Sök i Ratio Lex

Angående uteslutande från Stora Sjöfallets nationalpark av vissa områden

1919-08-13 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:3 (urtima riksdagen), Angående uteslutande från Stora Sjöfallets nationalpark av vissa områden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. It ajds proposition Nr 3.

1

Nr 3.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående uteslutande från

Stora Sjöfallets nationalpark av vissa områden; given

Stockholms slott den 13 augusti 1919.

Under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll över jordbruksärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels besluta, att det å ett vid statsrådsprotokollet fogat kartblad

med blå och svarta sneda linjer betecknade område av Stora Sjöfallets

nationalpark jämte ett å kartan med svarta streck angivet, till samma

nationalpark hörande område för transportväg in. in. i närheten av Stora

Sjöfallet skola från och med den dag Kungl. Maj:t bestämmer upphöra

att vara nationalpark;

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må äga meddela föreskrift angående

tillämpning inom de utbrutna områdena av sådana för nationalparker

gällande bestämmelser, som Kungl. Maj:t efter närmare utredning

må finna erforderliga.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 3 höft. (Nr 3.J 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kun yl. Aiaj:ts proposition Nr 3.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet « Stockholms slott den 13

augusti 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Statsråden: PETERSSON,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde:

Med anledning av anläggandet av statens kraftverk vid Porjus

föreslog Kungl. Magt år 1913 riksdagen att besluta viss reglering av

Stora Lule älvs vattensystem. Detta bifölls av riksdagen. Arbetena

avsågo att genom upprensningsarbeten vid Luleluspen strax ovanför Porjus

möjliggöra ökad avtappning från Stora Lulejaure.

Till 1918 års lagtima riksdag avlät Kung]. Magt proposition (nr

315) angående anslag för påbörjande av första utbyggnaden av eu kraftstation

vid Harsprånget. Denna proposition var grundad på en vid

propositionen fogad utredning av vattenfallsstyrelsen, vari olika möjligheter

för utvinnande av ökad kraftmängd i Stora Luleälven skärskådades.

Under hänvisning till denna utredning torde jag här blott behöva erinra,

att densamma i avseende å de för ändamålet erforderliga reglerings
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition Nr 3.

arbetena utmynnade i ett förslag att medelst dammbyggnad vid det s. k.

Lilla Sjöfallet, omedelbart ovanför Stora Sjöfallet, indämma ett flertal

fjällsjöar, vilka vattenfallsstyrelsen med gemensamt namn kallade Suorvasjöarna.

Olika alternativ för denna dämning hade preliminärt undersökts.

Styrelsen förordade för sin del arbetets utförande enligt ett med

3 a betecknat alternativ, beräknat att enligt 1913 års priser draga en

kostnad av omkring 3,600,000 kronor men enligt de under våren 1918

gällande priser omkring 7 miljoner kronor. Styrelsen framhöll, att då

dammen skulle bliva belägen inom Stora Sjöfallets nationalpark, särskilt

tillstånd erfordrades för dess utförande å denna plats. Till följd härav

hade styrelsen den 18 november 1917 tillskrivit vetenskapsakademien

med hemställan, att akademien måtte för sin del medgiva den ifrågasatta

dammanläggningen och den därav föranledda dämningen. Sedan akademien

i svar härå den 5 december 1917 för sin del under vissa villkor

lämnat bifall till denna framställning, hade vattenfallsstyrelsen i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 22 december 1917 anhållit om medgivande att

utföra ifrågavarande arbeten inom nationalparken. Vid tiden för avlåtandet

av nyssnämnda proposition till 1918 års lagtima riksdag både

det nu omförmälda ärendet angående intrånget på nationalparken icke

hunnit erhålla erforderlig utredning.

I merberörda proposition till 1918 års riksdag föreslogs anvisande

av medel dels för påbörjande av första utbyggnaden av fn kraftstation

vid Harsprånget, dels lör fullbordande av de av 1913 ars r.ks .ag beslutade

reglcringsarbetena vid Lulelnspeu dels ock för vf.e:

älvens reglering. 1 sistnämnda avseende begärdes å

anslag av 200,000 kronor, vilket belopp var avsett ti

regleringsarbeten vid Suorvasjöarna. Kungl. Majöis i

riksdagen.

^ are arbeten för

1919 års stat ett

.11 påbörjande av

ig bifölls av

Innevarande års lagtima riksdag bär därefter med bifall till Kungl.

älvs

irbeten för

s

ra

L

Ult

ag anvisat tor ifrågavarande an

Suorvasjöarna dels 1 miljon kronor å tiiiaggsstat för år

Maj:ts för

regering vid

1919 och dels enahanda belopp å 1920 års stat.

Sedan infordrade utlåtanden numera inkommit, anhåller jag nu att

tå anmäla det förut omförmälda ärendet angående det intrång ifrågavarande

regleringsarbeten vid Suorvasjöarna skulle medföra för Stora

Sjöfallets nationalpark.

Jag torde få erinra, att Stora Sjöfallets nationalpark avsattes enligt

beslut av 1909 års riksdag och att gränser för densamma blivit bestämda

enligt Kungl. Maj:ts brev den 21 januari 1910 (Sv. förf,- saml. nr 30).

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 3.

I förut omförmälda skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 december

1917 bär vattenfallsstyrelsen anfört huvudsakligen följande:

»I samband med planläggandet av utvidgningen av Porjus kraftverk liar vattenfallsstyrelsen

under de senaste åren utfört omfattande utredningar rörande reglering

av Lule älvs källsjöar i avsikt att på ett rationellt och fullständigt sätt utnyttja

den nationalrikedom, som representeras av Lule älvs vattenkraft. Dessa utredningar,

som visserligen till alla sina detaljer ännu ej äro fullt avslutade, liava emellertid

nu fortskridit så långt, att vissa riktlinjer och huvudsynpunkter kunna framläggas.

De sjöar, som varit föremål för undersökning, äro Störa Lulejaure, Langas,

Satisjaure, Suorvajaure, Yuoksajaure, Alemusjaure, Luoktanjarkajaure, Svaltjajaure,

Kåtjajaure och Virijaure. Dessutom hava andra sjöar, såsom Vastenjaure och Sitasjaure,

preliminärt okularundersökts, ehuru de av olika anledningar befunnits mindre

lämpliga.

Resultatet av dessa undersökningar är, att från rent teknisk och ekonomisk

synpunkt sett den lämpligaste lösningen av regleringsfrågan skulle vinnas genom att

vid Suorvajaures båda utlopp bygga dammar, medelst vilka vattenytan höjdes ända

till 4.6 (alt. 2) å 9.6 (alt. 3) meter över normalt flodvattenstånd enligt nuvarande förhållande.

Vatten skulle uppsamlas och magasineras i det sålunda bildade stora magasinet

under våren och sommaren eller i allmänhet under den tid, då tillrinningen från

det oreglerade, nedanför dammarna befintliga nederbördsområdet är tillräckligt för

kraftverkens behov, och skulle sedan det magasinerade vattnet under vintern i mån

av behov avtappas. Framdeles skulle dessutom eventuellt även andra sjöar såsom

Satisjaure och Virijaure regleras, varom dock i detta sammanhang ej är fråga.

Efter utförandet av det mindre (alt. 2) av de ovan nämnda dämningsalternativen

skulle en dammsjö bildas av sjöarna Sourvajaure, Vuoksajaure, Alemusjaure,

Luoktanjarkajaure och Svaltjajaure. I det större alternativets (alt. 3.) dammsjö

skulle jämväl ingå sjön Kåtjajaure.

Ett genomförande av dessa regleringsalternativ medför emellertid den olägenheten,

att dammen måste förläggas inom Stora Sjöfallets nationalpark, och att eu

del strandområden kommer att sättas under vatten vid fyllt magasin. Den materiella

skada, som härav uppkommer, är givetvis ytterst ringa mot den nytta, som anläggningen

medför, men obestridligt är, att en dylik reglering i viss mån utgör ett

ingrepp i naturen och är främmande för de ideella och vetenskapliga ändamål, som

dikterat statsmakternas beslut att inrätta en nationalpark vid Stora Sjöfallet.

Utan att söka jämföra ideella och materiella intressen, som i sig själva äro

inkommensurabla, har vattenfallstyrelsen ansett, att de materiella intressen, som det

här gäller, äro så stora och för staten av så stort national- och privatekonomiskt

värde, att de ideella intressena borde få vika. I varje fall förutsättes, att dammen

utföres på ett till utseendet tilltalande sätt, att regleringen genomföres så, att det

med regleringen avsedda ändamålet vinnes med minsta möjliga intrång i naturen,

och att nationalparken med nämnda reservation allt fortfarande bibehåller sin egenskap

av nationalpark.

För att giva en antydan om vinsten av regleringen må följande siffror anföras:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.is proposition Nr 3.

Före

Efter reglering

reglering

alt. 2

alt. 3

Except. lågvattenföring .................................. sm3

Normal » .................................. *

24

45

100

150

Effekt vid utnyttjande av 360 in. fallhöjd:

Stora Lulejaure—havet ................................hkr.

Effektvinst, jämförd med effekten vid nuva- rande except., resp. normalt lågvatten .... »

86,400

ä 162,000 1

360,000

273,600

ä 198,000

540,000

453,600

h 378,000

Dessa siffror å vinsten äro visserligen framtidsvärden, som uppkomma, när

hela fallhöjden Stora Lulejaure—havet blivit utnyttjad, men regleringen blir ekonomiskt

motiverad redan i samband med utnyttjandet av enbart Porjusverket efter

måttlig utvidgning. Utom denna effektvinst uppkommer viss avsevärd vinst i energimängd,

som ej nu närmare kan med noggrannhet i siffror angivas.

Jämlikt 3 § i lagen angående nationalparker den 25 juni 1909 äger Eders

Kungl. Maj:t att med avseende å varje särskild nationalpark i särskilt reglemente

föreskriva de undantag från de i lagens 1 § givna förbud mot vidtagande av vissa

åtgärder inom nationalparken, som kunna finnas nödiga för parkens skyddande,

vetenskapliga forskningar in. m. ävensom för annat ändamål, som är förenligt med det

med nationalparken avsedda syfte. I nådigt reglemente för nationalparkernas förvaltning

den 22 december 1911 har Eders Kungl. Maj:t föreskrivit, dels att nationalparkerna

skola stå under vetenskapsakademiens vård, dels ock i 9 $, som tills vidare

är tillämplig endast å Abisko, Sarjeks och Stora Sjöfallets nationalparker, att vetenskapsakademien

ägde att för resandes härbärgerande eller för underlättande av resor

eller för vetenskaplig forskning lämna medgivande till uppförande av byggnad eller

andra erforderliga åtgärder, dock med den begränsning, att medgivandet även i

dessa fall icke finge anses såsom oförenligt med det med parken avsedda syftet.

Då nationalparken, som ovan nämnts, står under vetenskapsakademiens vård,

har vattenfallsstyrelsen ansett sig böra i första hand underställa frågan akademiens

bedömande, och har akademien, på sätt och under villkor hilagda yttrande angiver,

för sin del funnit sig böra bifalla styrelsens framställning.

Då de nu av vattenfallsstyrelsen ifrågasatta regleringsarbetena icke hava sådant

ändamål, att vetenskapsakademien enligt ovan nämnda föreskrift lärer äga lämna

medgivande till arbetena, tillåter sig vattenfallsstyrelsen anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes medgiva, att vattenfallsstyrelsen äger på de villkor, som i vetenskapsakademiens

skrivelse omförmälas, utföra och för framtiden underhålla regleringsdammar

vid Suorvajaures båda utlopp, ävensom verkställa den uppdämning, som

för vinnande av det med sjöregleringen avsedda syfte kan befinnas nödvändig och

lämplig.»

Vetenskapsakademien har i sitt av vattenfallsstyrelsen åberopade

yttrande anfört följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 3.

Genom ifrågavarande fördämning uppstode en sjö, som komme att upptaga

drygt hälften av den stora dalgång, som ginge fram genom nationalparkens centrala

del, och uppdämningen komme att i högst väsentlig grad förändra förhållandena

inom nationalparken och nedsätta dess värde från naturskyddssynpunkt särskilt i

biologiskt hänseende. Det ifrågasatta ingreppet vore sålunda synnerligen beklagligt

från denna synpunkt, men i betraktande av den ofantligt störa nationalekonomiska

vinst, som vore förbunden med det planerade företaget, ansåge sig vetenskapsakademien

ej kunna avstyrka vattenfallsstyrelsens framställning allraminst i nuvarande

tid, då ökad bränsle- och krafttillgång vore ett livsvillkor för vårt land.

Dä akademien alltså för sin del lämnade sitt bifall till framställningen, skedde

det under villkor, alt vattenfallsstyrelsen läte sig angeläget vara att tillse, att alla

arbeten i samband med den ifrågasatta fördämningen utfördes med största möjliga

pietet mot naturen inom nationalparken, så att denna ej mer än nödigt vanställdes;

att den för arbetets utförande anställda personalen hölles under sträng uppsikt, så

att den ej genom olaga jakt och fiske eller på annat sätt bröte mot fridlysningsbestämmelserna

för nationalparken; samt att den eller de personel’, soni i en framtid

skulle hava tillsyn över dammen, noga övervakades och ej tillätes att förgripa sig

på naturen inom nationalparken.

Slutligen ville akademien redan nu framhålla, att den förlust, som Stora Sjöfallets

nationalpark komme att lida, därest ifrågavarande förslag komme till stånd,

borde framdeles ersättas genom en reglering av parkens västra gränslinje.

Länsstyrelsen i Norrbottens län bär efter vederbörande lappfogdes

hörande i utlåtande den 28 februari ,1918 tillstyrkt bifall till vattenfallsstyrelsens

framställning på av vetenskapsakademien föreslagna villkor.

Då emellertid det planerade vattenregleringsföretaget komme att jämväl

beröra lapparnas intressen därigenom att de planerade dammarna komme

att inkräkta på en av lapparnas vanliga flyttningsvägar, att det genom

uppdämningen åstadkomna höga vattenståndet i sjöarna på sina ställen

skulle försvåra lapparnas flyttningar samt att utförandet av regleringsarbetena

och dessas underhåll komme att draga en mängd folk till dessa

trakter, där lapparna förut lätt ostörda ägna sig åt sin hantering, ansage

länsstyrelsen, att jämväl följande villkor borde förbindas med det av

vattenfallsstyrelsen begärda medgivandet, nämligen att, därest lapparnas

gamla flyttningsvägar genom dammanläggningen eller annorledes bleve

obrukbara, nya sådana på vätte ti fallsstyrelsens bekostnad iordningställdes;

att om lapparnas lägerplatser, fiske- eller matbodar genom uppdämningen

sattes under vatten, lull ersättning för dessa lämnades; samt att ingen

av de i och för regeringsarbete! eller för dammbyggnadens bevakning

och skötsel inom området sig uppehållande personer Unge därstädes äga

eller innehava hund.

\ äg- och vattenbyggnadsstyrelsen bar i utlåtande den 19 juli 1918

förklarat sig cj hava något att erinra mot bifall till vattenfallsstyrelsens

framställning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition AV 3. 7

Med utlåtande den 7 september 1918 har lantbruksstyrelsen överlämnat

yttrande från fiskeriintendenten i övre norra distriktet, däri denne,

enär fiske inom Stora Sjöfallets nationalpark vore förbjudet utom med

krok efter vetenskapsakademiens medgivande, förmält sig från fiskerisynpunkt

ej bara något att invända mot förevarande framställning. För

egen del bär lantbruksstyrelsen förklarat sig ej heller hava något att

erinra mot bifall därtill.

Slutligen har kammarkollegiet i ärendet avgivit ett den 29 april

1919 dagtecknat utlåtande, vilket inkom till jordbruksdepartementet den

6 juni 1919. Kollegiet, som i ärendet hört sitt advokatfiskalsämbete,

har förmält sig anse framställningen vara av den art, att densamma

borde prövas i vanlig för ärenden rörande byggande i vatten stadgad

ordning. I sådant avseende syntes det på grund av vattenlagens stadgandeu

i 2 kap. 3 § och 20 § 2 mom. tillkomma vederbörande vattendomstol

att i första hand upptaga frågan om medgivande till sådant

företag, som här avsåges, och därest dylikt medgivande funnes höra lämnas,

i nu förevarande fall underställa frågan Kung]. Maj:ts avgörande.

På grund härav ansåge kollegiet den nu föreliggande framställningen

icke böra föranleda annat yttrande än att Kungl. Magt ville, efter det

anmält blivit, att vattenmålet hos vattendomstolen anhängiggjorts, låta

överlämna handlingarna i ärendet till nämnda domstol.

Med anledning av vad kammarkollegiet anfört tillåter jag mig VePa,irme„ttförst

erinra, att 2 kap. 3 § vattenlagen stadgar i sitt andra stycke, att

under vissa angivna förutsättningar byggande i vatten ej får ske, bland

annat därest därav skulle förorsakas sådan bestående ändring av naturförhållandena,

varigenom betydande förlust för landets djur- eller växtvärld

är att befara, samt i sitt tredje stycke, att, om byggnad i vatten

prövas vara av synnerlig betydelse för näringslivet eller för orten eller

eljest från allmän synpunkt, Konungen må, ändå att hinder mot byggnaden

skulle möta av vad i andra stycket sägs, efter hemställan av

vattendomstolen på sätt i 20 § 2 mom. stadgas lämna medgivande till

byggnaden. 1 förevarande fall är emellertid naturskyddsintresset ännu

starkare skyddat än medelst anförda stadgande i vattenlagen, i det att

områdeis egenskap av nationalpark, enligt vad nedan skall närmare utvecklas,

hindrar varje dammanläggning, såvitt ej medgivande erhålles

genom sammanstämmande beslut av Kungl. Maj:t och riksdagen. Aid

sådant förhållande synes ingen anledning förefinnas att för det nu förevarande

ärendets prövning avvakta en hemställan från vattendomstolen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 3.

så mycket mindre som det är angeläget, att riksdagens mening inhämtas

snarast möjligt.

Däremot har Kungl. Maj:t, i enlighet med särskild av kammarkollegiet

i skrivelse den 19 juni 1919 gjord hemställan, funnit sig med

anledning av såväl naturskyddsintresset samt de av Norrbottens länsstyrelse

i lapparnas intresse gjorda erinringar som ock vissa av kollegiet

berörda omständigheter beträffande fiske och flottning höra jämlikt 4 kap.

13 § vattenlagen föreskriva, att innan ifrågavarande mål slutligen avgöros

av vattendomstolen frågan, huruvida hinder möter mot företaget

eller särskilda villkor böra föreskrivas för dess utförande, skall hemställas

Kungl. Maj:ts prövning.

Enligt 1 § av lagen den 25 juni 1909 angående nationalparker

är det förbjudet inom nationalpark, bland annat, att förstöra eller skada

fast naturföremål eller ytbildning, att fälla eller skada växande träd,

att avsiktligt döda djur, att skada ägg, rom eller bo, att uppföra byggnad

in. in. Den ifrågasatta dammanläggningen med därav följande

väsentliga höjning av ifrågavarande sjöars vattenyta skulle uppenbarligen

stå i strid mot dessa bestämmelser angående nationalparker. I 3 § av

samma lag stadgas, att Konungen må med avseende å varje nationalpark

i särskilt reglemente föreskriva de undantag, som må finnas nödiga

för vissa uppräknade ändamål, vartill det nu ifrågavarande icke är hänförligt,

eller ock för annat ändamål, men detta skall då vara förenligt

med det med nationalparken avsedda syftet. Sådant reglemente har

blivit utfärdat den 22 december 1911. Enligt detta stå nationalparkerna

under vård av vetenskapsakademien, som kan lämna vissa medgivanden

i avseende å vetenskapliga forskningar, rätt till jakt och fiske, underlättande

av resor in. in. Någon möjlighet att inom lagens ram medgiva

de nu ifrågasatta arbetenas utförande inom nationalparken sjmes mig

emellertid icke förefinnas. De nu avsedda åtgärderna äro nämligen enligt

min mening av så genomgripande natur, att de omöjligen kunna anses vara

förenliga med det med nationalparken avsedda syftet. Av utredningen i

ärendet synes mig dock framgå, att de ifrågasatta anläggningarna böra

tillåtas inom nationalparkens område.

Jag kan emellertid icke finna en lagändring lämplig för det nu förevarande

speciella fallet. En dylik lagändring vore också ganska svår att

till sitt innehåll angiva och den skulle stå i direkt strid mot nationalparkernas

idé. Under dessa omständigheter har jag funnit den lämpligaste

utvägen vara, att ett lämpligt begränsat område, innefattande vad

som kräves för arbetena och uppdämningen, nu utbrytes ur nationalparken.

Då Kungl. Maj:t och riksdagen beslutat områdets avsättande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 3.

till nationalpark, erfordras uppenbarligen riksdagens medverkan för ett

beslut, att viss del av detta område skall upphöra att hava nationalparks

egenskap. Sedan arbetena avslutats och sjöbäckenet intagit sin

nya vattenyta, torde det kunna tagas under övervägande, huruvida det

uteslutna området ånyo bör förenas med nationalparken. Det må nämnas,

att vattenfallsstyrelsen icke lär åsyfta att framdeles anordna ständig bevakning

vid dammen utan låta sköta regleringen genom expeditioner

från Porjus. Emellertid kan det möjligen befinnas önskligt att tillsvidare

för det utbrutna området några av de för nationalparker gällande bestämmelser

bibehållas för att förebygga onödig skövling av förefintliga

naturföremål och torde åt Kungl. Maj:t kunna lämnas bemyndigande att

efter ytterligare utredning besluta härom.

Karta över det område av nationalparken, som sålunda skulle utbrytas,

har uppgjorts genom vattenfallsstyrelsens försorg och torde få

som bilaga fogas vid detta protokoll. Såsom kartan utvisar är det nu

fråga om dels ett sammanhängande område vid och ovanför den nya

dammen och dels ett mindre område i närheten av Stora Sjöfallet för

transportväg in. m. under byggnadstiden.

Jag tillåter mig framhålla, att det för arbetenas utförande är högeligen

önskvärt, att denna fråga blir så snart som möjligt avgjord och

vill meddela, att syn enligt vattenlagen redan utsatts att hållas i början

av augusti. Jag nödgas därför tillstyrka, att proposition i ärendet avlåtes

till den urtima riksdag, som nu är samlad för vissa andra ärendens

behandling. Därest förevarande spörsmål erhåller sin lösning vid urtima

riksdagen, kan därigenom vinnas inemot ett helt arbetsår. Redan före

färdigbyggandet av den nya kraftstationen vid Harsprånget kommer

ifrågavarande sjöreglering att bliva till mycket stort gagn genom att

högst väsentligt öka krafttillgången under lågvattensperioden vid den

nuvarande kraftstationen vid Porjus.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte i proposition till den nu samlade urtima riksdagen föreslå

riksdagen att

dels besluta, att det å bilagda kartblad med blå och svarta sneda

linjer betecknade området av Stora Sjöfallets nationalpark jämte ett å

kartan med svarta streck angivet, till samma nationalpark hörande område

för transportväg m. m. i närheten av Stora Sjöfallet skola från

och med den dag Kungl. Maj:t bestämmer upphöra att vara nationalpark;

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må äga meddela föreskrift angående

tillämpning inom de utbrutna områdena av sådana för nationalBihang

till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 3 käft. (Nr 3). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 3.

parker gällande bestämmelser, som Kungl. Maj:t efter närmare utredning

må finna erforderliga.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall

och förordnade, att proposition i ämnet skulle med den

lydelse, bil. — vid detta protokoll utvisar, avlåtas till

riksdagen.

Ur protokollet:

M. De Geer.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

opaginerad Kontrollera mot PDF

STORA SJÖFALLETS NATIONALPARK

200000

•s «,<£,

Q.1V 50.*

Tfxénx

»Ut e

''notkil

mm

Vm%:>

\mam

AB. Ll

f :%

pr s::*m

mmm

Kiis

iip

§#*

wéfS

4*>~

BjasjjtS

■ ■

'' • *

tern,

« sb ni Mi ''fa...................

►Äa>ssa*f<(?

v-..

iS^-SKd

»fess

VWif*

•*-./ ■ *R

Mf

■2@p

matt

>;:. •u;^i

ÉH

vålm

*Ssm

m

///A (Oppc/ärnn/ng/so mrac/e.

///Å Område erforc/er/zc/Z ar/c/er öyygnaaZö/ZcZen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:5 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uteslutande från Störa Sjöfallets nationalpark av vissa områden. s. 4 i texten
  2. 1SärU 1919:3 (urtima riksdagen) Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uteslutande från Stora Sjöfallets nationalpark av vissa områden. s. 1 i texten