Sök i Ratio Lex

Angående rätt för Göteborgs lyceum för flickor att komma i åtnjutande av statsbidrag, oaktat visst villkor för erhållande av dylikt bidrag ej uppfyllts

1919-08-02 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:15 (urtima riksdagen), Angående rätt för Göteborgs lyceum för flickor att komma i åtnjutande av statsbidrag, oaktat visst villkor för erhållande av dylikt bidrag ej uppfyllts

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kringl. Maj-.ts Proposition Nr 15.

1

Nr 15.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående rätt för Göteborgs

lyceum för flickor att komma i åtnjutande av statsbidrag,

oaktat visst villkor för erhållande av dylikt bidrag ej

uppfyllts; given Stockholms slott den 2 augusti 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att den omständigheten, att Göteborgs lyceum för flickor i avseende

å de för statsbidrags utgående givna föreskrifterna beträffande visst lärjungeantal

ej fyller härför uppställda fordringar, ej må utgöra hinder för

läroanstalten att, därest de för statsbidrags erhållande fastställda bestämmelserna

äro i övrigt uppfyllda, komma i åtnjutande av det statsbidrag

för treårsperioden 1919—1921, som av Kungl. Maj:t prövas skäligt.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 13 käft. (Nr 15.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.is Proposition Nr 15.

Ang. rätt för

Göteborgs lyceum

för flickor

att komma

i åtnjutande

av statsbidrag,

oaktat

visst villkor

för erhållande

av dylikt bidrag

ej uppfyllts.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2

augusti 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Föredragande departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter:

Å riksstatens åttonde huvudtitel är under rubriken privatläroverk uppfört

ett gemensamt reservationsanslag å 740,000 kronor. I detta anslag

ingår till högre flickskolor ett anslag å 450,000 kronor. Enligt av riksdagen

meddelade bestämmelser skall ifråga om åtnjutande av understöd

från sistnämnda anslag gälla, bland annat, att vederbörande skola omfattar

minst fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan och i dessa klasser

under de senare tre åren haft i medeltal sammanlagt minst 32 lärjungar.

(Kung. den 29 oktober 1909. Svensk författningssamling nr 154,

sid. 5).

Det har visat sig, att vissa omständigheter omöjliggjort uppfyllandet

av detta villkor för en läroanstalt, som under en följd av år tillförene åtnjutit

statsbidrag. Förhållandena äro emellertid i detta enstaka fall av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

3

en sådan extraordinär beskaffenhet, att åtgärder synas mig böra vidtagas

för undanrödjande av det hinder för statsbidrags åtnjutande, som i detta

fall föreligger. Jag vill till eu början lämna några erinringar om den

skola, varom nu är fråga, ävensom om de förhållanden, som åstadkommit

dess särställning i förhållande till angivna bestämmelser.

Enligt gällande föreskrifter skola understöden tilldelas ifrågavarande

läroanstalter för perioder av tre år. Genom beslut den 28 april 1916, då

fråga förelåg om utdelande av statsunderstöd till högre flickskolor för treårsperioden

1916—1918, tilldelade Kungl. Maj:t Gunilda Wigerts flickskola

i Göteborg ett understöd av 3,000 kronor för år 1916 och 2,500 kronor för

år 1917. Att skolan sålunda för sistnämnda år erhöll ett understöd med sjunkande

belopp och intet understöd för det sista året i anslagsperioden berodde

därpå, att skolan var stadd under avveckling och, efter vad avsikten

då var, efter något år skulle helt nedläggas. Denna avsikt kom emellertid

ej att fullföljas, och från och med år 1917 övertogs skolan av ny

ägare, aktiebolaget Göteborgs lyceum för flickor, som fortsatte dess verksamhet

såsom åttaklassig flickskola under namn av Göteborgs lyceum för

flickor. En del av den förra skolans lärarpersonal, dess lärjungar och undervisningsmateriell

in. in. övergick till den nya skolan, varjämte för skolans

räkning anskaffades nya lokaler. I anledning av därom gjord ansökning

medgavs sedermera genom beslut den 7 december 1917, att omförmälda,

Gunilda Wigerts flickskola i Göteborg för år 1917 tilldelade statsunderstöd

å 2,500 kronor finge, i den mån detsamma ej redan utbetalats,

under iakttagande av de beträffande understödet stadgade villkor och bestämmelser,

uppbäras av Göteborgs lyceum för flickor.

Genom beslut den 18 april 1914 hade Kungl. Maj:t medgivit, att under

en tid av fem år, räknat från och med läsåret 1913—1914, utfärdat

godkänt avgångsbetyg från åttonde klassen av Gunilda Wigerts flickskola

skulle medföra samma rättigheter och förmåner som avgångsbetyg från

åttonde klassen av statens normalskola för flickor, under villkor, bland

andra, att läroanstalten förestodes av Gunilda Wigert. Efter det, på sätt

nyss erinrats, läroanstalten övergått till ny ägare och ny föreståndarinna

för läroanstalten utsetts, föreståndarinnan Tora Strömberg, medgav Kungl.

Maj:t i anledning av därom gjord ansökan genom beslut den 7 december

1917, att omförmälda, Gunilda Wigerts flickskola beviljade rättighet finge

under återstående delen av angivna femårsperiod tillkomma läroanstalten

jämväl efter det dess namn förändrats till Göteborgs lyceum för flickor,

under villkor att skolan förestodes av Tora Strömberg och att i övrigt

förut givna bestämmelser iakttoges. Genom beslut den 11 oktober 1918

har enahanda rättighet under sedvanliga villkor medgivits läroanstalten

under följande femårsperiod (d. v* s. från och med läsåret 1918 1919).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

De kostnader, som blevo en följd av skolans omorganisation och förflyttning

till nya lokaler, föranledde skolstyrelsen att till Kungl. Maj:t ingå

med framställning dels om förhöjt understöd för år 1917, dels ock om

statsunderstöd för år 1918. Genom intagning av nya lärjungar hade skolan

från och med ingången av läsåret 1917—1918 utökats med flera årsavdelningar,

så att den då omfattade sedvanliga klassavdelningar i en 8- klassig flickskola utom klass 6 och i dessa klasser hade sammanlagt 73

lärjungar. I anledning av senast berörda framställning tilldelade Kungl.

Maj:t genom beslut den 8 februari 1918 Göteborgs lyceum för flickor dels

för år 1917, utöver läroanstalten förut tilldelat belopp, ett ytterligare understöd

av 900 kronor, dels ock för år 1918 ett understöd av 4,200

kronor.

I slutet av år 1918 ingick sedermera läroanstaltens styrelse med anhållan

om statsunderstöd för treårsperioden 1919—1921. Under erinran,

att skolan under läsåret 1918—1919 allenast saknade klass 7 samt att anstalten

läsåret 1920—1921 komrne att bliva en fullständig åttaklassig flickskola,

hemställde styrelsen om förnyat statsunderstöd, att utgå med 4,400

kronor för år 1919, 5,200 kronor för år 1920 och 5,200 kronor för år

1921. Då läroverksöverstyrelsen i skrivelse den 20 mars 1919 avgav yttrande

och förslag angående statsunderstöd till privatläroverken under treårsperioden

1919—1921, hade överstyrelsen för ifrågavarande läroanstalt

förordat ett årligt understöd av 4,200 kronor.

Emellertid kom ansökningen om statsunderstöd till Göteborgs lyceum

för flickor icke att upptagas till prövning i samband med övriga ansökningar

från privatläroverken om understöd för nämnda treårsperiod — i

vilket ärende beslut meddelades genom särskilda cirkulärskrivelser av den

29 april 1919. Anledningen därtill var den, att läroanstalten ej formellt

uppfyllde det av mig förut angivna villkoret angående visst lärjungeantal

i de fyra årsklasserna över den egentliga folkskolan. Enligt min mening

förelåge och föreligga fortfarande sådana omständigheter, som synas mig

tala för att statsunderstöd tillerkännes skolan, oaktat angivna villkor ej

är uppfyllt. Då emellertid villkoren äro av riksdagen fastställda, torde ett

medgivande från riksdagens sida vara erforderligt, då det gäller ett avvikande

från ett av dessa villkor.

Vad då först lärjungeantalet vid skolan beträffar, tillåter jag mig

lämna vissa upplysningar i nämnda hänseende, till mig meddelade av föreståndarinnan

för läroanstalten, Tora Strömberg. Den av mig förut omnämnda

avvecklingen av Gunilda Wigerts flickskola påbörjades efter slutet

av vårterminen 1914 på det sätt, att alla klasser under klass 4 avskildes

från skolan och bereddes tillfälle att uppgå i den dä nybildade Vasa flick
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

skola. Läsåret 1914—1915 funnos vid skolan alltså endast klasserna 4—8

med ett sammanlagt elevantal av under höstterminen 54 och under vårterminen

52. Läsåret 1915 —1916 funnos vid skolan klasserna 5—8; elevantalet

var då såväl under höst- som vårterminen 34. Såsom av det förut

sagda framgår, var frågan nu uppe om skolans övertagande av ny ägare och

från och med ingången av år 1917 hade, såsom erinrats, aktiebolaget Göteborgs

lyceum för flickor inträtt såsom ägare av skolan. Nämnda förhållande

avspeglade sig i avseende å klasser och elevantal på så sätt, att under läsåret

1916—1917 funnos vid skolan, utom klasserna 6 — 8 med sammanlagt

19 elever, även klasserna 1 och 2; hela elevantalet utgjorde under höstterminen

28 och under vårterminen 29.

Från och med hösten 1917 hade, efter vad som vidare meddelats mig,

läroanstalten lyckats anskaffa lokaler, där man beredde sig på att småningom

hysa en fullständig 8-klassig flickskola, med en förberedande avdelning

på 3 klasser. Alltsedan dess hade tillströmningen av elever i synnerhet

till de lägre klasserna väsentligt ökats. Läsåret 1917—1918 funnos

vid skolan under höstterminen 106 elever och under vårterminen 103, fördelade

på klasserna 1—3 förberedande samt 1—5 jämte 7 och 8. Läsåret

1918—1919 uppvisade under höstterminen 142 elever och under vårterminen

140, fördelade på klasserna 1—3 förberedande samt 1—6 jämte 8.

Enligt de beräkningar, man vid skolan under juli månad 1919 kunnat

göra, väntades elevantalet att höstterminen 1919 uppgå till 168 men antoges

komma att ytterligare ökas.

Tager man så i betraktande sammanlagda elevantalet i klasserna utöver

den egentliga folkskolan under tidsperioden 1914—1919 ställa sig

siffrorna i detta hänseende beträffande höstterminerna nämnda år på följande

sätt:

År 1914...............54 År 1917..............30

» 1915...............34 » 1918...............28

» 1916...............19 » 1919...............41 (beräknat antal).

Av nu anförda siffror jämte i övrigt lämnade upplysningar torde otvetydigt

framgå, att de tre förstnämnda årens (1914—1916) siffror hava sin

förklaring i den då pågående avvecklingen av Gunilda Wigerts flickskola

och i det successiva realiserandet av denna plan. Nya elever mottogos

icke, och klassernas antal minskades alltefter de avgående årgångarna av

elever lämnade skolan. Uppenbart är, att man i detta fall ej har att göra

med ett i vanlig bemärkelse taget sjunkande av elevantalet.

Härtill kommer vidare ett par omständigheter, som synas mig i hög

grad tala till förmån för att i detta fall göres ett undantag från gällande

bestämmelser.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 15.

Genom medverkan från riksdagens sida bildades för åtskilliga år sedan

en vikariatskassa för de statsunderstödda enskilda läroanstalterna. Denna

kassa har till ändamål att, såvitt angår till densamma anslutna läroanstalter,

på sätt som i ett av Kungl. Maj:t fastställt reglemente närmare angives,

lämna bidrag till bestridande av avlöningen för på grund av sjukdom

tjänstlediga lärarinnors vikarier och därvid betrygga rätt för dylika

lärarinnor att bibehålla en del av sina löneförmåner. Rättighet att ingå

i kassan äger varje läroanstalt, som åtnjuter statsunderstöd såsom enskild

läroanstalt ur de därför å riksstatens åttonde huvudtitel uppförda anslagen.

Enligt vad mig meddelats, har Göteborgs lyceum för flickor anslutit

sig till nämnda kassa, och inbetalas till densamma för 15 av lärarinnorna

bidrag till årsavgifterna. Under läsåret 1918—1919 hade skolan måst anlita

kassan för 5 sjukdomsfall. En av de under senare delen av vårterminen

insjuknade lärarinnorna hade måst begära tjänstledighet för läsåret

1919—1920. Skulle nu läroanstalten avskäras från möjligheten att åtnjuta

förnyat statsbidrag, skulle förmånen att tillhöra berörda kassa försvinna

och lärarinnorna berövas den trygghet vid sjukdomsfall, delaktighet i kassan

medför. Erinras må härjämte, att ur kassan utträdd läroanstalt icke

äger att utbekomma någon del av inbetalda avgifter.

An hårdare skulle dock skolans lärarinnor drabbas av den förlust av

pensionsrätt, som skulle bliva en följd, därest skolan saknade möjlighet

att komma i åtnjutande av förnyat statsunderstöd. Enligt mig meddelade

upplysningar är skolans älsta lärarinna, f. d. föreståndarinnan Gunilda

Wigert, vilken överlåtit skolan men förbehållit sig att till uppnådd pensionsålder

få kvarstå i tjänst, delaktig i pensionsinrättningen för lärarinnor

vid Sveriges högre skolor för kvinnlig ungdom, vilken inrättning uppbär

statsbidrag till hennes pensionsavgift. Hon är född 1860 och har för

närvarande 38 tjänstår. Vidare äro 12 vid läroanstalten anställda lärarinnor

delaktiga i lärarinnornas pensionsanstalt, av vilka nuvarande föreståndarinnan

Tora Strömberg för närvarande innehar 18 tjänstår och de övriga

lärarinnorna tjänstår, till antal varierande mellan 2 och 7. Det synes mig

vara en billig gärd av rättvisa att söka åstadkomma en sådan anordning,

varigenom de vid skolan anställda lärarinnorna skulle undgå att tillskyndas

förluster i ena eller andra avseendet, vilka annars skulle drabba i synnerhet

de älsta lärarinnorna avsevärt hårt.

Jag vill slutligen erinra, att enligt vad såväl av läroverksöverstyrelsen

som från annat håll vitsordats, skolan väl fyller ett behov å den ort, där

dess verksamhet är förlagd.

Då jag följaktligen är sinnad hemställa om ett undantag för ifrågavarande

läroanstalts vidkommande av den för statsunderstöds utgående

o

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majäs Proposition Nr 15.

7

fastställda bestämmelsen om visst elevantal i vissa klasser, vill jag med

styrka betona, att jag med detta tillstyrkande ingalunda velat intaga någon

ståndpunkt till själva de principer, på vilka sagda bestämmelse är

byggd. Det har uteslutande varit hänsynen till de extraordinära förhållanden,

som föreligga i detta fall, och framför allt till de vid läroanstalten

anställda lärarinnornas ställning, som dikterat min uppfattning i frågan.

Något prejudikat i ena eller andra riktningen bör ett bifall till framställningen

enligt min mening icke skapa. Jag har härvid också i viss mån

haft för ögonen den nu pågående revisionen av hela vårt skolväsen, vilket

utredningsarbete givetvis kommer att tillrättalägga de missförhållanden,

som i denna fråga framträda.

Jag vill till sist allenast erinra därom, att den uppfattningen ingalunda

varit mig främmande, att sådana gensagor kunna göras mot min nu

tilltänkta framställning, vilka innebära, att ett uppskjutande av densamma

till 1920 års lagtima riksdag väl skulle låta sig göra. I detta hänseende

vill jag då framhålla, att, även om en sådan anordning rent formellt skulle

kunna tänkas, densamma dock skulle för ifrågavarande läroanstalts vidkommande

medföra sådana olägenheter, för att ej säga oövervinnerliga

svårigheter, att hela dess existens torde komma att stå på spel. Erhåller

nämligen läroanstalten icke under innevarande år statsbidrag, innebär detta

ej allenast, att dess lärarinnor förlora de förmåner, jag förut antytt, utan

även, efter vad jag inhämtat, att läroanstalten går förlustig det kommunala

bidrag, varav den hittills varit i åtnjutande. Kommer skolan följaktligen

att sakna alla medel för sin fortsatta verksamhet, torde denna

verksamhet svårligen kunna uppehållas, och vad detta kommer att innebära

för de lärarinnor, vilka sedan lång tid varit knutna vid densamma,

torde ligga i öppen dag. De betänkligheter, jag givetvis i annat fall skulle

hysa för att hemställa om proposition i ett ärende som detta till den nu

samlade riksdagen, har jag därför ansett böra stå tillbaka för de ömmande

omständigheter, som onekligen i detta fall föreligga.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, tillåter jag mig hemställa,

det Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå den nu samlade urtima riksdagen

medgiva,

att den omständigheten, att Göteborgs lyceum för

flickor i avseende å de för statsbidrags utgående givna

föreskrifterna beträffande visst lärjungeantal ej fyller

härför uppställda fordringar, ej må utgöra hinder för

läroanstalten att, därest de för statsbidrags erhållande

fastställda bestämmelserna äro i övrigt uppfyllda, kom
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 15.

ma i åtnjutande av det statsbidrag för treårsperioden

1919—1921, som av Kung!. Maj:t prövas skäligt.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

G. Sandström.

Stockholm 1919, Ivar Haeggatröms Boktryckeri A. B.

192017

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:7 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition - angående rätt för Göteborgs lyceum för fickor att komma i åtnjutande av statsbidrag, oaktat v a1 i texten
  2. 3SärU 1919:5 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående rätt för Göteborgs lyceum för flickor att komma i åtnjutande av statsbidrag, oaktat visst villkor fö s. 1 i texten