Sök i Ratio Lex

Angående tillstånd för förste kanslisekreteraren i lantförsvarsdepartementet Gunnar August Åkerman att för rätt att åtnjuta ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

1918-02-08 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:86, Angående tillstånd för förste kanslisekreteraren i lantförsvarsdepartementet Gunnar August Åkerman att för rätt att åtnjuta ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 80.

1

Nr 86.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

tillstånd för förste kanslisekreteraren i lantförsvarsdepartementet

Gunnar August Åkerman att för rätt att åtnjuta

ålderstillägg tillgodoräkna sig viss tjänstgöring; given

Stockholms slott den 8 februari 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen medgiva,

att förste kanslisekreteraren i lantförsvarsdepartementet Gunnar

August Åkerman må för rätt till åtnjutande av med hans befattningförenade

ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i nämnda

departement under tiden från och med den 1 juli 1912 till och med

utgången av år 1917.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 77 käft. (Nr 86.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 86.

Utdrag av protokollet över lantför svar sär enden^ hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den

8 februari 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, yttrade härefter:

»Före den 1 juli 1912 var den till lantförsvarsdepartementets avdelning

av Kung!. Maj:ts kansli hörande personal i och för ärendenas

beredning och föredragning fördelad å två byråer, vardera under ett

kansliråd såsom föredragande, och en avdelning med expeditionschefen

såsom föredragande. A var och en av nämnda byråer och avdelning

tjänstgjorde en kanslisekreterare.

I proposition (nr 258) till 1912 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t,

att riksdagen ville medgiva, att till arvode åt en extra föredragande och

eu amanuens i lantförsvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli måtte från och med den 1 juli samma år tillsvidare intill 1913 års utgång

av tillgängliga medel utbetalas ett belopp av 9,000 kronor för år

räknat, att ersättas från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar. I det

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 86. 3

nämnda proposition bilagda statsrådsprotokollet anförde dåvarande departementschefen,

bland annat, att den ökade arbetsbördan inom lantförsvarsdepartementet

gjorde det till en oavvislig plikt för honom att

till riksdagens prövning hänskjuta frågan om en omedelbar förstärkning

av arbetskrafterna inom departementet. Då emellertid utredning påginge

angående eu omorganisation av Kungl. Maj:ts kansli, ifrågasattes icke att

uppföra några nya befattningar å departementets stat, utan ansågs behovet

av ökad arbetskraft tillsvidare kunna provisoriskt tillgodoses därigenom,

att inom departementet anställdes en extra föredragande jämte en amanuens,

vilken senare skulle tjänstgöra såsom biträde åt nämnda föredragande

och således närmast hava att fullgöra enahanda åligganden som

kanslisekreterare.

Sedan riksdagen bifallit berörda proposition, förordnade Kungl.

Maj:t en tjänsteman i lantförsvarsdepartementet att från och med den 1

juli 1912 tillsvidare intill 1912 års utgång i egenskap av amanuens

tjänstgöra såsom biträde åt den extra föredraganden inom departementet

med skyldighet för honom att fullgöra enahanda åligganden som kanslisekreterare

mot åtnjutande av en ersättning av 4,200 kronor för år

räknat, därav ett belopp av 1,400 kronor skulle anses motsvara tjänstgö

ringspenningar.

Liknande medgivande att inom departementet anställa en extra föredragande

och ett biträde åt denne har lämnats av följande riksdagar för

tiden intill den 1 januari 1918, från och med vilken dag ny lönestat för

departementet trätt i kraft. För att bereda ifrågavarande båda tjänstemän

löneförmåner mera överensstämmande med dem, som utgingo till

motsvarande tjänstinnehavare inom andra avdelningar av Kungl. Maj:ts

kansli, medgav 1914 års senare riksdag, att för berörda ändamål finge

utgå 10,000 kronor. I överensstämmelse härmed höjdes avlöningen för

den tjänsteman, som biträdde den extra föredraganden inom departementet,

till 5,000 kronor för år, därav ett belopp av 1,600 kronor skulle

anses motsvara tjänstgöringspenningar. Härigenom kom det till denne

tjänsteman utgående arvodet att i stort sett motsvara dåvarande kanslisekreterares

avlöningsförmåner. I enlighet med framställning under fjärde

huvudtiteln i statsverkspropositionen till 1915 års riksdag anvisade riksdagen

ifrågavarande avlöningsförmåner på extra stat från och med år

1916.

Den av Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 tillsatta kommitté rörande

reglering av statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m.

(löneregleringskommittén) anförde uti sitt den 15 februari 1917 avgivna be
-

1902 års

löneregleringskoramitté.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 86.

tänkande angående reglering av löneförhållanden m. m. vid statsdepartementen

i fråga om lantförsvarsdepartementet, bland annat, att i detta

departement funnes år 1917 fyra kanslisekreterare, därav tre ordinarie

och en extra (= förutnämnda biträde åt den extra föredraganden inom

departementet), den sistnämnde med en sammanlagd avlöning av 5,000

kronor. Kommittén, som icke hade något att erinra mot, att den extra

kanslisekreterarbefattningen uppfördes å ordinarie stat och i övrigt jämnställdes

med förste kanslisekreterartjänst, förordade, att å lantförsvarsdepartementets

stat uppfördes fyra förste kanslisekreterarbefattningar.

Beträffande rätt för befattningshavare att för löneförhöjning tillgodoräkna

sig viss förutvarande tjänstgöring yttrade kommittén följande:

1 en till kommittén remitterad framställning från kommitterade för

ämbets- och tjänstemän inom Kungl. Maj:ts kansli hade gjorts gällande,

att de amanuenser, som efter den nya löneregleringens ikraftträdande

komme att befordras till ordinarie befattningar inom departementen

och som under avsevärt lång tid där tjänstgjort som extraordinarier,

borde för åtnjutande av ålderstillägg få tillgodoräkna sig någon

del av den tid, de i sistnämnda egenskap tjänstgjort. Liknande förmån

bolde enligt nämnda framställning beredas de amanuenser och kanslisekreterare,

som på grand av Kungl. Maj:ts beslut uppehållit mera stadigvarande

förordnanden såsom extra föredragande eller såsom vikarier å

ordinarie tjänst.

De synpunkter, som här framhållits, kunde förvisso, med hänsyn

till de i befordrings- och även andra avseenden ogynnsamma förhållanden,

som under en lång tid varit rådande inom statsdepartementen, synas

behjärtansvärda och därför till en viss grad förtjänta av beaktande.

Emellertid kunde ej förnekas, att ett realiserande av ovanberörda önskemål

skulle i olika avseenden kunna medföra konsekvenser, vilka kommittén

ej kunde till deras räckvidd överskåda, och funne sig kommittén

vid detta förhållande icke kunna förorda vad sålunda ifrågasatts.

I vissa departement tjänstgjorde för närvarande åtskilliga personer

såsom extra befattningshavare (extra byråchef, extra kanslisekreterare

och extra ordinarie aktuarie), till vilka befattningars uppehållande riksdagen

på extra stat år efter år anvisat särskilda medel, motsvarande

med vissa »pensionsavdrag» avlöningsförmånerna för ordinarie befattningshavare

av samma grader. I fråga om rätt för de å dessa extra

befattningar tjänstgörande att för avlöningsförhöjning genom ålderstilllägg

få tillgodoräkna sig viss tjänstgöringstid före de nya staternas

ikraftträdande förelåge enligt kommitténs mening andra förhållanden än

s. 5 Kontrollera mot PDF

Knut)!. Muj:ts Nåd. Proposition Nr Sfi. 5

beträffande de i ovan berörda framställning omförmälda befattningshavare.

Rätt att för löneförhöjning tillgodoräkna sig tjänstgöring å dylik

tjänst på extra stat hade hittills medgivits i ett flertal särskilda fäll

och i regel i samband med den extra tjänstens förvandling till ordinarie.

Kommittén funne ett dylikt medgivande för statsdepartementens vidkommande

berättigat och förordade, att befattningshavare, som utnämnts

att från och med de nya lönestaternas trädande i kraft innehava ordinarie

tjänst i statsdepartement, måtte för erhållande av löneförhöjning

tillgodoräknas den tid, varunder han omedelbart före nämnda ikraftträdande

på grund av stadigvarande förordnande i departement bestritt tjänst

av motsvarande lönegrad med av riksdagen å extra stat anvisad avlöning,

kansliråd alltså extra byråchefstjänst och kanslisekreterare, förste

eller andre, extra kanslisekreterartjänst samt aktuarie extra ordinarie

aktuarie tjänst.

I enlighet med berörda synpunkter angående tillgodoräknande av viss

förutvarande tjänstgöring för åtnjutande av löneförhöjning godkände 1917

års riksdag vid antagandet av nya ordinarie avlöningsstater för de särskilda

statsdepartementen, att tillämpas från och med år 1918, för åtnjutande

av de i nämnda stater upptagna avlöningsförmåner vissa

villkor och bestämmelser. I fråga om ålderstillägg stadgades sålunda, att

befattningshavare, som utnämnts att från de nya staternas ikraftträdande

eller från och med dag under år 1917 vara innehavare av ordinarie tjänst

i statsdepartement, finge för erhållande av löneförhöjning tillgodoräknas

den tid, varunder han omedelbart före tillträdet till befattningen på grund

av stadigvarande förordnande i departementet bestritt tjänst av motsvarande

lönegrad med av riksdagen å extra stat anvisad avlöning, kansliråd

alltså extra byrå chefstjänst och kanslisekreterare, förste eller andre,

extra kanslisekreterartjänst samt aktuarie extra ordinarie aktuariebefattning.

Andra särskilda utskottet vid 1917 års riksdag, vilket, förutom

Kungl. Maj:ts proposition till samma riksdag angående reglering av löneförhållanden

m. m. vid statsdepartementen, förehade till behandling två

likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E.

Hallin in. fl. och den andra inom andra kammaren av herr E. Kristensson

m. fl., däri hemställts, att riksdagen måtte besluta, att samma rätt

i fråga om ålderstilläggs åtnjutande, som i berörda proposition föreslagits

skola tillerkännas extra kanslisekreterare, måtte tillerkännas jämväl

de tillförordnade kanslisekreterarna, yttrade i sammanhang med att ut
-

1917 års

riksdag.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departements
chefen.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 86.

skottet icke ansåg sig böra tillstyrka motionerna följande: »Därest särskilda

förhållanden sådant föranleda, torde Kungl. Maj:t icke underlåta

att underställa riksdagens prövning, i vad mån ett dylikt medgivande

i ett eller annat fall skulle kunna vara av omständigheterna påkallat».

Enligt den för ^^försvarsdepartementet från och med den 1 januari

1918 gällande stat åtnjuta fyra förste kanslisekreterare ett ålderstillägg

å lönen med 500 kronor efter fem års tjänst och ett ytterligare sådant

tillägg med enahanda belopp efter tio års tjänst.

Förste kanslisekreteraren Gunnar August Åkerman, vilken tjänstgjort

i ^^försvarsdepartementet sedan den 16 januari 1905, har under

tiden från och med den 1 juli 1912 till den 19 mars 1915 tjänstgjort

såsom biträde åt den extra föredraganden i departementet. Sedan en

av departementets ordinarie kanslisekreterare sistnämnda dag förordnats

att bestrida tjänsten såsom extra föredragande, förordnades samtidigt

Åkerman att uppehålla en kanslisekreterartjänst mot åtnjutande av därmed

förenade avlöningsförmåner. Detta förordnande innehade Åkerman intill

den 16 januari 1917, från och med vilken dag han förordnats att,

mot åtnjutande av särskild ersättning, vara extra föredragande i departementet

under år 1917. Den 1 januari 1918 tillträdde han en förste

kanslisekreterarbefattning i departementet.

Åkerman har sålunda alltifrån den 1 juli 1912 och intill tiden för

den nya lönestatens trädande i kraft den 1 januari 1918 tjänstgjort i

lantförsvarsdepartementet såsom extra befattningshavare.

Då ifrågavarande tjänst såsom biträde åt den extra föredraganden i

departementet med hänsyn till såväl det sätt, varpå densamma tillkommit,

som ock med befattningen förenade tjänstgöringsskyldighet och löneförmåner

måste anses hava varit jämnställd med befattning såsom

ordinarie kanslisekreterare, anser jag det vara med rättvisa och billighet

förenat, att Åkerman får för rätt att åtnjuta ålderstillägg å innehavande

lön tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring såsom extra befattningshavare

i departementet alltifrån den 1 juli 1912. Denna åsikt kan sägas

hämta stöd jämväl av det förut återgivna, av löneregleringskommittén

gjorda uttalandet i fråga om rätt för vissa befattningshavare att för

löneförhöjning tillgodoräkna sig förutvarande tjänstgöring.

Som emellertid de av riksdagen godkända villkoren för att komma i

åtnjutande av ålderstillägg efter sin avfattning icke äro tillämpliga i förevarande

fall, men å andra sidan sådana särskilda förhållanden föreligga, som

andra särskilda utskottet vid 1917 års riksdag torde hava åsyftat, anser

jag, att framställning i ämnet bör till riksdagen avlåtas. Jag får för
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kung1. Mny.ts Nåd. Proposition Nr SO. 7

denskull hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

att förste kanslisekreteraren i lantförsvarsdepartementet Gunnar

August Åkerman må för rätt till åtnjutande av med hans befattningförenade

ålderstillägg tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring i nämnda

departement under tiden från och med den 1 juli 1912 till och med

utgången av år 1917.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. E. Odliner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:245 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående tillstånd för tvä befattningshavare i civildepartementet att för rätt att åtnjuta ålde s. 2 i texten
  2. SU 1918:132 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:tsproposition angående tillstånd för två befattningshavare i civildepartementet att för rätt att åtnjuta ålderstillägg till s. 4 i texten
  3. Rskr. 1918:76 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående tillstånd för förste kanslisekreteraren i lantförsvarsdepartementet Gunnar August Åke s. 1 i texten