Angående rätt för Göteborgs lyceum för flickor att komma i åtnjutande av statsbidrag, oaktat visst villkor för erhållande av dylikt bidrag ej uppfyllts
1919-08-02 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:15 (urtima riksdagen), Angående rätt för Göteborgs lyceum för flickor att komma i åtnjutande av statsbidrag, oaktat visst villkor för erhållande av dylikt bidrag ej uppfyllts
Dokumentets text
Kringl. Maj-.ts Proposition Nr 15.
1
Nr 15.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för Göteborgs
lyceum för flickor att komma i åtnjutande av statsbidrag,
oaktat visst villkor för erhållande av dylikt bidrag ej
uppfyllts; given Stockholms slott den 2 augusti 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att den omständigheten, att Göteborgs lyceum för flickor i avseende
å de för statsbidrags utgående givna föreskrifterna beträffande visst lärjungeantal
ej fyller härför uppställda fordringar, ej må utgöra hinder för
läroanstalten att, därest de för statsbidrags erhållande fastställda bestämmelserna
äro i övrigt uppfyllda, komma i åtnjutande av det statsbidrag
för treårsperioden 1919—1921, som av Kungl. Maj:t prövas skäligt.
De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
Värner Rydén.
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 13 käft. (Nr 15.) 1
2
Kungl. Maj.is Proposition Nr 15.
Ang. rätt för
Göteborgs lyceum
för flickor
att komma
i åtnjutande
av statsbidrag,
oaktat
visst villkor
för erhållande
av dylikt bidrag
ej uppfyllts.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2
augusti 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Föredragande departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter:
Å riksstatens åttonde huvudtitel är under rubriken privatläroverk uppfört
ett gemensamt reservationsanslag å 740,000 kronor. I detta anslag
ingår till högre flickskolor ett anslag å 450,000 kronor. Enligt av riksdagen
meddelade bestämmelser skall ifråga om åtnjutande av understöd
från sistnämnda anslag gälla, bland annat, att vederbörande skola omfattar
minst fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan och i dessa klasser
under de senare tre åren haft i medeltal sammanlagt minst 32 lärjungar.
(Kung. den 29 oktober 1909. Svensk författningssamling nr 154,
sid. 5).
Det har visat sig, att vissa omständigheter omöjliggjort uppfyllandet
av detta villkor för en läroanstalt, som under en följd av år tillförene åtnjutit
statsbidrag. Förhållandena äro emellertid i detta enstaka fall av
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.
3
en sådan extraordinär beskaffenhet, att åtgärder synas mig böra vidtagas
för undanrödjande av det hinder för statsbidrags åtnjutande, som i detta
fall föreligger. Jag vill till eu början lämna några erinringar om den
skola, varom nu är fråga, ävensom om de förhållanden, som åstadkommit
dess särställning i förhållande till angivna bestämmelser.
Enligt gällande föreskrifter skola understöden tilldelas ifrågavarande
läroanstalter för perioder av tre år. Genom beslut den 28 april 1916, då
fråga förelåg om utdelande av statsunderstöd till högre flickskolor för treårsperioden
1916—1918, tilldelade Kungl. Maj:t Gunilda Wigerts flickskola
i Göteborg ett understöd av 3,000 kronor för år 1916 och 2,500 kronor för
år 1917. Att skolan sålunda för sistnämnda år erhöll ett understöd med sjunkande
belopp och intet understöd för det sista året i anslagsperioden berodde
därpå, att skolan var stadd under avveckling och, efter vad avsikten
då var, efter något år skulle helt nedläggas. Denna avsikt kom emellertid
ej att fullföljas, och från och med år 1917 övertogs skolan av ny
ägare, aktiebolaget Göteborgs lyceum för flickor, som fortsatte dess verksamhet
såsom åttaklassig flickskola under namn av Göteborgs lyceum för
flickor. En del av den förra skolans lärarpersonal, dess lärjungar och undervisningsmateriell
in. in. övergick till den nya skolan, varjämte för skolans
räkning anskaffades nya lokaler. I anledning av därom gjord ansökning
medgavs sedermera genom beslut den 7 december 1917, att omförmälda,
Gunilda Wigerts flickskola i Göteborg för år 1917 tilldelade statsunderstöd
å 2,500 kronor finge, i den mån detsamma ej redan utbetalats,
under iakttagande av de beträffande understödet stadgade villkor och bestämmelser,
uppbäras av Göteborgs lyceum för flickor.
Genom beslut den 18 april 1914 hade Kungl. Maj:t medgivit, att under
en tid av fem år, räknat från och med läsåret 1913—1914, utfärdat
godkänt avgångsbetyg från åttonde klassen av Gunilda Wigerts flickskola
skulle medföra samma rättigheter och förmåner som avgångsbetyg från
åttonde klassen av statens normalskola för flickor, under villkor, bland
andra, att läroanstalten förestodes av Gunilda Wigert. Efter det, på sätt
nyss erinrats, läroanstalten övergått till ny ägare och ny föreståndarinna
för läroanstalten utsetts, föreståndarinnan Tora Strömberg, medgav Kungl.
Maj:t i anledning av därom gjord ansökan genom beslut den 7 december
1917, att omförmälda, Gunilda Wigerts flickskola beviljade rättighet finge
under återstående delen av angivna femårsperiod tillkomma läroanstalten
jämväl efter det dess namn förändrats till Göteborgs lyceum för flickor,
under villkor att skolan förestodes av Tora Strömberg och att i övrigt
förut givna bestämmelser iakttoges. Genom beslut den 11 oktober 1918
har enahanda rättighet under sedvanliga villkor medgivits läroanstalten
under följande femårsperiod (d. v* s. från och med läsåret 1918 1919).
4
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.
De kostnader, som blevo en följd av skolans omorganisation och förflyttning
till nya lokaler, föranledde skolstyrelsen att till Kungl. Maj:t ingå
med framställning dels om förhöjt understöd för år 1917, dels ock om
statsunderstöd för år 1918. Genom intagning av nya lärjungar hade skolan
från och med ingången av läsåret 1917—1918 utökats med flera årsavdelningar,
så att den då omfattade sedvanliga klassavdelningar i en 8- klassig flickskola utom klass 6 och i dessa klasser hade sammanlagt 73
lärjungar. I anledning av senast berörda framställning tilldelade Kungl.
Maj:t genom beslut den 8 februari 1918 Göteborgs lyceum för flickor dels
för år 1917, utöver läroanstalten förut tilldelat belopp, ett ytterligare understöd
av 900 kronor, dels ock för år 1918 ett understöd av 4,200
kronor.
I slutet av år 1918 ingick sedermera läroanstaltens styrelse med anhållan
om statsunderstöd för treårsperioden 1919—1921. Under erinran,
att skolan under läsåret 1918—1919 allenast saknade klass 7 samt att anstalten
läsåret 1920—1921 komrne att bliva en fullständig åttaklassig flickskola,
hemställde styrelsen om förnyat statsunderstöd, att utgå med 4,400
kronor för år 1919, 5,200 kronor för år 1920 och 5,200 kronor för år
1921. Då läroverksöverstyrelsen i skrivelse den 20 mars 1919 avgav yttrande
och förslag angående statsunderstöd till privatläroverken under treårsperioden
1919—1921, hade överstyrelsen för ifrågavarande läroanstalt
förordat ett årligt understöd av 4,200 kronor.
Emellertid kom ansökningen om statsunderstöd till Göteborgs lyceum
för flickor icke att upptagas till prövning i samband med övriga ansökningar
från privatläroverken om understöd för nämnda treårsperiod — i
vilket ärende beslut meddelades genom särskilda cirkulärskrivelser av den
29 april 1919. Anledningen därtill var den, att läroanstalten ej formellt
uppfyllde det av mig förut angivna villkoret angående visst lärjungeantal
i de fyra årsklasserna över den egentliga folkskolan. Enligt min mening
förelåge och föreligga fortfarande sådana omständigheter, som synas mig
tala för att statsunderstöd tillerkännes skolan, oaktat angivna villkor ej
är uppfyllt. Då emellertid villkoren äro av riksdagen fastställda, torde ett
medgivande från riksdagens sida vara erforderligt, då det gäller ett avvikande
från ett av dessa villkor.
Vad då först lärjungeantalet vid skolan beträffar, tillåter jag mig
lämna vissa upplysningar i nämnda hänseende, till mig meddelade av föreståndarinnan
för läroanstalten, Tora Strömberg. Den av mig förut omnämnda
avvecklingen av Gunilda Wigerts flickskola påbörjades efter slutet
av vårterminen 1914 på det sätt, att alla klasser under klass 4 avskildes
från skolan och bereddes tillfälle att uppgå i den dä nybildade Vasa flick
-
5
Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.
skola. Läsåret 1914—1915 funnos vid skolan alltså endast klasserna 4—8
med ett sammanlagt elevantal av under höstterminen 54 och under vårterminen
52. Läsåret 1915 —1916 funnos vid skolan klasserna 5—8; elevantalet
var då såväl under höst- som vårterminen 34. Såsom av det förut
sagda framgår, var frågan nu uppe om skolans övertagande av ny ägare och
från och med ingången av år 1917 hade, såsom erinrats, aktiebolaget Göteborgs
lyceum för flickor inträtt såsom ägare av skolan. Nämnda förhållande
avspeglade sig i avseende å klasser och elevantal på så sätt, att under läsåret
1916—1917 funnos vid skolan, utom klasserna 6 — 8 med sammanlagt
19 elever, även klasserna 1 och 2; hela elevantalet utgjorde under höstterminen
28 och under vårterminen 29.
Från och med hösten 1917 hade, efter vad som vidare meddelats mig,
läroanstalten lyckats anskaffa lokaler, där man beredde sig på att småningom
hysa en fullständig 8-klassig flickskola, med en förberedande avdelning
på 3 klasser. Alltsedan dess hade tillströmningen av elever i synnerhet
till de lägre klasserna väsentligt ökats. Läsåret 1917—1918 funnos
vid skolan under höstterminen 106 elever och under vårterminen 103, fördelade
på klasserna 1—3 förberedande samt 1—5 jämte 7 och 8. Läsåret
1918—1919 uppvisade under höstterminen 142 elever och under vårterminen
140, fördelade på klasserna 1—3 förberedande samt 1—6 jämte 8.
Enligt de beräkningar, man vid skolan under juli månad 1919 kunnat
göra, väntades elevantalet att höstterminen 1919 uppgå till 168 men antoges
komma att ytterligare ökas.
Tager man så i betraktande sammanlagda elevantalet i klasserna utöver
den egentliga folkskolan under tidsperioden 1914—1919 ställa sig
siffrorna i detta hänseende beträffande höstterminerna nämnda år på följande
sätt:
År 1914...............54 År 1917..............30
» 1915...............34 » 1918...............28
» 1916...............19 » 1919...............41 (beräknat antal).
Av nu anförda siffror jämte i övrigt lämnade upplysningar torde otvetydigt
framgå, att de tre förstnämnda årens (1914—1916) siffror hava sin
förklaring i den då pågående avvecklingen av Gunilda Wigerts flickskola
och i det successiva realiserandet av denna plan. Nya elever mottogos
icke, och klassernas antal minskades alltefter de avgående årgångarna av
elever lämnade skolan. Uppenbart är, att man i detta fall ej har att göra
med ett i vanlig bemärkelse taget sjunkande av elevantalet.
Härtill kommer vidare ett par omständigheter, som synas mig i hög
grad tala till förmån för att i detta fall göres ett undantag från gällande
bestämmelser.
6 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.
Genom medverkan från riksdagens sida bildades för åtskilliga år sedan
en vikariatskassa för de statsunderstödda enskilda läroanstalterna. Denna
kassa har till ändamål att, såvitt angår till densamma anslutna läroanstalter,
på sätt som i ett av Kungl. Maj:t fastställt reglemente närmare angives,
lämna bidrag till bestridande av avlöningen för på grund av sjukdom
tjänstlediga lärarinnors vikarier och därvid betrygga rätt för dylika
lärarinnor att bibehålla en del av sina löneförmåner. Rättighet att ingå
i kassan äger varje läroanstalt, som åtnjuter statsunderstöd såsom enskild
läroanstalt ur de därför å riksstatens åttonde huvudtitel uppförda anslagen.
Enligt vad mig meddelats, har Göteborgs lyceum för flickor anslutit
sig till nämnda kassa, och inbetalas till densamma för 15 av lärarinnorna
bidrag till årsavgifterna. Under läsåret 1918—1919 hade skolan måst anlita
kassan för 5 sjukdomsfall. En av de under senare delen av vårterminen
insjuknade lärarinnorna hade måst begära tjänstledighet för läsåret
1919—1920. Skulle nu läroanstalten avskäras från möjligheten att åtnjuta
förnyat statsbidrag, skulle förmånen att tillhöra berörda kassa försvinna
och lärarinnorna berövas den trygghet vid sjukdomsfall, delaktighet i kassan
medför. Erinras må härjämte, att ur kassan utträdd läroanstalt icke
äger att utbekomma någon del av inbetalda avgifter.
An hårdare skulle dock skolans lärarinnor drabbas av den förlust av
pensionsrätt, som skulle bliva en följd, därest skolan saknade möjlighet
att komma i åtnjutande av förnyat statsunderstöd. Enligt mig meddelade
upplysningar är skolans älsta lärarinna, f. d. föreståndarinnan Gunilda
Wigert, vilken överlåtit skolan men förbehållit sig att till uppnådd pensionsålder
få kvarstå i tjänst, delaktig i pensionsinrättningen för lärarinnor
vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom, vilken inrättning uppbär
statsbidrag till hennes pensionsavgift. Hon är född 1860 och har för
närvarande 38 tjänstår. Vidare äro 12 vid läroanstalten anställda lärarinnor
delaktiga i lärarinnornas pensionsanstalt, av vilka nuvarande föreståndarinnan
Tora Strömberg för närvarande innehar 18 tjänstår och de övriga
lärarinnorna tjänstår, till antal varierande mellan 2 och 7. Det synes mig
vara en billig gärd av rättvisa att söka åstadkomma en sådan anordning,
varigenom de vid skolan anställda lärarinnorna skulle undgå att tillskyndas
förluster i ena eller andra avseendet, vilka annars skulle drabba i synnerhet
de älsta lärarinnorna avsevärt hårt.
Jag vill slutligen erinra, att enligt vad såväl av läroverksöverstyrelsen
som från annat håll vitsordats, skolan väl fyller ett behov å den ort, där
dess verksamhet är förlagd.
Då jag följaktligen är sinnad hemställa om ett undantag för ifrågavarande
läroanstalts vidkommande av den för statsunderstöds utgående
o
Kungl. Majäs Proposition Nr 15.
7
fastställda bestämmelsen om visst elevantal i vissa klasser, vill jag med
styrka betona, att jag med detta tillstyrkande ingalunda velat intaga någon
ståndpunkt till själva de principer, på vilka sagda bestämmelse är
byggd. Det har uteslutande varit hänsynen till de extraordinära förhållanden,
som föreligga i detta fall, och framför allt till de vid läroanstalten
anställda lärarinnornas ställning, som dikterat min uppfattning i frågan.
Något prejudikat i ena eller andra riktningen bör ett bifall till framställningen
enligt min mening icke skapa. Jag har härvid också i viss mån
haft för ögonen den nu pågående revisionen av hela vårt skolväsen, vilket
utredningsarbete givetvis kommer att tillrättalägga de missförhållanden,
som i denna fråga framträda.
Jag vill till sist allenast erinra därom, att den uppfattningen ingalunda
varit mig främmande, att sådana gensagor kunna göras mot min nu
tilltänkta framställning, vilka innebära, att ett uppskjutande av densamma
till 1920 års lagtima riksdag väl skulle låta sig göra. I detta hänseende
vill jag då framhålla, att, även om en sådan anordning rent formellt skulle
kunna tänkas, densamma dock skulle för ifrågavarande läroanstalts vidkommande
medföra sådana olägenheter, för att ej säga oövervinnerliga
svårigheter, att hela dess existens torde komma att stå på spel. Erhåller
nämligen läroanstalten icke under innevarande år statsbidrag, innebär detta
ej allenast, att dess lärarinnor förlora de förmåner, jag förut antytt, utan
även, efter vad jag inhämtat, att läroanstalten går förlustig det kommunala
bidrag, varav den hittills varit i åtnjutande. Kommer skolan följaktligen
att sakna alla medel för sin fortsatta verksamhet, torde denna
verksamhet svårligen kunna uppehållas, och vad detta kommer att innebära
för de lärarinnor, vilka sedan lång tid varit knutna vid densamma,
torde ligga i öppen dag. De betänkligheter, jag givetvis i annat fall skulle
hysa för att hemställa om proposition i ett ärende som detta till den nu
samlade riksdagen, har jag därför ansett böra stå tillbaka för de ömmande
omständigheter, som onekligen i detta fall föreligga.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, tillåter jag mig hemställa,
det Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå den nu samlade urtima riksdagen
medgiva,
att den omständigheten, att Göteborgs lyceum för
flickor i avseende å de för statsbidrags utgående givna
föreskrifterna beträffande visst lärjungeantal ej fyller
härför uppställda fordringar, ej må utgöra hinder för
läroanstalten att, därest de för statsbidrags erhållande
fastställda bestämmelserna äro i övrigt uppfyllda, kom
-
8
Kung!. Maj:ts Proposition Nr 15.
ma i åtnjutande av det statsbidrag för treårsperioden
1919—1921, som av Kung!. Maj:t prövas skäligt.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;
och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta
protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
G. Sandström.
Stockholm 1919, Ivar Haeggatröms Boktryckeri A. B.
192017
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:7 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition - angående rätt för Göteborgs lyceum för fickor att komma i åtnjutande av statsbidrag, oaktat v a1 i texten
- 3SärU 1919:5 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående rätt för Göteborgs lyceum för flickor att komma i åtnjutande av statsbidrag, oaktat visst villkor fö s. 1 i texten