Sök i Ratio Lex

Angående åtgärder för ordnande av postpersonalens i Stockholm bostadsfråga

11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:14, Angående åtgärder för ordnande av postpersonalens i Stockholm bostadsfråga

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 14.

1

Nr 14.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående åtgärder

för ordnande av postpersonalens i Stockholm bostadsfråga;

given Stockholms slott den 31 december 1918.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att generalpoststyrelsen må till Stockholms kooperativa bostadsförening

utan personlig ansvarighet under i statsrådsprotokollet angivna

villkor av postmedel utlämna lån till belopp av sammanlagt högst 60,000

kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 13 käft. (Nr 14—15.) 2081 is 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!,. May.ts Proposition Nr 14.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

december 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

Enligt uppgifter, hämtade från Stockholms stads bostadsförmedlingskontor,

är läget å bostadsmarknaden i Stockholm för närvarande

synnerligen betänkligt. Till belysande härav kan framhållas följande.

Ehuru de provisoriska bostadshus, som av Stockholms stad uppförts

i Stadshagen, Bromma och kvarteret Stiftet och som omfattade

875 lägenheter om enkelrum samt ett rum och kök, togos i bruk den

1 oktober 1917, respektive den 1 maj 1918, utgjorde antalet å nämnda bostadsförmedlingskontor

i slutet av september 1918 anmälda hyressökande

icke mindre än 1,166 personer med familier om sammanlagd 3,463

personer. ö ’

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 14.

3

Av dessa hyressökande voro 82 familjer om 342 personer inkvarterade

i stadens skolor, 8 familjer om 34 personer inhysta hos andra

familjer, 207 familjer om 486 personer innehavare av delad lägenhet

samt 341 familjer om 1,119 personer i behov av bostad på grund av

att innehavd lägenhet skulle rivas eller dylikt, varjämte 217 hyressökande

önskat erhålla bostad på grund av förestående giftermål. Återstoden

av hyressökandena utgjordes av personer, som inflyttat till staden

på grund av arbetsanställning eller som med anledning av brister

i innehavd lägenhet önskat erhålla ny dylik.

Den 1 oktober 1918 ökades antalet i stadens skolhus inkvarterade

familjer till 113 om sammanlagt 432 personer. Härigenom blevo alla

i skolhusen för ändamålet iordningställda provisoriska bostäder upptagna.

Övriga nämnda dag husvilla, uppgående till 35 personer, intogos i

Stockholms stads asyler.

Enligt vad som framgått av på sin tid företagen undersökning, har

övervägande delen av vid oktoberflyttningen år 1917 å bostadsförmedlingskontoret

anmälda hyressökande erhållit bostad hos andra, i regel förut

trångbodda personer.

Att antalet husvilla, som inhysts i skolorna och asylerna vid oktoberflyttningen

1918 och som kan anses vara jämförelsevis ringa med

hänsyn till antalet anmälda hyressökande, inskränkt sig till nyss angivna

siffror, har med all sannolikhet även vid sistnämnda fardag berott därpå,

att familjer, som saknat bostad, erhållit tak över huvudet som inneboende

hos andra familjer.

Anmälningar från hyressökande inströmma allt fortfarande dagligen

till bostadsförmedlingskontoret.

Det bostadshus, som Stockholms stad för närvarande har under

uppförande i kvarteret Smedjan och som kommer att omfatta 164 lägenheter,

torde på grund av inträffad arbetskonflikt sannolikt icke bliva

färdigt till inflyttning den 1 april 1919.

Av nu lämnade uppgifter framgår, att för närvarande en verklig

bostadsbrist förefinnes i Stockholm. Därest icke kraftiga åtgärder oförtövat

vidtagas, hotar denna bostadsbrist att bliva ödesdiger icke allenast

med hänsyn till stadens utveckling utan även med avseende å det hinder,

som härigenom reses för ingående av nya äktenskap. Ehuru stadens

myndigheter i viss mån redan vidtagit och alltjämt vidtaga åtgärder till

bostadsnödens bekämpande, finnes icke utsikt, att bostadsfrågan under

de närmaste åren skall vinna en tillfredsställande lösning. Under tiden

föra särskilt de mindre inkomsttagarna, däribland de svagast avlönade

statstjänarna, en svår kamp för att till rimligt hyrespris kunna förskaffa

sig drägliga bostäder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj ds Proposition Nr 14.

Framställning I en till mig den 21 februari 1918 avlåten promemoria har generalpost

direktör en postdirektören Juhliu i egenskap av ordförande i postpersonalens samjahiin.

köpsförening u. p. a. i Stockholm framlagt förslag till åtgärder i syfte

att underlätta anskaffandet av bostäder åt postverkets tjänstemän i

Stockholm.

Generalpostdirektören meddelar därvid till en början, att nämnda

förening, som omfattade omkring 1,600 tjänstemän och biträden i postverket

och postsparbanken, givit sin styrelse i uppdrag att om möjligt

söka vidtaga åtgärder för underlättande av personalens strävanden att

lösa sin bostadsfråga. Efter verkställda undersökningar hade styrelsen

funnit, att den enda till buds stående utvägen under nu rådande förhållanden

vore, att personalen anslöte sig till Stockholms kooperativa

bostadsförening u. p. a.

Beträffande denna förening må meddelas följande.

Föreningen bildades år 1916 och har enligt stadgarna till ändamål

att huvudsakligen för sina medlemmar anskaffa sunda och billiga bostäder

inom Stockholms stad eller på Stockholms stad tillhöriga lantegendomar

samt att i detta syfte förvärva lämpliga tomter, uppföra

bostadshus och uthyra lägenheterna och andra erforderliga lokaler.

Föreningens angelägenheter handhavas av en styrelse på 3—5 ledamöter,

vilka väljas för en tid av två år, en av Stockholms stadsfullmäktige

och. de övriga av föreningen. För styrelseledamöterna utses

för samma tid lika många suppleanter, därav en av stadsfullmäktige.

Tillsyn över styrelsens förvaltning utövas av ett förtroenderåd på 9—15

ledamöter. Av dessa utses en av stadsfullmäktige. Fullmäktige äga

jämväl utse en av föreningens tre revisorer.

Medlem i föreningen är skyldig att deltaga med minst A insatser

å 50 kronor. Å första insatsen skall omedelbart efter inträdet i föreningen

inbetalas minst 10 kronor och inom ett år därefter de å denna

insats återstående 40 kronor. Övriga tecknade insatser skola inbetalas

på sätt styrelsen äger bestämma, dock så att förutom den första insatsen

minst tre skola till fullo inbetalas inom fem år efter inträdet.

För att erhålla rätt att ifrågakomma vid upplåtandet av föreningens

lägenheter skall insatsbelopp svarande mot minst 5 procent av gällande

byggnadskostnad per eldstad hava inbetalts samt minst lika stort insatsbelopp

. tecknats. Av uppkomna överskott å föreningens verksamhet

gottskrivas medlemmarna efter hand vissa belopp av de gjorda insatserna.

Antalet föreningsmedlemmar uppgick i oktober 1918 till 556. Föreningen

ägde vid samma tid fastigheter omfattande sammanlagt 201

lägenheter om högst två rum och kök, varjämte föreningen hade under

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 14.

5

uppförande två fastigheter om sammanlagt 84 lägenheter om högst två

rum och kök. Föreningens redan uppförda fastigheter hade ett värde av

1,617,100 kronor, därav tomterna 227,100 kronor. De fastigheter, som

vore under uppförande, beräknades kosta 1,039,400 kronor, därav tomterna

114,400 kronor.

Hyrorna i redan uthyrda lägenheter utgöra 170—270 kronor per

eldstad och år. I de under arbete varande fastigheterna torde hyran

komma att utgöra omkring 300 kronor per eldstad och år.

Beträffande finansieringen av föreningens fastigheter gäller i allmänhet,

att, sedan föreningen anskaffat bottenlån till högst 60 procent

av fastighetsvärdet, Stockholms stad ikläder sig borgen för lån ur

pensionsförsäkringsfonden upp till ytterligare 30 procent av fastighetens

värde, uppskattat genom värdering av tre personer. För 5 procent

av de återstående 10 procenten av värdet av de fastigheter, som

hittills uppförts eller som äro under byggnad, lämnar staden, om så

erfordras, ytterligare ett lån, som av staden icke får uppsägas förr än

5 år efter lånets utlämnande. Återstående 5 procent av fastighetsvärdet

täckes av disponibelt insatskapital. Priset å föreningens från staden

förvärvade tomter beräknas till 20 procent under gällande marknadspris,

och har köpeskillingen hittills lämnats räntefri under 10 år från köpets

avslutande. För nedbringandet av byggnadskostnad erna har föreningen

för ett antal av 500 eldstäder tillförsäkrats ett bidrag av 376,200

kronor från det av 1917 års riksdag beviljade anslaget å 4 miljoner

kronor till understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter.

Detta eldstadsantal är nu fullt disponerat. Av det av 1918 års riksdag

för enahanda ändamål beviljade anslaget å 3 miljoner kronor har föreningen

för 113 eldstäder tillförsäkrats ett belopp av 163,200 kronor.

Enligt vad som meddelats mig, har det insatsbelopp, som erfordras

för rätt att erhålla lägenhet i föreningens fastigheter, beträffande de

under arbete varande bostadshusen i oktober 1918 beräknats uppgå till

— efter reduktion med statsbidrag — omkring 240 kronor per eldstad.

I sin promemoria framhåller generalpostdirektören, att, ehuru det

belopp, som erfordrades för rätt att erhålla lägenhet, i och för

sig vore relativt ringa, vore det emellertid endast ett fåtal av de

lägst avlönade statstjänarna, som under rådande dyrtid hade tillfälle

att på en gång kunna erlägga detsamma. Om stäten därför

kunde räcka sina svagast avlönade tjänstemän i Stockholm eu hjälpsam

hand genom att bispringa dem med lån till sådant belopp, att de bleve

i tillfälle inbetala erforderligt insatsbelopp för erhållande av bostad i

nämnda förenings fastigheter, skulle därmed mycket vara vunnet för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 14.

ordnandet av personalens bostadsfråga. För ernående av detta mål

skulle flera utvägar kunna anlitas. Generalpoststyrelsen skulle kunna

bemyndigas att av postmedel mot återbetalningsförbindelse till låns

utgiva erforderligt belopp till en var tjänsteman, som på angivet sätt

önskade betrygga sin bostadsfråga. Härigenom skulle dock vissa svårigheter

kunna uppstå, därest tjänsteman, som erhållit lån, komme på

obestånd eller avginge ur tjänsten på grund av frånfälle eller avsked,

innan den lånfångna summan återbetalts. Eu annan form för frågans

lösning, som anlitats av större arbetsgivare i Stockholm och som enligt

generalpostdirektörens åsikt vore den lämpligaste i nu förevarande

fall, vore, om generalpoststyrelsen bemyndigades att av disponibla

postmedel till ifrågavarande bostadsförening utlämna lån till belopp,

som stode i förhållande till antalet posttjänstemän, som önskade erhålla

lägenhet i föreningens fastigheter.

Beträffande sistnämnda alternativ har generalpostdirektören i förenämnda

promemoria med därtill i oktober 1918 gjort tillägg anfört

huvudsakligen följande:

Villkoren för utlämnande av lån till bostadsföreningen för ifrågavarande

ändamål skulle vara:

att föreningen till postverket erlade en ränta av 4 procent å det lånfångna

beloppet, tills återbetalning skett,

att föreningen såsom säkerhet för lånets återbetalning till postverket lämnade

dels skuldförbindelse, dels föreningsmedlemmarnas (= posttjänstemännens) andelsförbindelser

och dels inteckningar i föreningens fastigheter, liggande mellan högst

90 och 95 procent av respektive fastighets värde,

att i fråga om lånets återbetalning skulle gälla sex månaders uppsägning,

vilken dock icke från långivarens sida finge ske förrän 7 år förflutit efter lånets

utlämnande,

att föreningen till postverket erlade ränta halvårsvis i efterskott,

att föreningen förbunde sig att, i den mån posttjänstemän inginge såsom medlemmar

i föreningen, bereda dessa, intill ett antal, som svarade mot lånets storlek,

bostäder i föreningens fastigheter, som på denna grund uppfördes och som vore

belägna å plats, som av postverket bestämdes såsom lämplig,

att de posttjänstemän, som inginge som medlemmar i föreningen, vore befriade

från att erlägga insatser under de två första åren, efter det de erhållit

bostad i föreningens fastigheter; dock skulle varje medlem vara skyldig att å

första insatsen inbetala minst 10 kronor, så snart ansökan om inträde i föreningen

bifallits, samt inom ett år därefter de återstående 40 kronorna, samt

att amortering å lånet ägde rum på så sätt, att föreningen under tredje till

och med sjunde året, efter det lånet bekommits, återbetalade en tiondedel av

lånet under varje halvår.

Eepresentant för bostadsföreningen hade förklarat, att föreningen godkände

dessa villkor.

Beträffande den borgen, som av föreningen erbjödes för lånet, kunde invändas,

att inteckning i föreningens fastigheter, liggande mellan 90 och 95 procent av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 14.

7

respektive fastighets värde, måste anses såsom mindre god säkerhet. Såsom

ovan framhållits, hade emellertid Stockholms stad, i de fall så erfordrats, lämnat föreningen

lån motsvarande 5 procent av fastigheternas värde, efter det föreningen

anskaffat bottenlån till högst 60 procent och lån mot Stockholms stads borgen upp

till 90 procent. Vid sådant förhållande syntes även staten böra, då det såsom

i detta fall gällde att främja statstjänares intressen, lämna lån liggande mellan

90 och 95 procent av fastighetsvärdet. I den mån föreningen, i likhet med vad

som skett beträffande föreningens hittills igångsatta bostadsföretag, erhölle kommunal

och statlig subvention, komme de inteckningar, som skulle lämnas postverket,

i avseende å förmånsrätten att ligga omedelbart under 90 procent av

fastighetsvärdet. I övrigt måste medlemmarnas (posttjänstemännens) insatsförbindelser,

som jämväl skulle utlämnas till postverket såsom säkerhet, anses utgöra

en viss borgen för lånets behöriga återbetalning.

De tjänstemän, som önskade ingå såsom medlemmar i föreningen, skulle, såsom

framginge av ovannämnda villkor, under de två första åren endast erlägga ett belopp

av 50 kronor för att omedelbart bliva berättigade till bostad i föreningens

fastigheter. Medlemmar i allmänhet vore skyldiga inbetala 5 procent av kostnaden

per eldstad, som beräknades uppgå till omkring 240 kronor per eldstad,

eller för ett rum och kök omkring 480 kronor.

Ehuruväl det kunnat anses önskligt, om tjänstemännen under nu rådande

dyrtid blivit helt och hållet befriade från att erlägga insatskapital under de närmaste

åren, kunde det å andra sidan vara lämpligt, att tjänstemännen genom ett

mindre belopps inbetalande bleve starkare fästa vid föreningen.

Inbetalningen av en insats vore i övrigt enligt föreningens stadgar erforderligt

för att medlem skulle äga deltaga i överläggningar och beslut om föreningens

angelägenheter.

Av på sin tid verkställd undersökning hade framgått, att omkring ett hundratal

i Stockholm bosatta posttjänstemän då varit hågade förhyra lägenheter i bostadsföreningens

fastigheter under förutsättning, att tjänstemännen under de närmaste

åren icke behövde erlägga hela insatskapitalet.

Enär ställningen på bostadsmarknaden sedan dess ytterligare förvärrats,

torde kunna antagas, att ett vida större antal tjänstemän nu önskade betrygga sin

bostadsfråga genom att under ovannämnda betingelser ingå som medlemmar.

Utginge man från, att t. ex. 150 tjänstemän komme att teckna sig för medlemsskap

och dessa önskade förhyra lägenheter om ett rum och kök, skulle härför

erfordras, att postverket till föreningen utlånade ett belopp av 150x480 kronor

= 72,000 kronor med avdrag av det belopp, som av tjänstemännen själva skulle

erläggas under det första året eller 150x50 kronor = 7,500 kronor. Lånebeloppet

skulle sålunda under angivna förutsättning utgöra 64,500 kronor eller i

runt tal 60,000 kronor.

Under förutsättning att denna fråga kunde ordnas under den närmaste tiden

samt att föreningen, såsom redan skett beträffande hittillsvarande bostadsföretag,

erhölle statlig och kommunal subvention i den utsträckning, att rimliga hyror

kunde betingas, hade bostadsföreningen ansett sig om möjligt kunna upplåta nya

bostäder till posttjänstemän, som bleve medlemmar, redan den 1 april 1920.

Till följd av remiss hava telegrafstyrelsen och järnvägsstyrelsen

den 6 mars 1918 avgivit gemensamt utlåtande i ärendet samt därvid

anfört följande:

Telegrafstyrelsen

och

järnvägsstyrelsen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 14.

Social
styrelsen.

»I motsats till vad som synes vara fallet beträffande postverkets personal

hava befattningshavare, tillhörande telegrafverket och statens järnvägar, kunnat i

viss utsträckning beredas bostad in natura.

För telegrafverkets vidkommande har detta varit möjligt i telegrafverkets

egna eller för ändamålet förhyrda fastigheter i sådan utsträckning, att av 319 i

Stockholm placerade befattningshavare bostad kunnat beredas åt 106 stycken.

Yad angår statsbanepersonalen, åtnjuta icke mindre än 538 i Stockholm

placerade befattningshavare bostadsförmån in natura dels uti statens järnvägar

tillhöriga hus dels ock i av statens järnvägar förhyrda hus, tillhöriga statens

järnvägars änke- och pupillkassa. Järnvägsstyrelsen har också nyligen trätt i

underhandlingar med direktionen för nämnda kassa om uppförande här i Stockholm

av ytterligare ett större boställshus snarast möjligt.

Om också styrelserna, särskilt järnvägsstyrelsen, sålunda redan vidtagit

ganska omfattande åtgärder för att bereda sin personal erforderliga bostäder,

har detta likväl varit möjligt allenast beträffande ett mindretal av personalen.

Det måste sålunda, särskilt under nu rådande förhållanden, vara en angelägenhet

av största vikt för styrelserna att vidtaga och främja varje åtgärd, som

utan att vara för tjänsten hinderlig, är ägnad att för verkens personal medföra

lättnad vid lösandet av dess bostadsfråga. Styrelserna kunna sålunda obetingat

vitsorda behovet av åtgärder i det i promemorian angivna syftet.

Telegrafstyrelsen vill för sin del, utan att ingå på en jämförande granskning

av de olika möjligheter till detta syftes ernående, som den nu ifrågavarande

framställningen anvisar eller eljest kunde komma i fråga, inskränka sig till att

framhålla, att det nu framlagda förslaget synes kunna medföra beaktansvärda

fördelar för personalen.

Järnvägsstyrelsen håller för sin del före, att det vore vida lämpligare att, i

den män sådant kan ske, fortsätta på den redan inslagna vägen för tillgodoseende

av järn vägspersonalens bostadsbehov. Frånsett de svårigheter, som helt

visst skulle komma att uppstå vid ordnandet av det ekonomiska mellanhavandet

mellan verket och dess personal, synas de framlagda förslagen, vilka innefatta,

att personalen skulle själv förvärva sig bostäder, även från en annan synpunkt

mindre lämpa sig för en tillämpning vid statens järnvägar. På grund av förhållandena

vid statens järnvägar är det nämligen av vikt, att personalen hålles

i viss mån rörlig. En anordning, som skulle medföra, att denna personal

genom att skaffa sig egna bostäder bleve i större utsträckning bunden vid viss

plats, komma helt visst att föranleda till avsevärda olägenheter från tjänstens

synpunkt.»

Vidare har socialstyrelsen i infordrat utlåtande den 13 november

1918 anfört följande:

»Socialstyrelsen får till en början framhålla, att den ansett sig böra behandla

förevarande spörsmål helt och hållet under den givna förutsättningen, att

det från postverkets sida ifrågasatta stödet åt vissa anställda verkligen skulle

leda till det åsyftade resultatet. Styrelsen har sålunda ej funnit sig böra ingå på

ett bedömande av de betingelser i övrigt, under vilken det omhandlade kooperativa

bostadsföretaget skulle bliva i stånd att bereda vissa befattningshavare inom

postverket bostad.

Föreliggande framställning berör den betydelsefulla principfrågan, i vad mån

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 14.

9

staten i egenskap av arbetsgivare bör göras ansvarig för sina anställdas bostadsbehov.

Socialstyrelsen finner den föreskrivna tiden för remissens besvarande

icke medgiva ett ståndpunktstagande till detta vittgående spörsmål, som kräver

grundlig särskild utredning. Utan att sålunda taga någon definitiv ståndpunkt

till själva principfrågan anser styrelsen, att under nu rådande extraordinära förhållanden

på bostadsmarknaden ingenting från statens sida bör eftersättas, då

det gäller att med rimliga medel räcka sina anställda en hjälpande hand till

lindrande av bostadsnöden. I föreliggande fall kommer närmast i betraktande,

att staten med påtagande av viss ekonomisk risk, som dock ej lärer få anses

äventyrlig, synes kunna lämna ett antal av sina anställda ett kraftigt stöd i deras

strävan att skaffa sig bostad.

Inom den kooperativa bostadsrörelsen, på vars grunder förevarande förslag

är byggt, är det en erkänd princip, att föreningsmedlemmarnas intressegemenskap

skall fotas på icke alltför ringa pekuniära tillskott. Härigenom ernås jämväl

en viss garanti för att sådana individer på förhand utgallras, vilka på grund

av bristande ekonomiskt förutseende ej förmå fylla de anspråk, som i detta hänseende

måste ställas på föreningsmedlemmarna. Erfarenheten på området synes

nogsamt hava bekräftat riktigheten av denna princip. När socialstyrelsen anser

sig böra tillstyrka ett sådant avsteg från densamma, som förevarande förslag otvetydigt

innebär, sker det under uttrycklig hänvisning till nödläget på bostadsmarknaden.

Detta torde enligt styrelsens mening vara ägnat att till fullo framtvinga

den sammanhållning mellan föreningsmedlemmarna i deras gemensamma

strävanden, som ett på större, individuellt gjorda, pekuniära insatser fotat intresse

eljest skulle åstadkomma. Vad angår det personliga urvalet av dem, som

lämpligen borde komma i åtnjutande av de lämnade förmånerna, synes långivaren

böra förbehålla sig ett visst inflytande.

Rörande förslagets detaljer, vilka styrelsen i allt väsentligt finner praktiska

och ändamålsenliga, vill styrelsen endast erinra om de komplikationer, som till

äventyrs skulle uppstå, därest inom postverket anställd föreningsmedlem skulle

vilja överlåta sitt andelsbevis till annan person utom verket eller ock skulle övergå

till annan tjänst, vilket icke synes kunna förvägras honom. Visserligen skulle

enligt förslaget föreningsmedlemmarnas andelsförbindelser bland andra läggas såsom

säkerhet för utlämnat lån, men synes postverket därjämte böra förbehålla

sig rätt att i de fall, där andelsinnehavare lämnat sin tjänst inom postverket eller

överlåter sin andel till utom verket stående person, inom viss kortare tid uppsäga

till betalning en mot andelen svarande del av föreningens lån.

Vidare lärer med hänsyn till de nu synnerligen ovissa fastighetsvärdena uttryckligen

böra föreskrivas, att det värde, som skall läggas till grund för belåningen,

skall vara samma belåningsvärde, som det Stockholms stad kommer att

fastställa vid beviljande av sin särskilda borgen.

Slutligen vill styrelsen ifrågasätta, om den för lånet föreslagna under nuvarande

förhållanden extraordinärt låga räntefoten av 4 procent är motiverad av

några sådana verkliga fördelar eller behov, att ett avsteg från allmänna utlåningsprinciper

i detta hänseende bör göras, eller om icke lånet snarare bör beviljas

mot samma räntevillkor, som tillämpas exempelvis vid utlåning ur pensionsförsäkringsfonden

i och för förbättrande av de mindre bemedlades bostadsförhållanden.

Styrelsen vill anmärka, att en sådan höjd ränta icke torde komma att

åsamka varje statsanställd föreningsmedlem en större merkostnad än i genomsnitt

cirka fem kronor för år.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 13 höft. (Nr 14—15.) 2081 18 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 14.

Även om andra utvägar kunna anvisas för lindrande av de statsanställdas

bostadsnöd, vilka måhända under andra förhållanden bort förordas, synes detta

ej få utgöra hinder för tillgripande av ifrågavarande åtgärd, vilken utan betänkliga

biverkningar synes kunna leda till beaktansvärda resultat.

Socialstyrelsen får därför, under hänvisning till ovan anförda reservationer

rörande vissa detaljer, i övrigt tillstyrka det framlagda förslaget.»

Den rådande bristen på smålägenheter i Stockholm medför, såsom

redan framhållits, för de mindre inkomsttagarna ett bekymmer av allvarligaste

slag. Ett stort antal av de statens tjänstemän, som drabbas

av dessa svårigheter, är tydligen att söka bland post- och telegrafverkens

samt statens järnvägars lägst avlönade personal. Av den föreliggande

utredningen framgår emellertid, att beträffande telegrafverket

och statens järnvägar förhållandena i förevarande avseende ställa sig

vida gynnsammare än för postpersonalen. Vad särskilt den lägre postpersonalen

angår, hava hittills inga åtgärder vidtagits, som kunnat i

avsevärdare mån bidraga till lösandet av dess bostadsfråga. Det torde

därför i första hand vara beträffande denna personal, som ett ingripande

är av nöden. Under nuvarande förhållanden synes det jämväl

vara en plikt för staten att söka i möjligaste mån medverka till lindrandet

av bostadsnöden för sina lägst avlönade tjänstemän.

Generalpostdirektören har funnit den lämpligaste åtgärden i förevarande

syfte vara, att postpersonalen ansluter sig till Stockholms

kooperativa bostadsförening. För underlättande härav skulle generalpoststyrelsen

bemyndigas att under vissa villkor av postmedel till föreningen

utlämna lån till belopp motsvarande det antal tjänstemän, som

önskar erhålla lägenheter i föreningens fastigheter.

Berörda förslag synes mig beaktansvärt och ägnat att bereda möjlighet

för ett avsevärt antal tjänstemän att genom egen medverkan

och inom en snar framtid komma i besittning av lämpliga bostäder.

Den byggnadsverksamhet, som bedrives av ifrågavarande bostadsförening,

torde jämväl, särskilt under nuvarande förhållanden, vara väl förtjänt av

allt understöd. Jag anser mig därför kunna förorda det föreslagna

sättet för bostadsfrågans ordnande.

Under förutsättning, att det insatsbelopp, som erfordras för rätt

att erhålla lägenhet i föreningens fastigheter, utgör 240 kronor per

eldstad och att ett antal av 150 tjänstemän skulle vara villiga att

ingå i föreningen, har generalpostdirektören beräknat lånebeloppet till

omkring 60,000 kronor.

Då större anslutning knappast torde vara att förvänta, synes, åtminstone

tills vidare, innan erfarenhet vunnits, ett större lån icke böra

ifrågasättas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 14.

11

Beträffande villkoren för erhållande av lån för omförmälda ändamål

torde till en början kunna ifrågasättas, huruvida icke den av generalpostdirektören

föreslagna räntefoten av 4 procent är lägre än som

av förhållandena påkallas. Vid utlåning för liknande ändamål ur pensionsförsäkringsfonden

betingas för närvarande i regel eu ränta, växlande

mellan 4 och 5 procent, därvid i allmänhet säkerheten är

bättre än den nu föreslagna. Såsom socialstyrelsen framhållit, synes

skäl knappast föreligga att beträffande det nu ifrågasatta lånet tillämpa

en lägre räntefot. Vidare synes ändamålsenligt, att postverket, på sätt

socialstyrelsen föreslagit, vid utlämnande av lån till föreningen förbehåller

sig rätt att, därest andelsinnehavare skulle lämna sin tjänst inom

verket eller överlåta sin andel till utom verket stående person, inom

viss kortare tid till betalning uppsäga mot andelen svarande del av lånet.

I nu angivna hänseenden torde emellertid generalpoststyrelsen böra

lämnas frihet att med hänsyn till på frågan inverkande omständigheter

träffa avgörande. Jämväl beträffande den föreslagna inteckningssäkerheten

kunna vissa anmärkningar göras. Då emellertid Stockholms stad

understödjer föreningen med lån mot enahanda säkerhet, synes densamma

kunna godtagas. Till grund för belåningen torde böra läggas

det fastighetsvärde, som fastställes av Stockholms stad vid beviljande

av borgen för föreningens byggnadslån. Med nu angivna modifikationer

synas de av generalpostdirektören föreslagna lånevillkoren kunna

vinna tillämpning.

Under åberopande av vad i ärendet anförts får jag därför hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att generalpoststyrelsen må till Stockholms kooperativa

bostadsförening utan personlig ansvarighet under

här ovan angivna villkor av postmedel utlämna lån till

belopp av sammanlagt högst 60,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:93 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående åtgärder för ordnande av postpersonalens i Stockholm bostadsfråga. a1 i texten
  2. SU 1919:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder för ordnande av postpersonalens i Stockholm bostadsfråga. s. 1 i texten