Sök i Ratio Lex

Angående utökning av det till statens uppfostringsanstalt å Bona körande jordområde m. m

1919-02-21 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:124, Angående utökning av det till statens uppfostringsanstalt å Bona körande jordområde m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 124.

1

Nr 124.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utökning av det

till statens uppfostringsanstalt å Bona körande jordområde

m. m.; given Stockholms slott den 21 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

justitiedepartementsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom

föreslå riksdagen att

dels — med godkännande därav, att av de med anlitande av

domänfondens medel för Kungl. Maj:ts och kronans räkning inköpta

fastigheterna sUn mantal Stora Rösiö och s/8 mantal Lilla Rösiö i Västra

Ny socken av Östergötlands län den del om tillhopa 128.0 6 hektar, som

är belägen väster om en å en av Adolf Welander med ledning av

äldre kartor av år 1802 och år 1849 upprättad karta över nämnda fastigheter

med ett rött brutet streck betecknad gränslinje A—B—C—D,

lägges under styrelsens för statens uppfostringsanstalt å Bona förvaltning

— för domänfondens gottgörande för vad sålunda skulle komma

att frångå densamma å tdläggsstat för år 1919 under andra huvudtiteln

bevilja ett förslagsanslag, högst ......................................... kronor 156,000,

dels ock för anskaffande av de till brukande av nämnda del av

ifrågavarande fastigheter erforderliga levande och döda inventarier m. m.

ävensom för iståndsättande av därstädes befintliga byggnader likaledes

å tdläggsstat för år 1919 under andra huvudtiteln bevilja ett reservationsanslag

å................................................................................ kronor 74,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas vederbörande

utskott.

GUSTAF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 106 höft. (Nr 124.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Ang. utökning

av Bonaanstaltens

jordområde.

Godsägare G.

W Bibers

erbjudande.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsår enden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet

anmälde chefen för justitiedepartementet, statsrådet Löfgren ärende rörande

utökning av det under statens uppfostringsanstalt å Hona lydande jordområde

m. m.

Därvid anförde föredraganden:

»Med skrivelse den 26 februari 1918 överlämnade domänstvrelsen

till mig en till styrelsen från godsägaren C. W. Ribers å Lindeuäs den

23 i samma månad avlåten skrivelse, däri denne erbjöd Kungl. Maj:t

och kronan att för eu köpeskilling av 250,000 kronor förvärva Ribers

tillhöriga egendomarna 3U mantal Stora Rösiö och s/s mantal Lilla Rösiö

i Västra Ny socken, Östergötlands län, vilka egendomar med sina ägor

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Ewngi. Maj:ts proposition Nr 124.

gränsade till Bona och Karlsby kronoparker och med vilka därför det

statens uppfostringsanstalt å Bona tillhörande området lämpligen skulle

kunna utökas.

Denna skrivelse remitterades omedelbart till styrelsen för Bonaanstalten

för avgivande av underdånigt utlåtande. 1 den skrivelse av

den 6 mars 1918, varmed styrelsen besvarade denna remiss, förklarade

styrelsen bland annat, att det, särskilt sedan den planerade utvidgningen

av anstalten kommit till stånd, enligt styrelsens mening vore för anstalten

välbehövligt, att anstaltens åkerjord och skog utvidgades dels för att

fylla behovet av livsmedel och bränsle, dels ock för att för framtiden

säkerställa arbetstillgången för eleverna. Av de närbelägna gårdar, som

kunde ifrågasättas för utökning av Bonaanstaltens jordområde, ägde de

nu ifrågavarande egendomarna Stora och Lilla Rösiö avsevärda fördelar

framför övriga. Stora och Lilla Rösiö läge närmare Bonaanstalten —

omkring 2 kilometer från den ifrågasatta nya avdelningen å Bona —

och gränsade med både åkerjord (omkring 80 tunnland) och skog omedelbart

till anstaltens ägor. Sammanslagen bildade åkerjorden vid de båda

Rösiögårdarna redigare och betydligt mera lättbrukade fält än de splittrade

och huvudsakligen av rätt svag sand- eller mossjordmark bestående

tegarna vid de övriga gårdar, som i nu förevarande avseende kunde

komma i fråga. Till Rösiöjordarnas fördel talade även, att å dem syntes

återstå eu avsevärd kvantitet avverkningsbar skog. Vid nu nämnda

förhållande syntes det styrelsen föreligga allt skäl att för anstaltens

räkning till utökande av dess åkerjord och skog förvärva de utbjudna

gårdarna, därest dessa efter av sakkunniga verkställd värdering befunnes

kunna betalas med ett pris, som av anbudsgivaren accepterades.

Sedan därefter i ärendet infordrats domänstyrelsens utlåtande, överlämnade

domänstyrelsen med skrivelse den 18 oktober 1918 dels yttrande

från Ribers att han vidhölle sitt anbud till och med den SO oktober

1918, dels instrument över den 21 september 1918 av domänintendenten

i Östergötlands län med biträde av vederbörande uppskattningsmän och

jägmästare hållen saluvärderingsförrättning å ifrågavarande egendomar,

dels ock inhämtade yttranden däröver av vederbörande överjägmästare

och länsstyrelsen i nyssnämnda län.

Av denna utredning framgick, att egendomarna vid de lokala

värderingarna saluvärderats till sammanlagt 223,760 kronor, därav å den

växande skogen belöpte 165,557 kronor, att överjägmästaren förklarat,

att han icke hade något att anmärka mot det saluvärde, till vilket upp
-

Bonaanstaltens

styrelse

i skrivelse

den 6 mars

1918.

Domänstyrclsens

till

Klingl. Maj:t

den 18 oktober

1918 överlämnade

utredning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:''a

beslut de 20

oktober 1918.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

skattningsmännen kommit, samt att, då egendomarna syntes lämpliga

för Bona anstalten, det till och med kunde ifrågasättas att betala något

överpris för egendomarna, därest desamma icke kunde förvärvas tör

värderingssumman, samt att länsstyrelsen tillstyrkt ifrågavarande köp.

I ett samtidigt med nu ifrågavarande utredning avlämnat, i ärendet

avgivet utlåtande gjorde domänstyrelsen på anförda skäl gällande, att,

därest egendomarna skulle inköpas för den så kallade domänfondens

räkning, d. v. s. köpeskillingen bestridas av de till inköp av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark samt till inlösen av ströängar

å kronoparkerna i Norrland och Dalarna avsedda medel, egendomarna

icke borde uppskattas till högre värde än 188,700 kronor. Huruvida

egendomen emellertid borde anses hava ett högre värde för det med

inköpet ifrågasatta ändamålet vore domänstyrelsen icke i tillfälle att

kunna bedöma.

Då ärendet därefter den 29 oktober 1918 anmäldes i statsrådet av

statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet, anförde jag, efter det

jag i korthet redogjort för vad dittills i ärendet förekommit, följande:

''Enligt vad statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet meddelat

mig, har han vid granskning av handlingarna kommit till den

uppfattningen, att egendomarna, värderade för inköp för domänfondens

räkning, skäligen kunna uppskattas till ett sammanlagt värde av omkring

215,000 kronor, men att det syntes honom, som om med hänsyn

till egendomarnas närbelägenhet till Bona och deras behövligliet för

anstalten därstädes betalandet av ett än högre pris kunde ifrågasättas.

Med avseende å detta sistnämnda spörsmål vill jag till en början

nämna, att ägaren på förfrågan förklarat, att han icke vore villig att

sänka priset under det av honom förut angivna 250,000 kronor, samt

att hans försäljningsanbud på dessa villkor ej stode längre än av honom

förut uppgivits eller till och med den 30 oktober 1918.

Beträffande därefter de fördelar för Bona anstalten, som skulle vara

förenade med ett statsinköp av dessa egendomar, tillåter jag mig att

hänvisa till vad anstaltens styrelse därom yttrat. Utöver vad därom

redan nämnts vill jag framhålla, att enligt styrelsen i de å egendomarna

befintliga byggnaderna skulle kunna beredas bostäder för 3 jordbruksförmän

och 1 nattvakt samt plats för 10 å 12 elever. Inköpet av fastigheterna

för kronans räkning skulle alltså öppna möjlighet till upprättande

därstädes av mindre jordbrukskolonier, varigenom ett av anstaltens

styrelse framfört önskemål skulle kunna bliva realiserat i större utsträckning

än omständigheterna hittills medgivit.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

ICungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Med hänsyn till de stora fördelar för Bonaanstalten, som sålunda

skulle vara förenade med ett statsinköp av ifrågavarande egendomar,

synes det mig, som om ett betalande för dem av det av ägaren begärda

priset, 250,000 kronor, eller omkring 35,000 kronor mer än det belopp,

215,000 kronor, vartill egendomarna, värderade för inköp för domänfondens

räkning, skäligen ansetts kunna uppskattas, kan förordas.

Med stöd av vad jag sålunda anfört och med särskilt hänsyn därtill,

att de ifrågavarande egendomarnas huvudsakliga värde ligger i

den å dem befintliga skogen, vilken med sina gränser stöter till nuvarande

kronoparker, tillåter jag mig ifrågasätta, huruvida icke egendomarna

kunde inköpas för domänfondens räkning samt det därefter

bliva beroende av ytterligare utredning, om och i så fall till vilken del

egendomarna böra läggas under Bona styrelsens förvaltning. Skulle utredningen

härutinnan giva till resultat, att egendomarna höra till någon

del förenas med Bona, torde enligt min mening av riksdagen böra under

andra huvudtiteln äskas medel för att gottgöra domänfonden den del

av köpeskillingen, som kan anses belöpa å den del av egendomarna

som sålunda skulle ställas under Bonastyrelsens förvaltning.’

_ I anslutning till vad jag sålunda anfört, vari statsrådet och chefen

för jordbruksdepartementet förklarade sig fullt instämma, hemställde

denne senare vid berörda tillfälle bland annat, att Kungl. Maj:t måtte

dels bemyndiga länsstyrelsen i Östergötlands län att för kronans

räkning för en köpeskilling av 250,000 kronor inköpa ifrågavarande

hemman,

dels förklara, att köpeskillingen skulle utgå av till inköp av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark samt till inlösen av ströängar

å kronoparkerna i Norrland och Dalarna avsedda medel,

dels ock uppdraga åt domänstyrelsen att uppgöra och till Kungl.

Maj:t inkomma med förslag till sådan uppdelning av hemmanen, att

skogen eller huvudsaklig del därav jämte eventuellt skogsarbetartorp

komme att tillföras domänfonden och återstoden av egendomarna läggas

under styrelsens för statens uppfostringsanstalt å Bona förvaltning

ävensom förslag rörande vad av köpeskillingen skulle belöpa å den del

av egendomarna, som skulle tillföras domäufonden och den del, som

skulle läggas under styrelsens för uppfostringsanstalten förvaltning.

Denna hemställan bifölls av Kungl. Maj:t berörda den 29 oktober

och hava i överensstämmelse härmed ifrågavarande fastigheter 3/i mantal

Stora Rösiö och 3/s mantal Lilla Rösiö därefter blivit med anlitande av

domänfondens medel genom kontrakt den 26 november 1918 förvärvade för

Kungl. Maj:ts och kronans räkning för en köpeskilling av 250,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Bonaanstai- Den 24 december 1918 inkom Bonaanstaltens styrelse därefter med

iXicdsedcn en den 20 i samma månad dagtecknad skrivelse, i vilken styrelsen

so december hemställde, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte taga under över1918-

vägande, huruvida icke de inköpta fastigheterna borde i sin helhet

läggas under Bonastyrelsens förvaltning. Till stöd för detta förslag

yttrade styrelsen:

Styrelsen hade funnit sig böra fästa uppmärksamheten därå, att anstaltens

behov av vedbränsle samt av husbehovsvirke för byggnaders ochpnventariers underhåll

efter anstaltens nu pågående utvidgning kom me att bliva så stort, att virkestillgången

å de nu till anstalten hörande skogsmarker icke komme att förslå för

fyllande av detta behov, även om,, såsom torde vara att förvänta, den av domänstyrelsen

fastställda hushållningsplauen för anstaltens skog, efter tio ars tillämpning

med en årlig utsyning av 850 kubikmeter virke, efter under år 1919 verkställd

revision komme att medgiva en, såsom av sakkunnig person antagits, dubbelt sa

stor virkeskvantitet.

Vid sådant förhållande hade styrelsen ansett sig böra nu, da fragan om

dispositionen av den till Rösiöhemmanen hörande skog skulle företagas till avgörande,

ifrågasätta, huruvida det icke vore från statsekonomisk synpunkt fördelaktigast,

att nämnda skog i sin helhet tillfördes anstalten. I underdånig skrivelse

den 31 augusti 1918 angående anstaltens anslagsbehov för år 1920 hade styrelsen

meddelat, att utöver vad som beräknats av vedbränsle kunna erhållas från anstaltens

skog måste från annat håll inköpas 1,500 famnar ved. Medan under år

1917 kolved, lämplig till eldning under anstaltens centralvärmeledningspannor,

kunde från Karlsby kronopark inköpas för ett pris av 4 kronor per kubikmeter,

utkörd til! väg, hade under år 1918 ett pris av 8 kronor måst till samma kronopark

betalas för kubikmeter ved, utkörd på angivet sätt. Givetvis kunde den

direkta statsutgiften för vedbränsle till anstalten begränsas, därest ved. finge

med användande av å anstalten intagna elevers arbetskraft uttagas a Rösiöhemmanens

skog.

Jagmästaren Med skrivelse deri 5 februari 1919 har domänstyrelsen sedermera

* Karfst>y överlämnat den styrelsen genom Kungl. Maj:ts beslut den 29 oktober 1918

anbefallda utredning. Denna utredning innefattar bland annat tvenne

yttranden av jägmästaren i Karlsby revir Adolf Welander.

I det första av dessa yttranden, avgivet den 18 december 1918,

föreslår Welander som den naturligaste och även i övrigt lämpligaste

gränsen mellan den del av ifrågavarande egendomar, som skulle tillföras''

domänfonden, och den del, som skulle läggas under styrelsens för uppfostringsanstalten

förvaltning, en å en handlingarna bitogad, av Welander

med ledning av äldre kartor av år 1802 och år 1849 upprättad och

å kalkerväv uppritad karta med rött uppdragen linje A—B—C D, varav

delen A—B utgör gräns mellan Stora och Lilla Rösiö och delen B — C—D

gräns mellan litt. C och litt. A av Stora Rösiö.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj. ts proposition Nr 124.

Enligt detta förslag till uppdelning- skulle av ifrågavarande egendomar
föras

till domänfonden: 0.3o hektar av avdelning 10 samt avdelningarna

41 a—68 å Welanders karta eller:

åker ..................................................................... 1.7 o hektar

äng ....................................................................... 0.3 0 »

skogsmark........................................................... 63.61 »

hagmark (avdelningarna 59—61).................. 14.5 6 »

impediment...................................."................. 11.65__» 9i.82 hektar;

samt läggas under styrelsens för uppfostringsanstalten förvaltning:

0.6 5 hektar av avdelning 10 samt avdelningarna 1—9, 11—41 och 69 å

Welanders karta eller:

åker.................................................................. 36.81 hektar

äng.................................................................. 5.70 »

skogsmark........................................................ 35.17 »

hagmark och gärdesbackar ....................... 39.88 »

impediment.................................................... 10-5o » 128.06 hektar.

Summa areal 219.88 hektar.

Welander framhåller i sitt berörda yttrande, att genom den sålunda

föreslagna uppdelningen av egendomarna visserligen komme att till

Bonaanstalten hänföras eu avsevärd del (avdelningarna 1—2,15,6, 8—9 a)

av den egentliga skogen förutom ganska virkesrika hagar, men då anstalten

ifråga väl behövde den tilldelade skogs- och hagmarkeu för tillgodoseende

av sitt husbehovsvirke och den föreslagna gränsen vore den

kortast möjliga samtidigt som den gåve kronoparksdelen en mycket

naturlig västlig begränsning, syntes det honom ej lämpligt att till kronopark

överföra större område av de inköpta egendomarna än vad som

sålunda föreslagits. Den för skötseln av kronoparksdelen behövliga

arbetskraften ansåges tillräckligt tillgodosedd dels genom uppförande av

ett skogsarbetartorp å området i fråga, vartill de inom området liggande

åkerlyckorna om sammanlagt 1.7 0 hektar borde läggas, dels genom användande

av de dragare och den arbetskraft, som kunde erhållas från

torp och arrendegårdar å Block 1 av Karlsby kronopark.

Vid beräkningen av värdet å de områden, som skalle tillföras å

ena sidan domän fonden och å andra sidan uppfostringsanstalten, utgick

Welander från do pris, som användes vid den sahivärdering av egendomarna,

som legat till grund för beslutet om inköp därav för kronans

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj ds proposition Nr 124.

räkning, samt ansåg att anstalten med hänsyn till de förhållanden,

som föranlett köpet, ensam borde vidkännas skillnaden mellan köpeskillingen,

250,000 kronor, och de lokala värderingsmännens saluvärderingsbelopp,

223,760 kronor. Enligt dessa grunder skulle den å domänfonden

belöpande andelen av köpeskillingen utgöra:

markvärde 5,620 kronor och

skogsvärde 88,713 » eller

tillhopa 94,333 » samt den anstalten tillkommande delen

av köpeskillingen utgöra 250,000 — 94,333 = 155,667 kronor.

I det förnyade yttrande i ärendet, som Welander, i anledning av

Bonastyrelsens framställning den 20 december 1918, avgivit i ärendet

den 27 januari 1919, framhåller Welander till en början, att den del

av Rösiöhemmanens skogs- och hagmark, som föreslagits skola tillföras

Karlsby revirs kronoparker, utgjordes av

15.51

har

kal mark

7.49

»

1— 10

år ig

skog

5.45

11— 20

14.oo

21— 30

»

»

7.34

31— 40

))

26.53

D

61— 80

))

»

1.85

80—100

y>

»

Summa 78.17 har.

Därefter fortsätter Welander:

Av denna tablå framginge, att vedskogsbestånd av någon större omfattning,

frän vilka anstalten kunde beräknas erhålla vedvirke under närmaste tiden ej funnes,

vartill kömme, att den 60—80 ånga skogen till större delen vore genomgallrad av

förutvarande ägaren. Det vore sålunda ej av någon större betydelse för tillgodoseende

av anstaltens vedbehov, att den till kronopark föreslagna delen av hemmanen

ifråga tillfördes Bonaanstalten. Så snart stenkolen bleve billigare, vore det

väl för övrigt antagligt, att anstalten återginga till stenkolseldning såsom fallet

varit före kriget, varigenom anstaltens vedbehov torde komma att avsevärt nedgå.

Om framställning i god tid gjordes torde ej heller möta hinder att från Karlsby

revir få till skäligt pris köpa det vedvirke, som på det här berörda skogsområdet

kunde finnas lämpligt avverka. _ .

Rörande anstaltens behov av timmervirke ville Welander som sin åsikt

framhålla, att detta fullt ut torde komma att tillgodoses från anstaltens förutvarande

skog och den del av Rösiöhemmannen, som föreslagits att läggas under Bonaanstalten.

Hittills hade ock ej obetydligt sågtimmer av såväl barr- som lövskog förutom björkved

årligen försålts från anstalten.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställde Welander, att till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

Bona anstalt ej överlämnades större del av de inköpta hemmanens

skogs- och hagmark än vad jägmästaren i yttrandet den 18 december

1918 föreslagit.

1 avgivna utlåtanden har överjägmästaren i östra distriktet förklarat

sig anse det av jägmästaren framlagda förslaget till egendomens

uppdelning mellan domänfonden och Bonaanstalten lämpligt ävensom

den föreslagna fördelningen av köpeskillingen skälig samt till följd

därav instämt i jägmästarens i ämnet avgivna yttranden.

I sitt i ärendet den 5 februari 1919 avgivna utlåtande biträder

domänstyrelsen vederbörande skogsstatstjänstemäns uttalande angående

Bonaanstaltens tillgodoseende med vedbränsle.

Domänstyrelsen yttrar vidare:

De sakkunniga, som den 17 december 1915 avgivit betänkande och förslag

angående de allmänna skogarna i södra och mellersta delarna av Sverige, hemställde

å sid. 405 i betänkandet, att föreskrifter måtte meddelas, bland annat, därom att

vissa grupper staten tillhöriga skogar, vilka medföljt egendomar, som upplåtits för

särskilda ändamål till exempelvis arméförvaltningen, vattenfallsstyrelsen, fångvårdsstyrelsen,

styrelserna för vissa statens sjukhus, sanatorier och hospital m. m., skulle

stå under skogsstatens förvaltning, därvid de särskilda ändamål, för vilka skogarna

upplåtits, ej finge trädas för nära.

I underdånigt utlåtande av den 25 april 1917 över berörda betänkande och

förslag hade domänstyrelsen å sid. 100 av det tryckta utlåtandet uttalat, att styrelsen

för egen del ansåge, att dylika skogar, där icke Kungl. Maj:t för vissa

fall kunde finna skäl medgiva undantag, borde ställas under skogsstatens vård och

förvaltning, enär härigenom skulle ernås en säkrare garanti för en mera enhetlig

och ändamålsenlig hushållning med dessa skogar. De skogar, som medföljt de för

statens uppfostringsanstalt å Bona inköpta Rösiöhemmannen, vore närmast att hänföra

till berörda grupper av staten tillhöriga skogar.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställde domänstyrelsen, att

en uppdelning av de ifrågavarande fastigheterna mellan domänfonden

och Bonaanstalten samt en fördelning av köpeskillingen måtte ske i

överensstämmelse med skogsstatstjänstemännens förslag.

På sätt framgår av den i ärendet förebragta utredningen hava

samtliga däri hörda skogsvårdsmyndigheter förenat sig om ett av vederbörande

jägmästare framlagt förslag, enligt vilket av ifrågavarande för

kronans räkning inköpta egendomar ett område om 91.82 hektar, bestående

huvudsakligen av skogsmark (63.81 hektar) och hagmark (14.56

hektar), skulle kvarbliva under skogsstaten, under det att återstoden

om 128.06 hektar, bestående av 36.8 1 hektar åker, 5.70 hektar äng,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 106 höft. (Nr 124.) 2

Överjägmästaren

i östra

distriktet

Domänstyrelsen

i

utlåtande

dm 5 februari

1919

Departe
mentschefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition Nr 124.

35. iv hektar skogsmark, 39,8 8 hektar hagmark och gärdesbackar samt

10.5 0 hektar impediment, skulle läggas under Bona styrelsens förvaltning.

I motsats härtill har Bonastyrelsen hemställt, att fastigheterna

måtte i deras helhet förenas med Bonastyrelsens jordområde.

Det huvudsakligaste skälet, som Bonastyrelsen anfört till stöd för

sin ståndpunkt, har varit det, att genom de ifrågavarande fastigheternas

läggande i deras helhet under Bonastyrelsens förvaltning Bonaanstalten

skulle erhålla ökad möjlighet att få tillfredsställt sitt synnerligen stora

behov av vedbränsle och husbehovsvirke. Härjämte torde till Bonastyrelsens

ställningstagande till förevarande spörsmål hava medverkat den

utsikt till ett bättre säkerställande av arbetstillgången för eleverna,

särskilt under vintern, som förvärvet åt Bona av all till egendomen

hörande skog skulle erbjuda.

Beträffande först anstaltens behov av skogsprodukter är att märka,

att, alldeles oavsett att detta behov, på sätt redan framhållits, givetvis

kommer att beträffande vedbränsle avsevärt nedgå efter inträdande av

mera normala förhållanden på bränslemarknaden, samma behov i allt

fåll, såsom de i ärendet hörda skogsmjmdigheterna också påpekat, torde

kunna på ett från statens synpunkt sett fullt lika fördelaktigt sätt tillfredsställas,

om i enlighet med nämnda myndigheters förslag större

delen av ifrågavarande skogsmark kvarbliver under domänstyrelsens

förvaltning. Intet skulle nämligen hindra, att anstalten finge från Karlsbv

revir till skäligt pris köpa det vedbränsle, som kunde finnas lämpligt

att avverka på nu ifrågavarande skogsområde.

Vad nu sagts om anstaltens behov av vedbränsle torde gälla även

dess behov av timmervirke, för den händelse att detta sistnämnda behov,

tvärtemot vad skogsvårdsmyndigheterna gjort gällande, ej skulle kunna

tillgodoses från anstaltens förutvarande skog och den del av Rösiöhemmannen,

som av dessa myndigheter föreslagits skola läggas under Bonaanstalten.

Vidkommande slutligen den fördel med avseende å ökad arbetstillgång

för eleverna, som ett hänförande av hela den nu ifrågavarande

skogsmarken till Bonaanstalten skulle innebära, torde denna fördel kunna

utvinnas även med den av skogsvårdsmyndigheterna föreslagna anordningen.

Det sjmes mig nämligen, som om — under teknisk ledningav

på platsen bosatt skogstjänsteman och under erforderlig bevakningav

vederbörande förmän — eleverna å anstalten skulle i erforderlig utsträckning

kunna under fullt betryggande former sysselsättas med skogsarbete

jämväl å den mark, som enligt skogsvårdsmyndigheternas förslag

ej skulle införlivas med anstalten.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungi. Maj:ts proposition Nr 124.

Under nu nämnda omständigheter och då vitsord torde böra tillerkännas

domänstyrelsens uttalande, att genom ifrågavarande skogsmarks läggande

under domänstyrelsens förvaltning erhålles större garanti för en mera

enhetlig och ändamålsenlig hushållning med den däri växande skogen,

ansluter jag mig i nu förevarande avseende till vad från skogsvårdsmannahåll

därutinnan föreslagits. Gränsen mellan den del av förevarande

egendomar, som skulle tillföras domänfonden, och den del, som skulle

läggas under Bonaanstaltens förvaltning, skulle alltså komma att dragas

på sätt framgår av en å förutnämnda av jägmästaren Welander upprättade

karta uppdragen röd bruten linje A—B—C—D.

Då, enligt vad jag förvissat mig om, den avvikelse från de lokala

myndigheternas värdering av de inköpta fastigheterna, som förutnämnda,

av statsrådet och chefen lör jordbruksdepartementet gjorda

uppskattning av samma fastigheters värde utvisat, icke haft sin grund

i något förhållande, som, åtminstone i avsevärd mån, inverkar på värdet

av den del av fastigheterna, vilken skulle komma att kvarbliva under

domänstyrelsens förvaltning, har jag ej heller något att erinra mot

skogsvårdsmyndigheternas förslag till köpeskillingens uppdelning mellan

domänfonden och Bonaanstalten. Till erhållande av ett jämnt belopp

synes det mig dock, som om värdet å den del av fastigheterna, som

skulle tillföras domänfonden, lämpligen skulle kunna sättas till 94,000

kronor i stället för föreslagna 94,333 kronor. Det belopp, som enligt

min mening bör av riksdagen äskas under andra huvudtiteln för domäniondens

gottgörande, belöper sig alltså till skillnaden mellan köpeskillingen

250,000 kronor och 94,000 kronor eller 156,000 kronor. Det erforderliga

anslaget torde böra begäras på 1919 års tilläggsstat.

I förutnämnda skrivelse den 20 december 1918 bär Bouastyrelsen

Hven väckt fråga om beviljande av medel för anskaffande av de till

brukande av Rösiöhemmanen erforderliga levande och döda inventarier

in. in. ävensom för iståndsättande av därstädes befintliga byggnader.

Härom yttrar Bonastyrelsen bland annat:

Bonaanstaltens övertagande av nu ifrågavarande hemman — med tillsamman

omkring 80 tunnland åkerjord — nödvändiggjorde anskaffning av levande och döda

inventarier utöver vad anstalten därav förut innehade. Då egendomen skulle övertagas

utan något som helst s. k. tillträdesfoder, måste dylikt ock anskaffas, vartill

komme gräsfrö för insådd i höstsäd, gödningsämnen samt utsädespotatis. Anstaltens

lantbruksinspektor hade sålunda beräknat kostnaden för av honom till inköp erforderliga

ansedda

Inventarier

m. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Maj ds proposition Nr 124.

6 stycken hästar ............................ kronor 15,000

30 » kor ................................ » 39,000

foder och utsäde ............................ » 8,645

jordbruksmaskiner och redskap .... » 6,355

eller tillhopa kronor 69,000.

För möjliggörande av ökad produktion av livsmedel, erforderliga till kosthåll

åt det ständigt stegrade elevantalet, funne styrelsen, trots de höga anskaffningspris

i avseende å såväl levande som döda inventarier, med vilka man fortfarande torde

vara nödsakad räkna, ofrånkomligt att medel bereddes till nu föreslagna inköp.

I avseende å ekonomihusen syntes dessa kunna tillsvidare användas, sådana

de befunne sig, och erforderliga förbättringar verkställas med användande av anstaltens

arbetskrafter och inköp av materialier av egendomens avkastning, i den

mån denna bleve disponibel. Bostadshusen torde emellertid för att bereda utrymme

för förvaltningspersonal och jämväl för ett mindre, för jordbruksdriften erforderligt

antal elever böra omses och ominredas för en av arkitekten Dav. Lundegårdh, som

jämte styrelsen besiktigat ifrågavarande hus, uppskattad kostnad av 20,000 kronor.

Sist ifrågavarande belopp likasom även anslaget till inventarieanskaffning erfordrades

under år 1919, vadan desamma syntes böra uppföras å tilläggsstat för år 1919.

Med stöd av vad sålunda anförts, hemställde styrelsen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att på tilläggsstat för år 1919 bevilja till

anskaffande av levande och döda inventarier med mera för Rösiöhemmanens

brukande 69,000 kronor och till reparationer och ominredning

av bostadshus därstädes 20,000 kronor.

En nödvändig konsekvens av Bonaanstaltens utvidgning med det

föreslagna jordområdet är givetvis den, att erforderliga levande och

döda inventarier m. in. anskaffas för områdets behöriga brukande. Med

hänsyn till nu gällande höga priser på ifrågavarande område torde dock

denna anskaffning böra tills vidare inskränkas till att omfatta allenast

det oundgängligen nödvändiga. Efter samråd med statsrådet och chefen

för jordbruksdepartementet tror jag mig hava funnit, att det förslag i

nu förevarande hänseende, som Bonastyrelsen framlagt och enligt vilket

inventarier m. m. skulle behöva förvärvas för ett sammanlagt belopp av

69,000 kronor, utan större olägenhet kan undergå sådan jämkning, att

inköpssumman nedbringas till 60,000 kronor enligt följande beräkning:

5 hästar å 2,500 kronor........................ kronor 12,500

25 kor å 1,300 » » 32,500

övriga inventarier, foder och utsäde ... » 15,000

Summa kronor 60,000.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Ku ny i. Maj:ts proposition Nr 124.

''Vad där,efter angår styrelsens hemställan om beviljande av 20,000

kronor för iståndsättande av visea byggnader å det -nyförvärvade området,

vill jag till en början erinra därom, att i Rösiöhem manens byggnader,

sålunda iståndsätta, beräknats kunna beredas bland annat bostäder

för 3 jordbruksförmän och 1 nattvakt samt plats för 10 å 12 elever.

Då under den nu rådande kända bristen på anstaltsutrymme av nu

ifrågavarande art ett dylikt tillskott till platsutrymmet vid Bonaanstalten

givetvis måste bliva i hög grad välkommet, är jag beredd tillstyrka,

att medel äskas för ändamålet i fråga. Med avseende å beloppet av

dessa medel har jag emellertid, efter samråd med den arkitekt, som

uppgjort hithörande kostnadsberäkningar, kommit till den uppfattningen,

att, om de ifrågavarande reparationsarbetena inskränkas till att omfatta

allenast det nödvändigaste, kostnaderna för desammas genomförande,

böra kunna begränsas till 14,000 kronor.

Till anskaffande av inventarier m. m. samt iståndsättande av byggnader

skulle alltså erfordras ett sammanlagt belopp av 74,000 kronor.

I propositionen rörande 1919 års tilläggsstat har Kungl. Ma:jt

föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till

bestridande av kostnaden för utökning av Bonaanstaltens j"rdområde,

anskaffande av inventarier m. m. å 1919 års tilläggsstat såsom reservationsanslag

beräkna ett belopp av 339,000 kronor. Av detta belopp

avsågos 250,000 kronor för gottgörande av domänfonden för övertagande

av Rösiöhemmanen i deras helhet och 89,000 kronor för anskaffande av

inventarier, byggnaders iståndsättande m. m.

Vid bifall till de av mig förordade förslagen skulle för domänfondens

gottgörande för Bonaanstaltens övertagande av förut beskrivna

del av de ifrågavarande fastigheterna erfordras allenast 156,000 kronor

samt för anskaffande av inventarier, byggnaders iståndsättande m. m.

endast 74,000 kronor. För samtliga nu ifrågavarande ändamål skulle

alltså behöva äskas allenast 230,000 kronor eller således ett belopp,

som med 109,000 kronor understiger vad i sådant avseende beräknats

vid avlåtandet av propositionen om 1919 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

Bihang Ull riksdagens protokoll 1219. 1 saml. 106 käft. (Nr 124.)

Sammanfatt
ning.

3

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 124.

dels — med godkännande därav, att av de med anlitande av domänfondens

medel för Kungl. Maj:ts och kronans räkning inköpta fastigheterna

3L mantal Stora Rösiö och Vs mantal Lilla Rösiö i Västra Ny socken av

Östergötlands län den del om tillhopa 128.0 6 hektar, som är belägen väster

om en å en av Adolf Welander med ledning av äldre kartor av år 1802

och år 1849 upprättad karta över nämnda fastigheter med ett rött brutet

streck betecknad gränslinje A — B—C—D, lägges under styrelsens för

statens uppfostringsanstalt å Bona förvaltning — för domänfondens gottgörande

för vad sålunda skulle komma att frångå densamma å tilläggsstat

för år 1919 under andra huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag,

högst ..........................................................,...............:.............. kronor 156,000,

dels ock för anskaffande av de till brukande av nämnda del av

ifrågavarande fastigheter erforderliga levande och döda inventarier m. m.

ävensom för iståndsättande av därstädes befintliga byggnader likaledes

å tilläggsstat för år 1919 under andra huvudtiteln bevilja ett reservationsanslag

å................................................................................. kronor 74,000.

Till denna av statsrådets övriga levamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle proposition i ämnet av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Ivar Brynolf.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:142 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utökning av det till statens uppfostringsanstalt å Bona hörande jordområde m. m. s. 1 i texten
  2. SU 1919:92 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utökning av det till statens uppfostringsanstalt å Bona hörande jordområde m. m. s. 9 i texten