Sök i Ratio Lex

Angående anslag till upprätthållande av verksamheten vid statens provningsanstalt m. m

1919-02-25 · 68 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 66 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:165, Angående anslag till upprätthållande av verksamheten vid statens provningsanstalt m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 165.

1

Nr 165.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till

upprätthållande av verksamheten vid statens provningsanstalt

m. m.; given Stockholms slott den 25 februari

1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

hnansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

ej mindre

dels godkänna det av chefen för hnanedepartementet förordade

förslag till stat för statens provningsanstalt, att tillämpas från och med

år 1920, ävensom de av bemälde departementschef angivna villkor och

bestämmelser för åtnjutande av de i denna stat upptagna avlöningsförmåner;
dels

ock förklara, att envar, som med eller efter ingången av år

1920 tillträder ordinarie befattning vid statens provningsanstalt, skall

vara pliktig att underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser

för avlöningsförmånernas åtnjutande,

än även till upprätthållande av anstaltens verksamhet under år

1920 å ordinarie stat för nämnda år bevilja ett förslagsanslag

å........................................................................................ kronor 263,850,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 rami. 142 käft. (Nr 165.) I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Ktmgl. Maj:t proposition Nr 165.

att i första hand av inkomster av statens provningsanstalt direkt

utgå.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:t$ proposition Nr 165.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 25

februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Statsråden: PETERSSON,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde.

Vid anmälan den 14 januari 1918 av anslagsbehoven under riksstatens

sjunde huvudtitel om förmälde jag bland annat, under punkt 16,

att de genom Kungl. Maj:ts beslut den 7 september 1917 förordnade

särskilda kommitterade för avgivande av förslag till ny organisation av

tekniska högskolans materialprovningsanstalt till fullgörande av berörda

uppdrag den 31 oktober 1917 avgivit betänkande med förslag i ämnet,

samt att kommitterade, som beräknat, att lör år 1919 utgifterna för

anstalten komme att överstiga inkomsterna med ett belopp av 38,900

kronor förutom det dyrtidstillägg, som för nämnda år kunde komma

att tillerkännas personalen, utgått ifrån, att detta underskott skulle

täckas av statsmedel. Jag meddelade vidare, att utlåtanden över kommitterades

förslag på grund av remiss avgivits av styrelsen för tekniska

högskolan, fullmäktige i järnkontoret, kommerskollegium och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

statskontoret, men att några av ifrågavarande utlåtanden till finansdepartementet

inkommit så sent, att jag då ännu icke hunnit förbereda

ärendet för slutligt avgörande. Då frågan om provningsanstaltens

organisation emellertid syntes mig vara av beskaffenhet att böra så

snart ske kunde bringas till sin lösning och den möjligheten läge nära,

att därvid kunde komma att krävas bidrag av medel, över vilka riksdagen

förfogade, förklarade jag mig anse riktigast, att i det riksstatsförslag

för år 1919, som skulle föreläggas riksdagen, något belopp för

ändamålet beräknades.

I anledning härav hemställde jag om förslag till riksdagen att, i

avbidan på den proposition rörande organisation av en statens provningsanstalt,

som kunde komma att föreläggas riksdagen, såsom bidrag till

uppehållande av verksamheten vid en dylik anstalt bland de ordinarie

anslagen för år 1919 beräkna ett belopp av 38,900 kronor. Denna

hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen.

Vid närmare granskning av det av kommitterade avgivna förslaget

till organisation för provningsanstalten visade det sig emellertid

nödvändigt att, innan ärendet företogs till slutlig prövning, inhämta

löneregleringskommitténs yttrande i ämnet, Sedan kommittén genom

beslut den 22 februari 1918 anbefallts att avgiva dylikt yttrande, erhöll

jag emellertid från kommittén meddelande om, att utlåtande från kommittén

icke kunde förväntas i sådan tid, att proposition rörande provningsanstaltens

organisation kunde föreläggas 1918 års riksdag. Under

sådana omständigheter och för att icke på något sätt föregripa prövningen

av omorganisationsförslaget ansåg jag lämpligast, att anslag för

uppehållande av anstaltens verksamhet icke för det dåvarande uppfördes å

riksstaten; och beslöt Kungl. Maj:t i enlighet med min därom gjorda hemställan

att inställa den bebådade framställningen till riksdagen om anslag

för nu llrågavarande ändamål å 1919 års riksstat. Härom erhöll riksdagen

i skrivelse den 12 mars 1918, nr 153, vederbörligt meddelande.

I en den 25 november 1918 dagtecknad skrivelse avgav löneregleringskommittén

sedermera det från kommittén infordrade utlåtandet

i förevarande ämne. Då under sådana omständigheter framställning

om omorganisation av provningsanstalten att gälla från och

med den 1 januari 1920 syntes mig böra göras hos innevarande års

riksdag men jag vid tiden för avlåtandet av statsverkspropositionen till

nämnda riksdag ännu icke hunnit underkasta ärendet slutlig granskning,

anhöll jag att i riksstatsförslaget för år 1920 de för ändamålet

erforderliga medlen, i avbidan på proposition i ämnet, måtte allenast

få beräknas.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

I avseende å anslagsberäkningen framhöll jag vid nämnda tillfälle,

att enligt löneregleringskommitténs förslag avlöningsstaten för

provningsanstalten skulle sluta å eu summa av 165,OoO kronor. Häitill

skulle emellertid, enligt vad i 1917 års kommittébetänkande anfördes,

komma kostnader för gas och elektrisk ström, värme, inventarier

och bibliotek samt övriga löpande utgifter. Dessa kostnader, som av

1917 års kommitterade beräknats till sammanlagt 68,000 kronor, hade

nu av provningsanstaltens föreståndare ansetts icke kunna uppskattas

till lägre belopp än 78,000 kronor, allt för år räknat. Hela det lör

uppehållande av statens provningsanstalts verksamhet erforderliga anslaget

skulle sålunda utgöra 243,050 kronor. Anslaget, som borde erhålla

reservationsanslags natur och uppföras å ordinarie stat, borde, så

långt inkomsterna av provnings anstaltens verksamhet försloge, i första

hand utgå av nämnda inkomster.

Under erinran att dessa inkomster i riksstatsförslaget för år 1920

upptagits till ett belopp av 204,400 kronor, hemställde jag alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att i avbidan på den proposition

rörande organisation av statens provningsanstalt, som kunde varda

riksdagen förelagd, till upprätthållande av verksamheten vid nämnda

anstalt på 1920 års riksstat bland de ordinarie anslagen beräkna ett

reservationsanslag av 243,050 kronor, att i första hand av inkomster

av statens provningsanstalt direkt utgå.

Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen.

Sedan jag numera varit i tillfälle att ägna här ifrågavarande

ärende slutlig granskning och beredning, anser jag mig i dag kunna

ånyo anmäla detsamma för Kungl. Maj:t i och för definitiv framställning

till riksdagen.

Till en början anhåller jag då att, i anslutning till 1917 års

kommittébetänkande samt det av löneregleringskommittén avgivna utlåtandet,

få lämna en kortfattad redogörelse för provningsanstaltens

uppkomst, utveckling och nuvarande organisation.

Enligt utredning i det betänkande, som den 5 juli 1913 avgavs

av kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade angående

inrättande och organiserande av ett handelsdepartement, upprättade

järnkontoret redan år 1875 eu mekanisk provningsanstalt, som huvudsakligen

var avsedd för järnkontorets delägare, men även kunde anlitas

av utomstående. Denna anstalt hade emellertid ej sådan omfattning

och utrustning, att den i längden kunde motsvara det ökade behovet

av rationella undersökningar av material m. in. Då det därjämte

Uppkomsten

av en materialprovningsanstalt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Majds proposition Nr 165.

även för undervisningen vid tekniska högskolan visade sig angeläget

att bereda de studerande tillfälle till praktiska övningar på detta område,

tillsattes på högskolans föranstaltande år 1894 en kommitté med uppdrag

att utreda lämpligheten av att i samband med högskolan inrätta

en officiell materialprovningsanstalt, Kommittén föreslog upprättandet

av en sådan statens anstalt, som borde vara administrerad av högskolans

styrelse, men i övrigt oberoende av högskolan. Anstalten skulle

äga rätt att använda sig av vissa skolans maskiner och apparater mot

skyldighet att under vissa tider meddela högskolans elever praktisk

undervisning. Sedan därefter med järnkontoret överenskommits, att

dess provningsanstalt skulle upphöra, samt ett tillfälligt anslag ur nianufakturförlagslånefonden

av Kungl. Maj:t på kommerskollegiets tillstyrkan

beviljats för anstaltens upprättande, trädde denna i verksamhet den 1

juli 1896.

gifter**orPa Enligt det av Kungl. Maj:t den 29 januari 1897 fastställda regle
nisation

nientet för tekniska högskolans materialprovningsanstalt (Bihang till

Svensk författningssamling 1897, nr 18) skulle anstaltens ändamål vara

att för det allmännas och för enskildes räkning utföra noggranna prov

å hållfasthet och andra i tekniskt hänseende viktiga egenskaper hos

metaller, sten, cement med flera materialier samt att däröver utfärda

intyg. Dessutom borde anstalten genom serier av undersökningar beträffande

materialiers egenskaper samt utgivande av tryckta arbeten häröver

utöva en vetenskapligt teknisk verksamhet. (§ 1).

De undersökningar, för vilka provningsanstalten företrädesvis anlitades,

voro dels kontrollundersökningar för att konstatera,huruvida fastställda

leveransbestämmelser uppfyllts, dels undersökningar för utrönande av

materialiers eller instruments beskaffenhet samt slutligen undersökningar,

som verkställdes i samband med uppkomna leveraust,vister eller för att

söka utreda orsaken till inträffade olyckshändelser.

Under det att provningsanstaltens förvaltning leddes av tekniska

högskolans styrelse, var anstaltens ekonomi däremot fullständigt skild

från högskolans. Högskolans styrelse ägde tillsätta anstaltens tjänstemän,

avgiva förslag till reglemente och taxa för anstaltens begagnande

samt besluta om inkomsternas användning enligt de i reglementet angivna

grunder (§§ 2 och 3).

Provningsanstalten skulle stå under inspektion av föreståndaren

för tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap1. Det skulle

1 Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande överflyttades dock senare A överingenjören hos

järnkontoret funktionen såsom provningsanstaltens inspektör.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 165. 7

åligga inspektören tillse, att provningarna försigginge på sådant sätt,

att det med anstalten avsedda syftet uppnåddes. Inspektören skulle

äga att till högskolans styrelse göra de framställningar, som han funne

vara av behovet påkallade för anstaltens ändamålsenliga verksamhet

(§ 4).

Den närmaste ledningen av provningsanstaltens verksamhet skulle

tillhöra dess föreståndare, som skulle vara en i järnhantering kunnig

och erfaren person. Honom skulle åligga att med vissa undantag utföra

provningarna, att enligt reglementet och styrelsens föreskrifter

sköta och ansvara för anstaltens ekonomiska angelägenheter jämte bokföringen

samt att föra underhandlingar med anstaltens kunder. Därjämte

skulle föreståndaren vaka över anstaltens vidmakthållande och

tidsenliga utveckling (§ 5).

Såsom ställföreträdare för föreståndaren i händelse av förfall för

denne och såsom dennes biträde för utförande av en deJ provningar

skulle anställas en ingenjör. Fördelningen av göromålen mellan föreståndaren

och ingenjören skulle ske enligt av styrelsen utfärdade särskilda

bestämmelser (§ 6).

För vissa särskilda undersökningar, till exempel i fråga om kemiska

analyser, mikroskopiska prov, elektriska undersökningar m. m.,

skulle föreståndaren äga att anlita sakkunniga personer, som ville åtaga

sig dylika arbeten för provningsanstaltens räkning (§ 7).

Alla intyg över de provningar, som blivit utförda å provningsanstalten,

skulle undertecknas av föreståndaren eller den, som bestrede

hans plats. Resultatet av sådana provningar, som enligt inlämnarens

medgivande finge yppas, skulle införas i en särskild provbok, som förvarades

vid anstalten (§ 8).

Resultaten av verkställd provning finge icke utan inlämnarens av

provämnet samtycke för någon annan än denne yppas (§ 10).

För utförda provningar skulle erläggas avgifter i enlighet med

av Kung]. Maj:t fastställd taxa; för provningar, som ej innefattades i

taxan, skulle däremot utgå betalning efter överenskommelse.

Avgifterna skulle erläggas av alla uppdragsgivare, även statens

institutioner.

Under år 1918 beslöts emellertid, i anledning av vad 1917 års

kommitterade i dylikt hänseende ifrågasatt, viss ändring i de dittills

gällande förhållandena beträffande anstaltens ledning. Den 19 mars

1918 förklarade sig nämligen Kung]. Maj:t, på framställning av den

myndighet, som då handhade ledningen av provningsanstaltens förvalt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Anstaltens

utveckling

och nuvarande

ställning.

Anstaltens

uppgifter.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 165.

niug, tekniska högskolans styrelse, vilja, ehuru anstalten ännu icke

blivit slutligt organiserad såsom en statens provningsanstalt, tillsätta en

särskild styrelse för anstalten, bestående av sex personer, att fungera

tillsvidare intill utgången av år 1919, vid vilken tidpunkt den nya organisationen

för anstalten beräknades kunna träda i kraft; och anbefallde

Kungl. Maj:t i sammanhang härmed kommerskollegium, styrelsen

för tekniska högskolan och fullmäktige i järnkontoret att var för sig

avgiva förslag å en ledamot i anstaltens styrelse. Sedan dylika förslag

inkommit, förklarade Kungl. Maj:t genom beslut den 12 juli 1918,

att den befattning med ledningen av anstalten, som enligt reglementet

för anstalten dittills tillkommit tekniska högskolans styrelse, skulle upphöra

med utgången av sistnämnda månad, och förordnade Kungl. Maj:t

sex personer att från och med den 1 augusti 1918 tillsvidare intill utgången

av år 1919 vara ledamöter i den särskilda styrelse för anstalten,

som Kungl. Maj:t tidigare förklarat sig vilja tillsätta. Tillika förklarades,

att till ledning vid utförandet av det styrelsen åliggande uppdrag

att handhava anstaltens förvaltning skulle tillsvidare och intill dess instruktion

blivit för styrelsen fastställd i tillämpliga delar gälla vad i reglementet

för anstalten vore föreskrivet beträffande tekniska högskolans

styrelses befogenhet i sådant avseende.

Anstaltens ena huvuduppgift, nämligen att tjäna tekniska högskolans

undervisning genom att bereda dess elever tillfälle till praktiska

övningar i olika slags materialprovning, har tillgodosetts sålunda,'' att

eleverna i vissa årskurser enligt av styrelsen fastställda timplaner och

undervisningsprogram deltagit i övningar i praktisk provning av metallers

och byggnadsmaterialiers hållfasthetsegenskaper.

Dessa elevövningar hava för vissa fackskolor stått under ledningav

anstaltens föreståndare och för vissa fackskolor av annan lärare vid

högskolan. Desamma hava under gångna år såväl kvalitativt som även

kvantitativt, i den mån undervisningsprogram och timplan medgivit, förändrats

i enlighet med materialprovningsteknikens utveckling på de berörda

områdena.

Provningsanstaltens andra huvuduppgift, nämligen den i reglementets

§ 1 framhållna, att för det allmännas och enskildas räkning utföra

noggranna materialprovningar, har under de gångna åren varit

föremål för en synnerligen snabbt fortgående utveckling; det är ock

huvudsakligen denna verksamhetsuppgift, som framtvingat behovet av

en ny eller förändrad organisation av anstalten. Till belysande härav

må ur 1917 års kommittébetänkande återgivas följande siffror rörande

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

bruttoinkomsten av utförda provningar, personalens antal och antalet

avgivna intyg under vissa år av anstaltens verksamhetstid.

!

! **

Bruttoinkomst

av provningar

Kr.

Antal personal

(utom inspek- tör och före- ståndare)

Antal avgivna

intyg och

utlåtanden

1897 ..............................

12,500

1902 ..............................

30,700

10

1,025

1906 ..............................

43,870

15

1,366

1910..............................

71,350

20

1,931

1911 ..............................

80,980

21

2,069

1912..............................

82,840

23

2,338

1913..............................

95,890

25

2,577

1914..............................

88,140

25

2,579

1915..............................

131,430

29

3,115

1916..............................

151,030

34

3,709

För åren 1917 och 1918 ställa sig motsvarande siffror, enligt vad

anstaltens föreståndare under hand meddelat mig, sålunda:

...| 153,580

35

3,369

145,523

35

3,308

Anstaltens verksamhet har sedan år 1911 varit uppdelad på följande AnrtaU.ns

. upvdtlmng pa

5 avdelningar: avddningar.

Mekaniska avdelningen för mekaniska och fysiska provningar av

järn, stål och andra metaller och därav gjorda konstruktionsdelar, för

metallmikroskopi, för mekaniska provningar av trä, remmar, smörjoljor

m. m.

Till denna avdelning hör även mekaniska verkstaden.

Byggnads-fekniska avdelningen för provning av naturlig och konstgjord

byggnadssten, tegel, cement, betong m. m.

Bergskemiska avdelningen för analyser och kemiska undersökningar

av järn och andra metaller, resp. legeringar, malmer, bergarter och

oorganiska råvaror och produkter.

Kemiskt-tekniska avdelningen för analyser och undersökningar av

textilvaror, papper och papperstekniska produkter, stenkol och andra

bränslen, oljor, kautschuk, kolningstekniska m. fl. organiskt-kemiskttekniska

produkter.

Elektriska avdelningen för undersökning av elektriska och magnetiska

egenskaper hos järn och andra metaller, provning av isolationsoch

ledningsmaterial, mätare, instrument och ljuskällor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sarnl. 142 häft. (Nr 165.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Personal.

Ki/ngl. Maj.is proposition Nr 165.

Därtill kommer kontorsavdelningen för skötsel av kassa och räkenskaper,

utskrivning av intyg, korrespondens, registrering m. m.

I enlighet med av tekniska högskolans styrelse fastställd instruktion

för tjänstemännen vid materialprovningsanstalten av den 30 oktober

1911 med ändring den 5 februari 1917 äro de provningsanstaltens

tjänstemän, vilka enligt Kungl. Majt:s reglemente tillsättas av styrelsen,

följande:

Provningsanstaltens föreståndare.

Förest åudarens närmaste man vid var och en av de olika specialavdelningarna;

en av dessa tjänstemän utses till provningsanstaltens

ingenjör och ställföreträdande föreståndare,

samt förste assistenten vid bergskemiska laboratoriet.

Övrig personal utgöres av assistenter, biträden och arbetare, vilka

antagas och entledigas av anstaltens föreståndare i samråd med inspektören.

Under åren 1916 och 1917 har personalbesättningen varit i huvudsak

följande:

Föreståndaren.

Mekaniska avdelningen:

1 föreståndarens närmaste man,

2 assistenter,

1 verkmästare,

1 arbetare (5 personer).

Byggnads-tekniska avdelningen:

1 föreståndarens närmaste man,

1 assistent,

1 verkmästare (3 personer).

Bergskemiska avdelningen:

1 föreståndarens närmaste man,

1 förste assistent,

2 manliga assistenter,

5 kvinnliga assistenter,

3 arbetsbiträden (12 personer).

Kemiskt-tekniska avdelningen:

1 föreståndarens närmaste man,

2 manliga assistenter,

3 kvinnliga assistenter,

2 arbetsbiträden (8 personer).

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Elektriska avdelningen:

1 föreståndarens närmaste man,

1 arbetare (2 personer).

Kontor savdelning en:

1 biträdande kamrer,

1 kvinnlig registrator,

2 skrivbiträden,

1 biträde (5 personer).

Summa 36 personer.

Vissa tider hava en eller flere av dessa platser varit vakanta eller

något annorlunda fördelade på vissa avdelningar.

Dessutom hava anlitats sakkunniga biträden, särskilt för provtagningsförrättningar,

vilka biträden emellertid icke varit anställda vid anstalten,

och anses dessas arbete kunna beräknas motsvara ytterligare 2

personers arbete.

Arbetstiden har för ingenjörs-, assistent- och kontorspersonal vant

7 effektiva arbetstimmar per dag och för arbetarepersonalen 9 effektiva

arbetstimmar. ,

Dessutom har i stor utsträckning övertidsarbete nedlagts av den

anställda personalen, för vilket övertidsarbete givits särskild ei sättning.

Från järnkontoret har anstalten allt sedan år 1902 erhållit ett

årligt anslag av 4,400 kronor, avsett till avlöningar åt föreståndaren

och& l:ste assistenten på bergskemiska avdelningen. Villkoret för detta

anslag har varit, att blivande reglemente och föreskrifter för bergskemiska

laboratoriet och dess verksamhet skulle godkännas av järnkontorets

styrelse, ävensom att samma styrelse skulle erhålla rätt att

granska förslag till taxa för provningar vid detta laboratorium.

För sin löpande drift har anstalten varit tvungen att bära sig

som affär och har haft att bestrida avlöningar, driftkostnader, hyror

och underhåll med inkomstmedlen från de utförda provningarna.

Avgifterna för viktigare provningar på mekaniska och byggnadstekniska

avdelningarna hava vant reglerade genom en av Kungl. Rlaj:t

den 29 januari 1897 fastställd taxa. (Bihang till Svensk författningssamling,

nr 18).

För provning av normalpapper, som utgör en icke oväsentlig del

av kemiskt-tekniska avdelningens verksamhet, är avgiften bestämd i

kungl. kungörelsen den 6 mars 1908 (bihang till Svensk författningssamling,

nr 20) angående tillägg till den år 1897 fastställda taxan.

Inkomster.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Mij:ts proposition Nr 165.

I övrigt hava avgifterna bestämts efter överenskommelse mellan

anstaltens föreståndare _ och uppdragsgivaren. Dessa så överenskomna

avgifter . hava emellertid icke kunnat vara godtyckliga, utan hava anslutits,

i den mån så kunnat ske, till den norm, som bildats av de i

reglementet fastställda taxorna. I tillämpningen har så tillgått, att avgifter

för olika grupper av provningsuppdrag standardiserats och godtagits

av uppdragsgivaren.

De i ovannämnda taxa fastställda provningsavgifterna hava utgått

med oförändrade belopp ända till i början av år 1918. Sedan

1917 års kommitterade i sitt den 31 oktober sagda år avgivna betänkande

bland anuat föreslagit, att de i omförmälda taxa stadgade avgifter

skulle, för möjliggörande av förbättrade avlöningsförhållanden för

den vid anstalten anställda personalen m. nr., på angivet sätt höjas,

fann Kungl. Maj:t emellertid enligt beslut den 8 februari 1918 gott

medgiva, att ifrågavarande avgifter finge tillsvidare höjas med 40 procent.

yven de avgifter, som bestämts efter överenskommelse med uppdragsgivarna,

hava under de senaste åren av anstaltens verksamhet varit

föremål för vissa höjningar.

Enligt vad som meddelas i 1917 års kommittébetänkande hava

på senaste tiden cirka 25 procent av anstaltens provningsinkomster

influtit enligt den av Kungl. Maj:t fastställda taxan, medan återstående

75 procent uppkommit å provningar, å vilka taxan icke ägt

tillämpning.

Något statsbidrag för bestridande av driftskostnaderna har anstalten

ända till år 1918 icke åtnjutit. För år 1918 tilldelades emellertid

anstalten, sedan det visat sig, att proposition rörande definitiv organisation

för anstalten icke kunde föreläggas sagda års riksdag, av Kun cd.

Ma.i:t genom beslut den 8 februari 1918 statsunderstöd med det belopp,

varmed, enligt då verkställda beräkningar, anstaltens inkomster för sagda

år antogos komma att understiga utgifterna, eller 29,870 kronor, att

utgå ur manufakturförlagslåuefonden.

hör år 1919 har anstalten genom beslut av Kungl. Maj: t den

7 februari innevarande år ur manufakturförlagslånefonden tillerkänts

statsunderstöd till belopp av 20,800 kronor. Därjämte har anstaltens

styrelse hos Kungl. Maj:t gjort framställning om, att för nämnda år

anstaltens befattningshavare måtte av statsmedel tillerkännas krigstidstillägg

och krigstidshjälp enligt samma grunder, som kunde ‘ varda

stadgade i avseende å statens befattningshavare. Styrelsens sistberörda

framställning har emellertid ännu icke varit föremål för Kungl. Mai:ts

prövning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Anstaltens utgifter kunna uppdelas i följande huvudgrupper: utgifter.

avlöningar och tantiéme till anstaltens befattningshavare;

löpande omkostnader för driften, innefattande utgifter för förbrukningsartiklar,

reagenser för tillfälliga anordningar, som icke hava inventariekaraktär,

underhåll av inventarier, arvode till tillfälliga biträden,

resekostnader, hyror, värme, gas, elektrisk ström m. in.;

inköp av nya inventarier, maskiner och apparater av mera permanent

beskaffenhet, ävensom inköp till bibliotek.

Enär anstalten i ekonomiskt avseende måst drivas som affärsföre- Avlöningar

tag på föreståndarens personliga ekonomiska risk, har åt denne i vid- och tanM,nesträckt

mån överlämnats att bestämma över avlöningarna för vid anstalten

anställd personal.

För föreståndaren själv har ända till år 1918 någon fast avlöning

icke varit bestämd, utan har hans hela inkomst vid anstalten utgått i

form av tantiéme. För år 1918 har föreståndaren däremot åtnjutit fast

lön av 11,000 kronor jämte krigstidstillägg därå, 1,760 kronor.

De grunder, efter vilka tantiéme utgått, hava bestämts av styrelsen

och underkastats ändring alltefter anstaltens skeende utveckling;

för åren 1910—1917 hava de enligt styrelsens beslut varit bestämda

på följande sätt:

Från anstaltens bruttoinkomst av utförda provningar hava dragits

alla utgifter iör avlöningar, driftkostnader och underhåll; återstoden har

benämnts årets nettobehållning.

Föreståndarens tantiéme har utgjort:

av nettobehållningen intill 10,000 kronor 60 procent,

mellan 10,000 och 15,000 »50 »

» 15,000 och 20,000 » 35 »

över 20,000 » 25 »

Inspektörens arvode har ävenledes utgått i form av tantiéme av

samma nettobehållning och utgjort:

av nettobehållningen intill 10,000 kronor 5 procent,

överstigande 10,000 » 2 »

Ställföreträdande föreståndaren har i denna sin egenskap från

samma nettobehållning erhållit 1,200 kronor och

föreståndarens närmaste man på bergskemiska avdelningen av samma

nettobehålluing en del av sin avlöning, nämligen 2,800 kronor.

Vad beträffar personalens avlöningar, hava dessa icke kunnat

fixeras till bestämda belopp för viss befattning, utan fastmer vant synnerligen

beroende av, dels vilken person vid tillfället varit tillgänglig

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

för befattningen, dels även på de ekonomiska konjunkturer, av vilka

anstalten varit beroende.

Föreståndarens för anstalten inkomster från provningsanstalten

hava varit:

för år 1914 (tantiéme).............................. kronor 10,420

» » 1915 j> .............................. » 13,445

» » 1916 » ............................. » 13,925

» » 1917 » _........................... » lö,343

)) )) 1918 (lön och krigstidstillägg)... » 12,760.

För nedannämnda personal hava under åren 1916—1917 avlö
-

ningarna uppgått till följande ungefärliga belopp:

Föreståndarens närmaste man på

mekaniska avdelningen.................... cirka kronor 4,000

byggnadstekniska avdelningen...... » » 4,500

bergskemiska avdelningen ............ » » 8,000

kemiskt-tekniska avdelningen ...... » » 6,700.

Beträffande avlöningen till föreståndaren för elektriska avdelningen

lämnas i kommittébetänkandet icke någon uppgift. Under hand har

emellertid från anstaltens föreståndare meddelats, att i avseende å nämnde

befattningshavare sådana särskilda anordningar i avlöningshänseende

varit träffade, att hans avlöningsförmåner icke kunde anses jämförbara

med övriga avdelningsföreståndares.

Avlöningarna för manliga assistenter hava varierat mellan 200

och 350 kronor per månad och för kvinnliga assistenter och kontorsbiträden

mellan 100 och 175 kronor per månad.

Vad som återstått av nettobehallningen efter avdrag av tantiémer

m. m. har fatt kvarsta såsom reserverade medel till inköp av inventarier,

nya maskiner och apparater samt för mötande av behov, som icke

kunnat anses tillhöra den löpande driften och för vilkas täckande styrelsens

särskilda beslut erfordrats. Sålunda hava av de reserverade

medlen bestritts dyrtidstillägg till personalen under år 1918, varigenom

reservationerna, som vid 1917 års slut utgjort 30,863 kronor, vid 1918

års utgång nedgått till 9,966 kronor.

för närmare kännedom om anstaltens inkomster, utgifter och ekonomiska

ställning tillåter jag mig hänvisa till de tabeller, som finnas

intagna å sid. 12 och 13 i 1917 års kommittébetänkande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Den snabba tillväxten av verksamheten vid tekniska högskolans uF”ree£enngdaer

materialprovningsanstalt gjorde, att otillräckligheten i anstaltens lokaler och förslag i

och maskinella resurser ‘snart blev kännbar. Särskilt i samband med

frågan om nybyggnad för anstalten kom även spörsmålet om anstaltens teriaiprovändamålsenliga

organisation att underkastas behandling och utredning, ningsanstalt.

I november 1902 lämnade tekniska högskolans styrelse i uppdrag Faår‘1^

åt materialprovningsanstaltens dåvarande föreståndare A. F. Wahlberg att

utarbeta förslag till en ny statsprovningsanstalt, till vilken högskolans

anstalt skulle överflyttas. Denne avgav i augusti 1903 utlåtande och

förslag i ämnet.

I detta förslag angivas närmare de olika uppgifter, som skulle

tillkomma en statens provningsanstalt. I avseende å anstaltens organisation

innebar förslaget, att densamma liksom dittills skulle stå under

närmare tillsyn av en inspektör, vartill Kungl. Maj it borde förordna en

teoretiskt och praktiskt utbildad tekniker. Såsom anstaltens chef skulle

fungera en direktör, som skulle vara en uti järnhanteringen teoretiskt

bildad och praktiskt erfaren person och vilken likaledes skulle utnämnas

av Kungl. Maj:t. Vidare skulle utnämnas av Kungl. Maj:t, på gemensamt

förslag av anstaltens inspektör och direktör, fyra avdelningsföreståndare,

nämligen för mekaniskt-tekniska, bergskemiska, elektriska

och textil-laboratoriet. Därutöver borde anställas en del ordinarie och

extra ordinarie befattningshavare, så att anstaltens hela personal utom

inspektören skulle utgöras av 23 personer. Anstaltens årsutgifter beräknades

till sammanlagt 75,400 kronor, varav 58,300 kronor till avlöningar

åt personalen. Inkomsterna av undersökningar uppskattades

till 59,000 kronor, vadan skulle uppstå en årlig brist av 16,400 kronor,

vilken tänktes fylld genom anslag av statsmedel.

Provningsanstalten skulle sortera direkt under finansdepartementet

och arbeta efter reglemente, fastställt av Kungl. Maj:t.

Den 28 november 1903 överlämnade tekniska högskolans styrelse

till Kungl. Maj:t den nyssberörda utredningen jämte eget j7ttrande, däri

styrelsen, under särskilt betonande av att Irågan om inrättandet av en

tidsenlig materialprovningsanstalt vore av den allra största betydelse lör

landets industri, hemställde, att åtgärder måtte vidtagas för realiserandet

av det förslag, vartill utredningen hade givit anledning.

Ärendet remitterades härefter till kommerskollegium, som den 8

mars 1904 avgav utlåtande i ämnet. Jämväl kollegiet förordade »en

helt ny och fristående anstalt». Beträffande organisationen hemställde

kollegiet, att anstalten måtte ställas under ledning av en av Kungl.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Kommerskollegiikommittén

och

departement

tatkom» itteradt

1913.

Nytt förslag

1913.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Maj:t utsedd styrelse. . Denna borde sammansättas av representanter

dels lor de statsinstitutioner, vilka i större utsträckning betjänade sig

av anstalten, nämligen arméförvaltningen, marinförvaltningen och järnvägsstyrelsen

ävensom överintendentsämbetet, dels för bergsbruket och

den Övriga industrien. Såsom ledamot i styrelsen borde jämväl in«-å

anstaltens direktör, varemot det ansågs onödigt däri insätta någon måfsman

för tekniska högskolans styrelse, ehuruväl högskolans elever framgent

borde vid anstalten erhålla praktisk undervisning i materialprovning.

Ordförande i styrelsen borde utses inom eller utom densamma*

någon av styrelsens ledamöter skulle av Kungl. Majrt förordnas till inspektör

för provningsanstalten.

I sitt den 5 juli 1913 avgivna betänkande angående ett handelsdepartement

hava kommerskollegiikommittén och departementalkommitterade

berört frågan om statens provningsanstalt. Åven i nämnda betänkande

göres gällande, att anstalten icke i fortsättningen borde vara

sammankopplad med tekniska högskolan utan erhålla en mera fristående

och självständig ställning inom statsförvaltningen. I fråga om anstaltens

stallning anföres, att densamma borde anknytas till det departement,

som skulle omhänderbava näringarnas, särskilt industriens och bergshanteringens

angelägenheter, d. v. s. enligt kommittéernas förslag departementet

tor handel, industri och sjöfart.

i beträffande anstaltens ledning anslöto sig kommittéerna i huvudsak

till vad kommerskollegium därom anfört.

bå emellertid det av Wahlberg uppgjorda förslaget icke föranledde

vidare åtgärd, uppdrog tekniska högskolans styrelse den 31 december

1908 -åt anstaltens inspektör J. A. Brinell och dess föreståndare

J. O. Roos af Hjelmsäter att utarbeta ett nytt förslag. Sådant förskoa\gavs

den 23 december 1913 och innebar såväl ny organisation av

matenalprovningsanstalten som även beredande av nya lokaler åt anstalten

I avseende å förslagets detaljer tillåter jag mig hänvisa till

den redogörelse för detsamma, som återfinnes i det vid Kungl. Maj:ts

proposition nr li 6 till 1916 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över finansärenden sid. 4—41.

Jag vill allenast erinra om den av nyssnämnda sakkunniga föreslagna

avlöningsstaten för anstaltens personal, vilken stat erbjöd följande

utseende: J

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl.

Ordinarie tjänstemän.

Chefen..........................................

avdelningsföreståndare (2

assistenter (3

2:dre assistenter, kvinnl. (2

kamrerare (3

registrator, kvinnl. (2

o

3

0

u

1

1

1

1

15

vaktmästare (1

ålderstillägg

))

»

)>

»

rå 300 kr. jär

» 100 »

Nr 165.

17

Avlöning

Kr.

... 9,000

Kr.

9,000

k 500

kr.)

... 5,800

29,000

» 500

... 4,000

12,000

» 300

... 2,400

4,800

» 500

»

... 4,000

4,000

» 200

»

.. 2,000

2,000

ite fri bostad) 2,400

2,400

i »

»

1,400

1,400

Kr. 64,600

Extra ordinarie tjänstemän och biträden.

3 assistenter ......................................

3 » .....................................

2 » kvinnl.......................

1 skrivbiträde.....................................

1 verkmästare.....................................

1 instrumentmakare........................

1 arbetare ...........................................

4 arbetare och laboratoriebiträden

2 laboratoriebiträden (gossar)........

18

Summa 33 personer.

.............. 3,000 9,000

............... 2,400 7,200

....... 1,800 3,600

.............. 1,600 1,600

............. 2,400 2,400

... 2,400 2,400

....... 1,800 1,800

.................... 1,500 6,000

900 1,800

Er. 35,800

Summa avlöningar Kr. 100,400

Med anledning av nyssberörda förslag av år 1913 avlät Kungl.

Maj:t till 1916 års riksdag proposition angående byggnad för en statens

provningsanstalt m. m. Med beräknande att byggnadskostnaderna och

kostnaderna för provningsanstaltens utrustning skulle uppgå till respektive

695,000 och 230,000 kronor eller sammanlagt 925,000 kronor, samt

att 125,000 kronor därav skulle anvisas ur manufakturförlagslånefonden,

föreslog Kungl. Maj:t, att riksdagen måtte till uppförande^ av byggnad

för en statens provningsanstalt å närmare angiven plats a Djurgården

invid Stockholms östra station samt för utrustning av nämnda anstalt

bevilja ett anslag av 800,000 kronor.

Förslaget blev av riksdagen bifallet.

Av förenämnda anslag å 800,000 kronor har av riksdagen anvisats

å extra stat för år 1917 250,000 kronor, å extra stat för år 1918

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 142 höft. (Nr 165.) 3

Frågan om

statens materialprovningsanstalt

vid 1916 och

följande års

riksdagar.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

250,000 kronor och å tilläggsstat för sist omförmälda år 195.000 kronor

eller sammanlagt 695,000 kronor. Återstoden av anslaget, 105,000 kr. mor,

vilket belopp i dess helhet är avsett föranstaltens utrustning, hamn av Kungl.

Maj.t äskats å tilläggsstat för ar 1919, medan det belopp, varmed manufäkturförl

agslåne fond en skulle bidraga eller 125,000 kronor, av Kungl. Maj igenom

beslut den 11 oktober 1918 utanordnats ur nämnda fond och°ställts till styrelsens

för provningsanstalten förfogande för att likaledes användas för anstaltens

utrustning. Härjämte är att märka, att 1918 års lagtima riksdag,

med anledning^ av de stegrade byggnadskostnaderna — utöver det belopp,

som av 1916 års riksdag anslagits, — till fullbordande av bvggnaderna

på extra stat för år 1919 anvisat ett ytterligare anslag av 790,000 kronor.

Byggnadsarbetet, vilket tog sin början i slutet av år 1917, har

nu fortskridit så långt, att anledning finnes att antaga, att de nya lokalerna

skola kunna av anstalten tagas i bruk under loppet av innevarande

år.

Vidkommande själva organisationsspörsmålet anförde vederbörande

depaitementschef, då frågan om anslag till nybyggnad för provningsanstalten

första gången för Kungl. Maj:t anmäldes, till statsrådsprotokollet

över finansärenden den 31 mars 1916 (fogat vid propositionen

nr 176 till samma års riksdag), bland annat följande:

Departementschefen ausåge tiden vara inne att i organisatoriskt

avseende skilja materialprovnmgsanstalten från tekniska högskolan. Erfarenheten

hade visat, att den dubbla uppgift, som vid anstaltens inrättande

tilldelades densamma, nämligen att vara en institution där dels

tillfälle bereddes högskolans elever till övningar i materialprovningar,

dels ock sådana provningar verkställdes för det allmännas och enskildas

rakning, icke hade, med den utveckling anstalten dåmera tagit, kunnat

på ett tillfredsställande sätt fyllas. För att icke kravet på noggrannhet

i provningarna skulle eftersättas, hade undervisningens tillgodoseende fått

träda i andra rummet. Då nu genom den laboratorieutrustning, som tilldelats

tekniska högskolan i samband med dess inflyttande i nya lokaler,

undervisningen i materialprovning därstädes syntes" kunna på" ett rationellt

sätt bediivas, men å andra sidan högskolans nya laboratorier varken

vore tillräckliga eller av antytt skäl i regeln ägnade sig för verkställande

i dem av materialprovningar för utomståendes räkning, borde materialpi

oyningsanstalten helt organiseras för fyllande av den uppgift, som

åtminstone under senare tid faktiskt varit dess huvudsakliga.

Det syntes departementschefen då vara riktigt, att ifrågavarande

anstalt under namn av statens provningsanst.alt erhölle en fristående

ställning med egen, under finansdepartementet lydande styrelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Xungl. Ma,j:ts proposition Nr 165.

I fråga om den utav Brinell och It oos av Hjelmsäter föreslagna

organisationen hade departementschefen i huvudsak icke någon erinran

att göra, utan ansåge, att man kunde, såsom under utredningen även

gjorts, utgå ifrån densamma vid byggnadsfrågans bedömande. Det

definitiva fastställandet av organisationen borde emellertid enligt departementschefens

mening något anstå, enär den icke. kunde träda i tillämpning,

förrän den nya byggnaden kunde tagas i bruk. Vidare ansåge

departementschefen det vara önskvärt, att löneregleringskommitten finge

i uppdrag att granska de föreslagna lönebestämmelserna för anstaltens

personal.

Mot departementschefens uttalanden i nu förevarande ämne gjordes

av riksdagen icke någon erinran.

Redan under loppet av år 1917 utvecklade sig förhållandena vid

anstalten på sådant sätt, att det ansågs nödvändigt att snarast möjligt

bringa den svävande frågan rörande ny organisation för anstalten till

dess^lösning. I en till finansdepartementet inkommen skrift av den 31

augusti 1917 meddelade nämligen inspektören för anstalten överingenjören

vid järnkontoret A. F. Wahlberg, att anstaltens föreståndare civilingenjören

J. O. Roos av Hjelmsäter med hänsyn till den av dyrtiden

föranledda utomordentliga stegringen av anstaltens utgifter förklarat sig

icke längre vara beredd att personligen bära de avsevärda ekonomiska

risker, som vore förenade med anstaltens verksamhet i dess. dåvarande

former, samt framhöll nödvändigheten av ett omedelbart ingripande flan

statsmakternas sida för förverkligande av planen på anstaltens organiserande

såsom en statsinstitution i egentlig mening.

Denna skrivelse från inspektören för anstalten föianledde tillsättandet

av den kommitté, vars betänkande jag redan i det föregående

åberopat. Genom beslut den 7 september 1917 uppdrog nämligen

Kungl. Maj it åt materialprovningsanstaltens inspektör, överingenjören

A. F. Walilberg, verkställande direktören i trafikaktiebolaget Gräuges];,

erg_Oxelösund, kommerserådet K. A. G. Dillner, extra föredraganden

i kommerskollegium, civilingenjören A. F. Enström och föreståndaren för

anstalten, civilingeniören J. O. Roos av Hjelmsäter att i.egenskap av särskilda

kommitterado avgiva förslag till ny organisation av materialprovningsanstalten.

Till fullgörande av nämnda uppdrag avgåvo kommitterade den

31 oktober 1917 betänkande och förslag till organisation av statens

m provningsanstalt, innefattande jämväl förslag till instruktion föi samma

anstalt.

Särskilda

kommitterades

forslas

3l/io 1917

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 165.

Då nämnda betänkande synes mig- i stort sett vara ägnat att

kunna laggas till grund för omorganiserandet av provningsanstalten till

eilf..Vf.rk l^ statsinstitution, anhåller jag nu att få lämna en någorlunda

utförlig redogörelse för betänkandets innehåll.

I fråga om behovet av en ny organisation av anstalten anföra

itfprnn P fplionrlp

l*ehovet av ny x

organisation. kommittera^e följande!

»Den form för anstaltens verksamhet, ledning och ekonomiska ställning, som

?ays, i reglementet av år 1897, och enligt vilken anstalten utvecklats på sätt, som

i det föregående i sina huvuddrag angivits, var säkert ändamålsenlig och den lämpligaste

som kunde åstadkommas vid den tid, då anstalten begynte sin verksamhet.

, , ar <lock tydhgb att dessa organisationsformer blivit alltmer otillräckliga

och ohållbara, ju mer anstaltens verksamhet vuxit, och är detta mest framträdande

i följande avseenden.

, , Den styrelse, som leder materialprovningsanstaltens förvaltning, har som

huvuduppgift ledningen av tekniska högskolan såsom undervisningsanstalt, vilken

UPu81 j m- “''''gskeians tillväxt och särskilt numera efter dess stora utvidgning

och nydaning blivit allt mera krävande.

. styrelsens sammansättning torde näppeligen hänsyn kunna tagas till dess

uppgift att samtidigt handhava förvaltningen av materialprovningsänstalten.

Anstaltens chef liar icke säte i denna styrelse och kan endast genom skriftliga

framställningar därstädes företräda anstaltens angelägenheter. Sedan år 1912

ar det dock kunnat så ordnas, att anstaltens inspektör även varit medlem av

styrelsen.

Erfarenheten har emellertid visat behövligheten av att anstalten med sin

nuvarande omfattning och betydelse för industri och näringsliv står under ledning

av en särskild styrelse med speciell uppgift att leda och övervaka dess angelägenheter,

och som med tillräcklig snabbhet kan vidtaga de åtgärder, som under verksamheten

finnas behövliga.

. I denna styrelse bör anstaltens chef vara medlem, och styrelsens sammansättning

bor i övrigt vara avpassad med hänsyn till anstaltens arbetsuppgift.

, .,,, Anstalten arbetar hittills utan statens ekonomiska understöd för sina löpande

utgifter och skiljer sig i detta avseende från alla officiella provningsanstalter i

andra länder, som alla åtnjuta större eller mindre bidrag från det allmänna.

, „ , Den ekonomiska risken för anstaltens verksamhet vilar uteslutande på föreståndaren

personligen. Denne, som arbetar utan varje fast eller garanterad avlöning,

tiar att tillse, att de utgifter, som äro nödvändiga för anstaltens verksamhet

som statsinstitution, även kunna täckas av inkomsterna av provningsverksamheten

vilka inkomster väsentligen regleras av de av Kungl. Maj.t fastställda taxorna.

Med anstaltens uppgift som allmännyttig institution är emellertid fordran,

att den amma år efter år skall med osäkra inkomster kunna täcka de nödvändiga

utgifter; a omöjlig att uppehålla. I varje fall är det fullkomligt ohållbart, att

uZL i den ek1onomiska nsken för en statsinstitution med en årsutgift av c:a

150,000 kronor, och vars personal uppgår till c:a 35 personer, vila på föreståndarens

person.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition Nr 165.

Avlöningarna för personalen bero på överenskommelse med föreståndaren och

kunna endast gälla tillsvidare. Personalens ställning präglas därför av stor osäkerhet,

vilket bidrager i väsentlig grad att försvåra anställandet av kvalificerade

^ Anstaltens arbete är av särdeles svår beskaffenhet, erfordrar stora insikter,

erfarenhet och omdöme och måste utmärkas av sakkunskap, noggrannhet och snabbhet

Den ledande personalen, som sålunda erfordras, måste besitta stora kunskaper

och förmåga på sina speciella områden. Anstaltens ingenjörer äro också mycket

eftersökta av industrien, där de erhålla goda avlöningar.

I förhållande till de avlöningar, som erbjudas från privat verksamhet, och

även i jämförelse med de avlöningar, som givas likartad personal vid andra jämförbara

statsinstitutioner, äro de avlöningar, som anstalten kan giva under nuvarande

ekonomiska organisation, alldeles otillräckliga. Resultatet har även blivit,

att ingenjörer och assistenter, sedan de vid anstalten förvärvat önskad utbildning,

efter kort tid lämna densamma för att antaga säkrare och bättre avlönade anställnin^ar

i annan tjänst. Härigenom blir kontinuiteten i anstaltens arbete och aibetsmetoder

omöjlig att uppehålla, och utvecklingen av anstaltens verksamhet i teknisktvetenskapligt

avseende förhindras. På grund av de ofta inträdande personalombytena

och vakanst-rna fördröjes arbetenas utförande och äventyras arbetsresultatens

nödvändiga egenskap av tillförlitlighet och noggrannhet.

De stora olägenheterna i dessa nu berörda avseenden hava i synnerhet framträtt

och skärpts under den nuvarande kristiden, och det hade icke endast för

anstaltens verksamhet, utan även för statens egna behov och för landets industri

och näring varit lyckligt och gagnande, om de anförda missförhållandena tidigare

varit avhjälpta.

Yad som erfordras är tydligen,

att anstaltens ekonomiska verksamhet garanteras av staten,

att, om så är behövligt, tillräckligt statsbidrag lämnas för anstaltens verkan

åt personalen gives samma ställning och trygghet som vid andra statsinstitutioner,

och , . , , ,.n „ i t .

att avlöningarna göras så tillräckliga, att en arbetsduglig och tillräckligt

kompetent personal kan bindas vid anstalten».

I anledning av vad kommitterade sålunda anfört vill jag bär

endast inskjuta, att det av kommitterade uttalade önskemålet om tillsättande

av eu särskild styrelse för anstalten, på sätt jag förut nämnt,

redan vunnit beaktande, i det nämligen tekniska högskolans styrelse

o-enom Kungl. Maj.ts beslut den 12 juli 1918 befriats från ledningen

av anstaltens förvaltning, vilken i stället — tillsvidare visserligen endast

interimistiskt — anförtrolts åt en särskild av Kungl. Maj:t förordnad

styrelse.

Beträffande anstaltens arbetsuppgift anse kommitterade, att denna

i det närmaste bör ansluta sig till vad som erfarenheten hittills visat

böra inrymmas inom anstaltens arbetsområde.

Anstaltens

uppgift.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Provningsanstaltens uppgift bör enligt kommitterades mening

bestämmas på följande sätt:

• * Provningsanstaltens ändamål är att för det allmännas och för enskildas

rakning utföra noggranna provningar och undersökningar av materialier, konstruktionsdelar,

instrument och apparater, vilka finna användning inom industrien, med

avseende på deras mekaniska, kemiska, elektriska och andra fysiska egenskaper

och beskaffenheter. or

Undersökningarna utföras:

a) emot betalning enligt fastställd taxa på uppdrag av ämbetsverk, enskilda

farmor och personer;

b) i det allmännas eller vetenskapens intresse, så långt därtill erforderliga

medel kunna erhållas av staten, offentliga eller enskilda institutioner, firmor eller

personer, och i den mån provningsanstaltens löpande arbeten det medgiva.

I likhet med vad i Kungl. reglementet § 10 för den nuvarande anstalten är

stadgat, så bör även för statens provningsanstalt gälla, att resultaten av verkställd

provning icke må utan uppdragsgivarens samtycke för någon annan än denne yppas.

Resultaten av anstaltens vetenskapligt tekniska verksamhet (mom. b) böra

däremot så fort ske kan offentliggöras».

Anstaltens Kommitterade instämma i kommerskollegiikommitténs och departe
‘stats!Tölvait™

mentjBkommitterades uttalande i fråga om anstaltens ställning inom förninqen.

valtningen och föreslå, att provningsans)alren må såsom fristående

anstalt anknytas till det departement, som handhar handels- och industriärenden.

styrelse. Beträffande anstaltens förvaltning beröra kommitterade först frågan

om styrelse och anföra i detta avseende, bland annat:

Provningsanstaltens förvaltning bör ledas av en styrelse, som förordnas

av Kungl. Maj:t.

Styrelsen bör bestå av sex ledamöter.

Tre av styrelsens medlemmar böra förordnas efter förslag av vissa

myndigheter och korporationer. Sålunda bör kommerskollegium äga

rätt att föreslå en medlem. En ledamot av provningsanstaltens styrelse

bör utses efter förslag av tekniska högskolans styrelse. Järnkontoret,

såsom representant för landets järnhantering, bör även tillkomma rätten

att föreslå eu ledamot i provningsanstaltens styrelse.

Två ledamöter av styrelsen böra lämpligen representera landets

industri på andra områden än järnhantering. Slutligen bör materialprovningsanstaltens

chef vara medlem i styrelsen.

I fråga om inspektör anföra kommitterade:

Inspektör.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

»Erfarenheten från anstaltens hittillsvarande verksamhet har visat nyttan och

betydelsen av att en av styrelsens medlemmar har uppdraget att vara inspektör för

anstalten. Inspektören bör vara en i tekniska frågor, helst om möjligt i materialprovningstekniken,

kunnig och erfaren person, men det torde knappast vara lämpligt

att i instruktionen för anstalten närmare angiva särskilda kvalifikationer för inspektören.

Det torde med tillräcklig säkerhet kunna förutsättas, att järnkontoret till

representant i styrelsen kommer att föreslå en i materialprovningstekniken kunnig

och erfaren man, samt att denne därigenom bör vara skickad att, om Kungl. Maj:t

i övrigt så finner lämpligt, vara provningsanstaltens inspektör.

Inspektörens uppgift skulle väsentligen vara att å styrelsens vägnar övervaka

verksamheten vid provningsanstalten i dess enskildheter och att vid hänvändelse av

provningsanstaltens chef stå till dennes förfogande med upplysningar och råd. Aven

är det av betydelse, att, om några klagomål yppas från anstaltens många uppdragsgivare,

de närmare omständigheterna kunna prövas av inspektören, och att denne

kan bedöma de åtgärder, som därvid kunna vara lämpliga.

Då dessa uppgifter innebära avsevärda skyldigheter för inspektören, bör

inspektören åtnjuta arvode, och föreslå kommitterade härför kronor 1,000 per år»

Angående chefen för anstalten uttala sig kommitterade på följande

sätt:

»Den närmaste ledningen av provningsanstalten bör handhavas av dess chef,

som bör vara en i materialprovning teoretiskt och praktiskt erfaren tekniker. I

materialprovningsanstaltens nuvarande reglemente stadgas, att föreståndaren »skall

vara en i järnhantering kunnig och erfaren person». Denna bestämmelse hade järnkontoret

uppställt såsom ett av villkoren vid sin medverkan till materialprovningsanstaltens

inrättande. Numera, då de från järnverken till provningsanstalten inkommande

uppdragen endast utgöra en mindre del av dess arbeten, bör ifrågavarande

bestämmelse borttagas. Järnkontoret har även förklarat sig icke längre vidhålla en

sådan bestämmelse såsom villkor för sitt fortsatta understöd.

Chefen förordnas av Kungl. Maj:t på förslag av styrelsen för viss tidsperiod,

vilken kommitterade föreslå till 6 år.

Chefen bör hava professors namn, heder och värdighet.

Chefens åligganden böra i huvudsak vara

att i enlighet med av Kungl. Maj:t fastställd instruktion och av styrelsen

meddelade föreskrifter utöva den närmaste ledningen av provningsanstaltens verksamhet,

att sköta och ansvara för dess ekonomiska angelägenheter,

att vaka över anstaltens vidmakthållande och tidsenliga utveckling samt

att tillse, att anstalten utövar sin vetenskapligt-tekniska verksamhet».

I närmaste anslutning till de erfarenheter, som gjorts under anstaltens

hittillsvarande verksamhet, anse kommitterade, att anstaltens arbete

bör uppdelas på 5 tekniska avdelningar och eu kontorsavdclning.

Dessa avdelningar borde vara:

mekaniska avdelningen,

Chef.

Anst allen s

uppdelning

på avdelningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Anstaltens

personal.

Ordinarie be

fattning skärare.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 165.

byggnads-tekniska avdelningen,

elektriskt-fysikaliska avdelningen,

bergskemiska avdelningen,

kemisk-tekniska avdelningen,

kontorsavdelningeu.

Kommitterade framhålla såsom möjligt och antagligt, att i framtiden

arbetsuppgifterna komme att utsträckas över nya områden j och

finge då allt efter behovet nya avdelningar inrättas eller de gamla avdelningarna

uppdelas.

Enligt kommitterades mening borde anstalten tills vidare icke

befatta sig med undersökningar av närings- och njutningsmedel ävensom

jordbruksprodukter, enär de för sådant ändamål befintliga försöksanstalterna

och kemiska stationerna ansåges fortfarande kunna omhändertaga

dessa uppgifter. Detta verksamhetsområde vore icke heller förutsatt

i planerna till den beslutade nybyggnaden utan skulle erfordra

särskilda laboratorier och lokaler.

Beträffande den för anstalten behövliga personalen förutsätta kommittérade,

att densamma skulle bestå av ordinarie tjänstemän, extra

ordinarie tjänstemän och tillfälliga biträden.

\ ad då först angår de ordinarie befattningshavarna, anföra kommittérade

följande.

»En av den nuvarande organisationens allra största olägenheter har påvisats

vara, att anstalten icke äger några ordinarie tjänstemän, som kunna uppehålla den

för verksamheten så utomordentligt viktiga kontinuiteten och likformigheten i arbete

och arbetsmetoder.

Förut är framhållet och måste ytterligare betonas, att de ledande tjänstemännens

kvalifikationer måste vara synnerligen höga, för att anstalten skall kunna

fullgöra sina arbetsuppgifter och fylla de stora fordringar, som med säkerhet komma

att ställas på densamma, när den erhållit ändamålsenlig byggnad och utrustning.

Aven måste framhållas, att den utbildning, som vid anstalten ytterligare

kommer denna personal till del, högt skattas inom industrien, varför personalen

måste beredas så tryggad och god tjänsteställning och så goda avlöningsförmåner,

att sannolikhet föreligger, att en väsentlig del av densamma kommer att kvarbliva

vid anstalten.

1 detta samband torde även frågan om personalens avlöning böra behandlas.

Ur de synpilnkter, som nyss framhållits, är tydligt, att avlöningarna åtminstone

icke böra sättas lägre än dem, som redan äro gällande vid de statens institutioner,

som äro med den nya anstalten jämförbara.

Det statens verk, som med avseende på de ledande tjänstemännens kvalifikationer

närmast kan komma till jämförelse, är patent- och registreringsverket, och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kung1. Maj:ta proposition Nr 165.

härvid må framhållas, att provningsaustaltens tjänstemän måste hava minst jämställd

teoretisk och större praktisk utbildning, ävensom att de äro mera eftersökat

från industriens sida. Kommitterade anse, att de avlöningsförmåner, som åtnjutas

av patentverkets tjänstemän, äro de minsta, som kunna komma i fråga för den nya

provningsanstalten.

Då emellertid någon ny och bättre lönetyp näppeligen har utsikt att kunna

genomföras för anstalten, föreslå kommitterade därför, att provningsanstaltens ledande

tjänstemän tilldelas liknande ämbetsställning och samma avlöningsförmåner, sun äro

gällande vid patent- och registreringsverket.

Kommitterades förslag i dessa avseenden komma att avvika från det förslag

till personal och avlöningar, som uppgjorts av herrar Brinell och Roos afHjelmsäter

i deras betänkande av 1913, så till vida, att de av kommitterade föreslagna avlöningarna

äro högre och antalet lägre tjänstemän något större.

Vad beträffar avlöningarnas ökning anse vi densamma vara oundgänglig i

betraktande av det sänkta penningvärdet, som numera inträtt under kriget och i

väsentlig grad kan beräknas kvarbliva efter detsamma.

Antalet tjänstemän måste även föreslås större, beroende på den icke förutsedda

stora stegringen av arbetsmängden, som numera inträffat, och att nämnda

sakkunnigas förslag avsåg en tidigare tidpunkt, nämligen år 1917.

De av kommitterade föreslagna tjänstemännen komma med säkerhet att alltid

erfordras för den nya provningsanstaltens vidmakthållande och drift. Med anledning

härav ha kommitterade varit böjda föreslå, att samtliga tjänstemän upptagas såsom

ordinarie. Att så icke skett beror därpå, att svårigheter kunna antagas mota, i fall

det föreslagna antalet ordinarie tjänstemän skulle bliva stort, särskilt med hänsyn

till desammas blivande pensionering. . .

Det antal, som nu föreslagits, måste emellertid betraktas såsom ett minimum,

och man torde få vara beredd på att allt efter arbetets utveckling öka personalantalet.

De tjänstemän, som böra tillsättas som ordinarie tjänstemän, äro följande:

Chefen för anstalten, total avlöning, 11,000 kronor.

A vdelningschefer:

För att en tillfredsställande skötsel av den nya anstalten skall kunna genomföras,

så måste, såsom erfarenheten vid den nuvarande anstalten till fullo visat,

varje specialavdelning hava en för arbetsområdet särskilt utbildad fackman som

chef, vilken inom avdelningen fördelar, övervakar och ansvarar för arbetet. Avdelningschefernas

antal blir sålunda fem, en för vardera av de tekniska avdelningarna.

Dessa avdelningschefer motsvara byråchef i patentverket, och de höra av skäl,

som redan framhållits, hava minst samma lön, d. v. s. 8,100 kronor. Efter 5 år

bör lönen kunna höjas med 600 kronor.

För uppehållandet av livaktig verksamhet inom anstalten och särskilt för att

tillgodose kraven på de högre befattningshavarnas tidsenliga utbildning anse kommitterade,

att avdelningscheferna i likhet med provningsanstaltens chef böra förordnas

för viss tid, förslagsvis 6 år. _ .

Med avseende på avdelningschefernas kvalifikationer så bör av dem i regel

fordras avlagd högre teknisk examen, varjämte i överensstämmelse med herrar Brinells

och Roos afHjelmsäters förslag följandekompetensfordringarbörakunnauppställas:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 142 höft. (Nr 165.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj ds proposition Nr 165.

Chefen för mekaniska avdelningen hör vara en uti järnhantering och speciellt

provning av järn och stål teoretiskt och praktiskt erfaren tekniker.

. Chefen för byggnads-tekniska avdelningen hör vara en uti byggnadsteknik

teoretiskt och praktiskt erfaren tekniker.

Chefen tör elektriskt-fysikaliska avdelningen bör vara en uti elektriskt-fysikaliska

undersökningar teoretiskt och praktiskt erfaren elektrotekniker.

Chefen för bergskemiska avdelningen bör vara en uti bergskemiska undersökningar

teoretiskt och praktiskt erfaren tekniker.

Chefen för kemiskt-tekniska avdelningen bör vara en i organiskt-kemiska

undersökningar teoretiskt och praktiskt erfaren tekniker.

Av dessa avdelningschefer utser styrelsen en att vid chefens frånvaro tjänstgöra

som ställföreträdande chef för anstalten.

l;ste ovdelnmgsingenjörer.

Vid de tre största och mest fordrande avdelningarna, nämligen mekaniska,

bergskemiska och kemiskt-tekniska avdelningarna, erfordras under avdelningschefen

en avdelningsingenjör av tillräckligt hög kompetens att vid avdelningschefens frånvaro

kunna förestå avdelningen.

Denne ingenjör bör även vara så kunnig och utbildad, att den anstalten tillkommande

tekniskt-vetenskapliga verksamheten ävensom utarbetandet av provningsförfaranden

i väsentlig grad skall kunna utföras av honom i samråd med eller under

ledning av avdelningschefen.

Avlöningen för dessa l:ste avdelningsingenjörer, vilka motsvara l:ste byråingenjör

vid patentverket, bör vara 5,800 kronor. Efter 5 år bör lönen kunna höjas

med 500 kronor och efter 10 år med ytterligare 500 kronor.

Antalet av dessa l:ste avdelningsingenjörer bör vara 3 stycken, en vid vardera

av de förut nämnda avdelningarna.

Vid mekaniska avdelningen bör denne befattningshavare speciellt vara sakkunnig

på metallografiska och mikroskopiska undersökningar av järn, stål och andra

metaller samt bergarter.

Vid byggnadstekniska och elektriska avdelningarna anse kommitterade, att

dessa befattningar tills vidare kunna undvaras och först böra inrättas, när avdelningarnas

arbete så vuxit, att befattningarna bliva oundgängligen nödvändiga.

Avdelningsingenjörer.

En sådan ingenjör erfordras vid vardera av de nyssnämnda tre största avdelningarna

ävensom vid byggnadstekniska avdelningen, under det att den elektriska

avdelningen under den närmaste tiden torde kunna undvara även denna befattningshavare.

Däremot är nödvändigt, varom kommitterade förvissat sig, att chefen såsom

chefsassistent erhåller en ingenjör av denna befattningsgrad. Med den mångfald av

ärenden, som alla måste expedieras av chefen, är nödvändigt, att han har ett biträde

av tillräcklig kompetens, som kan utföra den kontroll, granskning, statistik, litteratursammandrag

m. m., som för chefens arbete är nödvändigt.

Avlöningen för dessa avdelningsingenjörer, vilka motsvara byråingenjör vid

patentverket bör vara 4,000 kronor. Efter 5 år bör lönen kunna höjas med 500

kronor, efter 10 år med ytterligare 500 kronor och efter 15 år med ytterligare

500 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165

Antalet av dessa avdelningsingenjörer bör vara 5 stycken i enlighet med

förut angiven placering.

Kassör och kontorschef, vilken tjänstgör såsom föreståndare för kontorsavdelningen

under chefens direkta ledning.

Kassörens avlöning bör vara 4,000 kronor + 300 kronor såsom missräkmngspenningar.

Efter 5 år bör lönen kunna höjas med 500 kronor, efter 10 år med

ytterligare 500 kronor och efter 15 år med ytterligare 500 kronor.

Registrator. .

Kommitterade anse, att erfarenheten vid anstalten visat, att härtill kan anvåndas

kvinnlig arbetskraft, som dock måste vara av framstående kvalitet.

Avlöningen hör vara minst 2,400 kronor. Efter 5 år hör lönen kunna höjas

med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor.

l:ste verkmästare.

Under mekaniska avdelningen sorterar mekaniska verkstaden.

På denna utföres det mekaniska arbete, som erfordras för tillverkning av

provstycken, instrument, apparater och verktyg och för justering och reparering av

anstaltens maskiner m. m. Dessa arbeten fordra en skicklig och kunnig verkstadsledare.

Denne bör även hava överinseende av anstaltens värme- och övriga tekniska

anläggningar. . ..

Denne l:ste verkmästare hör icke nödvändigtvis hava ingenjörsutbildning utan

fastmer ingående praktisk och finmekanisk utbildning.

Hans avlöning bör icke vara lägre än 3,u00 kronor, vartill bör komma fri

hostad inom anstalten. Efter 5 år bör lönen kunna höjas med 300 kronor och efter

10 år med ytterligare 300 kronor.

"Vdiet YYlÖ/StCLK&t

En ordinarie l:ste vaktmästare är behövlig med en avlöning av 1,500 kronor.

Efter 5 år hör lönen kunna höjas med 100 kronor.

Samtliga nämnda ordinarie befattningshavare med undantag av l.ste verkmästaren

och vaktmästaren böra utses av Kungl. Maj:t på förslag av styrelsen.

De båda sistnämnda böra tillsättas av styrelsen.»

Kommitterade övergå därefter till bedömande av det erforderliga

antalet extra ordinarie befattningshavare och anföra härutinnan:

»Övriga nödvändiga befattningshavare äro:

l:ste assistenter för utförande av löpande provningsarbeten.

4 sådana Pate assistenter erfordras, nämligen en på vardera av mekaniska,

bergskemiska, kemiskt-tekniska och elektriska avdelningarna.

Deras avlöning bör vara 3,000 kronor.

Något ålderstillägg föreslås icke, enär dessa assistenter efter sin verksamhet

vid anstalten lämpligen höra komma ut till industriens tjänst.

Kvinniv/a assistenter meä. högre avlöning.

Erfarenheten vid den nuvarande anstalten har visat, att kvinnliga assistenter

med fördel kunna användas på de kemiska laboratorierna. De utföra löpande analyser

i enlighet med den utbildning och de instruktioner, som meddelas dem därstädes
Donna

utbildning tager emellertid relativt lång tid, och deras kvarblivande

Extra ordinarie

befattningshavare.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Arbetstiden.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

är så viktigt för anstaltens arbete, att relativt goda avlöningar för detta speciella

arbete nödvändigtvis måste förutsättas. Även må bemärkas, att endast personer

med särskilt god fallenhet kunna utbildas för arbetet i fråga.

Avlöningen kan kommitterade därför icke föreslå mindre än till 2,400 kronor.

Efter 5 år bör lönen kunna höjas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare

200 kronor. J 6

6 sådana assistenter erfordras, varav 3 på det bergs kemiska laboratoriet och

3 på kemiskt-tekniska laboratoriet.

Kvinnliga assistenter med lägre avlöning.

På bergskemiska avdelningen erfordras ytterligare 2 och på kemiskt-tekniska

avdelningen ytterligare 1 kvinnlig assistent.

Dessa böra hava lägre avlöning, för att efter erhållen utbildning och vid inträffad

ledighet kunna uppflyttas i den högre avlöningen.

Avlöningen föreslås till 1,800 kronor utan ålderstillägg.

Skrivbiträden.

För utförande av anstaltens nödvändiga skrivarbete, utskrivning av intyg,

upptagande av stenogram, korrespondens m. m. erfordras 4 kvinnliga skrivbiträden.

På grund av anstaltens mångskiftande arbete och snabba expedition måste

av dessa fordras särskild kompetens.

För tre av desamma bör avlöningen icke vara mindre än 2,000 kronor. Efter

5 år bör lönen kunna höjas med 200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200

kronor.

För det fjärde skrivbiträdet bör avlöningen kunna sättas till 1,600 kronor.

Eu verkmästare erfordras på byggnads-tekniska avdelningen för att förestå

det grövre arbetet. Genom att härtill taga en intelligent och ordentlig yrkesman,

som kan kvarbliva vid anstalten, får man ersättning för en annars behövlig ingenjör

med högre lönekrav.

Avlöningen bör icke sättas lägre än till 3,000 kronor (utan bostad). Efter

5 år bör lönen kunna höjas med 300 kronor och efter 10 år med ytterligare 300

kronor.

En instrumentmakare erfordras till elektriska avdelningen för utförande av

de behövliga instrumentreparationerna och det finmekaniska arbetet.

Avlöningen bör vara 2,400 kronor. Efter 5 år bör lönen kunna höjas med

200 kronor och efter 10 år med ytterligare 200 kronor.

En mekaniker på mekaniska verkstaden med avlöning av 2,400 kronor.

4 arbetare, en på vardera av mekaniska verkstaden, byggnadstekniska, bergskemiska

och kemiskt-tekniska avdelningarna, på de två senare avdelningarna för

utförande av provberedningar. Deras avlöning bör vara 1,800 kronor.

4 biträden, ett på kontoret samt två på bergskemiska avdelningen och ett

på kemiskt-tekniska avdelningen. Deras avlöning bör vara 1,200 kronor.

De extra ordinarie befattningshavarna böra tillsättas av styrelsen».

Kommitterade beröra vidare frågan om arbetstiden. Härom yttras:

»Vid bedömande av de föreslagna avlöningarna bör särskild hänsyn fästas

vid arbetstidens längd.

Erfarenheten har visat, att till följd av laboratoriearbetets säregna beskalfen
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

het för åstadkommande av tillräckligt arbetsresultat arbetstiden vid anstalten måste

sättas längre än vad som brukar förekomma vid andra statens ämbetsverk.

I likhet med vad som hittills varit förhållandet vid den nuvarande anstalten,

föreslå kommitterade, att den ordinarie arbetstiden vid anstalten skall vara:

för ingenjörs- och kontorspersonalen 7 effektiva timmar dagligen och

för verkstads- och arbetarepersonalen det antal timmar, som av styrelsen

bestämmes (vid nuvarande anstalten 9 timmar).

Enär vid anstalten tillfälligtvis brådskande ärenden kunna förekomma eller

ock sådana arbeten, som icke kunna avbrytas, utan för sitt fullbordande fordra

längre arbetstid, bör befattningshavare vara skyldig att efter överenskommelse med

chefen eller avdelningschefen även arbeta Övertid. För dylikt övertidsarbete hör

emellertid, med undantag för chefen och avdelningscheferna, vederbörande erhålla

av styrelsen fastställd särskild ersättning.»

Slutligen påpeka kommitterade behovet av tillfälliga biträden och

anföra i sådant hänseende:

»Enär uppdrag vid anstalten kunna förekomma, som erfordra ökad arbetsstyrka

och även provningsuppdrag, som alla måste snabbt utföras, kunna anhopa

sig, måste tillfälliga biträden i nödvändig utsträckning kunna anlitas.

Tillfälliga biträden, som avlönas med 200 kronor eller därunder per månad

eller per uppdrag, böra kunna antagas av anstaltens chef, och tillfälliga bitraden

med högre avlöning eller arvode böra tillsättas av styrelsen.

De tillfälliga biträdenas antal är icke möjligt att på förhand fastställa, utan

måste på ett snabbt och rörligt sätt kunna anpassas efter den inkommande uppdragsmängden.

Då ökad uppdragsmängd betyder ökade inkomster, så ar tydligt, att

ju flera tillfälliga biträden som kräves, desto bättre ställer sig provnmgsanstaltens

förmåga att med inkomsterna täcka sina utgifter.»

I enlighet med vad sålunda anförts rörande provnmgsanstaltens

befattningshavare och deras avlöningar framlägga kommitterade följande

förslag till lönestat för anstalten.

Tillfälliga

biträden.

StatfBrtlag.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj ds proposition Nr 165

Lön

Tjänst- gö rings- pennin- gar

1

Orts-

tillägg

Summa

Total-

summa.

Ordinarie tjänstemän.

Chef ...........................

7,000

3,000

1,000

11,000

11,000

5 avdelningschefer (byrå-

chef i patentverket) ...

5,000

2,500

600

8,100

40,500

3 l:ste avdeln ngsingen-

jörer (förste byråingen-

jör) ........................

3,600

1,800

400

5,800

17,400

5 avdelningsingenjörer

(byråingenjör)............

2,200

1,500

300

4,000

20,000

Kassör och. kontorschef

2,200

1,500

300

4,300

4,300

+ 300 kronor

missräkningsp enningar.

Registrator, kvinnlig......

—

—

—

2,400

2,400

Förste verkmästare, jämte

fri bostad ...............

—

—

-

3,000

3,000

Vaktmästare ...............

—

—

1,500

1,500

Extra ordinarie tjänstemän.

4 förste assistenter ......

—

—

—

3,000

12,000

6 assistenter (kvinnliga)

—

—

—

2,400

14,400

3 » »

—

—

—

1,800

5,400

3 skrivbiträden »

—

—

2,000

6,000

1 skrivbiträde...............

—

—

—

1,600

1,600

1 verkmästare...............

—

- 1

—

3,000

3,000

1 instrumentmakare ......

—

—

2,400

2,400

1 mekaniker ...............

—

—

2,400

2,400

4 arbetare ..................

—

!

—

1,800

7,200

4 biträden ................. !

—

—

1,200

4,800

Summa 46 personer.

Kronor 159,300

Inspektör arvode »

1,000

Avlöning

ar Summa Kronor 160,300

Ålderstillägg

För vikariatsersättningar torde böra beräknas

5,000

600 kronor efter 5 år.

(500 kronor efter 5 och

^ 10 år.

1500 kronor efter 5,10 och

| 15 år.

/200 kronor efter 5 och

\ 10 år.

(300 kronor efter 5 och

l 10 år.

100 kronor efter 5 år.

(200 kronor efter 5 och

( 10 år.

(200 kronor efter 5 och

\ 10 år.

(300 kronor efter 5 och

(. 10 år.

200 kr. efter 5 och 10 år.

Dyrtidstillägg till ovanstående avlöningar böra utgå i samma ordning som vid övriga

statens tjänstebefattningar. &

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj ds proposition Nr 165.

Kommitterade framhålla vidare, att anstalten utöver lönestaten Omkostnader.

givetvis hade att vidkännas vissa omkostnader för värme, belysning,

inventarier m. m., samt anföra härom följande.

»Vid beräkning av de övriga omkostnaderna, som äro förbundna med anstaltens

verksamhet i de nya lokalerna, hava kommitterade icke kunnat lägga till grund

nu rådande höga priser. ... ,

Som grundval för sin beräkning antaga kommitterade, att priserna tor de

flesta av anstaltens förnödenheter komma att vara omkring 50 procent högre än

un(jer 1914. .

Efter jämförelse med anstaltens hittillsvarande utgifter, anse kommitterade

följande utgiftsstat böra läggas till grund vid budgetsberäkningen.

Avlöningar ................................

Yikariatsersättningar................

Gas och elektrisk ström..........

Värme ........................;........

Nya inventarier och bibliotek

Övriga löpande utgifter.........

Utgifter

........................... kronor 160,300

........................... > 5,000

. kronor 8,000

» 15,000

» 5,000

• * 40,000 , 68,000

Summa utgifter kronor 233,300.»

I fråga om de för anstalten påräkneliga inkomsterna yttra kom- inkomster.

mitterade följande:

»Inkomsterna vid anstalten komma väsentligen att bestämmas av dels arbetsmängden

och dels de taxor och avgifter, som komma att tillämpas.

Vad beträffar den sannolika arbetsmängden måste som utgångspunkt tagas i

betraktande arbetsomfattningen vid den nuvarande anstalten. Arbetsmängden vid

denna har visserligen i hög grad stegrats under krigsåren, men det är föga antagligt,

att behovet i detta avseende efter kriget skall nämnvärt sjunka, fastmer torde

man vid den nya anstalten med dess större resurser även under dess första arbetstid

kunna beräkna något större arbetsmängd än den, som förefunnits under åren 1916

och 1917 vid den nuvarande anstalten.

Visserligen har en väsentligt större personal antagits vara behövlig än för

närvarande, men härvid måste följande beaktas.

Under de sista åren av den nuvarande anstaltens verksamhet har den stegrade

arbetsmängden endast kunnat medhinnas genom att övertidsarbete i stor

utsträckning tillämpats, och genom att personalen ådagalagt en arbetsintensitet,

som ingalunda kan uppehållas under normala förhållanden. Detta har emellertid

även haft menlig inverkan med avseende på arbetets kvalitet, vilket icke får förutsättas

äga rum vid den nya anstalten.

Ävenledes ha viktiga arbeten för anstaltens inre verksamhet, såsom utarbetandet

av provningsmetoder, kontroll och statistik m. m., måst åsidosättas, vilka

s. 32 Kontrollera mot PDF

TJndertleott.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

arbeten emellertid vid den nya provningsanstalten måste i utsträckt grad upptagas

och därvid binda avsevärd arbetstid.

Beträffande taxor och avgifter kunna kommitterade icke nu framlägga

detaljerat förslag, vilket i detta sammanhang också torde vara onödigt. Denna

uppgift torde böra tillkomma den styrelse, som för anstalten kommer att utses.

Emellertid förutsätta de kommitterade, att de hittills tillämpade taxorna

komma att avsevärt höjas. Det torde därvid anses skäligt, att den 20 år gamla

grundtaxan, som reglerar cirka 25 procent av inkomsterna, höjes med cirka 40

procent, och att i övriga nu tillämpade avgifter vidtagas höjningar utöver dem, som

redan ägt rum.

Härigenom anse kommitterade, att inkomsterna av utförda provningar genom

taxehöjningen skola stegras med 20 procent, jämfört med inkomsterna för åren

1916 och 1917.

Enär de sistnämnda årens inkomster i medeltal kunna beräknas uppgå till

150,000 kronor och man är berättigad att antaga någon arbetsökning, anse kommitterade,

att vid den nya anstalten bör under det första arbetsåret kunna väntas en

inkomst av utförda provningar uppgående till 190,000 kronor.

Det hittills utgående bidraget från järnkontoret, 4,400 kronor, torde även

kunna beräknas för den nya anstalten. Järnkontorets styrelse har nämligen i sin

skrivelse till kommerskollegium av 27 maj 1915 förbundit sig att under vissa villkor

låta detta bidrag utgå till den nya provningsanstalten för en tid av fem år, räknat

från och med anstaltens trädande i verksamhet.

Inkomsterna komma sålunda att bliva:

Inkomst av provningar............................ kronor 190,000

Järnkontorets bidrag................................ » 4,400

Summa kronor 194,400.»

I anledning av vad kommitterade sålunda anfört tillåter jag mig

anmärka, att den av kommitterade ifrågasatta höjningen av de enligt

taxa utgående provningsavgifterna med 40 procent genom Kungl. Maj:ts

beslut den 8 februari 1918 redan kommit till stånd samt att provningsavgifterna

sålunda nu under omkring ett års tid utgått med de förhöjda

belopp, som av kommitterade föreslagits.

Enligt kommitterades beräkningar skulle sålunda under anstaltens

första verksamhetsår utgifterna komma att överstiga inkomsterna med

ett belopp av 38,900 kronor, oberäknat det dyrtidstillägg, som vid sagda

tid kunde komma att utgå. Detta underskott bör enligt kommitterades

mening täckas av statsmedel. Visserligen framhålla kommitterade, att

det möjligen kunde anses riktigt, att anstaltens taxor höjdes i sådan

grad, att utgifterna komme att motsvaras av inkomsterna. Kommitterade

anse emellertid, att anstaltens anlitande och dess allmännyttiga

verksamhet därigenom skulle försvåras, samt uttala den uppfattningen,

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Katigt. Maj:ts proposition Nr 165.

att även om den större industrien i nödvändiga fall icke skulle avskräckas

av de högre avgifterna, dessa dock skulle verka alltför betungande

på det stora antalet mindre uppdragsgivare, såsom hantverkare

och dylika.

Såsom bilaga till kommitterades betänkande är fogat förslag till instruktion

instruktion för anstalten. På detta förslag torde jag emellertid icke nu fbr a <n

behöva närmare ingå.

Över det organisationsförslag, för vars innehåll jag nu redogjort, Utlåtanden,

hava, såsom jag redan antytt, utlåtanden avgivits av ett flertal myndig- kommitteraheter

och korporationer. ady68 ,for(^a70

Tekniska högskolans lärarkollegium säger sig i princip icke hava något att

invända mot förslaget och framhåller i övrigt, bland annat, följande.

Bestämmelserna i den föreslagna instruktionen för statens provningsanstalt

rörande anstaltens uppgift borde formuleras så, att anstaltens skyldighet till vetenskapligt

arbete tydligt framhölles.

Det syntes vidare kollegiet vara av största vikt, att även vetenskaplig

kompetens föreskreves för chefen och vissa av anstaltens tjänstemän; och föresloges

fördenskull, att till kompetensfordringarna till chefsbefattningen bifogades bestämmelse

om utövad självständig vetenskaplig eller tekniskt vetenskaplig verksamhet.

Även för befattningarna som avdelningschefer ansåges, att vetenskaplig utbildningmåste

ingå bland kompetensfordringarna.

Enligt kollegiets mening skulle det vara såväl för högskolan som för anstalten

till stort gagn, om ett samarbete mellan tekniska högskolan och statens provningsanstalt

anordnades. Kollegiet påpekade önskvärdheten av att i vissa fall möjlighet

bereddes med examensarbete sysselsatta studerande vid högskolan ävensom för

högskolans lärare att, i den mån detta utan olägenhet för anstaltens verksamhet

kunde ske, vid anstalten få för sina tekniskt-vetenskapliga arbeten utföra sådana

undersökningar, för vilka högskolan själv saknade maskiner eller eljest erforderliga

anordningar.

Beträffande förslaget till instruktion gör kollegiet vissa smärre erinringar.

Så förordar kollegiet, att bergskemiska avdelningen bör benämnas bergskemiska och

oorganiskt-kemiska avdelningen samt att kemiskt-tekniska avdelningen bör benämnas

organiskt-kemiska avdelningen. Den ledamot i anstaltens styrelse, som skulle utses

efter förslag av tekniska högskolans styrelse, borde i stället utses efter förslag av

lärarkollegiet. Avdelningsingenjör, kassör och kontorschef samt registrator borde

tillsättas av styrelsen.

Tekniska högskolans styrelse hemställer, att kommitterades förslag i sin helhet

mätte vinna Kungl. Maj:ts bifall; dock ville styrelsen härvid uttala, att det samband

mellan högskolan och provningsanstalten, som av lärarkollegiet påyrkades, måtte

komma till stånd.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 smal. 142 höft. (Nr 165.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Fullmäktige i järnkontoret tillstyrka det föreliggande förslaget samt erinra

om vissa av brukssocieteten uppställda villkor för utgående av det i det föregående

omförmälda bidraget av 4,400 kronor till anstalten.

Vidare påpeka fullmäktige angelägenheten av, att provningsanstaltens personal

erhölle sådan avlöning, att verkligt kvalificerade krafter kunde förvärvas för densamma.

De arbeten, som där utfördes, krävde nämligen en synnerligen dugande

personal, och det vore nödvändigt, att denna icke, såsom hittills i regel varit

händelsen, oupphörligt växlade, utan kunde påräknas bliva mera permanent. Detta

mål kunde emellertid icke nås, utan att personalens ekonomiska villkor vore någorlunda

goda. De löner, vilka kommitterade föreslagit, syntes ur angivna synpunkter

vara att betrakta såsom väl låga, men, då högre förmåner icke syntes för närvarande

kunna utverkas, ansåge sig fullmäktige icke böra framkomma med något

yrkande i detta avseende.

Vidare framhålla fullmäktige betydelsen av den föreslagna omorganisationens

omedelbara genomförande ävensom vikten av att de beslutade nybyggnaderna snarast

möjligt måtte komme till stånd.

Sveriges kemiska industrikontor tillstyrker det föreliggande förslaget med vissa

närmare angivna ändringar, som i några punkter sammanfalla med de erinringar,

som gjorts av tekniska högskolans lärarkollegium. Vidare uttryckes tvivel om att

i framtiden med de föreslagna lönesatserna verkligt förstklassiga förmågor kunde

erhållas i konkurrens med den enskilda industrien samt framhålles önskvärdheten

av, att i styrelsen för anstalten insättes en representant för den kemiska industrien.

Sveriges industriförbund har i avseende å industrins företrädande i anstaltens

styrelse icke något att invända mot kommitterades förslag men kan ej underlåta

att rikta en erinran mot de enligt förbundets mening alltför låga löner, som kommitterade

föreslagit för såväl anstaltens chef som en del av dess högre kvalificerade

personal. Då de kvalifikationer, som dessa befattningshavare måste besitta, skulle

gorå dem synnerligen begärliga för industrien, som kunde bjuda större löner, skulle

härigenom uppstå en så snabb omsättning bland personalen, att anstaltens arbete i

längden skulle bliva lidande. Såväl med hänsyn härtill som till penningvärdets fall

ansåge förbundet lönerna för anstaltens högre befattningshavare böra höjas med

åtminstone 25 å 30 procent. Den därigenom förorsakade utgiftsökningen kunde i

viss mån väntas bliva täckt genom det med anstaltens högre renommé ökade

antalet uppdrag. I övrigt hade förbundet intet väsentligt att erinra mot kommitterades

organisationsförslag. Slutligen ville förbundet understryka nödvändigheten

av att den för anstalten avsedda nybyggnaden snarast möjligt bleve färdig.

En av svenska teknolog föreningen tillsatt kommitté finner förslaget i allt

väsentligt synnerligen tillfredsställande och byggt på enligt kommitténs förmenande

mycket sunda och riktiga grundprinciper. Vidare betonas nödvändigheten av att

inga avprutningar göras i de föreslagna lönerna.

I fråga om styrelsens sammansättning hade kommittén ansett, att teknologföreningen

såsom landets främsta allmänna tekniska sammanslutning borde tillerkännas

rätt att lämna förslag till åtminstone en ledamot i anstaltens styrelse.

Kommerskollegium anser sig i huvudsak kunna tillstyrka förslaget.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Beträffande de erinringar, som gjorts mot de av kommitterade föreslagna

lönerna ville kollegium för sin del gärna medgiva det berättigade i anmärkningarna,

särskilt med hänsyn till anstaltens uppgift »att arbeta på tekniska forskningsuppgifter

och utredningar av allmänt intresse och till allmänt gagn»; denna uppgift

krävde nämligen högt kvalificerade arbetskrafter. Kollegium ansåge sig dock icke

kunna frångå kommitterades förslag med hänsyn till det väsentliga underskott, som

redan med nu föreslagna löner beräknats uppstå i anstaltens budget. Vidare syntes

det kollegium böra framhållas, att anstalten kanske icke vore väl betjänt med en

alltför stor kontinuitet i fråga om tjänstinnehavarna, utan att en viss cirkulation

av tjänstemän mellan industrien och anstalten tvärtom torde kunna vara till gagn

för båda parterna.

Kollegium berör vidare framkomna önskemål i fråga om styrelsens sammansättning

samt yttrar sig om vissa gent emot förslaget gjorda smärre erinringar.

.

Gent emot det uppgjorda statförslaget hade kollegium intet att erinra.

Statskontoret anser, att den nu ifrågavarande anstalten bör under ledning av

eu egen styrelse anknytas till det departement, som omhänderhar handelns och

industriens angelägenheter, d. v. s. för närvarande finansdepartementet.

Statskontoret ingår bland annat på frågan om det av kommitterade beräknade

underskottet och anser det med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke även

framdeles, sedan anstalten upphört att drivas mera såsom ett enskilt företag och

inordnats såsom en statsinstitution, densammas verksamhet skulle kunna läggas på

det sätt och taxan för avgifterna så avvägas, att icke något underskott, åtminstone

ej något avsevärt sådant, behövde uppstå, även om den tekniskt-vetenskapliga sidan

av anstaltens uppgift något mera betonades än hittills. .

Statskontoret anser det vidare höra tagas under övervägande, huruvida icke

den taxa, efter vilken avgifterna till anstalten utginge, borde kunna höjas ej sa

oväsentligt utöver vad kommitterade i sina beräkningar syntes hava förutsatt. Kn

höjning av grundtaxan med 60 procent ansåge statskontoret icke böra vara ägnad

att framkalla betänkligheter. Om sedan även övriga avgifter höjdes i motsvarande

grad, borde, såvitt statskontoret kunnat finna av kommitterades beräkningar, anstaitens

inkomster av provningar kunna uppgå till så pass stort belopp, att något mera

avsevärt tillskott av statsmedel icke vore av behovet påkallat.

Statskontoret förutsatte dock, att vid uppgörandet av den nya taxan för

materialprovningar behörig hänsyn bleve tagen till de mindre bärkraftiga uppdragsgivare,

som kunde komma att anlita anstalten. .

Beträffande kommitterades förslag till lönestat säger statskontoret sig vid

granskning av detsamma icke hava kunnat undgå att finna, att detsamma såväl

vad antalet befattningshavare som de till dem utgående avlöningssatserna anginge,

utvisade en högst väsentlig stegring i jämförelse med det förslag till stat för

anstalten, som utarbetats år 1913 och som var avsett att träda i kraft år 1917.

Såsom en principiell anmärkning mot förslaget till stat ville statskontoret

anföra, att av de 46 befattningshavare, som förslaget upptoge, icke färre än 28

utgjordes av extra ordinarie tjänstemän, medan, om man bortsåge från chefen och

de fem avdelningscheferna, som endast skulle tillsättas på vissa år, antalet ordinarie

tjänstemän allenast skulle komma att uppgå till 12 personer. Alla skäl syntes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

statskontoret tala för att redan från början låta så många som möjligt av dessa

tjänstemän komma på ordinarie stat.

Statskontoret ville i avseende å den föreslagna staten även anmärka, att

avlonmgen till den såsom ordinarie tjänsteman upptagna kvinnliga registratorn icke

blmt uppdelad i lön, tjänstgöringspenningar och ortstillägg. Beträlfande det för

ifrågavarande befattningshavare föreslagna avlöningsbeloppet, 2,400 kronor, ville

statskontoret dessutom erinra, att för de kvinnliga biträden i tredje lönegraden,

med vilka nämnda befattningshavare vore att jämställa, nämligen den kvinnliga

registratorn hos medicinalstyrelsen samt den kvinnliga registratorn och kassören hos

pensionsstyrelsen, fastställts enahanda avlöning som för kvinnliga biträden i tredje

lönegraden över huvud taget. Då något skäl för ett avvikande från den lönetyp,

som således blivit av Kungl. Maj:t och riksdagen i liknande fall förut fastställd,

icke syntes föreligga med avseende å den befattningshavare, varom nu vore fråga

ansåge statskontoret för sin del, att statförslaget i detta hänseende borde ändras

till överensstämmelse med sagda lönetyp. I sammanhang härmed borde en motsvarande

sänkning ske i fråga om de avlöningar, som enligt förslaget skulle utgå

,*1.de.såsom extra ordinarie tjänstemän i staten upptagna kvinnliga assistenter och

skrivbiträden.

Statskontoret hade även fäst sin uppmärksamhet därvid, att av de i staten

upptagna skrivbiträdena icke mindre än tre skulle åtnjuta en avlöning av 2,000

kronor samt ett biträde en avlöning av 1,600 kronor och att alltså icke något

dylikt biträde med en avlöning, motsvarande den till kvinnliga biträden i första

lönegraden utgående, komme att tjänstgöra hos anstalten. Kommitterades förslag

innehölle icke någon mera detaljerad uppgift å vad ifrågavarande skrivbiträden

skulle hava till åliggande, men statskontoret föreställde sig dock, att arbetsuppgifterna

icke kunde för dem samtliga vara så pass krävande, att de motiverade en

så hög lönegrad, som här föreslagits. På biträden i tredje lönegraden eller med en

däremot svarande avlöning borde man enligt statskontorets förmenande kunna ställa

ganska höga anspråk, och det arbete, som åt dem anförtroddes, borde vara av jämförelsevis

mera kvalificerad art. Det förefölle därför, som om vid tillmätandet av

de till nu ifrågavarande kvinnliga skrivbiträden utgående avlöningarna en större

varsamhet hade bort iakttagas än som nu skett.

Angående den av kommitterade berörda frågan om särskild ersättning för

övertidsarbete erinrade statskontoret, att ordinarie statstjänstemän i allmänhet vore

skyldiga att arbeta även på övertid utan någon särskild ersättning därför, men

framhöll, att — med hänsyn till vad kommitterade anfört därom att vid ifrågavarande

anstalt förekomme sådana arbeten, som icke kunde avbrytas utan för sitt

fullbordande fordrade längre arbetstid — en viss jämkning i denna princip kunde

anses befogad. Härvid syntes emellertid kunna ifrågasättas, om ej den ökade

kostnad, som därigenom uppstode, borde täckas medelst en höjd avgift för det

ifrågavarande provet.

Enligt kommitterades förslag skulle de hos anstalten anställda befattningshavarna

äga att å sina enligt stat utgående avlöningar utfå dyrtidstillägg i samma

ordning, som sådant utginge till statens övriga befattningshavare. Med den ställning,

som anstalten skulle komma att intaga i ekonomiskt avseende, syntes utgifterna

för dyrtidstillägg böra bestridas på samma sätt som anstaltens övriga omkostnader.

Men enligt vad statskontoret kunnat finna, inginge icke i någon av de

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

poster, som vore upptagna i den tablå över anstaltens utgifter, som kommitterade

framlagt, någon utgift för eventuellt dyrtidstillägg.

Statskontoret ville även fästa uppmärksamhet därå, att ifrågavarande, utgittsberäkning

icke heller upptoge några utgifter för ålderstdlägg och pensionering

Slutligen gör statskontoret vissa erinringar beträffande kommitterades mstruktionsförslag.

Statskontoret framhåller härvid, bland annat, att anstaltens chef och

avdelningschefer borde förordnas av Kungl. Maj:t för en hd av sex år samt förste

avdelningsingeniör utnämnas av Kungl. Maj:t, men att Övriga tjänsteman, således

även avdelningsingenjör, kassör och kontorschef samt registrator, ävensom va

mästare och biträden borde tillsättas av anstaltens styrelse * ,

Statskontoret hemställer till sist om vissa åtgärder i budgettekmskt avseende,

som skulle kunna föranledas av det föreliggande förslaget.

Jämväl löneregleringskommittén har, på sätt jag förut nämnt,

avgivit utlåtande över det av 1917 års kommitterade utarbetade fölslaget.

Löneregleringskommittén behandlar emellertid i sitt yttrande

— förutom själva principfrågan om, anstaltens omorganiserande till en

statsinstitution i egentlig mening — endast avlöningsstaten för anstalten,

medan kommittén däremot icke ingår på frågorna om anstaltens omkostnadsstat,

dess inkomster samt de budgettekniska anordningarna för

anstaltens uppförande i riksstaten och därmed sammanhängande spörsmål.

Jag anser det därför lämpligast att i det följande lägga behandlingen

av det föreliggande ärendet så, att jag till en början något

uppehåller mig vid själva principfrågan, därefter i anslutning till löneregleringskommitténs

yttrande till närmare skärskådande upptager den löi

anstalten tillämnade avlöningsstaten och slutligen behandlar . omkostnadsstaten

och övriga frågor, som i samband med omorganisationen

kräva sin lösning.

1 fråga om lämpligheten av provningsanstaltens fullständiga omdanande

till en statsinstitution anför löneregleringskommittén i sitt

utlåtande följande:

• »Frågan om en omorganisation av tekniska högskolans materialprovningsanstalt

till en statens provningsanstalt har sedan mer än ett tiotal år vant föremål

för olika utredningar och förslag. Materialprovningsanstalten har till örene i ekonomiskt

avseende ägt karaktären av en kombinerad enskild och offentlig institution;

det föreliggande förslaget innebär dess fullständiga förvandling till en statsanslag.

Gent emot en dylik anordning torde tilläventyrs vissa invändningar kunna

göras. Så skulle kunna erinras - och har också framhållits — att enskilda

industrier i stor usträckning redan hava sina särskilda provmngsanstalter, och att

Principutta
landen.

Löncregleringskommittin.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

staten genom helt övertagande av den nuvarande materialprovningsanstalten skulle

hava att bestå en konkurrens med dessa enskilda anstalter samt att för en statens

provningsanstalt verkningarna av denna konkurrens möjligen kunde tänkas ställa

sig mindre gynnsamma. I detta avseende må dock framhållas, att ju flera enskilda

anstalter av ifrågavarande slag, som finnas eller uppstå, desto starkare torde behovet

framträda av en central provningsanstalt, som normerar förhållandena på

hithörande områden och genom vars arbeten vissa enhetliga metoder kunna bringas

till stånd. Ju flera och större speciallaboratorier, som uppkomma — och detta kan

ej annat än vara från industriens synpunkt en fördel — desto mer gör sig otvivelaktigt

behovet av en central ledning gällande, som med upplysningar och vetenskaphga

ron står privatföretagen och enskilda till tjänst. Enligt vad från anstalten

tramhälnts, har detta jämväl bekräftats av erfarenheten under de sista tio åren av

anstaltens verksamhet.

Vidare må erinras, hurusom jämväl åtskilliga statsinstitutioner taga ifrågavarande

anstalt i anspråk, t. ex. järnvägsstyrelsen, telegrafstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

arméförvaltningen m. fl. Några av nämnda verk hava visserligen e<ma

provningsanstalter, men dessa äro allenast avsedda för de oftast förekommande, av

den löpande kontrollen betingade undersökningar, under det att en mångfald olikartade

uppgifter städse lämnas åt den ifrågavarande materialprovningsanstalten.

f rånsett detta sistnämnda, redan förefintliga och mera direkta statsintresse må

ytterligare framhållas, att i och med statens övertagande av allt flera verksamhetsområden,

där tillförene den enskilda företagsamheten mer eller mindre uteslutande

gjort sig gällande, ökas jämväl — i den mån de nya områdena äro av den art att

ett anlitande av en materialprovningsanstalt är behövlig — behovet av en sådan

central institution, varom nu är fråga.

Ur dessa och andra synpunkter finner kommittén förslaget om den nuvarande

materialprovningsanstaltens förvandling till en statens provningsanstalt ändamålsenligt

och vill för sin del förorda detsamma.

■i j * detta sammanhang bringas i erinran, att det beslut, som

riksdagen fattat i fråga om uppförande av nybyggnad för en statens provningsanstalt,

torde få anses innebära ett godkännande av den uppfattningen, att i förevarande

avseende ett statsintresse föreligger. Vidare har Kungl. Maj:t, efter vad

för kommittén meddelats, numera förordnat styrelse och inspektör för anstalten

ävensom beslutat i fråga om provisorisk organisation för anstalten under åren 1918

och 1919.»

De åtgärder, som av Kungl. Maj:t och riksdagen redan vidtagits

för beredande av nya byggnader för provningsanstalten samt för anstaltens

skiljande i organisatoriskt hänseende från tekniska högskolan,

torde få anses innebära ett otvetydigt ståndpunktstagande från statsmakternas

sida för anslutning till det sedan åtskilliga år tillbaka föreliggande

förslaget rörande ombildning av anstalten till en statsinstitution

i egentlig mening. Av den här förut lämnade redogörelsen för de

yttranden, som . av verk och myndigheter ävensom enskilda sammanslutningar

avgivits över det av 1917 års kommitterade utarbetade förslao-et

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

till ny organisation för anstalten, framgår ock, att tanken på en dylik

ombildning av anstalten från intet håll mött någon gensaga utan tvärtom

allmänt hälsats med tillfredsställelse och gillande. Jag har under sådana

omständigheter icke ansett mig böra tveka att i och för proposition

till riksdagen nu underställa ifrågavarande förslag Kungl. Maj:ts prövning

och övervägande. Härtill har så mycket större anledning synts mig

föreligga, som med hänsyn till den riktning, i vilken förhållandena å

här ifrågavarande område under de senare åren utvecklat sig, en snar

lösning av anstaltens organisationsfråga kommit att framstå såsom alltmer

önskvärd.

Utvecklingen å materialprovningsområdet kännetecknas nämligen

överallt av ett snabbt växande behov av vetenskapligt utförda materialprovningar.

För statens och kommunernas myndigheter såväl som för

den enskilda industrien samt den tekniska materialier och förnödenheter

förbrukande allmänheten har materialprovning, utförd genom auktoriserade

opartiska provningsanstalter, numera blivit ett oundgängligt led

i den tekniska och ekonomiska kontrollen vid leveranser och tekniska

arbeten av skilda slag. Industrien själv har ock ådagalagt en allt

klarare insikt om materialprovningens betydelse, och större industriella

verk hava t. o. m. sökt genom inrättande av egna laboratorier för

materialundersökningar övervaka och höja sina tillverkningars kvalitet.

Av kostnadshänsyn och för kontroll av egna resultat och apparater

behöva dock även sådana verk ofta anlita den samlade sakkunskap,

som förefinnes vid en väl utrustad central materialprovningsanstalt. I

ännu högre grad framträder detta behov för det störa flertalet industriös

hantverksidkare, som icke kunna bära kostnaderna för egna anordningar

för materialprovning. Jämsides härmed har materialprovningens

gagn för statsverket och allmänheten framstatt allt klarare.

Med de fordringar på effektiv kontroll}* som numera upprätthållas inom

statens och kommunernas förvaltning såväl som inom privata affärsföretag,

är det ofta av stor ekonomisk vikt att kunna lita till en

officiell materialprovningsanstalts opartiska omdöme.

Vidkommande nu den organisation, som vid en omdaning av

anstalten till en statsinstitution i egentlig mening bör givas densamma,

synes mig det förslag, som av 1917 års kommitterade i dylikt hänseende

utarbetats, väl ägnat att åtminstone i huvudsak vinna tillämpning. Det

av tekniska högskolans lärarkollegium framhållna önskemålet, att anstaltens

tjänstemän måtte beredas tillfälle att jämsides med det egentliga

provningsarbetet i viss utsträckning syssla även med självständigt

vetenskapligt arbete, torde med den omfattande personalutrustning, som

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

enligt 1917 års kommitterades förslag tillämnats anstalten, få anses bliva

tämligen väl tillgodosett. Likaledes torde enligt förslaget möjlighet stå

öppen för anordnande av det samarbete mellan tekniska högskolan och

anstalten, som av högskolans lärarråd framhållits såsom för undervisningen

vid högskolan gagneligt och önskvärt. Detta synes mig vara

sa mycket mera att beakta, som ett av skälen för förläggandet av anstaltens

nybyggnad till den plats i högskolans omedelbara närhet, där

den nu uppföres, varit att i möjligaste mån underlätta samarbetet mellan

de båda institutionerna.

I avseende å anstaltens ställning inom statsförvaltningen må i

övrigt framhållas, att anstalten enligt förslaget är avsedd att intaga en

fullt fristående ställning såsom självständig institution, direkt sorterande

under det statsdepartement, som närmast har att tillvarataga handelns

och näringarnas intressen.

Innan jag, i anslutning till löneregleringskommitténs förslag, ingår

på en närmare granskning av den för anstalten föreslagna avlöningsstaten,

anser jag mig vidare böra nämna, att jag biträder kommitterades

förslag rörande tillsättande av en särskild styrelse för anstalten

samt i fråga om denna styrelses sammansättning och uppgifter. Vad

kommitterade i dylikt hänseende ifrågasatt har ju för övrigt redan lett till

efterföljd, då det gällt att interimistiskt för åren 1918 och 1919 ordna

förhållandena vid anstalten. Beträffande Sveriges kemiska industrikontors

yrkande, att i styrelsen måtte beredas plats för en representant för den

kemiska industrien, kan detsamma påtagligen med de av kommitterade

föreslagna anordningarna för styrelsens utseende, i den mån så anses

lämpligt, vinna beaktande utan uttrycklig föreskrift därom i anstaltens

instruktion. Vid tillsättandet av den provisoriska styrelsen för anstalten

bär också vederbörlig hänsyn tagits till industrikontorets önskan i ifrågavarande

avseende. Jag anser det emellertid vara en fördel, att de två

ledamöter i styrelsen, som enligt förslaget skola representera annan

industri än järnhanteringen, icke tillsättas på förslag av någon viss

myndighet eller institution, då härigenom bercdes bättre möjlighet att

få i styrelsen insatta representanter för den eller de industrier, som vid

varje särskilt tillfälle kunna anses mest förtjänta eller mest i behov av

att bliva inom styrelsen företrädda.

Efter dessa inledande anmärkningar övergår jag till behandlingen

av avlöningsstaten för anstalten.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 165.

41

Avlöningsstaten.

Efter att hava framhållit, att löneregleringskommittén — i anslutning

till uttalande av vederbörande departementschef till förberörda

statsrådsprotokoll den 31 mars 1916 — betraktat sitt uppdrag i ifrågavarande

ämne såsom allenast avseende regleringen av avlöningsförhållandena

för de föreslagna befattningshavarna hos anstalten och vad

därmed kunde hava samband, anför löneregleringskommittén i ärendet

följande:

»I det föreliggande statförslaget äro de för anstalten ifrågasatta befattningshavarna

fördelade i ordinarie och extra ordinarie tjänstemän. Till denna fördelning

återkommer kommittén närmare i det följande.

Vad då först de föreslagna ordinarie befattningshavarna beträffar, innebär

förslaget för chefen en avlöning lika med den, som tillkommer generaldirektörer i

normalgrad vid centrala ämbetsverk, nämligen 11,000 kronor, därav 7,000 kronor

lön, 3,000 kronor tjänstgöringspenningar och 1,000 kronor ortstillägg; chefen skulle

förordnas för sex år av Kungl. Maj:t efter förslag av anstaltens styrelse. Med

anledning av vad sålunda föreslagits bär kommittén allenast velat framhålla, att i

fråga om sättet för befattningens tillsättning tillräckliga, på reala omständigheter

grundade skäl icke synts kommittén föreligga för en avvikelse härutinnan från vad

för de centrala ämbetsverkens chefer i regel är fallet. Någon tidsbegränsning bör

alltså enligt kommitténs mening ej föreskrivas.

Beträffande cheferna för de fem tekniska avdelningarna skulle dessa enligt

förslaget i avlöningshänseende vara likställda med byråchefer i patent- och registreringsverket

och sålunda åtnjuta avlöning efter tredje normalgraden för tjänstemän

vid centrala ämbetsverk, d. v. s. 8,100 kronor, därav 5,000 kronor lön, 2,500 kronor

tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg, vartill skulle kunna komma ett

ålderstillägg till lönen å 600 kronor. Förslaget innebär vidare, att dessa avdelningschefer

skulle, i likhet med anstaltens chef, förordnas på viss tid, förslagsvis 6 år;

grunden för förslaget i sistnämnda hänseende torde vara att söka däri, att man

önskat vid anstalten hava befattningshavare, vilka med noggrann kännedom om

industriens utveckling och krav äga en däremot svarande tidsenlig utbildning, och

att man följaktligen velat undvika att vid anstalten mera fast binda personer, vilka

tilläventyrs kunde komma att befinnas brista i angivna hänseenden och därför ej

böra få kvarstå till pensionsålder.

I fråga om avlöningsförmånerna för de nämnda avdelningscheferna har kommittén

intet att erinra. Vad angår sättet för deras anställning, vill kommittén

ingalunda förneka, att fog kan finnas för den till grund för förslaget liggande uppfattningen,

men då enahanda synpunkter torde kunna, icke utan fog, göras gällande

beträffande hart när flertalet statstjänstemän på olika områden, har det synts kommittén,

att tillräcklig anledning ej förefinnes att för avdelningscheferna vid provningsanstalten

förorda en anordning i avseende å tillsättningsförhållandena, som avviker

från vad beträffande andra statens befattningshavare är i allmänhet vedertaget.

Kommittén får alltså tillstyrka, att ifrågavarande avdelningschefer tillsättas medelst

fidlmakt eller konstitutorial; utnämningsrätten torde böra ligga hos Kungl. Magt.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 142 höft. (Nr 165.) 6

Länt
regleringa
kommittén.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Knuffl. Maj:ts proposition Nr 165.

Dä det emellertid är önskvärt att i förekommande fall kunna till avdelningschefer,

liksom ock till anstaltens chef, erhålla jämväl personer, som tillgodoföra

anstalten en från enskild verksamhet i industriens tjänst förvärvad erfarenhet, synes

i fråga om beräkning av tjänstår för pension böra för nämnda befattningshavare

gälla andra bestämmelser än vad enligt lagen angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension är i allmänhet föreskrivet. Härtill återkommer kommittén i det följande.

J statförslaget äro vidare upptagna tre förste avdelningsingenjörer, vilka skulle

vara anställda vid de största avdelningarna, nämligen den mekaniska, den bergskemiska

och den kemisk-tekniska. För dessa äro föreslagna avlöningsförmåner, enahanda

med dem, som tillkomma förste byråingenjörer vid patent- och registreringsverket,

eller alltså avlöningar efter andra normalgraden inom centrala ämbetsverk,

d. v. s. 5,800 kronor, därav 3,600 kronor lön, 1,800 kronor tjänstgöringspenningar

och 400 kronor ortstillägg, vartill skulle kunna komma två ålderstillägg till lönen,

vart och ett å 500 kronor.

Mot förslaget i vad det avser dessa befattningshavare synas från kommitténs

sida inga berättigade invändningar kunna göras. Enligt vad kommittén inhämtat,

är avsett att till innehavare av jämväl dessa befattningar söka i förekommande fall

vinna personer, som någon tid tjänstgjort i enskild verksamhet. Även i fråga om

pensionsbestämmelser för förste avdelningsingenjörer torde därför särskilda föreskrifter

böra meddelas.

Vidare skulle vid anstalten finnas fem avdelningsingenjörer med avlöning efter

första normalgraden för tjänstemän vid centrala ämbetsverk, d. v. s. 4,000 kronor,

därav 2,200 kronor lön, 1,500 kronor tjänstgöringspenningar och 300 kronor ortstillägg,

vartill skulle kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 500

kronor. Denna avlöning åtnjutes av byråingenjörerna i patent- och registreringsverket.

Dessa avdelningsingenjörsbefattningar äro, efter vad till kommittén meddelats,

avsedda att beklädas med personer med i regel lägre teknisk utbildning, och

skulle ifrågavarande tjänster icke bliva passagetjänster, utan har avsett varit, att

deras innehavare skulle komma att stanna å desamma. Kommittén vill för sin del

förorda förslaget i denna del.

Härefter är å statförslaget upptagen en kassör och kontorschef med avlöning

efter första normalgraden i centrala ämbetsverk samt dessutom med missräkningspenningar

å 300 kronor. I avseende å denna befattningshavare har kommittén intet

annat att erinra än att, efter vad kommittén inhämtat, benämningen kassör och

räkenskapsförare bättre motsvarar de arbetsuppgifter, denna tjänsteman har sig

ålagda. Vad särskilt posten missräkningspenningar beträffar, förekommer, efter vad

kommittén tillhandakomna upplysningar giva vid handen, denna avlöningsform

redan nu till den, som bestrider motsvarande befattning vid materialprovningsanstalten;

och då, enligt vad som framhållits, ett verkligt behov härav föreligger, får

kommittén tillstyrka förslaget jämväl i denna del.

För en kvinnlig registrator har föreslagits en avlöning av 2,400 kronor jämte

två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor. I staterna för vissa ämbetsverk äro uppförda

kvinnliga biträdesbefattningar av tredje graden, vilkas innehavare det åligger

att bestrida registratorsgöromål (exempelvis medicinalstyrelsen, försäkringsrådet);

kommittén har intet att erinra mot att en sådan anordning jämväl vidtages beträffande

statens provningsanstalt. I avseende å avlöningsförmånerna för dylik befatt
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kung!,. Maj-ts proposition Nr 165.

ningshavare har kommittén i ett den 11 november 1918 avgivet betänkande (delen

Lvm av kommitténs tryckta betänkande^ förordat en förhöjning av den nu till

sådan tjänstinnehavare utgående avlöningen; enligt kommitténs förslag skulle avlöningen

sättas till 2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön, 700 kronor tjänstgöringspenningar

och i regel här i Stockholm 200 kronor ortstillägg, varjämte skulle till

lönen kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, efter respektive

5, 10 och 15 år; av ålderstillägget skulle 100 kronor tillhöra lön och 100 kronor

tjänstgöringspenningar. Den av kommittén sålunda föreslagna begynnelseavlöningen

motsvarar det belopp, man i det nu föreliggande förslaget tänkt sig såsom begynnelseavlöning

för ifrågavarande kvinnliga registrator. Kommittén får alltså förorda,

att i staten upptages ett kvinnligt biträde (registrator) med den avlöning, som av

kommittén, såsom nyss omförmälts, i sagda betänkande föreslagits för kvinnliga

biträden av tredje graden vid ämbetsverk i Stockholm.

Bland ordinarie tjänstemän är vidare i statförslaget upptagen en förste verkmästare

med en avlöning av — förutom fri bostad — 3,000 kronor jämte rätt till

två ålderstillägg, vartdera å 300 kronor, efter respektive 5 och 10 år. Enligt vad

inför kommittén gjorts gällande, borde denna befattningshavare om möjligt beredas

något bättre förmåner än förslaget innebure. Det har påpekats, att han skulle leda

verkstaden, övervaka alla maskinella anordningar inom anstalten och utföra behövligt

reparationsarbete ävensom nytillverkning av apparater och anordningar.

Med hänsyn till de krav, som måste ställas på en sådan befattningshavare, och

i betraktande av den, på sätt i förslaget sägs, ingående praktiska och finmekaniska

utbildning, som är nödvändig för denne, anser kommittén begynnelseavlöningen ej

kunna sättas lägre än 3,000 kronor; av denna avlöning synes 1,700 kronor höra

utgöra lön, 1.050 kronor tjänstgöringspenningar och 250 kronor ortstillägg; till

lönen böra emellertid enligt kommitténs mening kunna komma tre ålderstillägg i

stället för, såsom föreslagits, två, varje ålderstillägg å 300 kronor. Jämlikt den

lönereglering, som riksdagen senast beslutat för vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare (skrivelse den 15 juni 1918 nr 415), skola älderstilläggen

utgå efter treårsperioder; kommittén finner skäl tala för enahanda anordning jämväl

beträffande ifrågavarande verkmästare.

Förslaget innebär dessutom, att verkmästaren skall utöver den kontanta avlöningen

åtnjuta fri bostad, varjämte för kommittén gjorts gällande, hurusom härtill

borde komma jämväl bränsle och lyse. Enligt vad kommittén inhämtat, är det

avsett, att förevarande befattningshavare skall i egenskap av vice vård hava uppsikten

över provningsanstaltens rätt så omfattande nya byggnad, och har kommittén

vid sådant förhållande ej haft något att erinra mot vad i sistberörda hänseenden

föreslagits.

Beträffande vaktmästaren föreslås en avlöning av 1,500 kronor jämte ett

ålderstillägg å 100 kronor. För kommittén har framhållits angelägenheten av, att

denne vaktmästare bleve i avlöningshänseende jämställd med förste vaktmästare i

centrala ämbetsverk, och har därvid särskilt påpekats, hurusom lian skulle omhänderhava

mottagning av försändelser och provföremål, ombesörja frakter och post

och i samband därmed utföra expeditions- och registreringsarbete.

Under erinran att enligt riksdagens omförmälda skrivelse den 15 juni 1918

avlöningen för vaktmästare vid centrala ämbetsverk m. fl. (grupp A) skall utgöra

1,600 kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, efter respektive 3,

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts jjroposition Nr 165.

6 och 9 år, eller alltså eu avlöning, överstigande vad man för nu ifrågavarande

vaktmästare enligt förslaget tänkt sig, vill kommittén förorda, att vid anstalten

inrättas en vaktmästarbefattning med nyssnämnda avlöningsförmåner. Att nu tillstyrka

inrättande av en förste vaktmästarbefattning anser sig kommittén icke

kunna.

Kommittén ''övergår härefter att skärskåda de befattningar, vilka i statförslaget

äro betecknade såsom extra ordinarie. I avseende härå vill kommittén då

genast hava framhållit, att kommittén ansluter sig till den av statskontoret hävdade

uppfattningen rörande disproportionen mellan antalet föreslagna ordinarie och extra

ordinarie tjänstemän. 1 den mån ett stadigvarande behov av ifrågavarande extra

befattningshavare föreligger och sådant även i övrigt anses lämpligt, böra de enligt

kommitténs mening också överföras bland de ordinarie tjänstinnehavarna.

I statförslaget äro upptagna fyra förste assistenter, en var med en avlöning

av 3,000 kronor. Enligt förslaget har man tänkt sig, att dessa assistenter efter

sin verksamhet vid anstalten lämpligen borde komma ut i industriens tjänst. Det

har emellertid nu för kommittén framhållits såsom önskvärt, att en av dessa tjänster

förvandlades till en ordinarie befattning. Denna befattning vore närmast behövlig

på kemisk-tekniska avdelningen, avsåge bränsle-tekniska provningar och vore av

permanent natur. Nuvarande innehavare — har det vidare för kommittén påpekats

— vore upplärd på anstalten till ifrågavarande, ganska krävande arbete och vore

avsedd att kvarstanna. Under honom sorterade redan nu en kvinnlig assistent och

ett biträde. Ställningen vore närmast jämförlig med en verkmästares; han borde

åtnjuta rätt till ålderstillägg. En liknande befattning bleve senare även behövlig

på bergskemiska avdelningen men kunde tillsvidare anstå. Befattningen syntes

lämpligen ej böra bindas vid bestämd avdelning.

Kommittén vill ingalunda förneka, att skäl skulle kunna anses föreligga för

ett tillmötesgående av förslaget om uppförande av en utav ifrågavarande assistentbefattningar

såsom ordinarie, men kommittén har dock funnit lämpligast att åtminstone

för närvarande stanna vid det ursprungligen föreliggande förslaget och håller alltså

före, att med dessa assistentbefattningar nu bör så förfaras, att å ordinarie stat för

envar av samtliga fyra befattningshavare uppföres arvode å 3,000 kronor. Benämningen

»assistent (manlig)» torde vara att föredraga i stället för, såsom föreslagits,

förste assistent.

Förslaget innebär vidare upptagande av sex kvinnliga assistenter med en avlöning

av 2,400 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor. I betänkandet

har beträffande dessa befattningshavare omnämnts, att tre av dem vore avsedda

för den kemiskt-tekniska och tre för den bergskemiska avdelningen. Därutöver

har för kommittén meddelats, att deras utbildning i regel vore genomgången

högre flickskola; de vore avsedda att nå den ifrågavarande högre kvinnliga assistentbefattningen

efter flera års lärotid på anstalten, och det vore av stor betydelse

för anstaltens arbete, att de kvarstannade.

Kommittén har funnit alla skäl tala för, att nu senast bemälda tjänstinnehavare

varda som ordinarie befattningshavare uppförda å anstaltens stat. I avseende

å tjänsteställning, benämning och avlöning må erinras, hurusom å ordinarie stat för

statens skogsförsöksanstalt finnes uppfört ett kvinnligt biträde i tredje lönegraden

(kemist). Enahanda ställning synes böra tillkomma nu föreslagna kvinnliga assistenter.

Avlöningsförmånerna torde böra bestämmas till de belopp, som av kom
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

rnittén i dess ovanberörda utlåtande den 11 november 1918 förordats för kvinnliga

biträden av tredje graden vid centrala ämbetsverk här i Stockholm.

Vidare har föreslagits upptagande å staten av tre kvinnliga assistenter med

en avlöning av 1,8(10 kronor. Avsikten är att med denna avlöning ersätta sådana

hiträden, som efter erhållen utbildning vid anstalten kunna tänkas komma att vid

uppkommande ledighet uppflyttas till de av kommittén förordade kvinnliga biträdesbefattningama

av tredje graden (assistenter).

Enligt kommitténs mening böra ej de befattningar, om vilka nu är fråga,

uppföras å ordinarie stat, vare sig såsom ordinarie tjänster eller såsom befattningar

med arvode. Det synes kommittén lämpligast, att, såsom fallet är i fråga om

ersättning åt vissa motsvarande extra biträden inom andra förvaltningsområden, den

för dessa biträden (assistenter) beräknade ersättningen — vilken torde böra motsvara

vad som i meromnämnda betänkande av kommittén föreslagits att utgå till

kvinnligt biträde av första (lägsta) graden minskat med ett pensionsavgift motsvarande,

avrundat belopp — ingår i ett å anstaltens stat uppfört anslag till vikariatsersättningar

och extra biträden. För ändamålet skulle alltså böra beräknas en

summa av tillhopa 4,650 kronor.

Förslaget innebär vidare anställande vid anstalten av fyra skrivbiträden, därav

tre med en avlöning av 2,000 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor,

och ett biträde med en avlöning av 1,600 kronor utan rätt till ålderstillägg. För

kommittén har framhållits önskvärdheten av att tre skrivbiträden måtte uppföras å

ordinarie stat, därav två i högsta lönegraden och ett i den näst högsta. Det har

påpekats, hurusom de två för högsta graden föreslagna biträdena hade att utföra i

avsevärd utsträckning amanuensarbete, varjämte de borde hava vissa språkkunskaper,

och har även erinrats, att den dagliga tjänstgöringen för dem vore sju timmar.

Kommittén har ansett tillfyllest, därest nu å ordinarie stat uppfördes två

skrivbiträdesbefattningar. Av dessa torde, särskilt med hänsyn till kravet på vissa

språkkunskaper, en i avlöningshänseende böra jämställas med kvinnliga biträdestjänster

av tredje graden. För den andra befattningen vill kommittén föreslå en

avlöning, motsvarande den, som tillkommer andra gradens biträden, båda nu berörda

avlöningar jämlikt kommitténs ovan omförmälda förslag av den 11 november 1918.

Vad beträffar de övriga två skrivbiträdena, anser kommittén ersättning till dem

böra utgå från anslag till vikariatsersättningar och extra biträden. Ersättningen

torde böra beräknas efter vad av kommittén föreslagits för kvinnliga biträden av

första graden, minskat med ett pensionsavgift motsvarande belopp, eller alltså tillhopa

3,100 kronor.

Den i förslaget härefter upptagne verkmästaren är föreslagen, till en avlöningav

3,000 kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 300 kronor. Även i avseende

å denna befattning har för kommittén framhållits önskvärdheten av dess upptagande

å stat såsom en ordinarie tjänst. Häremot har kommittén intet att erinra. I avseende

å avlöningsförmåner synes kommittén ifrågavarande befattningshavare beträffande

den kontanta avlöningen böra likställas med den ovan omförmälde förste verkmästaren

och alltså komma i åtnjutande av en avlöning av 3,000 kronor, därav

1,700 kronor lön, 1,050 kronor tjänstgöringspenningar och 250 kronor ortstillägg,

varjämte skulle till lönen kunna komma tre ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor

efter resp. 3, 6 och 9 år. Däremot skulle han icke, såsom förste verkmästaren,

komma i åtnjutande av fri bostad.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj ds proposition Nr 165.

För en instrumentmakare har föreslagits en avlöning av 2,400 kronor jämte

två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor. För kommittén har påpekats, att även

denne borde inrangeras bland de ordinarie befattningshavarna, ävensom, under erinran,

att lönenivån för motsvarande tjänster inom industrien under de sista åren betydligt

böjts, betonats, att han om möjligt borde erhålla bättre förmåner än förslaget innebure.

Kommittén, som väl finner skäl föreligga för tjänstens upptagande såsom

ordinarie befattning men ej anser sig kunna tillstyrka en höjning av den ursprungligen

förordade begynnelseavlöningen, vill föreslå, att avlöningen för denne tjänstinnehavare

bestämmes till 2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön, 700 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg, varjämte synas böra kunna komma till

lönen tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor, efter resp. 3, 6 och 9 år.

För en mekaniker bär föreslagits en avlöning av 2,400 kronor. Jämväl i fråga

om denne har med samma motivering som beträffande instrumentmakaren för kommittén

framhållits önskvärdheten av att lian om möjligt erhölle bättre förmåner än

förslaget innebure. Något yrkande om tjänstens uppförande som ordinarie befattning

föreligger icke. Kommittén, som icke anser sig kunna förorda för mekanikern

en högre ersättning än ursprungligen föreslagits, tillstyrker, att denna ersättning,

2,400 kronor, tages i betraktande vid beräkning av anslaget till vikariatsersättningar

och extra biträden, från vilket anslag sagda ersättning lämpligen synes böra utgå.

Förslaget upptager vidare fyra arbetare med en avlöning av 1,800 kronor till

eu var och fyra biträden med en avlöning av 1,200 kronor till eu var. Mot själva

ersättningsbeloppen har kommittén intet att erinra, men synes vad till sagda ändamål

ansetts erforderligt, tillhopa 12,000 kronor, böra utgå från anslaget till vikariatsersättningar

och extra biträden.

Det till arvode åt inspektören föreslagna beloppet ä 1,000 kronor har ej givit

anledning till någon erinran från kommitténs sida.

Slutligen har i det föreliggande förslaget för vikariatersättningar beräknats

en summa av 5,000 kronor. Enligt av kommittén verkställda beräkningar, därvid

hänsyn tagits till den semestertid, som kommittén i det följande föreslår för olika

befattningshavare, torde för ändamålet böra — även med behörigt aktgivande å de

av kommittén föreslagna ytterligare ordinarie tjänstinnehavare utöver vad förslaget

innebär — räknas med ett belopp av 5,500 kronor. På sätt i det föregående framhållits,

anser kommittén, att till det sålunda beräknade vikariatsersättningsbeloppet

böra läggas vissa ovan angivna belopp till extra biträden, vadan alltså anslaget i

staten bör uppföras under rubriken: till vikariatsersättningar och extra biträden. De

ovan beräknade beloppen äro 4,650 kronor till tre kvinnliga biträden (assistenter),

3,100 kronor till två skrivbiträden, 2,400 kronor till en mekaniker samt 12,000

kronor till fyra arbetare och fyra biträden. Sammanlagda beloppet utgör 27,650

kronor, varmed följaktligen ifrågavarande anslag bör i staten upptagas.

Beträffande den i det föreliggande förslaget berörda frågan om särskild övertidsersättning

för all personal utom chefen och avdelningscheferna bar, utöver vad i

förslaget i detta hänseende uttalats, för kommittén ytterligare framhållits, att, med

hänsyn till behovet att uppdragen snabbt utfördes även vid tillfällig anhopning av

uppdrag, till omöjligheten att på kort tid erhålla specialutbildad tillfällig arbetskraft

och slutligen därtill att vissa provningar icke kunde avslutas inom den ordinarie

arbetstiden, övertidsarbete måste i undantagsfall kunna fordras och ersättas; och då

ordinarie arbetstiden vore 7 timmar, måste kravet på övertidsersättning fasthållas.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Anstaltens ekonomi försämrades ej utan förbättrades genom betalt övertidsarbete,

enär inkomsten i samma mån ökades. För att förebygga missbruk skulle övertidsarbete

förekomma endast på chefens eller avdelningschefens i varje särskilt fall

gjorda anmodan och skulle av dem attesteras.

Statskontoret har i sitt ovanberörda yttrande — under erinran att ordinarie

statstjänstemän i allmänhet vore skyldiga att arbeta även på övertid utan någon

särskild ersättning därför — ansett en viss jämkning i denna princip kunna i förevarande

fall vara befogad.

I likhet med statskontoret anser även kommittén sådana särskilda omständigheter

föreligga beträffande arbetet vid provningsanstalten, att övertidsersättning

må kunna i vissa fall anses befogad. Dock synes det kommittén lämpligt, att denna

ersättning utgår efter vissa grunder, som må varda av Kungl. Maj:t bestämda.

Enligt det föreliggande förslaget skulle samtliga å staten uppförda ordinarie

befattningshavare med undantag av förste verkmästaren och vaktmästaren utses av

Kungl. Maj:t på förslag av styrelsen.

Enligt kommitténs mening torde endast chefen, avdelningscheferna och förste

avdelningsingenjörerna böra utnämnas av Kungl. Maj:t. Övriga å stat uppförda

befattningshavare synas böra utnämnas eller förordnas av anstaltens styrelse.

I fråga om avlöningsvillkor för ordinarie befattningshavare vid statens provningsanstalt

torde böra föreskrivas bestämmelser, motsvarande dem, som på senare

tid fastställts för andra statens befattningshavare.

Med hänsyn därtill att spörsmålet om ändrad organisation av den nuvarande

materialprovningsanstalten sedan lång tid tillbaka varit aktuellt och då i följd av

flera samverkande omständigheter förslaget först från och med år 1920 eventuellt

torde komma att realiseras, synes det kommittén billigt, att, vid bifall till det förslag

som må varda framlagt, och därest nuvarande befattningshavare vid materialprovningsanstalten

varda befordrade till av dem nu innehavda eller närmast motsvarande

tjänster vid statens provningsanstalt, de måtte efter Kungl. Maj:ts bestämmande

för beräkning av avlöningsförhöjning förmedelst ålderstillägg kunna få tillgodoräknas

viss tids tjänstgöring vid materialprovningsanstalten. dock icke utöver

fem år.

Kommittén liar i det föregående vid behandlingen av spörsmålen rörande

avdelningschefer och förste avdelningsingenjörer berört frågan angående beräkning

av tjänstår för erhållande av pension i vad dessa befattningshavare ävensom anstaltens

chef angår. I detta hänseende har för kommittén framhållits, att avdelningschefer

och förste avdelningsingenjörer väntades att komma till anstalten från

industrien vid 35 å 40 års ålder, och har med hänsyn härtill föreslagits, att pensionsrätt

måtte tillerkännas dem enligt samma grunder, som gälla för t. ex. överingenjör

vid statens vattenfallsverk (rätt att avgå med hel pension inträder för sådan

befattningshavare vid 65 levnads- och 25 tjänstår); för lägre tjänstemän vid anstalten

har däremot icke föreslagits något undantag från pensionslagens allmänna

regler. Det har framhållits, att vid beräknande av tjänstår föregående tjänstetid

vid materialprovningsanstalten borde få räknas till godo.

Även i fråga om chefen torde särskilda bestämmelser i pensionshänseende

befinnas erforderliga. Kommittén, som saknar förutsättningar att bedöma den tjänstålder,

som i detta fall skulle kunna anses vara efter förhållandena mest lämpad,

föreställer sig, att Kungl. Magt, innan eventuellt förslag om ändring av civila pen
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kung]. Majds proposition Nr 165.

sionslagen i de nu angivna hänseendena förelägges riksdagen, finner skäligt föranstalta

om ytterligare utredning i ämnet.

Enligt förslaget skulle de hos anstalten anställda befattningshavarna äga att

å sina på stat uppförda avlöningar utfå dyrtidstillägg i samma ordning som andra

statens tjänstebefattningar. Enligt den av statskontoret uttalade uppfattning borde

utgifterna för dyrtidstillägg bestridas på samma sätt som anstaltens övriga kostnader.

Kommittén har för sin del icke något att erinra mot vad statskontoret härutinnan

anfört. Enahanda torde jämväl kunna anses böra vara förhållandet i fråga

om utgifter för ålderstillägg och pensionering, varom — i anslutning till uttalande

av statskontoret — en uttrycklig föreskrift synes erforderlig.»

Under åberopande av vad sålunda anförts framlägger löneregleringskommittén

följande förslag till avlöningsstat för provningsanstalten:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

49

Lön

Tjänst-

görings-

pennin-

gar

Orts-

tillägg

Summa

K r o

n o r

1 chef ....................................

7,000

1

3,000 !

1,000

11,000 .

1 avdelningschef .....................

5,000

2,500 ;

600

8,100 |

4 » .....................

20,000

10,000

2,400

32,400 |

1 förste avdelningsingenjör ......

3,600

1,800

400

5,800 \

2 » » ......

7,200

3,600

800;

11,600

1 avdelningsingenjör..................

2,200

1,500

300 j

4,000

4 » ..................

8,800

6,000

1,200

16,000

1 kassör och räkenskapsförare ...

2,200

1,500

300

4,000

Hissräkningspenningar till sist-

300

nämnde befattningshavare ......

—

1 assistent (manlig), arvode ......

—

—

—

3,000

3 > » » .........

—

-

9,000

1 kvinnligt biträde av tredje graden

(registrator)

1,500

700

200

2,400

1 dito (assistent)

1,500

700

200

2,400

5 dito »

7,500

3,500

1,000

12,000

1 dito (skrivbiträde)

1,500

700

200

2,400

1 kvinnligt biträde av andra graden

1,300

500

200

2,000

1 förste verkmästare, jämte fri

bostad med bränsle och elek-

triskt ljus, därest sådant anord-

nats ...................................

1,700

1,050

250

3,000

1 verkmästare..........................

1,700

1,050

250

3,000

1,500

1

700

200

2,400

1,600

900

''

550

1

''

150

•

Inspektörens arvode.................

Till vikariatsersättningar och extr

1

1 - 1

1,000

biträden .............................

—

1 -

—

27,650

Sumin

a. —

| -

—

165,050

Anmärkningar

med 600 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter ytterligare

5 år med 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter ytterligare

5 år med 500 kr.

och efter än ytterligare

5 år med 500 kr.

Efter 5 år kan avlöningen

höjas med 200 kr., efter1

ytterligare 5 år med 200

kr. samt efter än ytterligare

5 år med 200 kr.

skolande av varje ålderstillägg

100 kr. tillhöra lön

och 100 kr. tjänstgörings

penningar.

Efter 3 år kan lönen höjas

med 300 kr., efter ytterligare

3 år med 300 kr.

samt efter än ytterligare

3 år med 300 kr.

Efter 3 år kan lönen höjas

med 200 kr. efter

ytterligare 3 år med 200

kr. samt efter än ytterligare

3 år med 200 kr.

Efter 3 år kan lönen höjas

med 100 kr., efter ytterligare

3 år med 100 kr.

samt efter än ytterligare

3 år med 100 kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 142 käft. (Nr 165.)

7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

''epartements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Anmärkning 1. Den förste verkmästaren tillkommande förminen av lyse innebär allenast

rätt till en årlig'' maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Åtnjutes

lyse,. skall förste verkmästaren själv bekosta armatur och lampor, Boställshavaren skall vara

pliktig att själv verkställa eller bekosta sågning, huggning och uppbärning av för bostaden avsett

bränsle.

i * Anmärkning 2.. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där

sådant anordnats, anvisas vaktmästaren, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor

för år samt för lyse 25 kronor om året. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad

med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet,

att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma^på K ungl. Maj:t att

efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Dörmånen

av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst

100 kw.-timmar. Åtnjutes lyse, skall vaktmästaren själv bekosta armatur och lampor. I övrigt

skola i fråga om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna

i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år

1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).

Tillika framlägger löneregleringskommittén förslag till villkor och

bestämmelser för åtnjutande av de i staten upptagna avlöningsförmånerna,

i huvudsak överensstämmande med vad i motsvarande hänseende

under de sista åren stadgats i fråga om befattningshavare i nyreglerade verk.

För egen del anser jag mig i allo kunna godtaga de av löneregleringskommittén

föreslagna ändringarna i det av 1917 års kommitterade

upprättade förslaget till avlöningsstat för provningsanstalten. Till löneregleringskommitténs

yttrande ber jag endast att få foga några korta

anmärkningar, vilka i ett par hänseenden torde böra föranleda tillägg

till statförslaget, sådant det föreligger i av löneregleringskommittén omarbetat

skick. 1 dylikt hänseende får jag anföra följande:

Vid bifall till vad löneregleringskommittén ifrågasatt rörande utbetalande

av särskild övertidsersättning i förekommande fall åt anstaltens

personal — vilken ersättning torde böra, såsom löneregleringskommittén

förordat, utgå enligt av Kungl. Maj:t bestämda grunder — torde det vara

nödvändigt att tillse, att medel för dylikt ändamål komma att stå till

anstaltens förfogande. Lämpligast synes mig då vara att höja anslaget

till vikariatsersättningar och extra biträden med det för utbetalande av

övertidsersättningar erforderliga beloppet och i stället upptaga nämnda

anslag under benämning: »till vikariatsersättningar, extra biträden och

övertidsersättningar». För sist omförmälda ändamål torde, enligt vad

provningsanstaltens föreståndare meddelat mig, skäligen böra beräknas

ett belopp av omkring 5,000 kronor för år räknat. Anslagets slutsumma

torde sålunda böra höjas från av löneregleringskommittén föreslagna

27,650 kronor till 32,650 kronor.

Avlöningarna för de kvinnliga befattningshavarna hos anstalten

hava av löneregleringskommittén upptagits till samma belopp, vartill i

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

kommitténs betänkande den 11 november 1918, del LVIII, avlöningsförmånerna

för de i den centrala statsförvaltningen anställda kvinnliga

biträdena föreslagits skola höjas. Kommitténs i berörda betänkande framlagda

förslag om avlöningsförbättring för de kvinnliga biträdena har i den

till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen förelagts riksdagen

för prövning och av riksdagens bägge kamrar godkänts. Jag

har sålunda intet att erinra mot de för provningsanstaltens kvinnliga

befattningshavare förordade avlöningarna.

1 fråga om sättet för tillsättandet av de ordinarie befattningshavarna

hos anstalten synes mig löneregleringskommitténs förslag vara

att bestämt föredraga framför 1917 års kommittéförslag. Chefen, avdelningscheferna

och förste avdelningsingenjörerna torde sålunda böra utnämnas

av Kungl. Maj:t, medan däremot övriga befattningshavare lämpligen

synas böra utnämnas eller förordnas av anstaltens styrelse.

Löneregleringskommitténs förslag om rätt för nuvarande befattningshavare

vid provningsanstalten, vilka vid anstaltens uppförande å

stat befordras till av dem nu innehavda eller närmast motsvarande tjänster,

att för avlöningsförhöjning tillgodoräkna sig viss tids föregående tjänstgöring

hos anstalten synes mig överensstämmande med vad billigheten

kräver och föranleder ingen erinran från min sida.

Vad löneregleringskommittén anfört i fråga om tiden för inträdandet

av rätt till pension för chefen, avdelningschefer och förste avdelningsingenjörer

torde jag få till närmare behandling upptaga vid anmälan

av förslag till de övriga ändringar i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, som lära böra hos innevarande års riksdag

påkallas.

Frågan om vilka medel, som böra tagas i anspråk för bestridande

av ålderstillägg och pensioner åt anstaltens befattningshavare, står i nära

samband med ordnandet av anstaltens ställning i budgettekniskt hänseende.

Därest, såsom fallet är beträffande exempelvis patent- och registreringsverket

samt försäkringsinspektionen, anstaltens inkomster skola,

så långt de räcka, direkt tagas i anspråk för bestridande av anstaltens

utgifter, bör så uppenbarligen ske, även i fråga om utgifterna för ålderstillägg

och pensioner; och böra i sådant fall å anstaltens stat, i den

mån sådana utgifter ifrågakomma, uppföras särskilda anslag för deras

bestridande. Ordnas däremot förhållandena vid anstalten så, att avlöningarna

till anstaltens befattningshavare skola bestridas av statsmedel i

allmänhet, lära även utgifterna för ålderstillägg och pensioner böra utgå

av de medel, som för befattningshavare i de centrala verken i regel för

dylikt ändamål tagas i anspråk, d. v. s. ålderstilläggen från vederbörande

huvudtitels allmänna anslag till ålderstillägg och pensionerna från det

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 165.

under tionde huvudtiteln uppförda anslaget till pensionering av civila

tjänstinnehavare. Såsom jag vid behandlingen av omkostnadsstaten samt

dithörande spörsmål skall närmare utveckla, anser jag i fråga om provningsanstalten

det förra alternativet vara att föredraga.

Då i händelse av bifall till löneregleringskommitténs förslag i fråga

om rätt för nyutnämnda befattningshavare vid anstalten att för åtnjutande

av ålderstillägg tillgodoräkna sig viss föregående tjänstgöring,

redan under det första året av anstaltens verksamhet under den nya

organisationen ålderstillägg skulle komma att utgå till åtskilliga befattningshavare,

torde alltså å avlöningsstaten för anstalten medel för dylikt

ändamål redan från början böra beredas. Härför torde ett särskilt förslagsanslag

böra anvisas, vars belopp, enligt vad jag från anstaltens

föreståndare inhämtat, lämpligen lärer kunna sättas till 1,800 kronor.

Något anslag till pensioner åt anstaltens befattningshavare behöver

däremot uppenbarligen ännu icke uppföras. Emellertid torde i kungörelsen

den 17 december 1914 med föreskrifter angående de medel, av

vilka pensioner, som jämlikt lagen om civila tjänstinnehavares rätt till

pension beviljats eller komma att beviljas, skola utgå m. m., böra införas

stadgande därom, att pensioner till befattningshavare hos provningsanstalten

skola utgå av för sådant ändamål å anstaltens stat anvisat

särskilt anslag. Framställning till riksdagen i dylikt syfte torde lämpligen

böra göras i samband med proposition rörande ändringar i ovannämnda

lag.

Frågan om eventuella dyrtidstillägg till anstaltens personal samt

sättet för bestridande av dylika tillägg torde — i vad angår år 1920, varom

nu är fråga — få upptagas till behandling i samband med motsvarande

angelägenhet beträffande statens befattningshavare i allmänhet. Jag

saknar därför anledning att nu närmare ingå på detta spörsmål.

Omkostnadsstaten samt anstaltens inkomster och budgettekniska ställning

I 1917 års kommittébetänkande hava, såsom redan nämnts, anstaltens

utgifter — utöver avlöningsstaten — beräknats till ett årligt belopp

av 68,000 kronor, fördelat å följande poster:

gas och elektrisk ström ....................... kronor 8,000

värme.......................................................... » 15,000

nya inventarier och bibliotek ............... » 5,000

övriga löpande utgifter........................... » 40,000

Summa kronor 68,000

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Då enligt ovanberörda kommittébetänkande avlöningsstaten, inklusive

vikariatsersättningar, skulle sluta å ett belopp av 165,300 kronor,

skulle alltså enligt samma betänkande samtliga utgifter för anstalten,

för år räknat, komma att belöpa sig till 233,300 kronor.

Anstaltens årliga inkomster av provningar uppskattades av kommitterade

— under förutsättning att den av kommitterade föreslagna

och av Kungl. Maj:t sedermera beslutade höjningen av grundtaxan med

40 procent komme till stånd — till 190,000 kronor. Härtill skulle komma

järnkontorets bidrag 4,400 kronor, vadan sammanlagda inkomsterna

skulle utgöra 194,400 kronor. Inkomsterna skulle sålunda komma att

understiga utgifterna med ett belopp av 38,900 kronor.

I den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen

uppskattades årsutgifterna för anstalten till sammanlagt 243,050 kronor.

Häri ingick avlöningsstatens slutsumma med det belopp, vartill densamma

upptagits i löneregleringskommitténs utlåtande, eller 165,050

kronor, medan utgifterna å omkostnadsstaten efter samråd med anstaltens

föreståndare beräknades till ett från 68,000 kronor till 78,000 kronor

förhöjt belopp. Åven inkomsterna beräknades något högre än i 1917

års kommittébetänkande eller till 204,400 kronor för år. Underskottet

å anstaltens verksamhet skulle alltså enligt dessa beräkningar komma

att utgöra 38,650 kronor om året.

I enlighet härmed upptogs i det för riksdagen framlagda förslaget

till riksstat för år 1920 å inkomstsidan under titel: »Inkomster av statens

provningsanstalt» en post å 204,400 kronor, medan å utgiftssidan till

upprätthållande av verksamheten vid statens provningsanstalt beräknades

ett reservationsanslag å 243,050 kronor att i första hand av anstaltens

inkomster direkt utgå.

Sedermera hava emellertid från anstaltens styrelse inkommit tvenne

skrivelser'', daterade den ena den 30 december 1918 och den andra den

28 januari 1919, innefattande dels förslag till nya beräkningar av anstaltens

inkomster samt av dess utgifter utöver avlöningsstaten dels

och förslag i fråga om sättet för upptagande i riksstaten av de för anstalten

erforderliga anslag m. m.

1 den förra skrivelsen anföres bland annat följande:

»Vad till en början angår det belopp, som i riksstatsförslaget torde böra

upptagas såsom utgifter för provningsanstaltens verksamhet utöver avlöningar till

ordinarie personal, vikariatsersättningar och extra biträdesmedel, så hava dessa i

det ovan omförmälda kommittébetänkandet för år 1917 beräknats till sammanlagt

68,000 kronor enligt följande fördelning.

Styrelsen för

provningsanstalten

i

skrivelse ,0/u

1918.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kung!. Maj:ts proposition Nr 165.

Gräs och elektrisk ström........................................ kronor 8,000

Värme..................................................................... » 15,000

Nya inventarier och bibliotek............................... » 5,000

Övriga löpande utgifter ........................................ » 40,000

Dessa belopp hava med hänsyn till den prisstegring, som ägt rum under de

senaste året, varit för lågt beräknade. Med all sannolikhet kunna de numera icke

läggas till grund för en beräkning av anstaltens utgifter under år 1920 utan torde

en icke obetydlig ökning i utgifterna vara att emotse. Enligt en av styrelsen verkställd

uppskattning torde i riksstatsförslaget för år 1920 böra upptagas ett sammanlagt

belopp av 92,000 kronor för ovan uppställda utgiftsposter.

I fråga om anstaltens inkomster har styrelsen till behandling förehaft frågan

om en ytterligare höjning av de enligt fastställd taxa utgående avgifter för provningar,

som utföras vid anstalten. Enligt nådigt beslut av den 8 februri 1918

medgavs en höjning med 40 procent, vilken förhöjda taxa tillämpats från och med

mars månad 1918. I det ovannämnda kommittébetänkandet beräknades inkomsten

av provningar för år 1920 enligt en med 40 procent förhöjd taxa till 190,000 kronor.

Det är naturligen ytterst vanskligt att söka bedöma, i vilken omfattning en eventuellt

inträffande lågkonjunktur skall medföra inskränkning i anstaltens verksamhet

under år 1920 och i vad mån därav skall orsakas en minskning i inkomsterna av

utförda provningar. Men styrelsen har likvisst ansett sig kunna räkna med att,

därest inga särskilda omständigheter inträffa, som orsaka mera omfattande stagnation

inom näringslivet, den nyss anförda summan, 190,000 kronor, kan med tillämpning

av den med 40 procent förhöjda taxan vara att påräkna såsom inkomst av

provningar jämväl under år 1920.

Denna inkomst beräknades förut icke förslå till att täcka anstaltens utgifter

under år 1919. Efter de av styrelsen numera beräknade ökningarna i utgifterna

för år 1920 skulle underskottet för nämnda år, oavsett dyrtidstillägg åt anstaltens

personal, bliva ännu större.

Under sådana omständigheter kan synas ligga nära till hands att genom en

ytterligare höjning av avgifterna enligt taxan bereda anstalten ökade inkomster.

Det har jämväl blivit ifrågasatt att höja avgifterna i sådan omfattning, att inkomsten

genom provningar skulle förslå till att täcka anstaltens samtliga utgifter.

Mot en åtgärd av sistnämnda slaget hyser styrelsen för sin del de starkaste

betänkligheter. Syftet med provningsanstaltens verksamhet är nämligen icke blott

att bereda möjligheter till auktoritativ materialprovning i vissa fall, utan även och

framför.allt att anstalten skall genom sin verksamhet vara till allmänt gagn. Ur

denna synpunkt är det givetvis icke riktigt att genom en taxehöjning fastställa

sådana avgifter för provens utförande, att de i själva verket skulle förhindra flertalet

av dem, vilka skulle varit väl betjänta av en tillförlitlig materialprovning,

att använda sig av provningsanstaltens resurser. Det torde också förtjäna framhållas,

att de störa bidrag, som utgått av statsmedel för anstaltens nyorganisation,

påkalla anordningar, som bidraga att göra anstalten verkligt allmännyttig. Vidare

torde icke böra förbises, att provningsanstalten är avsedd att vara en centralpunkt

för materialprovningsarbetet inom landet. Utom att på uppdrag utföra provningar

har anstalten till uppgift att genom serier av undersökningar och genom deras publicering

utöva tekniskt vetenskaplig verksamhet till näringslivets gagn. För realiserandet

av denna uppgift har staten både intresse utav och plikt till att bidraga.

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Mcij:ts proposition Nr 165.

Av dessa skäl får styrelsen för sin del bestämt avstyrka en höjning av taxan

i sådan omfattning, att anstaltens samtliga utgifter därigenom bliva täckta. Styrelsen

har emellertid, särskilt med hänsyn till de ovan beräknade ökningarna i utgifterna

för år 1920, funnit sig kunna förorda en mindre taxehöjning. Denna torde

enligt styrelsens mening böra bestämmas till ytterligare 20 procent, så att den

totala taxehöjningen skulle komma att bliva 60 procent. Härigenom torde anstaltens

inkomster genom provningar under år 1920 kunna uppskattas till 216,000

kronor.»

I den andra skrivelsen anföres huvudsakligen följande:

»De omständigheter, som påkalla särskild uppmärksamhet vid övervägandet

av provningsanstaltens ställning i budgettekniskt avseende, sammanhänga å ena

sidan med beskaffenheten av den verksamhet, som bedrives av anstalten, och å andra

sidan med det faktum, som angivits i styrelsens ovan angivna skrivelse, att anstaltens

inkomster icke lämpligen kunna genom taxehöjning bringas i jämnhöjd med

dess utgifter.

Provningsanstaltens utgifter avse dels avlöningar åt fast personal och extra

biträden, vilka avlöningar fastställts i löneregleringskommitténs statförslag till ett

sammanlagt belopp av 165,050 kronor, dels omkostnader för anstaltens drivande,

vilka av styrelsen i skrivelse den 30 december 1918 beräknats till ett belopp av

92,000 kronor, för år 1920. Styrelsen får med styrka betona, att ehuruväl den

förstnämnda utgiftsposten måst göras till siffran bestämd med hänsyn till personalens

ställning såsom tjänstemän i statens verk, en sådan bestämning icke låter sig

utföras i fråga om vissa av anstaltens övriga kostnader. Åtskilliga däri ingående

poster äro nämligen av den natur, att ett deras begränsande till visst maximibelopp

skulle omöjliggöra utförandet av olika uppdrag, som kunde komma att lämnas

åt anstalten. Detta skulle uppenbarligen stå rakt i strid med de principer, efter

vilka anstaltens verksamhet måste läggas, för att den skall kunna motsvara berättigade

krav på en statens provningsanstalt. Att märka är vidare, att dessa

utgifter äga karaktären av utlägg i och för provningsarbetet, vilka i regeln motsvaras

av en proportionell ökning av anstaltens bruttointäkter och ofta medföra en

ren nettovinst. Det torde härav uppenbart framgå, vilka ödesdigra verkningar för

anstaltens ekonomi och drift, som kunde följa av en sådan bundenhet i medelsanvändningen,

vilken faktiskt även sätter en gräns för provningsverksamhetens utveckling.

Alldeles oavsett provningsanstaltens rent ekonomiska förluster av en

sådan anordning, skulle den verka menligt på anstaltens hela arbete därigenom att

den komme att stå i rak motsättning till den affärsmässighet, vilken givetvis måste

ligga till grund för anstaltens hela verksamhet. Styrelsen kan för sin del icke taga

ansvaret för anstaltens ledning, därest icke den angivna bundenheten i medelsanvändningen

undanröjes.

Följande exempel torde vara belysande för nödvändigheten att bereda anstalten

viss rörelsefrihet i medelsanvändningen. Stockholms gasverk har anlitat

anstalten under de sista tre månaderna 1918 för kontroll vid gasverkets inköp av torv

för gasberedning. Provtagningens verkställande nödvändiggjorde anställande av tillfälliga

biträden för en kostnad av omkring 2,500 kronor. Anstaltens bruttoinkomst

av uppdraget var omkring 5,000 kronor. Arbetet hade icke kunnat utföras, därest

anstalten icke kunnat vidtaga de extra anordningar, som betingades av uppdragets

beskaffenhet. Den allmänna betydelsen utav att provningen kom till stånd torde

Provning 8- anstaltens

styrelse i

skrivelse den

" 38/i 1919.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

framgå därav, att gasverket baserat hela sitt inköp av torv på att provningsanstalten

såsom opartisk myndighet utsåges att verkställa provningen. Vad anstaltens

egen ekonomi beträffar, framgår av de angivna siffrorna, att provningsuppdraget

medförde såväl ökade bruttointäkter som även ökad nettovinst.

De utgiftsposter, beträffande vilka anstalten för verksamhetens bedrivande

ovillkorligen bör äga möjlighet att överskrida de beräknade beloppen, äro i huvudsak

följande.

Gas och elektrisk ström för provningsarbetets utförande, såsom för drift av

motorer, elektriska undersökningar, drivande av ugnar, uppvärmning av laboratorieapparater

m. m. Det är uppenbart, att kvantiteten av förbrukad gas och elektrisk

ström är direkt beroende av provningsuppdragets omfattning.

Nya prov ning sanordningar och inventarier. Dessa kunna påkallas dels av

enstaka provningsuppdrag, därvid uppdragsgivaren efter arbetets utförande får betala

kostnaderna helt eller delvis, dels av teknikens snabba utveckling på visst

område eller mångfalden av uppdrag av samma slag, vilken nödvändiggör tillökning

i inventarierna.

Tillfälliga biträden och arbetshjälp, ävensom tillfälliga provningsanordningar

m. m. Härvid avses sådana biträden, vilkas anlitande påkallas av beskaffenheten

hos särskilda provningar, vilkas utförande icke kunnat förutses av anstalten, ävensom

körslor, handräckning, m. fl. kostnader som jämväl äro direkt beroende av de

särskilda arbetenas beskaffenhet.

Material ier, kemikalier och förbrukningsartiklar. Det är tydligt, att mängden

av dessa förbrukningsartiklar är beroende av provningsuppdragets omfattning och

att ett fastställt maximibelopp skulle lägga hinder i vägen för vidare utförande av

provningar, då materialierna äro förbrukade och medel saknas för nyanskaffning.

I nedanstående tablå har styrelsen gjort en sammanställning var för sig av

de utgiftsposter, för vilka ett maximum allenast kunnat förslagsvis uppställas, och

av dem, vilka med en viss grad av sannolikhet kunnat till sitt belopp beräknas.

Det är styrelsens bestämda uppfattning, att anslaget till täckande av de förra ovillkorligen

bör inom ramen för det åt anstalten anvisade reservationsanslaget givas

förslagsanslags natur för att anstaltens verksamhet skall kunna upprätthållas.

Förslagsanslag:

Gas och elektrisk ström ............................................................................ kronor 12,000

Nya provningsanordningar och inventarier ............................................ » 19,000

Tillfälliga biträden m. m. samt materialier, kemikalier och förbrukningsartiklar

.................................................................................... » 28,000

Kronor 5

Reservationsanslag:

Värme (byggnadens uppvärmning)............................................................ kronor 20,000

Glasvaror ................................................................................................... » 5,000

Bibliotek ........................................................................................................ » 2,000

Expensmedel ................................................................................................ » 6,000

Kronor 33,000

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kung! Maj:ts proposition Nr 165.

Det andra avseendet, i vilket enligt vad ovan anfördes särskild uppmärksamhet

borde ägnas anstaltens budgettekniska ställning, sammanhängde med det

faktum, att anstaltens inkomster icke lämpligen kunde genom taxehöjnmg bringas

i jämnhöjd med utgifterna. Detta kunde tänkas spela en roll så tillvida, som invändningar

på denna grund möjligen kunde framställas mot att inom ramen av det

för anstalten beräknade reservationsanslaget giva vissa poster karaktären av förslagsanslag.

Styrelsen kan emellertid för sin del icke tillmäta denna omständighet

en sådan betydelse, att den kan motivera anordningar, varigenom anstaltens hela

verksamhet sättes på spel. De skäl, styrelsen ovan utvecklat till belysande av nödvändigheten

av rörelsefrihet i anstaltens medelsanvändning i vissa avseenden torde

utan vidare giva vid handen, att det erforderliga förslagsanslaget bör stallas till

förfogande, oavsett huruvida anslaget kan täckas genom anstaltens inkomst av

provningan tiu vad ovan anförts har styrelsen ansett provningsanstaltens

stat höra givas följande uppställning.

I.

II.

Utgifter.

Reservationsanslag att i första hand utgå av inkomster av provningan

Avlöningsstat, reservationsanslag.................................................... kronor 1 bo,050

Driftsomkostnader

Reservationsanslag ............................................ kronor do,000

Förslagsanslag .................................................... * ____59,000 » 92,000

Kronor 257.050

Inkomster.

Provningsavgifter ...................

Järnkontorets bidrag...............

Tillskott av statsmedel...........

. kronor 216,000

» 4,400

» 36,650

Kronor 257,050

Därest det förslag till ordnande av provningsanstaltens anslagsfråga, som

styrelsen här ovan angivit, icke kan komma till utförande, har styrelsen alternativt

velat ifrågasätta en annan anordning, som åtminstone för kortare tid och särskilt

för nästkommande år synes vara antaglig ur synpunkten att bereda anstalten mojligheter

till nödvändiga affärsmässiga verksamhetsformer. Anordningen skulle bestå

däri, att det av styrelsen beräknade omkostnadsbeloppet — 92,000 kronor — höjdes

i sådan mån, att anstaltens ledning därigenom kunde bliva säkerställd mot

risken att överskrida det beräknade anslaget. Styrelsen anser under sådana omständigheter,

att ett belopp av minst 110,000 kronor bör ställas till förfogande.

I enlighet med vad ovan uttalats i fråga om vissa utgifters natur av utlä0,

°'' i och för provningsarbetet är det givet att den beräknade inkomsten av provningar

sannolikt kommer att ökas i proportion till de ifrågavarande omkostnadernas”

stegring. Det ökade inkomstbelopp, varmed man torde våga räkna, har styrelsen

uppskattat till omkring 225,000 kronor. . , ,

Med nu angivna beräkning av inkomster och utgifter skulle provmngsanstal
tens

stat te sig på följande sätt.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 142 haft. (l\r 165.)

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Utgifter.

Heservationsanslag att i företa hand utgå av anstaltens inkomster av provningar

!i. T" 1S;S

Kronor 275,050

Provningsavgiffcer..........

Järnkontorets bidrag ..

Tillskott av statsmedel

-Lwiumsier.

kronor 225,000

» 4,400

* 45,650

Kronor 275,050.»

Sedan statskontoret därefter i anledning av innehållet i sistberörda

skrivelse genom remiss den 28 januari 1919 anmodats avgiva utlåtande

* Tf om sattet för upptagande i riksstaten av de för provningsanstalten

erforderliga anslag samt därmed sammanhängande spörsmål, har

a skontoret i ett don 30 januari 1919 dagtecknat yttrande, såvi t nu

ai i fråga, anfört följande:

den 29>notvemW°T<t17Viil ^ 611 TT erinra därom- att, när statskontoret i sitt

rörande orlaS;Tf ^ underdåmga utlåtande över betänkande och förslag

aV8''ivet av utav Kung1- Maj :t utsedda

särskilda kommitterade hemställde, att, för den händelse anslag till en dylik anstalt

av^l^Xwör1^8^!611’ anSlaget ,rnå!te betecknas såsom reservationsanslag, att

nLSn St inkomS^ nt vr?7fnSar Tekt utgå’ skedde detta uader den förutsättsvåfande

mot Te ifrågavarande avgifter skulle uppgå till ett belopp, ungefär

eE statskontorets T Pr0VnflngTn aJ nnS verksamhet förenade kostnLderna och

mnfördei f ntTftäidS g=,-°rda-i hems*ällan skulle i riksstaten samma belopp, som

därvid ifrån attTTm UPpta/aS ä mkomstsidan. Statskontoret utgick

tih antal och om fw f S°m T anstalten företagna provningar komme att

mande skulh? Sven d!n d— ga vad aom. beräknats vid anslagsbeloppets bestämmande,

skulle aven den dangenom okade inkomsten av provningsavgifterna därest

dessa nämligen, såsom statskontoret för sin del förordade TSMes tm ^tt mot

provmngskostnadema svarande belopp, komma att uppvägaIte ^ ökade utgifteTa

Undeå ^ “re8äend6 hi aU^pv?sa

JS-C verksamhet, vore under nyss angivna förutsättning i fråga om avgifternas

“tff’ ""C k"! e”idlF d^Sl-^tuSutet8 de^m anTtTltLlnSy bände Tv^ifternS

provningsanflalT ä^TmTTd RV föreJlggTld® promemoria från styrelsen för statens

SSS utlåtande Tf Tod °Vannamnda förutsättning för statskontorets i dess

b£etteknlka ordimndet T TT”??,1, 1917 ®0rda hemställan i avseende å det

ud gettekniska ordnandet av anslaget till provnmgsanstalten ej för handen, i det att

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj ds proposition Nr 165.

nämligen, enligt vad styrelsen för nämnda anstalt framhållit, anstaltens inkomster

icke lämpligen kunna genom taxeförhöjning bringas i jämnhöjd med utgifterna.

Styrelsen har vidare förklarat, att vissa poster, som avse driftskostnader, nämligen

utgifter för gas och elektrisk ström, nya provningsanordningar och inventarier, tillfälliga

biträden in. m. samt materialier, kemikalier och förbrukningsartiklar, äro av

den beskaffenhet, att styrelsen i fråga om desamma måste medgivas en större

rörelsefrihet i medelsdispositionen, än som är möjlig med ett anslag av reservationsslags

natur, och styrelsen har med anledning härav hemställt, att de i staten för

nu ifrågavarande anstalt upptagna utgiftsposterna för nyss angivna ändamål måtte

anvisas såsom förslagsanslag. Ehuruväl en ökning av berörda kostnader enligt

statskontorets förmenande givetvis måste anses komma att stå i ett direkt förhållande

till antalet och storleken av de vid anstalten utförda provningar och alltså

på samma gång innebära, att beloppet av influtna avgifter för dylika provningar komme

att ökas, skulle dock vid det förhållande, att, i olikhet med vad statskontoret vid avgivande

av sitt förra utlåtande i detta ärende förutsatte, taxan för verkställande av

provningar vid anstalten ej är så avvägd, att avgifterna för provningarna motsvara

anstaltens kostnader för desamma, kunna inträffa, att de vid uppgörande av staten

för anstalten beräknade kostnaderna för driften komme att ej oväsentligt överskridas,

utan att någon däremot svarande tillgång funnes att anlita.

Då anstaltens styrelse på det bestämdaste förklarar, att den för sin del icke

kan taga ansvaret för anstaltens ledning, därest icke bundenheten i medelsdispositionen

undanröjes, och att anstalten ovillkorligen bör äga möjlighet att i vissa fall

få överskrida de beräknade anslagsbeloppen, synes det statskontoret, som om man

svårligen kan undgå att i detta hänseende tillmötesgå de av styrelsen för anstalten

sålunda framställda kraven.

Att därvid, såsom styrelsen föreslagit, låta i ett för anstalten i riksstaten

uppfört reservationsanlag ingå underanslag av förslagsanslags natur, skulle emellertid,

även om man bortser från det olämpliga i en dylik anordning, ej medföra det

resultat, som styrelsen åsyftat, enär nämligen berörda underanslag med hänsyn till

riksstatsanslagets karaktär av reservationsanslag i själva verket endast skulle bliva

förslagsanslag, högst.

Det lämpligaste sättet att ordna förevarande anslagsfråga, därest man utgår

från de av styrelsen för statens provningsanstalt gjorda förutsättningarna, att de

till anstalten inflytande avgifterna ej komma att förslå till bestridande av de med

provningarna förenade kostnaderna, samt att i fråga om vissa utgiftsposter styrelsen

bör ha frihet att överskrida de i staten uppförda beloppen, synes statskontoret vara

att tillsvidare, till dess erfarenheten visat, huru anstaltens ekonomi i fortsättningen

kan komma att gestalta sig, låta anslaget till statens provningsanstalt, i stället för

reservationsanslags karaktär, få natur av förslagsanslag, att i första hand av inkomster

av anstalten direkt utgå. Skulle det framdeles befinnas, att de till anstalten

inflytande avgifterna räcka till för att bestrida anstaltens utgifter, vilket resultat

man enligt statskontorets mening bör söka ernå, torde lämpligen en ändrad anslagsbeteckning

införas för anslaget i fråga, så att detsamma, i enlighet med vad som i

årets statsverksproposition, i överensstämmelse med statskontorets i sådant avseende

förut gjorda hemställan, preliminärt föreslagits, får karaktären av reservationsanslag.

Såsom stöd för ett sådant förfarande som det av statskontoret nu förordade

kan åberopas den anslagsbehandling, som kommit det i riksstaten uppförda anslaget

till bestridande av utgifterna för statens biografbyrå till de!. När nämnda anslag

s. 60 Kontrollera mot PDF

Departement
chefen.

60

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

forsta gången uppfördes i nksstaten, nämligen i riksstaten för år 1913, betecknades

anslaget såsom förslagsanslag, att utgå i första hand av avgifter för granskning

av lografbilder, och ett mot anslaget svarande belopp upptogs å riksstatens inkomstsida

under en särskild riksstatsinkomsttitel, benämnd »Avgifter för granskning

''Mgraftilder» På enahanda sätt blev anslaget sedermera upptaget i riksstatema

or följande år till och med år 1916. Sistnämnda år vidtog emellertid riksdagen

på av Kungl. Maj:t, i enlighet med statskontorets därom gjorda hemställan, för

riksdagen framlagt förslag den förändring med avseende å anslaget till biografbyrån,

att detsamma erhöll reservationsanslags natur. Såsom skäl härför anfördes, att

erfarenheten hade visat, att biografbyråns utgifter täcktes av de inflytande inkomsterna,

och då granskmngsavgiftema icke vore avsedda att utgöra någon beskattning

av biografrörelsen eller inkomstkälla för statsverket utöver vad som krävdes för en

statlig kontro 1 av gransknmgsmaterialet, borde eventuella överskott reserveras för

kmematografiska ändamål. Anslaget är numera, sedan år 1917, upptaget såsom

reservationsanslag, att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå.

.... rör den händelse anslaget till statens provningsanstalt sålunda skulle erhålla

förslagsanslags natur, skulle vid beräkning av anstaltens driftkostnader ej behövas

en sådan margmal för eventuell utgiftsökning, som av styrelsen i dess senare alternativa

förslag blivit förordad.

Statskontoret får sålunda med anledning av vad nu anförts för sin del förorda

att anslaget till statens provningsanstalt måtte tillsvidare i riksstaten betecknas

såsom förslagsanslag, att i första hand av inkomster av provningsanstalten direkt

utgå, samt att såväl anslaget som den beräknade inkomsten av ifrågavarande avgnter

måtte upptagas till de belopp, som styrelsen för statens provningsanstalt

angivit i sitt uti nu förevarande promemoria framlagda första alternativa förslag,

d. v. s. anslaget till 257,050 kronor och inkomsttiteln till 216,000 kronor»

Föi de utgifter för provningsanstalten, som icke rymmas inom

ramen av den avlöningsstat, som för anstalten kan varda fastställd, torde

hora uppföras anslag å en särskild omkostnadsstat. Mot de av anstaltens

styrelse beräknade beloppen av ifrågavarande utgifter, tillhopa 92,000

kronor, synes mig någon erinran icke vara att framställa. Då enligt

mitt förslag avlöningsstaten för anstalten skulle sluta å eu summa av

171,850 kronor, skulle sålunda de sammanlagda utgifterna för anstalten

komma att utgöra 263,850 kronor, för år räknat.

Anstaltens inkomster hava av styrelsen — inklusive bidraget från

järnkontoret å 4,400 kronor — uppskattats till 220,400 kronor om året

otyrelsen har därvid räknat med, att den år 1897 fastställda taxan å

provningsavgifter, vilken år 1918 höjts med 40 procent, skulle underkastas

en ytterligare höjning av 20 procent, vilket enligt styrelsens

mening vore den största avgiftsökning, som åtminstone för närvarande

kunde ifrågasättas.

Då jag emot styrelsens bestämt uttalade mening icke anser mig

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 165.

kunna förorda högre taxeförhöjning än den ovan angivna och jag icke

heller i övrigt har något att erinra mot styrelsens inkomstkalkyler, förordar

jag alltså att anstaltens inkomster för år 1920 i enlighet med

styrelsens förslag beräknas till 220,400 kronor.

Utgifterna skulle alltså — oavsett kostnaderna för eventuella krigstidstillägg,

vilka jag anser mig i detta sammanhang böra lämna helt

åsido — komma att understiga inkomsterna med sammanlagt 43,450

kronor.

För bestridande av anstaltens utgifter lära, såsom ock i riksstatsförslaget

för år 1920 förutsatts och av såväl styrelsen för anstalten som

statskontoret förordats, i första hand böra tagas i anspråk anstaltens

egna inkomster. Anstalten skulle alltså komma att intaga ungefäiligen

samma ställning som exempelvis patent- och registreringsverket, statens

biografbyrå och försäkringsinspektionen. I ett hänseende föreligger

emellertid, såsom ock i statskontorets utlåtande antydes, en bestämd

skillnad. Medan för ovan angivna verk inkomsterna i riksstaten upptao-as

till samma belopp som utgifterna och i själva verket i allmänhet

överstiga desamma, skulle nämligen i avseende å provningsanstalten

inkomsterna icke förslå till täckande av utgifterna. Detta lärer i sm

tur föranleda en viss olikhet i budgettekniskt hänseende mellan a ena

sidan t. ex. patent- och registreringsverket och å andra sidan provningsanstalten.

Anslaget till uppehållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet har nämligen med hänsyn till påräknade inkomstöverskott

givits reservationsanslags natur, vadan uppkomna besparingar kunna,

därest brist i anslaget något år skulle uppstå, tagas i anspråk för det

med anslaget avsedda ändamål. Provningsanstaltens verksamhet skulle

däremot, enligt vad som beräknats, åtminstone tillsvidare årligen komma

att uppvisa ett betydligt underskott, vadan, även om anslaget till anstalten

gåves reservationsanslags natur, några besparingar icke vid^ uppkommande

brist i någon anslagspost skulle finnas att tillgå. Då styrelsen

för anstalten emellertid bestämt hävdar, att styrelsen,, med hänsyn

till arten av anstaltens verksamhet, måste beträffande vissa poster

å omkostnadsstaten hava möjlighet att i fall av behov kunna överskrida

det i staten upptagna anslagsbeloppet samt det under sådana, omständigheter

lärer böra sörjas för, att erforderliga medel för dylika eventualiteter

stå till förfogande, synes det mig lämpligast att, på sätt statskontoret

också föreslår, tills vidare giva anslaget till provningsanstalten,

i stället för reservationsanslags karaktär, naturen av

s. 62 Kontrollera mot PDF

Sammanfatt
ning.

62

Kuugl. Maj:ts proposition Nr 165.

förslagsanslag, att i forsta hand av anstaltens inkomster direkt utgå.

bkulle det framdeles befinnas, att anstaltens inkomster förslå till täckande

av utgifterna, torde emellertid då få tagas under övervägande, huruvida

såsom statskontoret, under hänvisning till förfaringssättet beträffande

statens biografbyrå, förordat, anslagsbeteckningen bör ändras, så att

anslaget erhaller reservationsanslags natur och anstaltens ställning i

budgettekniskt hänseende blir fullt överensstämmande med exempelvis

patent- och registreringsverkets.

I det förslagsanslag till uppehållande av provningsanstaltens verksamhet,

som sålunda torde böra å riksstaten uppföras, skulle först ingå

avloningsstaten samt vidare omkostnadsstaten med dess olika anslagsP°Ster-

A sistnämnda stat torde de anslag, vilka i fall av behov skulle

la överskridas, hora upptagas såsom särskilda förslagsanslag. Så lärer

till eu början hora Hiva fallet med samtliga de anslag, beträffande vilka

styrelsen för provningsanstalten i skrivelsen den 28 januari 1919 hävdat,

att^ obundenhet av anslagsbeloppet vore nödvändig, nämligen anslaget

a 12,000 kronor till gas och elektrisk ström, anslaget å 19,000

vl°nnn i ^ nj-n P^jningsanordningar och inventarier samt anslaget å

28,000 kronor till tillfälliga biträden in. m. samt materialier, kemikalier och

förbrukningsartiklar. Aven anslaget till värme å 20,000 kronor torde

bora erbålia, förslagsanslags natur. Anslagen till glasvaror

a 5 000 kronor till bibliotek å 2,000 kronor samt till expensmedel å

i ’j • kronor, vilka anslag icke skulle få överskridas och av denna ane

nmg av styrelsen upptagits under beteckningen reservationsanslag,

orde däremot riktigare böra benämnas förslagsanslag, högst, då nämligen

till följd av själva nksstatsanslagets natur av förslagsanslag

eventuella besparingar å underanslagen i allt fall icke skulle komma att

reserveras utan ingå till statsverkets kassafond.

Med tillämpning av vad jag här förut anfört skulle alltså staten

tor provningsanstalten erhålla följande utseende:

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165. 63

Stat för statens provningsanstalt.

Lön

Tjänst-

görings-

Orts-

Summa

pennin-

gar.

tillägg

Anmärkningar

A. Avlöningsstat.

K r o

n o r

7,000

3,000

1,000

11,000

1 chef ....................................

1 avdelningschef .....................

5,000

2,500

600

8,100

(Efter 5 år kan lönen höjas

4 dito .....................

20,000

10,000

2,400

32,400

med 600 kr.

1 förste avdelningsingenjör ......

3,600

1,800

400

5,800

[Efter 5 år kan lönen böjas

1 med 500 kr. och efter

2 dito ......

7,200

3,600

800

11,600

[ ytterligare 5 år med 500

1 kr.

1 avdelningsingenjör..................

2,200

1,500

300

4,000

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter ytter-

4 dito ..................

8,800

6,000

1,200

16,000

ligare 5 år med 500 kr.

1 kassör och räkenskapsförare ...

Missräkningspenningar till sist-

2,200

1,500

300

4,000

300

och efter än ytterligare 5

år med 500 kr.

nämnde befattningshavare ......

—

—

—

1 assistent (manlig) arvode ......

—

—

—

3,000

3 dito ......

—

—

9,000

.

1 kvinnligt biträde av tredje graden

Efter 5 år kan avlöningen

(registrator)

1,500

700

200

2,400

höjas med 200 kr., efter yt-

1 dito (assistent)

1,500

700

200

2,400

samt efter än ytterligare

7,500

3,500

1,000

12,000

5 år med 200 kr.; sko- lande av varje ålderstill- lägg 100 kr. tillhöra lön

!

1 dito (skrivbiträde)

1,500

700

200

2,400

1 kvinnligt biträde av andra graden

1,300

500

200

2,000

och 100 kr. tjänstgörings- penningar.

1 förste verkmästare, jämte fri

bostad med bränsle och elek- triskt ljus, därest sådant anord- nats ....................................

1,700

1,050

250

1

3,000

v Efter 3 år kan lönen höjas

j med 300 kr., efter ytter- j, ligare 3 år med 300 kr.

samt efter än ytterligare

1 verkmästare...........................

1,700

1,050

250

3,000

3 år med 300 kr.

[Efter 3 år kan lönen höjas

med 200 kr., efter ytter-

1 instrumentmakare..................

1,500

700

200

2,400

ligare 3 år med 200 kr.

samt efter än ytterligare

3 år med 200 kr.

(•Efter 3 år kan lönen höjas

med 100 kr., efter ytter-

1 vaktmästare ........................

900

550

150

1,600

J ligare 3 år med 100 kr.

samt efter än ytterligare

3 år med 100 kr.

|Inspektörens arvode ..................

1 Till vikariatsersättningar, extra

biträden och övertidsersättningar

1,000

32,650

170,060

i Anslag till ålderstillägg. förslagsvis

—

—

—

1,800

—

—

| —

171,850

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

Transport

Anmärkning 1. Den förste verkmästaren tillkommande förmånen av lyse

innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill

högst 100 kw.-timmar. Atnjutes lyse, skall förste verkmästaren själv bekosta

armatur och lampor. Boställshavaren skall vara pliktig att själv verkställa eller

bekosta sågning, huggning och uppbärning av för bostaden avsett bränsle.

171,850

Anmärkning 2. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och

i elektriskt ljus, där sådant anordnats, anvisas vaktmästaren, skall av lönen avstås

j för bostad med bränsle 300 kronor för år samt för lyse 25 kronor om året.

Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke

i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenI

het, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på

j Kung], Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för

i dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig

I maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Åtnjutes

| lyse, skall vaktmästaren själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola i fråga

| om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestäm|

melserna i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsi

förbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga

i befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).

Till

»

B. Omkostnadsstat.

gas och elektrisk ström, förslagsanslag ................................................

värme, förslagsanslag...........................................................................

nya provningsanordningar och inventarier, förslagsanslag........................

glasvaror, förslagsanslag, högst............................................................

bibliotek, förslagsanslag, högst .......................................................

tillfälliga biträden m. m. samt materialier, kemikalier och förbrukningsartiklar,

förslagsanslag...............................................................

expenser, förslagsanslag, högst ............................................................

12,000

20,000

19.000

5.000

| 2,000

28.000

6.000

Summa kronor

92,000

263,850

J ör åtnjutande av de avlöningsförmåner, som i en blivande stat

för provningsanstalten varda upptagna för ordinarie befattningshavare

hos anstalten torde i enlighet med löneregleringskommittens förslag böra

fastställas följande villkor och bestämmelser, nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av provningsanstalten eller eljest kan varda stadgad,

ävensom därest anstaltens ställning inom statsförvaltningen så förändras,

att densamma ej längre kan anses såsom självständig institution, eller

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

därest vissa ifrågavarande anstalt tillhörande göromål överflyttas till

annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad

och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning

sköta de göromål, som honom anförtros, eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande,

tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen överlämnas;

...

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra a den särskilda

befattning uti innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets

oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning, han innehar, vara pliktig att, när

helst ''så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan

befattning inom förvaltningen med liknande arbetsuppgifter; i sådant

hänseende även till annan ort, dock i sistnämnda fall mot ersättning

för flyttningskostnad;

att med ordinarie befattning vid anstalten icke må förenas annan

tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sadant verk

eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må,

såframt ej, vad angår chef eller avdelningschef, Kungl. Maj.t och, vad

angår innehavare av annan befattning, styrelsen för anstalten uppå

därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag

eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen kunna få

mottagas och tills vidare bibehållas;

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjäustgjort eller åtnjutit semester, men fÖl den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

förordnats att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget men att den, som eljest undfår

ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av

annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förBihany

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 142 höft. (Nr 165.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

pliktas att under ledigheten utöver sina tjänstgöriugspenningar avstå

sa mycket av lönen eller ortstilkägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

lian avhalht sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning

eihallit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring

eller tagen i häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra

anvandas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,

savida ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för beredande av

semester, manlig befattningshavare av lägre grad skall vara skyldig

att, om han förordnas till högre befattning vid anstalten, bestrida ‘ densamma,

dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma

kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningai,

åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslao-na tjänstgonngspenningar,

men eljest däremot svarande belopp;

att rätt till ersättning för visst övertidsarbete må’kunna tillkomma

annan befattningshavare än chef och avdelningschef enligt de grunder

som varda av Kungl. Maj:t närmare bestämda;

att emellertid den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av''eller

“P . £in? 1 extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå for bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall sjalva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

i fråga om ålderstillägg:

att, därest förhöjning av avlöning efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten för

törsta _ förhöjningen bestämmes att inträda för avdelningschef, förste

avdelmngsingenjör avdelningsingenjör, kassör och räkenskapsförare samt

kvinnligt biträde efter fem år samt för förste verkmästare, verkmästare

instrumentmakare och vaktmästare efter tre år, under villkor att innehavaren

under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid, som erfordras

för att. vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt sin egen

e„,ei’ ,Pa Srun(i av föiordnande, annan statens tjänst eller fullgjort annat

offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till-last den

tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

föi andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare

fem, resp. tre år, på samma villkor, samt

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition Nr 165.

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare

fem, resp. tre år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningsförliöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern

blivit uppnådd;

att därvid befattningshavare, som utnämnts att från och med den

nya avlöningsstatens ikraftträdande vara innehavare av ordinarie tjänst

hos anstalten, må efter Kungl. Maj:ts bestämmande kunna få tillgodoräknas

den tid av högst fem år, som före den nya statens trädande i

kraft förflutit från hans tillträde till innehavande eller närmast motsvarande

befattning vid den hittillsvarande materialprovningsanstalten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken

han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är skyldig att avgå från tjänsten, icke må tillträda

samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pension

sr ätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av chefen, avdelningschef och förste

avdelningsingenjör under en och en halv månad, av avdelningsingenjör,

kassör och räkenskapsförare samt kvinnliga biträden under en månad,

av förste verkmästare, verkmästare och instrumentmakare under tre

veckor samt av vaktmästaren under femton dagar;

att befattningshavare, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll

å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av chefen bestämmes,

begagna sig av semester;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid

tillträdet till befattningen stadgat; dock med skyldighet för chef, avdelningschef

och förste avdelningsingenjör att vara underkastad de förändrade

bestämmelser i berörda hänseenden, som kunna varda meddelade;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

de föreskrifter i övrigt skola lända till efterrättelse, som äro eller kunna

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Departe
mentschefens
hemställan.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 165.

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla

för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar.

Till sist vill jag erinra, att ett bifall till de av mig förordade

förslag föranleder viss ändring av inkomstberäkningen i årets statsverksproposition.

Under titel »Inkomster av statens provningsanstalt» torde

nämligen få upptagas, i stället för av mig vid statsverkspropositionens

avlåtande beräknade 204,400 kronor, förut angivna belopp av 220,400

kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

ej mindre

dels godkänna det av mig förordade förslag till stat för statens

provningsanstalt, att tillämpas från och med år 1920, ävensom de av

mig angivna villkor och bestämmelser för åtnjutande av de i samma

stat upptagna avlöningsförmåner,

dels ock förklara, att envar, som med eller efter ingången av år

1920 tillträder ordinarie befattning vid statens provningsanstalt skall

vara pliktig att underkasta. sig ovanberörda villkor och bestämmelser

för avlöningsförmånernas åtnjutande,

än även till upprätthållande av statens provningsanstalts~ verksamhet

under år 1920 å ordinarie stat för nämnda år bevilja ett förslagsanslag

å 263,850 kronor,

att i första hand av inkomster av statens provningsanstalt direkt utgå.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet till riksdagen

avlåtas av den lydelse, bilagan litt____vid detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Herbert Wallin.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:7a Statmtsk''iUta utlåtande Nr 7 A s. 43 i texten