Sök i Ratio Lex

Angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna m. m

43 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 43 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:167, Angående löneoch pensionsreglering för lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

1

Nr 167-

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna

m. m.; given Stockholms slott den 31 februari

1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikäranden

för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslagen till ordinarie stater för institutet och förskolan förblinda

å Tomteboda, för förskolan för blinda i Växjö samt för hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda, att tillämpas från och med år 1920;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som föreslagits för ordinarie

befattningshavare, fastställa de av departementschefen föreslagna villkor

och bestämmelser;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder befattning

vid statens läroanstalter för blinda, skall vara skyldig underkasta

sig nyssberörda villkor och bestämmelser samt

att de förutvarande innehavare av befattningar vid sagda anstalter,

vttka icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd tidpunkt anmäla, att de vilja

underkasta sig den nya avlöningsstaten samt nämnda villkor och bestämmelser,

skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner;

dels godkänna följande grunder för avlönande av vikarier för lärarpersonalen

vid statens blindundervisningsanstalter, nämligen

att arvodet till vikarie för rektor vid blindundervisningsanstalt skall

utgå, på sätt Kungl. Maj:t för varje särskilt fall förordnar,

att arvodet till vikarie för annan av ifrågavarande lärarpersonal skall

utgå med ett belopp motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen för

den tjänst, som av vikarien uppehälles,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 144 höft. (Nr 167.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet på grund av sjukdom

utöver de till tjänsten hörande tjänstgöringspenningar, vilka vikarien äger

uppbära, eller särskilt bestämd andel av lönen erfordras för att arvodet

till denne skall uppgå till nyssnämnda belopp, skall utgå av statsmedel;

dels, vid bifall till de av departementschefen framlagda statförslagen, höja

det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda,

nu 79,050 kronor, med 23,400 kronor till 102,450 kronor,

det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö, nu 14,800

kronor, med 6,400 kronor till 21,200 kronor samt

det ordinarie bestämda anslaget till hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda, nu 9,000 kronor, med 7,700 kronor till 16,700 kronor;

dels ock till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda anvisa på extra

stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst 7,050 kronor, till förstärkande av det på skolans

ordinarie stat uppförda reservationsanslaget samt

ett reservationsanslag av 3,550 kronor till uppehållande vid skolan

under höstterminen 1920 av ytterligare en korgmakeriavdelning.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Värner Rydén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

1919.

Hans Maj it

21 februari

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén föredrog frågan om löne- och Lone- och

pensionsreglering för lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna m.

m. och anförde i detta avseende följande: rarpersona
I

mitt yttrande till det vid statsverkspropositionen till innevarande lenJ^fe^d''

års riksdag i utdrag fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden ningsanstalden

9 januari 1919 hemställde jag om förslag till riksdagen att, i av- terna m- mbidan

på proposition angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen

vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda, vid förskolan

för blinda i Växjö samt vid hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda m. m., för sådant ändamål under riksstatens åttonde huvudtitel

beräkna

dels i fråga om lärarpersonalen vid institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda en ökning av det ordinarie anslaget till nämnda institut och

förskola med 26,800 kronor (punkten 227);

dels beträffande lärarpersonalen vid förskolan för blinda i Växjö en

ökning av det ordinarie anslaget till denna skola med 6,400 kronor

(punkten 228);

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167,

Nu gällande

avlöningsförhållanden.

dels ock, vad angår lärarpersonalen vid hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda m. m, ett belopp av 19,500 kronor, därav 8,900 kronor såsom

ökning av det ordinarie bestämda anslaget till denna skola och 10,600

kronor på extra stat för år 1920 till förstärkande av det till samma skola

nu utgående ordinarie reservationsanslaget m. m. (punkten 229).

Jag torde få erinra därom, att vad jag sålunda hemställde vann Kungl.

Maj:ts bifall och att i årets statsverksproposition motsvarande förslag avlåtits

till riksdagen.

De ärenden, i fråga om vilka sålunda framställning till riksdagen

ställts i utsikt, anhåller jag att nu få ånyo föredraga inför Kungl. Maj:t.

Till belysning av nu gällande avlöningsförhållanden ävensom för bedömande

av de förslag i övrigt, som i ämnet gjorts, anser jag mig böra

i deras helhet återgiva de nuvarande staterna för blindundervisningsanstalterna.

Genom beslut av 1908 års riksdag fastställdes stat för institutet och

förskolan för blinda å Tomteboda. Med senare i densamma vidtagna ändringar

ter sig denna stat för närvarande på följande sätt:

A) Inkomststat.

Ordinarie statsanslag .............................................................................. kronor 79.050

Elevavgifter............................................................................................. » 46,500

Summa kronor 125,550

B) Utgiftsstat.

■* fl (1) Avlöningar.

Rektor, förutom boställsvåning

med värme och planteringsland,

därest tillgång till sådant

finnes.......................................

Kämneslärare vid institutet, för
«

utom bostad med värme .....

2 ämneslärare, dito dito...........

Lön

Tjänst-

görings-

Summa

penningar

3,700

1.500

3,000

1,800

700

1,400

5,500

2,200

4,400

Efter 5 Sr kan lönen höjas

med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.,

av vilka belopp 350 kr. utgöra

lön och i50 kr. tjänstgöringspenningar.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 400 kr., efter 10 år

med ytterligare 400 kr. och

efter 15 år med än ytterligare

400 kr., av vilka belopp

300 kr. utgöra lön och

100 kr. tjänstgöringspenningar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

5

1 första ämneslärarinna vid institutet,

förutom bostad med

värme ....................................

1 ämneslärarinna, dito dito......

1 första lärarinna vid förskolan,

dito dito................................

1 lärarinna i förskolan, dito dito

2 lärarinnor i förskolan, dito dito

1 arbetslärare, dito dito.

5 arbetslärare, dito dito.

1 musiklärare, dito dito.

1 musiklärare, arvode...............

Musikundervisningen i övrigt,

arvode å 125 kronor för årlig

veckotimme, sammanlagt högst

1,000 kronor pr år; dock att

sådan ersättning må till förenämnda

båda musiklärare

kunna utgå allenast för tjänstgöring,

som överskjuter respektive

24 och 4 veckotimmar

1 gymnastiklärare....................

1 kamrerare och sekreterare,

arvode ....................................

Lön

Tjänst
görings
penningar
-

Summa

1,400

1,150

1,400

1,150

2,300

1,050

5,250

1,000

Säger avlöningar

2) Övriga utgifter.''

Fastighetens underhåll...............

Undervisnings- och arbetsmate
riell

.......................................

Inventarier.................................

Kosthållet .................................

Beklädnad .................................

Läkare och sjukvård..................

Vårdare och tjänstepersonal......

600

550

600

550

1,100

450

2,250

300

2,000

1,700

2.000

1,700

3,400

1.500

7.500

1,300

550

1,000

1,200

1,500

37,450

7,000

1,700

3.500

30.000

11.000

3.100

10,500

Efter 5 år kan lönen höjas

med 250 kr., efter 10

år med ytterligare 250 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 250 kr., av vilka

belopp 175 kr. utgöra lön

och 75 kr. tjänstgöringspenningar.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 200 kr., efter 10

år med ytterligare 200 kr.

och efter 15 år med än ytterligare

200 kr., av vilka

belopp 150 kr. utgöra lön

och 50 kr. tjänstgöringspenningar.

Efter 5 år kan avlöningen

höjas med 100 kr. och efter

lOår med ytterligare 100kr

Efter 5 år kan avlöningen

höjas med 150 kr., efter

10 år med ytterligare 150

kr. och efter 15 år med än

yterligare 150 kr.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

3,000

11.500

750

6,050

Säger övriga utgifter

88,100

Summa kronor

125,550

ägande direktionen beträffande de under 2) här förut upptagna utgiftsposter att å en

post göra någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i

i dess helhet icke överskrides.

Vid bedömandet och fastställandet av ifrågavarande lärarpersonals avlöningsförhållanden

år 1908 var det företrädesvis två omständigheter, som

trädde i förgrunden, nämligen 1904 års lönereglering för lärarna vid de

allmänna läroverken samt 1906 års lönereglering för lärarpersonalen vid

Stockholms folkskolor. Förstnämnda lönereglering var av betydelse vid

bestämmandet av rektors löneförmåner, ity att dessa — med hänsyn till att

kompetensen för rektorsbefattningen vid institutet vore densamma som för

rektor vid realskola, men arbetet och ansvaret för rektor vid institutet,

huvudsakligen till följd av dettas egenskap av internat, otvivelaktigt måste

anses tyngre än en realskolrektors — måste sättas högre än den sistnämndes

för beredande av möjlighet till erhållande av en för den maktpåliggande

befattningen fullt kvalificerad person. Beträffande ämneslärarna

och lärarinnorna i förskolan fordras för dessa befattningar samma kompetens

som för antagande till folkskollärare samt därutöver särskild insikt

i blindundervisning, för vars förvärvande erfordras genomgående av ett

provår vid blindläroanstalten. Med hänsyn till betydelsen för blindundervisningen,

att dess handhavande kunde anförtros åt fullt dugliga och

lämpliga personer och att därför de för folkskolans tjänst bäst kvalificerade

kunde få påräknas såsom sökande till lärarbeställningarna vid blindskolan,

hade avlöningsförmånerna för dessa befattningar blivit satta ej

obetydligt högre än de till folkskollärare i Stockholm då utgående.

Genom kungörelse den 13 juni 1908 (bih. nr 56) fastställdes villkor

och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare

vid ifrågavarande läroanstalt.

O O

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

Vid 1908 års riksdag fastställdes även stat för förskolan för blinda

Växjö. Denna stat, som alltjämt äger giltighet, är av följande lydelse:

A) Inkomststat.

Ordinarie statsanslag............................................ kronor 14 800-_

Elevavgifter .................................................» 12''oooi •

Summa kronor 26,800: —

B) Utgiftsstat.

Lön

Tjänst- görings- j penningar

Summa

1) Avlöningar.

Rektor, förutom bostad med

värme ........................

1 lärarinna, förutom bostad med

värme ................

2 lärarinnor, dito dito..........

Arvode för sekreterar- och rä- kenskapsgöromål..................

2,000

1,050

2,100

—

1,000

450

900

—

3,000

1.500

3,000

600

i

Säger avlöningar

—

—

—

—

8,100

_

2) Övriga utgifter.

Fastighetens underhåll......

_

_

_

1,000

Avlöning och städja till tjänste- personalen .........

1.600

Kosthållet .............

_

_

_

_

8,395

Beklädnad .........

—

_

_

_

2,000

Tvätt och renhållning.............

—

—

_

_

500

Värme och lyshållning..........

—

—

_

_

3,150

Läkare och sjukvård...

—

—

_

_

600

Undervisnings- och arbetsma- teriell ...........

300

Inventarier...........

__

_

650

Diverse utgifter.....

—

—

—

—

505

_

Säger övriga utgifter

—

—

—

—

18,700

—

Efter 6 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter

10 år med ytterligare 500

kr., av vilka belopp 850

kr. utgöra lön och 150 kr.

tjänstgöringspenningar.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 250 kr., efter 10 år

med ytterligare 250 kr. och

efter 15 är med än ytterligare

250 kr., av vilka belopp 175

kr. utgöra lön och 75 kr.

tjänstgöringspenningar.

Summa kronor j — |—| — |—| 26,800|—

med rätt för styrelsen beträffande de under 2) här förut upptagna utgiftsposter att

å en post göra någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten

i dess helhet icke överskrides.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts Proposition Nr 167.

I avseende å rektorstjänsten vid förskolan i Växjö hade, på sätt framgår

av 1908 års riksdagshandlingar, vederbörande departementschef framhållit,

att innehavaren av denna befattning med skäl syntes kunna fordra

att mera likställas med rektorerna vid dövstumskolorna; och hade med

hänsyn härtill avlöningsförmånerna blivit föreslagna och av riksdagen godkända,

såsom av ovanstående statförslag synes. Beträffande lärarinnorna

hade avlöningsförmånerna för dessa av Kungl. Maj:t föreslagits till samma

belopp som för enahanda tjänster vid Tomteboda; riksdagen hade emellertid

med hänsyn tagen till levnadskostnadernas relativt större omfattning

i Stockholm funnit en sänkning av lönebeloppen för lärarinnorna i Växjö

påkallad och fastställt desamma på sätt av staten framgår.

Genom kungörelse den 13 juni 1908 (bih. nr 56) äro fastställda

villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner fö* ordinarie

befattningshavare vid förskolan för blinda i Växjö.

Till hantverksskolan i Kristinehamn för blinda utgick statens bidrag

till en början med å extra stat anvisade medel. Anslaget utgjorde

från och med år 1909 20,000 kronor; jämte det Kungl. Maj:t årligen ställde

de anslag, som av riksdagen beviljats för denna skola, till skolstyrelsens

förfogande, plägade Kungl. Maj:t fastställa årliga stater för skolan. I

proposition till 1915 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag om skolans

överflyttande på ordinarie stat. Beträffande lärarnas avlöning innebar förslaget

ingen ändring i förhållande till vad i detta avseende i de senaste

av Kungf Maj:t fastställda staterna blivit bestämt utom i fråga om rektors

avlöning, där en höjning av 500 kronor föreslagits. Det av Kungl.

Maj:t framlagda statförslaget, vilket ävenledes blev av riksdagen godkänt

att gälla från och med år 1916, hade följande utseende:

A. Inkomststat.

1. Ordinarie statsanslag:

Bestämt anslag: till avlöningar ................................................... —

Reservationsanslag: till övriga utgifter för skolverksamheten ... 11,000:— 20,000: —

2. Inkomster av affärsverksamheten:

1,000: —

58.500: — 59.500: —

Intressemedel, förslagsvis.......

Försälj ningsmedel, förslagsvis

Summa

79,500: —

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

9

B) Utgiftsstat.

. ''

Tjänst-

Lön

görings-

Summa

penningar

i) Avlöningar:

Rektor, förutom bostad med vär-

me..........................................

2,000

1,000

3,000

1 ämnes- och handarbetslära-

rinna, förutom bostad med

värme .....................................

1.050

450

1,500

1 arbetslärare, d:o d:o...............

1,050

450

1.500

2 d:o d:o d:o...............

2,100

900

3.000

Säger avlöningar

—

—

9,000

2) Övriga utgifter för

skolverksamheten:

Hyror och underhåll av loka-

terna.......................................

—

—

4,020

Avlöning till timlärare, maga-

sinsbiträden m. in................

—

—

3,330

Utackorderingsbidrag till bebo-

vande elever..........................

—

—

6,000

Utrustningsbidrag till avgående

elever ....................................

—

—

3.250

Värme och lyshållning ............

—

—

1,700

Diverse utgifter ........................

—

—

1,200

Säger övriga utgifter för skol-

verksamheten

—

—

19,500

3) Materialier in. m., för-

slags vis...................................

—

—

51.000

Summa

—

—

79,500

Efter 5 år kan avlöningen

höjas med 500 kronor och

efter 10 år med ytterligare

500 kronor, av vilka be

lopp 350 kronor utgöra

lön och 150 kronor tjänst,

göringspenningar.

Efter 5 år kan avlöningen

höjas med 200 kronor, efter

10 år med ytterligare

200 kronor och efter 15 år

med än ytterligare 200 kronor,

av vilka belopp 150

kronor utgöra lön och 50

kronor tjänstgöringspen

ningar.

ägande skolans styrelse beträffande de under 2) här förut upptagna utg ftsposter att

å en post göra någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten

i dess helhet icke överskrides.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 144 käft. (Nr 167.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl.

Genom kungörelse den 26 juni 1915 (nr 2.82) hava villkor och bestämmelser

meddelats för åtnjutande av avlöningsförmåner för ordinarie befattningshavare

vid denna skola.

I samband härmed vill jag erinra därom, att i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag 1918 års lagtima riksdag till förstärkandet av det i nyssberörda

inkomststat uppförda reservationsanslaget anvisat på extra stat för

år 1919 ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor.

I samband med den år 1908 beslutade löneregleringen för blindundervisningsanstalterna

å Tomteboda och i Växjö godkände riksdagen följande

grunder för avlönande av vikarier för lärarpersonalen vid ifrågavarande

anstalter, nämligen

att arvodet till vikarie för rektor vid institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda skulle utgå, på sätt Kungl. Makt för varje särskilt

fall förordnade;

att arvodet till vikarie för annan av lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna

å Tomteboda och i Växjö skulle utgå med ett belopp,

motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen för den tjänst, som av

vikarien uppehölles; samt

att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet på grund av sjukdom,

utöver de till tjänsten hörande tjänstgöringspenningar, vilka vikarien ägde

uppbära, eller särskilt bestämd andel av lönen erfordrades, för att arvodet

till denne skulle uppgå till nyssnämnda belopp, skulle utgå av statsmedel.

Bestämmelser härom återfinnas i kungörelserna den 13 juni 1908

angående nya stater för blindundervisningsanstalterna å Tomteboda och

i Växjö.

Att användas i enlighet med dessa grunder uppfördes i riksstaten ett

förslagsanslag å 1,200 kronor med titel: »Bidrag till avlönande i vissa

fall av vikarier för lärare och lärarinnor vid blindundervisningsanstalterna

å Tomteboda och i Växjö». Då sedermera år 1915 ordinarie stat fastställdes

för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, medgavs, att statsbidrag

till avlönande av vikarier för lärarpersonalen vid denna skola finge

utgå av berörda förslagsanslag, vilket till sitt belopp dock bibehölls oförändrat,

och ändrades i anledning därav vid 1916 års riksdag anslagets

rubrik till: »Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter

».

De senaste åren har jämväl tillfällig löneförbättring utgått till lärarpersonalen

vid blindundervisningsanstalterna. Så tillkommer jämlikt kun
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

11

görelsen den 22 november 1918 (nr 900) sådan löneförbättring under år 1919

rektorn vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda med 600 kronor

i första eller andra lönegraden och med 500 kronor i tredje lönegraden

samt en var av rektorerna vid förskolan för blinda i Växjö och hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda med 600 kronor. Vidare utgår för

år 1919 tillfällig löneförbättring till ämneslärare och ämneslärarinna vid

institutet för blinda å Tomteboda eller hantverksskolan i Kristinehamn,

till lärarinna vid förskola ävensom till musiklärare och gymnastiklärare vid

institutet enligt de av riksdagen i fråga om lärare vid folkskola för år 1918

beslutade grunder och till arbetslärare enligt de av riksdagen beträffande

lärare vid småskola för samma år beslutade grunder. I anslutning härtill

åtnjuter lärare, tillhörande den förstnämnda kategorien, därest han är att

i viss mening betrakta som familjeförsörjare, ett årligt belopp av 600 kronor,

annars 400 kronor, samt lärare, tillhörande den senare kategorien

och alltså jämställd med lärare vid småskola, därest han är att i viss mening

betrakta som familjeförsörjare, ett belopp av 400 kronor, annars 250

kronor.

I särskilda till Kungl. Maj:t ställda, till folkskolöverstyrelsen ingivna

framställningar hava nu direktionen för institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda samt styrelserna för förskolan för blinda i Växjö och hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda framlagt förslag om fastställande

av nya'' avlöningsstater för respektive undervisningsanstalters lärarpersonal.

Jag vill här nedan i korthet i ett sammanhang återgiva de förslag,

som framlagts från de olika läroanstalternas sida.

Såsom skäl för den ifrågasatta löne- och pensionsregleringen har åberopats den

av 1918 års lagtima riksdag på Kungl. Maj:ts förslag beslutade löne- och peusionsregleringen

för lärarpersonalerna vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarierna, folk- och småskolorna, de högre folkskolorna och de kommunala

mellanskolorna ävensom framhållits nödvändigheten av att bereda sådana löneförmåner

åt lärarna vid blindundervisningsanstalterna, att dessa anstalter i konkurrens med andra

läroanstalter måtte kunna förvärva lärare, som vore skickliga att utföra det ansvarsfulla

och ansträngande arbete, som av dem krävdes.

Vad först rektorerna beträffar, har direktionen över institutet påpekat, att stadgan

för läroanstalter för blinda den 29 maj 1896 bestämt för rektor vid institutet och

förskolan å Tomteboda samma kompetensvillkor som för rektor vid realskola, men att

till de göromål, som tillkomma eu sådan, komma ytterligare de arbeten, som föl ja med

föreståndarskapet för ett internat och en del göromål, som vanligen bestridas av en

syssloman, samt ledningen av blindskriftstryckeriet, föredragningen inför direktionen

av ärenden rörande fondmedlens användande och en vidlyftig korrespondens med forna

lärjungar vid institutet, som söka råd och hjälp av skiftande slag. Direktionen har

Framställningar

från

direktionen

för institutet

och förskolan

för blinda å

Tomteboda

samt från styrelserna

för

förskolan i

Växjö och

hantverksskolan

i Kristinehamn.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majtts Proposition Nr 167.

därför föreslagit samma lön som den, vilken bestämts för rektor vid högre allmänt

läroverk och vid folkskoleseminarium eller 7,500 kronor, varav 5,000 kronor lön och

2,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kommer boställsvåuing med värme och

eventuellt planteringsland, varemot särskilt arvode för vården av biblioteket och föreståndarskapet

för provårskurserna icke beräknats.

Styrelsen för förskolan i Växjö har vid sitt förslag till lön för förskolans rektor

tagit till norm den för realskolrektorer bestämda avlöningen, 6,400 kronor, därav

4,400 kronor lön och 2,000 kronor tjänstgöringspenningar, dock med avdrag av 300

kronor för den förmån av fri värme, som förskolans rektor åtnjuter.

Styrelsen för hantverksskolan i Kristinehamn har— under framhållande, att rektorn

utom den närmaste ledningen av skolans verksamhet även hade att förestå den

med skolan förenade numera ganska omfattande materialdepån för blinda yrkesidkare

samt att under styrelsens kontroll handhava skolans ekonomiska förvaltning — föreslagit

en avlöning av 4,500 kronor, varav 3.000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar

jämte två ålderstillägg å 500 kronor.

Då ämneslärarna (incl. folkskolelärarinnorna) vid blindundervisniugsanstalterna

närmast äro att jämföra med lärare i de större städernas folkskolor, enär för behörighet

kräves folkskollärarutbildning, dock med tillägg för ämneslärare av provårskurs vid institutet,

låg det nära till hands att vid uppgörande av förslag till lönesatserna utgå från löneförhållandena

vid Stockholms folkskolor, såsom också skett vid bestämmandet av den nu

gällande lönestaten. Men direktionen över institutet och styrelserna för förskolan i Växjö

och hantverksskolan i Kristinehamn hava förmenat, att det skulle vara en avsevärd

olägenhet, om lönerna vid statsanstalter skulle vara i någon väsentligare mån beroende

av löner, vilka bestämmas ej blott av staten utan även av en kommun och om vilka

man i innevarande stund ej ens vet, huru de under nästa år komma att ställa sig.

Direktionen har i stället anställt en annan jämförelse, som ur flera synpunkter ansetts

vara bättre, nämligen med lärarna vid folkskoleseminariernas övningsskolor. Dessa

bildade nämligen enligt vad direktionen framhållit eu särskild, kvalificerad grupp inom

folkskollärarkåren, liksom blindlärarna vore en sådan genom den provårskurs vid institutet,

som de efter vunnen folkskollärarutbildning vanligen ha genomgått, och bada

dessa grupper avlönades helt och hållet med statsmedel. Det för blindlärarna en

vecka längre läsåret (i regel 40 veckor mot övningsskollärarnas 39) och den för dessa

lärare något längre tjänstgöringen för vecka (24—28 timmar mot övningsskollärarnas

22—26) samt deras arbete med tillsyn över lärjungarna kompenserades av fri bostad

med värme, som av dem åtnjutes, eu förmån som, då den kommer såsom ett tillägg

till en penninglön av samma belopp, som uppbäres av lärare vid seminariernas övningsskolor,

torde göra blindlärarnas ställning åtminstone icke sämre än Stockholms

folkskollärares.

Direktionen föreslår alltså eu kontant avlöning av för manlig lärare 3,400 kronor,

varav 2,100 kronor lön och 1,300 kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg,

vartdera å 400 kronor, samt för kvinnlig lärare 2,800 kronor, varav 1,800

kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg, vartdera å

300 kronor. För eventuellt arbete med provkandidater föreslås intet särskilt arvode.

Styrelsen för förskolan i Yäxjö har i fråga om där anställda ämneslärarinnor

framställt samma förslag som direktionen för Tomtebodaanstalten beträffande dess

ämneslärarinnor. Bostad med värme borde betraktas som en kompensation för deras

något längre och mer speciella utbildning och deras drygare tjänstgöring med i medeltal

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

13

10 veckotimmars jourskyldigbet förutom de 26 å 30 veckotimmarnas undervisningsskyldighet.

Kristinehamnsskolans styrelse bar för den där anställda ämnes- och handarbetslärarinnan

stannat vid en avlöning av 2,400 kronor, som är avsedd att utgöra ett

medeltal mellan avlöningen för kvinnlig övningsskollärare och lärarinna i kvinnlig

slöjd vid folkskoleseminarium.

Två första lärarinnor, den ena vid institutet, den andra vid förskolan å Tomteboda,

åtnjuta för närvarande 300 kronors högre avlöning än ämneslärarinnor och förskollärarinnor.

Direktionen föreslår, att samma tillägg må av dem få behållas.

För urbetslärare vid institutet och hantverksskolan föreslås av direktionen och

styrelsen samma lön som den för seminariernas lärare i manlig slöjd bestämda, dock

något avrundad uppåt och tillökad med bostad och värme på grund av den längre

arbetstid, som av dem kräves (35—42 veckotimmar mot 28 för lärare i manlig slöjd),

och av den ökning i inkomster, som på senare åren tillfallit industriarbetare. Förslaget

innefattar eu avlöning av 3,000 kronor, nämligen 2,000 kronor lön och 1,000

kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg, vartdera å 400 kronor.

Av de i staten för institutet upptagna 6 arbetslärartjänsterna innehaves för närvarande

halva antalet av lärarinnor. Från institutet har föreslagits, att de manliga

innehavarna av dessa befattningar i ny stat upptagas som arbetslärare och de kvinnliga

som arbetslärarinnor. De i staten för Kristinehamnsanstalten upptagna tre arbetslärartjänsterna

hava samtliga manliga innehavare.

För arbetslärarinnor (handarbetslärarinnor) vid institutet föreslås högre lön än

för seminariernas lärarinnor i kvinnlig slöjd, i det att de jämställas med förskollärarinnorna

på grund av den väsentliga del, som handarbetet intager i de blinda flickornas

uppfostran, och de anspråk med avseende på undervisningstid, tillsyn och uppfostringsförmåga,

som ställas på dessa lärariunor.

Lärarinna i hushållsgöromål vid institutet har tidigare avlönats av medel, som

i institutets stat upptagas under rubriken vårdar- och tjänstepersonal, men från och

med år 1914 med ett belopp av 1,455 kronor, som Kungl. Maj:t årligen anvisat av

de fondräntor, vilka direktionen äger att inbetala till statskontoret. Redan år 1912

gjorde direktionen framställning om denna befattnings överflyttande på ordinarie stat,

men framställningen avslogs då, emedan man ansåg, att någon erfarenhet angående

det stadigvarande behovet av platsen borde vinnas. De år, som sedan dess förflutit,

ha så bestämt bekräftat direktionens mening om denna lärarinnas undervisning såsom

något av det allra viktigaste av den praktiska uppfostran, som de blinda flickorna fä,

att fulla skäl nu föreligga att förnya ifrågavarande hemställan. Direktionen föreslår,

att denna lärarinna erhåller avlöning med belopp, som likställer henne med lärarinna

i hushållsgöromål vid kvinnligt folkskoleseminarium. Vid folkskoleseminarium åtnjuter

en lärarinna i hushållsgöromål 1,980 kronor i första lönegraden eller 90 kronor

för var och eu av 22 veckotimmar. Direktionen föreslår för ifrågavarande lärarinna

en avlöning av 2,000 kronor, vartill utom ålderstillägg skulle, med hänsyn till en

arbetstid för henne av minst 35 veckotimmar och arbetsårets större längd samt institutets

läge, komma husrum med värme.

Beträffande musiklärarna vid institutet, vilkas avlöning blivit fastställd så sent

som den 22 juni 1918, framhåller direktionen, att denna omständighet icke bör föranleda

deras uteslutande från den allmänna löneförbättringen, i synnerhet som i den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

framställning angående omläggning av musikundervisningen, som avgavs av folkskolöverstyrelsen,

uttryckligen angivits, att de föreslagna avlöningsbeloppen borde anses

vara av provisorisk natur. Direktionen föreslår, att avlöningen för dessa lärare måtte

bestämmas med hänsyn tagen till avlöningen för musiklärare vid folkskoleseminarierna.

En manlig musiklärare där bar en avlöning av 3,510 kronor i första lönegraden med

27 veckotimmars tjänstgöring, alltså efter 130 kronor för veckotimme. Då för läraren

i instrumentalmusik vid blindanstalten beräknas 24 veckotimmar, skulle lönen utgöra

3,120 kronor, men enär en del därav lämpligen kan lämnas genom fri bostad med

värme, anser direktionen den kontanta begynnelseavlöningen kunna sättas till 2,800

kronor, därav 2,000 kronor lön och 800 kronor tjänStgöringspenningar, vartill borde

komma tre ålderstillägg å lönen, vart och ett å 400 kronor. Den andre musikläraren,

som skall undervisa i sång, skulle efter samma beräkningsgrund för 4 veckotimmar

erhålla 520 kronor i avlöning, men med hänsyn till resorna till institutet och därmed

följande^ tidsförlust föreslår direktionen en avlöning av 650 kronor jämte två ålderstillägg

å 100 kronor.

_ Beträffande musikundervisningen i övrigt föreslår direktionen ingen annan förändring

än att arvodet till musiklärarna för tjänstgöring utöver respektive 24 och 4

veckotimmar måtte utgå med 130 kronor för veckotimme, men att arvode för annan

musiklärare, om sådan anlitas, måtte få bero av överenskommelse med direktionen.

För gymnastikläraren vid institutet föreslår direktionen samma avlöning för

veckotimme räknat som för seminariernas gymnastiklärare, och då undervisningstimmeu

räknar 45 minuter vid seminarierna men 60 minuter vid institutet, anser

direktionen gymnastiklärarens tjänstgöringstimtal i jämförelse med en seminariegymnastiklärare

vara 14, varför lönen borde efter 130 kronor för veckotimme utgöra

1,820 kronor, vilket belopp dock avrundas till 1,800 kronor, vartill skulle komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 400 kronor.

För kamreraren vid institutet, som tillika är direktionens sekreterare och protokollsförare,

föreslår direktionen förhöjning av arvodet från 1,500 kronor till 2,500

kronor med anledning av de nya bestämmelser för bokföring och kassaförvaltning,

som äro att motse på grund av det utlåtande, som avgivits av kommitterade för omarbetande

av statsbokföringen.

Styrelsen för förskolan i Växjö föreslår förhöjning av arvodet för sekreterare

och bokförare vid nämnda skola med 200 kronor, under förutsättning att statsbokföringskommitténs

förslag till bestämmelser om bokföring icke kommer att gälla förskolan

i Växjö, men med 350 kronor, om ifrågavarande bestämmelser skulle bliva

gällande även för sagda förskola. I förra fallet skulle arvodet alltså uppgå till 800

kronor, i senare fallet till 950 kronor.

I fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, skyldighet till förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m. hemställer direktionen över institutet om fastställande

av bestämmelser av i huvudsak motsvarande innehåll som de, vilka numera

gälla för lärare vid allmänna läroverk och folkskoleseminarier.

Direktionen hemställer vidare, att ämneslärare liksom övningsskollärare vid folkskoleseminarium

måtte för erhållande av ålderstillägg tillgodoräknas tjänstgöring som

ordinarie lärare vid folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola, tjänstgöring vid

under offentlig kontroll ställt smäskoleseminarium under den tid statsbidrag utgått

till hans avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag till folkskollärares avlö
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

nande, ävensom tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare vid skyddshem, som åtnjuter

statsbidrag och antingen äger av Kungl. Maj:t stadfäst reglemente eller ock är

av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän uppfostringsanstalt.

I fråga om skyldighet att avgå från tjänsten och om pensionsrätt anser sig

direktionen, med hänsyn därtill att i november 1917 av särskilda sakkunniga avgivits

betänkande och förslag om det statsunderstödda pensionsväsendets centralisering,

vilket torde komma att bli föremål för särskild framställning, allenast böra hemställa,

att vad i lagen om civila tjänstinnehavares lätt till pension är stadgat vid

tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande eller beträffande innehavare av befattning,

som därefter tillträdes, vid tillträdet till befattningen skall gälla.

Beträffande pensionsunderlagets storlek hemställer direktionen, att för rektor vid

institutet samma belopp måtte bestämmas, som stadgats för rektorer vid folkskoleseminarium,

eller 5,600 kronor, samt att befattningshavare, som varit tillförordnad

rektor vid institutet, skall äga att vid bestämmande av pensionens belopp räkna sig

detta till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor. I övrigt

hänvisas till bestämmelserna i gällande pensionslag.

Beträffande grunderna för avlönande av vikarier föreslår direktionen, att nu

gällande bestämmelser, enligt vilka vikaries avlöning utgår med samma belopp som

avlöningen för ordinarie befattningshavare i första lönegraden, måtte få kvarstå, ehuru

de komma att principiellt avvika från vad som numera är stadgat exempelvis för

seminarierna, där vikariernas löner äro lägre än avlöningen i första lönegraden. Men

då vid blindanstalterna bostadsförmån utgör en icke oväsentlig beståndsdel av de

ordinarie lärarnas löner och en tillfällig vikarie i allmänhet ej skulle hava fördel av

att åtnjuta fri bostad å anstalten, då han i regel torde betala bostad på annat håll,

skulle vikariatsersättningen bli mindre än skäligt vore, om den sättes lägre än den

kontanta avlöningen i första lönegraden.

Äntligen hemställa vederbörande direktion och styrelser, att de ytterligare löneförbättringar,

som kunna vara eller bliva beslutade för statsanställda i form av krigstidstillägg

eller krigstidshjälp, måtte få fortfarande utgå till blindundervisningsanstalternas

personal, även sedan ny stat börjat tillämpas, samt att den nya stat. som

kan komma att varda antagen, måtte tillämpas från och med år 1919, varvid den

för år 1919 erforderliga ökningen i statsanslaget måtte anvisas å tilläggsstat.

Over nu berörda framställningar från de olika blindundervisningsanstalterna

har inspektören för blindundervisningen avgivit yttrande och

därvid anfört i huvudsak följande:

De föreliggande förslagen till löneförbättringar hava grundats på analogier med

de avlöningar, som genom riksdagens skrivelse den 19 juni 1918 fastställts för seminarierna

och särskilt för deras övningsskolor. Samma princip synes mig böra tilllämpas

å alla blindskolorna, varvid numer ingen skillnad bör göras mellan de båda

förskolorna i Tomteboda och Växjö, alldenstund tjänstgöringen är alldeles likartad och

prisskillnaden mellan de båda orterna alltmer utjämnas.

Ej heller den omständigheten, att Kristinehamnsskolan är ett externat, under

det de andra äro internat, bör föranleda någon skillnad. Rektor i Kristinehamn har

nämligen många besvär, som pläga tillkomma eu internatsföreståndare därigenom, att

samtliga hans lärjungar vistas som främlingar i staden, varför han måste bereda dem

inackordering och hjälpa dem med mångt och mycket, som de under sin vistelse å

Yttrande av

inspektören

för blindundervisningen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

främmande ort på grund av sin blindhet ej kunna sköta själva, och hantverkslärarna

i Kristinehamn och Tomteboda äro likställda så till vida, att jourskyldighet å ingendera

stället åligger dem.

Vad blindinstitutet angår har jag intet att tillägga till förslaget.

I Växjöskolans hemställan om ny lönestat föreslås för rektor 6,100 kronor, uppdelade

i 4,200 kronor lön och 1,900 kronor tjänstgöringspenningar, varjämte åt sekreteraren

och räkenskapsförare!! begäres ett arvode å 800, eventuellt 950 kronor, varvid

är att märka, att rektors- och sekreterarsysslorna vid denna skola äro och alltid varit

förenade. Kristinehamnsskoluns styrelse föreslår för rektor 4,500 kronor, fördelade

i B,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar, vartill efter respektive 5

och 10 år skulle komma ålderstillägg å 500 kronor, varigenom den ifrågasatta slutavlöningen

blir 5,500 kronor.

Som jag ovan framhållit, anser jag, att de båda rektorerna böra likställas, ehuru

den ene sköter ett internat och den andre ett externat, men skall skillnad göras, bör

den visserligen gå i en riktning motsatt den, som framgår av de båda förslagen, ty

otvivelaktigt är, att föreståndarskapet för Kristinebamnsskolan med dess 50 fullvuxna

män och mycket besvärliga materialdepot är mera krävande än rektoratet vid Växjöskolau

med dess omkring 35 småbarn, varjämte det förra binder sin innehavare vid

skolstaden även under större delen av ferierna. Kompetensvillkoren äro å båda platserna

lika med ämneslärarkompetensen vid institutet, och det synes mig därför naturligt,

att vid bestämmande av de båda rektorernas avlöning man utgår från avlöningen

för institutets ämneslärare, vilken av direktionen föreslagits till 4,600 kronor i högsta

lönegraden. Då rektorsplatserna för att locka sökande böra vara avsevärt bättre lönade

än lärarplatserna, föreslår jag för dem samma belopp, som Kristiuehamnsstyrelsen

begärt för rektor i högsta lönegraden eller 5.500 kronor, fördelade i 3,800 kronor

lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar, dock utan ålderstillägg, vartill kommer

boställsvåning med värme.

Någon olägenhet av att bevilja kvinna, som äger ämneslärarkompetens, tillträde

till rektorstjänsteu i Växjö kan jag ej sp, men hemställer att den kontauta avlöningen

för kviunlig rektor där sättes till 4,500 kronor, fördelade i 3,000 kronor lön och

1,500 kronor tjänstgöringspenningar — i övrigt lika med avlöningen för manlig rektor.

Att vid Kristinebamnsskolan, som numera alltid har uteslutande manliga lärjungar.

kvinnlig rektor skulle kunna anställas niaste anses uteslutet.

Sekreterar-syss\a,u har i Kristinehamn på senare tiden och i Växjö alltid varit

anförtrodd åt rektor, vilket för rektor i Växjö, där sekreterararvodet utgår med 600

kronor, innebär eu ej oväsentlig inkomstförstärkning. I Kristinehamn är sysslan oavlönad,

ehuru säkert mer krävande än i Växjö. I Växjö begäres nu ett arvode a 800

kronor, eventuellt 950 kronor men i Kristinehamn intet. Jag hemställer, att i båda

skolornas stat upptagas arvoden å 800 kronor för sekreterare och räkenskapsförare.

I Växjö finnas tre förskollärarinnor anställda, för vilka styrelsen föreslår en avlöning

å 2.800 kronor, fördelade i 1,800 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar,

med 3 ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 ar jämte bostad

med värme. I Kristinehamn finnes en ämnes- och handarbetslärarinna, som undervisar

såväl i läsning och skrivning som i en del handarbeten, och för henne föreslår

styrelsen 2,400 kronor, fördelade i 1,600 kronor lön och 800 kronor tjänstgöringspengar,

med tre ålderstillägg å 300 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år jämte

bostad med värme. I institutsdirektionens förslag till ny lönestat göres ingen skillnad

mellan förskollärarinnor och handarbetslärariunor, och jag hemställer i överensstäm
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

melse därmed, att lönevillkoren för samtliga de ifrågavarande lärarinnorna föreslås till

det belopp Växjöstyrelsen begärt.

Beträffande de villkor och bestämmelser, som skola gälla för åtnjutande av löneförmåuerna

å ny stat, föreslår jag — mutatis mutandis — för samtliga blindskolor

vad direktionen föreslagit för institutet och likaså beträffande ålderstillägg och vikariatser

sättningar.

I fråga om pensionsunderlagets storlek bör hänvisas till bestämmelserna i pensionslagen,

vilka i annat sammanhang lära bli föremal för överstyrelsens yttrande. 1

staten för institutet bör dock för rektor upptagas samma pensionsunderlag som för

seminarierektorerua eller 5,600 kronor, och för rektorerna vid de andra blindskolorna

synes underlaget likaledes böra sättas något högre än lönen — jag föreslår det till

4,200 kronor.

Med avsende på |tideu för avgång från tjänsten bör hänvisas till pensionslagen.

Institutsdirektionen föreslår i sitt statförslag, att ämneslärare må för erhållande

av ålderstillägg tillgodoräkna sig tjänstgöring som ordinarie lärare vid folkskolor m. fl.

skolor samt i särskild skrivelse, att ämneslärare vid institutet må erhålla samma rätt,

därest han övergår till ordinarie tjänst vid folkskola. Med instämmande häri föreslår

jag, att den ifrågasatta rätten till tjänstårsberäkning för ålderstillägg utsträckes till

att gälla dels för samtliga lärare och lärarinnor vid statens blindskolor, därest de äga

folkskollärarkompetens, dels till samtliga de skolor, som uppräknas i staten för seminariernas

övningsskolor i riksdagens skrivelse av den 19 juni 1918.

Samtliga styrelserna hemställa, att de föreslagna nya lönerna måtte utgå från

början av år 1919, vilket har gott fog för sig, då övriga statsskolor kommit i åtnjutande

av sina löneförbättringar från denna tid. Jag hemställer därför, att överstyrelsen

ville gorå framställning om nya lönestater lör blindskolorna i överensstämmelse med

mitt ovan framställda förslag samt tillika föreslå, att dessa stater skola tillämpas från

1919 års början, varvid förutsättes, att samtliga i de nya staterna upptagna befattningshavare

må komma i åtnjutande av de ytterligare löneförbättringar i form av

krigstidstillägg eller krigstidsbjälp, som kunna komma att beviljas övriga statsanställda.

Med överlämnande av blindundervisningsanstalternas framställningar Foikskoisamt

inspektörens för blindundervisningen över dessa avgivna yttrande har reisensSskrifolkskolöverstyrelsen

i skrivelse den 28 november 1918 avgivit utlåtande vel1Sg1g8^1

och förslag i ämnet.

Efter att hava lämnat en översikt över nuvarande avlöningsförhållanden

framhåller överstyrelsen, hurusom av denna översikt framginge,

dels att löneskalan för de vid blindundervisningsanstalterna fästade lärarna

behövde en avsevärd förhöjning för att komma i jämbredd med de

av 1918 års lagtima riksdag fastställda löneskalorna för lärare vid andra

läroanstalter, vilka med avseende på behörighets- och tjänstgöringsvillkor

kunde jämföras med lärare vid blindervisningsanstalterna,

dels och att vissa ojämnheter förefunnes i fråga om lönesatsernas belopp

för tjänster, vilka i huvudsak krävde samma utbildning och tjänstgöring

ar sina innehavare, fastän de vore anställda vid olika läroanstalter.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 144 höft. (Nr 167.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

Överstyrelsen anför vidare:

Sedan övriga kategorier av lärare efter långvariga förarbeten genom 1918 års

riksdags beslut fått löne- och pensionsreglering åt sig beviljad, torde en löue- och

pensiousreglering för den lilla kår av lärare och lärarinnor, som är fästad vid de tre

av staten bekostade och underhållna blindundervisningsanstalterna i riket, icke böra

undanskjutas. Denna kår intager med avseende på kompetensfordringar och tjänstgöringsförhållanden

den ställning, att densamma i avseende på de avlöningsförmåner,

som hilligtvis böra tillkomma dess medlemmar, lämpligen kan i det hela likställas med

andra lärargrupper, för vilka lönereglering nu genomförts. Denna omständighet, som

torde göra ytterligare utredningsarbete i denna fråga överflödigt, innebär tydligtvis

ock ett bestämt skäl till att blindlärarpersonalens avlöningsförhållanden snarast möjligt

höra ordnas, då ju såväl rättvisan som hänsyn till blindanstalternas bästa kräver,.att

dessas personal ej är i avlöniugshänseende sämre lottad än personalen vid andra med

dem jämförliga anstalter.

Överstyrelsen angiver därefter sin ställning till de förslag i ämnet,

som framlagts av direktionen över blindanstalten å Tomteboda, styrelserna

för förskolan för blinda i Växjö och hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda, överstyrelsen redogör först för sin uppfattning rörande avlöningsbeloppen

och anför härutinnan följande:

Vad beträffar rektorerna vid blindundervisningsanstalterna, så fordras av rektorn

vid institutet samma kompetens som för realskolrektor och av rektorerna vid förskolan

i Växjö och hantverksskolan i Kristinehamn samma kompetens som av ämneslärare

vid institutet. Direktionen över institutet har angivit skäl, som överstyrelsen

finner äga full giltighet för bestämmande av lönen för rektorn vid institutet till samma

belopp, som bestämts för rektor vid folkskoleseminarium. I nu gällande stater har lika

lön fastställts för rektorn vid förskolan i Växjö och rektorn vid hantverksskolan i

Kristinehamn, och överstyrelsen anser de skäl, som anförts av inspektören för blindundervisningen

för bibehållande av denna likhet, vara övertygande. I fråga om avlöningens

belopp ansluter sig överstyrelsen även till inspektörens förslag, som upptager

en avlöning av 5.500 kronor, varav 3,800 kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar.

Beträffande kvinnas tillträde till rektorat vid blindundervisningsanstalterna

instämmer överstyrelsen i inspektörens förslag, att sådant tillträde må medgivas

endast beträffande förskolan i Växjö, och finner jämväl de av honom föreslagna avlöningsförmånerna

för kvinnlig rektor, nämligen 4,500 kronor, fördelade i lön 3,000

kronor och tjänstgöringspenningar 1,500 kronor, lämpligt avvägda.

Huvudgruppen av blindundervisningsanstalternas lärarkår utgöres av folkskollärare,

som efter sin folkskollärarutbildning genomgått en ettårig utbildningskurs för att

bliva behöriga för anställning såsom ämneslärare, respektive ämneslärarinnor, vid institutet

eller såsom lärarinnor vid någon av förskolorna. Tjänstgöringen kräver icke

blott särskilda lärår- och uppfostrargåvor utan medför ock bundenhet vid anstalten

under, praktiskt taget, nära nog hela året utan möjlighet till något ekonomiskt förvärv

vid sidan av lärargärningen. Vid de löneregleringar, som tidigare fastställts för

ifrågavarande lärare, har, såsom i den av direktionen för blindanstalten å Tomteboda

ingivna framställningen erinrats, till utgångspunkt tagits löneförhållandena vid Stockholms

folkskolor. Tvivelsutan innebär det dock i flera hänseenden en olägenhet, att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 167.

löneregleringen för personalen vid statsanstalter så göres beroende av avlöningsförhållanden,

vilka i väsentlig man äro avhängiga av vederbörande kommunala korporations

bestämmande. I förevarande fall är olägenheten dess större, som de blivande löneförmånerna

för lärarna vid Stockholms stads folkskolor ännu ej äro fastställda vid den

tidpunkt, då förarbetena för blindlärarpersonalens lönereglering måste utföras. Direktionens

förslag, till vilket styrelsen för förskolan i Växjö anslutit sig, innebär, att

blindlärarna skulle likställas med övningsskollärarna vid statens folkskoleseminarier.

Överstyrelsen finner detta förslag lämpligt och vill ansluta sig till detsamma. De

ifrågavarande lärarkårerna kunna med allt fog jämföras härutinnan, att av båda kräves

eu god folkskollärarutbildning och därjämte vissa ytterligare kvalifikationer, som torde

kunna betraktas såsom ungefärligen likvärdiga. I enlighet härmed torde alltså den

kontanta avlöningen böra sättas lika för ämneslärare med manlig övningsskollärares

och för ämnesiärarinna med kvinnlig övningsskollärares lön. Att-, såsom nu är fallet,

beträffande ämneslärarinnor göra skillnad mellan lärarinnorna vid Tomtebödaanstalten

å ena sidan samt lärarinnorna vid Växjö- och Kristinekamnsskolorna å den andra och

bestämma de senares avlöning lägre synes icke vara tillräckligt motiverat. Den

olikhet i priser å levnadsförnödenheter, som tidigare kunnat utgöra tillräckligt skäl

för en sådan åtskillnad, torde, då ju i båda fallen fri bostad med värme skulle ingå

i avlöningsförmånerna, numera vara i det väsentliga utjämnad, och kraven på utbildning

samt tjänstgöringsskyldighet äro vid alla tre skolorna desamma.

Om alltså de kontanta avlöningsförmånerna för blindlärarna synas böra bliva desamma

som för övningsskollärarna, torde såväl den läugre tjänstgöringstiden under

året och det större antalet undervisningstimmar för vecka som ock tjänstgöringens krävande

art och de förhållanden, under vilka densamma skall utföras, innebära tillräckliga

skäl för att blindlärarna utöver den kontanta avlöningen få åtnjuta samma förmån

av fri bostad med värme, som hittills tillkommit dem. Det bör i avseende härå

erinras, att till blindlärarnas skyldigheter hör att i tur och ordning hela dagen uppehålla

sig å anstalten för att hava uppsikt över eleverna samt att, åtminstone vad

Tomtebödaanstalten angår, dennas belägenhet är sådan, att lärarna svårligen skulle

kunna anskaffa bostad utom densamma.

Vad nu anförts rörande bostadsförmån har i huvudsak sin tillämpning även på

flertalet övriga befattningshavare vid blindanstalterna.

Vad sä beträffar arbctslärarna, innefattas i nu gällande stat för blindanstalten

å Tomteboda bland nämnda lärare såväl manliga lärare i de olika yrkesgrenar, varuti

eleverna erhålla undervisning, som ock de lärarinnor, som undervisa i handarbete,

i det för bådadera samma avlöningsförmåner äro fastställda. I den nya avlöningsstaten

torde emellertid dessa grupper böra åtskiljas och lämpligen avvägda lönesatser

fastställas för värdera av’ dem. De manliga arbetslärarna torde därvid närmast vara

att jämföra med lärare i manlig slöjd vid folkskoleseminarierna. Visserligen torde av

de senare krävas en större pedagogisk utbildning, men i betraktande av den väsentliga

stegring, som under de senaste åren ägt rum i avlöningen för yrkeskunniga arbetare,

lärer det ej vara rådligt att sätta avlöningsförmånerna lägre än för nämnda

semiuarielärare, därest det skall bliva möjligt att för den för blindskolornas arbete så

betydelsefulla yrkesutbildningen förvärva och bevara fullgoda krafter. På sätt direktionen

föreslagit, torde begvnnelseavlöningen böra avrundas till 3,000 kronor, varav

2,000 kronor lön och 1,000 kronor tjänstgöringspenningar, samt ålderstilläggen till

400 kronor. Med arbetslärarna vid institutet böra givetvis arbetslärarna vid hautverksskolati

i Kristinehamn likställas, dess mera som yrkesundervisningen vid hantverks
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Kr 167.

skolan utgör den huvudsakliga beståndsdelen i utbildningsarbetet och handledningen

av de vuxna elever, som utbildas vid denna anstalt, måste anses väl så krävande som

undervisningen vid Tomtebodaanstaltens yngre lärjungar.

Vidkommande så handarbetslärarinnorna hava dessa, såsom nyss nämts, vid institutet

haft samma avlöning som ar betslärarna. Vid förskolorna däremot har, alldenstund

handarbetet utgör eu väsentlig förutsättning för de blinda barnens utveckling i

intellektuellt och praktiskt hänseende, undervisningen i handarbete meddelats av ämnesläraiinnorna,

vadan i staten för förskolorna icke finnas upptagna några särskilda bandarbetslärarinnor.

Jämväl vid bantverksskolan i Kristinehamn meddelas handarbetsundervisniugen,

i den mån sådan förekommer, av ämneslärarinnan, som i staten betecknas

såsom ämnes- och handarbetslärarinna.

Då nu enligt vad förut nämnts för institutet särskilda handarbetslärarinnor synas

böra upptagas i staten, enär av dem måste krävas en yrkesskicklighet, som icke kan

begäras av eu ämneslärarinna, finner emellertid överstyrelsen i likhet med direktionen

för institutet och blindinspektören, att dessa lärarinnors betydelse för de blinda

flickornas uppfostran och utbildning är så stor och de anspråk i avseende på uppfostringsförmaga,

som måste ställas på dem, så betydande, att likställighet mellan dem

och ämneslärarinnorna i avlöningshänseende är fullt berättigad.

En betydelse för de blinda flickornas utbildning liknande den, som handarbetsundervimingen

äger, har också undervisningen i hushållsgöromål visat sig besitta.

Institutets rektor har i fråga härom anfört, att han ej tvekar att beteckna ifrågavarande

undervisning som något av det allra viktigaste av den praktiska uppfostran de

blinda flickorna få. Det synes därför vara allt skäl, att den lärariunebefattning i

nämnda ämne, som genom särskilt för varje år anvisat anslag uppehållits vid institutet

alltsedan år 1909, nu uppföres såsom ordinarie tjänst. I fråga om avlöningsförmånerna

för denna tjänst innebär direktionens och blindiuspektorens förslag likställighet

med lärarinnor i samma ämne vid folkskoleseminarierna. Med hänsyn till vad som

vitsordats om ifrågavarande undervisnings betydelse anser överstyrelsen dock, att

skillnad ej bör göras mellan handarbetslärarinnorna och lärarinnan i hushållsgöromål

utan att jämväl den senare bör liksom de förra erhålla samma avlöning som ämneslärarinnorna.

Någon anledning att bestämma lägre avlöning för lärarinnan i hushållsgöromål

synes dess mindre finnas, som hennes utbildning helt visst är väl så dyrbar

som handarbetslärarinnornas och hennes undervisningsarbete måste betecknas såsom

minst lika krävaude som de sistnämndas.

I sitt förslag till lönereglering för lärarna i musik och gymnastik vid institutet

å Tomteboda har direktionen jämväl utgått från de lönesatser, som fastställts för motsvarande

lärare vid folkskoleseminarierna, dock med vissa modifikationer. Överstyrelsen

auser sig likväl icke kunna i denna punkt fullt ansluta sig till direktionens

förslag.

Vad först beträffar läraren i instrumentalmusik, vilken har full tjänstgöring och

skall i likhet med övriga lärare med full tjänstgöring åtnjuta fri bostad med värme,

synes det överstyrelsen uppenbart, att handledningen av de blinda eleverna i instrumentalmusik

icke kan anses v*ra av den krävande art, att densamma bör avlönas

enligt den förhöjda löneskala, som bestämts för folkskoleseminarierna, där ju elevernas

utbildning till blivande lärare måste ställa särskilda krav på musiklärarens kvalifikationer

och arbete. Fastmer anser överstyrelsen, att musikläraren vid blindanstalten

bör erhålla kontant avlöning enligt samma grunder, som gälla för musiklärare vid

realskolor, eller alltså, beräknat efter 115 kronor i första, 130 kronor i andra, 145

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 167.

kronor i tredje och 160 kronor i fjärde avlöningsgraden och för eu tjänstgöringsskyldighet

av 24 timmar i veckan. 2,760 kronor i första, 3.120 kronor i andra, 3,480

kronor i tredje och 3,840 kronor i fjärde avlöningsgraden, vilka belopp torde lämpligen

kunna avrundas till en avlöning å 2,800 kronor, varav 1,800 kronor lön och 1,000

kronor tjänstgöringspenningar, jiimte tre ålderstillägg till lönen, vartdera å 350 kronor.

Vad åter angår sångläraren, vilkens tjänstgöring blott skall omfatta 4 veckotimmar

och som därför icke kan beräknas vara bosatt vid anstalten, är hans arvode

nu bestämt till 550 kronor jämte rätt till två tillägg å avlöningen, vartdera å 100

kronor, det första efter 5 och det andra efter 10 års tjänstgöring. Direktionen föreslår

en höjning av arvodet till 650 kronor. Med hänsyn till att denne lärare kan antagas

komma att få resa mellan staden och anstalten, vilket medför kostnad och tidsförlust,

finner överstyrelsen den föreslagna höjningen väl motiverad och vill alltså ansluta sig

till direktionens förslag.

I fråga om gymnastikläraren anser överstyrelsen, att liknande synpunkter böra

göras gällande som beträffande läraren i instrumentalmusik och att alltså såsom utgångspunkt

vid avlöningens fastställande bör tagas avlöningen för gymnastiklärare vid

realskola. Då gymnastiklärarens tjänstgöringsskyldighet kan beräknas till 14 veckotimmar,

skulle avlöningen alltså bliva i första avlöningsgraden 1,610 kronor, i andra

1,820 kronor, i tredje 2,030 kronor och i fjärde 2,240 kronor, binär emellertid denne

lärare ju icke har full tjänstgöring och alltså ej bör erhålla fri bostad vid institutet,

synes den kontanta avlöningen böra höjas med ett visst belopp, som skäligen synes

kunna sättas till 300 kronor i varje avlöningsgrad. Avlöningen skulle alltså bliva

1,910 kronor i första, 2,120 kronor i andra, 2,330 kronor i tredje och 2,540 kronor i

fjärde avlöningsgraden, men torde lämpligen böra avrundas till 2,000 kronor, varav

1,300 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg till

lönen,o vartdera å 200 kronor.

Återstår arvode till kamreraren tillika sekreterare hos blindanstaltens å Tomteboda

direktion samt till sekreterare hos de andra båda blindskolornas styrelser. För

den förstnämnde föreslår direktionen en höjning från 1,500 kronor till 2,500 kronor.

Med hänsyn till den väsentliga ökning i hans arbete, som redan inträtt och är att

ytterligare förvänta, finner överstyrelsen den föreslagna arvodeshöjningen fullt motiverad.

Vad beträffar sekreterargöromålen hos Växjöskolans och Kristinehamnsskolans

styrelser, skötas dessa av skolornas rektorer, men under det staten för den förra skolan

upptager ett sekreterararvode av 600 kronor, finnes intet motsvarande arvode anslaget

vid den senare skolan. Såsom av blindinspektören framhållits äro dock ifrågavarande

göromål mera betungande vid Kristinehamnsskolan än vid Växjöskolan, vadan ett arvode

synes böra anvisas även för den förstnämnda skolan. Inspektören föreslår för

vardera skolan ett belopp av 800 kronor. Enligt överstyrelsens mening torde man

kunna stanna vid det belopp, som nu är bestämt för sekreteraren vid Växsjöskolan,

eller alltså 600 kronor.

Beträffande de villkor och bestämmelser, som skola gälla för åtnjutande av löneförmånerna

på ny stat, villkoren för åtnjutande av ålderstillägg, vikariatsersättning,

pensionsunderlag, tid för avgång från tjänsten samt tillgodoräknande av tjänstgöring

såsom ordinarie lärare vid folkskolor m. fl. skolor för erhållande av ålderstillägg till

lön såsom lärare vid blindundervisningsanstalt, instämmer överstyrelsen i det hela med

nspektören för bliudundervisningen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts Proposition Nr 167.

överstyrelsen berör därefter frågan om tiden för en eventuell ny

stats tillämpning. I detta hänseende anför överstyrelsen:

Då löneregleringen för lärarpersonalen vid statens läroverk, folkskoleseminarierna,

c sk olorna m. fl. undervisningsanstalter träder i kraft med början av år 1919, synas

goda skäl tala för det yrkande, som framställts av vederbörande direktion och styrelse

ävensom av inspektören för blindundervisningen, att den nya staten måtte få tillämpas

redan från och med år 1919. Överstyrelsen skulle ock för sin del finna det önskvärt,

att detta yrkande kunde vinna beaktande. Överstyrelsen är dock medveten om att en

dylik anordning skulle möta synnerligen stora svårigheter. På Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställning har nämligen 1918 års riksdag beviljat lärarpersonalen vid blindanstalterna

tillfällig löneförbättring för år 1919, och Kungl. Maj:t har den 22 november

1918 utfärdat kungörelse härom. Då det icke lärer kunna förutsättas, att det

sålunda i vederbörlig ordning fattade beslutet om tillfällig löneförbättring skulle annullera^,

finner sig överstyrelsen icke kunna biträda det ifrågavarande yrkandet.

I likhet med direktiouen över Tomtebodaanstalten finner överstyrelsen det självfallet,

att den löneförbättring, som i form av krigstidstillägg eller krigstidsbjälp kan

komma andra statstjänare till del, bör efter löneregleringens genomförande tillgodokomma

även lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalterna.

Överstyrelsen ifrågasätter vidare en omgruppering och ändrad karaktär

av vissa för blindundervisningsanstalterna i riksstaten nu upptagna anslag

och anför härutinnan följande:

Därest ny löne- och pensionsreglering fastställes för lärarpersonalen vid blindundervisniDgsanstalterna,

böra, då ju villkoren för avlöningsförmånernas åtnjutande

m. m. bliva desamma för samtliga befattningshavare, bestämmelser i sådant avseende

utfärdas i ett sammanhang. Med hänsyn härtill synes det lämpligt, att avlöningarna

komma att utgå, icke såsom nu är fallet från anslag anvisade å varje skolas särskilda

stat, utan från ett för de tre blindskolorna gemensamt ordinarie anslag, som torde

böra erhålla förslagsanslags natur och i riksstaten uppföras under rubrik: till avlöning

av lärarpersonalen vid blindundervisningsanstalter. Såsom framgår av de löuestater,

som efter genomförande av här föreslagna lönereglering skulle bliva gällande för blindanstalterna,

skulle för ändamålet enligt överstyrelsens förslag erfordras ett belopp av

sammanlagt 96,650 kronor.

I riksstaten är för närvarande uppfört ett ordinarie förslagsanslag: bidrag till avlönande

av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter, å 1,200 kronor. Därest

på sätt nu föreslagits avlöningen till den ordinarie blindlärarpersonalen kommer att

utgå från ett för samtliga blindanstalter gemensamt förslagsanslag, torde icke längre

finnas någon anledning att låta nyssnämnda anslag till avlönande av vikarier i riksstaten

kvarstå såsom särskild anslagspost, utan torde detsamma lämpligen böra sammanslås

med det större anslaget till ett gemensamt förslagsanslag, vars belopp lärer

kunna bestämmas till 98,000 kronor.

Slutligen framlägger överstyrelsen förslag till avlöningsstater för de

olika blindundervisningsanstalterna ävensom till särskilda villkor och bestämmelser

för där upptagna avlöningars åtnjutande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts Proposition Nr 167.

23

I anslutning till vad folkskolöverstyrelsen i senast berörda skrivelse

anfört angående sammanförande av de nu från olika anslag utgående avlöningsstaterna

för de särskilda blindundervisningsanstalterna till ett gemensamt

nytt ordinarie förslagsanslag har överstyrelsen vidare i särskilda

skrivelser av den 28 november 1918 framlagt förslag om minskning av de

nu i riksstaten uppförda anslagen till de olika blindundervisningsanstalterna

med belopp, motsvarande nuvarande respektive avlöningsstaters slutsummor.

I anledning av det utav folkskolöverstyrelsen framlagda förslaget i fråga

om omgruppering och ändrad karaktär av vissa till blindundervisningsanstalterna

utgående, i riksstaten uppförda ordinarie anslag har efter härå

erhållen remiss statskontoret den 28 december 1918 avgivit yttrande i

denna punkt. Statskontoret anför:

Att, såsom folkskolöverstyrelsen föreslagit, bestämmelser angående villkoren för

avlöningsförmånernas åtnjutande m. m. utfärdas i ett sammanhang för alla tre blindundervisningsanstalterna

synes visserligen vara lämpligt. Men statskontoret kan icke

finna, att därav följer, att avlöningarna böra utgå från ett gemensamt anslag. Ännu

mindre kan statskontoret tillstyrka folkskolöverstyrelsens förslag, att detta gemensamma

anslag skulle, i strid mot vad som eljest i fråga om dylika avlöningsanslag

äger rum, i riksstaten erhålla förslagsanslags natur. Detta förslag synes vara föranlett

av det skäl, att anslaget i sådant fall kunde sammanslås med det nuvarande anslaget

å 1,200 kronor: »Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter»,

vilket med hänsyn till sitt ändamål måste vara ett förslagsanslag. Men

detta kan dock enligt statskontorets mening ingalunda motivera en så enastående och

till sina verkningar betydelsefull åtgärd som att upptaga hela avlöningsanslaget till

blindundervisningen såsom förslagsanslag. Statskontoret hemställer fördenskull, att,

med bibehållande av nyssnämnda förslagsanslag till bidrag till avlönande av vikarier,

avlöningarna i övrigt för blindundervisningen må såsom hittills utgå från till varje

särskild läroanstalt anvisade bestämda anslag.

Såsom framgår av mitt yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

vid anmälan av frågor tillhörande regleringen av riksstatens

åttonde huvudtitel för år 1920, hade jag ansett lämpligt att i samband

med löneregleringsspörsmålet för blindundervisningsanstalternas lärarpersonal

även upptaga till prövning förslag om förstärkning av det på hantverksskolans

i Kristinehamn för blinda ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

ävensom förslag om anslag till uppehållande vid skolan under

höstterminen 1920 av ytterligare en korgmakeriavdelning. Jag anhåller

att nu få ånyo inför Kungl. Maj:t anmäla senast berörda frågor.

Såsom jag i det föregående erinrat, anvisade 1918 års lagtima riksdag,

med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, på extra stat

Yttrande av

statskontoret

28/12 1918.

Förstärkande

av ordinarie

reservationsanslaget

till

hantverksskolan

i

Kristinehamn

för blinda

m. m.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kutigl. Maj:ts Proposition Nr 167.

för år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor, till förstärkande av det

å hantverksskolans i Kristinehamn för blinda ordinarie stat uppförda

reservationsanslaget. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 juli 1918 ställdes

berörda anslag till förfogande av styrelsen för nämnda skola att användas

för det därmed avsedda ändamålet.

Nu har styrelsen för nämnda skola i en av folkskolöverstyrelsen med

utlåtande den 28 november 1918 till Kungl. Magt överlämnad skrivelse av

den 17 maj 1918 anhållit, det täcktes Kungl. Maj:t till 1919 års riksdag

avlåta proposition dels om höjning av ifrågavarande ordinarie anslag för

år 1920, i sammanhang varmed styrelsen även framlagt förslag till inkomst-

och utgiftsstat för sagda år, dels ock om anvisande på extra stat

för samma år av ett anslag för upprättande från och med höstterminen

1920 av en ny korgmakeriavdelning vid skolan in. m.

Styrelsen ifrågasätter först, att det ordinarie reservationsanslaget skulle

höjas från 11,000 kronor till 15,000 kronor, således med 4,000 kronor. I

dessa 4,000 kronor inräknar styrelsen först och främst ett belopp av 1,000

kronor, motsvarande ovannämnda för år 1919 beviljade anslag till förstärkande

av det å hantverksskolans ordinarie stat uppförda reservationsanslaget.

Till återstående beloppet, 3,000 kronor, kommer styrelsen på

följande sätt: å ena sidan behöves en höjning av posten »avlöningar till

timlärare, magasinsbiträden m. m.» med 1,000 kronor och av posten »värme

och lyshållning» med 3,400 kronor; å andra sidan anses posten »hyror

och underhåll av lokalerna» kunna sänkas med 1,000 kronor och 400 kronor

kunna beräknas såsom ökning av den behållna inkomsten av skolans affärsverksamhet.

Dessutom hemställer styrelsen i sammanhang med sin berörda framställning

om anslag å extra stat till inrättande av en ny arbetsavdelning,

att å extra stat måtte anvisas dels 2,250 kronor till ökning av utrustningsbidragen

till avgående elever, dels ock 800 kronor till en springgosse för

butiken och materialdepån. Med inberäknande av sistnämnda båda belopp

skulle sammanlagda behovet av ökat anslag för bestridande av skolans

driftskostnader belöpa sig till 7,050 kronor.

Frågan om upprättande av en ny arbetsavdelning vid hantverksskolan

har redan år 1917 av pensionsstyrelsen i skrivelse den 19 mars nämnda

år bragts inför Kungl. Maj:t. I sagda skrivelse yttrade pensionsstyrelsen

bland annat:

Styrelsen för hantverksskolan för blinda i Kristinehamn har i till pensionsstyrelsen

ställda skrivelser framhållit i huvudsak följande.

Antalet inträdessökande vid hantverksskolan hacle år 1916 varit betydligt större

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 107.

än vanligt. Vid styrelsens sammanträde den 23 juni 1916 förelågo till behandling ej

mindre än 33 ansökningar. Då skolan knappast hade utrymme och lärarkrafter för mer

än 50 elever och för varje år kunde mottaga endast omkring 15—20 nya elever, hade

styrelsen kunnat bevilja endast 17 av de sökande inträde från och med höstterminen

1916. Flera ansökningar hade emellertid sedermera inkommit, och styrelsen både

nödgats frångå principen om 50-talet som maximum genom att bevilja ytterligare 2

sökande inträde, varför elevantalet höstterminen 1916 utgjorde 52. För höstterminen

1917 läge redan inne ett 40-tal ansökningar, och att döma av ingångna förfrågningar

torde ännu mänga vara att förvänta. Av dessa sökande skulle styrelsen, med de

resurser skolan för närvarande hade att erbjuda, kunna bereda endast 17 eller 18 plats.

För de blinda, vilka på grund av bristande utrymme vid skolan i ett eller annat

år måste vänta på plats, ginge eu dyrbar tid förlorad, varjämte de råkade i fara att

taga skada för hela livet genom att strax efter sin olycka försättas i tvungen overksamhet.

Det syntes därför skolans styrelse, att något måste göras för att rätta detta

missförhållande och sätta skolan i stånd att fylla de krav, som den ökade frekvensen

ställde på densamma. Styrelsen hade därför tänkt sig möjligheten att vid skolan få

till stånd en ny avdelning i korgmakeri, i synnerhet som detta yrke för närvarande

syntes erbjuda bättre förvärvsmöjligheter än vad fallet vore med borstbinderiet, inom

vilket område fabrikernas tävlan vore svår att uthärda. Det överskott av sökande,

som nu förefunnes, skulle genom en dylik extra 3-ärskurs avbördas, och skolan finge,

om nämnda beräkning visade sig hållbar, efter 3 år återtaga sina vanliga dimensioner.

Skulle det åter visa sig, att frekvensen av intiädessökande vore i stadigt stigande,

finge styrelsen, efter vunnen erfarenhet härutinnan, hos Kungl. Magt föreslå nödiga

åtgärder. Lokal för den tilltänkta nya avdelningen ansåge sig styrelsen kunna bereda

i anslutning till nuvarande arbetslokaler, och skulle genom den planerade förändringen

åtskilliga fördelar kunna vinnas för skolans materialdepot, som lör det dåvarande hade

synnerligen trångt utrymme. Eu lämplig lärare hade styrelsen på förslag, och hade

denne förklarat sig villig att vid behov ställa sin kraft till skolans förfogande.

Med hänsyn till de många blinda, som väntade på inträde i skolan, vore det

synnerligen önskvärt, att frågan kunde få sin fösning så tidigt, att den nya avdelningen

finge träda i verksamhet vid höstterminens början 1917.

Till ledning för bedömande av kostnaderna för den nya avdelningen både styrelsen

upprättat kostnadsförslag, vilket för höstterminen 1917 slutade på 2,700 kronor

och för ar 1918 på 5.400 kronor.

För år 1919 skulle utgifterna belöpa sig till samma summa som för 1918 eller

5,400 kronor, varemot omkostnaderna för vårterminen 1920 beräknades till 6.500

kronor, beroende därpå, att utrustuingsbidraget däri inginge med 3.750 kronor. Skolans

styrelse hade tänkt sig att, därest pensionsstyrelsen icke ansåge sig bina bestrida kostnaderna

för hela kursen, ingå till Kungl. Maj:t med begäran om medel för åren 1919—1920.

Anledningen till att hantverksskolans styrelse icke i skolans stater förären 1917

och 1918 upptagit något belopp för ifrågavarande ändamål synes hava vaiit, att styrelsen

tänkt sig, att kostnaderna för kursen, i vad de belöpte på åren 1917 och 1918,

skulle kunna bestridas av pensionsstyrelsen.

Vid utgången av februari 1917 hade pensionsstvrelsen beslutat bidraga till

yrkesutbildning vill hantverksskolan i Kristinehamn åt 32 blinda personer. Av dessa

hava hittills endast 10 intagits ä skolan, och de väntandes antal utgör sålunda 22.

Enligt de bestämmelser, som gälla angående användningen av de för vidtagande

av åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet anvisade medel, torde penB

Utäng till riksdagens protokoll 191!). 1 sand. 144 höft. (Nr 107.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

sionsstyrelsen icke vara berättigad att anslå medel för det i ovan omförmälda framställningar

avsedda ändamål. Då någon sådan utredning, som avses i 12 § i lagen

om allmän pensionsförsäkring, ännu icke verkställts, finnes icke heller möjlighet att

av överskottsmedel ur pensionsförsäkringsfonden bestrida ifrågavarande kostnader, åtminstone

icke i vad de skulle belöpa på år 1917.

Med hänsyn till vad sålunda blivit anfört måste emellertid behovet av en utvidgning

av hantverksskolan i Kristinehamn anses trängande, och vore därför synnerligen

önskvärt, att medel kunde ställas till förfogande av hantverksskolans styrelse

för åstadkommande redan från och med höstterminen 1917 av den ifrågasatta utvidgningen

av hantverksskolan.

över pensionsstyrelsens framställning avgav folkskolöverstyrelsen efter

hörande av inspektören för blindundervisningen den 2 april 1917 infordrat

utlåtande och uttalade därvid såsom sin mening, att en utvidgning av

hantverksskolan, på sätt skolans styrelse ifrågasatt, snarast möjligt borde

komma till stånd.

Frågan om upprättandet av den nya avdelningen i korgmakeri måste

emellertid då tills vidare förfalla, enär ledamoten av hantverksskolans

styrelse, bankdirektören A. G. Hedin, som lovat att till förfogande ställa

lokal för nämnda arbetsavdelning, den 12 mars 1917 avlidit, och sådan

lokal därefter icke vidare stod till buds.

Sedan riksdagen år 1918 beviljat medel för uppförande av nya byggnader

för hantverksskolan och skolan har utsikt att under sommaren 1920

inflytta i dessa byggnader, utgör lokalfrågan icke längre något hinder för

den nya arbetsavdelningens inrättande, varför styrelsen, såsom i det föregående

omförmälts, nu gjort framställning om anslag för ändamålet.

De av styrelsen beräknade kostnaderna för den nya avdelningen under

höstterminen 1920 äro följande:

arvode till en arbetslärare i korgmakeri................

................ kronor

1,000: —

ersättning för bostad med värme åt d:o.............

400: —

arvode för ämnes- och handarbetsundervisning

600: —

» » undervisning i gymnastik......................

»

ISO: —

utackorderingsbidrag till behövande elever, 15

elever å

kronor 75: — för termin ..................................

1,125: —

diverse utgifter ............................................................

245: —

Summa kronor

3,550: —

Beträffande styrelsens hemställan angående höjning av det ordinarie

anslaget yttrar folkskolöverstyrelsen bland annat:

Vad först angår det ordinarie anslaget till hantverksskolan, finner överstyrelsen,

som i ärendet inhämtat yttrande av inspektören för blindundervisningen, på grund av

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

• Kungl. Maj.is Proposition Nr 167.

förhandenvarande omständigheter en förstärkning därav oundgänglig men anser, att

de härför behövliga medlen böra anvisas icke såsom förhöjning av det ordinarie anslaget

utan, i likhet med vad som skett beträffande ar 1919, såsom särskilt anslag a

extra stat till förstärkande av det ordinarie anslaget.

Vad angår de båda utgiftsposterna »avlöningar till timlärare, magasinsbiträden

m. m. samt utrustningsbidrag till avgående elever», bar överstyrelsen i sin denna dag

avgivna framställning angående anslag å tillägsstat för ar 1919 ^till ifrågavarande

läroanstalt förordat en höjning av desamma beträffande sistnämnda ar med samma belopp,

som av skolstyrelsen nu föreslagits för år 1920, och överstyrelsen anser sig vid

sådant förhållande givetvis böra förorda sistnämnda förslag.

Den betydliga ökningen av posten »värme och lyshållning» har vidtagits under

den förutsättningen, att den av 1918 års riksdag beslutade nybyggnaden för skolan

skall kunna tagas i bruk under sommaren 1920. Visserligen kan man med hänsyn

till rådande ovissa förhållanden inom byggnadsfacket icke hava någon full trygghet

för att byggnadsarbetet hinner bliva färdigt till sagda tidpunkt, men försiktigheten

torde dock bjuda att reservera de för den nya byggnadens uppvärmning nödiga medlen.

Beträffande slutligen det begärda beloppet till anställande av en springgosse för butiken

och materialdepån finner överstyrelsen icke anledning att framställa någon invändning.

uverstyrelsen vill alltså förorda, att för här berörda ändamål beräknas ett belopp

av sammanlagt 7,050 kronor, vilket i enlighet med vad överstyrelsen förut anfört torde

böra anvisas å extra stat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst.

Vid bifall till vad överstyrelsen sålunda förordat skulle skolans stat för år 1920

frånsett avlöningar te sig sålunda:

A. Inkomststat.

1. Statsanslag.

Ordinarie reservationsanslag till övriga utgifter för skolverksamheten

kronor 11,000: —

Förslagsanslag å extra stat till förstärkande av

det ordinarie anslaget ............................. »__7,050: — kronor 18,050: —

2. Inkomster av affärsverksamheten.

Intressemedel, förslagsvis....................................... kronor 1,000: —

Försäljningsmedel, förslagsvis .......................... » 131,000:— » 132.000: —

Summa kronor 150,050: —

B. Utgiftsstat.

1. Övriga utgifter för skolverksamheten.

Hyror och underhåll av lokalerna ..................... kronor 3,500: —

Avlöningar till timlärare, magasinsbiträden,

springgosse m. m........................................... » 6,300: —

Utackorderingsbidrag till behövande elever ...... » 6,000: —

Utrustningsbidrag till avgående elever............... » 5,500: —

Värme och lyshållning ....................................... » 6,000: —

Diverse utgifter ................................................... » 1,750: —

kronor

29,050: —

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167. •

2. Materialier m. in.

förslagsvis............................................................................................. kronor 121,000: —

Summa kronor 150,050: —

ägande skolans styrelse beträffande de under 1. här ovan upptagna utgiftsposterna att

å en post gorå någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten

i sin helhet icke överskrides.

I fråga om det av styrelsen nu begärda anslaget för upprättande av

en ny korgmakeriavdelning vid skolan anför överstyrelsen:

Vad angår det av skolstyrelsen äskade anslaget å extra stat för år 1920 för upprättande

från och med höstterminen samma år av en ny korgmakeriavdelning vid

skolan, vill överstyrelsen erinra om att skolstyrelsen redan tidigare gjort framställning

angående en sådan utvidgning av skolans verksamhet. I anledning av framställning

i sådan! avseende från skolstyrelsen framhöll nämligen pensionsstyrelsen, som det ju

tillkommer att sörja för invaliders utbildning för samhällsnyttigt arbete, i skrivelse

till Kungl. Maj:t den 19 mars 1917 behovet av inrättande av eu ny korgmakeriavdeining

vid skolan samt önskvärdheten av att medel kunde ställas till styrelsens förfogande

för åstadkommande redan från och med höstterminen 1917 av en dylik korgmakeriavdelning.

I infordrat utlåtande den 2 april samma år har ock överstyrelsen för sin del

tillstyrkt nämnda utvidgning. På grund av de lokala svårigheterna för skolan har den

sålunda ifrågasatta utvidgningen av dess verksamhet dock måst tills vidare uppskjutas.

Om nu, såsom är att hoppas, skolan från och med höstterminen 1920 kommer

att disponera över tillräckliga lokaler, skulle det hittillsvarande hiudret för inrättande

av ifrågavarande nya arhetsavdelning bortfalla. Och då behovet av ökade utbildningsmöjligheter

för vuxna blinda är synnerligen stort, i det ett betydande antal sökande

anmälts till intagning i skolan, för vilka utrymme ej kan beredas, synes det högeligen

önskvärt, att medel ställas till förfogande för den nya avdelningens inrättande snarast

möjligt.

Överstyrelsen finner icke skäl till anmärkning mot den gjorda kostnadsberäkningen

och vill förorda, att ifrågasatta belopp, 3,550 kronor, äskas hos riksdagen såsom

reservationsanslag å extra stat för år 1920.

Departe
mentschefen
-

-lag vill till en början något uppehålla mig vid löneregleringsfrågan.

Den av mig i det föregående lämnade redogörelsen för denna fråga

giver vid handen, att nuvarande avlöningsförmåner för blindskolornas

lärarpersonal i stort sett anpassats efter de avlöningsförmåner, som tillförene

tillkommit motsvarande eller jämförliga befattningshavare vid de

allmänna undervisningsanstalterna. Då nu genom beslut av 1918 års lagtima

riksdag en genomgripande lönereglering för dessa sistnämnda blivit

genomförd, har med allt fog yrkats på en förbättring av blindlärarnas

avlöningsförhållanden; och det synes mig självfallet, att denna löneregleringslråga,

vilken till sitt omfång är relativt obetydlig och vars ekonomiska

verkningar äro av ringa omfattning, med det snaraste bringas till

avgörande. Även om de föreliggande förslagen ej erbjuda en fullt auto
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

matisk avspegling av de utav 1918 års lagtima riksdag för övriga lärare

fattade beslut, äro de dock i huvudsak uppgjorda med behörigt hänsynstagande

till de lönesatser, som av nämnda riksdag bestämts, ävensom till

de av riksdagen i övrigt i samband därmed vidtagna åtgärder. Jag anser

mig också kunna i stort sett tillstyrka de förslag, som nu föreligga. I

ett och annat avseende föranledes jag dock att göra erinringar.

Vad först angår rektorerna, finner jag billigt, att rektorn vid Tomtebodainstitutet

varder i avlönings- och pensionshänseende jämställd med

manlig rektor vid allmänt läroverk och folkskoleseminarium. De göromål,

som tillkomma denne — ansvarsfulla och krävande som allt arbete, vilket

åvilar en rektor, men i detta fall fordrande en alldeles speciell förfarenhet

och omtanke — synas mig motivera ett sådant förslag. Att rektorsbefattningen

vid Tointebodainstitutet bör beklädas med manlig innehavare

finner jag vara påkallat av denna befattnings natur. Något annat har

mig veterligen icke heller ifrågasatts.

För en var av rektorerna vid blindundervisningsanstalterna i Växjö och

Kristinehamn, vilka för närvarande äro i avlöningshänseende likställda,

föreslår folkskolöverstyrelsen en avlöning av 5,500 kronor, därav 3,800

kronor lön och 1,700 kronor tjänstgöringspenningar, vartill skulle komma

fri bostad och värme. Även jag finner den nuvarande likställigheten

mellan sistbemälda båda rektorer böra bibehållas. I avseende å avlöningens

belopp anser jag mig, i betraktande av att ålderstillägg ej skulle

ifrågakomma, böra förorda detsamma, dock med den jämkningen, att av

totalavlöningen, 5,500 kronor, 3,700 kronor böra utgöra lön och 1,800

kronor tjänstgöringspenningar. Förslaget innebär vidare, att kvinna skulle

kunna vinna befordran till rektorsbefattning vid förskolan i Växjö. Då

denna tjänst tillsättes av skolöverstyrelsen och icke av Kungl. Maj:t, torde

någon formlig framställning om riksdagens medgivande härtill icke erfordras.

Dock synes avlöningsbeloppet för eventuell kvinnlig rektor vid denna skola

böra fastställas av riksdagen, och har jag ej något att erinra mot vad i

detta hänseende föreslagits, nämligen en avlöning av 4,500 kronor, därav

3.000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar.

Enligt folkskolöverstyrelsens förslag skulle pensionsunderlaget för

manlig rektor vid eu var av blindundervisningsanstalterna i Växjö och

Kristinehamn bestämmas till 4,200 kronor. Jag anser detta belopp böra

begränsas till 4,000 kronor, motsvarande alltså pensionsunderlaget för manlig

adjunkt vid allmänt läroverk. För kvinnlig rektor vid Växjöskolan

torde ett pensionsunderlag av 3,300 kronor få anses skäligt.

Beträffande ämneslärarna innebär förslaget, att samtliga dessa (3 manliga

och, frånsett de 2 första lärarinnorna, 4 kvinnliga vid Tomtebodaskolan,

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kung1. Maj:ts Proposition Kr 167.

3 kvinnliga vid Växjöskolan och 1 kvinnlig vid Krdstinehamnsskolan) skola

jämställas med övningsskollärarna vid folkskoleseminarierna, sådana avlöningarna

för de sistnämnda fastställts vid 1918 års lagtima riksdag, dock med

den skillnaden, att blindskolornas ämneslärare skulle utöver den kontanta avlöningen

komma i åtnjutande av fri bostad och värme. Jag linner övertygande

skäl vara anförda för en sådan anordning och vill för egen del

förorda densamma. Den förordade likställigheten mellan blindskolornas

ämneslärare och övningsskollärare vid folkskoleseminarium torde dock allenast

inskränka sig till de kontanta avlöningsförhållandena; i pensionshänseende,

i vilket avseende övningsskollärarna äro delägare i folkskollärarnas

pensionsinrättning, saknas anledning tillstyrka sådan jämställighet, och

torde ifrågavarande ämneslärare böra vara underkastade bestämmelserna i

civila pensionslagen.

Två första lärarinnor, den ena vid institutet och den andra vid förskolan

å Tomteboda, åtnjuta för närvarande 300 kronors högre avlöning

än ämneslärarinnor och förskolelärarinnor. Det föreliggande förslaget avser

ett bibehållande av detta tillägg, i följd varav för en var av bemälda

första lärarinnor förordas en avlöning av 3,100 kronor. Jag vill tillstyrka

detta avlöningsbelopp, av vilket 2,000 kronor synes höra utgöra lön''och

1,100 kronor tjänstgöringspenningar, varjämte böra till lönen komma tre

ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor.

Vad som föreslagits i fråga om avlöningarna för arbetslärarna (3 vid

fomtebodaskolan och 3 vid Kristinehamnsskolan) samt för handarbetslärarinnorna

(3 vid Tomtebodaskolan) ävensom i fråga om lärarinna i hushållsgöromål

vid Tomtebodainstitutet har jag i betraktande av kompetenskraven

måst finna synnerligen högt tilltaget. För arbetslärare förordas

eu avlöning av 3,000 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,000 kronor

tjänstgöringspenningar, jämte 3 ålderstillägg a 400 kronor. Ifrågavarande

lärare hava jämförts med lärarna i manlig slöjd vid folkskoleseminarierna.

-lag kan icke finna en sådan jämförelse äga grund för sig och vill föreslå

för arbetslärare en avlöning av 2,600 kronor, därav 1,700 kronor lön och

900 kronor tjänstgöringspenningar, jämte rätt till tre ålderstillägg, vart

och ett å 300 kronor. Den föreslagna likställigheten mellan handarbetslärarinnor

och ämneslärarinnor kan jag ej heller biträda. Varken vederbörande

lärarinnors utbildning eller arten av deras tjänstgöring motivera

efter min uppfattning en sådan likställighet. T anslutning till de belopp,

jag förordat för arbetslärare, synes mig avlöningen för handarbetslärarinna

böra bestämmas till 2,400 kronor, därav 1,600 kronor lön och 800 kronor

tjänstgöringspenningar, jämte rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å 200

kronor. Enahanda avlöningsförmåner böra tillkomma lärarinnan i hushållsgöromål

vid Tomtebodainstitutet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

31

Beträffande musiklärarna vid Tomtebodainstitutet har från institutets

sida föreslagits, att avlöningen för dessa måtte bestämmas med hänsyn

tagen till avlöningen för musiklärare vid folkskoleseminarium. I anslutning

härtill beräknas för läraren i instrumentalmusik en begynnelseavlöning

av 3,120 kronor, vilket belopp — i betraktande därav att vederbörande

befattningshavare åtnjuter bostad med värme — avrundats nedåt

till 2,800 kronor. Folkskolöverstyrelsen däremot anser avlöningen böra anpassas

efter samma grunder som för musiklärare vid realskolor och kommer

därvid till en begynnelseavlöning av 2,760 kronor, vilken avrundats till

2,800 kronor. Emellertid är i överstyrelsens förslag, i motsats till vad

fallet är beträffande institutets förslag, ingen reducering gjord med hänsyn

till fri bostad och värme. För egen del finner jag den av överstyrelsen

angivna beräkningsgrunden vara den riktigare; tager man så i betraktande

berörda naturaförmåner, vilka av institutet synas värderas till omkring

300 kronor, torde avlöningen för ifrågavarande musiklärare böra bestämmas

till 2,500 kronor. Av detta belopp lärao 1,600 kronor böra utgöra lön

och 900 kronor tjänstgöringspenningar. Ålderstilläggen böra bestämmas

till tre, vart och ett å 300 kronor. Förslaget beträffande den andre musikläraren

anser jag mig böra tillstyrka.

Vad så angår gymnastikläraren vid Tomtebodainstitutet förordar institutet.

för denne — med enahanda beräkningsgrunder som för folkskoleseminariernas

gymnastiklärare — en begynnelseavlöning av 1,800 kronor.

Folkskolöverstyrelsen, som anser, att utgångspunkten bör utgöras av avlöningen

för gymnastiklärare vid realskola, kommer därvid till en begynnelseavlöning

av 1,610 kronor, vilket belopp överstyrelsen, under åberopande

att denne lärare icke hade full tjänstgöring och alltså ej borde erhålla fri

bostad vid institutet, höjer till 2,000 kronor. Om jag också godtager överstyrelsens

beräkningsgrunder i fråga om gymnastiklärarens avlöning, kan

jag dock ej ansluta mig till den av överstyrelsen angivna motiveringen

för avlöningens ytterligare höjning. Avlöningen synes mig böra bestämmas

till 1,700 kronor, därav 1,100 kronor lön och 600 kronor tjänstgöringspenningar.

Härtill böra komma tre ålderstillägg, vart och ett å 200 kronor.

Vad slutligen föreslagits i fråga om arvoden åt en kamrerare och sekreterare

vid institutet samt åt en sekreterare och räkenskapsförare vid en

var av de övriga anstalterna har jag intet annat att erinra mot överstyrelsens

förslag än att anslagen böra i vederbörande stater upptagas under

rubriken: till kamrerar- och sekreterargöromålens bestridande, respektive

till sekreterar- och räkenskapsförargöromålens bestridande.

Det från vederbörande läroanstalter framlagda och av blindinspektören

förordade förslaget om eu retroaktiv tillåmping från och med år 1919

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 167.

av de föreslagna nya avlöningsbestämmelserna kan jag icke tillstyrka.

Uppenbarligen böra nu avhandlade lärarkategorier utöver eventuellt erhållen

löneförbättring komma i åtnjutande av den krigstidshjälp och krigstidstillägg,

som kan komma statens övriga tjänstinnehavare till del.

Beträffande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de nya avlöningsförmånerna

torde i tillämpliga delar och med bibehållande av vissa

hittills för blindskolorna gällande föreskrifter böra gälla vad i enahanda hänseenden

stadgats för lärare eller beträffande semester för rektorer föreslagits

vid statens andra undervisningsanstalter. Jag återkommer straxt härtill. Nu

gällande grunder för vikariers avlönande synas mig böra i huvudsak bibehållas.

Vad så angår den av folkskolöverstyrelsen ifrågasatta omgrupperingen

av de till blindundervisningsanstalterna i riksstaten uppförda anslagen anser

jag mig med hänsyn till vad statskontoret i detta avseende anfört icke

kunna förorda en anordning sådan överstyrelsen tänkt sig. Avlöningarna

böra såsom hittills utgå från till varje särskild läroanstalt anvisade bestämda

anslag.

De av mig förordade förhöjda avlöningarna ävensom förslaget om rätt

till semester å rektorerna komma uppenbarligen att inverka något på det

nuvarande förslagsanslaget å 1,200 kronor till bidrag till avlönande av

vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter. Att nu företaga en

höjning av detta anslag synes mig icke vara erforderligt, utan torde en

sådan höra vidtagas, sedan erfarenheten visat, i vilken utsträckning anslaget

blivit taget i anspråk.

1 anslutning till vad jag sålunda anfört och förordat skulle staterna

för de särskilda blindundervisningsanstalterna få följande utseende:

Förslag till stat för institutet och förskolan för hlinda

å Tomteboda.

A. Inkomststat.

kronor 102,450

» 46.500

Ordinarie statsanslag

Elevavgifter ............

Summa kronor 148,950

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr. 167.

33

B. Utgiftsstat.

Lön.

Tjänst-

görings-

Samma.

j

Anmärkningar.

1) Avlöningar.

pen-

ningar.

1 rektor, förutom bostiillsvåning med

värme och planteringsland, därest

Kronor.

Kronor

Kronor.

tillgång till sådant finnes ........

5,000

2,500

7,500

1 ämneslärare vid institutet, förutom

j Efter 6 år kan lönen

bostad med värme ....................

2,100

1,300

3,400

höjas med 400 kronor, efter

J.10 år med ytterligare 400

2 ämneslärare vid institutet, förutom

bostad med värme ....................

4,200

2,600

6,800

1 kronor och efter 16 år med

Jän ytterligare 400 kronor.

1 forsta lärarinna vid institutet, för-

utom bostad med värme ............

2,000

1,100

3,100

1 första lärarinna vid förskolan, för-

1

utom bostad med värme ...........

2,000

1,100

3,100

Efter 6 år kan lönen |

1 ämneslärarinna vid institutet, för-

höjas med 300 kronor, efter

0 år med yt erligare 300 j

utom bostad med värme ...........

1,800

1,000

2,800

1 lärarinna vid förskolan, förutom bo-

kronor och efter 16 år med ]

än ytterligare 300 kronor, i

stad med värme...........................

1,800

1,000

2,800

2 lärarinnor vid förskolan, förutom

bostad med värme .....................

3,600

2,000

5,600

1 arbetslärare, förutom bostad med

\ Efter 5 år kan lönen i

värme .................................

1,700

900

2,600

höjas med 300 kronor, eft r j

2 arbetslärare, förutom bostad med

J.10 år med ytterligare 300 1

värme ........................................

1 handarbetslärarinna, förutom bostad

3,400

1,800

5,200

kronor o>h efter 16 år med j

/ än ytterligare 300 kronor, j

med värme ..............................

1,600

800

2,400

Efter 6 år kan lönen 1

2 handarbetslärarinnor, förutom bostad

höjas med 200 kronor, efter |

med värme .............................

3,200

1,600

4,800

10 år med ytterligare 200 1

1 lärarinna i hushållsgöromål, förutom

kronor och efter 16 år med j

än ytterligare 200 kronor. ;

bostad med värme .....................

1,600

800

2,400

l Efter 5 år kan lönen

1 musiklärare, förutom bostad med

höjas med 300 kronor, efter I

värme ..........................................

1,600

900

2,500

JlO år med ytterligare 300

kronor och efter 16 år med

[in vOerligare 300 kronor.

Efter 6 år kan avlö- ningen höjas med 100 kro-

1 musiklärare, arvode.......................

650

nor och efter 10 år med

ytterligare loO kronor, av

\ i 1 k et belopp 60 kronor

skola utgöra lön och 40 kro-

Musikundervisningen i övrigt ............

_

_

1,000

fnör tjänstgöringspenningar.

i Efter 6 år kan lönen

1 gymnastiklärare ..............................

1,100

600

1,700

höjas med 200 kronor, efter

10 år med ytterliga''e 200

Till kamrerar-och sekreterargöromålens

bestridande...................

_

2 500

kronor och efter 16 år med

än ytterligare 200 kronor.

Säger avlöningar

—

— |

60 850

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 144 käft. (Nr. 167).

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

Summa.

Anmärkningar.

2) Övriga utgifter.

Kronor.

Fastighetens underhåll................................................

Undervisnings- och arbetsmateriell ..............................

Inventarier...................................................................

Kosthållet ....................................................................

Beklädnad ....................................................................

Läkare och sjukvård.....................................................

Vårdare och tjänstepersonal.........................................

Tvätt och renhållning..................................................

Värme och lyshållning.................................................

Stallet ..........................................................................

Diverse utgifter ............................................................

Säger övriga utgifter

Summa kronor

7.000

1,700

3,500

30.000

11.000

3,100

10,500

3.000

! 11,500

750

I 6,050

88.100

148,950

i

Anm. 1. Pensionsunderlaget för rektor utgör 6,600 kronor. Därest befattningshavare varit tillförordnad

rektor, skall sådant vid bestämmandet av pensionens belopp räknas honom till godo

på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.

Anm. 2. Av det till en musiklärare upptagna arvodet å 650 kronor skola 440 kronor anses utgöra

lön och 210 kronor tjänstgöringspenningar.

Anm. 8. För musikundervisningen i övrigt utgår arvode efter 116 kronor för årlig veckotimme,

sammanlagt högst 1,000 kronor för år; dock må sådan ersättning till förenämnda båda

musiklärare kunna utgå allenast för tjänstgöring, som överskjuter respektive 24 och 4

veckotimmar. Därest annan musiklärare anlitas, beror arvode av överenskommelse med

direktionen.

Anm. 4. Direktionen äger att beträffande de under 2) här ovan upptagna utgiftsposter å en post

göra någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet

icke överskrides.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 167.

Förslag till stat för förskolan för blinda i Växjö.

35

A. Inkomststat.

Ordinarie statsanslag.

Elevavgifter.................

kronor

21,200

12.000

Summa kronor 33,200

B. Utgiftsstat.

1) Avlöningar.

1 rektor, förutom bostad med värme

1 lärarinna, förutom bostad med

värme .........................................

2 lärarinnor, förutom bostad med

värme ..........................................

Till sekreterar- och räkenskapsförargöromålens

bestridande...............

Lön.

Kronor.

3,700

1,800

3,600

Säger avlöningar | —■

2) Övriga utgifter.

Fastighetens underhåll.....................................

Avlöning och städja till tjänstepersonalen ....

Kosthållet.........................................................

Beklädnad ......................................................

Tvätt och renhållning....................................

Värme och lyshållning.....................................

Läkare och sjukvård........................................

Undervisnings- och arbetsmateriell ................

Inventarier.......................................................

Diverse utgifter .............................................

Tjänst

görings
pen
ningar.

Kronor.

1,800

1,000

2,000

Summa.

Kronor.

5,500

2,800

5,600

600

14,500

1,000

1,600

8,395

2,000

500

3,150

600

300

650

505

Säger övriga utgifter I 18.700

Anmärkningar.

Efter 5 år kan lönen

I höjas med 300 kronor, efter

>10 år med ytterligare 300

kronor och efter 15 år med

''än ytterligare 300 kronor.

Anm. 1.

Anm. 2.

Anm. 3.

Summa kronor j 33,200

Därest rektorsbefattningen innehaves av kvinna, skall avlöningen utgå med 4,500 kronor,

därav 3,000 kronor lön och 1,500 kronor tjänstgöringspenningar.

Pensionsunderlaget för manlig rektor utgör 4,000 kronor och för kvinnlig rektor 3,300 kronor.

Därest befattningshavare varit tillförordnad rektor, skall sådant vid bestämmandet av pensionens

belopp räknas honom till godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad

rektor.

Styrelsen äger att beträffande de under 2) här ovan upptagna utgiftsposter å en post göra

någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet icke

överskrides.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

Förslag till stat för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda.

A. Inkomststat.

1. Ordinarie statsanslag.

Bestämt anslag: till avlöningar ................................. kronor 16,700

Reservationsanslag: till övriga utgifter för skolverksamheten.

......................................................... > 11,000 kronor 27,700

2. Inkomster av affärsverksamheten.

| Iutressemedel, förslagsvis .......................................... kronor 1,000

| Försäljningsmedel, förslagsvis.................... » 58.500 » 59.500

Summa kronor 87,200

B. Utgiftsstat.

1) Avlöningar.

Lön.

Kronor.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Anmärkningar.

1 rektor, förutom bostad med värme

3,700

1,800

5,500

1 lärarinna d:o d:o

1,800

1,000

2,800

/ Efter 6 år kan lönen

höjas med 300 kronor, efter

< 10 år med ytterligare 300

1 arbets] ärare d:o d:o

1,700

900

2.600

kronor och efter 16 år med

Un ytterligare 300 kronor.

| Efter 6 år kan lönen

1 höjas med 300 kronor, efter

flO år med ytterligare 300

2 d:o d:o d:o

3,400

1,800

5,200

Till sekreterar- och räkenskapsförar- göromålens bestridande .............

o

600

1 kronor och efter 16 år med

Un ytterligare 300 kronor.

Säger avlöningar

—

~

16,700

2) Övriga utgifter för skolverksamheten.

Hyror och underhåll av lokalerna ..............................

Avlöning till timlärare, magasinsbiträden m. m..........

4.020

3,330

Utackorderingsbidrag till behövande elever ...

Utrustningsbidrag till avgående elever............

6.000

3.250

Värme och lyshållning .......................

Diverse utgifter ................................

1,700

1.200

Säger övriga utgifter för skolverksamheten

19,500

3) Materialier m. m.

Förslagsvis ...........................................

51.000

Summa kronor

87,200

Anm. 1. Pensionsunderlaget för rektor utgör 4,000 kronor. Därest befattningshavare varit tillförordnad

rektor, skall sådant vid bestämmandet av pensionens belopp räknas honom till

godo på samma sätt, som om han varit befullmäktigad rektor.

Anm. 2. Styrelsen äger att beträffande de under 2) här ovan upptagna utgiftsposter å en post göra

någon minskning och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet icke

överskrides.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

De för år 1919 gällande staterna för blindundervisningsanstalterna

upptaga till avlöningar följande belopp:

för institutet och förskolan å Tomteboda ................................. kronor 37,450

» förskolan i Växjö ..................................................................... » 8,100

» hantverksskolan i Kristinehamn ............................ » 9,000

Summa kronor 54,550

Lägges härtill det belopp av 10,000 kronor, som av riksdagen anvisats

å extra stat för år 1919 till beredande av tillfällig löneförbättring

under sagda år åt blindlärare, skulle sammanlagda kostnaden för avlöningar

uppgå till 64,550 kronor. I förhållande härtill skulle de nya avlöningsstaterna

innebära en ökning av 27,500 kronor.

Alderstilläggen torde böra utgå som hittills av åttonde huvudtitelns

förslagsanslag till ålderstillägg.

I avseende å de av mig framlagda statförslagen vill jag till sist allenast

erinra därom, att de under övriga utgifter, respektive övriga utgifter för

skolverksamheten upptagna anslagsposterna äro till sina belopp oförändrade.

Visserligen visa sig, på sätt framgår av andra ärenden, som jag inom kort

får tillfälle anmäla för Kungl. Maj:t, dessa poster ej motsvara vad i verkligheten

för respektive ändamål erfordras, i det att vissa äro otillräckliga

och andra åter uppvisa överskott, allt på grund av förhållanden, betingade

av kristidens verkningar. Emellertid har jag vid det förhållande, att vederbörande

styrelse äger befogenhet att å en post göra någon minskning

och å en annan någon ökning, endast utgiftsstaten i dess helhet icke

överskrides, ävensom med hänsyn till önskvärdheten att avvakta någon

tids erfarenheter icke ansett några ändringar i förevarande hänseende nu

böra vidtagas.

Vidare tillstyrker jag, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

sålunda föreslagits för ordinarie befattningshavare vid statens blindundervisningsanstalter,

må föreskrivas följande villkor och bestämmelser, nämligen

i fr äfja om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan

tjänst, förening av tjänster m. m.:

att befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad organisation

av statens blindundervisningsanstalter eller eljest kan varda

stadgad, vara pliktig att, med bibehållande av den tjänstegrad och den

avlöning han innehar, efter nya eller förändrade föreskrifter sköta de

med befattningen förenade göromålen;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av abnormundervisningsväsendet

ävensom eljest, då Kungl. Maj:t med hänsyn till nämnda undervisningsväsendes

behov, efter vederbörandes hörande, prövar sådant nödigt, låta

sig förflyttas till annan befattning inom abnormundervisningsväsendet,

dock att befattningshavare, som varder förflyttad till annan ort, skall vara

berättigad att av statsverket erhålla skälig ersättning för flyttningskostnad

till det belopp, Kungl. Maj:t för varje särskilt fall bestämmer;

att befattningshavare vidare skall vara skyldig underkasta sig de bestämmelser,

som må bliva föreskrivna till lärjungarnas skyddande mot

smittosam lungsot;

att med rektors- eller lärarbefattning, med undantag av musik- och

gymnastiklärarbefattning, icke må förenas annan tjänst å rikets, riksdagens

eller kommuns stat;

att innehavare av musik- eller gymnastiklärarbefattning vid institutet

för blinda skall vara underkastad de ändrade bestämmelser, som kunna

varda stadgade i fråga om förening av dylik befattning med annan tjänst

å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning vid blindundervisningsanstalt ej må förenas vare

sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom

aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstebefattning av vad slag det vara må, så framt ej

skolöverstyrelsen uppå därom gjord framställning och efter prövning, att

ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas; samt

att befattningshavare ej må åtaga sig undervisning vare sig i enskilda,

kommunala eller andra läroanstalter, så framt ej, vad angår lärare,

vederbörande direktion eller styrelse efter av skolöverstyrelsen angivna

riktlinjer eller, vad angår rektor, skolöverstyrelsen uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande undervisning ej må

anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten, finner uppdraget

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas,

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. m.:

att tjänstgöringspenningar skola för samtliga befattningshavare beräknas

efter kalenderår;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester men för den tid, han

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

39

åtnjutit tjänstledighet, skola utgå till den, som förordnats att uppehålla

befattningen, dock att, därest lärare åtnjuter tjänstledighet för sjukdom

och tjänsten uppehälles på sätt i § 14 av stadgan för läroanstalter för

blinda den 29 maj 1896 sägs, läraren äger åtnjuta hela sin avlöning under

en tid av högst en månad;

att, därest befattningshavare av sjukdom hindras att förrätta sin befattning,

befattningshavare äger tillgodonjuta hela lönen jämte förmån av

bostad med värme, där sådan förekommer, eller i det fall att avlöningen

utgöres av arvode, den del därav, vilken icke anses såsom tjänstgöringspenningar,

men att, därest befattningshavare eljest undfår ledighet, såsom

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen,

dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag, eller i

behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av annan anledning är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, befattningshavaren kan förpliktas

att under ledigheten, utöver tjänstgöringpenningarna, avstå så

mycket av lönen eller arvodet, som för befattningens upprätthållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, så vida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i

extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattningen eller utgå för bestyr

i sammanhang därmed;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen eller, där avlöningen utgöres av arvode, den

del därav, vilken icke anses såsom tjänstgöringspenningar, utgår till månaden

slut; samt

att, då befattningshavare, som åtnjuter fri bostad, avlider, skolöverstyrelsen

må, efter prövning av förekommande omständigheter, medgiva

hans änka eller efterlevande familj att för avflyttning från bostaden njuta

lämplig fardag;

i fråga om älderstillägg:

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning är i staten medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj-.ts Proposition Nr 167.

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och

för andra förhöjningen efter ytterligare fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, om sådan förekommer, efter än ytterligare fem

år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid början av kalenderåret

näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit uppnådd;

att därvid befattningshavare bör tillgodoräknas ej mindre den tid,

som före den nya statens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till

innehavande befattning, än även, vad angår ämneslärare, arbetslärare, handarbetslärarinna

och lärararinna vid förskola eller vid hantverksskolan i

Kristinehamn, den tid, varunder han eller hon innehaft motsvarande tjänst

eller tjänst, som enligt den nya staten är förenad med lika hög avlöning

som den tjänst, varför ålderstillägg ifrågasattes, vid annan statens läroanstalt

för blinda eller, vid förflyttning från befattning vid förskolan å

Tomteboda till institutet, vid nämnda förskola;

att, därest ämneslärarinna och lärarinna vid förskola ävensom lärarinnan

vid hantverksskolan i Kristinehamn, vilken befordras till första lärarinna

vid institutet å Tomteboda, redan intjänat högre avlöning än första

lärarinnas begynnelseavlöning, henne skola omedelbart tillgodoföras så

många ålderstillägg som första lärarinna, att hennes avlöning i sistnämnda

befattning blir lika hög som den avlöning hon senast åtnjöt som ämneslärarinna,

resp. förskolelärarinna; skolande, där ämneslärarinna, resp. förskolelärarinna

vid befordran till första lärarinna icke erhåller högre avlöning

än den hon som ämneslärarinna, resp. förskolelärarinna uppburit, för

uppflyttning i närmast högre lönegrad såsom första lärarinna henne tillgodoräknas

den tid, varunder hon innehaft befattning som ämneslärarinna,

resp. förskolelärarinna, efter det hon i denna befattning senast uppflyttades

i högre lönegrad;

att ämneslärare må tillgodoräknas tjänstgöring som ordinarie lärare

vid folkskola, skeppsgosseskola eller högre folkskola, tjänstgöring såsom

lärare i övningsskola vid statens folkskoleseminarium, tjänstgöring vid under

offentlig kontroll ställt småskollärarseminarium under den tid, statsbidrag

utgått till hans avlönande enligt bestämmelserna om statsbidrag till folkskollärares

avlönande, ävensom tjänstgöring såsom föreståndare eller lärare

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

vid skyddshem, som åtnjuter statsbidrag och antingen äger av Kungl.

Maj:t stadfäst reglemente eller ock är av Kungl. Maj:t erkänt såsom allmän

uppfostringsanstalt; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

i fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt:

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, å tid av året, som av skolöverstyrelsen bestämmes, åtnjutas

av rektor under en och en halv månad;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga om

rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för de nya lönestaternas ikraftträdande eller,

såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes, vid tillträdet

till befattningen stadgat.

Jag vill till sist något vidröra den av styrelsen för hantverksskolan

i Kristinehamn gjorda framställningen om dels ökat understöd såsom bidrag

till täckande av skolans driftkostnader, dels ock medel för upprättandet

av en ny arbetsavdelning vid skolan.

Såsom av det föregående framgår är för berörda driftkostnader i den

av 1915 års riksdag godkända staten för skolan ett reservationsanslag av

11,000 kronor upptaget. Den nu ifrågasatta ökningen faller huvudsakligen

på följande tre förutvarande poster: avlöning till timlärare, magasinsbiträden

m. m., utrustningsbidrag till avgående elever samt värme och

lyshållning och är givetvis föranledd av de senaste årens prisstegringar.

Dessutom har nu upptagits en årsutgift av 800 kronor till en springpojke

för butiken och materialdepån. Sagda ökning skulle uppgå till sammanlagt

7,050 kronor, vilken summa utgör 63,6 procent av det nuvarande

reservationsanslaget. Med hänsyn till såväl nämnda prisstegringar som

den omständigheten, att skolan bedriver en omfattande affärsverksamhet

och fördenskull tydligen icke kan vara utan en springpojke, synes mig

behovet av omförmälda ökning i statsunderstödet väl förklarligt, och i

likhet med folkskolöverstyrelsen anser jag, att framställning bör göras

hos riksdagen om medel för tillgodoseende av sagda behov. Någon nedsättning

av det begärda beloppet finner jag mig icke kunna ifrågasätta.

Skolans styrelse har hemställt, att av detta belopp 4,000 kronor måtte

påföras det ordinarie reservationsanslaget och det övriga uppföras på extra

stat. Detta förslag kan jag icke biträda under nuvarande förhållanden,

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 144 höft. (Nr 167.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Majt:s Proposition Nr 167.

utan torde hela det ifrågavarande beloppet böra uppföras på extra stat

för år 1920 såsom förstärkning av nämnda anslag.

Vad sedan angår frågan om upprättandet av en ny arbetsavdelning

vid skolan synes mig behovet av en sådan avdelning vara till fullo ådagalagt;

medel böra följaktligen äskas hos riksdagen för denna utvidgning av

skolans verksamhet. Mot den för berörda avdelning gjorda kostnadsberäkningen,

som av folkskolöverstyrelsen granskats och förordats, har jag

intet att erinra. Ett reservationsanslag av 3,550 kronor torde således

böra för ändamålet uppföras på extra stat för år 1920.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, det

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels godkänna de av mig framlagda förslagen till

ordinarie stater för institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda, för förskolan för blinda i Växjö samt för

hantverksskolan i Kristinehamn för blinda, att tillämpas

från och med år 1920;

dels för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som

föreslagits för ordinarie befattningshavare, fastställa de

av mig föreslagna villkor och bestämmelser;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av

år 1920 tillträder befattning vid statens läroanstalter

för blinda, skall vara skyldig underkasta

sig nyssberörda villkor och bestämmelser samt

att de förutvarande innehavare av befattningar

vid sagda anstalter, vilka icke före viss av Kungl.

Maj:t bestämd tidpunkt anmäla, att de vilja underkasta

sig den nya avlöningsstaten samt nämnda

villkor och bestämmelser, skola varda bibehållna

vid dem dittills tillkommande avlöningsförmåner;

dels godkänna följande grunder för avlönande av

vikarier för lärarpersonalen vid statens blindundervisningsanstalter,

nämligen

att arvodet till vikarie för rektor vid blindundervisningsanstalt

skall utgå, på sätt Kungl. Maj:t

för varje särskilt fall förordnar,

att arvodet till vikarie för annan av ifrågavarande

lärarpersonal skall utgå med ett belopp

motsvarande den kontanta begynnelseavlöningen för

den tjänst, som av vikarien uppehälles,

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 167.

att vad som vid lärare beviljad tjänstledighet

på grund av sjukdom utöver de till tjänsten hörande

tjänstgöringspenningar, vilka vikaren äger uppbära,

eller särskilt bestämd andel av lönen erfordras för

att arvodet till denne skall uppgå till nyssnämnda

belopp, skall utgå av statsmedel;

dels, vid bifall till de av mig framlagda statförslagen,

höja

det ordinarie anslaget till institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda, nu 79,050 kronor,

med 23,400 kronor till 102,450 kronor,

det ordinarie anslaget till förskolan för blinda

i Växjö, nu 14,800 kronor, med 6,400 kronor till

21,200 kronor samt

det ordinarie bestämda anslaget till hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda, nu 9,000 kronor,

med 7,700 kronor till 16,700 kronor;

dels ock till hantverksskolan i Kristinehamn för

blinda anvisa på extra stat för år 1920

ett förslagsanslag, högst 7,050 kronor, till förstärkande

av det på skolans ordinarie stat uppförda reservationsanslaget

samt

ett reservationsanslag av 3,550 kronor till uppehållande

vid skolan under höstterminen 1920 av ytterligare

en korgmakeriavdelning.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla;

och skulle proposition av den lydelse bilaga vid detta

protokoll utvisar avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.