Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet samt till lag om ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

1919-02-21 · 97 sidor, varav 97 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 97 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:114, Med förslag till lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet samt till lag om ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 114.

1

Nr 114.

Kling1. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet samt till

lag om ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse;

given Stockholms slott den 21 februari 1919.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll

vill Kungl Maj:t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen

att antaga härvid fogade förslag till lag om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet samt till lag om ändring i lagen den

22 juni 1911 om bankrörelse.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll Vilt). 1 sand. 96 höft. (Nr 114.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 114.

Förslag

till

Lag

om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet.

Härigenom förordnas som följer:

I KAP.

Om fondkommissionsrörelse.

1 §•

Med fondkommissionsrörelse förstås i denna lag yrkesmässigt idkad

verksamhet, som avser köp och försäljning i kommission av aktier, banKlotter

och andra delaktighetsbevis i bolag samt obligationer. Den, som

driver dylik rörelse, kallas fondkommissionär.

Värdepapper, varom nu sagts, benämnas här nedan fondpapper.

2 §.

Ej må någon idka fondkommissionsrörelse utan att äga vederbörligt

tillstånd därtill. Sådant tillstånd meddelas i fall, som i 6 § avses,

av Konungen men eljest av tillsynsmyndigheten och skall angiva, å vilken

eller vilka orter rörelsen må utövas.

3 §•

Enskild person må erhålla tillstånd att idka fondkommissionsrörelse,

så framt han

1) är berättigad att här i riket idka handel;

2) uppnått 25 års ålder; _ ___ _ .

3) företer intyg om minst tre års väl vitsordad tjänstgöring såsom

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

biträde lios fondkommissionär eller kan genom annan under minst enahanda

tidrymd utövad verksamhet anses hava vunnit för yrket nödigerfarenhet;
4)

icke i övrigt enligt tillgängliga upplysningar linnes olämpligför

yrket; samt

5) för den ifrågasatta rörelsen disponerar ett kapital av minst

två hundra tusen kronor eller, där han avgivit sådan försäkran, som i

7 § avses, minst femtio tusen kronor.

Ej må dock tillstånd meddelas, därest den ifrågasatta rörelsen

prövas kunna bliva till skada för det allmänna.

4 §.

Handelsbolag må erhålla tillstånd att idka fondkommissionsrörelse,

såframt

1) bolaget är berättigat att här i riket idka handel;

2) de bolagsmän, vilka äga deltaga i bolagets förvaltning, uppnått

25 års ålder och minst en av dem äger sådan utbildning, som avses

under 3) i 3 §;

3) bolaget icke i övrigt enligt tillgängliga upplysningar linnes

olämpligt att utöva rörelse av ifrågavarande slag;

4) bolaget för den ifrågasatta rörelsen disponerar ett kapital av

minst två hundra tusen kronor; samt

5) den ifrågasatta rörelsen icke prövas kunna bliva till skada för

det allmänna.

Finnas i bolaget kommanditdelägare till större antal än två, gälle,

i stället för vad under 4) föreskrivits, såsom villkor för tillstånds erhållande,

att sammanlagda beloppet av vad bolagsmännen insatt eller

åtagit sig att insätta uppgår till minst fem hundra tusen kronor; och

må, där tillstånd erhålles, bolaget icke öppna rörelsen, förrän minst

hälften guldits av det belopp, vartill bolagsmännens utfästa insatser

sammanlagt uppgå.

5 §•

Aktiebolag, som icke driver bankrörelse, må erhålla tillstånd att

idka fondkommissionsrörelse, såframt

1) ledamöterna i bolagets styrelse och deras suppleanter uppnått

25 års ålder samt minst en av ledamöterna äger sådan utbildning, som

avses under 3) i 3 §;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

2) bolaget icke i övrigt enligt tillgängliga upplysningar finnes

olämpligt att utöva rörelse av ifrågavarande slag;

3) bolagets aktiekapital uppgår till minst fem hundra tusen kronor;

samt

4) den ifrågasatta rörelsen icke prövas kunna bliva till skada för

det allmänna.

Erhålles tillstånd, må bolaget dock icke öppna rörelsen, förrän

minst hälften av aktiekapitalet inbetalats.

6 §.

Bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag må erhålla tillstånd att

idka fondkommissionsrörelse, därest rörelsen icke prövas kunna bliva

till skada för det allmänna

7 §•

Enskild person, som söker eller som erhållit tillstånd att idka

fondkommissionsrörelse, må kunna till tillsynsmyndigheten avgiva skriftlig

försäkran, att han icke skall för egen räkning idka handel med fondpapper,

vare sig omedelbart eller med begagnande av annan persons

namn, ej heller själv inträda såsom köpare av fondpapper, som han i

egenskap av kommissionär åtagit sig att sälja, eller såsom säljare av

fondpapper, som han i egenskap av kommissionär åtagit sig att köpa.

Rörande sådan försäkrans avgivande äger han av tillsynsmyndigheten

erhålla bevis.

Fondkommissionär, vilken avgivit försäkran, varom nu sagts, vare

bunden därav, intill dess han hos tillsynsmyndigheten återkallar densamma.

Återkallelse må dock icke ske, förrän minst tre år förflutit från

det han avgav sin försäkran, eller, om han vid försäkrans avgivande

ännu icke erhållit tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, från det sådant

tillstånd erhölls. Tillsynsmyndigheten har att ofördröjligen på

verksamt sätt bringa återkallelsen till allmänhetens kännedom.

8 §•

Efter det fondkommissionär upphört att vara bunden av försäkran,

varom i 7 § föjjmäles, må han icke fortsätta sin rörelse, med mindre

han visat sig för densamma disponera ett kapital av minst två hundra

tusen kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 114.

5

9 §•

Där den omedelbara ledningen av fondkommissionsrörelse icke

omhänderhaves av kommissionären själv eller, då rörelsen utövas av

bolag, av bolagsman eller styrelseledamot, vilken äger utbildning, som

under 3) i 3 § sägs, skall för rörelsen finnas en föreståndare, som uppnått

25 års ålder och äger sådan utbildning samt icke i övrigt enligt

tillgängliga upplysningar är att anse såsom olämplig för sysslan.

10 §.

Fondkommissionär må icke åtaga sig att förmedla affär i fondpapper,

vilken uppenbarligen har karaktär av spekulation, åt någon,

som ännu ej uppnått myndig ålder, eller åt någon, som, enligt vad

kommissionären vet eller borde veta, av oerfarenhet eller lättsinne ägnar

sig åt affärer av nämnda art i större utsträckning än som med hänsyn

till hans tillgångar kan anses rimligt.

Ej heller må fondkommissionär uppmuntra personer, vilka uppenbarligen

sakna nödig erfarenhet i ekonomiska förhållanden, till att

spekulera i fondpapper.

11 §■

P ondkommissionär må icke obehörigen yppa uppdragsgivares affärsförhållanden,

varom kommissionären i denna sin egenskap erhållit kännedom,

eller i strid med uppdragsgivarens intresse begagna sig av sin

kännedom i berörda hänseende.

12 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats enskild

person, vare förfallet:

1) om innehavaren av tillståndet upphör att vara berättigad att

idka handel här i riket;

2) om han återbetalat upplånat kapital, som han för tillståndets

förvärvande visat sig disponera, eller någon del därav utan att hava för

tillsynsmyndigheten visat, att han efter återbetalningen för sin rörelse

disponerar penningar till belopp som under 5) i 3 § sägs;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Knngl. Maj. ts proposition Nr 114.

3) om han förlorat över en tredjedel av det kapital, han för tillståndets

förvärvande visat sig disponera, och bristen icke blivit fylld

inom tre månader efter det densamma yppades; ägande dock, när det

erforderliga beloppet icke kan anskaffas inom sålunda stadgad tid, tillsynsmyndigheten,

där särskilda omständigheter föreligga och fullgod

realsäkerhet ställes för beloppet, medgiva rörelsens fortsättande tills

vidare under tid, som av tillsynsmyndigheten bestämmes, dock ej över

två år.

13 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats handelsbolag,

vare förfallet: .....

1) om någon av de under 1) och 2) i 4 § stadgade förutsättningai

icke längre är° för handen; ägande dock tillsynsmyndigheten lämna

bolaget viss kort tid till att ombesörja rättelse, såframt bolaget gör

ansökan därom ofördröjligen efter det förhållandet yppades;

2) om bolaget återbetalat upplånat kapital, som bolaget för tillståndets

förvärvande visat sig disponera, eller någon del därav utan att

hava för tillsynsmyndigheten visat, att bolaget etter återbetalningen föi

sin rörelse disponerar minst två hundra tusen kronor;

3) om för tillståndets erhållande gällt det villkor, varom sägs i sista

stycket av 4 §, och bolagsmännens utlästa insatser icke blivit till fullo

guldna inom sex månader etter rörelsens öppnande;

4) om efter tillståndets meddelande antalet kommanditdelägare

kommit att överstiga två, oaktat sammanlagda beloppet av vad bolagsmännen

insatt eller åtagit sig att insätta understiger fem hundra tusen

kronor eller, där sex månader förflutit från rörelsens öppnande, utfästa

insatser icke blivit till fullo guldna;

5) om bolaget förlorat över en tredjedel av det kapital, bolaget

för tillståndets förvärvande visat sig disponera, eller, där fråga är om

bolag med kommanditdelägare till större antal än två, över en tredjedel

av bolagsmännens insatser samt bristen icke blivit fylld inom tre månader

efter det densamma yppades; dock att vad under 3) i 12 § stadgats

om befogenhet för tillsynsmyndigheten att medgiva fondkommhsionsrörelses

fortsättande tills vidare under viss tid skall i förevarande fall

äga motsvarande tillämpning.

14 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats aktiebolag,

vilket icke driver bankrörelse, vare förfallet:

1) om någon av de under 1) i 5 § stadgade förutsättningar icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

längre är för handen; ägande dock tillsynsmyndigheten lämna bolaget

viss kort tid till att ombesörja rättelse, såframt bolaget gör ansökan

därom ofördröjligen efter det förbållandet yppades;

2) om aktiekapitalet icke blivit till fullo guldet inom sex månader

efter rörelsens öppnande;

3) om bolaget förlorat över en tredjedel av aktiekapitalet och bristen

icke blivit fylld inom tre månader efter det densamma yppades; dock

att vad under 3) i 12 § stadgats om befogenhet för tillsynsmyndigheten

att medgiva fondkommissionsrörelses fortsättande tills vidare under viss

tid skall i förevarande fall äga motsvarande tillämpning.

15 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats enskild

person, handelsbolag eller aktiebolag, vilket icke driver bankrörelse, må

av tillsynsmyndigheten återkallas, om innehavaren av tillståndet genom

överträdande av denna lag eller uppenbart åsidosättande av sina uppdragsgivares

intresse eller annorledes visat sig olämplig att utöva sådan

rörelse eller om rörelsen prövas vara till skada för det allmänna.

16 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats bankaktiebolag

eller solidariskt bankbolag, må av Konungen återkallas, därest

rörelsen prövas vara till skada för det allmänna.

1-7 §.

Finnes emellan företag, vars innehavare förvärvat tillstånd att

idka fondkommissionsrörelse, och annat företag, som har till ändamål

att lör egen räkning köpa och sälja fondpapper eller att utlåna

penningar mot säkerhet av fondpapper och som icke är underkastat

tillsyn enligt bestämmelserna i denna lag, ett närmare samband antingen

så till vida, att båda företagen ledas av samma eller i huvudsak samma

personer, eller ock så till vida, att den vinst, som må uppkomma av de

båda företagen, är avsedd att helt och hållet eller till avsevärd del

direkt eller indirekt tillfalla samma eller i huvudsak samma- personer,

må det innehavaren av förstnämnda företag meddelade tillståndet återkallas,

där fråga är om bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag, av

Konungen, men eljest av tillsynsmyndigheten, såframt ej antagas kan,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Majis proposition Nr 114.

att menliga verkningar icke skola på grund av nämnda samband uppkomma

för företagets kunder eller lör det allmänna.

18 §.

Finnes icke i det fall, varom i 9 § sägs, behörig föreståndare eller

föreligger sådan kapitalförlust, som under 3) i 12 §, under 5) i 13 §

eller under 3) i 14 § avses, eller har fondkommissionär inställt sina

betalningar, må tillsynsmyndigheten kunna, där det prövas nödigt, förbjuda

fondkommissionsrörelsens fortsättande, så länge förhållandet varar.

19 §.

Den, som icke vidare äger fortsätta fondkommissionsrörelse, må

dock vidtaga åtgärder, som erfordras för fullgörande av ingångna avtal

eller för att skydda uppdragsgivare mot förlust.

20 §.

Avlider fondkommissionär, äger tillsynsmyndigheten medgiva dödsboet

att tills vidare under en tid av högst ett år fortsätta den avlidnes

rörelse, såframt för dennas omedelbara ledning anställes en föreståndare,

som uppfyller de i 9 § angivna förutsättningar.

21 §•

Har jämlikt 9 eller 20 § för fondkommissionsrörelse anställts föreståndare,

anses meddelande, som tillsynsmyndigheten avlåter till rörelsens

innehavare, hava kommit denne till hända, när förestunda!en erhållit

del därav.

22 §.

Tillsynsmyndigheten har att övervaka, att fondkommissionär efterlever

denna lag, samt att i övrigt ägna fondkommissionärs verksamhet

den tillsyn, vartill de i denna lag meddelade bestämmelser föranleda.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Katigt. Maj:ts proposition AV 114.

9

23 §.

Så snart fondkommissionär öppnat sin rörelse, skall lian meddela

tillsynsmyndigheten, var rörelsen bedrives och av vem den omedelbara

ledningen omhänderhaves. Sker sedermera ändring i sålunda uppgivet

förhållande, skall detta ofördröjligen anmälas för tillsynsmyndigheten.

Har fondkommissionär upplånat det kapital, han för erhållande

av tillstånd att idka rörelsen visat sig disponera, och varder den gäld

eller någon del därav uppsagd till betalning, eller yppar sig för fondkommissionär

sådan kapitalförlust, som under 3) i 12 §, under 5) i

13 § eller under 3) i 14 § avses, eller avgår ur handelsbolag, som

driver fondkommissionsrörelse, bolagsman eller inträder däri ny bolagsman

eller sker i aktiebolag, som driver fondkommissionsrörelse men

ej bankrörelse, förändring i styrelsens sammansättning, varde det ock

ofördröjligen anmält för tillsynsmyndigheten.

24 §.

Fondkommissionär åligger vidare:

att för den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser

har att i sådant hänseende företräda tillsynsmyndigheten, hålla

kassa och övriga tillgångar samt alla böcker, räkenskaper och andra

handlingar, evad de angå kommissionsrörelsen eller annan av kommissionären

idkad affärsverksamhet, tillgängliga för granskning;

att jämväl i övrigt meddela tillsynsmyndigheten alla de upplysningar

rörande kommissionsrörelsen och sin ekonomiska ställning, som

av nämnda myndighet äskas;

att enligt formulär, som av tillsynsmyndigheten upprättas, till

nämnda myndighet insända de statistiska uppgifter, som av densamma

påfördras;

att, där tillsynsmyndigheten beträffande kommissionärens bokföringmeddelar

föreskrifter, som för nämnda myndighets granskningsuppgilt

funnits nödiga, ställa sig sagda föreskrifter till efterrättelse;

att efter räkenskapsårs utgång, så snart det kan ske, till tillsynsmyndigheten

insända balansräkning, samt, där det är aktiebolag eller

solidariskt bankbolag, som driver rörelsen, styrelsens förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkningen och, efter verkställd revision,

den däröver avgivna berättelsen ävensom protokoll, upptagande de å

bolagsstämma i anledning av nämnda berättelser fattade beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 96 höft. (Nr TIA.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

Tillsynsmyndigheten äger att genom föreläggande av vite tillhålla

fondkommissionär att fullgöra sina skyldigheter enligt denna paragraf

ävensom att fälla till sådant vite.

25 §.

Tillsynsmyndigheten äger, när sådant prövas nödigt, sammankalla

styrelsen för aktiebolag eller solidariskt bankbolag, som driver fondkommissionsrörelse;

och må vid bolagsstämma med dylikt bolag eller av

tillsynsmyndigheten utlyst styrelsesammanträde å tillsynsmyndighetens

vägnar den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser

har att i sådant avseende företräda nämnda myndighet, närvara och

deltaga i överläggningarna.

II KAP.

Om fondbörsverksamhet.

26 §.

Fondbörs må ej upprättas utan Konungens tillstånd. Konungen

meddelar sådant tillstånd, där börsen prövas bliva till nytta för det

allmänna.

Meddelat tillstånd kan av Konungen återkallas, när börsen finnes

icke längre vara till nytta för det allmänna eller börsstyrelsen upprepade

gånger underlåtit att ställa sig till efterrättelse av tillsynsmyndigheten

jämlikt 37 § meddelade förbud eller föreskrifter.

27 §.

För varje fondbörs skall finnas en av Konungen fastställd börsordning,

som skall .innehålla bestämmelser om:

1) villkoren för att bliva medlem av börsen;

2) de förutsättningar, under vilka medlem av börsen kan därifrån

uteslutas;

3) antalet styrelseledamöter, tiden för deras befattningar, ordningen

för styrelseval och grunderna för fattande av beslut inom styrelsen;

4) de slag av fondaffärer, som å börsen må avslutas;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

5) villkoren för att fondpapper må å börsen göras till föremål

för affärer;

6) det sätt, på vilket kursnoteringen skall äga rum;

7) storleken av den provision, börsmedlem äger åtnjuta å avtal,

som han för annans räkning sluter å börsen;

8) de grunder, enligt vilka avgift skall erläggas för offentlig

auktion å fondpapper, som å börsen förrättas på grund av börsstyrelsens

jämlikt 56 § meddelade förordnande;

9) skiljemannaförfarande för avgörande av tvister rörande avtal,

som ingåtts å börsen.

28 §.

Börsordniugen fastställes för högst tio år i sänder.

Vid ansökan om tillstånd till upprättande av fondbörs skall bifogas

förslag till börsordning. Konungen prövar förslagets överensstämmelse

med lag och författningar och dess ändamålsenlighet i övrigt, så ock

om ytterligare bestämmelser må erfordras.

Minst sex månader, innan den tid, för vilken börsordningen blivit

fastställd, utlöper, skall börsstyrelsen till Konungen ingiva förslag till

den börsordning, som därefter skall gälla; och varde förslaget av Konungen

prövat på sätt ovan sägs.

29 §.

Ändring av fastställd börsordning må efter förslag av tillsyningsmyndigheten

eller börsstyrelsen medgivas av Konungen. Om prövning

av dylikt förslag gälle vad i 28 § andra stycket stadgas.

30 §.

Med tillsynsmyndighetens tillstånd må börsstjrelsen för viss tid

meddela bestämmelser, som innebära avvikelser från börsordningen i

de ämnen, vilka omförmälas under 1), 2), 4), 5), 6) och 9) i 27 §.

31 §.

Kör fondbörs skall finnas eu styrelse, vars ordförande jämte suppleant

för honom utses av Konungen. Övriga ledamöter i styrelsen väljas till

en fjärdedel av de bankaktiebolag och solidariska bankbolag, som äro

medlemmar av fondbörsen, till en fjärdedel av övriga börsmedlemmar,

till en fjärdedel av stadsfullmäktige i den stad, där börsen hålles, och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

till den återstående fjärdedelen av den handelskammare, inom vars distrikt

nämnda stad är belägen. Envar av de fyra valkorporationerna utser

därjämte suppleanter för de av densamma valda ledamöterna till lika

antal som dessa.

Ordförande, ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst

två år. Avgår någon, innan den tid, för vilken han blivit utsedd, gått

till ända, utses efterträdare för den återstående tiden.

Har Konungen bifallit ansökan om tillstånd att upprätta fondbörs,

äga de, vilka ingivit sagda ansökan, att första gången val av börsstyrelse

skall förrättas utse de styrelseledamöter och suppleanter, vilka

eljest skola väljas av börsmedlemmarna.

32 §.

Börsstyrelsen handhar ledningen av fondbörsens verksamhet och

förvaltningen av dess angelägenheter. Det åligger styrelsen att i allt

vad på styrelsen ankommer sörja för att fondbörsens verksamhet äger rum

på ett tillfredsställande sätt.

33 §.

De å fondbörs noterade kurser skola ofördröjligen på verksamt

sätt offentliggöras.

34 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att övervaka att beträffande

fondbörs denna lag och börsordningens föreskrifter iakttagas samt att

verksamheten å fondbörs i övrigt försiggår på sådant sätt, att den

länder till nytta för det allmänna.

35 §.

Eondbörsstyrelse åligger:

att för den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser

har att i sådant hänseende företräda tillsynsmyndigheten, hålla

börsens protokoll och övriga handlingar tillgängliga för granskning; och

att jämväl i övrigt meddela tillsynsmyndigheten alla de upplysningar

rörande verksamheten å fondbörsen och därmed sammanhängande omständigheter,

som av nämnda myndighet äskas.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Kr 114.

13

36 §.

Tillsynsmyndigheten äger sammankalla fondbörsstyrelse, när sådant

finnes nödigt. Vid fondbörsstyrelses sammanträde må å tillsynsmyndighetens

vägnar den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser

har att i sådant avseende företräda nämnda myndighet, närvara

och deltaga i överläggningarna.

37 §.

Har fondbörsstyrelse fattat beslut, som strider mot denna lag eller

börsordningen, äger tillsynsmyndigheten förbjuda verkställighet av beslutet.

Tillsynsmyndigheten må ock kunna föreskriva fondbörsstyrelse

att, i händelse beslut av nyss om förmälda beskaffenhet gått i verkställighet,

göra rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra vad stvrelsen

enligt denna lag eller börsordningen åligger.

Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av förbud

eller föreskrift enligt denna paragraf samt fälla till sådant vite.

III KAP.

Om tillsynsmyndigheten.

38 §.

Tillsynsmyndigheten skall vara gemensam för hela riket.

Jämte de uppgifter, som eljest i denna lag omförmälas, har tillsynsmyndigheten

att verka för att fondhandeln och fondbörsverksamheten

i riket äga rum på ett tillfredsställande sätt samt att föreslå de

åtgärder, vilka i sådant hänseende kunna vara påkallade.

Närmare bestämmelser om tillsynsmyndighetens organisation och

verksamhet meddelas av Konungen.

39 §.

Den, som hos tillsynsmyndigheten innehar befattning, på grund

av vilken han har att granska fondkommissionärers eller fondbörsers verksamhet

eller eljest deltaga i handläggning av ärenden, vilka röra till
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition Nr 114.

lämpningen av denna lag, må icke vara fondkommissionär eller anställd

lios fondkommissionär eller deltaga i styrelsen av bolag, som driver

fondkommissionsrörelse, eller äga del i sådant bolag, med undantag av

bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag, ej heller deltaga i styrelsen

av eller vara anställd vid fondbörs.

40 §.

Över beslut, som av tillsjmsmyndigheten på grund av denna lag

meddelas, må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för överklagande

av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad,

men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda

förordnar.

41 §.

Till bestridande av kostnaden för tillsynsmyndighetens verksamhet

i de hänseenden, varom i denna lag förmäles, skall fondkommissionär

årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som av Konungen meddelas.

Detta bidrag må icke i något fall översliga, för fondkommissionär,

vilken är bunden av försäkran, som i 7 § sägs, två procent och

för annan fondkommissionär tre procent av sammanlagda beloppet av

de provisioner, kommissionären under nästföregående kalenderår uppburit

å avtal, som av honom slutits rörande köp eller försäljning av

fondpapper.

TV KAP.

Om kurslistor.

42 §.

Ej må någon offentliggöra eller bland ett flertal personer utsprida

kurslista beträffande fondpapper, vilka få göras till föremål för affärer

å fondbörs här i riket, med mindre i listan upptagits allenast sådana

kurser, som blivit å dylik fondbörs noterade; och skall beträffande

värjo kurs utav listan framgå, å vilken börs kursen noterats samt vilken

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

dag och, såvida å den ifrågavarande börsen kursnotering sker vid mer

än ett tillfälle å dagen, vilket noteringstillfälle kursen avser.

Ej heller ma någon utan särskilt tillstånd av tillsynsmyndigheten

offentliggöra eller bland ett flertal personer utsprida kurslista, i vilken

upptagits kurser å fondpapper, som icke få göras till föremål för affärer

å fondbörs här i riket.

V KAP.

Straffbestämmelser.

43 §.

■ ''Rr^v®r . n%0D rörelse såsom fondkommissionär utan att vara berättigad

därtill, straffes med böter från och med fem hundra till och med

tio tusen kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,

som nu är nämnd, samma förseelse, skall han, när han därtill

varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och

delgivits, fällas till de böter, som för sådan förseelse äro stadgade.

44 §.

^Handlar fondkommissionär i strid emot försäkran, varav han jämlikt

i § är bunden, straffes med böter från och med ett hundra till

och med tio tusen kronor.

45 §.

Underlåter fondkommissionär att ställa sig till efterrättelse vad i

9 § finnes stadgat, straffes med böter från och med tjugufem till och

med fem tusen kronor.

46 §.

Underlåter fondkommissionär att iakttaga föreskrift, som i 23 8

är meddelad, straffes med böter från och med tio till och med fem

hundra kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

47 §.

Fondkommissionär. som i syfte att vilseleda tillsynsmyndigheten

för oriktiga böcker eller som mot bättre vetande lämnar tillsynsmyndigheten

oriktiga upplysningar om sin rörelse eller sin ekonomiska ställning,

stralfes med böter från och med fem hundra till och med tio tusen kronor

eller med fängelse i högst ett år.

Förbrvter sig hos fondkommissionär anställd föreståndare på sätt

nu sagts vid iörandet av kommissionärens böcker eller i fråga om upplysningar

beträffande kommissionärens rörelse eller hans ekonomiska

ställning, straffes med böter från och med tjugufem till och med tio

tusen kronor eller med fängelse i högst ett år.

48 §.

Den, som obehörigen yppar vad han såsom företrädare lör eller

innehavare av befattning hos tillsynsmyndigheten fått sig bekant om

fondkommissionärs eller annans affärsförhållanden, straffes med böter från

och med tjugufem till och med fem tusen kronor. Sker det för egen

eller annans fördel eller för att skada göra eller begagnar han sig eljest

i sådant syfte av sin kännedom i nämnda hänseende, då må böterna

höjas till högst tio tusen kronor eller till fängelse i högst ett år dömas.

Fram o-år av omständigheterna, att hans förfarande icke kunnat medföra

skada för den person, om vars affärsförhållanden fråga är, och var ej

heller sådan skada åsyftad, må han icke lällas till ansvar.

Å förseelse, som i denna paragraf avses, må allmän åklagare tala

allenast efter angivelse av målsäganden.

49 §.

Med böter från och med ett hundra kronor till och med tio tusen

kronor straffes

1) den, som bryter mot vad i 42 § stadgas;

2) den, som offentliggör eller bland ett flertal personer utsprider

meddelande, vilket uppenbarligen har till syfte att uppmuntra till spekulation

i fondpapper;

3) den, som i syfte att inverka på allmänhetens eller ett flertal

personers uppfattning om fondpappers värde eller om fondmarknadens

läge över huvud utsprider rykte, som han vet vara osant, ingår skenavtal

eller annorledes svikligen förfar;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114. 17

4) den, som för egen eller annans fördel begagnar sig av någons

oerfarenhet eller lättsinne till att förleda honom till spekulation i fondpapper

i större utsträckning än som med hänsyn till hans tillgångar

kan anses rimligt.

Sker förseelse, varom under 3) eller 4) sägs, under försvårande

omständigheter eller begår någon sådan förseelse andra gången eller

oftare, må till fängelse i högst ett år dömas.

I fråga om förseelse, som under 4) avses, må ovan stadgade straff

icke tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

50 §.

Utslag, varigenom fondkommissionär dömts till ansvar för förseelse,

som avses i 44 eller 49 §, skall genom domstolens försorg ofördröjligen

insändas till tillsynsmyndigheten.

51 §.

Böter och viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske efter allmänna strafflagen.

VI KAP.

Särskilda bestämmelser.

52 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

53 §.

Denna lag skall lända till efterrättelse jämväl för dem, som vid

lagens ikraftträdande redan äro i utövning av fondkommissionsrörelse,

med nedan angivna undantag:

1) Fondkommissionär, som börjat sin rörelse senast den 30 april

1918, må utan särskilt tillstånd bedriva densamma till den 1 januari 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 96 höft. (Nr 114.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

2) Fondkommissionär, som börjat sin rörelse efter den 30 april

1918 men innan lagens ikraftträdande, må, där han senast den 7 januari

1920 hos vederbörande myndighet söker tillstånd att idka fondkommissionsrörelse,

utan särskilt tillstånd fortsätta rörelsen, till dess ansökningen

hunnit prövas;

3) Beträffande fondkommissionär, som avses under 1) eller 2), skola

bestämmelserna i 9 § icke under den tid, rörelsen må utövas utan särskilt

tillstånd, äga tillämpning, där ej fråga är om bankaktiebolag eller

solidariskt bankbolag.

4) Har enskild person eller handelsbolag utan kommanditdelägare

eller med högst två sådana delägare bedrivit fondkommissionsrörelse

under minst fem år före den 1 januari 1920, må, när synnerliga skäl

därtill äro, tillstånd meddelas till rörelsens fortsatta utövande efter den

1 januari 1921, även om det kapital, som för rörelsen disponeras, icke

uppgår till föreskrivet belopp.

54 §.

Fondbörs, som är upprättad före den 1 januari 1920, må icke

fortsätta sin verksamhet efter den 30 juni sagda år, med mindre Konungen

lämnat tillstånd därtill. Ansökan om sådant tillstånd skall, åtföljd

av förslag till börsordning, till Konungen ingivas före den 15 januari

1920. Konungen meddelar tillstånd, där börsen finnes vara till nytta

för det allmänna. Innan Konungen jämlikt bestämmelserna i 28 § prövat

det ingivna förslaget till börsordning och meddelat fastställelse dära, äge

denna lag ej tillämpning å börsen.

55 §.

Kungl. kungörelsen den 8 februari 1901 angående fondmäklare i

Stockholm skall upphöra att gälla den 30 juni 1920 eller, därest Konungen

medgiver, att fondbörsen i Stockholm ma fortsätta sin verksamhet efter

sistnämnda dag, från och med den dag denna lag vinner tillämpning å

börsen.

56 §.

1 stad, där fondbörs finnes, vars börsordning blivit jämlikt denna

lag av Konungen fastställd, skola de åligganden beträffande försäljning

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

å offentlig auktion av fondpapper, som enligt särskilda författningar

tillkomma av stadens handels- och sjöfartsnämnd utsedd mäklare, ombesörjas

av person, som fondbörsens styrelse därtill förordnar.

57 §.

Bestämmelserna i denna lag äga icke tillämpning å fondkommissionsrörelse,

som må bedrivas av Sveriges riksbank.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 114.

Förslag

till

Lag

om ändring i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Härigenom förordnas att i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

skola införas två nya paragrafer med beteckning 48 a och 164 a av

följande lydelse:

48 a §.

Om bankaktiebolags rätt att yrkesmässigt i kommission köpa och

sälja aktier, banklotter och andra delaktighetsbevis i bolag samt obligationer

är särskilt stadgat.

164 a §.

Om solidariskt bankbolags rätt att yrkesmässigt i kommission

köpa och sälja aktier, banklotter och andra delaktighetsbevis i bolag

samt obligationer är särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Rungl. Maj:ts proposition Nr 114.

21

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet

anförde chefen för finansdepartementet statsrådet Thorsson:

De jämlikt den 22 december 1911 av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande

av dåvarande chefen för finansdepartementet utsedda kommitterade

för verkställande av utredning angående förekomsten inom landet av truster

och karteller m. m. — i det följande kallade trustkommitterade —

erhöllo på sin tid jämväl i uppdrag att undersöka, huruvida åtgärder

till hämmande och kontroll av fondbörsspel kunde från statens sida

vidtagas. Sedan trustkommitterade till fullgörande av sistnämnda uppdrag

verkställt utredning dels rörande fondhandelsfrågans svenska riksdagshistora,

var fondhandels utveckling och de former, under vilka

fondspekulationen hos oss bedrives, dels ock angående fondbörslagstiftning

och fondbörsorganisation i vissa främmande land, avgåvo de

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj ds proposition Nr 114.

den 1 juli 1914 ett betänkande, däri de redogjorde för nämnda utredning

och påpekade vissa omständigheter, vilka enligt deras uppfattning utgjorde

de mera betydande brister, som vidlådde vår fondhandel, varjämte

de angåvo riktlinjer för en del reformer.

I sådant hänseende förordade trustkommitterade bland annat dels

att fondbörsförhållandena och de yrkesmässiga fondhandlarnas verksamhet

måtte regleras genom lag i överensstämmelse med ett av trustkommitterade

utarbetat program dels ock att 10 kap. 6 § handelsbalken måtte

omformuleras, så att av detta lagrum kunde ovedersägligen framgå, att

för återbelåning av såsom pant för lån lämnade värdepapper fordrades

pantägarens uttryckliga, i varje särskilt fall meddelade skriftliga medgivande,

att återbelåning ej finge ske till högre värde än det, till vilket

panten belånats, och att varje utfästelse av motsatt innebord vore

ogiltig.

Sedan över trustkommitterades betänkande yttranden avgivits av

kommerskollegium, bankinspektionen, Kungl. Maj:ts befallningshavande

i Malmöhus län, Stockholms handels- och sjöfartsnämnd, handels- och

sjöfartsnämnderna i Göteborg, Gävle och Malmö, Stocxholms handelskammare,

handelskamrarna i Göteborg, Gävle och Karlstad, V ästernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare, Norrbottens läns handelskammare,

Skånes handels-, industri- och sjöfartskammare, handels- och

industrikammaren för Örebro och Västmanlands län, Östergötlands och

Södermanlands industri- och handelskammare samt svenska bankföreningens

styrelse, anmäldes ärendet den 9 juni 19lö inför Kungl. Maj:t

av dåvarande chefen för finansdepartementet, vilken därvid förklarade

sig i likhet med trustkommitterade anse ett inskridande i lagstiftningsväg

nödigt för’ att de missförhållanden, vilka vidlådde vår fondhandel och

de affärsgrenar, som stode densamma nära, skulle kunna på ett verksamt

sätt bekämpas. Departementschefen framställde härefter en del erinringar

rörande de föreslagna åtgärderna och yttrade, att han ansåge trustkommitterades

betänkande kunna, med de inskränkningar och ändringar,

som föranleddes av de erinringar han gjort och den ytterligare utredning,

som i vissa avseenden torde vara erforderlig, läggas till grund för den

lagstiftning, vilken på sätt han framhållit vore av nöden å ifrågavarande

område, samt hemställde, att chefen för finansdepartementet

måtte bemyndigas att tillkalla högst sex sakkunniga personer för att

inom departementet biträda vid arbete att på grundvalen av trustkommitterades

förslag och de däröver gjorda uttalanden ävensom de resultat,

vartill en fortsatt utredning kunde leda, uppgöra förslag till bestämmelser

angående fondhandelns och fondbörsverksamhetens ordnande jämte de

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

ändringar i gällande lag och författningar, som i sammanhang härmed

kunde vara erforderliga.

De sakkunniga, som, efter det sagda hemställan av Kungl. Maj:t

bifallits, av departementschefen tillkallats att verkställa det ifrågavarande

arbetet, hava den 20 mars 1918 avlämnat ett betänkande, innehållande

bland annat av motiv åtföljda förslag till lag om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet, till lag angående vad i vissa fall skall

iakttagas för vinnande av rätt att förfoga över annan tillhöriga fondpapper

samt till lag angående tillägg till lagen den 22 juni 1911 om

bankrörelse.

Över sistnämnda betänkande hava kommerskollegium och bankinspektionen

avgivit infordrade utlåtanden. Kommerskollegium, som

anmodats inhämta yttranden över betänkandet från handelskamrarna i

riket samt handels- och sjöfartsnämnderna i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Norrköping och Gävle ävensom från svenska fondhandlareföreningen, har

överlämnat yttranden från omförmälta handelskammare och handelsoch

sjöfartsnämnder samt från svenska fondhandlareföreningens styrelse.

Stockholms handels- och sjöfartsnämnd åberopar, med vissa angivna

undantag, såsom sitt eget ett av fondbörskommitterade avgivet yttrande.

Bankinspektionen, som haft att över betänkandet höra svenska bankföreningen,

har vid sitt utlåtande fogat ett yttrande från densamma.

Efter att hava redogjort för innehållet i de av trustkommitterade

och de sakkunniga avgivna betänkanden fortsatte föredragande departementschefen

beträffande:

1) Förslaget till lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet.

Redan i de yttranden, som avgåvos över trustkommitterades betänkande,

uttalades allmänt anslutning till den av trustkommitterade

hävdade uppfattningeu, att ett ingripande i lagstiftningsväg erfordrades

för att söka åstadkomma mera tillfredsställande förhållanden inom fondhandeln.

Uttalandena i de yttranden, som avgivits över de sakkunnigas

ifrågavarande förslag, gå i allmänhet i samma riktning. Enda undantaget

bildar det av svenska fondhandlareföreningeus styrelse avgivna.

Styrelsen säger sig nämligen icke vara villig att erkänna, att missförhållanden

av allvarligare art skulle just inom fondhandeln förekomma i

vidsträcktare mån än inom andra näringslivets områden, bankerna icke

undantagna, och detta trots att de sistnämnda sedan flera år tillbaka stått

under kontinuerlig statskontroll, samt finner det uppenbart, att fond
-

Vttalanden

rörande lämpligheten

av

ifrågavarande

lagstiftning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Önskningar

om utsträckning

av lagstiftningens

räckvidd.

Departements
chefen.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

handlarekåren icke kunde hava anledning att med särskild glädje hälsa det

föreliggande förslaget, som i många avseenden innebure ett direkt avsteg

från nu gällande rättsuppfattning beträffande fondhandlarnas fria näringsrätt,

ävensom att denna kår med hänsyn till sina egna lovliga intressen

icke utan stor tvekan kunde tillstyrka detsammas upphöjande till lag,

särskilt som detta skulle komma att pålägga fondhandlarna nya och för

många av dem säkerligen mycket kännbara kostnader, utan att fondhandlarna

själva såsom vederlag härför erbjödes några påtagliga fördelar.

Förslaget innehåller, förutom föreskrifter angående fondbörser och

ett par stadganden, avseende att motverka vissa missbruk, som tendera

att sprida sig inom fondhandeln, bestämmelser allenast rörande sådan

verksamhet, som består i yrkesmässigt idkad kommissionshandel i fondpapper.

Detta har föranlett handels- och sjöfartsnämnden i Gävle samt

handelskammaren i denna stad att ifrågasätta, huruvida icke vid genomförandet

av en särskild fondhandelslagstiftning hela det av fondhandeln

berörda verksamhetsområdet samtidigt borde göras till föremål för

legislativ reglering. De båda korporationerna framhålla, att med få

undantag den fondhandel, som yrkesmässigt bedreves för egen räkning,

ej av förslaget berördes och att någon kontroll ej komme att utövas å

bankirfirmor, som idkade inlånings- och emissionsverksamhet eller som

genom belåning bistode fondspekulanter. Särskilt vad emissionshandeln

med aktier anginge torde dock starka skäl tala för att även denna gren

av fondhandeln genom en blivande fondhandelslagstiftning underkastades

reglering. Såsom erfarenheten från flera länder vid upprepade tillfällen

visat, förelåge nämligen den allra största fara för att allmänheten under

perioder av starkt stegrad spekulation i fondpapper genom dylika bankirfirmors

verksamhet föranleddes till placering av sina besparingar i nybildade

företag, vilkas Fundering och utvecklingsmöjligheter vore mer

eller mindre tvivelaktiga. Alldeles samma skäl, som nu ansetts påfordra

en reglering av fondkommissionshandeln, hade därför i andra

länder föranlett ingripande också mot emissionshandeln i fondpapper.

Att den verksamhet, som har till föremål emissionsaffärer, behöver

underkastas viss tillsyn och i övrigt närmare regleras är även min uppfattning.

Detta spörsmål ansågs emellertid, såsom framgår av ovannämnda

anförande till statsrådsprotokollet den 9 juni 1916, vilket anförande

finnes återgivet i de sakkunnigas betänkande, icke lämpligen böra upptagas

till behandling i sammanhang med den lagstiftning, varom nu bifråga.

I stället har den kommitté, som av Kungl. Maj:t den 22 september

1917 tillsatts för att verkställa utredning rörande vissa med bank- och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114. 25

kreditväsendet sammanhängande frågor, på sitt arbetsprogram bland

annat jämväl regleringen av sagda slags verksamhet. Det är anledning

att hoppas, att förslag i ämnet snart skall föreligga.

Vad åter sådana företag beträffar, som hava till ändamål att idka

mlåningsverksamhet eller att genom belåning bistå fondspekulanter, må

erinras att genom lag den 26 juni 1918 angående ändring i vissa delar

av lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse enskilda personer och handelsbolag

betagits rätt att driva bankrörelse. Yrkesmässig verksamhet av

nyssnämnda slag kommer till följd härav näppeligen hädanefter att

bedrivas annat än av bankbolag samt, så vitt angår belåning, av sådana

yrkesutövare, å vilka bestämmelserna i föreliggande lagförslag äga tilllämpning.

Med hänsyn härtill torde särskilda bestämmelser angående

berörda slags verksamhet icke vara erforderliga.

Ovannämnda yttrande av de båda handelskorporationerna i Gävle

synes jämväl innefatta en önskan, att all slags yrkesverksamhet, som

till föremål har fondhandel i egentlig mening, d. v. s. köp och försäljning

av fondpapper, måtte, även när den bedrives för egen räkning,

underkastas reglering i lagstiftningsväg. Med hänsyn till den ringa

utsträckning, i vilken sistnämnda verksamhet bedrives, och övriga av de

sakkunniga anförda skäl, torde dock Jagen böra begränsas till kommissionsrörelse.

I förslaget kallas som nämnt sådan yrkesmässigt idkad verksamhet,

som . avser köp och försäljning i kommission av fondpapper,

för fondkommissionsrörelse och rörelsens utövare för fondkommissionärer!

I en del av de avgivna yttrandena hemställes, att dessa benämningar

måtte utbytas mot orden fondhandel och fondhandlare. I sådant avseende

anföres, att sistnämnda ord vunnit hävd i vårt språkbruk, även

i lagspråket, under det att orden fondkommissionsrörelse och fondkommissionär

vore alldeles främmande därför. I ett yttrande framhålles,

att ordet kommissionär lätt kunde ingiva allmänheten den uppfattningen''

att här ej vore fråga om affärsmän utan om ett slags funktionärer med

en halvt officiell ställning; i ett annat yttrande påpekas, att benämningen

kommissionär i vårt land erhållit en mindre god klang och att fondhandlarna,

som tillhörde en helt annan kategori än flertalet av dem,

vilka hittills betecknats såsom kommissionärer, torde hava anspråk på

att i lagstiftningen erhålla en benämning, mera svarande mot deras på

ett högre plan liggande verksamhet.

Att^ på senaste tiden ordet fondhandlare börjat ganska allmänt användas

såsom beteckning på personer, vilka yrkesmässigt förmedla fondBihatig

till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 96 höft. (Nr 114.) 4

Anmärkningar

mot

termerna

fondkommissionär

och

fondkommissionsrörelse.

Dcparte•

mentschifen.

s. 26 Kontrollera mot PDF

Lagfänlageti

grundprin
ciper.

26 Kungl. Majits proposition Nr lli.

affärer, är visserligen riktigt. Ordets innebörd är dock ännu så

länge tämligen svävande. Så t. ex. förstås enligt kungl. förordningen

den 6 november 1908 angående en särskild stämpelavgift vid köp och

byte av fondpapper med fondhandlare solidariskt bankbolag, bankaktiebolag

och fondmäklare ävensom annan, som driver sådan rörelse med

fondpapper, att han på grund därav är pliktig föra handelsböcker. Enligt

denna definition är uppenbarligen till fondhandlare att hänföra även

andra yrkesutövare än de, som avses i föreliggande lagförslag. Skulle

för de sistnämnda i den lagstiftning, varom nu är fråga, antagas benämningen

fondhandlare, komme detta ord att i skilda författningar användas

i olika betydelse, vilket vore mindre lämpligt. Då härtill kommer,

att ordet fondhandlare ingalunda kan anses såsom någon allmänt

vedertagen benämning på yrkesförmedlare av fondaffärer, utan andra

beteckningar, exempelvis fondmäklare och bankir, kanske lika ofta användas

och säkerligen även för framtiden komma att användas, torde

nämnda ord icke böra i den ifrågavarande lagstiftningen fastslås såsom

teknisk term för de yrkesmässiga utövarna av kommissionshandel

inom fondbranschen, utan synes i sådant hänseende den fullt adekyata

benämningen fondkommissionär vara att föredraga. Farhågorna för att

sistnämnda benämning skulle ingiva oriktiga föreställningar i ena eller

andra avseendet om den av fondkommissionärerna bedrivna verksamhetens

art, synas överdrivna.

De grunder, å vilka den föreslagna regleringen av fondkommissionärers

och fondbörsers verksamhet vilar, äro i huvudsak följande:

1) ingen må utan särskilt tillstånd därtill av myndighet utöva

fondkommissionsrörelse;

2) sådant tillstånd meddelas endast åt den, som besitter vissa

kvalifikationer;

3) rätt att utöva fondkommissionsrörelse förloras, om utövaren icke

längre finnes innehava nödiga kvalifikationer;

4) den omedelbara ledningen av fondkommissionsrörelse skall alltid

handhavas av kompetent person;

5) de, som utöva fondkommissionsrörelse, skola stå under offentlig

kontroll;

6) fondbörs må ej upprättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd;

7) sådant tillstånd må under vissa omständigheter kunna återkallas

;

8) vissa viktigare bestämmelser rörande fondbörsens verksamhet

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114. 27

skola finnas upptagna i en börsordning, som skall prövas och fastställas

av Kungl. Makt;

9) för fondbörs skall finnas en styrelse, vars ledamöter till viss

del skola utses av börsmedlemmarna;

10) verksamheten å fondbörs skall stå under offentlig kontroll; samt

11) de föreslagna bestämmelserna skola med kort övergångstid

tillämpas jämväl i fråga om dem, som redan utöva fondkommissionsrörelse,

ävensom beträffande landets enda redan funktionerande fondbörs.

Av dessa förslagets grundprinciper liava de under l)--4), 7), 9)

och 11) icke gjorts till föremål för anmärkning i de avgivna yttrandena;

och har icke heller jag för min del något att erinra mot dem.

Införandet av offentlig kontroll över fondkommissionärer och fondbörser

avstyrkes av svenska fondhandlareföreningens styrelse samt av

Stockholms handels- och sjöfartsnämnd, som härutinnan åberopar fondbörskommitterades

yttrande. Svenska bankföreningen motsätter sig anordnandet

av kontroll över fondkommissionärer. Fondhandlare föreningens

styrelse anför bland annat: Oavsett det påtagliga och säkerligen även

för fullt lojala fondkommissionärer mycket kännbara intrång i den fria

näringsrätten, som tillskapandet av en kontrollinstitution skulle medföra,

syntes det styrelsen, som om värdet och nyttan för det allmänna av en

dylik anordning skulle komma att bliva jämförelsevis ringa i förhållande

till det arbete, obehag och kostnader, som densamma utan tvivel komme

att förorsaka. Att inrättandet av en dylik inspektion nämligen mycket

snart komme att draga avsevärt högre kostnader än vad av de sakkunniga

beräknats, liksom att vid den säkerligen inom kort inträffande depressionsperioden

för fondhandeln en stor del av dessa kostnader komme

att betunga den förut hårt anlitade statskassan, därom torde knappast

behöva råda tvivel. Huvudskälet för styrelsen att för sin del avstyrka

inrättandet av en fondinspektion vore emellertid, att den kontroll, densamma

vore avsedd att utöva, enligt styrelsens bestämda förmenande

icke komme att kunna göras effektiv. Eu viss formell ordning komme

val inspektionen att åstadkomma, men det vore fara värt, att inspektionens

arbetsfält alltför mycket komme att begränsas till just sådan

formell granskning och mer eller mindre småaktig detalj kon troll över

fondhandlarna. Vad som däremot vore och måste bliva huvudsaken,

därest en dylik inspektion verkligen skulle kunna sägas fylla sin uppgift

eller tjäna till nytta för det allmänna, det vore, att densamma kunde

skapa säkert skydd mot illojal fondkommissionärs verksamhet, mot svaga

och ovederhäftiga medlemmar av fondhandlarekåren samt överhuvud

Yttranden

rörande den

föreslagna

*kontrollen

över fondkommissionärer

och fond;

börser.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

lyckas avvärja kriser och fallissemanger inom fondhandelsvärlden. Men

detta skydd torde även en aldrig så skicklig och vaken fondinspektion

enligt styrelsens förmenande näppeligen kunna komma att skänka. Allmänheten

komme emellertid aldrig att förstå eller vilja erkänna de

svårigheter, med vilka fondinspektionen i sitt omfattande arbete finge

kämpa, utan komme alltid, då en krasch eller ekonomisk kris inträffade,

att känna sig vilseledd av den garantiförbindelse i fråga om effektivt

skydd och kontroll den genom fondinspektionens upprättande ansåge

sig hava erhållit av statsmakterna.

Fondbörskommitterade och bankföreningen åberopa till stöd för

sin ståndpunkt i huvudsak enahanda grunder.

I åtskilliga av de inkomna yttrandena förordas uttryckligen införandet

av kontroll. Bankinspektionen, som redan i sitt över trustkommitterades

betänkande avgivna utlåtande uttalat sig härför, yttrar,

att bankinspektionen icke funnit anledning att frångå denna uppfattning,

utan syntes det fastmera, att vissa den senaste tidens företeelser på

fondhandelsområdet kraftigt talade för införandet av en offentlig kontroll

över denna verksamhet.

Departe■ Gentemot de framställda anmärkningarna tillåter jag mig åberopa

mentschefen. ovan omförmälda uttalande, som vid anmälan av trustkommitterades

betänkande inför Kungl. Maj:t av dåvarande chefen för finansdepartementet

gjordes till statsrådsprotokollet i förevarande fråga. Den uppfattning,

som kommit till uttryck i nämnda uttalande, delas av mig.

Ej heller jag för min del tror, att en tillsynsmyndighet är i stånd att

avlägsna alla inom fondhandeln bestående missförhållanden. Men jag

anser det uppenbart, att den föreslagna kontrollen från det allmännas

sida skulle få sin stora betydelse såsom ett ganska verksamt skydd

mot illojal fondkommissionärsverksamhet. På grund härav finner jag

införandet av ifrågavarande kontroll önskvärt, även om till äventyrs

statsverket under vissa år därigenom skulle komma att åsamkas någon

kostnad.

yttranden rö- Det av de sakkunnigas majoritet framställda förslaget, att kon
piresiagna

fr0^en över fondkommissionärer och fondbörser skulle omhänderhavas

kontrollens av en särskild central statsmyndighet, kallad fondinspektionen, har rönt

förläggning, motstånd i flertalet av de avgivna yttrandena, där man i stället i allmänhet

ansluter sig till den av en utav de sakkunniga uttalade skiljaktiga

meningen, att denna kontroll borde anförtros åt bankinspektionen.

Skånes han- Skånes handels-, industri och sjöfartskammare anför i sådant hän
deiskammare.

seen(je; »En synnerligen framträdande och fördärvlig olägenhet, som

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

visat sig förbunden med värdepappersspekulationen i vårt land, och

därjämte en omständighet, som städse torde hava inneburit en väsentlig

betingelse för denna spekulations överdrifter, är utan tvivel möjligheten

till högbelåning av fondpapper, i all synnerhet, när denna från spekulantens

sida förenas med anskaffning av fyllnadsmedel genom ytterligare

skuldsättning i form av s. k. marginalväxlar eller andra lån mot namnsäkerhet.

Då det gäller dylika spekulationsaffärer, vid vilka bankernas

fondavdelningar tjänstgöra såsom förmedlare av värdepappersinköpen

och bankerna själva tillhandahålla marginalkrediten, har bankinspektionen

redan i sin hand att genom kontroll öva ett dämpande inflytande. Effektiviteten

av denna inspektionens verksamhet är emellertid i avgörande

grad betingad därav, att inspektionen äger möjlighet överblicka vederbörande

låntagares förbindelser med skilda penninginrättningars såväl

fond- som utlåningsavdelningar. Den spekulant, som är hänvisad att

upplåna hela det för affären behövliga kapitalet, nödgas nämligen för att

maskera detta i allmänhet hos den ena penninginrättningen belåna

sitt värdepapper till ett lägre belopp än köpkursen samt hos den andra

mot namnsäkerhet förskaffa sig återstoden. Ett dylikt förhållande, som

på grund av banksekretessen blir för de skilda bankledningarna obekant,

uppmärksammas med lätthet av bankinspektionen, vars arbetssätt möjliggör

ett kontinuerligt övervakande av åtminstone de större spekulanternas

mellanhavanden med de olika kreditinrättningarna. Därest för

de fondhandlare, som icke äro banker, ävensom för bankerna enbart i

fråga om deras fondavdelningar inrättas ett kontrollförfarande i nu föreslagen

form, kommer påtagligen denna kontroll att sakna nödig rapport

med bankernas låneportföljer. I motiveringen till sitt förslag förklara

sig kommitterade visserligen räkna med ett samarbete mellan den föreslagna

fondinspektionen och bankinspektionen, men uppenbart torde vara,

att av ett dylikt samarbete aldrig kommer att utvinnas samma verkan,

som kan påräknas, därest exempelvis ett och samma ombud från bankinspektionen

beredes möjlighet att inspektera samtliga å en ort arbetande

fristående fondhandelsorgan och banker i deras helhet. Därjämte

torde ej heller böra underskattas betydelsen därav, att den av kommitterade

föreslagna anordningen uppenbarligen i åtskilliga hänseenden

såväl för de av dubbel inspektion berörda bankerna, som i all synnerhet

för de båda kontrollerande statsorganen komme att medföra dubbelarbete

samt väsentlig omgång och ökad kostnad.»

Bankinspektionen yttrar i sitt utlåtande bland annat:

»Bankinspektionen fasthåller sin i utlåtandet över trustkommitterades

betänkande uttalade mening, att starka skäl tala för att den ifrå
-

Bankinspck
tionen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung!. Maj:ts proposition Nr 114.

gasatta tillsynsmyndigheten införlivas med bankinspektionen, då nämligen

bankverksamheten och fondhandeln stå i sådant förhållande till

varandra, att den erfarenhet, som vinnes vid bankinspektionens verksamhet

å ena området, otvivelaktigt skulle vara till stort gagn för verksamheten

å det andra.

För majoritetens bland de sakkunniga mening, att den kontrollerande

uppgiften bör anförtros åt ett särskilt, nyinrättat ämbetsverk,

ha emellertid anförts flera skäl. Till en början har framhållits, att ett

förläggande till bankinspektionen av en fondhandelskontroll kunde befaras

alltför mycket draga bankinspektören från hans egentliga uppgift

och öka bankinspektionens arbetsbörda på ett sätt, som under kristider

kunde få mindre lyckliga påföljder.

Häremot må erinras, att kristider inom fondhandels- och inom

bankvärlden icke pläga infalla samtidigt. Den ökning i arbetsbördan,

som emellertid kristider måste medföra, bör dock kunna mötas av på

förhand vidtagna organisatoriska anordningar och bankinspektionen förutsätter,

att ämbetsverket skulle givas sådan organisation, att dess chef

särskilt under kristider icke skulle betungas med andra göromål än sådana,

som måste göras beroende av hans personliga erfarenhet och omdöme.

I detta sammanhang torde också böra bemärkas, att det just under

kristider bör vara till största gagn för den kontrollerande myndigheten

att hava inblick i båda nyssnämnda områden av näringslivet, och å

andra sidan bör denna myndighets verksamhet därigenom under dylika

tider kunna bliva till än större gagn direkt för dessa och indirekt för

även andra grenar av näringslivet.

Såsom skäl emot att uppgiften såsom tillsynsmyndighet skulle

anförtros åt bankinspektionen har vidare framhållits, att för tillsyn av

fondhandeln komme att krävas sakkunskap av i viss mån annat slag

än för tillsyn av bankrörelse, samt att en person kunde vara synnerligen

lämplig till bankinspektör utan att därför äga tillräckliga förutsättningar

för att öva kontroll över fondkommissionärer.

Enligt bankinspektionens mening är detta skäl av ringa betydelse.

Redan nu måste av den person, som utses till bankinspektör, fordras

sakkunskap även på fondhandelsområdet, då ju för närvarande bankernas

fondavdelningar äro underkastade bankinspektionens kontroll, och även

om bankverksamheten och fondhandeln utgöra var för sig avgränsade

områden av näringslivet, hava de dock så många och så viktiga beröringspunkter,

att erfarenheten på det ena området måste vara till gagn vid

utövandet av tillsynen å det andra. Såvitt bankinspektionen kan finna,

måste det till och med vara en grundbetingelse hos den, som utövar

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 114. 31

ehefskapet för tillsynsmyndigheten på fondhandelsområdet, att han jämväl

äger sakkunskap på bankområdet, Härav följer, att det enligt bankinspektionens

uppfattning måste vara till största fördel, om chefskapet

över kontrollen å bankrörelsen och fondhandeln förenades hos en och

samma person.

Slutligen har i förevarande fråga anförts, att tillsynen över fondkommissionärer

och fondbörser vore avsedd att bliva av väsentligt annan

natur än tillsynen över bankerna. Den Sistnämnda inskränkte sig nämligen

i huvudsak till kontroll över vissa lagbestämmelsers behöriga

iakttagande, under det att den tillsyn, som borde ägnas fondbörsernas

och framför allt fondkommissionärernas verksamhet, syntes böra bliva

av vida mera ingående beskaffenhet. Med denna tillsyn syntes ock böra

förenas betydligt större befogenhet än den, som tillkomme bankinspektionen

gentemot bankerna.

Ytligt sett torde den för bankinspektionen gällande instruktionen

i viss man kunna giva anledning till eu sådan uppfattning om den utav

bankinspektionen utövade kontrollen över bankernas verksamhet som

den, för vilken de sakkunnigas majoritet på nyssnämnda sätt givit

uttryck. I verkligheten är emellertid bankinspektionens kontrollverksamhet

ej blott formell, ty för att bankinspektionen skall kunna tillse,

att lagar och författningar bliva behörigen iakttagna, nödgas bankinspektionen

givetvis ingå även i realkontroll. Åven om kontrollen över

bankverksamheten i många specialavseenden måste bliva av annan

beskaffenhet än tillsynen över fondhandelns utövande, kan dock enligt''

bankinspektionens mening detta icke utgöra något hinder för att de

ifrågavarande båda slagen av tillsyn förenas hos bankinspektionen.

Redan nu förekommer också ej sällan inom statsförvaltningen, att till

en myndighets ämbetsbefattning höra uppgifter, som äro betydligt mera

fristående från varandra än de nu ifrågavarande.

De skal, som sålunda anförts gentemot de sakkunniga, synas

otvetydigt giva vid handen, att tillsynen över fondhandeln bör tillkomma

bankinspektionen. För denna mening anser sig bankinspektionen böra

ytterligare framhålla några synpunkter.

för de banker, vilka vid sidan av ren bankrörelse bedriva fondhandel,

måste det bliva betungande, om bankens olika avdelningar bliva

föremål för tillsyn av personer från olika myndigheter. För att tillsynen

över t. ex. fondavdeluingen skall bliva tillfyllest, kan det nämligen

ej undvikas, att den, som utövar tillsynen ur fondhandelssynpunkt,

utsträcker sin kontrollverksamhet till närgränsande områden av bankens

rena bankrörelse. Å andra sidan måste bankinspektionens kontroll över

s. 32 Kontrollera mot PDF

Övriga

yttranden.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

bankrörelsen i en bank i någon mån ingripa även på en befintlig fondavdelning.

Under sådana omständigheter kan, för bankernas vidkommande,

området för de båda slagen av tillsyn icke strängt avgränsas.

Denna olägenhet medför vidare, att tillsyn å ett dylikt svävande gränsområde

av en banks verksamhet, verkställd av funktionärer från två

olika myndigheter, kan föranleda stridande beslut av de båda myndigheterna,

'' något som såväl från näringsverksamhetens utövares som från

det allmännas sida måste vara till stor nackdel.

Vidare torde, därest tillsynen över bankerna och fondhandeln

förenades hos en och samma myndighet, kostnaderna för tillsynen över

fondhandeln kunna bliva avsevärt mindre än de sakkunnigas förslag

skulle föranleda, något, som torde böra beaktas, da de sakkunniga

förutsatt, att staten skulle i viss utsträckning bidraga till täckningen

av kostnaderna för sistnämnda tillsyn.

På °rund av vad bankinspektionen sålunda anfört far bankinspektionen

hemställa, att kontrollen över fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet

måtte överlämnas åt bankinspektionen.»

Att kontrollen över såväl fondkommissionärer som fondbörser måtte

förläggas till bankinspektionen förordas vidare av handels- och sjöfartsnämnderna

i Malmö och Gävle, Gottlands handelskammare, Smålands

och Blekinge handelskammare, handelskammaren för Örebro och Västmanlands

län, handelskamrarna i Karlstad och Gävle, Västernorrlands

och Jämtlands läns handelskammare samt kommerskollegium. Till stöd

för denna uppfattning åberopas i huvudsak flera eller färre av de giunder,

som anförts i Skånes handels-, industri- och sjöfartskammares samt

bankinspektionens ovannämnda yttranden.

Stockholms handelskammare anser det vara en naturlig utveckling

av bankinspektionens hittillsvarande uppgifter, att bankinspektionen

övertager kontrollen över fondkommissionärerna. Vid fondbörs borde

åter enligt handelskammarens förmenande finnas en av Kungl. Maj:t

förordnad börskommissarie, som skulle noga följa fondbörsens verksamhet,

tillse, att den för hela landets affärsliv och även för statens fiskaliska

intressen ’så betydelsefulla kursnoteringen ägde rum under betryggande

former och i övrigt hålla hand däröver, att den av Kungl. Maj:t fastställda

börsordningen efterlevdes och att ej några missbruk uppstode i

fråga om verksamheten å börsen. Då bankinspektionen både att följa

verksamheten hos de olika fondhandlarna i ändamål att tillse, att dessa

fortfarande vore kvalificerade för sitt yrke och att de icke vid utövningen

av detsamma främjade osund spekulation, under det att börskommissarien

komme att befatta sig med ovanberörda speciella förhållanden beträffande

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114. 33

fondbörsen, syntes ej någon risk föreligga för att de båda myndigheterna

komme att ingripa i varandras verksamhetsområden, även om man måste

förutsätta, att de komme att stå i livlig kontakt med varandra.

. Stockholms handels- och sjöfartsnämnd hemställer, att, därest en

kontinuerlig statskontroll över fondkommissionärer och fondbörser, trots

''säd däremot blivit anfört, komme att anordnas, densamma åtminstone

till en början borde läggas under och förenas med bankinspektionen.

Svenska fondhandlareföreningens styrelse yttrar åter, att därest

trots allt en statlig inspektionsaostalt komme att inrättas, styrelsen på

det kraftigaste förordade, att densamma icke sammansloges och förenades

]?e . bankinspektionen, utan gjordes till en fullt fristående inspektion,

baväl de skal, vilka av förre bankinspektören Benckert1 och jämväl av

iMiSa^imn^a däremot anförts, som ock det till synes uppenbara sakförhallandet,

att denna inspektion komme att bliva av helt annan och

avsevärt mera invecklad art samt långt mera tidsödande och omfattande

an den bankinspektionen nu hade att utöva, gjorde, att en sammankoppling

av denna inspektion med bankinspektionen, vilken myndighet

v.1(~ yxtider, då den som bäst behövdes, redan nu torde hava mer än

ti lräckligt arbetsfält, icke utan allvarlig skada för själva saken kunde

aga rum och skulle enligt styrelsens förmenande för övrigt erbjuda

mycket ringa verkliga fördelar.

Svenska bankföreningen, vilken såsom ovan nämnts avstyrkt

imättandet av kontroll över fondkommissionärer och som anser, att den

tillsyn över fondbörserna, som kunde anses påfordrad från det allmännas

sida, kunde uppdragas åt en av Kungl. Maj:t utsedd börskommissarie,

yttrar att föreningen, ehuru den på grund av sitt nämnda avstyrkande

saknade anledning att närmare ingå på frågan om fondinspektionens

sammankopplande med bankinspektionen, dock ville anmäla, att densamma

helt instämde i vad förre bankinspektören Benckert yttrat beträffande

vådorna av en dylik sammankoppling.

Därest bankinspektionen skulle, övertaga den ifrågavarande kon- Bankinspek.

trollen, erfordras givetvis vissa förändringar i detta ämbetsverks organisa- tivnen anstion

Bankinspektionen redogör i sitt utlåtande i korthet för, huru

bankinspektionen tänkt sig dessa ändringar. Det heter sålunda i utlåtandet:.

»renligt nu gällande organisation utgöres bankinspektionen av

en bankinspektör och chef för ämbetsverket samt fem ledamöter, av

vilka tre tillika äro assistenter, en är sekreterare och en biträdande

ledamot. \id fondhandelskontrollens förläggning till bankinspektionen

torde lämpligen ämbetsverket böra uppdelas i tre byråer, en bankbyrå,

1 Se sid. 65—66 i de sakkunnigas betänkande.

Bikung till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 96 käft. (Nr 114.) ■>

s. 34 Kontrollera mot PDF

epartements
chefen.

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 114-

en fondhandelsbyrå och en kanslibyrå. Till de båda förstnämnda byråerna

skulle hänföras de tekniska ärendena inom vart och ett av de

områden, för vilka uttryck givits i vederbörande byrås benämning.

Till kanslibyrån skulle överlämnas alla de på ämbetsverkets handläggning

beroende kansliärenden. Å var och en av de båda tekniska byråerna

har bankinspektionen tänkt sig en sakkunnig chef, benämnd förste

inspektör och med sådana avlöningsförmåner, att befattningarnas innehavare

skulle finna det med sin fördel förenligt att, trots konkurrens

från det enskilda näringslivet, längre tider kvarstå i sina befattningar.

Därjämte skulle å vardera byrån finnas inspektörer till erforderligt antal.

Såsom chef för kanslibyrån skulle inträda innehavaren av den nuvarande

sekreterarebefattningen. Antalet biträdande ledamöter skulle utökas

med ytterligare eu, representerande sakkunskap på fondhandelsområdet.

För en var av de båda biträdande ledamöterna skulle finnas en suppleant,

som vid behov kunde inträda i tjänstgöring i stället för vederbörande

ordinarie biträdande ledamot. Därest ämbetsverket skulle erhålla

en dylik organisation och få sin ämbelsbefattning utvidgad på sätt

bankiuspektionen föreslagit, bör givetvis benämningen a nuvarande

befattningen såsom bankinspektör och eket förändras. Likaledes bör

ämbetsverket erhålla en benämning, som står i överensstämmelse med

dess förändrade åligganden. Såsom ledamöter i ämbetsverket vid sidan

av dess chef skulle inträda de båda biträdande ledamöterna och de tre

byråcheferna i den ordning och omfattning, som i en ny instruktion

skulle angivas. Kostnaderna för ämbetsverket torde böra fördelas

på bankernas och fondbandelns bidragsmedel på sådant sätt, att kostnaderna

för bankbyrån och den biträdande ledamoten med sakkunskap

på bankväsendets område täcktes av bankmedlen samt kostnaderna

för fondhandelsbyrån och den biträdande ledamoten med

sakkunskap på fondhandelsområdet med fondhandelsmedel. Övriga

kostnader för ämbetsverket torde böra täckas från de båda slagen av

bidrag»

Att, på sätt Stockholms handelskammare föreslagit, anförtro kontrollen

över fondbörsverksamheten åt eu börskommissarie, kunde måhända

varit lämpligt, därest någon tillsyn över fondkommissionärerna icke

skolat ifrågakomma. Men om kontroll skall utövas över både fondkommbsionärer

och fondbörser, synes det mig obetingat vara mest praktiskt,

att kontrollen i båda hänseendena lägges i samma myndighets

hand.

Den samlade fondkontrollen, d. v. s. kontrollen över både fondkommissionärernas

och fondbörsens veidcsamhet, jämte de övriga ålig
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

ganden, som enligt förslaget skulle åvila den kontrollerande myndigheten,

komma utan tvivel att av denna kräva ett omfattande arbete och nödvändiggöra

tillvaron av särskild sakkunskap inom densamma. Såsom

av den lämnade redogörelsen framgår, hava emellertid såväl inom kommittén

som i de över dess förslag avgivna yttrandena meningarna brutit

sig i fråga om kontrollens förläggning. För egen del bär jag funnit

den mening, som innebär, att denna kontroll skulle överlåtas åt bankinspektionen,

vara stödd av så starka skäl, att jag ansett mig böra

ansluta mig till densamma. Bankinspektionen utövar tillsyn å ett område

av det ekonomiska livet, som äger många och betydelsefulla beröringspunkter

med fond handeln och fondbörsväsendet, och redan nu

utövar bankinspektionen i viss utsträckning kontroll jämväl över fondliandelns

bedrivande, nämligen såvitt denna näringsgren faller inom

bankernas verksamhet. Bankinspektionen lärer därför få antagas äga

göda förutsättningar för att kunna organisera den nyinrättade kontrollen

på ett tillfredsställande sätt. Då det sålunda redan finnes ett ämbetsverk,

vars nuvarande arbetsuppgifter äro sådana, att detsamma med en

av förhållandena betingad förändring i dess organisation bör kunna

bliva . väl rustat för utövandet av fondkontrollen, synes det mig icke

lämpligt att inrätta ett nytt ämbetsverk för handhavandet av ifrågavarande

uppgifter.

_ Därest den av mig sålunda uttryckta meningen skulle vinna anslutning

av Eders Kungl. Magt och riksdagen, torde jag i sinom tid

fa tilli allé att återkomma till frågan om de förändringar i bankinspektionens

organisation och den förstärkning av ämbetsverkets arbetskrafter,

som må anses påkallade för dess övertagande av den nya

uppgiften.

I överensstämmelse med den uppfattning, jag bär ovan uttalat, har

jag låtit ur de sakkunnigas förslag utesluta den i 37 § första stycket förekommande

bestämmelsen, att tillsynsmyndigheten skall vara en särskild

institution, ävensom den för tillsynsmyndigheten använda benämningen

fondinspektion, varjämte en del av dessa ändringar nödvändiggjorda

jämkningar företagits. Härigenom är möjlighet beredd för Kungl. Maj:t,

som jämlikt förslaget är befogad att meddela närmare föreskrifter om

tillsynsmyndighetens organisation och verksamhet, att uppdraga fondkontrollen

åt bankinspektionen.

Med anledning av de sakkunnigas förslag:, att till upprättande av Hemställan

LUI1UDUIÖ BKclIJL

erinra ra s jvungi. iviayts tillstånd

yttrar svenska bank

föreningen, att något behov

fondbörs å annan ort än Stockholm icke

om uttryckligt

förbud mot

upprättande

s. 36 Kontrollera mot PDF

av fondbörs

på annan plats

än Stockholm.

Departements
chefen.

Börsordning.

Anmärkningar

mot förslaget

överhuvud.

Departements
chefen.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr Hd.

för närvarande funnes och säkerligen ej heller inom överskådlig framtid

komme att göra sig kännbart. Föreuingen hemställer för den skull, att

i lagstiftningen måtte införas förbud mot upprättande av börs å annan

plats än i Stockholm.

I likhet med bankföreningen och de sakkunniga är jag av den

meningen, att behov av någon annan fondbörs här i landet än den i

Stockholm icke för närvarande föreligger och att det vore bäst, att

nämnda fondbörs tills vidare finge vara normgivande för landets fondhandel.

Emellertid torde det icke vara nödigt att uttryckligen förbjuda

upprättandet av ny fondbörs. Det lärer kunna tagas för givet,

att Kung!. Maj:t under alla förhållanden icke lämnar sitt tillstånd, med

mindre starka skäl därtill prövas föreligga.

De sakkunnigas förslag, att vissa viktigare bestämmelser rörande

fondbörs verksamhet skola upptagas i en börsordning, som skall prövas

och fastställas av Kungl. Maj:t, har avstyrkts i ett par av de avgivna

yttrandena. Till de i sådant hänseende framställda anmärkningarna,

som av mig ansetts böra föranleda allenast en mindre ändring i förslaget,

återkommer jag här nedan vid 28—29 §§. I

I ett par yttranden uttalas såsom en allmän anmärkning mot förslaget,

att dess bestämmelser äro alltför detaljerade. Sålunda anför

Stockholms handelskammare, att handelskammaren ej kunnat undgå att

finna, att åtskilliga av lagförslagets paragrafer innehölle väl detaljerade

och vidlyftiga bestämmelser, vilka icke syntes lämpligen höra hemma i

en av Kungl. Maj:t och riksdagen stiftad lag, utan borde vara föremål

för ordningsföreskrifter. Så syntes särskilt vara fallet med bestämmelserna

i 10, 24 och 41 §§. Att på ett område, som vore statt i eu

snabb utveckling och där förhållandena visat sig undergå hastiga förändringar,

giva en lags bindande karaktär åt alltför detaljerade föreskrifter,

syntes icke vara ändamålsenligt.

Handelskammaren för Örebro och Västmanlands län anser det

önskvärt, att åt lagförslaget gåves en större begränsning, så att eu del

detalj bestämmelser, vilka snarast vore att betrakta såsom reglerande

föreskrifter, uteslötes.

Att bestämmelserna i lagförslaget icke gjorts alltför kortfattade,

synes mig knappast vara något fel. Framför ålit är det för tillsynsmyndighetens

verksamhet av icke ringa betydelse, att den kan i så stor utsträckning

som möjligt stödja sina föreskrifter och övriga åtgärder på

uttryckliga lagbestämmelser. Härigenom kan i många tall undgås, att

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114. 37

befogenheten av tillsynsmyndighetens åtgärder blir föremål för tvivel

och invändningar, något som eljest, särskilt i början av dess verksamhet,

lätt kan inträffa och som naturligtvis komme att orsaka besvärliga

och tidsödande diskussioner och skriftväxlingar. Att för fondkommisbionärernas

del utfärda särskilda ordningsföreskrifter, däri bestämmelser

av ovannämnda art skulle erhålla sin plats, synes mig ej kunna ifrågakomma.

Det sagda gäller icke minst de av Stockholms handelskammare

särskilt omnämnda bestämmelserna. Av dessa lärer för övrigt stadgandet

i 10 § icke förlora sin giltighet, huru än förhållandena inom fondhandeln

komma att utveckla sig. Innehållet i 24 § överensstämmer i

huvudsak med ett i 234 § lagen om bankrörelse givet stadgande angående

bankinspektionens verksamhet. Anmärkningen mot 41 § i de

sakkunnigas förslag riktar sig väl närmast mot senare delen av första

stycket, som måhända kan synas överflödig men som jag i likhet

med de sakkunniga anser för tydlighetens skull böra finnas i lagren

(42 § i bifogade förslag).

I fråga om det föreliggande lagförslagets detaljer torde ytterligare

vara att omförmäla följande.

2 §-

I förslaget förutsättes, att tillstånd till drivande av fondkommis- Tiiutåndasionsrörelse

endast må lämnas enskilda personer, handelsbolag, aktie- inn-havarebolag

och. solidariska bankbolag. Någon erinran häremot har icke gjorts

i de avgivna yttrandena, och finner även jag, att den ståndpunkt förslaget

härutinnan intager är riktig.

Iiedan i sitt yttrande över trustkommitterades betänkande har Stock- Tillståndsliolms

handelskammare, på grunder, för vilka de sakkunniga i sitt be- (J''vondc ’«?/«- tänkande redogjort, hemställt, att frågor om meddelande och återkallande 9

av tillstånd icke måtte anförtros åt en central myndighet utan åt lokala

organ,

helst näringsidkarnas egna, såsom handelskamrarna. I sitt över

I I . 0 7 --------- -v-uv.wuwuiUUUU! X om uvu

de sakkunnigas betänkande avgivna yttrande vidhåller handelskammaren

denna sin ^ uppfattning och yttrar, att, om uppgiften icke anses böra

anförtros åt handelskamrarna, Kung], Maj:ts befallningshavande torde

äga alla förutsättningar att fylla densamma.

hbuiu det naturligtvis icke kan förnekas, att en lokal korporation vtyariemtntsellei

myndighet i allmänhet äger större förutsättningar än en central insti- c!utcn‘

tution i fråga om personalkännedom och förmåga att på nära håll följa

vedeibölande yrkesidkares verksamhet, synas mig de skäl, varmed de

s. 38 Kontrollera mot PDF

Ifrågasatt, begränsning

av

fondkommiss

io närs rätt

att hava

filialer eller

ombud.

38 Kungl. Majds proposition Nr 114.

sakkunniga bemött handelskammarens tidigare hemställan, tala för att

förslaget i denna del bibehålies oförändrat.

Handels- och sjöfartsnämnden i Norrköping autor i sitt yttrande:

Fondkommissionärernas rörelse syntes vara av sådan natur, att det icke

kunde vara till gagn för det allmänna eller utvecklingen av ett sunt

affärsliv, om eu fondkommissionär obehindrat skulle kunna i hur stor

utsträckning som helst upprätta filialkontor å andra orter än där huvudrörelsen

bedreves. Såvitt av lagförslaget kunnat inhämtas, torde emellertid

några restriktioner härutinnan icke ifrågasättas och i varje fall

saknades bestämmelser därom. Banker och fondkommissionärer vore

vanligen med varandra konkurrerande, ej blott så till vida att flertalet

banker hade fondavdelning — d. v. s. fondkommissionsrörelse utan

även så till vida att flertalet fondkommissionärer sysslade med belåning

av fondpapper. I den mån denna belåning kunde gå ända därhän,

att börsnoterade papper mottoges som säkerhet för belopp, som

föga understege pantens hela värde enligt eu måhända högt. uppdriven

dagskurs, vore den tydligen av ondo. Försyndelser härvidlag torde

dock långt mera kunna läggas fondkommissionärer än banker till last,

och denna del av fondkommissionärernas rörelse syntes fullt motivera

att — därest man ej ville vara strängare mot fondkommissionärerna —

nämnda konkurrenter åtminstone behandlades lika och att under alla

förhållanden varje bestämmelse, som ansåges erforderlig beträffande

bankerna, avseende ett nedbringande av bankkontorens antal, gjordes

tillämplig även i fråga om all fondkommissionärsverksamhet.

Östergötlands och Södermanlands handelskammare erinrar om

Kungl. Maj:ts proposition till 1918 års riksdag med förslag till lag om

ändring i vissa delar av lagen om bankrörelse, enligt vilket förslag

Kungl. Maj:ts tillstånd skulle erfordras för bank till att utöva verksamhet

vid avdelningskontor samt bank icke äga rätt att å orter, där

banken icke finge hava avdelningskontor, idka in- eller utlåning genom

ombud eller eljest hava ombud för främjande av sin in- eller utlåning1,

samt framhåller, att om med detta förslag jämfördes de sakkunnigas

uttalanden i motiveringen till 6 § i deras förslag, uppenbart vore, att en

bank skulle kunna förhindras att bedriva verksamhet vid avdelningskontor

ej blott å mindre utan även å större platser, där tillräckligt antal banker

ansåges förefinnas. Däremot syntes enligt de sakkunnigas förslag

1 Förslaget antogs i allt väsentligt av riksdagen, varefter lag i ämne! utfärdades den 26

juni 1918.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungi. Maj:ts proposition Nr 114.

intet hinder föreligga för annan fondkommissionär än bank, vare sig

enskild person, handelsbolag eller aktiebolag, att utan särskilt tillstånd

öppna filial eller anställa ombud varhelst det syntes honom lämpligt.

Då det emellertid knnde vara till föga gagn att ytterligare ombud eller

filialer för fondkommissionärer uppsattes å platser, där redan förut fondkommissionsrörelse

bedreves av ef t tillräckligt antal banker eller fondkommissionärer,

syntes det lämpligt, att även fondkommissionärerna under- *

kastades vissa restriktioner med avseende å filialer och ombud. Ungefär

enahanda skäl, som talade emot ett obegränsat upprättande av avdelningskontor

från bankernas sida, torde även gälla i fråga om andra slag av

fondkommissionärer, och konsekvensen fordrade, att vissa inskränkningar

gjordes även beträffande de senare. Enligt handelskammarens uppfattning

borde för den skull tillstånd att idka fondkommissionsrörelse fästas

vid vissa på förhand bestämda platser samt anställande av ombud eller

upprättande av filialer icke få ske utan särskilt medgivande samt under

betryggande former i övrigt.

Jämväl kommerskollegium anser bestämmelser i nu nämnda syfte

vara lämpliga.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle vid prövningen av ansökan

om rätt att idka fondkommissionsrörelse från andra än bankbolag hänsyn

icke tagas till förut befintligt antal fondkommissionärer eller till

den »skada för det allmänna», som kunde föranledas av ett tillstånd

till rörelsen. Med denna ståndpunkt var det följdriktigt att icke heller

föreskriva särskild ansökan och tillstånd för rätt att öppna filial.

Såsom vid 3—6 §§ kommer att närmare utvecklas är jag emellertid

av den uppfattningen att jämväl för enskilda personer och andra bolag

än baukbolag bor såsom villkor för erhållande av tillstånd att idka

fondkommissionsrörelse uppställas, att rörelsen icke prövas kunna bliva

till skada för det allmänna, och bör enligt mitt förmenande vid berörda

prövning hänsyn tagas jämväl till, huruvida behov av rörelsen föreligger.

I överensstämmelse härmed synes mig en fondkommissionär

icke böra fa utan vidare inrätta filialer var honom för gott synes utan

bör han inhämta vederbörligt tillstånd härtill. Med anledning härav

bär jag i förevarande paragraf låtit införa en bestämmelse om att meddelat

tillstånd skall angiva, å vilken eller vilka orter rörelsen må

utövas.

3—G §§.

Med framhållande av, att genom stadgandet under 3) i 3 § kravet på MinimiUået

nödig erfarenhet för bedrivande. av foridkommissionärsverksamhet visser
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

Olämplighet.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

ligen tillgodosåges, men att dylik verksamhet dessutom fordrade en mognad

och självbehärskning, som sällan torde vara tillfinnandes vid så tidig

ålder som 25 år, uttalar Norrbottens och Västerbottens läns handelskammare

betänkligheter mot att under 2) i nämnda paragraf för tillstånd

till idkande av fondkommissionsrörelse icke fordrats högre ålder.

Att fastställa minimiåldern högre än till 25 år synes mig dock

näppeligen påkallat.

Svenska bankföreningen hemställer, att bestämmelsen under 4) i

3 § jämte motsvarande bestämmelser under 3) i 4 § och 2) i 5 § måtte

utgå, enär lagfästandet av dessa bestämmelser vore ägnat att ingiva

föreställningen om en garanti från statens sida. Handels- och sjöfartsnämnden

i Gävle och handelskammaren i denna stad hemställa, att i

bestämmelsen under 4) i 3 § orden »icke finnes olämplig» måtte utbytas

mot orden »befinnes lämplig» samt att motsvarande ändring måtte göras

i 4 och 5 §§. Till stöd för ändringsförslaget anföres bland annat, att

anledning till skärpning av den tillståndsgivande myndighetens prövningsplikt

torde ligga i den omständigheten, att en av de mest bidragande

orsakerna till uppammande av en överdriven spekulation i värdepapper

helt säkert vore att söka i den omfattning och det sätt, varpå fondkommissionärsyrket,

särskilt vid uppåtgående konjunkturer, bleve rekryterat,

att även om en förändring till det bättre skulle inträda efter tillämpningen

av lagförslagets bestämmelser, dessa i deras nuvarande formulering

dock knappast torde giva den tillståndsgivande myndigheten så stor

befogenhet att vägra tillstånd, som önskvärt vore, samt att denna synpunkt

borde särskilt understrykas med tanke på den av de sakkunniga

uttalade uppfattningen, att — för undvikande av varje monopolisering

av fondkommissionärsyrket — rätt att utöva detsamma borde tillkomma

en var, som uppfyllde vissa stadgade förutsättningar.

Beträffande de under 3) i 4 § och under 2) i_ 5 § föreslagna stadganden

konstatera handels- och sjöfartsnämnden i Gävle och handelskammaren

i denna stad, att den i sagda lagrum avsedda prövning enligt

de sakkunnigas motivering skulle gälla icke blott bolaget utan även

bolagsmännen resp. styrelseledamöterna. Da emellertid i båda paragraferna

funnes särskilda moment, avhandlande dels bolagsmännens resp. styrelseledamöternas,

dels bolagets kvalifikationer, kunde denna formulering lätt

föranleda en mot de sakkunnigas mening stridande tolkning. På grund

härav hemställdes, att för meddelande av tillstånd åt bolag måtte förutom

villkoret, att bolaget funnes lämpligt att idka fondkommissions
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mapts proposition Nr 114.

41

retelse, jämväl uttryckligen krävas, att vederbörande bolagsmän eller

styrelseledamöter var för sig funnes lämpliga att idka sådan rörelse.

Kommerskollegium instämmer i ovannämnda, av handels- och sjölartsnamnden

samt handelskammaren i Gävle framställda äo drings förslag

och tillägger beträffande det första av dessa, att då i en del författningar,

som foreskreve tillstånd för drivande av viss verksamhet, uttrycket

)) amphg» användes, tillräckligt grundade skäl icke syntes föreligoa att

i detta fall införa en beteckning med annan innebörd.

Den av bankföl eningen uttalade uppfattningen, att bestämmelserna Departement*- uuder 4) i 3 §, under 3) i 4 § och under 2) i 5 § borde utgå, kan jag ****•

icke dela. Da nämligen i lagen icke kunna uttryckligen angivas alla

„-f0r j!ngar’ som. ^Öra uppställas å en fondkommissionär, lärer det vara

nödvändigt att giva den tillståndsgivande myndigheten befogenhet att

anställa en viss allmän prövning av vederbörandes kompetens.

Beträffande det av handels- och sjöfartsnämnden samt handelsk.

immaien i Gävle väckta förslaget, alt i bestämmelsen under 4) i 3 8

orden »icke finnes olämplig» skulle utbytas mot orden »befinnes lämplig»

ävensom att motsvarande ändring skulle göras i 4 och 5 SS vill

jag framhålla, att det sålunda föreslagna uttrycket knappast i praktiken

skulle medföra någon skärpning av villkoren. Tillstånd till idkande

av fondkommissionsrörelse bör icke lämnas åt personer eller

företag^ beträffande vilka det på grund av deras tidigare verksamhet

eller pa grund av andra faktiska omständigheter kan antagas, att de

skola komma att driva rörelsen på ett olämpligt sätt. Det synes knappast

hora stadgas, att den tillståndsgivande myndigheten skall härutover

genom sitt beslut avgiva den positiva förklaringen, att sökanden

ar lämplig för fondkommissionärsyrket.

Vidkommande härefter de av handels- och sjöfartsnämnden samt

handelskammaren i Gavle påyrkade förtydligande tilläggen till 4 och

o synes det mig, framför allt om i de här ovan nyss omförmälda

fall positiv lämplighet icke göres till kvalifikationsgrund i stället för

fianvaron av olämplighet, föga behövligt att i sagda paragrafer såsom

särskilt villkor uppställa, att icke någon av de i förvaltningen deltagande

bolagsmannen resp. styrelseledamöterna får vara olämplig att

idka fondkommissionsrörelse. Enligt mitt förmenande är det nämligen

tydligt, att om någon av do i ett bolags ledning deltagande personerna

finnes olämplig för fondkommissionsrörelse, jämväl bolao-et

såsom sadant måste anses olämpligt för sådan rörelse, så att i ett dylikt

tall tillstånd kan förvägras på grund av de utav de sakkunniga föreslagna

bestämmelserna.

Bihang tiU riksdagens protokoll 1919. 1 smil. 96 höft. (Nr 114.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Rörelse
kapital,

Kungl. Majds proposition Nr 114.

Syftet med det under 5) i 3 § uppställda kravet på visst^ röielsekapital

— liksom med molsvarande bestämmelser i 4 och 5 §§ är

enligt de sakkunnigas mening dels att för fondkommissionärens verksamhet

skapa en viss ekonomisk grundval, som skyddar honom mot

att alltför lätt råka ut för finansiella svårigheter och ekonomiskt beroende,

och dels att tillsynsmyndigheten må kunna ur de skiftningar,

kapitalets storlek kan undergå, sedan kommissionären börjat

sin verksamhet, något så när avläsa hans ekonomiska ställning, föl

att, om denna avsevärt försämras, vidtaga nödiga åtgärder. Indirekt

komma härigenom ifrågavarande bestämmelser jämväl att tjäna till att

skydda en fondkommissionärs kundkrets från att gorå. förluster på

honom. Däremot avse dessa bestämmelser uppenbarligen icke att skapa

en förmögenhetsmassa med direkt ändamål att säkerställa kundkietsen

i nämnda hänseende. Beträffande en anordning i sistnämnda riktning

yttra de sakkunniga, att do haft under övervägande, huruv ida såsom

villkor för tillstånd att driva fondkommissionsrörelse borde krävas, a,tt

sökanden ställde säkerhet för visst belopp. Därefter fortsätta de sakkunniga:

»Rörande namnsäkerhet förefinnes emellertid den olägenheten,

att det erbjuder betydliga svårigheter såväl. att från början effektivt

pröva densamma som ock att hålla nöjaktig kontroll över att den

vid varje tidpunkt är fullt betryggande. Att begära nedsättande

av realsäkerhet torde åter med hänsyn till de betydande belopp, vilka

härigenom komme att undandragas vederbörandes rörelse, icke kunna

bliva tal om. De sakkunniga ause fördenskull det vara lämpligare att

av en sökande, i stället för ställande av säkerhet, kräves att han visar

sig innehava ett mera betydande rörelsekapital. Förefintligheten av ett

dylikt utesluter visserligen icke att fondkommissionären kan komma på

obestånd men stärker naturligtvis hans ställning i avsevärd grad. Härtill

kommer att, därest kravet på begynnelsekapital förbindes med skyldighet

för kommissionären att, för den händelse begynnelsekapitalet till

viss del gått förlorat, upphöra med sin rörelse, möjlighet beredes fondinspektionen

att tvinga en kommissionär, som gjort förluster, att inställa

rörelsen på ett så tidigt stadium, att någon skada ännu icke uppkommit

för kunderna.» . . ....

Förslaget har i denna del gjorts till föremål för åtskilliga anmärkningar.

Sålunda yttrar Stockholms handelskammare, att såvitt

med bestämmelsen, att för den ifrågasatta rörelsen skulle disponeras

ett kapital av angiven storlek, åsyftades att bereda allmänheten ertorlig

säkerhet mot förluster, formuleringen syntes något svävande. I dess

ställe torde böra upptagas en bestämmelse av innehåll, att fondhandels
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition Nr Hd.

företag, som i övrigt efter prövning visat sig uppfylla stadgade kvalifikationer,

skulle, innan rörelsen påbörjades, i taka händer deponera

angivet belopp eller dess värde eller ock ställa däremot svarande bankgaranti.

En dylik föreskrift syntes handelskammaren böra utsträckas

att gälla även för aktiebolag, som ej dreve bankrörelse. Med det sålunda

deponerade eller garanterade beloppet skulle fondhandelsfirman svara i

första hand endast för de förbindelser, som den åtagit sig i och för

fondhandelsrörelsen. En bestämmelse av nu antydd art kunde visserligen

bliva i någon mån betungande, men å andra sidan torde det i

den sunda utvecklingens intresse knappast innebära någon olägenhet,

om antalet fondhandelsfirmor genom den föreslagna bestämmelsen komme

att hållas inom tillbörliga gränser.

I enahanda riktning uttala sig ett par andra handelskammare.

Svenska bankföreningen anför beträffande stadgandet under 5) i

3 §: »Grunden för fordran, att kommissionär skall visa sig disponera

över visst kapital, angives av de sakkunniga vara kravet på att kommissionären

har'' en något så när säker ställning. Detta krav, som vi

kraftigt vilja understryka, anse vi icke tillgodosett på sätt de sakkunniga

föreslagit. De sakkunniga haAm icke ens uppställt fordran, att kommissionären

skall äga visst kapital, utan anse tillfyllest, om kommissionären

innehar lånat kapital tillgängligt vid rörelsens öppnande och

kapitalet därefter kan med visshet påräknas för densamma. Att uppställa

fordran på att kommissionär skall själv äga visst kapital anse

vi visserligen olämpligt. Dels skalle nämligen härigenom mången yngre

dugande kraft utestängas från yrket och dels skulle ej heller en dylik

fordran visa sig effektiv. Erfarenheten torde nogsamt hava lärt att,

om en fondhandlares affärsställning blir undergrävd, så är oftast det

kapital, han eu gång ägt, borta, långt innan symptomen av hans svaga

ställning göra sig märkbara. Vad man däremot kan och bör fordra

är att en viss mera direkt säkerhet finnes för att kommissionären skall

kunna fullgöra sina förbin delser, och vilja vi i sådant syfte föreslå,

alt den, som vill registreras såsom fondkommissionär, skall i taka

händer nedsätta säkerhet till belopp av 200,000 kronor eller ock ställa

bankgaranti för sina förbindelser till enahanda belopp.»

Vidare föreslår bankföreningen, att det fjärde villkoret i 4 § måtto

ändras till överensstämmelse med den i fråga om 3 § föreslagna bestämmelsen

om säkerhet eller bankgaranti ävensom att till de i 5 §

nämnda förutsättningarna måtte läggas den, att bolaget i taka händer

antingen ställde säkerhet till belopp av 200,000 kronor eller ock lämnade

bankgaranti för enahanda belopp.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Departementtchefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

Jämväl bankinspektionen och kommerskollegium uttala sig för en

ändring av ifrågavarande bestämmelser sålunda, att rörelsekapitalet måtte

för fondkommissionsrörelsen disponeras på ett sätt, som innebär större

trygghet för uppfyllandet av de förbindelser, kommissionären i och för

rörelsen iklätt sig.

Enligt 2 § av gällande ordningsregler för Stockholms fondbörs

skall börsmedlem, som icke är bankbolag eller officiell mäklare, såsom

säkerhet för de förbindelser, vilka kunna komma att av honom ingås

å börsen, avlämna depositionsbevis eller andra värdehandlingar till

belopp av minst 25,000 kronor. Då ett av huvudsyftena med den

ifrågasatta lagstiftningen är att förebygga, att allmänheten genom åtgöranden

av de yrkesmässiga förmedlarna av fondaflarer åsamkas förluster,

ligger naturligtvis den tanken nära till hands att till de övriga

stadgande!!, föreliggande förslag i berörda syfte innehåller, foga jämväl

en bestämmelse, som, med ovannämnda föreskrift i ordningsreglerna

till förebild, innehåller krav på att den blivande fondkommissionären

på ett eller annat sätt ställer säkerhet för uppfyllandet av sina förpliktelser

gent emot kundkretsen.

Emellertid skulle en dylik bestämmelse knappast medföra tillfredsställande

resultat. De förbindelser, vari en fondkommissionär kan

komma att häfta till sina kunder, torde i de flesta fall komma att

bestå däri, att kommissionären är redovisningsskyldig för kunderna tillhöriga

penningar eller värdepapper, som han för deras räkning omhändertagit.

Givet är att dessa förbindelser komma att för olika fondkommissionärer,

allt efter deras individuella läggning och affärsmetoder,

uppgå till högst olika belopp och att de för åtskilliga fondkommissionärer

komma att röra sig om synnerligen avsevärda summor. Följaktligen

kunde det belopp, för vilket en fondkommissionär skulle hava

att ställa säkerhet, icke bestämmas till en relativt ringa summa, enär

i så fall hela anordningen i många fall bleve till föga nytta. Om t. ex.

säkerheten allenast skulle avse ett belopp av 200,000 kronor, kunde

det lätt inträffa, att den bleve för det åsyftade ändamålet alldeles otillräcklig.

Bestämdes åter säkerheten till ett högt belopp, komme dess

anskaffande att för många fondkommissionärer bliva över hövan betungande.

Framför allt bleve detta händelsen, om man, på grund av

de fördelar, som uppenbarligen äro förenade med att fondkommissionär

vid öppnandet av sin rörelse har för densamma tillgängligt ett icke

allt för obetydligt rörelsekapital, anser sig icke kunna avstå från att

såsom villkor för tillståndets förvärvande jämväl uppställa förefintligheten

av ett dylikt kapital. Och någon verklig trygghet för att den

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition Nr 114. 45

ställda, säkerheten bleve tillräcklig, kommer ändock ej ätt företinnas.

Kommissionären kunde ju alltid ådraga sig förpliktelser till ännu högre

belopp. Med de förbindelser, som avses i ovannämnda stadgande i ordningsreglerna

för fondbörsen i Stockholm, är förhållandet annorlunda.

Desamma komma nämligen, även om de naturligtvis för olika kommissionärer

kunna uppgå till olika belopp, städse att röra sig om jämförelsevis

begränsade summor. Effektiv säkerhet för dessa förbindelser

kan alltså åstadkommas utan att vederbörande därav avsevärt

betungas.

Jag finner mig för den skull icke böra föreslå såsom villkor för

meddelande av tillstånd, att vederbörande sökande skall deponera visst

belopp eller ställa bankgaranti såsom säkerhet för de tillgodohavanden,

hans kunder kunna komma att få hos honom, eller för de förbindelser,

han över huvud taget i och för sin rörelse kan komma att ingå.

Att på annat sätt bereda en fondkommissionärs kundkrets företrädesrätt

till erhållande av betäckning för sina fordringar hos kommissionären

ur dennes tillgångar eller viss del av dem torde också vara

vanskligt, enär andra berättigade intressen därvid lätt trädas för nära.

Däremot delar jag, såsom jag redan i det föregående antytt, den

av de sakkunniga uttalade uppfattningen, att man bör söka sörja för

att fondkommissionären äger eu viss allmän ekonomisk grundval för sin

rörelse. Såsom ovan framhållits, lärer en dylik anordning jämväl kunna

i någon man indirekt bidraga till att skapa trygghet för att de kunder,

som anförtrott en fondkommissionär penningar och värdepapper,

icke skola komma att göra förlust på honom.

__ Med anledning av de ekonomiska betingelser för erhållande av

tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, vilka de sakkunniga i nyssnämnda

syfte under 5) i 3 § och under 4) i 4 § föreslagit, ifrågasätter

svenska fondhandlareföreningens styrelse, huruvida det särskilt under

nuvarande växlande penningförhållanden vore klokt att stipulera ett

visst till siffran fixerat belopp för rätten för enskild man och vissa bolag

att erhålla tillstånd såsom fondkommissionär. Enligt styrelsens förmenande

skulle förslaget komma att verka mera gagneligt, därest det

erhölle en avfattning, som hos den tillståndsgivande myndigheten inskärpte

nödvändigheten av att i varje fall företaga en verklig prövning

och undersökning av sökandens ekonomiska kvalifikationer, innan tillstånd

beviljades. Styrelsen föreslår därför, att man helt allmänt bordo kräva

»nödiga ekonomiska förutsättningar» eller »erforderligt kapital», möjligen

med tillägget »dock minst 200,000 kronor».

Svenska fondhandiareföreningens

styrelse.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Departement»•

chefen.

Mindre rörelsekapital

i visst fall.

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

Helt visst tinnes åtskilligt, som talar för en dylik bestämmelse.

Följden av densamma bleve dock måhända, att den tillståndsgivande

myndigheten komme att anses hava iklätt sig garanti för varje tillståndshavares

ekonomiska kvalifikationer. Att detta ur flera synpunkter vore

synnerligen olämpligt, torde vara lätt att inse. Den av de sakkunniga

valda vägen att fixera ett visst belopp, som vederbörande sökande måste

visa sig för den ifrågasatta rörelsen disponera, tyckes mig därför vara

att föredraga.

Beträffande den under 5) i 3 § föreslagna bestämmelsen, att fondkommissionär,

vilken avgivit sådan försäkran, som i 7 § avses, må erhålla

tillstånd att driva rörelse med allenast 50,000 kronors kapital,

anför Skånes handels-, industri- och sjöfartskammare i sitt jämväl av

handels- och sjöfartsnämnden i Malmö åberopade yttrande, att kammaren

icke ansåge skäl föreligga till någon undantagsbestämmelse för de fondkommissionärer,

som funne med sin fördel förenligt att avstå från fondhandel

för egen räkning. Denna sin uppfattning grundar kammaren i

huvudsak därpå, att enligt kammarens förmenande sysslandet med förmedling

av fondaffärer otvivelaktigt innebure moment av synnerligen

stark eggelse till utnyttjande för egen räkning av de anledningar till

fluktuationer å börsmarknaden, som under alla omständigheter i och

för rörelsens drivande från kommissionärens sida måste bliva föremal

för ständigt intresserat aktpågivande, vadan frestelsen att svika den

skriftliga försäkran att ej för egen räkning idka handel med fondpapper,

som uppställts såsom villkor för ifrågavarande lättnads tillgodonjutande,

sålunda i månget fall torde kunna förväntas leda till kringgående

av utfästelsen, varvid svårigheten för den övervakande myndigheten

att utöva effektiv kontroll läge i öppen dag.

Det i omförmälda stadgande givna uppslaget till bildande av

en kategori fondkommissionärer, som ägna sig uteslutande åt förmedling

av fondaffärer, finner jag beaktansvärt. Såsom de sakkunniga

framhållit, visar erfarenheten, att mäklare funnits, vilka endast

sysslat med sådan förmedling, och det finnes icke någon anledning betvivla,

att även framdeles personer skola finnas villiga härtill. Naturligtvis

måste de kommissionärer, som avlagt försäkran, vara beredda på

att bliva underkastade en noggrann kontroll. De skäl, som ligga till

grund för de sakkunnigas förslag att beträffande ifrågavarande kategori

av fondkommissionärer kräva ett mindre rörelsekapital, synas mig föi

den skull befogade, vadan jag icke ansett mig böra vidtaga någon

ändring härutinnan.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

Medan i förslaget beträffande enskild man och handelsbolag utan

kommanditdelägare eller med högst två sådana delägare såsom villkor

för tillstånds erhållande uppställts förefintligheten av ett rörelsekapital å

200,000 kronor, kräves i sådant hänseende av handelsbolag med över

två kommanditdelägare och aktiebolag ett kapital å minst 500,000 kronor.

Handels- och sjöfartsnämnden i Göteborg och handelskammaren i

denna stad finna det icke Arara riktigt att på detta sätt för olika företagareformer

uppställa olika fordringar på rörelsekapitalets storlek. Enligt

nämnda korporationers mening vore det nämligen från nationalekonomisk

synpunkt icke berättigat att för uppnåendet av ett för själva rörelsens

bedrivande främmande syfte binda i ett företag större kapital än eljest

skulle varit behövligt och därigenom förhindra detta kapital att å annat

håll finna eu för vårt näringsliv bättre användning. Därest det skulle

anses önskligt att hindra uppkomsten av mindre aktiebolag med ett

flertal aktieägare inom fondkommissionsrörelsen, torde lämpligare utvägar

stå att finna än den av de sakkunniga föreslagna. I sådant hänseende

erinrades därom, att i den åt den tillståndsgivande myndigheten föreslagna

rätten att pröva, huruvida företaget icke funnes olämpligt att

utöva rörelse, torde kunna erhållas tillräckliga garantier mot företagareformer,

som befunnes mindre önskvärda.

Fondbörskommitterade spörja, huruvida det vore nödvändigt eller

ens riktigt att för vissa bolag, som ville öppna fondkommissionsrörelse,

stipulera så avsevärt mycket högre belopp än för enskilda, som villo

driva sådan rörelse, samt ifrågasätta för den skull, huruvida det icke

borde tagas under övervägande att minska skillnaden mellan det förvissa

kommanditbolag och aktiebolag, å ena sidan, samt enskilda personer

och vissa handelsbolag, å andra sidan, föreskrivna rörelsekapitalet.

Utan tvivel kan det anföras goda skäl för att beträffande rörelsekapitalets

storlek icke göra skillnad emellan olika slag av fondkommissionärer,

då skillnaden icke betingas av omständigheter, som äga

direkt sammanhang med de förhållanden, vilka föranlett uppställandet

av kravet på rörelsekapital. Emellertid befara de sakkunniga, att,

om aktiebolag med relativt ringa aktiekapital tillätes idka fondkommissionsrörelse,

följden härav bleve, att under goda tider ett mycket stort

antal småbolag uppstode, som dels bedreve fondspekulationer för egen

räkning och dels, ior att stödja och underlätta dessa spekulationer, idkade

fondkommissionsrörelse. Då syftet för dessa aktiebolag i de flesta

fall endast bleve att på minsta möjliga tid skaffa sina delägare största

möjliga vinst, kan det förutses, att deras verksamhet såsom fondkommissionärer

icke skulle bedrivas på tillfredsställande sätt. Vill man

Rörelsekapitalet

för

aktiebolag och

handelsbolag

med flera än

två kommanditdelägare.

Departe
mentschefen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Skada för

det allmänna.

48 Kungl, Maj-M proposition Nr 114.

hindra en dylik utveckling, torde man böra välja de sakkunnigas förslag.

Den av handels- och sjöfartsnämnden och handelskammaren anvisade

utvägen synes mindre ändamålsenlig; då nämligen för dessa bolag ansökan

om rätt att idka fondkommissionsrörelse i allmänhet lärer komma

att ingivas redan i sammanhang med deras bildande, torde endast i

sällsynta fall i fråga om dem sådana omständigheter föreligga, att olämplighet

kan åberopas såsom grund för att avslå ansökningen. På grund

av vad jag sålunda anfört auser jag, att den av de sakkunniga i

förevarande hänseende uppställda skillnaden bör bibehållas.

De sakkunniga hava föreslagit ett särskilt villkor för bankbolags

rätt att erhålla tillstånd till idkande av fondkommissionsrörelse, nämligen

att den ifrågavarande rörelsen icke får anses bliva till skada för

det allmänna, Uppställandet av detta villkor motiveras därmed, att, en

fondkommissionsrörelse, bedriven av bank, lätteligen kan giva upphov

till överdriven och osund spekulation, även om något i egentlig mening

olämpligt förfarande från bankens sida icke föreligger. De sakkunniga

yttra härom vidare: »Detta beror på bankens dubbla egenskap

av fondkommissionär och kreditinrättning, som medför, att de personer,

vilka genom bankens förmedling tillhandlat sig fondpapper, vanligen

utan större svårighet kunna hos banken ■ erhålla lån mot säkerhet av de

inköpta fondpapperen. Lättheten att på detta sätt anskaffa penningar

verkar naturligtvis i hög grad stimulerande på spekulationen. Det liar

också förekommit, att sedan en bank i ett landsortssamhälle börjat idka

fondkommissionsrörelse, därstädes utvecklat sig en omfattande fondspekulation,

vari invecklats kretsar av befolkningen, vilka i det allmännas

intresse borde hållas fjärran därifrån. De faror, som på detta sätt

kunna- uppstå, hota att tilltaga genom den under senare åren hos vissa

större banker framträdande tendensen att upprätta fondavdelningar jämväl

vid sina till mindre samhällen förlagda avdelningskontor. Härigenom

kan en sådan banks fondkommissionsrörelse, vilken, så länge

den endast bedrivits i större städer, icke givit orsak till erinringar,

erhålla långt gående skadliga verkningar. Naturligtvis kan även eu

fondkommissionär, som icke är bank, giva anledning till spekulation

genom att bereda sina kunder tillfälle att få låna penningar. Men den

skada en bank i detta avseende kan orsaka är ojämförligt mycket

större både därför att densamma förfogar över mycket mera penningar

för utlåningsändamål och därför att den genom att driva fondkommissionsrörelse

vid smärre avdelningskontor kan giva upphov till osund

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114. 49

spekulation å orter, där sådan eljest säkerligen icke skulle hava förekommit.

»

Mot de sakkunnigas förslag hava invändningar framställts av Smålands

och Blekinge handelskammare, som yttrar följande: Såsom

de sakkunniga uttalat, torde allmänheten i stort sett vara bäst betjänt

av att kunna med sina fondpappersuppdrag vända sig till banks föndavdelning.

Då därtill komme, att bankaktiebolag och solidariska bankbolag

på grund av sin organisation vore utan vidare skickade att driva

tondaffärer samt redan stode under effektiv kontroll, så syntes det handelskammaren

synnerligen olämpligt att i 6 § — men icke 3, 4, 5 §§ eller

i 12, 13, 14, 15 §§ beträffande enskild man eller annat bolag — använda

uttryck, som presumerade, att skada för det allmänna befarades uppstå

av fondhandel, särskilt av banks fondhandel. En sådan presumtion,

vilken ännu tydligare uppställts i motiven, och det i 6 § använda uttrycket

»i den man rörelsen icke prövas kunna bliva till skada för det

allmänna» både icke tillräcklig grund i de missbruk i vissa fall, som

av trustkommitterade och de sakkunniga påpekats. Missbruk både utan

tvivel förekommit, men detta gällde icke allenast bankerna utan även

de enskilda fondhandlarna och andra bolag, vilkas antal hastigt ökades;

missbruk toide icke heller 1 framtiden utebliva, och antagligt vore, att,

därest icke bankerna vid sina avdelningskontor infört fondhandel, hade

enskilda och andra bolag i de skilda orterna öppnat fondhandel, vartill

tendens tydligt förekommit. Särskilt tillstånd till fondhandel borde bankerna

söka med angivande av de orter, där fondhandel skulle bedrivas,

men torde åt 6 § kunna givas följande lydelse: »Bankaktiebolag eller solidariskt

bankbolag må på därom gjord framställning erhålla tillstånd att

idka fondkommissionsrörelse».

Jag finner sist anförda invändningar så till vida berättigade, att

det knappast synes mig vara tillräcklig anledning att endast i fråga om

bankers fondkommissionsrörelse stadga en prövning angående den »skada

för det allmänna», som till äventyrs kan uppkomma genom tillstånd till

dylik rörelse å viss ort. Samma prövning torde böra ske beträffande

aven andra än bankbolag. Jag erinrar också därom, att trustkommitterade

i sina riktlinjer för en fondhandelslagstiftning upptagit förslaget

att tillstånd till sådan handel skulle lämnas endast i den mån behov

av den ifrågasatta rörelsen anses föreligga.

I överensstämmelse härmed hava ändringar vidtagits i åtskilliga

paragrafer.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 96 höft. (Nr 114.)

Departe
mentschefen.

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Ordningen för

prövning av

bankbolags

ansökan om

tillstånd att

idka fondkommissionsrörelse.

Departe
mentschefen.

Ifrågasatt

förbud mot

höglelåning.

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

Huruvida bankbolag må erhålla rätt att driva fondkommissionsrörelse,

prövas för närvarande jämlikt de bestämmelser, vilka enligt 3 §

lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse gälla i fråga om förvärvande

av rätt att idka bankverksamhet överhuvud. Två av de avgivna yttrandena

innehålla uttalanden, som få anses innefatta hemställan om att

någon ändring i berörda förhållande icke må ske genom den nya lagstiftningen.

Sålunda anser Stockholms handelskammare, att det framgent

liksom hittills bör vara överlåtet åt Kungl. Maj:t att, i samband

med beviljande av oktroj för bankbolag, pröva, huruvida det ur allmännyttig

synpunkt är länspligt, att bolaget bedriver fondkommissionsrörelse,

samt föreslår på grund härav, att 6 § och därmed sammanhängande bestämmelser

borde sålunda ändras, att bankbolag skulle vara berättigat

att idka fondkommissionsrörelse, i den mån sådant i bolagets bolagsordning

medgivits. Svenska bankföreningen har en liknande hemställan.

Då det synes mig föga lämpligt, att bestämmelserna om villkoren

för bankbolags rätt att erhålla tillstånd till idkande av fondkommissionsrörelse

hava sin plats i eu annan lag än den, som innehåller

de bestämmelser, vilka i övrigt skola lända till efterrättelse för

sådant bolags verksamhet såsom fondkommissionär, däribland stadgande^

om de förutsättningar, under vilka meddelat tillstånd går förlorat,

anser jag mig icke kunna tillstyrka ifrågavarande ändringsförslag.

10 §.

Östergötlands och Södermanlands handelskammare hemställer, att

i lagen måtte intagas ett uttryckligt förbud för fondkommissionärer att

högbelåna fondpapper.

Att högbelåningen i stort sett är en ur många synpunkter synnerligen

osund företeelse lider intet tvivel. I vårt land har det städse

varit lätt att få belåna inköpta aktier till mycket höga kurser. Detta

har haft till följd, att man i stor utsträckning kunnat spekulera utan

eller så gott som utan egna medel. Härigenom har fondspekulationen

vunnit en omfattande spridning jämväl bland ekonomiskt svaga befolkningslager,

ett förhållande, som vid tider av nedgående ekonomiska konjunkturer

städse kommer att visa sina fördärvrängande verkningar.

För att bringa fondhandeln i vårt land in på riktiga vägar gäller det

därför icke minst att söka på allt sätt begränsa den spekulation, som

äger rum med tillhjälp av medel, anskaffade genom högbelåning. Helt

naturligt ligger därför den tanken nära till hands att genom ett förbud

sådant som det av handelskammaren förordade söka motverka förekomsten

av högbelåning. Emellertid låta åtskilliga fall av högbelåning

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

tänka sig, vilka skäligen icke böra förhindras, t. ex. om i kristider, då

alla kurser äro mycket nedpressade, en person, som behöver penningar

för att reda sig under de vanskliga ekonomiska förhållandena, belånar

sina fondpapper till belopp, som föga understiga dagskurserna.

Huruvida en högbelåningstransaktion är förkastlig, beror i själva verket

på många olika omständigheter såsom beskaffenheten av de belånade

värdepapperen, långivarens bevekelsegrunder, låntagarens ekonomiska

ställning o. s. v. Att uppräkna alla de omständigheter, som härvid

kunna vara av betydelse, låter sig näppeligen göra. På grund härav

synes det mig knappast tillrådligt att i lagen införa ett uttryckligt

förbud mot högbelåning.

Ett sådant förbud torde icke heller vara nödvändigt för stävjande

av missbruk. Om nämligen en fondkommissionär lockar till sig kunder

genom att ombesörja högbelåning av de fondpapper han i kommission

inköper, handlar han i så uppenbar strid mot de syften, ifrågavarande

lagstiftning avser att befrämja, att hans förfaringssätt utan vidare måste

anses otillåtet. Därest han icke trots tillsynsmyndighetens varningar

upphör att tillämpa slika affärsmetoder, kan han såsom olämplig för

yrket fråntagas rätten att idka fondkommissionsrörelse.

Handels- och sjöfartsnämnden i Gävle och handelskammaren i Uppmuntran

denna stad anföra följande: Enligt stadgandet under 2) i 48 § vore det tM sP^ulabelagt

med bötesstraff att offentliggöra eller bland ett flertal personer

utsprida meddelande, vilket uppenbarligen hade till syfte att uppmuntra

till spekulation i fondpapper. I 10 § andra stycket uttalades ett allmänt

förbud - varmed särskild straffpåföljd dock ej vore förenad — att uppmuntra

personer, vilka uppenbarligen saknade nödig erfarenhet i ekonomiska

förhållanden, till att spekulera i fondpapper. Då stadgandet i

sistnämnda paragraf syntes strida mot det i den förstnämnda och då

formuleringen i övrigt kunde föranleda den tolkningen, att uppmuntran

till spekulation i fråga om personer, som kunde anses äga nödig erfarenhet

i ekonomiska förhållanden, ägde hemul i lagen, torde en omarbetning

av 10 § andra stycket vara erforderlig.

Kommerskollegium har förklarat sig instämma i vad sålunda anförts.

I andra stycket av 48 § i de sakkunnigas förslag, vilken paragraf* Ucpwtementsi

bifogade förslag motsvaras av 49 §, belägges med straff ett förfarande, chefen

som ansetts vara av allmänfarlig beskaffenhet. Stadgandcna i 10 § avse att

i vissa avseenden, där sådant ansetts vara särskilt påkallat, erinra fondkommissionärerna

om plikter, som åligga dem. Givetvis kan en fond
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

kommissionär, genom att till personer, som uppenbarligen sakna nödig

erfarenhet i ekonomiska förhållanden, sända meddelande av sådant innehåll,

som i 49 § andra stycket avses, göra sig skyldig till överträdelse

av båda ifrågavarande lagrum. Men att bestämmelserna i dessa av

sådan anledning eller på annan grund skulle strida emot varandra, kan

jag icke inse. Andra stycket i 10 § avser naturligtvis närmast uppmuntran,

som sker vid personligt sammanträffande eller eljest medelst

personlig hänvändelse. Vill en fondkommissionär icke avhålla sig från

sådant förfarande, som omtalas i sistnämnda lagrum, lärer han vara att

anse såsom olämplig att vidare utöva fondkommissionärsyrket. Men

hans förfarande synes mig icke kunna beläggas med straff, med mindre

ytterligare kvalifiikationsgrunder tillkomma, som göra att handlingen

faller under 49 § i föreliggande förslag eller under stadganden i allmänna

strafflagen.

Att giva det i 10 § andra stycket meddelade förbudet mot uppmuntran

till spekulation en vidsträcktare räckvidd än som i förslaget

skett anser jag i likhet med de sakkunniga icke vara tillrådligt. Om

exempelvis en fondkommissionär i all välmening råder en person, som

själv är hemmastadd i förhållandena inom fondhandeln, till att göra en

affär, som efter allt att döma synes kommissionären skola giva ett gott

resultat, kan detta näppeligen anses vara oriktigt handlat av kommissionären.

Klart är emellertid, att många fall kunna tänkas, då en fondkommissionär

även genom att uppmuntra en affärsvan person att spekulera

handlar förkastligt, t. ex. om kommissionären söker intala denne

att göra en affär, som kommissionären har anledning antaga skola bliva

förlustbringande för den andre men som är ägnad att befordra kommissionärens

egna intressen. Att förevarande stadgande skulle kunna

tolkas så som ett dylikt förfarande ägde hemul i lagen, torde väl näppeligen

vara möjligt, då 10 § genom sitt innehåll tydligt giver vid handen,

att densamma icke avser att uppräkna alla de handlingar, vilka böra

vara otillåtna för en fondkommissionär.

12-14 §§.

Fav ''urtexten* I ett par yttranden har framhållits, att det under 2) — i bifogade

9 ex en. £-rsiag. j 12 § ävensom å motsvarande ställen i 13 och 14 §§ använda

uttrycket »upptäcktes» kunde giva anledning till den missuppfattningen,

att bristen i begynnelsekapitalet behövde fyllas först viss tid efter det

tillsynsmyndigheten konstaterat densamma och att uttrycket för den

skull borde förtydligas eller utbytas mot ett annat, varav otvetydigt

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 114. 53

framginge, att ifrågavarande bestämmelser avsåge jämväl de fall, då

endast kommissionären själv uppdagat bristen.

Med anledning härav har ifrågavarande ord i samtliga dessa paragrafer

utbytts mot ordet »yppades».

Enligt 3 och 4 §§ finnes intet hinder vare sig för enskild person Återbetalning

eller för handelsbolag utan kommanditdelägare eller med sådana delägare rS,“lekattal.

till ett antal av högst två att på lånevägen anskaffa det kapital, som

erfordras för erhållande av tillstånd att driva fondkommissionsrörelse.

Har en sökande använt sig av denna utväg, bör visserligen tillstånd

meddelas endast för så vitt han kan sägas verkligen disponera kapitalet

för ° den ifrågasatta rörelsen, eller, med andra ord, endast såframt han

erhållit lånet på, sådana villkor, att han kan vara säker på att få behålla

det en längre tid, men helt naturligt lärer den, som lämnar honom lånet,

icke vara sinnad att helt och hållet frånsåga sig rätten att återfordra

sina penningar. Het fall kan alltså tänkas, att en fondkommissionär

nödgas återbetala det rörelsekapital, han erhållit till låns. För den

händelse _ han då icke kan visa, att, han, trots återbetalningen, för sin

rörelse disponerar kapital till föreskrivet belopp, bör han uppenbarligen

vara skyldig att upphöra med rörelsen. Detta synes mig böra uttryckligen

angivas i lagen och har jag låtit införa bestämmelser därom såsom

ett andra moment i 12 och 13 §§.

Rörande det under 2) — i bifogade förslag 3) — i 12 § Förlust av

föreslagna stadgandet, att enskild person meddelat tillstånd för rBrelsekaPiM

laber, om han förlorat över en tredjedel av det kapital, lian för

tillståndets förvärvande visat sig disponera, och bristen icke blivit

fylld inom viss tid därefter, samt de härmed överensstämmande stadgandena

i 13 och 14 §§ yttrar svenska fondhandlareföreningens styrelse,

att dessa stadganden syntes i många fall komma att verka

onödigt stränga. En person, som visat sig disponera t. ex. tre

miljoner kronor och av tillfälliga omständigheter förlorat ungefär en

tredjedel av detta kapital, men ännu vore ägare till säkra två miljoner

kronor, skulle enligt lagförslagets formulering icke vidare äga

rätt att driva fondkommissionsrörelse. Däremot skulle eu person, som

vore ägare av allenast 200,000 kronor, samtidigt kunna medgivas tillstånd

att öppna en fondkommissionsaffär av kanske ingalunda mindre

omfattning. Analoga bestämmelser hade ock föreslagits beträffande

bolag. Styrelsen ifrågasatte, huruvida det icke lämpligare, i analogi

med aktiebolagslagens bestämmelser, borde i omförmälda fall föreskrivas,

s. 54 Kontrollera mot PDF

©:^

Departe
mentschefen
-

Återkallelse

av tillstånd

•X grund av

verträdande

av lag.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

att minst två tredjedelar av kapitalet skulle hava gått förlorade, för att

meddelat tillstånd skulle förfalla.

Till grund för de ifrågavarande stadgandena ligger tydligtvis den

uppfattningen, att om större förluster drabbat en fondkommissionär,

detta berättigar till antagandet, att hans ekonomiska ställning blivit

osäker, vadan försiktigheten kräver, att han icke längre får obehindrat

fortsätta sin rörelse. Riktigheten av denna uppfattning lärer väl knappast

kunna förnekas. Fondhandlareföreningens styrelse synes, av dess ändringsförslag

att döma, ej heller göra detta, utan riktar sig allenast mot att

de sakkunniga ansett fondkommissionärens rörelse böra stoppas redan,

när hans förluster överstiga en tredjedel av rörelsekapitalet. Enligt

mitt förmenande är det med hänsyn till arten av en fondkommissionärs

verksamhet av synnerlig vikt att han, därest han skulle råka på obestånd,

jfå ett så tidigt stadium av detta som möjligt tvingas att inställa sin

rörelse och avveckla sina förbindelser. På grund härav synes mig den

norm, som de sakkunniga valt, vara välbetänkt. I de flesta fall lärer nog

en fondkommissionärs soliditet vara rubbad, när han förlorat en tredjedel

av rörelsekapitalet. Erinras må, att enligt 91 och 92 resp. 208 och

209 §§ i lagen om bankrörelse bankbolag är skyldigt att träda i likvidation,

om en tiondel av grundfonden gått förlorad och förlusten icke täckes.

Fondhandlareföreningens styrelse påpekar, att det kan inträffa,

att eu fondkommissionär, oaktat hans förluster överstiga en tredjedel

av rörelsekapitalet, ej blott fortfarande disponerar över penningar till

belopp, som överstiger det för tillstånds erhållande föreskrivna minimum,

utan även måste anses vara fullt solid. Naturligtvis äro dylika fall

möjliga. Kommissionären torde emellertid icke då på grund av de

utav de sakkunniga föreslagna bestämmelserna behöva ställas inför

utsikten att nödgas upphöra med sin verksamhet. Han har nämligen

under den i bestämmelserna omförmälda tremånadersfristen tid på sig

att förvärva nytt tillstånd att idka fondkommissionsrörelse. Sådant

kan ju ej nekas honom, om han uppfyller föreskrivna förutsättningar.

Att kommissionären får underkasta sig en ny prövning, när han förlorat

en så stor anpart av sitt rörelsekapital som tredjedelen, kan

knappast anses för strängt. På grund av vad jag sålunda anfört finner

jag ifrågavarande hemställan icke böra föranleda ändring i förslaget.

15 §.

Såsom förslaget formulerats synes det avse, att en tillståndsinnehavare

först efter upprepade överträdelser av lagen skall kunna mista

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114. 55

sin rätt att idka fondkommissionsrörelse. I ett par yttranden framhålles,

att en enda överträdelse kan vara av så betänklig "beskaffenhet, att den

till fullo ådagalägger tillståndsinnehavarens olämplighet för rörelsens

utövande. Då möjligheten härav icke kan anses utesluten, har jag låtit

ändra paragrafens lydelse, så att den kan tillämpas även i sådant fall.

IN orrbottens och Västerbottens läns handelskammare yttrar om

ifrågavarande paragraf, att dess formulering torde vara rymlig nog för

att medgiva tillsynsmyndighetens inskridande även i den händelse det

befunnes, att fondkommissionären inlåtit sig på egna spekulationer av

sådan omfattning, att de ej stode i rimligt förhållande till det av honom

disponerade kapital. Emellertid vore den fara för uppdragsgivarnas

^TKS^et, som i ett sådant fall förelåge, så betydande, att handelskammaren

vågade ifrågasätta, huruvida icke en dylik diskvalifikationsgrund

borde uttryckligen angivas bland de omständigheter, som kunde föranleda

tillståndets återkallande.

Givetvis bör det åligga tillsynsmyndigheten att ingripa vid situationer

. av denna art, ehuru visserligen bedömandet ofta skall te sig

vaDskligt. Att myndigheten i förekommande fall äger befogenhet alt

återkalla för fondkommissionär meddelat tillstånd, synes mig fullt klart

framgå av förevarande paragraf jämväl i dess av de sakkunniga föreslagna

lydelse och något tillägg till paragrafen torde därför icke vara

erforderligt.

17 §.

Stockholms handelskammare anser, att, syftet med förevarande

stadgande är beaktansvärt, men att det vore betänkligt att i tillsynsmyndighetens

hand lägga en sådan befogenhet, som här avses, och att

stadgandet bleve synnerligen vanskligt att tillämpa.

. Enligt mitt förmenande utgör ifrågavarande stadgande ett viktigt

led i den tilltänkta lagstiftningen. Därest detsamma uteslötes, bleve

följden säkerligen den, att ett stort antal fondkommissionärer, framför

allt de, som anse sig hava något att dölja för tillsynsmyndigheten, komma

att uppdela sin verksamhet på olika, i rättsligt avseende skilda företag

för att på detta sätt undandraga vissa områden av verksamheten tillsyns^

myndighetens kontroll. Tillsynsmyndigheten lärer t. ex. bland annat

hava att vaka över att fondkommissionärerna, då de fått i uppdrag att

sälja eller köpa fondpapper, icke själva obehörigen inträda såsom köpare

eller säljare för att härvid rikta sig på uppdragsgivarens bekostnad ävensom

att fondkommissionärerna icke bidraga till spridning av en osund

Fondkommissionärs

egna

spekulationer.

Deparle
tnentschefen.

Departements

chefen.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

spekulation genom att bereda sina kunder tillfällen att få inköpta fondpapper

belånade till höga kurser. En fondkommissiouär, som ville

undslippa tillsynsmyndighetens kontroll härutinnan, hade, om ifrågavarande

stadgande icke funnes, endast att överlåta själva fondkommissionsrörelsen

å ett av honom fullständigt beroende aktiebolag, under det

han fortfore att i eget namn bedriva rörelse, innefattande utlåning mot

säkerhet av fondpapper samt köp och försäljning av fondpapper för

egen räkning. Tillsynsmyndigheten vore därigenom betagen rätt att

granska sistnämnda rörelses böcker och komme sålunda i de flesta fall

att sakna material för att bedöma, i vad mån de bada med varandra

samverkande företagens affärsoperationer ur nyssnämnda synpunkter

gåve anledning till anmärkning. Utan ifrågavarande stadgande bleve

sålunda värdet av den nya lagstiftningen väsentligen reducerat. De

vanskligheter, som utan tvivel äro förbundna med stadgandets tillämpning,

torde för den skull icke böra avskräcka från dess införande. Att

genom detsamma en omfattande befogenhet lägges i tillsynsmyndighetens

händer, vill jag ingalunda förneka, men det torde icke vara

anledning befara, att icke tillsynsmyndigheten skall på ett varsamt sätt

göra bruk därav.

23 §•

I vissa yttranden har ifrågasatts, huruvida icke fondkommissionär

borde vara pliktig att underrätta tillsynsmyndigheten jämväl i de tall,

då kommissionären upplånat sitt rörelsekapital och lånet uppsäges,

ävensom då kommissionäreu upptäcker, att han förlorat så stor del av sitt

kapital, som under 3) i 12 §, under 5) i 13 § och under 3) 14 § sägs.

Då det onekligen är av vikt att tillsynsmyndigheten i god tid erhåller

underrättelse om berörda förhållanden, har jag låtit föreskrift därom

inflyta i andra stycket av förevarande paragraf.

Av 46 § följer, att kommissionären, om han försummar sin ifrågavarande

underrättelseplikt, ådrager sig straff enligt sistnämnda lagrum.

24 §.

Handels- och sjöfartsnämnden i Göteborg och handelskammaren i

nämnda stad yttra, att de icke kunde dela de sakkunnigas uppfattning

om lämpligheten av att fondkommissionär skulle hålla för granskning

tillgängliga alla räkenskaper, böcker och handlingar, som berörde annan av

kommissionären driven affärsverksamhet utom fondkommissionsrörelsen.

Den sekretess, som måste medfölja viss annan verksamhet t. ex. den,

som bedreves av banker, mäklare m. fl., vilkas verksamhetsområden för
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

utsattes kunna förenas med fondkommissionsrörelsen, kunde icke utan

olägenhet för näringslivet uppges. Genom den skyldighet, som ålåge

kommissionären att lämna inspektionen upplysning om sin ekonomiska

ställning, torde tillräcklig insikt kunna vinnas utan att man behövde

tillgripa den av de sakkunniga föreslagna utvägen om specialgranskning

av affärsgrenar, som icke hade annat med fondkommissionsrörelsen gemensamt

än att de förenades i samma person eller företag.

Att det är en synnerligen vittgående befogenhet, som de sakkun- Departement

niga i anmärkta avseendet vilja giva tillsjmsmyndigheten, kan icke för- chefennekas.

Men då, på sätt de sakkunniga framhållit, nödig kännedom om

kommissionärens ställning och hans förhållande till sina kunder icke

lärer kunna vinnas utan att tillsynsmyndigheten äger granska kommissionärens

böcker i den utsträckning de sakkunniga föreslagit, synes

mig någon ändring härutinnan icke böra ifrågakomma, särskilt som

kommissionärens anspråk på sekretess vunnit nödigt beaktande därigenom

att detsamma omgärdats med straffrättsligt skydd.

26 §.

Bankinspektionen yttrar i sitt utlåtande, att förslagets bestämmelser

rörande tillsynen över fondkommissionärer syntes böra kompletteras

på sådant sätt, att tillsynsmyndigheten bereddes möjlighet att

å orter, varest ett flertal fondkommissionärer clreve rörelse, förordna

lämplig person att vid behov och efter för varje gång gjord anmodan

av berörda myndighet tillhandagå densamma med förrättandet av undersökning

av särskilt angivna speciella förhållanden hos fondkommissionärer

i orten. För tillsynsmyndigheten torde en dylik anordning säkerligen

bliva till stort gagn, enär därigenom erforderliga upplysningar i

sådana fall, då en genomgående inspektion icke vore påkallad, skulle

hastigt kunna erhållas utan att en tjänsteman från tillsynsmyndigheten

nödgades avlägga besök hos vederbörande fondkommissionärer. Särskilt

då dessa vore avlägset boende, torde anordningen också medföra minskning

i kostnaderna för upplysningarnas införskaffande. Ersättningen

till ombuden torde böra bestämmas av tillsynsmyndigheten efter det av

vederbörande ombud utförda arbetet och utgå av för denna myndighet

tillgängliga medel.

Vad bankinspektionen sålunda föreslagit anser jag välbetänkt. Departement:

Möjligheten för tillsynsmyndigheten att förordna dylikt ombud synes cheren''

mig. dock knappast böra inskränkas till orter, där ett flertal fondkommissionärer

driva rörelse. Även när endast eu fondkommissionär tinnes

pa en ort, torde det vara lämpligt att på ifrågavarande sätt kunna

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 9(> höft. (Nr 114.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

F:,ndbörsliom
mitterades
allmänna
erinringar.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

undvika tidsspillan för tjänstemännen hos tillsynsmyndigheten och

kostnader för deras resor. Bestämmelser i ämnet torde böra erhålla

sin plats i ett särskilt lagrum och har med anledning härav förevarande

paragraf tillagts i förslaget.

28—29 §§.

I fråga om de sakkunnigas förslag att för varje fondbörs skall

finnas en börsordning, innehållande vissa grundläggande bestämmelser

rörande fondbörsens organisation och funktioner, vilken börsordning

skall prövas och fastställas av Kungl. Maj:t, anföra fondbörskommitterade

i sitt av Stockholms handels- och sjöfartsnämnd åberopade yttrande,

att fondbörskommitterade redan tidigare med anledning av trustkommitterades

betänkande framhållit, hurusom en dylik anordning, som medförde,

att börsordningen ej heller finge ändras utan Kungl. Maj:ts samtycke,

åtminstone för närvarande, innan börsförhållandena vunnit större

stadga i vårt land, vore synnerligen olämplig och att det naturliga och

i varje fall mest praktiska torde vara att tills vidare åt en lokal myndighet

överlåta det närmare reglerandet av fondbörsen och fastställandet

av de erforderliga ordningsreglerna. Fondbörskommitterade förklara,

att de sedermera haft tillfälle att ytterligare konstatera riktigheten av

denna sin uppfattning. Med den ofantligt snabba utveckling, som Stockholms

fondbörs under de senaste åren undergått, hade det till och med

visat sig hindersamt att åt en lokal myndighet — handels- och sjöfartsnämnden

— överlåta fastställandet och godkännandet av alla erforderliga

ändringar i börsens ordningsregler, utan hade detta måst tills vidare

provisoriskt överlämnas åt fondbörskommitterade själva, och hade fondbörskommitterade

på grund härav under de båda senaste åren icke

mindre än tio olika gånger nödgats vidtaga särskilda, flera gånger mycket

omfattande ändringar i dessa regler. Skulle fondbörskommitterade för

varje gång hava härmed behövt besvära Kungl. Maj:t, hade detta varit

i högsta grad tidsödande och hindrande för börsens utveckling. Fondbörskommitterade

vågade därför bestämt vidhålla sin förut uttalade uppfattning,

att fastställandet av börsens ordningsregler, åtminstone till dess

börsväsendet i vårt land hunnit erhålla mera stadga, icke borde tillkomma

Kungl. Maj:t, utan överlåtas åt börsstyrelsen själv. Risken härför

syntes vara så mycket mindre, da Kungl. Maj:t, därest verksamheten

å fondbörsen försigginge på sådant sätt, att den icke vidare lände till

nytta för det allmänna, kunde återkalla meddelad oktroj för börsen.

Skulle, trots vad sålunda anförts, statsmyndigheterna anse sig höra biträda

de sakkunnigas förslag, ville fondbörskommitterade i varje fall

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

framhålla nödvändigheten av att i börsordningen icke alltför många

detaljerade bestämmelser intoges, så att den blivande börsstyrelsen i sin

verksamhet icke bleve alltför hämmad och kringskuren. Det syntes

dessutom fondbörskommitterade icke böra råda tvivel om, att börsstyrelsen

kunde medgivas att själv, utan inhämtande av något som helst

tillstånd, under viss tid på försök låta å fondbörs vidtaga vissa ändringar

i börsordningen.

I fråga om de olika bestämmelser, som av de sakkunniga föreslagits

skola förekomma i en eventuell börsordning, ville fondbörskommitterade

endast, i anslutning till vad ovan anförts, göra följande erinringar.

Enligt första punkten av 27 § i de sakkunnigas förslag skulle

villkoren för att bliva medlem av börsen intagas i börsordningen, och

hade de sakkunniga i motiveringen till samma paragraf framhållit, att

denna bestämmelse allenast avsåge dem, som vore berättigade att i eget

namn avsluta affär å börsen. Fondbörskommitterade ville emellertid

erinra om, att med en dylik definition av ordet börsmedlem för närvarande

tvenne olika kategorier börsmedlemmar förekomme, dels de verkliga

börsmedlemmarna, d. v. s. de, som såväl under sittande upprop som ock

å mellanbörs ägde rätt att avsluta affärer, och dels de från och med år

1918 införda s. k. outsiders, vilka icke finge deltaga i uppropen, men

väl under mellanbörs ägde rätt att i eget namn avsluta affärer. Huruvida

det varit de sakkunnigas mening, att båda dessa grupper skulle omfattas

av första punkten, framginge icke av betänkandet. Då emellertid outsidersinstitutionen

vore av så ungt datum och bestämmelserna i fråga om outsiders

antagande därför med sannolikhet kunde behöva undergå åtskilliga och

betydande förändringar, syntes det vara olämpligt att redan nu i fråga

om dem binda sig för vissa bestämmelser genom att föreskriva, att villkoren

för att godkännas såsom outsider jämväl skulle intagas i börsordningen.

Ett av de villkor, som för närvarande vore och antagligen även i

framtiden bleve stipulerade för att godkännas såsom börsmedlem, vore

nedsättandet av viss summa såsom säkerhet för de förbindelser, sökanden

kunde komma att ikläda sig å börsen. Att för en tid av tio år framåt

i en börsordning, som skulle fastställas av Kungl. Maj:t, fixera en dylik

summa, syntes särskilt nu under kristider och med dess hastiga förändringar

av penningvärdet vara mindre lämpligt. Det skulle för övrigt

kunna tänkas, att börsstyrelsen skulle finna nödvändigt att införa alldeles

nya bestämmelser i fråga om de garantibelopp, som av medlem

Fondbörskom
mitterades
detaljanmärk
ningar.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Svenska fondhandlar

c förening

ens

styrelse.

Departementschefen.

60 Kungl. Maj.ts proposition Nr 114.

borde ställas, t, ex. vid en allvarlig kristid omedelbart behöva äska avsevärt

ökad garantisumma eller fastställa att garantibeloppet skulle bestämmas

icke till en viss en gång för alla fastslagen summa utan till

viss kvotdel av vederbörande börsmedlems omsättning å börsen eller dylikt.

I fråga om den under punkt 4 av de sakkunniga föreslagna bestämmelsen

rörande de slag av fondaffärer, som å börsen finge avslutas,

hade de sakkunniga själva med rätta framhållit, att börsordningen icke

borde gå alltför mycket i detalj, på det att börsstyrelsen måtte hava

makt att i fråga om dessa affärer vidtaga erforderliga ändringar; och

fondbörskommitterade ville för sin del endast understryka detta.

Beträffande den under punkt 6 av de sakkunniga intagna bestämmelsen,

att även det sätt, på vilket kursnoteringen skulle ske, skulle

intagas i börsordningen, hade redan vederbörande departementschef

framhållit, att, då bestämmelserna i detta ämne ännu befunne sig på ett

sådant stadium, att behov av ändring och jämkning ofta framträdde,

dessa bestämmelser icke syntes böra göras beroende av Kungl. Maj:ts

godkännande. Detta överensstämde till fullo med fondbörskommitterades

uppfattning. Skulle det vara av någon som helst betydelse att

i börsordningen intaga bestämmelser om noteringsförfarandet, kunde

enligt fondbörskommitterades förmenande börsord ningen icke allenast

innehålla några få allmänna grunddrag, utan måste i så fall i denna

lämnas en ingående och detaljerad redogörelse för det avsedda noteringsförfarandet.

I enahanda riktning som fondbörskommitterade yttrar sig jämväl

svenska fondhandlareföreningens styrelse.

Då trustkommitterades betänkande den 9 juni 1916 anmäldes till

statsrådsprotokollet, yttrade dåvarande chefen för finansdepartementet,

att det allmänna hade ett stort intresse av att fondbörsen inrättades på

ett verkligt ändamålsenligt sätt och att det med anledning härav torde

vara i sin ordning att, såsom trustkommitterade föreslagit, stadga, att

de bestämmelser, som innehölle själva grundlinjerna för fondbörsens

organisation och funktioner, skulle godkännas och fastställas av Kungl.

Maj:t. Detta principuttalande hava de sakkunniga haft att följa. För

min del hyser jag samma uppfattning, som däri erhållit uttryck. Då

nämligen ett av huvudsyftena med ifrågavarande lagstiftning är att

söka förläna det allmänna ett visst inflytande på fondbörsverksamheten

för att därigenom främja en ändamålsenlig utveckling av denna verksamhet

och därmed sammanhängande förhållanden, synes det mig svår
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Ma):ts proposition Nr 114.

ligen kunna underlåtas att giva det allmänna rätt att pröva de bestämmelser,

som skola fastslå själva grunddragen av berörda verksamhet.

Några större praktiska olägenheter av en föreskrift av denna art

torde näppeligen vara att befara vare sig i de av fondbörskommitterade

berörda hänseenden eller eljest. I särskilt brådskande fall lärer Kungl.

Maj:ts beslut kunna erhållas på några dagar.

För att Kungl. Maj:t ej må onödigtvis besväras med ansökningar

om godkännande av ändringar i sådana fall, då en reform väl finnes av

behovet påkallad men tvekan råder om, huru densamma lämpligast bör

ske, och följaktligen behov föreligger att experimentera med olika bestämmelser

för att därigenom utröna, vilken av dessa bäst leder till åsyftat

resultat, hava de sakkunniga i 29 § av sitt förslag föreslagit, att med

tillsynsmyndighetens tillstånd börsstyrelsen må under viss tid på försök låta

å fondbörs andra slags fondaffärer avslutas eller annat sätt för kursnoteringen

användas än i börsordningen stadgas. Detta uppslag till en

mindre omständlig prövning av vissa ändringar i börsordningen synes

mig väl funnet. Fondbörskommitterade och fondhandlareföreuingens

styrelse framhålla visserligen, att det icke bör råda tvivel om att börsstyrelsen

må kunna medgivas att själv, utan inhämtande av något tillstånd,

under viss tid på försök låta å fondbörs vidtaga vissa ändringar

i börsordningen. Om denna är fastställd av Kungl. Maj:t, torde det

dock icke böra stå en börsstyrelse fritt att endast efter eget beprövande

få gorå avvikelse från dess bestämmelser utan bör myndighets tillstånd

därtill i någon form inhämtas. Och från tillsynsmyndigheten torde ett

yttrande kunna anskaffas utan onödig omgång.

De sakkunniga synas emellertid utgå ifrån, att behov att experimentera

med olika bestämmelser skulle kunna göra sig gällande endast beträffande

de ämnen, som omförmälas under 4) och 6) i 28 § (27 § i de sakkunnigas

förslag). Detta kan dock tänkas bliva förhållandet jämväl å andra

delar av börsordningens område. Jag hänvisar härutinnan till vad fondbörskommitterade

i sitt yttrande anfört. Enligt min uppfattning skulle det

därför vara lämpligt att utsträcka tillsynsmyndighetens dispensbefogenhet

till alla de bestämmelser j börsordningen, som en börsstyrelse kan tänkas

vilja göra till föremål för förbättringar, vilkas ändamålsenlighet måhända

icke kan pa förhand fullt överskådas. Hit vill jag räkna, förutom reglerna

om de slag av fondaffärer, som må avslutas å börsen, och om noteringsförfarandet,

jämväl bestämmelserna i de ämnen, som omförmälas under

1)» 2), 5) och 9) i 28 §. Vidare synes mig tillsynsmyndighetens dispensbefogenhet

icke böra alltför strängt begränsas till sådana bestämmelser, som

hava karaktären av ett experiment och sålunda införas på försök, utan synes

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Fondbörs
kommitterade.

Stockholms

handels- och

sjöfartsnämnd.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 114.

mig skäl finnas för att giva tillsynsmyndigheten enahanda befogenhet, när

fråga är om bestämmelser, som på grund av särskilda förhållanden äro

avsedda att gälla endast viss kortare tid och således äro av provisorisk

natur.

Därest 30 § erhåller det innehåll, som nu av mig antytts, synas

några berättigade betänkligheter icke längre kunna hysas mot den av

de sakkunniga föreslagna huvudregeln om börsordningens fastställande

av Kung!. Maj:t.

31 §.

Fondbörskommitterade anmärka mot förslaget, att enligt detsamma

medlemmarna av fondbörsen skulle erhålla ett alltför övervägande inflytande

inom börsstyrelsen. Vore de eniga, skulle de efter sin önskan

kunna avgöra alla beslut. Det skulle således kunna tänkas, att denna

majoritet i börsstyrelsen av rent egoistiska skäl komme att motsätta

sig aldrig så välbetänkta förslag om erforderliga kontrollåtgärder, ökning

av medlemsantalet, nödvändiga avgiftsbelopps utkrävande o. dyl.

Vidare framhålla kommitterade såsom en brist i förslaget, att detsamma

icke innehåller några bestämmelser om, huruvida de av börsmedlemmarna

valda ledamöterna i börsstyrelsen skulle till viss del få utses av

bankernas representanter å börsen och till viss del av mäklarnas eller

om rena majoritetsval skulle förekomma. I den senare händelsen kunde

exempelvis med börsmedlemmarnas nuvarande sammansättning (16 banker,

24 mäklare) inträffa, att alla de ledamöter i styrelsen, börsmedlemmarna

hade rätt att utse, invaldes av mäklarna och bleve representanter

för mäklareintresset, medan bankerna icke finge någon enda representant

i styrelsen. Kommitterade föreslå, att styrelsens ledamöter måtte

till hälften utses av börsens egna medlemmar och att härav bankernas

representanter bland börsmedlemmarna finge utse styrelseledamöter till

en fjärdedel och mäklarnas representanter till en fjärdedel samt att det

återstående antalet medlemmar i styrelsen (jämte suppleanter) måtte

utses av vederbörande handelskammare till en fjärdedel och till återstående

fjärdedel av handels- och sjö fartsnämnden i stad, där sådan

nämnd funnes utsedd, eljest av stadsfullmäktige i staden.

Fondbörskommitterades ifrågavarande förslag har inom Stockholms

handels- och sjöfartsnämnd endast vunnit anslutning av en minoritet;

majoriteten åter hemställer, att börsstyrelsen måtte iitses till

en tredjedel av börsens medlemmar, till en tredjedel av vederbörande

handelskammare samt till återstående tredjedel av handels- och sjöfarts
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

63

mäktige i

Stockholms

handelskammare.

nämnd i stad, där sådan nämnd finnes tillsatt, men eljest av stadsfullstaden.

,

I nära överensstämmelse med fondbörskommitterades förslag förordar

Stockholms handelskammare, att börsstyrelsens ledamöter måtte

utses till en fjärdedel av de i fondbörsen deltagande bankerna, till en

fjärdedel av de därå introducerade andra fondhandelsfirmorna, till en

fjärdedel av stadsfullmäktige i den stad, där börsen hålles, och till den

återstående fjärdedelen av den handelskammare, inom vars distrikt nämnda

stad är belägen.

Svenska bankföreningen hemställer, att börsstyrelsen måtte erhålla Svensia_ b“"kKungl.

Maj:t utsedd ordförande och att dess ledamöter måtte fUrcnm9enväljas

på sätt Stockholms handelskammare förordat.

en av

Utan att framställa något förslag uttalar bankinspektionen såsom

sin uppfattning, att den proportion, vari enligt förslaget börsmedlem- honen''

marna skulle gentemot stadsfullmäktige och handelskammare få tillsätta

medlemmar i börsstyrelsen, vore alltför mycket beräknad till börsmedlemmarnas

förmån.

De framställda anmärkningarna synas 1111g befogade. Det kan Departementsknappast

vara lämpligt att giva börsmedlemmarna majoritet inom börs- chefe,u

styrelsen. Den särskilda erfarenhet och sakkunskap, som de representera,

torde säkerligen ändock äga tillfälle att göra sig gällande. I fråga om

särskilda representanter i börsstyrelsen för de i fondbörsen deltagande

bankerna synes det, med hänsyn till den betydelse, bankernas verksamhet

1 vart land haft och har för fondhandel och börsväsen, vara rimligt,

att möjlighet beredes dem att skaffa sig egna ombud i börsstyrelsen.

I anslutning till det av svenska bankföreningen framställda förslaget,

föreslår jag, att börsstyrelsens ledamöter väljas till en fjärdedel

av de i börsen deltagande bankerna, till en fjärdedel av övriga börsmedlemmar,

till eu fjärdedel av stadsfullmäktige i den stad, där börsen

hålles, och till en fjärdedel av vederbörande handelskammare samt att

börsstyrelsens ordförande utses av Kung]. Maj:t; och har jag i överensstämmelse

härmed låtit omarbeta första stycket i 31 §.

32 §.

I 3 § av gällande ordningsregler för Stockholms fondbörs föreskrives,

att värdepapper, vilka å börsen må göras till föremål för handel

och notering, skola vara å börsen vederbörligen inregistrerade. Tillstånd

till dylik inregistrering lämnas för närvarande av fondbörskommitterade.

Handels- och sjöfartsnämnden i Gävle och handelskammaren

i nämnda stad erinra om att enligt de sakkunnigas förslag berörda

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj ds proposition Nr 114.

funktioner komme att överflyttas på börsstyrelsen. Jämlikt 30 § i förslaget

utövade emellertid de av börsmedlemmarna valda ledamöterna

det avgörande inflytande på börsstyrelsens beslut och dessa ledamöter

bleve sålunda även de, som vid handläggande av nämnda registrerings - ärenden hade avgörandet i sin hand. Härmed torde jämföras, att i den

tyska börslagen till skydd för allmänhetens intressen registrering av fondpapper

anförtrotts åt ett särskilt börsorgan (Zulassungsstelle), vars medlemmar

till minst hälften skulle bestå av personer, som ej vore yrkesmässigt

intresserade i börshandeln med värdepapper. För allmänheten betryggande

garantier torde därför i detta avseende böra inrymmas i en blivande lag.

De betänkligheter, vartill förslaget i anmärkta hänseende till

äventyrs kunde giva anledning, torde få anses undanröjda, därest börsstyrelsen

samrnansättes på det sätt, som av mig under nästföregående

paragraf förordats.

34 §.

Därest, på sätt jag vid 31 § föreslagit, börsstyrelsens ordförande

skall utses av Kungl. Maj:t, lärer ett särskilt allmänt ombud vid fondbörsen

icke vara behövligt. Jag har därför låtit utesluta bestämmelsen

härom i 33 § i de sakkunnigas förslag.

37 §.

Handels och Handels- och sjöfartsnämnden i Gävle och handelskammaren i denna

nämndensamt stad förmena, att tillsynsmyndigheten enligt förslaget icke erhållit tillhandeiskam-

räckligt vidsträckt befogenhet gentemot fondbörsstyrelsen. Nämnda kormaren

t Gävle. p0rationer anse det nämligen tänkbart, att en fondbörsstyrelse, vars ledamöter

till tre femtedelar utsåges av börsmedlemmarna, och vars majoritet

således i första hand kunde förväntas företräda speciella yrkesintressen,

komme att i vissa frågor intaga en annan ståndpunkt än tillsynsmyndigheten.

Särskilt torde detta kunna bliva händelsen i sådana

fall, då avgörandet icke kunde bindas vid på förhand fastställda regler

# och således mer eller mindre bleve beroende av vederbörandes fria prövning

från fall till fall. Här hade enligt förslaget tillsynsmyndigheten,

så länge koncessionstiden för börsen varade, icke några medel i sin hand

att förmå börsstyrelsen att övergiva en praxis, som enligt tillsynsmyndighetens

uppfattning icke vore riktig. Det borde därför tagas under

''övervägande i vad mån tillsynsmyndighetens befogenhet gentemot fondbörsstyrelsen

borde ökas.

Departements- Därest börsstyrelsen erhåller en sådan sammansättning, som jag i

chefen. föregående förordat, bortfaller tydligen en viktig grund för den av

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

handels- och sjötartsnämnden och handelskammaren framställda anmärkningen.

Det må tilläggas, att tillsynsmyndigheten kan antagas få gehör

för sin mening hos börsstyrelsen, även om ej några särskilda maktmedel

ställas till dess förfogande. Erfarenheten från det samarbete, som i

dylikt hänseende sedan lång tid tillbaka ägt rum mellan bankinspektionen

och de under dess tillsyn stående bankerna, torde giva vid handen,

att en sådan rådgivande verksamhet från den kontrollerande myndighetens

sida kan giva tillfredsställande resultat.

42 §.

Svenska bankföreningen anser, att de sakkunniga i hög'' g-rad över- Svenska bankskattat

betydelsen av regler för kurslistor, vilka enligt föreningens upp- fSreni"9enfattning

möjligen hörde hemma i reglementariska föreskrifter för fondbörs,

men knappast i en lag. Föreningen hemställer därför, att ifrågavarande

regler måtte ur lagen utgå.

Att en begränsning av rätten att utfärda kurslistor kan väntas oepartebiiva

till gagn, anser jag vara av de sakkunniga i deras motivering till mentschet''enförevarande

paragraf ådagalagt och torde för övrigt framgå även därav,

att de gällande ordningsreglerna för Stockholms fondbörs innehålla bestämmelser

i sådant syfte. En verklig reglering i ifrågavarande avseende,

gällande emot alla och en var, kan uppenbarligen icke åstadkommas

genom föreskrifter, som utfärdats för fondbörs. Dessa kunna

in endast tillämpas å dem, som äro medlemmar av fondbörsen. Det

synes mig därför vara riktigt, att bestämmelser i ämnet få inflyta i den

ifrågasatta lagstiftningen.

Rörande det i andra stycket föreslagna förbudet mot att utan till- Anm&rksynsmyndighetens

tillstånd publicera kurslistor rörande å fondbörs icke

introducerade fondpapper förekomma eu del erinringar i de avgivna asJeeyttrandena.

Sålunda fäster Skånes handels-, industri- och sjöfartskarnmare

i sitt av handels- och sjöfartsnämnden i Malmö jämväl åberopade

yttrande uppmärksamheten pa att de sakkunniga i sin motivering särskilt

framhållit, att enligt deras tanke tillstånd till utfärdande av dylika kursJistoi

endast sparsamt borde lämnas, samt anför: »Otvivelaktigt torde

det för närvarande förhålla sig så, att en högst väsentlig del av de

värdepapper, som allmänneligen äro föremål för köp och försäljning

inom landet, utgöras av å fondbörs icke introducerade papper. För

värdesättning av dessa hava de s. k. fria kurslistorna kommit att bliva

av synnerligen stor och vägledande betydelse. Det synes jämväl vara

\ isst, att den form av ollentlighet, som handeln med dessa papper härBihang

till riksdagens protokoll 11)19. 1 sand. 9(i höft. (Nr 114.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Mqj:ts ‘proposition Nr 114.

igenom erhållit, måste betecknas såsom innebärande eu garanti mot

åtskilliga inom fondhandeln lätt uppkommande missbruk. Aven om det

nämligen kan tänkas, att i enstaka fall en dylik kurslista av den, soni

låter offentliggöra densamma, begagnas i vilseledande syfte, torde verksamma

korrektiv häremot vara att finna dels i de kontrollmöjligheter,

som förekomsten av ett flertal dylika, å skilda orter offentliggjorda

listor skänker, dels ock i den risk det för en mäklare innebär att offentligen

försprida kursuppgifter, vilkas oriktighet kan förväntas omedelbart

bliva påvisad. Ett undertryckande av dessa fria listor torde sannolikt

komma att medföra, att allmänheten hänvisas att på synnerligen otrygga

vägar söka sig fram till nödiga uppgifter om ifrågavarande värdepappers

verkliga prisläge ä marknaden. Att de källor, som i saknad av offentliga

noteringar komma att stå till buds, bliva särdeles o tillförlitliga,

ligger i öppen dag. För mindre nogräknade mäklare torde därjämte

härvid öppnas avsevärt större möjligheter till fortspridande under hand

av sådana vilseledande uppgifter, som näppeligen kunnat förekomma,

därest de nödgats kläda dem i den offentliga noteringens form. I anslutning

till det sålunda anförda finner handelskammaren lämpligast,

därest den kontrollerande myndighetens befattning med ifrågavarande

kurslistor inskränkes till befogenhet att, da missbruk konstaterats, utfärda

förbud mot fortsatt publicering av viss lista eller notering å dylik

lista av visst värdepapper.»

1 nära överensstämmelse härmed föreslår handelskammaren för

Örebro och Västmanlands län, att en var, som av tillsynsmyndigheten

erhållit rätt att driva yrkesmässig fondkommissionsrörelse, även medgives

rätt att sprida fria kurslistor, av vilka ett exemplar dock alltid skulle

insändas till tillsynsmyndigheten, med rätt för denna, att, då uppenbart

missbruk kunde'' konstateras, förbjuda vederbörande att vidare utgiva

dylik lista.

Handels- och sjöfart snämnden i Gävle och handelskammaren i

denna stad, som bland annat erinra om att saknad av notering föranledde,

att kurserna rönte stark påverkan av tillfälliga oregelbundenheter

i utbud och efterfrågan, och att kursfluktuationer ofta kunde hållas inom

snävare gränser, om genom kursens notering en större tillströmning av

köpare och säljare möjliggjordes, hemställa, att paragrafens andra stycke

ändras därhän, att ingen annan än den, som erhållit tillstånd att idka

fondkommissionsrörelse, finge offentliggöra eller utsprida kurslista å värdepapper,

som ej vore registrerade å fondbörs här i riket.

Kommerskollegium ifrågasätter sådan ändring av andra stycket,

att vederbörligen antagen fond kommissionär finge offentliggöra dylika

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj.ts proposition Nr 114.

kurslistor, in eu att, om han gjorde sig skyldig till missbruk, lian skulle

straffas härför jämväl, om så prövades nödigt, med förlust av rätten att

offentliggöra viss kurslista eller notering å dylik lista av visst värdepapper.

För personer, som icke äro vidare hemmastadda i fondaffärer men

av en eller annan anledning önska köpa eller sälja fondpapper, vilka

ej äro introducerade på fondbörs, utgöra naturligtvis de kurslistor, som

i tidningarna eller annorledes publiceras beträffande sådana fondpapper,

eu viss vägledning vid bedömandet av värdet å de papper, varom fråga

är. Sagda kurslistor bliva härigenom i många fall obestridligen till

gagn. Lika obestridligt är att de i andra avseenden kunna hava skadliga

verkningar. Sålunda kan det hända, att de uppgivna kurserna icke

äro grundade på faktiska affärer eller eljest utgöra ett uttryck för vederbörande

pappers verkliga marknadsvärde utan blott äro fingerade i syfte

att åstadkomma hausse eller baisse. Mången kan i sådana fall bliva

missledd av dem. Vidare äro ifrågavarande kurslistor skadliga ur den

synpunkten, att de innehålla uppgifter om många fondpapper, som äro

mindre tillförlitliga och solida och på grund härav föga ägna sig till

att bliva föremål för affärer bland en större allmänhet. Genom kurslistorna

hänledes emellertid allmänhetens uppmärksamhet på dessa papper

och spekulationen i desamma vinner spridning. Utan tvivel är det

ofta till stor del med tillhjälp av kurslistor, som det kan lyckas att

igångsätta spekulation i aktier uti iber eller mindre okända inhemska

företag av stundom synnerligen tvivelaktig beskaffenhet, ävensom att

vinna publik för affärer i utländska värdepapper.

Vill man åstadkomma bättre förhållanden i ifrågavarande hänseende,

gäller det alltså att söka sörja för att kurser icke offentliggöras

beträffande sådana ointroducerade papper, som icke äro ägnade att göras

till föremål för affärer bland en större allmänhet, samt att de kurser,

som offentliggöras, bliva något så när riktiga. För ernående av dessa

syften synes mig emellertid en anordning i den riktning, som i ovan

omförmälta yttranden förordats, utgöra ett föga tillfredsställande medel.

Skulle var och eu fondkommissionär, som så önskade, få publicera vilka

kurs uppgifter lian ville och tillsynsmyndigheten allenast äga befogenhet

att i händelse av missbruk meddela mer eller mindre omfattande förbud

mot uppgifternas fortsatta utgivande, komme tillsynsmyndigheten helt

säkert att indragas i ändlösa och föga resultatrika diskussioner därom,

huruvida upptagandet i kurslista av viss kurs å ett visst fondpapper

kunde betraktas såsom missbruk eller ej.

På grund härav anser jag de av de sakkunniga föreslagna bestämmelserna

innefatta eu vida mera tillfredsställande lösning av före
O
-

Departements
chefen.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungi. Maj:ts proposition Nr 114.

varande fråga. Åger tillsynsmyndigheten bestämma, vem som skall hava

rätt att utgiva kurslister rörande ointroducerade fondpapper, kan tillsynsmyndigheten

härtill utvälja personer, som kunna antagas komma

att rätta sig efter dess önskningar och föreskrifter. Att sedermera

kontrollera, att dessa tillståndshavare icke göra sig skyldiga till missbruk,

torde bliva en jämförelsevis lätt sak.

Bestämmelserna i förevarande paragraf och i 49 § kräva tillägg

till tryckfrihetsförordningen, varom de sakkunnige även hemställt, och

kommer jag att sedermera anmäla förslag i detta avseende.

43-51 §§.

I förevarande paragrafer ha vissa ändringar beträffande straffsatserna

vidtagits.

Utöver nu omförmälda ändringar hava i en del paragrafer gjorts

mindre jämkningar och tillägg, vilka icke torde behöva särskilt motiveras.

2) Förslaget till lag angående tillägg till lagen den 22 juni 1911 om

bankrörelse.

1 ett par av de yttranden, som avgivits över de sakkunnigas betänkande,

uttalas önskan om att frågor om meddelande av tillstånd åt

bankbolag att idka fondkommissionsrörelse måtte jämväl efter genomförandet

av den ifrågasatta lagstiftningen om fondkommissionsrörelse och

fondbörs verksamhet prövas jämlikt de bestämmelser, vilka enligt 3 §

lagen om bankrörelse gälla i fråga om förvärvande av rätt att idka bankverksamhet

överhuvud. För nämnda yttranden ävensom för de skal, på

grund varav jag icke ansett mig böra föreslå någon dylik ändring i de

sakkunnigas förslag, har jag redogjort vid 3—6 §§ i förslaget till lagom

fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet.

Föredragande departementschefen hemställde härefter, att lagrådets

utlåtande måtte, för det ändamål § 87 regeringsformen omförmäler,

inhämtas över det omarbetade förslaget till lag om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet ävensom över förslaget till

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

lag angående tillägg till lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse, vilka

båda förslag fogats såsom bilagor till detta protokoll.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kung! Maj:ts proposition Nr 114.

Bil. A.

Förslag:

till

Lag

om fondkommissionsrörelse och fondbörsrerksamket.

I. KAP.

Om fondkommissionsrörelse.

1 §■

Med fondkommissionsrörelse förstås i denna lag yrkesmässigt idkad

verksamhet, som avser köp och försäljning i kommission av aktier, banklotter

och andra delaktighetsbevis i bolag samt obligationer. Den, som

driver dylik rörelse, kallas fondkommissionär.

Värdepapper, varom nu sagts, benämnas här nedan fondpapper.

Ej må någon idka fondkommissionsrörelse utan att äga vederbörligt

tillstånd därtill. Sådant tillstånd meddelas i fall, som i 6 § avses,

av Konungen men eljest av tillsynsmyndigheten och skall angiva å

vilken eller vilka orter rörelsen må utövas.

3 §•

Enskild person må erhålla tillstånd att idka fondkommissionsrörelse,

såframt han

1) är berättigad att här i riket idka handel;

2) uppnått 25 års ålder;

3) företer intyg om minst tre års väl vitsordad tjänstgöring såsom

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

biträde hos fondkommissionär eller kan genom annan under minst enahanda

tidrymd utövad verksamhet anses hava vunnit för yrket nödig

erfarenhet;

4) i övrigt enligt tillgängliga upplysningar icke linnes olämplig

för yrket; samt’

5) för den ifrågasatta rörelsen disponerar ett kapital av minst

två hundra tusen kronor eller, där han avgivit sådan försäkran, som i

7 § avses, minst femtio tusen kronor.

Ej må dock tillstånd meddelas, därest den ifrågasatta rörelsen

prövas kunna bliva till skada för det allmänna.

^ §•

Handelsbolag må erhålla tillstånd att idka fondkommissionsrörelse,

såframt

1) bolaget är berättigat att här i riket idka handel;

2) de bolagsmän, vilka äga deltaga i bolagets förvaltning, uppnått

25 års ålder och minst en av dem äger sådan utbildning, som avses

under 3) i 3 §;

3) bolaget icke i övrigt enligt tillgängliga upplysningar finnes

olämpligt att utöva rörelse av ifrågavarande slag;

4) bolaget för den ifrågasatta rörelsen disponerar ett kapital av

minst två hundra tusen kronor; samt

5) den ifrågasatta rörelsen icke prövas kunna bliva till skada för

det allmänna.

Finnas i bolaget kommanditdelägare till större antal än två, gälle,

i stället för vad under 4) föreskrivits, såsom villkor för tillstånds erhållande,

att sammanlagda beloppet av vad bolagsmännen insatt eller

åtagit sig att insätta uppgår till minst fem hundra tusen kronor; och

må, där tillstånd erhålles, bolaget icke öppna rörelsen, förrän minst

hälften guldits av det belopp, vartill bolagsmännens utfästa insatser

sammanlagt uppgå.

5 §•

Aktiebolag, som icke driver bankrörelse, må erhålla tillstånd att

idka fondkommissionsrörelse, såframt

1) ledamöterna i bolagets styrelse och deras suppleanter uppnått

25 års ålder samt minst eu av ledamöterna äger sådan utbildning, som

avses under 3) i 3 §;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

2) bolaget icke i övrigt enligt tillgängliga upplysningar tinnes

olämpligt att utöva rörelse av ifrågavarande slag;

3) bolagets aktiekapital uppgår till minst fem hundra tusen kronor;

samt

4) den ifrågasatta rörelsen icke prövas kunna bliva till skada för

det allmänna.

Erhålles tillstånd, må bolaget dock icke öppna rörelsen, förrän

minst hälften av aktiekapitalet inbetalats.

6 §•

Bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag må erhålla tillstånd att

idka fondkommissionsrörelse, därest rörelsen icke prövas kunna bliva

till skada för det allmänna.

"• i
Enskild

person, som söker eller som erhållit tillstånd att idka

fondkommissionsrörelse, må kunna till tillsynsmyndigheten avgiva skriftlig

försäkran, att han icke skall för egen räkning idka handel med fondpapper,

vare sig omedelbart eller med begagnande av annan persons

namn, ej heller själv inträda såsom köpare av fondpapper, som han i

egenskap av kommissionär åtagit sig att sälja, eller såsom säljare av

fondpapper, som han i egenskap av kommissionär åtagit sig att köpa.

Rörande sådan försäkrans avgivande äger han av tillsynsmyndigheten

erhålla bevis.

Fondkommissionär, vilken avgivit försäkran, varom nu sagts, vare

bunden därav, intill dess han hos tillsynsmyndigheten återkallar densamma.

Detta må dock icke ske, förrän minst tre år förflutit från det

han -avgav sin försäkran, eller, om han vid försäkrans avgivande ännu

icke erhållit tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, från det sådant

tillstånd erhölls. Tillsynsmyndigheten har att ofördröjligen på verksamt

sätt bringa återkallelsen till allmänhetens kännedom.

8 §•

Efter det fondkommissionär upphört att vara bunden av försäkran,

varom i 7 § förmäles, må han icke fortsätta sin rörelse, med mindre

han visat sig för densamma disponera ett kapital av minst två hundra

tusen kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 114.

73

9 §■

Där den omedelbara ledningen av fondkommissionsrörelse icke omhänderhaves

av kommissionären själv eller, då rörelsen utövas av bolag,

av bolagsman eller styrelseledamot, vilken äger sådan utbildning, som

avses under 3) i 3 §, skall för rörelsen finnas en föreståndare, som

uppnått 25 års ålder och äger utbildning, varom nyss sagts, samt i övrigt

enligt tillgängliga upplysningar icke är att anse såsom olämplig för

sysslan.

10 §.

Fondkommissionär må icke åtaga sig att förmedla affär i fondpapper,

vilken uppenbarligen bär karaktär av spekulation, åt någon,

som ännu ej uppnått myndig ålder, eller åt någon, som enligt vad

kommissionären vet eller borde veta av oerfarenhet eller lättsinne ägnar

sig åt affärer av nämnda art i större utsträckning än som med hänsyn

till hans tillgångar kan anses rimligt.

Ej heller må fondkommissionär uppmuntra personer, vilka uppenbarligen

sakna nödig erfarenhet i ekonomiska förhållanden, till att

spekulera i fondpapper.

U §•

fondkommissionär må icke obehörigen yppa uppdragsgivares affärsförhållanden,

varom kommissionären i denna sin egenskap erhållit kännedom,

eller i strid med uppdragsgivarens intresse begagna sig av sin

kännedom i berörda hänseende.

12 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats enskild

person, vare förfallet:

1) om innehavaren av tillståndet upphör att vara berättigad att

idka handel här i riket;

2) om han upplånat det kapital, han för tillståndets förvärvande

visat sig disponera, och återbetalar sagda kapital eller någon del därav

utan att hava för tillsynsmyndigheten visat, att han efter den utbetalning

för sin rörelse disponerar penningar till belopp som under 5) i

3 § sägs;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 96 höft. (Nr 114.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

3) om lian förlorat över en tredjedel av det kapital, lian för tillståndets

förvärvande visat sig disponera, och bristen icke blivit fylld

inom tre månader efter det densamma yppades; ägande dock, när det

erforderliga beloppet icke kan anskaffas inom sålunda stadgad tid, tillsynsmyndigheten,

där särskilda omständigheter föreligga och fullgod

realsäkerhet ställes för beloppet, medgiva rörelsens fortsättande tills

vidare under tid, som av tillsynsmyndigheten bestämmes, dock ej över

två år.

13 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats handelsbolag,

vare förfallet:

1) om någon av de under 1) och 2) i 4 § stadgade förutsättningar

icke längre är för handen; ägande dock tillsynsmyndigheten lämna

bolaget viss kort tid till att ombesörja rättelse, såframt bolaget gör

ansökan därom ofördröjligen efter det förhållandet upptäcktes;

2) om bolaget upplånat det kapital, bolaget för tillståndets förvärvande

visat sig disponera, och återbetalar sagda kapital eller någon

del därav utan att hava för tillsynsmyndigheten visat, att bolaget efter

den utbetalning för sin rörelse disponerar minst två hundra tusen kronor;

3) om i bolaget, oaktat sammanlagda beloppet av bolagsmännens

insatser understiger fem hundra tusen kronor, upptagas flera än två

kommanditdelägare;

4) om i bolaget finnas kommanditdelägare till större antal än

två och bolagsmännens utfästa insatser icke blivit till fullo guldna inom

sex månader efter rörelsens öppnande;

5) om bolaget förlorat över en tredjedel av det kapital, bolaget

för tillståndets förvärvande visat sig disponera, eller, där fråga är om

bolag med kommanditdelägare till större antal än två, över eu tredjedel

av bolagsmännens insatser samt bristen icke blivit fylld inom tre månader

efter det densamma yppades; dock att vad under 3) i 12 § stadgats

om befogenhet för tillsynsmyndigheten att medgiva fondkommissionsrörelses

fortsättande tills vidare under viss tid skall i förevarande fall

äga motsvarande tillämpning.

14 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats aktiebolag,

vilket icke driver bankrörelse, vare förfallet:

1) om någon av de under 1) i 5 § stadgade förutsättningar icke

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungi. Maj:ts proposition Nr 114.

längre av för handen; ägande dock tillsynsmyndigheten lämna bolaget

viss kort tid till att ombesörja rättelse, såframt bolaget gör ansökan

därom ofördröjligen efter det förhållandet yppades;

2) om aktiekapitalet icke blivit till fullo guldet inom sex månader

efter rörelsens öppnande;

3) om bolag-et förlorat över en tredjedel av aktiekapitalet och bristen

icke blivit fylld inom tre månader efter det densamma yppades; dock

att vad under 3) i 12 § stadgats om befogenhet för tillsynsmyndigheten

att medgiva fondkommissionsrörelses fortsättande tills vidare under viss

tid skall i förevarande fäll äga motsvarande tillämpning.

15 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats enskild

person, handelsbolag eller aktiebolag, vilket icke driver bankrörelse, må

av tillsynsmyndigheten återkallas, om innehavaren av tillståndet genom

överträdande av denna lag eller uppenbart åsidosättande av sina uppdragsgivares

intresse eller annorledes visat sig olämplig att utöva sådan

rörelse eller om rörelsen prövas vara till skada för det allmänna.

16 §.

Tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, som meddelats bankaktiebolag

eller solidariskt bankbolag, må av Konungen återkallas, därest

rörelsen prövas vara till skada för det allmänna.

17 §•

b innes emellan ett företag, vars innehavare förvärvat tillstånd att

idka fondkommissionsrörelse, och ett annat företag, som har till ändamål

att för egen räkning köpa och sälja fondpapper eller att utlåna

penningar mot säkerhet av fondpapper och som icke är underkastat

tillsyn enligt bestämmelserna i denna lag, ett närmare samband antingen

så till vida, att båda företagen ledas av samma eller i huvudsak samma

personer, eller ock så till vida, att den vinst, som må uppkomma av de

bada företagen, är avsedd att helt och hållet eller till avsevärd del direkt

eller indirekt tillfalla samma eller i huvudsak samma personer, må det

innehavaren av förstnämnda företag meddelade tillståndet att idka fondkommissionsrörelse

återkallas, där fråga är om bankaktiebolag eller solidariskt

bankbolag, av Konungen, men eljest av tillsynsmjmdigheten, så
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kung i Maj:ts proposition Nr 114.

framt ej antagas kan, att några menliga verkningar icke skola på grund

av nämnda samband uppkomma för företagets kunder eller för det allmänna.

18 §.

År icke i det fall, varom i 9 § förmäles, fondkommissionsrörelse

försedd med föreståndare, som uppfyller föreskrivna förutsättningar,

eller finnes sådant fall av kapitalförlust föreligga, som under 3) i 12 §,

under 5) i 13 § eller under 3) i 14 § avses, eller har fondkommissionär

inställt sina betalningar, äger tillsynsmyndigheten, där det prövas nödigt,

förbjuda fondkommissionsrörelsens fortsättande, så länge det förhållande,

som givit anledning till förbudet, fortfar.

19 §.

Den. som icke vidare äger fortsätta att idka londkommissionsrörelse,

må dock vidtaga åtgärder, som erfordras för fullgörande av ingångna

avtal eller för att skydda uppdragsgivare mot förlust.

20 §.

Avlider fondkommissionär, äger tillsynsmyndigheten medgiva dödsboet

att tills vidare under en tid av högst ett år fortsätta den avlidnesrörelse,

såframt för dennas omedelbara ledning anställes en föreståndare,

som uppfyller de i 9 § angivna förutsättningar.

21 §.

Har jämlikt 9 eller 20 § för fondkommissionsrörelse anställts föreståndare,

anses meddelande, som tillsynsmyndigheten avlåter till rörelsens

innehavare, hava kommit denne till banda, när föreståndaren .erhållit

del därav.

'' 22 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att övervaka, att tondkommissionär

efterlever denna lag, samt att i övrigt ägna fondkommissionäis

verksamhet den tillsyn, vartill de i denna lag meddelade bestämmelse!

föranleda.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kung/, Maj:ts proposition Nr 114.

77

23 §.

Så snart fondkommissionär öppnat sin rörelse, skall han meddela

tillsynsmyndigheten, var rörelsen bedrives och av vem den omedelbara

ledningen omhänderhaves. Sker sedermera ändring i sålunda uppgivet

förhållande, skall detta ofördröjligen anmälas för tillsynsmvndigheten.

Har fondkommissionär upplånat det kapital, han för erhållande av

tillstånd att idka fondkommissionsrörelse visat sig disponera, och varder

den gäld eller någon del därav uppsagd till betalning, eller yppar sig

för fondkommissionär sådan kapitalförlust, som under 3) i 12* §, under

5) i 13 § eller under 3) i 14 § avses, eller avgår ur handelsbolag, som

driver fondkommissionsrörelse, bolagsman eller inträder däri ny bolagsman

eller sker i aktiebolag, som driver fondkommissionsrörelse men ej

bankrörelse, förändring i styrelsens sammansättning, varde det ock ofördröjligen

anmält för tillsynsmyndigheten.

24 §.

Fondkommissionär åligger vidare:

att för den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser

har att i sådant hänseende företräda tillsynsmyndigheten, hålla

kassa och övriga tillgångar samt alla böcker, räkenskaper och andra

handlingar, evad de angå kommissionsrörelsen eller annan av kommissionären

idkad affärsverksamhet, tillgängliga för granskning;

att jämväl i övrigt meddela tillsynsmyndigheten alla de upplysningar

rörande sin kommissionsrörelse och sin ekonomiska ställning,

som av nämnda myndighet äskas;

att enligt formulär, som av tillsynsmyndigheten upprättas, till

nämnda myndighet insända de statistiska uppgifter, som av densamma

påfordras;

att, där tillsynsmyndigheten beträffande kommissionärens bokföring

meddelai föreskrifter, som för nämnda myndighets granskning’suppgift

funnits nödiga, ställa sig sagda föreskrifter till efterrättelse;

att efter räkenskapsårs utgång, så snart det kan ske, till tillsynsmyndigheten

insända balansräkning samt, där det är aktiebolag eller

solidariskt bankbolag, som driver fondkommissionsrörelse, styrelsens förvaltningsberättelse

jämte vinst- och förlusträkningen och, efter verkställd

revision, den däröver avgivna berättelsen ävensom protokoll, upptagande

de å bolagsstämma i anledning av nämnda berättelser fattade beslut.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

Tillsynsmyndigheten äger att genom föreläggande av vite tillhålla

fondkommissionär att fullgöra sina skyldigheter enligt denna paragraf

ävensom att fälla till sådant vite.

25 §.

Tillsynsmyndigheten äger, när sådant prövas nödigt, sammankalla

styrelsen för aktiebolag eller solidariskt bankbolag, som driver fondkommissionsrörelse;

och må vid bolagsstämma med dylikt bolag eller

av tillsynsmyndigheten utlyst styrelsesammanträde å tillsynsmyndighetens

vägnar den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser

har att i sådant avseende företräda nämnda myndighet, närvara och

deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

26 §.

Anser tillsynsmyndigheten nödigt att för vinnande av upplysning

rörande viss omständighet anställa undersökning hos fondkommissionär,

som driver rörelse å annan ort än den, där tillsynsmyndigheten

har sitt säte, äger tillsynsmyndigheten förordna en å eller i närheten

av förstnämnda ort bosatt, lämplig person att förrätta undersökningen.

II KAP.

Om fondbörsrerksamhet.

27 §.

Fondbörs må ej upprättas utan Konungens tillstånd. Konungen

meddelar sådant tillstånd, där bönsten prövas bliva till nytta för det

allmänna.

Meddelat tillstånd kan av Konungen återkallas, när börs finnes

icke längre vara till nytta för det allmänna eller börsstyrelsen upprepade

gånger underlåtit att “ställa sig till efterrättelse av tillsynsmyndigheten

jämlikt 37 § meddelade förbud eller föreskrifter.

28 §.

För varje fondbörs skall finnas eu av Konungen fastställd börsordning,

som skall innehålla bestämmelser om:

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

1) villkoren för att bliva medlem av börsen;

2) de förutsättningar, under vilka medlem av börsen kan därifrån

uteslutas;

o) antalet styrelseledamöter, tiden för deras befattningar, ordningen

för styrelseval och grunderna för fattande av beslut inom styrelsen;

4) de slag av fondaffärer, som å börsen må avslutas;

5) villkoren för att fondpapper må å börsen göras till föremål

för affärer;

6) det sätt, på vilket kursnoteringen skall äga rum;

7) storleken av den provision, börsmedlem äger åtnjuta å avtal,

som han för annans räkning sluter å börsen;

8) de grunder, enligt vilka avgift skall erläggas för offentlig

auktion å fondpapper, som å börsen förrättas på grund av börsstyrelsens

jämlikt 56 § meddelade förordnande;

9) skiljemannaförfarande för avgörande av tvister rörande avtal,

som ingåtts å börsen.

29 §.

Börsordningen fästställes för högst tio år i sänder.

\ icl ansökan om tillstånd till upprättande av fondbörs skall bifogas

iörslag till börsordning. Konungen prövar förslagets överensstämmelse

med lag . och författningar och dess ändamålsenlighet i övrigt, så ock

om ytterligare bestämmelser må erfordras.

Minst sex månader, innan den tid, för vilken börsordningen blivit

fastställd, utlöper, skall börsstyrelsen till Konungen ingiva förslag till

den börsordning, som därefter skall gälla; och varde förslaget av Konungen

prövat på sätt oA’an sägs.

30 §.

Med tillsynsmyndighetens tillstånd må börsstyrelsen för viss tid

meddela bestämmelser, som innebära avA-ikelser från börsordninmm i

de ämnen, vilka omförmälas under 1), 2), 4), 5), 6) och 9) i 28 §.

31 §•

bör fondbörs skall finnas eu styrelse, vars ordförande jämte suppleant

för honom utses av Kungl. Maj:t. * Övriga ledamöter i styrelsen väljas

till eu fjärdedel av de bankaktiebolag och solidariska bankbolag, som

äro medlemmar ua- fondbörsen, till en fjärdedel av övriga börsmedlemmar,

till en fjärdedel av stadsfullmäktige i den stad, där börsen hålles, och

till den återstående fjärdedelen av den handelskammare, inom vars distrikt

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Mapis proposition Nr 114.

nämnda stad är belägen. Envar av de fyra valkorporationerna utser

därjämte suppleanter för de av densamma valda ledamöterna till lika

antal som dessa.

Ordförande, ledamöter och suppleanter utses för en tid av högst

två år. Avgår någon, innan den tid, för vilken han blivit utsedd, gått

till ända, anställes fyllnadsval; och bör den sålunda valde tjänstgöra

under den tid, som för den avgångne återstått.

Har Konungen bifallit ansökan om tillstånd att upprätta fondbörs,

äga de, vilka ingivit sagda ansökan, att första gången val av

börsstyrelse skall förrättas utse de styrelseledamöter och suppleanter,

vilka eljest skola väljas av börsmedlemmarna.

32 §.

Börsstyrelsen handhar ledningen av fondbörsens verksamhet och

förvaltningen av dess angelägenheter. Det åligger styrelsen att i allt

vad på styrelsen ankommer befrämja en tillfredsställande utveckling av

fondbörsens verksamhet.

33 §.

De å fondbörs noterade kurser skola ofördröjligen på verksamt

sätt offentliggöras.

34 §.

Det tillkommer tillsynsmyndigheten att övervaka att beträffande

fondbörs denna lag och börsordningens föreskrifter iakttagas samt att

verksamheten å fondbörs i övrigt försiggår på sådant satt, att den icke

länder till skada för det allmänna.

35 §.

Fondbörsstyrelse åligger:

att för den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser

har att i sådant hänseende företräda tillsynsmyndigheten, hålla

börsens protokoll och övriga handlingar tillgängliga för granskning; och

att jämväl i övrigt meddela tillsynsmyndigheten alla de upplysningar

rörande verksamheten å fondbörsen och därmed sammanhängande omständigheter,

som av nämnda myndighet äskas.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

81

36 §.

Tillsynsmyndigheten äger sammankalla fondbörsstyrelse, när sådant

linnes nödigt. Vid fondbörsstyrelses sammanträde må å tillsynsmyndighetens

vägnar den, som enligt av Konungen meddelade särskilda bestämmelser

har att i sådant avseende företräda nämnda myndighet, närvara

och deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

37 §.

Har fondbörsstyrelse fattat beslut, som strider mot denna lag eller

borsordningen, äger tillsynsmyndigheten förbjuda verkställighet av beslutet.

Tillsynsmyndigheten må ock kunna föreskriva fondbörsstyrelse

att, i händelse beslut av nyss omförmälda beskaffenhet gått i verkställighet,

göra rättelse, där så kan ske, så ock att fullgöra vad styrelsen

enligt denna lag eller börsordningen åligger.

Tillsynsmyndigheten äger förelägga vite vid meddelande av förbud

eller föreskrift enligt denna paragraf samt fälla till sådant vite.

III KAP.

Om tillsynsmyndigheten.

38 §.

Tillsynsmyndigheten skall vara gemensam för hela riket.

Jämte de uppgifter, som eljest i denna lag omförmälas, har tillsynsmyndigheten

att verka för en tillfredsställande utveckling av fondhandeln

och fondbörsverksamheten i riket samt att föreslå de åtgärder,

vilka i sådant hänseende kunna vara påkallade.

Närmare bestämmelser om tillsynsmyndighetens organisation och

verksamhet meddelas av Konungen.

39 §.

DeD, som hos tillsynsmyndigheten innehar befattning, på grund

av vilken han har att granska fondkommissionärers eller fondbörsers verksamhet

eller eljest deltaga i handläggning av ärenden, vilka röra tillBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 sarrd. 96 höft. (Nr 114.) 11

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

lämpningen av denna lag, må icke vara fondkommissionär eller anställd

hos fondkommissionär eller deltaga i styrelsen av bolag, som

driver fondkommissionsrörelse, eller äga del i sådant bolag, med undantag

av bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag, ej heller deltaga i

styrelsen av eller vara anställd vid fondbörs.

40 §.

Över beslut, som av tillsynsmyndigheten på grund av denna lag

meddelas, må klagan föras hos Konungen inom den tid, som för överklagande

av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är stadgad,

men beslutet går ändock i verkställighet, där icke Konungen annorlunda

förordnar.

41 §.

Till bestridande av kostnaden för tillsynsmyndighetens verksamhet

i de hänseenden, varom i denna lag förmäles, skall fondkommissionär

årligen erlägga bidrag enligt bestämmelser, som av Konungen

meddelas. Detta bidrag må icke i något fall överstiga, för fondkommissionär,

vilken är bunden av försäkran, som i 7 § sägs, tva procent

och för annan fondkommissionär tre procent av sammanlagda beloppet

av de provisioner, kommissionären under nästföregående kalenderår uppburit

å avtal, som av honom slutits rörande köp eller försäljning av

fondpapper.

IV KAP.

Om kurslistor.

42 §.

Ej må någon offentliggöra eller bland ett flertal personer utsprida

kurslista beträffande fondpapper, vilka få göras till föremål föi affärd

å fondbörs här i riket, med mindre i listan upptagits allenast sådana

kurser, som blivit å dylik fondbörs noterade; och skall beträffande

varje kurs utav listan framgå, å vilken börs kursen noterats samt vilken

dag och, såvida å den ifrågavarande börsen kursnotering sker vid mer

än°ett tillfälle å dagen, vilket noteringstillfälle kursen avser.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

Ej heller må någon utan särskilt tillstånd av tillsynsmyndigheten

offentliggöra eller bland ett flertal personer utsprida kurslista, i vilken

upptagits kurser å fondpapper, som icke få göras till föremål för affärer

å fondbörs här i riket.

V KAP.

Straffbestämmelser.

43 §.

Driver någon rörelse såsom fondkommissionär utan att vara berättigad

därtill, straffes med böter från och med fem hundra till och med

tio tusen kronor.

Fortsätter någon under tid, då han är ställd under tilltal för förseelse,

som nu är nämnd, samma förseelse, skall han, när han därtill

varder lagligen förvunnen, för varje gång stämning därför utfärdats och

delgivits, fällas till de böter, som för sådan förseelse äro stadgade.

44 §.

Där fondkommissionär, som är bunden av försäkran, varom i 7 §

förmäles, handlar i strid mot densamma, straffes med böter från och

med ett hundra till och med tio tusen kronor.

45 §.

Underlåter fondkommissionär att ställa sig till efterrättelse vad i

9 § finnes stadgat, straffes med böter från och med tjugufem till och

med fem tusen kronor.

46 §.

Underlåter fondkommissionär att iakttaga vad i 23 § föreskrives,

straffes med böter från och med tio till och med fem hundra kronor.

47 §.

Fondkommissionär, som i syfte att vilseleda tillsynsmyndigheten

för oriktiga böcker eller som mot bättre vetande lämnar tillsynsmyndig
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

heten oriktiga upplysningar om sin rörelse eller sin ekonomiska ställning,

straffes med böter från och med fem hundra till och med tio tusen kronor

eller med fängelse i högst ett år.

Förbryter sig hos fondkommissionär anställd föreståndare på sätt

nu sagts vid förandet av kommissionärens böcker eller i fråga om upplysningar

beträffande kommissionärens rörelse eller hans ekonomiska

ställning, straffes med böter från och med tjugufem till och med tio

tusen kronor eller med fängelse i högst ett år.

48 §.

Yppar den, som innehar eller innehaft befattning hos tillsynsmyndigheten

eller som av tillsynsmyndigheten varit beklädd med uppdrag,

varom i 26 § sägs, obehörigen fondkommissionärs eller annans affärsförhållanden,

varom han på grund av nämnda befattning eller uppdrag

erhållit kännedom, straffes med böter från och med tjugufem till och

med tio tusen kronor. Sker det för egen eller annans fördel eller för

att skada göra eller begagnar han sig eljest i sådant syfte av sin

kännedom i nämnda hänseende, då må till fängelse i högst ett år dömas.

Framgår av omständigheterna, att hans förfarande icke kunnat medföra

skada för den person, om vars affärsförhållanden fråga är, och var ej

heller sådan skada åsyftad, må han icke fällas till ansvar.

Å förseelse, som i denna paragraf avses, må allmän åklagare tala

allenast efter angivelse av målsäganden.

49 §.

Med böter från och med ett hundra kronor till och med tio tusen

kronor straffes

1) den, som bryter mot vad i 42 § stadgas;

2) den, som offentliggör eller bland ett flertal personer utsprider

meddelande, vilket uppenbarligen bär till syfte att uppmuntra till spekulation

i fondpapper;

3) den, som i syfte att inverka på allmänhetens eller ett flertal

personers uppfattning om fondpappers värde eller om fondmarknadens

läge över huvud utsprider rykte, som han vet vara osant, ingår skenavtal

eller annorledes svikligen förfar;

4) den, som för egen eller annans fördel begagnar sig av någons

oerfarenhet eller lättsinne till att förleda honom till spekulation i fondpapper

i större utsträckning än som med hänsyn till hans tillgångar

kan anses rimligt.

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj.ts proposition Nr 114.

Sker förseelse, varom under 3) eller 4) sägs, under försvårande omständigheter

eller begår någon sådan förseelse andra gången eller oftare,

må till fängelse i högst ett år dömas.

I fråga om förseelse, som under 4) avses, må ovan stadgade straff

icke tillämpas, där förseelsen enligt allmänna strafflagen bör beläggas

med strängare straff.

50 §.

Utslag, varigenom fondkommissionär dömts till ansvar för förseelse,

som avses i 44 eller 49 §, skall genom domstolens försorg ofördröjligen

insändas till tillsynsmyndigheten.

51 §.

Böter och viten, som enligt denna lag ådömas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till fulla gäldandet av böter eller vite, skall förvandling

ske efter allmänna strafflagen.

VI KAP.

Särskilda bestämmelser.

52 §.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

53 §.

Denna lag skall lända till efterrättelse jämväl för dem, som vid

lagens ikraftträdande redan äro i utövning av fondkommissionsrörelse,

med nedan angivna undantag:

1) Fondkommissionär, som börjat sin rörelse före den 1 maj 1918,

må utan särskilt tillstånd bedriva densamma till den 1 januari 1921.

2) Beträffande fondkommissionär, som avses under 1), skola bestämmelserna

i 9 § icke äga tillämpning före den 1 januari 1921, där ej

fråga är om bankaktiebolag eller solidariskt bankbolag.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

3) Har enskild person eller handelsbolag utan kommanditdelägare

eller med högst två sådana delägare bedrivit fondkommissionsrörelse

under minst fem år före den 1 januari 1920, må, när synnerliga skäl

därtill äro, tillstånd meddelas till rörelsens fortsatta utövande efter den

1 januari 1921, även om det kapital, som för rörelsen disponeras, icke

uppgår till föreskrivet belopp.

54 §.

Fondbörs, som är upprättad före den 1 januari 1920, må icke

fortsätta sin verksamhet efter den 30 juni sagda år, med mindre Konungen

lämnat tillstånd därtill. Ansökan om sådant tillstånd skall, åtföljd av

förslag till börsordning, till Konungen ingivas före berörda den 1 januari.

Konungen meddelar tillstånd, där börsen finnes vara till nytta för det

allmänna. Sedan Konungen jämlikt bestämmelserna i 29 § prövat det

ingivna förslaget till börsordning och. meddelat fastställelse därå, äge

denna lag tillämpning å börsen.

55 §.

Kungl. kungörelsen den 8 februari 1901 angående fondmäklare i

Stockholm skall upphöra att gälla den 30 juni 1920 eller, därest Konungen

medgiver, att fondbörsen i Stockholm ma fortsätta sin verksamhet, eftei

nämnda dag, från och med den dag denna lag vinner tillämpning å

nämnda fondbörs.

56 §.

I stad, där fondbörs finnes, vars börsordning blivit jämlikt denna

lag av Konungen fastställd, skola de åligganden beträffande försäljning

å offentlig auktion av fondpapper, som enligt särskilda författningar

tillkomma av stadens handels- och sjöfartsnämnd utsedd mäklare, ombesörjas

av person, som fondbörsens styrelse därtill förordnar.

57 §.

Bestämmelserna i denna lag äga icke tillämpning å fondkommissionsrörelse,

som må bedrivas av Sveriges riksbank.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kmigl. Maj:ts proposition Nr 114.

87

Bil. B.

Förslag

till

Lag

angående tillägg till lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Härigenom förordnas att i lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse

skola införas två nya paragrafer med beteckning 48 a och 164 a av

följande lydelse:

48 a §.

Om bankaktiebolags rätt att yrkesmässigt i kommission köpa och

sälja aktier, banklotter och andra delaktighetsbevis i bolag samt obligationer

är särskilt stadgat.

164 a §.

Om solidariskt bankbolags rätt att yrkesmässigt i kommission

köpa och sälja aktier, banklotter och andra delaktighetsbevis i bolag

samt obligationer är särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1920.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungi. Maj.ts proposition Kr 114.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd onsdagen

den 29 januari 1919.

N ärvarande:

Justitieråden Gullstrand,

von Seth,

Wedberg,

Regeringsrådet Planting-Gyllenbåga.

Enligt lagrådet tillhandakommet utdrag av protokollet över finansärenden,

hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 9 januari

1919, hade Kungl. Maj:t, förordna!, att lagrådets utlåtande skulle för

det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamål inhämtas över upprättade

förslag till lag om fondkommissionsrörelse och fondhör sverksamhet

samt lag angående tillägg till lagen den 22 juni 1911 om hankrörelse.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet

föredragits av revisionssekreteraren Nils Edvard Gadde.

Förslaget till lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet.

Förslaget föranledde följande yttranden av lagrådet och dess särskilda

ledamöter.

13 §.

Justitierådet Gullstrand och regeringsrådet Planting-Gyllenhåga:

Enligt bestämmelsen under 3) i detta lagrum förfaller handelsbolags

tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, om i bolaget, oaktat

sammanlagda beloppet av bolagsmännens insatser, därmed avses de insatser,

som blivit utfästa, understiger fem hundra tusen kronor, upptages

kommanditdelägare med den påföljd, att flera än två sådana komma

att finnas. Den omständigheten, att bolaget övergår till att bliva ett

s. 89 Kontrollera mot PDF

Kungl, Maj:ts proposition Nr 114. 89

kommanditbolag med flera an två delägare, utgör alltså i och för sig intet

hinder för bolaget att utöva ett tillstånd, som meddelats efter prövning

icke av insatsernas storlek utan av beloppet disponibelt kapital. Åven

om en sådan övergång äger rum senare än sex månader efter rörelsens

öppnande, bör tillståndet att utöva rörelsen kunna gälla. Det villkor

beträffande inbetalning av utfästa insatser, som innehålles i föreskriften

under 4). i förevarande paragraf, bör följaktligen ej vara strängare än

att tillstånd stadgas skola vara förfallet om, sedan sex månader förflutit

efter rörelsens öppnande, i bolaget finnas kommanditdelägare till större

antal än två och utfästa insatser ej till fullo guldits.

Justitierådet von Set It:

Då bestämmelsen under 4) avser att framtvinga ett slutligt ordnande

av förhållanden, som föreligga redan vid tiden för tillståndets

beviljande, medan bestämmelsen under 3) berör förhållanden, som kunna

uppstå först på ett senare stadium, synes det mest logiskt, om ifrågavarande

bestämmelser finge byta plats.

_ För övrigt framgår icke av nämnda bestämmelser, huru man tänkt

sig tillvägagångssättet, om i ett handelsbolag skola intagas kommanditdelägare

till sådant antal, att förutvarande insatskapitalet icke längre

motsvarar lagens minimikrav. Tolkat efter ordalagen skulle stadgandet

under 3) väl närmast giva anledning till den uppfattningen att, om ej

insatskapitalet, då de nya kommanditdelägarna intagas, redan uppgår

till fem hundra tusen kronor, det gamla tillståndet, oavsett till vilket

belopp de nya delägarnas insatser uppgå, skulle vara förfallet. Det

skulle då bliva erforderligt att gorå ny ansökan, varefter, om denna

beviljades, med inbetalningen av insatserna skulle förhållas som eljest,

då ny. rörelse öppnas. En dylik tolkning skulle emellertid leda till så

opraktiska resultat, att den ej gärna kan anses överensstämma med

förslagets mening. Det återstår da endast att anse även de nyinträdande

delägarnas insatser böra få medräknas vid avgörandet, huruvida insatskapitalet

uppgår till fordrat belopp. År denna tolkning riktig, vidlådes

emellertid förslaget av åtskillig oklarhet, huru man skall räkna och i

vilken ordning de nya delägarnas insatser skola inbetalas. Oavgjort är

sålunda, om de nya delägarnas insatser få medräknas i vidare män än

de äro inbetalda. Ej heller lämnas någon föreskrift, när vad av dessa

insatser ej. erlägges vid inträdet, sist skall vara inbetalt. Saken blir

ännu mer invecklad, om de nya delägarnas intagande äger rum, innan

det ursprungliga insatskapitalet är och enligt lagen bör vara inbetalt.

Den enklaste lösningen vore väl om, med iakttagande av vad ovan

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 96 höft. (Nr 111.) 12

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

hemställts beträffande ordningen mellan stagand ena under nuvarande 3)

och 4), åt förstnämnda stadgande gåves den avfattningen, att tillståndet

skulle vara förfallet, om i bolaget, oaktat sammanlagda beloppet av

bolagsmännens insatser understiger fem hundra tusen kronor, upptagas

flera än två kommanditdelägare utan att samtidigt genom inbetalning

av nya insatser insatskapitalet uppbringas till minst nämnda belopp. I

vilken ordning sedan vad som kan vara oguldet av nyintagna delägares

insatser skall erläggas, blir då likgiltigt för lagstiftaren.

Justitierådet Wedberg:

Ordalagen i 1) av denna paragraf torde böra jämkas till närmare

likhet med motsvarande bestämmelse i 14 §.

Under 3) avses efter orden, blott det fall, att i ett bolag, som

äger idka fondkommissionsrörelse, upptagas minst tre nya kommanditdelägare.

Härmed bör dock tydligen jämställas den händelse, att i

dylikt bolag allenast en eller två nya kommanditdelägare vinna inträde,

men hela antalet sådana delägare därigenom kommer att överstiga två.

Enligt sista stycket i 4 § kan bolag med flera än två kommanditdelägare

erhålla tillstånd att idka fondkommissionsrörelse, om bolagsmännens

utfästa insatser uppgå till minst fem hundra tusen kronor,

oavsett huruvida något därav inbetalts eller ej. Minst hälften av insatsernas

sammanlagda belopp skall dock vara gulden innan rörelsen

öppnas, och återstoden skall, jämlikt bestämmelsen under 4) i nu förevarande

paragraf, vara erlagd inom sex månader från öppnandet. Föi

det fall, som avses under 3), synes däremot förslagets mening vara, att

någon respittid för inbetalning av utfästa insatser icke äger rum, me

andra ord att tillståndet omedelbart förfaller, så snart antalet kommanditdelägare

i ett bolag, där bolagsmännens guldna insatser ej^ uppgår till

minst fem hundra tusen kronor, kommit att överstiga två. Mot den

ståndpunkt förslaget sålunda intager lärer ej heller vara något att

erinra. Men den torde böra tydligare angivas genom någon jämkning

av uttrycken i såväl 3) som 4). En omkastning av ordningen mellan

dessa två delar av paragrafen synes ock lämplig.

26 §.

Lagrådet:

Mot fondkommissionär förläna bestämmelserna i denna paragraf

tillsynsmyndigheten icke någon rätt, som ej redan enligt 24 § tillkommer

samma myndighet, utan de angå blott frågan vem som i visst

fall må företräda tillsynsmyndigheten. Denna fråga synes emellertid

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Majds proposition Nr 114.

utgöra ett ämne, som ej tarvar reglering i förevarande lag utan må

ordnas av Konungen i de närmare bestämmelser om tillsynsmyndighetens

organisation och verksamhet, vilka det ankommer på Konungen

att meddela. Utan tvivel kan det vara lämpligt, att tillsynsmyndigheten

utrustas med befogenhet att förordna någon utom kretsen av dess fast

anställda personal att fullgöra en eller annan av myndighetens uppgifter.

En sådan ordning synes kunna erbjuda åtskilliga fördelar även

i andra fall än det i förevarande paragraf avsedda. Men om lagstiftaren

funnit nödigt meddela ett stadgande sådant som här innehålles, synes

detta kunna föranleda den tolkning, att Konungen icke skulle äga bekläda

tillsynsmyndigheten med nyssnämnda befogenhet.

I enlighet med det nu sagda hemställes, att förevarande paragraf

måtte utgå, i samband varmed 48 § lärer böra jämkas därhän, att straffbestämmelsen

kommer att gälla den, som obehörigen yppar vad han

såsom företrädare för eller innehavare av befattning hos tillsynsmyndigheten

fått sig bekant om fondkommissionärs eller annans affärsförhållanden.

29 §.

Lagrådet:

Enligt vad motiven till förslaget giva vid handen, har vid dess

utarbetande varit avsett, att Konungen skall äga att vidtaga ändring i

den fastställda börsordningen. Åven om en sådan befogenhet för Konungen

må kunna utläsas ur förslaget, torde emellertid närmare bestämmelser

böra givas om sättet för ändrings genomförande. Lämpligt

synes vara, att ändring må ske allenast efter förslag av tillsynsmyndigheten

eller börsstyrelsen; och torde om prövning av dylikt förslag böra

gälla enahanda bestämmelser som de, vilka innefattas i andra stycket

av förevarande paragraf.

30 §.

Lagrådet:

1 28 § angives ej uttömmande börsordningens innehåll; Konungen

skall äga att meddela bestämmelser även rörande andra ämnen än

där uppräknade. Vid sådant förhållande torde i enlighet med de grunder,

vilka föranlett stadgandet i nu ifrågavarande paragraf, tillsynsmyndighetens

dispensbefogenhet böra utvidgas att avse börsordningens samtliga

s. 92 Kontrollera mot PDF

92 Kungl. Maj.ts proposition Nr 114.

bestämmelser med undantag allenast av de, som angå under 3), 7) och

8) av 28 § omförmälda ämnen.

31 §.

Lagrådet:

Då enligt det remitterade förslaget Konungen utser börsstyrelsens

ordförande jämte suppleant för honom, bör det från de sakkunnigas

förslag kvarstående stadgandet om fyllnadsval och tjänstgöringstid för

den därvid valde utbytas mot en bestämmelse, att efterträdare utses för

den återstående tiden.

34 §.

Lagrådet:

Enligt de sakkunnigas förslag skulle övervakningen av fondbörsverksamhet

avse, bland annat, att verksamheten länder det allmänna till

nytta, således något mera än blott, såsom det heter i det remitterade

förslaget, att den icke länder till skada för det allmänna. Den begränsning

av tillsynsmyndighetens uppgift, som det remitterade förslaget sålunda

i förhållande till de sakkunnigas innebär, förefaller knappast välgrundad

och synes ej heller överensstämma med stadgandena i 27 § om

meddelande och återkallande av tillstånd till inrättande av fondbörs.

43-51 §§.

Justitieråden Gallstrand, von Seth och Wedberg:

De i detta kapitel föreslagna straffsatserna avvika i vissa delar

från de sakkunnigas förslag. Så har bötesmaximum i en del paragrafer

höjts betydligt. Häremot skulle kanske i och för sig icke så mycket

varit att erinra, i synnerhet som därigenom vunnits bättre anpassning

efter de olika förseelsernas större eller mindre farlighet. Förhållandet

är emellertid å andra sidau, att genom de vidtagna ändringarna straffsatserna

för de förseelser, som här avses, kommit att bliva väsentligt

högre än de straffsatser, som i andra lagar, exempelvis banklagen,

stadgas för förseelser, vilka äro jämförbara med de nu ifrågavarande.

En dylik ojämnhet i bestraffningshänseende kan ej undgå att väcka

betänkligheter.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kunyl. Maj.ts proposition Nr 114.

Justitierådet von Seth tilläde:

Särskilt betänkligt torde även vara, att i 49 § så väsentligt olika

förseelser som å ena sidan den, vilken upptages under 3), och å andra

sidan de, som avhandlas under 1) och 2), sammanförts under en och

samma bötesskala. Det förefaller härav och av den omständigheten, att

i de sakkunnigas förslag till ändring i tryckfrihetsförordningen förstnämnda

förseelse alldeles lämnats å sido, som om man vid förslagets

utarbetande icke tillräckligt beaktat dess betydligt större farlighet. Påpekas

bör i detta sammanhang, att till följd av stadgandet under 3) en

ganska inskränkt tillämpning måste givas åt stadgandet under 2), då

man ju måste utgå ifrån att lagstiftaren avsett att med de särskilda

stadgandena träffa olika tillvägagångssätt. Vad angår den förseelse,

som avhandlas under 4), måste naturligtvis straffskalan för densamma

göras ganska vid, då den måste lämna rum för utmätande av ett rättvist

straff för såväl den jämförelsevis lindriga tillfällighetsförbrytelsen

som för den rena vrkesbrottsligheten.

52 §.

Lagrådet:

I paragiafen lärer böra införas en antydan om det undantag från

dess bestämmelse, som följer av stadgandet i 54 § om ingivande i visst

fall av tillståndsansökan före den 1 januari 1920.

53 §.

Lagrådet:

• i ''^en fondkommissionär, som börjat sin rörelse efter'' utgången av

april månad. 1918 men före lagens trädande i kraft, bör äga fortsätta

rörelsen åtminstone så länge efter ikraftträdandet, att eu av honom inom

viss i lagen bestämd tid gjord ansökan om tillstånd att utöva dylik

rörelse hinner prövas, och bör, där ej fråga är om bankbolag, under

tiden vara befriad från iakttagande av bestämmelserna i 9 §.

Förslaget till lag angående tillägg till lagen den 22 juni 1911

om bankrörelse.

Lag) adel lämnade förslaget utan anmärkning.

Ur protokollet:

Erik Öländer.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kung!. Maj:ts proposition Nr 114.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 21

februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anmälde, efter

gemensam beredning med chefen för justitiedepartementet, lagrådets

den 29 nästlidne januari avgivna utlåtande över de genom Kungl. Maj:ts

beslut den 9 samma januari till lagrådet remitterade förslagen till lag

om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet samt till lag angående

tillägg till lagen den 22 juni 1911 om bankrörelse.

Efter att hava redogjort för utlåtandets innehåll anförde föredragande

departementschefen:

a) Beträffande förslaget till lag om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet.

Såsom en av lagrådets ledamöter hemställt har jag låtit jämka

ordalagen i 1) av 13 § till närmare likhet med motsvarande bestämmelse

i 14 §.

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

Av vad lagrådets ledamöter anfört beträffande 3) och 4) av 13 § har

jag funnit, att ett förtydligande av dessa stadganden är av nöden. Stadgandet

under 3) i det remitterade förslaget avser att bereda trygghet för

att de. strängare bestämmelser för erhållande av tillstånd att idka fondkommissionsrörelse,

som ansetts böra gälla för handelsbolag med kommanditdelägare

till större antal än två, vinna tillämpning jämväl i de fall,

då ett större antal kommanditdelägare inrymmes i bolaget först efter tillståndets

meddelande. Jag har låtit omarbeta stadgandet; och torde numera

av detsamma tydligt framgå, att i fall tillstånd att idka fondkommissionsrörelse

meddelats ett handelsbolag utan kommanditdelägare eller med högst

två sådana delägare och efter tillståndets meddelande i bolaget intagas

kommanditdelägare, så att dessas sammanlagda antal överstiger två, såsom

villkor för att bolaget må fortsätta sin rörelse skall gälla ej blott att

sammanlagda beloppet av vad bolagsmännen insatt eller åtagit sig att

insätta uppgår till minst 500,000 kronor utan även att utfästa insatser,

i den händelse sex månader förflutit från rörelsens öppnande, skola vara

till'' fullo inbetalda.

Stadgandet under 4) i 13 § i det remitterade förslaget, vilket

stadgande är avsett att äga tillämpning allenast i de fall, då för meddelande

av tillstånd åt handelsbolag att idka fondkommissionsrörelse gällt

det villkor, varom sägs i sista stycket av 4 §, har erhållit en förändrad

avfattning, varav sagda begränsning i stadgandets räckvidd torde fullt

klart framgå.

Härjämte har ordningsföljden mellan ifrågavarande båda stadganden

under 3) och 4) i 13 § omkastats.

I enlighet med lagrådets hemställan har 26 § fått utgå ur förslaget;

och har i samband härmed den av lagrådet förordade jämkningen

av 48 § blivit vidtagen.

Vid 29 § liar lagrådet yttrat, att närmare bestämmelser borde givas

om sättet för genomförande av ändring i börsordning, som blivit

av Kungl. Maj:t fastställd. Med anledning härav har jag låtit införa

sådana bestämmelser i en ny paragraf, som, efter det förslagets 27—

29 §§ på grund av att 26 § utgått uppflyttats var sitt steg i nummerföljden,

erhållit nummerbeteckningen 29. Lagrådet anser det vara lämpligt,

att ändring må ske allenast efter förslag av tillsynsmyndigheten

eller börsstyrelsen; och har den nya 30 § avfattats i enlighet härmed.

Ifråga om 30 § yttrar lagrådet, att tillsynsmyndighetens dispensbefogenhet

borde utvidgas att avse börsordningens samtliga bestämmelser

med undantag allenast av de, som angå under 3), 7) och 8) av

28 § i det remitterade förslaget omförmälda ämnen. Denna upp
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114.

fattning kan jag icke dela. Framför allt vad angår sådana bestämmelser,

som av Kungl. Maj:t ansetts behöva tilläggas i börsordningen,

torde det knappast vara lämpligt, att tillsynsmyndigheten skulle äga

dispensera från desamma. Jag hemställer för den skull, att föx-slaget i

förevarande hänseende bibehålies oförändrat.

Vad lagrådet hemställt beträffande 31 och 34 §§ har iakttagits.

I fråga om de betänkligheter, som vid 43—51 §§ inom lagrådet

uttalats rörande de av mig vidtagna höjningarna i vissa straffsatser,

kan det naturligtvis icke bestridas, att sagda höjningar kunna komma

att medföra en viss ojämnhet i bestraffningsavseende. Att för undvikande

av en dylik ojämnhet sänka de straffsatser, som förekomma i 43,

44, 47 och 49 §§, kan jag dock icke förorda. Genom sådana gärningar,

som avses i dessa paragrafer, beredes mången gång möjlighet att åtkomma

så betydande belopp, att bötesstraff av hittills gängse storlek

kunna komma att verka föga avhållande från gärningens begående.

Beträffande åter sådant förfarande, varom i 48 § sägs, torde, för den

händelse detsamma icke sker för egen eller annans fördel eller för att

skada gorå, straffsatsen vara väl högt tilltagen, vadan densamma blivit

nedsatt. Med anledning av vad eu utav lagrådets ledamöter anfört

därom, att vid förslagets utarbetande icke skulle tillräckligt beaktats

att den förseelse, som avses under 3) i 49 §, är betydligt farligare än

de- under 1) och 2) i samma paragraf omhandlade förseelser^ anser jag

mig böra framhålla, att för förstnämnda förseelse men icke för de båda

andra fängelse upptagits i straffskalan.

Den oegentlighet, som enligt vad lagrådet påpekat vidlåder bestämmelsen

i 52 §, har synts mig lämpligen böra avlägsnas därigenom

att tiden, före vilken ansökan, varom i 54 § sägs, skall ingivas till

Kungl. Maj:t, framflyttas till den 15 januari 1920.

Vad lagrådet hemställt vid 53 § har genom nödiga ändringar av

bestämmelserna i nämnda paragraf blivit iakttaget.

Vid den omarbetning av förslaget, som ägt rum, hava även vissa

redaktionella jämkningar däri vidtagits.

b) Beträffande förslaget till lag angående tillägg till lagen den 22 juni 1911

om bankrörelse.

1 förslagets rubrik hava orden »angående tillägg till» utbytts mot

orden »om ändring i».

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 114. 97

_ Föredragande departementschefen uppläste härefter det omarbetade

torslaget till lag om fondkommissionsrörelse och fond börs verksamhet

ävensom ovannämnda förslag till lag om ändring i lagen den 22 juni

Jll om bankrörelse samt hemställde, att de båda förslagen måtte jämlikt

§ 87 regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till

antagande.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall, och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga--vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 96 käft. (Nr 114.)

13

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:109 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet samt till lag om ändring s. 1 i texten
  2. 1LU 1919:20 Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första lagutskottets utlåtande nr 15 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag s. 1 i texten
  3. 1LU 1919:15 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.is proposition med förslag till lag om fondkommissionsrörelse och fondbörsverksamhet samt till lag om ändring i lagen den 22 s. 1 i texten