Sök i Ratio Lex

Angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter skrädderiarbetaren Fredrik Albert Appelkvist frän Uppsala m. fl

24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:129, Angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter skrädderiarbetaren Fredrik Albert Appelkvist frän Uppsala m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

1

Nr 129.

Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående efterskänkande

av kronans rätt till danaarv efter skrädderiarbetaren

Fredrik Albert Appelkvist frän Uppsala m. fl.; given

Stockholms slott den 28 ftbruari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

l:o) att kronans rätt till danaarv efter skrädderiarbetaren Fredrik

Albert Appelkvist från Uppsala må efterskänkas till förmän för Appelkvists

änka Kristina Augusta Appelkvist, född Boman;

2:o) att kronans rätt till danaarv efter änkan Anna Greta Andersson

eller Olsdotter från Prästgården i Stora Lundby socken av Alvsborgs

län må efterskänkas till förmån för kyrkoherden A. B. Magni;

3:o) att kronans rätt till de danaarvsmedel efter Maria Kristina

Andersson-Törning från Borgs villastad i Borgs socken av Östergötlands

län, som inlevererats till statsverket, må, efter avdrag av det kainmaradvokatfiskalsämbetet

tillkommande aktoratsarvode, efterskänkas till förmån

för Signe Petterssons omyndige son Astolf Gideon Pettersson;

4:o) att kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren Anders

Magnus Svensson från Gustavsborg i Vidbo socken av Stockholms län

må elterskänkas till förmån för Svenssons änka Kristina Svensson, född

Mattsson;

5:o) att den rätt, som kan tillkomma kronan till kvarlåtenskapen

efter fördelsmannen Johan Gabrielsson från Smedsmora i llimbo socken

Bikung till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 111 käft. (AV 129.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

av Stockholms lan, må efterskänkas till förmån för Gabrielssons änka Anna

Lovisa Gabrielsson, född Andersson;

6:0) att kronans rätt till de danaarvsmedel efter sadelmakeriarbetaren

Johan Fredrik Lykovius från Kolsva bruk i Bro socken av Västmanlands

län, vilka inlevererats till statsverket, må, efter avdrag av det kammaradvokatfiskalsämbetet

tillkommande aktorat sarvode, efterskänkas till förmån

för Kolsva missionsförsamling, Kolsva metodistförsamling, Kolsva lokalavdelning

av Köpings baptistförsamling, Kolsva blåbandsförening och Kolsva

arbetares sjuk- och begravningskassa; skolande de medel, som sålunda må

varda efterskänkta, lika fördelas mellan dessa fem sammanslutningar;

7:o) att kronans rätt till danaarv efter mjölnare» Axel Konrad Frid

Jonsson från Kalmar må efterskänkas till förmån för Jonssons änka Karolina

Jonsson, född Magnusson;

8:0) att kronans rätt till danaarv efter konditorn Frans Höijer från

Eksjö må, efter avdrag av det av kammaradvokattiskalsämbetet uppburna

aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för Höijers systerson förre bryggmästaren

Karl Henning Furtenbach i Hedemora;

9:o) att kronans rätt till danaarv efter hustrun Ellika Andersdotter

från Hägnaden under Björndalen i Uppliärads socken av Alvsborgs län

må till ett belopp av 465 kronor 92 öre efterskänkas till förmån för

Upphärads kommun med skyldighet för denna att till kammaradvokatfiskalsämbetet

utgiva aktoratsprovision å nämnda belopp;

10:o) att kronans rätt till de danaarvsmedel efter änkan Johanna

Kristina Borg från Smedby i Husby socken av Kopparbergs län, vilka inlevererats

till statsverket, må, efter avdrag av det av kaminaradvokatfiskalsämbetet

uppburna aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för kapellmästaren

Carl Oscar August Johansson i Saltsjö-Järla och måleriarbetaren

Anton Olof Erikssons i Stockholm hustru Hilma Jenny Maria Eriksson,

född Johansson, att mellan dem lika fördelas;

ll:o) att kronans rätt till danaarv efter änkan Karin Jonsson, född

Lind, från Söderhamn må, efter avdrag av den av Karl Johan Palm i

Minnesota uppburna andel i ller 391 kronor 41 öre och med kammaradvokattiskalsämbetet

förbehållen rätt till aktoratsprovision å danaarvsmedlen,

efterskänkas till förman för förre bi ä dgård surhet aren Jonas Jonssons från

Söderhamn änka Kristina Jonsson, född Berglund, hrädgårdsarbetaren Erik

Jonsson i Ala, Ljusne, hemmansägaren Olof Jonsson i Sävar, hemmansägaren

därstädes Olof Perssons hustru Sofia Elisabet Persson, född Jonsson,

avlidne Lars Johan Jonssons från Sävar barn Karin Blomberg, född Jonsson,

Hilda Wahlström, född Jonsson, och Karl Jonsson samt bemälde

Lars Johan Jonssons avlidne son Robert Jonssons barn ävensom likaledes

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Moj:ts proposition nr 129.

3

avlidna Johanna Magdalena Palms, född Jonsson, barn Erik Olof Palm och

Hanna Ohman, född Palm, i Umeå; skolande de medel, som sålunda må

varda efterskänkta, mellan angivna personer fördelas enligt den vid arvskiftet

efter Karin Jonsson och hennes man den 23 oktober 1915 tilllämpade

grund; samt

12:o) att kronans rätt till danaarf efter fabriksarbeterskan Helena

Christina Nilsson från Karlskrona må efterskänkas till förmån för muraren

Adolf Fredrik Hasselqvist i Växjö.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Dananrv

efter skrädderiarbefaren

Fredrik

Albert Appelkvist

från Uppsala.

Utdrag av protokollet över. finansärenden, kallet inför Ilans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 februari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellneb,

Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Till Kungl. Maj:t hava inkommit åtskilliga ansökningar om efterskänkande

av kronans rätt till danaarf. Då vissa av dessa ärenden numera

föreligga i vederbörligen utrett skick, anhåller^ jag att få redogöra

för desamma.

l:o) Den 6 september 1916 avled skrädderiarbetaren Fredrik Albert

Appelkvist från Uppsala, efterlämnande såsom stärbhusdelägare endast änkan

Kristina Augusta Appelkvist, född Boman.

Enligt utdrag av en den 28 november samma år efter den avlidne

upprättad bouppteckning uppgick behållningen i boet till 1,945 kronor

9 öre.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Uti en den 12 mars 1918 till Kungl. Maj:t inkommen ansökning

har nu ''Inkan Appelkvist, under framhållande av att hon vore till hög

ålder kommen samt i saknad av förmåga att genom arbete försörja sig,

anhållit, om efterskänkande till förmån för henne av kronans rätt till danaarv

efter hennes bemälde avlidne man.

Över ifrågavarande ansökning har länsstyrelsen i Uppsala län avgivit

tillstyrkande utlåtande, varmed överlämnats ett av magistraten i Uppsala

avgivet yttrande, däri vitsordats riktigheten av de av sökanden lämnade

uppgifter.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som den 25 april 1918 jämväl avgivit

infordrat yttrande i ärendet, hemställer, med hänsyn till vad i ärendet

förekommit, om avlåtande av proportion till riksdagen i syfte att

kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel måtte till sökandens förmån

efterskänkas.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter skrädderiarbetaren

Fredrik Albert Appelkvist från Uppsala må efterskänkas

till förmån för Appelkvists änka Kristina Augusta

Appelkvist, född Boman.

2:o) Den 5 juli 1915 avled änkan Anna Greta Andersson eller Olsdotter

från Prästgården i Stora Lundby socken utan att efterlämna kända

arvingar.

Enl igt instrumentet över en den 1 november 1915 efter den avlidna

förrättad bouppteckning uppgick behållningen i boet till 302 kronor

18 öre.

Uti en den 25 januari 1918 till Kungl. Maj:t inkommen ansökning

har nu kyrkoherden A. B. Magni i Stora Lundby, vilken omhändertagit

kvarlåtenskapen efter änkan Andersson eller Olsdotter, anfört följande:

Den avlidna, som varit född den 4 februari 1834, hade under eu längre

tid innehaft tjänst hos Magnis svärföräldrar och därefter hos andra personer.

Då hon vid 70 års ålder av tilltagande sjukdom blivit urståndsatt

att förtjäna sitt uppehälle, hade Magni år 1906 tagit henne till sitt hem

utan att därvid träffa något avtal om ersättning, enär Magni antagit, att

hon ej ägde några medel. Emellertid hade hon efter någon tid till Magni

överlämnat ett belopp av omkring 5<>0 kronor, som för hennes räkning

insatts i sparbank. Vid upprepade tillfällen hade hon förklarat, att Magni

Länsstyrelsen

i Uppsala

län.

Kammar
advokat
fiskalsäm
betet.

Danaarf

efter iinkan

Anna (jrela

Andersson

eller Olsdotter

från

Stora Lnndby

socken

av Xlvsborgs

län.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Länsstyrelsen

i Älvsborgs

län.

Kammaradvokatfiska

hämbetet.

Dnnnarv

efter Maria

Kristina

AnderssonTö

ruin «•

från Korgs

Kungl. May.ts proposition nr 129.

och hans hustru skulle erhålla de tillhörigheter, hon vid sin död efterlämnade.

På grund av det anförda hemställde .Magni om efterskänkande

till förmån för honom av Kungl. Maj:ts och kronans rätt till danaarv efter

den avlidna eller därest detta ej kunde beviljas, att Magni måtte förklaras

äga av boets behållning göra sig betald för underhåll åt henne under

tiden från oktober månad 1906 till hennes dödsdag.

Magni har sedermera på förekommen anledning meddelat, att den

avlidna haft sitt underhåll hos honom under tiden från den 30 oktober

1906 till sin död eller under något mer än 3 år 8 månader, samt att Magni

beräknade kostnaden för hennes underhåll till 60 kronor för år eller sammanlagt

520 kronor.

Over ifrågavarande ansökning har länsstyrelsen i Älvsborgs län avgivit

infordrat utlåtande, varvid nämnda myndighet, som ansåge billighetsskäl

fäja för att Magni tillerkändes så stor del av kvarlåtenskapen

efter änkan Andersson eller Olsdotter, som motsvarade Magnis utgifter för

henne, tillstyrkt bifall till framställningen.

Kammaradvokattiskalsämbetet, som den 5 april 1918 på grund av

remiss jämväl yttrat sig i ärendet, har — med förmälan att ämbetet från

vederbörande landsfiskal inhämtat upplysning, att Magnis uppgifter vore

med verkligheten överensstämmande, och med tillkännagivande att ämbetet

låtit vidare åtgärder för indrivande av danaarv efter den avlidna anstå

i avbidan på Kungl. Maj:ts beslut i anledning av föreliggande ansökning

— med hänsyn till den avlidnas i livstiden uttalade önskan och då billighetsskäl

syntes tala för att Magni måtte beredas någon ersättning för

den vård, han ägnat henne, funnit sig böra tillstyrka bifall till framställningen

och fördenskull hemställa, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen

avlåta proposition i syfte att kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel

måtte till Magnis förmån efterskänkas.

Med avseende å vad i ärendet förekommit hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter änkan Anna

Greta Andersson eller Olsdotter från Prästgården i Stora

Lund by socken av Älvsborgs län må efterskänkas till

förmån för kyrkoherden A. B. Magni.

3:o) Pen 6 februari 1917 avled förra hushållerskan Maria Kristina

Andersson-Törning från Borgs villastad i Borgs socken, utan att, såvitt

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

7

den efter henne upprättade bouppteckningen utvisar, efterlämna kända villastad i

arvingar. Behållningen i hoet uppgick till 4,82f> kronor 64 öre. socken.

Uti en den 8 april 1918 till Kungl. Magt inkommen ansökning har Ansökan av

sömmerskan Signe Pettersson i Heby anfört följande: sömmerskan

Hushållerskan Amlersson-Törning, som avlidit ogift, hade den 24 ^terfson^i

juni 1888 i Sala stad framfött ett gossebarn, som i dopet erhållit namnet Heby.

Gideon David, och som uppfostrats hos eu arbetarefamilj i Väster Lövsta

socken. Efter konfirmationen hade Gideon 1 >avid, som antagit släktnamnet

Turning, erhållit anställning å Heby gjuteri i Heby socken, v arest även

Signe Pettersson då vistats. Mellan ''rörning och Signe Pettersson hade

uppstått ett intimare förhållande, och hade de överenskommit att, sedan

Turning uppnått myndig ålder, med varandra ingå äktenskap. Den 6 juli

1902 både Signe Petter-son framfött ett gossebarn, i dopet kallat Astolf

Gideon, till vilken Turning vore fader. Barnet, som sålunda vore sonson

till hushållerskan Andersson-Törning. vore avlat under äktenskapslöfte.

Gideon David Turning hade under tiden tagit värvning vid Göta livgarde,

och hade han under denna anställning avlidit å garnisonssjukhuset i Stockholm

den 19 juli 1902. Signe Pettersson hade med anledning härav ensam

uppfostrat ifrågavarande barn, om vars tillvaro hushållerskan AnderssonTörning

först de sista dagarna av sin levnad erhållit kännedom. Hon hade

då latit kalla Signe Pettersson och dennas son till sig, men så gott som

omedelbart efter sammanträffandet med dem fallit i vanmakt och därpå

avlidit utan att hava återfått medvetandet. På grund av det anförda anhölle

Signe Pettersson, att Kungl. Maj:t måtte till förmån för hennes son

Astolf Gideon efterskänka Kungl. Maj:ts och kronans rätt till danaarv efter

hushållerskan Andersson-Törning.

Vid ansökningen hava fogats vissa handlingar, varav framgår bl. a.,

att Signe Pettersson är född den 5 januari 1878, att hon är medellös och

har sonen Astolf Gideon, född den 6 juli 1902, samt att Gideon David

Torrolig, vilkens fullständiga förnamn varit David Gideon Gumelius. varit

född den 24 juni 1883 i Sala stadsförsamling, konfirmerats i Väster Lövsta

församling och utflyttat därifrån den 15 mars 1901 till Göta livgardes

församling i Stockholm, där han avlidit den 19 juli 1902. Därjämte har

Signe Pettersson företett protokoll vid av landsfiskalerna i Heby och Sala

distrikt anställda förhör angående det uppgivna släktskapsförhållandet

emellan dels hushållerskan Andersson-Törning och David Gideon Gumelius

Turning, dels ock denne sistnämnde och Signe Petterssons i frågakomna

son.

över ansökningen har länsstyrelsen i Västmanlands län den 16 Länsstyrelapril

1918 avgivit tillstyrkande utlåtande. 8manlands

län.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Kammar- Kammaradvokatfiskalsämbetet har derefter den 19 augusti 1918

afi*kaU- avgivit infordrat yttrande. Ämbetet meddelar däri, att vederbörande

ämbetet, god man den 14 i samma månad till ämbetet avgivit redovisning för danaarvsmedlen

ifråga och därvid avlämnat behållningen, som utgjorde 4,236

kronor 1U öre. Vidare anför ämbetet följande:

Av den förebragta utredningen funne ämbetet det kunna anses i

möjligaste mån styrkt, ej mindre att David Gideon Gumelius Turning varit son

till avlidna Maria Kristina Andersson-Törning, än även att Signe Petterssons

omyndige son Astolf Gideon vore son till David Gideon Gumelius Törning.

Ämbetet funne det ock ådagalagt, att Signe Pettersson och hennes son vore

i behov av den ekonomiska hjälp, som sknlle beredas dem, därest ansökningen

bifölles. På grund av vad sålunda förekommit tillstyrkte ämbetet bifall

till framställningen samt hemställde fördenskull om avlatande av proposition

till riksdagen i syfte att kronans rätt till ifrågavarande danaarvsmedel,

uppgående till 4,236 kronor 10 öre, måtte till förmån för Signe Petterssons

omyndige son Astolf Gideon Pettersson efterskänkas, dock med skyldighet

för denne att vidkännas avdrag å beloppet för det ämbetet tillkommande

aktoratsarvode.

Ansökan av Uti en den 17 augusti 1918 till Kungl. Maj:t inkommen ansökning

polismannen ^ar vidare polismannen L. J. Brandells hustru Anna Brandell i Borgs

delis hustru villastad anhållit, att, som hushållerskan Andersson-Törning vid skilda

dill* i)-orogtillfällen, sista gången sex dagar före sin död, såsom sin vilja uttalat, att

villastad, kvarlåtenskapen efter henne skulle tillfalla hustru Brandell jämte annan

person, hustru Brandell måtte tillerkännas hälften av behållningen i boet

efter hushållerskan Andersson-Törning.

Länsstyrel- Sedan länsstyrelsen i Östergötlands län hörts över sistnämnda fram
"götlandslän

ställning och förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till denKammar-

samma, har kammaradvokatfiskalsämbetet däröver avgivit infordrat yttrande.

‘fiskals-'' Ämbetet erinrar häri om Signe Petterssons ovanberörda ansökan och äinämbetet.

betets utlåtande över denna, varefter ämbetet vidare anför i huvudsak

följande:

Då de av hushållerskan Andersson-Törning fällda yttranden, som

hustru Brandell åberopat, torde hava tillkommit å eu tid, då hon icke

avvetät tillvaron av sin ovannämnde sonson, varom hon erhållit kunskap

först de sista dagarna av sin levnad, samt desamma i allt fall, särskilt

med hänsyn till den osäkra form såsom svar å frågor, vari de förekommit,

icke syntes böra skänka företräde för hustru Brandell till någon del av

kvarlåtenskapen framför en den avlidnas bröstarvinge, funne ämbetet anledning

saknas att tillstyrka bifall till hustru Brandells framställning.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Ämbetet hemställde fördenskull, att densamma icke måtte föranleda någon

Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

På de av kaminaradvokatfiskalsämbetet anförda skäl hemställer jag,

att Kungl. Maj:t, utan avseende å hustru Brandeds ansökan, måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att kronans rätt till de danaarvsmedel efter Maria

Kristina Andersson-Törning från Borgs villastad i Borgs

socken av Östergötlands län, som inlevererats till statsverket,

må, efter avdrag av det kammaradvokattiskalsämbetet

tillkommande aktoratsarvode, efterskänkas till

förmån för Signe Petterssons omyndige son Astolf Gideon

Pettersson.

4:o) Den 5 juni 1910 avled lägenhetsägaren Anders Magnus Svensson ef®ear""?^n

från Gustavsborg i Vidbo socken av Stockholms län, efterlämnande såsom hetTagnfen

dödsbodelägare endast änkan Kristina Svensson, född Mattsson. Ma hus

Enligt en den 11 juli 1910 efter den avlidne upprättad bouppteck- Svensson

ning uppgick behållningen i boet till 271 kronor. Vid den 25 januari Gl^"vs.

1915 i boet förrättat arvskifte upptogs behållningen i boet till 247 kronor, borg i Vidbo

som skiftades sålunda, att änkan erhöll såsom morgongåva och fördel 24

kronor 70 öre och i giftorätt 111 kronor 15 öre, samt återstoden, i arv- iäu.

skiftet upptagen till 135 kronor 85 öre men rätteligen utgörande 111

kronor 15 öre, tillädes avlidne mannens okända arvingar.

Uti en den 16 juli 1918 till Kungl. Magt inkommen ansökning har

nu änkan Kristina Svensson — under förmälan att hon vore meddellös

samt oförmögen till arbete — anhållit om efterskänkande till förmån för

henne av Kungl. Maj:ts och kronans rätt till danaarv efter hennes bemälde

avlidne man.

Över ansökningen har länsstyrelsen i Stockholms län — efter Länsstyrelinhämtande

av yttrande från vederbörande landsfiskal, däri denne vitsordat

riktigheten av sökandens uppgift rörande sin medellöshet — avgivit

eget tillstyrkande utlåtande.

Kammaradvokattiskalsämbetet, som den 9 augusti 1918 jämväl avgivit

infordrat j^ttrande i ärendet, har meddelat, att ämbetet låtit åtgärder fiKkaUför

indrivande av danaarvet efter Anders Magnus Svensson anstå i avbidan ämbetet.

på Kungl. Maj:ts beslut i anledning av förevarande ansökning. Med hänsyn

till vad i ärendet förekommit har ämbetet hemställt om avlåtande av

proposition till riksdagen i syfte att kronans rätt till ifrågavarande dana
Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 111 käft. (Nr 129.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungi. Maj:ts proposition nr 129.

arvsmedel, uppgående till 111 kronor 15 öre, måtte till sökandens förmån

efterskänkas.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter lägenhetsägaren

o n

Anders Magnus Svensson från Gustavsborg i Vidbo

socken av Stockholms län må efterskänkas till förmån

för Svenssons änka Kristina Svensson, född Mattsson.

Danaarv 5;o) Den 11 maj 1913 avled fördelsmannen Johan Gabrielsson från

delsmiuinen Smedsmora i Rimbo socken av Stockholms län, efterlämnande såsom stärbi’

t||Uf,iänS"hnsdelägare änkan Anna Lovisa Gabrielsson, född Andersson, samt en

Smedsiuora. systersot1, vars namn och vistelseort''voro okända.

Enligt instrumentet över en den 3 juni 1913 efter den avlidne

förrättad bouppteckning uppgick behållningen i boet till 1,208 kronor 56 öre.

Under åberopande av bland annat tvenne intyg, utvisande att hon

på grund av sjukdom hade svårighet att försörja sig själv, har nu änkan

Gabrielsson hos Kungl. Maj:t anhållit om efterskänkande till förmån för

henne av Kungl. Maj:ts och kronans rätt till danaarv efter hennes avlidne

man.

Över ansökningen har länsstyrelsen i Stockholms län efter inhämLänsstyrel-

tande av yttrande från vederbörande kronofogde avgivit eget tillstyrkande

idi». utlåtande.

Kammar- Kammaradvokatfiskalsämbetet har i infordrat yttrande anfört följande:

a,fiska''s- »Med tillkännagivande att advokatfiskalsämbetet låtit åtgärder för

ämbetet, indrivandet av danaarvet efter Johan Gabrielsson anstå i avbidan på Eders

Kungl. Maj:ts beslut i anledning av den föreliggande underdåniga ansökningen,

får ämbetet för egen del med hänsyn till vad i ärendet förekommit,

i underdånighet anföra, att ämbetet ej har något att erinra mot densamma.

Emellertid torde möjligen fråga kunna uppstå, huruvida icke den i

handlingarna omförmälda svstersonen till den avlidne är berättigad till

kvarlåtenskapen. Kungörelse har nämligen av vederbörande domhavande

utfärdats, ait arv efter Gabrielsson tillfallit hans till namn och visteis ort

okände systerson, vilken kungörelse influtit i Post- och inrikes tidningar

första gången den 14 oktober 1913. Denne, vars namn enligt vad sedermera

utretts är Karl Sjögren, synes alltså enligt domhavandens uppfattning

äga tillgodonjuta den i ärvdabalken 15 kap. 5 § stadgade tid av tio

år för bevarande av sin rätt till arvet. Häremot torde dock böra erinras

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:t.s proposition nr 129.

om professor Winroths (Arv och danaarv s. 170) uttalande: ''Okänd är

åter arvinge, då han ej såsom arvinge tinnes i bouppteckningen efter den

döde till namnet angiven och ej heller eljest är på sådant sätt bekant på

platsen för den avlidnes mantalsskrivningsort vid frånfälle!’, varav konsekvensen

skulle vara den, ait arvinge av ovan angivet slag blott skulle åtnjuta

den i ärvdabalken 15 kap. 6 § stadgade frist av natt och år.

Vid ovan angivna förhållande får ämbetet i underdånighet hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t till riksdagen avlåta nådig proposition i

syfte att den rätt, som må kunna tillkomma kronan till ifrågavarande

kvarlåtenskap, uppgående, enär halva behållningen i boet torde utgöra

sökandens gift orättsandel, till 604 kronor 28 öre, måtte till sökandens

förmån efterskänkas.»

På grund av vad i detta ärende förekommit och då i detta sammanhang

ej lärer vara erforderligt att taga ståndpunkt till spörsmålet,

huruvida kronans rätt till danaarv redan inträtt eller om sagda rätt kommer

att inträda först i händelse ovannämnde Karl Sjögren underlåter att

bevaka sin rätt inom den i ärvdabalken 15 kap. 5 § stadgade tid av tio

år, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den rätt, som kan tillkomma kronan till kvarlåtenskapen

efter fördelsmannen dohan <uibrielsson från

Smedsmora i Rimbo socken av Stockholms län, må

efterskänkas till förmån för Gabrielssons änka Anna

Lovisa Gabrielsson, född Andersson.

6:o) Den 5 april 1913 avled sadelmakeriarbetaren Johan Fredrik

Lykovius från Kolsva bruk i Bro socken av Västmanlands län utan att

efterlämna kända arvingar.

Enligt instrumentet över den efter den avlidne förrättade bouppteckningen

utgjorde behållningen i boet 4,867 kronor 30 öre.

Den 14 i nämnda månad anställdes vid rådstuvurätten i Köping

vittnesförhör för dödsfalls skull rörande vissa av den avlidne i livstiden

fällda yttranden avseende dispositionen av hans kvarlåtenskap. Under

förmenande, att vad under vittnesförhöret framkommit innefattade bevis

därom, att den döde förordna! om sin efterlämnade kvarlåtenskap till förmån

för Kolsva missionsförsamling, Kolsva metodistförsamling, Kolsva

lokalavdelning av Köpings baptistförsamling, Kolsva blåbandsförening och

Kolsva arbetares sjuk- o< h begravningskassa, läto samtliga dessa den 5

därpå följande maj vid Västmanlands västra domsagas häradsrätt såsom

muntligt testamente bevaka omförmälda av Lykovius havda yttranden.

Oanannr

efter sadelmaker

i arbetaren

Johan Fredrik

Lykovius

frän Kolsva

liruk i It ro

socken av

Västmänlands

län.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Alaj:ts ''proposition nr 129.

Länsstyrelsen

i Västmanlands

län.

Kant mara d’

vokatfiskals■

ämbetet.

Sedan emellertid av domhavanden i sagda domsaga god man förordnats

att för de okända arvingarnas räkning omhändertaga boet efter den

avlidne, men någon arvinga efter denne icke inom stadgad tid givit sig

tillkänna, blev behållningen i boet, vilken efter boutredningens slutförande

uppgick till 4,750 kronor 95 öre, till statsverket inlevererad såsom danaarv

och genom kammaradvokattiskalsämbetets försorg insatt i riksbanken

för statskontorets räkning.

Uti en den 12 januari 1917 till Kungl. Maj:t ingiven framställning

hava nu ovan nämnda samfund, förening och kassa — under åberopande

av ej mindre vittnesmålen rörande tillkomsten av den avlidnes ovanberörda

föregivna muntliga testamente än även ett av ladugårdskarlen Axel Hässelbäck

i Kolsva den 17 januari It''16 utfärdat intyg — anhållit, att, enär

det kunde anses tvivelaktigt, huruvida förenämnda förordnande kunde

betraktas såsom ett i laga ordning upprättat testamente, Kungl. Maj:t

täcktes, på det rättegång mot kronan för arvsmedlens utbekommande måtte

undvikas, till sökandenas förmån eftergiva sin eventuella rätt till danaarv.

Över ansökningen har länsstyrelsen i Västmanlands län den 30 januari

1917 avgivit tillstyrkande utlåtande.

Sedan därefter genom remiss till kammarkollegium den 2 nästpåföljande

februari kammaradvokattiskalsämbetets yttrande i ärendet infordrats,

har ämbetet den 13 april 1917 avgivit sådant yttrande och däri anfört:

Pa sätt framginge av bevis tecknat å det vid ansökningshandlingarna

i avskrift fogade utdraget av rådstuvurättens i Köping dombok den 14

april 1913 rörande ovan omförmälda vittnesförhör, hade kronofogden i

Kungsörs fögderi den 2 april 1914, å kronans vägnar, mottagit delgivning

av Lykovius’ ovanberörda såsom testamente bevakade yttranden. Av hos

ämbetet förvarade handlingar rörande kvarlåtenskapen efter den senare

inhämtades, att ämbetet den 15 mars 1915 från nämnde kronofogde bekommit

meddelande om den skedda delgivningen. Ehuru tiden för klandertalans

anställande sålunda då ännu ej utlupit, syntes emellertid andra

åtgärder i ärendet, såvitt hos ämbetet förda diarier utvisade, icke hava

blivit från dess sida vidtagna, ån att ämbetet föranstaltat om danaarvsmedlens

redovisning: och indrivning.

Vad vidkomme de av sökandena såsom testamente bevakade yttranden

av Lykovius, torde redan i och för sig vara uppenbart, att desamma,

sådana de genom vittnesmålen fastställts, näppeligen uppfyllde ens något

av de krav, som ifråga om ett i laga ordning upprättat muntligt testamente

måste anses oeftergivliga. Så långt ifrån att Lykovius vid det

omvittnade tillfället yttrat någon avsikt att till vittnena meddela sin yttersta

vilja beträffande sin kvarlåtenskap, hade lian fastmera vid samma

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

13

tillfälle bevisligen avböjt att då upprätta något testamente. Hans därvid

fällda yttranden syntes tydligtvis icke kunna fattas ens såsom ett löfte

att framdeles genom testamente till sökandenas förmån disponera över sin

egendom. Vad anginge det av sökandena åberopade av Axel Hässelbäck

avgivna intyget, torde detsamma så mycket mindre kunna tillerkännas

något vitsord, som sökandena icke aktat nödigt lämna någon som helst

upplysning rörande dennes person och trovärdighet.

Då sålunda enligt ämbetets förmenande någon avsikt hos Lykovius

att genom testamente förfoga över sin egendom till sökandenas förmån

icke blivit ens på ett subjektivt övertygande sätt ådagalagd, funne sig ämbetet

förhindrat tillstyrka bifall till den förevarande framställningen.

Med en den 10 maj 1917 dagtecknad skrivelse hava sökandena härefter

överlämnat ett den 6 i samma månad av kronolänsmannen Carl

Lindstedt i Köping och inspektören Emil Floden i Kolsva utfärdat intyg

av innehåll, bland annat, att ovannämnda Axel Hässelbäck, vilken alltsedan

den 1 november 1904 varit anställd i Kolsva bruks tjänst, gjort sig

känd för redbarhet och ordentlighet samt såsom en trovärdig och sanningsälskande

person.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som därpå genom remiss till kammarkollegium

den 14 mars 1918 avfordrats förnyat yttrande i årmdet,

har i anledning härav i skrivelse den 19 i samma månad, under åberopande

av vad från ämbetets sida förut i ärendet andragits, tillkännagivit,

att det av sökandena dåmera i ärendet företedda intyg rörande Axel Hässelhäcks

person och vederhäftighet icke synts ämbetet vara av den betydelse,

att ämbetet allenast med hänsyn till innehållet i sagda intyg kunnat

frångå sin förut i ärendet uttal de mening.

För egen del anser jag mig kunna, om än med tvekan, förorda

den föreliggande framställningen. Jag hemställer fördenskull, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till de danaarvsmedel efter sadelmakeriarbetaren

Johan Fredrik Lykovius från Kolsva

bruk i Bro socken av Västmanlands län, vilka inlevererats

till statsverket, må, efter avdrag av det kammaradvokatfiskalsämbetet

tillkommande aktoratsarvode, efterskänkas

till förmån för Kolsva missionsförsamling, Kolsva

metodistförsamling, Kolsva lokalavdelning av Köpings

baptistförsamling, Kolsva blåbandsförening och Kolsva

arbetares sjuk- och begravningskassa; skolande de medel,

Sökandena.

Kammarad
vokatfiskals
ämbetet.

Departe
mentschefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Bannarv

efter mjölnnren

Axel

Kon rad Frid

Jonsson

frän Kalmar.

Länsstyrelsen

i Kalmar

län.

Kammar
advokat
fiskalsäm
betet.

som sålunda må varda efterskänkta, lika fördelas mellan

dessa fem sammanslutningar.

7:o) Den 3 augusti 1912 avled mjölnaren Axel Konrad Frid Jonsson

från Kalmar, efterlämnande såsom st ärb husdelägare endast änkan Karolina

Jonsson, född Magnusson.

Enligt utdrag av den efter den avlidne den 7 september 1912 upprättade

bouppteckningen uppgick behållningen i boet till 1,301 kronor 58

öre, varav hälften tillkom änkan i giftorätt.

Uti eu den 26 juni 1918 dagtecknad ansökning har nu änkan Jonsson

anhållit om efterskänkande till hennes förmån av kronans rätt till dana
arvet

efter hennes bemälde man. Såsom skäl härför har hon anfört, att

den ringa egendom, som tillkommit genom hennes och mannens sträv©

© " ©

samma arbete och stora sparsamhet, alltid av makarna avsetts skola komma

efterlevande make till godo, att underlåtenheten att upprätta inbördes testamente

allenast berott på okunnighet om lagens stadganden, samt att hon

numera till följd av den höga åldern av nära 92 år vore urståndsatt att

genom arbete bidraga till sin försörjning, varför hon för sitt uppehälle

vore hänvisad till det obetydliga belopp, hon erhållit i giftorätt.

Med överlämnande av yttranden från magistraten och stadsfogden i

Kalmar, vilken sistnämnde intygade, att sökanden, numera i saknad av tillgångar,

för sitt uppehälle vore helt beroende av släktingars hjälp, har länsstyrelsen

i Kalmar län över ansökningen avgivit eget tillstyrkande utlåtande.

Kammaradvokatfiskalsfimbetet, som den 31 januari 1919 jämväl avgivit

infordrat yttrande i ärendet, meddelar däri, att enligt införskaffade

upplysningar någon arvinge till ovanbemälde avlidne icke anmält sig inom

föreskriven tid av natt och år, i anledning varav kvarlatenskapen efter

honom torde tillfalla kronan såsom danaarv. Ämbetet, som emellertid låtit

åtgärder för indrivande av danaarvet anstå i avbidan på beslut över den

föreliggande ansökningen, tillstyrker bifall till densamma och hemställer

fördenskull, att Kungl. Maj:t ville avlåta proposition till riksdagen i

syfte att kronans rätt till ifrågavarande danaarv måtte varda efterskänkt

till förmån för den avlidnes änka.

På grund av vad sålunda förekommit hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter mjölnaren Axel

Konrad Frid Jonsson från Kalmar må efterskänkas till

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

förmån för Jonssons änka Karolina Jonsson, född Mag
7

O

nusson.

8:o) Den 31 oktober 1911 avled konditorn Frans Höijer från Eksjö

utan att efterlämna kända arvingar.

1 instrumentet över den efter den avlidne den 7 november 1911

förrättade bouppteckningen beräknades kvarlåtensknpen till 9,801 kronor

20 öre, varav 7,801 kronor 26 öre tillkommo de okända arvingarna. Enligt

en av vederbörande god man den 1 juni 1915 till kammaradvokatfiskaIsämbetet

avgiven redovisning utgjordes behållningen då dels av ett

kontant belopp av 8,186 kronor 82 öre, dels ock av två teaterobligationer,

lydande å sammanlagt 50 kronor. Med berörda redovisning översände gode

mannen omförmälda medel och obligationer till kammaradvokatfiskalsämbetet.

Sedan Eksjö stads drätselkammare hos Kungl. Maj:t anhållit om utverkande

av riksdagens medgivande till att ifrågavarande danaarv efterskänktes

till förmån för staden samt Kungl. Maj:t i brev den 18 februari

1916 förklarat nämnda framställning icke föranleda någon Kungl. Maj:ts

vidare åtgärd, har nu förre bryggmästaren Karl Henning Furtenbach i

Hedemora hemställt, att Kungl. Maj:t ville medgiva, att samma danaarv

efterskänktes till hans förmån. Såsom skäl härför har Furtenbach, under

hänvisning till åtskilliga intyg, åberopat, att han vore systerson till den

avlidne och den ende kvarlevande av dennes arvingar, att han vid tiden för

sin teorb:oders dödsfall i flera år vistats i utlandet och saknat förbindelse

med sina anhöriga, samt. att han numera vore sjuklig och medellös.

Över ansökningen har länsstyrelsen i Kopparbergs län avgivit utlåtande,

däri länsstyrelsen förmält sig icke hava något att erinra mot bifall

till densamma.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, som därefter inkommit med infordrat

yttrande i ärendet, meddelar häri till en början, att ämbetet den 2 juni

1915 inlevererat ovannämda kontanta belopp, 8,186 kronor 82 öre, till

statskontoret, som därå utanordnat aktoratspr^vision med 659 kronor 64

öre, ävensom att omförmälda tvenne teaterobligatioupr alltjämt förvaras hos

ämbetet. Med hänsyn till vad i ärendet upplysts tillstyrker ämbetet bifall

till ansökningen, dock med ämbetet förbehållen rätt till berörda aktoratsarvode.

Ämbetet hemställer fördenskull, att Kungl. Mnj:t ville i proposition

till riksdagen föreslå denna att medgiva, att kronans rätt till

ifrågavarande danaarv efter avdrag av det av ämbetet uppburna aktoratsarvodet

måtte efterskänkas till lörmån för Furtenbach.

Med avseende å vad sålunda i ärendet förekommit hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Pansar?

efter konditorn

Frans

Höijer från

Eksjö.

Länsstyrelsen

i Kopparbergs

län.

Korn mareld

rokatJiskalsämbetet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Danaarf

efter liustriin

tillika

Ainlersdotter

från

Häpnaden

under

Djörndalen

i Upphärads

''socken av

X.lvsborgs

län.

Länsstyrelsen

i Älvsborgs

län.

Kammaradrokatfiska

Isämbetet.

Knngl. Maj:ts proposition nr 129.

att kronans rätt till danaarv efter konditorn Frans

Höijer från Eksjö må, efter avdrag av det av kammaradvokattiskalsämbetet

uppburna aktoratsarvode, efterskänkas

till förmån för llöijers systerson förre bryggmästaren

Karl Henning Furtenbach i Hedemora.

9:o) Enligt inbördes testamente den 12 september 1892 förordnade

Martin Andersson i Hägnaden under lljörndalen i Upphärads socken av

Älvsborgs län och hans hustru Ellika Andersdotter, att den av dem, som

överlevde den andre, ägde sitta i orubbat bo, samt att efter bådas död

kvarlåtenskapen skulle delas enligt lag.

Sedan bemälde makar avlidit, hustrun den 23 augusti 1901 och

mannen den 7 april 1903, tillskiftades hustruns okända arvingar hälften

av boet, vilken hälft enligt en av vederbörande god man den 31 december

1916 avgiven redovisningsräkning uppgick till 719 kronor 87 öre.

Hos Kungl. Maj t har nu Upphärads kommun anhållit, att berörda

kvarlåtenskap efter Ellika Andersdotter, vilken såsom danaarv torde tillkomma

kronan, måtte tillerkännas kommunen, enär denna uppfostrat den

avlidnas mans barn i ett tidigare äktenskap samt vore förhållandevis skuldoch

skattetyngd.

Över ansökningen har länsstyrelsen i Älvsborgs län avgivit infordrat

yttrande och därvid tillstyrkt, att kommunen måtte tilldelas så stor del

av kvarlåtenskapen, som motsvarade kommunens utgifter för ovannämnda

barn.

Jämväl kammaradvokatfiskalsämbetet har inkommit med infordrat

utlåtande i ärendet. Ämbetet anför däruti huvudsakligen följande:

Enligt ämbetet tillhandakomna upplysningar syntes kungörelse om

arvsfallet efter Ellika Andersdotter hava utfärdats, men, då någon arvinge

icke anmält sig inom behörig tid av natt och år efter dödsfallet, hade

kvarlåtenskapen hemfallit till kronan såsom danaarv. Ämbetet hade emellertid

låtit åtgärder för indrivandet av danaarvet anstå i avbidan på beslut

i anledning av den föreliggande framställningen.

Vidkommande denna finge ämbetet anföra, att Upphärads kommun,

enligt i ärendet företett utdrag av kommunens räkenskaper, i fattigvård

till »A. M. Mattssons från Äspenäs’» barn under åren ^94—1900 utbetalt

sammanlagt 484 kronor 21 öre. Då emellertid bouppteckningen efter mannen

Andersson såsom en kommunens fordran upptagit uppfostringsersättning

för Nils och Martin Andersson med 238 kronor 79 öre, hade ämbetet

infordrat förklaring av kommunen, i vad mån förstnämnda belopp vore

oguldet. Till svar härå hade ämbetet erhållit meddelande, att av detta

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

belopp sagda 238 kronor 79 öre gäldats, men att kommunen utöver alltjämt

oguldna 245 kronor 42 öre både att fordra ränta därå under 18 år

med 220 kronor 50 öre, till följd varav kommunens kostnader för ifrågavarande

barn uppginge till inalles 465 kronor 92 öre. Rörande släktskapen

mellan Ellika Andersdotters man och de barn, för vilka kommunen

sålunda tillskyndats kostnader, hade vederbörande pastor lämnat upplysning

i ett av honom på begäran av ämbetet avgivet intyg, utvisande, att

de i ansökningen åsyftade barnen vore marinen Anderssons barnbarn.

Beträffande själva saken syntes ämbetet billighetsskäl tala för att

kommunen i viss mån bereddes ersättning för sina ifrågavarande kostnader,

som finge anses uppgå till 465 kronor 92 öre; men enär något skäl

eljest icke förebragts, som syntes kunna föranleda avvikelse från den förut

vid skilda tillfällen av Kungl. Maj:t och riksdagen tillämpade grundsatsen

att ej avstå från danaarv till förmån för kommun, tillstyrkte ämbetet bifall

till ansökningen allenast på sätt länsstyrelsen i ovannämnda län föreslagit,

dock under förbehåll om skyldighet för kommunen att till ämbetet utgiva

aktoratsarvode å omförmälda belopp, 465 kronor 92 öre. Ämbetet hemställde

sålunda, att Kungl. Maj:t ville avlåta proposition till riksdagen i

syfte att danaarvet efter Ellika Andersdotter matte under nyssnämnda förbehåll

till ett belopp av 465 kronor 92 öre efterskänkas till förmån för

Upphärads kommun.

På grund av vad i detta ärende förekommit hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter hustrun Ellika

Andersdotter från llägnaden under Björndalen i Upphärads

socken av Älvsborgs län må till ett belopp av

465 kronor 92 öre efterskänkas till förmån för Upphärads

kommun med skyldighet för denna att till kainmaradvokatfiskalsämbetet

utgiva aktoratsprovision å nämnda

belopp.

10:o) Den 28 maj 1900 avled förre soldaten Johan Borg från

Smedby i Husby socken av Kopparbergs län och efterlämnade såsom stäibhusdelägare

sin hustru i andra giftet Johanna Kristina Borg samt avlidne

sonen i första giftet musikfanjunkaren Johan August Johanssons barn

kapellmästaren Carl Oscar August Johansson i Saltsjö-Järla och Hilma Jenny

Maria Johansson, numera gift med måleriarbetaren Anton Olof Eriksson i

Stockholm.

Enligt ett mellan makarna

Bihang till riksdagens protokoll 1919

Borg den 14 april 1900 upprättat inbör1

sand. 111 höft. {Nr 129.) 3

Danaarv

efter iinkan

Johanna

Kristina

Borg från

Smedby i

Ilnshy socken

av Kopparbergs

lull.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Överståt
hållaräm
betet.

Ham mareld

vokalJiskalsämbetet
-

des testamente, mot vilket klandertalan ej anställdes, skulle överlevande

make vid enderas frånfälle erhålla kvarlåtenskapen med full äganderätt

samt äga bestämma, huru med densamma efter hans eller hennes död

skulle förfaras.

Den 22 september 1900 avled jämväl änkan Borg utan att hava förordnat

om kvarlåtenskapen, vilken, enligt bouppteckningen uppgående till

1,023 kronor 79 öre, följaktligen skulle hava lillfallit änkan Borgs två

till Amerika utvandrade bröder Anders Petter Andersson och Karl Andersson.

Dessa, vilka vistades å okänd ort, underläto emellertid att inom

föreskriven tid efter kungörelse om arvfallet giva sig tillkänna, till följd

varav de förlorade sin arvsrätt och kvarlåtenskapen hemföll till kronan såsom

danaarv.

Uti en den 24 april 1918 till Kungl. Magt inkommen ansökan hava

Johan Borgs ovnnbemälde barnbarn Carl Oscar August Johansson och

Hilma Jenny Maria Eriksson, född Johansson, anhållit, att Kungl. Maj:t

ville vidtaga erforderliga åtgärder för att kronans rätt till danaarvet etter

änkan Borg måtte varda efterskänkt till deras förmån. Såsom skäl för sin

anhållan hava sökandena framhållit, att de allenast på grund av oförstånd

försummat klandra det mellan makarna Borg upprättade testamentet, till

följd varav de gått förlustiga dem såsom bröstarvingar tillkommande laglott

i boet efter Johan Borg, att änkan Borg icke medfört någon egendom

i boet, samt att erhållandet av dartaarvsmedlen för dem skulle utgöra ett

mycket värdefullt ekonomiskt bidrag.

Over ansökningen har överståthållarämbetet avgivit tillstyrkande utlåtande,

därvid överlämnats utredning rörande sökandenas personliga förhållanden.

Kainmaradvokatfiskalsämbetet, som jämväl hörts i ärendet, anför i

sitt yttrande huvudsakligen följande:

Sedan ämbetet i skrivelse den 10 juli 1913 anhållit, att länsstyrelsen

i Kopparbergs län ville avfordra vederbörande god man för arvingarna

efter änkan Borg såväl redovisning för hans förvaltning som dartaarvsmedlen,

hade länsstyrelsen överlämnat behöriga redovisningsräkningar samt

1,591 kronor 56 öre, varefter ämbetet den 6 augusti 1913 inlevererat beloppet

till statskontoret, som därå utanordnat aktoratsarvode med 159 kronor

16 öre.

Vidkommande den föreliggande ansökningen kunde ämbetet till en

början i fråga om sökandenas personliga förhållanden anföra, att av i

ärendet verkställd utredning framgått, att Hilma Jenny Maria Eriksson

och hennes ovanbemälde man hade tre minderåriga barn samt befunne sig

i fattiga levnadsomständigheter, att Carl Oscar August Johansson vore

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

gift och hade två barn, varförutora hans hustru från ett föregående äktenskap

hade tern barn, samtliga sju minderåriga, samt att makarna Johansson

haft eu inkomst, mannen under år 1917 enligt 1918 års taxering till belopp

av 4,120 kronor samt hustrun, som vore folkskollärarinna, under år

1918 till belopp av 3,738 kronor.

Beträffande själva saken syntes ämbetet, även om sökanden Johansson

måste anses befinna sig i jämförelsevis goda ekonomiska villkor, med

hänsyn till att sökandena vore bröstarvingar till Johan Borg samt vad i

övrigt vore upplyst i ärendet, billighetsskäl tala för ett avstående av kronans

rätt till förmån för ej blott Hilma Jenny Maria Eriksson utan även

Carl Oscar August Johansson. Fördenskull hemställde ämbetet, att Kungl.

Maj:t ville i proposition föreslå riksdagen medgiva, att kronans rätt till

ifrågavarande danaarvsmedel, vilka, då ämbetet därå uppburit aktoratsarvode

med 159 kronor 16 öre, numera uppginge till 1,432 kronor 40 öre,

måtte efterskänkas till förmån för sökandena att emellan dem lika fördelas.

På grund av vad sålunda i ärendet förekommit hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till de danaarvsmedel efter änkan

Johanna Kristina Borg från Smedby i Husby socken av

Kopparbergs län, vilka inlevererats till statsverket, må,

efter avdrag av det av kammaradvokatfiskalsämbetet uppburna

aktoratsarvode, efterskänkas till förmån för kapellmästaren

Carl Oscar August Johansson i Saltsjö-Järla

och måleriarbetaren Anton Olot Erikssons i Stockholm

hustru Hilma Jenny Maria Eriksson, född Johansson,

att mellan dem lika fördelas.

11 ;0) Den 5 februari 1915 avled förre stabbläggaren Carl Jonssons

i Söderhamn hustru Karin Jonsson, född Lind, utan att efterlämna andra

stärbhusdelägare än sin bemälde man. Sedan jämväl denne avlidit den

26 därpåföljande april, efterlämnande åtskilliga arvingar, förrättades den 7

maj samma år bouppteckning efter båda makarna gemensamt, och utvisade

instrumentet däröver eu behållning av 13,920 kronor 98 öre. Då enligt

ett mellan makarna den 7 januari 1888 upprättat inbördes testamente

egendomen i boet vid enderas frånfälle skulle tillfalla den efterlevande

maken med äganderätt men efter bådas död delas mellan deras arvingar

enligt lag, samt någon arvinge till hustru Jonsson icke anmält sig inom

behörig tid, tillkom hennes hälft i boet följaktligen kronan såsom danaarv.

nanaarv

efter hustrun

Karm

Jonsson,

fadd Lind,

från Söderhamn.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

Länsstyrelserna

i Gävleborgs

och

Västerbottens

län.

Kammaradvokat

jiskalsämbetet.

Emellertid fördelades vid arvskifte den 23 oktober 1915 hela behållningen,

som då uppgick till 14,090 kronor 71 öre, mellan mannen Jonssons

arvingar.

Uti en den 15 februari 1917 till Kungl. Maj:t inkommen ansökning

hava nämnda arvingar eller deras stärbhusdelägare, nämligen förre brädgårdsarbetaren

Jonas Jonssons från Söderhamn änka Kristina Jonsson, född

Berglund, brädgårdsarbet;iren Erik Jonsson i Ala, Ljusne, hemmansägaren

Olof Jonsson i Sävar, hemmansägaren därstädes Olof Perssons hustru

Sofia Elisabet Persson, född Jonsson, avlidne Lars Johan Jonssons från

Sävar barn Karin Blomberg, född Jonsson, Hilda Wahlström, född Jonsson,

och Karl Jonsson samt bemälde Lars Johan Jonssons avlidne son

Robert Jonssons barn ävensom likaledes avlidna Johanna Magdalena Palms,

född Jonsson, barn Erik Olof Palm och Hanna Öhman, född Palm, i

Umeå samt Karl Johan Palm i Minnesota, anhållit, att Kungl. Maj:t ville

vidtaga åtgärd för efterskänkande till deras förmån av kronans rätt till

ifrågavarande danaarv. Såsom skäl för framställningen hava sökandena,

under hänvisning till åtskilliga intyg, åberopat, att de vore i svag ekonomisk

ställning, samt att, då de vid ovannämnda arvskifte sinsemellan uppdelat

kvarlåtenskapen efter båda makarna utan tanke på att rätt till danaarv

skulle kunna vara för handen, betydliga ekonomiska svårigheter skulle

tillskyndas dem, därest kronan utkrävde danaarvet.

Över ansökningen hava länsstyrelserna i Gävleborgs och Västerbottens

län avgivit tillstyrkande utlåtanden, varvid fogats ytterligare upplysningar

rörande sökandenas personliga förhållanden.

Kammaradvokatfiskalsämbetet, soin jämväl avfordrats yttrande i ärendet,

har nu inkommit med sådant av i huvudsak följande innehåll:

Av den i ärendet åvägabragta, genom ämbetets försorg fullständigade

utredningen beträffande sökandenas persordiga förhållanden inhämtades,

att av sökandena brädgård sarbetaren Erik Jonsson i Ala, Ljusne, hemmansägaren

Olof Jonsson i Sävar, avlidne Lars Johan Jonssons barn och

barnbarn samt avlidna Johanna Magdalena Palms dotter Hanna Öhman

befunne sig i behövande omständigheter, varemot avlidne Jonas Jonssons

hustru Kristina Jonsson, Sofia Elisabet Persson samt Johanna Magdalena

Palms söner Erik Olof Palm och Karl Johan Palm syntes äga en jämförelsevis

god ekonomisk ställning.

Ehuru kvarlåtenskapen efter makarna jämlikt ovan berörda testamente

vid deras död skulle delas mellan arvingarna efter lag, syntes det

kunna antagas, att makarna därmed icke åsyftat att tillförsäkra kronan

rätt till arv, därest någon av dem komme att sakna arvingar, utan att de

fastmera för dylikt fåll velat stadga en delning av hela kvarlåtenskapen

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

jämlikt lag mellan den andres arvingar. Vid sådant förhållande torde den

omständigheten, att vissa sökande befunne sig i jämförelsevis göda ekonomiska

villkor, icke böra utesluta ett avstående jämväl till deras förmån

av kronans rätt till danaarvet. I fråga om en av sökandena, Kall Johan

Palm, syntes emellertid ansökningen icke förtjäna avseende, enär denne

icke vore bosatt inom riket, något som städse av Kungl. Maj:t och riksdagen

uppställts såsom villkor för bifall till gjorda ansökningar om efterskänkande

av kronans rätt till danaarv, vartill komme, att den fullmakt,

som Erik Olof Palm uppgivit sig innehava för Karl Johan Palm, icke i

ärendet företetts. Den på Karl Johan Palm belöpande andelen torde fortfarande

böra komma kronan till godo. Ämbetet funne däiemot i flaga

om övriga sökande skäl tillstyrka bifall till den gjorda framställningen,

därvid emellertid ämbetet, som vidtagit åtgärder för danaarvets indikande

men låtit med desammas slutförande anstå i avbidan på beslut över ansökningen,

hemställde, att för danaarvets efterskänkande måtte stadgas

förbehåll om rätt för ämbetet till aktoratsarvode å medlen. I fråga om

fördelningen därav syntes bestämmelse böra meddelas, enligt vilken sökan

dena berättigades taga del i k vårlåten skapen efter samma grund, som vid

förenämnda arvskifte tillämpats. Ämbetet hemställde fördenskull, att

Kungl. Maj:t ville avlåta proposition till riksdagen i syfte att ifrågavarande

danaarv, efter avdrag av den av Karl Johan Palm uppburna andelen

eller 391 kronor 41 öre, måtte under förbehåll om rätt för ämbetet till

aktoratsprovision å danaarvsmedlen efterskänkas till förmån för sökandena

med undantag av nämnde Palm att dem emellan fördelas i enlighet med

den vid arvskiftet den 23 oktober 1915 följda fördelningsgrund.

På grund av vad sålunda i ärendet förekommit hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter änkan Karin

Jonsson, född Lind, från Söderhamn må, efter avdrag

av den av Karl Johan Palm i Minnesota uppburna andel

eller 391 kronor 41 öre och med kammaradvokatfiskalsämbetet

förbehållen rätt till aktoratsprovision å danaarvsmedlen,

efterskänkas till förmån för förre brädgårdsarbetaren

Jonas Jonssons från Söderhamn änka Kristina

Jonsson, född Berglund, brädgårdsarbetaren Erik Jonsson

i Ala, Ljusne, hemmansägaren Olof Jonsson i Sävar,

hemmansägaren därstädes Olof Perssons hustru Sofia

Elisabet Persson, född Jonsson, avlidne Lars Johan

Jonssons från Sävar barn Karin Blomberg, född Joiuson,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

KungI. Maj;ts proposition nr 129.

Hilda Wahlström, född Jonsson, och Karl Jon«son samt

bemälde Lars Johan Jonssons avlidne son Robert Jonssons

barn ävensom likaledes avlidna Johanna Magdalena

Palms, född Jonsson, barn Erik Olof Palm och Hanna

öhman, född Palm, i Umeå: skolande de medel, som

sålunda må varda efterskänkta, mellan angivna personer

fördelas enligt den vid arvskiftet efter Karin Jonsson

och hennes man den 23 oktober 1915 tillämpade grund.

Dananrv 12:o) Den 11 februari 1902 avled i Karlskrona fabriksarbeterskan

f-ufriks. HMena Christina Kilsson.

arbcterskan Enligt den efter den avlidna upprättade bouppteckningen, vilken

Christina s;°''som ende stärbhusdeliigare upptog hennes å okänd ort vistande broder

Nilsson sämskmakaregesällen Daniel Fredrik Nilsson Sandberg, utgjorde behållfråkroiia''1S"

n’noen * boet 2,368 kronor 76 öre.

Den 28 februari 1902 förordnade rådstuvurätten i Karlskrona muraren

Adolf Fredrik Hasselqvist i Växjö att i egenskap av god man för

Nilsson Sandberg bevaka dennes rätt och bästa, varefter den 3 mars samma

år vid rådstuvurätten bevakades ett av Helena Christina Nilsson till förmån

för hustrun Inga Olsson med liera personer meddelat muntligt förordnande

rörande viss del av den efterlämnade kvarlåtenskapen.

Uti en den 29 februari 1916 till Ivungl. Magt inkommen ansökning

har ovannämnde Hasselqvist anfört i huvudsak följande:

Nilsson Sandberg, som vore född den 3 augusti 1827, hade den 3

mars 1854 avflyttat till okänd ort och sedermera icke återinflyttat eller

på annat sätt låtit sig avhöra. Det Ange vid sådant förhållande anses

troligt, att Nilsson Sandberg, som, därest han ännu levde, skulle vara

inemot 90 år gammal, numera vore död. Då Nilsson Sandberg vid sökandens

födelse låtit i Växjö stads- och landsförsamlingars kyrkoböcker anteckna

sökanden såsom sin son, hemställde sökanden, vilken icke därpå

lagligen kunde grunda anspråk på arv efter sin fader, att Kungl. Maj:t

måtte av nåd tillerkänna honom ifrågavarande, Nilsson Sandberg i arv

tillfallna medel, som numera uppginge till i runt tal 1,800 kronor, ävensom

befria sökanden från vidare redovisningsskyldighet beträffande berörda

arvsmedel.

Av de vid ansökningen fogade handlingarna inhämtas, utom annat,

att sökanden med stöd av Helena Christina Nilssons ovannämnda såsom

testamente bevakade muntliga förordnande till testainentstagarna utbetalat

ett belopp av sammanlagt 1,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

23

Med bifogande av närmare utredning rörande sökandens personliga Länsstyrelförhållanden

och ekonomiska stigning har länsstyrelsen i Kronobergs länÄ™eros Un

den 27 mars 1916 över ansökningen avgivit tillstyrkande utlåtande.

Genom remiss den 30 mars 1916 till kammarkollegium har därefter Kammaryttrande

i ärendet infordrats från kammaradvokatfiskalsämbetet, som den

20 februari 1917 inkommit med sådant yttrande av huvudsakligen följande ämbetet.

innehåll:

På sätt framginge av en vid yttrandet fogad, den 23 januari 1917

av rådstuvurätten i Karlskrona till ämbetet avlåten skrivelse, hade sådan

kungörelse, som omförmäles i lä kap. 5 § ärvdabalken, angående ifrågavarande,

Nilsson Sandberg tillfallna arv icke, på sätt ske bort, uifärdats,

liksom ej heller fråga om bemälde Nilsson Sandbergs förklarande för död

varit vid nämnda domstol anhängig. Vid sådant förhållande torde Nilsson

Sandberg, därest han ännu levde, hava sin rätt till -arvet efter sin syster

förvarad. Utredningen i ärendet lämnade emellertid allt stöd för antagandet,

att förutsättningarna vore för handen för Nilsson Sandbergs förklarande

för död jämlikt stadgandet i 1 § i förordningen den 27 november

1854, huru förhållas bör med egendom, som tillhört den, vilken längre tid

varit borta, utan att låta höra av sig.

Av handlingarna i ärendet framginge, hurusom underrättelse om

Nilsson Sandberg, sedan han år 1854 avflyttat till okänd ort, icke erhållits.

Av Nilsson Sandbergs förklarande för död torde vid sådant förhållande

med sannolikhet följa, att han jämlikt 4 § i nyssnämnda förordning

skulle anses hava avlidit redan vid utgången av år 1874. Något arv

efter hans först år 1902 avlidna syster hade förty icke kunnat tillfalla

honom, utan torde kvarlåtenskapen i och med hans dödförklarande tillkomma

kronan såsom danaarv.

De av sökanden åberopade anteckningarna i Växjö stads- och landsförsamlingars

kyrkoböcker, utvisande, att sökanden skulle vara Nilsson

Sandbergs son utom äktenskapet, syntes ämbetet kunna tilläggas vitsord.

På grund härav och då sökanden, därest han varit äkta barn till Nilsson

Sandberg, kunnat efter faderns död med istadarätt tillträda kvarlåtenskapen

efter den sennres syster Helena Christina Nilsson, funne ämbetet,

med särskild hänsyn till den i ärendet lämnade utredningen rörande sökandens

personliga förhållanden och ekonomiska ställning, i och för sig

behjärtansvärt, att kronans eventuella anspråk på arvsmedlen eftergåves till

sökandens förmån.

Ett dylikt eftergivande av kronans danaarvsanspråk syntes emellertid

ämbetet icke kunna äga rum, förrän domstols förklaring, att Nilsson Sandberg

skulle för död anses, blivit utverkad. Frågan härom hade emellertid

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 129.

av ämbetet anhängiggjorts hos vederbörande domstol. Vid sådant förhållande

och då domstolens beslut i sistberörda ärende icke torde kunna

förväntas förrän efter cirka ett och ett halvt år, syntes ämbetet frågan

om efterskänkande av kronans rätt till ifrågavarande kvarlåtenskap till

sökandens förmån böra bliva beroende på förnyad framställning. Ämbetet

hemställde på grund av det anförda, att den föreliggande framställningen

icke måtte för det dåvarande föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Enligt numera från kammaradvokatfiskalsämbetet inkommet utdrag

•av rådstuvurättens i Växjö dombok har nämnda domstol den 27 januari

1919 förklarat, att ovan oinförmälde Nilsson Sandberg skulle för död anses,

samt att med hans kvarlåtenskap skulle förfaras, som hade han avlidit den

3 mars 1874.

Då sålunda allt tvivel därom, att nu ifrågavarande arvsmedel tillkom

me kronan såsom danaarv, undanröjts, har jag ansett den föreliggande

ansökningen ånyo böra tagas under omprövning samt fördenskull lånt hos

länsstyrelsen i Kronobergs län anhålla om uppgilt, huruvida sökanden

ännu vore i livet, och i så fall om upplysning angående hans ekonomiska

villkor.

Nämnda myndighet har i anledning härav med skrivelse den 13

februari 1919 överlämnat ett den 12 i samma månad dagteeknat, av tvenne

personer på heder och samvete avgivet intyg av innehåll, att sökanden,

som intygsgivarna personligen kände, befunne sig i livet samt på grund

av fullständig brist på medel till livets uppehälle, orkeslöshet och sjukdom

omhändertagits av det allmänna och för det dåvarande vistades å Växjö

stads försörjningsinrättning.

På grund av vad sålunda i detta ärende förekommit hemställer jag,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att kronans rätt till danaarv efter fabriksarbeterskan

Helena Christina Nilsson från Karlskrona må efterskänkas

till förmån för muraren Adolf Fredrik Hasselqvist

i Växjö.

Vad föredragande departementschefen i förestående tolv danaarvsärenden

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade

Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till riksdagen avlåtas

av den lydelse, bil. litt .... vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Herbert Wallin.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

1S5417

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.