Sök i Ratio Lex

Angående försäljning till staden Nyköping av viss del av kronoegendomen Östra Kungsladugården inom stadens område

1919-03-04 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:163, Angående försäljning till staden Nyköping av viss del av kronoegendomen Östra Kungsladugården inom stadens område

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung}. MajM proposition Nr 163.

1

Kr 163.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning till

staden Nyköping av viss del av kronoegendomen Östra

Kungsladugården inom stadens område; given Stockholms

slott den 4 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva, . . ,

att kronoegendomen Ostra Kungsladugården mom Nyköpings stads

område i Södermanlands län må med undantag av det öster om

ägofigurerna nr 45, 46 och 49 å en i ärendet företedd, av förste lantmätaren

Axel W. Lodén år 1897 upprättad karta över egendomen belägna

området försäljas till staden Nyköping mot en köpeskilling av

375,000 kronor att vid tillträdet kontant inbetalas till länsstyrelsen i

länet och under villkor att staden ensam bestrider alla kostnader för

köpet och lagfart därå samt för avskiljande av den i kronans ägo behållna

delen av egendomen.

De till ärendet hörande handlingar och karta skola tillhandahållas

riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF*

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens jtrotokoll 1919. 1 sand. 140 höft. (Nr 163.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellnkr,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde*

1 en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 27 maj 1918 hemställde

stadsfullmäktige i Nyköping att mot den köpeskilling, som efter verkställd

värdering kunde finnas skälig, få för stadens räkning med full

äganderätt förvärva den nu av staden arrenderade kronoegendomen

östra Kungsladugården med Ångstugan inom stadens område.

Såsom skäl för ansökningen hava stadsfullmäktige anfört följande.

Sedan många år tillbaka hade inom staden intresset för koloniträdgårdsverksamheten

varit stort och vunnit allt flera anhängare. Särskilt efter det kristidens

verkningar blivit allt kännbarare, hade så gott som all staden tillhörig jord, som

på grund av belägenhet och jordmån varit lämplig och som icke behövts för annat

ändamål, upplåtits till föreningen Nyköpings koloniträdgårdar u. p. a. att användas

till kolonilotter. Sålunda hade under våren 1918 icke mindre än cirka 40 tunnland

jord för sagda ändamål av staden ställts till föreningens förfogande. Behovet av

kolonilotter hade dock därmed icke på långt när kunnat fyllas, så att, om staden

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungi. Maj:ta proposition Kr 163.

haft mera jord att upplåta och bristen på utsäde icke lagt hinder i vägen, ytterligare

en mångfald kolonilotter skulle hava kommit till stånd. Då enligt stadsfullmäktiges

förmenande med all säkerhet livsmedelsbristen under kommande år torde

bliva än mera kännbar, och det följaktligen måste ligga varje samhälle om hjärtat

att göra allt vad på detsamma ankomme för att lindra sagda brist särskilt beträffande

potatis och andra jordbruksprodukter, hade stadsfullmäktige tänkt sig kunna

uppnå detta mål genom att envar samhällsmedlem, som så önskade, skulle få möjlighet

att själv genom odling säkerställa sitt och sin familjs behov av jordbruksprodukter.

Med kännedom om det synnerligen intensiva jordbruk, som bedrivits av

hittillsvarande kolonilottägare, vore stadsfullmäktige förvissade om, att upplåtelse

av ytterligare kolonilotter vore ett gott medel mot livsmedelsbristen. För att emellertid

redan till år 1919 kunna förverkliga denna tanke måste staden förvärva välbelägna

och lämpliga jordområden att för ändamålet upplåtas, och härvid komme i främsta

rummet i fråga kronoegendomen Östra Kungsladugården med Ängstugan. Beslutet

att söka med äganderätt förvärva sagda egendom hade stadsfullmäktie å sammanträde

den 15 april 1918 enhälligt fattat — en omständighet utvisande, att förvärvet

av egendomen vore en sak, som varmt omfattades av hela samhället.

Ehuru huvudskälet till stadens önskan att med äganderätt förvärva egendomen

vore att kunna upplåta nödiga jordområden till koloniträdgårdar, funnes dock

ytterligare ett viktigt skäl härför. Sålunda ämnade staden, i händelse av bifall till

ansökningen, även genom upplåtelse av mindre områden av egendomen främja anläggandet

av egna hem, för vilket ändamål staden för närvarande saknade

lämpliga tomter. Särskilt bland arbetarklassen, som utgjorde en avsevärd del av

stadens invånare, vore intresset därför synnerligen stort. Med hänsyn till nu rådande

svåra bostadsbrist i staden skulle dessutom genom upplåtelse av mark för sistnämnda

ändamål vinnas synnerligen stora samhälleliga fördelar.

Då därjämte inom närmaste tiden komme att förläggas industri å den staden

tillhöriga, intill Östra Kungsladugården gränsande egendomen Brandholmen, bleve

det nödvändigt på grund av dennas avlägsna läge i förhållande till staden att genom

tomtupplåtelser å Östra Kungsladugårdens mark ordna bostadsfrågan för de i industrien

å Brandholmen anställda arbetarna.

Med skrivelse den 22 augusti 1918 överlämnade länsstyrelsen i

Södermanlands län till domänstyrelsen berörda framställning ävensom

infordrade yttranden från domänintendenten i länet och vederbörande

jägmästare samt innehavaren av lägenheten Åugstugan, Axel Pettersson.

Domänintendenten och jägmästaren hemställde, att värdering av

egendomen måtte ske.

Nämnde Pettersson anlmll att få förvärva ifrågavarande lägenheten

Åugstugan med förra torpet Osttorp och framhöll därvid särskilt, att de

flesta husen därå tillhörde honom och att hans fader före honom innehaft

arrendet därav sedan år 1871.

Länsstyrelsen förordade på de av stadsfullmäktige anförda skäl

upplåtelse till staden av egendomen med undantag av nämnda lägenhet,

vilken Pettersson borde få köpa. Enligt länsstyrelsens mening lämpade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

eig lägenheten med sitt från Nyköping långt avskilda läge icke för de

av staden antydda ändamål och länsstyrelsen hade inhämtat, att stadsfullmäktige

icke hade något emot, att Petterssons önskemål i första hand

bleve tillgodosedda. Länsstyrelsen erinrade vidare, att arrendeuppskattning

å egendomen, som vore arrendeledig den 14 mars 1922, skulle i

författningsenlig ordning förrättas först år 1919, samt hemställde, att

dylik uppskattning i samband med saluvärdering måtte verkställas redan

år 1918.

I anledning av vad sålunda förekommit föranstaltade domänstyrelsen

om arrende- och saluvärdering å egendomen samt anmodade uppskattningsmännen

att därvid taga under övervägande de av stadsfullmäktige

och lägenhetsinnehavaren Pettersson gjorda framställningar.

Med skrivelse den 18 januari 1919 har domänstyrelsen sedermera

överlämnat instrumentet över den sålunda hållna uppskattningsförrättningen

ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av

förste lantmätaren Avel W. Lodén år 1897 upprättad karta över egendomen.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som i årligt arrende lämnar 3,100 kronor, är belägen

invid östra delen av Nyköpings stad med den bebyggda delen närmast

staden och ägorna i övrigt sträckande sig utefter norra stranden av Nyköpingsfjärden

fram till Sjösafjärden. Egendomen har en areal av

226.4 40 hektar, därav 3.2 8 7 hektar tomter och dylikt, 104.2 88 hektar

åker, 6.373 hektar odlingsmark, 109.392 hektar backar, betes- och skogsmark

samt 3.100 hektar impediment.

Den 9 november 1917 har Kungl. Maj:t förordnat, att ifrågavarande

egendom skulle från och med år 1918 införlivas med staden Nyköping

i judiciellt, administrativt, kommunalt och eklesiastikt avseende.

Torp finnes ej å egendomen. För Ångstugan med Östtorp betalas

i arrende till huvudgården sammanlagt 400 kronor kontant och för

fisket 250 kronor. Lägenheten Östtorp innehaves av Axel Petterssons

fader, som brukar därtill blott ett mindre potatisland.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att Ångstugan med östtorp

skulle uppdelas i två delar, som var för sig skulle försäljas till respektive

innehavare genom hembud. De borde styckas från egendomen

genom avsöndring. Till den ena lotten, under benämning Ängstugan,

borde läggas det å kartan med litt. A betecknade område med en areal

av 13.681 hektar tomt och åker, 0.020 hektar odlingsmark, 21.403

hektar betes- och skogsmark samt 0.6 3 9 hektar impediment eller tillhopa

35.7 4 3 hektar. Till den andra lotten, med benämning Östtorp, borde

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

läggas området litt. B å kartan med eu areal av 2.5 40 hektar tomt och

åker, 0.82o hektar betes- och skogsmark samt 0.0 9 6 hektar impediment

eller tillhopa 3.4 5 6 hektar.

De sålunda till försäljning avsedda lägenheterna hava saluvärderats.

xingstugan efter 800 kronor per hektar för tomt och åker samt 300

kronor per hektar för betes-, odlings- och skogsmark till 25,000 kronor,

därav 7,719 kronor för växande skog, och Östtorp till 2,000 kronor.

Egendomen i övrigt, som innebåller 91.3 5 4 hektar tomt och åker,

93.522 hektar betes-, odlings- och skogsmark samt 2.3 65 hektar impediment

eller tillhopa 187.2 41 hektar, har saluvärderats sålunda:

Åker 5.145 hektar å 14,000 kronor............... kronor 72,030: —

y> 5.923 » » 6,000 > ...............» 35,538:

» 20.ooo » d 4,000 » » 80,000:

3 30.ooo » » 2,000 » ............... » 60,000:

» 20.ooo » y> 1,200 » » 24,000:

)> 10.2 8 6 » » 800 » » 8,228: 8o

Skogsmark 93.52 2 » » 400 » » 37,408: 8 0

Jakten i sjön och fisket ................................................ ^ 5,000:

Växande skog enligt jägmästarens värdering............ » 44,000:

För huvudbyggnaden samt inventariefoder ............... 10,000.

Summa kronor 376,205: 6 0,

vilket avjämnats till 376,000 kronor.

Arrendevärdet för huvudgården har uppskattats till 6,000 kronor

samt för lägenheterna Ångstugan och Östtorp tillhopa till 650 kronor.

Länsstyrelsen har icke haft något att erinra mot uppskattnings
männens

förslag. .

Överjägmästaren i östra distriktet har anfört, att han för sin del

icke vore övertygad om fördelen för statsverket att avhända sig en så

val belägen egendom, även om från skogsväsendets synpunkt ingenting

vore att däremot erinra. Nyköpings städs önskemål att kunna upplåta

så kallade kolonilotter kunde enligt överjägmästarens förmenande tillgodoses

även utan egendomens inköp, enär staden arrenderade densamma,

och att anlägga egna hem å så dyr mark kunde väl icke bära

gjg. Upplåtelse av tomter åt i industrien å Brandholmen anställda arbetare

skulle dock vara i viss mån hindrad, om försäljning icke skedde.

Dessutom ansåge överjägmästaren, att det icke vore riktigt att med

torpet Ångstugan avsöndra så stor areal som föreslagits, vilket syntes

vara att alltför mycket gynna den tillfällige ägaren av husen därstädes,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

varemot lägenheten Östtorps ytvidd vore mera måttligt tilltagen. Med

det läge ståndskogen hade, ansåge överjägmästaren lägre värden per

kubikmeter rimligtvis ej kunna åsättas densamma än 20 kronor för

timmerskog och 10 kronor för vedskog. Om så skedde, skulle ståndskogens

värde på huvudgården bliva omkring 54,500 kronor och på

Ångstugan omkring 8,600 kronor.

Domänstyrelsen har anfört följande.

»Styrelsen bär intet att erinra mot att staden Nyköping får förvärva den

del av ifrågavarande egendom, som kan tjäna de intressen, vilka i stadens ansökning

framhållits. Det synes styrelsen, att staden, som enligt vad av handlingarna

i ärendet framgår förklarat sig icke havå något mot att lägenheterna iingstugan

och Osttorp försäljas särskilt för sig, icke kan hava något omedelbart behov av

den bortom dessa lägenheter varande utmarken. Vad nu dispositionen av sagda

lägenheter beträffar hava uppskattningsmännen föreslagit lägenheternas uppdelning

i två salulotter, av vilka den ena eller Ängstugan med det å kartan med litt. A betecknade

området åsatts ett saluvärde av 25,000 kronor, därav 7,719 kronor för växande skog

Detta senare värde bör enligt överjägmästarens mening, vilken domänstyrelsen biträder,

höjas till 8,600 kronor, i följd varav lägenhetens saluvärde blir i jämnat tal

25,880 kronor. Den andra salulotten, Östtorp, har gjorts betydligt mindre, men

likväl avsevärt större än den nuvarande brukarens innehav. Bägge lotterna avses

att hembjudas innehavaren till inköp. Med avseende å såväl det salulotten Ångstugan

åsätta saluvärdets storlek som lottens belägenhet, vilken givetvis kommer

att framkalla spekulation hos en blivande köpare i mindre upplåtelser — en tanke

som att döma efter uppskattningsmännens värdesättning synes ej hava varit för dem

främmande kan styrelsen ej tillstyrka den föreslagna försäljningen av denna salulott

med hembudsrätt för innehavaren till inköp därav. Att åter utbjuda lotten till

tävlan vore enligt styrelsens förmenande hårt för nuvarande innehavaren, som äger

de flesta husen. därå. Lämpligare synes det därför styrelsen vara, att denna del

av egendomen inbegripet Östtorp, beträffande vilken lägenhet förhållandet torde

bliva enahanda, som nyss nämnts, därest den Lomme i enskild ägo, jämte hela den

öster om dessa lägenheter belägna utmarken till egendomen, allt motsvarande den

öster om ägofigurerna a kartan nr 45, 46 och 49 belägna delen av egendomen,

bibehållas i kronans ägo och fortfarande utarrenderas. Arrendet härför torde komma

att överstiga 600 kronor, alldenstund den nu i arrendet ingående lägenheten Ängstugan

med Östtorp upptagits med ett arrendevärde av 650 kronor. Då enligt vad

styrelsen sålunda ifrågasatt det av uppskattningsmännen till upplåtelse åt staden

föreslagna området av östra delen av egendomen, omfattande ägofigurerna å kartan

nr 319 och följande till och med 361 med en areal av 23.8 58 hektar *), bör frångå

stadens lott enligt uppskattningsmännens förslag, har styrelsen genom jägmästaren

låtit beräkna värdet av den skog, som är befintlig å sagda område. Denna skog.

som utgöres av vedskog, har därvid beräknats till 210 kubikmeter med ett rotvärda

av 2,100 kronor. Markvärdet synes böra upptagas efter samma pris, som uppskattningsmännen

åsatt dylik mark, eller 400 kronor per hektar, och uppgår således till

1) Jämt? 0.086 hektar impediment.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

9,540 kronor i jämnat tal. Vid den förändring av uppskattningsmännens förslag,

som styrelsen sålunda förordar, torde ock jakten i sjön och fisket, höra fördelas

mellan stadens del och den del, som åt kronan behålles, och därvid till vardera

delen böra läggas hälften i berörda förmåner, varför uppskattningsmännens saluvärde

bör ytterligare minskas med 2,500 kronor.

Med avseende å vad sålunda anförts och med hänsyn tagen till den av överjägmästaren

förordade höjningen av skogsvärdet anser styrelsen, att saluvärdet å

den av styrelsen till försäljning åt staden tillstyrkta delen av egendomen bör bestämmas

till 372,400 kronor.»

Med skrivelse den 14 februari 1919 har domänstyrelsen överlämnat

en ansökning av merbemälde Pettersson att fa inköpa den östliga

utmarken. Styrelsen har avstyrkt denna ansökning.

De av stadsfullmäktige i Nyköping anförda skälen för ett förvärv Depart*»mUfför

stadens räkning av ifrågavarande egendom synas mig fullt bärande,

så vitt angår den till staden närmast gränsande delen därav. Försäljning

av lägenheten Ångstugan med Östtorp synes mig däremot med

hänsyn till vad domänstyrelsen anfört icke tillrådlig. Däremot synes det

mig lämpligt, att tillfälle beredes innehavarna av dessa lägenheter att

fortfarande bruka och bebo desamma. Detta synes mig böra ske genom

att, på sätt domänstyrelsen föreslagit, hela den östra delen av egendomen

bibehålies i kronans ägo och lägenheterna utarrenderas direkt till

innehavarna.

Den till försäljning åt staden sålunda avsedda delen av egendomen

innehåller en areal av 163.297 hektar, därav 91.354 hektar tomt och

åker, 69.664 hektar betes-, odlings- och skogsmark samt 2.279 hektar

impediment. Då skogsmarken å den del av egendomen, som skulle

försäljas till staden, torde vara av bättre beskaffenhet än å den del, som

skulle behållas i kronans ägo, synes det föreslagna försäljningspriset,

372,400 kronor, böra höjas till jämnt 375,000 kronor.

Detta anbud bör icke stå staden öppet längre än till utgången av

innevarande år, enär, om anbudet ej antages, åtgärder för egendomens

disposition efter arrendetidens utgång den 14 mars 1922 höra. vidtagas

redan under år 1920.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen medgiva,

att kronoegendomen Östra Kungsladugården inom Nyköpings stads

område i Södermanlands län må med undantag av det öster om ägoligurerna

nr 45, 46 och 49 å den i ärendet företedda kartan belägna

området försäljas till staden Nyköping mot en köpeskilling av 375,000

kronor att vid tillträdet kontant inbetalas till länsstyrelsen i länet och

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

under villkor att staden ensam bestrider alla kostnader för köpet och

lagfart därå samt för avskiljande av den i kronans ägo behållna delen

av egendomen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall, och skulle proposition i ämnet avlåtas till riksdagen

med den lydelse, bil. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

H. Malström.

STOCKHOLM, ISAAC MABCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:162 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående försäljning till staden Nyköping av viss del av kronoegendomen Östra Kungsladugården i s. 1 i texten
  2. JoU 1919:39 Utlåtande i anledning av Kung}. Majis proposition angående försäljning till staden Nyköping av viss del av kronoegendonien Östra Kungsladugården inom stadens om a1 i texten