Sök i Ratio Lex

Angående personlig professur åt observatorn E. H. von Zeipel

1919-02-21 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:134, Angående personlig professur åt observatorn E. H. von Zeipel

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

1

Nr 134.

Kungl. Ma j d s proposition till riksdagen angående personlig professur

åt observatorn E. H. von Zeipel; given Stockholms

slott den 21 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

dels medgiva, att för observatorn i astronomi vid universitetet i Uppsala

Edvard Hugo von Zeipel må vid nämnda universitet med ingången av år

1920 inrättas en personlig professur i astronomi med de åligganden för

von Zeipel såsom innehavare av omförmälda professur, som av Kungl.

Maj:t bestämmas;

dels föreskriva, att von Zeipel skall vara skyldig såväl att i tillämpliga

delar underkasta sig de för universitetsprofessorer i allmänhet för

åtnjutande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren och bestämmelserna

som ock att vid den ålder, då annan universitetsprofessor är skyldig

att avgå från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad efter samma

grunder, som stadgats beträffande övriga universitetsprofessorer, frånträda

sin ifrågavarande professur ävensom „yid eventuell ledighet i den å Uppsala

universitets stat uppförda professuren i astronomi övertaga densamma,

därest så påfordras;

dels bestämma, att von Zeipel skall såsom innehavare av den nu föreslagna

professuren åtnjuta en avlöning av 7,200 kronor, därav 4,700 kronor

lön och 2,500 kronor tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg å 600

kronor efter fem års tjänstgöring;

dels föreskriva, att von Zeipels hittilsvarande observatorsbefattning

skall från och med ingången av år 1920 hållas obesatt, så länge ifrågavarande

professur av von Zeipel innehaves;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. Hd höft. (Nr 134).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

dels förordna, att von Zeipels avlöningsförmåner såsom professor skola

bestridas av den för observatorstjänsten å Uppsala universitets stat uppförda

avlöningen jämte nödigt tillskott från allmänna indragningsstaten;

dels ock för sistberörda ändamål å allmänna indragningsstaten anvisa

ett belopp av 2,700 kronor jämte ett tillägg av 600 kronor efter fem års

tjänstgöring.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Värner Rydén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21

februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Föredragande departementschefen, statsrådet Rydén yttrade:

Vid sammanträde den 13 april 1918 med matematisk-naturvetenskapliga

sektionen av filosofiska fakulteten vid universitetet i Uppsala väckte

professorn i astronomi Carl östen Emanuel Bergstrand förslag om inrättande

av en personlig professur för observatorn i astronomi Edvard Hugo

von Zeipel.

Förslaget innefattades i en skrivelse, ur vilken jag till en början ber

få anföra följande:

Observator von Zeipels framstående skicklighet och betydande förtjänster inom

den teoretiska astronomien äro för sektionen flera gånger framhållna. De arbeten,

varigenom han gjort sig särskilt bemärkt, tillhöra som bekant den celesta mekaniken,

ett gränsområde mellan astronomien, matematiken och mekaniken, som bildar grundvalen

för stora delar av astronomien och den högre geodesien.

Personlig

professur för

observatorn

E. H. von

Zeipel.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 134.

utlåtanden över von Zeipels vetenskapliga skicklighet, som från sakkunnigaste

hall avgavos redan vid det tillfälle (1910), då han var sökande till professuren

i astronomi, voro fullt samstämmiga i sitt framhållande av hans stora meriter på sagda

forskningsområde. Jag skall här inskränka mig till att ur dessa utlåtanden citera

nagra yttranden:

. .. ^yP?^fSS01^ Strömgren i Köpenhamn: »det torde över huvud vara tvivelaktigt, om det

i Ögonblicket finnes någon astronom, som besitter en mera ingående förståelse än von

Zeipel av de av Poincaré i den teoretiska astronomien införda principerna eller en

större förmåga att använda dessa principer på vanskliga problem». Om von Zeipels

rent teoretiska arbeten över huvud yttrade Strömgren vidare, att de äro »av en sådan

kvalitet, att den placerar docenten von Zeipel bland samtidens allra främsta forskare

pa detta gebit».

_ . Geheimerådet professor von Seeliger i Miinchen: »Jedenfalls beweisen seine zum

leil umtangreichen theoretischen Untersucliungeii ein tiefes Eindringen in die nioderuen

mathematisck-astronomischen Tbeorien, die er so grundhet! kennt, wie gewiss nicht

V1 , • ~ der Tat verraten seine Arbeiten ein ganz kervorragendes analytisk

es Talent». n j

Verkliga statsrådet professor Backlund i Pulkova: »De båda kandidaterna kompletteia

varandra och äro tillsammans mycket framstående representanter för ett stort

område inom astronomien. Då den ene av dem utan tvivel blir utnämd till innehavare

av den lediga professuren, sa skulle universitetet göra vetenskapen eu stor tjänst med

att åstadkomma en ekvivalent ställning åt den andre och sålunda helt och hållet förvärva

båda tva odelat för vetenskapen. När möjligheten till ett astronomiskt centrum

av hög ordning vid Uppsala universitet är för handen, vore det en stor sak att ej

lämna den obeaktad».

... . Sedan dessa uttalanden gjordes, har von Zeipels stora vetenskapliga anseende

blivit ytterligare befästat genom flera nya betydande arbeten inom den celesta mekaniken,

och han kan nu betecknas såsom en av de främsta auktoriteterna på detta område.

Till belysande härav vill jag erinra om att, då 1914 professuren i astronomi vid

det tyska universitetet i Prag blev ledig genom professor Weineks frånfälle, von

Zeipel mottog kallelse att övertaga denna professur. I kallelsen framhölls särskilt,

att universitetet i Prag, som icke förfogade över något särdeles rikt utrustat observatorium,

på grund härav ville i främsta rummet söka förvärva en framstående teoretiker.

Denna i hög grad hedrande kallelse avböjdes emellertid av von Zeipel, som icke ville

lämna Sverige.

Ben * ovan citerade yttrande av statsrådet Backlund framkastade tanken, med

innebörd att Uppsala ^ universitet borde söka åt von Zeipel utverka en självständig

professur, har flera gånger diskuterats av sektionen, som även tillstyrkt ett av mig

framlagt förslag härom.

Beträffande den ^ befattning, som von Zeipel för närvarande innehar, ber jag

i detta sammanhang fa erinringsvis nämna några ord. Den tjänstgöring, som för närvarande

åligger observatorn såsom sådan, omfattar haudledandet i bruket av de astronomiska

instrumenten av de ^studerande, som på observator^! sysselsätta sig med praktisk

astronomi, enligt i samråd med prefekten uppgjord undervisningsplan, vidare tjänstgöring

vid pa observatoriet pågående observationsarbeten jämte deras reduktion enligt

arbetsplan, som uppgöres av prefekten i samråd med observatorn, samt deltagande i

värden av observatoriets instrumentsaroling och bibliotek m. m., varjämte observatorn

är skyldig att i mån av behov enligt av prefekten given föreskrift 2 timmar dagligen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. MajUs Proposition Nr 134.

tjänstgöra vid bearbetningen av de astronomiska observationsarbetena, avläsning av registreringar

och uppmätning av fotografiska plåtar. Däremot är observatorn befriad

från all föreläsningsskyldighet. Härav framgår, att von Zeipels nuvarande tjänstgöringsskyldighet

ligger helt och hållet utanför det vetenskapsområde, den celesta mekaniken,

inom vilket han åtnjuter ett så stort rykte. Eu av von Zeipel under

den tid, som förflutit efter hans tillträdande av observatorstjänsten, utvecklad betydande

produktion på detta område har också tillkommit helt vid sidan om hans tjänstgöring

som observator.

Här föreligger utan tvivel ett fall, då en betydande kapacitet icke har fått komma

fullt till sin rätt. Universitetet skulle göra en stor förlust, om det icke finge begagna

det sällsynta tillfälle, som här erbjudit sig att såsom lärare i ett så viktigt och svårbearbetat

forskningsområde som den celesta mekaniken förvärva en inom detta område

eminent skicklig vetenskapsman. Det synes för övrigt vara eu naturlig gärd av rättvisa

att åt en forskare, vars vetenskapliga verksamhet länt och med säkerhet fortfarande

kommer att lända vårt land till stor heder, bereda en självständigare och ekonomiskt

tryggare ställning, i vilken han får odelat ägna sina krafter åt forskning och

undervisning just på det fält, där han innehar eu så hög rangställuing.

Denna fråga har, som ovan antytts, tidigare (första gången år 1914) varit före, men

universitetet har hittills, under beaktande av det behjärtansvärda i förslaget, dock icke

ansett sig böra under nuvarande förhållanden hos statsmakterna göra hemställan om

förslagets förverkligande. Baken synes emellertid nu icke böra och kunna längre uppskjutas,

von Zeipel har redan uppnått 45 års ålder, och någon utsikt till befordran

för honom på ordinarie väg synes icke ännu på länge kunna yppa sig. Härtill

kommer emellertid nu en ny omständighet, som ställer saken i ett något annat läge.

Bergstrand erinrar härefter om eu hos Kungl. Maj:t gjord ansökning, däruti ett

antal geodeter, geodetaspiranter och andra tjänstemän vid rikets allmänna kartverk och

sjökartverket, lantmätare m. fl. anhållit om rättighet att avlägga filosofie licentiatexamen

i geodesi, vilket dittills icke varit examensämne inom filosofiska fakulteten.

Sedan länge har det varit ett önskemål, säger Bergstrand, att detta ämne bleve på

något sätt företrätt vid universitetet.

Vad denna ansökning beträffar grundade den sig bland annat därpå,

att i fråga om ett avsevärt antal statsbefattningar huvudämnet för befattningshavaren

måste vara geodesi och att såsom villkor för vissa anställningar

till och med vore uttryckligen stadgat, att vederbörande skulle hava

avlagt filosofie licentiatexamen med ettdera av ämnena astronomi eller

geodesi.

1 anledning av nämnda ansökning har Kungl. Maj:t den 15 november

1918 medgivit, att filosofie licentiatexamen i geodesi må avläggas vid universiteten

i Uppsala och Lund samt Stockholms högskola, under förutsättning,

bland annat, att undervisning i ämnet meddelas vid vederbörande

universitet eller högskola.

I ovannämnda skrivelse yttrar Bergstrand vidare:

En lycklig omständighet gör det möjligt att i samband med lösandet av frågan

om eu personlig professur åt observatorn von Zeipel finna en utväg att få det för när
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

varande me^t trängande behovet i fråga om geodesien tills vidare avhjälpt Som ovan

antytts, står den s. k. högre geodesien, vilken väl skulle in>*å såsom den väsentligaste

delen av fordringarna för en licentiatexamen i geodesi, i nära samband med den celesta

mekaniken, von Zeipels specialgebit. Genom sitt deltagande i de stora gradmätningsarbetena

på Spetsbergen och deras bearbetning samt andra geodetiska arbeten har

von Zeipel ådagalagt sin skicklighet även inom övriga delar av geodesien. Som

ett bevis på att hans kompetens härutinnan kan anses otvivelaktig må erinras, att han

utsetts till sakkunnig vid tillsättandet av professuren i geodesi vid tekniska högskolan.

Då nu examinationsskyldigheten i astronomi naturligtvis allt fortfarande måste åligga

innehavaren av den ordinarie professuren i astronomi, skulle en examinationsskyldighet

i geodesi lämpligen kunna fästas vid den för von Zeipel ifrågasatta personliga professuren.

Härigenom skulle det praktiskt viktiga statsbehof, varom ovatinämda ansökning bär

ett sä starkt vittnesbörd, kunna tills vidare tillgodoses, på samma gång som en viss

erfarenhet småningom kunde vinnas beträffande den framtida organisationen av en ordinarie

uuiversitetsprofessur i geodesi.

Med åberopande av det ovan anförda får jag sålunda vördsamt hemställa, att

sektioneu måtte bland sina riksdagspetita upptaga inrättandet av eu personlig professur

i astronomi (med examinationsskyldighet i geodesi) åt observatorn von Zeipel.

Sedan denna skrivelse fördragits i sektionen, meddelade Bergstrand,

att von Zeipel förklarat sig villig att, därest han erhölle personlig professur,

övertaga examinationen i geodesi.

Sektionen biträdde i allo Bergstrands förslag och beslöt att i enlighet

därmed hemställa om dess upptagande bland universitetets riksdagspetita.

I likhet med övriga vid universitetet väckta anslagsfrågor, avsedda

att föreläggas 1919 års riksdag, hänsköts sektionens framställning till förberedande

behandling av en för ändamålet av det större akademiska konsistoriet

tillsatt kommitté.

Då sedermera konsistoriet den 21 maj 1918 till handläggning företräde

den matematisk-naturvetenskapliga sektionens omförmälda framställning

om inrättande av en personlig professur för von Zeipel, föreslog

universitetets dåvarande rektor, professorn H. Schiick, att von Zeipel skulle

med bibehållande av sin observatorsbefattning tilldelas ett personligt lönetillägg

av den storlek, att han komme i åtnjutande av samma löneförmåner

som en professor. Därvid skulle fästas det villkor, att han skulle vara

skyldig att dels examinera i ämnet geodesi och dels hålla föreläsningar i

celest mekanik eller i geodesi till ett antal, som motsvarade den med professuren

i meteorologi förenade undervisningsskyldighet (årlig kurs, motsvarande

en timmes föreläsning i Veckan; se kungl. brev den 29 oktober

1909). Härjämte föreslog Schiick, att von Zeipel måtte erhålla professors

namn samt i fråga om den ekonomiska och administrativa förvaltningen

likställas med övriga professorer vid universitetet.

Sedan konsistoriet besluta uppskjuta behandlingen av detta ärende

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

jämte en tillika väckt fråga om löneförbättring åt observatorn till ett följande

sammanträde, blevo dessa ärenden ånyo företagna till handläggning

hos konsistoriet den 30 maj 1918.

Därvid föredrogs en från Bergstrand till konsistoriet avlåten skrivelse

av följande innehåll:

Sedan jag av matematisk-naturvetenskapliga sektionens dekanus underrättats om

att den hemställan angående utverkande av en personlig professur åt observatorn von

Zeipel, som sektionen på mitt förslag enhälligt framställt, blivit av riksdagspetitakommittén

avstyrkt och att kommittén i stället med anslutning till ett yrkande av professor

Schäck på egen hand uppgjort och framlagt ett annat förslag till frågans lösning, och

sedan saken vid sektionens sista sammanträde ytterligare diskuterats, tar jag härmed

vördsamt anföra följande.

Då jag år 1914 för första gången framställde förslaget om inrättande av en personlig

professur åt observatorn von Zeipel, yppades inom sektionen starka tvivel angående förslagets

genomförbarhet med l änsyn till därmed lörenade kostnader. ^För att söka om

möjligt få genomförd åtminstone en ekonomisk förbättring i von Zeipels ställning,

upptog jag då, såsom en nödfallsutväg och under uttrycklig reservation angående dess

underlägsenhet, ett alternativ, enligt vilket den nuvarande observatorsbefattningen

skulle helt och hållet uppgå i den nya personliga professuren, sålunda i princip ungefär

vad petitakommittén nu föreslagit. Den erfarenhet, som nu föreligger från de fyra år,

som förflutit sedan dess, bar emellertid icke blott ytterligare stärkt betänkligheterna

beträffande en dylik anordning utan fullt ådagalagt dess ohållbarhet. Med hänsyn till

den allmänna utvecklingsväg den astronomiska forskningen tagit under de allra sista

åren och den utvidgning av astronomiska institutionen, som i anslutning härtill åstadkommits

sedan år 1914, är det för övrigt numera alldeles otänkbart från astronomisk synpunkt

att kunna förorda en förändring, som i realiteten skulle innebära ett försvagande

av de för institutionsarbetet disponibla arbetskrafterna, vilka redan förut äro alldeles

otillräckliga.

Utverkandet av en personlig professur åt von Zeipel kan sålunda, såsom ock av

sektionsförslaget framgår, ingalunda motiveras med hänvisning till hans verksamhet

som observator utan till hans framstående och högt uppskattade förtjänster inom ett

helt annat vetenskapsområde, nämligen den celesta mekaniken, förtjänster som von

Zeipel utvecklat helt och hållet vid sidan om sin observatorstjänstgöring. Sektionsförslagets

ändamål var också just att befria von Zeipel från denna hans vetenskapliga

läggning mindre väl motsvarande tjänstgöring och att i stället tillförsäkra universitetet

förmånen av att helt fä utnyttja hans eminenta förmåga inom hans specialområde.

Från denna synpunkt är ju petitakommitténs förslag fullständigt förfelat, pa samma

gång det innebär fastställandet av en för astronomiska institutionens verksamhet mycket

oförmånlig anordning.

Emellertid synes det mig, som om man genom en enkel modifiering av petitakommitténs

förslag skulle utan förändring i kostnaderna kunna komma till eu anordning,

som visserligen är underlägsen den av sektionen föreslagna, men som dock framför

kommitténs förslag innebär betydande fördelar. Denna modifiering skulle bestå i

en omkastning i fördelningen av tjänstgöringsskyldigheten mellan de bada professurerna,

von Zeipel skulle sålunda, i full överensstämmelse med sektionsförslaget, få eu föreläsningsskyldighet

i teoretisk astronomi i vanlig omfattning samt examinationsskyldigket

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

i geodesi, den ordinarie professurens innehavare skulle övertaga observatorstjänstgöringen

mot inskränkning i föreläsningsskyldigheten till den för professuren i meteorologi

gällande. Genom denna anordning bli, vad von Zeipel beträffar, alla i sektionsförslaget

uppställda önskemål (inklusive beträffande geodesien) fullständigt uppfyllda. För mig

bleve tjänstgöringen visserligen mera betungande än den av kommittén för von Zeipel

föreslagna, i det att den mig åliggande examinationen i astronomi är betydligt mera

omfattande, vartill kommer föreståndarskapet för institutionen, som innebär ett rätt

betydande arbete. I betraktande av att arbetsfördelningen mellan de två professorerna

på detta sätt bleve den mest rationella och fördelarna för institutionsverksamheten

mycket väsentliga i jämförelse med kommitténs förslag, drar jag emellertid icke i betänkande

att underkasta mig detta. I själva verket ligger tyngdpunkten i undervisningen

i den teoretiska astronomien, särskilt den celesta mekaniken, just i föreläsningarna,

oberoende av institutionsarbetet, under det att undervisningen i praktisk astronomi måste

vara på det närmaste förbunden just med institutionsarbetet.

För den händelse jag skulle avgå från professuren före von Zeipels inträde i pensionsåldern,

är det väl otvivelaktigt, att von Zeipel då kommer att övertaga densamma,

och att den gamla ordningen sålunda av sig själv återinträder. Om mot all förmodan

detta icke bleve händelsen, bör von Zeipel naturligtvis vara skyldig att underkasta sig

den förändring i sin undervisningsverksamhet, som vid eu dylik personalförändring

eventuellt kan bli lämplig eller nödvändig.

Jag får sålunda i främsta rummet tillstyrka det förslag, som matematisk-naturvetenskapliga

sektionen enhälligt framställt. Skulle detta icke av konsistoriet anses

kunna förordas, vill jag i andra rummet tillstyrka petitakommitténs förslag, att observatorstjänsten

för von Zeipel personligen ombildas till en professur i teoretisk astronomi

(med examinatiousskyldighet i geodesi), dock endast under uttrycklig förutsättning att

tjänstgöringsförhållandena ordnas på ovan antydda sätt. Kommitténs förslag, att tjänstgöringen

som observator förenas med den nya personliga professuren, måste jag däremot

på det bestämdaste avstyrka.

Vid konsistoriets sammanträde den 30 maj 1918 yttrade professor

Schtick i den förevarande frågan:

I likhet med sektionen anser även jag, att en personlig professur bör upprättas

för en så förtjänt fiskare som observator von Zeipel. Men jag bar å den andra sidan

föga hopp, att detta kan genomföras på det av sektionen föreslagna sättet. Astronomien

är ett bland universitetets minst studerade ämnen — vilket ligger i själva ämnets

natur — och dock skulle enligt sektionens förslag detta företrädas av två professorer

och eu observator d. v. s. tre ordinarie lärare. Man skulle vidare få åtta astronomiska

föreläsningar i veckan utom den undervisning, som observatorn kan giva, och detta

fruktar jag blir för mycket av det goda i ett ämne, där lärjungarna under denna termin

varit två och föreläsningarna åtskilliga gånger måst inställas av brist på åhörare. Därtill

kommer utgiften för den nya professuren — 7,500 kronor och med ålderstillägg

8,100 kronor.

Professor Bergstrands alternativa förslag, som på ett lyckligt sätt modifierar mitt,

synes mig däremot hava större utsikter att kunna genomföras och med en mindre kostnad

giva ett i huvudsak lika gott resultat. Svårigheten att genomföra det synes mig

endast vara av teknisk natur. Om von Zeipel utnämnes till personel professor med

examinationsskvldighet i geodesi och med bibehållande av den på ordinarie stat upp
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

förda observatorslönen samt ett personligt lönetillägg på indragningsstat, är detta visserligen

kanske en ur bokföringssynpunkt stötande nyhet, men den vore väl ej så farlig,

och den medförde eu betydande ekonomisk vinst, von Zeipel erhåller år 1921 (med ålderstillägg)

i löneförmåner 5.500 kronor, och för att på föreslaget sätt ordna saken behöves

det då blott ett tillskott av 2.000 kronor (och 600 kronor i ålderstillägg efter

fem år). Eu besparing för statsverket av 5,500 kronor (sedan 4,900 kronor) skulle

således uppstå.

Den, så vitt jag kan se, enda förlusten bleve, att man finge några föreläsningar

mindre i astronomi än enligt sektionens förslag. Denna förlust tror jag dock på redan

anförda skäl vara minimal, och den torde mer än väl uppvägas av fördelen, att en så

förträfflig, praktisk astronom som professor Bergstrand åtoge sig att sköta observatorsgöromälen,

varjämte man för eu utgift av 2,000 kronor finge eu examinator i geodesi.

Under diskussionen i detta ärende inom konsistoriet uttalade sig flera

av konsistoriets medlemmar till förmån för matematisk-naturvetenskapliga

sektionens förslag. En bland dessa ledamöter, professorn E. A. Holmgren,

erinrade om de upprepade förslag i samma syfte, som framställts inom

sektionen. Holmgren yttrade bland annat:

År 1917 framlade sektionen förslag om personlig professur för von Zeipel med

undervisningsskyldighet i hans främsta forskningsgebit, den matematiska astronomien

och celesta mekamen. Detta förslag antogs då enhälligt av sektionen.

Nu har sektionen i sitt förslag kombinerat dessa områden med geodesi, inom vilket

ämne von Zeipels kompetens är till fullo styrkt på den praktiska sidan och på den

teoretiska (den högre geodesien) är synnerligen framstående.

I och för sig vore det synnerligen önskvärt, att vid något av våra universitet

funnes en professur i enbart geodesi. Detta framgår redan av vad som av professor

Bergstrand anförts i hans yttrande i den matematisk-naturvetenskapliga sektionen. Nu

är detta ämne genom professur representerat enbart vid den tekniska högskolan, där

professorn blott har elementär undervisningsskyldighet (ej alls i högre geodesi). Vid

Uppsala universitet (och blott där) har förut ämnet varit representerat genom docent,

härifrån ha nästan alla geodeter i framstående ställning utgått; det vore därför rätt

naturligt, att ämnet här först bleve representerat genom professur.

Genom sektionens förslag bli emellertid såväl ämnena matematisk astronomi och

celest mekanik (vid Pariser-universitetet representerade av 2 ordinarie professurer) samt

geodesi representerade vid universitetet genom en professor, och dessutom vinnes, att

eu av vårt lands främste vetenskapsmän och eu av Europas yppersta astronomer vid 45

års ålder efter att ha ägnat hela sitt liv uteslutande åt vetenskapen under ekonomiska

förhållanden, som närma sig nöd, skulle få sin ekonomiska ställning någorlunda dräglig.

Även efter professor Schiicks ursprungliga förslag skulle von Zeipels ekonomiska

ställning bli densamma som enligt sektionens förslag. Från statens synpunkt vore

genomförande av detta förslag onekligen billigt, då von Zeipel utom skötandet av observatorstjänsten

också skulle representera den celesta mekaniken och geodesien, men

det vore att lägga en allt för stor och söndersplittrande arbetsbörda på en plikttrogen

mans axlar (frånsett att undervisningen på de olika områdena måste alltför mycket

inskränkas). Vad beträffar professor Bergstrands uppoffrande förslag i skrivelsen till

konsistoriet, vill jag för min del, om sektionens goda förslag mot min förmodan skulle

anses ogenomförbart, i andra hand tillstyrka detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1''JIt). 1 sand. 11(1 höft. (Nr 134.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

Efter slutad överläggning beslöt konsistoriet tillstyrka den matematisknaturvetenskapliga

sektionens förslag. Mot beslutet anmälde Schack sin

reservation.

Då kanslern för rikets universitet i skrivelse till Kungl. Maj:t av den

15 augusti 1918 med överlämnande av hithörande handlingar anmälde det

större konsistoriets hos honom i ämnet gjorda framställning, anförde kanslern

huvudsakligen följande:

Beträffande von Zeipels undervisnings- och examinalionsskyldighet ansluter jag

mig till professor Bergstrands förslag enligt hans i större konsistoriets protokoll för den

30 maj 1918 intagna skrivelse, von Zeipel skulle enligt detta förslag få föreläsningsskyldighet

i teoretisk astronomi i en omfattning motsvarande den, som åligger professorer

i allmänhet, samt examinationsskyldighet i geodesi. Då professor Bergstrand

förklarat sig villig i så fall övertaga observationstjänstgöringen mot minskning i sin

föreläsningsskyldighet med tre timmar i veckan, far jag vidare föreslå, att observatorsbefattningen

förklaras vakant, så länge professor Bergstrand kvarstår som professor,

samt att professor Bergstrands skyldighet såsom professor sålunda bestämmes till en

timmes föreläsning i veckan, skötandet av observatorsgöromålen samt förestandarskapet

för astronomiska institutionen.

Genom en sådan anordning vinnes förutom de fördelar, den skulle medföra för

institutionen, den fördelen, att för anskaffande av medel för den personliga professuren

ej skuffa erfordras något större belopp.

Genom observatorsbefattningens vakanssättande komme de med densamma förenade

löneförmånerna att ingå till universitetets reservfond. Jag föreslår nu, att reservfonden

i stället skulle bidraga till von Zeipels avlöning med motsvarande belopp

för närvarande 4,500 kronor eller, om en av mig denna dag gjord framställning om

observatorslönens höjande med 1,800 kronor vinner bifall, 6,300 kronor. Då personliga

professurers löneförmåner efter afdrag av 300 krouor pensionsavgift utgör 7,200 kronor,

skulle sålunda det för inrättandet av ifrågavarande personliga professur endast erfordras

ett anslag å 900 kronor eller eventuellt, om höjning av observatorslönen ej kommer

att bifallas, 2,700 kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att proposition avlåtes till 1919 års riksdag om inrättande av en personlig professur

i astronomi för observatorn von Zeipel med, efter avdrag av 300 kronors

pensionsavgift, till 7,200 kronor uppgående lön samt rätt till ålderstillägg och övriga

förmåner i likhet med professorer i allmänhet;

att de båda professorernas i astronomi undervisnings- och examinationsskyldighet

och övriga åligganden bestämmes i enlighet med vad ovan föreslagits;

att observatorsbefattningen vid universitetet förklaras tills vidare vakant, så länge

professor Bergstrand kvarstår som professor;

att ett belopp motsvarande observatorslönen, som ingår till universitetets reservfond,

utgår av reservfonden som bidrag till professorns avlönande samt

att återstående lönebelopp 900 (eventuellt 2,700) kronor begäres att utgå av allmänna

indragningsstaten.

Bland de till ärendet hörande handlingarna finnes en av observatorn

von Zeipel upprättad bestyrkt meritförteckning, ur vilken inhämtas:

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134. 11

att von Zeipel, som är född den 8 februari 1873, år 1900 avlagt filosofie licentiatexamen;
att

han år 1904 disputerat för filosofisk doktorsgrad, promoverats till filosofie

doktor samt förordnats till docent i astronomi vid universitetet i Uppsala;

att han under åren 1897—1904 samt 1907—1911 innehaft anställningar vid vetenskapsakademiens

observatorium i Stockholm, ryska centralobservatoriet i Pulkova

samt astronomiska observator^ i Uppsala och år 1911 utnämnts till observator i astronomi

vid universitetet i Uppsala;

att han såsom astronom-ireodet deltagit i svenska gradmätningsexpeditionerna till

Spetsbergen somrarna 1898, 1901 och 1902;

att han under åren 1903—1906 företagit resor till utlandet för att studera triangelmätning

i vissa större städer samt såsom Letterstedtsk stipendiat i Paris idkat

studier i celest mekanik och astrofotografi;

att han sommaren 1914 lett en av vetenskapsakademien anordnad sol förmörkelseexpedition

till Strömsund;

att han är ledamot av flera in- och utländska lärda samfund, erhållit åtskilliga

vetenskapliga pris samt år 1914 varit erbjuden en professur i astronomi vid KarlFerdinand

universitetet i Prag; ävensom

att han av trycket utgivit ett mycket stort antal skrifter.

Under de senaste tio åren hava vid flera tillfällen medelst anslag å Depart»-^

allmänna indragningsstaten personliga professurer upprättats vid våra hög- mBn ®8"''

skolor. Även dessförinnan hava sådana professurer inrättats. Man har

därvid haft tillfredsställelsen att kunna på en gång dels utmärka och i

ekonomiskt avseende stödja högt förtjänta vetenskapsmän, för vilka ordinarie

professorsstolar ej varit att tillgå, dels skänka lärdomsgrenar, som

gått utom de fastställda fakultetsämnenas gränser, hägn och möjlighet till

utveckling vid våra lärosäten, dels ock på detta sätt göra det vetenskapliga

livet vid dem rikare och fylligare. Så till vida har den första av dessa

vinningar av personliga professurers upprättande varit den förnämsta, att

utan den särskilt förtjänta personen professuren icke kommit till stånd.

Då nu förslag väckts om inrättande av en ny personlig professur, hatjag

anledning erinra om den principiella uppfattning i avseende därå, som

kommit till synes i det av tillkallade sakkunniga nyligen avgivna betänkande

och förslag rörande docentinstitutionen vid universiteten och karolinska

institutet m. in. Dessa sakkunniga hava på anförda skäl gjort gällande,

att de medel, som beviljats till upprätthållande av de nu befintliga

personliga professurerna, borde, i den mån befattningarnas innehavare avginge,

användas till upprättande av rörliga professurer, till visst bestämt

antal fördelade mellan de båda universiteten och karolinska institutet.

Efter genomförd reglering i detta avseende skulle statsmakternas medverkan

till inrättande av nya personliga professurer endast i mycket sällsynta undantagsfall

behöva påkallas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

Jag har som sagt vid behandlingen av förevarande ärende velat erinra

om de sakkunnigas omförmälda uttalanden. Vare sig man ansluter sig till

desamma eller ej, torde man dock vara oförhindrad att på grund av vad i

ärendet förekommit påyrka upprättandet av en personlig professur för von

Zeipel i huvudsaklig överensstämmelse med univei^sitetskanslerns förslag.

Detta förslag innebär nämligen i själva verket en omreglering av den astronomiska

institutionens nuvarande arbetskrafter till fromma, så vitt jag

förstår, för undervisning, examination och vetenskapligt arbete vid universitetet.

Genom professor Bergstrands erkännansvärda tillmötesgående

kan denna omreglering ske utan allt lör stor kostnad för statsverket. Den

medför, att man kan bereda von Zeipel ett arbetsområde, som hans eminenta

förmåga anvisar honom, och där densamma kan göra sig fullt gällande.

Att universitetet i sammanhang därmed tillförsäkras en kompetent

examinator i ämnet geodesi år uppenbarligen av stort värde.

Med vad jag nu anfört såsom innebörden av den personliga professurens

upprättande har jag naturligen ej velat underkänna betydelsen av den

synpunkt jag ställt främst vid upprättandet av personliga professurer: att

en vetenskapsman linnes, förtjänt av den utmärkelse och den ekonomiska

hugnad, som anordningen innebär. Jag har framhållit von Zeipels eminenta

förmåga. Jag stödde mig därvid på de utomordentligt vackra omdömen

om honom såsom vetenskapsman, vilka från skilda håll blivit fällda

och till vilka jag hänvisar, von Zeipels höga rang bland vetenskapsmännen

på det arbetsfält, han företrädesvis utvalt för sig, är till fullo betygad.

Den omreglering av den astronomiska institutionens nuvarande arbetskrafter,

som jag nyss nämnde såsom sammanhängande med den personliga

professurens upprättande, innebär, att von Zeipel, i egenskap av denna

professurs innehavare, skall hava föreläsningsskyldighet i teoretisk astronomi

i en omfattning, motsvarande vad som åligger professorer i allmänhet,

samt examinationsskyldighet i geodesi. Professor Bergstrand åter skall

jämlikt sitt eget atagande vara föreståndare för den astronomiska institutionen,

hålla föreläsningar i astronomi en timme i veckan och examinera i

detta ämne samt fullgöra observatorsgöromålen. Erforderliga bestämmelser

i berörda avseende böra meddelas av Ivungl. Maj:t.

En förutsättning för den ifrågasatta anordningen är att, när von

Zeipel lämnar observatorsbefattningen för att tillträda den personliga professuren

det bör ske den 1 januari 1920 — observatorsbefattningen ej

anslås ledig till ansökning utan hålles vakant, till dess Kungl. Maj:t annorlunda

förordnar. Skulle Bergstrand avgå före von Zeipel, kan det

ifrågasättas, att von Zeipel skall vara skyldig att övertaga den sålunda lediga

professuren. Då bör naturligen observatorsbefattningen tillsättas. Avgår

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

åter von Zeipel före Bergstrand, är det väl sannolikhet för att Bergstrand

anses böra återtaga de till hans professur egentligen hörande åliggandena,

vadan även i detta fall observatorsbefattningen kommer att besättas. Det

tillkommer universitetsmyndigheterna att till Kungl. Maj:t inberätta, när

någon av ovannämnda förutsättningar för observatorstjänstens ledigförklarande

inträffar, samt avgiva av omständigheterna påkallat förslag.

Den avlöning, som enligt nu gällande grunder bör vara förenad med

den personliga professuren, skall i överensstämmelse med kanslerns förslag

vara 7,200 kronor. Av detta belopp skola 4,700 kronor utgöra lön och

2,500 kronor tjänstgöringspenningar. Därjämte bör von Zeipel lika med

andra professorer äga rätt till ett ålderstillägg å 600 kronor efter 5 års

tjänstgöring.

Kanslern har föreslagit, att löneförmånerna vid observatorsbefattningen

skola ingå till reservfonden, som sedan skulle till von Zeipel utbetala ett

motsvarande lönebelopp. Enligt min mening böra sagda löneförmåner direkt

utbetalas till von Zeipel, som sedan, på sätt föreslagits, får lönefyllnad

från allmänna indragningsstaten. Vad denna lönefyllnads storlek beträffar

lärer den för närvarande böra sättas till 2,700 kronor. Skulle den av universitetskanslern

förutsatta löneregleringen vid observatorsbefattningen komma

att äga rum, bör beloppet av lönefyllnaden ändras. Med hänsyn jämväl

till en eventuell ändring i de till universitetsprofessorer i allmänhet utgående

avlöningsförmåner synes lönefyllnadsbeloppet böra uppföras såsom

förslagsanslag.

von Zeipel bör såsom innehavare av den personliga professuren vara

underkastad de allmänna villkor och bestämmelser, som stadgats för avlöning

såsom universitetsprofessor. I likhet med vad som förut skett beträffande

innehavare av personliga professurer, vilka ej utan vidare äga

rätt till pension enligt lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, bör för von Zeipel såsom professor i astronomi

föreskrivas skyldighet att vid den ålder, då universitetsprofessor i

allmänhet är skyldig att avgå från tjänsten, frånträda sin professur, därest

pension, beräknad efter samma grunder som stadgats beträffande övriga

universitetsprofessorer, beredes honom.

Enligt vad jag inhämtat komma några krav på ökat arbetsbiträde

eller på ökat anslag till materiell för astronomiska institutionen ej att förorsakas

av den tillämnade anordningen, men väl har det ifrågasatts, att

institutionen även oavsett densamma skulle behöva ökat amanuensbiträde.

Detta antyddes i förut omförmälda, av Bergstrand till det större akademiska

konsistoriet ingivna skrivelse.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

Åberopande vad jag nu anfört tillstyrker jag, att Eders Kungl. Maj:t

behagade föreslå riksdagen att

dels medgiva, att för observatorn i astronomi vid

universitetet i Uppsala Edvard Hugo von Zeipel må vid

nämnda universitet med ingången av år 1920 inrättas en

personlig professur i astronomi med de åligganden för

von Zeipel såsom innehavare av omförmälda professur,

som av Kungl. Maj:t bestämmas;

dels föreskriva, att von Zeipel skall vara skyldig såväl

att i tillämpliga delar underkasta sig de för universitetsprofessorer

i allmänhet för åtnjutande av nu gällande

avlöningsförmåner stadgade villkoren och bestämmelserna

som ock att vid den ålder, då annan universitetsprofessor

är skyldig att avgå från sin tjänst, mot åtnjutande av

pension, beräknad efter samma grunder, som stadgats

beträffande övriga universitetsprofessorer, frånträda sin

ifrågavarande professur ävensom vid eventuell ledighet

i den å Uppsala universitets stat uppförda professuren i

astronomi övertaga densamma, därest så påfordras;

dels bestämma, att von Zeipel skall såsom innehavare

av den nu föreslagna professuren åtnjuta en avlöning av

7,200 kronor, därav 4,700 kronor lön och 2,500 kronor

tjänstgöringspenningar, jämte ett ålderstillägg å 600

kronor efter fem års tjänstgöring;

dels föreskriva, att von Zeipels hittilsvarande observatorsbefattning

skall från och med ingången av år

1920 hållas obesatt, så länge ifrågavarande professur

av von Zeipel innehaves;

dels förordna, att von Zeipels avlöningsförmåner

såsom professor skola bestridas av den för observatorstjänsten

å Uppsala universitets stat uppförda avlöningen

jämte nödigt tillskott från allmänna indragningsstaten;

dels och för sistberörda ändamål å allmänna indragningsstaten

anvisa ett belopp av 2,700 kronor jämte ett

tillägg av 600 kronor efter fem års tjänstgöring.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 134.

Vad föredragande departementschefen sålunda tillstyrkt

behagade Hans Maj:t Konungen, på hemställan av

statsrådets övriga ledamöter, gilla; och skulle proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:173 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående personlig professur åt observatorn E. E. von Zeipel jämte en i ämnet väckt motion. s. 4 i texten
  2. SBU 1919:1 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående personlig professur åt observatorn E. H. von Zeipel jämte en i ämnet väckt motion. a1 i texten