Sök i Ratio Lex

Angående gottgörelse till professorerna vid lantbruksinstitutet vid IJltuna J. A. Sjöström, E. V. E. Petersson och A. G. Timberg för genom övergång å ny avlöningsstat för institutet föranledd minskning i behållna avlöningsförmåner

1918-02-08 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:78, Angående gottgörelse till professorerna vid lantbruksinstitutet vid IJltuna J. A. Sjöström, E. V. E. Petersson och A. G. Timberg för genom övergång å ny avlöningsstat för institutet föranledd minskning i behållna avlöningsförmåner

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds nåd. proposition Ni- 78.

1

Nr ?8.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående gottgörelse

till professorerna vid lantbruksinstitutet vid IJltuna

J. A. Sjöström, E. V. E. Petersson och A. G. Timberg

för genom övergång å ny avlöningsstat för institutet föranledd

minskning i behållna avlöningsförmåner: given

Stockholms slott den 8 februari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

1 ordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

medgiva,

att eu var av professorerna vid lantbruksinstitutet vid Ultuna

Johan Abraham Sjöström, Ernst Vilhelm Esbjörn Petersson och Anders

Gustaf Timberg må för vart och ett av åren 1918—1922, i den mån han

då kvarstår i tjänst såsom professor, såsom gottgörelse för genom övergång

å ny avlöningsstat för institutet föranledd minskning i behållna

avlöningsförmåner uppbära, Sjöström 166 kronor, Petersson 85 kronor

och Timberg 419 kronor 50 öre, att utgå från allmänna indragningsstaten.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl.

nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 69 höft. (Sr 78.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts nåd. proposition Nr 78.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8

februari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:

På förslag av Kungl. Maj:t i proposition nr 304 den 16 april 1917

har riksdagen enligt punkten 8 av skrivelsen nr 9 den 14 juni 1917

godkänt ny stat för lantbruksinstitutet vid Ultuna att tillämpas från och

med år 1918. Denna stat upptager bland annat åtta professorsbefattningar

med avlöning av 6,400 kronor jämte ett ålderstillägg å 600

kronor efter fem år. För bostad, som upplåtes till professor, avdragas

750 kronor. Förut hade motsvarande lärare vid institutet varit lektorer

med avlöning av 4,000 kronor jämte fyra ålderstillägg, varje å 500

kronor. Bostadsavdraget för dem uppgick till 500 kronor. Enligt de av

1917 års riksdag godkända avlöningsvillkoren må professor, vilken utnämnts

att innehava sådan befattning från och med den nya avlönings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ls nåd. proposition Nr 7H. ''■>

statens trädande i tillämpning, i avseende a löneförhöjnings intjänande

tillgodoräknas tid, varunder han omedelbart före nämnda tidpunkt innehaft

lektorstjänst vid institutet, i vad denna tid överstiger tio år.

T en till Kungl. Magt ställd skrift av den 7 december 1917 hava

tre innehavare av lektor stjänster vid institutet vid Ultima, Johan Abraham

Sjöström, Ernst Vilhelm Esbjörn Petersson och Anders Gustaf Timberg,

vilka förklarat sig villiga att övergå på den nya staten och den 30

november 1917 blivit från och med år 1918 utnämnda till professorer,

anfört följande:

»Med 1918 ars ingång tillämpas vid lantbruksinstituten ny lönestat, enligt

vilken avlöningen för huvudlärare i högsta lönegraden höjes med 1,000 kronor. Med

hänsyn till de nya avdrag, som göras i form av ökade hyror och pensionsavgifter

samt årsavgifter till civilstatens änke- och pupillkassa, kommer den nämnda löneförhöjningen

dock att reduceras till 450 kronor.

Under de närmaste fem åren kominer likväl ej ens denna löneförhöjning samtliga

huvudlärare till del, utan inträder för undertecknade en betydande minskning

av våra inkomster, beroende därpå, att de under denna period till änke- och pupillkassan

utgående befordringsavgiftema vida överstiga 450 kronor. Denna minskning

är i själva verket så stor, att även om beräkningen fullföljes till tjänstetidens slut,

en avsevärd minskning av våra sammanlagda inkomster uppstår. Enligt bifogade

utredning skulle med årligen tillagda räntor såväl å löneminskningarna under den

första femårsperioden som å ökningarna under den återstående tjänstetiden den uppstående

totalminskningen komma att utgöra: för undertecknad Sjöström 2,062 kronor

8 öre, för Petersson 1,655 kronor 80 öre och för Timberg 3,148 kronor 7 öre.

Räntefoten är vid dessa beräkningar tagen till 6 procent, vilket med hänsyn till nu

rådande och för den närmare framtiden sannolika förhållanden torde kunna anses

skäligt.

Ehuru vi till fullo uppskatta de förmåner, den nya lönestaten medför i fråga

om större pension för oss själva och ökad trygghet för våra efterlevande, och därför

även förklarat oss villiga att övergå till densamma, kunna vi dock ej underlåta att

i underdånighet framhålla, att, då de nämnda förmånerna enligt sakens natur äro

ovissa, men den inträdande löneminskningen under tjänstetiden säker, en oegentlighet

uppstår, som icke torde låta sig förena med syftet i den av Eders Kungl. Maj:t

och riksdagen beslutade nya lönestaten, och som särskilt under nu rådande dyrtid

gör sig mera kännbar, än vad eljes skulle varit fallet.

Med stöd av vad sålunda anförts våga vi därför i underdånighet hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t i nåder måtte vidtaga åtgärd för att i så utsträckt grad sig

göra låter bereda oss ersättning för den minskning i avlöningsförmåner, som på

grand av anförda förhållanden skulle uppstå.»

Uti de vid denna skrift fogade bilagorna bär jämförelse anställts

mellan de tre befattningshavarnas behållna avlöning enligt ny och gammal

stat från och med år 1918 intill den tid, då de bleve pensionsberättigade,

nämligen Sjöström den 1 juli 1926, Petersson den 1 januari 1927

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 78.

och Timberg den 1 juni 1924. Från deras avlöningar med inräknande

av ålderstillägg hava i beräkningarna gjorts avdrag dels för varje år

under hela tiden för bostad med 750 kronor å nya och 500 kronor å

gamla staten, för avgift till egen pensionering med resp. 250 och

160 kronor samt å nja staten för avgift till änke- och pupillkassan

ined 210 kronor, dels ock årligen under de första fem åren å nya staten

för befordringsavgift till förenämnda kassa med 970 kronor för Sjöström.

•152 kronor oO öre för Petersson och 1,035 kronor för Timberg. Hela

befordringsavgift en utgjorde nämligen enligt uppgift från samma kassa

4,850 kronor för Sjöström, 4,762 kronor 50 öre för Petersson och 5,175

kronor för Timberg, vilken avgift fördelats till utgående under fem år.

Genom särskilda kalkyler har därefter uppvisats, att med sådan ränteberäkning,

som sökandena angivit i sin skrift, förlusten skulle för dem

uppgå till de i skriften uppgivna belopp.

1 utlåtande den 13 december 1917 har statskontoret yttrat:

»Dä sökandena med hänsyn till de förbättrade pensionsförmåner, som den nya

lönestaten medför, funnit med sin fördel förenligt att ingå på sagda stat, måste de

självfallet vara beredda att vidkännas den ökning i pensionsavgifter, som följer av

övergången till den nya staten. För att sökandena skola kunna beredas åtminstone

någon ersättning för inkomstminskningen synas emellertid vissa billighetsskäl tala.

1 förevarande fall skulle nämligen icke blott, såsom ej sällan sker, under de närmaste

åren ^ efter övergången på den nya lönestaten inträda viss minskning i avlöningsförmåner.

utan här inträffar det säregna förhållandet, att de sammanlagda behållna

inkomsterna enligt den nya staten, för sökandenas återstående tjänstetid räknat, understiga

vad de enligt den gamla staten ägt uppbära.

Vad angår själva beloppet av gottgörelsen vill statskontoret med anledning

av den beräkning angående den totala inkomstminskningen, som meddelats i den

underdåniga ansökningen, framhålla, att denna beräkning hänför sig till den förlust,

sökandena skulle hava fatt vidkännas vid deras avgång från tjänsten, samt att fördenskull,

därest en ersättning för inkomstminskningen skulle komma att fördelas pa

varje särskilt ar av sökandenas återstående tjänstetid, vederbörlig reduktion i ersättningsbeloppen

bör vidtagas. Vidare torde den av sökandena tillämpade räntesatsen

vara val högt tilltagen, då man har att räkna med en tidrymd av ända till 9 l/2 är

fram i tiden. Under sådana förhållanden och då medgivandet av räntegottgörelse

över huvud taget synes statskontoret knappast vara av omständigheterna påkallat,

vill statskontoret för sin del förorda, att hänsyn icke tages till ränteförlusterna,

men att i stället gottgörelsen fördelas på de fem år, under vilka befordringsavgifterna

till civilstatens änke- och pupillkassa utgå och under vilka den behållna inkomsten

enligt den nya staten väsentligt understiger inkomsten efter äldre staten.

Med tillämpning av de avgifter till civilstatens änke- och pupillkassa, från vilka

sökandena i sin underdåniga framställning utgått, skulle ersättningsbeloppen bliva:

för Sjöström 1,130 kronor eller 226 kronor för år under fem år, för Petersson 712

kroncir 50 öre eller 142 kronor 50 öre för år samt för Timberg 2,410 kronor eller

opaginerad Kontrollera mot PDF

t)

Kung!. Majits nåd. proposition AV 78.

482 kronor för år. Emellertid föreligger enligt vad statskontoret inhämtat förslag

om sänkning av avgifterna i fråga, vartill torde höra tagas hänsyn vid bestämmandet

av en eventuell gottgörelse till sökandena.

De ersättningsbelopp, som kunna komma att beviljas sökandena, synas böra

uppföras å allmänna indragningsstaten.»

Styrelsen för civilstatens änke- och pupillkassa har i utlåtande den

14 januari 1918 meddelat, att sökandenas befordringsavgifter till kassan

uppginge enligt reglementet den 15 december 1916 till de av dem angivna

beloppen, men att enligt senast församlade fullmäktiges beslut i

fråga om ändrad beräkning av befordringsavgifterna desamma skulle

belöpa sig för Sjöström till 4,550 kronor, för Petersson till 4,475 kronor

och för Timberg till 4,862 kronor 50 öre.

Kungl. Maj:t har den 31 december 1917 fastställt fullmäktiges

nyssnämnda beslut i fråga om ändrad beräkning av befordringsavgifterna.

Såsom statskontoret framhållit, torde det vara ett ganska ovanligt

förhållande, att vid en lönereglering sådan som den i fjol beslutade

ifråga om lantbruksinstitutet vid Ultuna befattningshavare, som övergå

å den nya staten, få vidkännas så stora obligatoriska avdrag och avgifter

att, såsom för sökandena blir fallet, den behållna avlöningen, för hela deras

återstående tjänstetid räknat, blir väsentligt mindre än om de kvarstått

på gammal stat. Visserligen blir högsta pensionen höjd från 4,600 till

5,000 kronor, men inkomstminskningen under tjänstetiden är för nu

ifrågavarande tre professorer så avsevärd, att förmånen av de nya avlöningarna

kan te sig ganska oviss. Att nu ifrågavarande förhållande

kunnat inträda, beror delvis på höjningen med 250 kronor i bostadsavdraget

men huvudsakligen på att dessa befattningshavare icke förut

varit delägare i civilstatens änke- och pupillkassa men nu äro skyldiga

att ingå i denna kassa och erlägga dels pensionsavgifter, dels ock befordringsavgifter.

Med hänsyn till sökandenas ålder uppgå sistnämnda

avgifter till mycket avsevärda belopp. Under de fem första åren,

då dylika befordringsavgifter utgå, uppstår därför, även med beräkning av

de nya lindrigare reglerna för sådana avgifter, en årlig minskning av den

behållna avlöningen av 460 kronor för Sjöström, 445 kronor för Petersson

och 522 kronor 50 öre för Timberg. Jag finner därför i likhet med

statskontoret starka billighetsskäl tala för att bereda dessa tre professorer

någon gottgörelse.

I avseende å gottgörelsens beräknande ansluter jag mig till den

beräkningsgrund, statskontoret förordat, vilket innebär, att man, utan

någon ränteberäkning, summerar dels de behållna avlöningar, dessa proBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 69 höft. (Nr 78.) 2

Departe
mentschefen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 78.

fessorer under sin återstående tjänstetid intill uppnådd pensionsålder hava

att uppbära enligt ny stat, och dels dem, de under samma tid skulle

uppburit, om de kvarstått på gammal stat, samt drager det förra beloppet

från det senare och fördelar resten att såsom gottgörelse utgå med eu

femtedel under vart och ett av åren 1918—1922, i den mån de då ännu

äro i tjänst. Med iakttagande av den numera fastställda sänkningen i

befordringsavgiftema blir sagda rest för Sjöström 830 kronor eller 166

kronor om året, för Petersson 425 kronor eller 85 kronor om året och

för Timberg 2,097 kronor 50 öre eller 419 kronor 50 öre om året.

Såsom statskontoret framhållit, torde gottgörelsen böra anvisas att

utgå från allmänna indragningsstaten.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag nu hemställa, att

Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

att eu var av professorerna vid lantbruksinstitutet vid Ultima Johan

Abraham Sjöström, Ernst Vilhelm Esbjörn Petersson och Anders Gustaf

Timberg må för vart och ett av åren 1918—1922, i den mån han då kvarstår

i tjänst såsom professor, såsom gottgörelse för genom övergång å

ny avlöningsstat för institutet föranledd minskning i behållna avlöningsförmåner

uppbära, Sjöström 166 kronor, Petersson 85 kronor och Timberg

419 kronor 50 öre, att utgå från allmänna indragningsstaten.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

'' Ur protokollet:

Hugo Nordlander.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1918

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. BU 1918:17a Utlåtande, angående regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till pensionsoch indragning sstaterna. A. a53 i texten
  2. BU 1918:35 Memorial, i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut i vissa frågor rörande anslag under riksstatens tionde huvudtitel. Bankoutskottet, som erhållit del av kam s. 4 i texten