Sök i Ratio Lex

Angående utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler m. m

1919-02-25 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:125, Angående utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj;ts proposition Nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utvidgning av

länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler m. m.; given

Stockholms slott den 25 februari 1919.

Under åberopande av bilagaa utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed ioreslå riksdagen

att till utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler samt

iståndsättande av landshövdingens i länet boställsvåning m. m. anvisa å

tilläggsstaten för år 1919 under sjunde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 141,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 107 käft. (Nr 125.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds proposition Nr 125.

Utdrag av protokoll över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25 februari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet statsrådet Thorsson anförde efter

gemensam beredning med chefen för civildepartementet:

I den till riksdagen den 9 januari 1919 avlåtna propositionen angående

tilläggsstat för nämnda år föreslog Kungl. Maj:t under punkt 22

av sjunde huvudtiteln, att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde bliva förelagd riksdagen, måtte till utvidgning av länsstyrelsens

i Gävleborgs län ämbetslokaler m. m. å omförmälda stat beräknas ett

reservationsanslag å 156,200 kronor. Förslag till den sålunda förebådade

propositionen är jag nu beredd att framlägga.

Frågan om beredande av ökat lokalutrymme åt länsstyrelsen i

.Gävleborgs län har sedan åtskilliga år tillbaka varit föremål för utred
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 125.

ning. Anledning härtill gavs redan då riksdagens justitieombudsman

genom skrivelse den 25 februari 1913, vilken skrivelse tinnes intagen i

justitieombudsmannens till 1914 års förra riksdag avgivna ämbetsberättelse,

fäste Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten att bereda

förbättrade ämbetslokaler särskilt åt landskansli inom nämnda länsstyrelse.

I justitieombudsmannens berörda framställning, vilken grundade

sig på en den 20 april 1912 hos länsstyrelsen förrättad inspektion,

åberopades en av dåvarande landssekreteraren i länet avgiven promemoria,

i vilken anfördes, bland annat, följande:

»Vid särskilda tillfällen har framhållits det otillfredsställande skick, vari landskansliets

tjänstelokaler befinna sig, och den dagliga erfarenheten bekräftar alltmera

behovet av att åtgärder vidtagas till olägenheternas avhjälpande. Förmodligen

finnes icke någon motsvarighet vid annan länsstyrelse i riket.

Lokalerna utgöras av tvenne rum, ett inre avsett till landssekreterarens

tjänsterum och ett yttre för den övriga kanslipersonalen; det sistnämnda är tillika

mottagningsrum för allmänheten, som ingiver sina handlingar eller avhämtar sina

expeditioner.

Det inre rummet är cirka 81/2 meter djupt och försett med ett fönster. Dörröppningen

mellan detta och det yttre rummet är belägen cirka 2 meter från fönstret,

vilket gör, att skrivbordet måste vara placerat ungefär i rummets mitt. Därav

följer åter, att dagsbelysningen för arbetet är så dålig, att rummet under expeditionstiden

måste ungefär två tredjedelar av året upplysas med elektriskt ljus. Den

tjänstgörande kanslipersonalen måste därjämte då och då passera genom rummet

förbi skrivbordet för att hava tillgång till tjänstehandlingar, som förvaras i detta

rum — ett förhållande som verkar i hög grad störande i arbetet. Såsom förhållandet

nu är kunna emellertid icke lämpligen några förändrade anordningar vidtagas

med avseende å möblernas i rummet placerande och dylikt.

I landskansliets yttre rum förrätta två länsnotarie^ två landskanslister, två

extra biträden och två skrivbiträden sitt arbete; tidtals är den tjänstgörande extra

personalen större. Därjämte är, såsom ovan sagts, detta rum mottagningsrum för

allmänheten. Det torde knappast behöva nämnas, att det måste verka högeligen

störande för arbetet, att så stor personal sammanföres i ett enda rum — andra

avsevärda olägenheter att förtiga.

Vid inspektioner av tjänstelokalerna hava vederbörande upprepade gånger

nödgats erkänna det oefterrättliga i de nuvarande anordningarna för landskansliets

tjänstemän.»

För egen del förklarade sig justitieombudsmannen hava vid inspektionen

kommit till den bestämda uppfattningen, att anordningen av landskansliets

ämbetslokaler vore otillfredsställande och att de anmärkningar,

landssekreteraren i detta avseende framställt, ägde sitt fulla berättigande.

Icke minst iögonenfallande vore olägenheten av, att hela den talrika

personalen, utom landssekreteraren, för sitt arbete vore hänvisad till ett

enda rum.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds proposition Nr 125.

Den 5 mars 1913 anbefallde Kungl. Maj:t överintendentsämbetet

att avgiva utlåtande i anledning av vad justitieombudsmannen sålunda

anfört. Till åtlydnad bärav framlade ämbetet med skrivelse den 7

december 1915 ett av arkitekten greve S. Cronstedt uppgjort förslag till

om- och tillbyggnad av Gävle slott. Jag erinrar här, att detta slott

utgöres av eu huvudbyggnad och två fristående, i förhållande till huvudbyggnaden

snett anbragta flyglar. Arkitekten Cronstedts förslag avsåg

väsentligen att förlänga huvudbyggnaden dels åt öster och dels åt väster

med smala och låga flyglar utefter slottets norra borggård något innanför

dess norra fasadlinje. Kostnaderna för förslagets utförande hade överintendentsämbetet

beräknat till 140,000 kronor. I ett till ämbetet avgivet

utlåtande anförde länsstyrelsen, att, om en ny byggnad för länsstyrelsens

behov icke ansåges kunna ifrågakomma, ett bättre förslag än

det förenämnda knappast stode att erhålla. Vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien, vars utlåtande genom nådig remiss infordrades,

anförde i utlåtande den 2 maj 1916 följande:

»Ehuru det genom överintendentsämbetets försorg upprättade förslaget synes

taga vederbörlig hänsyn till huvudbyggnadens kulturhistoriska inre, anser dock

akademien, att de föreslagna tillbyggnaderna skulle på ett från kulturhistorisk synpunkt

synnerligen ofördelaktigt sätt bryta sönder slottsanläggningen i sin helhet,

där de nuvarande flyglarnas ovanliga, i förhållande till huvudbyggnaden sneda

placering synes med särskild avsikt ytterligare pointera det starkt koncentrerade

och samlande intryck, som slottskärnan i och för sig är ägnad att giva, varför

akademien ur den synpunkt, som måste vara för denna akademi avgörande, i underdånighet

bestämt måste avstyrka bifall till det uppgjorda förslaget».

Med anledning av detta vitterhetsakademiens yttrande återremitterades

ärendet till överintendentsämbetet, som i utlåtande den 28 november

1916 bemötte akademiens anmärkning och förklarade sig vidhålla

sitt förslag. Kostnaden beräknades dåmera till 184,000 kronor.

Nu har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 26 november 1918

framlagt nya förslag i ämnet.

Innan jag återgiver sistnämnda förslag, torde jag böra lämna en

redogörelse för användningen av de i Gävle slott inrymda lokalerna.

Huvudbyggnaden är uppförd i tre våningar med en mindre vindsvåning.

Bottenvåningen, våningen två trappor upp och vindsvåningen

samt 3 rum i våningen 1 trappa upp äro såsom boställslägenheter

upplåtna åt landshövdingen i länet. De återstående 6 rummen i sistnämnda

våning utgöra ämbetslokal för länsstyrelsen, åt vilken landshövdingen

dessutom av bottenvåningen redan förut avstått två rum.

Av länsstyrelsens lokaler en trappa upp disponeras ett rum såsom sessions
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

’ Kungl. Maj:ts proposition Nr 125. 5

rum, två rum av landskansliet ock de övriga tre av landskontoret, som jämväl

förfogar över de två nyssnämnda rummen i bottenvåningen. I landskansliets

avdelning utgör det ena rummet landssekreterarens ämbetsrum

och det andra, vilket har en golvareal av 85 kvadratmeter och är försett

med 3 fönster, arbetsrum för hela den övriga personalen, vilken numera

består av följande 13 personer: en länsassessor, en ordinarie och en extra

länsnotarie, 4 ordinarie och 3 extra ordinarie landskanslister samt 3 skrivbiträden.

För de sistnämnda biträdena liksom för landskontorets skrivbiträden

beredes dock plats i sessionssalen under de tider, då denna icke

tages i anspråk för sammanträden. Åt landsfogden har landshövdingen

tills vidare upplåtit ett vindsrum i östra flygelbyggnaden.

Landskontorets rum i våningen 1 trappa upp med eu sammanlagd

användbar golvyta av omkring 95 kvadratmeter äro fördelade på

följande sätt. I det första rummet, som är genomgångsrum till såväl

landskontorets lokaler i ifrågavarande våning som landskansliets avdelning,

hava en ordinarie och en extra ordinarie landskontorist sina platser.

Det närmast följande rummet upptages av län sassessorn å landskontoret

samt eu ordinarie och en extra ordinarie landskontorist. Det tredje rummet

är landskamrerarens. I de båda rum i bottenvåningen, över vilka

landskontoret förfogar och vilka innehålla en golvyta av tillhopa 52

kvadratmeter, sitta inalles 6 tjänstemän, bland dem räntmästaren samt

en ordinarie och en extra ordinarie länsbokhållare, och dessutom tidtals

två skrivbiträden.

Byggnadsstyrelsen har nu i sin skrivelse den 26 november

1918, efter erinran om vad i detta ärende, på sätt jag nyss i korthet

omnämnt, hittills förekommit, till en början anfört, att numera omständigheter

tillkommit, vilka ställde frågan om anskaffande av lokaler

för Gävleborgs länsstyrelse i ett annat läge. Dels hade, särskilt på

grund av ökat antal tjänstemän, länsstyrelsens lokalbehov väsentligt

ökats utöver det föi''ut beräknade, vadan byggnadsstyrelsens förra förslag

icke kunde anses fylla nuvarande fordringar i fråga om utrymme. Dels

hade stadsfullmäktige i Gävle genom beslut den 2 januari 1918 utfäst

sig att till staten kostnadsfritt med full äganderätt överlämna tomterna

nr 7 och 8 i Gävle stads andra kvarter för uppförande därstädes av ett

för platsen passande landsstatshus, under villkor att staten inom två år

fattade beslut om byggnadens uppförande. Särskilt på grund av denna

senare omständighet hade byggnadsstyrelsen låtit genom tjänstgörande

arkitekten hos styrelsen, vice-professorn Charles Lindholm undersöka

möjligheterna att å nämnda tomter uppföra ett landsstatshus, och hade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

Lindholm för detta ändamål uppgjort ett av styrelsen nu överlämnat

skissförslag, vars utförande beräknats draga en kostnad av omkring

900,000 kronor. Genom denna undersökning ansåge byggnadsstyrelsen

visshet hava erhållits, att en tillfredsställande lösning av bjggnadsfrågan

skulle på detta sätt kunna vinnas. * Såväl länsstyrelsen som lantmäteri - styrelsen, vilka båda varit i tillfälle att taga del av förslaget, hade

förklarat sig godkänna detsamma.

Efter att vidare hava ur olika synpunkter jämfört med varandra

det äldre förslaget och det nu av professorn Lindholm uppgjorda har

byggnadsstyrelsen, med förklarande att styrelsen frånträdde sitt förut

avgivna förslag, hemställt, att sådana åtgärder måtte vidtagas, att nyssnämnda

av stadsfullmäktige uppställda villkor för tomtupplåtelsen bleve

uppfyllt; och har byggnadsstyrelsen förklarat sig finna Lindholms

förslag vara lämpligt att läggas till grund för uppförande av ett

landsstatshus å den erbjudna tomten. Till utförande av sistnämnda

förslag har byggnadsstyrelsen ansett att av det till 900,000 kronor

beräknade kostnadsbeloppet hälften borde vara tillgängligt under år 1920

och andra hälften under 1921.

Byggnadstyrelsen har emellertid icke inskränkt sig till den nu

återgivna framställningen, utan har därjämte ifrågasatt vissa anordningar,

genom vilka, i avvaktan på den definitiva lösningen av länsstyrelsens

lokalfråga, avsevärda nya utrymmen skulle kunna inom kort

ställas till förfogande.

I samband härmed har byggnadsstyrelsen avgivit förslag i fråga

om erforderliga ändrings- och reparationsarbeten inom landshövdingens

boställshigenheter i Gävle slott. Styrelsen har därvid omnämnt en av

rådstuvurätten i Gävle mellan före detta landshövdingen greve H. E. G.

Hamilton, avträdare, och landshövdingen Hagen, tillträdare, förrättad

laga av- och tillträdessyn å det till residens åt landshövdingen upplåtna

slottet med tillhörigheter, efter vilken syn rådstuvurätten föreskrivit, att

vissa, anmärkta förbättringar till ett värde av 4ö,569 kronor 50 öre

skulle verkställas på Kungl. Maj:ts och kronans bekostnad. Styrelsen

har vidare meddelat, att stjnelsen ansett sig böra i laga ordning söka

ändring i rådstuvurättens dom. Om anledningen härtill har jag inhämtat,

att åtskilliga av de arbeten och anordningar, vilkas utförande sålunda

ålagts kronan, enligt byggnadsstjnelsens mening icke betingades av

den kronan, enligt gällande boställsreglemente, åvilande underhållsskyldighet.

I sak har däremot byggnadsstyrelsen icke haft några väsentliga

erinringar mot utförande på kronans bekostnad av ifrågavarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

arbeten och anordningar, utan ingå desamma i huvudsak i det förslag

styrelsen nu framlagt.

Med ovannämnda skrivelse den 26 november 1918 har byggnadsstyrelsen

överlämnat två särskilda, till styrelsen ställda skrifter, däri

landshövdingen Hagen framhållit det nödläge med avseende å lokaler,

vari länsstyrelsen befunne sig, samt erbjudit sig att för beredande provisoriskt

av ytterligare utrymmen avstå vissa till landshövdingens boställslägenheter

hörande rum i slottets bottenvåning. Därvid har landshövdingen

omnämnt en av stadsarkitekten i Gävle E. A. Hedin på

landshövdingens efter samråd med chefen för byggnadsstyrelsen meddelade

uppdrag gjord, av ritningar och kostnadsförslag åtföljd utredning,

vari ifrågasatts en del anordningar utöver de i rådstuvurättens dom

upptagna; och har landshövdingen vid avgivandet av nyssnämnda anbud

förklarat sig förutsätta, att de i rådstuvurättens dom upptagna förbättringar

och reparationer beträffande landshövdingens boställsvåning jämte

i arkitekten Hedins utredning ifrågasatta ytterligare anordningar snarast

möjligt komme till utförande. Med förmälan att kostnaden för samtliga

sålunda ifrågasatta arbeten kunde approximativt beräknas till 156,200

kronor, har byggnadsstyrelsen meddelat, att det förslag styrelsen framlade

innefattade vissa inskränkningar i de framställda kraven. Sålunda

upptager förslaget icke införande av värmeledning i landshövdingens

boställslägenheter och icke heller inläggning av parkettgolv i vissa rum

därstädes, vilka bägge anordningar ingingo bland de av landshövdingen

begärda.

I fortsättningen av den skrivelse, för vars innehåll jag nu redogör,

har byggnadsstyrelsen över de arbeten, som styrelsen föreslår till

utförande, lämnat en detaljerad beskrivning, ur vilken jag här anför

det huvudsakliga.

Arbeten för utökning av länsstyrelsens lokaler med vissa utrymmen i slottets

bottenvåning.

Ett rum, som är tvättstuga, förändras till tjänsterum, för vilket ändamål

trägolv inlägges, den nuvarande ytterdörren göres till fönster, bryggpannor och

sköljbassäng borttagas, varjämte även väggen borttages. Nya dörrar till ett mindre

intill liggande rum upptagas, väggarnas och valvens murverk lagas, vattenrivas och

slamfärgas. Väggarna mellan 2 mindre rum borttagas, så att ett rum av dem bildas,

väggar och valv lagas, vattenrivas och slamfärgas, en kakelugn borttages och

golvet repareras. En del skrymmande skåpinredningar borttagas, en dörröppning

igenmuras, utrymmen avskiftas för toalett och vattenklosett, vilka uppsättas med

rörledningar och tillbehör; nya och gamla väggar oljemålas.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition Nr 125.

Arbeten inom landshövdingens våning.

Glaspartiväggen i stora trappan, som anses störande i den i övrigt monumentala

trapphallen, borttages; det nuvarande trägolvet å översta trappavsatsen

borttages likaledes, och kalkstensgolv ilägges sådant det finnes under nuvarande

vedlårar vid fönstren. Väggarna delvis målade med oljefärg, delvis med limfärg,

ommålas helt med oljefärg. Taket vattenrives och limfärgas. Som toalett- och

w. c.-förhållandena inom landshövdingens våning vore synnerligen föråldrade och

läge obekvämt till, anordnas nya i våningen två trappor upp. Kommunikationerna

emellan flera av rummen vore för närvarande synnerligen otillfredsställande. För

att avhjälpa en av dessa brister, som särskilt framträdde vid entréförhållandena,

anordnas genom sammanslagning av tre rum en första mottagningshall, i vilken en

å avsatsen i stora trappan förvarad överdel till en öppen spis i synnerligen goda

1700-tals former kompletterad uppsättes och där det nuvarande golvet, som vore

i synnerligen dåligt skick och komme att bli ytterligare upprivet vid borttagning

av väggarna, ersättes med parkettgolv i enkelt mönster. Även i det innanför hallen

belägna rummet vore golvet synnerligen illa medfaret. Att återställa fernissningen

med de fernissor, som för närvarande stode att få, vore både dyrbart och otillfredsställande,

varför parkettgolv borde inläggas även där, vilket golvmaterial på grund

av dess ringa underhållskostnad i längden otvivelaktigt bleve billigare än fernissning,

som ganska ofta betingade grundliga reparationer, golvhyvling och omläggning.

Den nuvarande • förläggningen av köket i bottenvåningen med mathiss till

den två trappor upp belägna matsalen vore synnerligen olämplig och fordrade extra

tjänstepersonal. Hissen, dragen för hand genom två våningar, vore dessutom tung

och besvärlig att sköta. För att avhjälpa dessa olägenheter borde ett rum i

våningen två trappor upp inredas till kök och för skafferi beredas utrymme genom

inbilning i väggen till samma rum.

I våningen en trappa upp förbättras förbindelsen med det intill landssekreterarens

ämbetsrum gränsande hörnrummet, avsett att användas till sängkammare,

därigenom att dels landssekreterarens rum, som vore oproportionerligt djupt, förkortas

och ett litet toalettrum bildas invid sängkammaren med genomgång till denna,

dels ett utanför det sålunda bildade toalettrummet liggande badrum genom inbilning

i murverket förskjutes, varigenom en till badrummet ledande korridor kan förlängas

intill toalettrummet.

Fn i en garderob å vinden befintlig torvmullsklosett utbytes mot en vattenklosett.

Det förutvarande köket i bottenvåningen anordnas till bostadsrum för

tjänare. Där elektriska ledningar för närvarande äro dragna utanpå väggar och

tak och där rummen i övrigt äro föreslagna att repareras, inläggas dessa ledningar

så att de bliva osynliga. I vissa rum, som äro föreslagna till reparation och som

ej förut äro försedda med elektriska ljusledningar, indragas sådana i väggarna.

Övriga föreslagna arbeten i slottet vore att betrakta som reparationsarbeten.

I detta sammanhang anför byggnadsstyrelsen, att, om nu ett grundligt

^undsättande av större delen av slottets inre företoges, det vore

synnerligen olämpligt att icke samtidigt inleda för värmeledning erforderliga

rörstammar och de övriga delar, som borde inmuras i väggarna.

Då nu de flesta av de för utökning av länsstyrelsens ämbetslokaler avsedda

lokalerna behövde nya uppvärmningsanordningar, vore anläggning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

av värmeledning i länsstyrelsens nuvarande lokaler synnerligen lämplig.

För den övriga delen av slottet syntes det vara ändamålsenligt att uppskjuta

uppsättningen av värmeelement och. ytterligare en värmepanna,

tills konjunkturerna på järnmarknaden förbättrats.

Till ersättning för den tvättstuga i huvudbyggnadens bottenvåning,

som, enligt vad ovan sagts, i förslaget avses till tjänsterum, föreslår

byggnadsstyrelsen, att stallet i västra slottsflygeln, vilket vore i synnerligen

förfallet skick, omändras till tvättstuga.

Byggnadsstyrelsen anför vidare:

»Det nuvarande uthuset invid gränsen mot söder bakom slottet är både bristfälligt

och vanprydande. Det har använts till vedbod med mera. Såvida västra

flygeln inredes såsom föreslagits, beredes i denna plats för vedbod med mera. Uthuset

bleve sålunda överflödigt, varför detsamma bör nedrivas och försäljas och

markytan återställas till trädgård. Stängselmur mot gatan utföres med murpelare

och järngaller. Då det är omöjligt att beräkna vad försäljningen av uthusets materialier

kan inbringa, upptages kostnaden för denna förändring i sin helhet approximativt

till 3,000 kronor.

Den nuvarande barriären av trä å muren mot Strandgatan framför slottets

huvudfasad är mycket bristfällig och hotar att falla sönder. Att iståndsätta denna

låter sig icke göra och att anbringa en ny av trä torde vara stridande mot slottets

värdighet och av natur att ofta behöva förnyas. Fördenskull föreslås, att denna

avstängning utföres av mer beståndande material i form av en slät mur av tegel

med övertäckning av tuktade och något huggna stenplattor, satta och fogade i

cementbruk. Den undervarande stödjemuren av sandstensblock fogstrykes.

Nuvarande terrasstrappan av trä har under årens lopp blivit synnerligen bristfällig,

varför åtgärder i och för dess förbättring omedelbart böra vidtagas. I överensstämmelse

med vad som nyss anförts beträffande träbarriären föreslås, att trappan

omgöres i varaktigare material, i detta fall tuktad sandsten.

I gränserna mot det å fångvårdsstyrelsen upplåtna området äro stängselanordningarna

av provisorisk och bristfällig natur, varför föreslås, att åt väster, där

stängslet ligger fritt synligt, uppsättes ett enkelt järnstaket med betongfästen i

marken och att åt söder, där stängslet döljes av buskar, uppsättas så kallade Gunnebostängsel

ävenledes på betongfästen.»

Kostnaderna för samtliga de åtgärder, för vilka enligt styrelsens

förslag nu redogjorts, har styrelsen beräknat på följande sätt:

Iordningställande av lokaler för länsstyrelsens behov:

Byggnadsarbeten med målning .................................... kronor 4,350: —

Värmeledning i dessa lokaler jämte nuvarande lokaler » 31,900: —

I sammanhang därmed erforderliga reparationer....... » 7,100: —

Arvoden och oförutsedda utgifter ............................... » 4,000: — 47,350:_

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 107 höft. (Nr 125.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj ds ''proposition Nr 125.

Arbeten inom landshövdingens boställsvåning.

Förändringar.......................................................

Reparationer......................................................

Inredning av tvättstuga i västra flygeln......

Indragning av rörstammar för värmeledning

Arvoden och oförutsedda utgifter..................

Arbeten å området.

Ändring av terrasstrappan .........................................

Murbarriär åt Strandgatan............................................

Stängsel mot fångvårdsstyrelsens område ................

Rivning av uthus och uppsättning av mur med järnstaket

............................................................................

Arvoden och oförutsedda utgifter ................................

kronor

18,990: —

»

15,280: so

»

10,500: —

»

6,000: —

5,000: —

4,060: —

6,750: —

1,200: —

3,000: —

1,869: so

55,770: so

16,879: so

Summa kronor 120,000: —

För egen del har byggnadsstyrelsen anfört följande:

Länsstyrelsens i Gävleborgs län lokaler vore särdeles otillfredsställande,

och torde länsstyrelsen i detta avseende vara sämst ställd i

landet. Av denna anledning tvekade byggnadsstyrelsen icke att hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte redan bos 1919 års riksdag väcka förslag

om anvisande av medel till uppförande av ett landsstatshus enligt professorn

Lindholms ovan omförmälda förslag.

Länsstyrelsens behov av förbättring i sina lokalförhållanden vore

emellertid så oavvisligt trängande, att landsstatsbusets färdigblivande

icke syntes kunna avvaktas, varför byggnadsstyrelsen såge sig nödsakad

hemställa, att icke blott ovan angivna arbeten beträffande landshövdingens

boställsvåning och slottsområdet i övrigt utan även de omnämnda anordningarna

för länsstyrelsens behov omedelbart komme till utförande.

De senare vore dock att betrakta endast såsom ett provisorium, som icke

i någon mån kunde sägas utgöra någon slags slutlig lösning av länsstyrelsens

lokalfråga.

På grund av vad sålunda anförts bar byggnadsstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte till 1919 års riksdag avlåta nådiga propositioner

dels om anvisande å 1919 års tilläggsstat av ett anslag å 120,000

kronor för iståndsättande av landshövdingens i Gävleborgs län boställsvåning

samt vidtagande av vissa provisoriska anordningar till tillfällig

förbättring av länsstyrelsens lokaler m. m.;

dels ock om beviljande av ett anslag å 900,000 kronor för uppförande

av ett landsstatshus i Gävle, av vilket belopp hälften kunde

beräknas bliva erforderligt år 1920 och andra hälften år 1921.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj;t$ proposition Nr 125.

Sedermera har landshövdingen Hagen i en till Kungl. Maj:t ställd

skrift av den 27 december 1918 gjort framställning därom, att i samband

med de i byggnadsstyrelsens förslag upptagna arbeten inom landshövdingens

boställsvåning värmeledning måtte där införas ävensom parkettgolv

inläggas i salongen och passagerna mellan salen och salongen.

Härom har landshövdingen anfört följande:

»Styrelsens framställning grundar sig på dels den nyligen hållna av- och

tillträdessynen å slottet och dels det av stadsarkitekten i Gävle E. A. Hedin, efter

samråd med styrelsens ombud professor Lindholm, uppgjorda förslaget. Kostnaderna

enligt sistnämnda förslag hava beräknats till 156,200 kronor, men enligt styrelsens

framställning upptagits till 120,000 kronor. Skillnaden beror på att vissa i förslaget

upptagna arbeten ansetts icke alldeles nödvändiga, varför jag frånträtt

anspråk på deras utförande, samt att styrelsen förmenat, att anordnandet av

värmeledning jämväl i landshövdingens boställsvåning borde anstå i avbidan på

förändrade konjunkturer beträffande pris å värmeledningsmateriel och dylikt.

Från byggnadsstyrelsens synpunkt lärer åtgärden att ännu någon tid undanskjuta

arbetet med inledande av värmeledning även i boställsvåningen vara förklarlig.

Emellertid har jag ansett mig äga fog att hemställa, att värmeledning i ett

sammanhang anordnas i hela slottsbyggnaden. Med nuvarande värmeanordning är

byggnaden praktiskt taget mindre beboelig på grund av fukt m. in. och ett ytterligare

dröjsmål med möjliga förbättringar härutinnan förenat med allehanda olägenheter.

Det är måhända antagligt, att materialprisen skola sjunka, men när detta

kommer att ske och till vad grad torde ännu icke kunna bedömas. Det synes då

kunna ifrågasättas, om den besparing, som kan uppstå genom ett uppskjutande ett

eller annat år av arbetet, kan komma att förhållandevis spela någon avsevärd roll.

Att taga i betraktande är även, att målnings- och andra arbeten givetvis komma

att skadas, om värmeledningsanordningarna skola utföras efter den reparation, som

nu är förestående. Ur prisbillighetens synpunkt synes åtskilligt kunna vinnas av

att de olika reparations- och förändringsarbetena ske i ett lämpligt sammanhang.

I varje fall blir den ifrågasatta fördelningen av arbetenas utförande besvärande både

för länsstyrelsen och boställshavaren, vartill hänsyn synes böra tagas även av den

anledningen, att inflyttning i boställsvåningen icke torde kunna ske förr än tidigast

i medio av nästa år.

Byggnadsstyrelsen har vidare undanskjuta förslaget om inläggning av parkettgolv

i salongen i boställsvåningen och passagerna mellan nämnda rum och salen.

Golvet i salongen är ett målat golv och, såsom med sådana vanligen snart bli fallet,

bristfälligt. Olägenheten härav kan visserligen döljas genom mattbeläggning, men

detta ställer sig med hänsyn till rummets storlek och nuvarande pris på stora

mattor orimligt dyrbart. Om parkettgolv inlägges, vilket rummets beskaffenhet i

och för sig synes kräva, kunde boställsli avarens utgift för mattbeläggning här på

ett behövligt och önskvärt sätt reduceras.»

Sedan byggnadsstyrelsen anbefallts att yttra sig i anledning av

vad landshövdingen Hagen sålunda anfört och hemställt, har styrelsen

den 7 januari 1919 utlåtit sig sålunda:

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

»Ehuru byggnadsstyrelsen i underdånig skrivelse den 26 november 1918 av

sparsamhetsskäl och i avvaktan på nedgående priser inskränkte förslaget rörande

iståndsättande av lokalerna inom Gävle slott till de oundgängligen nödvändigaste

arbetena, anser sig byggnadsstyrelsen likväl, då åtminstone anordnandet av värmeledning

inom landshövdingens boställsvåning i alla händelser inom ej allt för lång

tid säkerligen måste vidtagas, kunna tillstyrka nådigt bifall till förevarande framställning.

»

Kostnaden för de arbeten, som sålunda skulle tillkomma, har byggnadsstyrelsen

beräknat sålunda:

parkettgolv................................................. kronor 2,250

utsträckning av värmeledningen........................ » 14,000

därav föranledda efterlagningar och reparationer

............................................................ » 4,750

summa kronor 21,000.

Hela kostnaden för ifrågavarande arbeten skulle följaktligen uppgå

till 141,000 kronor, ett belopp som med 15,200 kronor understiger det

å tilläggsstaten beräknade anslaget, 156,200 kronor.

Den av mig lämnade redogörelsen visar, att de utrymmen, över

vilka länsstyrelsen i Gävleborgs län förfogar, äro till det yttersta tagna

i anspråk. I särskilt hög grad gäller detta om landskansliet, vare

lokalförhållanden redan år 1913 föranledde justitieombudsmannen att

fästa Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på angelägenheten av snar utvidgning.

Den i landskansliets större rum ständigt arbetande personalen

utgjorde enligt den av mig delvis återgivna promemoria, som justitieombudsmannen

åberopade, 8 personer. Numera hava, såsom jag redan

nämnt, i sistnämnda rum icke mindre än 11 personer sina stadigvarande

platser, varjämte tidtals 2 maskinskriverskor där utföra sitt störande arbete.

Därtill kommer, att ifrågavarande rum, vars golvyta utgör 85 kvadratmeter,

även måste användas såsom mottagningsrum för allmänheten samt att en

avsevärd del av rummet upptages av bokhyllor och skåp. Åven landskontoret,

som för en personal av 12 (tidtals 14) befattningshavare förfogar över

en användbar golvyta av omkring 95 kvadratmeter i våningen en trappa upp

och omkring 52 kvadratmeter i bottenvåningen, är i stort behov av vidgade

utrymmen. Länsstyrelsens behov av förbättrade lokalförhållanden har

sålunda länge varit så påtagligt, att Kungl. Maj:t säkerligen skulle hava

långt tidigare än nu sker förelagt riksdagen proposition i detta ämne,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition Nr 125. 13

därest ett förslag till frågans lösning förelegat, varom de hörda myndigheterna

varit eniga.

Såsom byggnadsstyrelsen framhållit, kan det av styrelsen förut

framlagda förslag om tillbyggnad av residensets huvudbyggnad, vilket

av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien bestämt avstyrkts, numera

icke komma i betraktande, alldenstund det icke bereder möjlighet

att tillgodose länsstyrelsens efter förslagets framläggande väsentligt

ökade utrymmesbehov. I det ändrade läge, vari frågan sålunda kommit,

hava nya utgångspunkter för utrymmesbehovets tillgodoseende erbjudit

sig dels genom Gävle stads anbud att under vissa villkor kostnadsfritt

upplåta tomt till ett landsstatshus, dels ock genom landshövdingen

Hagens erbjudande att ställa vissa till landshövdingens boställslägenheter

hörande rum till förfogande för länsstyrelsens räkning.

Då jag nu haft att pröva de förslag, byggnadsstyrelsen i anslutning

till nämnda båda anbud framlagt, har jag utgått ifrån, att länsstyrelsens

tjänstemän måste anses äga väl grundade anspråk på att från

statens sida med största möjliga skyndsamhet åtgärder vidtagas, varigenom

de allvarliga lokala missförhållanden, under vilka de under en

följd av år måst utföra sitt arbete, må bliva avhjälpta.

En möjlighet härtill föreligger genom begagnande av de utrymmen,

som genom den nuvarande landshövdingens erkännansvärda anbud

ställts till förfogande. I en av de förut av mig omnämnda skrivelser

till byggnadsstyrelsen, i vilka landshövdingen framlagt detta anbud, har

meddelats, att de i bottenvåningen till upplåtande erbjudna rummen,

vilka omfattade en sammanlagd golvyta av omkring 250 kvadratmeter,

avsåges för landskontoret, som då skulle avstå sina nuvarande rum i

våningen 1 trappa upp åt landskansliet. Den golvareal, varöver länsstyrelsen,

om landshövdingens anbud antages, komme att förfoga, skulle

uppgå till omkring 500 kvadratmeter, varav skulle komma på landskansli

del omkring 200 och på landskontorets omkring 300.

Byggnadsstyrelsen har vid sitt tillstyrkande av förslaget om inredande

av ifrågavarande rum i bottenvåningen, på sätt jag nyss omnämnt,

för sin del givit uttryck åt den meningen, att dessa anordningar

vore att betrakta endast såsom ett provisorium och icke kunde sägas

utgöra någon slutlig lösning av länsstyrelsens lokalfråga. Jag kan icke

fullt ansluta mig till den sålunda uttalade uppfattningen. Mig förefaller

det, som om de nya utrymmen, vilka genomförandet av ifrågavarande

förslag skulle tillföra länsstyrelsen, borde kunna gälla visserligen

icke för en slutgiltig lösning av frågan, men dock såsom en anordning,

vilken bör för ett antal år framåt tillfredsställa länstyrelsens utrymmesbehov.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 125.

För rummens iordningställande till länsstyrelsens bruk bar byggnadsstyrelsen,

som förut är nämnt, beräknat kostnaden till 47,350 kronor.

Detta belopp synes mig, i betraktande av det betydande utrymme som

förslaget avser att göra brukbart för länsstyrelsen, med nu gällande

prisläge icke oskäligt.

Jag bar förut nämnt, att till Gävle stadsfullmäktiges den 2 januari

1919 fattade beslut att till kronan med full äganderätt kostnadsfritt

upplåta ett område för bebyggande med ett landsstatshus knutits villkoret,

att staten inom två år fattar beslut om byggnadens uppförande.

För villkorets uppfyllande skulle tydligen erfordras, att proposition i

ämnet förelädes den nu samlade riksdagen. Med den uppfattning jagnyss

uttalat om den tid, under vilken de av mig förordade ändringsarbetena

i residensets bottenvåning böra kunna beräknas tillgodose länsstyrelsens

iitryrnmesbebov, kan jag icke finna, att tillräckliga skäl föreligga

att för närvarande ifrågasätta anbudets antagande. Aven oavsett

denna i och för sig avgörande omständighet skulle jag hysa starka

betänkligheter mot att, vid de nuvarande högt uppdrivna byggnadskostnaderna

och i betraktande av den nödvändiga utgiftsbegränsningen,

framlägga förslag till ett så omfattande byggnadsföretag, som här är

i fråga. Jag har följaktligen icke ingått i närmare prövning av de

ifrågavarande tomternas lämplighet för ändamålet. Emellertid hyser

jag den förhoppningen, att stadsfullmäktige i Gävle skola vara villiga

att utsträcka tiden för det avgivna anbudets giltighet; med framställning

härom har jag även avlåtit en skrivelse till fullmäktige.

Vidkommande härefter landshövdingens boställslägenheter förekommer

från min sida ingen anledning till erinran mot verkställandet av de

ändrings- och reparationsarbeten därstädes, som avses i byggnadsstyrelsens

skrivelse den 26 november 1918. Därutöver har nu landshövdingen Hagen

ifrågasatt dels omedelbart införande av värmeledning i boställsvåningen,

dels inläggning av parkettgolv i salongen och passagerna därifrån till

salen. Till bägge förslagen har byggnadsstyrelsen, som nämnt, numera

givit sin anslutning.

Det hade visserligen varit önskvärt att kunna, så länge de nuvarande

priserna på järnmarknaden äro rådande, begränsa värmeledningsanläggningen

till de för länsstyrelsen avsedda nya ämbetslokalerna, där

nya uppvärmningsanordningar i varje fall nu äro påkallade, enligt vad

byggnadsstjrrelsen vitsordat. De skål, som landshövdingen anfört för

utförande av hela värmeledningsanläggningen i ett sammanhang, hava

emellertid synts mig så vägande, att jag ansett mig böra ansluta mig

till landshövdingens förslag härutinnan. Åven i fråga om inläggning

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-ts proposition Nr 125. 15

av parkettgolv har jag funnit landshövdingens senaste framställning hava

goda skäl för sig.

Då jag icke heller i övrigt har något att anmärka mot byggnadsstyrelsens

förslag, sådant det nu föreligger, hemställer jag, att Kungl.

Magt måtte föreslå riksdagen

att till utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler

samt iståndsättande av landshövdingens i länet boställsvåning m. m. anvisa

å tilläggsstaten för år 1919 under sjunde huvudtiteln ett reservationsanslag

av 141,000 kronor.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen bifalla;

och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den

lydelse, bil. litt____ vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Herbert Wallin.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:113 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler m. in. s. 6 i texten
  2. SU 1919:73 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler m. m. s. 12 i texten