Sök i Ratio Lex

Angående försäljning av vissa kronoeg endomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

41 sidor, varav 37 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 37 av 41 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:16, Angående försäljning av vissa kronoeg endomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!. MajUs proposition Nr 16.

1

Nr 16.

Kung1. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning

av vissa kronoeg endomar och upplåtande av lägenheter

från sådana egendomar; given Stockholms slott den

13 december 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungi. Magt, härmed föreslå riksdagen

medgiva,

l:o

dels att utskogsskiftena till ägo lotterna litt. Ma + Na samt ägolotterna

litt. Md, Nb, No och Nd av kronoegendomen Tjärsta nr 1 och

2 Mellan- och Västergårdarna om tillsammans 2 mantal i Björkviks

socken av Södermanlands län må med i statsrådsprotokollet angiven

areal försäljas till Björkviks kommun mot en köpeskilling av 56,500

kronor att betalas kontant vid tillträdet samt på villkor i övrigt,

att ägolotterna säljas i det skick, de vid tillträdet befinnas, varvid

kommunen inträder i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägt till

den brukare, som vid samma tid avträder ägolotterna;

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet;

att köpebrev skall utfärdas, sedan köpeskillingen erlagts;

att kommunen skall svara för de å ägolotterna för tiden efter

tillträdesdagen belöpande onera och utskylder; samt

att kommunen skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å

köpet samt andra med köpet förenade kostnader;

dels att hemskiftena till ägolotterna litt. Ma + Na av samma

egendom må å offentlig auktion under de i brevet den 29 maj 1874

stadgade villkor försäljas till den högstbjudande med iakttagande att

två i statsrådsprotokollet omnämnda laga hus å Tjärsta nr 2 Västergården

icke ingå i köpet;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 smil. 14 höft. (Nr 16—17.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

dels ock att de till egendomen jämväl hörande ägolotterna litt.

Mb, Mc och Ne må var för sig från egendomen försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar

samt med rätt för köparen av ägolotten litt. Mb att dit förflytta nyssnämnda

å Tjärsta nr 2 Västergården befintliga två laga hus;

2:o

att fjorton i statsrådsprotokollet omförmälda tomtlägenheter må

med å stadsingenjören John E. Petterssons tomtindelningsförslag angivna

områden men med tillägg för vissa tomter av mark till vägar

och lekplan i huvudsaklig överensstämmelse med domäustyrelsens förslag

från förra hospitalslägenheten Eneby äng nr 1 eller Fredriksdal å Norrköpings

stads område försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt för de befattningshavare

vid statens järnvägar, som varit sökande i ärendet, att

erhålla hembud å samma tomtlägenheter samt med förbehåll om byggnadsbestämmelser

enligt Petterssons förslag;

3:o

att lägenheten Lottenborg må med i statsrådsprotokollet angivet

område försäljas från konoegendomen 7* mantal Stora Folåsa nr 2 i

Rappestads socken av Östergötlands län enligt gällande grunder för

upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

4:o

att dels den till kronoegendomen Va mantal Stora Billstorp nr 1

i Skede socken i Jönköpings län hörande lägenheten Vattenkraften nr III

med i statsrådsprotokollet angivet område dels ock egendomen i övrigt

må var för sig å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under

de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor samt med förbehåll vid

försäljningen av omförmälda lägenhet om rätt för huvudgårdens innehavare

till fri vattning av kreatur å lägenhetens område;

5:o

att lägenheten Sjöbo må med i statsrådsprotokollet angivet område

från kronoegendomen 1 mantal Hättebo nr 1 i Nydala socken av Jön
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16. 3

köpings län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med rätt för lägenhetens innehavare

till nödig fri utfartsväg över stamfastighetens ägor;

6:o

att en i statsrådsprotokollet omförmäld lägenhet må med i samma

protokoll angivet område från kronoegendomen Va mantal Hörna nr 1

och 17 i Åhus socken av Kristianstads län försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

7:o

att det till kronoegendomen 16/ie mantal Yällinge nr 22 och 30 i

Vällinge socken av Malmöhus län hörande strandskiftet må med i statsrådsprotokollet

angivet område försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

8:o

att lägenheterna Gladebacken, Hällan nr 1, Hällan nr 3 med Hällan

nr 2, Nybygget, Lilla Aspeskogen, Bukten, Kattkärr och Grinden må

var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från kronoegendomen

1 mantal Faleby nr 1 med lägenheten Korsvik ur 1, ett torp, i

Foss socken av Göteborgs och Bohus län försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

under villkor att de särskilda lägenheternas innehavare skola äga rätt

till fri utfartsväg över övriga lägenheters och stamhemmanets mark,

att de till lägenheten Bukten angränsande lägenheterna skola äga rätt

att hava sina vid stranden av Gullmarsfjorden å Bukten befintliga

bryggor och fiskebodar kvarstående ävensom rätt till fritt tillträde till

desamma samt att Foss kommun skall äga att hava sina å lägenheten

Hällan nr 2 befintliga byggnader kvarstående, så länge Leonard Johansson

lever och bebor desamma;

9:o

att, sedan kronoegendomen 1 Y<t mantal Västersäter nr 2 i Svarteborgs

socken av Göteborgs och Bohus län blivit i huvudsaklig överens
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition Nr 16.

stämmelse med uppskattningsmännens förslag’ genom ägostyckning delat

i tre med litt. A,- B och C betecknade lotter;

dels lotten litt. C må försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

dels ock lotten litt. A må på offentlig auktion försäljas till den

högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 omförmälda villkor,

med rätt för kronan att anlägga och begagna väg från lotten litt. B

över utmarksområdet till lotten litt. A och att disponera den genom sistnämnda

lotts inägoområde löpande vägen ävensom med rätt för Hans

Andersson att under sin livstid eller till dess han avflyttar få utan avgäld

kvarbo i boningshuset på torpet Skansen;

10:o

att tre till jägmästarbostället i3/160 mantal Gammelbyn nr G i Burträsks

socken av Västerbottens län, benämnt Fredriksberg, hörande, i

statsrådsprotokollet angivna skiften må försäljas å offentlig auktion

till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade

villkor; samt

ll:o

att i statsrådsprotokollet omförmälda håll- och posthägnader i

nedre Vojakkala, Nikkala, Säivis, Korpikylä och Kukkola byar i Norrbottens

län må försäljas på det sätt och under de villkor chefen för

jordbruksdepartementet tillstyrkt.

De till dessa ärenden hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

december 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN.

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anhöll att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga ärenden angående försäljning av kronoegendomar

eller upplåtande av lägenheter från dylika egendomar, vilka

ärenden syntes böra föranleda framställning till riksdagen, samt anförde

härom följande:

l:o.

Kronoegendomen Tjärsta nr 1 och 2 Mellan- och Västergårdarna

om tillsammans 2 mantal i Björkviks socken av Södermanlands län är

utarrenderad till den 14 mars 1919 mot ett årligt arrende av 1,250

kronor. Egendomen, som är belägen 14 kilometer från Alberga järnvägsstation,

är fördelad i tre särskilda skiften, ett hemskifte och två

utskiften, och har under de senare åren undergått laga skifte. Egendomen

innehåller en areal av 229.0556 hektar, därav 80.6802 hektar

[1.]

Tjärsta nr 1

och 2 Metta noch

Västergårdarna

i

Södermanlands

län.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

inrösningsjord, 135.3154 hektar avrösningsjord och 13.0600 hektar impediment.

Över densamma har år 1917 av distriktslantmätaren H. B.

Lysell upprättats karta med beskrivning.

Åbyggnaden är förlagd i ena kanten av gården, varför jordbruket

är tungskött. Uppskattningsmännen hava ansett sammanhållandet av

de olika delarna till en enda gård ej längre kunna försvaras. Byggnaderna

äro så gott som samtliga av äldre modell och numera knappast tidsenliga

eller tillräckliga. Endast logen vid huvudgården samt det efter

eldsvåda nyuppförda ladugårdshuset vid förra torpet Mota äro tillräckliga

och moderna.

Uppskattningsmännen hava anfört, att då egendomen hade ett

spritt läge, som i och för sig talade för styckning, och en sådan åtgärd

enligt deras förmenande svårligen kunde undvikas, skulle, om utskiftena

försåldes, endast återstå huvudgården till förnyad utarrendering. Mot

eu sådan utarrendering ansåge uppskattningsmännen emellertid den omständigheten

tala, att så gott som samtliga dåvarande laga hus utom

logen behövde nybyggas. Ladugården, uppförd år 1859, vore nämligen

enligt uppskattningsmännens mening för trång och oansenlig samt stall

och spannmålsbodar även gamla. Då dessutom skogstillgångeu genom

upprepade försäljningar nedbringats och skogens belägenhet vore spridd,

förefölle det uppskattningsmännen, som om alla skäl talade för en försäljning

av hela egendomen, varigenom med all säkerhet större intensitet

i brukningen skulle vinnas. Därtill komme jämväl, att två överflödiga

laga hus vid huvudgården med fördel kunde komma till användning

genom att flyttas till lägenheten Ramfors eller den å Lysells karta med

litt. Mb betecknade ägolotten.

Uppskattningsmännen hava föreslagit egendomens uppdelning i

följande lotter, därvid värderingen av huvudgården litt. Ma + Na och

lotten litt. Mb verkställts under förutsättning att förberörda två byggnader

flyttades på nyss angivet sätt.

Litt. å Lysells

karta

Huvudgården litt. Ma

-Na ..................

Lagenheten Ramfors

litt. Mb ...............

i Lägenheten Bjerkstugan

eller Björkstugan

litt. Mc .........

Areal

hektar

Salu-

värde

kronor

Värde ä

växande

skog

kronor

Litt. å Lysells

karta

Areal

hektar

Salu-

värde

kronor

Värde å

växande

skog

kronor

111.1030

49.800

22,500

Lägenheten Hällstu- gan litt. Md .........

8.9140

5,300

2,900

11.list;

4,500

700

Utgården Mota litt. Nb

Lägenheten litt. Nc ...

45.2 9 80

] 6.5590

13,050

3,100

1,400

2,100

19.7420

5,300

1.500

Lägenheten litt. Nd ...

Lägenheten litt. Ne...

14.9810

1.0400

1,050

150

600

50

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

För huvudgården litt. Ma + Na hava ägorna föreslagits utlagda i

två skiften, gårdsskiftet och skogsskiftet.

Huvudgården och utgården Mota borde enligt uppskattniugsmännens

mening utbjudas på offentlig auktion samt övriga lotter såsom egnahemslägenheter.

Lägenheten litt. Nd lämpade sig såsom förstärkning

till den angränsande, skogfattiga lägenheten Enstorp.

Länsstyrelsen i länet har funnit den jämförelsevis rikliga skogstillgången

å den med litt. Ma + Na betecknade huvudlotten vara ägnad väcka

tvekan om lämpligheten av denna ägolotts försäljning. Med hänsyn till

byggnadernas dåliga beskaffenhet och vad i övrigt i ärendet blivit upplyst,

har länsstyrelsen dock ansett sig böra tillstyrka uppskattningsmännens

förslag; i dess helhet.

Overjägmästaren i östra distriktet har i avgivet yttrande framhållit

att, därest förslaget om egendomens försäljning i dess helhet

komme att vinna beaktande, den av vederbörande jägmästare gjorda

värderingen av den växande skogen å lotterna syntes honom vara låg

och i allmänhet böra höjas med 50 procent samt beträffande lotterna

litt. Nb och Nd ännu mera, enär dessa senares värde tydligen blivit

felaktigt angivet. Den växande skogens värde skulle alltså bliva:

för

litt.

Ma + Na, hemskiftet.....................

............... kronor

11,700

»

»

Ma, utskogsskiftet ........................

.............. y<

17,550

»

»

Na, » ........................

.............. j>

4,500

»

»

Mb, Ramfors.................................

............... »

1,050

»

»

Mc, Bjerkstugan ..........................

............... )>

2,250

)>

»

Md, Hällstugan..............................

............... »

4,350

»

»

Nb, Mota utjord ........................

............... »

6,500

»

»

Nc, Norra Enarehagen ...............

............... »

3,150

»

Nd, Södra Enarehagen ..............

.............. »

2.500

»

»

Ne..................................................

.............. »

75

Summa kronor 53,625

Ur skogsväsendets synpunkt har överjägmästaren icke haft något

att erinra mot försäljningen av huvudgårdens gårdsskifte och de med

litt. Mb, Mc och Ne betecknade lotterna, vilka innehölle en sammanlagd

areal av 58.6142 hektar åker, 41.1814 hektar avrösningsjord och 2.0 6 90

hektar impediment och varå den växande skogens värde beräknats till

15,075 kronor. Beträffande däremot huvudgårdens skogsskifte samt de

övriga lotterna har överjägmästaren hemställt, att desamma icke måtte

försäljas utan bibehållas i kronans ägo att förvaltas såsom kronopark.

Dessa delar innehölle tillsammans 22.06 60 hektar åker, 04.13 40 hektar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

avrösningsjord och 10.9910 hektar impediment, och hade den växande

skogens värde därå beräknats till 38,550 kronor. Det komplex, som

sålunda av överjägmästaren föresloges att behållas i kronans ägo, skulle

alltså komma att innehålla omkring 127.1910 hektar. Det läge för sig

självt rätt långt från de delar av kronoegendomen, som föresloges till

försäljning. För närvarande vore skogskapitalet enligt överjägmästarens

förmenande betydligt nedsatt genom skedda försäljningar men utgjorde

dock 4,608 kubikmeter, oberäknat några hektar ungskog. Skötseln därav

kunde enligt överjägmästarens mening icke anses bliva alltför besvärlig

och dyrbar, då i varje fall i trakten liggande ecklesiastika hemman samt

kronoegendomen Ålberga måste besökas och, vad jägmästaren beträffade,

även Jönåkers häradsallmänning, varav en del läge helt nära.

Domänstyrelsen har i den 5 april 1918 avgivet utlåtande anfört

följande. Styrelsen biträdde uppskattningsmännens förslag om egendomens

försäljning i dess helhet, fördelad i lotter på sätt samma förslag

angåve. Att såsom överjägmästaren föreslagit bilda kronopark av en

del av egendomen syntes ej lämpligt. Egendomen vore belägen särskilt

för sig och vid egendomens grannskap till Jönåkers häradsallmänning,

som överjägmästaren omnämnt, kunde ej fäst;)s avseende, då allmänningen

ej stode under skogsstatens förvaltning. Egendomens skog, varav parken

skulle bildas, vore jämförelsevis obetydlig, och någon ekonomiskt fördelaktig

skötsel av kronoparken, vars förvaltning bleve både svår och dyrbar,

skulle ej kunna ske. Ståndskogens värde å respektive lotter borde

upptagas på sätt överjägmästaren föreslagit, i följd varav saluvärdena i

dess helhet skulle bliva

Litt. å Lysells karta

Saluvärde

kronor

Litt. å Lysells karta

Saluvärde

kronor

Ma + Na..................

91,050

Nb....................:......

18,150

Mb...........................

4,850

6,050

Nc....................

4,150

9,950

Mc...........................

Nd...........................

Md...........................

6,750

Ne...........................

175

Domänstyrelsen har således hemställt, dels att lotterna litt. Ma +

Na samt litt. Nb måtte var för sig försäljas å offentlig auktion till

den högstbjudande enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor,

dels ock att lotterna litt. Mb, Mc, Md, Nc, Nd och Ne måtte var för

sig upplåtas enligt gällande grunder för upplåtelse av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

Sedermera har styrelsen för Jönåkers häradsallmänning i en till

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kangl. Maj:ts proposition Nr 16.

Kungl. Maj:t ingiven skrift anhållit, att, därest det skogskomplex av

egendomen, som överjägmästaren ansett böra bibehållas såsom kronopark,

skulle komma att försäljas, allmänningen måtte beredas tillfälle

förvärva området för uppskattningsvärdet med de av över jägmästaren

förordade förhöjningarna.

Ansökningen remitterades till domänstyrelsen, som den 18 oktober

1918 avgivit utlåtande i ärendet och därvid överlämnat, förutom infordrade

yttranden från vederbörande skogsstatstjänstemän samt domänintendenten

och länsstyrelsen i länet, en till Kungl. Maj: t ställd, till

domänintendenten ingiven ansökning från Björkviks kommun.

I denna ansökning har kommunen, sedan kännedom erhållits om

riksdagens uttalande att tillfälle borde beredas kommunala samfälligheter

att förvärva sådana mindre skogsparker, tillhörande civila boställen,

som icke med fördel kunde bibehållas i statens hand, anmält sig såsom

köpare till de skiften av ifrågavarande kronoegendom, som å Lysells

karta betecknats med litt. Ma, utskogsskiftet, Na, utskogsskiftet, Md,

Nb, Nc och Nd. Kommunen vore villig att för dessa skiften betala

det av uppskattningsmännen beräknade värdet med den förhöjning därå,

som av över jägmästaren påyrkats. Genom detta köp skulle kommunen,

som tidigare av enskild person förvärvat en mindre skogsareal, få sitt

framtida behov av bränsle och byggnadsvirke säkerställt. Köpet vore

så mycket mera av behovet påkallat, som för närvarande en ganska

hänsynslös exploatering påginge av förut sparade enskilda skogar inom

socknen, vilket komme att hava till följd, att bi-änsle och byggnadsvirke

stegrades i pris. Till kommunen inflytande skogsaccismedel syntes

lämpligast böra användas till inköp av skogbärande mark. Skulle

Kungl. Maj:t finna det för statsverket lämpligare att försälja egendomen

i dess helhet, anmälde sig kommunen jämväl såsom köpare därav för

det pris, uppskattningsmännen åsatt eller Kungl. Maj:t på annat sätt

kunde komma att bestämma. För kommunen skulle ett köp, omfattande

hela egendomen, äga en viss fördel därigenom att en del hagmarker,

beväxta med björkskog, redan nu kunde förse kommunen med vedbränsle,

då däremot de skogsskiften, som ifrågasatts till inköp, mera

beräknats att tillgodose framtida behov. Då det ej vore kommunens avsikt

att för egen del driva jordbruk, komme jordbruksdelarua att avyttras

i vissa fall till nuvarande innehavare och i andra fall till personer,

som visat sig äga förutsättningar att äga och driva ett jordbruk. 1

varje fall ämnade kommunen ej vid försäljning tillgodogöra sig ekonomisk

vinst.

Domänintendenten har — med framhållande att bägge ifråga- ^

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 11 haft. (Nr 16—1/.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj;ts proposition Nr 16.

varande framställningar avsåge att från kronan förvärva de egentliga

skogsskiftena till kronoegendomen Tjärsta — vidare anfört att, såsom

kommunen redan förmält, densamma börjat förvärva skogsmark för

säkerställande av sitt virkes- och vedbehov och att det syntes vara i

sin ordning att därmed fortsattes, att från Jönåkers allmänning visserligen

kunde erhållas virke och även ved men att allmänningens belägenhet

vore sådan, att fri konkurrens från köpmän i Norrköping uppdreve

prisen, att då allmänningen omfattade mycket stora och värdefulla

skogskomplex och snarast kunde sägas vara en av jordbrukarna i häradet

gemensam driven skogsaffär, densamma knappast syntes hava lika

goda skäl till företräde vid inköp, som kunde åberopas för socknens

räkning, vartill komme att allmänningen hade tillfälle att förvärva mark

till ytterligare utvidgningar utom socknen, vilket ej kunde lämpa sig för

denna, samt att därigenom tillgodosåges faktiskt jämväl andra delägares

virkesbehov än de inom kommunen bosattes. På grund härav har

domänintendenten förordat kommunens köpeanbud ävensom tillstyrkt

kommunens alternativt gjorda anbud rörande egendomens inägojord.

Vederbörande jägmästare har understött kommunens ansökan att

få köpa den till försäljning föreslagna egendomen.

I likhet med domänintendenten har länsstyrelsen ansett, att kommunens

anbud i främsta rummet borde komma i fråga, varför länsstyrelsen,

som förut tillstyrkt försäljning av egendomen i dess helhet,

nu hemställt, att kommunen måtte få mot det av överjägmästaren förhöjda

priset förvärva egendomen.

Overjägmästaren har förklarat, att han fortfarande fasthölle vid

att det för statsverket vore lämpligast att försälja endast hemskiftena

av litt. Ma och Na ävensom litt. Mb, Mc och Nc men däremot bibehålla

de övriga delarna. Om det för kommunen eller allmänningen

kunde bära sig att förvalta sistnämnda delar, borde det enligt överjägmästarens

mening även bära sig för statsverket, som hade personal

därtill. Skulle hela egendomen säljas, borde det ske enligt domänstyrelsens

förslag, varigenom statsverkets fördel bäst torde bliva tillgodosedd.

Skulle åter försäljningen ej ske till den högstbjudande utan till

kommunen eller allmänningen utan tävlan, borde denna försäljning ej

omfatta mera än vad som enligt överjägmästarens tidigare uttalade

mening bort behållas i statsverkets ägo eller Ma av utskogen, Na av

utskogen, Md Hällslugan, Nb Mota utjord, Nc av Enarehagen och Nd

av Enarehagen. Hemskiftena borde dels försäljas till den högstbjudande

dels upplåtas såsom lägenheter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

I särskilt infordrat yttrande har domänintendenten värderat utskogsskiftet

Ma till 19,250 kronor, därav växande skog 17,550 kronor,

och Na till 5,250 kronor, därav växande skog 4,500 kronor, och har

domänintendenten ansett nödigt att, om upplåtelse skedde särskilt av

skogsskiftena, dit förlägga även ägolotten litt. Md, dels för vinnande

av bättre gräns, dels ock för åstadkommande av ett skogstorp för bevakning

och skogsarbetens bedrivande.

Domänstyrelsen har anfört följande. Ehuru en försäljning av

egendomen i fråga på sätt styrelsen i sin skrivelse den 5 april 1918

föreslagit syntes skola särskilt under nu rådande förhållanden, såsom

ock överjägmästaren framhållit, giva kronan större köpeskilling än ett

upplåtande av egendomen på det sätt i föreliggande ansökningar avsåges,

ansåge styrelsen sig dock med anledning av samma ansökningar

och då däri bjödes köpeskillingar, motsvarande å kronans sida gjord

uppskattning, så till vida böra frångå sitt förberörda förslag, att’den

del av egendomen, som av sökandena avsåges till uthålligt skogsbruk,

borde avyttras utan tävlan å auktion. Av sökandena ansåge styrelsen

i likhet med länsstyrelsen Björkviks kommun i främsta rummet böra

komma i fråga, därvid styrelsen åberopade breven den 3 juni 1915 och

den 5 juli 1918, enligt vilka framställningar av Hjälmseryds samt Gråsinge

och Dillnäs kommuner av liknande innehåll som den förevarande

bifallits. Därest den sålunda tillstyrkta framställningen funnes förtjänt

av bifall, borde upplåtelsen, som skulle omfatta utskogsskiftena till ägolotterna

litt. Ma och Na samt ägolotterna litt. Md, Nb, Nc och Nd böra

ske mot köpeskilling av tillhopa 56,500 kronor.

Slutligen har domänstyrelsen meddelat, att styrelsen, då frågan om

dispositionen av egendomen, vilken, såsom tidigare anförts, vore arrendeledig

den 14 mars 1919, ej torde dessförinnan bliva avgjord, gått i

författning om egendomens skötsel och vård under ett år från sistnämnda

dag.

Jag delar domänstyrelsens uppfattning i fråga om att anledning Departementsicke

föreligger att i kronans ägo behålla någon del av egendomen. chefenLikaledes

anser jag synnerligen vägande skäl vara anförda för försäljning

till Björkviks kommun av utskogsskiftena till ägolotterna litt. Ma

4- Na samt ägolotterna litt. Md, Nb, Nc och Nd.

I överensstämmelse med av domänstyrelsen framställda förslag

hemställer jag alltså, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

medgiva,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kung!.. Maj-.ts proposition Nr 16.

dels att utskogsskiftena till ägolotterna litt. Ma -T

Na samt ägolotterna litt. Md, Nb, No och Nd av

kronoegendomen Tjärsta nr 1 och 2 Mellan- och Västergårdarna

om tillsammans 2 mantal i Björkviks

socken av Södermanlands län må med ovan angiven

areal försäljas till Björkviks kommun mot eu köpeskilling

av 56,500 kronor att betalas kontant vid tillträdet

samt på villkor i övrigt,

att ägolotterna säljas i det skick, de vid tillträdet

befinnas, varvid kommunen inträder i de rättigheter

och skyldigheter, kronan ägt till den brukare,

som vid samma tid avträder ägolotterna;

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen

i länet;

att köpebrev skall utfärdas, sedan köpeskillingen

erlagts;

att kommunen skall svara för de å ägolotterna

för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder;

samt

att kommunen skall ensam vidkännas kostnaderna

för lagfart å köpet samt andra med köpet förenade

kostnader;

dels att hemskiftena till ägolotterna litt. Ma +

Na av samma egendom må å offentlig auktion under de

i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor försäljas

till den högstbjudande med iakttagande att ovannämnda

två laga hus å Tjärsta nr 2 Västergården

icke ingå i köpet;

dels och att de till egendomen jämväl hörande

ägolotterna litt. Mb, Mc och Ne må var för sig från

egendomen försäljas enligt gällande grunder för upplåtande

av egnahemslägenheter från kronoegendomar

samt med rätt för köparen av ägolotten litt. Mb att dit

förflytta uyssnämnda å Tjärsta nr 2 Västergården

befintliga två laga hus.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

18

2''-o.

1 eu till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 12 juli 1912 anhöllo L—J

lokomotiveldaren Gustaf Malmling och 13 andra vid statens järnvägar Qsår
anställda

personer att få för bebyggande inköpa ett område om 2.08 8 4 götiands lan.

hektar av den för statsverkets räkning till den 14 mars 1918 mot ett

årligt arrende av 1,050 kronor utarrenderade förra hospitalslägenheten

Eneby äng nr 1, även kallad Fredriksdal, i Östra Eneby socken av

Östergötlands län eller ock, därest så skulle befinnas lämpligare, erhålla

besittningsrätt till området. Området fanns angivet å en ansökningen

bilagd, av distriktslantmätaren A. G. Lövstrand år 1912 upprättad karta.

Kronoegendomen, som är belägen intill Norrköpings järnvägsstation,

innehåller i sin helhet en areal av 18.754 hektar, därav 18.4 8 7

hektar åker och tomter och 0.26 7 hektar impediment. Östra Eneby

socken är genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 december 1914 inkorporerad

till Norrköpings stad.

Sedan utlåtande över ansökningen avgivits av vederbörande domänintendent,

länsstyrelsen i länet och domänstyrelsen, vilka avstyrkt ansökningen,

förnämligast enär det av sökandena erbjudna priset, 35 öre för

kvadratmeter, ansågs för lågt, anbefallde Kungl. Maj:t den 28 november

1912 domänstyrelsen att i vanlig ordning föranstalta om saluvärdering

av området.

Vid på grund härav den 2 januari 1913 iöretagen värdering uppskattades

området efter 60 öre för kvadratmeter till i avrundat tal 12,530

kronor. Länsstyrelsen fann detta värde icke vara för högt upptaget

utan snarare tvärtom. Domänstyrelsen instämde häri.

Sedan tillfälle lämnats sökandena att yttra sig över värderingen,

förklarade dessa i en skrift den 18 mars 1913, att, då svårigheter för

dem förefunnes att erhålla någon jord med lämpligare läge för uppförande

åt sig av egna hem, de vore nöjda med samma värdering. Vissa

av sökandena hade emellertid dragit sig tillbaka men andra likaledes

vid statens järnvägar anställda personer kommit i stället.

I infordrat yttrande meddelade järnvägsstyrelsen, att, då ifrågavarande

område ej alls berördes av de föreslagna nya bangårdsanordningarna

vid Norrköping, styrelsen icke hade något att erinra mot områdets

användande på föreslaget sätt.

Den 13 mars 1914 anbefallde därefter Kungl. Maj:t domänstyrelsen

att föranstalta om uppgörande av förslag till områdets indelning i lämpligt

antal tomter jämte vägar m. m. samt värdering av de särskilda tomterna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 16.

Den 14 maj 1914 uppgjorde domänintendenten med gode män i

samråd med några av sökandena förslag till områdets delning i 14

lotter, envar om 13.5 ar. Varje lott med andel i väg värderades till

900 kronor, tillhopa 12,600 kronor. Delningen har inlagts å en av

förenämnde Lövstrand år 1914 upprättad karta över försäljningsområdet.

Länsstyrelsen och domänstyrelsen förklarade sig icke hava något att

erinra mot detta förslag.

Sedan underhandlingar under hand förts med sökandena i syfte

att dessa skulle bilda en egnahemsförening och gemensamt inköpa hela

området, vartill de emellertid ej voro villiga, anbefallde Kungl. Maj:t

den 4 februari 1916 domänstyrelsen att avgiva förnyat utlåtande i ärendet

med beaktande av de synpunkter, som riksdagen framhållit i skrivelsen

nr 237 vid 1914 års senare riksdag angående lägenhetsupplåtelser

vid Pålsboda in. m.

Med anledning härav upprättade stadsingenjören i Norrköping

John E. Pettersson år 1916 ny plan till tomtindelning å området samt

anförde bland annat följande.

Vid uppgörande av plan för ifrågavarande områdes indelning i

byggnadstomter borde i första hand hänsyn tagas till förut fastställda

stadsplaner för närliggande områden. Området i fråga gränsade i sydväst

intill av Kungl. Maj: t den 27 augusti 1915 fastställd stadsplan för

Butängen och Lyckorna vid norra tullen, av vilka en kopia bilagts utlåtandet.

Av denna framginge, att Ståthögagatan i sin förlängning

norrut komme att gå utmed det föreslagna egnahemsområdets västra

sida och Verkstadsgatan i sin förlängning österut utmed dess södra

sida. Båda dessa gator komme enligt stadsingenjörens förmenande att

i en framtid bliva trafikgator av betydelse, varför av egnahemsområdet

mark borde reserveras för gatornas framdragande till erforderlig bredd.

För områdets uppdelande i erforderligt antal byggnadstomter och

dessas förseende med utfartsväg borde genom området parallellt med

Verkstadsgatans förlängning dragas en gata med en bredd av minst 8

meter, och borde vidare mark reserveras för en mindre öppen plats,

vilken borde planteras och anordnas som lekplan.

Vid bebyggandet av området borde den bestämmelsen iakttagas,

att byggnad icke uppfördes närmare tomtgräns mot gata eller öppen

plats än 5 meter, och borde de sålunda uppkommande tomtremsorna

anordnas som förgårdar och planteras.

Jämlikt det i enlighet med nu framhållna synpunkter av Pettersson

uppgjorda förslaget har området uppdelats i 14 med nr 1—9 och 11—:

15 å en av Pettersson upprättad karta betecknade tomter ävensom för

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

gemensamt behov avsatts dels en lekplan, betecknad med nr 10, och

dels mark till utvidgning av Ståthöga- och Verkstadsgatornas förlängning

samt till förenämnda tvärgata, vilken betecknats med nr 16.

Norrköpings drätselkammare och magistrat samt länsstyrelsen i

länet instämde i vad Pettersson i sitt yttrande anfört i ärendet.

Därefter har arealbeskrivning å de särskilda tomterna och övriga

delar av området enligt Petterssons indelningsförslag upprättats samt

saluvärdering å desamma verkställts den 5 maj 1917 på sätt nedanstående

tablå utvisar.

Tomtens

Areal

Saluvärde

Tomtens

Areal

Saluvärde

nr

i ar

kronor

nr

i ar

kronor

1

12.83

965

8

12.05

905

2

12.40

930

9

12.80

960

3

12.35

925

11

12.50

940

4

12.80

960

12

12.oo

900

5

12.36

925

13

12.oo

900

6

12.12

910

14

12.00

900

7

1 2.3 3

925

15

12.oo

900

Summa 12,945

Den med nr 10 betecknade lekplanen har eu areal av 11.60 ar

och den under nr 16 utlagda gatan en areal av 11.50 ar. Det för

Ståthöga- och Verkstadsgatorna reserverade området uppgår till 13.20 ar.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra i anledning av saluvärderingen.

År 1915 hölls uppskattning å hela egendomen med anledning av

dess förestående arrendeledighet. Därvid väcktes av uppskattningsmännen

förslag, att — förutom upplåtelse av ovanberörda lotter, vilka

motsvara å en av ovanbemälde Lövstrand år 1914 över hela egendomen

upprättad karta ägofigurerna nr 68—85 — egendomen skulle jämväl i

övrigt försäljas. Å Lövstrands karta betecknas Verkstadsgatan med nr

86 och Ståthögagatan med nr 87.

Länsstyrelsen har ansett, att, om försäljning av det med ägoligurerna

nr 68—85 betecknade området komme tid stånd, det vore för kronan

förmånligast, att återstående delen av egendomen försåldes, för så vitt

icke någon utvidgning av statens järnvägar invid Norrköping ansåges

erforderlig, i vilket senare fall egendomen borde bibehållas i kronans

ägo och lämpligen användas vid erforderligt ägoutbyte.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

Järnvägsstyrelsen, vars yttrande häröver infordrats av domän - styrelsen, har förklarat sig anse, att med undantag av nämnda ägofigurer

egendomen icke borde försäljas, enär den lämpligen borde kunna

användas som bytesmedel för andra för statens järnvägar erforderliga

områden.

Domänstyrelsen har förklarat sig ej hava något att erinra mot

förslaget rörande det särskilda, till försäljning från ifrågavarande egendom

ifrågasatta området, vilket förslag vore anpassat till den för därvarande

samhälle gällande byggnadsplan, ävensom ej heller mot den

skedda saluvärderingen. Särskilt saluvärde hade ej åsatts gallmark och

lekplan. Rätt till dessa områden syntes vid värderingen hava förutsatts

skola åtfölja försäljningen av de särskilda tomterna, som var och eu

således skulle få andelar i nämnda allmänna platser. Då nu ej försäljning

av området i dess helhet vore avsett att ske direkt till ett samhälle

eller en förening, syntes det domänstyrelsen i fråga om berörda allmänna

platser lämpligare, att dessa till de delar de vore belägna intill tomt

sammanlades med denna, sålunda att den å Petterssons förslag med nr

16 upptagna vägen inginge i tomterna nr 1—o, att i övrigt uttagen

gatumark invid tomterna uppdelades på dessa och att lekplanen tillädes

eu av de angränsande tomterna, förslagsvis nr 9, med skyldighet förköpare

av tomterna att upplåta ifrågavarande mark till de därmed enligt

förslaget avsedda ändamål. Tomterna borde upplåtas enligt gällande

grunder för egnaliemsupplåtelser.

Vad egendomen i övrigt vidkomma har domänstyrelsen ansett

något skäl ej förefinnas för att kronan nu skulle avhända sig densamma.

Enär tillfälle ansågs böra beredas Norrköpings stad att bliva ägare

till området i fråga, varigenom särskilt förhållandena angående gatumarken

och lekplanen kunde lättare ordnas, anbefalldes länsstyrelsen

den 19 januari 1918 att inhämta yttrande från stadsfullmäktige, huruvida

staden vore villig att för en köpeskilling av 12,945 kronor förvärva

de i Petterssons indelningsförslag angivna tomter nr 1—9 och

11 —15 ävensom lekplanen nr 10 och gatumark nr 16 samt den till

utvidgning av Ståthöga- och Verkstadsgatornas förlängning avsedda

mark om 13.2 0 ar eller tillhopa 2.088 4 hektar, med förbehåll om

byggnadsbestämmelser enligt Petterssons förslag samt om rätt för de

befattningshavare vid statens järnvägar, som i skrifter den 12 juli 1912

och den 18 mars 1913 anhållit att få åt sig förvärva egna hem å området,

att, i den mån de vidhölle sina ansökningar, av staden inköpa

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj ds proposition Nr l(i. 17

förenämnda tomter mot de vid saluvärderingen den 5 maj 1917 tomterna

åsätta värden.

1 anledning härav avgavs yttrande den 18 september 1918 av

stadens drätselkammare, som, jämte erinran att tomtmarken saluvärderats

till 75 öre per kvadratmeter, anförde, att områdets bebyggande för bostadsändamål

påfordrade utförande av åtskilliga gatu-, vattenledningsoch

dräneringsarbeten och att fördenskull kostnadsberäkningar häröver

verkställts av stadens byggnadskontor, slutande på 17,000 kronor för

gatuarbeten, 60,000 kronor för vattenlednings- och dräneringsarbeten

samt 22,100 kronor för gasledning, dock utan gatubelysning. Dessa

beräkningar vore emellertid uppgjorda ett halvt år tidigare och kostnaderna

hade sedan dess stigit. Av dessa kostnader kunde visserligen

större eller mindre belopp såsom avseende även andra områden icke

behöva i sin helhet påföras det nu ifrågavarande området, men dels

vore det ovisst, när dessa andra områden komme att bebyggas, och dels

bleve i allt fall de kostnader, som staden i händelse av köp finge utgiva,

högst avsevärda. Salupriset å tomterna måste därför i varje fall

bli betydligt högre än vad spekulanterna förklarat sig villiga att betala.

Då staden för öATrigt hade att erbjuda planlagd mark på alla sidor av

det sedan gammalt bebyggda stadsområdet, avstyrkte drätselkammaren

inköp av nu ifrågavarande område på angivna villkor.

Stadsfullmäktige beslöto i enlighet härmed.

Vid översändandet av detta stadsfullmäktiges yttrande har länsstyrelsen

tillstyrkt, att ifrågavarande tomter måtte försäljas enligt reglerna

för egnahemsupplåtelser från kronoegendomar.

För egen del biträder jag förslaget om försäljning från egendomen

av berörda 14 lägenheter enligt stadsingenjören Petterssons tomtindelningsförslag.

Då försäljning av hela området till förening eller till

staden icke kunnat komma till stånd, samt det icke är lämpligt, att

gatumarken och den till lekplan avsedda marken behålles i kronans hand

efter tomternas försäljning, finner jag mig böra biträda domänstyrelsens

förslag, att nämnda mark uppdelas på vissa tomter. Härigenom blir

dessas areal ökad, men någon ändring i saluvärdena bör naturligtvis

icke ifrågakomma. Vid detta förhållande torde det sakna betydelse, att

någon detaljerad uppgift å de ökade tomtarealerna icke nu föreligger.

Med anledning av vad i ärendet förekommit synes hembudsrätt å

tomterna böra medgivas de befattningshavare vid statens järnvägar, som

i skrifterna den 12 juli 1912 och den 18 mars 1913 varit sökande i

ärendet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 14 höft. (Nr 16—17.)

Departement

chefen.

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

[3.]

Störa Fola sa

nr 2 i Öster

götlands län,

Kmvjl. Mcij.is proposition Nr 16.

De av Pettersson förordade bygguadsbestämmelser torde böra

föreskrivas vid försäljningarna.

Beträffande egendomen i övrigt anser jag i likhet med järnvägsstyrelsen

och domänstyi’elsen lämpligast, att densamma tillsvidare bibehåiles

i kronans ägo.

1 avvaktan på beslut i förevarande frågor bär egendomen utarrenderats

till den 14 mars 191.1).

Jag hemställer alltså, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ovannämnda fjorton tomtlägenheter må med

å stadsingenjören John E. Petterssons tomtindelningsförslag

angivna områden men med tillägg för vissa

tomter av mark till vägar och lekplan i huvudsaklig

överensstämmelse med domänstyrelseus förslag från

förra hospital!ägeuheten Eneby äng nr 1 eller Fredriksdal

å Norrköpings stads område försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, med rätt för de befattningshavare

vid statens järnvägar, som varit sökande i

ärendet, att erhålla hembud å samma tomtlägenheter

samt med förbehåll om byggnadsbestämmelser enligt

Petterssons förslag.

3:o.

Kronoegeiidomen 3U mantal Stora Folåsa nr 2 i Rappestads socken

av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1921 mot ett

årligt arrende av 825 kronor. Egendomen, som är belägen 2 kilometer

från Bankebergs järnvägsstation och 13 kilometer från Linköping, har

en areal av 41.33 5 hektar, därav 39.2 90 hektar åker och tomt, 1.157

hektar äng och 0.888 hektar impediment. Skog saknas å egendomen.

Uppskattningsmännen hava, under hänvisning till en av extra

lantmätaren John Grenholm år 1917 över egendomen upprättad karta

jämte beskrivning, föreslagit, att lägenhefen Lottenborg, som å kartan

betecknats med ägofiguren nr 7 och innehåller 0.20 5 hektar tomt och

trädgård samt är bebyggd med boningshus och uthus i gott stånd,

tillhöriga lägenhetens innehavare fru Märta Johansson, måtte till henne

försäljas för ett pris av 410 kronor, vartdl lägenheten saluvärderats.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

Vederbörande länsstyrelse samt domänstyrelsen hava tillstyrkt

förslaget.

J.-ig hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att lägenheten Lottenborg må med ovan angivet

område försäljas från kronoegendomen 3I, mantal Stora

Folåsa nr 2 i Rappestads socken av Östergötlands län

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

4:o.

Kronoegendomen V2 mantal Stora Billstorp nr 1 i Skede socken [4.]

av Jönköpings län var utarrenderad till don 14 mars 1908 för 300 ^orajsafrkronor

om året. Den 8 februari 1907 förordnade Kungl. Maj:t, att ett Jönköpings

område om 10.93 6 5 hektar, omfattande ägofigurerna nr 112—124 samt lärdelar

av nr 108—111 och 125, skulle försäljas samt egendomen i övrigt

utarrenderas för tio år.

Vid den sålunda anbefallda utarrenderingen har domän styrelsen upplåtit

särskilt för sig den lägenhet, som å ett av kommissionslantmätaren

A. T. Melén år 1907 upprättat kartutdrag upptagits under benämning

Vattenkraften n:r 111, bestående av den med litt. a betecknade jordlägenheten

om 1.3 2 0 hektar jämte den egendomen tillhörande rätten

till vattnet i Ernån inom det område invid nämnda jordlägenhet, som å

kartan betecknats med litt. b och omfattar en areal av 0.23 0 hektar.

För denna utarrendering har betingats ett årligt arrende av 415 kronor.

Återstoden av den åt kronan bibehållna delen av egendomen lämnar i

årligt arrende 250 kronor. Sammanlagda arrendet för egendomen uppgår

alltså numera till 665 kronor.

Ifrågavarande egendom, som är belägen 8 kilometer från Holsby

station å Vetlanda—Målilla järnväg, innehåller numera eu areal av 65.8035

hektar, därav 0.4860 hektar tomter, 12.3540 hektar åker, 6.0 7 80 hektar

äng, 43.4 29 0 hektar betes- och skogsmark samt 3.4 5 65 hektar impediment.

1 arrendet av huvudgården ingår ett mindre vattenfall, det så kallade

övre vattenfallet, vilket sedan några år tillbaka utnyttjas av egendomens

arrendator för mindre kvarn- och sågdrift.

Lägenheten Vattenkraften nr III, vilken för närvarande arrenderas

av Stenkvdl—Kbnte kraftaktiebolag, bär av uppskattningsmännen, då

några särskilda anledningar att bibehålla densamma i kronans ägo ej

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

ansetts förefinnas, föreslagits till försäljning. Vattenytan är numera uppdämd,

så att hela lägenheteu står under vatten. Lägenhetens saluvärde

har med stöd av lantbruksingenjören W. Krooks beräkningar åren 1905

och 1916 uppskattats till 12,780 kronor, därav för vattenkraften 12,700

kronor. Vid försäljningen borde enligt uppskattningsmännens förslagförbehåll

göras om rätt för huvudgården till fri vattning av kreatur å

lägenhetens område.

Uppskattningsmännen, som funnit skäl till styckning av egendomen

i övrigt eller avsöndring därifrån i syfte att bilda egna hem ej föreligga,

hava i likhet med vid förrättningen närvarande jägmästaren hemställt,

att egendomen måtte försäljas, och därvid saluvärderat densamma

till 30,270 kronor, därav 14,965 kronor för växande skog och 7,600

kronor för det övre vattenfallet, vilket sistnämnda värde upptagits enligt

lantbruksingenjören Krooks uppskattning.

Beträffande det nämnda övre vattenfallet har av uppskattuingsmännen

anförts, att, om ett företag, avseende sänkning och regleringav

sjön Soljen, för vilken Emån utgjorde utlopp, med flera sjöar,

komme till stånd, vilket vore ganska sannolikt, fallet komme att tagas

i anspråk och förintas och i sådant fäll av intressenterna ersättas. Med

anledning härav har ansetts lämpligt, att fallet vid försäljning undantoges,

i följd varav egendomens saluvärde komme att utgöra 22,670

kronor.

Vid eventuell försäljning av egendomen borde förbehåll göras

därom, att arrendatorn tillhöriga å egendomen befintliga hus ej inginge

i försäljningen.

Överjägmästaren i Smålands distrikt har den 21 mars 1917 förklarat

sig instämma i förslaget om egendomens försäljning. Med hänsyn

till den inträffade stora prisstegringen å alla skogsprodukter har överjägmästaren

ansett, att det av jägmästaren i oktober 1915 beräknade

värdet å den växande skogen borde höjas med 50 procent samt sättas

till i runt tal 22,500 kronor. Hela saluvärdet bleve då 37,805 kronor.

Vederbörande länsstyrelse har tillstyrkt uppskattningsmännens förslag

med den ändring beträffande värdet å den växande skogen, som

förordats av överjägmästaren.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och till egendomens avsevärda

skogstillgångar har domänstyrelsen, som för egen del biträdde

förslaget om försäljning av såväl lägenheten Vattenkraften n:r III som

egendomen i övrigt, gått i författning om utsyning och försäljning av

det virke å egendomen, som med iakttagande av eu god skogsvårds

fordringar kunde avverkas. Därefter har av vederbörande jägmästare

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kanyl. Maj:In proposition Nr It).

uppgjorts värderingsinstrument över den skog, som återstode, sedan utstämpling

av skog till försäljning för kronans räkning ägt rum, varjämte

uppskattningsmännen verkställt förnyad saluvärdering å egendomen.

Av dessa handlingar inhämtas, bland annat, följande.

Det egendomen förut åsätta saluvärdet har ansetts ej böra undergå

annan förändring än som betingades av det minskade virkesförrådet, vilket

nu uppskattats till ett värde av 21,100 kronor, i följd varav saluvärdet

nedsatts till 36,400 kronor. Skulle, såsom av uppskattningsmännen förut

förordats, det övre vattenfallet undantagas vid försäljningen, har saluvärdet

föreslagits till 28,800 kronor.

Överjägmästaren har i förnyat yttrande den 21 januari 1918 meddelat,

att den utstämplade skogen sålts för 6,100 kronor, samt anfört, att

jägmästaren syntes hava vid utstämplingsförrättningen iakttagit allt för

stor försiktighet, i ty att skog för ytterligare omkring 10,800 kronor

bort kunna försäljas utan att skogen raserades och utan att egendomens

behov av husbehovsvirke behövde befaras icke kunna från utmarken tillgodoses.

Överjägmästaren har emellertid förklarat sig icke obetingat

yrka därpå, då arrendatorn hade resurser att vid blivande fastighetsauktion

tävla med skogsspekulanter om egendomens inropande.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot den verkställda

värderingen.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 15 februari 1918 förklarat sig

ej kunna biträda uppskattningsmännens förslag att vid eventuell försäljning

av huvudgården undantaga förberörda så kallade övre vattenfallet,

utan ansåge styrelsen detsamma böra medfölja vid försäljningen

av egendomen i övrigt. Mot de föreslagna arrende- och saluvärdena

hade styrelsen ej något att erinra, likasom styrelsen för sin del ansåge

vad överjägmästaren ifrågasatt rörande den kvarvarande skogen ej böra

föranleda någon åtgärd.

I utlåtande den 23 april 1918 förklarade vattenfallsstyrelsen sig

icke hava något att erinra mot försäljning av ifrågavarande vattenfall

och ej heller mot de gjorda uppskattningarna av deras värde. Styrelsen

ville dock framhålla, att det för främjande av enhetligt och fullständigt

utnyttjande av vattenkraften vore lämpligt, att de båda fallen med utmål

avsöndrades från stamfastigheten och försåldes såsom eu lägenhet.

Sedan ärendet återremitterats till domänstyrelsen med anledning

av vad vattenfallsstyrelsen sålunda anfört, har förstnämnda styrelse överlämnat

ett yttrande av vederbörande domänintendent och lantbruksingenjören

Krook, vari dessa meddelat, att syn enligt dikningslagen

för sänkning av Soljen m. fl. sjöar avslutats den 2 juni 1916 och vunnit

s. 22 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

[5.]

Hättebo nr 1

i Jönköpings

län.

22 Kungl. Moj:ts proposition Sr 16.

laga kraft samt att all anledning funnes att antaga, att detta sänkningsföretag

skulle komma till utförande, så snart statsunderstöd därtill hunnit

utverkas. I samband med detta företag skulle övre vattenfallet vid

Billstorp komma att helt och hållet utgrävas och alltså försvinna, och

skulle ersättning härför utgivas med vid syneförrättningen bestämd löseskilling.

Med anledning härav har domänstyrelsen hemställt, att vattenfallsstyrelsens

förslag icke måtte föranleda vidare åtgärd.

Enligt vad jag inhämtat, har domänstyrelsen gått i författning

om ifrågavarande egendoms skötsel och vård till den 14 mars 1920.

Då vattenfallsstyrelsen icke haft något att erinra mot försäljning

av vattenfallen samt jag icke kan finna någon anledning att i kronans

ägo behålla återstoden av ifrågavarande egendom, vars arrende endast

i förening med arrendet för det nedre fallet överstiger 600 kronor,

och då med hänsyn till vad numera upplysts någon åtgärd icke torde

böra vidtagas för förenande av de bägge fallen till en försäljningslott,

biträder jag förslaget om egendomens försäljning i två lotter på sätt

domänstyrelsen förordat. Bägge lotterna böra säljas på offentlig auktion,

varvid även skogsvärdet å egendomen kommer att göra sig gällande.

Att försäljningen icke bör omfatta de hus, som ej tillhöra kronan,

finner jag uppenbart.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att dels den till kronoegendomen V2 mantal Stora

Billstorp nr 1 i Skede socken i Jönköpings län hörande

lägenheten Vattenkraften nr III med ovan angivet

område dels ock egendomen i övrigt må var för sig

å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor

samt med förbehåll vid försäljningen av omförmälda

lägenhet om rätt för huvudgårdens innehavare till fri

vattning av kreatur å lägenhetens område.

5:o.

Kronoegendomen 1 mantal Hättebo nr 1 i Nydala socken av Jönköpings

län är utarrenderad till den 14 mars 1920 mot ett årligt arrende

av 750 kronor. Egendomen, som är belägen 2 mil från Stockaryds

järnvägsstation, har en areal av 278.130 hektar, därav 0.68 4 hektar

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr lö. 23

tomter, 19.363 hektar åker, 46.07 8 hektar äng, 203.626 hektar betesmark

och 8.3 7 9 hektar impediment.

Å egendomen finnas de med kronans hus bebyggda torpen Sandbacken

och Algabäck med Lilla Hättebo samt de med hus, tillhöriga

respektive innehavare, bebyggda lägenheterna Sjöbo och Loberget. Vid

arrendeuppskattning den 8 november 1917 hade torpen Sandbäcken och

Älgabäck brukats av sina nuvarande innehavare i respektive 19 och 14 år.

Uppskattningsmännen hava, under hänvisning till en av extra

lantmätaren O. Strindberg år 1910 kompletterad karta över egendomen,

föreslagit, att lägenheten Sjöbo måtte med det område, som å kartan

avgränsats med röd linje och omfattar ägofigurerna nr av 374, 375—378,

från egendomen avsöndras och upplåtas till innehavaren, änkan Johanna

Johannesdotter, som tillkännagivit sin önskan att fä förvärva densamma.

Lägenheten, som med nämnda område skulle få en areal av 2.3 3 6 hektar,

har saluvärderats till 930 kronor, därav för växande skog 567 kronor.

Lägenhetens innehavare borde tillförsäkras fri utfartsväg över stamhemmanets

ägor.

För övrigt hava uppskattningsmännen icke föreslagit försäljningav

någon del av egendomen utan tillstyrkt, att densamma måtte ånvo

utarrenderas. Därvid har framhållits, att torpen Sandbäcken och Älgabäck

vore belägna inuti skogsmarken och därför ej lämpligen borde

säljas.

Över jägmästaren i Smålands distrikt har anfört, att han efter ä

stället gjort besök inhämtat, att egendomen visserligen vore utarrenderad

åt eu enda person mot årligt arrende av 750 kronor, men att, då

egendomens huvudgård vore bebyggd och ordnad för 4 hushåll och

brukare, i ty att vardera av de två manbyggnaderna innekölle 2 hushåll

och uthuslängan, bland annat, 4 fähus, 4 stall och 4 logar, samt

huvudarrendatorn även tagit tre subarrendatorer för gårdens brukande

förutom 2 torpare och 2 lägenhetsinnehavare, vilka samtliga till

Luvudarrendatorn erlade kontanta arrenden, egendomen dock kunde

sägas utgöra 4 särskilda arrendegårdar. Det syntes därför vara mera

av praktiska skäl, som allenast ett och icke fyra kontraktsavtal uppgjorts.

Vid sådant förhållande ville överjägmästaren ifrågasätta, huruvida

icke egendomen vid stundande arrendeledighet eller åtminstone

något år därefter lämpligen borde försäljas, vilket han av många skäl

funne vara för kronan förmånligast. De viktigaste av dessa skäl vore

egendomens avlägsna belägenhet i förhållande till kommunikationslederna,

dess förhållandevis till andra statsegendomar isolerade läge samt dess

mindre framträdande betydelse såsom skogsegendom. Enligt hans för
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Kungl. Maj.ts proposition Nr 16.

menande borde egendomen försäljas i sex lotter, i huvudsaklig överensstämmelse

med å kartan uppdragna blyertslinjer sålunda, att huvudgården

styckades i två delar, varigenom flyttning av gamla eller uppförande

av nya byggnader gjordes obehövlig, att egendomens andel

i Furuön i sjön Rusken försåldes såsom eu särskild lott, vilken Ohs bruk

såsom ägare av den västra delen av ön helt säkert önskade förvärva,

att lägenheterna Sjöbo, Ålgabäck och Sandbäcken avsöndrades och försåldes

såsom självständiga lägenheter samt att till vardera av gårdens

två huvuddelar och lägenheterna Ålgabäck och Sandbäcken lades visst

utmarksområde, på sätt å kartan ungefärligen angivits. Lägenheten

Sjöbo borde hava den omfattning, som föreslagits vid uppskattningsförrättningen.

Den obetydliga lägenheten Loberget, vars innehavare,

en gammal änka, förklarat sig ovillig och oförmögen att inköpa densamma,

borde ingå i försäljningen av den södra hemmanslotten. Innan

försäljning ägde rum, borde eu del ståndskog, som icke erfordrades för

gårdarnas behov, försäljas för kronans räkning för att förhindra eu fördärvlig

spekulation å salulotterna för skogstillgångens skull. En sådan

avyttring av skog borde likväl icke ske å Furuön, varest odlad jord

saknades och eu livligare konkurrens om köpet vore önskvärd. Skulle

egendomen komma att ånyo utarrenderas, har överjägmästaren förklarat

sig dela uppskattningsmäunens åsikt om lämpligheten av försäljning av

lägenheten Sjöbo och ej hava något att erinra mot lägenhetens föreslagna

saluvärde. Därest vid ny utarrendering skogsmarken skulle

ställas under skogsstatens förvaltning, borde torpen Sand bäcken och

Ålgabäck åtfölja skogen och användas till arbetarbostäder.

Länsstyrelsen har tillstyrkt förslaget om egendomens förnyade

utarrendering samt försäljningen av lägenheten Sjöbo. Egendomen

vore för närvarande upplåten åt endast en arrendator, och ansåge länsstyrelsen

den omständigheten, att denne i sin tur antagit under- eller

medarrendatorer, icke böra medföra, att hela egendomen borde försäljas.

Mot det föreslagna saluvärdet å lägenheten Sjöbo har länsstyrelsen icke

haft något att erinra.

I anledning av vad överjägmästaren ifrågasatt har domänintendenten

i länet på anmodan yttrat sig och därvid förklarat, att, ehuru

utom torparna fyra brukare funnes på gården, kronan egentligen hade

endast en av dem att förhandla med, nämligen den, till vilken arrendekontraktet

vore utfärdat. Samma förhållande vore rådande å några

andra kronoegendomar inom länet. De å dessa egendomar uppförda

byggnader hade lämnat utrymme åt flera brukare. Det kunde dock

ej sägas, att dessa hemman på grund därav blivit mindre väl brukade,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 16. 25

snarare tvärtom, och helt säkert höllos å dem flera kreatur, än vad fallet

skulle varit, om endast en brukare funnits. Nybyggnad vid dessa egendomar

förhindrades i möjligaste mån, enär kronan på en gård, där flera brukare

funnes, i regel ej byggde åt flera än en eller den, som innehade arrendekontraktet.

— Om nu egendomen skulle försäljas, borde huvudgården

i varje fall försäljas såsom en lott. Att, på sätt överjägmästaren ifrågasatt,

uppdela densamma i två lotter syntes mindre lämpligt, och kom me

en sådan åtgärd helt säkert att minska en eventuell köpeskilling. Gårdstomten

mellan de två boningshusen vore redan nu smal och om, såsom

ifrågasatts, ägogränsen komme att dragas mellan dessa två hus, skulle

utflyttning med därmed förenad nybyggnad av såväl manhus som ladugårdsbyggnad

bliva behövlig. — Gårdens kommunikationer vore visserligen

ej goda men skulle antagligen komma att förbättras. För övrigt

underlättade sjön Rusken transporten av virke, särskilt söder ut.

Länsstyrelsen har i förnyat yttrande hemställt, att lägenheten

Sjöbo måtte försäljas och egendomen i övrigt ånyo utarrenderas. Skulle

emellertid beslut fattas om egendomens försäljning, borde, på de grunder,

domänintendenten anfört, detta ske i fem, icke sex lotter.

Domänstyrelsen har med avseende å vad domänintendenten med

instämmande av länsstyrelsen anfört biträtt uppskattningsmännens förslag,

att allenast lägenheten Sjöbo måtte försäljas. Därvid har domänstyrelsen

framhållit, att med den hävdvunna dispositionen av egendomen,

vilken, enligt vad handlingarna utvisade, ej varit till nackdel för kronan,

flera lantmän hade sin utkomst och att dessa ej själva ifrågasatt ändring häri.

Mot försäljning av lägenheten Sjöbo har jag ej något att erinra. i>epartemeni*-

I likhet med uppskattningsmännen, länsstyrelsen och domän- ehefen

styrelsen finner jag tillräckliga skäl ej föreligga för försäljning av

huvudgården.

Den omständigheten, att torpen Sandbäcken och Ålgabäck äro

belägna inuti hemmanets skogsmark, synes mig visserligen icke i och

för sig utgöra tillräckligt skäl att icke försälja dem såsom egnahemslägenheter

till de nuvarande innehavarna, vilka brukat dem uuder rätt

lång tid. Ett frånskiljande av dessa torp synes även kunna, av kartan

att döma, låta sig göra utan större olägenheter. Då jag emellertid anser

skogsmarken böra bibehållas i kronans hand och, såsom över jägmästaren

framhållit, dessa torp äro behövliga såsom skogsarbetarbostäder, därest

skogsmarken ställes under skogsstatens förvaltning, finner jag mig

likväl böra biträda förslaget att nu icke sälja dessa bägge torp.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 14 höft. (Nr 16—17.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

[G.]

Hörna nr 1

och 17 i Kristianstad!

lä tf.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

Jag hemställer därför endast, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen medgiva,

att lägenheten Sjöbo må med ovan angivet område

från kronoegendomen 1 mantal Hättebo nr 1 i

Nydala socken av Jönköpings län försäljas enligt

gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar med rätt lör lägenhetens

innehavare till nödig fri utfartsväg över stamfastighetens

ägor.

6:o.

Kronoegendomen Va mantal Hörna nr 1 och 17 i Åhus socken av

Kristianstads län är utarrenderad till den 14 mars 1921 mot ett årligt

arrende av 1,000 kronor. Egendomen, som är belägen 2 kilometer från

Hörna järnvägsstation, har en areal av 07.522 hektar, därav 38.6 90

hektar tomt och åker, 28.5 05 hektar äng och 0.3 2 7 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava under hänvisning till en av förste lantmätaren

Bergstedt år 1898 upprättad och av t. f. extra lantmätaren

friherre S. von Otter år 1918 kompletterad karta över egendomen med

beskrivning föreslagit, att två till egendomen hörande, på fyra kilometers

avstånd från huvudgården belägna skiften, vilka å nämnda karta betecknats

med ägotigurerna 43—46, med en sammanlagd areal av 3.7 4 5 hektar

måtte tillsammans såsom en lägenhet försäljas enligt kungörelsen den

17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar. Den till försäljning föreslagna lägenheten

har åsätta ett saluvärde av 2,700 kronor.

Vederbörande länsstyrelse och domänstyrelsen hava tillstyrkt förslaget.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ifrågavarande lägenhet må med ovan angivet

område från kronoegendomen Va mantal Hörna nr 1

och 17 i Åhus socken av Kristianstads län försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 16.

7:o.

27

Kronoegendomen 16/ic mantal Vällinge nr 22 och 30 i Vällinge

socken av Malmöhus län är utarrenderad till den 14 mars 1920 mot ^ ,

ett årligt arrende av 3,560 kronor. Egendomen, som är belägen 15 vtMingi

kilometer från Trälleborg och 1 kilometer från Åkeshögs järnvägsstation, n?30

består av två skiften, hemskiftet och det två kilometer därifrån belägna ?a„.

så kallade strandskiftet, och innehåller i areal 91.9 15 hektar, därav 85.149

hektar tomter och åker, 4.398 hektar äng, 0.050 hektar odlingsmark,

O.085 hektar avrösningsjord och 2.233 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att förberörda strandskifte,

omfattande ägofigurerna 42—46 å en av distriktslantmätaren S. J.

Johansson år 1916 upprättad karta över egendomen med eu areal av

8.218 hektar, därav 4.947 hektar åker och 3.27 1 hektar äng, måtte

frånskiljas egendomen och försäljas. Skiftet läge enligt deras mening

allt för avlägset från huvudgården för att kunna skötas i sambruk med

denna och lämpade sig bäst att försäljas till eget hem. Skiftet har

salu värderats till 5,470 kronor.

Länsstyrelsen har biträtt uppskattningsmännens nämnda förslag.

Då det emellertid syntes ovisst, huruvida någon spekulant å området

såsom eget hem kunde förväntas uppträda, har länsstyrelsen föreslagit,

att området måtte i första hand hembjudas Malmöhus läns egnahemsförening

till inköp för det föreslagna saluvärdet, 5,470 kronor.

Efter därom på föranstaltande av domänstyrelsen gjord förfrågan

har nämnda förening i skrivelse den 22 maj 1918 meddelat, att föreningen

autoge erbjudande om inköp av skiftet ifråga för 5,470 kronor.

Domänstyrelsen har under åberopande av 18 punkten i kungörelsen

den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från vissa kronoegendomar tillstyrkt länsstyrelsens förslag.

I likhet med myndigheterna anser jag strandskiftet böra försäljas Departement*

till eget hem. Jag kan däremot icke finna anledning att i detta fall,

då det är fråga om en enstaka lägenhet, eu egnahemsförening anlitas

såsom mellanhand innan sig visat, huruvida icke lägenheten finner köpare

vid direkt utbud i vanlig ordning. Jag hemställer därför, att Eders

Kuugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det till kronoegendomen i5/16 mantal Vällinge

nr 22 och 30 i Vällinge socken av Malmöhus län

hörande strandskiftet må med ovan angivet område

försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av

egnahemslägenheter från kronoegendomar.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl, Maj.ts proposition Nr 16.

[8.]

Faleby nr 1

i Göteborgs

och Bohus

län.

8:o.

Kronoegendomen 1 mantal Faleby nr 1 med lägenheten Korsvik

nr 1, ett torp, i Fösa socken av Göteborgs och Bohus län är utarrenderad

till den 14 mars 1920 mot ett årligt arrende av 1,900

kronor. Egendomen är belägen vid Gullmarfjorden, 6 kilometer från

Munkedals järnvägsstation. Den har en areal av 222.2 26 hektar, därav

102.5 5 9 hektar tomt, åker och dylikt, 11.6 7 2 hektar äng, 105.34 1

hektar avrösningsjord och 2.6 54 hektar impediment.

Uppskottningsmännen hava vid förrättning i september 1917 föreslagit,

att nedan nämnda, å eu av förste lantmätaren A. F. von Wachenfelt

år 1896 upprättad och av lantmäteriauskultanten Algot llasmusson

år 1916 kompletterad karta över egendomen utmärkta lägenheter måtte

upplåtas såsom egna hem, nämligen: Gladebacken, Hällan nr 1, Hällan

nr 3 med Hällan nr 2, Nybygget, Lilla Aspeskogen, Bukten och

Kattkärr.

Samtliga dessa lägenheter äro bebyggda med nuvarande innehavarna

tillhöriga hus med undantag av lägenheten Hällan nr 2, varå Foss kommun

äger byggnaderna och vilken lägenhet bebos av eu person vid namn

Leonard Johansson.

Såsom särskilda villkor vid försäljning hava uppskattningsmännen

föreslagit, att samtliga lägenheterna tillförsäkrades rätt till utfartsväg

såväl över varandras som över huvudgårdens mark, att de till lägenheten

Bukten angränsande lägenheterna medgåves rätt till tillträde

över denna lägenhet till sina vid stranden av Gullmaren befintliga

bryggor och fiskebodar, vilka borde få kvarstå, samt att Foss kommun

förbehölles rätt att hava sina byggnader å Hälla nr 2 kvarstående, så

länge Leonard Johansson levde och bebodde desamma.

Länsstyrelsen och över jägmästaren i västra distriktet hava icke

haft något att erinra mot detta uppskattningsmännens förslag, som tillstyrkts

jämväl av domänstyrelsen i skrivelse den 16 november 1917.

Efter det domänstyrelsen gjort nämnda framställning, hava Samuel

Edvard Hansson och Anton Myrbäck hos Kungl. Maj:t anhållit att från

ifrågavarande egendom få förvärva de nu av dem innehavda lägenheterna

Aspeskogen och Västra Korsvik. Manhus och ladugårdar å

dessa bägge torp tillhöra kronan. A Västra Korsvik finnes dessutom ett

torpinnehavaren tillhörigt mindre boningshus.

Sedan domänstj^relsen anbefallts att taga under förnyat övervägande,

huruvida icke dessa och eventuellt jämväl andra förut icke till upplåtande

från egendomen föreslagna lägenheter borde därtill ifrågakomma,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung1. Maj;ts ■proposition Nr 16.

har sammanträde på stället hållits av domänintendenten, vederbörande

jägmästare och arrendeuppskattningsmän.

Därvid hava Hanssons och Myrbäcks ansökningar blivit avstyrkta,

huvudsakligen av skäl att huvudgården genom försäljning av dessa lägenheter

på långa sträckor skulle stängas från saltsjön, att dessa områden

på grund av sin belägenhet vid den djupa och vackra fjorden i en framtid

kunde tänkas få ganska högt värde som villa- och industritomter,

att de voro omgivna av uppväxande, genom kronans försorg uppdragna

ungskogsbeståud, vilka löpte fara att om icke helt ödeläggas, så åtminstone

olovligt beskattas av de framtida ägarna till de frånskilda

lägenheterna samt att icke några särskilda ömmande förhållanden

talade för, att de nuvarande innehavarna skulle få rätt att tillösa sig

desamma, då de båda saknade barn, som kunde tänkas vilja efter föräldrarnas

bortgång bruka lägenheterna och hava sin fasta bostad å desamma.

Beträffande Hansson hava uppskattningsmännen anmärkt, att han

vid förrättningen blivit beträdd med otillåten skogsavverkning samt att

han under ett flertal år ej fullgjort den honom åliggande dagsverksskyldigheten.

Såväl Hansson som Myrbäck borde emellertid få kvarsitta

å torpen och dagsverksskyldigheten väsentligt nedsättas samt kunna utbytas

mot kontant avgäld.

Till försäljning hava uppskattningsmännen däremot föreslagit ytterligare

lägenheten Grinden, som är belägen i en utkant av egendomen

och för närvarande saknar innehavare på grund av att byggnaderna,

vilka tillhöra kronan, befinnas i mindre gott skick. Dess innehavare

borde tillförsäkras fri utfartsväg över huvudgårdens mark.

I sammanhang härmed hava uppskattningsmännen på framställning

från innehavaren av lägenheten Lilla Aspeskogen tillstyrkt viss jämkning

i deras föregående förslag beträffande gränsen mellan sagda lägenhet

och lägenheten Nybygget, till följd varav även saluvärdena ändrats.

Vad uppskattningsmännen sålunda anfört och hemställt har till

alla delar tillstyrkts av vederbörande länsstyrelse och överjägmästare samt

domänstyrelsen.

De till försäljning föreslagna lägenheterna hava med nedan angivna

arealer åsatts följande saluvärden:

s. 30 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

Namn å kartan

Ägofigurer

Areal

hektar

Saluvärde

kronor

Gladebacken ........................

156—163

0.859

280

Hällan nr 1 ........................

164—173

0.430

155

Hällan nr 3 med Hällan nr2...

174—185

1.622

395

Nybygget..............................

186-188,190—193

0.4 65

125

Lilla Aspeskogen ........ ........

189, 194—197

1.117

235

Bukten.................................

198—206

1.538

350

Kattkärr .............................

269—272

0.355

210 i

Grinden ............................

135—155

2.580

2,615

Jag biträder förslaget om försäljande av de i förestående tabell

upptagna åtta lägenheterna. Däremot finner jag på grund av vad i

ärendet förekommit tillräckliga skäl ej föreligga att för närvarande

flera lägenheter frånsäljas denna egendom.

Jag hemställer därför, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att lägenheterna Gladebacken, Hällan nr 1,

Hällan nr 3 med Hällan nr 2, Nybygget, Lilla Aspeskogen,

Bukten, Kattkärr och Grinden må var för sig

med ovan angivet område från kronoegendomen 1 mantal

Faleby nr 1 med lägenheten Korsvik nr 1, ett

torp, i Foss socken av Göteborgs och Bohus län försäljas

enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter

från kronoegendomar, under villkor att

de särskilda lägenheternas innehavare skola äga rätt

till fri utfartsväg över övriga lägenheters och stamhemmanets

mark, att de till lägenheten Bukten angränsande

lägenheterna skola äga rätt att hava sina

vid stranden av Gullmarsfjorden å Bukten befintliga

bryggor och fiskebodar kvarstående ävensom rätt till fritt

tillträde till desamma samt att Foss kommun skall

äga att hava sina å lägenheten Hällan nr 2 befintliga

byggnader kvarstående, så länge Leonard Johansson

lever och bebor desamma.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition Nr 16.

31

9:o.

Kronoegendomen 1 1U mantal Västersäter nr 1 med Berg nr 1 i

Svarteborgs socken av Göteborgs och Bohus län är utarrenderad till

den 14 mars 1919 mot ett årligt arrende av 615 kronor Egendomen,

som är belägen 1 mil från Hällevadsholms järnvägsstation, har en areal

av 311.227 hektar, därav 47.579 hektar tomt, åker och dylikt, 9.413

hektar äng, 252.642 hektar avrösningsjord och 1.593 hektar impediment.

Å egendomen finnas fyra med kronan tillhöriga åbyggnader försedda

torp, Skansen, Holmarne, Skogen med Dalen samt Rörmyrskagen,

det sistnämnda upplåtet till skogvaktarboställe.

Uppskattuingsmännen hava, under hänvisning till en av distriktslantmätaren

B. H. Lundholm år 1915 upprättad karta över egendomen

med beskrivning, i fråga om egendomens disposition vid arrendetidens

slut, anfört följande.

Egendomen, vars jordmån vore ganska karg, läge i en fjällbygd

avsides från de stora stråkvägarna. Dess byggnader befunnes i sådant

skick, att nybyggnad av desamma över hela linjen förestode under den

närmaste framtiden. Kostnaden härför komme under nuvarande dyrtid

säkerligen att bliva så hög, att den ej komme att stå i skäligt förhållande

till den arrendeavgift, som kunde väntas inflyta från egendomen.

Sannolikt vore, att räntan å byggnadssumman ej kunde täckas

av axrendet. Under sådana förhållanden skulle det icke vara ändamålsenligt

att för kronans räkning utarrendera egendomen samt förse den

med nya byggnader.

Étt ganska stort värde läge emellertid i egendomens vidsträckta

utmarker med där befintliga skogsbestånd. Denna marks belägenhet

intill kronoparken Tanum gjorde den synnerligen lämplig att tillika

med de inom området befintliga torpen Rörmyrshagen och Skogen med

Dalen, vilka vore behövliga som boställen för skogsarbetare, bibehållas

i kronans ägo för att förvaltas i sammanhang med kronoparken Tanum.

Dessa områden vore å förenämnda karta betecknade med litt. B.

Det egendomen tillhörande torpet Holmarne, å kartan betecknat

med litt. C., borde, då dagsverken från detsamma för huvudgårdens

räkning i framtiden sannolikt ej torde kunna påräknas, avsöndras från

egendomen och hembjudas nuvarande innehavaren till inlösen som eget

hem mot åsatt saluvärde.

Återstoden av egendomen, å kartan betecknad med litt. A, omfattande

egendomens inägor med lämplig areal utmark samt torpet

[9.]

Västersäter

nr 2 t

Göteborgs och

Bohus lä it.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

32 Kung!. Maj:ts proposition Nr 16.

Skansen, vars ägor angränsade huvudgårdens tomtområde, borde för

kronans räkning försäljas i sin helhet. Något sönderdelande i smålotter

av sistnämnda område ansåge sig uppskattningsmännen ej böra

tillråda, då erfarenheten givit vid handen, att obebyggda småbruk med

svag jordmån och avsides belägenhet i en glest befolkad trakt endast

med svårighet funne köpare.

Kronoparkslotten skulle få eu areal av 191.8 7 05 hektar. Lotten

litt. G, Holmarne, skulle innehålla eu areal av 14.5 355 hektar, därav

2.7350 hektar tomt, åker och dylikt, 1 8 150 hektar äng, 9.9530 hektar

avrösningsjord och 0.0 32 5 hektar impediment. Lotten litt. A, huvudgården,

skulle få en areal av 104.2 21 hektar, därav 36.809 hektar tomt

och åker, 5.849 hektar äng, 61.013 hektar avrösningsjord och 0.550

hektar impediment. Samfälda ägor skulle utgöra 0.6oo hektar.

Uppskattningsmännen hava åsatt jordbriikslägenheten Holmarne

litt. C ett saluvärde av 2,035 kronor samt huvudgården litt. A ett

saluvärde av 23,720 kronor, därav 4,305 kronor för växande skog.

Egendomens arrendator har att vid arrendets slut till kronan gälda

oredovisad byggnadssumma med 1,400 kronor.

Som särskilda villkor vid försäljningen hava uppskattningsmännen

föreslagit, att innehavaren av torpet Skansen, Hans Andersson, måtte

tillförsäkras rätt att under sin livstid eller tills han avflyttar få utan

avgäld kvarbo i torpets boningshus, samt att kronan måtte tillförsäkras

rätt att anlägga och begagna utfartsväg över huvudgårdens utmarksområde

och få disponera den genom huvudgårdens inägoområde löpande vägen.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattningsmäunens

förslag.

över jägmästaren har biträtt samma förslag och har icke haft

något att erinra mot skogsvärderingen.

Kammarkollegium har förordnat, att ifrågavarande hemman skola

i jordeboken sammanföras och förty däri upptagas såsom ett kronohemman

under allmän disposition om 11/i mantal med benämningen

Västersäter nr 2. Härigenom har befintligt hinder för styckning av

hemmanen undanröjts.

Domänstyrelsen, som anmodat länsstyrelsen att utarrendera egendomen

på ett år från den 14 mars 1919, har instämt i uppskattningsmännens

förslag.

För egen del biträder jag uppskattningsmännens av samtliga

omyndig b eter tillstyrkta förslag beträffande egendomens disposition. Vid

försäljning av lotten litt. A bör rätt till oredovisad nybyggnadssumma

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition Nr 16.

förbehållas kronan. Jag- hemställer nn, att Eders Kungl. Magt måtte

föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan kronoegendomen 1 V* mantal Västersäter

nr 2 i Svarteborgs socken av Göteborgs och

Bohus län blivit i huvudsaklig överensstämmelse med

uppskattningsmännens förslag genom ägostyckning

delat i tre med litt. A, B och C betecknade lotter,

dels lotten litt. C må försäljas enligt gällande

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från

kx^onoegendomar,

dels ock lotten litt. A må på offentlig auktion

försäljas till den högstbjudande under de i brevet den

29 maj 1874 omförmälda villkor, med rätt för kronan

att anlägga och begagna väg från lotten litt. B över

utmarksområdet till lotten litt, A och att disponera

den genom sistnämnda lotts inägoomiådo löpande vägen

ävensom med rätt för Hans Andersson att under sin

livstid eller till dess han avflyttar få utan avgäld kvarbo

i boningshuset på torpet Skansen.

10:o.

Vid laga delning åren 1915—1916 av till Gammelbyn i Burträsks

socken hörande samfällda platser, vilken delning fastställdes av ägodelningsrätten

den 28 september 1916, bar jägmästarbostället Fredriksberg

i Burträsks revir, som utgöres av "/16o mantal av förra löjtnantsbostället

13/s2 mantal Gammelbyn n:r 6, tilldelats fyra skiften, varav ett

utgöres av väg och de tre övriga huvudsakligen av skogs- och ängsmark.

Dessa senare tre skiften hava å en vid delningen av distriktslantmätaren

K. Lidblom upprättad karta jämte beskrivning betecknats

med 2:dra, 3:dje och 4:de skiftet, urfjäll vid Åbyn, samt innehålla en

areal av resp. 2.2 2 2, 1.53 8 och 0.9 21 hektar. Andra och tredje skiftet

bestå huvudsakligen av skogsmark, det fjärde övervägande av odlingsmark.

Jägmästaren i Burträsks revir har, då nämnda tre skiften med

hänsyn till sin ringa areal och spridda belägenhet ej med fördel syntes

böra brukas under jägmästarbostaden eller läggas till någon kronopark,

föreslagit, att desamma måtte försäljas. Detta förslag har tillstyrkts av

vederbörande överjägmästare, som framhållit, att skiftena icke lämpade

sig att utläggas till odlingslägenheter.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 14 höft. (Nr 16—17.) 5

[10.]

Fredriksberg

Västerbottens

län.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

[H-]

Håll- och

posthägnader

inom Neder

Torned och

Karl Gustavs

socknar i

Norrbottens

län.

Kungl. Maj ds proposition Nr 16.

På uppdrag av domänstyrelsen har jägmästaren upprättat uppskattningsinstrument

över ifrågavarande tre skiften.

Domänstyrelsen har tillstyrkt försäljningen men ansett, att de av

jägmästaren beräknade virkesvärdena borde höjas, samt åsatt skiftena

minimivärden av resp. 344 kronor 70 öre, 270''kronor 60 öre och 193

kronor 56 öre. Försäljningen borde ske å auktion.

Något skäl att i kronans hand behålla ifrågavarande obetydliga

områden synes icke föreligga. De lämpa sig icke till egnahemslägenheter.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ifrågavarande tre till jägmästar boställe t i3,''i60

mantal Gammelbyn nr 6 i Burträsks socken av Västerbottens

län, benämnt Fredriksborg, hörande skiften

må försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande

under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade'' villkor.

1 l:o.

I skrivelse den 11 mars 1904 anmälde länsstyrelsen i Norrbottens

län, att eu vid avvittringen inom Neder Torneå socken till håll- och

posthägnad avsatt lägenhet om 16.0 5 45 hektar inom Haparanda bys

område icke längre begagnades för sitt ändamål samt att, då lägenheten

vid avvittringen icke inräknats uti vare sig nämnda bys eller annat,

enskild tillhörigt ägoområde, densamma måste betraktas såsom tillhörig

kronan och närmast vara att anse såsom en kronoöverloppsmark, vilken

jämlikt kungörelsen den 26 maj 1899 angående förändring i gällande

föreskrifter om åsättande av grundskatt in. m. skulle kunna försäljas.

Då emellertid möjlighet funnes, att skjutshållningen i Haparanda icke

alltid komme att utgöras medelst entreprenad, kunde lägenheten bliva

behövlig för det med densamma avsedda ändamål och borde därför icke

försäljas. Länsstyrelsen hemställde fördenskull, att lägenheten måtte få

genom auktion utarrenderas till den högstbjudande till en början för

tiden intill utgången av år 1906, vid vilken tid den då löpande

entreprenadperioden gånge till ända.

Domänstyrelsen, som hördes över framställningen, överlämnade

yttranden från skogsförvaltningen i orten, vari upplystes, att lägenheten

vore belägen omkring 500 meter från Haparanda stads västra gräns

och utgjordes av första klass odlingsmark samt icke vore behövlig för

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj. ts proposition Nr 1(5.

något skogsväsendet^ ändamål. Varken skogsförvaltningen eller domänstyrelsen

hade något att erinra mot lägenhetens utarrendering. Kammarkollegium

förklarade sig anse, att lägenheten måste betraktas såsom

tillhörig kronan och tillstyrkte utarrendering.

Den 20 januari 1905 anbefallde Kungl. Maj:t länsstyrelsen i Norrbottens

län att på de för kronan förmånligaste villkor, som kunde betingas,

intill utgången av år 1906 utarrendera ifrågavarande lägenhet.

Med anledning av förnyad framställning av länsstyrelsen anbefallde

Kungl. Maj:t den 18 januari 1907 denna styrelse att utarrendera

lägenheten för tiden 1907—1911 och att i god tid före arrendetidens

utgång hos Kungl. Maj:t göra den framställning om lägenhetens disposition

efter nämnda tid, vartill omständigheterna kunde föranleda.

I skrivelse den 23 februari 1907 anmälde därefter samma länsstyrelse,

att vid avvittriugen avsatta håll- och posthägnader funnes jämväl

i Nedre Vojakkala, Nikkala och Säivis byar inom Neder Torneå

socken samt i Korpikylä och Kukkola byar inom Karl Gustavs socken.

Ej heller dessa lägenheter hade vid avvittriugen inräknats i vare sig

byarnas eller något annat, enskild tillhörigt ägoområde. De vore alltså

att anse såsom kronans, vilken uppfattning vunne stöd av Kungl. Maj:ts

förenämnda beslut angående håll- och posthägnader i Haparanda by.

De nu ifrågavarande lägenheterna begagnades numera icke för sitt ursprungliga

ändamål. Då de icke saknade värde och kronan borde kunna

draga någon fördel av dem samt därtill komme, att lägenheterna, enligt

vad vederbörande kronofogde upplyst, börjat allt mer och mer bliva

föremål för ockupation av åtskilliga personer, för vilka eljest till följd

av deras levnadssätt svårighet förefunnes för att förskaffa sig bostadsplatser,

syntes kraftiga skäl tala för att bestämmelser träffades rörande

dispositionen av lägenheterna. Av samma skäl, som anförts angående

förenämnda lägenhet i Haparanda by, syntes det icke vara lämpligt, att

lägenheterna för det dåvarande försåldes, utan borde de i stället utarrenderas

under den tid skjutsningen i bygden utgjordes på entreprenad.

1 anledning härav och efter hörande av kammarkollegiet anbefallde

Kungl. Maj: t den 31 maj 1907 länsstyrelsen dels att på de för

kronan förmånligaste villkor, som kunde betingas, för tiden till och med

år 1911 utarrendera ifrågavarande fem lägenheter och dels att i god

tid före arrendetidens utgång hos Kungl. Maj:t göra den framställning

om lägenheternas disposition efter sistnämnda tid, vartill omständigheterna

kunde föranleda.

1 särskilda skrivelser den 9 december 1911 anförde länsstyrelsen

att, sedan skjutsskyldigheten i Haparanda samt i de av ifrågavarande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

byar, varest skjutsanstalter ansetts böra inrättas, enligt länsstyrelsens

beslut den 14 november 1911 utlämnats på entreprenad för åren 1912

och 1913 och då efter sistnämnda dag hållskjuts icke skulle förekomma

samt lägenheterna i fråga sålunda icke vidare vore för ursprungligen

avsedda ändamål erforderliga, syntes disposition av dem för framtiden

kunna äga rum. Då lägenheterna vore att hänföra till kronoöverloppsmarker,

men de till följd av sin belägenhet inom enskilda tillhörig mark

icke kunde anses lämpliga att avsättas till kronoparker, hemställde

länsstyrelsen med stöd av ovannämnda kungörelse den 26 maj 189''.),

att lägenheterna måtte med äganderätt försäljas till den högstbjudande

samt på de villkor i övrigt, som föreskreves i brevet till kammarkollegium

den 29 juni 1866.

I avgivna utlåtanden den 7 november 1912 förklarade sig kammarkollegium

ej hava något att erinra mot länsstyrelsens förslag, dock att

vid försäljning av lägenheterna syntes böra särskilt tillkännagivas och

i blivande köpehandlingar intagas det förbehåll, att kronan icke iklädde

sig annan hemulsskyldighet än återbäring av köpeskillingarna.

Jämväl från domänstyrelsen infordrades utlåtanden, och anförde

styrelsen den 26 mars 1913, beträffande lägenheten i Haparanda by,

vilken vore obebyggd, att styrelsen ej hade något att erinra mot länsstyrelsens

förslag, dock att det först syntes böra utrönas, huruvida icke

någon del av lägenheten behövde tagas i anspråk för statens järnvägars

behov. I fråga om övriga fem lägenheterna anförde domänstyrelsen

huvudsakligen följande:

1 enlighet med vad domänstyrelsen från vederbörande jägmästare inhämtat

vore lägenheterna vid Nedre Vojakkala och vid Nikkala varken bebyggda eller till

någon del odlade, förutom att å den förstnämnda vore anlagd en 400 meter lång

skjutbana tillhörig Vojakkala skytteförening. Lägenheterna vore beväxta med ung

björk- och videskog, något insprängd med ung gran.

De övriga tre lägenheterna vore samtliga mer eller mindre uppodlade och

under tidernas lopp hade en del nedsättningar ägt rum därå, i det att fiskare och

andra mindre bemedlade personer å desamma uppfört mindre bostäder samt uppodlat

kringliggande mark, och vore en del av vissa lägenheter i tämligen god hävd.

A hållhägnaden vid Säivis, belägen intill kustlandsvägen, funnes 5 bosättningar, ä

hållhägnaden vid Korpikylä, som dels berördes av landsvägen Haparanda—Övertorneä,

dels skures av den under byggnad varande statsbanan Karungi—Matarengi, funnes

3 och å hägnaden vid Kukkola 11 bosättningar och vore sistnämnda hägnad likaledes

belägen invid sist omförmälda landsväg.

Ingen av nu ifrågavarande fem lägenheter syntes enligt styrelsens förmenande

vara erforderlig, vare sig för det dåvarande eller för framtiden, till något kronans

behov såsom för flottningens ordnande, upplagsplats för virke eller dylikt.

Av lägenheternas bebyggda delar syntes knappast någon — möjligen med

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj ts proposition Nr 16.

undantag av en eller annan av de i Korpikylä belägna — vara av den beskaffenhet,

att den ägde större utvecklingsmöjlighet såsom jordbrukslägenhet. De under årens

lopp skedda bosättningarna, som kommit till stånd utan att erinran däremot gjorts

från någon myndighet, vore emellertid för bebyggarna av största betydelse, då de

därigenom kunnat erhålla bostadslägenheter i närheten av de platser, där de bedreve

sitt förnämligaste näringsfång såsom fiske, deltagande i flottning, arbete vid

sågverk m. m.

Då länsstyrelsen syntes hava förutsatt, att nu ifrågavarande fem överloppsmarker

skulle var för sig försäljas till den högstbjudande, syntes bifall till sådan

framställning kunna vålla, att ett ej ringa antal obemedlade arbetare, som helt visst

i god tro och till en del redan för cirka 40 år tillbaka å respektive lägenheter

uppfört bostäder samt odlat jord, komme att bliva berövade såsom eget hem hittills

ansedd torva.

Till förebyggande härav hemställde domänstyrelsen, som icke ''hade något att

erinra emot länsstyrelsens framställning i vad den rörde lägenheterna vid Nedre

Vojakkala och vid Nikkala, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att förberörda mera

välbelägna kronoöverloppsmarker vid Säivis, Korpikylä och Kukkola skulle, sedan

lantmätare upprättat karta och beskrivning över desamma samt i samråd med

vederbörande jägmästare uppgjort förslag till respektive områdens indelning i lämpliga

odlings- och byggnadslägenheter, genom länsstyrelsen försäljas till den högstbjudande

i lämpliga lotter, dock att redan bebyggda sådana skulle därförinnan erbjudas

ägarna av å respektive ägoområde uppförda byggnader till inköp mot i

vederbörlig ordning bestämd värderingssumma.

I anledning'' av vad domänstyrelsen sålunda anfört erinrade länsstyrelsen

i utlåtande den 8 juli 1913, att länsstyrelsens förslag den 9

december 1911 närmast stämde med gällande föreskrifter om överloppsmarkers

disposition. Dock ansåge länsstyrelsen binder icke böra möta

för att de lägenheter, å vilka bosättning ägt rum, disponerades i enlighet

med domänstyrelsens förslag. Länsstyrelsen meddelade tillika, på

given anledning, att lägenheterna efter 1911 års utgång ej annorlunda

disponerats, än att i avvaktan på Kungl. Maj:ts beslut slåtteru och mulbetet

å dem utarrenderats för år 1912, därvid beträffande de bebodda

lägenheterna arrendet kommit dem till godo, som bosatt sig därå.

Kronofogden hade anmodats att jämväl för sommaren 1913 vidtaga

samma åtgärd med lägenheterna.

I utlåtande den 18 juni 1913 meddelade järnvägsstyrelsen, att det

icke vore antagligt, att lägenheten i Haparanda b}r komme att erfordras

för statens järnvägars räkning, dock kunde definitivt besked härom ej

då lämnas. 1 utlåtande den 15 juni 1914 meddelade järnvägsstyrelsen

vidare, att lägenheterna i nedre Vojakkala, Korpikylä och Kukkola berördes

av statens järnvägar enligt dels fastställda, dels av styrelsen förordade

sträckningar, varemot lägenheterna i Nikkala och Säivis på

grund av sin belägenhet icke kunde tänkas bliva berörda av statsbane
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kung!. Maj:ts proposition Nr 16.

anläggningar. Definitivt besked angående lägenheterna i nedre Vojakkala

och Kukkola kunde emellertid då icke ännu lämnas.

I skrivelse den 26 januari 1915 meddelade vidare järnvägsstyrelsen,

att jämlikt dåmera definitivt fastställd plan för statsbanan Karungi—

Haparanda omförmälda lägenhet i Haparanda by icke komme att beröras

av järnvägen samt att från lägenheterna i nedre Vojakkala och Kukkola

erfordrades vissa närmare angivna områden.

Den 19 februari 1915 anbefallde Kung], Maj:t länsstyrelsen i Norrbottens

län att låta genom vederbörande lantmätare upprätta karta och

beskrivning över lägenheten i Säivis samt de områden av lägenheterna

i Korpikylä och Kukkola, som ej vore erforderliga för statens järnvägars

behov, samt i samråd med vederbörande jägmästare uppgöra förslag till

samma lägenhets och områdens indelning i lämpliga lägenheter.

Med skrivelse den 22 november 1916 överlämnade länsstyrelsen

de sålunda infordrade handlingarna och förslagen. Länsstyrelsen anförde

för egen del följande:

Ifrågavarande hållhägnader hade alltid på orten betraktats såsom byamännens

samfällda egendom, och under tidernas lopp hade efter muntligt löfte av en eller

flera byamän en hel del personer slagit sig ned på dessa hållhägnader, därstädes

uppfört mindre byggnader och även verkställt mindre odlingar. Vid den av lantmätaren

verkställda uppdelningen i lägenheter hade hänsyn tagits till dessa föregående

upplåtelser, så att för var och en, som slagit sig ned där eller eljest uppodlat

någon del, hade föreslagits en särskild lägenhet med lämpligt område. Enligt

förslaget innefattade hållhägnaden i Säivis 8 lägenheter, av vilka 6 vore bebyggda,

hållhägnaden i Kukkola omfattade utom det för järnvägen erforderliga område 10

lägenheter, samtliga bebyggda, samt hållhägnaden i Korpikylä, utom järnvägens område,

2 lägenheter, bägge bebyggda. Länsstyrelsen hade för sin del intet att erinra

emot det upprättade förslaget, som med hänsyn till ovan angivna bosättningar

syntes lämpligt och ändamålsenligt.

Genom vederbörande länsman hade länsstyrelsen låtit upprätta en beskrivning

och värdering över de å hållhägnaderna i fråga uppförda byggnader, vilken beskrivning

bifogades.

I fråga om sättet för försäljning av ifrågavarande hållhägnader syntes det

länsstyrelsen billigt, att de personer, som i god tro därstädes slagit sig ner och

uppfört byggnader eller uppodlat mark, tillerkändes företrädesrätt att var och eu

inlösa den av honom innehavda lägenhet, och att först sedan det visat sig, att någon

innehavare icke inom viss förelagd tid ville till fastställt pris inlösa en lägenhet,

densamma försåldes å auktion till den högstbjudande. Körande sättet för bestämmande

av köpeskillingarna för lägenheterna ville länsstyrelsen hemställa, att desamma

måtte få efter verkställd värdering fastställas av en nämnd, bestående av

kronofogden i orten, vederbörande revirförvaltare samt en i jordbruk kunnig man.

som utsåges av länsstyrelsen. Köpeskillingarna borde betalas antingen kontant eller

under vissa år, med en bestämd avbetalning per år, i vilket senare fall som säker
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Majits proposition Nr 16.

het för resterande köpeskilling borde avlämnas antingen inteckning i den försålda

lägenheten eller borgenssäkerhet, som kunde godkännas av länsstyrelsen.

Enligt länsmannens åberopade uppskattning- uppginge sammanlagda

värdet av byggnaderna å lägenheten i Säivis till 4,565 kronor,

å lägenheten i Korpikylä till 1,055 kronor och å lägenheten i Kukkola

till 5,530 kronor.

Domänstyrelsen biträdde i utlåtande den 7 december 1916 länsstyrelsens

förslag.

Sedan frågan om ersättning för berörda landtmäteriförrättning

efter lantmäteristyrelsens hörande avgjorts genom Kung]. Maj:ts beslut

den 25 maj 1917, anmodades länsstyrelsen i Norrbottens län genom

ämbetsskrivelse från jordbruksdepartementet den 5 februari 1918 att

inkomma med uppgift å arealen av lägenheten i nedre Vojakkala efter

avdrag av det för statens järnvägar i anspråk tagna område av lägenheten.

Tillika begärdes yttrande huruvida lägenheterna fortfarande

borde enligt länsstyrelsens mening försäljas eller om anledning syntes

föreligga att i kronans hand behålla någon eller några av dem. Särskilt

syntes dylikt bibehållande kunna ifrågasättas beträffande lägenheten

i Haparanda by. Till svar härå har länsstyrelsen i skrivelse den 22

maj 1918, jämte meddelande om begärd arealuppgift, anfört att, ehuru

något behov för kronan att bibehålla någon av ifrågavarande lägenheter

icke för närvarande syntes föreligga, det dock kunde vara lämpligt att

icke avyttra lägenheten i Haparanda by, vilken på grund av sin belägenhet

strax intill Haparanda stads område och i omedelbar närhet av riksgränsen

möjligen i framtiden kunde bliva behövlig för något kronans

ändamål.

Med frånseende av håll- och posthägnaden i Haparanda by hava

nu ifrågavarande lägenheter fördelats i följande försäljningslotter med

nedan angivna arealer i hektar.

1) Håll och posthägnaden i nedre Vojakkala ............ 14.3 2 0

2) » » » » Nikkala .............................. 43.190

3) » » » » Säivis

undantagen mark .........

........... 0.319

lotten h1 .........................

........... 2.762

» h2 ..........................

........... 2.6 75

» h3 ..........................

.......... 2.068

» hl ..........................

......... 5.616

» h5 ..........................

.......... 5.357

» hl! ..........................

.......... 6.045

» h7 ..........................

........... 2.524

oo

A

.......... 6-114 33.480

s. 40 Kontrollera mot PDF

Departements

chefen.

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 16.

4) Håll- och posthägnaden i Korpi kyla

undantagen

mark ..........

.......... 0.40 8

lotten li1 ...

.......... 5.671

•» h3 ...

.......... 5.602

i Kukkola

undantagen

mark ..........

........... 1.297

lotten h1 ...

........... 1.744

» h2

........... 2.303

» h3 ...

........... 2.788

» h! ...

........... 2.320

* hB ...

.......... 3.400

» h6 ...

.......... 2.705

» h7

.......... 1.928

» It* ...

.......... 5.278

» hs ..

........... 3.0 91

» h10...

.......... 4.399

11.681

31.253

I överensstämmelse med vad länsstyrelsen i sitt senaste yttrande

ifrågasatt anser jag håll- och posthägnaden i Haparanda by höra behållas

i kronans ägo. Den torde böra tillföras domänfonden och tillsvidare

utarrenderas.

Något skäl för kronan att behålla övriga nu ifrågavarande fem

lägenheter anser jag icke föreligga. Det är önskvärt, att de provisoriska

förhållanden, som till följd av utan vederbörligt tillstånd företagna

bosättningar nu råda å vissa av dessa lägenheter, bliva snarast möjligt

reglerade. Vad länsstyrelsen föreslagit i fråga om vissa lagenheters

indelning i försäljningslotter, lägenheternas värdering samt villkoren för

försäljningen anser jag kunna i huvudsak godkännas. I stället för

kronofogden bör nu träda landsfiskal. I avseende å köpeskillingarnas,

betalande torde emellertid böra stadgas, att i de fall, då lägenhet inlöses

av den, som äger linsen därå, de vid upplåtande av egnahem slägenheter

från kronoegendomar gällande betalningsregler böra tillämpas, men att

vid försäljning å auktion bestämmelserna i brevet den 29 maj 1874

skola i detta avseende lända till efterrättelse. Beträffande hemulsskyldigheten

bör det av kammarkollegiet föreslagna förbehåll intagas i

köpevillkoren.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ifrågavarande håll- och posthägnader i nedre

Vojakkala, Nikkala, Säivis, Korpikylä och Kukkola

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsrådets

hemställt uti de

Kungi. Maj.ts proposition Nr 16.

byar i Norrbottens län må försäljas på det sätt och

under de villkor jag nu tillstyrkt.

övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

under l:o—ll:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen behagade härtill lämna

bifall samt förordnade, att proposition i dessa ämnen

skulle med den lydelse, bil. . . . till detta protokoll

utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

J. Poss.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 14 käft. (Nr 16—17.)

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:161 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar. s. 7 i texten
  2. JoU 1919:67 Memorial i anledning av kamrarnas skiljaktiga beslut rörande väckt motion om upplåtande av två lägenheter från kronoegendomen Faleby nr 1 med underlydande i Göt a1 i texten
  3. JoU 1919:36 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar jämte en i äm s. 1 i texten