Sök i Ratio Lex

Angående anslag till understödjande av biblioteksverksamheten för underbefäl och manskap vid marinen

1919-02-18 · 27 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:110, Angående anslag till understödjande av biblioteksverksamheten för underbefäl och manskap vid marinen

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition Nr 110.

I

Nr no.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående anslag till

understödjande av biblioteksverksamheten för underbefäl

och manskap vid marinen; given Stockholms slott den

18 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att till. understödjande av biblioteksverksamheten för underbefäl och

manskap vid marinen på extra stat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

av 8,200 kronor.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

1 samt. 92 käft. (Nr Ilo.)

206 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts proposition Nr Ilo.

Inledning

Utdrag av protokollet över sjöförsvars ärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 18 februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter

följande. . .

Efter av Kungl. Maj:t meddelat bemyndigande tillkallade jag den

12 april 1918 förste bibliotekskonsulenten, filosofie doktorn Fredrik

Hjelmqvist för att inom sjöförsvarsdepartementet biträda med verkställande

av utredning angående beskaffenheten av inom marinen betintliga bibliotek,

avsedda för manskapet under deras fritid i land och ombord, samt uppgörande

av förslag till en förbättrad organisation av biblioteksverksamheten

för såväl underbefäl som manskap inom flottan och kustartilleriet.

På grund av sålunda meddelat uppdrag överlämnade förste bibliotekskonsulenten

Hjelmqvist med skrivelse den 29 september 1918 utredning

och förslag i ämnet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition Nr 110.

Då jag den 9 januari 1919 anmälde de frågor, som tillhörde regleringen

av riksstatens femte huvudtitel för år 1920, meddelade jag, att

omförmälda förslag remitterats till vederbörande myndigheter samt att

åtskilliga enskilda sammanslutningar beretts tillfälle att inkomma med

yttranden i ärendet. Då samtliga infordrade yttranden vid nämnda tidpunkt

ännu icke inkommit, kunde jag ej då underställa ärendet Kungl.

Majrts prövning. Emellertid syntes det mig, att medel för ändamålet

borde tagas i beräkning vid framställningen till riksdagen i fråga om

anslagsbehoven för år 1920.

På min hemställan föreslog också Kungl. Maj:t riksdagen att i avvaktan

på den proposition angående beviljande av anslag till biblioteksverksamheten

för underbefäl och manskap vid marinen, Kungl. Maj:t

kunde komma att till riksdagen avlåta, bland de extra förslagsanslagen å

femte huvudtiteln för år 1920 beräkna ett belopp av 8,200 kronor.

Sedan samtliga infordrade yttranden numera inkommit, anhåller jag

att ånyo få anmäla ifrågavarande ärende.

Jag torde då först få återgiva den av förste bibliotekskonsulenten

Hjelmqvist avlämnade utredningen, vilken är av följande lydelse:

»I. Den nuvarande organisationen av de bibliotek, som äro avsedda för

marinens manskap under dess fritid i land.

Redan sedan flera årtionden tillbaka har man vid några av de största

till marinen hörande kårerna uppmärksammat betydelsen av att manskapet

bereddes tillfälle att under sin fritid få sysselsätta sig med roande

eller utbildande läsning.

Det för det på Skeppsholmen garnisonerade manskapet avsedda

''»sjömanskårens bibliotek» innesluter sålunda i sig rester av en del äldre

bibliotek, tillhörande kårer, som numera äro upplösta eller ej längre

existera under namnen i fråga: »båtsmännens bibliotek», »matroscorpsens

bibliotek», »matros- och minörkompaniernas bibliotek», »kanoniercorpsens

bibliotek». En tryckt katalog över »matroskårens bibliotek» visar, att

detta år 1874 upptog 1,233 nummer. I övrigt hava inga upplysningar kunnat

erhållas angående de nämnda bibliotekens historia. För närvarande

räknar sjömanskårens bibliotek cirka 800 band och är uppdelat i tre

avdelningar, uppställda i läsrummen i två av kasernerna och på

logementsfartyget Vanadis.

Utredning

och förslag

av förste

bibliotekskonsulenten

F. Hjelmqvist.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung}. 3faj:ts proposition Nr 110.

Åven »sjömanskårens kasernbibliotek» i Karlskrona har existerat sedan

ganska lång tid tillbaka, om man också ej bär några data för dess tillkomst.

Det består för närvarande av cirka 2,100 arbeten.

Karlskrona kustartilleriregemente övertog år 1893 av Karlskrona artillerikår

två manskapsbibliotek, uppställda det ena i stad skasernen, det andra

å Kungsholmsfort. År 1916 tillkom ett tredje bibliotek på V. Hästholmsfort.

Stadskasernens bibliotek innehåller cirka 1,000, Kungsholmsforts

cirka 600 och V. Hästholmsforts cirka 50 band.

År 1900 upprättades vid Vaxholms kustartilleriregemente ett manskapsbibliotek,

fördelat i två avdelningar, den ena på Vaxholmen, den andra

på Oscar-Fredriksborg.. Tillsammans innehålla de cirka 1,425 band.

För den på Fårösund förlagda personalen upprättades år 1907 ett

manskapsbibliotek, som för närvarande omfattar cirka 200 band.

Till Älvsborgs kustartillerikärs manskapskassa överlämnades år 1916

två boksamlingar, som skulle utgöra ett manskapsbibliotek för kåren och

uppställdes i ett av läsrummen i Oscar II:s hem för kustartillerister.

Bokbeståndet utgör cirka 600 arbeten. Ånnu så länge användes biblioteket

endast av kustartilleriets manskap, men det är meningen att det

även skall hållas tillgängligt för manskapet vid Göteborgs örlogsdepå.

Utom det ovan omnämnda sjömanskårens kasernbibliotek finnas i

Karlskrona ytterligare två bibliotek avsedda för ett par av flottans kårer.

Det ena är ett av kvdnnoförbundet för Sveriges sjöförsvar till torpedberedskapen

vid olika tillfällen, senast år 1917, skänkt och på kasernfartyget

Stockholm placerat bibliotek, det andra är skeppsgossekårens bibliotek.

Det förra utgör cirka 175 band och har under den tid, då torpedmanskapet

varit utkommenderat, ställts till undervattensbåtsberedskapens förfogande.

Det senare, som bildats huvudsakligen genom gåvor av officerarna,

är uppställt i skeppsgossekasernens läsrum och räknar cirka

1,000 band.

De båda sjömanskårernas bibliotek i Karlskrona och Stockholm sortera

direkt under vederbörande kasernbefälhavare, som bestämmer bokinköpen.

Vid kustartilleriets och skeppsgossekårens bibliotek finnes en

särskild föreståndare för biblioteket, utsedd bland officerarna. Enligt

regementsinstruktionen för Karlskrona kustartilleriregemente skall biblioteks

föreståndaren (jämte en vikarie) på förslag av kasernbefälhavaren

utses av regementschefen för en tid av ett år. Det åligger honom, bland

annat, att till kasernbefälhavaren ingiva förslag till och sedan ombesörja

inköp och inbindning av böcker, kontrollera bibliotekskatalogen, föra

räkenskap över medel, som inflyta i ersättning för förkomna och skadade

böcker, granska och attestera räkningar för biblioteket, årligen i

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kung!. Maj.ts proposition Nr 110.

januari inlämna en kortfattad redogörelse för bibliotekets verksamhet samt

i övrigt på allt sätt söka bidraga till att biblioteket fyller sitt ändamål.

Vid övriga kårer synas bestämmelserna angående föreståndarens uppgifter

vara likartade med dessa. I fråga om Ålvsborgs kustartillerikår är

dock den skillnaden att märka, att biblioteket här sorterar under manskapskassans

styrelse och att föreståndaren inför denna styrelse ansvarar

för bibliotekets underhåll och för inköp av nya böcker.

Den närmaste tillsynen över biblioteken åligger bibliotekarien. Vid

sjömanskårens kasernbibliotek i Karlskrona skötes denna syssla av den

underofficer, som har om hand räkenskaperna för kasernexpeditionen.

Vid sjömanskårens bibliotek på Skeppsholmen är kasernernas maskinist

på samma gång bibliotekarie, vid övriga kårer är till bibliotekarie kommenderad

en underofficerskorpral, som vid Karlskrona kustartilleriregemente

(och antagligen även vid övriga kårer) enligt regementsinstruktionen

jämte en ställföreträdare utses av kasernbefälhavaren. Bibliotekarien

åligger att sköta katalogisering och utlåning och i flertalet fall åtnjuter

han ett litet arvode för sitt besvär. Helt oavlönad är han vid sjömanskårens

kasernbibliotek i Karlskrona, vid kasernfartyget Stockholm och vid

skeppsgossekårens bibliotek samt på V. Hästholmsfort. Bibliotekarien

på Skeppsholmen har i arvode 50 kronor i kvartalet. I Karlskrona kustartilleriregementes

stadskasern och på Oscar-Fredriksborg har han i månaden

10 kronor, vid Ålvborgs kustartillerikår 8, på Vaxholmen 6 och

på Kungsholmsfort 5. Bibliotekarien vid Fårösunds manskapsbibliotek

får i arvode 5 % av influtna låneavgifter.

Bokbestånden i biblioteken utgöras huvudsakligen av skönlitteratur.

Av historiska arbeten märkas särskilt en del böcker rörande världskriget.

Den tekniska och naturvetenskapliga litteratur, som finnes i de äldre

biblioteken, är vanligen fullständigt föråldrad.

Över bibliotekens böcker föres i allmänhet endast en förvärvskatalog

i bokform, någon gång uppdelad i olika avdelningar efter begynnelsebokstäverna

i författarnamnen. Endast i skeppsgossekårens

bibliotek finnes en alfabetisk kortkatalog. Där har också början skett

till en systematisk katalog, likaledes på kort. Tryckt katalog förekommer

vid Ålvsborgs kustartillerikår.

Bibliotekslokaler och utlåning svillkor. Så gott som alla här omnämnda

bibliotek äro uppställda i för manskapet avsedda läsrum, där

oftast tidningar, tidskrifter, illustrerade arbeten o. s. v. finnas utlagda

till begagnande på stället. Utlåning från biblioteket är överallt tillåten

utom i fråga om sjömanskårens kasernbibliotek i Karlskrona, där böckerna

endast få användas på stället, men där biblioteket också hålles öppet

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts proposition Nr Ilo.

samma tider som läsrummet, vardagar från kl. 2 till 8.50 e. m. och sönoch

helgdagar från kl. 9 f. m. till 9.20 e. in. (Under dessa tider finnes

i läsrummet kommenderad en underofficer eller underofficerskorpral som

ordningsman.) Älvsborgs kustartillerikårs manskapsbibliotek hålles öppet

endast ungefär var tionde dag, på kårens »kassadagar.y; annars synes

regeln vara den, att biblioteken hallas öppna vissa tider varje vecka, a

Kungsholmsfort 5 gånger i veckan, 45 minuter var gång, i kustartiheriregementets

stadskasern i Karlskrona 3 gånger i veckan, 1 timme var

gång, på Oscar-Fredriksborg 2 gånger i veckan, 2 timmar var gång, på

Skeppsholmen 2 gånger i veckan i var och en av de tre avdelningarna,

1 timme var gång, o. s. v. Lånetiden är vanligen 14 dagar, och endast

ett band får i regel lånas åt gången. Vid Vaxholms kustartilleiiregemente

och i Fårösund upptages en avgift för boklån, vilken på det förstnämnda

stället utgår med 5 öre, på det sistnämnda med 5 öre för större

och 2 öre för mindre arbeten, allt per vecka och band.

Utlånings fr ekvens. Angående bibliotekens användning föreligga de

högsta siffrorna från Karlskrona kustartilleriregemente. År 1917 utlånades

här tillsammans cirka 5,600 band (i stadskasernen 2,400, å Kungsholmsfort

2,900 och V. Hästholmsfort 300). Vid Vaxholms kustartilleriregemente

var lånesiffran under samma tid cirka 2.500, vid sjömanskårens

bibliotek på Skeppsholmen cirka 1,250, vid Ålvsborgs kustartillerikår

cirka 700 och i Fårösund 190. Fn särdeles vacker stigning visa lanesiffrorna

år 1918 i biblioteket på Oscar-Fredriksborg. Tack vare en

planmässig annonsering inom kasernområdet med anslag, innehållande

uppgift om nytillkomna böcker, lyckades bibliotekarien bär driva upp

utlåningen, från att hava utgjort 55 band i januari och 52 i februari, till

70 i mars, 92 i april, 244 i maj och över 250 i juni.

Utlåningen registreras på något olika sätt i de olika biblioteken. I

allmänhet göres dock dubbel notering. \id Karlskrona kustartilleriregemente

användas sålunda dels i nummerföljd ordnade lånarkort, innehållande

kolumner för utlånings- och återlämningsdatum samt boknummer, dels en

efter boknummer uppställd journal i bokform. Dessutom föres en förteckning

över låntagarna ordnade efter kompaninummer med uppgift

om vars och ens lånarkortsnummer. På Oscar-Fredriksborg undertecknar

låntagaren ett kvitto för varje boklån. Boklånen införas sedan i en

journal, ordnad kronologiskt.

Värdet av böcker, som skadats eller förstörts, avdrages i regel vid

avlöningens utbetalande till ifrågavarande låntagare.

Inkomster och utgifter. Intet av de här ifrågavarande biblioteken har

haft något fast årligt anslag. Ett par av dem (skeppsgossekårens och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition Nr 110.

kasernfartyget Stockholms bibliotek) hava varit helt hänvisade till tillfälliga

enskilda gåvor i penningar eller böcker. Åven i de övriga har

nyförvärvet till en del åtminstone grundat sig på gåvor av officerare

eller meniga. I de flesta fall har dock även manskapskassan anlitats

för anslag, som variera betydligt de olika biblioteken emellan och från

det ena året till det andra inom ett och samma bibliotek. Under de

tre sista åren synas de högsta anslagssummorna hava förekommit vid

Karlskrona kustartilleriregemente, där för inköp och inbindning av

böcker använts år 1915 598 kronor 10 öre, år 1916 1,039 kronor 30 öre

och år 1917 544 kronor 48 öre. Möjligen ingår i dessa uppgifter även

ersättning för förkomna eller skadade böcker. Men om man också kan

förmoda detta, är det dock en betydande skillnad mellan dessa siffror

och dem från sjömanskårens bibliotek å Skeppsholmen, där man för

inköp och inbindning av böcker under åren 1913—1917 tillsammans använt

endast 188 kronor 40 öre utöver vad som kan hava influtit som

ersättning för bortslarvade eller skadade böcker. I sjötruppernas • kasern

i Karlskrona hava ur manskapskassan anslagits till inköp och inbindning

av böcker år 1915 250 kronor 55 öre, år 1916 227 kronor 70 öre och

år 1917 328 kronor 05 öre. I dessa belopp ingår emellertid nyanskaffningen

ej endast till kasernbiblioteket utan också till de i det följande

avsnittet omnämnda »besättningarnas bibliotek». Vid Älvsborgs''kustartillerikår

härunder år 1917 ur manskapskassan anvisats till inköp och inbindning

av böcker bortåt 90 kronor. — Vid de bibliotek, där man upptager

avgift för boklån, Vaxholms kustartilleriregementes och Fårösunds

kustartilleridetachements, har man på det senare stället icke någonsin

och på det förra icke. under de senaste åren anlitat manskapskassan för

biblioteksändamål.

Innan jag slutar redogörelsen för de bibliotek, som äro avsedda

för marinens manskap under dess fritid i land, anser jag mig även böra

omnämna några privata institutioner, som jämte sin övriga verksamhet

till sjömännens och skeppsgossarnas bästa också hålla boksamlingar

tillgängliga för utlån. De ifrågavarande anstalterna äro örlogshemmen i

Karlskrona och Stockholm och skeppsgossehemmet i Karlskrona. Alla

tre hava små bibliotek och lämna ut avgiftsfria boklån.

II. Den nuvarande organisationen av de bibliotek, som äro avsedda för

manskapet under dess fritid ombord.

Ombord å pansarfartyget Sverige finnes inrett ett läsrum åt manskapet

med ett av enskilda donerat bibliotek. I övrigt har man på två

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition Nr 110.

eller rättare tre sätt sörjt för tillfredsställande av det på sjöexpeditioner

utkommenderade manskapets behov av läsning: dels finnas sedan

gammalt i Karlskrona de s. k. »besättningarnas bibliotek», dels hava år

1913 genom folkbildningsförbundets försorg upprättats 10 vandringsbibliotek.

Slutligen söker man även tillgodose skeppsgossarna på deras

övningsresor.

»Besättningarnas biblioteks äro 25 till antalet, 6 större på cirka 120

arbeten och i9 mindre på cirka 70. De stå under uppsikt av kasernbefälhavaren

i sjötruppernas kasern i Karlskrona och skötas av samma

underofficer, som har hand om det förut omnämnda sjömanskårens

kasernbibliotek.

Biblioteken förnyas för det mesta genom frivilliga gåvor av besättningarna

å utkommenderade fartyg. En del bokinköp hava dock gjorts

för överskott å fartygens marketenterikassor, vilket numera ingår i manskapskassan.

Biblioteken utlånas mot kvitto av vederbörande fartygschef eller

sekond. Befälhavaren å varje utgående fartyg skall erhålla underrättelse

om befintligheten av dessa''bibliotek. Under krigstiden bär detta dock

. ej kunnat ske så regelbundet som önskligt hade varit, enligt uppgift

därför att avgångstiderna för flottans fartyg varit hemliga och kasernbefälhavaren

ej alltid haft tillfälle att sända ut den nämnda påminnelsen.

Någon tryckt katalog finnes ej över dessa bibliotek.

Den 13 december 1911 ingav överstyrelsen för folkbildningsförbundet

i Stockholm en skrivelse till dåvarande statsrådet och chefen för

sjöförsvarsdepartementet med hemställan att på femte huvudtiteln måtte

anvisas medel för upprättandet av särskilda för flottan avsedda vandi ingsbibliotek

för att därigenom bereda de värnpliktige tillfälle till roande

och kunskapsgivande läsning under deras fritid. I enlighet med ett

tillstyrkande utlåtande av marinförvaltningen, som inhämtat yttrande

från * inspektören av flottans övningar till sjöss, uppdrog Kungl. Maj:t

den 16 februari 1912 åt folkbildningsförbundet att i ''samråd med inspektören

av flottans övningar till sjöss verkställa inköp av

böcker till 10 för flottan avsedda vandringsbibliotek ävensom att ombesörja

inbindning jämte katalogisering av böckerna. De härför erforderliga

kostnaderna, som beräknades uppgå till 1,600 kronor, skulle förskjutas

av marin förvaltningen och framdeles anmälas till ersättning.

Den 12 januari 1913 anmälde folkbildningsförbundet, att de 10 vandringsbiblioteken

voro färdiga, och genom nådigt brev den 7 mars 1913 bestämdes,

att 6 av dessa bibliotek skulle placeras på flottans station^

Karlskrona och 4 på flottans station i Stockholm, varjämte uppdrogs åt

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

vederbörande stationsbefälhavare att ombesörja deras förvarande och

handhavande. Samtidigt med biblioteken överlämnade folkbildningsförbundet

även en tryckt katalog över deras innehåll. Biblioteken omfatta

vart och ett 50 å 60 arbeten, varav något över hälften är skönlitteratur.

De förvaras i små, lätt flyttbara skåp.

Vad slutligen skeppsgossarna angår, så bör omnämnas, att till deras

övningsfartyg bruka från kårens bibliotek utlånas 30 å 40 arbeten åt

gången.

III. Brister i den nuvarande organisationen av marinens manskapsbibliotek

och förslag till förändringar.

Ett av de största, om inte det största hinder, som står i vägen för

en utveckling i önskvärd riktning av marinens manskapsbibliotek, är

frånvaron av bestämda ärliga anslag. Att det ej går att i längden hålla ett

bibliotek uppe, där man - är så gott som uteslutande hänvisad till tillfälliga

enskilda gåvor, behöver ej framhållas. Men även i sådana bibliotek,

där man kan räkna på bidrag från det allmännas sida, är det svårt

att genomföra en rationell plan för bokinköpen, så länge ej ett visst

belopp är bestämt, som man har att röra sig med. Det är ej ägnat att

uppmuntra biblioteksföreståndaren eller bibliotekarien till inköpsförslag,

om han ej vet, hur långt han kan gå i sina krav, och det så att säga

fordras ett särskilt anvisningsbeslut för även det minsta belopp, som

behövs för biblioteket.

De bibliotek, där avgift upptages för boklån, kunna så till vida

synas bättre ställda, som man där kan för bibliotekets räkning i vilket

fall som helst förfoga över de genom läneavgifterna inflytande inkomsterna,

och i den omständighet, att bibliotekets bestånd vilar på lånefrekvensen,

kan tillika anses ligga eu viss eggelse för biblioteksstyrelsen att söka

driva upp denna så mycket som möjligt. Men detta system har å andra

sidan sina avgjorda nackdelar. I ett bibliotek, där man helt beror av

läneavgifterna, sänkes lätt nog nivån för bokinköpen, då det är frestande

att huvudsakligen köpa sådana böcker, som man kan vara säker på

skola »gå», oavsett deras värde i övrigt. Och även om denna fara undvikes,

så är det dock med all rätt som man klandrat, att stat eller kommun

uppehåller ett system, som kan sägas lägga skatt på studieintresset.

Om man anser det vara statens intresse och plikt att bereda de värnpliktiga

tillfälle att under sin fritid få ägna sig åt underhållande, utbildande

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 92 käft. (Nr Ilo .) 20819 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maf.ts proposition Nr 110.

eller uppbyggande läsning — och det torde knappast någon vilja på allvar

bestrida — så böra därför också sådana anstalter träffas, att man för

manskapsbibliotekens utveckling och vård har att tillgå bestämda årliga

anslag, och dessa anslag böra vara så tilltagna, att de möjliggöra å ena

sidan en bokanskaffning motsvarande storleken av den lånarkrets, för

vilken biblioteket är avsett, å andra sidan eu skälig ersättning åt den

eller de personer, som sköta biblioteket.

Att härvid — såsom hittills flerstädes varit fallet — låta utgifterna

för biblioteket vila på manskapskassan kan knappast anses lämpligt.

Inkomsterna i denna kassa, som huvudsakligen är bildad genom överskott

på regementenas eller kårernas marketenterirörelse, växla år från år.

Det har vid sjömanskårens kasern i Karlskrona till och med hänt, att

denna kassa något år uppvisat förlust i stället för behållning. Det synes

därför oegentligt att låta ett anslag, som skall återkomma varje år, utgå

ur denna kassa. Om däremot någon tillfällig större utgift behöver göras

för biblioteket, t. ex. för anskaffande av nya bokskåp eller bokhyllor, inköp

av ett särskilt dyrbart verk eller dylikt, då kan det vara mera motiverat

att anlita manskapskassan, men för normala fall synes det vara riktinast,

att särskilda medel av staten anvisas för bibliotekens utveckling och

vård. _ .

Som redan här ovan antytts, bör bokinköpens omfattning sta

i ett visst förhållande till kårens eller regementets, storlek. På samma

sätt bör också det belopp, som avses till ersättning åt bibliotekarien,

beräknas högre, ju större den lånarkrets är, som biblioteket skall betjäna.

Detta får dock naturligtvis ej fattas rent bokstavligt, som om

meningen vore, att förhållandet skulle vara fullt proportionellt, så att en

dubbelt så stor kår skulle behöva ett dubbelt så stort biblioteksanslag.

Det är snarare så, att en mindre kår måste använda förhållandevis

mer för biblioteket än en större. Det finnes ju bland annat en hel del

arbeten, som böra anskaffas till biblioteket, oavsett karens storlek, t. ex.

uppslagsböcker av olika slag, men vilka ej behöva inköpas i flera exemplar

i en större kår än i en mindre. Absolut taget bör emellertid anslaget

till biblioteket vara högre i en stor kår än i en liten..

Manskapsnumerären i de regementen och kårer, som tillhöra sjöförsvaret,

visas av följande tablå.

Flottan:

Karlskrona station.......................

Stockholms station......................

Skeppsgossekåren i Karlskrona

» i Marstrand

3,919 man

2,642 »

400 »

200 »

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr Ilo.

11

Kustartilleriet:

Vaxholms fästning.........................................

.................................... 1,240

man

Karlskrona » ............................................

.................................... 846

»

Ålvsborgs » .............................................

................................. 248

»

Fårösunds » .............................................

................................. 80

»

Tillsvidare vill jag se bort från skeppsgossekårerna, vilkas bibliotek

så till vida intaga en plats för sig, som det här gäller till stor del ren

ungdomslitteratur, vilken i det stora hela torde vara något billigare än

annan litteratur.

Till grund för anslagsberäkningarna synas mig böra läggas förhållandena

vid Karlskrona kustartilleriregemente, då detta å ena sidan jämte

Vaxholms kustartilleriregemente intar en mellanställning mellan de mycket

stora kårerna och de små, samt å andra sidan, som förut framhållits, är den

kår, som de senaste åren haft de största utgifterna för manskapsbiblioteket.

I medeltal hava här under åren 1914—1917 använts cirka 700 kronor till

inköp och inbindning av böcker. Härtill komma så arvodena till bibliotekarierna,

som tillsammans uppgå till 180 kronor. I det hela utgör alltså

den summa, som gått åt för biblioteket under de sista tre åren, i medeltal

cirka 880 kronor. Emellertid synes det vara skäl att öka bibliotekariearvodena

till sammanlagt hälften av utgifterna för inköp och inbindning.

Slutsumman skulle på detta sätt bli 1,050 kronor, motsvarande

ungefär 1 krona 25 öre per man. Detta proportionstal torde dock ej

böra utan vidare tillämpas på de övriga kårerna. För de små, vilkas

manskapsnumerär ej uppgår till 500 man, synes det något för lågt och

för kårerna på över 1,000 man kan det åter anses väl högt. Det förefaller

mig därför lämpligast, att det för Ålvsborgs och Fårösunds kårer,

vilkas manskapstal som nämnt understiga 500, bestämmes till 1 krona

50 öre per man. För kårer med mellan 500 och 1,000 man synes anslaget

böra utgå efter 1 krona 25 öre per man, dock med minst 750 kronor, (motsvarande

1 krona 50 öre för 500), för kårer med mellan 1,000 och 1,500

man efter 1 krona per man, dock med minst 1,250 kronor och för kårer

med över 1,500 efter 50 öre per man, dock med minst 1,500 kronor.

Efter dessa principer skulle man komma till följande anslag sb eloj)<p

(i vissa fall något avrundade):

Sjömanskårens kasernbibliotek i Karlskrona ..........................

Sjömanskårens bibliotek i Stockholm..........................................

Manskapsbiblioteket vid Vaxholms kustartilleriregemente ...

» » Karlskrona »

» » Ålvsborgs kustartillerikår..................

» » Fårösunds kustartilleridetachement

1,955 kronor

1,500

1,250

1,055

370

120

6,250 kronor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

Vad skeppsgoseekårerna angår, synes man vid dem böra stanna vid

75 öre pr man, vilket skulle innebära för Karlskrona kår ett anslag

om 300 kronor och för Marstrands 150 kronor.

Sammanlagda beloppet av de anslag, som skulle enligt ovanstående

förslag utgå, skulle alltså bliva 6,700 kronor.

Huru dessa anslag skola fördelas på de viktigare utgiftsposterna,

torde böra överlämnas åt vederbörande kårchef att bestämma, dock synas

arvodesbeloppen till bibliotekarierna (och eventuellt biblioteksföreståndarna)

böra utgöra sammanlagt minst en tredjedel och högst hälften av

det till vederbörande kår utgående anslaget. Likaså bör det naturligtvis

tillkomma stationsbefälhavaren eller'' regementschefen eller den officer

dessa därtill utse att avgöra, huru biblioteksanslaget skall fördelas

mellan de olika avdelningsbiblioteken.

Bibliotekets styrelse och skötsel böra givetvis ordnas på sätt, som kan

befinnas lämpligast på var plats. Ganska naturlig förefaller dock den

ordning, som tillämpas på flertalet platser, att en officer utses till biblio—

teksföreståndare och en underofficerskorpral till bibliotekarie. I fråga

om fördelningen av uppgifterna dem emellan torde regementsinstruktionen

för Karlskrona kustartilleriregemente kunna tjäna som mönster. Vid

sjömanskårerna i Stockholm och Karlskrona skulle måhända en pensionerad

underofficer kunna anställas som bibliotekarie. Huvudsaken är

emellertid, att man får till denna post eu person med intresse för uppgiften,

med sinne för böcker och med förmåga att upprätthålla ordningen.

Särdeles välbehövligt är, att bokbeståndet överses, isynnerhet i .de

äldre biblioteken, där bland annat en del nu fullkomligt föråldrad teknisk

och naturvetenskaplig litteratur, som till ingen nytta tar plats på hyllorna,

borde utgallras och där tillika en hel del romaner av mera tvivelaktigt

värde kunde saklöst avföras. Dessutom borde man vid bokinköpen

hava uppmärksamheten riktad på anskaffandet av lämplig uppslagslitteratur,

som överallt, där läsesalarna stå under uppsikt av en ordningsman,

borde kunna ställas upp som ett ständigt tillgängligt handbibliotek.

Över boksamlingarna borde finnas ej blott förvärvs katalog utan också

på kort utskrivna nominal- (alfabetiska) och real- (systematiska) kataloger.

Utlåningen bör ordnas på ett praktiskt och lätthanterligt sätt. Antagligen

skulle man med fördel kunna använda något av de kortsystem,

som tillämpas i folkbiblioteken. De för dessa ändamål behövliga kort

och blanketter torde möjligen kunna tillhandahållas genom en gemensam

central.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj. ts proposition Nr Ilo.

Filialer. På alla platser, där manskap är förlagt eu längre tid och

där lämpliga lokaler kunna anordnas, böra uppställas bibliotek, antingen

stationära (avdelnings- eller filialbibliotek) eller vaudringsbibliotek.

Biblioteken böra hållas öppna för utlåning om möjligt varje vardag

åtminstone en halvtimme. Vad det betyder, att biblioteket är ofta tillgängligt,

visa uppgifterna från Kungsholmsfort vid Karlskrona, där man

finner den högsta utlåningssiffran (2,900) och där biblioteket också hålles

öppet för utlåning flera gånger än på något annat ställe.

Som redan förut antytts, böra givetvis alla avgifter för boklån slopas.

Höga utlåningssiffror äro visserligen ett uttryck för att biblioteket

fyller en uppgift, men dettas enda eller ens väsentligaste mål är dock

ej att skaffa sig en talrik och mångläsande lånarskara; lika viktigt är

att biblioteket står till verklig tjänst för det mindretal, som vill begagna

det till sin utbildning och att åtgärder vidtagas för att detsamma

skall kunna vara till väckelse och hjälp för mera planmässiga studier.

Jag har redan härovan erinrat om behovet av ett någorlunda gott handbibliotek.

Ett annat avseende, i vilket biblioteket skulle kunna göra en

viktig insats, gäller understödjandet av studiecirkelverksamheten. Denna

har just bland de breda lagren i vårt land visat sig kunna mer än något

annat samla kring böckerna, den har väckt intresse för mera givande

och värdefull litteratur och har på sina ställen givit upphov till

verkligt planmässiga studier. Det vore därför att önska, att biblioteksföreståndaren,

bibliotekarien eller andra intresserade och lämpliga personer

satte i gång eu studiecirkelrörelse bland manskapet. I detta sammanhang

kommer man in på en rad andra önskemål: att lokal beredes

för studiecirklarnas möten, att särskilda lättnader i fråga om utlåningsvillkoren

beviljas medlemmar av dylika föreningar och att vid bokanskaffningen

till biblioteket särskild hänsyn tages till de önskningar, som

framställas från studiecirklarnas sida. Det är självklart, att ämnet för

studiecirkelns arbete bör på förhand meddelas biblioteksföreståndaren,

och likaså kan det vara lämpligt, att studiecirkelns ledare till honom

avlämnar rapport över verksamheten.

Skall biblioteket kunna gå i land med dessa uppgifter, torde det

vara behövligt, att bibliotekarien beredes tillfälle att själv erhålla hjälp

och anvisningar. Det kunde antagligen vara till någon nytta, om

bibliotekskonsulenterna i folkskolöverstyrelsen iinge uppsikt även över

marinens manskapsbibliotek och om de erhölle i uppdrag att vid lämpliga

tillfällen inspektera dem och därvid lämna behövliga råd och hjälp.

Man skulle särskilt kunna tänka sig, att de kunde vara till gagn vid

uppgörande av planerna för studiecirklarnas arbete, vid anvisande av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung!. Maj:ts proposition Nr 110.

regler för katalogiseringen, möjligen också vid bestämmandet av blanketternas

och kortens form och anordning o. s. v.

De önskemål, som här framställts, gälla visserligen i främsta rummet

de bibliotek, som äro avsedda för manskapets fritid i land, men i

vissa hänseenden äger vad här sagts också sin tillämpning på de bibliotek,

som äro avsedda för manskapet under dess fritid ombord.

Åven i fråga om det senare slaget bibliotek är det önskvärt, att

deras bokbestånd överses. När det gäller dylika jämförelsevis små bibliotek,

är det till och med av ännu större vikt an i fråga om de större

manskapsbiblioteken, att ingen bok får vara föråldrad eller oduglig. Det

är också beträffande dessa bibliotek av stor betydelse, att bokbeståndet

efter hand förnyas. De belopp, som kunna vara av nöden för detta ändamål,

behöva dock ej vara större än att de kunna anvisas att utgå

från anslaget till vederbörande flottstations kasernbibliotek. Men härav

följer, att det är lämpligast, att samma myndighet och samma bibliotekarie

hava om hand båda slagen av bibliotek och att alltså bland annat

den uppdelning, som i Karlskrona äger rum mellan de s. k. besättningarnas

bibliotek å ena sidan och flottans vandringsbibliotek a den andia,

vilka bibliotek hava samma uppgift men sortera under olika myndigheter

och förvaras på olika platser, skulle upphöra.

Första förutsättningen för att dessa större och mindre vandringsbibliotek

skola kunna komma till användning och gorå nytta är givetvis,

att fullt effektiva åtgärder vidtagas för att dessa biblioteks tillvaro blir

känd. Att ett och annat brister i detta avseende, därpå tyder bland

annat den hänvändelse, som för ej så länge sedan gjordes av en sjöofficer

till folkbildningsförbundet i Stockholm med förfrågan, om möjligen genom

detta förbund ett vandringsbibliotek kunde erhållas till låns till det fartyg,

där han var kommenderad.

Men man borde kunna gå än längre. Det torde väl ej vara för

mycket begärt, att sådana anstalter träffades, som kunde garantera, att

intet flottans fartyg, där ett bibliotek överhuvudtaget kunde uppställas,

ginge ut på någon längre expedition, utan att medföra ett större eller

mindre vandringsbibliotek.

Vilka åtgärder, som i dessa båda hänseenden kunna vidtagas, därom

anser jag mig ej kunna uttala mig, men det förefaller, som om det

ej borde vara omöjligt att genomföra eu förbättring i nuvarande förhållanden.

Bokbeståndet i de större av »besättningarnas bibliotek» borde —

måhända delvis genom överförande till dem av några av de mindre

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

biblioteken — ökas till minst 200 arbeten, då 120 böcker förefalla något

väl litet för ett fartyg med en besättning på över 400 man.

Å de större pansarfartyg, där ej särskilt läsrum finnes, borde om

möjligt uppsättas skåp, sa stora, att de kunna rymma två å tre hundra

band, det vill säga så att plats funnes för ett vandringsbibliotek av den

större typen. När för närvarande någon gång ett bibliotek, som ej är

förvarat i ett vandringsbiblioteksskåp, lånas till ett fartyg, stuvas böckerna

i bästa fall in i några byrålådor. På tal om dessa skåp bör det

också framhållas, att det ej är oviktigt, att det tydligen angives, att

skåpen äro avsedda att innehålla fartygets bibliotek. Det är också givet,

att på skapen bör finnas anslaget, vilka tider biblioteket hålles öppet

för utlåning.

hör det mindre slaget av »besättningarnas bibliotek» böra anskaffas

lätt flyttbara skåp av samma typ, som användes för de av folkbildningsförbundet

uppsatta vandringsbiblioteken.

Böckerna i både de större och de mindre vandringsbiblioteken skola

vara numrerade och med varje bibliotek böra följa dels en tryckt eller

skriven lista över böckerna (möjligen också en på kort utskriven alfabetisk

författarkatalog) dels en lånejourna], uppställd i nummerföljd (efter

böckernas nummer, dock utan angivande av några boktitlar) och försedd

med kolumner för utlånings- och återlämniugsdatum samt för den lånandes

nummer. Kolumnerna upprepas på varje sida så många gånger, som

utrymmet tillåter.

Böckernas utlånande och lånens införande i journalen kan lämpligen

uppdragas åt eu underofficer eller underofficerskorpral.

Till sist bör i fråga om vandringsbiblioteken framhållas vikten av

att de ej få stanna för länge på samma fartyg utan jämförelsevis ofta

utbytas.

IV. Biblioteksverksamheten bland underbefälet.

Efter de upplysningar jag lyckats inhämta synas endast fyra underbefälssällskap

idka någon slags biblioteksverksamhet, två vid flottan och

två vid kustartilleriet.

Sjöu nderofji cerssä Ilsk ap et i Karlskrona har ett bibliotek på cirka 620

band. Från detsamma utlånades år 1017 581 band, en siffra som dock

uppgavs vara ganska låg i jämförelse med förhållandena före flottans

mobilisering i augusti 1914. För biblioteket har under de sista tre åren

utgivits i medeltal cirka 125 kronor per år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Kutigl. Maj:ts proposition Nr 110.

U lider ofji cerskorpralssällskapet vid flottans station i Karlskrona, har

genom köp och gåvor skaffat sig ett bibliotek pa cirka 600 band, innehållande

bland annat Nordisk familjebok och Strindbergs samlade skrifter.

Biblioteket uppges vara flitigt använt.

Vaxholms kustartilleriunder ofjicerssällskap har ett bibliotek på cirka

200 band. Sällskapet brukade'' de föregående åren anslå till bokinköp

och inbindning cirka 50 kronor per år. Sista året hava ej några medel

tillskjutits. Då någon starkare nyanskaffning ej kunnat ske, har boklånens

antal sjunkit från 250 år 1908 till endast 70 år 191 i.

Slutligen kan också nämnas Karlskrona kustartilleriregementes underofjicerskorpralssällskap,

om också dess boksamling är så obetydlig, att

den knappast kan förtjäna namnet bibliotek. Sällskapet har fått ett

engångsanslag ur manskapskassan på 50 kronor till inköp av böcker,

och mer än detta belopp synes ej hava använts för ändamålet i fråga.

Från alla de nämnda sällskapens sida har starkt framhållits vikten

av att deras medlemmar finge genom sin förening tillgång till ett något

så när väl utrustat bibliotek. Själva vore sällskapen med sina i ett par

fall synnerligen starkt begränsade tillgångar ej i stånd att ensamma bära

kostnaderna, och man har därför på det livligaste betonat önskvärdheten

av att staten i en eller annan form understödde deras biblioteksverksamhet.

Att staten på detta område träder hjälpande till och understödjer

underbefälskårernas strävan att skaffa sig medel till självstudier och självutbildmng,

kan synas väl motiverat. Men då det här är fråga om bibliotek

tillhörande enskilda föreningar, torde det vara lämpligast att statsunderstödet

meddelas på villkor, som äro till en viss grad likartade med

dem, som gälla för understöden tdl folkbiblioteken. Liksom det betiäffande

dessa fordras, att bidrag från annat håll skall ställas till bibliotekets

förfogande till minst samma belopp, som det begärda statsbidraget,

svnes man även när det gäller underbefälsföreningarna böra uppställa

det kravet, att dessa skola själva tillskjuta för det år, för vilket

statsunderstöd begäres, till sitt bibliotek lika stort belopp, som det begärda

statsbidraget. Då det vidare i fråga om folkbiblioteken för statsbidraget

finnes en maximigräns på 400 kronor, synes det också kunna

vara skäl att införa samma bestämmelse beträffande underbefälssällskapen.

Likaledes bör det stipuleras, att biblioteket skall vara brand försäkrat.

Däremot synas de kontrollbestämmelser, som gälla för statsunderstödet

till folkbiblioteken, ej behöva i allo efterliknas. Det bör visserligen

föreskrivas, att statsbidraget endast får användas till inköp och

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 110.

inbindning av böcker, men det bör stå vederbörande biblioteksstyrelse

fritt att gorå inköpen på sätt, som den finner lämpligast. Statsbidraget

bör därför lämnas kontant och ej i form av inbundna böcker, som

fallet är med statsunderstödet till folkbiblioteken. Ej heller synas i övrigt

några begränsande bestämmelser böra stipuleras för bokinköpen

vare sig för. statsbidraget eller för föreningens egna medel. Dock synes

höra föreskrivas, att det tillskott av föreningen, som skall motsvara statsbidraget,

endast får användas till inköp och inbindning av böcker och

till anskaffning av bokhyllor eller bokskåp samt av katalog och utlåningsutensilier,

samt att nytt statsbidrag ej utbetalas, om ej föreningen

lämnat vederbörligt intyg, att det statsbidrag, den senast erhållit, jämte

det däremot svarande, av föreningen själv tillskjutna beloppet använts

på föreskrivet sätt. Den kontroll, som i detta avseende behöves, torde

kunna utövas av bibliotekskonsulenteru a i folkskolöverstyrelsen, till vilka

i så fall föreningarna skulle vara skyldiga att insända redogörelse för

bibliotekets bokbestånd, bokförvärv, utlåning, inkomster och utgifter, de

senare försedda med bestyrkande verifikationer.

.Då det emellertid — även om staten skulle på sätt, som här föreslagits,

lämna understöd till underbefälssällskapens bibliotek — fortfarande

kan finnas en och annan underbefälskår, för vilken det trots statsunderstödet

kan vara svårt att bringa biblioteket upp på en önskvärd

nivå, så synes tillträde böra öppnas även för underbefälet till de i föregående

avsnitt omhandlade, i främsta rummet för manskapet avsedda

biblioteken.

V. Sammanfattning.

I enlighet med vad som ovan närmare utvecklats får jag alltså

föreslå J &

i fråga om marinens manskap shihliot ek ^

att staten till deras utveckling och vård måtte lämna särskilda anslag,

utgående efter följande grunder:

till kårer med under 500 man (med undantag av skeppsgossekårerna)

efter 1 krona 50 öre per man,

till kårer med mellan 500 och 1,000 man efter 1 krona 25 öre per

man, dock minst 750 kronor,

till kårer med mellan 1,000 och 1,500 man efter 1 krona per man,

dock minst 1,250 kronor,

till kårer med över 1,500 man efter 50 öre per man, dock minst

1,500 kronor, och

Bihang Ull riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 92 käft. (Nr Ilo.)

206 19 ii

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Infordrade

utlåtanden.

Stationsbefälhavaren

i

Karlskrona.

Kung!. Maj.ts proposition Nr 110.

till de båda skeppsgossekårerna efter 75 öre pr man, samt

i fråga om marinens underbefäls biblioteksverksamhet, att denna måtte

av staten understödjas på i huvudsak följande villkor:

l:o. understöden skola utgå med samma belopp, som det bidrag underbefälssällskapet

självt för samma år tillskjuter av egna medel till inköp

och inbindning av böcker samt till anskaffning av bokhyllor eller

bokskåp och av katalog och utlåningsutensilier, dock med högst 400

kronor;

2:0. statsbidraget utgår kontant och skall användas till inköp och

inbindning av böcker;

3:o. biblioteket skall vara brandförsäkra!;

4:o. sällskapet skall, innan nytt statsbidrag kan erhållas, hava vederbörligen

styrkt, att villkoren i fråga om det senast erhållna statsbidraget

blivit uppfyllda.

Sammanlagda beloppet av statsanslagen till marinens manskapsbibliotek

skulle, efter de ovan föreslagna reglerna och enligt nuvarande

manskapsnumerär, uppgå till 6,700 kronor.

Svårare är att beräkna till vilket belopp statsunderstödet till biblioteksverksamheten

bland marinens underbefäl skulle komma att uppgå.

Man torde dock kunna antaga att det ej kommer att överstiga 1,500

kronor.»

Över den sålunda föreliggande utredningen jämte förslag hava utlåtanden

avgivits av marinförvaltningen efter hörande av stationsbefälhavarna

i Stockholm och Karlskrona, chefen för marinstaben, högste

befälhavaren över kustflottan, chefen för kustartilleriet efter hörande av

vederbörande regements- och kårchefer, folkskolöverstyrelsen, styrelsen

för folkbildningsförbundet, Vaxholms kustartilleriunderofficerssällskap,

sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona, K arlskrona kustartilleriregementes

underofficerskorpralssällkap och underofficerskorpralssällskapet vid flottans

station i Karlskrona.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Karlskrona har anfört, att

det föreliggande förslaget innebure en förbättrad organisation av såväl

sjömanskårens kasernbibliotek som skeppsgossekårens bibliotek. Förslaget

syntes i det stora hela förträffligt. Stationsbefälhavaren tillstyrkte därför,

att det måtte komma till utförande, dock med vissa angivna jämkningar.

Vad beträffade sjömanskårens bibliotek borde sålunda bibliotekarie,

på grund av det ständiga ombytet av underbefäl vid kaserntjänsten,

ej utses bland dessa, då därtill erfordrades en person, som längre tid

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

kunde uppehålla befattningen; i stället borde en pensionerad underofficer

anställas såsom bibliotekarie, en anordning som även i utredningen

förutsatts såsom fördelaktig.

Såsom skäligt arvode för bibliotekarien syntes i betraktande av

såväl bibliotekets — jämväl innefattande »besättningarnas bibliotek)) —

omfattning och personalens numerär som längden av den dagliga tiden

för bibliotekets öppethållande böra utgå ett belopp ej understigande

800 kronor.

Anslagsbeloppet i dess helhet för biblioteket borde avrundas uppåt

från av Hjelmqvist föreslagna 1,955 kronor till 2,000 kronor, varigenom

1,200 kronor skulle bliva disponibla för årligt inköp och inbindning av

böcker.

Anordnandet av studiecirklar skulle helt visst vara önskvärt, men

torde, även om frågan om lokaler härför möjligen skulle kunna ordnas,

vara synnerligen svårt att åstadkomma inom sjömanskåren, där manskapet

så ofta bytte tjänstgöring.

Beträffande i utredningen omnämnd uppsikt över och inspektionsskyldighet

av manskapsbiblioteket utav bibliotekskonsulenterna, ansåge

stationsbefälhavaren detta varken nödvändigt eller önskvärt. Däremot

torde det vara fördelaktigt, att vederbörande biblioteksföreståridare ägde

bemyndigande att av bibliotekskonsulent inhämta erforderliga råd och

anvisningar vid upphandling av böcker m. m.

Bibliotek avsedda att medtagas ombord i fartyg, »besättningarnas

bibliotek», borde lämpligen ställas under bibliotekariens vid sjömanskårens

bibliotek vård.

Vidkommande skeppsgossekårens bibliotek innebure Hjemqvists förslag,

att understödet skulle utgå med 75 öre pr man, således för Karlskrona

kår 300 kronor, vilken summa syntes tillräcklig för biblioteket

i fråga. Något särskilt arvode för bibliotekarie vid kåren vore ej behövligt.

Att anordna studiecirklar vid kåren torde ej låta sig göra, då

gossarnas tid vore fullt upptagen av skollektioner, övningar och slöjd.

Ej heller ifråga om detta bibliotek syntes det önskvärt att bibliotekskonsulenterna

utövade uppsikt. Biblioteket borde till skeppsgossefartyg,

som utginge på expedition, kunna såsom lån utlämna ett tillräckligt antal

böcker.

Stationsbefälhavaren vid flottans station i Stockholm har avgivit

följande yttrande.

Av manskapsbibliotek funnes för närvarande å Stockholms station tre

och därjämte fyra så kallade vandringsbibliotek, avsedda att utlånas till

Stationsbefälhavaren

i

Stockholm.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Marinförvalt

ningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

fartyg å expedition. Lämpligast vore om samtliga dessa bibliotek sammansloges

till ett gemensamt, som ställdes under kasernbefälhavaren med

intendenten å kårchefsexpeditionen som biträde i egenskap av bibliotekarie.

Önskligt vore att samarbete mellan bibliotekarien och bibliotekskonsulenterna

i folkskolöverstyrelsen kunde åvägabringas.

Från detta manskapsbibliotek borde för användning ombord utlånas

dels större bibliotek (cirka 200 baud) och dels mindre bibliotek (cirka 50

band). För inrymmande av dessa lånbibliotek borde skåp eller lådor

anskaffas. Under längre expedition borde dessa bibliotek kunna få utbytas.

Samtliga böcker i manskapsbiblioteken borde värderas och förkomna

dylika ersättas antingen av manskapskassan eller av den, som

varit vållande till förlusten. Alla lån borde vara avgiftsfria. För organisering

av manskapsbiblioteken borde en sakkunnig utses och lämpligt

anslag anvisas. Vad beträffade årligt anslag till manskapsbiblioteket

och underofficerssällskapet tillstyrkte stationsbefälhavaren de av Hjelmqvist

angivna beloppen med därvid förbundna villkor.

Marinförvaltningen har i sitt yttrande anfört följande.

Det föreliggande förslaget syntes medföra en god organisation av

marinens manskaps och underbefäls bibliotek.

De årliga kostnaderna syntes vara väl avvägda mellan de olika

truppförbanden och borde förslagsvis beräknas sålunda:

Sjömanskåren i Karlskrona ..............................

.......................... 2,000

kronor

y> » Stockholm .............................

............................ 1,500

Vaxholms kustartilleriregemente......................

.......................... 1,250

»

Karlskrona » ......................

............................. 1,100

Älvsborgs kustartillerikår och manskapet

vid Göteborgs

örlogsdepå.......................................................

........................... 500

»

Iiemsö kustartillerikår

200

i

För Fårösunds kustartilleridetachement borde anslag ej avses.

Arvode till bibliotekarien borde utgå med omkring 2 5 av det för

resp. bibliotek avsedda anslaget.

För skeppsgossekårerna syntes den nuvarande biblioteksorganisationen

vara tillfredsställande och de föreslagna anslagen resp. 400 och

200 kronor väl avvägda.

De föreslagna åtgärderna för att tillgodose biblioteksverksamheten

bland underbefälet syntes vara tillfyllest.

Utöver sålunda angivna årliga kostnader torde medel böra beräknas

för bokskåp in. m. och, om därjämte hänsyn toges till den fördyring, som

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

nu inträtt och sannolikt länge komme att kvarstå, i vad anginge böcker

och dessas bindning, ansåge marinförvaltningen att de årliga kostnaderna

borde beräknas till omkring 10,000 kronor.

Marinförvaltningen hemställde därför, att framställning måtte avlåtas

till riksdagen om beviljande på ordinarie stat av ett reservationsanslag

för ändamålet å 10,000 kronor. Därest anslaget beviljades, torde

detsamma höra ställas till marinlörvaltningens förfogande för fördelning

mellan marinens olika truppförband, varjämte bemyndigande torde höra

meddelas ämbetsverket att utfärda de närmare föreskrifter i ärendet

som kunde befinnas erforderliga.

Chefen för marinstaben, högste befälhavaren över kustflottan och

chefen lör kustartilleriet hava icke haft något mot det framställda

förslaget att erinra.

Folkskolöverstyrelsen har yttrat sig sålunda.

Vad först manskapsbiblioteken anginge, ville styrelsen ytterligare

betona det av Hjelmqvist framhållna behovet av fasta årliga anslag.

Erfarenheter från all biblioteksverksamhet, av vad art den än eljest

kunde vara, visade, att förfogandet över sådant anslag vore en av de

viktigaste förutsättningarna och i själva verket alldeles nödvändigt,

för att ett bibliotek skulle kunna tillfredsställande skötas. Att, som

hittills skett vid marinen, grunda verksamheten på gåvor eller andra

mer eller mindre tillfälliga inkomster kunde möjligen eu kortare tid

under särskilt intresserad ledning med framgång ske men vore i läno-den

alldeles ohållbart. ö

Beträffande grunderna för anslagssummans fixerande kunde det

ifrågasättas, huruvida ej ett förenklat beräkningssätt kunde tillämpas, så

att man, i stället för de fem föreslagna grupperna med olika beräkningsgrunder,

uppdelade anslaget i ett fixt grundbelopp för varje bibliotek

och därtill fogade ett anslag, utgående med en viss summa per man.

Beträffande de bibliotek, som vore avsedda för manskapet under

dess fritid ombord, ville styrelsen understryka vikten av att de, på sätt

i utredningen föreslagits, anknötes till de stora kårbiblioteken.

Också det framlagda förslaget till ordnande av biblioteksverksamheten

bland underbefälet, vilket helt naturligt utginge från och anslöto

sig till de hittillsvarande förhållandena, syntes styrelsen synnerligen

ändamålsenligt, liksom det syntes väl motiverat att, som där föreslagits

Chefen för

marinstaben,

högste befälhavaren

över

kustflottan och

chefen för

kustartilleriet.

Folkskol
överstyrelsen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

stipulera villkor, som på väsentliga punkter överensstämde med de för

folk- och skolbiblioteken gällande.

Styrelsen ville dessutom för sin del betona önskvärdheten av att

reglementen för de särskilda biblioteken och instruktioner för biblioteksföreståndare

och bibliotekarier utarbetades, lämpligen i samråd med

bibliotekskonsulenterna i folkskolöverstyrelsen, samt framhålla den synnerliga

vikten av att bokinköpen så ordnades, att olika intressen och synpunkter

därvid bleve tillgodosedda.

Både med avseende på manskapsbiblioteken och biblioteken för

underbefälet både Hjelmqvist framhållit önskvärdheten av att de kunde

ställas under kontroll av bibliotekskonsulenterna. Med avseende på

bådadera tänkte han sig, att bibliotekskonsulenterna erhölle inspektionsrätt,

beträffande de senare därjämte att biblioteken till dem skulle insända

redogörelse för sin verksamhet under det föregående året, innan

de erhölle nytt anslag. Därjämte skulle bibliotekskonsulenterna givetvis

vid behov lämna råd och anvisningar för det tekniska ordnandet av

biblioteken, studieplaners uppgörande o. s. v.

Styrelsen ville livligt framhålla betydelsen av att biblioteksverksamheten

inom marinen på detta sätt inordnades som ett led i folkbildningsarbetet

i det hela liksom vikten överhuvudtaget av en såvitt möjligt

gemensam handläggning av ärenden rörande alla olika arter av bibliotek

av mera populär natur. Tveksamt kunde visserligen vara, om bibliotekskonsulenterna,

vilkas tid redan vore starkt upptagen av det arbete, som

ålåge dem med handläggandet av ärenden rörande folk- och skolbibliotek

och som bland annat tyvärr ej i så stor utsträckning, som önskvärt varit,

kunnat verkställa inspektion vid dessa bibliotek, kunde påläggas ytterligare

arbetsuppgifter utan någon ökning av arbetskrafterna. I betraktande

av den framhållna vikten av en gemensam och sakkunnig handläggning

av hithörande ärenden, syntes det emellertid styrelsen, som

om dessa betänkligheter måste träda tillbaka, i örhållandena finge sedan

utvisa, om i någon mån ökad arbetskraft för bibliotekskonsulenterna med

anledning av den nya arbetsuppgiften kunde bli erforderlig.

Till sitt livliga tillstyrkande av åtgärder i den riktning, som av

Hjelmqvist föreslagits, ville styrelsen foga ett påpekande av vikten

av ett ordnande efter likartade grunder av biblioteken, avsedda för

manskap och underbefäl vid armén, och av att en utredning i denna

riktning verkställdes.

styrei Ben för Styrelsen för folkbildningsförbundet har ej något att erinra mot

folkbildnings- framlagda förslaget, men framhåller önskvärdheten av att i blivande

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:ts proposition Nr 110.

bestämmelser rörande ifrågavarande bibliotek intages föreskrift därom,

att de nu avsedda biblioteksorganisationerna i lämpliga delar komma att

underställas bibliotekskonsulenternas tillsyn på samma sätt som de statsunderstödda

folkbiblioteken.

Vaxholms kustartilleriunderofficerssällskap hemställer, bland annat,

med hänsyn till svårigheten för sällskapets medlemmar att lämna erforderliga

bidrag samt i betraktande av bibliotekens betydelse å en så

jämförelsevis avskild förläggningsort, att statsbidraget till biblioteken å

Oscar-Fredriksborg och å Vaxholmen måtte bliva dubbelt så stort som det

belopp, sällskapet tillskjuter, ävensom att statsbidraget första året måtte

få utgå utan något som helst tillskott från sällskapets sida.

Sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona framhåller, hurusom det, då

underbefälssällskapen i regel hava synnerligen starkt begränsade tillgångar,

vore önskligt, att underbefälssällskapens bibliotek varje år tillerkändes

ett visst mindre grundbelopp i proportion till ledamöternas antal, utan

att sällskapen behövde avsätta motsvarande belopp. Därutöver borde

statsbidrag kunna beviljas till ett lika stort belopp som sällskapen själva

avsatte till sina bibliotek. Maximigränsen för detta statsbidrag kunde

sättas till 300 kronor. Härigenom skulle vinnas, att sällskapens bibliotek

kunde nödtorftigt underhållas och hindras från förfall under de tider,

då ekonomiska svårigheter lade hinder i vägen för sällskapen att själva

tillskjuta något belopp.

Beträffande den ifrågasatta kontrollen över underbefälsbiblioteken

ansåge sällskapet denna lämpligen böra utövas av vederbörande kårchef

eller högre militär myndighet på platsen, enär därigenom kännedom om

bibliotekens skötsel skulle bättre än på annat sätt kunna vinnas.

Karlskrona kustartilleriregementes underofficerskorpralssällskap har i

frågaom anslag till manskapsbibliotek anfört, att enär antalet sådana bibliotek

vid Karlskrona kustartilleriregemente på grund av de säregna förläggningsförhållandena

måste bliva oproportionerligt stort i förhållande till

manskapsstyrkan, det kunde ifrågasättas, huruvida det i föreliggande

förslag beräknade anslaget bleve tillräckligt. Enligt sällskapets mening

borde det höjas till 1,700 kronor för år, motsvarande ungefär 1 krona

75 öre för man.

I fråga om anslag till underbefälsbibliotek har sällskapet ifrågasatt,

huruvida ej första gången statsanslag erhölles, anslaget borde vara dubbelt

så stort som vederbörande förenings eget tillskott, detta med tanke på

att så snart som möjligt kunna åstadkomma ett rikhaltigt bibliotek.

Vaxholms

kuatart.illeri
underofficers
sällskap.

Sjöunderofficerssällskapet

i Karlskrona.

Karlskrona

kustartilleri
regementes
underofticers
korprals
8ällskap.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Underofficerakorpralasällskapet

vid flottans

station i

Karlskrona.

Departements

chefens

yttrande.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 110.

Underofficerskorpralssällskapet vid flottans station i Karlskrona har

icke haft någon erinran att framställa mot det föreliggande förslaget.

Bland de strävanden, som göra sig gällande att genom planmässiga

och målmedvetna åtgärder verka för folkbildningens höjande i vårt land,

intager biblioteksverksamheten ett betydelsefullt rum. Jag har därför

ansett det böra tagas under övervägande, huruvida icke i sådant hänseende

något borde åtgöras för marinens underbefäl och manskap. Icke

minst synes detta vara påkallat med hänsyn till ifrågavarande personals

säregna tjänstgöringsförhållanden, som ofta torde inverka försvårande

och hämmande vid den enskilda individens försök att förkovra sig, vare

sig det nu gäller allmänbildning eller studier, avsedda att underlätta och

befordra verksamheten å civila områden efter avslutad militärtjänst.

Av den föreliggande, av förste bibliotekskonsulenten Hjelmqvist

verkställda utredningen framgår, att den biblioteksverksamhet, som nu

förekommer bland marinens personal, icke torde kunna betecknas såsom

tillfredsställande. Den huvudsakliga orsaken härtill är utan tvivel, såsom

i Hjelmqvists utredning påpekas, att anslag av statsmedel för ändamålet

saknas och att man är hänvisad till gåvor samt att i övrigt bestrida

kostnaderna med anlitande av manskapskassor och genom upptagande

av boklåneavgifter. Följden har blivit att bokbestånden till men för

utlåningsfrekvensen icke kunnat ägnas erforderlig omsorg och för övrigt

antingen alls icke eller endast i otillräcklig omfattning förnyas och utvidgas.

Där låneavgifter upptagas, har man visserligen någon möjlighet

att komplettera boksamlingen, men i dessa fall förefinnes en benägenhet

att vid inköp av böcker mera taga hänsyn till deras begärlighet för läsekretsen

än till deras värde i övrigt, något som givetvis förringar biblioteksverksamhetens

betydelse.

Jag delar fördenskull tillfullo den av Hjelmqvist uttalade och av de i

ärendet hörda myndigheterna understödda uppfattningen, att man för

underbefäls- och manskapsbibliotekens vård och utveckling bör bereda

årliga anslag av statsmedel och att dessa anslag böra vara så beräknade,

att de utan förstärkning av upptagna låneavgifter möjliggöra å ena sidan

en bokanskaffning motsvarande storleken av den läsekrets, för vilken

biblioteken äro avsedda, och å andra sidan en skälig ersättning åt den

eller de personer, som skola förvalta dem och övervaka att de fylla sitt

avsedda ändamål.

Beträffande därefter de för ändamålet erforderliga medlen har Hjelmqvist

ifrågasatt, att anslag till manskapsbiblioteken skulle utgå efter

följande grunder:

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition Nr Ilo.

till kårer med under 500 man (med undantag av skeppsgossekårerna)

1 krona 50 öre per man,

till kårer med mellan 500 och 1,000 man 1 krona 25 öre per man,

dock minst 750 kronor,

till kårer med mellan 1,000 och 1,500 man 1 krona per man, dock

minst 1,250 kronor,

till kårer med över 1,500 man 50 öre per man, dock minst 1,500

kronor, och

till de båda skeppsgossekårerna 75 öre per man.

I avseende å underbefälsbiblioteken har Hjelmqvist föreslagit, att till

dem skulle utgå understöd med samma belopp, som det bidrag vederbörande

underbefälssällskap för samma år av egna medel tillskjuter till

inköp och inbindning av böcker samt till anskaffning av bokhyllor eller

bokskåp, katalog och utlåningsutensilier, dock högst med 400 kronor till

varje bibliotek.

Mot de sålunda föreslagna gränderna synes mig, åtminstone innan

närmare. erfarenhet vunnits, icke vara något att erinra. Därest vid deras

tillämpning anledning därtill skulle uppstå, torde emellertid mindre avvikelser

från desamma böra få göras.

Med tillämpning av dessa grunder samt, vad beträffar manskapsbiblioteken,

med utgående från i utredningen angiven manskapsnumerär

(stamanställda och värnpliktiga) har Hjelmqvist kommit till det resultatet^

att följande belopp skulle behövas:

Underbefälssällskapens bibliotek.................................................

Sjömanskårens bibliotek i Karlskrona.......................................

» » » Stockholm .......................................

Manskapsbiblioteket vid Vaxholms kustartilleriregemente

» )) Karlskrona »

» » Ålvsborgs kustartillerikår ..............

» » Fårösunds kustartilleridetachement

Skeppsgossekårens i Karlskrona bibliotek ..............................

» i Marstrand » ..............................

Kronor 8,200

kronor 1,500

» 1,955

» 1,500

» 1,250

b 1,055

» 370

b 120

» 300

» 150

Marinförvaltningen har i sitt utlåtande framhållit, att medel för

ifrågavarande ändamål ej böra beräknas för Fårösunds kustartilleridetachement

— förslag har nämligen framlagts i statsverkspropositionen

om nedläggande av Fårösunds fästning. Däremot har marinförvaltningen

upptagit ett belopp av 200 kronor för Hemsö kustartillerikår, något som

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 92 käft. (Nr 110.) 2061» 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 110.

emellertid, i avvaktan å slutförandet av pågående utredning om bland

annat försvarets ordnande vid Hemsö, ännu ej torde böra ske. I övrigt

har marinförvaltningen vidtagit mindre avrundningar av vissa belopp samt

beräknat en marginal med anledning av rådande dyrtid, så att hela anslaget

enligt marinförvaltningens förslag skulle komma att uppgå till

10,000 kronor. Därjämte har marinförvaltningen hemställt, att medlen

måtte anvisas såsom ordinarie reservationsanslag.

För min del anser jag den av Hjelmqvist förebragta kostnadsberäkningen

kunna godtagas med bortseende från det för personal i Fårösund

beräknade beloppet, vilket emellertid ej torde böra föranleda rubbning

i den av honom angivna totalsumman, 8,200 kronor. Att, på sätt marinförvaltningen

föreslagit, redan nu uppföra anslaget å ordinarie stat synes

knappast vara lämpligt, utan torde det, till dess närmare erfarenhet

vunnits, böra anvisas å extra stat. Däremot har jag, ehuruväl i statsverkspropositionen,

innan fullständig utredning i ärendet förelåg, förutsatts

att de medel, som för ifrågavarande ändamål kunde komma att beviljas,

skulle anvisas såsom förslagsanslag, ansett mig icke böra motsätta mig

marinförvaltningens förslag att anslaget måtte få reservationsanslags natur.

De närmare bestämmelserna om biblioteksverksamhetens ordnande

och bedrivande samt villkoren i övrigt för statsunderstöds åtnjutande

för sådant ändamål torde med ledning av den i ärendet förebragta utredningen

framdeles få meddelas av Kungl. Maj:t. Härvid utgår jag

emellertid från att inspektion av den statsunderstödda biblioteksverksamheten

inom marinen kommer att utövas på i huvudsak enahanda sätt

som i fråga om den redan befintliga folkbiblioteksverksamheten.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till understödjande av biblioteksverksamheten för underbefäl och

manskap vid marinen på extra stat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag

av 8,200 kronor.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däruti

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen

avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll

fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:

Tor Ericsson Arje.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj. ts proposition Nr 110.

27

INNEHÅLL.

Sid.

Inledning ..................................................................................................................... 2.

Utredning och förslag av förste bibliotekskonsulenten fil. doktorn F. Hjelmqwst ............ 3.

I. Den nuvarande organisationen av de bibliotek, som äro avsedda för marinens

manskap under dess fritid i land........................................................... 3.

II. Den nuvarande organisationen av de bibliotek, som äro avsedda för manskapet

under dess fritid ombord ...................................................................... 7.

III. Brister i den nuvarande organisationen av marinens manskapsbibliotek och

förslag till förändringar .................................... 9.

IV. Biblioteksverksamheten bland underbefälet...................................................... 15.

V. Sammanfattning .......................................................................................... 17.

Infordrade utlåtanden .................................................................................................. 18.

Departementschefens yttrande

24

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:5a Utlåtande angående regleringen av utgifterna under riksstat ens för år 1920 femte huvudtitel, innefattande anslagen till sjöförsvarsdepartementet. s. 45 i texten