Sök i Ratio Lex

Angående anslag till arbetsrädet in. in

1919-08-04 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:10 (urtima riksdagen), Angående anslag till arbetsrädet in. in

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Proposition Pr 1Ö.

I

Nr 10.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående anslag till

arbetsrädet in. in.; given Stockholms slott den .4 augusti

1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att, därest riksdagen antager Kungl. Maj:ts förslag till lag om arbetstidens

begränsning och till lag om begränsning av tiden för bagerioch

konditoriarbete, medgiva, att de med anledning av tillämpningen

av nämnda lagar uppkommande kostnader må för tiden till den 1 juli

1920 bestridas av förslagsanslaget för oförutsedda utgifter.

GUSTAF.

östen Undén.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 9 käft. (Nr 10.)

2456 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Pr 1Ö.

2

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

augusti 1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anförde

t. f. chefen för civildepartementet, statsrådet Undén:

I särskilda den 18 mars 1919 dagtecknade propositioner, nr 247 och

nr 339, framlade Kungl. Maj:t för innevarande års lagtima riksdag förslag

dels till lag om arbetstidens begränsning, dels ock till lag om begränsning

av tiden för bageri- och konditoriarbete. Vid behandlingen

av nämnda propositioner stannade riksdagens kamrar i olika beslut, och

hade i anledning därav dessa frågor för det dåvarande förfallit. I samband

därmed förföll jämväl av Kungl. Maj:t i en nämnda dag beslutad

proposition, nr 333, gjord framställning om anvisande av anslag till

arbetsrådet m. in. Sedan nu Kungl. Maj:t på min hemställan beslutat

ånyo förelägga riksdagen förslag till lagstiftning i förevarande ämnen,

torde det jämväl vara nödvändigt, att frågan om beredande av medel

med anledning av tillämpningen av förevarande lagar upptages till ny

behandling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj ds Proposition Nr 10.

Det av Kungl. Maj:t för årets lagtima riksdag framlagda lagförslaget

angående arbetstidens begränsning avsåg att träda i kraft, beträffande

arbete, som vid tiden för lagens utfärdande bedrevee oavbrutet

såväl natt som dag, den 1 juni 1920 och beträffande annat arbete den

1 oktober 1919- Enligt det nu föreliggande förslaget, vilket i huvudsak

överensstämmer med det tidigare förslaget, hava dessa tider ändrats

sålunda, att lagens ikraftträdande skulle äga rum, beträffande arbete av

förstnämnda slag den 1 juli 1920 samt beträffande annat arbete den 1

januari samma år. Vad lagen innehåller om arbetsrådets befogenhet

och verksamhet skulle emellertid lända till efterrättelse från och med

den 1 november 1919, före vilken tid arbetsrådet sålunda skulle hava

blivit tillsatt.

Tiden för ikraftträdandet av lagen om begränsning av tiden för

bageri- och konditoriarbete bär föreslagits framflyttad från den 1 juni

1919 till den 1 januari 1920.

Enligt såväl det tidigare som det nu föreliggande lagförslaget om

arbetstidens begränsning skulle arbetsrådets huvudsakliga uppgift vara

att med hänsyn till den olikhet och växling i förhållandena, varunder

industrin och jämväl andra näringar bedrivas, meddela de undantag från

lagstiftningen å ifrågavarande område, som kunna anses nödiga. Enligt

det nu framlagda förslaget skulle arbetsrådet även, i motsats mot vad

enligt det tidigare förslaget var fallet, hava att med bindande verkan träffa

avgörande om huruvida visst arbete är att hänföra till sådant, varå

lagen äger tillämpning, eller huruvida viss arbetstagare är att räkna

såsom arbetare enligt lagen. Genom denna utvidgning av rådets uppgifter

torde även en ökning av rådets arbetsbörda komma att äga rum.

Arbetsrådet skulle vidare hava viss befogenhet att meddela undantag

från lagstiftningen om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete.

Enligt det tidigare förslaget till lag om arbetstidens begränsning

skulle arbetsrådet bestå av sju ledamöter, utsedda av Konungen för en

tid av två år åt gången. Tre av ledamöterna skulle utses bland personer,

som icke kunde anses företräda arbetsgivar- eller arbetarintressen, och

skulle en av dessa ledamöter av Konungen förordnas till rådets ordförande

och chef samt en till ställföreträdare för denne. Minst en av nyssnämnda

tre ledamöter skulle hava fullgjort vad författningarna föreskriva

dem, som må nyttjas uti domarämbeten. Rådets övriga fyra

ledamöter skulle utses till halva antalet bland personer, föreslagna av

Medel till

upprätthållande

av

arbetsrådets

verksamhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung1. 3Iaj:ts Proposition Nr 10.

sammanslutningar av arbetsgivare, och till halva antalet bland personer,

föreslagna av sammanslutningar av arbetare. För sistnämnda fyra ledamöter

skulle i enahanda ordning utses suppleanter.

I nu förevarande hänseende innebär det för urtima riksdagen framlagda

förslaget i ämnet den ändring, att antalet ledamöter i rådet föreslagits

till minst sju — detta för att möjlighet må kunna beredas att i

fall av behov förstärka rådets arbetskrafter, varigenom arbetet skulle kunna

bedrivas å två avdelningar. Vid sådan förstärkning komme antalet av

de utan förslag utsedda ledamöterna att i motsvarande grad ökas. Vid

de nu ifrågavarande approximativa beräkningarna torde man emellertid

kunna utgå från att antalet av sistnämnda ledamöter skall bliva detsamma

som enligt det tidigare förslaget eller tre.

Vid anmälan av föreliggande anslagsfråga den 18 mars 1919 framhöll

föredragande departementschefen betydelsen av de arbetsuppgifter,

som skulle komma att åvila arbetsrådet, samt vikten av att arbetsrådet

tillfördes nödig kompetens och sakkunskap, varför avlöningsförmånerna

för rådets ledamöter, enligt departementschefens mening, borde göras så

förmånliga, att de för uppdraget lämpligaste personerna kunde förvärvas.

Beträffande arbetsrådets tre utan förslag utsedda ledamöter, på vilka torde

böra ankomma ärendenas utredning och förberedande handläggning, förutsattes,

att dessa ledamöter åtminstone till en början skulle bliva helt

upptagna av sin uppgift, och beräknades med hänsyn härtill förslagsvis

ett årligt arvode av högst 15,000 kronor till ordföranden och högst

12,000 kronor till vardera av de båda övriga. I fråga om annan ledamot

föreslogs, att man tills vidare skulle beräkna sådan ledamots

årliga arvode till 5,000 kronor. I enlighet härmed skulle alltså ledamöternas

årsavlöningar uppgå till sammanlagt högst 59,000 kronor.

Vidare anförde föredraganden, att då de utan förslag utsedda ledamöterna,

utom ordföranden, antagligen torde komma att tjänstgöra såsom

föredragande, syntes någon större kvalificerad personal icke behöva anställas.

Medel borde dook ställas till förfogande till avlönande av åtminstone en

sekreterare och ett par skrivbiträden ävensom för anlitande i mån av

behov av experter på olika områden samt av andra mera tillfälliga

arbetskrafter, vartill komme utgifter för lokalhyra, expenser m. m.

I enlighet härmed och med stöd av utav socialstyrelsen verkställd utredning

beräknades i Kungl. Maj:ts förenämnda proposition, nr 333, anslagsbehovet

för arbetsrådet för år 1920 till 80,000 kronor samt för år

1919 till 35,000 kronor. Därvid förutsattes, att arbetsrådet skulle tillsättas

och organiseras så tidigt, att det i god tid före lägens ikraftträdande

kunde påbörja sin verksamhét.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung!. Maj ds Proposition Nr 10.

I huvudsak torde vad sålunda anförts kunna äga tillämpning vid

beräkning av de nu för arbetsrådetä verksamhet erforderliga medel. Innan

jag yttrar mig härom, vill jag endast erinra, att arvodet till de ledamöter

i arbetsrådet, som skulie representera arbetsgivarna och arbetarna,

föreslagits till lika belopp som för motsvarande ledamöter i försäkringsrådet.

Vid bestämmandet av arvodesbeloppen för sistnämnda ledamöter

förutsattes, att desamma, ehuru de i allmänhet torde bliva fullt upptagna

av sin tjänst, dock skulle kunna beredas tillfällig ledighet, utan avstående

av någon del av arvodet, för andra göromål genom att suppleanter inkallades

i deras ställe. I skrivelse den 5 juni 1917 (nr 264) angående

anslag till försäkringsrådet in. in. uttalade riksdagen, att med avseende

å avlönande av dylika suppleanter riksdagen antoge, att lämpligt dagarvode

anvisades, ävensom reseersättning i förekommande fall, varvid

dock riksdagen utginge ifrån, att sistnämnda ersättning allenast komme

att uppgå till obetydligare belopp, då suppleanterna tydligen, för att

lätt kunna vara tillgängliga, borde vara bosatta i eller i närheten av

Stockholm. Föreskrifter om avlönande av suppleanterna i försäkringsrådet

hava sedermera i enlighet härmed meddelats genom kungl. brev

den 5 februari 1918. Vad i angivna hänseenden av riksdagen yttiats

beträffande suppleanterna i försäkringsrådet synes kunna givas tillämpning

jämväl i fråga om suppleanterna i arbetsrådet.

Enligt vad tidigare anförts, skulle en viss utvidgning av arbetsrådets

uppgifter komma att äga rum enligt det föreliggande förslaget.

Om antalet utan förslag utsedda ledamöter bestämmes till endast tre,

torde det därför tilläventyrs visa sig nödigt, att särskild person anställes

som föredragande hos arbetsrådet. Vidare är att märka, att i det nja

förslaget stadgats, att kostnaderna för hörande, efter framställning av

arbetsrådet, av vittnen och sakkunniga vid domstol skulle bestridas av

allmänna medel. Dessa kostnader, vilka dock kunna antagas ej bliva

betydande, synas lämpligen böra avföras å de medel, som beviljas för

nu ifrågavarande ändamål. För närvarande låter sig ej avgöra, i vad

mån nu angivna förhållanden kunna medföra ökade kostnader, men torde

det för år 1920 erforderliga beloppet med sannolikhet kunna beräknas

ej väsentligt överskrida det vid lagtima riksdagen för år 1920 äskade

eller 80,000 kronor.

Enligt vad tidigare anförts, har förutsatts, att arbetsrådet skall vara

tillsatt före den 1 november 1919. Medel för ifrågavarande ändamål

böra alltså finnas tillgängliga även för sistnämnda år. Med hänsyn

till den förskjutning av tiden för lagens ikraftträdande, som nu föreslagits,

torde för ändamålet kunna beräknas åtgå något mindre belopp

än det för år 1919 äskade å 35,000 kronor eller i runt tal 25,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 10.

Medel till Beträffande yrkesinspektionens befattning med tillämpning av den

"av yrkes-6 ifrågasätta lagstiftningen innebär föreliggande förslag icke någon avikelse

inspektionens från de tidigare förslagen. Denna inspektionens nya uppgift torde av

arbetskrafter. g^äl, för vilka föredragande departementschefen i yttrande till statsrådsprotokollet

den 18 mars 1919 redogjort, kunna antagas nödvändiggöra

en förstärkning av dess arbetskrafter. För detta ändamål äskades jämväl

i Kungl. Maj:ts proposition nr 333 för år 1920 ett anslag av 25,000 kronor

och för år 1919 ett belopp av 6,000 kronor. Såvitt avser år 1920, torde

anledning att nu frångå denna beräkning icke föreligga. Vad åter angår

1919, synes, med hänsyn till den ändrade tiden för lagarnas ikraftträdande,

det erforderliga beloppet kunna approximativt beräknas till

2.000 kronor. Yrkesinspektionens arbete av ifrågavarande art under

år 1919 torde i huvudsak komma att inskränka sig till att tillhandagå

arbetsrådet med införskaffande av upplysningar i anledning av inkommande

dispensansökningar och dylikt.

Medui till I förenämnda proposition, nr 333, har för förstärkande av arbetskrafterna

å socialstyrelsens arbetarskyddsbyrå i anledning av då framstyreieena

lagda lagförslag beräknats ett anslag av 10,000 kronor för år 1920,

arbetskrafter, yarjämte för år 1919 ett belopp av 3,000 kronor ansågs erforderligt för

samma ändamål. Då genom de nu framlagda förslagen någon ändring

i socialstyrelsens ifrågasatta uppgifter i förevarande hänseende icke ägt

rum, torde för nämnda ändamål för år 1920 böra beräknas samma belopp

som förut, eller 10,000 kronor. Jämväl för år 1919 torde ett

mindre belopp böra finnas tillgängligt, vilket lärer kunna beräknas till

1.000 kronor.

För den föreslagna lagstiftningens genomförande skulle i enlighet

härmed kunna beräknas åtgå i runt tal för år 1920 115,000 kronor och

för år 1919 28,000 kronor. Vidkommande sättet för beredande av tillgång

till sålunda erforderliga medel har chefen för finansdepartementet

meddelat, att något förslag till extra tilläggsstat ej torde komma att

underställas den urtima riksdagen, vadan särskilt anslag för nu förevarande

ändamål ej bör äskas. Vid sådant förhållande lärer lämpligen

riksdagens medgivande böra inhämtas, att, för tiden intill dess särskilt

anslag för ändamålet blivit av 1920 års riksdag anvisat och detta ställts

till vederbörandes förfogande eller förslagsvis till den 1 juli 1920, de

med anledning av tillämpningen av ifrågavarande lagar uppkommande

kostnader må bestridas av förslagsanslaget för oförutsedda utgifter.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 1Ö.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, därest riksdagen antager Kungl. Maj:ts förslag

till lag om arbetstidens begränsning och till lag

om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete,

medgiva, att de med anledning av tillämpningen

av nämnda lagar uppkommande kostnader må

för tiden till den 1 juli 1920 bestridas av förslagsanslaget

för oförutsedda utgifter.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall,

och skulle proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

M. Hallenborg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:23 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetsrådet m. m. s. 7 i texten
  2. 2SärU 1919:4 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till arbetsrädet m. in. s. 1 i texten