Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg

1919-07-16 · 34 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 33 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:6 (urtima riksdagen), Med förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 6.

1

Nr (>.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

arbetstiden å svenska fartyg; given Stockholms slott den

2 augusti 1919.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl. Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå

riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag om arbetstiden å

svenska fartyg.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 6 käft. (Nr 6.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Förslag

till lag om arbetstiden å svenska fartyg.

Med ändring av vad 44 och 96 §§ sjölagen innehålla häremot

stridande förordnas som följer:

Inledande bestämmelser.

1 §•

1 mom. Denna lag äger, med nedan omförmälda undantag, tillämpning

beträffande arbete, som å svenskt fartyg mot betalning anställd

person för fartygets räkning eller eljest på grund av förmans uppdrag

ombord å fartyget eller annorstädes utför.

2 mom. Från lagens tillämpning undantages arbete, som utföres av

befälhavare å fartyg, å vilket utom befälhavaren minst två personer

äro anställda;

förste styrman å fartyg, varest ytterligare minst en styrman finnes;

förste maskinist å fartyg, varest ytterligare minst en maskinist

finnes;

läkare och telegrafist;

person, som är anställd huvudsakligen för passagerares förplägning

och uppassning med därtill hörande rengöring och diskning eller för passagerares

räkning i övrigt;

person, tillhörande redarens familj; samt

person, vilken är anställd å fartyg av följande slag, nämligen:

a) kronan tillhörigt fartyg, om vilket Konungen icke annorlunda

förordnat,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kung}. Maj:ts proposition nr 6..

b) fiske- eller fångstfartyg, då det såsom sådant användes,

c) isbrytar- eller bärgningsfartyg, då det såsom sådant användes,

d) lustfartyg,

e) segelfartyg, med eller utan hjälpmaskin, vare bruttodräktighet icke

överstiger 75 ton, samt annat fartyg, som icke äger en nettodräktighet av

minst 20 ton, såvida ej Konungen om fartyg, varom nu är sagt, annorlunda

förordnat.

3 mom. När synnerliga skäl därtill äro, må Konungen eller den

myndighet, åt vilken Konungen må hava uppdragit att i vissa avseenden

därutinnan utöva beslutanderätt, medgiva undantag jämväl i övrigt från

tillämpningen av denna lag.

2 §•

1 mom. I denna lag förstås med

skeppstjänst: arbete varom i 1 § 1 mom. sägs;

sjöman: en var som förrättar skeppstjänst, varå lagen äger tillämpning;

oavbruten gång: att icke land angöres eller eljest beröring med land

äger rum under längre tid än två timmar vid varje tillfälle;

helgdag: söndag eller här i riket bruklig helgdag;

oceanfart: fart bortom 61 grader nordlig latitud (Bergen), 11 grader

västlig longitud (Irlands västkust) och 48 grader nordlig latitud (Brest);

nordsjöfart: annan fart bortom linjen Skagen—Lindesnäs och linjen

Esbj erg—Texel.

2 mom. Vid beräknande av arbetstid enligt denna lag skola undantagas

måltidsrast ävensom annat uppehåll i skeppstjänsten, förså vitt detsamma

varar minst en timme.

Ordinarie arbetstid till sjöss.

3 §•

Befinner sig fartyg till sjöss å resa, vilken under vanliga förhållanden

kräver mera än tolv timmars oavbruten gång, skall skeppstjänst vara

indelad i vakter (skift) på allmänt brukligt sätt.

4 §.

Beträffande sjöman å fartyg som i 3 § avses, vilkens arbete är

indelat i vakter, gäller

att arbetstiden icke må under två på varandra följande dygn överstiga

tjugufvra timmar;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj-.ts proposition nr 6.

att, i fall antalet styrmän, maskinister, motormän, smörjare eller

kollämpare uppgår till minst tre, arbetstiden för sjöman i dylik ställning

icke må under två på varandra följande dygn överstiga sexton timmar;

att arbetstiden för eldare å ångfartyg i oceanfart eller å sådant

fartyg i nordsjöfart, vars maskinstyrka uppgår till minst tvåhundrafemtio

indikerade hästkrafter, eller å dylikt fartyg, som är statt i inskränktare

fart och vars maskinstyrka uppgår till minst sexhundra indikerade

hästkrafter, icke ma, i fall resan under vanliga förhållanden kräver mera

än tjugufyra timmars oavbruten gång, under två på varandra följande

dygn överstiga sexton timmar; samt

att å helgdag sjöman icke må användas till annan skeppstjänst än

dels vad som erfordras för fartygets framdrivande, manövrering eller

navigering dels ock, där det kan anses ingå i sjömannens åligganden,

lättare rengöring eller sådant arbete, som, enligt vad i 6 § stadgas, kan

å helgdag åläggas i nämnda paragraf avsedd personal.

5 §•

Sjöman å fartyg som i 3 § avses, vilkens arbete icke är indelat i

vakter och som ej tillhör den i 6 § omförmälda personal, må å söckendag

ej användas till skeppstjänst mera än nio timmar och å helgdag ej

till annan skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete, i

den mån sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden för sjöman, som i denna paragraf avses (dagman),

skall förläggas å söckendag mellan klockan 6 f. m. och klockan 6 e. in.

samt å helgdag mellan klockan 6 och klockan 9 f. in.

6 §•

Sjöman å fartyg som i 3 § avses, vilkens arbete icke är indelat i

vakter och som är anställd för tillsyn å provianten, för tillredning eller

servering av kosten eller för uppassning i övrigt eller för den rengöring

eller diskning, som med dylikt arbete äger samband, må å söckendag

icke användas till skeppstjänst mera än tolv timmar och å helgdag ej

till annan skeppstjänst än tillredning och servering av kosten jämte tillhörande

diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt den lättare

rengöring, som kan anses ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden för sjömän, som i denna paragraf avses (kökspersonal),

skall förläggas mellan klockan 5 f. m. och klockan 8 e. m.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

KungI, Maj:U proposition nr 6.

7 §•

Befinner sig fartyg till sjöss å resa, som under vanliga förhållanden

kräver högst tolv timmars oavbruten gång, och är skeppstjänst indelad

i vakter på allmänt brukligt sätt, skola bestämmelserna i 4—6 §§

lända till efterrättelse.

8 §•

Befinner sig fartyg till sjöss å sådan resa, som i 7 § avses, men

är ej skeppstjänst indelad i vakter på allmänt brukligt sätt, skall beträffande

arbetstiden gälla

att sjöman icke må användas till skeppstjänst, däri inbegripen

skeppstjänst i hamn, mera än tjugufyra timmar under två på varandra

följande dygn; samt

att annan än kökspersonalen tillhörande sjöman ej heller må användas

mera än sextiotre timmar i veckan.

Ordinarie arbetstid i hamn.

9 §•

Under fartygs uppehåll i hamn må befälhavare, därest fartygets

avgång skall äga rum senast under dygnet näst efter det, varunder fartyget

ankommit till hamnen, anordna skeppstjänsten i enlighet med de

bestämmelser, som äga tillämpning, då fartyget är till sjöss.

10 §.

Därest fartygs uppehåll i hamn avses att vara längre, än i 9 §

omförmäles, eller skeppstjänsten vid kortare uppehåll dock ej varder

anordnad så, som i nämnda paragraf sägs, skall beträffande sjömans

ordinarie arbetstid gälla

att sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag

användas till skeppstjänst mera än åtta, i tropikerna sju, timmar och å>

helgdag icke till annan skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete,

i den mån sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömannens

åligganden;

att sjöman, som tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas

till skeppstjänst mera än tolv timmar och å helgdag ej till annan

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

skeppstjänst än tillredning och servering av kosten järnte tillhörande

diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt den lättare rengöring,

som kan anses ingå i sjömannens åligganden; samt

att arbetstiden skall förläggas för sjöman, som ej tillhör kökspersonalen,

å söckendag mellan klockan 6 f. in. och klockan 6 e. m. och å

helgdag mellan klockan 6 och klockan 9 f. m., såvida ej annat överenskommes

eller är i vederbörande hamn brukligt, samt för kökspersonalen

mellan klockan 5 f. m. och klockan 7 e. in., så framt ej annat föranledes av

sådan ändrad förläggning av arbetstid, varom nyss nämnts.

För nödig vakttjänst må arbetstiden kunna förläggas mellan klockan 6

e. in. och klockan 6 f. in.; dock skall i sådant fall antingen motsvarande

fritid vara beredd eller beredas under närmast föregående, samma eller närmast

efterföljande dygn eller ock ersättning utgå såsom för övertidsarbete.

11 §•

Under fartygs uppehåll i hamn skall sjöman, för att få tillfälle att

under affärs- och expeditionstid gå i land, eu gång i månaden åtnjuta

ledighet från skeppstjänsten för tiden efter klockan 12 middagen å dag,

då affärs- och expeditionslokaler hållas öppna. Överstiger icke fartygs

oavbrutna uppehåll i hamn fyrtioåtta timmar, må dock sådan ledighet

påfordras allenast, såvida fartygets avgång därigenom icke fördröjes.

Ordinarie arbetstid vid ankomst till eller avgång från hamn.

12 §.

1 mom. Då fartyg, varå skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, ankommer till eller avgår från hamn, må sjöman

användas till arbete utöver vad i 4, 5, 6 eller It) § stadgas, dock icke

längre tid, än att arbetstiden under två på varandra följande dygn för

sjöman, vilkens arbetstid enligt bestämmelserna i 4 § må utgöra högst

sexton timmar, icke överstiger denna tid samt för annan sjöman icke

överstiger tjugufyra timmar.

2 mom. Då fråga är om annat fartyg, än i 1 mom. avses, regleras

sjömans arbetstid vid fartygets ankomst till eller avgång från hamn

av bestämmelserna i 8 §.

Säkerhetstjänst och övertidsarbete m. m.

13 §.

Utan hinder av vad här ovan stadgats må sjöman användas till

skeppstjänst, då fråga är om:

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kung!.. Maj:ts proposition nr 6.

a) skeppstjära, som med hänsyn till säkerheten för fartyg, liv eller

gods eller till fartygs navigering eller manövrering till sjöss nödvändigt

måste utföras å annan tid, än sjömannen eljest har att förrätta skeppstjänst;

.

b) skeppstjänst, som erfordras för lämnande av hjälp, varom i 34 a,

223 eller 223 a § sjölagen sägs;

c) deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap,

som, i enlighet med vad därom särskilt stadgas, varda anställda;

d) askhissning till sjöss; samt

e) skeppstjänst,’ som föranledes därav, att besättningen blivit under

pågående resa förminskad.

För skeppstjänst, som sjöman utför på grund av bestämmelserna

i denna paragraf, är han, såvitt ej annat överenskommits, icke berättigad

till ersättning i vidare mån, än i 95 § sjölagen sägs.

14 §.

Sjöman vare pliktig att i större utsträckning och å andra tider,

än i 4, 5, 6, 8, 10 eller 12 § sägs, mot ersättning utföra jämväl annan

än i 13 § omförmäld skeppstjänst (övertidsarbete).

Beträffande sådant övertidsarbete gälla de i 15 § angivna begränsningar,

dock ej då fråga är om skeppstjänst, som erfordras för vidtagande

av åtgärd, som blivit påbjuden av myndighet i hamn och som måste

företagas å tid, då sjöman eljest endast ma användas till skeppstjänst,

som i 13 § omförmäles.

15 §•

1 mom. Å fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, må till sjöss eller under dygn, då fartyg ankommer till eller

avgår från hamn, övertidsarbete icke åläggas sjöman, såvida tiden för

hans skeppstjänst därigenom skulle under två på varandra följande dygn

med mera än sex timmar överskjuta den ordinarie arbetstiden.

2 mom. Befinner sig fartyg, som i 1 mom. avses, i hamn, må

sjöman icke användas till övertidsarbete

å söckendag, därest tiden för sjömannens skeppstjänst därigenom

skulle antingen överstiga den ordinarie arbetstiden för samma dygn med

mera än sex timmar eller under två på varandra följande dygn uppgå

till mera än tjuguåtta timmar; samt

å helgdag, därest sjömannens skeppstjänst under samma dag därigenom

skulle överstiga åtta, i tropikerna sju, timmar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Till övertidsarbete för annan lastning eller lossning än sådan, som

avser passagerares effekter eller post eller gods, vars lastning eller lossning

ej kan utan fara för godset uppskjutas, må sjöman ej användas å

helgdag eller oftare än varannan dag, så framt icke övertidsarbetet erfordras

för att fartygets avgång ej må avsevärt fördröjas.

3 mom. Å annat fartyg, än i 1 mom. avses, må sjöman icke

användas till övertidsarbete, därest den tid, varunder han såväl i hamn

som till sjöss utför skeppstjänst, därigenom skulle under två på varandra

följande dygn överstiga trettio timmar.

4 mom. Till övertidsarbete må sjöman icke användas mera än

aderton timmar i veckan.

16 §.

Ersättning för övertidsarbete skall, för timme beräknat, utgöra, när

arbetet utföres å söckendag, minst en etthundrafemtiondel och, när arbetet

utföres å helgdag, minst en sjuttiofemtedel av sjömannens kontanta

månadslön.

Har sjöman någon dag mera än två timmar använts till övertidsarbete,

bestående av lastning eller lossning, skall, därest han under närmast

följande dag eller dagar användes för enahanda arbete, sjömannen

för det å sistberörda dag eller dagar utförda övertidsarbete av sådan art

utfå ersättning efter den för övertidsarbete å helgdag stadgade beräkningsgrund,

ändock att arbetet utförts å söckendag.

Ersättningen skall beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete

utföres. För varje påbörjad halvtimme betalas ersättning såsom för

halvtimme.

Övriga bestämmelser.

17 §.

Innehåller avtal om skeppstjänst villkor stridande mot denna lag,

vare det villkor utan verkan.

18 §.

För varje dag, varunder Övertidsarbete förekommer, åligger det

befälhavaren att senast nästföljande dag härom göra anteckning i särskild

övertidsjournal, upprättad enligt formulär, som fastställes av fartygsinspektionens

chefsmyndighet.

Ej må någon, vars rätt är därav beroende, förvägras att om över
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts proposition nr 6.

9

tidsjournals innehåll undfå nödig kännedom och att därav taga skriftligt

utdrag. Övertidsjournal skall av redaren förvaras minst två år efter dess

avslutning.

19 §.

Befälhavare skall tillse, att ett exemplar av denna lag finnes tillgängligt

ombord å fartyget.

20 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av fartygsinspektionens

tillsynsorgan; och skall i övrigt beträffande tillsynen i tillämpliga delar

lända till efterrättelse vad i 1, 6 och 7 kap. lagen den 16 oktober 1914

om tillsyn å fartyg finnes stadgat.

Närmare föreskrifter angående tillsynens utövande meddelas av

Konungen.

21 §.

Befälhavare, som använder sjöman till skeppstjänst i strid mot

vad i denna lag stadgas eller som bryter mot bestämmelsen i 11 §,

straffes med böter från och med tio till och med ettusen kronor.

Lika med befälhavare straffes redare, där förseelsen visas hava

skett med hans vetskap och vilja.

22 §.

Bryter befälhavare eller redare mot bestämmelse, som är meddelad

i 18 §, straffes med böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

23 §.

Har befälhavare, sig eller annan till nytta eller att därmed skada

göra, fört falsk övertidsjournal eller övertidsjournalen ändrat eller förstört,

undanstuckit eller oläslig gjort, straffes med böter från och med

fem till och med femhundra kronor eller fängelse i högst sex månader.

Har redare gjort sig skyldig till förseelse, som nu sagts, eller visas

sådan av befälhavaren begången förseelse hava skett med redarens vetskap

och vilja, vare han förfallen till enahanda ansvar.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 6 höft. (Nr 6.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

24 §.

Åsidosätter befälhavare den skyldighet, som enligt 19 § åligger

honom, straffes med böter från och med fem till och med etthundra

kronor.

25 §.

Allmän åklagare åligger att tala å förseelse, varom i denna lag sägs.

26 §.

Om domstol i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, skall

vad i 323—325 §§ sjölagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

27 §.

Om domstol i mål rörande förseelse, varom i denna lag sägs, skall

vad i 328 § sjölagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

28 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och skola

vid bristande tillgång till deras fulla gäldande förvandlas enligt allmänna

strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920, dock att 1 § 3 mom.

skall lända till efterrättelse från och med den 1 november 1919. Lagen

gäller till och med den 31 december 1923; skolande dels beträffande sådan

under tiden för lagens giltighet begången förseelse, som avses i 21—24 §§,

dels ock i fråga om domstol i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag,

vad i lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kung1‘. Maj:ts proposition nr 6.

11

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 juli

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnek,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petkén,

Nilson,

Löfgren,

Friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och civildepartementen

anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson,

härefter följande:

»Genom eu den 21 mars 1919 dagtecknad proposition (nr åbi)

hade Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen

fogat förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg. Riksdagens andra

särskilda utskott, till vilket propositionen hänvisats, tillstyrkte i sitt utlåtande

nr 6 Kungl. Maj:ts förslag med vissa ändringar. Vid förslagets

behandling i kamrarna stannade emellertid dessa i olika beslut. Medan

andra kammaren i huvudsak antog lagförslaget, sådant detsamma förelåg

i propositionen och i utskottets utlåtande, beslöt första kammaren, i

enlighet med en av herr Nilsson i Skottlandshus med flere mot utskottets

hemställan anförd reservation, att avslå förslaget. Pa sätt riks

dagen i skrivelse den 11 juni 1919, nr 327, anmält, hade frågan däi

med för denna gång förfallit.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Då det synes mig synnerligen angeläget, att en lagstadgad begränsning

av sjöfolkets arbetstid kommer till stånd samtidigt med att normalarbetsdagen

införes inom industrin och därmed besläktade arbetsområden,

torde jag få på nytt anmäla ett förslag till lag om arbetstiden å svenska

fartyg, att föreläggas den snart sammanträdande urtima riksdagen. Detta

förslag överensstämmer i stort sett med det av årets lagtima riksdag

behandlade. I vissa punkter har förslaget omarbetats i enlighet med

vad vederbörande utskott vid sistnämnda riksdag föreslagit. Därjämte

hava emellertid ytterligare några ändringar vidtagits i det förut framlagda

lagförslaget.

Sålunda hava från lagens tillämplighetsområde generellt undantag^

fartyg, som icke äga den för registreringsplikt stadgade dräktighet,

medan dylika fartyg enligt det förra förslaget allenast kunde undantagas

med stöd av den dispensrätt, som medgavs Konungen eller av Konungen

förordnad myndighet.

Vidare har den ordinarie arbetstiden i hamn nedsatts från åtta

och en halv timmar till åtta — i tropikerna sju — timmar. Till stöd

för sistnämnda avvikelse från det tidigare lagförslaget må — förutom

önskvärdheten att vinna överensstämmelse med de föreslagna bestämmelserna

rörande normalarbetsdagen — anföras, att det norska stortinget

uti den nyligen antagna lagen om arbetstiden å norska fartyg bestämt

arbetstiden vid land på enahanda sätt. Ytterligare må framhållas, att

enligt de mellan Dansk Dampskibsrederiforening samt Somaendenes Förbund

och Sofyrbodernes Förbund tills vidare till och med den 31 maj

1920 gällande avtal arbetstiden vid land fastställts till åtta timmar.

Detaljerad

mdfåndet Efter denna allmänna redogörelse för det omarbetade lagförslaget

omarbetade torde jag få övergå till en mera detaljerad jämförelse mellan detsamma

:''framleda och det digare förslaget.

förslaget.

1 §.

Uti det förut framlagda förslaget hade denna paragraf följande

lydelse:

1 §■

1 mom. Denna lag äger, med nedan omförmälda undantag, tillämpning beträffande

arbete, som å svenskt fartyg mot betalning anställd person för fartygets räkning eller eljest

på grund av förmans uppdrag ombord å fartyget eller annorstädes utför.

£ mota,. Från lagens tillämpning undantages arbete, som utföres av

befälhavare a fartyg, å vilket utom befälhavaren minst två personer äro anställda;

förste styrman å fartyg, varest ytterligare minst en styrman finnes;

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

13

förste maskinist å fartyg, varest ytterligare minst en maskinist finnes;

läkare och telegrafist;

person, som är anställd uteslutande för passagerares förplägning och uppassning med

därtill hörande rengöring och diskning eller för passagerares räkning i övrigt;

person, tillhörande redarens familj; samt

person, vilken är anställd å fartyg av följande slag, nämligen:

a) kronan tillhörigt fartyg, om vilket Konungen icke annorlunda förordnat,

b) fiske- eller fångstfartyg, då det såsom sådant användes,

c) isbrytar- eller bärgningsfartyg, då det såsom sådant användes,

d) lustfartyg,

e) segelfartyg, som nyttjas allenast i fart på helt eller delvis inom riket belägna

insjöar, floder eller kanaler eller inomskärs eller utanför öppen kust på oavbruten sträcka

av högst 30 distansminuter eller utomskärs på enahanda sträcka eller mellan orter vid

Öresund eller på Kristianiafjorden intill Laurvig.

3 mom. När synnerliga skäl därtill äro, må Konungen eller den myndighet, åt

vilken Konungen må hava uppdragit att i vissa avseenden därutinnan utöva beslutanderätt,

medgiva undantag jämväl i övrigt från tillämpningen av denna lag.

Andra särskilda utskottet föreslog vid lagförslagets behandling, att

uti stadgandet i 2 mom., att från lagens tillämpning undantoges arbete,

som utfördes av person, som vore anställd uteslutande för passagerares

förplägning och uppassning med därtill hörande rengöring och diskning

eller för passagerares räkning i övrigt, ordet »uteslutande» skulle strykas.

Utskottet motiverade denna hemställan därmed, att kökspersonalen å de

svenska fartygen — vilken så gott som undantagslöst på samma gång

omhänderhade såväl passagerarnas som befälhavarens och besättningens

förplägnad — därest lagförslaget bibehölles vid sin ursprungliga lydelse,

skulle förhindras att fullgöra sin tjänst i den utsträckning, som för de

ombordvarandes betjänande kunde vara önskvärd.

Yad utskottet sålunda anfört synes mig i viss mån böra vinna

beaktande. Emellertid skulle den av utskottet förordade åtgärden att

stryka ordet »uteslutande» kunna leda därtill, att personal, som endast i

ringa utsträckning hade till uppgift att betjäna passagerarna, i strid mot

lagförslagets andemening ginge miste om förmånen av arbetstidens begränsning.

För förebyggande av såväl den ena som den andra av ovan

antydda konsekvenser har jag låtit ersätta ordet »uteslutande» med ordet

»huvudsakligen».

Utskottet föreslog vidare, att undantaget under e) i 2 mom. av

förevarande paragraf måtte ändras att avse segelfartyg, med eller utan

motor, vars bruttodräktighet icke överstege 75 ton. Till stöd härför

anförde utskottet huvudsakligen, att ifrågavarande undantagsbestämmelse,

sådan den vore. formulerad i Kungl. Maj:ts förslag, säkerligen skulle

medföra betydande svårigheter för en mängd mindre fartyg, vilka än

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kitngl. Maj:ts proposition nr 6.

ginge i sådan fart, som bestämmelsen angåve, och än utsträckte sina

resor något längre, varförutom kontrollen över lagens iakttagande skulle

erbjuda stora svårigheter.

På grund härav har jag vid lagförslagets omarbetande funnit mig

böra giva ifrågavarande bestämmelse det av utskottet förordade innehåll.

I samband härmed har ock, på sätt jag i det föregående antytt, bestämmelsen

utvidgats att även omfatta alla motor- och ångfartyg, som icke

äga den för registreringsplikt stadgade dräktighet, d. v. s. en nettodräktighet

av minst tjugu registerton. Då emellertid i särskilda fall en tillämpning

av stadgandena om arbetstidens begränsning kan komma att visa sig

behövlig jämväl beträffande sådana mindre fartyg, varå omhandlade undantagsbestämmelse

har avseende, har i det omarbetade förslaget befogenhet

lämnats Konungen att förordna om eu dylik tillämpning av de allmänna

reglerna.

2 §.

Denna paragraf överensstämmer i allo med samma paragraf i det

tidigare förslaget.

3 §.

Uti denna paragraf föreskrives nu, liksom i det förut framlagda

förslaget, att, om fartyg befinner sig till sjöss å resa, vilken under vanliga

förhållanden kräver mera än tolv timmars oavbruten gång, skeppstjänst

skall vara indelad i vakter på allmänt brukligt sätt.

Beträffande denna bestämmelse anförde andra särskilda utskottet,

att densamma, jämförd med definitionen å »oavbruten gång» i 2 §, skulle

kunna leda till, att skyldigheten att hava skeppstjänst indelad i vaktel1

komme att gälla å trader, t. ex. i trafik med talrika men obetydliga

angöringsställen, där vaktindelning ej vore bruklig eller lämplig. Utskottet

föreslog därför, att orden »mera än tolv timmars oavbruten gång»

borde ändras till »mera än femton timmars oavbruten gång».

Den sålunda ifrågasatta ändringen anser jag mig icke kunna tillstyrka.

Jag inskränker mig härvid till att påpeka, att ifrågavarande

bestämmelse ansluter sig till det genom lagen den 16 oktober 1914 under

5 a § i sjölagen införda stadgande, enligt vilket beträffande fartygs bemanning

gäller, att för resa, som under vanliga förhållanden kräver

mera än tolv timmars oavbruten gång eller eljest är sådan, att skeppstjänsten

måste indelas på skift, fartyg icke må hava mindre däcksbesättning

än som jämte befälet är i vardera av två vakter tillräcklig

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

för skeppstj ärtsten å däck, medan fartyget är i gång, ej heller, om det

är ångfartyg, mindre maskinbesättning än som jämte maskinbefälet är i

vardera av två vakter tillräcklig för skeppstjänsten i maskinen under

fartygets gång.

4 §■

Denna paragraf hade i det förut framlagda förslaget följande

lydelse:

4 §.

Beträffande sjöman å fartyg som i 3 § avses, vilkens arbete är indelat i vakter, gäller

att arbetstiden icke må under två på varandra följande dygn överstiga tjugufyra

timmar;

att i fall antalet styrmän, maskinister, smörjare eller kollämpare uppgår till minst

tre, arbetstiden för sjöman i dylik ställning icke må under två på varandra följande dygn

överstiga sexton timmar;

att arbetstiden för eldare å ångfartyg i oceanfart eller å sådant fartyg i nordsjöfart,

vars maskinstyrka uppgår till minst tvåhundrafemtio indikerade hästkrafter, eller å dylikt

fartyg, som är statt i inskränktare fart och vars maskinstyrka uppgår till minst sexhundra

indikerade hästkrafter, icke må, i fall resan under vanliga förhållanden kräver mera än

tjugufyra timmars oavbruten gång, under två på varandra följande dygn överstiga sexton

timmar; samt

att å helgdag sjöman icke må användas till annan skeppstjänst än dels vad som

erfordras för fartygets framdrivande, manövrering eller navigering dels ock, där det kan

anses ingå i sjömannens åligganden, lättare rengöring av de för befälhavare, förste styrman,

förste maskinist, läkare, telegrafist eller sjöman avsedda rum eller sådant arbete, som,

enligt vad i 6 § stadgas, kan å helgdag åläggas i nämnda paragraf avsedd personal.

För möjliggörande av sjömans användande å helgdag till sådan

lättare rengöring som exempelvis spolning av däck, hava vid förslagets

omarbetande de i sista stycket av denna paragraf förekommande orden

»av de för befälhavare, förste styrman, förste maskinist, läkare, telegrafist

eller sjöman avsedda rum» uteslutits.

■5 §.

Denna paragraf lydde i det tidigare förslaget så:

5 §•

Sjöman å fartyg, som i 3 § avses, vilkens arbete icke är indelat i vakter och som

ej tillhör den i 6 § omförmälda personal (dagman), må å söckendag ej användas till

skeppstjänst mera än nio timmar och å helgdag ej till annan skeppstjänst än lättare rengöring

av de för befälhavare, förste styrman, förste maskinist, läkare, telegrafist eller sjöman

avsedda rum, i den mån sådan rengöring kan anses ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden skall förläggas mellan klockan 6 f. m. och klockan 6 e. m.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kanyl. Maj-.ts proposition nr (i.

Uti paragrafen i fråga har vidtagits motsvarande ändring som i

nästföregående paragraf. För att emellertid förhindra, att rengöringsarbete

i alltför stor omfattning förlägges till helgdag, har jag ansett lämpligt

att efter norskt mönster fixera den tid, varunder sjöman må å helgdag

användas till dylikt arbete, till högst en timme, i samband varmed

föreskrivits, att arbetet å helgdag skall förläggas till tiden mellan klockan

6 och klockan 9 f. in. Arbete härutöver betraktas följaktligen såsom

övertidsarbete.

(''> §■

Denna paragraf har i oförändrat skick upptagits från det förut

framlagda förslaget.

7 §.

Förevarande paragraf, uti vilken andra särskilda utskottet föreslog

motsvarande ändring som i 3 §, har i likhet med sistnämnda paragraf

bibehållits vid sin lydelse enligt det tidigare förslaget.

8 och 9 §§.

Dessa paragrafer förete icke heller någon avvikelse från Kungl.

Majrts förra förslag.

10 §.

Denna paragraf var i det tidigare förslaget av följande lydelse:

10 §.

Därest fartygs uppehåll i hamn avses att vara längre, än i 9 § omförmäles, eller

skeppstjänsten vid kortare uppehåll dock ej varder anordnad så, som i nämnda paragraf

sägs, skall beträffande sjömans ordinarie arbetstid gälla:

att sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas till skeppstjänst

mera än åtta och en halv timmar och å helgdag icke till annan skeppstjänst än

lättare rengöring av de för befälhavare, förste styrman, förste maskinist, läkare, telegrafist

eller sjöman avsedda rum, i den mån sådan rengöring kan anses ingå i sjömannens

åligganden;

att sjöman, som tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas till skeppstjänst

mera än tolv timmar och å helgdag ej till annan skeppstjänst än tillredning och

servering av kosten jämte tillhörande diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt

den lättare rengöring, som kan anses ingå i sjömannens åligganden; samt

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

att arbetstiden skall förläggas för sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, mellan

klockan 6 f. m. och klockan 6 e. m., såvida ej annat överenskommes, samt för kökspersonalen

mellan klockan 5 f, m. och klockan 7 e. m., så framt ej annat föranledes av

överenskommelse, varom nyss nämnts.

Paragrafen har, i enlighet med vad ovan anförts, underkastats den

förändringen, att arbetstiden i hamn å söckendag begränsats till åtta

— i tropikerna sju — timmar. Därjämte hava bestämmelserna om sjömans

användande till lättare rengöringsarbete å helgdag bragts i överensstämmelse

med motsvarande stadgande uti 5 § av nu föreliggande

förslag. Slutligen hava, i anledning av andra särskilda utskottets yttrande

över det tidigare förslaget, ett par tillägg gjorts. Det ena avser - rätt att, där i vederbörande hamn är så brukligt, förlägga skeppstjänsten

i hamn å söckendag till annan tid än den eljest stadgade. Det andra

tillägget åter har till syfte att bereda befälhavare tillfälle att uttaga sjöman

till nattvakttjänst mot kompensation i föregående eller efterföljande

ledighet eller genom övertidsersättning.

11 och 12 §§.

Dessa paragrafer skilja sig icke i något avseende från motsvarande

paragrafer i det tidigare förslaget.

13 §.

Uti det förut framlagda förslaget hade denna paragraf följande

lydelse:

13 §.

Utan hinder av vad här ovan stadgats må sjöman användas till skeppstjänst, då

fråga är om:

a) skeppstjänst, som med hänsyn till fartygets säkerhet nödvändigt måste utföras å

annan tid, än sjömannen eljest har att förrätta skeppstjänst;

b) skeppstjänst, som erfordras för lämnande av hjälp, varom i 34 a, 223 eller 223 a §

sjölagen sägs;

c) deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap, som, i

enlighet med vad därom särskilt stadgas, varda anställda;

d) askhissning; samt

e) skeppstjänst, som föranledes därav, att besättningen blivit under pågående resa

förminskad.

För skeppstjänst, som sjöman utför på grund av bestämmelserna i denna paragraf,

är han, såvitt ej annat överenskommits, icke berättigad till ersättning i vidare mån, än i

95 § sjölagen sägs.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 6 Käft. (N:r 6''.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Andra särskilda utskottet föreslog vid sin behandling av denna

paragraf den utvidgning av bestämmelsen under a), att densamma jämväl

skulle omfatta sådan skeppstjänst, som kunde finnas nödvändig med hänsyn

till säkerheten för ombordvarande eller last eller till fartygets navigering

eller manövrering till sjöss. Å andra sidan förordade utskottet, att

stadgandet under d) skulle begränsas att avse askhissning allenast till sjöss.

Utskottets ändringsförslag i nämnda båda hänseenden hava följts

vid lagförslagets omarbetande.

14 §.

Motsvarande paragraf i det tidigare förslaget lydde sålunda:

14 §.

Sjöman vare pliktig att i större utsträckning och å andra tider, än i 4, 5, 6, 8, 10 eller

12 § sägs, mot ersättning utföra jämväl annan än i 13 § omförmäld skeppstjänst (övertidsarbete).

Beträffande sådant övertidsarbete gälla de i 15 § angivna begränsningar, dock ej då

fråga är om skeppstjänst, som erfordras för lastens säkerhet eller för vidtagande av åtgärd,

som blivit påbjuden av myndighet i hamn och som måste företagas å tid, då sjöman eljest

endast må användas till skeppstjänst, som i 13 § omförmäles.

Såsom en följd av den i nästföregående paragraf under a) vidtagna

ändringen hava orden »för lastens säkerhet eller» fått utgå ur förevarande

paragraf.

15 §.

Från det förut framlagda förslaget avviker denna paragraf i det

omarbetade förslaget endast såvitt avser 2 mom. Medan enligt förstnämnda

förslag å fartyg, där skeppstjänst vore indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, sjöman i hamn icke skulle få användas till övertidsarbete

å helgdag, därest sjömannens skeppstjänst under samma dag

därigenom skulle komma att överstiga åtta och en halv timmar, har

nämligen, till följd av begränsningen av den ordinarie arbetstiden i hamn

till åtta, respektive i tropikerna sju timmar, sjömans användande till

övertidsarbete i hamn å helgdag i här avsedda fall gjorts beroende därav,

att hans skeppstjänst under samma dag icke därigenom överstiger åtta

eller i tropikerna sju timmar.

16 §.

Denna paragraf reglerar i förevarande förslag, liksom i det tidigare,

den sjöman tillkommande övertidsersättning. I denna punkt har jag

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 6.

19

ansett clet böra medgivas sjöman rätt att genom avtal tillförsäkra sig

ersättning efter högre grunder än de i paragrafens första stycke stadgade.

17—28 §§ jämte slutstadgandet.

Uti 21 och 23 §§ hava bestämmelserna om redares ansvarighet för

befälhavarens i nämnda paragrafer omförmälda förseelser, i enlighet med

andra särskilda utskottets hemställan vid behandlingen av det tidigare

förslaget, underkastats en obetydlig omredigering.

I övrigt överensstämmer det omarbetade förslaget till alla delar med

det förut framlagda.»

Föredraganden uppläste härefter det omarbetade lagförslaget, vilket

var av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, samt hemställde,

att lagrådets utlåtande över förslaget måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen

oinförmäler, genom utdrag av protokollet inhämtas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

G. Horn.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Bilaga.

Förslag

till lag om arbetstiden å svenska fartyg.

Med ändring av vad 44 och 96 §§ sjölagen innehålla häremot stridande

förordnas som följer:

Inledande bestämmelser.

1 §•

1 mom. Denna lag äger, med nedan omförmälda undantag, tillämpning

beträffande arbete, Som å svenskt fartyg mot betalning anställd person

för fartygets räkning eller eljest på grund av förmans uppdrag ombord

å fartyget eller annorstädes utför.

2 mom. Från lagens tillämpning undantages arbete, som utföres av

befälhavare å fartyg, å vilket utom befälhavaren minst två personer äro

anställda;

förste styrman å fartyg, varest ytterligare minst en stryman finnes;

förste maskinist å fartyg, varest ytterligare minst en maskinist

finnes;

läkare och telegrafist;

person, som är anställd huvudsakligen för passagerares förplägning

och uppassning med därtill hörande rengöring och diskning eller för passagerares

räkning i ovigt;

person, tillhörande redarens familj; samt

person, vilken är anställd å fartyg av följande slag, nämligen:

a) kronan tillhörigt fartyg, om vilket Konungen icke annorlunda

förordnat,

b) fiske- eller fångstfartyg, då det såsom sådant användes,

c) isbrytar- eller bärgningsfartyg, då det såsom sådant användes,

d) lustfartyg,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

21

e) segelfartyg, med eller utan hjälpmaskin, vars bruttodräktighet

icke överstiger 75 ton, samt annat fartyg, som icke äger en nettodräktighet

av minst 20 ton, såvida ej Konungen om fartyg, varom nu är sagt,

annorlunda förordnat.

3 mom. När synnerliga skäl därtill äro, må Konungen eller den

myndighet, åt vilken Konungen må hava uppdragit att i vissa avseenden

därutinnan utöva beslutanderätt, medgiva undantag jämväl i övrigt från

tillämpningen av denna lag.

2 §•

1 mom. I denna lag förstås med

skeppstjänst: arbete varom i 1 § 1 mom. sägs;

sjöman: en var som förrättar skeppstjänst, varå lagen äger tillämpning;

oavbruten gång: att icke land angöres eller eljest beröring med land

äger rum under längre tid än två timmar vid varje tillfälle;

helgdag: söndag eller här i riket bruklig helgdag;

oceanfart: fart bortom 61 grader nordlig latitud (Bergen), 11 grader

västlig longitud (Irlands västkust) och 48 grader nordlig latitud (Brest);

nordsjöfart: annan fart bortom linjen Skagen—Lindesnäs och linjen

Esbjerg—Texel.

2 mom. Vid beräknande av arbetstid enligt denna lag skola undantagas

måltidsrast ävensom annat uppehåll i skeppstjänsten, försåvitt detsamma

varar minst en timme.

Ordinarie arbetstid till sjöss.

Befinner sig fartyg till sjöss å resa, vilken under vanliga förhållanden

kräver mera än tolv timmars oavbruten gång, skall skeppstjänst vara

indelad i vakter (skift) på allmänt brukligt sätt.

4 §.

Beträffande sjöman å fartyg som i 3 § avses, vilkens arbete är indelat

i vakter, gäller

att arbetstiden icke må under två på varandra följande dygn överstiga

tjugufyra timmar;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

att, i fall antalet styrmän, maskinister, smörjare eller kollämpare

uppgår till minst tre, arbetstiden för sjöman i dylik ställning icke må

under två på varandra följande dygn överstiga sexton timmar;

att arbetstiden för eldare å ångfartyg i oceanfart eller å sådant fartyg

i nordsjöfart, vars maskinstyrka uppgår till minst tvåhundrafemtio

indikerade hästkrafter, eller å dylikt fartyg, som är statt i inskränktare

fart och vars maskinstyrka uppgår till minst sexhundra indikerade hästkrafter,

icke må, i fall resan under vanliga förhållanden kräver mera än

tjugufyra timmars oavbruten gång, under två på varandra följande dygn

överstiga sexton timmar; samt

att å helgdag sjöman icke må användas till annan skeppstjänst än

dels vad som erfordras för fartygets framdrivande, manövrering eller

navigering dels ock, där det kan anses ingå i sjömannens åligganden, lättare

rengöring eller sådant arbete, som, enligt vad i 6 § stadgas, kan å

helgdag åläggas i nämnda paragraf avsedd personal.

5 §•

Sjöman å fartyg som i 3 § avses, vilkens arbete icke är indelat i

vakter och som ej tillhör den i 6 § omförmälda personal (tlagman), må

å söckenckig ej användas till skeppstjänst mera än nio timmar och å helgdag

ej till annan skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete,

i den mån sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömannens

åligganden.

Arbetstiden skall förläggas å söckendag mellan klockan 6 f. in. och

klockan 6 e. in. samt å helgdag mellan klockan 6 och klockan 9 f. in.

6 §•

•

Sjöman å fartyg som i 3 § avses, vilkens arbete icke är indelat i

vakter och som är anställd för tillsyn å provianten, för tillredning eller

servering av kosten eller för uppassning i övrigt eller för den rengöring

eller diskning, som med dylikt arbete äger samband, må å söckendag icke

användas till skeppstjänst mera än tolv timmar och å helgdag ej till

annan skeppstjänst än tillredning och servering av kosten jämte tillhörande

diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt den lättare rengöring,

som kan anses ingå i sjömannens åligganden.

Arbetstiden för sjömän, som i denna paragraf avses (köksp er sonat),

skall förläggas mellan klockan 5 f. m. och klockan 8 e. m.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kuvgl. Maj:ts •proposition nr 6.

7 §•

Befinner sig fartyg till sjöss å resa, som under vanliga förhållanden

kräver högst tolv timmars oavbruten gång, och är skeppstjänst indelad

i vakter på allmänt brukligt sätt, skola bestämmelserna i 4—6 §§

lända till efterrättelse.

8 §•

Befinner sig fartyg till sjöss å sådan resa, som i 7 § avses, men

är ej skeppstjänst indelad i vakter på allmänt brukligt sätt, skall beträffande

arbetstiden gälla

att sjöman icke må användas till skeppstjänst, däri inbegripen

skeppstänst i hamn, mera än tjugufyra timmar under två på varandra

följande dygn; samt

att annan än kökspersonalen tillhörande sjöman ej heller må användas

mera än sextiotre timmar i veckan.

Ordinarie arbetstid i hamn.

9 §•

Under fartygs uppehåll i hamn må befälhavare, därest fartygets

avgång skall äga rum senast under dygnet näst efter det, varunder fartyget

ankommit till hamnen, anordna skeppstjänsten i enlighet med de

bestämmelser, som äga tillämpning, då fartyget är till sjöss.

10 §.

Därest fartygs uppehåll i hamn avses att vara längre, än i 9 §

omförmäles, eller skeppstjänsten vid kortare uppehåll dock ej varder

anordnad så, som i nämnda paragraf sägs, skall beträffande sjömans ordinarie

arbetstid gälla

att sjöman, som ej tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag

användas till skeppstjänst mera än åtta, i tropikerna sju, timmar och å

helgdag icke till annan skeppstjänst än högst en timmes lättare rengöringsarbete,

i den män sådant rengöringsarbete kan anses ingå i sjömannens

åligganden;

att sjöman, som tillhör kökspersonalen, icke må å söckendag användas

till skeppstjänst mera än tolv timmar och å helgdag ej till annan

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. May.ts proposition nr 6.

skeppstjänst än tillredning och servering av kosten jämte tillhörande

diskning ävensom nödig uppassning i övrigt samt den lättare rengöring,

som kan anses ingå i sjömannens åligganden; samt

att arbetstiden, såvida ej annat överenskommes eller är i vederbörande

hamn brukligt, skall förläggas för sjöman, som ej tillhör kökspersonalen,

å söckendag mellan klockan 6 f. m. och klockan 6 e. in.

och å helgdag mellan klockan 6 och klockan 9 f. m. samt för kökspersonalen

mellan klockan 5 f. in. och klockan 7 e. m.

För nödig vakttjänst må arbetstiden kunna förläggas mellan klockan

6 e. m. och klockan 6 f. in.; dock skall i sådant fall antingen motsvarande

fritid vara beredd eller beredas under närmast föregående, samma

eller närmast efterföljande dygn eller ock ersättning utgå såsom för övertidsarbete.

11 §•

Under fartygs uppehåll i hamn skall sjöman, för att få tillfälle att

under affärs- och expeditionstid gå i land, en gång i månaden åtnjuta

ledighet från skeppstjänsten för tiden efter klockan 12 middagen å dag,

då affärs- och expeditionslokaler hållas öppna, överstiger icke fartygs oavbrutna

uppehåll i hamn fyrtioåtta timmar, må dock sådan ledighet påfordras

allenast, såvida fartygs avgång därigenom icke fördröjes.

Ordinarie arbetstid vid ankomst till eller avgång från hamn.

12 §.

1 mom. Då fartyg, varå skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, ankommer till eller avgår från hamn, må sjöman

användas till arbete utöver vad i 4, 5, 6, eller 10 § stadgas, dock icke

längre tid, än att arbetstiden under två på varandra följande dygn för

sjöman, vilkens arbetstid enligt bestämmelserna i 4 § må utgöra högst

sexton timmar, icke överstiger denna tid samt för annan sjöman icke

överstiger tjugu fyra timmar.

2 mom. Då fråga är om annat fartyg, än i 1 mom. avses, regleras

sjömans arbetstid vid fartygets ankomst till eller avgång från hamn av

bestämmelserna i 8 §.

Säkerhetstjänst och övertidsarbete m. m.

13 §.

Utan hinder av vad här ovan stadgats må sjöman användas till

skeppstjänst, då fråga är om:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

25

a) skeppstjära, som med hänsyn till säkerheten för fartyg, liv eller

gods eller till fartygs navigering eller manövrering till sjöss nödvändigt

måste utföras å annan tid, än sjömannen eljest har att förrätta skeppstjänst;
b)

skeppstjänst, som erfordras för lämnande av hjälp, varom i 34 a,

223 eller 223 a § sjölagen sägs;

c) deltagande i sådana övningar med bärgnings- och eldsläckningsredskap,

som, i enlighet med vad därom särskilt stadgas, varda anställda;

d) askhissning till sjöss; samt

e) skeppstjänst, som föranledes därav, att besättningen blivit under

pågående resa förminskad.

För skeppstjänst, som sjöman utför på grund av bestämmelserna

i denna paragraf, är han, såvitt ej annat överenskommits, icke berättigad

till ersättning i vidare män, än i 95 § sjölagen sägs.

14 §.

Sjöman vare pliktig att i större utsträckning och å andra tider, än

i 4, 5, 6, 8, 10 eller 12 § sägs, mot ersättning utföra jämväl annan än i

13 § omförmäld skeppstjänst (övertidsarbete).

Beträffande sådant övertidsarbete gälla de i 15 § angivna begränsningar,

dock ej då fråga är om skeppstjänst, som erfordras för vidtagande

av åtgärd, som blivit påbjuden av myndighet i hamn och som måste

företagas å tid, då sjöman eljest endast må användas till skeppstjänst,

som i 13 § omförmäles.

15 §.

o

1 mom. A fartyg, där skeppstjänst är indelad i vakter på allmänt

brukligt sätt, må till sjöss eller under dygn, då fartyg ankommer till eller

avgår från hamn, övertidsarbete icke åläggas sjöman, såvida tiden för hans

skeppstjänst därigenom skulle under två på varandra följande dygn med

mera än sex timmar överskjuta den ordinarie arbetstiden.

2 mom. Befinner sig fartyg, som i 1 mom. avses, i hamn, må sjöman

icke användas till övertidsarbete

å söckendag, därest tiden för sjömannens skeppstjänst därigenom

skulle antingen överstiga den ordinarie arbetstiden för samma dygn med

mera än sex timmar eller under två på varandra följande dygn uppgå

till mera än tjugunio timmar; samt

å helgdag, därest sjömannens skeppstjänst under samma dag därigenom

skulle överstiga åtta, i tropikerna sju, timmar.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 6 käft. (Nr 6.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

Till övertidsarbete för annan lastning eller lossning än sådan, som

avser passagerares effekter eller post eller gods, vars lastning eller lossning

ej kan utan fara för godset uppskjutas, må sjöman ej användas å

helgdag eller oftare än varannan dag, så framt icke övertidsarbete erfordras

för att fartygets avgång ej må avsevärt fördröjas.

3 mom. A annat fartyg, än i 1 mom. avses, må sjöman icke

användas till övertidsarbete, därest den tid, varunder han såväl i hamn

som till sjöss utför skeppstjänst, därigenom skulle under två på varandra

följande dygn överstiga trettio timmar.

4 mom. Till övertidsarbete må sjöman icke användas mera än

aderton timmar i veckan.

16 §.

Ersättning för övertidsarbete skall, för timme beräknat, utgöra, när

arbetet utföres å söckendag, minst en etthundrafemtiondel och, när arbetet

utföres å helgdag, minst en sjuttiofemtedel av sjömannens kontanta

månadslön.

Har sjöman någon dag mera än två timmar använts till övertidsarbete,

bestående av lastning eller lossning, skall, därest han under närmast

följande dag eller dagar användes för enahanda arbete, sjömannen

för det å sistberörda dag eller dagar utförda övertidsarbete av sådan art

utfå ersättning efter den för övertidsarbete å helgdag stadgade beräkningsgrund,

ändock att arbetet utförts å söckendag.

Ersättningen skall beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete

utföres. För varje påbörjad halvtimme betalas ersättning såsom för halvtimme.

Övriga bestämmelser.

17 §•

Avtal, som ingås i strid mot denna lag, vare utan verkan.

18 §.

För varje dag, varunder övertidsarbete förekommer, åligger det befälhavaren

att senast nästföljande dag härom göra anteckning i särskild

övertidsjournal, upprättad enligt formulär, som fastställes av fartygsinspektionens

chefsmyndighet.

Ej må någon, vars rätt är därav beroende, förvägras att om över
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 6.

tidsjournals innehåll undfå nödig kännedom och att därav taga skriftligt

utdrag. Övertidsjournal skall av redaren förvaras minst två år efter dess

avslutning.

19 §•

Befälhavare skall tillse, att ett exemplar av denna lag tinnes tillgängligt

ombord å fartyget.

20 §.

Tillsyn å efterlevnaden av denna lag utövas av fartygsinspektionens

tillsynsorgan; och skall i övrigt beträftande tillsynen i tillämpliga delar

lända till efterrättelse vad i 1, 6 och 7 kap. lagen den 16 oktober 1914

om tillsyn å fartyg tinnes stadgat.

Närmare föreskrifter angående tillsynens utövande meddelas av

Konungen.

21 §.

Befälhavare, som använder sjöman till skeppstjänst i strid mot vad

i denna lag stadgas eller som bryter mot bestämmelsen i 11 §, straffes

med böter från och med tio till och med ettusen kronor.

Lika med befälhavare straffes redare, där förseelsen visas hava skett

med hans vetskap och vilja.

22 §.

Bryter befälhavare eller redare mot bestämmelse, som är meddelad

i 18 §, straffes med böter från och med fem till och med femhundra

kronor.

23 §.

Har befälhavare, sig eller annan till nytta eller att därmed skada

göra, fört falsk övertidsjournal eller övertidsjournalen ändrat eller förstört,

undanstuckit eller oläslig gjort, straffes med böter eller fängelse i

högst sex månader.

Har redare gjort sig skyldig till förseelse, som nu sagts, eller visas

sådan av befälhavaren begången förseelse hava skett med redarens vetskap

och vilja, vare han förfallen till enahanda ansvar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

24 §.

o

Åsidosätter befälhavare den skyldighet, som enligt 19 § åligger honom,

straffes med böter, högst etthundra kronor.

25 §.

Allmän åklagare åligger att tala å förseelse, varom i denna lag sägs.

26 §.

Om domstol i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, skall vad

i 323—325 §§ sjölagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

27 §.

Om domstol i mål rörande förseelse, varom i denna lag sägs, skall

vad i 328 § sjölagen stadgas äga motsvarande tillämpning.

28 §.

Böter, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan och skola vid

bristande tillgång till deras fulla gäldande förvandlas enligt allmänna

strafflagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1920 och gäller till och med

den 31 december 1923; skolande dels beträffande sådan under tiden för

lagens giltighet begången förseelse, som avses i 21—24 §§, dels ock i

fråga om domstol i tvistemål, som bör bedömas efter denna lag, vad i

lagen är stadgat fortfara att gälla även efter sistnämnda dag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

20

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd fredagen

den 1 augusti 1919.

Närvarande:

Justi ti eråden Améen,

friherre Leijonhufvud,

Edelstam,

Regeringsrådet Linnér.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över finansärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 16 juli 1919,

hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87

regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättat förslag till

lag om arbetstiden å svenska fartyg.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av tillförordnade sekreteraren i kommerskollegium Nils Carlsson.

Lagrådet yttrade:

Vid granskningen av det sedermera för innevarande års lagtima

riksdag framlagda förslaget till lag i förevarande ämne anförde lagrådet,

att på grund av antydda brister och ofullständigheter i den tillgängliga

utredningen lagrådet icke varit i stånd att ägna förslaget sådan

saklig granskning, som vederbort. Lagrådet framhöll emellertid såsom

mindre lämpligt att till fristående behandling utbryta berörda ämne ur

dess sammanhang med övriga frågor angående fartygsbesättnings arbetsoch

levnadsförhållanden och betonade, att det för rederierna och landets

ekonomiska liv vore av högsta vikt att på sjöfartens område, där den

mellanfolkliga beröringen vore så särskilt livlig, sträva efter internationell

överensstämmelse i lagstiftning, i vilket avseende förslaget, som

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

skilde sig även från vad som gällde eller vore föreslaget att gälla hos

våra nordiska grannländer, ansåges lämna rum för välgrundade anmärkningar.

Yad sålunda anförts äger i huvudsak giltighet även beträffande

nu föreliggande förslag, och vad särskilt angår det sist anmärkta förhållandet

bör ytterligare erinras, att förslaget i icke ringa mån skiljer

sig från den numera i Norge antagna lagen i motsvarande ämne, utan

att av den tillgängliga utredningen kan bedömas, huruvida vägande skäl

till sådan avvikelse äro förhanden. Därest det remitterade förslaget

varder lag, kommer således, måhända utan tillräcklig grund, att skapas

olikhet mellan de båda ländernas lagstiftning å ett område, där i stället

överensstämmelse vore särskilt önskvärd.

Om lagrådet oaktat dessa omständigheter anser sig kunna underlåta

att avstyrka proposition till riksdagen i enlighet med förslaget, har

därvid, liksom tidigare, hänsyn tagits till den Konungen givna dispensbefogenhet

och förutsatts, att denna befogenhet kommer till användning

i alla de fall och i alla de hänseenden, där dess utövning visar

sig av förhållandena påkallad.

Ett stöd för intagande av denna ståndpunkt — oaktat i det nya

förslaget vidtagits den icke oväsentliga skärpningen av arbetstidens begränsning

för sjöfolket, att den ordinarie arbetstiden i hamn å söckendag

nedsatts från förut föreslagna åtta och en halv timmar till åtta eller i

tropikerna sju timmar — har lagrådet ock funnit i den omständigheten,

att i ett nyligen mellan Sveriges redareförening samt två stora sjöfolksorganisationer

träffat kollektivavtal nu åsyftade arbetstid (utom tropikerna)

bestämts på enahanda sätt som i lagförslaget skett.

I övrigt föranleder förslaget följande erinringar.

1 §•

Enligt vad andra särskilda utskottet vid årets lagtima riksdag i sitt

utlåtande upplyst, har kökspersonalen å de svenska fartygen så gott som

undantagslöst om hand så väl passagerarnas som befälhavarens och

besättningens förplägnad in. m. Under sådana förhållanden synes det

kunna möta avsevärda svårigheter att avgöra, om och i vad mån passagerarnas

eller befälhavarens och besättningens betjänande är huvudsaken

vid anställandet av dylik kökspersonal. För att förebygga oklarhet och

ojämnhet vid tillämpningen synes därför undantaget med avseende å

nämnda personal böra omfatta person, i vars åligganden ingår passa
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

31

gerares förplägning och uppassning med därtill hörande rengöring och

diskning eller som är anställd för passagerares räkning i övrigt.

3 §•

Avsikten med förevarande lagrum torde, såsom framgår av vissa

följande paragrafer, vara att stadga, dels att vaktindelning, där sådan

äger rum, skall ske på något av de sätt, som äro allmänt brukliga, och

dels att vaktindelning skall ske i de fall, då det är allmänt brukligt,

men därutöver icke behöver vidtagas. För att tydligare angiva nämnda

innebörd torde i lagrummet böra användas det uttryckssättet, att skeppstjänsten

skall vara indelad i vakter (skift) i den mån och på det sätt,

allmänt är brukligt.

4 §■

Från huvudregeln i denna paragraf, att å fartyg, där skeppstjänst

är indelad i vakter, den ordinarie arbetstiden under två på varandra

följande dygn utgör högst tjugufyra timmar, göres undantag under olika

betingelser för å ena sidan styrmän, maskinister, smörj are eller kollämpare

och å andra sidan eldare. I en reservation, som fogats vid vederbörande

utskotts sistlidna riksdag avgivna utlåtande, nämnes motorman

särskilt såsom jämställd med maskinist, eldare, smörjare eller kollämpare.

Varken härav eller av vad i ärendet i övrigt förekommit framgår, till

vilken kategori av sjömän motorman bör hänföras i avseende å arbetstiden.

Det torde böra undersökas, huruvida uppfattningen därutinnan

är så enhetlig inom sjöfartskretsar, att särskilt stadgande angående

motormän kan anses onödigt. Där så befinnes icke vara fallet, bör lagtexten

förtydligas på sätt utredningen föranleder.

10 §.

I det tidigare förslaget var medgivandet att förlägga arbetstiden

för kökspersonalen till annan tid av dygnet, än lagen stadgade, gjort

beroende av att dylik förflyttning av arbetstiden ägt rum beträffande

övriga sjömän. I enlighet därmed torde den nu föreslagna avfattningen

böra jämkas för säkerställande i det förutsatta fallet av nödigt samband

emellan de båda personalgruppernas arbetstid.

15 §.

Sedan i 10 § vidtagits förkortning av arbetstiden från åtta och

en halv till högst åtta timmar, torde i förevarande paragrafs 2 mom.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

sammanlagda arbetstiden å söckendag under två på varandra följande

dygn böra angivas till högst tjuguåtta timmar.

17 §.

Nu gällande lagar med så kallade tvingande bestämmelser stadga

i allmänhet såsom påföljd för intagandet i ett avtal av villkor, som strider

mot en dylik bestämmelse, icke att själva avtalet blir utan verkan,

utan allenast, att detta blir förhållandet med det olagliga villkoret. Då

strängare påföljd väl knappast i förevarande lag torde vara avsedd, hemställes,

att paragrafen erhåller följande lydelse: »Innehåller avtal om

skeppstjänst villkor stridande mot denna lag, vare det villkor utan verkan.»

23 och 24 §§.

Bestämda gränser för bötesbeloppen torde höra angivas: i 23 §

från och med fem till och med femhundra kronor samt i 24 § från och

med fem till och med etthundra kronor.

25 §.

Förevarande paragraf, vartill motsvarighet saknas i de till lagrådet

jämväl remitterade förslagen till lag om arbetstidens begränsning

och lag om begränsning av tiden för bageri- och konditoriarbete, synes

såsom obehövlig kunna utgå.

Slutstadgandet.

Den dispensbefogenhet med avseende å lagens tillämpning, som

enligt stadgandet i 1 § 3 mom. tillkommer Konungen eller efter Konungens

uppdrag myndighet, lärer vara avsedd att komma till utövning så

tidigt, att nödiga befunna undantag och anstånd kunna beviljas, innan

lagens begränsningar av arbetstiden eljest skulle vara att iakttaga. Ett

annat förfaringssätt kunde uppenbarligen medföra väsentliga olägenheter.

Vad sålunda synes vara åsyftat torde emellertid böra finna uttryck i

lagtexten. I sådant hänseende erfordras, att i slutstadgandet inrymmes

bestämmelse om att nyss angivna lagrum skall lända till efterrättelse

omedelbart efter lagens utfärdande.

Ur protokollet:

A. V. Stenkula.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

33

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 auausti

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie- och civildepartementen

anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson,

följande:

»Sedan Kungl. Maj:t den 16 juli 1919 beslutat inhämta lagrådets

utlåtande över upprättat förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg

samt lagrådet nästlidne dag avgivit sådant utlåtande, anhåller jag att

få ånyo anmäla detta ärende.»

Föredragande departementschefen redogjorde härefter för innehållet

i lagrådets utlåtande samt anförde vidare:

»Lagrådet har ansett att för förebyggande av oklarhet och ojämnhet

vid tillämpningen den i 1 § 2 mom. införda undantagsbestämmelsen

rörande viss kökspersonal borde omfatta person, i vars åligganden inginge

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 6 käft. (Nr 6.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 6.

passagerares förplägning och uppassning med därtill hörande rengöring

och diskning eller som vore anställd för passagerares räkning i övrigt. Med

hänsyn till vad jag vid föredragningen inför Kungl. Maj:t den 16 juli 1919

av lagförslaget anförde till stöd för den nuvarande avfattningen av bestämmelsen

i fråga, torde någon ändring därav ej höra ske. .

Den nuvarande lydelsen av 3 §, mot vilken lagrådet gjoit erinran,

lärer utan fara för misstolkning kunna bibehållas. 0

Lagrådet har ansett, att 25 § såsom obehövlig kunde utgå. ^ensamma

synes dock böra bibehållas till upplysning i där avhandlat hänseende

för dem, som lagen närmast kommer att röra.

I övrigt torde lagrådets anvisningar förtjäna beaktande och hava

i överensstämmelse med desamma tillägg och ändringar gjorts i lagförslaget.

I avseende härå må, i anledning av vad lagrådet anfört beträffande

4 §, särskilt anmärkas, att motorman i fråga om arbete och de förhållanden,

under vilka detsamma utföres, är närmast jämförlig med maskinist

och smörjare, varför motormannens arbetstid bör regleras på sätt i förslaget

redan skett för de nyssnämnda kategorierna sjömän. Beträffande

den av lagrådet förordade ändring ifråga om slutstadgandet har tiden

för ikraftträdandet av stadgandet i 1 § 3 mom. ansetts böra bestämmas

till den 1 november 1919.»

Föredragande departementschefen uppläste härefter det ifrågavarande

förslaget till lag om arbetstiden å svenska fartyg i dess omarbetade

skick samt hemställde, att detsamma måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birger Loo ström.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

193262

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:17 (urtima riksdagen) Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg ävensom i ämnet väckta motioner. s. 5 i texten
  2. 2SärU 1919:2 (urtima riksdagen) Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om arbetstiden å svenska fartyg ävensom i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten