Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till beredande av tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken

1918-02-01 · 15 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 14 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:73, Angående statsbidrag till beredande av tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kling!. Muj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

1

Nr 73.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående statsbidrag

till beredande av tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen

vid privatläroverken ; given Stockholms slott den 1

februari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen

att anvisa på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag av 550,000

kronor såsom bidrag till beredande under år 1919 av tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor,

högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier att utgå enligt

följande grunder, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som

under år 1919 eller någon del av nämnda år är anställd i egenskap av

föreståndare, ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från det

i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver

föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas,

utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått

under åren 1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 600 kronor för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium med 600 kronor för år;

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 64 häft. (Nr 73.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskof, högre goss- eller samskola

samt enskilt lärarinneseminarium med 24 kronor för veckotimme,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal

veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid bestämmande

av det särskilda understödet för anlitande i'' större omfattning

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 20 kronor för veckotimme

;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskof, högre flickskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 20 kronor

för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskof,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 20 kronor för veckotimme.

3) Tillfällig löneförbättring må icke utgå till den befattningshavare,

som tillika är anställd såsom lärare vid annan läroanstalt och i sådan

egenskap under år 1919 erhåller förhöjd avlöning enligt av 1918 års riksdagbeslutad

lönereglering för lärarpersonalen vid nämnda läroanstalt, eller till

befattningshavare, som samtidigt från annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring

av statsmedel, uppgående till minst 600 kronor. Ej heller må

befattningshavare, som från annan tjänst erhåller sådan löneförbättring

till lägre belopp än 600 kronor, för tjänstgöring vid skof av här förevarande

art uppbära tillfällig löneförbättring till högre belopp än att den

sammanlagda löneförbättringen uppgår till högst 600 kronor för år.

4) Till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring bidrager staten med

två tredjedelar av det för varje fall bestämda beloppet, under villkor att

den återstående tredjedelen tillskjutes av kommun eller enskilda donatorer

eller utgår av medel, som eljest stå till vederbörande läroanstalts förfogande.

De till ärendet hörande handlingarna skof tillhandahållas riksdagens

O O

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Värner Hydén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Klut yl. Maj: tu Nåd. Proposition Nr 73.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1

februari 1918.

Nä rva rande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Föredragande departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter:

I proposition (nr 215) föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag att

anvisa ett förslagsanslag av 301,300 kronor såsom bidrag till beredande

under år 1918 av tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken,

att utgå enligt vissa i propositionen angivna grunder.

I två inom riksdagen väckta motioner föreslogs anvisande av medel

till tillfällig löneförbättring åt nämnda personal jämväl under år 1917 eller,

om detta icke vunne riksdagens bifall, höjning av det i propositionen

begärda statsanslaget till tillfällig löneförbättring för beredande av ökning

av de till de särskilda lärarna utgående beloppen.

Av principiella skäl ansåg sig riksdagen icke kunna bifalla förslaget

om tillfällig löneförbättring för år 1917, men med hänsyn till att riksdagen

beviljat medel till krigstidshjälp åt samtliga statstjänare för år

Statsbidrag

till beredande

av tillfällig

löneförbättring

åt

lärarpersonalen

vid

privatläroverken.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

1917, fann sig riksdagen böra bevilja föreståndare och äraneslärare med

full tjänstgöring vid ovanberörda läroanstalter krigstidshjälp med angivet

belopp för år 1917.

Beträffande tillfällig löneförbättring åter för år 1918 till sagda lärarpersonal

anvisade riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av 275,000 kronor såsom

bidrag till beredande under år 1918 av tillfällig löneförbättring åt lärare

och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- och

samskolor samt enskilda lärarinneseminarier att utgå enligt följande grunder,

med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som

för tillämpning av dessa grunder kunde befinnas erforderliga:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer den, som

under år 1918 eller någon del av nämnda år är anställd i egenskap av

föreståndare, äraneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från

det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp utöver

föreskriven minimiavlöning eller, där föreskrift om minimiavlöning saknas,

utöver den avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått

under åren 1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild mellanskola.,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 300 kronor för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig, vid

enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium med 300 kronor för år;

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre goss- eller

samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 12 kronor för veckotimme,

dock beträffande lärare vid högre goss- eller samskola endast för det antal

veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt tagits i beräkning vid

bestämmande av det särskilda understödet för anlitande i större omfattning

av manliga lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med 10 kronor för veckotimme;
e)

till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium med 10 kronor

för veckotimme;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kun yl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild rnellanskola,

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 10 kronor för veckotimme;

dock att för de under c)—f) omförmälda grupper av lärare tillfällig

löneförbättring icke må utgå till den, som samtidigt från annan tjänst

åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel, uppgående till minst 300

kronor, samt att den befattningshavare, som från annan tjänst erhåller

sådan löneförbättring till lägre belopp än 300 kronor, må för tjänstgöringvid

skola av här förevarande art uppbära tillfällig löneförbättring allenast

till så stort belopp, att den sammanlagda löneförbättringen uppgår till

högst 300 kronor för år.

3) Till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring bidrager staten med

två tredjedelar av det för varje fall bestämda beloppet, under villkor att

den återstående tredjedelen tillskjutes av kommun eller enskilda donatorer

eller utgår av medel, som eljest stå till vederbörande läroanstalts förfogande.

De av riksdagen antagna bestämmelserna överensstämde med Kungl.

Maj:ts förslag utom i vad angår de för vissa fall meddelade föreskrifterna

rörande de under c)—f) upptagna grupperna av lärare. Genom den av

riksdagen åt dessa bestämmelser givna ändrade lydelsen ansåg sig riksdagen

kunna begränsa det av Kungl. Maj:t begärda anslaget till det av riksdagen

anvisade beloppet, 275,000 kronor.

Den 23 november 1917 utfärdade Kungl. Maj:t kungörelse rörande

statsbidrag till beredande av ifrågavarande tillfälliga löneförbättring. Denna

kungörelse innehöll de av riksdagen fastställda grunderna för löneförbättringens

utgående med en oväsentlig omformulering, innebärande, att de

särskilda inskränkningarna i fråga om den, som för annan tjänst uppbär

tillfällig löneförbättring av statsmedel, gälla för samtliga lärarkategorierna,

Tillikaupptogos i denna kungörelse de närmare föreskrifter, som för tillämpning

av nämnda grunder befunnos erforderliga. Dessa föreskrifter,

innefattade i punkterna 4—8, 10 och 11 av kungörelsen, äro så lydande:

4. Den tillfälliga löneförbättringen fördelas på vår- och höstterminen i förhållande

till det antal läsveckor, som faller på den ena och den andra terminen. _

5. Föreståndare samt ämueslärare med full tjänstgöring, manlig eller kvinnlig,

som tjänstgjort kortare tid än en termin, erhåller tillfällig löneförbättring i förhållande

till den del av terminen, under vilken han tjänstgjort, dock med iakttagande

att den, som på grund av sjukdom åtnjutit tjänstledighet eller varit hindrad att

tjänstgöra på den grund, att tjänstgöringen vid skolan på grund av rådande smittosam

sjukdom måst för någon tid inställas, icke för denna tid skall vidkännas avdrag a beloppet

av honom eljest tillkommande löneförbättring, samt att annan tillfällig, av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen, icke överstigande

sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen avser, icke föranleder avdrag å det

vederbörande eljest tillkommande belopp.

... Med tjänstgöring förstås i fråga om kvinnlig ämneslärare en tjänstgöring

vr i W£1*en ,.n °mfattning, som åligger ämneslärarinna vid allmänt läroverk.

V ad betraifar manlig ämneslärare skola i fråga om tjänstgöringens omfattning gälla

i tillämpliga delar läroverksstadgaus motsvarande bestämmelser om amneslärares undervisningsskyldighet.

, , ,, 7- Ti,11 timlärare och övningslärare utgår den tillfälliga löneförbättringen i förhållande

till den fullgjorda tjänstgöringen.

8. lillfällig löneförbättring beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord i klasserna

över de förberedande, dock att kvinnlig ämneslärare med full tjänstgöring må

kunna fullgöra intill en tredjedel därav i de förberedande klasserna eller i övnin^sämnen.

°

_f0. Den tillfälliga löneförbättringen utbetalas vid de tidpunkter, som i nådiga

cirkulären den 28 april 1916 angående statsunderstöd till privatläroverk äro fastställda

tor utbetalning av de särskilda bidragen till löne- och ålderstillägg åt lärarinnorna.

ID *ör rekvisition och utbetalning av den tillfälliga löneförbättringen skola i

tillämpliga delar gälla de föreskrifter, som i förberörda cirkulär den 28 april

1916 aro givna beträffande nämnda bidrag till löne- och ålderstillägg åt lärarinnorna.

I skrivelse deri 31 augusti 1917 anhöll läroverksöverstyrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom bidrag för beredande jämväl under

år 1919 av tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande lärarpersonal på extra

stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 275,000 kronor.

Då jag den 14 januari 1918 inför Kungl. Maj:t föredrog de ärenden,

som tillhörde regleringen av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1919,

berörde jag även frågan om den tillfälliga löneförbättringen åt lärarpersonalen

vid privatläroverken. Jag yttrade därvid (punkt 147):

Frågan om en mera definitiv reglering av avlöningsförhållandena för den vid

privatläroverken anställda lärarpersonalen är som bekant under utredning. Enligt vad

jag inhämtat, har lärarlönenämnden, som haft denna utredning om hand, för ”avsikt

att inom kort avlämna sitt betänkande i ämnet. Att frågan kan bliva föremål för

framställning till 1918 års riksdag är emellertid uteslutet.

Vid sådant förhållande bör tillfällig löneförbättring för år 1919 beredas denna

lärarpersonal.

Beträffande grunderna för denna löneförbättring är jag ej nu beredd att framlägga

ett i alla detaljer utarbetat förslag. De böra dock avpassas så, att de lämna

vederbörande en väsentlig förhöjning av löneförbättringen för år 1919, jämförd med

den, som utgår för år 1918. Efter ett preliminärt överslag skulle för ändamålet erfordras

ett belopp av omkring 600,000 kronor. Definitivt förslag om detta anslags

beviljande jämte grunder för den tillfälliga löneförbättringens utgående anhåller jag

fa framlägga sa snart ske kan under riksdagens lopp. Nu inskränker jag mig till

hemställan, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition

angående anslag för beredande av tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kuntjl. Maj;ts Nåd. Proposition Nr 73.

privatläroverken, beräkna för berörda ändamål på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag

ett belopp av 600,000 kronor.

Kungl. Maj:t biföll denna min hemställan. Vid densamma hade jag

för ögonen, utom ovannämnda av läroverksöverstyrelsen i skrivelse den

31 augusti 1917 gjorda framställning om tillfällig löneförbättring för

ifrågavarande lärarpersonal under år 1919, jämväl en av centralstyrelsen

för flick- och samskoleföreningen i skrivelse den 3 november 1917 framställd

begäran. Ur denna skrivelse torde jag här böra anföra följande:

På samma gång centralstyrelsen med tacksamhet erkände den förbättring, som

genom Kungl. Maj:ts och riksdagens år 1917 vidtagna åtgärder beretts de enskilda

läroverkens lärarpersonal, ville centralstyrelsen emellertid framhålla, att, på grund av

de under år 1917 ytterligare i hög grad stegrade levnadsomkostnaderna, ställningen

för denna lärarpersonal även med den beviljade löneförbättringen vore mycket bekymmersam.

Det hade upprepade gånger gjorts gällande och uttalades även av dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet i hans anförande till statsrådsprotokollet den 14

april 1917, att ifrågavarande lärares avlöningsförhållanden vid den senast genomförda

löneregleringen år 1909 blevo synnerligen knappt tillmätta, och att de nu under flera

år fått vänta på en definitiv lösning av sin lönefråga. Den för år 1918 beviljade

löneförbättringen torde därför böra betraktas såsom utgörande allenast en ersättning

för lönernas efterblivenhet och otillräcklighet redan före kristiden.

Genom den tillfälliga löneförbättringen komme lönen för ämneslärarinua i den

högre löneskalan att för år 1918 höjas från 1,400 kronor, 1,700 kronor och 2,000

kronor till respektive 1,700 kronor, 2,000 kronor och 2,300 kronor. Vid statens samskolor,

den skolform, med vilken de enskilda statsunderstödda läroanstalterna i avlöningshänseende

närmast vore att jämföra, utginge för år 1918 en tillfällig löneförbättring

för lärarinna i första lönegraden med 450 kronor samt för lärarinna i andra

lönegraden med 400 kronor, varigenom lönerna komme att bliva respektive 2,300

kronor och 2,500 kronor. Härav framginge, att lönen för lärarinna vid statsunderstödd

enskild läroanstalt avsevärt understege lönen för lärarinna vid statens samskolor, ehuru

båda dessa grupper av lärarinnor hade samma utbildning och motsvarande tjänstgöring.

I underdånig skrivelse den 31 augusti 1917 både läroverksöverstyrelsen framhållit

nödvändigheten av att för lärarinnorna vid statens samskolor liksom för övriga

vid statens allmänna läroverk, högre lärarinneseminariet och de kommunala mellanskolorna

anställda lärare ett krigstidstillägg för år 1918 finge utgå och anhållit, att,

därest Kungl. Maj:t komme att föreslå riksdagen att jämväl för år 1918 bevilja ett av

de nu rådande levnadsomkostnaderna alltför väl motiverat krigstidstillägg, även dessa

skolors lärarpersonal måtte liksom under år 1917 bliva delaktig av dylikt krigstidstillägg.

Då emellertid kristidens stegrade levnadsomkostnader givetvis i lika hög grad

drabbade lärarna vid de enskilda statsunderstödda läroanstalterna, vågade centralstyrelsen

anhålla, att Kungl. Maj:t måtte behjärta även den vid dessa läroanstalter anställda

lärarpersonalens brydsamma ställning. Under det levnadsomkostnaderna beräknats

hava under kristiden stigit med omkring 70 %, utgjorde den för år 1918 beviljade

löneförbättringen för lärarinna i första lönegraden endast 21 % och för lärarinna

i högsta lönegraden endast 15 %. Möjligheten för skolorna själva att åstadkomma

en nämnvärd förbättring av lönerna vore, såsom allmänt bekant, ytterst liten

på grund av skolornas i allmänhet ringa ekonomiska bärkraft, vilken under kristiden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

ytterligare försvagats genom de oerhört uppdrivna prisen på bränsle, lyse och andra

förbrukningsartiklar. Dessa ökade utgifter hade nämligen blott i ringa mån kunnat

uppvägas genom vidtagna höjningar av lärjungarnas terminsavgifter.

Med hänsyn till vad ovan anförts skulle eu höjning av nu gällande löner med

50 % för samthga lärare vara väl motiverad. Då centralstyrelsen emellertid icke under

nuvarande förhållanden vågade i sådan grad ifrågasätta statens mellankomst, nödgades

centralstyrelsen inskränka sig till att hemställa, att krigstidshjälp för år 1918 måtte

oavsett lönegrad utgå med minst 300 kronor för manlig och kvinnlig föreståndare

samt manlig och kvinnlig ämneslärare med full tjänstgöring. Härigenom skulle, inberäknat

den tillfälliga löneförbättringen, ökningen av avlöningsförmånerna för år

1918 uppgå till för lärarinna i första lönegraden omkring 42 % och för lärarinna i

högsta lönegraden 30 % samt lönerna belöpa sig till 2,000 kronor, respektive 2,600

kronor,, vadan begynnelselönen likväl komme att med 300 kronor understiga den för

ordinarie lärarinna i första lönegraden vid statens samskolor för år 1918, oavsett eventuellt

krigstidstillägg, fastställda lönen.

Vad beträffar övnings- och timlärare, ville centralstyrelsen framhålla, att samma

skal, som ovan anförts beträffande ämneslärarna, talade för att krigstidshjälp av staten

tilldelas även denna grupp av lärare. Även om deras avlöning på grund av tjänstgöringens

växlande omfång icke utginge med ett oavsett timtalet bestämt belopp för

är utan med visst belopp för veckotimme, vore deras anställning dock principiellt av

enahanda art som ämneslärarnas. Riksdagen hade också beslutat tillerkänna dem

tillfällig löneförbättring för år 1918. Centralstyrelsen tilläte sig även erinra, att lärarinna

i teckning, välskrivning och sång vid statens samskolor för år 1918 beviljats

en tillfällig löneförbättring av 400 kronor, även om tjänstgöringen omfattade endast

åtta timmar i veckan, och att jämväl krigstidstillägg för år 1917 utgått till samma

lärarinnor med 15 % av lönen.

I förhållande till den för ämneslärare föreslagna krigstidshjälpen torde sådan för

övnings- och timlärare böra utgå med 15 kronor för veckotimme, dock hötrst 300

kronor.

För den händelse den väntade allmänna löneregleringen för lärarpersonalen vid

de statsunderstödda enskilda läroanstalterna icke skulle kunna genomföras vid 1918

års riksdag, vågade centralstyrelsen tillika anhålla, att Kungl. Maj:t jämväl måtte till

riksdagen göra framställning om tillfällig löneförbättring åt denna lärarpersonal även

för år 1919 att utgå enligt de grunder, som fastställts för år 1918, samt om krigstidshjälp

för år 1919. 8

över centralstyrelsens omförmälda framställning har läroverksöverstyrelsen

den 26 november 1917 avgivit infordrat underdånigt utlåtande.

.. I utlåtande erinrar överstyrelsen beträffande den ifrågasatta tillfälliga löne
förbättringen

för år 1919 om sin härutinnan gjorda, ovan omförmälda framställning.

I fråga åter om krigstidshjälp för år 1918 — om sådan hjälp för år 1919 ville

överstyrelsen ej nu yttra sig — anmärker överstyrelsen, att den väl ej kunde i allo

ansluta sig till den motivering, som centralstyrelsen anfört till stöd för sin anhållan

i berörda hänseende. Överstyrelsen funne det emellertid ligga i öppen dag, att de

allt mera växande ekonomiska svårigheterna för löntagare såväl i allmän som enskild

tjänst måste framkalla ett stegrat behov av förbättrade lönevillkor. Löneförbättringar

och krigstidstillägg, som vid en tidigare tidpunkt synts för sitt ändamål någorlunda

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

tillfredsställande, visade sig under dyrtidens stegrade tryck snart nog otillräckliga.

Med hänsyn till de låga belopp, med vilka lärarpersonalens löner vid de enskilda läroanstalterna

i allmänhet utginge, syntes behovet av ett tillskott utöver den för år 1918

beslutade tillfälliga löneförbättringen vara ovedersägligt.

Överstyrelsen lämnar vidare eii utredning beträffande beloppet av den krigstidshjälp

för år 1918, som överstyrelsen finner böra beredas de enskilda läroverkens lärarpersonal,

samt de tillskott härtill, som överstyrelsen anser böra lämnas å ena sidan

av staten samt å andra sidan från kommuner, enskilda donatorer ellei annars till

vederbörande läroanstalters förfogande stående medel. Överstyrelsens framställning

slutar med hemställan om utverkande av anslag till bestridande av statens andel i

krigstidshjälpen ocli angivande av de grunder, efter vilka densamma enligt överstyrelsens

mening bör utgå.

Då jag nu går att framlägga de förslag, jag i förevarande ärende ansett

böra göras till riksdagen, vill jag först erinra om den redogörelse, som i

det vid ovannämnda proposition (nr 215) till 1917 ars riksdag fogade statsrådsprotokollet,

lämnats i fråga om de bestämmelser, vilka gällde rörande

statens bidrag till uppehållande av verksamheten vid ifrågavarande läroanstalter,

enkannerligen till lärarnas avlöning, ävensom för de regler, enligt

vilka denna avlöning utginge vid läroanstalterna. De i denna redogörelse

omnämnda förslagen om statsunderstöd till fortsättningsklasser vid

högre flickskolor samt högre goss- och samskolor blevo ej bifallna av 1917

års riksdag. För de enskilda lärarinneseminarierna medgav riksdagen, att

under vissa förutsättningar tilläggsunderstöd finge, i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag, utgå med högst 2,000 kronor (eventuellt 3,000 kronor).

I redogörelsen angives storleken av statsanslagen till de olika slagen av

skolor. I avseende därå erinrar jag om de av Kungl. Maj:t i 1918 års

statsverksproposition, punkt 146 under åttonde huvudtiteln, framlagda

förslagen om höjning av anslagen till högre flickskolor samt högre gossoch

samskolor ävensom sänkning av anslagen till enskilda mellanskolor

och enskilda lärarinneseminarier.

Departe
mentschefen.

Det torde vara obehövligt att här vidlyftigt angiva de skäl, på vilka

jag grundar min övertygelse om nödvändigheten av att ett kraftigt ingripande

sker till förbättrande av ifrågavarande lärarpersonals avlöningsvillkor,

ett ingripande som nu, i avbidan på förestående definitiv lönereglering,

endast kan avse en tillfällig anordning. Dessa skäl äro väsentligen

desamma, som lågo till grund för Kungl. Maj:ts berörda proposition

till 1917 års riksdag, numera i hög grad förstärkta genom det ökade

ekonomiska tryck, som av centralstyrelsen omförmälts och som för en var

är nogsamt bekant.

1 fråga om det sätt, varpå man nu skall komma de enskilda läroBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 64 käft. (Nr 73.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

anstalternas lärarpersonal till hjälp i dess svårigheter, föreligga i de

gjorda framställningarna — om jag liksom läroverksöverstyrelsen lämnar

yrkandet om krigstidshjälp för år 1919 åsido — två förslag, avsedda att

framläggas för 1918 års riksdag: krigstidshjälp för år 1918 och tillfällig

löneförbättring för år 1919. Jag vill nämna, att frågan om krigstidshjälp

åt en viss kategori av lärarpersonalen även i annat sammanhang berörts,

itv att centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas förening i underdånig

ansökning anhållit om beredande av ett krigstidstillägg under såväl

år 1918 som år 1919 åt lärarinnor i huslig ekonomi vid statsunderstödda

läroanstalter.

Privatläroverkens lärarpersonal, som ej kunde bliva delaktig av det

krigstidstillägg och den krigstidshjälp, som för år 1917 tilldelades befattningshavare

i statens tjänst, ansågs emellertid ej böra lämnas alldeles utan

bistånd för sagda år. Fördenskull gav riksdagen, jämte det att sagda lärarpersonal

erhöll tillfällig löneförbättring för år 1918, densamma i särskild

ordning krigstidshjälp för år 1917. Lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

med flera statens undervisningsanstalter erhöll krigstidstillägg och

krigstidshjälp för år 1917 och lärer för år 1918 komma i åtnjutande därav

jämte tillfällig löneförbättring. Detta synes mig dock ej böra för de

enskilda läroverkens lärarpersonal medföra befogade anspråk på att för år

1918, utöver tillfällig löneförbättring, erhålla krigstidshjälp. Trots all

pliktig omvårdnad från statens sida om det enskilda skolväsendet, torde

det dock under nuvarande förhållanden ej äga att uppställa krav på samma

förmåner, som statens egna läroanstalter. Jag tillåter mig erinra om att

gjord framställning om krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1918 vid

kommunala mellanskolor — utöver för sagda år beviljad tillfällig löneförbättring

— av Kungl. Maj:t lämnats utan bifall och att krigstidshjälp för

år 1918 till lärarpersonalen vid de såsom kommunala inrättningar behandlade

folkskolorna och högre folkskolorna ävensom vid de med privatläroverken

i nu förevarande avseende fullt jämförliga folkhögskolorna, vilken

personal för år 1918 åtnjuter tillfällig löneförbättring, icke av Kungl.

Maj:t ifrågasatts.

Den tillfälliga löneförbättringen för år 1918 till lärarpersonalen vid

de allmänna läroverken och andra statens läroanstalter var avsedd att utgöra

en verklig, av gällande lönereglerings otillfredsställande beskaffenhet

påkallad löneförhöjning, som avsåg att bringa dessa lärargrupper i någorlunda

samma lönenivå som övriga statstjänare. 1 enlighet därmed lärer

ock denna personal, som sagt, oavsett den tillfälliga löneförbättringen,

bliva delaktig av krigstidstillägg och krigstidshjälp för befattningshavare

i statens tjänst under år 1918. Vad åter den tillfälliga löneförbättringen

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Kurnjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

vid de enskilda läroanstalterna angår, torde det ej saknas log för att antaga,

att med densamma avsetts ej blott eu löneförhöjning utan även i

sin man en av krigstidsförhållandena betingad hjälp till lärarpersonalen.

Då jag sålunda av dessa skäl funnit mig hindrad att understödja

begäran om krigstidshjälp, vill jag däremot förorda den andra ifrågasatta

utvägen, nämligen eu tillfällig löneförbättring för år 1919. Denna bör

därvid göras så pass mycket större än den för år 1918 gällande, att ifrågavarande

personal härigenom i möjligaste mån hålles skadeslös för uppskovet

med den definitiva löneregleringen. Jag anser mig därför böra förorda

en fördubbling av motsvarande belopp för år 1918. Enligt vad jag

inhämtat, kommer därvid vederbörande lärarpersonals avlöningsmedel under

år 1919 endast för vissa undantagsfall och endast med mycket obetydligt

belopp att överskrida vad lärarlönenämndens förväntade förslag i varje

särskilt fall innebär. Den omständigheten, att under nu rådande exceptionella

förhållanden den tillfälliga löneförbättringen skulle komma att för

vissa grupper av lärarpersonalen höja avlöningsförmånerna utöver lärarlönenämndens

förslag till lönereglering, synes mig icke vara ägnad att vålla

betänkligheter, då lärarlönenämndens förslag bygger på en före världskrigets

utbrott gällande prisnivå.

Med bibehållande i övrigt av samma bestämmelser, som av riksdagen

fastställts beträffande den tillfälliga löneförbättringen för år 1918 till de

särskilda kategorierna av lärarpei sonalen, skulle alltså föreståndare, manlig

eller kvinnlig, samt ämneslärare med full tjänstgöring, manlig eller

kvinnlig, komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till belopp av

600 kronor för år. Manlig timlärare vid enskild mellanskola, högre

o-oss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium skulle erhålla 24

kronor för veckotimme, dock beträffande lärare vid högre goss- eller

samskola endast för det antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt

tagits i beräkning vid bestämmande av det särskilda understödet för

anlitande i större omfattning av manliga lärarkrafter. För manlig timlärare

vid högre flickskola samt för kvinnlig timlärare ävensom för övningslärare,

manlig eller kvinnlig, '' vid enskild mellanskola, högre flickskola,

höo-re goss- eller samskola och enskilt lärarinneseminarium skulle den tillfälliga

löneförbättringen utgöra 20 kronor för veckotimme. De i de kungjorda

bestämmelserna rörande 1918 års tillfälliga löneförbättring förekommande

inskränkningarna rörande sådan förbättring för den, som samtidigt från

annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av statsmedel, torde böra

bibehållas med den förändring, som påkallas dels av de av mig föreslagna

förhöjningarna av vederbörande belopp, dels ock av den omständigheten,

att flertalet stats- och kommunalt anställda lärargrupper senare under

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

riksdagens lopp torde komina att föreslås till erhållande av en definitiv

lönereglering, vilken lärer böra utesluta delaktighet i här ifrågasatta tillfälliga

löneförbättring. Likasom under år 1918 torde staten böra till

den tillfälliga löneförbättringen under år 1919 bidraga med två tredjedelar

av det för varje fall bestämda beloppet, under villkor att den återstående

tredjedelen tillskjutes av kommun eller enskilda donatorer eller

utgår av medel, som eljest stå till vederbörande läroanstalts förfogande.

Vid beräkning av kostnaderna för den tillfälliga löneförbättringen för

år 1918 lades till grund en av läroverksöverstyrelsen verkställd utredning

rörande storleken av lärarpersonalen i dess helhet vid privatläroverken

samt beträffande omfattningen av denna personals tjänstgöring. Resultatet

av denna utredning är framlagt i det ovan omförmälda proposition bifogade

statsrådsprotokollet och innefattad i en så lydande

Summarisk översikt:

1. Ämneslärare.

Föreståndare eller föreståndarinna

Manlig ämneslärare med full tjänst
.

. göling.........................................

Atuneslärarinna med full tjänst
göriug.

....................................

Manlig timlärare ........................

Timlärarinnor................

2. Övningslärare.

Lärarinnor i teckning

» » musik...............

* » gymnastik.........

» » handarbete ......

» » huslig ekonomi

Övriga.......................

Summa

Högre

flickskolor.

j Enskilda

! mellanskolor.

(Högre goss- och

| Barnskolor.

Enskilda lära- rinnesemi- narier.

Antal

lärare.

Antal

vecko-

tim.

Antal

i lärare.

1

Antal

vecko - tim

j Antal

lärare.

Antal

vecko-

tim.

Antal

| lärare.

Antal

vecko-

tim.

79

—

15

—

14

—

3

—

—

20

—

45

—

750

_

73

_

96

234

1.185

30

210

153

1,469

43

154

235

1811

6

42

1 23

197

25

116

1,298

2,996

144

252

331

1,666

71

270

135

1,364

8

84

17

235

3

7

74

480

4

12

4

26

2

2

93

1,151

6

31

10

83VJ

3

7

119

1,629

12

70

9

168 |

_

.

65

897

2

9

4

54

_

_

30

196

4

72

11

125 Vj

—

—

516

5,717

36

278

55

692

8

16

30

168 1

30

170

42

348 i

—

—

Manliga övningslärare .............

Då någon nämnvärd förändring i läroanstalternas antal eller förhållanden

icke lärer hava ägt rum, sedan omförmälda utredning verkställdes,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj-M Nåd. Proposition Nr 73.

torde densamma kunna läggas till grund vid beräkning av kostnaderna jämväl

för den tillfälliga löneförbättringen under år 1919. Då denna i varje särskilt

fall skulle utgöra en fördubbling av motsvarande belopp under år

1 ‘118, kommer det för år 1919 erforderliga statsbidraget följaktligen att

utgöra omkring dubbla beloppet av 1918 års anslag. För ändamålet bör

alltså på extra stat för år 1919 såsom förslagsanslag uppföras ett belopp

av 550,000 kronor.

Under åberopande av vad jag nu anfört får jag hemställa, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på extra stat för år 1919 ett förslagsanslag

av 550,000 konor såsom bidrag till beredande

under år 1919 av tillfällig löneförbättring åt lärare och

lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor,

högre goss- och samskolor samt enskilda lärarinneseminarier

att utgå enligt följande grunder, med rätt för

Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som

för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga

:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen

tillkommer den, som under år 1919 eller någon del

av nämnda år är anställd i egenskap av föreståndare,

ämneslärare med full tjänstgöring, timlärare eller övningslärare

vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola,

högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium,

som åtnjuter understöd från det i riksstaten

uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande

belopp utöver föreskriven minimiavlöning eller,

där föreskrift om minimiavlöning saknas, utöver den avlöning,

som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått

under åren 1913—1915:

a) till föreståndare, manlig eller kvinnlig, vid enskild

mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller

saraskola samt enskilt lärarinneseminarium med 600 kronor

för år;

b) till ämneslärare med full tjänstgöring, manlig

eller kvinnlig, vid enskild mellanskola, högre flickskola,

högre gross- eller Barnskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 600 kronor för år;

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung]. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 73.

c) till manlig timlärare vid enskild mellanskof

högre goss- eller samskola samt enskilt lärarinneseminarium

med 24 kronor för veckotimme, dock beträffande

lärare vid högre goss- eller samskola endast för det

antal veckotimmar, som för vederbörande läroanstalt

tagits i beräkning vid bestämmande av det särskilda

understödet för anlitande i större omfattning av manliga

lärarkrafter;

d) till manlig timlärare vid högre flickskola med

20 kronor för veckotimme;

e) till kvinnlig timlärare vid enskild mellanskof

högre flickskola, högre goss- eller samskola samt enskilt

lärarinneseminarium med 20 kronor för veckotimme;

f) till övningslärare, manlig eller kvinnlig, vid enskild

mellanskof högre flickskola, högre goss- eller samskola

samt enskilt lärarinneseminarium med 20 kronor

för veckotimme.

3) Tillfällig löneförbättring må icke utgå till den befattningshavare,

som tillika är anställd såsom lärare vid

annan läroanstalt och i sådan egenskap under år 1919

erhåller förhöjd avlöning enligt av 1918 års riksdag

beslutad lönereglering för lärarpersonalen vid nämnda

läroanstalt, eller till befattningshavare, som samtidigt

från annan tjänst åtnjuter tillfällig löneförbättring av

statsmedel, uppgående till minst 600 kronor. Ej heller

må befattningshavare, som från annan tjänst erhåller

sådan löneförbättring till lägre belopp än 600 kronor, för

tjänstgöring vid skola av här förevarande art uppbära

tillfällig löneförbättring till högre belopp än att den

sammanlagda löneförbättringen uppgår till högst 600

kronor för år.

4) Till ifrågavarande tillfälliga löneförbättring bidrager

staten med två tredjedelar av det för varje fall

bestämda beloppet, under villkor att den återstående

tredjedelen tillskjutes av kommun eller enskilda donatorer

eller utgår av medel, som eljest stå till vederbörande

läroanstalts förfogande.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ta Nåd. Proposition Nr 78.

statsrådets övriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Christer d’Albedyhll.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1918:122 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till beredande av tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverken. s. 6 i texten
  2. SU 1918:8a Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1919 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet. s. 80 i texten
  3. SärU 1918:11 Utlåtande, i anledning av väckta motioner angående krigstidshjälp åt lärarpersonalen vid statsunderstödda privatläroverk. a2 i texten