

nr 395 till årets riksdag synes det mig numera vara motiverat att höja

beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatten; och föreslår jag att

såsom intäkt av inkomst- och förmögenhetsskatt bland statsverkets egentliga

inkomster upptages ett belopp av....................... 112,000,000 kronor.

Av enahanda skäl, som föranlett denna ändrade inkomstberäkning

beträffande den ordinarie skatten å inkomst och förmögenhet,

lärer även eu höjning böra företagas i beräkningen av den extra inkomstoch

förmögenhetsskatten, stämpelmedlen och krigskonjunkturskatten.

Derb extra inkomst- och förmögenhetsskatten föreslår jag, med

iakttagande av i statsverkspropositionen angiven proportion mellan

densamma och den ordinarie inkomst- och förmögenhetsskatten, höjd

till ett belopp av................................................................ 49,000,000 kronor.

Beträffande stämpelmedlen anser jag vill skäl förefinnas att

höja beräkningen av intäkten men vågar icke därutinnan, särskilt med

hänsyn till emissionsverksamhetens avmattning, gå längre än att föreslå,

att stämpelmedlen i riksstaten uppföras till....... 40,000,000 kronor.

Mest osäker är beräkningen av den inkomst krigskon j unkturskatten

kan komma att ge. Statskontoret upptog skatten i sin inkomstberäkning,

i saknad av varje möjlighet att göra eu förutberäkning ä

detta skattebelopp, som utgår på grund av merinkomster under innevarande

år, till eu tredjedel av det för år 1917 beräknade beloppet

244,000,000 kronor eller till i runt tal 80,000,000 kronor. 1 statsverkspropositionen

sänktes beräkningen i proportion till nedsättningen i den

övriga inkomstbeskattningen och upptogs för utjämning i riksstatens

slutsiffra till 62,652,100 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kunc/l. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Därest man i brist på någon tillförlitlig beräkningsgrund skulle

utgå från det av statskontoret gjorda antagandet att krigskonjunkturskatten

för år 1919 torde ge en tredjedel av samma skatts intäkt för

år 1917, vilket antagande synes kunna upprätthållas, skulle ifrågavarande

skatt kunna upptagas till ett belopp av cirka 84 miljoner kronor.

Vinner förut omnämnda förlag om nya tariffbestämmelser riksdagens

bifall, skulle skatteintäkten växa med ungefär en tredjedel av

nyssnämnda belopp eller till J12 miljoner kronor. Då emellertid denna

beräkning vilar på mycket approximativa kalkyler och sannolikheten

talar för att det av statskontoret gjorda antagandet ger för lågt värde

för skatteintäkten, anser jag mig kunna föreslå att uppföra krigskonjunkturskatten

i budgeten till 115 miljoner kronor, vilket belopp för

slutsummans avjämnande torde få fixeras till 115,792,696 kronor.

Skatterna å inkomst, förmögenhet och rörelse skulle vid bifall

till vad jag i det föregående föreslagit komma att i staten upptagas

till ett sammanlagt belopp av 321,042,696 kronor eller ungefär 76. i

miljoner kronor utöver den i statsverkspropositionen beräknade summan.

1 avseende å den därnäst i staten upptagna inkomstgruppen tullar

och acciser lärer däremot eu betydande sänkning av de i statsverkspropositionen

föreslagna beloppen vara erforderlig.

För en korrigering av inkomstsiffran för tullmedel saknas varje

bestämd hållpunkt. Tidpunkten för krigstillståndets avslutande är i

fråga om tullintäkterna av alldeles avgörande betydelse. Den i statsverkspropositionen

föreslagna siffran 70 miljoner, kronor är beräknad

under förutsättning, att kriget icke fortgår även under år 1919. Därest

för nästkommande år tullintäkterna skulle beräknas under den motsatta

förutsättningen, kunde man med ledning av erfarenheterna hittills icke

våga beräkna inkomsten högre än till ungefär 35 miljoner kronor, (bil. 3).

Då jag nu i överensstämmelse med den allmänna utgångspunkten för

hela budgetförslaget icke föreslår någon ändrad beräkning av 1919

urs tullinkomster, bär jag velat uttryckligen betona, att ifrågavarande inkomsttitel

kan komma att utvisa ett mycket betydande underskott.

1 anslutning till den av kontroll styrelsen ingivna P. M., vilken

torde få åtfölja såsom bilaga (bil. 4), beräknar jag

sockerskatten till ........................................................... 15,600,000 kronor.

Inkomsten av tobaksskatt för år 1919 blir liksom tullmedlen i

mycket hög grad beroende av krigstillståndets förty aro och dess verkBiflarn/

till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 417 käft. (Nr 159.) •>

TulfawdrA

SoekernlcaU

Tabak^katk

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Rusdrycks
medel.

hoyalty för

viss malm•

bryta ing.

Postverkst.

Telegraf
verket.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

ningar å importen, såsom i en P. M. från tobaksmonopolet tramhålles (bil. b;.

Kan tillförsel av tobak i erforderlig mängd erhållas från utlandet, torde

inkomsten av tobaksskatt bliva avsevärt större än i statsverkspropositionen

beräknats. Men i motsatt fall är det möjligt, att tobaksskattens

avkastning sjunker till eu ringa del av det i budgetförslaget upptagna

beloppet. Jag anser mig böra framhålla, att även för denna skattetitel

ett avsevärt underskott lärer kunna uppstå. Emellertid har jag

icke funnit tillräcklig anledning föreligga att nu föreslå förändrad beräkning

av ifrågavarande skatt.

Beträffande statsverkets inkomster av rusdrycksmedel är det uppenbart,

att de i budgetförslaget intagna posterna böra genomgående förminskas,

med undantag för bränn vinsförsäljningsmedlen. Jag har icke

någon erinran att göra mot de av kontrollstyrelsen utförda, i eu P. M.

återgivna beräkningarna (bil. 6). Jag föreslår alltså, att följande poster

upptagas till nedannämnda belopp i riksstaten, nämligen

brännvinstillverkningsskatt.................. 2,800,000 kronor

brännvinsförsäljningsmedel.................. 6,000,000 »

maltskatt.................................................. 500,000 »

punschskatt ............................................. 1,000,000 »

Under åberopande av vad jag förut anfört, beträffande inkomsterna

i 1918 års tilläggsstat, föreslår jag upptagande av en njr inkomsttitel,

royalty för malmbrytning i Luossavara, med beteckning h) under

rubriken tullar och acciser. Då enligt vad jag inhämtat någon inkomst

för statsverket för bruten och bortfraktad malm icke torde komma

att uppstå under år 1919 utan statsverkets intäkt lärer komma att begränsa

sig till den fastställda årliga brytningsavgiften, torde i riksstaten

böra uppföras ett belopp av ................................... 350,000 kronor.

Från samtliga do affärsdrivande verken hava inkommit revideradeinkomstberäkningar,

rörande vilkas innehåll jag hänvisar till bilagorna.

För postverket (bil. 7) beräknar jag inkomsterna till 47,620,000- kronor. Driftkostnaderna belöpa sig enligt proposition nr 385 den 29

nästlidne april till 43,020,000 kronor. överskottet skulle vid bifall

härtill upptagas till samma belopp som det i statförslaget

beräknade eller ......................................................... 4,600,000 kronor.

Telegrafverkets driftkostnader hava i proposition nr 386 den 29

april 1918 beräknats till 33,716,000 kronor (bil. 8). Då inkomsterna synas

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

mig böra beräknas till det i statsverkspropositionen föreslagna beloppet,

är såsom överskott att utföra ett belopp av............... 11,184,000 kronor.

Rörande det ekonomiska resultatet av driften å statens järnvägar

torde jag få hänvisa dels till vad chefen för civildepartementet anfört

till statsrådsprotokollet för den 10 maj 1918 vid avlåtande av proposition

nr 432 angående förhöjda provisoriska tilläggsavgifter å statens

järnvägar, dels ock till järnvägsstyrelsens som bilaga här intagna P. M.

rörande inkomstberäkning för år 1919 (bil. 9). Då något verkligt överskott

icke synes vara att för nästa års statsreglering påräkna från statens

järnvägar, anser jag lämpligast att inkomsterna i riksstaten uppföras

med samma belopp, 298,000.000 kronor, som driftkostnaderna.

Mot vattenfallsstyrelsens reviderade. inkomstberäkning (bil. 10)

har jag ingen erinran att göra. För samtliga vattenfallsverken beräknar

jag alltså inkomsterna till 11,440,000 kronor och driftkostnaderna till

4,940,000 kronor, vadan såsom överskott skulle uppföras

....................................................................................... 6,500,000 kronor.

Vad domänstyrelsen anfört i skrivelse (bil. 11) angående inkomstberäkning

för statens domäner finner jag icke giva tillräcklig anledning

att beräkna ett förhöjt överskott. A andra sidan torde ej heller

sänkning därav vara erforderlig i anledning av att genom proposition

nr 399 den 30 april 1918 föreslagits höjning av driftkostnaderna under

år 1919 för statens domäner. Jag beräknar i 1919 års riksstat såsom

inkomst av domänerna 49,000,000 kronor, såsom driftkostnad 23,500,000

kronor och såsom överskott ett belopp av.................. 25,500,000 kronor.

Under titeln i anspråk tagna kapitaltillgångar har jag vidtagit

den ändring, att det belopp, som enligt statsverkspropositionen skulle

tagas i anspråk av allmänna järnvägslånefonden, höjts från 775,000

kronor till 7,704,300 kronor, med iakttagande av vad i Kungl. Maj:ts

proposition nr 149 den 8 mars 1918 föreslagits beträffande förvärvande

av järnvägen Orsa—Sveg.

I överensstämmelse med vad jag nu anfört torde inkomstsidan i

1919 års riksstat böra erhålla det innehåll nedanstående specifikation

utvisar:

Std tens

järnvägar.

Statens

vattenfalls - verk.

Statens

domäner.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Ma j ds nåd. proposition Nr 459.

Specifikation av statens inkomster.

i
j
850,

000)

1,431,000)

A. Egentliga statsinkomster,

I. Skatter:

1. Mantalspenningar ......................................................

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde ............

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning 112,000,000

b. Extra inkomst- och förmögenhetsskatt, be
villning

.............................................

c. Bevillning av fast egendom samt av in
komst,

bevillning.................................

d. Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter, bevillning ..................

e. Stämpelmedel, bevillning (därav beräknad

arvsskatt och skatt för gåva 8,500,000

kronor)................................................

f. Lastpenningar, bevillning........................

g. Krigskonjunkturskatt, bevillning...............

4. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning..............................

b. Sockerskatt, bevillning ...........................

c. Tobaksskatt, bevillning...........................

d. Brännvinstillverkningsskatt,

bevillning ........................... 2,800,000

e. Brännvinsförsäljningsmedel, be
villning

............................. 0,000,000

f. Maltskatt, bevillning .............. 500,000

g. Punschskatt, bevillning............ 1,000,000 10,300,000

h. Royalty för malmbrytning i Luossavara 350,000 115,750,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter................................................... 15,000

2. Fyr- och båkmedel ...................................................... 2,500,000

3. Lotspenningar............................................................... 1,200,000

4. Avgifter för registrering av automobiler........................... 22,500

Kronor.

49,000,000

3,100,000

250,000

40.000. 000

900,000

115,792,690 321,042,096:

70.000. 000

15.600.000

19.500.000

439,073,696

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kumjl. Maj:ts nåd. •proposition Nr 459.

21

•!

i

Kronor.

5.

Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsans tälten..

210,000

6.

Bidrag till försäkringsinspektionen ..............................

59,300

j

7.

Avgifter för granskning av biografbilder .....................

83,000

8.

Inkomst av myntning och justering..............................

1,060,000

9.

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ......

540,600

10.

Bidrag till bankinspektionen.......................................

80,500

11.

Kontrollstämpelmedel ................................................

100,000

j

12.

Terminsavgifter från läroverken .................................

550,000

6,400,900

III. Diverse inkomster..............................................................

2,100,000

Säger för egentliga statsinkomster 447,574,596 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

ens affärsverksamhet:

Postverket:

inkomster, bevillning.............

.................... 47,620,000

driftkostnader ......................

.................... 43,020,000

överskott ............................

4,600,000

Telegrafverket:

inkomster ............................

.................... 44,900,000

driftkostnader ......................

..................... 33,716,000

överskott ............................

11,184,000

Statens järnvägar ;

inkomster.............................

................... 298,000,000

driftkostnader......................

................... 298,000,000

överskott ...........................

- —

Statens vattenfallsverk :

n. Trollbättc kanalverk:

inkomster .....................

...... 830,000

driftkostnader ..............

...... 560,000

överskott .....................

................... 270,000

b. Södertälje kanalverk:

inkomster .....................

....... 86,000

driftkostnader ...............

....... 86,000

översk ott

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Kronor.

5,000,000

1,700,000

1,450,000

550,000

3.800.000

1.950.000

105,000

50,000

c. Trollhätte kraftverk:

inkomster...........................

driftkostnader .....................

överskott............................

d. Porjus kraftverk:

inkomster...........................

driftkostnader .....................

överskott............................

e. Älvkarleby kraftverk:

inkomster...........................

driftkostnader ..................

överskott.........................

f. Trollhätte fastighetsförvaltning:

inkomster...........................

driftkostnader ....................

överskott................................................

g. Vattenfall och fastigheter inom Älvsborgs samt

Göteborgs och Bohus län:

inkomster................................. 105,000

driftkostnader........................ 15,000

överskott................................................

h. Vattenfall och fastigheter, inköpta för elektrisk

drift vid statens järnvägar:

inkomster................................ 8,000

driftkostnader ........................... 5,000

överskott................................................

i. Diverse vattenfall och fastigheter:

inkomster .............................. 56,000

driftkostnader ........................ 24,000

överskott .............................................

Säger för vattenfallsverken:

inkomster ............................

3,300,000

900,000

1,850,000

55,000

90,000

3,000

32,000

............................................ 11,440,000

driftkostnader .......................................... 4,940,000

överskott..................................................................

6,500,000

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

23

Kronor.

5. Statens domäner:

inkomster .........

driftkostnader ....

överskott .........

49,000,000

23,500,000

25,500,000

47,784,000

II. Statens aktier:

1. Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

a. Enligt 1907 års överenskommelse............ 938,000

b. Enligt 1908 års överenskommelse............ 162,000 1,100,000

2. Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet...... 4,500,000

III. Statens utlåning^onder (överskott):

1. Allmänna järnvägslånefonden....................................... 1,700,000

2. Allmänna byggnadslånefonden....................................... 24,500

3. Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland sten
arbetare

.................................................................. 50,000

4. Red erilånefonden......................................................... 500,000

5. Hantverkslånefonden ................................................... 5,000

6. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby............ 65,000

7. Odlingslånefonden ...................................................... 350,000

8. Torvindustrilånefonden ................................................ 130,000

9. Egnahemslånefonden ................................................... 1,880,000

10. Fiskerilånefonden......................................................... 74,000

11. Norrländska nyodlingsfonden ....................................... 36,000

12. Jordförmedlingsfonden ................................................ 60,000

13. Täckdikningslånefonden................................................ 16,000

14. Allmänna nyodlingsfonden .......................................... 7,000

15. Norrländska andelsmejerifonden ................................. 5,000

IV. Statsverkets fond av rnsdrycksmedel ...............................................

5,600,000 ;

4,902,500 i

300,000 ;

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 58,586,500

kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459-

Kronor.

C. I anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Särskilt avsatta medel:

a. Värnskattefonden ................................ 5,270,440

2. Återbetalningar till statens utlånings fonder:

a. Allmänna byggnadslånefonden ............................ 37,564 | 5,308,000

II Uppkomna av lånemedel:

a. Allmänna järnvägslånefonden ............................................... 7,704,300

Säger för i anspråk tagna kapitaltillgångar 13,012,300 kronor.

1). Lånemedel:

I. Fast upplåning..............................................................

It Tillfällig upplåning........................................................

Säger för lånemedel 96,967,360 kronor.

88,702,360

8,265,000

Summa

616,140,756

Slutligen anhåller jag att få beröra ett särskilt spörsmål, som

synes mig höra avgöras i samband med riksstatens reglerande. I likhet,

med vad fallet, varit under föregående år torde även i år riksdagen icke

komma att formellt avslutas efter det egentliga riksdagsarbetets fullbordande.

Det i § 03 regeringsformen omförmälda s. k. lilla kreditivet kan vid

sådant förhållande icke av Kungl. Maj:t lyftas. Liksom förut skett torde

då motsvarande belopp, 15,000,000 kronor, böra vara ställt till Kungl.

Maj:ts disposition att användas under de i nämnda paragraf omförmälda

villkor. Bemyndigande från riksdagens sida lärer alltså böra begäras,

att Kungl. Magt må äga att i fall av behov taga i anspråk ett belopp

av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvaro de i § 63

regeringsformen omförmälda kreditiv icke få lyftas. Beloppet torde böra

tillhandahållas av riksgäldskontor^.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl.. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

I anslutning till vad sålunda anförts, hemställde departementschefen,

att Kungi. Magt ville, med återkallande av tidigare gjorda förslag,

i den mån de strida mot de här nedan framställda, föreslå riksdagen
A)

att beräkna inkomsterna i 1918 års tilläggsstat enligt ovan

lämnade specifikation och i sammanhang därmed besluta

att å samma tilläggsstat för täckande av statens järnvägars driftförlust

under år 1918 anvisa att utgå av tillfälliga lånemedel ett reservationsanslag

av 30,000,000 kronor; samt

att i anledning därav höja inkomsttiteln tillfälliga lånemedel med

motsvarande belopp;

B) att beräkna statsverkets inkomster för år 1919 enligt ovan

lämnade specifikation;

G) att bemyndiga Kung!. Maj:t att för bestridande av kostnader

för tryggande av rikets neutralitet i fall av behov taga i anspråk ett

belopp av 15,000,000 kronor å tid, då till följd av riksdagens fortvara

de i 63 § regeringsformen om förmälda kreditiv icke få lyftas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Teodor Franzén.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 4l7 käft. (Nr 459.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kun fil. Majdi nåd. proposition Nr 459.

Bil. 1

Statsreglering» 1917.

A. Inkomsterna i riksstaten 1917 jämförda med statsbokföringskommitténs rapport.

I miljoner kronor.

Mantalspengar...................................................

Inkomst- och förmögenhetsskatt....................

Bevillning...........................................................

Bevillningsavgifter............................................

Stämpelmedel....................................................

Krigskonjunkturskatt........................................

Tobaksskatt.......................................................

Lotspengar ........................................................

Diverse inkomster (II. 9 och 10) ...............

l):o ................

Statens aktier....................................................

Statens utlåningsfonder....................................

I anspråk tagna kapitaltillgångar (D I 3 a

och II 1 a) ..................................................

Postverket ......................................................

Telegrafverket..................................................

Järnvägarna.......................................................

Vattenfallsverken ,...........................................

Domänerna .......................................................

Lastpengar ........................................................

Tullmedel...........................................................

Sockerskatt........................................................

Brännvinstillverkningsskatt ............................

Brännvinsförsäljningsmedel ............................

Maltskatt...........................................................

Punschskatt.........................................................

Spirituosaaccis...................................................

Fyr- och båkmedel .......................................

Enligt

Enligt

Ö7er-

Brist

staten

rapporten

skott

0.85

1.15

0.30

—

48.oo

110.51

62.51

—

1.60

3.07

1.47

—

0.25

0.18

—

0.0 7

18.60

47.88

29.28

—

20.oo

251.29

231.29

—

14.oo

18.88

4.88

—

1.20

6.57

4.3 7

—

0.65

0.78

0.13

—

1.50

1.40

—

O.io

3.83

6.09

2.36

—

4.24

4.40

0.16

—

1.56

1.68

0.12

_

4.70

9.04

4*34

—

9.02

13.93

4.91

•—

21.90

7.26

—

14.64

4.35

5.9 2

1.57

—

17.53

34.2 5

16.68

—

0.90

0.45

—

0.45

68.75

42.5 4

—

26.21

24.oo

15.24

—

8.76

14.50

3.44

—

11.06

15.oo

14.28

—

0.72

5.40

4.22

—

1.18

2.30

0.53

—

1.77

5.oo

3.41

—

1.59

2.50

1.89

364.37

0.61

67.16

67.16

Summa överskott 297-20.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

B. Utgifterna. Brister och behållningar å anslag, i miljoner krono»

Brist

Behålla

Andra

huvudtiteln............................................................

1.11

0.02

Tredje

» ............................................................

0.36

0.0 2

Fjärde

» ............................................................

22.81

1.20

Femte

» ...........................................................

5.86

0.3 5

Sjätte

» ............................................................

9.52

0.31

Sjunde

» ............................................................

3.5 3

1.17

Åttonde

i » ............................................................

1.01

0.19

Nionde

» ............ ...............................................

0.76

0.0 6

Tionde

» ............................................................

0.15

0.4 9

XI.

Riksdags- och revisionskostnader........................

0.52

—

xn.

Räntor å statsskulden............................................

3.5 7

—

XVII.

Statsverkets fond av rusdrycksmedel ................

—

1.5 9

Summa

49.20

5.4 2

5.42

Nettobrist 48.7 8

Specifikation till utgiftstitlarna 1917.

(Poster, uppgående till cirka Va miljon.)

Brist Behåll nin

II. E. 2 b. Förslagsanslag till fångars vård och underhåll 0.83 —

IV. E. 1. Avlöning och rekrytering, förslagsanslag............ — 0.88

12. Värnpliktigas avlöning m. m., förslagsanslag .... I.20 —

F. 1. Arméns mathållning, » •••■ 15.58 —

2. Furagering av arméns hästar, » .... 5.3 4 —

V. 1. I). 8. Naturaunderhåll åt personal vid flottan, för
slagsanslag.

........................................................... 1.9 8 —

22. Sjöbeväringens avlöning m. in., förslagsanslag O.49 —

E. 4. Naturaunderhåll åt personal vid kustartilleriet,

förslagsanslag .................................................... 0.51

H. 7. Uppvärmning, belysning m. m............................. 0.55 —

2. 2 a. Lots- och fyrinrättningen, direkt anvisning, förslagsanslag.

........................................................ 1.7 9 —

VI. F. 9. Hospitals underhåll, förslagsanslag .................... 4.7 2

29. Kostnader för allmän hälsovård m. m., förslagsanslag

................................................................... 0.7 5 —

G. 27. Pensionstillägg och understöd, förslagsanslag.... 1.56

I. 13. Postavgifter för tjänstebrev, » .... 0.8 7

VII. F. 1. Tullverket, » ■ 2.27

I. 2. Ersättning för mistad tolag, » .... — 0.4 2

4. Restitutioner........................................................... 0.7 8 —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr io9.

Bil. 2.

Kalkyl

över intäkten av krigskonjunkturskatten för år 1918 enligt de i propositionen

nr 448 föreslagna tariffbestämmelser.

Till grund för en uppskattning av sannolika intäkten av 1918 års krigskunjunkturskatt,

omlagd enligt proposition nr 448, torde böra läggas beräkning av

det belopp 1917 års krigskonjunkturskatt bort kunna inbringa, därest för densamma

hade gällt nu för 1918 föreslagna tariff. Med ledning av det sålunda erhållna

resultatet är sedan skatteintäkten för år 1918 att approximera.

Beräkningarna för år 1917 utföras dels för den allmänna tariffen, dels för

den bolagen berörande tilläggsavgiften. Nu gällande bestämmelser betecknas såsom

1917 års tariff, de föreslagna som 1918 års tariff.

I fråga om verkningarna av den ändrade allmänna tariffen är att märka, att

minskad skatteintäkt uppstår för merinkomstgrupper under 20,000 kronor, ökad intäkt

däremot för grupperna över 200,000 kronor, medan för de mellan angivna tal

liggande grupperna tariffen och därmed intäkten är oförändrad. Inom varje grupp,

vars skatteintäkt förändras genom 1918 års tariff, uträknas ett genomsnittligt

öknings- eller minskningstal, vilket användes för att med kännedom om den totala

merinkomstsumman inom envar grupp uträkna ökningar eller minskningar i skatt.

Huru inom varje grupp merinkomstema fördela sig framgår i någon mån av den

uträknade medelmerinkomsten, vartill hänsyn tages vid avrundningar av skattebeloppen.

Till ledning vid bedömandet av felen ha vissa extrema gränstal uträknats.

Beträffande den särskilda bolagstariffen blir en beräkning betydligt mera

osäker än i föregående fall bland annat av den anledning, att vid bearbetningen av

1917 års krigskonjunkturskattelängder merinkomster och skattebelopp fördelats, i

avseende å bolagens inkomstprocent, i endast ett fåtal grupper med stor bredd

inom var grupp. Motsvarande hållpunkt som i fråga om den allmänna tariffen kan

här ej erhållas. Medeltalet av medelinkomst 1913—1914 -f- merinkomst 1917,

vilket läge nära att använda, sammanfaller nämligen icke med den totala inkomst,

vilken ligger till grund för inkomstprocentens beräknande. Här torde det vara

nödvändigt att hålla sig tämligen nära intill de minimital för ökad skatteinkomst,

som kunna beräknas.

A. Ändrad avkastning av den allmänna tariffen.

(1918 års tariff tillämpad på 1917 års merinkomster.)

I. Minskning i grupperna mellan 2,000 och 20,000''kronor.

1) 2,000 — 9,900 kronor.

Skatt 7,786,000 kronor; merinkomst 62,034,000 kronor; medelmerinkomst

cirka 5,500 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Knngl. Maj-.ts nåd. proposition Nr 459.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff.................... 12.6 procent

» » » 1918 » » 9.7 »

Minskningstal ....................................................................... 2.9 »

Minskad skatteintäkt .................................................... cirka 1,800,000 kronor.

2) 10,000—19,900 kronor.

Skatt 7,342,000 kronor; merinkomst 57,089,000 kronor; medelmerinkomst

14,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff.................... 12.9 procent

» » » 1918 » » 12.6 »

Minskningstal ....................................................................... 0.3 »

Minskad skatteintäkt ....................................................... cirka 180,000 kronor.

II. Ökning i grupperna fr. o. m. 200,000 kronor.

3) 200,000—249,900 kronor.

Skatt 7,199,000 kronor; merinkomst 34,616,000

22,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918 » » .......

Ökningstal ...................................................................

Ökad skatteintäkt .......................................................

4) 250,000-299,900 kronor.

Skatt 7,436,500 kronor; merinkomst 33,380,000

276,000 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918 » » .......

Ökningstal ...................................................................

Ökad skatteintäkt.......................................................

5) 300,000—349,900 kronor.

Skatt 6,726,200 kronor; merinkomst 28,146,000

327,300 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918 » » .......

Ökningstal ..................................................................

Ökad skatteintäkt........................................................

6) 350,000-399,900 kronor.

Skatt 5,213,700 kronor; merinkomst 20,612,000

374,700 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .......

» » » 1918» » .......

Ökningstal ...................................................................

Ökad skatteintäkt.......................................................

kronor; medelmerinkomst

........ 20.7 5 procent

....... 21.oo »

....... 0.25 »

...... cirka 80,000 kronor.

kronor; medelmerinkomst

....... 22.2 5 procent

....... 23.oo »

....... 0.7 5 »

..... cirka 250,000 kronor.

kronor; medelmerinkomst

....... 23.7 5 procent

....... 25.oo »

....... 1.25 »

...... cirka 350,000 kronor.

kronor; medelmerinkomst

....... 25.2 5 procent

....... 27.oo »

....... 1.75 »

..... cirka 360,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

7) 400,000—499,900 kronor.

Skatt 9,684,400 kronor; merinkomst 35,690,000 kronor; medelmerinkomst

451,800 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 27 procent

» » » 1918 » » ................... 29 »

Ökningstal.................................................................................... 2 »

Okad skatteintäkt.............................................................. cirka 710,000 kronor.

8) 500,000—599,900 kronor.

Skatt 8,996,300 kronor; merinkomst 31,040,000

544,600 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff ......

» » » 1918 » » ......

Ökningstal.....................................................................

Ökad skatteintäkt........................................................

kronor; medelmerinkomst

............. 29 procent

............. 31 »

............. 2 »

...... cirka 620,000 kronor.

9) 600,000 — 699,900 kronor.

Skatt 8,133,400 kronor; merinkomst 26,119,000 kronor; medelmerinkomst

652,900 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 31 procent

» » » 1918

Ökningstal............................................

Ökad skatteintäkt..............................

...... 33 »

...... 2 »

cirka 520,000 kronor.

10) 700,000-999,900 kronor.

Skatt 21,871,700 kronor; merinkomst 68,655,500 kronor; medelmerinkomst

827,200 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 32 procent

» » » 1918 » » .................... 36.3 »

Ökningstal................................................................................... 4.3 »

Ökad skatteintäkt.......................................................... cirka 2,850,000 kronor.

11) 1,000,000-1,999,900 kronor.

Skatt 43,123,900 kronor; merinkomst 134,730,500 kronor; medelmerinkomst

1,389,000 kronor.

Beräknad skatteprocent enligt 1917 års tariff .................... 32 procent

» » » 1918 » » .................... 39.i »

Ökningstal.................................................................................... 7.1 »

Ökad skatteintäkt.......................................................... cirka 9,560,000 kronor.

12) 2,000,000 kronor och därutöver.

Skatt 74,039,000 kronor; merinkomst 231,313,500 kronor.

Ökningstal .................................................................................... 8 procent

Ökad skatteintäkt ........................................................ cirka 18,400,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

31

III. Sammanfattning.

2,000 — 9,900 kronor

10,000— 19,900 »

200.000— 249,900 »

250.000— 299,900 »

1,800,000 kronor

180,000 »

-f- 80,000 kronor

300.000— 349,900 »

350.000— 399,900 »

400.000— 499,900 »

250.000 »

350.000 »

700,000— 999,900 »

1,000,000—1,999,900 »

500.000- 599,900 »

600.000— 699,900 »

360.000 »

710.000 »

620.000 »

520,000 »

2.850.000 »

9.560.000 »

2,000,000 och därutöver

18,400,000 »

— 1,980,000 kronor + 33,700,000 kronor

Summa ökning utöver minskning 31,720,000

Med användande av minimital sjunker summa ökning till 30,550,000 och

summa ökning utöver minskning till 28,570,000 kronor. Totalökningen torde kunna

uppskattas till i runt tal 30,000,000 kronor.

I. Inom de olika inkomstprocentgrupperna.

1) Gruppen 10.1—25.o procent.

Skatt 16,439,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 139,711,000 kronor;

kapital 972.022,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 15 procent) 2.5 procent eller cirka 400,000

kronor.

2) Gruppen 25.i—50.o procent.

Skatt 42,180,000 kronor; medelinkomst -j- merinkomst 222,196,000 kronor;

kapital 713,113,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 30 procent) 10.1 procent eller cirka

4,200,000 kronor.

3) Gruppen 50. i—75.0 procent.

Skatt 30,404,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 135,548,000 kronor;

kapital 281,498,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 60 procent) 25 procent eller cirka 7,600,000

4) Gruppen 75.1 — 100.o procent.

Skatt 22,366,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 92,798,000 kronor;

kapital 126,815,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 85 procent) 27.5 procent eller cirka 8,400,000

B. Avkastning av tillag g stariff för bolag.

(Tillämpad på 1917 års merinkomster.)

kronor.

kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungi. Maj.ts nåd. proposition Nr 459.

5) Gruppen 100.1—125.o procent.

Skatt 18,027,000 kronor; medelinkomst -f- merinkomst 71,622,000 kronor;

kapital 72,357,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 110 procent) 46 procent eller cirka 8,300,000

kronor.

6) Gruppen 125.i—150.0 procent.

Skatt 8,222,000 kronor; medelinkomst + merinkomst 32,156,000 kronor;

kapital 34,378,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning (efter 135 procent) 48.5 procent eller cirka

3,600,000 kronor.

7) Gruppen 150 procent och däröver.

Skatt 44,281,000 kronor; medelinkomst -j- merinkomst 158,564,000 kronor;

kapital 85,569,000 kronor.

Beräknad skatteförhöjning 50 procent eller cirka 22,100,000 kronor.

II. Sammanfattning.

10.1— 25.o procent

25.1— 50.o »

50.1— 75.o »

75.1— 100.o »

100.1 -125.0 »

125.1 —150.o »

150.1— och därutöver

+ 400,000 kronor

4.200.000 »

7.600.000 »

8.400.000 »

8.300.000 »

3.600.000 »

22,100,000 »

Summa 54,600,000 kronor.

Vid användning av minimital för ökningen sjunker summan till 50,600,000

kronor; och torde det ej vara rådligt att för nu ifrågavarande ändamål räkna med

mer än något över 50,000,000 kronor.

C. Den ökade avkastningen av 1918 års krig skön) tinktur skaf t.

Inalles skulle de nya tariffbestämmelserna tillämpade på 1917 års taxering

ge ett tillskott av omkring eller något över 80 miljoner kronor. Då 1917 års

krigskonjunktur skatt inbragte 251.8 miljoner kronor skulle ökningen alltså representera

mellan 31 och 32 procent av det förutvarande skattebeloppet. Såsom utgångspunkt

för en uppskattning av den ökade intäkten utav 1918 års krigskonjunkturskatt

synes sålunda kunna begagnas det antagandet, att de nya tariffbestämmelserna

förhöja skatteintäkten med ungefär en tredjedel. Förutsättning är

emellertid en åtminstone i stort likformig fördelning av de år 1917 och år 1918

taxerade merinkomsterna såväl efter merinkomstens absoluta storlek som efter

totalinkomstens procentiska förhållande till kapitalet. Bägge förutsättningarna äro

givetvis osäkra. I synnerhet torde man icke kunna utgå från en lika gynnsam

fördelning i procentgrupper för innevarande års taxering som för fjolårets. Med

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj ds nåd. ''proposition Nr 459.

hänsyn härtill bör en avsevärd reduktion ske i den efter nyss angivna grund beräknade

ökningen i skatteintäkt.

Skulle 1918 års krigskonjunkturskatt inbringa, enligt nu gällande tariff,

cirka 200 miljoner kronor, borde skatteökningen genom de nya tariffbestämmelserna,

om ökningen skattas till en tredjedel, bliva bortåt 67 miljoner kronor. Med förutsättande

av en felmarginal av 10 procent torde beräkneliga skatteökningen kunna

upptagas till 60 miljoner kronor.

D. Avkastningen av krigskonjunkturskatten för år 1919.

Med utgångspunkt från statskontorets antagande, att krigskonjunkturskatten

för år 1919 komme att uppgå till en tredjedel av intäkten för år 1917 erhåller

man ett värde av cirka 84 miljoner kronor å skattebeloppet enligt förut gällande

tariff. Därest föreslagna nya tariffbestämmelser beräknas inbringa en tredjedel

mera, bör beloppet bliva cirka 112 miljoner. Siffran är givetvis ytterst osäker,

och felmarginalen är att uppskatta till flera tiotal miljoner, enär själva utgångspunkten

allenast är en gissning. Dock torde siffran 112 miljoner representera ett

minimibelopp, som utan egentlig risk kan avrundas uppåt, måhända till omkring

120 miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 417 käft. (Nr 459.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

P. M. från

generaltullstyrelsen

den

27 maj 1918.

34

Kung!. Maj:t$ nåd. proposition Nr 459.

Bil. 3.

P. M. rörande tullinkomsterna.

Den debiterade tulluppbörden uppgick under år 1917 för de särskilda månaderna

till följande belopp:

januari...............................

......................... kronor

4,518,085: 8 9

februari ...........................

......................... »

3,757,879: 95

mars...................................

......................... »

3,632,291: 82

11,908,257:

66

april...................................

......................... kronor

3,062,163: 28

maj ...................................

juni ...................................

.................. »

3,370.333: 5 6

......................... »

3,403,149: 95

9,835,646:

79

juli ..................................

......................... kronor

4,418,171: 64

augusti...............................

......................... »

4,029,951: 28

september...........................

......................... »

2,884,414: 23

11,332,537:

15

oktober...............................

......................... kronor

3,351,921: 58

november...........................

......................... »

3,772,320:19

december..........................

......................... »

3,500,953: 76

10,625,195:

53

Summa kronor

43,701,637:

13.

För samma år utgjorde restitutioner en summa av kronor 1,165,944:7 6,

vadan i rikshuvudboken upptages en inkomst av tullmedel å kronor 42,535,692: 3 7.

För innevarande år uppgå de debiterade tullmedlen till följande belopp, må
kronor

3,098,374: o 6

» 2,662,118: 7 2

_»__2,970,871: 97 8,731,364: 75

kronor 3,197,318: 72

Med hänsyn till att någon stegring av tulluppbörden under sommarmånaderna

lärer vara att emotse, torde riksstatsinkomsten av tullmedlen för innevarande år

kunna beräknas till åtminstone 35,000,000 kronor.

nadsvis fördelade:

januari......

februari.....

mars..........

Vad beträffar beräkningen av tullmedlen för år 1919 torde, om man vidhåller

det i innevarande års statsverksproposition gjorda antagandet, att världskriget

skulle upphöra före ingången av år 1919, icke föreligga anledning att frångå

samma beräkning, enligt vilken tullmedlen uppförts i riksstaten med en summa av

70,000,000 kronor. I den mån åter berörda antagande anses icke kunna upprätthållas,

torde det vara försiktigast att icke räkna med högre inkomst av tullmedlen

än i medeltal 3,000,000 kronor i månaden.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

35

Bil. 4.

P. M.

rörande den sockerskatt, som kan beräknas för 1918 -1919.

1918.

Under tiden 1/l—s0/i 1918 hava till fritt bruk utlämnats 27.4 miljoner kilogram

socker, huvudsakligen raffinad, motsvarande 30.3 miljoner kilogram råsocker.

Den debiterade skatten uppgår för samma tid till........ kronor 3,530,218: os

Under förutsättning, att lika mycket socker utlämnas till

fritt bruk som under 1917, kan man för maj—oktober 1918,

under vilken tid skatten utgår enligt kungl. kungörelsen den

22 mars 1918, beräkna följande skattebelopp:

för 51 miljoner kilogram efter 6 öre per kilogram 3,060,000: —

» 4 » » » 2 » » » 80,000: — » 3,140,000: -

Dessa 55 miljoner kilogram motsvara 61 miljoner i råsocker.

Beräknas vidare utlämning och debiterad skatt för

november och december 1918 lika med motsvarande månader

1917, erhållas för 18.8 miljoner kilogram (21 miljoner i råsocker)

i skatt................................................................................................. * 2,942,881: 20

Summa skatt kronor 9,612,599: 28.

Tillsammans beräknas utlämningen till fritt bruk under 1918 komma att

uppgå till 101.2 miljoner kilogram raffinad, motsvarande 112.2 kilogram råsocker.

1919.

För att bedöma, bur stor skatt kan beräknas för 1919 måste man först beräkna,

hur mycket socker kan väntas finnas på lager den 1 januari 1919.

Den 1 maj 1918 uppgick inneliggande lager till 84 miljoner kilogram socker.

Om utlämningen 1918 äger rum i den omfattning, som ovan beräknats, komma

under tiden 31/12 1918 att förbrukas 82 kilogram råsocker (61 miljoner VB—SV10»

21 miljoner 7u —31/,2). Vid årsskiftet skulle sålunda finnas disponibelt 2 miljoner

kilogram'' + skörden hösten 1918. För odling äro anmälda 27,000 hektar. Tillverknings;)

rot 1916 —1917 erhöllos 3.6 ton råsocker per hektar, vilket för hösten

1918 skulle motsvara en skörd av 97 miljoner kilogram råsocker. På grund av

knappheten på gödningsämnen och de osäkra förhållandena i övrigt torde man ej

P. M. från

kontrollstyrelsen

den

21 maj 1918.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

böra beräkna skörden till mer än 90 miljoner. För tiden 1/l—31/10 1919 skulle sålunda

finnas disponibelt 92 miljoner kilogram råsocker eller ungefär samma kvantitet,

som beräknats till utlämning 1918 (30.3 miljoner kilogram 7i — 3% + 61 miljoner

kilogram För november och december månader 1919 har man att

tillgå 1919 års skörd och kan utlämningen för dessa månader beräknas lika med

utlämningen under samma tid 1918 eller till 21 miljoner kilogram råsocker.

Beräknat för hela året 1919 blir utlämningen 113 miljoner kilogram råsocker

(92 + 21) eller i runt tal 100 miljoner kilogram raffinad.

Antages nu, att skattesatserna 16 och 12 öre bliva gällande och att

90 miljoner kilogram debiteras med 16 öre per kilogram vilket gör 14.4 milj. kr.

10 » » » »12»» » »»1.2»»

blir den för 1919 beräknade skatten å till fritt bruk utlämnat inhemskt

socker........................................................................................... 15.6 milj. kiv

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

37

Bil. 5.

p. M. rörande statsverkets inkomst av tobakshanteringen.

Härmed överlämnas begärda uppgifter rörande statens inkomst av tobakshanteringen

under år 1918. De beräknade uppgifterna äro grundade på efter förhållandena

möjligast noggranna beräkningar.

Till riksbanken inlevererad tobaksskatt för januari—

april 1918............................................_...........................................

Beräknad tobaksskatt för maj—december 1918............

Influtna tullavgifter januari —april 1918:

för oarbetad tobak ......................................................

» bearbetad »

Beräknade tullavgifter för maj—december 1918:

för oarbetad tobak ........................................................

» bearbetad » .......................................................

Till riksbanken inbetald utbetalning å stamaktiekapitalet

för år 1917.......................................................................

kronor 7,629,749:7 7

» 15,560,000: —

» 1,383,680: —

» 650,000: -

» 2,140,000: —

» 815,000: —

» 4,770,000: —

Summa kronor 32,948,429: 7 7.

P. M. från

tobaksmonopolet

den 30

maj 1918.

Härtill komma obetydliga tullavgifter för resandes import av tobaksvaror.

Möjligen måste under senare delen av 1918 ytterligare inskränkningar i expeditionen

av tobaksvaror vidtagas, varigenom tobaksskatten skulle minskas, men

torde denna minskning komma att motsvaras av den nyligen vidtagna prisförhöjningen

å vissa tobakssorter, så att tobaksskatten kommer att bibehållas ungefärligen

oförändrad under år 1918.

Beträffande statens inkomst av tobakshanteringen under 1919 är det ännu

omöjligt att lämna några uppgifter, då denna inkomst är beroende på tillförseln av

tobak. Därest tobak i erforderlig mängd kan erhållas från utlandet, torde för 1919

kunna beräknas ungefärligen eller inemot samma inkomst som för 1918.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

P. M. från

kontrollstyrelsen

den 21

maj 1918.

Bil. 6.

P. BL

angående beräkning av brännvinstillverkniugsskatt, maltskatt, punsckskatt,

bränn vinsförsäljningsmedel.

A. Brännvinstillverkningsskatt.

Brännvinstillverkningsskatten inflöt med avdrag för restitutioner:

år 1913 med.................................................... 22,289,456 kronor

» 1914 » .................................................... 20,734,793 »

» 1915 » .................................................. 22,166,743 »

» 1916 » ................................................... 17,330,360 »

» 1917 » approximativt........................... 4,668,913 » .

I 1918 års riksstat är skatten beräknad till 8,225,000 kronor och i förslaget

till 1919 års riksstat till 10,000,000 kronor.

Då emellertid anledning föreligger att antaga, att annan tillverkning av brännvin

än vid jästfabriker och sulfitfabriker under tillverkningsåret 1918—1919 kommer

att inställas, äro de gjorda beräkningarna icke numera hållbara.

Under erinran därom, att med hänsyn till de ovissa förhållandena ifråga om

brännvinstillverkning och brännvinsförsäljning synnerligen stora svårigheter möta för

en tillförlitlig inkomstberäkning på detta område, anser dock kontrollstyrelsen sig

kunna, under förutsättning att någon större rubbning uti nu rådande förhållanden

icke kommer att äga rum, uppskatta förbrukningen av beskattat brännvin under

åren 1918 och 1919 på följande sätt.

Vid ingången av år 1918 funnos på brännerinederlag och allmänna brännvinsnederlag

utom sulfitsprit omkring 6,700,000 liter brännvin å 50 procent. Tillverkningen

av brännvin vid jästbrännerierna torde med ledning av tillverkningssiffrorna

för föregående år få beräknas till 3,800,000 liter å 50 procent. Den under innevarande

år disponibla tillgången torde därför få beräknas till 10,500,000 liter. För

att erhålla den under året förbrukade myckenheten beskattat brännvin torde emellertid

nyssnämnda kvantitet böra minskas dels med 1,700,000 liter brännvin å 50 procent,

för vilka skatt på grund av denaturering restitueras, dels med 4,500,000 liter, som

enligt vad hittills föreskrivits skola ligga som reserv för oförutsedda behov. Förbrukningen

under år 1918 skulle alltså uppgå till 4,300,000 liter beskattat brännvin

å 50 procent. Efter en tillverkningsskatt av 65 öre för liter skulle alltså för

nyssnämnda myckenhet till statsverket inflyta såsom behållen inkomst i runt tal

2,800,000 kronor.

Med tillämpande av liknande beräkningsgrunder för år 1919 och under förutsättning

att den tillgängliga reserven under samma år minskades med 1,500,000

liter, skulle förbrukningen av beskattat brännvin å 50 procent för nämnda år uppgå

till 3,600,000 liter å 50 procent, för vilken myckenhet såsom behållen inkomst till

statsverket skulle inflyta 2,340,000 kronor. Då det emellertid icke torde vara uteslutet,

att under loppet av hösten 1919 sådana förändrade förhållanden kunna hava

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

inträtt, att en, om ock ringa brännvinstillverkning vid andra brännerier än jästoch

sulfitspritfabriker kan äga rum, synes brännvinstillverkningsskatten under år

1919 kunna beräknas till samma belopp, som enligt vad här ovan angivits beräknas

inflyta under år 1918, eller 2,800,000 kronor.

Kontrollstyrelsen anser alltså, att brännvinstillverkningsskatten för vartdera

av åren 1918 och 1919 bör beräknas till 2,800,000 kronor.

B. Maltskatten.

Maltskatten inflöt med avdrag för restitutioner:

år 1913 med .................................................... 5,236,867 kronor

» 1914 » 5,473,469 »

» 1915 » 5,469,331

» 1916 » 5,843,562 » .

I 1918 års riksstat är skatten beräknad till 3,000,000 kronor och i förslaget

till 1919 års riksstat likaledes till 3,000,000 kronor.

På grund av de inskränkningar, som numera äro pålagda maltförbrukningen,

är tillverkningen av maltdrycker även vid de skattepliktiga bryggerierna begränsad

till svagdricka. Enär jämlikt 8 § i maltdryckstillverkningsförordningen, sådant

nämnda stadgande lyder enligt förordningen den 25 juni 1917, restitution av skatt,

efter fjorton öre för kilogram räknat, må åtnjutas vid skattepliktigt bryggeri för

det under nästföregående kvartal omedelbart till svagdricka använda malt, dock icke

till högre belopp än att den återstående skatten uppgår till minst det i 5 § stadgade

medeltal, kunna de skattepliktiga bryggerierna numera, i motsats mot vad

tidigare varit fallet, göra anspråk på restitution av skatten för malt använt till allt

tillverkat svagdricka — d. v. s. under nuvarande förhållanden praktiskt sett för

allt malt. Statsverkets inkomst av maltdryckstillverkningen utgör därför allenast

dels sex kronor per dygn under den tid, maltkrossning äger rum, dels skillnaden

mellan det per kilogram malt faktiskt erlagda skattebeloppet — 17, 20 eller 23

öre allt efter olika tillverkningsklasser — och det belopp av 14 öre per kilogram

malt, för vilket restitution erliålles. Berörda inkomst torde numera icke kunna

beräknas till mera än omkring 40,000 kronor i månaden eller i runt tal 500,000

kronor för år.

Så länge nu gällande inskränkningar i maltdryckstillverkningen fortfara, torde

därför maltskatten icke böra beräknas till mera än 500,000 kronor för år.

C. BrännvinsförsäljningsmecUen.

1 1918 års riksstat äro brännvinsförsäljningsmedlen beräknade till 4,000,000

kronor. Enligt kontrollstyrelsen tillhandakomna uppgifter hava brännvinsförsäljningsbolagen

såsom vinst till statsverket under innevarande år inlevererat omkring

7.930.000 kronor, vartill kommer försäljningsavgifter till ett belopp av omkring

250.000 kronor. Sammanlagt skulle alltså statens inkomst av dessa medel innevarande

år uppgå till 8,180,000 kronor.

I förslaget till 1919 års riksstat äro dessa medel beräknade till 4,000,000

kronor. Då med hänsyn till vinstresultatet av brännvinsförsälj ningen under år 1917

statsverkets inkomster av ifrågavarande försäljning under år 1918 kunna beräknas

högre än vad som ägt rum i förslaget till riksstat för år 1919, men hänsyn bör

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Majds nåd. proposition Nr 459.

tagas till den omläggning av rusdrycksförsäljningen, som kommer att äga rum med

utgången av innevarande år och för vilken bolagen torde få vidkännas vissa organisationskostnader,

synes den av bränn vinsförsäljningsbolagens verksamhet under år

1918 härflytande och i början av år 1919 redovisade vinsten icke böra beräknas

till mera än 6,000,000 kronor. De förut till statsverket inflytande försäljningsavgifterna

komma på grund av den nya rusdrycksförsäljningsförordningen icke vidare

att utgå med innevarande års utgång.

D. Punschskatt.

Punschskatten, som under åren 1915 och 1916 lämnade en inkomst av något

mer än 2,100,000 kronor, inflöt under år 1917 med omkring 1,000,000 kronor.

I 1918 års riksstat och i förslaget till 1919 års riksstat är punschskatten

beräknad till samma belopp eller 1,200,000 kronor för vardera året.

Under framhållande av svårigheterna att under nuvarande ovissa förhållanden

beräkna skatten för denna dryck, vars tillverkning är beroende på tillgången av

socker, arrak och sprit, anser kontrollstyrelsen försiktigheten bjuda, att punschskatten

för år 1919 icke upptages till högre belopp än vad som av denna skatt influtit

under år 1917 eller 1,000,000 kronor.

E. Spirituosaaccis.

1918, inlevererats under januari ... 205,697: oi

(d. v. s. accis för december

1917).

inlevererats under februari . 320,024: 6 2 j

»

»

mars.......

228,003: 8 7

725,618: 98

»

»

april ........

177,590: 49

beräknas

»

maj .......

408,684: oi j

komma att

»

juni .......

199,000: —

698,684: oi

inlevereras

»

juli...........

100,000: — j

»

augusti ....

275,000: —

»

september

200,000: —

600,000: —

oktober....

125,000: — j

november

200,000: —

december

100,000: —

2,600,000: —

Januari 1919........ 100,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

41

Bil. 7.

P. 31. angående inkomstberäkning för postverket.

1 riksstaten för år 1918 upptagas postverkets inkomster till........... kr. 34,900,000 p ä från

samt driftkostnaderna till......................................................••• ■ • » 28,900,000

Överskott kr. 6,000,000. 13 maj isis.

Av generalpoststyrelsen beräknades i september 1917 inkomsterna av den

inrikes rörelsen till 36,000,000 kronor. Detta är beräknat efter 6 procent ökning

av motsvarande inkomster för år 1917.

För de fyra första månaderna 1918 hava inkomsterna av den inrikes rörelsen

uppgått till 15,122,000 kronor. Således bär inkomsten av inrikes rörelsen

under de fyra första månaderna uppgått till mera än 40 procent av det beräknade

inkomstbeloppet. Från och med den 1 juni 1918 komma de beslutade förhöjda

postavgiftema att träda i kraft. Inkomstökningen därav beräknas till i runt tal

5,400,000 kronor per år. För 1918 torde därför kunna upptagas ett av denna anledning

ökat inkomstbelopp av omkring 2,700,000 kronor.

Det torde sålunda möjligen kunna förutsättas, att sammanlagda inkomstbeloppet

under år 1918 kommer att uppgå till 45,000,000 kronor.

Driftkostnaderna äro i riksstaten upptagna till................................. kr. 28,900,000

Härtill skola läggas, att avföras på 1918 års tilläggsstat, för

krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 ........................... » 7,300,000

Tillhopa kr. 36,200,000.

Utöver de i staten beräknade utgifter har kalkylerats med en

ytterligare stegring av ........................................................................ __» 3,500,000

Summa kr. 39,700,000.

Enligt förestående beräkningar skulle sålunda postverkets överskott komma

att uppgå till 5,300,000 kronor.

I statsverkspropositionen äro beträffande postverket upptagna

inkomster ........................................................................ kr. 44,850,000

driftkostnader ................................................................ » 40,250,000

överskott ..................................................................................................

Under förutsättning av bibehållande utav en inkomstberäkning

av ............................................... kr. 44,850,000

skulle, då i propositionen den 29 nästlidna april

angående fastställande av postverkets stat för

driftkostnader år 1919 in. m. anslaget för sådant

ändamål är ökat till ................................................ » 43,020,000

överskottet uppgå allenast till...............................................................

För att ernå det ovan angivna överskottet, 4,600,000 kronor, erfordras

ytterligare ett belopp av........................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 417 käft. (Nr 459.) 6

kr. 4,600,000.

1*. M. från

g ener alpo ststyrelsen

den

11 maj 1918.

» 1,830,000.

» 2,770,000.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts nåd. ''proposition Nr 459.

Å driftkostnadsanslagen lära icke några nedsättningar kunna vidtagas. De

äro icke tilltagna högre än som av numera inträdda förhållanden påkallas. Oaktat

den betydande förhöjningen i utgiftsstatens slutsumma, som upptagits, torde vara

fara värt, att utgiftsstaten ändå kan komma att behöva överskridas.

Vad åter inkomsterna beträffar, visar det numera kända resultatet av den

inrikes rörelsen för de första fyra månaderna innevarande år följande siffror:

januari 1918 kr. 4,317,000,

februari » » 2,312,000,

mars » » 4,084,000,

april » » 4,409,000,

kr7 15,122,000,

1918 ökning

januari 1917 kr. 3,520,000 *22.6 procent

februari » » 1,879,000 23.4 »

mars » » 3,551,000 15.o i »

april » » 3,768,000 14. o »

kr. 12,718,000 18.8 procent.

Med hänsyn till den allmänna stegring i poströrelsen, som sålunda visat sig

och som medfört ovan angivna väsentliga ökning av inkomsterna, samt de förhöjda

belopp, vilka må kunna påräknas inflytande efter genomförandet av den beslutade

tillfälliga förhöjningen av postavgifterna, torde för år 1919 kunna påräkn as en förhöjning

av postverkets inkomster med 2 å 3 miljoner kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

43

Bil. 8.

v. p. m.

med approximativ beräkning av telegrafverkets inkomster, driftkostnader

och överskott för åren 1918 och 1919.

År 1918.

I 1918 års riksstat är telegrafverket upptaget sålunda:

inkomster............................ kr. 31,800,000

driftkostnader ................... » 19,384,500

överskott....................................................... kr. 12,415,500

Vad först beträffar inkomsterna, torde böra observeras, att Kungl. Maj:t i

propositionen nr 77 föreslagit 1918 års riksdag vissa höjningar av telefon- och

telegraftaxorna, varigenom för år 1919 skulle tillföras telegrafverket en med omkring

10,400,000 kronor ökad inkomst. Under förutsättning att dessa taxehöjningar

bliva fastställda att tillämpas redan från och med den 1 juli 1918, skulle

inkomsterna för detta år komma att i viss mån ökas, dock icke med hälften av

den för år 1919 beräknade ökningen. En del abonnemangsavgifter inom Stockholmsområdet

kunna nämligen på grund av gällande abonnemangskontrakt icke höjas

förr än dessa kontrakt med 1918 års utgång upphört; vidare måste det antagas

att taxehöjningarna till en början komma att verka återhållande på telefonsamtalsoch

telegramfrekvensen. På grund härav men med hänsyn tagen å andra sidan till

den alltjämt fortsatta tendensen till allmän ökning av telegrafverkets inkomster,

torde dessa kunna för år 1918 uppskattas till omkring 40,000,000 kronor.

Ovannämnda driftkostnadssumma bör ökas med det belopp, som kan antagas

åtgå för utbetalande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare

i telegrafverkets tjänst, vilket belopp, såvitt nu kan beräknas, torde

komma att uppgå till omkring 6,000,000 kronor. Vidare måste, med hänsyn till

allt jämt stegrade material- och arbetspriser samt den av trafikstegringen föranledda

ökade utgiften till avlöning för extra ordinarie personal, räknas med ett

överskridande av de beräknade driftkostnaderna med omkring 6,000,000 kronor. I

följd härav torde driftkostnaderna böra beräknas till sammanlagt omkring 31,500,000

kronor.

I enlighet med ovanstående skulle överskottet komma att uppgå till omkring

8,500,000 kronor.

P. M. från

telegrafstyrelsen

den 11

maj 1918.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 459.

År 1919.

I Kungl. Maj:ts förslag till riksstat för år 1919 är telegrafverket upptaget

sålunda:

inkomster ........................ kr. 44,900,000

driftkostnader.................... » 31,900,000

överskott ................................................. kr. 13,000,000.

Inkomsterna äro beräknade till ovan avgivna belopp under förutsättning av

bifall till Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition nr 77 till 1918 års riksdag om

höjning av telefon och telagraftaxorna.

Enligt Kungl. Majt:s proposition nr 386 den 29 april 1918 äro telegrafverkets

driftkostnader beräknade till, inklusive krigstidstillägg och krigstidshjälp för år

1919 till befattningshavare i telegrafverkets tjänst 33,716,000 kronor.

Överskottet skulle således komma att uppgå till 11,184,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

45

Bil. 9.

P. M. angående inkomstberäkning för statens järnvägar.

Den behållna inkomsten för statens järnvägar beräknades i underdånig skrivelse

från järnvägsstyrelsen av den 28 november 1917 i enlighet med följande

siffror.

Bruttoinkomst ................................................ 241,500,000 kronor.

Driftkostnad.................................................... 212,500,000 »

Nettobehållning ......................................... 29,000,000 »

Nettobehållningen har härvid fixerats till ett belopp, svarande mot räntan

å beräknat i s. k. räntebärande bandelar nedlagt kapital i medeltal före år 1919.

Driftkostnaden angavs till samma belopp som det i förslaget till kostnadsstat för

år 1918 upptagna. Bruttoinkomsterna upptogös till summan av beräknad behållning

och beräknad driftkostnad. Skulle nya ifrågasatta, men ännu icke beslutade

löneförhöjningar komma att genomföras, ansåg sig styrelsen böra hävda, att de

borde täckas genom motsvarande taxeregleringar. Dock betonade styrelsen, att

givetvis sådana förhållanden kunde inträda, att det icke bleve möjligt eller lämpligt

att genom taxeändringar så reglera bruttoinkomsten, att den åsyftade nettobehållningen

erhölles.

Vid justering av förenämnda beräkning har man främst att taga hänsyn till

driftkostnadens nu beräkningsbara stegring under år 1918. Jämlikt styrelsens underdåniga

skrivelse av den 19 april 1918 beräknas en kostnadsökning inträda med

89.6 miljoner kronor. Från detta belopp bör emellertid, för att det skall bliva

användbart för 1919 års förhållanden, dragas det belopp, som utgör krigstidsavlöningar

för år 1917, men bokförts under år 1918, 11.5 miljoner kronor. Till beloppet

bör å andra sidan läggas skillnaden mellan utgifterna för i propositionen

begärd lönereglering att tillämpas från den 1 januari 1919, inkl. därå utgående

krigstidstillägg, och nu utgående tillfälligt lönetillägg, 7.7 miljoner kronor, varvid

1918 års driftkostnad beräknas till omkring 298 miljoner kronor.

Nettobehållningen synes fortfarande böra upptagas till 29.o miljoner kronor,

varvid förutsättes, att taxorna komma att regleras i enlighet med de krav, som

driftkostnadernas och den beräknade behållningens sammanlagda storlek uppställa.

Bruttoinkomsterna skulle således komma att utgöra 327 miljoner kronor.

På sätt i skrivelsen om beräkningsbar behållning för år 1919 tidigare gjorts,

får givetvis reservation göras för det fall, att konjunkturerna göra det icke möjligt

eller icke lämpligt att på avsett sätt reglera taxorna, så att den beräknade

behållningen erhålles.

För år 1919 beräknas alltså följande driftresultat vid statens järnvägar

Bruttoinkomst ................................................ 327,000,000 kronor.

Driftkostnad................................................... 298,000,000 »

Behållning ....................................................... 29,01)0.000 »

P. M. från■

järnvägsstyrelsen

den

6 juni 1918.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Vattenfallsstyrelsens

beräkning

av inkomsterna

den 11 maj

1918.

46 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 10.

Skrivelse angående inkomstberäkning för statens vattenfallsverk.

Härmed får kungl. vattenfallsstyrelsen på given anledning överlämna följande

reviderade beräkning av statens vattenfallsverks driftöverskott för åren 1918 och

1919.

År 19 18

Inkomster

Driftkostnader

Överskott

Kr.

Kr.

Kr.

Troll häfte kanalverk ....................................

800,000

580.000

220,000

Södertälje » ....................................

86,000

83,000

3,000

Trollhätte kraftverk ....................................

4.450,000

1,550,000

2,900,000

Porjus » ...................................

1,100,000

500,000

600,000

Älvkarleby » ....................................

3,450,000

1,750,000

1,700,000

Trollhätte fastighetsförvaltning.......r............

100,000

50,000

50,000

Diverse vattenfall och fastigheter inom

Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län

108,000

13,000

95,000

Vattenfall och fastigheter, inköpta för

elektrisk drift vid statens järnvägar........

8,000

5,000

3,000

Diverse vattenfall och fastigheter.............

46,000

17,000

29,000

Summa

10,148,000

4,548,000

5,600,000.

År 19 19

Trollhätte kanalverk ....................................

830.000

560,000

270,000

Södertälje » ....................................

86,000

86,000

—

Trollhätte kraftverk

5,000,000

1.700,000

3,300,000

Porjus » ....................................

1,450,000

550,000

900,000

Älvkarleby » ....................................

3,800,000

1,950,000

1,850,000

Trollhätte fastighetsförvaltning....................

105,000

50,000

55,000

Diverse vattenfall och fastigheter inom

Älvsborgs samt Göteborgs och Bohus län

105,000

15,000

90,000

Vattenfall och fastigheter, inköpta för

3,000

elektrisk drift vid statens järnvägar........

8,000

5,000

Diverse vattenfall och fastigheter................

56,000

24,000

32,000

Summa

11,440,000

4,940,000

6,500,000.

Vid denna beräkning har tagits hänsyn till den föreslagna tillfälliga löneregleringen

för personalen vid statens vattenfallsverk, dels ock till den omständigheten,

att 1918 års driftkostnader skola belastas med krigstidstillägg och krigstidshjälp

för såväl 1917 som 1918.

Varken denna omständighet eller den nämnda löneregleringen inverkar emellertid

på driftöverskotten för Trollhätte och Älvkarleby kraftverk, emedan det beträffande

nämnda båda kraftverk är förutsatt, att utav bruttoinkomsterna skola till

s. k. regleringsfonder avsättas så stora belopp, att driftöverskotten motsvara en viss

procent av det i respektive kraftverk nedlagda kapitalet. Det blir således härvidlag

avsättningarna till nämnda regleringsfonder, som i stället komma att minskas genom

ovannämnda ökningar i driftskostnaderna. Driftöverskottet för Porjus kraftverk är

däremot icke så stort i förhållande till det nedlagda kapitalet, att någon avsättning

till regleringsfond därvid kunnat beräknas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 459.

Bil. 11.

47

Domiinstyrelsens skrivelse angående inkomstberäkning för statens domäner.

I underdånig skrivelse den 10 december 1917 har domänstyrelsen uppgivit

bruttoinkomsten av statsverkets skogsmedel för innevarande år till 46,500,000 kronor.

Efter infordrande av nya uppgifter från rikets samtliga överjägmästare kunna

samma bruttoinkomster nu noggrannare beräknas sålunda:

Övre Norrbottens distrikt

Nedre » »

Skellefteå »

Umeå »

Härnösands »

Mellersta Norrlands »

Gävle-Dala »

Bergslags »

Östra »

Västra »

Smålands »

Södra »

............. 2,884,000 kronor

............ 4,294,000 »

............. 2,841,000 »

............. 3,106,000 »

............. 3,868,000 »

............. 3,474,000 »

............. 5,483,000 »

............. 2,074,000 »

............. 1.374.000 »

............. 1,509,000 »

............. 1,914,000 »

■............ 1,434,000 »

Summa 34,255,000 kronor.

För ved till bränslekommissionen enligt 1914 års pris 9,282,000

skillnadsersättning .................................................... 4,695,000 13,977.000 »

Lägges härtill inkomster från jordbruksdomänerna ............''....... 1*500’000 »

bliver beräknade inkomstbeloppet 49,732,000 kronor.

Såsom driftkostnader äro anvisade genom nådigt

brev den 31 december 1917 ................................... 21,130,000

Krigstidstillägg och krigstidshjälp år 1918 enligt

nådiga propositionen nr 10........................................ 1,900,000 23,030,000 >

vadan överskottet skulle bliva 26,702,000 kronor.

Ehuru domänstyrelsen oaktat under 2 månader gjorda upprepade förfrågningar

hos bränslekommissionen icke ännu kunnat erhålla besked i vilken grad vedavverkningarna

under innevarande år kunna minskas, anser sig styrelsen dock kunna

förutse att avsevärd inskränkning däruti skall kunna äga rum och såsom en följd

därav besparingar kunna göras å anslaget till avverkning, även om därvid tages i

beräkning de ytterligare stegrade arbetsprisen. Ehuru denna besparing till största

delen torde komma att uppvägas av de fördyrade kostnaderna för all affraktning

av virke, anser styrelsen dock att överskottet bör kunna utjämnas till 27,000,000

kronor.

Överskottet har i 1918 års riksstat upptagits till 15,000.000 kronor, vadan

detta kommer att ökas med 12,000,000 kronor.

För år 1919 äro driftkostnaderna enligt nådiga propositionen nr 399 till

innevarande års riksdag beräknade till 23,500,000 kronor och sålunda 470,000 kronor

högre än för innevarande år. Dock anser styrelsen, att överskottet för år 1919

bör kunna beräknas till minst samma belopp som för innevarande år eller till

27,000,000 kronor.

Skrivelse från.

domänstyrelsen

18 mai

1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

8 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (8)

8 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:475a Skrivelse till Konungen, angående statsreglering en för år 1919. Statsutskottets memorial nr 257 A.) s. 1 i texten
  2. Rskr. 1918:475b Skrivelse till Konungen, angående regleringen av tillläggsstaten till riksstaten för år HUS. a1 i texten
  3. Rskr. 1918:462 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av anslag för täckande av statens järnvägars driftförlust under 1918. s. 5 i texten
  4. Rskr. 1918:464 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts framställning om ställande till Kungl. Maj:ts förfogande av medel alt i fall av behov tagas i anspråk å ti s. 1 i texten
  5. Rskr. 1918:472 Skrivelse till Konungen angående beräkning av vissa bevillningar å tilläggsstat för år 1918. s. 1 i texten

Visa alla 8