Sök i Ratio Lex

Angående beviljande av ytterligare låneunderstöd, till täckande av kostnaden för anläggning av järnväg från Gånghester till Ulricehamn

1918-02-12 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1918:88, Angående beviljande av ytterligare låneunderstöd, till täckande av kostnaden för anläggning av järnväg från Gånghester till Ulricehamn

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

1

Nr 88

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

beviljande av ytterligare låneunderstöd, till täckande av

kostnaden för anläggning av järnväg från Gånghester

till Ulricehamn; given Stockholms slott den 12 februari

1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels medgiva, att åt Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag må, till

täckande av kostnaden för anläggning av bolagets järnväg från Gånghester

till Ulricehamn, från det av riksdagen enligt skrivelse den 18 mars

1916 till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljade och till Kungl.

Maj:ts förfogande ställda anslag av 7,500,000 kronor anvisas ytterligare

ett statslån å 150,000 kronor under förutsättning att nya aktier till

minst samma belopp tecknas i bolaget;

dels ock förklara, att för lånets tillgodonjutande skola i tillämpliga

delar gälla de i riksdagens berörda skrivelse upptagna villkor och bestämmelser,

därvid likväl skall iakttagas:

•att till säkerhet för lånet skall lämnas inteckning i bolagets järnväg

med förmånsrätt närmast efter den inteckning i samma järnväg, som

utgör säkerhet för det bolaget den 18 augusti 1916 beviljade statslån

å 1,165,000 kronor;

att anståndsränta icke må beräknas för längre tid än till den 1 juni

1921; samt

att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga den 1 juni 1922.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all

kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 79 käft. (Nr 88.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 88.

Koncession

å järnväg

Gånghester—

Ulricehamn.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

12 februari 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Den 24 maj 1912 meddelade Kungl. Maj:t koncession å järnväg- av

1,435 meters spårvidd från Gånghesters hållplats å Borås—Alvesta järnväg

till Ulricehamn, varjämte Kungl. Maj:t till efterrättelse vid järnvägsanläggningens

utförande fastställde en av kaptenen vid väg- och vattenbyggnadskåren

A. Asplund den 15 oktober 1910 upprättad plan. Kostnaden

för järnvägen beräknades av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

till 2,005,000 kronor med rullande materiell och 1,675,000 kronor utan

sådan materiell.

Såsom villkor för tillgodonjutande av de k o n ees s i o n s h av are n förunnade

rättigheter och förmåner stadgade Kungl. Maj:t i koncessionen

jämte sedermera den 30 maj 1913 meddelat anståndsbeslut, att det skulle

åligga koncessionsliavaren att påbörja arbetet å järnvägen senast den 1

juni 1915 och därefter så bedriva detsamma, att järnvägen i sin helhet

kunde vara färdig att upplåtas för trafik senast den 1 juni 1918.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

3

Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag, som med Kungl. Maj:ts

samtycke blivit innehavare av koncessionen, gjorde sedermera år 1914

framställning om låneunderstöd för utförande av ifrågavarande järnvägsanläggning

samt anhöll därvid, att statslånet måtte bestämmas till 1,010,000

kronor eller hälften av den i ett nytt kostnadsförslag till 2,020,000 kronor

beräknade kostnaden, däri inbegripet kostnaden för rullande materiell.

Vidare översände Kungl. Maj:ts befällningshavande i Ålvsborgs län med

skrivelse den 11 september 1914 särskilda av arbetslöshets- och hjälpkommittéerna

i Borås och Ulricehamn gjorda framställningar om åtgärders

vidtagande för skyndsamt påbörjande av järnvägsanläggningen i syfte

att motarbeta hotande arbetslöshet, och framhöll Kungl. Maj:ts befallningshavande

därvid för egen del önskvärdheten av att det sökta statslånet

med det snaraste bleve beviljat.

Då det anslag för en allmän lånefond för enskilda järnvägar, som

1910 års riksdag ställt till Kungl. Maj:ts förfogande att utgå under fem

år från och med år 1912, redan blivit i det närmaste för sitt ändamål

disponerat, fann Kungl. Maj:t sig icke för det dåvarande kunna upptaga

låneansökningen till prövning, utan lät därmed anstå, till dess riksdagen

kunde hava beslutat om anvisande av medel till ny sådan lånefond. Då

emellertid bolagets styrelse meddelat, att den vore sinnad att påbörja

arbetet redan år 1914, under förutsättning att bolaget icke därigenom

förlorade möjligheten att erhålla statslån, föreslog Kungl. Maj:t i en till

1914 års senare riksdag avlåten proposition riksdagen medgiva, att den

omständigheten, att arbetet å järnvägsanläggningen redan kunde hava påbörjats,

icke finge utgöra hinder för framtida beviljande av låneunderstöd

till järnvägen från det anslag till understödjande av nya, ännu ej påbörjade

enskilda järnvägsanläggningar, som kunde komma att av riksdagen ställas

till Kungl. Maj:ts förfogande. Denna Kungl. Maj:ts framställning blev

också av riksdagen bifallen.

Såsom villkor för det av riksdagen lämnade medgivandet i fråga

om framtida låneunderstöd till ifrågavarande järnväg föreskrev Kungl.

Maj:t den 30 oktober 1914, att arbetet å järnvägsanläggningen skulle

med viss angiven arbetsstyrka påbörjas senast den 1 januari 1915.

Samtidigt fastställde Kungl. Maj:t till efterrättelse vid järnvägsanläggningens

utförande en av förbemälde kaptenen Asplund den 1 juli 1914

upprättad ny plan därför jämte till den nya planen hörande kostnadsförslag,

enligt vilken plan järnvägen komme att utföras i en delvis annan

sträckning och efter delvis förändrade tekniska bestämmelser.

Genom resolution den 26 februari 1915 förklarade Kungl. Maj:t

därefter, att de av Kungl. Maj:t för riksdagens medgivande i fråga om

Beviljat

statslån för

järnvägens

utförande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

Ansökning om

ytterligare

statslån.

framtida låneunderstöd av staten till ifrågavarande järnväg föreskrivna

villkor beträffande tidpunkten för arbetets påbörjande samt för arbetsstyrkans

uppbringande till föreskrivet antal finge anses vara behörigen

fullgjorda.

I skrivelse den 18 mars 1916, nr 39, tillkännagav riksdagen, att

riksdagen dels till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljat och till

Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett anslag av 7,500,000 kronor att utgå

under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år

anvisat, finge för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

dels ock föreskrivit, att Kungl. Maj:t ägde att å detta anslag till understödjande

av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar anvisa

av Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet med

vissa villkor och bestämmelser.

Kungl. Maj: t fastställde därefter genom resolution den 18 augusti

1916 till efterrättelse för järnvägsanläggningens utförande en av kaptenen

Asplund den 15 maj 1916 uppgjord kostnadsberäkning att, så vitt den

sålunda beräknade kostnaden finge tagas till grund för bestämmande av

det sökta statslånets belopp, sluta å 2,330,000 kronor. Därjämte beviljade

Kungl. Maj:t bolaget för utförande av järnvägsanläggningen ett

lån å 1,165,000 kronor att av ovan omförmälda, av 1916 års riksdag

beviljade medel till belopp av 7,500,000 kronor till låneunderstöd för

enskilda järnvägsanläggningar utgå med 900,000 kronor av 1917 års

anslag och 265,000 kronor av 1918 års anslag. För tillgodonjutande

av lånet stadgade Kungl. Maj:t, under förklarande, att bolaget styrkt

sig förfoga över ett kapital, som jämte det beviljade statslånet voro

fullt tillräckligt för fullbordande av bolagets järnvägsanläggning, i enlighet

med riksdagens beslut och på grund av vad i övrigt förekommit

vissa villkor, däribland att anståndsränta ej finge beräknas för längre

tid än till den 1 juni 1919 samt att kapitalavbetalning genom erläggande

av fullständig annuitet skulle vidtaga den 1 juni 1921.

I en till Kungl. Maj:t den 15 november 1917 inkommen skrift har

nu Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag ifrågasatt ytterligare lån

av statsmedel för utförande av järnvägsanläggningen mellan Gånghester

och Ulricehamn samt därvid anfört följande:

»Sedan nu byggnadsarbetet fortskridit så långt, att kostnaderna för

vad som därav återstår kunna säkert överblickas, har det blivit uppenbart,

att det beräknade och för bolaget tillgängliga byggnadskapitalet icke kommer

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungi. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 88.

att förslå till järnvägsanläggningens fullbordande. Krigskonjunkturerna med

deras alltjämt stegrade priser å varor och arbete samt de stundom hart när

oövervinnerliga svårigheterna att överhuvud anskaffa de nödiga materialierna

hava i flera avseenden medfört ökade kostnader. Så har till exempel en delvis

utebliven rälsleverans från Göteborg—Borås järnväg, vilken bolaget haft anledning

påräkna, ej mindre nödgat bolaget att från annat håll inköpa felande lider

till avsevärt högre pris än även föranlett entreprenörerna att framställa krav på

ersättning för hinder i arbetet. På grund av de rådande höga fastighetsvärdena

hava kostnaderna för den mark och de byggnader, som måst exproprieras, över

förväntan stegrats. Vidare hava särskilt de arbeten, som utföras i Ulricehamn

och Gångliester för anslutande järnvägars’ räkning, högst avsevärt fördyrats.

Enligt meddelande, som bolaget erhållit från kaptenen Asplund, vilken på

grund av Kungl. Majds förordnande utövar teknisk-ekonomisk kontroll över järnvägsarbetenas

utförande, beräknar kaptenen Asplund bristen å bolagets byggnadskapital

till omkring 300,000 kronor, och har han härom avgivit utförlig

rapport till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Vid övervägande på vad sätt det sålunda felande beloppet må kunna anskaffas,

har bolagsstyrelsen funnit uppenbart, att det särskilt är i det allmännas

intresse, ju mera därav som kan erhållas genom ytterligare aktieteckning. Från

några aktieägares sida har också uttalats intresse för sådan teckning, om därigenom

bolagets ekonomi kan säkert tryggas. Att det emellertid icke under några

förhållanden är möjligt att hopbringa mera än allra högst hälften av det bristande

beloppet genom aktieteckningar, står för bolagsstyrelsen klart, och ej ens detta

torde vara att påräkna, utan att aktieteckningen kan ske med grundad förhoppning

att berättiga bolaget till motsvarande ökning i statslånet. Sålunda skall

utsikt till erhållande av högre statslån gagna bolaget ej blott direkt utan även

indirekt genom att föranleda för bolaget intresserade kommuner och enskilda

till ny teckning av aktier.

Till förmån för statshjälp åt bolaget i dess genom omständigheterna iråkade

nödläge torde få anses tala även det förhållande, att bolaget, för att tillmötesgå

en av statsmakterna i september 1914 uttalad önskan om järnvägsarbetets snara

påbörjande till avhjälpande av hotande arbetsbrist, igångsatte arbetet redan i

december sagda år. Då långt senare statslånet beviljades och det med de alltjämt

stigande priserna blev tydligt, att kostnadsförslaget måste överskridas, hade

arbetet fortskridit så långt, att det icke längre kunde vara tal om att uppskjuta

detsamma, tills normala tider återinträtt eller byggnadskapitalet blivit kompletterat.

Bolaget tillåter sig slutligen att framhålla, att statskontrollanten, kaptenen

Asplund vitsordat, att järnvägen i fråga, trots de ökade kostnaderna, bliver jämförelsevis

billig i anläggning och att sålunda staten kommer att erhålla god

säkerhet i de inteckningar, som skola för statslånet avlämnas.»

På grund av vad sålunda anförts har bolagets styrelse anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte för byggande av järnvägen från Gånghester till

Ulricehamn bevilja bolaget ett ytterligare statslån, motsvarande det belopp,

som tecknas i nya aktier, dock högst 150,000 kronor, samt för

nämnda förmåns tillgodonjutande i övrigt föreskriva samma allmänna

villkor, som finnas upptagna i ovan omförmälda resolution den 18

augusti 1916.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen
-

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

Till följd av remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 8

december 1917 avgivit utlåtande i ärendet. Styrelsen anför till eu början,

att statens kontrollant vid järnvägsbyggnaden, kaptenen Asplund, i

infordrat yttrande tillstyrkt bifall till bolagets ansökning om ytterligare

statslån intill 150,000 kronor samt därvid åberopat dels den av honom

i egenskap av statskontrollant vid järnvägsbyggnaden avgivna rapporten

för oktober månad 1917 över byggnaden och dess ekonomiska ställning,

dels ock sin skrivelse den 19 september 1917, varmed rapporten för

augusti månad samma år översänts till stjmelsen.

Den förstnämnda rapporten giver, säger styrelsen, vid handen, att

en brist i anläggningskostnaden av 309,861 kronor 34 öre föreligger,

vilken huvudsakligen har uppstått på kontona för räler med ej mindre än

100,952 kronor 47 öre, för anslutningarna vid Ulricehamn med 51,072

kronor 13 öre och vid Gånghester med 36,379 kronor 65 öre, för jordlösen

med 37,716 kronor 63 öre, för stationshus in. m. med 34,044

kronor 26 öre och för godsvagnar med 48,345 kronor 51 öre, varemot

mindre vinster uppstått på några andra konton.

Av kontrollantens ovanberörda skrivelse den 19 september 1917

inhämtas dessutom, att järnvägens hela kostnad beräknas till 2,640,000

kronor, motsvarande en kostnad för kilometer av 69,473 kronor, vilken

ansåges vara en mycket måttlig kostnad för en järnväg med den trafikförmåga,

som den här ifrågavarande besutte.

Då det, yttrar styrelsen vidare, torde få anses, att 1914 års senare

riksdags medgivande i fråga om framtida statslån till järnvägen, oaktat

arbetet vore påbörjat, avsåg beviljandet av det den 18 augusti 1916

beviljade låneunderstödet, och detta riksdagens medgivande ej torde kunna

utsträckas att omfatta förnyade lån åt samma redan påbörjade järnväg,

torde frågan om ytterligare låneunderstöd åt järnvägen böra hänskjutas

till riksdagens prövning.

Beträffande frågan om skälig anledning kan förefinnas för tilldelandet

åt järnvägsaktiebolaget av ytterligare statslån, anför styrelsen

följande:

»Vid den tidpunkt, då låneunderstödet beviljades till den ifrågavarande

järnvägen, voro förhållandena på arbets- och materialmarknaden på grund av det

pågående kriget så osäkra, att en noggrannare beräkning av järnvägars anläggningskostnader

var omöjlig att åstadkomma. Vid denna järnväg hade emellertid

arbetet fortskridit så långt, att, då överenskommelser med entreprenörer och

leverantörer därjämte voro träffade för nästan alla arbeten och leveranser, styrelsen

ansåg sig kunna om den då föreliggande kostnadsberäkningen uttala, att

den syntes mycket tillförlitlig,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kuntjl. May.ts Nåd. Proposition Nr 88.

Sedan denna tid liava emellertid inträffat ytterligare högst betydande stegringar

i prisen på alla förnödenheter och arbeten. Därjämte har den svårigheten

uppstått särskilt vid denna järnväg, att bolaget inköpt den skenmateriell, som

nu ligger i Göteborg—Borås järnväg, för sin bana. Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag

hade i sin tur träffat avtal av leverans av nya räler från utlandet för

ersättande av de till Borås—Ulricehamns järnväg försålda äldre rälerna. Då

emellertid någon leverans av den utländska skenmateriellen på grund av kriget

ej kunde komma till stånd, kunde ej heller Göteborg—Borås järnvägsaktiebolag

avstå från sina räler, varför Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag blev tvungen

att på annat håll till nästan vad pris som helst anskaffa annan skenmateriell.

Detta inköp från annat håll vållade en kostnadsökning ensamt i kontot för skenor

av över 100,000 kronor. Att uppskjuta rälsläggningen och låta banan ligga

otrafikerad kunde ej heller låta sig göra, då högst betydande förluster därigenom

skulle drabbat bolaget. Om banan beräknas nätt och jämt komma att bära sig

eller lämna omkring 5 % på anläggningskapitalet, skulle den årliga behållningen

av trafiken kunna uppskattas till omkring 115,000 kronor, således mer än kostnadsökningen

för skenmateriellen. Då sådan näppeligen torde kunna erhållas

från utlandet förr än tidigast efter krigets slut, torde bolaget sålunda hava

handlat på bästa sätt.

Trots att överenskommelser beträffande anslutningarna vid Ulricehamn och

Gånghester voro träffade vid statslånets beviljande, hava kostnaderna icke desto

mindre överskridits, beroende därpå att anslutningsersättningen till de främmande

bolagen delvis utgjorts av bekostandet av en del utvidgningar av anslutningsstationerna,

vilka arbeten dragit drygare kostnader än beräknats.

Kostnaden för rullande materiell har ökats på ett fullkomligt oberäkneligt

sätt, varför även detta konto överskridits med omkring 22,000 kronor.

En av de större ökningarna utöver den beräknade kostnaden kommer på

kontot för markförvärv. I kostnadsförslaget har för marken beräknats mycket

höga priser, men torde vid expropriation på senare tider även markpriserna rönt

inverkan av all övrig prisökning eller kanske snarare av penningvärdets fallande.

Kostnadsökningen för markförvärv utgör sålunda ej mindre än cirka 38,000 kronor.

Av det ovanstående torde framgå, att bolaget ej kan anses bära skulden

till den kostnadsökning, som inträtt, sedan det kostnadsförslag uppgjordes, som

lades till grund för statsunderstödets beräknande, utan torde denna ökning nästan

helt och hållet få tillskrivas de svåra tidsförhållandena.

Statens kontrollant har framhållit och anser sig även styrelsen kunna vitsorda,

att den kostnad av 69,500 kronor för kilometer, som järnvägen nu beräknas

draga vid sin fullbordan, ej är hög för en järnväg, så solid som den här

föreliggande, utan fastmer torde den få anses tämligen låg och vittna om ett väl

bedrivet och kontrollerat arbete.

Den säkerhet, som erbjudes staten för det sökta nya lånet, eller inteckning

i järnvägen näst efter den för det förra lånet avsedda, torde till följd

av järnvägens goda utförande få anses tämligen tillfredsställande.

Huvudfrågan torde emellertid mindre gälla, om denna säkerhet är god, utan

snarare om den avkastning, banan kan komma att giva, blir sådan, att den räcker

till för lånets förräntande och amortering. Denna sak har alltid visat sig svår

att förutsäga, men torde det i alla fall kunna sägas, att utsikterna för bolaget

att fullgöra sina skyldigheter till staten i detta avseende synas ljusare nu än vid

den tid, det förra lånet beviljades, då det torde vara uppenbart, att de taxe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Fullmäktige

riksgälds
kontoret.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88.

höjningar, som nu medgivits vid järnvägarna, komma att, om ej helt och hållet,

så dock till avsevärda delar kvarstå, även sedan normala förhållanden på nytt

inträtt. Under alla förhållanden torde man få antaga, att förändringarna i taxan

ej komma att leda därhän, att vinstmarginalen göres på långt när så liten, som

den hittills varit.»

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till de alldeles

särskilt svåra förhållanden, varunder ifrågavarande järnväg kommit till

utförande, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställt, att Ivungl.

Maj:t måtte dels avlåta proposition till riksdagen om beviljande av ett

lånetillskott till Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag med ett belopp,

lika med den ökade aktieteckningen i bolaget och som högst må uppgå

till 150,000 kronor, dels ock för detta lån, för vilket säkerhet i inteckningar

i järnvägen skola lämnas näst efter de för det genom resolutionen

den 18 augusti 1916 beviljade lånet avsedda, föreskriva samma villkor,

som äro uppställda i nyssnämnda resolution.

i Fullmäktige i riksgäldskontoret hava i avgivet yttrande den 10

januari 1918 meddelat, att bolaget av det den 18 augusti 1916 beviljade

statslånet utbekommit ett belopp av 776,600 kronor samt att återstoden,

388,400 kronor, ännu innestode i riksgäldskontoret i avvaktan på fullgörande

av det för lånets tillgodonjutande föreskrivna villkoret, att inteckning

för statslånet med förmånsrätt framför varje annan fordran meddelades

i järnvägen.

Med konstaterande, att ökningen i kostnaderna för järnvägsanläggningen

berott på omständigheter, varöver bolaget icke kunnat råda, anföra

fullmäktige följande:

»Under sådana förhållanden föreligga enligt fullmäktiges mening goda skäl

för att staten lämnar bolaget ytterligare understöd till täckande av den uppkomna

bristen i anläggningskostnaden, varigenom även, såsom i ansökningen framhållits,

möjlighet skulle beredas för bolaget att genom ökning av aktiekapitalet själv

bidraga till anskaffande av det för bristens fyllande erforderliga beloppet. Fullmäktige

anse sig alltså böra tillstyrka, att proposition av Kungl. Maj:t avlåtes

till riksdagen om att bolaget, för fullbordande av järnvägen Gånghester—Ulricehamn,

må erhålla ett ytterligare statslån till samma belopp, som tecknas i nya

aktier, dock högst å 150,000 kronor; och torde, därest ett dylikt lån varder beviljat,

för detsamma ej böra fordras annan säkerhet än inteckning i bolagets järnväg

med förmånsrätt närmast efter inteckningen för bolagets äldre statslån.

Beträffande villkoren för utbetalningen av det ifrågasatta nya lånet synas

de allmänna bestämmelserna för lyftning av lån, som beviljas från jiirnvägslånefonden,

i tillämpliga delar böra lända till efterrättelse; och torde i avseende

därpå böra föreskrivas, att lånet må utbekommas i samma mån som inbetalningar

verkställas å det nytecknade aktiekapitalet, samt att V3 av lånet bör i riksgäldskontoret

innestå, till dess inteckning med ovan angiven förmånsrätt beviljats i

järnvägen till säkerhet för hela lånebeloppet med ränta.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 88. 9

Härjämte torde — i nära överensstämmelse med de föreskrifter, som gälla

för återbetalning av lån från allmänna järn vägslånefonden — böra bestämmas,

att räntan å det nya lånet skall utgå efter 5 % och annuiteten för lånets återgäldande

utgöra 5,4 % å ursprungliga försträckningsbeloppet; att anståndsränta

må beräknas för en tid av tre år från lyftningsdagarna, dock ej utöver viss av

Kungl. Maj:t bestämd dag, förslagsvis den 1 juni 1921; att kapitalavbetalning

skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga ett år därefter eller den

1 juni 1922; samt att annuiteten sedermera skall till riksgäldskontoret inbetalas

samma dag varje år, intill dess såväl hela försträckningsbeloppet som all därå

upplupen ränta blivit till fullo gulden.»

Att den beräknade kostnaden för utförande av järnvägsanläggningen

från Gånghester till Ulricehamn måst överskridas med ett belopp av

omkring 300,000 kronor kan icke tillskrivas någon försummelse eller

bristande omsorg hos järnvägsaktiebolaget, utan har orsakats av den

allt sedan världskrigets utbrott i allt hastigare tempo fortgående allmänna

prisstegringen och andra omständigheter, varöver bolaget icke kunnat

råda. Under sådana förhållanden synas skäl föreligga för att staten

lämnar bolaget ytterligare låneunderstöd till täckande av den uppkomna

bristen i anläggningskostnaden, helst järnvägsföretagets igångsättande

å tid som skett eller i december 1914 ägt rum i syfte att motverka den

i början av kristiden hotande arbetslösheten. Efter företagets påbörjande

har arbetet å detsamma bedrivits så, att tillstånd till banans öppnande

för allmän trafik kunnat meddelas den 14 december 1917. Enligt vad

som vitsordats, har järnvägsanläggningen blivit mycket väl utförd, vadan

den får anses utgöra en tämligen tillfredsställande säkerhet för det

ifrågasatta nya lånet. Huruvida emellertid järnvägens avkastning kommer

att bliva sådan, att densamma förslår till detta låns förräntande

och amortering, är naturligen vanskligt att på förhand avgöra. Goda

förhoppningar härtill torde dock förefinnas efter de taxeförhöjningar, som

Kungl. Maj:t medgivit de enskilda järnvägarna och vilka sannolikt i

någon mån komma att äga bestånd jämväl sedan normalare förhållanden

inträtt.

Jag tillstyrker alltså beredande av ytterligare understöd av statsmedel

åt bolaget, och synes intet vara att erinra mot det äskade beloppet,

150,000 kronor, under förutsättning likväl att bolaget självt anskaffar

ett lika stort belopp genom aktieteckning.

Medel till ifrågavarande statslån torde utan olägenhet kunna anvisas

från det anslag av 7,500,000 kronor, som 1916 års riksdag ställt till

Kungl. Maj:ts förfogande till låneunderstöd för enskilda järnvägar.

Från berörda anslag hava av Kungl. Maj:t hittills såsom statslån åt

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 79 höft. (Nr SS.) 2

Departe
ments
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 88.

fyra enskilda järnvägar anvisats tillhopa 2,553,500 kronor, vadan av

detsamma återstår att disponera 4,946,500 kronor.

Emellertid torde det ifrågasatta nya statslånet icke kunna av Kungl.

Maj:t beviljas utan riksdagens hörande. På sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framhållit, torde nämligen det av 1914 års senare riksdag

lämnade medgivandet i fråga om framtida låneunderstöd åt bolaget icke

kunna utsträckas att omfatta ytterligare lån än det den 18 augusti

1916 beviljade, vartill kommer, att de för åtnjutande av statslån från

allmänna järnvägslånefonden av riksdagen uppställda villkor ej i allo

kunna i förevarande fall tillämpas.

Såsom villkor för lånets tillgodonjutande torde, i enlighet med vad

fullmäktige i riksgäldskontoret föreslagit, de av 1916 års riksdag föreskrivna

bestämmelserna för anvisande av lån från nämnda fond i

tillämpliga delar böra lända till efterrättelse, dock med iakttagande

därav, att staten till säkerhet för sin ifrågavarande fordran skall erhålla

inteckning i järnvägen med förmånsrätt näst efter inteckningen för det

den 18 augusti 1916 beviljade statslånet, att anståndsränta icke må

beräknas för längre tid än till den 1 juni 1921 samt att kapitalavbetalning

skall genom erläggande av fullständig annuitet vidtaga den

1 juni 1922.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att åt Borås—Ulricehamns järnvägsaktiebolag

må, till täckande av kostnaden för anläggning

av bolagets järnväg från Gånghester till

Ulricehamn, från det av riksdagen enligt skrivelse den

18 mars 1916 till låneunderstöd för enskilda järnvägar

beviljade och till Kungl. Maj:ts förfogande ställda

anslag av 7,500,000 kronor anvisas ytterligare ett statslån

å 150,000 kronor under förutsättning att nya aktier

till minst samma belopp tecknas i bolaget;

dels ock förklara, att för lånets tillgodonjutande

skola i tillämpliga delar gälla de i riksdagens berörda

skrivelse upptagna villkor och bestämmelser, därvid

likväl skall iakttagas:

att till säkerhet för lånet skall lämnas inteckning

i bolagets järnväg med förmånsrätt närmast efter den

inteckning i samma järnväg, som utgör säkerhet för

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj\ts Nåd. Proposition Nr 88.

11

det bolaget den 18 augusti 1916 beviljade statslån å

1,165,000 kronor;

att anståndsränta icke må beräknas för längre tid

än till den 1 juni 1921; samt

att kapitalavbetalning skall genom erläggande av

fullständig annuitet vidtaga den 1 juni 1922.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

skulle av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Corin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1918:105 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående beviljande av ytterligare låneunderstöd till täckande av kostnaden för anläggning av j s. 3 i texten
  2. SU 1918:33 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående beviljande av ytterligare låneunderstöd till täckande av kostnaden för anläggning av järnväg från Gå s. 3 i texten