Sök i Ratio Lex

Angående statsbidrag till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn i skolåldern m. m

1919-02-21 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:144, Angående statsbidrag till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier intagna barn i skolåldern m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 144.

1

Nr 144.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsbidrag

till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och

kustsanatorier intagna barn i skolåldern m. m.; given

Stockholms slott den 31 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
dels

medgiva, /

att sjuk vårdsanstalt, till vars verksamhet, anslag av statsmedel utgår,

må efter särskild prövning av Kungl. Maj:t kunna tillerkännas rätt att

erhålla bidrag till avlönande av lärare, som är anställd för meddelande av

undervisning åt vid anstalten intagna barn i skolåldern, att, enligt de

närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen

efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller kunna

varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga

folkskolor och småskolor;

att sådan sjuk vårdsanstalt må, enligt de närmare bestämmelser,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva, för lärarbefattning, vilken innehaves

av lärare, till vars avlöning statsbidrag utgår såsom till lärare vid

egentlig folkskola eller småskola, varda delaktig i folkskollärarnas pensionsinrättning,

respektive småskollärares in. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

eller ock i den pensionsanstalt, som kan komma att omfatta berörda två

pensionsinrättningar; samt

att ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller

småskola må för uppflyttning i högre lönegrad ävensom för pension tillgodoräkna

sig, i förekommande fall, den tid, under vilken han tjänstgjort

vid sjukvårdsanstalt av ifrågavarande slag och statsbidrag utgått till hans

avlönande såsom till ordinarie folkskol- eller småskollårare, skolande enaBihcmg

Ull riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 126 käft. (Nr 144.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj ds Proposition Nr 144.

hända rätt tillkomma lärare vid dylik sjukvårdsanstalt i avseende å den

tid han må hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola,

mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter och kustsanatorier

intagna barn i skolålern anvisa på extra stat för år 1920 ett

förslagsanslag å 20,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Värner Rydén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 144.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 februari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter:

Inom landet finnas för närvarande 4 kustsanatorier för vårdande av

lungtuberkulossjuka. Vid dessa anstalter intagna barn åtnjuta, i den mån

deras hälsotillstånd det medgiver, folkskol- respektive småskolundervisning,

vartill statsbidrag icke utgår. Jämväl vid två av rikets vanföranstalter,

nämligen de i Stockholm och Göteborg belägna, meddelas på anstalternas

egen bekostnad dylik undervisning. Sådan är också beslutad vid vanföranstalten

i Hälsingborg och torde även komma till stånd i den vanföranstalt

för Norrland, som är avsedd att snarast möjligt inrättas.

Fråga har nu uppkommit om beredande av statsbidrag för avlönande

av lärarpersonalen vid förevarande anstalter samt om denna personals

likställande i avseende å löneturs- och tjänstårsberäkning med lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor, i det att dels de svenska vanföranatalteruas

centralkommitté, vilken utgör en representation för inom landet

befintliga föreningar för bistånd åt vanföra, gjort framställning i nämnda

Statsbidrag

till avlönande

av lärare åt

vid vanföranstalter

och

kustsanatorier

intagna

barn i skolåldern

ra i*

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Xr 144.

syfte beträffande vanföranstalterna, dels ock riksdagen hos-Kungl. Maj:t

begärt utredning i ämnet såvitt angår sjukvårdsanstalt.

Centralkommittén har på uppdrag av styrelserna för föreningen för

bistånd åt lyfta och vanföra i Stockholm samt föreningarna för bistånd

åt vanföra i Göteborg och Hälsingborg i en den 16 september 1915 till

folkskolöverstyrelsen inkommen, till Kungl. Maj:t ställd ansökning anhållit

om rätt lör de vid nämnda föreningars skol- och uppfostringshem fast

anställda folk- och småskollärarinnorna till tjänstårsberäkning och pension

i likhet med övriga folk- och småskollärarinnor samt om bidrag av statsmedel

till lärarinnornas avlöning i den utsträckning och på de villkor,

sådant bidrag av liknande undervisningsanstalter åtnjötes.

Över denna framställning hava utlåtanden avgivits den 19 januari

1916 av domkapitlet i Uppsala efter inhämtande av yttrande från folkskolinspektören

i Upplands södra inspektionsområde L. J. Levander, den

29 mars 1916 av domkapitlet i Lund och den 24 maj 1916 av domkapitlet

i Göteborg, vilka sistnämnda två myndigheter hört vederbörande folkskolinspektörer.

Levander har i sitt yttrande anfört följande:

Då genom upprättandet av svenska vanföranstalternas så kallade skol- och uppfostringshem

tillgång till normal små- och folkskolundervisning kommer att beredas

ett ej obetydligt antal barn, vilka endast ofullständigt eller i ett flertal fall alls icke

kunnat draga nytta av de kommunala skolornas undervisning; då för dessa skolor

gällande normalplan i möjligaste mån göres till rättesnöre för undervisningen; då

undervisningstiden i huvudsak är densamma som inom den allmänna folkskolan; då

på lärarpersonalens utbildning ställas samma krav som i fråga om de kommunalt

anställda lärarna; och då slutligen lärarpersonalens avlöningsförhållanden ingalunda

ställa sig ogynnsammare än nyssnämnda lärares, får undertecknad på det varmaste

tillstyrka, dels att svenska vanföranstalternas centralkommitté för de i samband med

anstalternas skol- och uppfostringshem inrättade folkskollärartjänsterna tillerkännes

rätt till delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättninp, dels att vid skol- och uppfostringshemmen

anställda småskollärare erhålla rätt till inträde i småskollärares

m. fl. alderdomsunderstöd^anstalt, därvid vad i ålderdomsunderstödsanstaltens reglemente

innehålles om skoldistrikt och skolråd bör, på sätt Kungl. Maj:t närmare föreskriver,

i motsvarande tillämpning gälla om svenska vanföranstalternas centralkommitté;

dels att vid skol- och uppfostringshemmen fast anställda folk- och småskollärare

måtte, såväl med avseende å pension som med avseende å rätt till ålderstillägg, få

räkna sig till godo den tid, under vilken de tjänstgjort å skol- och uppfostringshemmen;

dels slutligen att statsbidrag till den vid skol- och uppfostringshemmen anställda

lärarpersonalens avlöning måtte utgå efter enahanda grunder som statsbidrag till

kommunalt anställda folk- och småskollärares avlöning.

, För erhållande av ovannämnda förmåner synes det dock, som om följande villkor

borde uppställas:

1) Lärarpersonalen bör, efter förloppet av viss, ej för knappt tillmätt tids tjänstgöring

såsom extra ordinarie lärare, erhålla den fastare anställning, som vid vanför
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ls Proposition Pr 144.

anstalterna rådande särskilda förhållanden kunna medgiva; och synas knappast några

vägande skäl kunna anföras gentemot sådan anordning, att anstalternas folkskollärare,

i likhet med vad är fallet med ett flertal ordinarie lärare vid högre folkskolor, anställas

med minst sex månaders ömsesidig uppsägningsrätt, anstalternas småskollärare i sedvanlig

ordning med ömsesidig rätt till minst fyra månaders uppsägning.

2) Undervisningen inom skol- och uppfostringshemmen bör vara underkastad

inspektion från statens sida; och synes, särskilt med hänsyn därtill att granskningen

av rekvisitionerna av statsbidrag till van föranstalternas skol- och uppfostringshem

genom Kungl. Maj:ts brev till medicinalstyrelsen den 18 juni 1915 ålagts vederbörande

folkskolinspektör, åt honom även lämpligen böra uppdragas att taga kännedom om

antalet i vanföranstalts skol- och uppfostringshem intagna barn och tillse, att det på

ett ändamålsenligt sätt blivit sörjt för deras vård och undervisning samt att tjänliga

lokaler och lämplig materiell förefinnas in. m. (jämför cirkulär till Kungl. Maj:ts befallningsbavande

i samtliga län den 31 oktober 1902 angående inspektion av barnhem

och skyddshem). Arvode åt folkskolinspektören synes böra beräknas i enlighet

med hestämmelserna rörande arvode för inspektion av barnhem (Kungl. Majrts cirkulär

den 27 november 1903.)

Domkapitlen hava tillstyrkt bifall till centralkommitténs framställning

på de av Levander föreslagna villkoren.

I en vid 1916 års riksdag inom första kammaren väckt motion (nr

45) hemställde J. S. Almer, att riksdagen måtte medgiva, att av medicinalstyrelsen

såsom tuberkulossjukvårdsanstalt godkänt kustsanatorium, som

för där intagna barns undervisning anställde examinerad folk- eller småskollärare

med minst samma avlöning, som för sådana lärare vore i förordning

bestämt, finge av statsmedel erhålla samma lönetillskott till anställd

lärares avlöning, som vore för skoldistrikt stadgat, ävensom att

sålunda anställd lärare finge vid tillträde av tjänst å kustsanatorium samt

vid övergång från densamma till tjänst vid folk- eller småskolor med

avseende å lönetur och tjänstårsberäkning likställas med lärare, som

tjänstgjort vid folk- eller småskola.

Till stöd för denna framställning anfördes av motionären följande:

Flertalet av de å kustsanatorierna intagna barn äro i skolåldern. Då de åkommor,

för vilka de söka bot å de nämnda anstalterna, i regel äro av natur att ej befria

barnen frän skolplikten, komma föräldrarna ofta i en brydsam belägenhet mellan å

dna sidan barnets behov av anstaltsvård och å andra sidan skyldigheten att låta barnen

inhämta folkskolans minimikurs. För att i någon mån lösa denna konflikt har undervisning

i en eller annan form införts å kustsanatorierna för de barn, sota utan skada

för behandlingen i övrigt kunna tillgodogöra sig en sådan. Vid ett av dessa har

undervisningen ordnats så, att barnen indelats i tre grupper, av vilka de två motsvara

folkskolan och en småskolan. Varje grupp har två lästimmar per dag. Den anställda

lärarinnan har alltså 6 lektionstimmar dagligen. Inom dessa grupper är helt, naturligt

omsättningen stark, då ingen hänsyn kan tagas till undervisningen vid bestämmandet

av tiden för in- och utskrivning av patienterna å sanatoriet, utan detta bestämmes

helt och hållet med hiinsyn till barnets behov eller icke behov av sjukvård. Härigenom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ta Proposition Nr 144.

uppstå förvisso svårigheter vid undervisningen, som det blir lärarinnans sak att

möjligaste mån söka övervinna. Ett barn börjar då, ett annat då, olika långt komna

barn måste sammanföras i samma grupp, svårighet att få reda på genomgångna kurser,

allt är ägnat att försvåra undervisningen och öka arbetet Då ifrågavarande barn äro

så gott som uteslutande barn från folk- och småskolor, synes lämpligast att anställa

lärarinna, som avlagt folk- eller småskolliirarexamen. För tillfället är anställd eu examinerad

småskollärarinna, detta närmast av ekonomiska skäl.

Det torde framgå av vad som anförts, att en dylik lärarinna fyller en uppgift

fullt motsvarande den vid våra små- eller folkskolor.

Likaså torde det ej kunna bestridas, att det är ett allmänt intresse, att de sjuka

barnens kunskapsnivå halles uppe eller höjes under den tid de vårdas för sjukdom, så

att de kunna följa med undervisningen utan större svårighet, då de efter ait ha blivit

återställda till bäl-an komma tillbaka till sin skola. En lärariuueplats sådan som denna

är ej eftersökt. För en samvetsgrann lärarinna blir arbetet på grund av vad som ovan

antytts helt visst ansträngande, och platsen ger ej meriter, som väga vid sökande av

annan plats. Hon får ej räkna tjänstar. Det är så att säga bortkastad tid för henne.

Pa grund av det säregna arbetet vore det önskvärt att kunna anställa alldeles

särskilt kvalificerade folkskollärarinuor, men för att detta skulle kunna bli möjligt

kräves, att platsen är väl avlönad. Då undervisningen emellertid är något sanatoriets

egentliga uppgift ovidkommande, är det naturligt, att styrelsen ej gärna kan avse

någon större lön åt lärarinna.

Goda skäl synas därför tala för att sanatorium, som har auställd lärare eller

lärarinna, erhaller statsbidrag som löuetillskott lika med vanliga skoldistrikt, ävensom

att vederbörande lärare eller lärarinna far räkna tjänstär.

I skrivelse den 5 maj 1916 (nr 92) yttrade riksdagen med anledning

av ifrågavarande motion följande:

Riksdagen, som tagit den föreliggande framställningen i övervägande, har väl

funnit vissa av motionären anförda synpunkter beaktansvärda, men har dock ej ansett

sig kunna bifalla förslaget i det outredda och ofullständiga skick, vari det nu föreligger.

Riksdagen har framför allt saknat sådana beräkningar och upplysningar, att

av desamma skulle kunna vinnas en ungefärlig föreställning om de kostnader, som

här ifrågasättas. I utredningen äro ej angivna några bestämmelser om den minimitjänstgöiing,

som bör åläggas här förevarande kategori av lärare, vilka bestämmelser

i det hela synas riksdagen till art och omfattning bota motsvaia och ansluta sig till

dem, som gälla lärare vid folkskolor. Eu nödvändig förutsättning för beräknande av

räckvidden av statens kostnader för ifrågavarande ändamål är vidare bestämmelser rörande

grunderna för fastställandet av antalet lärare, varom intet i motionen förekommer.

Utredningen giver ej heller någon vägledning vid bedömandet av, huru många vid

kustsanatorier befintliga barn i skolåldern äro i behov av undervisning. Frågan om

särskild statskontroll eller inspektion från statens sida i förevarande avseende är ej i

motionen berörd.

Med anledning av i motionen gjort uttalande om lämplighet av att, då ifrågavarande

barn så gott som uteslutande äro barn frän folk- och småskolor, för deras undervisning

anställes lärarinna, som avlagt folk- eller småskollärarexamen, vill riksdagen

endast framhålla såsom sin åsikt, att i de fall, då endast en lärare anställes för bar»

på såväl småskole- som folkskolestadiet, denne lärare givetvis bör hava erhållit 4e»

utbildning, som tillkommer ordinarie lärare vid folkskola.

Riksdagen har följaktligen funnit utredningen vara av sådan beskaffenhet, att

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. May.ts Proposition Nr 144.

riksdagen icke på densamma skulle kunna stödja ett bifall av förslaget. Härtill kommer,

att, om än riksdagen, såsom ovan antytts, ej vill förneka, att vi<sa beaktausvärda skäl

tala för det i motionen angivna syftet, riksdagen dock ej ansett sig böra bifalla en

framställning, som endast avser vissa särskilda sjukvård-dnstitutioner, under det att,

såsom riksdagen håller före, även andra anstalter av liknande karaktär finnas, där

motsvarande förhållanden med de i motionen nu andragna även kunna antagas föreligga.

Riksdagen anser med hänsyn härtill hela detta spörsmål vara av beskaffenhet

att tarva eu särskild utredning, och synas härvid ovan angivna synpunkter böra bliva

föremål för omprövning från Kungl. Majits sida.

I anslutning härtill anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes dels

verkställa utredning, huruvida och under vilka villkor statsbidrag borde

utgå till avlöning åt vid sjukvårdsanstalt anställd lärarpersonal, ävensom

huruvida och i vad mån sagda lärarpersonal i avseende å löneturs- och

tjänstårsberäkning borde likställas med lärare vid folkskola eller småskola,

dels ock för riksdagen framlägga det förslag i ämnet, vartill sagda utredning

kunde giva anledning.

Sedan medicinalstyrelsen och folkskolöverstyrelsen anbefallts att avgiva

gemensamt utlåtande över riksdagens berörda skrivelse, hava ämbetsverken

den 8 februari 1917 avgivit dylikt utlåtande och därvid jämväl

yttrat sig över centralkommitténs ovannämnda framställning.

Med anledning av riksdagens uttalande, att förutom kustsanatorierna

även funnes andra anstalter av liknande karaktär, där motsvarande förhållanden

med de i motionen andragna kunde anses föreligga, anföra

ämbetsverken, att de enda institutioner med liknande förhållanden, som

funne_s, torde vara vanföranstalternas skol- och uppfostringshem.

Ämbetsverken lämna vidare med ledning av inhämtade upplysningar

följande redogörelse angående antalet lärarkrafter, lärarnas kompetens,

löneförmåner, tjänstgöringstid in. in., antalet undervisade barn, undervisningens

omfattning o. s. v., allt under höstterminen 1916, vid vanföranstalter

och kustsanatorier.

I skol- och uppfösning sliemmet å Lidingön hava höstterminen 1916 undervisats

29 barn i åldern 7 — 15 år, av vilka 15 räknats till småskole- och 14 till folkskolestadiet.

Undervisningen på det senare stadiet pågår 5 timmar, på det förra 4 å 5 timmar dagligen,

slöjden inberäknad, samt cirka 9 l/2 månader årligen, från och med den 10 januari

till och med den 15 juni samt från och med 10 augusti till och med den 18 december.

Undervisningen ansluter sig till normalplanen, i den mån denna är tillämplig för eleverna.

Lärarkrafterna äro två, av vilka en med folkskol lärår- och en med smäskollärarexamen,

med 4 å 5 timmars daglig undervisningsskyldighet. Råda lärarna hava varit

anställda vid skolhemmet i 1 */2 år samt före antagandet tjänstgjort vid andra skolor,

den ene i ett och den andre i tre år. Löneförmånerna äro: allt fritt samt i kontant

lön för folkskolläraren 900 kronor, för småskolläraren 550 kronor. Lärarna hava anställts

på grund av föreningens styrelses beslut med 3 månaders ömsesidig uppsägningstid. —

Utvidgning av anstalten kommer säkerligen att sko, när och i vilken utsträckning kan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 144.

nu ej angivas; ökning av lärarkrafterna torde dock sannolikt icke vara erforderlig inom

den närmaste tiden.

Vid vanföranstaltens i Göteborg skol- och uppfoslringshem har antalet undervisade

barn höstterminen 1916 uppsatt till 24 i eu ålder av 7 —16 är, av vilka 17

ansetts höra till småskole- och 7 till folkskolestadiet. Undervisningen, som så lånut möjligt

omfattat de kurser, som tillämpas vid vanlig tvåårig småskola och fyraårig folkskola

pågår i över 9 månader årligen, eller från och med den 10 januari till och med den 20

juni och från och med den 15 augusti till och med den 18 december. Den dagliga undervisningstiden

för barnen är i småskolan under 3 av veckans dagar 4 timmar, under 2 dagar

5 timmar samt under 1 dag 3 timmar och i folkskolan under 5 dagar 5 timmar samt

under 1 dag 3 timmar. Vid anstalten äro två kvinnliga lärarkrafter anställda, en med

småskollärarinne- och en med folkskollärariunekompetens, av vilka den förstnämnda

även tjänstgör som skolhemmets föreståndarinna. Båda äro nyanställda vid anstalten,

men räknade småskollärarinnan vid tiden för antagandet 10 tjänstår, medan folkskollärarinnan

var nyutexaminerad. Den årliga tjänstgöringstiden sammanfaller med den

ovannämnda undervisningstiden för barnen och uppgår således till över 9 månader;

tjänstgöringsskyldigheten för vecka räknat belöper sig för folkskollärarinnan till 28

lektioner och för småskollärarinnan till 24 lektioner. Lärarinnorna hava skyldighet att

övervaka hemmet under ferierna, för den händelse någon del av barnen kvarstannar,

men hava rättighet till minst 6 veckors ledighet under året. Lönen utgör för småskollärariunau-föreständarinnan

1,400 kronor per år, fri bostad och kost, samt är för

folkskollärarinnan bestämd till den för nyantagna folkskollärarinnor i Göteborg bestämda

lönen; enligt styrelsens beslut åtnjuter folkskollärarinnan hel inackordering på

skolhemmet mot en avgift av 60 kronor per månad. Lärarinnorna äro antagna genom

styrelsens beslut, folkskollärarinnan på prov under ett år. — Skolhemmet rymmer 30

platser, vilka torde komma att fyllas till instundande vårtermin, men i övrigt är ingen

ökning av antalet undervisade barn liksom ej heller av lärarkrafterna avsedd att ske

under den närmaste tiden.

Vad skolhemmet i Hälsingborg angår, har det ännu icke öppnats, och har styrelsen

erhållit Kungl. Maj.-ts tillstånd till uppskovet. Det kommer att kunna mottaga

40 barn, möjligen för någon tid ett större antal, och avses det att så vitt möjligt låta

alla barnen komma i åtnjutande av undervisning, även där sjukdomstillståndet kommer

att lägga hinder i vägen för mera reglementerad undervisning. Då barn av alla åldrar

komma att mottagas, kommer fördelningen mellan högre och lägre stadium att växla,

vilket omöjliggör att pressa in undervisniugen i ett schema. Det avses att anställa två

lärarinnor, och synes med hänsyn till det anförda en av dessa böra hava kompetens

som folkskollärare, en som småskollärare.

Vad slutligen angår den planerade vanföranstalten i Norrland, så torde denna

komma att-inrättas i huvudsaklig överensstämmelse med anstalterna i södra och mellersta

Sverige. Man torde därför böra räkna med även vid denna anstalts skolhem en

lärarpersonal av två personer, av vilka med hänsyn till barnens olika ålder och kunskapsgrad

en synes böra hava folkskollärar- och en småskollärarkompetens.

Vid kustsanatoriet i Apelviken ledes undervisningen, vari höstterminen 1916 deltagit

54 barn i en ålder av 7—14 år, 26 på småskole- och 28 på folkskolestadiet,

av en examinerad småskollärarinna. Deu dagliga undervisningstiden är för barnen 2

timmar, för lärarinnan, som hade att undervisa 3 grupper dagligen, således 6 timmar

under den tid av 9 månader, som läsåret varar. Vid undervisningen hava normalplanens

kurser lagts till grund, men så fullständiga kurser som vid vanliga folk- och småskolor

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Muj:ts Proposition Nr 144.

hava icke kunnat medhinnas. Lärarinnan, som tjänstgjort vid anstalten 2 år och före

sitt antagande ej varit anställd vid någon skola, åtnjuter eu lina av 30 kronor per

månad och allt fritt. Det är avsikten att anställa ännu en lärarkraft, en lärare eller

lärarinna med folkskolkompetens, vilket torde vara så mycket mer nödvändigt, som

antalet barn vår och häst brukar ökas med cirka 50 procent.

Vid Styrsö tuberkulosanstalt för barn hava höstterminen 1916 undervisats 21 barn

i en ålder av 7—12 år. Den dagliga undervisningen pågår årligen 9 månader, nämligen

från och med den 10 januari till och med den 14 juni samt från och med den 20 augusti

till och med den 20 december. Barnen undervisas i en högre och en lägre avdelning,

och undervisningen omfattar de vanliga skolämnena. Som lärarkraft är anställd en

examinerad folkskollärare, som undervisar båda avdelningarna var för sig och således

under de månader, undervisuingen pägår, har en daglig undervisningstid av 4 timmar.

Läraren, som räknar 12 tjäustår, åtnjuter samma lön som en folkskollärare i Göteborg,

till vars lärarkår han ock räkuas; Göteborgs tolkskolstyrelse har nämligen medgivit,

att eu lärare får anställas vid sjukhuset för att undervisa barn, tillhörande staden.

Barnantalet, som under höstterminen utgjorde 70, uppgår för vårterminen till 103,

och är avsikten att anställa en lärarinna för undervisning av barn på småskolestadiet.

Vid kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra hava höstterminen 1916

95 barn i en ålder av 3—15 är åtnjutit undervisning; av dessa voro 30 att räkna till

folkskolestadiet och lika många till småskolestadiet, medan de återstående voro under 7

år och undervisades i »Kindergarten». Den dagliga undervisningstiden är 2 timmar,

och undervisningen pågår 8 månader av året eller från den 20 januari till den 1 juni

och från den 1 september till den 20 december. Två lärarinnor äro anställda vid anstalten;

båda hava elemeutarskolutbilJning, den ena har dessutom genomgått åtskilliga

slöjdkurser (vid Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm, August Abrahamsons

stiftelse å Nääs och Richardts slöjdskola i Köpenhamn samt vävkurs), den andra

Kindergartensseminarium i Norrköping. Under de åtta månader, undervisningen årligen

pågår, utgör tjänstgöringstiden för lärarinnorna, som hava att sysselsätta sig med barnen

även utom skolrummet, 39 timmar per vecka; lärarinnorna, av vilka eu tjänstgjort

vid anstalten 6 år och den andra 1 1/3 år, anställas och entledigas genom avtal med

anstaltens överläkare; de hava i löneförmåner allt fritt och 500 kronor, respektive

400 kronor kontant.

Kronprinsessan Margaretas vårdanstalt för tuberkulösa barn vid Kullsveden är

visserligen icke ännu godkänd som tuberkulossjukvårdsanstalt och åtnjuter därför icke

heller statsunderstöd, men då dess verksamhet saväl beträffande barnens sjukvård som

deras undervisning är likartad med förut nämnda anstalters, har det ansetts lämpligast

att upptaga densamma i redogörelsen. Vid denna anstalt hava undervisats omkring 40

barn i en ålder av 5—12 år; undervisningstiden för barnen utgör 2 timmar dagligen

under de högst 9 månader, deras vistelse vid anstalten räcker; dä täta ombyten av

barn ägi rum, kan deras fördelning på folkskole- och småskolestadiet ej angivas. Undervisningen,

som i möjligaste män följer undervisningen vid Stockholms städs skolor,

handhaves av två examinerade småskollärarinnor. Den dagliga tjänstgöringsskyldigheten

är högst varierande, den årliga är 9 manader. Lärarinnorna, som anställts vid an-talten

omedelbart efter avslutade seminariestudier, åtnjuta vardera en lön per ar räknat av

500 kronor och allt fritt. Lärarna anställas och entledigas genom styrelsens beslut.

Någon ökning av lärarkrafterua under den närmaste tiden är ej avsedd.

Beträffande spörsmålet om statsbidrag till avlönande av ifrågavarande

lutning till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 120 käft. (Ur 144.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 144.

lärarpersonal samt villkoren för statsbidrags utgående anföres i ämbetsverkens

utlåtande följande:

Den i det föregående lämnade redogörelsen för den vid ifrågavarande sjukvårdsaustalter

bedrivna undervisningens beskaffenhet och omfattning synes enligt ämbetsverkens

uppfattning tydligen giva vid banden, att starka skäl föreligga för beviljande

av statsunderstöd till de vid anstalterna anställda lärarnas avlöning. De statsbidrag,

som från riksstatens sjätte huvudtitel utgå för bemälda anstalters verksamhet, äro

uppenbarligen icke avsedda för avlönande av lärare. Och det synes ämbetsverken vara

vält allt erkännande från det allmännas sida, att anstalternas styrelser utan att vara

därtill författningsenligt förpliktade, på sätt skett, sörjt för de intagna barnens undervisning.

Ämbetsverken finna sig fördenskull för sin del böra tillstyrka, att statsbidrag

till lärarnas avlönande beredes anstalterna. S.idant bidrag synes dock böra utgå endast

till sådan anstalt, som erhåller statsbidrag för sin sjukvårdsverksamhet.

Det är enligt ämbetsverkens uppfattning icke nödvändigt att för kostnadernas

bestridande uppföra ett särskilt anslag i riksstaten, utan synas bidragen lämpligen

kunna^ utgå från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget till lönetillskott

åt lärare vid folkskolor och småskolor. Den undervisning, som meddelas de i

anstalterna intagna barnen, är ju ämnad att ersätta den undervisning, de eljest skulle

erhållit i folkskola eller småskola, och bör tydligen, så långt ske kan, hava samma

omfattning och innehåll som denna. Därtill kommer, att genom en sådan anordning,

att bidragen få utgå från nämnda anslag, skulle garanteras de förutsättningar för

statsanslags utgående, som antydas i riksdagens skrivelse.

Det torde icke vara lämpligt eller ens möjligt att i detalj fastställa villkoren i

förevarande avseende. Anstalternas huvuduppgift måste tydligen vara att bereda de

intagna unga patienterna den läkarvård de behöva, och skolverksamheten får därför

ordnas på sådant sätt, att denna huvuduppgift icke i något avseende kommer att åsidosättas.

För detta syftemåls vinnande torde det vara nödvändigt att lämna möjlighet

för en sådan anordning av skolarbetet vid de olika anstalterna, som betingas av särskilda

lokala förhållanden. Det synes fördenskull vara äudamålsenligast, att statsbidrag

för avlönande av lärare vid ifrågavarande anstalter kommer att utgå först efter prövning

och leslut av Kungl. Maj:t beträffande varje särskild anstalt för sig. En sådan

ordning behöver dock icke hindra, att vissa allmänna villkor för bidrags erhållande

uppställas. Men detta synes lämpligen kunna ske på det sättet, att bidrag får utgå

huvudsakligen enligt samma grunder och i samma ordning, som äro stadgade i fråga

om statsbidrag till avlönande av lärare vid fulkskolor och småskolor.

Ett stadgande av dylikt innehåll skulle tydligen för det första innebära, att den

vid anstalterna bedrivna skolundervisningen skulle, så långt som är förenligt med den

av hänsynen till barnens sjukvård betingade fribeten i fråga om skolarbetets anordning,

väta av samma art och omfång som den, vilken meddelas i folkskolor eller småskolor.

Vidare komme tydligen att krävas, att anstalterna för skolarbetet förfoga över

lämpliga lokaler.

Vad lärarna angår, skulle uppenbarligen deras kompetens vara densamma, som

nu finnes stadgad för lärare vid folkskola, respektive småskola. Som villkor för statsbidrag

komme också att gälla, att lärarna hade minst den avlöning, som är bestämd

för lärare vid folkskola, respektive småskola, varvid fri kost, där sådan lämnades, borde

på lämpligt sätt värderas. Beträffande lärarnas tillsättning och entledigande torde

dock icke någon allmän bestämmelse böra givas, utan synas dessa förhållanden böra

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kanyl. Maj:ls Proposition Nr 144.

ordnas genom särskilda bestämmelser av Kungl. Maj:t i samband med tilldelande av

rätt till statsbidrag för de olika anstalterna. Lärarnas ställning i förevarande hänseende

måste nämligen röna inflytande av den ställning, som härutinnan tillkommer

annan vid anstalten anställd personal. Ämbetsverken anse sig emellertid böra betona,

att lärarnas ställning enligt ämbetsverkens förmenande bör göras så fast, som omständigheterna

medgiva och påkalla.

Givetvis skulle av lärarna krävas en årlig undervisningstid av minst 34 1/.1 veckor.

Svårare torde det vara att föreskriva en bestämd minimitjäustgöring för varje vecka.

Det är för det första att märka, att något dylikt stadgande icke förefinnes i fråga om

lärare vid folkskolor och småskolor. Därtill kommer, att längden av undervisningstiden

om dagen och alltså även i veckan måste i särskild grad lämpas efter vid anstalterna

rådande lokala förhållanden, varför den ock torde bliva väsentligen olika vid olika

anstalter, något som även framgår av den här ovan lämnade redogörelsen. I flertalet

fall måste den dagliga undervisningstiden bliva kortare än i skolor, där friska barn

undervisas. Dock kau det, såsom ock framgår av redogörelsen, genom barnens indelning

i avdelningar ordnas så, att lärarnas tjänstgöringstid blir väsentligen längre än

undervisningstiden för varje särskilt barn. Särskilt bör det ihågkommas, att de vid

ifrågavarande anstalter tjänstgörande lärarna helt naturligt komma att i stor utsträckning

tagas i anspråk för utövande av tillsyn över barnen utanför den egentliga undervisningstiden.

Med anledning av vad nu auförts anse sig ämbetsverken böra förorda,

att frågan om längden av lärarnas veckotjänstgöring måtte prövas i samband med beviljandet

av rätt till statsbidrag för varje särskild anstalt. Om, såsom ämbetsverken

längre fram förorda, med lärare i småskola likställd lärare vid sådan sjukvardsanstalt,

varom här är fråga, erhåller inträde i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt,

måste han för att få rätt till understöd hava eu veckotjänstgöring av minst 20 timmar,

och tydligen bör det icke komma i fråga, att lärare, till vars avlöning statsbidrag såsom

till folkskollärare skulle utgå, finge hava kortare tjänstgöringstid. Redan de för

närvarande förefintliga förhållandena giva vid handel!, att lärarna i regel hava att

undervisa mera än 20 timmar i veckan.

Av den lämnade redogörelsen inhämtas vidare, att man har att beräkna två lärartjänster

vid varje anstalt, av vilka i överensstämmelse med vad riksdagen uttalat,

miust eu bör hava folkskollärarkompetens, därest statsbidrag skall erhallas. Huruvida

bidrag bör utgå till avlöning av mera än två lärare vid samma anstalt torde lämpligen

kunna prövas i samma ordning, som numera är stadgad beträffande statsbidrag till

avlönande av lärare i nyinrättad tjänst vid folkskola eller småskola.

Ämbetsverken utlåta sig vidare om sättet för utbetalning av statsbidrag

samt om inspektion på följande sätt:

Såsom förut angivits, bör statsbidraget enligt ämbetsverkens uppfattning utgå i

samma ordning som statsbidrag till avlönande av lärare vid folkskolor och småskolor.

Detta innebär, att styrelsen för anstalt, som av Kungl. Maj:t tillerkänts rätt till statsbidrag,

har att till länsstyrelsen i det län, där anstalten är belägen, ingiva ansökan

om sådant bidrag. Dylik ansökan skall då först granskas och vitsordas av statens

vederbörande folkskolinspektör, vilken därvid tydligen har alt vitsorda undervisningens

omfattning och beskaffenhet, undervisningslokalernas ändamålsenlighet, lärarnas kompetens,

avlöning och tjänstgöringstid samt övriga förutsättningar för statsbidragets erhållande.

Ansökuingarna skola sedan prövas av vederbörande länsstyrelse, som även

har att utanordna beviljade medel.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 144.

Redan den befogenhet, folkskolinspektör enligt vad nyss anförts skulle få med

rekvisitionerna av statsbidrag till ifrågavarande lärares avlöning, medför tydligen, att

anstalternas skolverksamhet bör vara underkastad inspektion av statens vederbörande

folkskolinspektör. En sådan anordning torde ock kunna anses sammanhänga med

statens plikt att så långt möjligt tillse, att den undervisning, som bibringas det uppväxande

släktet, motsvarar sitt ändamål.

Vad angår frågan om löneturs- och tjänstårsberäkning för lärare vid

ifrågavarande anstalter anföra ämbetsverken:

Det synes ämbetsverken ligga i sakens natur, att ett godtagande av förslaget,

att bidrag till ifrågavarande lärares avlöning skulle utgå från förslagsanslaget till

lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, måste anses innebära, att dessa

lärare i fråga om rätt till ålderstillägg av statsmedel skulle bliva likställda med lärare

vid folkskola eller småskola.

Det förefaller jämväl vara självklart, att ett medgivande av bidrag till avlöning

och därmed följande lönetur bör förbindas med likställighet för sagda lärare med lärare

vid folk- och småskolor även i så måtto, att de tillerkännas rätt till pension. I överensstämmelse

härmed skulle för sådan lärartjänst, å vilken folkskollärare vore anställd,

delaktighet i folkskollärarnas peusionsinrättning kunna vinnas, och med lärare vid

småskola likställd lärare skulle kunna erhålla inträde i småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt.

Tydligen skulle vederbörliga pensionsavgifter erläggas, varvid

anstalt vore att likställa med skoldistrikt.

Skola för den i många avseenden svåra och krävande lärarverksamhet, det här

gäller, goda krafter kunna förvärvas, torde också böra medgivas, att lärare, som övergår

från anställning vid sådan sjukvårdsanstalt, varom här är fråga, till anställning

vid folkskola eller småskola, måtte å den nya anställningen för lönetur och pension

få räkna sig till godo förut intjänade tjänstår. Eu dylik anordning synes ock stå i

full överensstämmelse med den likställighet med lärare vid folkskola eller småskola,

som i det föregående förordats.

Vidkommande kostnaderna för de ifrågasatta åtgärderna yttra ämbetsverken

:

Vid beräknandet av kostnaderna har det synts lämpligt att icke utgå från förhållandena,

såsom de för ögonblicket gestalta sig, utan i stället att taga hänsyn till

den ökning av lärarkrafterna, som från vissa håll uppgivits vara avsedd att företagas

inom den närmaste framtiden, ävensom till de nya iuiättuingar, som planerats, nämligen

skolhem vid vanföranstalten i Hälsingborg och vid den ifrågasatta vanföraustalten

i Norrland. Då i löneförmånerna i allmänhet ingår fri kost, utgöres den kontanta

avlöningen i några fall icke till så stort belopp, som stadgad som minimilön för småskollärare,

respektive folkskollärare för berättigande till statsbidrag till lärarnas avlöning.

Men dä lönerna även vid en mycket låg värdering av nämnda förmån av fri

ko-t komma att betydligt överskrida minimilönerna, svnes man vid beräknandet av

kostnaderna för statsverket böra utgå därifrån, att samtliga anstalter äro berättigade

till statsbidrag i enlighet med gällande bestämmelser. Vid beräkningen har vidare

hänsyn tagits till riksdagens uttalade åsikt, att i de fall, då endast en lärare anställes

för barn på såväl småskole- som folkskolestadiet, denne lärare givetvis bör hava erhållit

den utbildning, som tillkommer ordinarie lärare vid folkskola, i överensstämmelse

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds Proposition Nr 144. 13

varmed vid de anstalter, som hava två lärarkrafter anställda, givetvis den ena bör

hava folkskollärarkompetens.

Slutligen bör påpekas, att för avlöning av läraren vid Styrsö kustsjukhus redan

nu statsbidrag erbålles, vilket även torde bliva förhållandet med den nya lärarkraft,

som är avsedd att där anställas. Under förutsättning att lärarna få rätt att räkna sig

till godo sina tjänstår vid anstalterna vid statsbidrags erhållande, skulle med den fördelning

mellan manliga och kvinnliga lärarkrafter, som nu synes förefinnas vid ifrågavarande

anstalter, statens utgifter för lönetillskott uppgå till 9,000 kronor. I det fall,

då kostnaderna för staten skulle bliva de största möjliga, eller då samtliga lärarkrafterna

vore manliga och på grund av tjänstår berättigade till högsta lön och statsbidrag,

skulle motsvarande belopp bliva 13,230 kronor. Frånräknas kronprinsessan Margaretas

vårdanstalt för tuberkulösa barn, vilken ännu icke gjort anhållan om statsbidrag för

sin sjukvårdsverksamhet, skulle kostnaderna i stället bliva 7,740, respektive 11,340

kronor.

Barnantalet vid de nu befintliga anstalterna beräknas inom den närmaste framtiden

uppgå till cirka 278; lägges härtill det beräknade barnantalet vid det blivande

skolhemmet i Hälsingborg, som uppgives skola mottaga 40 barn, samt beräknas barnantalet

vid den planerade norrländska vanföranstaltens skolhem till 30 å 40, skulle

hela barnantalet komma att uppgå till i runt tal 350. Erhölle de berörda sjukvardsanstalterna

statsbidrag för avlöning av de vid dem anställda lärarkrafterna, skulle således

detta, såsom förhållandena väntas att gestalta sig, betyda eu årlig kostnad för

staten av endast inemot 26 kronor för undervisat barn.

Beträffande ämbetsverkens förslag, att bidrag till ifrågavarande lärares

avlöning skulle utgå från förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid

folk- och småskolor, har undervisningsrådet A. Dalin uttalat följande

skiljaktiga mening:

Jag anser, att statsverkets kostnader för den avlöning, som skulle utgå till lärare,

vilka meddela undervisning åt barn, intagna uti här ifrågavarande anstalter, icke bör

utgå från förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor, utan

att för ändamålet bör å åttonde huvudtiteln uppföras ett särskilt anslag. Skälen för

denna min mening äro följande.

Det synes först böra beaktas, hurusom förslagsanslaget »Lönetillskott åt lärare

vid folkskolor och småskolor», vilket med oförändrad benämning och uppgift samt i

huvudsak med samma föreskrifter om ^anordning från detsamma under eu lång följd

av år upptagits i riksstaten, avser kyrkoförsamlingar och andra skoldistrikt att utgå

till dem såsom bidrag till avlöning av de vid distriktens folk- och småskolor anställda

lärarna. Bestämmelserna om utanordning från nämnda anslag av lönebidrag till skoldistriktens

lärare äro desamma för hela riket. På grund härav äro dessa bestämmelser

i enlighet med riksdagens beslut så avfattade, att de avsedda beloppen utanordnas

automatiskt genom vederbörande länsstyrelse utan föregående prövning av centrala

myndigheter endast på grund av uppgifter, som lämnas av skolråd och folkskolstyrelser,

sedan dessa uppgifter till riktigheten vitsordats av vederbörande statens folkskolinspektör.

Anslagets administration är sålunda ytterst enkel och erbjuder endast

det allra nödvändigaste av trygghet för ett riktigt handhavande av detsamma.

Annorlunda förhåller det sig i fråga om de nya lönebidrag, som nu äro i fråga.

Förevarande kustsanatorier och uppfostringshem vid vanföranstalter kunna givetvis icke

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 144,

i något som helst hänseende jämställas med skoldistrikt. Deras rättsliga och ekonomiska

villkor växla därtill i olika avseenden ganska väsentligt, och de för undervisningen

anställda lärarnas villkor och rättsliga ställning skulle bli helt olika deras,

som äro anställda vid folk- och småskolor. Till följd härav skulle ej heller bestämmelserna

om villkoren för statsbidrag till förevarande lärares avlöning kunna såsom

för anslaget i övrigt i huvudsak fastställas av riksdagen, utan måste göras beroende

av Kungl. Maj:ts beslut för varje särskilt fall. Det torde vara oundvikligt, att bestämmelserna

om än i mycket desamma dock i väsentliga avseenden även bliva olika

för de skilda fallen och, vad som synes viktigast, helt andra än vad som gäller för

anslaget i det hela.

Redan med hänsyn till vad nu anförts, torde det kunna betecknas såsom i och

för sig olämpligt att medgiva lönebidrag till de berörda anstalternas lärare från

nämnda anslag.

Men det synes vidare böra tagas hänsyn därtill, att de växlande och mera tillfälliga

bestämmelserna för den ifrågasätta nya gruppen av lönebidrag kunna befaras

komma att utöva en försvagande inverkan på uppfattningen av den noggrannhet, varmed

de knapphändiga föreskrifterna rörande utanorduande av bidrag frän anslaget i

allmänhet måste tillämpas, för att icke missförhållanden av allvarlig art skola uppstå

vid handhavaudet av anslaget. Det synes nämligen vara uppenbart, att de enkla formerna

härför hava till förutsättning de fasta och klara bestämmelserna om villkoren

för bidragens utgående. Denna synpunkt får ökad betydelse av det förhållandet, att

det anslag, som är i fråga, under senare åren vuxit och kan antagas under de närmaste

åren än mera komma att växa, så att ansRget får en omfattning, som knappast

var anad, då apparaten för dess administration först fastställdes. Att samtidigt därmed

skoldistriktens andel i utgifterna för lärarlönerna minskats till eu tiondel är givetvis

ägnat att än mera mana till försiktighet beträffande vad som åtgöres rörande anslagets

bandhavande.

Ännu en viktig omständighet synes i detta sammanhang böra beaktas. Bestämmelserna

för här ifrågavarande förslagsanslag omfatta eller höra nära ihop med de

författningar, som bestämma om lärarnas vid folk- och småskolor löneförmåner, lönetur,

rätt till pension och härmed sammanhörande rättsliga ställning. Denna grupp av författningar

bildar en krets av rättsuppfattningar och rättsregler, vilken, i viktiga hänseenden

olik vad som gäller för andra statliga och kommunala institutioner, bildar grundvalen

för den vid folkskolorna anställda talrika lärarpersonalens rättsliga trygghet.

Det synes påtagligt, att om nu eu grupp av löntagare med helt annan ställning knytes

till anslaget, det näppeligen kan undgås, att uppfattningen av nämnda författningars

innebörd därav röner ett inflytande, som lätt kan bliva till skada för de förutvarande

tjänstinnehavarna. Däremot kan det från nu berörda synpunkt icke vara något att

invända mot att den nya gruppen tillerkännes vissa förmåner, som tillkomma lärare

vid folk- och småskolor, för så vitt bestämmelserna härom icke bliva sammanförda

med de i ovanberörda författningar givna stadganden.

Slutligen förtjänar det givetvis beaktas, att det är önskvärt att år för år erhålla

exakt kännedom om vad som utgått för de olika ändamål, som här äro i fråga. Den

regeln har också städse följts, att nya uppgifter framkalla nya anslag. Sålunda upptages

i riksstaten som bekant särskilda anslag till vikarier, till slöjd, till huslig ekonomi

och dylikt.

I ärendet hava jämväl utlåtanden avgivits den 8 januari 1918 av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 144. 15

statskontoret och den 25 februari 1918 av direktionen över folkskollärarnas

pensionsinrättning.

Statskontoret anför i sitt utlåtande följande:

Statskontoret har för sin del funnit tillräckliga skäl vara förebragta för att statsbidrag

må erhållas för avlönande av folk- och stnåskollärare, som anställas för meddelande

av undervisning vid sådan sjukvårdsanstalt, till vars verksamhet statsanslag utgår.

Vud beträffar statens kostnader för ifrågavarande bidrag torde emellertid icke böra

förbises, att desamma i längden ej lära komma att begränsas till de belopp, som angivits

i den utav medicinalstyrelsen och folkskolöverstyrelsen förebrakta utredningen. Ty dels

torde man böra räkna med att uva kustsanatorier samt skol- och uppfostringshem för

vanföra kunna tillkomma, och dels är ej uteslutet att från andra kategorier av sjukvårdsanstalter

än de nu nämnda framdeles kan komma att framställas krav på bidrag

för enahanda ändamål.

Vidkommande villkoren för bidragens erhållande och formerna för dessas utgående

biträder statskontoret i huvudsak de förslag, som av medicinalstyrelsen och folkskolöverstyrelsen

gemensamt framlagts. Statskontoret kan emellertid för sin del icke

finna, att ej dessa villkor skulle kunna tillämpas, därest bidragen anvisades att utgå

från särskilt anslag å riksstaten i stället för att bestridas fiån anslaget till löuetillskott

åt lärare vid folk- och småskolor. Vid sådant förhållande och då, såsom framhållits av

undervisningsrådet Dalin i dennes mot ämbetsverkens beslut avgivna reservation, i allt

fall de beträffande bidrag från sagda anslag gällande bestämmelserna icke kunna utan

vidare tillämpas beträffande bidrag till avlönande av lärarna vid ifrågavarande sjukvårdsaustalter,

synes det statskontoret för vinnande av reda och överskådlighet vara

att föredraga, att särskilt anslag för ändamålet uppföres å riksstaten. Då ett sådant

anslag direkt skulle avse att möjliggöra meddelande av sådan undervisning, som eljest

skolat erhållas i de allmänna skolorna, synes detsamma böra upptagas under åttonde

huvudtiteln.

Enligt medicinalstyrelsens och folkskolöverstyrelsens förslag skulle vederbörande

sjukvårdsanstalt äga att bestämma, om den ville inträda i folkskollärarnas pensionsinrättning,

respektive småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt. Det synes emellertid

statskontoret vara riktigast, att med rättigheteu att erhålla statsbidrag för lärårbefattning

bör för sjukvårdsanstalt — liksom för vanligt skoldistrikt — vara förenad

skyldighet att för vederbörande lärartjänster erlägga stadgade avgifter till sagda inrättning

och anstalt.

Vidkommande slutligen förslaget att lärare vid folkskola, mindre folkskola eller

småskola för lönetur och pension skulle få tillgodoräkna sig tid, varunder han tjänstgjort

vid sjukvårdsanstalt av ifrågavarande slag, liar statskontoret allenast den erinran att

göra, att motsvarande rätt givetvis bör tillerkännas lärare, som från sådan skola övergår

till undervisning vid sjukvårdsanstalt.

I övrigt har statskontoret ej funnit skäl till erinran mot vad medicinalstyrelsen

och folkskolöverstyrelsen i sitt utlåtande yttrat och hemställt.

Direktionens över folkskollärarnas pensionsinrättning utlåtande är av

följande lydelse:

Såsom av medicinalstyrelsen och folkskolöverstyrelsen i deras uti ärendet avgivna

gemensamma utlåtande föreslås, skulle för rätt till delaktighet i folkskollärarnas pensionsinrättning,

respektive småskollärares m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt för lärår
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

16 Kungl. Majds Proposition Nr 144.

personal vid ifrågavarande sjuk vård sanstalter förutsättas, att anstalt beviljats statsbidrag

till dess lärarpersonals avlöning, likasom för sådant statsbidrags erhållande

skulle i sin ordning erfordras att vissa villkor vore fyllda i avseende å skolundervisningens

art och omfång samt vederbörande lärares kompetens, avlöning och tjänstgöringstid

m. m. Mot den ifrågasatta delaktigheten är under sådana betingelser från

direktionens sida intet att erinra.

Direktionen har ej heller för sin del någon erinran mot det av statskontoret

framställda förslaget, att sådan delaktighet, som ovan nämnts, bör vara obligatoriskt

förenad med medgiven rätt till statsbidrag till lärarpersonals avlöning. Huru härmed

än må bliva bestämt, synes emellertid, då rätten till nämnda statsbidrag skall av

Kungl. Maj:t prövas i varje särskilt fall, lämpligen i samband med dylik prövning

böra meddelas föreskrift i fråga om delaktighet i respektive pensionsanstalt.

Direktionen ansluter sig till vad statskontoret yttrat i fråga om rätt till tjånstårsberäkning.

Den ifrågasatta delaktigheten i folkskollärarnas pensionsinrättning och småskollärares

m. fl. ålderdomsunderstödsanstalt, vilken delaktighet, i den mån ifrågavarande

tjänster kunna antagas bliva besatta med manliga innehavare, jämväl komme att för

vederbörande tjänstinnehavare medföra delaktighet i folkskollärarnas äuke- och pupillkassa,

komme tydligen att medföra viss kostnad för statsverket. Med hänsyn till ifrågavarande

lärarpersonals ringa numerär komme denna kostnad att i varje fall bliva

jämförelsevis obetydlig. Någon utredning om kostnadens belopp torde vid sådant förhållande

ej för närvarande erfordras, så mycket mindre som rätten, respektive skyldigheten

till delaktighet skulle göras beroende på prövning från fåll till fall, och då det

hittills i rätt stor utsträckning förekommit, att delaktighet blivit av Kungl. Maj:t medgiven

lärarpersonal vid vissa enskilda läroanstalter, som befunnits tjäna samma ändamål

som de till den allmänna folkundervisningen hörande skolor, utan att därför någon

omedelbar ökning av pensionsanstalternas statsbidrag satts i fråga. Direktionen förutsätter

i allt fall, att i sinom tid vidtages åtgärd för beredande av ersättning åt pensionsanstalterna

för deras av ifrågavarande delaktighet föranledda ökade kostnader.

I likhet med medicinalstyrelsen och folkskolöverstyrelsen anser jag

skäl föreligga för beviljande av statsbidrag till de vid ifrågavarande anstalter

anställda lärarnas avlöning, dock allenast i fråga om sådan anstalt,

som åtnjuter statsbidrag för sin sjukvårdsverksamhet.

Beträffande frågan om sättet för dessa kostnaders bestridande hava

de båda ämbetsverken ansett bidragen lämpligen kunna utgå från förslagsanslaget

till lönetillskott åt lärare vid folkskolor och småskolor. Vid ämbetsverkens

behandling av frågan har en härifrån avvikande mening anförts,

vilken sedermera även vunnit understöd från statskontorets sida, nämligen

att ifrågavarande bidrag borde utgå från ett särskilt för ändamålet

å riksstaten uppfört anslag. Visserligen kunna enligt min mening omständigheter

tala för en anordning i först angivna riktning, men då

övervägande skäl synas mig vara anförda för den av reservanten hävdade

uppfattningen och därtill kommer, att önskvärd reda och överskådlighet

uppenbarligen vinnes genom ett för ändamålet å riksstaten

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. MajUs Proposition Nr 144.

uppfört särskilt ordinarie anslag, synes mig detta senare alternativ vara

att föredraga. Då förslag till riksstat för år 1920 från Kungl. Maj:ts sida

redan är förelagd riksdagen, torde ett ordinarie anslag för ändamålet

kunna uppföras först i 1921 års riksstat. Emellertid synas mig förevarande

anstalter kunna tills vidare tillgodoses förmedelst extra anslag.

Till frågan om beloppet av detta anslag återkommer jag strax i det följande.

Ändamålsenligast torde vidare vara, att statsbidrag till lärarnas avlöning

utgår först efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, och bör

sådant bidrag utgå huvudsakligen enligt samma grunder och i samma

ordning, som äro stadgade i fråga om statsbidrag till avlönande av lärare

vid egentliga folkskolor och småskolor, med de undantag likväl som betingas

av förevarande anstalters säregna karaktär. Beträffande sättet för

statsbidragets utgående ävensom angående inspektion instämmer jag ävenledes

med ämbetsverken.

I avseende å pensionsfrågan har statskontoret föreslagit, att delaktighet

i vederbörande pensionsinrättning, respektive ålderdomsunderstödsanstalt

bör vara obligatoriskt förenad med medgiven rätt till statsbidrag till lärarpersonalens

avlöning. Direktionen för folkskollärarnas pensionsinrättning

åter förmenar, att rätten, respektive skyldigheten till delaktighet skulle

göras beroende på prövning från fall till fall i samband med rätten till

statsbidrag. Enahanda anordning med den direktionen förordar har tillförene

tillämpats beträffande åtskilliga anstalter med motsvarande ändamål

som förevarande, och synes mig densamma även beträffande sistnämnda

anstalter vara att förorda.

I avseende å tjänstårsberäkning ansluter jag mig till vad statskontoret

härutinnan förordat.

Vidkommande kostnaderna för det nu framlagda förslaget hava medicinalstyrelsen

och folkskolöverstyrelsen vid sin beräkning utgått från de

före år 1919 gällande avlöningsförhållandena och därvid — med hänsyn

tagen till nuvarande fördelning mellan manliga och kvinnliga lärare —

kommit till ett belopp av 9,000 kronor. Tager man i betraktande, att

lärarpersonalens avlöning genom beslut av 1918 års lagtima riksdag höjts

med i runt tal 125 procent, skulle kostnaderna uppgå till omkring 20,000

kronor. Detta belopp synes mig böra under karaktär av förslagsanslag

föreslås på extra stat för år 1920. Motsvarande summa är visserligan icke

beräknad i innevarande års statsverksproposition, men torde medel erhållas

genom besparingar, som erhållits därigenom, att kostnaderna för vissa

ändamål, i fråga om vilka framställningar till riksdagen avlåtits, visat sig

understiga vad ursprungligen beräknats.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 126 höft. (Nr 144.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kunyl. Maj:ts Proposition Nr 144.

Under åberopande av vad jag anfört, hemställer jag, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels medgiva,

att sjukvårdsanstalt, till vars verksamhet anslag av

statsmedel utgår, må efter särskild prövning av Kungl.

Maj:t kunna tillerkännas rätt att erhålla bidrag till

avlönande av lärare, som är anställd för meddelande av

undervisning åt vid anstalten intagna barn i skolåldern,

att, enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen efter samma

grunder och i samma ordning, som äro eller kunna

varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av

lärare vid egentliga folkskolor och småskolor;

att sådan sjukvårdsanstalt må, enligt de närmare

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva,

för lärarbefattning, vilken innehaves av lärare, till vars

avlöning statsbidrag utgår såsom till lärare vid egentlig

folkskola eller småskola, varda delaktig i folkskollärarnas

pensionsinrättning, respektive småskollärares m. fl.

ålderdomsunderstödsanstalt, eller ock i den pensionsanstalt,

som kan komma att omfatta berörda två pensionsinrättningar;

samt

att ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre

folkskola eller småskola må för uppflyttning i högre

lönegrad ävensom för pension tillgodoräkna sig, i förekommande

fall, den tid, under vilken han tjänstgjort

vid sjukvårdsanstalt av ifrågavarande slag och statsbidrag

utgått till hans avlönande såsom till ordinarie

folkskol- eller småskollärare, skolande enahanda rätt tillkomma

lärare vid dylik sjukvårdsanstalt i avseende å

den tid han må hava tjänstgjort som ordinarie lärare

vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid vanföranstalter

och kustsanatorier intagna barn i skolåldern anvisa

på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag å

20,000 kronor.

Till den av departementschefen sålunda gjorda, av

statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 144.

19

Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. O:son Bergman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.