Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den 17 september 1914

1919-03-07 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:157, Med förslag till lag angående tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den 17 september 1914

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 157.

1

Nr 157.

Kungl. May.ts proposition till riksdagen med förslag till lag

angående tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den

17 september 1914; given Stockholms slott den 7 mars

1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående tillägg till § 27 inom. 4 värnpliktslagen den 17 september 1914.

Härigenom förordnas, att till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den 17

september 1914 skall fogas ett nytt stycke av följande lydelse:

Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga

förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna,

att tjänstgöring skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras

å senare tid än i mom. 1, 2 eller 3 föreskrives.

Denna lag träder i kraft den 1 maj 1919.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 135 käft. (Nr 157.)

Bil 19

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 157.

Proposition

till 1918 års

urtima

riksdag.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning inom lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen

yttrade chefen för förstnämnda departement, statsrådet

Nilson följande:

»Uti en till 1918 års urtima riksdag avlåten proposition (n:o 28)

föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att antaga följande

Förslag

till

Lag

angående tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den 17 september 1914.

Härigenom förordnas, att till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den 17 september

1914 skall fogas ett nytt stycke av följande lydelse:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Fr oposition Nr 157.

Där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra utomordentliga

förhållanden prövas vara av nöden, äger Konungen förordna, att tjänstgöring

skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras å senare tid an i mom.

1, 2 eller 3 föreskrives.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Motiven till det sålunda framlagda lagförslaget återfinnas uti följande

av mig till statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden den 25

oktober 1918 avgivna yttrande:

>Uti § 27 mom. 1, 2 och 3 värnpliktslagen äro bestämmelser meddelade

rörande de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet i beväringen

under fredstid. Dessa bestämmelser avse icke blott värnpliktstjänstgöringens

längd och fördelning på olika vapenövningar — första tjänstgöring,

repetitionsövningar, reservtruppövning — utan även tiden

för fullgörandet av ifrågavarande tjänstgöring så tillvida, att. de särskilda

vapenövningarna bestämts skola taga sin början respektive fullgöras

under visst år, räknat från och med det år, vederbörande värnpliktig

undergått inskrivning. Med iakttagande härav äger Kung!. Maj:t

bestämma tidpunkten för inryckning till de olika vapenövningarna.

Från de i värnpliktslagen sålunda meddelade föreskrifterna rörande

tiden för tjänstgöringens fullgörande kan i administrativ väg beviljas

dispens i så måtto, att enskdd värnpliktig, på därom gjord framställning,

kan under vissa i värnplikt slagen närmare angivna förutsättningar

erhålla uppskov med eller hemförlovas frän honom åliggande tjänstgöring,

vilket innebär ett medgivande för honom att först nästföljande

år fullgöra ifrågavarande tjänstgöring respektive återstående del därav.

Eu avvikelse från förut, omförmälda föreskrifter i vidare omfattning

än nu nämnts kan däremot, med värnpliktslagens nuvarande avfattning,

icke äga rum.

S-m bekant har landet under den sistförflutna liden vant hemsökt

av eu epidemisk sjukdom, den s. k. spanska sjukan, vilken under höstens

lopp vunnit allt större utbredning och antagit eu allt allvarligare karaktär.

Med anledning hä>av och särskilt med hänsyn till de talrika fall

av ifrågavarande sjukdom, som inträffat vid t,nipperhandel har det befunnits"nödigt

att ändra de fastställda tiderna för inryckning till höstens

vapenövningar. Där så löi fattningsenligt kunnat ske, har sålunda förordnats

om uppskov med övningarna till år 1919. Beträffande första

tjänstgöringen och repetitionsövningarna har däremot på grund av värnpliktslagens

bestämmelser ett dylikt uppskov icke kunnat ske. Första

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra särskilda

utskottets

utlåtande.

KungI. Maj.ts Proposition Nr 157.

tjänstgöringen, vilken skolat taga sin början omkring den 1 november,

bar sålunda endast kunnat uppskjutas till senare tidpunkt under innevarande

år, som framdeles kommer att bestämmas. Beträffande repetitionsövningarna,

som av flera skäl icke kunde uppskjutas, ordnades

saken så, att Kungl. Maj:t, med anledning av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses

därom gjorda framställning, medgav, att vederbörande

arméfördelningschefer och kommendanten i Boden finge, enligt de närmare

bestämmelser, som meddelades i kommandoväg och av sjukvårdsstyrelsen,

bevilja under årets repetitions-(regements-)övningar tjänstgöringsskyldig

personal tjänstledighet intill slutet av sagda övningar.

Med hänsyn därtill att förenämnda epidemi ännu icke visat någon

påtaglig återgång och då det även ur militär synpunkt möter stora svårigheter

för utbildningens ordnande, därest första tjänstgöringen skulle

taga sin början senare än omkring den 1 december, kan en förlängning in

på ar 1919 av det beslutade uppskovet med nämnda tjänstgöring visa

sig vara av omständigheterna påkallad. Då emellertid, såsom förut

nämnts, värnpliktslagen lägger hinder i vägen för ett dylikt uppskovs

meddelande, torde medgivande härtill böra inhämtas av den inom kort

sammanträdande urtima riksdagen. I betraktande därav, att framdeles

likartade situationer kunna inträda vid en tidpunkt, då riksdagen icke är

samlad, synes ifrågavarande medgivande böra utvidgas till ett mera

allmänt bemyndigande för Kungl. Maj:t att, där sådant med hänsyn till

utbruten farsot eller andra utomordentliga förhållanden prövas vara

av nöden, förordna, att värnpliktstjänstgöring skall taga sin början eller

återstående del därav fullgöras å senare tid än i § 27 mom. 1, 2 eller 3

värnpliktslagen föreskrives.

Därest med tillämpning av nu angivna bestämmelse uppskov med

första tjänstgöringen till ett följande år meddelas, kan det, med hänsyn

till svårigheterna att låta beväringsrekrvtskola och repetitionsövningar

samtidigt pågå, bliva önskvärt, att den i lagen stadgade tiden för första

tjänstgöringen med erforderligt antal dagar avkortas. Då emellertid

tillfälle alltid finnes att till riksdagens prövning hänskjuta sådan fråga,

torde något stadgande om befogenhet för Kungl. Maj:t att härutinnan

besluta icke i detta sammanhang vara erforderligt.

Den nya bestämmelsen torde lämpligen böra erhålla formen av ett

tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen.’

Uti över propositionen avgivet utlåtande (nr 4) anförde riksdagens

andra särskilda.utskott, bland annat, att utskottet väl funne uppenbart,

att en ändring i värnpliktslagens ifrågavarande bestämmelser med hän
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung1. Maj. ts Proposition Nr 157.

syn till den utbrutna farsoten vore av behovet påkallad, men på grund

av den utredning, som förelåge i ärendet, icke kunnat bilda sig en bestämd

uppfattning om huruvida och i vilken utsträckning uppskov borde

kunna äga rum jämväl av annan anledning än utbruten farsot och ej

heller huruvida eu lagändring av ifrågavarande innebörd icke nödvändiggjorde

ändrade bestämmelser jämväl i andra delar av värnpliktslagen.

Departementschefen hade i sådant avseende anfört, att, därest med tillämpning

av den nu ifrågasatta bestämmelsen uppskov med första tjänstgöringen

till ett följande år meddelades, det med hänsyn till svårigheterna

att låta beväringsrekrytskola och repetitionsövningar samtidigt

pågå kunde bliva önskvärt, att den i lagen stadgade tiden för första

tjänstgöringen med erforderligt antal dagar avkortades. Vid sådant förhållande

hade det synts utskottet lämpligt, att den föreslagna lagändringen

erhölle endast tillfällig karaktär, och föresloge utskottet, att

lagen måtte bliva gällande till och med den 30 april 1919.

Sedan riksdagen beslutat i överensstämmelse med vad utskottet så- Riksdagens

lunda föreslagit, utfärdades den 23 december 1918 lag angående tillägg färdande åv

till § 27 mom. 4 värnpliktslagen (Svensk författningssamling nr 1007) lag i ämnet,

att gälla till och med den 30 april 1919.

Sedan arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse av mig uti skrivelse infordrande

den 21 februari 1919 anmodats att efter samråd med medicinalstyrelsen av rörande6"

avgiva yttrande, huruvida styrelsen med hänsyn till nu rådande sanitära lämpligheten

förhållanden ansåge, att inkallelse till första tjänstgöring av vissa kate- inkallelser

gorier värnpliktiga, för vilka nämnda tjänstgöring tillsvidare uppskjutits, våren 1919.

kunde äga rum våren 1919, har sjukvårdsstyrelsen den 28 februari 1919

inkommit med det begärda yttrandet samt tillika överlämnat ett av

medicinalstyrelsen den 27 i samma månad avgivet utlåtande i ämnet.

Medicinalstyrelsen har därvid framhållit, att influensa fortfarande Yttrande av

förekomme över hela landet, om än i färre antal fall än för nagra

månader sedan, och att sjukdomen ännu på åtskilliga platser i landet

visade en rent epidemisk karaktär. I trakter, där den ej förut funnits

eller där den uppträtt i lindrigare utsträckning, blossade den helt plötsligt

upp och vore ofta åtföljd av svåra komplikationer med dödlig

utgång. Det hade också visat sig, att sammanförande av människor i

större antal uti gemensamma bostäder gynnade sjukdomens spridning.

Medicinalstyrelsen ville därför, från medicinsk synpunkt, uttala önskvärdheten

av att förnyad inkallelse av värnpliktiga för närvarande och

ännu en tid framåt icke måtte äga rum.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 157.

Yttrande av

arraéförvaltniugen8

sjukvårdsstyrelse.

För egen del har arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i sitt förenänmda

yttrande anfört följande:

Av en återblick på rapporterna angående influensan inom armén

framginge otvetydigt, att inryckning av värnpliktiga till tjänstgöring

följts av en ökning av sjukdomsfallen. Så hade varit förhållandet vid

inryckningen till regementsövningarna i september 1918, så även vid

de inryckningar, som ägt rum den 1 november 1918 och den 15 januari

innevarande år. Det syntes alltså vara i hög grad sannolikt, att även

en följande inryckning av värnpliktiga skulle orsaka en ökning av influensafallen,

så vitt icke inryckningen komme att framflyttas till en

tidpunkt, då sjukdomen utslocknat i landet.

Att sjukdomen allt fortfarande härjade runt om i landet, framginge

såväl av utlåtandet från medicinalstyrelsen, med vilken sjukvårdsstyrelsen

i ärendet samrått, som ock av rapporterna från armén. Angående

arten av sjukdomen hänvisade sjukvårdsstyrelsen dels till vad medicinalstyrelsen

därom anfört, dels ock till att allt fortfarande ett ej ringa

antal dödsfall i influensa inträffade inom armén, trots det att antalet

tjänstgörande vore relativt ringa.

Vilken följd en inkallelse omedelbart skulle hava, vore icke möjligt

att med säkerhet uttala sig om, men erfarenheten från föregående inkallelser

gjorde ett uppblossande av sjukdomen inom kasernerna vid

större anhopning av. värnpliktiga i hög grad sannolikt.

På grund av vad sålunda anförts, såge sig sjukvårdsstyrelsen nödsakad

att avråda från omedelbart utfärdande av inkallelse av värnpliktiga,

men ansåge sig kunna begränsa tiden för sitt avstyrkande härav

till närmaste månad. Sjukvårdsstyrelsen torde dels genom sina rapporter

angående sjukdomsfallen inom armén och dels genom från medicinalstyrelsen

ingående meddelanden angående utbredningen bland den

civila befolkningen kunna vara i stånd att i slutet av mars avgiva närmare

utlåtande i frågan.

Departements- Vad myndigheterna sålunda anfört, synes giva ytterligare stöd för

chefen. den av mjg } förenämnda yttrande till statsrådsprotokollet den 25 oktober

1918 uttalade åsikten, att Kungl. Maj:t framdeles alltjämt bör äga

befogenhet att, där sådant med hänsyn till utbruten farsot eller andra

utomordentliga förhållanden prövas vara av nöden, förordna, att värnpliktstjänstgöring

skall taga sin början eller återstående del därav fullgöras

å senare tid än i § 27 mom. 1, 2 eller 3 värnpliktslagen föreskrives.

Jag finner mig alltså böra förorda, att ifrågavarande, till och

med utgången av april månad innevarande år gällande tilläggsbestäm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 157.

melse till § 27 mom. 4 värnpliktslagen erhåller definitiv giltighet. Med

anledning av vad andra särskilda utskottet vid 1918 års urtima riksdag

anfört därom, att berörda lagändring möjligen skulle nödvändiggöra

ändrade bestämmelser jämväl i andra delar av värnpliktslagen, tillåter

jag mig meddela, att, enligt vad i sådant hänseende verkställd undersökning

givit vid handen, några dylika ändringar icke erfordras.

Det torde slutligen böra framhållas, att ifrågavarande lagändring

är fullt oberoende av det i lagen nu fastställda antalet dagar för första

tjänstgöringen. Ej heller står densamma i något samband med vad som

kan komma att beslutas rörande tjänstgöringsförhållandena i övrigt

för värnpliktiga av 1918 och 1919 års klasser.

Såsom jag i mitt uttalande till det vid innevarande års statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet anfört, är det min avsikt att göra

hemställan om särskilda propositioner till riksdagen rörande dessa båda

årsklassers tjänstgöringsskyldighet. Vad årsklassen 1918 angår, står

emellertid denna fråga i så nära samband med den alltjämt pågående

influensaepidemien, att något slutligt standpunktstagande från min sida

redan av detta skäl för närvarande ej kan äga rum. Spörsmålet rörande

1919 års klass åter kan uppenbarligen påverkas av den anordning, som

må bliva vidtagen rörande årsklassen 1918, ävensom av de internationella

avgöranden rörande de militära rustningarnas nedbringande, varom

överläggningar pågå vid fredskonferensen. Jäg finner mig i följd härav

icke nu kunna framlägga förslag i dessa avseenden.»

Departementschefen föredrog härefter ett i enlighet med vad sålunda

anförts avfattat »Förslag till lag angående tillägg till § 21 mom. 4

värnpliktslagen den 17 september 1914~s> samt hemställde, att detta förslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Fritz Dahlbom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:111 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition med förslag till lag angående tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den 17 september 1914 äv s. 1 i texten
  2. 1LU 1919:21 Memorial med föranledande av kamrarnas skiljaktiga beslut beträffande första lagutskottets utlåtande nr 19 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag s. 1 i texten
  3. 1LU 1919:19 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående tillägg till § 27 mom. 4 värnpliktslagen den 17 september 1914 ävensom en i ämn s. 1 i texten