Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 k) i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor

1919-09-20 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:19 (urtima riksdagen), Med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 k) i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 19.

1

Nr 19.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av § 4 k) i förordningen den

9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor: given

Stockholms slott 20 september 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

linansärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad tydelse av

§ 4 k) i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor.

Till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 smal. 17 höft. (Nr 19.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 19.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av § 4 k) i förordningen den 9 juni 1911 med

tulltaxa för inkommande varor.

Härigenom förordnas, att § 4 k) i förordningen den 9 juni 1911

med tulltaxa för inkommande varor skall erhålla följande ändrade lydelse:

§ 4-

Tullfrihet åtnjutes, utom för varor, vilka enligt tulltaxan äro fria

från tullavgift, jämväl för:

k) skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort,

för så vitt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till medföljande

passagerare, så länge fartyget icke efter avslutad resa avgått

till annan svensk plats i inrikes fart, ävensom alla till proviant hänförliga

varor, med undantag av konserver, dryckesvaror och tobak, vilka

medföras å från utrikes ort ankommande, i genomgående järnvägståg insatt

restaurationsvagn och av tullförvaltningen å plats, som först anlöpes,

prövas icke överstiga behovet för passagerares bespisning under tågets

gång genom Sverige; ankommande i fråga om skeppsproviant på tullförvaltningen

å plats, som fartyget under resan eller efter utklarering

till utrikes ort anlöper, att behörigen in försegla samt å märkrulla eller

tullpass anteckna den del av det oförtullade proviantförrådet, som med

avseende å besättnings och passagerares antal samt uppehållet på platsen

och avståndet till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen kan

anses behövlig för nyss angivna ändamål; och skall det sålunda införseglade

förrådet av skeppsproviant, i mån som det icke efter avskrivning

å märkrulla eller tullpass varder, efter vad nu är sagt, utlämnat till fritt

förfogande och ej heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen

förtullas;

Denna förordning träder i kraft å dag, som av Konungen bestämmes.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Map.ts proposition Nr 19.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 september

1919.-

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PalMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde härefter:

I en den 30 september 1911 till herr ministern för utrikes ärendena

avlåten skrivelse anhöll härvarande norska minister om upplysning

rörande den ståndpunkt, de svenska tullmyndigheterna komme att intaga

i fråga om tullbehandlingen av inventarier och proviant i restaurationsvagnar,

medföljande tågen från Norge över Kornsjö till utlandet.

Med anledning härav infordrades genom utrikesdepartementets försorg

och avgå vos yttranden av generaltullstyrelsen den 30 november 1911

och av järnvägsstyrelsen den 23 maj 1912.

Härefter anhöll utrikesdepartementet i skrivelse till chefen för finansdepartementet

den 9 mars 1914, med överlämnande av handlingarna i

ärendet, om inhämtande av Kungl. Maj:ts vilja med avseende å träffandet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majds proposition Nr 19.

av överenskommelse med Norge rörande tullbehandlingen av inventarier

och proviant i ifrågavarande restaurationsvagnar.

På grund av remiss avgav generaltullstyrelsen den 25 november

1914 utlåtande i ärendet, varefter järnvägsstyrelsen anbefalldes att yttra

sig i frågan. Sedan järnvägsstyrelsen den 28 augusti 1915 avgivit det

begärda yttrandet, infordrades från generaltullstyrelsen och avgavs den

28 mars 1916 förnyat utlåtande.

I sitt förutnämnda yttrande den 30 november 1911 framlade generaltullstyrelsen

detaljerat förslag till de kontrollåtgärder, som syntes

hora komma till stånd för möjliggörande av den ifrågasatta genomgångstrafiken

för restaurationsvagnar på järnvägslinjen Malmö — Kristiania och

omvänt. De norska myndigheterna ansågo sig i allt väsentligt kunna

ansluta sig till de av generaltullstyrelsen föreslagna kontrollåtgärderna.

Några framställda erinringar mot vissa detaljer i förslaget föranledde

generaltullstyrelsen att i sina utlåtanden den 25 november 1914 och den

28 mars 1916 vidtaga vissa jämkningar i detsamma.

Emellertid hade järnvägsstyrelsen i sitt utlåtande den 28 augusti

1915 gjort framställning i syfte, dels att sådan ändring måtte vidtagas

i gällande tulltaxeförordning, att norska för ifrågavarande restaurationsrörelse

anskaffade varor måtte få tullfritt medföras i restaurationsvagnarna

utan att vid tågets ankomst till Sverige inneslutas i skåp, dels ock att

underhandlingar måtte inledas med Norge för åstadkommande därstädes

av en liknande tullfrihet för svenska varor.

I sitt utlåtande den 28 mars 1916 har generaltullstyrelsen anfört,

att, därest dylik tullfrihet ansåges böra genomföras, detta syntes kunna

ske genom ett tillägg till stadgandet i § 4 k) tulltaxeförordningen om

tullfrihet för skeppsproviant. Härvid förutsatte dock styrelsen, att av

den i restaurationsvagn medförda provianten utländska konserver, dryckesvaror

och tobak skulle undantagas från tullfrihet samt vara underkastade

de av styrelsen föreslagna kontrollåtgärderna. Enligt styrelsens mening

borde alltså eu eventuell ändring av nyssnämnda författningsrum avse,

att den däri stadgade tullfriheten utsträcktes att gälla andra än nyss

uppräknade, till proviant hänförliga varor, vilka medföras å från utrikes

ort ankommande, i genomgående järnvägståg insatt restaurationsvagn

och av tullförvaltningen å plats, som först anlöpes, prövas icke överstiga

behovet för passagerares bespisning under tågets gång genom Sverige.

Med det sålunda ifrågasatta tillägget skulle § 4 k) tulltaxeförorduingen

erhålla följande ändrade lydelse:

»Skeppsproviant, medförd å fartyg, kommande från utrikes ort,

för så vitt den erfordras ombord till fartygets besättning eller till med
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 19. 5

följande passagerare, så länge fartyget icke efter avslutad resa avgått

till annan svensk plats i inrikes fart, ävensom alla till proviant häniörliga

varor, med undantag av konserver, dryckesvaror och tobak, vilka

medföras å från utrikes ort ankommande, i genomgående järnvägståg

insatt restaurationsvagn och av tullförvaltningen å plats, som först anlöpes,

prövas icke överstiga behovet för passagerares bespisning under

tågets gång genom Sverige; ankommande i fråga om skeppsproviant på

tullförvaltningen å plats, som fartyget under resan eller efter utklarering

till utrikes ort anlöper, att behörigen införsegla samt å märkrulla eller

tullpass anteckna den del av det oförtullade proviantförrådet, som med

avseende å besättnings och passagerares antal samt uppehållet på platsen

och avståndet till nästa anloppsort eller till öppen sjö icke skäligen kan

anses behövlig för nyss angivna ändamål; och skall det sålunda införseglade

förrådet av skeppsproviant, i mån som det icke efter avskrivning

å märkrulla eller tullpass varder, efter vad nu är sagt, utlämnat till

fxutt förfogande och ej heller i behörig ordning återutföres, vederbörligen

förtullas.»

Vid föredragning av ärendet inför Kung]. Maj:t den 20 januari

1917 uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet, bland annat, att

han funne det lämpligast att beteäffande proviant i restaurationsvagn,

som medföljde genomgående järnvägståg mellan Sverige och Norge, i

båda länderna tullfrihet bereddes i den utsträckning, som den antydda

ändringen av § 4 k) tulltaxeförordningen skulle innebära.

I enlighet med av Kungl. Maj:t ovannämnda den 20 januari 1917

tattat beslut inleddes sedermera underhandlingar med norska regeringen

för åvägabringande av en överenskommelse i frågan i enlighet med de

av departementschefen angivna grunder. Dessa hava nu resulterat i

att för Norges storting framlagts förslag till följande bestämmelse i

tulltariffen:

»Proviant med undtagelse av konserver, drikkevarer og tobakk,

som medfores i restaurasjonsvogner med jernbanetog fra utlandet, dog

ikke i större mengde end tollopsynet skjonner å vaere passende till

passagerenes bespisning under vedkommende togs fart til dels endestasjon

i Norge.»

Enligt en från utrikesdepartementet till finansdepartementet inkommen

avskrift av det norska finans- och tulldepartementets skrivelse

till norska utrikesdepartementet den 9 juli 1919 har stortinget nu antagit

den sålunda föreslagna bestämmelsen, dock under förutsättning,

att motsvarande beslut fattades i Sverige.

I ärendet har generaltullstyrelsen den 21 juli 1919 ånyo avgivit

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 17 höft. (Nr 19.) 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 19.

infordrat utlåtande och därvid hemställt om avlåtande till innevarande

års urtima riksdag av proposition angående utfärdande av bestämmelser

i enlighet med det av generaltullstyrelsen i utlåtandet den 28 mars 1916

avgivna förslag.

Åven jag är av den meningen, att i den utsträckning generaltullstyrelsen

föreslagit tullfrihet bör beredas för proviant i restaurationsvagn,

som medföljer genomgående järnvägståg mellan Sverige och

Norge. Då nu för Norges vidkommande härför erforderlig bestämmelse

av stortinget beslutats och det synes önskligt, att frågan vinner en snar

lösning, torde förslag till erforderlig ändring i Sveriges tulltaxeförordning

böra föreläggas den nu samlade urtima riksdagen. Det av generaltullstyrelsen

framlagda förslaget till författningsbestämmelser är så avfattat,

att tullfrihet skulle komma att i angivna fall medges för all

genomgående gränstrafik. För närvarande förekommer sådan endast vid

gränsen mot Norge. Åven efter det de svenska och finska järnvägsnäten

sammanknutits komma de nya författningsbestämmelserna att bli

i praktiken tillämpliga allenast vid norska gränsen, enär genomgående

järnvägståg mellan Sverige och Finland icke lärer anordnas.

Departementschefen uppläste därefter ett inom finansdepartementet

utarbetat förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 k) i förordningen

den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor och hemställde,

att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga

nämnda förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

giva bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse bilaga litt. . . . vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

John Filip Gustafsson.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:22 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 k) i förordningen den 9 juni 1911 med tul a1 i texten
  2. 1SärU 1919:6 (urtima riksdagen) Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av § 4 k) i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inko s. 1 i texten