Sök i Ratio Lex

Angående omorganisation av försäkring sinspektionen m. mi

1919-03-11 · 41 sidor, varav 41 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 41 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:182, Angående omorganisation av försäkring sinspektionen m. mi

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

1

Nr 182.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående omorganisation

av försäkring sinspektionen m. mi; given Stockholms

slott den 11 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna ej mindre de av departementschefen i statsrådsprotokollet

framlagda förslagen till avlönings- och omkostnadsstat samt

övergångsstat för försäkringsinspektionen, att tillämpas från och med

år 1920, än även de av departementschefen förordade villkoren och bestämmelserna

för åtnjutande av de i den föreslagna avlöningsstaten upptagna

avlöningsförmånerna;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder ordinarie

befattning vid försäkringsinspektionen, skall vara pliktig att

underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser;

att den nuvarande registratorn hos försäkringsinspektionen skall

såsom övertalig med samma tjänstgöringsskyldighet som hittills uppföras

å övergångsstaten;

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid försäkringsinspektionen

— utom nämnde övertalige tjänsteman — vilka icke

före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja övergå till

den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola, liksom den nuvarande registratorn hos försäkringsinspektionen,

varda bibehållna vid dem enligt hittills gällande ordinarie

stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat

föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit dem; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 156 häjt. (Kr 182.) 8ifi in 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. 3faj:ts Proposition Nr 183.

att, så länge den nuvarande registratorn hos försäkringsinspektionen

kvarstår vid sin nu innehavande befattning i ämbetsverket, den å den

nya avlöningsstaten uppförda kvinnliga biträdesbefattningen av tredje

lönegraden ej må tillsättas; skolande under tiden den för denna biträdesbefattning

i staten uppförda avlöning besparas;

dels medgiva, att kostnaderna för försäkringsinspektionens verksamhet

enligt fastställd stat må utgå av de bidrag, som enligt lagen om

försäkringsrörelse den 25 maj 1917 och lagen den 24 juli 1903 om utländsk

försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse här i riket

skola av försäkringsanstalterna årligen erläggas till bestridande av kostnaden

för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet;

dels besluta, att de pensioner, som med tillämpning av lagen angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension komma att beviljas tjänstinnehavare

vid försäkringsinspektionen, skola utgå av försäkringsanstalternas

förenämnda bidragsmedel;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits, från och med år

1920 höja det å riksstaten uppförda ordinarie reservationsanslaget till

upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet, att direkt utgå

av bidrag till försäkringsinspektionen, från 59,300 kronor med 25,900

kronor till 85,200 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 182.

3

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

ScHOTTE,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

I skrivelse den 1 oktober 1917 framlade försäkringsinspektionen

förslag till omorganisation av inspektionen och ny stat för densamma.

Berörda skrivelse remitterades därefter till löneregleringskommittén för

yttrande.

Efter det sedermera försäkringsföreningen — numera svenska försäkringsföreningen

— lämnats tillfälle att avgiva yttrande över försäkringsinspektionens

ifrågavarande fersing samt den 28 juni 1918 avgivit

sådant yttrande, överlämnades detsamma till löneregleringskommitten

för att tagas i övervägande vid avgivandet av det över försäkringsinspektionens

förslag infordrade utlåtandet.

Da kommitténs utlåtande i ärendet vid tiden för avlåtande av statsverkspropositionen

till innevarande års riksdag ej inkommit, föreslog

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Historik.

Förordnande

av en försäkringninspektör

år 1886.

Inrättande av

försäkringsinspaktionen

år 1903.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Kungl. Maj:t på min hemställan under punkten 109 i sjätte huvudtiteln

av berörda proposition riksdagen att i avvaktan på den proposition, som

kunde komma att i ämnet avlåtas, från och med år 1920 beräkna en

förhöjning av det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av

försäkringsinspektionens verksamhet, att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen,

från dess nuvarande belopp, 59,300 kronor, med

27,100 kronor till 86,400 kronor.

Sedan numera löneregleringskommittén den 8 februari 1919 avgivit

det infordrade utlåtandet i ärendet, anhåller jag att få underställa

detsamma Kungl. Maj:ts prövning.

Till en början torde böra lämnas en kortfattad redogörelse för av

statsmakterna hittills vidtagna åtgärder för utövande av tillsyn över

försäkringsväsendet i riket.

För anordnande inom civildepartementet av kontroll å försäkringsanstalterna

anvisades, på framställning av Kungl. Magt, vid 1886 års

riksdag på extra stat för år 1887 ett belopp av 4,500''kronor.

I sammanhang med utfärdande den 22 oktober 1886 av kungörelser

dels angående anordnande av tillsyn å inländska försäkringsanstalter och

dels angående villkoren för utländsk försäkringsanstalts rätt att här i

riket driva försäkringsrörelse förordnade Kungl. Magt för tiden från och

med 1887 års ingång en person att såsom chefens för civildepartementet

biträde i - egenskap av inspektör över försäkringsanstalterna i riket tills

vidare inom civildepartementet handlägga ärenden rörande försäkringsväsendet.

Försäkringsinspektören jämte en till hans biträde anställd amanuens

avlönades av ovanberörda anslag sålunda, att 3,000 kronor utgingo till

försäkringsinspektören och 1,500 kronor till amanuensen.

För fortsatt uppehållande av ifrågavarande kontroll beviljade riksdagen

anslag till enahanda belopp jämväl för vart och ett av åren

1888—1903.

Sedan 1903 års riksdag i huvudsak antagit Kungl. Maj:ts i ämnet

framlagda förslag, utfärdade Kungl. Maj:t den 24 juli 1903 dels lag om

försäkringsrörelse, dels ock lag om utländsk försäkringsanstalts rätt att

driva försäkringsrörelse här i riket.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kung1. Maj ds Proposition Nr 182.

Enligt 131 § i lagen om försäkringsrörelse, vilken lag avsåg allenast

inländska försäkringsanstalter, skulle tillsyn över försäkringsbolag

utövas av en för hela riket gemensam försäkringsinspektion, om vars

organisation och verksamhet närmare bestämmelser skulle meddelas av

Konungen.

I 4 § i lagen om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse

här i riket fanns intagen den bestämmelsen, att utländsk

försäkringsanstalt skulle, innan densamma finge börja drivandet av försäkringsrörelse

här i riket, förvärva särskilt tillstånd därtill av försäkringsinspektionen.

Till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet skulle enligt 133 § i lagen om försäkringsrörelse

och 16 § i lagen beträffande utländsk försäkringsanstalt av

försäkringsanstalt årligen erläggas bidrag enligt bestämmelser, som av

Konungen meddelades, dock under iakttagande att detta bidrag icke i

något fall finge överstiga en femtedels procent av anstaltens hela premieinkomst

för näst föregående kalenderår av föi’säkringar, som tillhörde

anstaltens rörelse här i riket.

Sedan vidare Kungl. Maj:t till 1903 års riksdag framlagt förslag till

organisation av försäkringsinspektionen m. m., anförde riksdagen i skrivelse

den 20 maj 1903, nr 135, att riksdagen ej funnit anledning till någon

anmärkning mot den av Kungl. Maj:t föreslagna organisationen av den

blivande försäkringsinspektionen, mot de ifrågasatta avlöningarna för

dess tjänstemän och betjänte eller mot den gjorda beräkningen av övriga

kostnader för ämbetsverket utan anslöte sig i nämnda hänseenden i

huvudsak till vad föredragande departementschefen anfört på grund av

en utav professorn, nuvarande presidenten A. Lindstedt gjord utredning.

Därjämte medgav riksdagen bland annat, att de bidrag, som enligt

de av riksdagen beslutade lagar om försäkringsrörelse och om utländsk

försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse här i riket skulle av

försäkringsanstalter na årligen erläggas till bestridande av kostnaden för

försäkringsinspektionens organisation och verksamhet, finge från och

med år 1904 tills vidare av Kungl. Maj:t användas till bestridande av

avlöningar till försäkringsinspektionens tjänstemän och betjänte samt

expenser vid densamma.

Slutligen anvisade riksdagen till biträde inom civildepartementet

vid beredning av ärenden rörande försäkringsväsendet på extra stat för

år 1904 till Kung]. Maj:ts förfogande ett belopp av 3,000 kronor.

Genom brev den 12 augusti 1903 beslöt Kungl. Maj:t, att den i

131 § av lagen om försäkringsrörelse omförmälda försäkringsinspektion

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

skulle inrättas och med 1904 års ingång träda i verksamhet samt att

chefen för inspektionen skulle benämnas överdirektör.

Tillika förordnade Kungl. Magt, att i försäkringsinspektionen skulle

anställas dels två ledamöter, vilka borde innehava nödig sakkunskap

den ena för bedömande av den säkerhet, de under försäkringsinspektionens

uppsikt stående anstalternas penningplaceringar erbjöde, och därmed

sammanhängande frågor samt den andra för handlägguing av försäkringstekniska

ärenden, dels en juridiskt bildad sekreterare, vilken jämväl

skulle vara ledamot i inspektionen, dels en registrator, vilken jämväl

skulle vara skyldig att biträda vid bearbetningen av det statistiska materialet,

och dels en vaktmästare. Samtliga befattningar skulle tillsättas

på förordnande tills vidare.

Den 31 december 1903 utfärdade Kungl. Maj:t dels kungörelse,

varigenom bestämdes försäkringsanstalternas bidrag till bestridande av

kostnaden för försäkringsinspektionen, dels ock instruktion för inspektionen,

varjämte Kungl. Maj:t samma dag fastställde stat för ämbetsverket

för år 1904 och meddelade föreskrifter beträffande avlöningsvillkor

för befattningar vid försäkringsinspektionen.

Enahanda stat jämte avlöningsvillkor blev genom särskilda kungl.

brev fastställd att gälla för vart och ett av åren 1905—1908.

Genom kungl. brev den 18 december 1908 angående stat för inspektionen

för år 1909 förklarades dåvarande sekreteraren — vilken

med 1908 års utgång varit förordnad i nämnda egenskap under sammanlagt

fem år — berättigad att från och med år 1909 åtnjuta ålderstillägg

å lönen med 500 kronor. Uti staten för år 1909 uppfördes fördenskull

ett belopp av 500 kronor för ålderstillägg åt sekreteraren.

Kungl. Maj:t medgav därjämte genom beslut den 30 juli 1909, att

av de bidrag, som av försäkringsanstalterna skulle erläggas till bestridande

av kostnaderna för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet,

finge för år 1909 till sekreteraren, registratorn och vaktmästaren

hos inspektionen utgå extra lönetillägg i enlighet med de grunder, som

stadgats i kungl. kungörelsen den 5 juni 1909 angående extra lönetillägg

för år 1909 åt en del tjänstemän och betjänte m. m.

Aven åren 1904—1908 åtnjöto vissa tjänstinnehavare hos försäkringsinspektionen

lönetillägg motsvarande de dyrtidstillägg respektive

extra lönetillägg, som beviljats en del tjänstemän och betjänte inom

andra verk.

Samma stat som för år 1909 blev genom kungl. brev den 17 december

1909 fastställd att gälla även för år 1910. De uti nämnda

kungl. brev stadgade avlöniugsvillkoren överensstämde med dittills gällande

villkor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj ds Proposition Nr 182.

Med anledning av särskilda framställningar av försäkringsinspektionen

den 5 januari och den 13 juli 1909 och sedan löneregleringskommittén

den 25 januari 1910 avgivit betänkande i ämnet, framlade

Kungl. Maj:t i'' proposition nr 73 till 1910 års riksdag på anförda

skäl förslag om försäkringsinspektionens uppförande på ordinarie

stat ävensom till viss omorganisation av och reglering av löneförhållandena

m. m. vid ämbetsverket.

I skrivelse den 6 maj 1910, nr 92, biföll riksdagen förslaget om

försäkringsinspektionens uppförande på ordinarie stat; och godkände

riksdagen följande stat för inspektionen att tillämpas från och med

år 1911:

K r o

n o r.

Tjänst-

Orts-

tillägg.

Lön.

görings- pen- n in gar.

Samma.

A. Avlöningar.

Överdirektören och chefen ........................

6,200

2,800

1,000

10,000

1 ledamot, arvode....................................

_

—

—

3,000

P-

Ö

P-

O

—

—

—

3,000

1 ledamot och sekreterare ........................

3,600

1,800

400

*) 5,800

1 förste aktuarie ...................................

3,600

1,800

400

*) 5,800

1 registrator .........................................

2,200

1,500

300

s) 4,000

1 vaktmästare .......................................

700

350

150

•) 1,200

1) För den ledamot, som tillika är sekreterare, ävensom för förste aktuarien kärn

lönen efter fem är höjas med 500 kronor och efter tio år med ytterligare 500 kronor.

2) För registrator}! kan lönen efter fem år höjas med 500 kronor, efter tio åi med

ytterligare 500 kronor och efter femton år med än ytterligare 500 kronor.

8) För vaktmästaren kan lönen efter fem år höjas med 100 kronor och efter tio

år med ytterligare 100 kronor. — Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad

samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå

ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

förslagsvis .....................................................................

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden,

resekostnads- och traktamentsorsättningar, tryckningskostnader, hyra, kostnader

för belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker, tidningar, kontorsrekvisita

m. m. ävensom till extra ordinarie arbetskrafter vid möjligen förekommande

särskild administration av livförsäkringsbolag, förslagsvis..............................

Summa

32,800

600

33,400

19.600

— | 53,000

Lönereglering

m. m. för

försäkra gsinspektionen

år 1910.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

1911 åra

riksdag.

1912 års

riksdag.

Ktingl Maj\ts Proposition Nr 182.

Därjämte godkände riksdagen villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i staten för ordinarie tjänstinuehavare upptagna avlöningsförmåner.

Vidare medgav riksdagen, att kostnaderna för försäkringsinspektionens

verksamhet enligt fastställd stat finge utgå av de bidrag, som

enligt lagen om försäkringsrörelse den 24 juli 1903 och lagen av samma

dag om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse här

i riket skulle av försäkringsanstalterna årligen erläggas till bestridande

av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet.

Slutligen beslöt riksdagen, att de pensioner, som med tillämpning

av lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension komme att

beviljas tjänstinnehavare vid försäkringsinspektionen, sladle utgå av försäkringsanstalternas

förenämnda bidragsmedel.

Den 12 augusti 1910 utfärdade Kungl. Maj:t dels kungörelse angående

villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från 1911 års

början fastställda avlöningsförmåner för ordinarie tjänstinnehavare i försäkringsinspektionen,

dels ock ny instruktion för inspektionen.

Efter framställning från Kungl. Maj:t och i enlighet med nya grundsatser

i fråga om riksstatens uppställning uppfördes av 1911 års riksdag

till upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet å ordinarie

stat ett reservationsanslag av 53,000 kronor, att utgå av försäkringsanstalternas

bidrag till försäkringsinspektionens organisation och verksamhet,

under förutsättning tillika att de å dessa bidragsmedel uppkommande

överskott fortfarande såsom dittills skulle efter vederbörligt

tillstånd användas för det med anslaget avsedda ändamål.

id 1912 års riksdag uppfördes i försäkringsinspektionens stat från

och med år 1913 avlöning till ett kvinnligt biträde med lön 900 kronor,

tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor, vartill

kunde komma två ålderstillägg till lönen, vartdera å 200 kronor, efter

fem och tio år, och bestämdes, att den pension, som med tillämpningav

lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt

till pension kunde komma att beviljas nämnda biträde, skulle utgå av

försäkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens organisation

och verksamhet.

Vidare föreskrevs, att biträde, som vid ikraftträdandet av ifrågavarande

ändring i försäkringsinspektionens stat var anställt hos nämnda

inspektion och antogs till biträde å denna stat, skulle äga att för åtnjutande

av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid,

biträdet därförinnan innehaft .stadig anställning hos försäkringsinspektionen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 182.

För nämnda kvinnliga biträde skulle gälla de i fråga om fasta biträden

hos nedre justitierevisionen av riksdagen beslutade allmänna villkor

och bestämmelser för åtnjutande av deras avlöningsförmåner.

Det i försäkringsinspektionens stat till vikariatsersättningar, ersättningar

till extra tjänstemän och andra biträden m. m. upptagna förslagsauslag

nedsattes från 19,600 till 18,200 kronor att utgå av försäkringsanstalternas

bidrag till försäkringsinspektionens organisation och verksamhet;

och godkändes sådant tillägg till de genom kungl. kungörelsen

den 12 augusti 1910 stadgade villkor och bestämmelser för åtnjutande av

de från 1911 års början fastställda avlöningsförmåner för ordinarie tjänstinnehavare

i försäkringsinspektionen, att vaktmästaren hos inspektionen

finge årligen, i den mån det kunde ske utan hinder för göromålens behöriga

gång, åtnjuta semester under femton dagar.

Vid 1916 års riksdag höjdes

dels det i försäkringsinspektionens stat till ålderstillägg upptagna

förslagsanslag från 600 till 900 kronor att utgå av försäkringsanstalternas

bidrag till försäkringsinspektionens organisation och verksamhet,

dels det i samma stat till vikariatsersättningar, ersättningar till extra

tjänstemän och andra biträden m. m. upptagna förslagsanslag från

18,200 till 24,000 kronor att likaledes utgå av försäkringsanstalternas

bidrag till försäkringsinspektionens organisation och verksamhet,

dels ock i följd därav ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande

av försäkringsinspektionens verksamhet, att av nyssnämnda

bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå, från 53,000 till 59,300

kronor.

Slutligen har vaktmästarens vid försäkringsinspektionen ordinarie

avlöning förbättrats i överensstämmelse med beslut av 1918 års lagtima

riksdag. Enligt kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående

avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare har nämligen ifrågavarande vaktmästares

ordinarie avlöning fastställts till 1,600 kronor, därav 900 kronor

lön, 550 kronor tjänstgöringspenamgar och 150 kronor ortstillägg, jämte

tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 100 kronor, efter respektive

3, 6 och 9 år, varjämte i nämnda kungörelse meddelats bestämmelser

angående vissa vaktmästarens naturaförmåner.

Sedan riksdagen år 1917 antagit av Kung]. Maj:t framlagt förslag till

lag om försäkringsrörelse, har Kungl. Maj:t den 25 maj 1917 utfärdat

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 156 käft. (Nr 182.) 815 19 2

1916 åra

riksdag.

1918 åra

lagtima

riksdag.

Ny lag om

försäkringsrörelse
den

86/a 1917.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Angående

inrättande

av särskild

nämnd vid

försäkringsinspektionen.

Försäkringsforeningen.

lag om försäkringsrörelse. I berörda lag, genom vilken 1903 års lag i

ämnet upphävts, äro beträffande försäkringsinspektionen och kostnaden

för densamma intagna bestämmelser av liknande innehåll som de ovan

angivna i 1903 års lag.

Genom kungörelse den 21 december 1917 bär bland annat stadgats,

att det i 244 § i lagen om försäkringsrörelse omförmälda försäkringsregistret

skall föras hos försäkringsinspektionen.

Innan jag ingår på frågan angående omorganisation av försäkringsinspektionen

m. m., anser jag mig böra till behandling upptaga ett

spörsmål rörande de privata försäkringsföretagens ställning till statsförvaltningen,

vilket visserligen icke direkt sammanhänger med föreliggande

fråga men dock, åtminstone under vissa förutsättningar, skulle

kunna öva inverkan på densamma.

Berörda spörsmål angår inrättande vid försäkringsinspektionen av en

särskild nämnd, bestående av ett antal ansedda och erfarna försäkringsmän,

d. v. s. inrymmande åt det s. k. lekmannaelementet av ett betydande

inflytande vid inspektionens ämbetsförvaltning.

I detta ämne hava vissa önskemål framställts av försäkringsföreningen.

Föreningen framhåller till att börja med önskvärdheten av att

försäkringsinspektionen helt befrias från det bestyr med beredande, föredragning

och expedition av på Kungl. Maj:ts prövning ankommande

ärenden rörande försäkringsväsendet, som, enligt gällande instruktion

för inspektionen, tillkommer densamma eller någon dess ledamot, och

att detta bestyr i stället anförtros åt befattningshavare inom vederbörande

departement, såsom fallet var före år 1911. Föreningen anför härefter

följande:

»Genom en sådan omläggning, som huvudsakligen skulle avse att betrygga

försäkringsärendenas tillfredsställande behandling i högsta instans av person,

som icke på tidigare stadium med ärendena tagit befattning, vunnes därjämte en

antagligen välhehövlig lättnad i inspektionens arbetsbörda. Men detta innebure

icke bot för vad som med nuvarande organisation hos inspektionen nödvändigtvis

måste brista i sakkunskap. Erforderlig sådan kan icke annat än i sällsynta

undantagsfall vara att påräkna hos den, vilken, såsom förhållandet är med

inspektionens ledamöter på grund av stadgandet i 223 § lagen om försäkringsrörelse,

icke må deltaga i styrelsen av eller vara anställd vid försäkringsbolag

och icke ens må vara aktieägare eller garant i sådant bolag. Det synes försäkringsföreningen

vara i hög grad av behovet påkallat, att på direkt erfarenhet vid

ledning av försäkringsaffär grundad sakkunskap i tid får göra sig hörd vid myndigheternas

behandling av verksamhetens vitala spörsmål. Genom ett intimt och

förtroendefullt samarbete under lagstadgade former emellan inspektionen och

ansedda målsmän för den privata försäkringsverksamheten skulle säkerligen åt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

minstone en del av de med den nuvarande organisationen följande olägenheter

kunna övervinnas och inspektionens önskan om frågornas allsidiga och grundliga

behandling’ i avsevärd mån tillgodoses.»

Försäkringsföreningen lämnar härefter en del uppgifter om anordningar,

som vidtagits i vissa främmande länder för ernående av »sakkunnig))

behandling av försäkringsärendena inom statsförvaltningen,

varmed föreningen uppenbarligen åsyftar lekmannaelementets inflytande

vid sagda behandling. Föreningen anför vidare i detta hänsende:

»Ett liknande samarbete med erfarna och ansedda män synes föreningen här

i landet kunna ordnas på det sätt, att till medverkande vid försäkringsinspektionen

inrättas en försäkrings- eller tillsyningsnämnd. Antalet medlemmar i en

sådan nämnd borde icke sättas lägre än att man bland dem kunde påräkna förtrogenhet

med alla slag av försäkringsverksamhet, som vore tillsyn underkastad;

och torde antalet lämpligen kunna bestämmas till minst fem, högst nio. Dessa

borde utses av Kungl. Maj:t för två eller tre år i sänder efter förslag, varmed

styrelserna för de tillsyn underkastade anstalterna genom cirkulärskrivelse eller

kungörelse lämnades tillfälle att var för sig, gruppvis eller samfält inkomma. Så

länge chefens för inspektionen rätt att ensam besluta bibehålies, synes nämndens

befogenhet böra inskränkas till att vara rådgivande. Men man har tänkt

sig, att, efter vunnen erfarenhet, denna befogenhet skulle kunna utsträckas till

att omfatta även deltagande i inspektionens beslut i vissa frågor av större betydelse.

Varje i sammanträde deltagande ledamot av nämnden bör dock låta

till protokollet anteckna sin mening, och ledamot, som är hindrad att personligen

närvara, bör hava rätt att att avgiva skriftligt yttrande. En del ärenden

synes utan olägenhet kunna av inspektionen handläggas och avgöras utan närvaro

av nämnd. Men däremot måste fordras, att ett minimiantal ledamöter av

nämnden, tre eller fem, äro personligen tillstädes vid behandlingen i inspektionen

av frågor, som röra

l:o) Kungl. Maj:ts brev och remisser i frågor av allmän natur samt framställningar

i dylika frågor,

2:o) fråga, som angår endast ett särskilt eller flera särskilda bolag, där frågan

är av principiell innebörd, eller bolag, som frågan rör, begär nämndens

hörande;

3:o) utfärdande av sådana allmänna föreskrifter, som avse verkställigheten av

gällande författningar eller fullgörandet av Kungl. Maj:ts särskilt givna befallningar;
4:o)

meddelande av sådant föreläggande, varom i § 228 i lagen om försäkringsrörelse

förmäles;

5:o) försäkringsinspektionens berättelse och årliga redogörelse för in- och utländska

försäkringsanstalters verksamhet och räkenskaper; och

6:o) andra frågor, som överdirektören finner skäl att göra till föremål för med

nämnden samfäld behandling.

Vad som, enligt lag, gäller såsom jäv emot skiljeman synes böra emot

ledamot av nämnden äga motsvarande tillämpning.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Lonercgleringskommittén.

Gottgörelse till ledamot av nämnden synes böra utgå endast med visst

belopp för varje sammanträde, därvid han är personligen närvarande, samt dessutom

med resekostnadsersättning och dagtraktamente åt ledamot, som icke har

hemvist eller huvudsaklig verksamhet i Stockholm.»

Löneregleringskommittén yttrar i frågan följande:

»Visserligen kan lekmannaelementet anses redan under nuvarande förhållanden

hava vunnit visst beaktande vid försäkringsinspektionens organisation, då

ju två av inspektionens ledamöter äro icke tjänstemän i vanlig bemärkelse utan

den egentliga ämbetsmannavärlden utomstående personer med sakkunskap i särskilda

för försäkringsinspektionens verksamhet betydelsefulla avseenden. Men

beträffande dessa ledamöter, liksom i fråga om chefen, sekreteraren och förste

aktuarien, gäller dock, såsom förut nämnts, att de ej få deltaga i styrelsen av

eller vara anställda vid försäkringsbolag eller vid utländsk försäkringsanstalt,

som erhållit tillstånd att här i riket driva försäkringsrörelse, ej heller vara aktieägare

eller garant i sådant företag. Från inflytande i berörda ordning å inspektionens

verksamhet äro således uteslutna alla i den privata försäkringsverksamheten

på ett eller annat sätt intresserade persongrupper eller vad på förevarande

område i främsta rummet torde åsyftas med benämningen lekmän.

Just från dessa kategorier skulle emellertid medlemmarna av den av försäkringsföreningen

föreslagna nya institutionen tagas, vadan inrättandet av denna

väl kan sägas innebära en principiell nyhet på ifrågavarande område.

A åtskilliga andra områden av statsförvaltningen hava däremot redan, särskilt

under de senare åren, institutioner av mer eller mindre utpräglad lekmannakaraktär

införlivats med vederbörande ämbetsverk, nämligen de nu allt vanligare

fullmäktige-, sakkunnige- och rådsinstitutionerna.»

Löneregleringskommittén lämnar därefter en redogörelse angående de

huvudsakligaste av berörda lekmannainstitutioner och de beträffande desamma

gällande bestämmelser. Kommittén anför slutligen:

»Den av försäkringsföreningen ifrågasatta nämnden företer vissa likheter

med nyssberörda institutioner. Från organisatorisk synpunkt torde det därför

icke möta några svårigheter att med försäkringsinspektionen införliva en dylik

nämnd.

Vidkommande behovet av nämnden har löneregleringskommittén icke kunnat

undgå att finna såsom en brist i försäkringsinspektionens nuvarande organisation

frånvaron av på omedelbart och fortgående deltagande i den affärsmässiga försäkringsverksamheten

grundad kännedom om denna verksamhet, då ju inspektionen

har till främsta uppgift att övervaka samma verksamhet.

Om än löneregleringskommittén således måste känna sig tilltalad av försäkringsföreningens

ifrågavarande förslag, ser kommittén sig likväl ej i stånd att

taga slutlig ställning till frågan i ärendets nuvarande skick. Det föreliggande

materialet synes nämligen otillräckligt för ett närmare utformande av den nya

institutionen. Sålunda har t. ex försäkringsinspektionen icke ännu varit i tillfälle

att yttra sig med anledning av försäkringsföreningens förslag. Och då det

synes angeläget, att förevarande ärende, i vad det avser förstärkning av inspektionens

egentliga arbetskrafter, må kunna hinna att bringas till prövning av 1919

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

13

års riksdag, är det för kommittén ej möjligt att förebringa eller föranstalta om

den ytterligare utredning beträffande den föreslagna nämnden, som må vara

erforderlig.

Kommittén håller därför före, att frågan om försäkringsinspektionens utrustande

med ett organ av den beskaffenhet, försäkringsföreningen ifrågasatt, bör

göras till föremål för särskild mera ingående utredning. Vid en sådan utredning

torde, såsom ock framgår av försäkringsföreningens framställning, åtskilliga synpunkter

vara att beakta, såsom institutionens sammansättning, dess befogenheter,

grunderna för ersättningen till dess medlemmar m. m. Yad särskilt sammansättningen

angår, vill kommittén framhålla angelägenheten därav, att icke blott

olika grenar av försäkringsverksamheten bliva vederbörligen representerade utan

att även försäkringstagarintresset bliver behörigen företrätt.

Vidare torde vid en sådan utredning böra tagas under övervägande, vilka

följder inrättandet av en institution av ifrågasatt slag må kunna hava å sammansättningen

av själva inspektionsmyndigheten. Det synes nämligen icke utan

vidare uteslutet, att tillkomsten av en sådan institution skulle kunna utöva inverkan

å antalet av och kompetensen hos försäkringsinspektionens ledamöter och

detta såväl i avseende å egentliga tjänstemannaledamöter som beträffande de nuvarande

s. k. sakkunniga ledamöterna.

I fråga om dessa senare ävensom den föreslagna nya institutionen tillåter

sig kommittén slutligen att i detta sammanhang bringa i erinran, hurusom i

departementalkommitterades den 18 november 1911 gemensamt med kommerskollegiekommittén

avgivna betänkande (II: 3. Civildepartementet 2. sid. 225 och

227) beträffande försäkringsinspektionens organisation dels föreslagits, att förste

aktuarien, liksom förhållandet redan vore med sekreteraren, skulle göras till

ledamot av inspektionen och att de två andra nuvarande ledamöterna bleve fullmäktige

under benämningen försäkringsfullmäktige, dels och meddelats, att under

övervägande varit, huruvida, efter mönstret från flera främmande länder, ett försäkringsråd

(ej att förväxla med den sedermera inrättade myndigheten med

denna benämning) kunde erfordras till inspektionens biträde, men att, då fullmäktiginstitution

föreslagits att här komma till användning, något annat deltagande

av lekmän i förevarande förvaltning icke ansetts för det dåvarande behövligt.

»

Försäkringsföreningens förslag att vid försäkringsinspektionens sida Departementsställa

en nämnd synes förtjänt av beaktande. Genom en dylik anord- cliefenning

skulle inspektionen tillföras eu på omedelbart deltagande i den

affärsmässiga försäkringsverksamheten grundad sakkunskap i försäkringsrörelse,

vilken säkerligen skulle bliva av betydelse vid ärendenas handläggning

inom inspektionen. Såsom anförts, hava också på senare tid

vid åtskilliga ämbetsverk knutits institutioner, i vilka lekmännen i större

eller mindre utsträckning få göra sig gällande.

Skäl synas alltså tala för jämväl försäkringsinspektionens utrustande

med eu dylik institution. 1 likhet med löneregleringskommittén anser

jag mig emellertid ej beredd att nu taga slutlig ställning till denna

fråga. Utom det att försäkringsinspektionen bör beredas tillfälle att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kung1. Maj:ts Proposition Nr 182.

yttra sig i detta för ämbetsverket så viktiga ämne, synes frågan

höra underkastas en mera grundlig utredning. Vid en sådan utredning

böra de synpunkter, som framställts av försäkringsföreningen

och löneregleriugskommittén, tagas under noggrant och allsidigt övervägande.

På grund av vad sålunda anförts anser jag mig icke böra nu framlägga

något förslag i den av försäkringsföreningen såsom önskvärd

angivna riktning.

Förändringar

i försäkringsinspektionens

organisation.

Allmänna

De förändringar i försäkringsinspektionens organisation, vilka av

inspektionen föreslagits, äro dels förste aktuarie- och sekreterarbefattningarnas

uppflyttande till tjänster av tredje graden, dels ock inrättandet

av nya ordinarie befattningar.

synpunkter.

Försäkrings- Försäkringsinspektionen anför inledningsvis födande:

inspektionen. oj

»I skrivelse den 31 augusti 1915 gjorde försäkringsinspektionen framställning

om bland annat ökning av det i staten för inspektionen uppförda förslagsanslaget

till vikariatsersättningar m. m. från 18,200 kronor till 24,000 kronor. I

motiveringen till ifrågavarande framställning, som vann Kungl. Majits och riksdagens

bifall, anförde försäkringsinspektionen bland annat, att det otvivelaktigt

inom ej allt för lång tidrymd komme att visa sig nödvändigt för inspektionen

att inkomma med förslag till ökning av de ordinarie tjänstemännens antal. För

säkringsinspektionens erfarenhet under den tid, som därefter förflutit, gör, att

inspektionen anser sig icke längre kunna uppskjuta att föreslå sådan ökning.

Och inspektionen finner sig i sammanhang därmed böra föreslå viss ändring i

dess organisation och förbättring av vissa av dess ordinarie tjänstemäns löneförmåner.

»

LierinT Löneregleringskommittén yttrar beträffande behovet av ytterligare

kommittén, arbetskrafter hos försäkringsinspektionen följande:

»Kommittén vill till en början erinra, att, såsom förut omförmälts, en grundläggande

princip vid inrättandet av försäkringsinspektionen var, att dess organisation

borde allenast motsvara de vanliga regelbundna göromålen, utan särskild

hänsyn till förhållanden av mera tillfällig eller ock övergående natur. För mötande

av det ökade arbete, som kunde föranledas av förhållanden av sistnämnda

slag, vilka till följd av den speciella arten av försäkringsinspektionens verksamhet

dock måste inträffa relativt ofta, avsågs att anlita tillfällig, för de särskilda uppgifterna

lämplig personal.

Denna grundsats har iakttagits även vid den utökning av försäkringsinspektionens

stadigvarande sysselsatta arbetskrafter, som hittills ägt rum, och kommittén

finner densamma böra vinna beaktande jämväl vid den utbyggnad av inspektionens

organisation, som nu ifrågasatts.

För att med nämnda utgångspunkt kunna taga ställning till de föreliggande

förslagen är det givetvis av nöden att söka vinna en uppfattning om i vad mån

de vanliga regelbundna göromålen numera tillvuxit.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

KungL Mcij.is Proposition Nr 182.

I detta avseende tillåter sig kommittén att hänvisa till de av försäkringsinspektionen

i dess skrivelse den 1 oktober 1917 meddelade uppgifterna. Därav

synes framgå såväl att anspråken på inspektionens arbetsförmåga betydligt ökats

som ock att detta främst beror på dels den allmänna med försäkringsväsendets

utveckling sammanhängande ökningen av inspektionens göromål och dels den av

inspektionen efter hand i allt större utsträckning införda, enligt kommitténs mening

synnerligen betydelsefulla ingående detaljgranskningen av de särskilda försäkringsbolagen.

Den ökade belastning, försäkringsinspektionen sålunda fått vidkännas, återspeglas

mer eller mindre fullständigt i de berättelser, inspektionen jämlikt dess

instruktion för varje år avgiver om sin verksamhet under året. Dessa berättelser

för åren 1913—1917 hava varit för kommittén tillgängliga; och vill kommittén

därur till betsande av förevarande ämne meddela följande uppgifter.

På grund av erhållna remisser har försäkringsinspektionen avgivit yttranden

angående stadfästelse å bolagsordning för: år 1913 ett brandförsäkringsbolag

samt ett bolag avsett att driva olycksfalls- och sakförsäkring; år 1914 ett liv-, ett

sjuk- och olycksfalls-, ett brand-, ett garanti- och ett återförsäkringsbolag; år 1915

två liv-, ett brand- och ett återförsäkringsbolag; år 1916 tre transport- och fyra

hästförsäkringsbolag; samt år 1917 tio olycksfalls-, ett skogsbrands-, två transport-,

ett kredit- och garanti-, ett kreaturs- samt två återförsäkringsbolag.

Förslag till ändring i fastställd bolagsordning har varit föremål för inspektionens

yttrande: år 1913 i sexton, år 1914 i tjugutre, år 1915 i sexton, år 1916

i sjutton och år 1917 i trettioen fall.

Yttranden angående fastställelse av grunder hava av inspektionen avgivits:

år 1914 beträffande ett liv-, ett brand- och ett återförsäkringsbolag; år 1915 beträffande

ett livförsäkringsbolag; år 1916 beträffande ett liv- och ett pensionsförsäkringsbolag;

samt år 1917 beträffande åtta försäkringsbolag.

Yttranden angående stadfästelse å ändring i fastställda grunder hava avgivivits

år 1913 i sex, år 1914 i sju, år 1915 i tre, år 1916 i tre samt år 1917 i

nio fall.

Under den femårsperiod ifrågavarande berättelser avse hava åtskilliga försäkringsbolag

trätt i likvidation, vilket medfört en hel del göromål för inspektionen.

Sålunda hava under år 1913 ett liv-, ett sjö- och olycksfalls- samt ett

inbrottsförsäkringsbolag, år 1915 ett olycksfallsförsäkringsbolag, år 1916 ett olycksfalls-

och ett uthyrningsförsäkringsbolag samt år 1917 ett liv-, ett brand- och ett

olycksfallsförsäkringsbolag trätt i likvidation.

Särskilda inspektioner hava verkställts: år 1913 av tre sjöförsäkringsbolag

samt två livränte- och kapitalförsäkringsanstalter; år 1914 av tre liv-, ett brandoch

två kreatursförsäkringsbolag; år 1915 av tre liv-, ett liv- och brand- samt ett

olycksfallsförsäkringsbolag; år 1916 av fem liv-, ett liv- och brand-, ett olycksfalls-,

tre transport-, fyra brand-, ett brand- och sjö-, tre kreaturs- och två återförsäkringsbolag;

samt år 1917 av fem liv-, tre brand-, fyra sjö-, ett hagelskade-och fem

kreatursförsäkringsbolag.

Beträffande försäkringsinspektioneus befattning med utländska försäkringsanstalter,

så har koncession att driva viss försäkringsrörelse meddelats dylik

anstalt, år 1913 i två, år 1914 i ett, år 1915 i nio, år 1916 i åtta och år 1917 i

sex fall.

Antalet till försäkringsinspektionen inkomna ärenden har varit 154 år 1913,

136 år 1914, 174 år 1915, 191 år 1916 och 279 år 1917.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Uppflyttande

av

förste aktuarie-

och

sekretera vtj

Kusterna

till tjänster

av tredje

graden.

Försäkrings
inspektionen.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Slutligen må antecknas, att försäkringsinspektionen under ifrågavarande

tidsperiod på grund av remiss eller eljest, utöver vad förut nämnts, utfört en

del mera krävande undersökningar och. utredningar, såsom angående inrättande

av en statens brandförsäkringsanstalt; angående den räntefot, som må kunna användas

vid beräkning av premier och premiereserv vid livförsäkring; angående

livförsäkringsbolagens omkostnader; angående dödligheten bland icke läkarundersökta

livförsäkrade; angående möjligheten till ordnande av skogsbrandförsäkringen;

angående det frivilliga avfallet vid livförsäkring; angående nya dödlighetstabeller

m. m.»

Enligt gällande instruktion av den 12 augusti 1910 utgöres försäkringsinspektionen

av en överdirektör och chef samt tre ledamöter.

Den ene ledamoten är tillika sekreterare. De båda andra ledamöterna

tjänstgöra som sakkunniga, den ene i ärenden, som röra penningplaceringar,

den andre i försäkringstekniska frågor, särskilt beträffande andra

slag av försäkring än livförsäkring. Överdirektören är ensam beslutande.

Det åligger ledamot, som icke biträder överdirektörens beslut, att låta

till protokollet anteckna sin avvikande mening.

Försäkringsinspektionen anför nu i ämnet följande:

»Denna sammansättning av försäkringsinspektionen förutsätter, att överdirektören

skall vara sakkunnig på livförsäkringens område. Men när överdirektören

ensam är beslutande — och häri önskar försäkringsinspektionen icke

någon förändring — är det icke nog, att han ensam är sakkunnig på detta område.

Så invecklade som livförsäkringens problem kunna vara, är det ofta icke

möjligt för den, som ej äger speciell utbildning, att bilda sig en självständig

mening om dem. Därför är det en väsentlig brist i försäkringsinspektionens

organisation, att det icke bland ledamöterna finnes någon livförsäkringstekniker

och att sålunda i fråga om livförsäkringen saknas den garanti för frågornas allsidiga

och grundliga utredning, som ligger däri, att förutom överdirektören en

annan sakkunnig person har ansvaret för försäkringsinspektionens beslut, därest

han ej till protokollet anmält sin avvikande mening.

För att avhjälpa denna brist föreslår försäkringsinspektionen, att inspektionen

förstärkes med ännu eu ledamot, som skall hava den kompetens, som erfordras

för att vara aktuarie i livförsäkringsbolag.

Detta kan ske på det sätt, att förste aktuarien blir ledamot. Detta föreslogs

redan av departementalkommitterade i deras den 31 december 1912 avgivna betänkande;

och i däröver avgivet yttrande av den 25 november 1913 har försäkringsinspektionen

för sin del redan uttalat sig för denna förändring.

Departementalkommitterade föroslogo jämväl, att de båda ledamöter, som

nu tjänstgöra som sakkunniga, skulle upphöra att vara ledamöter och i stället

bliva fullmäktige. Försäkringsinspektionen har visserligen i sitt nämnda yttrande

förklarat sig icke hava något att erinra mot denna förändring, men erfarenheten

från de _ år, som sedan förflutit, har förändrat inspektionens uppfattning härvidlag.

Inspektionen önskar alltså icke någon förändring i dessa ledamöters ställning.

Till stöd därför åberopas vad som anförts om angelägenheten av att ledamöterna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

17

inom försäkringsinspektionen representerade så mångsidig sakkunskap som möjligt

på försäkringsväsendets olika områden.

I fråga om sekreterarens och förste aktuariens löneförmåner anser försäkringsinspektionen,

att desamma nu äro för låga. Tjänsterna äro nu av andra

graden. Försäkringsinspektionen anser, att det behövs tre nya tjänster av andra

graden. Då sekreteraren och förste aktuarien såsom ledamöter av försäkringsinspektionen

komma att i viss mån vara överordnade över de nya tjänsternas

innehavare, synas de redan av detta skäl böra hava högre lön än dessa. Denna

högre lön synes därjämte vara väl motiverad med hänsyn till de krav, som deras

ansvarsfulla åligganden ställa på dem.

Sekreteraren är försäkringsinspektionens jurist. Han skall ej blott ansvara

för, att de löpande ärendena bliva ur juridisk synpunkt korrekt behandlade, utan

även biträda vid tillsynen över bolagen. I sistnämnda avseende är särskilt att

märka tillsyn över bolagens försäkringsvillkor och deras tillämpning. Härtill

kommer, att det| bör åligga honom att med uppmärksamhet följa andra länders

försäkringslagstiftning. Vikten därav har försäkringsinspektionen redan i sin

skrivelse den 5 januari 1909 betonat. Inspektionen har även tänkt sig, att den

hos inspektionen anställde registratorn skulle kunna övertaga eu del av de löpande

expeditionsgöromålen av mindre vikt, vilka nu splittra sekreterarens tid.

Vad förste aktuarien beträffar, skall han bland försäkringsinspektionens

ledamöter representera sakkunskapen på livförsäkringens område. Han skall

jämväl biträda överdirektören vid livförsäkringsärendenas beredning och vid

övande av tillsyn särskilt över livförsäkringsbolagen. Med den stora betydelse,

livförsäkringen har, och med de höga krav, som den nya lagen ställer på dem,

som skola övervaka dess tillämpning, måste fordringarna på förste aktuariens

kompetens och skicklighet vara höga.

Härtill kommer slutligen, i fråga om båda dessa platser, att det redan visat

sig svårt att i konkurrens med den privata verksamheten någon längre tid på dessa

platser behålla dugliga män.»

På grund av det anförda föreslår försäkringsinspektionen, att sekreterar-

och förste aktuarie tjänsterna orabildas till byråchefsbefattningar.

Beträffande ifrågavarande två tjänsters förändring yttrar löneregleringskommittén:
»Först

är att märka förslaget att utrusta inspektionen med en ytterligare

ledamot, i det den nuvarande förste aktuarietjänsten ifrågasatts att förändras till

ledamotsbefattning.

Såsom skäl härför har av inspektionen framhållits, att det ej längre vore

nog med att chefen — vilken, enligt vad den nuvarande organisationen förutsatte,

skulle vara sakkunnig på livförsäkringens område — inom styrelsen vore

ensam sakkunnig på detta område, utan att det, för ärendenas allsidiga och

grundliga utredning, även bland ledamöterna borde finnas en livförsäkringstekniker.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 156 htxft. (Nr 182.)

Sekreteraren.

Förste

aktuarien.

Lönereglering

sJcommittén.

Förste

aktuarien.

815 19 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sekreteraren.

Krmtjl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Enligt vad löneregleringskommittén i det föregående antytt, torde emellertid

det sätt, varpå den väckta frågan om inrättande av en sakkunniginstitution vid

försäkringsinspektionens sida löses, kunna bliva mer eller mindre avgörande för

frågan om ledamotskollegiets sammansättning till såväl antal som kvalifikationer.

Med hänsyn härtill och då, efter vad kommittén har anledning antaga, från försäkringsinspektionens

sida fästes mindre vikt vid det nu ifrågavarande förslaget

än vid de övriga, som i förevarande sammanhang framställts, finner kommittén

det böra åtminstone tills vidare anstå med den ifrågasatta förändringen beträffande

förste aktuarie^ änsten.

Vidare har försäkringsinspektionen föreslagit, att sekreterare än sten skulle

förändras till en byråchefstjänst. Inspektionens uppfattning om vikten av denna

tjänst för inspektionen delar kommittén. Innehavaren av befattningen är avsedd

att vara inspektionens juridiskt och administrativt utbildade ledamot. A honom

kommer därför att vila det egentliga ansvaret för de formella och rättsliga momenten

av inspektionens verksamhet. I detta avseende har från försäkringsinspektionen,

bland annat, framhållits angelägenheten därav att nödig omsorg må

kunna ägnas tillsynen över bolagens försäkringsvillkor och deras tillämpning.

Nämnda sidor av försäkringsinspektionens verksamhet få ock givetvis ökad betydelse

i samma mån som den nu allt raskare utvecklingen av försäkringsväsendet

i allmänhet fortgår. Efter hand som tjänstens betydelse ökas, blir det ock av

större vikt, att för täta ombyten av innehavare ej äga rum. Det lärer emellertid

förhålla sig så, att innehavare av ifrågavarande tjänst förhållandevis lätt kan

inom den privata försäkringsverksamheten vinna anställning med vida förmånligare

villkor än de som äro förenade med sekreterartjänsten hos försäkringsinspektionen.

Löneregleringskommittén finner därför skäligt, att ifrågavarande ledamot

beredes en förmånligare ställning i avlöningsväg än han nu innehar. Att därvid

gå så långt som försäkringsinspektionen föreslagit, anser kommittén sig dock,

åtminstone för närvarande, icke kunna tillråda. Kommittén vill härvid erinra,

att frågan om sekreterartjänstens ombildning till byråchefsbefattning, efter det

försäkringsinspektionen därom framställt förslag, år 1910 var föremål för statsmakternas

övervägande, men att tjänsten då ansågs böra bibehållas vid sin dittillsvarande

karaktär. Spörsmålet om ifrågavarande ledamots tjänsteställning

måste ock enligt kommitténs mening i viss mån ställas i sammanhang med frågan

om en ny försäkringsteknisk ledamot av inspektionen; och då kommittén av ovan

anförda skäl ansett sistnämnda fråga böra tills vidare undanskjutas, har kommittén

funnit en viss försiktighet vara att tillråda vid ombildandet av sekreterartjänsten.

»

Efter övervägande av de olika på denna fråga inverkande omständigheterna

har kommittén därför ansett sig böra föreslå, att befattningen

såsom ledamot och sekreterare hos försäkringsinspektionen uppflyttas

till den nu allt vanligare graden mellan andra och tredje normalgraderna,

d. v. s. förenas med en avlöning av 6,800 kronor, därav 4,200 kronor

lön, 2,000 kronor tjänstgöringspenningar och 600 kronor ortstillägg,

jämte ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter fem år.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Tjänstens benämning anser kommittén i sammanhang därmed lämpligen

höra ändras till ledamot och byrådirektör.

Med förslaget att låta den nuvarande förste aktuarien bliva ledamot Departementsav

försäkringsinspektionen och därmed samtidigt upphöja denna befatt- »heten.

ning till tjänst av tredje graden har inspektionen avsett, att ämbete- akt°"j®n,

verket — förutom överdirektören, som skall vara sakkunnig på livförsäkringens

område — skulle erhålla ytterligare eu ledamot, som vore

förfaren i nämnda synnerligen viktiga gren av försäkringsväsendet. Betydelsen

av att frågorna på detta område erhålla en så grundlig utredning

som möjligt har enligt försäkringsinspektionens förmenande gjort

behovet av en dylik ledamot alltmera kännbart. Åven jag delar inspektionens

uppfattning härutinnan. Innan frågan om inrättandet av den

förut omförmälda nämnden, bestående av män från det praktiska försäkringsväsendets

område, vunnit sin lösning, synes emellertid skäl ej

vara att nu inrätta en ny ledamotsbefattning, som vid ett genomförande

av förslaget om nämnd måhända skulle befinnas obehövlig. Vid sådant

förhållande finner jag mig ej kunna för närvarande tillstyrka den föreslagna

förändringen i fråga om förste aktuariebefattningen.

Vad därefter sekreteraren beträffar, instämmer jag i vad som Sekreteraren,

uttalats om betydelsen för försäkringsinspektionen av denna befattning,

som är den enda, vars innehavare representerar den juridiska och

administrativa sakkunskapen inom ämbetsverket. Vikten av denna tjänst

blir därjämte större, allt eftersom försäkringsinspektionens verksamhet

med försäkringsväsendets hastigt fortgående utveckling ökas. Vid sådant

förhållande och då det synes angeläget att för ifrågavarande tjänst

förvärva eller bibehålla dugande krafter anser jag, att densamma bör

förenas med större avlöningsförmåner än de nuvarande. I likhet med

vad löneregleringskommittén föreslagit vill jag därvid förorda, att

ifrågavarande tjänst förändras till befattning såsom ledamot och byrådirektör,

en lönegrad, som ligger mellan andra och tredje normalgraden

och som finnes vid flera andra ämbetsverk. Avlöningsförmånerna

skulle alltså bliva 4,200 kronor lön, 2,000 kronor tjänstgöringspenningar

och 600 kronor ortstillägg eller tillhopa 6,800 kronor,

vartill skulle komma ett ålderstillägg till lönen å 600 kronor efter fem

års tjänstgöring.

I fråga om nya ordinarie tjänster anför försäkringsinspektionen: Nya

ordinarie

»Förutom sekreterare och förste aktuarie äro vid försäkringsinspektionen tjänster,

anställda endast två ordinarie tjänstiuneliavare: en manlig registrator och ett Försäkrings
inspektionen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

kvinnligt biträde. Dessutom finnas två manliga extra ordinarie tjänstemän med

full tjänstgöring och ett kvinnligt extra biträde likaledes med full tjänstgöring;

och när mera omfattande granskningar företagas av bolag, anställas tillfälliga

extra biträden, vilkas antal variera efter behovet (2—6) och i medeltal under år

1917 och näst föregående år varit 3.

De båda extra ordinarie befattningarna hava, om endast den tid räknas, då

de varit förenade med full tjänstgöring och ett arvode av 3,900 kronor, funnits

sedan februari 1914. Båda dessa tjänstemän, av vilka den ene har praktisk

erfarenhet på brandförsäkringens område och den andre är matematiker, hava

till uppgift att granska och statistiskt bearbeta bolagens årliga uppgifter till försäkringsinspektionen

ävensom att verkställa inspektioner av bolag på ort och

ställe. Det kvinnliga extra biträdet, som funnits sedan 1916, deltager även i det

statistiska arbetet.

Det arbete, som måste utföras av extra tjänstemän, har vuxit betydligt

under de sista åren. Detta beror icke blott på försäkringsväsendets starka utveckling,

de gamla bolagens tillväxt och uppkomsten av många nya bolag. Det

beror framför allt därpå, att försäkringsinspektionen funnit det nödvändigt att

oftare än förut varit möjligt verkställa i detalj gående granskningar av bolagen.

Redan i sin förutnämnda skrivelse den 5 januari 1909 framhöll försäkringsinspektionen,

att det vore önskvärt, att försäkringsinspektionen så organiserades,

att den kunde mer ägna sig åt dylik granskning av bolagen på ort och ställe.

Försäkringsinspektionen hemställde då om tvenne nya ordinarie tjänster, av vilka

den ena beviljades, nämligen den nuvarande förste aktuarietjänsten. Den sålunda

beviljade förstärkningen av försäkringsinspektionens arbetskrafter har visat sig

alldeles för liten.

Förste aktuarien, som det enligt instruktionen åligger att verkställa inspektioner

av livförsäkringsbolag, har mera sällan kunnat hinna med en ingående

detaljgranskning, varför hans granskning i allmänhet fått inskränka sig till att

gälla principiella frågor eller viss fråga, som påkallat försäkringsinspektionens

särskilda uppmärksamhet. Någon ändring däri är icke att vänta.

Emellertid har försäkringsinspektionen dock, tack vare de extra tjänstemän,

som inspektionen anställt, i på sista tiden ökad utsträckning kunnat realisera

sitt program av 1909. Och den erfarenhet, inspektionen därunder gjort,

har ytterligare stärkt inspektionen i sin uppfattning, att detta program måste

genomföras, om inspektionen skall kunna fylla sin uppgift. Det är nödvändigt,

att inspektionen blir i tillfälle att varje år på ett ingående sätt granska ett antal

bolag, även om ingenting synes hava inträffat, som påkallar något ingripande av

försäkringsinspektionen.

På grund av det anförda anser försäkringsinspektionen, att de båda extra

tjänster, som nu bestridas av manliga innehavare, böra förvandlas till ordinarie

och att därutöver krävas ytterligare en ordinarie tjänst med manlig innehavare.

Dessa tre ordinarie tjänstemän, som kunna benämnas förste revisorer, skola hava

samma uppgift som de nuvarande extra ordinarie tjänstemännen, nämligen att

verkställa inspektioner av bolagen och att bearbeta bolagens årliga uppgifter till

försäkringsinspektionen.

Dessa förste revisorer komma att gent emot bolagen intaga ungefär samma

ställning, som assistenterna i bankinspektionen hade gent emot bankerna. Dessa

assistenter åtnjuta för närvarande en avlöning av 7,000 kronor med 2 ålders
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

21

tillägg å 500 kronor vartdera. I betraktande därav och av de fordringar, man

måste ställa på en förste revisors kompetens och skicklighet, böra dessa tjänster

vara andra grads tjänster. Om löneförmånerna skulle ställas lägre, funnes det

ingen utsikt att på dessa platser förvärva eller under någon längre tid behålla

dugliga män.»

Löneregleringskommittén yttrar härutinnan i sitt utlåtande som följer:

»Från inspektionen har kommittén inhämtat, att för närvarande tre e. o.

tjänstemän och ett extra kvinnligt biträde med full tjänstgöringsskyldighet äro

stadigvarande anställda hos ämbetsverket. Dessutom äro anställda två amanuenser

och en del tillfälliga biträden, vilka senare anlitas vid behov för att biträda

vid de mera omfattande detaljgranskningarna av försäkringsbolag och därför

växla till antalet.

De tre stadigvarande anställda e. o. tjänstemännen med full tjänstgöringsskyldighet

uppbära en avlöning av 3,900 kronor för år eller således första normalgradens

avlöning, minskad med ett avrundat, mot ordinarie befattningshavares i

graden avgift för egen pensionering svarande belopp. Av ifrågavarande tre

tjänstemän hava -två varit på nämnda sätt anställda sedan år 1914 och den tredje

sedan början av år 1919.

Det är dessa tre tjänstemäns befattningar, försäkringsinspektionen nu önskar

få uppförda på ordinarie stat med avlöning i andra normalgraden under

benämning av förste revisorer.

Deras uppgifter skulle fortfarande i huvudsak bliva desamma som hittills,

nämligen dels utförandet av detaljgranskningen av de olika försäkringsbolagen,

vilken granskning hittills ej medhunnits i önskad utsträckning, dels och handhavandet

av försäkringsstatistiken, vars utarbetande och offentliggörande, såsom

både försäkringsinspektionen och försäkringsföreningen påpekat, under nuvavarande

förhållanden ej hinner ske så hastigt, som önskligt vore med hänsyn till

de intressen, statistiken främst skall tillgodose.

Granskningen av livförsäkringsbolagen sattes som en uppgift för förste

aktuarien, då denne tjänsteman på sin tid tillfördes försäkringsinspektionen, men

inspektionen har i sin skrivelse den 1 oktober 1917 framhållit, att förste aktuarien

endast mera sällan medhunnit någon detaljgranskning av dessa bolag; hans

granskning hade därför i allmänhet endast varit av principiell natur eller avsett

särskilda frågor, som påkallat inspektionens uppmärksamhet.

Angående de föreslagna nya tjänsternas organisation hava från försäkringsinspektionen

till löneregleringskommittén gjorts en del uttalanden.

Innehavaren av den ena tjänsten skulle det sålunda tillkomma att inspektera

livförsäkringsbolagen, att upprätta statistiken dels, gemensamt med en av

de andra tjänstinnehavarna, över nämnda bolag och dels över de utländska försäkringsanstalterna

samt att verkställa utredningar angående livförsäkringsfrågor.

Den andra tjänstens innehavare skulle hava att inspektera större försäkringsbolag,

som ej meddela livförsäkring, att upprätta statistiken över dessa

bolag samt den livförsäkringsstatistik, soin ej ombesörjdes av den förra tjänstens

innehavare, samt att göra utredningar angående försäkringsfrågor, som ej röra

livförsäkring.

Lönereglering

skommittén.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Den tredje tjänsten slutligen skulle avses för inspektion av mindre egendomsförsäkringsbolag,

upprättande av statistiken över dessa bolag samt verkställande

av utredningar i frågor, som falla inom dessa bolags verksamhetsområden.

Statistikens utarbetande skulle emellertid ej uteslutande falla å de föreslagna

revisorerna. I mån av behov skulle dessa därvid i görlig utsträckning

biträdas av registrator^ det ordinarie kvinnliga biträdet och det extra

kvinnliga biträde, som sedan år 1916 varit stadigvarande sysselsatt hos inspektionen,

ävensom av andra hos ämbetsverket anställda extra ^kvinnliga

biträden.

I fråga om den sistnämnda av de nya tjänsterna har från försäkrinspektionen

framhållits, att de mindre bolagen behövde tillsyn och sakkunnig hjälp

för att bättre än hittills kunna fylla sina viktiga uppgifter samt att insikten om

att försäkringsinspektionen därvid kan vara dessa bolag till verkligt gagn vuxit

under de senare åren vid det samarbete, som ägt rum mellan inspektionen och

representanter för bolagen.

Beträffande de nya tjänstemännens kompetens och avlöningsförmåner har

från försäkringsinspektionen gjorts gällande, att revisorerna böra behärska försäkringsbolagens

teknik, var inom sitt område. Den av revisorerna t. ex., som

skulle inspektera livförsäkringsbolagen m. m., borde därför innehava den för

aktuarie i sådant bolag föreskrivna kompetensen. Då personer med de för innehavarna

av de nya tjänsterna avsedda kvalifikationer lätt erhölle förmånlig anställning

i enskild tjänst samt för täta ombyten av innehavare av ifrågavarande

tjänster borde undvikas, har försäkringsinspektionen ansett, att de borde tillhöra

andra normalgraden. Möjligen skulle — har från inspektionen framhållits —

den revisor, som skulle avses för de mindre bolagen, kunna vara av första

graden. Men då de särskilda revisorernas verksamhetsområden ej kunde skarpt

avgränsas från varandra, ansåge inspektionen, att även denne revisor borde tillhöra

den högre graden.

Löneregleringskommittén finner fullgoda skäl vara anförda för inrättandet

av tre nya ordinarie tjänster hos försäkringsinspektionen och, vad två av dem

beträffar, jämväl för deras uppförande i andra normalgraden. Yad däremot den

tredje tjänsten angår, synes det kommittén, att näppeligen skäl föreligga för

dess hänförande till • nämnda grad. Såväl från allmän organisatorisk synpunkt

som med hänsyn till de åligganden, som skulle förenas med tjänsten, håller

kommittén före, att densamma bör tillhöra första normalgraden.

Benämningen å de nya tjänsternas innehavare torde lämpligen böra bliva

för de två av andra graden förste revisor och för den av första graden revisor.»

Löneregleringskommittén har därför hemställt, att å försäkringsinspektionens

stat måtte uppföras dels två förste revisorsbefattningar,

vardera med en avlöning av 5,800 kronor, därav 3,600 kronor lön,

1,800 kronor tjänstgöringspenningar och 400 kronor ortstillägg, jämte

två ålderstillägg till lönen å vartdera 500 kronor efter respektive 5 och

10 års tjänstgöring, dels ock en revisorstjänst med en avlöning av 4,000

kronor, därav 2,200 kronor lön, 1,500 kronor tjänstgöringspenningar

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 182.

och 300 kronor ortstillägg, jämte efter respektive 5, 10 och 15 års

tjänstgöring tre ålderstillägg till lönen, vartdera å 500 kronor.

Enligt den för försäkringsinspektionen gällande instruktion skall Departements

förste aktuarien verkställa inspektioner av livförsäkringsbolag. Emellertid chefen.

har han aldrig medhunnit någon mera ingående detalj granskning av de

olika bolagen, utan har detta arbete måst utföras och utföres av de tre

extra tjänstemän, som finnas anställda vid inspektionen. Av dessa tre

tjänstemän hava två varit anställda sedan år 1914, och ånjuta dessa

jämlikt kungl. brev den 30 juni 1916 arvode av 3,900 kronor för

år. Vad den tredje tjänstemannen beträffar, må erinras, att försäkringsinspektionen

i skrivelse den 10 september 1918 hemställt, att i avvaktan

på de i inspektionens skrivelse den 1 oktober 1917 föreslagna tjänsternas

uppförande på ordinarie stat Kungl. Maj:t måtte från och med

1919 års början ställa medel till förfogande för avlönande av bland

andra ytterligare en extra ordinarie tjänstemän med full tjänstgöring

och med ett arvode av 3,900 kronor. Genom brev den 29 november

1918 har Kungl. Maj:t medgivit, att arvode till en dylik tjänsteman må

tills vidare under år 1919 utgå med högst 3,900 kronor för år räknat.

Ett stadigvarande behov av ifrågavarande extra tjänstemän förefinnes

alltså, vartill kommer, att granskningen av försäkringsbolagen, som

redan vid försäkringsinspektionens tillkomst förutsattes skola bliva en

av de viktigaste grenarna av inspektionens verksamhet, med den alltjämt

fortskridande utvecklingen av försäkringsväsendet kommer att medföra

ett allt mera omfattande arbete för ämbetsverket. Förslaget om

uppförande av ifrågavarande tre extra tjänster på ordinarie stat synes

mig sålunda vara motiverat och finner jag mig böra förorda detsamma.

Med hänsyn till de kvalifikationer, som måste ställas å innehavaren av

två av dessa tjänster — den, som skulle verkställa inspektion m. m. av

livförsäkringsbolagen och den, som skulle taga motsvarande befattning

med huvudsakligen större försäkringsbolag, som ej meddela livförsäkring

— anser jag mig böra tillstyrka, att de uppföras i andra normalgraden,

och torde dessa tjänsters innehavare lämpligen kunna benämnas

förste revisor. Den tredje tjänsten däremot synes med avseende

å beskaffenheten av de med densamma förbundna göromålen —

inspektion m. m. av mindre egendomsförsäkringsbolag — kunna förläggas

till första graden, därvid innehavarens benämning torde bliva

revisor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Övriga

ordinarie

tjänster.

Försäkrings
inspektionen.

Lönereglering

skoinmittén.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Beträffande övriga ordinarie befattningar hos försäkringsinspektionen

har inspektionen icke framställt något förslag i avlöningshänseende.

Med avseende å frågan om förandet av försäkringsregistret, vilket jämlikt

kungl. kungörelsen den 21 december 1917 numera åligger försäkringsinspektionen,

anför inspektionen beträffande registrator!! följande:

»Därest försäkringsinspektionens förslag om inrättande av 3 ordinarie förste

revisorstjänster vinner beaktande, synes registrator!! kunna befrias från en del av

det statistiska arbete, som åligger honom, så att sekreteraren med registratorns biträde

kan föra nämnda register. Något ökat behov av arbetskrafter utöver de

föreslagna uppstår alltså icke därigenom, att registrets förande förlägges till försäkringsinspektionen.

Även under nämnda förutsättning torde registrator! kunna

biträda sekreteraren med en del expeditionsgöromål, varigenom det önskemålet

vinnes, att sekreteraren får mera tid för de större uppgifter, som tillhöra honom.»

Löneregleringskommittén yttrar i förevarande fråga följande:

»Under ärendets behandling i kommittén har från försäkringsinspektionen

uttalats önskvärdheten därav, att registratorsbefattningen vid nästa ledighet

bleve ombildad till en kvinnlig biträdestjänst av tredje graden.

Med hänsyn till beskaffenheten av ifrågavarande registratorstjänst finner

kommittén sig böra tillstyrka den sålunda föreslagna förändringen av tjänsten.

Vid fastställande av ny stat för försäkringsinspektionen bör följaktligen enligt

kommitténs mening den nuvarande tjänstinnehavaren uppföras å övergångsstat

och föreskrift meddelas, att den för registratorsgöromålen avsedda kvinnliga

biträdesbefattningen ej må tillsättas förr än den nuvarande registratorn avgått

från denna befattning.

I årets statsverksproposition har, i huvudsaklig överensstämmelse med

kommitténs i betänkande den 11 november 1918 framställda förslag, ifrågasatts

en reglering av inom statsförvaltningen anställda ordinarie kvinnliga biträdens

avlöningsförmåner m. m. De därvid föreslagna förändringarna i det nuvarande

lönesystemet torde givetvis böra vinna tillämpning även vid ny stat för försäkringsinspektionen.

Beträffande slutligen inspektionens vaktmästare har denne fått sina avlöningsförhållanden

reglerade genom kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående

avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare. I avseende å denne tjänstinnehavare vill

kommittén därför icke ifrågasätta annan ändring än eu mindre jämkning av bestämmelserna

i staten angående eventuella naturaförmåner (förmånen av lyse), i

likhet med vad löneregleringskommittén i vissa av sina senaste utlåtanden

föreslagit.»

Löneregleringskommittén hemställer alltså, att i staten för försäkringsinspektionen

i stället för den nuvarande registratorstjänsten uppföres

en kvinnlig biträdesbefattning av tredje graden, således med avlönina

av 2,400 kronor, därav 1,500 kronor lön, 700 kronor tjänstgöringspenningar

och 200 kronor ortstillägg jämte tre ålderstillägg, vart och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

ett å 200 kronor, därav 100 kronor skola tillhöra lönen och 100 kronor

tjänstgöringspenningarna, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring,

att registratorn uppföres å övergångsstat samt det å nu gällande stat

uppförda kvinnliga biträdets avlöning upptages med 2,000 kronor, därav

1,300 kronor lön, 500 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor

ortstillägg jämte ålderstillägg lika med nyssnämnda kvinnliga biträdesbefattning

av tredje graden.

Mot förslaget att i stället för den nuvarande registratorstjänsten inrätta

en kvinnlig biträdesbefattning av tredje graden bar jag intet att

anmärka, så mycket mindre som i flera andra centrala ämbetsverk

registratorsgöromålen numera omhänderhavas av kvinnliga tjänstemän.

Jag tillstyrker alltså, att i staten uppföres en kvinnlig biträdesbefattning

av tredje graden samt att registratorn överföres på övergångsstat, därvid

samtidigt bör stadgas, att berörda kvinnliga biträdesbefattning ej må

tillsättas, förrän den nuvarande registratorn avgått från sin befattning.

De av löneregleringskommittén föreslagna ändringarna beträffande

det nuvarande ordinarie kvinnliga biträdet och vaktmästaren hava icke

givit mig anledning till erinran.

Å den för försäkringsinspektionen gällande staten är, såsom förut

nämnts, uppfört ett förslagsanslag å 900 kronor till ålderstillägg.

Försäkringsinspektionen anför i sin skrivelse den 1 oktober 1917,

att för det dåvarande utginge till vaktmästaren två ålderstillägg å 100

kronor vartdera, och föreslår inspektionen, att anslaget nedsättes till

200 kronor.

Löneregleringskommittén anför, att kommittén inhämtat, att numera

dels vaktmästaren kommit i åtnjutande av ålderstillägg till belopp av

300 kronor, dels ock registratorn fullgjort villkoren för erhållande av

första ålderstillägget å sin tjänst, 500 kronor. Med hänsyn härtill och

då, enligt vad kommittén jämväl inhämtat, det ordinarie kvinnliga

biträdet med utgången av år 1920 syntes bliva berättigat till ett ålderstillägg,

anser kommittén förslagsanslaget till ålderstillägg böra i staten

upptagas med ett belopp av 1,000 kronor.

Mot vad löneregleringskommittén beträffande ifrågavarande anslag

föreslagit har jag intet att erinra.

Till vikariatsersättningar m. m. bär sedan år 1917 förslagsvis funnits

upptaget ett belopp av 24,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 156 käft. (Nr 182.)

Departements
chefen.

Aid erstillägg.

Försäkrings
inspektionen.

Löneregle
ringskom
mittén.

Departements
chefen.

O in k o a tn

åder.

815 19 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung!. Maj:ts Proposition Nr 182.

Försäkrings
inspektionen.

Försäkringsinspektionen meddelar i sin skrivelse den 1 oktober

1917, att de utgifter, som skulle bestridas genom berörda anslag, under

åren 1912—1916 utgjorde i nedan intagna tablå angivna belopp, i vilken

tablå jämväl upptagas de belopp, vartill, enligt vad senare inhämtats,

motsvarande utgifter uppgått under åren 1917 och 1918:

1912.

1913.

1914.

1915.

1916.

1917.

1018. |

Utgifter.

1

Belysning och uppvärmning ...

665

62

722

12

696

97

784

65

983

85

1,423

31

1,807

Böcker och tidningar ............

1,037

41

1,329

80

918

03

925

06

848

68

956

09

1,33186!-

Diverse ..............................

150

04

229

39

250

46

296

51

323

38

343

10

37439

Administrationskostnader.........

—

—

6,151

28

1,704

99

292

97

1,069

42

601

50

—

_

Försäkri ngslagförslaget............

—

—

2,311

85

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

Hyra ................................

3,400

—

3,400

—

3,400

—

3,400

—

3,400

—

3,641

67

4,200

—

Inventarier..........................

431

40

714

98

2,280

42

18

60

1,095

27

1,116

45

1,213

Kungörelser ........................

—

—

5

10

14

66

4

49

2

20

6

26

455!71

Postavgifter ........................

334

97

424

91

492

73

547

01

1,837

65

2,967

89

727

-

Renskrivning.........................

227

62

222

—

286

90

341

40

343

68

231

80

41057

Resekostnader .....................

498

05

1,398

65

974

78

993

47

925

05

739

73

2,06436

Skrivmateriel........................

599

59

733

89

782

45

714

91

957

19

1,688

77

2,057

14

Telefon och telegram ............

252

67

246

26

255

35

240

75

243

43

261

80

264

02

Tryckning ...........................

5,367

56

4,262

—

4,316

53

5,258

73

8,405

80

6,858

60

8,547

45

Städning...........................

625

—

679

50

678

37

685

—

704

05

922

90

1,291

70

Arvoden och vikariatsersätt-

ningar ........................

6,118

73

4,245

16

9,413

57

9,473

91

11,947

62

15,643

77

14,715

92

Överlåtelse av försäkringsh sstånd

362

75

—

_

Summa

19,708

66

27,07689

26,466|21

23,977 46 33,087 47| 37,766 39

39,460:12

Med ledning av siffrorna för åren 1912—1916 har försäkringsinspektionen

uppgjort följande beräkning av utgifterna från ifrågavarande

anslag:

Arvoden och vikariatsersättningar................................................... kronor 9,000: —

Belysning och uppvärmning.......................................................... » 800: —

Böcker och tidningar........................................................................ » 1,000: —

Diverse................................................................................................ » 300: —

Hyra ................................................................................................ » 4,200: —

Inventarier......................................................................................... » 1,000: —

Postavgifter ....................................................................................... » 500: —

Renskrivning ................................................................................... » 300: —

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182. 27

Resekostnader.................................................................................... kronor 4,000: —

Skrivmateriel .................................................................................. » 800: —

Städning............................................................................................ » 700: —

Telefon och telegram....................................................................... » 300: —

Tryckning .................................................................. » 6,000: —

Summa kronor 28,900: —

Försäkringsinspektionen framhåller, att denna beräkning visade behövligheten

av ett anslag av 29,000 kronor, varvid hänsyn emellertid

ej tagits till en ökning av vissa poster, som betingades av rådande

dyrtid, nämligen belysning och uppvärmning, tryckning och skrivmateriel

samt städning, varför, om ej gällande pris nedginge, anslaget

i fråga syntes komma att överskridas med minst 6,000 kronor.

Beträffande de särskilda posterna anför försäkringsinspektionen i

övrigt följande:

»Posten resekostnader har väsentligt ökats, beroende på, att med den av

inspektionen föreslagna omorganisationen resor i landsorten i och för inspektioner

antagas komma att erfordras i långt större utsträckning än hittills.

Posten arvoden och vikariatsersättningar, som för närvarande kan sättas till

cirka 12,000 kronor, kan, därest inspektionens förslag om inrättande av tre förste

revisorsbefattningar vinner beaktande, minskas med vad som nu utgår som

avlöning åt förutnämnda tvenne extra tjänstemän eller tillhopa 7,800 kronor, men

bör i stället ökas med arvode åt de extra kvinnliga biträden, som skola vara

förste revisorerna behjälpliga med statistiska arbeten; nämnda post är därför i

kalkylen upptagen till 9,000 kronor.

Hyran för ämbetsverkets lokal utgör 3,700 kronor. Då utrymmet redan

nu är synnerligen knappt, har emellertid denna post ökats med 500 kronor.»

Under hänvisning till ovan omförmälda, av försäkringsinspektionen Löneregiegjorda

beräkning av omkostnaderna framhåller löneregleringskommittén,

att vid bifall till de jämkningar i inspektionens förslag beträffande vissa

tjänster, varom kommittén hemställt, beloppet av vikariatsersättningarna

visserligen skulle bliva något lägre än enligt inspektionens förslag,

men då å andra sidan, såsom försäkringsinspektionen framhållit, vid ifrågavarande

beräkning hänsyn ej tagits till av rådande dyrtid betingad ökning

av vissa i anslaget ingående poster, finner kommittén anslaget

lämpligen, särskilt med avseende å dess karaktär av förslagsanslag,

kunna upptagas till ett runt belopp av 30,000 kronor.

Mot vad löneregleringskommittén sålunda föreslagit

funnit något att erinra.

iiai jci^ iujvc uepanememschefen.

Vid bifall till vad jag ovan föreslagit skulle avlönings- och omkostnadsstaten

för försäkringsinspektionen erhålla följande utseende:

Samman
fattning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Tjänst-

Lön.

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

A. Avlöningar,

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Överdirektören och chefen ................

6,200

2,800

1,000

10,000

1 ledamot, arvode ...........................

3,000

3,000

1 d:o d:o ...........................

__

_

_

1 ledamot och byrådirektör................

4,200

2,000

600

6,800

/ Efter 5 år kan lönen

\ höjas med 600 kr.

1 förste aktuarie..............................

3,600

1,800

400

5,8001

1 Efter 5 år kan lönen

1 förste revisor ..............................

3,600

1,800

400

5,8001

) höjas med 500 kr.

och efter 10 år med

1 d:o ..............................

3,600

1,800

400

5,800J

1 ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.,

1 revisor .......................................

2,200

1,500

300

4,000

efter 10 år med yt- terligare 500 kr. och

efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan avlö-

ningen höjas med

200 kr., efter 10 år

1 kvinnligt biträde av tredje graden

med ytterligare 200

kr. och efter 15 år

(registrator).............................

1,500

700

200

2,400\

med än ytterligare

1 kvinnligt biträde av andra graden...

1,300

500

200

2,000 (

200 kr. Av varje

förhöjning skola 100

kr. tillhöra lönen

och 100 kr. tjänst- göringspenningarna.

Efter 3 år kan lönen

höjas med 100 kr.,

efter 6 år med ytter,

ligare 100 kr. och

1 vaktmästare ................................

900

550

150

1,600

—

—

—

50,200

ytterligare 100 kr.

Till ålderstillägg, förslagsvis .............

—

—

—

1,000

51,200

B. Omkostnader.

Till vikariatsersättningar, ersättningar till extra tjänstemän och andra biträden,

resekostnads- och traktamentsersättningar, tryckningskostnader, hyra, kost- nader för belysning, uppvärmning, städning, möbler, böcker, tidningar, kontors- rekvisita m. in. ävensom till extra ordinarie arbetskrafter vid möjligen före- kommande särskild administration av livförsäkringsbolag, förslagsvis...........

30,000

Summa kronor

81,200

* Anmärkning. Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats,

anvisas vaktmästaren, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor för år samt för lyse 25

kronor om året. Därest vaktmästaren åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt

bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda

värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för

dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innobär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk

ström intill högst 100 kw.-timmar. Åtnjutes lyse, skall vaktmästaren själv bekosta armatur och lampor.

— I övrigt skola i fråga om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna

i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för

vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Sv. förf.-saml. nr 836).

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts Proposition Nr 182.

29

Vidare skulle i samband med den nya avlönings- och omkostnadsstaten

för försäkringsinspektionen jämväl fastställas följande övergångsstat:

Lön.

Tjänst-

görings-

pen-

ningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 registrator.................... ............

2,200

1,500

300

4,000

'' Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.,

efter 10 år med

ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med

än ytterligare 500

kr.

De villkor och bestämmelser, som äro fastställda för åtnjutande av

gällande avlöningsförmåner för ordinarie tjänstinnehavare hos försäkringsinspektionen,

återfinnas dels i kungl. kungörelsen i ämnet den 12

augusti 1910 (Sv. förf.-saml. bih. nr 57) och dels i kungl. kungörelsen

den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år

1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

(Sv. förf.-saml. nr 836), varjämte för det kvinnliga biträdet gälla de för

dylika biträden meddelade allmänna bestämmelser.

För åtnjutande av de avlöningsförmåner, som upptagas i den nya

avlöningsstaten för försäkringsinspektionen, har löneregleringskommittén

föreslagit vissa villkor och bestämmelser.

Kommittén har ansett desamma böra så avfattas, att de komme att

för framtiden gälla samtliga ordinarie befattningshavare i ämbetsverket.

För de nuvarande tjänstinnehavarna skulle dock fortfarande gälla de

genom ovannämnda bestämmelser fastställda avlöningsvillkoren, i den

mån befattningshavare ej, såsom särskilt syntes kunna antagas beträffande

sekreteraren och det kvinnliga biträdet, funne anledning att övergå

till den nya staten.

Emellertid torde, anför kommittén vidare, de nya avlöningsvillkoren

böra på det närmaste ansluta sig till de nu gällande. De avvikelser,

som kommittén anser böra ifrågakomma, vore endast dels sådana, som

omedelbart betingades av vissa tjänsters ombildning och nya tjänsters

tillkomst, och dels sådana, som syntes böra vidtagas för att bringa ifrågavarande

avlöningsvillkor i större överensstämmelse med de avlöningsvillkor,

som fastställts i sammanhang med löneregleringar i allmänhet

under de sista åren.

Avlönings
villkor.

Lönereg
lerings
kommittén
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Departementschefen.

Mot de av kommittén föreslagna avlöningsvillkoren har jag icke

funnit något att anmärka.

Följande villkor och bestämmelser skulle alltså stadgas för åtnjutande

av de i den föreslagna nya avlöningsstaten för ordinarie befattningshavare

vid försäkringsinspektionen upptagna avlöningsförmåner, nämligen:

i fråga om ändrad tjänstgöringsskyldighet, förflyttning till annan tjänst,

förening av tjänster rn. rabatt

befattningshavare skall, därest vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden vid en möjligen inträdande förändrad

organisation av försäkringsinspektionen eller eljest kan varda stadgad,

ävensom därest vissa till försäkringsinspektionen hörande göromål överflyttas

till annat ämbetsverk, vara pliktig att, med bibehållande av den

tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändradarbetsordning

sköta de med befattningen förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts

förordnande, tjänstgöra i det verk, till vilket göromålen överlämnas;

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning

uti innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets oavbrutna

gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att befattningshavare vidare skall, likaledes med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning han innehar, vara pliktig att, när

helst så av Kungl. Maj:t prövas lämpligt, låta sig förflyttas till annan

befattning inom den centrala förvaltningen;

att med ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen icke må

förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att chef, byrådirektör, förste aktuarie, förste revisor eller revisor vid

försäkringsinspektionen ej må deltaga i styrelsen av eller vara anställd

vid försäkringsbolag eller vid utländsk försäkringsanstalt, som erhållit

tillstånd att här i riket driva försäkringsrörelse, ej heller vara aktieägare

eller garant i sådant företag; samt

att med ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen ej heller

i övrigt må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i

styrelse för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj

eller blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman

i sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag

det vara må, så framt ej, vad angår chef eller byrådirektör, Kungl.

Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning, försäkringsinspektionen,

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt

för tjänstgöringen i ämbetsverket, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''Proposition Nr 182.

31

i fråga om avlöningsförmåners uppbärande m. rabatt

tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

forordnats att uppehålla befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som eljest undfår

ledighet, såsom för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda

uppdrag, eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller av

annan anledning är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så

mycket av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida

ej prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsfall, eller när det erfordras för tjänsteresor eller

för beredande av semester, manlig befattningshavare av lägre grad skall

vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid försäkringsinspektionen,

bestrida densamma, dock ej längre än sammanlagt tre

månader under ett och samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället

för egna tjänstgöringspenningar, åtnjuta vid sjukdomsfall de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar men eljest däremot svarande belopp;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed; samt

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens slut;

i fråga om ålder stillägg :

att, därest förhöjning av avlöningen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter, vad angår vaktmästaren

tre år samt beträffande annan befattningshavare fem år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom

till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av

värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare tre

respektive fem år, på samma villkor, samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare

tre respektive fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda avlöningsförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej må tillträdas förr än vid

början av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern

blivit uppnådd;

att därvid bör förste aktuarien, det kvinnliga biträdet av andra

graden samt vaktmästaren tillgodoräknas den tid, som före den nya

statens trädande i kraft förflutit från befattningshavarens tillträde till

innehavande befattning;

att befattningshavare tillika bör tillgodoräknas den tid han inom

samma lönegrad innehaft annan ordinarie tjänst i ämbetsverket; samt

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av avlöningsförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han

enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till

pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;
i

fråga om semester, skyldighet att avgå från tjänsten och pensionsrätt;

att semester årligen må, när det kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av överdirektören, byrådirektören, förste

aktuarien och förste revisor under en och en halv månad; av revisorn

och kvinnligt biträde under en månad; samt av vaktmästaren under

femton dagar; samt

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya avlöningsstatens ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat;

i fråga om särskilda föreskrifter för kvinnliga befattningshavare:

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla

för de å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

33

Då de allenast med arvode avlönade ledamöterna icke kunna anses

innehava ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen, bliva de

icke underkastade de för sådan befattningshavare i allmänhet stadgade

villkor. Emellertid må härvid framhållas, att, på grund av innehållet i

223 § i lagen om försäkringsrörelse, ej heller sådan ledamot må deltaga

i styrelsen av eller vara anställd vid försäkringsbolag eller vid utländsk

försäkringsanstalt, som erhållit tillstånd att här i riket driva försäkringsrörelse,

ej heller vara aktieägare eller garant i sådant företag.

Därjämte torde böra förklaras:

att en var, som med eller efter ingången av år 1920 tillträder

ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen, skall vara pliktig att

underkasta sig ovanberörda villkor och bestämmelser;

att den nuvarande registratorn hos försäkringsinspektionen skall

såsom övertalig med samma tjänstgöringsskyldighet som hittills uppföras

å övergångsstaten;

att de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar vid försäkringsinspektionen

— utom nämnde övertalige tjänsteman — vilka

icke före viss av Kungl. Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja övergå

till den nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens åtnjutande

stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna

därtill förbindas, skola, liksom den nuvarande registratorn hos försäkringsinspektionen,

varda bibehållna vid dem enligt hittills gällande ordinarie

stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat

föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

att, så länge den nuvarande registratorn hos försäkringsinspektionen

kvarstår vid sin nu innehavande befattning i ämbetsverket, den å den

nya staten uppförda kvinnliga biträdesbefattningen av tredje lönegraden

ej må tillsättas; skolande under tiden den för denna biträdesbefattning

i staten uppförda avlöning besparas;

att kostnaderna för försäkringsinspektionens verksamhet enligt fastställd

stat må utgå av de bidrag, som enligt lagen om försäkringsrörelse

den 25 maj 1917 och lagen den 24 juli 1903 om utländsk försäkringsanstalts

rätt att driva försäkringsrörelse här i riket skola av försäkringsanstalterna

årligen erläggas till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet; samt

att de pensioner, som med tillämpning av lagen angående civila

tjänstinnehavares rätt till pension komma att beviljas tjänstinnehavare

vid försäkringsinspektionen, skola utgå av försäkringsanstalternas förenämnda

bidragsmedel.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 156 käft. (Nr 182.)

815 19 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Ekonomisk

innebörd.

Försäkringsinspektionen•
-

Försäkringsföreningen.

Kung!. Maj:is Proposition Nr 182.

Det ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av försäkringsinspektionens

verksamhet, att utgå av försäkringsanstalternas bidrag till

inspektionens organisation och verksamhet, som nu är upptaget till 59,300

kionor, skulle alltså vid bifall till mitt förslag- tdl ny stat för inspektionen

från och med år 1920 höjas med 25,900 kronor till 85,200 kronor.

Beträffande frågan, huruvida berörda försäkringsbolagens bidrag till

försäkringsinspektionens organisation och verksamhet äro tillräckliga

även för tillämpning av den nya staten, framhåller inspektionen i sin

förevarande skrivelse den 1 oktober 1917, att så vore förhållandet enligt

vad som framginge av nedanstående tablå, vilken sedermera kompletterats

med uppgifter rörande år 1917:

A r.

Behållning

från före- gående år.

Bolagens

inbetalda

bidrag.

Statens

utgifter för

inspektionen.

Reservation

till nästa år.

1912 ........................................

113,720

66

72,874

53

52,500

134,095

19

1913 .........................................

134,095

19

76,528

87-

62,700

—

147,924

06

1914 ..........................................

147,924

06

81,360

81

53,500

—

175,784

87

1915 ..........................................

175,784

87

88,057

38

66,000

—

197,842

25

1916 ..........................................

197,842

25

113,402

75

74,450

—

236,795

—

1917 ..........................................

236,904

76

151,994

10

80,746

90

313,007

02

Försäkringsföreningen har jämväl till behandling upptagit frågan

om storleken av försäkringsanstalternas bidrag samt anför härutinnan

följande:

»Lagens bestämmelse angående försäkringsanstalternas bidrag till försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet har uppenbarligen tillkommit

under den förutsättningen, att verksamheten skulle väsentligen hållas inom de

av 1903 års lag bestämda gränser. Genom överflyttande på inspektionens medlemmar

av beredningen inom vederbörande departement av försäkringsärenden

har kostnaden för detta arbete på ett nog så oegentligt sätt blivit överflyttad å

bolagen, detta oaktat — såsom det säges i departementschefens yttrande till

statsrådsprotokollet den 30 januari 1903 -— kostnaden för sådan beredning ’ej

skäligen bör bestridas av de från försäkringsanstalterna utdebiterade medel’.

Befrias nu, såsom föreningen påyrkat, inspektionen från berörda beredningsskyldighet,

bortfaller den påpekade oegentligheten i avseende å sättet för kostnadens

bestridande.

Det bidrag, försäkringsbolag har att årligen lämna till bestridande av kostnaden

för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet, må icke i något

fall överstiga 1/5 % av bolagets hela inkomst av avgifter för nästföregående år

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

35

för försäkringar, som tillhöra bolagets rörelse här i riket, men regleras närmare

genom Kungl. Maj:t. Bidragen utgå sålunda — enligt bestämmelser i kungörelsen

den 21 december 1917, likasom tidigare enligt kungörelsen av den 31 december

1903 — efter Vio % å sagda inkomst och hava, på sätt närmare framgår

av ovan intagna tablå, lämnat avsevärda årliga överskott, vilka lett till en onödig

och olämplig reservbildning. Försäkringsinspektionen har också år 1913 hos

Kungl. Maj:t påyrkat den hittills följda utdebiteringssatsens nedsättning från 1

till % promille. Och framställningar i enahanda syfte hava blivit gjorda: av

svenska livförsäkringsbolags direktörsförening i april 1917, av flertalet större

svenska sak- och olycksfallsförsäkringsbolag i maj samma år och av försäkringsaktiebolaget

Ocean i skrivelse av den 11 maj 1917. Dessa väl motiverade framställningar

tillåter sig försäkringsföreningen biträda. Bidragen, utdebiterade efter

3/4 promille, skulle säkerligen lämna tillräckligt, icke allenast för de av inspektionen

beräknade utgifterna, utan jämväl för gottgörelse till den av föreningen

föreslagna nämnden. De böra icke uttagas efter en beräkningsgrund, som inbringar

mera än vad som för därmed avsedda ändamåls fyllande är nödvändigt.»

Föreningen framhåller därför såsom ett önskemål, att bestämmelserna

angående försäkringsanstalternas bidrag till inspektionen ändrades

därhän, att den nu av dylika bidrag samlade reserven inom ett fåtal år

förbrukades och att tills vidare årligen utdebiterades vad som därutöver

för avsett ändamål vore nödigt.

Löneregleringskommittén, som anser yttrande av kommittén i detta

ämne ej vara påkallat, framhåller, att, ehuru försäkringsanstalternas ifrågavarande

bidrag, såvitt framginge av den av försäkringsinspektionen

meddelade tablån däröver, uppenbarligen hittills utgått med vida större

belopp, än som egentligen erfordrats, förhållandena härutinnan för framtiden

kunde bliva i oberäknelig grad ändrade, även om de nuvarande

bidragsgrunderna fortfarande bestode.

Genom de mer eller mindre tillfälliga avlöningsförbättringar för

inspektionens personal, som nödvändiggjorts av kristiden, ställdes nämligen

nu allt större anspråk på bidragsmedlen. Samma verkan skulle

givetvis den ifrågasatta ökningen av inspektionens arbetskrafter medföra.

Och slutligen vore att märka, att ännu icke någon av inspektionens

befattningshavare blivit pensionsberättigad men att, när så skedde, ytterligare

anspråk komme att ställas på bidragsmedlen, då ju omkring två

tredjedelar av sådan befattningshavares pension skulle utgå av ifrågavarande

medel.

Då det ankommer på Kungl. Maj :t att i förevarande fråga träffa

avgörande, lärer något yttrande därutinnan ej nu vara påkallat. Vid

prövning av de framställningar, som föreligga i ämnet, komma givetvis

de i ämnet framhållna synpunkterna att beaktas.

Löne
reglerings
kommittén.

Departements

chefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Beredning av

försäkringsärenden

inom civildepartementet.

Kunql. Maj.t

år 1887.

1903 års

riksdag.

Kungl. Maj:t

den 14/i 1910.

Löneregleringskommittén

den

,5/i 1910.

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Slutligen torde få till behandling upptagas en fråga, vari försäkringstöreningen

framställt önskemål och löneregleringskommittén jämväl

yttrat sig, nämligen frågan om beredande inom civildepartementet av

mål och ärenden, som angå försäkringsväsendet.

Till en början må då erinras, att, såsom förut nämnts, Kungl. Maj:t

för tiden från och med 1887 års ingång förordnade en person att såsom

chefens för civildepartementet biträde i egenskap av inspektör över försäkringsanstalterna

i riket handlägga ärenden rörande försäkringsväsendet.

Denna anordning fortfor till och med år 1903.

I sammanhang med beslut år 1903 om inrättande av försäkringsinspektionen

anvisade riksdagen till biträde inom civildepartementet vid

beredning av ärenden rörande försäkringsväsendet för år 1904 på extra

stat till Kungl. Maj:ts förfogande ett belopp av 3,000 kronor.

För samma ändamål anvisade riksdagen på extra stat enahanda

belopp för vart och ett av åren 1905—1910.

I statsverkspropositionen till 1910 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t

riksdagen att bevilja motsvarande anslag jämväl för år 1911.

I sitt förenämnda betänkande den 25 januari 1910 anförde löneregleringskommittén

i förevarande fråga följande:

För beredning av ärenden tillhörande försäkringsväsendet vore det givetvis

en fördel för civildepartementet att kunna påräkna en sakkunnig person. Den

hittillsvarande anordningen med ett särskilt förordnat stadigvarande biträde

syntes kommittén emellertid dåmera kunna utbytas mot en anordning liknande

den, som införts beträffande de till kontrollstyrelsens verksamhetsområde hörande

ärendena, vilka bereddes till föredragning av överdirektören uti sistnämnda styrelse

eller den ledamot därstädes, som Kungl. Maj:t i hans ställe därtill förordnade.

Alldenstund dåmera — anförde kommittén vidare — en praxis syntes hava

hunnit utbilda sig beträffande tolkningen av vissa förut tvistiga försäkringsfrågor

och då det stora flertalet försäkringsärenden, som komme under Kungl. Maj:ts

prövning, syntes efter den ingående granskning, försäkringsärenden hade att

undergå inom försäkringsinspektionen, vara av den natur, att de inom civildepartementet

icke fordrade någon särskild försäkringsteknisk behandling eller

ock endast en mera formell sådan, syntes det kommittén, att i regeln det biträde,

som erfordrades för beredning inom civildepartementet av försäkringsärenden,

borde kunna lämnas av chefen för försäkringsinspektionen eller annan

medlem av inspektionen.

Därigenom skulle säkerligen, bland annat, vinnas den fördelen, att ett försäkringsärendes

behandling hos Kungl. Maj:t kunde i många fall ske snabbare,

då det sålunda skulle komma att beredas av en person, som redan handlagt

detsamma.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts Proposition Nr 182.

37

Det skulle visserligen gent emot det sålunda föreslagna förfaringssättet

kunna invändas, att en och samma person skulle komma att behandla ett ärende

såväl i den lägre iiistansen såsom beslutande eller i beslutet deltagande som ock

i den högsta instansen såsom i viss mån rådgivande.

I fråga om den liknande behandling inom finansdepartementet av ärenden,

som handlagts av kontroll- och justeringsstyrelsen (dåmera kontrollstyrelsen),

hade emellertid, kommittén veterligt, icke någon olägenhet uppstått av enahanda

anordning.

Kommittén ville dock icke bestrida, att så starka och viktiga principiella

meningsskiljaktigheter i rent försäkringstekniska frågor kunde uppkomma mellan

vederbörande försäkringsanstalt och försäkringsinspektionen, att för ärendets beredning

i högsta instans biträde av en utomstående särskilt sakkunnig person,

kunde bliva önskligt. Då detta emellertid syntes bliva förhållandet endast i

sällsynta undantagsfall, ansåge kommittén hinder icke böra möta att för varje

sålunda förekommande fall anlita en sakkunnig person.

Vid avlåtande av propositionen nr 73 till 1910 års riksdag angående

reglering av löneförhållandena in. in. vid försäkringsinspektionen upptog

föredragande departementschefen till behandling jämväl förevarande fråga.

Under framhållande huvudsakligen av att det i en mängd frågor, där

försäkringsinspektionen och vederbörande bolag förfäktade olika mening,

vore nödvändigt att inom departementet äga tillgång på biträde av en

på samma gång sakkunnig och fullt opartisk person samt svårigheten

att för varje särskilt fall kunna erhålla sådant biträde ansåg departementschefen

den dåvarande anordningen böra bibehållas oförändrad samt

fann sig förty icke böra hemställa om ändring i Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

i ämnet gjorda framställning.

I skrivelse den 6 maj 1910, nr 92, anförde riksdagen bland annat,

att riksdagen icke av vad departementschefen sålunda anfört blivit övertygad

om att icke förevarande fråga skulle lämpligen kunna ordnas, på

sätt av löneregleringskommittén föreslagits. Riksdagen hade nämligen

ansett sig kunna antaga, att flertalet av de inom departementet behandlade

försäkringsärendena icke vore av den beskaffenhet, att överdirektören

eller annan ledamot i försäkringsinspektionen ur jävssynpunkt

kunde anses mindre lämplig att deltaga i deras beredande till föredragning,

och hölle riksdagen före, att i de fall, då så vore förhållandet,

det icke borde möta några oöverstigliga svårigheter att erhålla nödigt

biträde av sakkunnig opartisk person mot ersättning, som Kungl. Maj:t icke

syntes sakna utväg att av tillgängliga medel bereda. Riksdagen ansåge

alltså, att skyldighet att tillhandagå med biträde av ifrågavarande slag

borde åläggas överdirektören eller annan ledamot i försäkringsinspektionen,

ocli förväntade riksdagen, att föreskrift om dylik skyldighet komme

att av Kungl. Maj:t meddelas i ämbetsverkets instruktion.

Kungl. Maj:t

den 18/2 1910.

1910 års

riksdag.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:t

den 12/s 1910.

Försäkrings

föreningen.

Lönereglering

sk ommitt

én den

«/* 1919.

Klingi. Maj.is Proposition Nr 182.

I enlighet med riksdagens sålunda uttalade uppfattning stadgades

i nu gällande instruktion den 12 augusti 1910, att det skall åligga försäkringsinspektionen

att biträda chefen för civildepartementet med beredande

till föredragning av på Kungl. Maj:ts prövning ankommande

ärenden rörande försäkringsväsendet samt att detta inspektionens åliggande

skall fullgöras av överdirektören eller ledamot, som Kungl. Maj: t

därtill förordnar. Slutlig granskning av koncepten till i sådana ärenden

utgående expeditioner verkställes jämväl i allmänhet av nämnda föredragande.

I sitt yttrande den 28 juni 1918 anför försäkringsföreningen i förevarande

ämne följande:

»Överflyttningen av beredningsåliggandet på tillsynsmyndigheten eller den

myndighet, vars förslag eller utlåtande Kungl. Maj:t har att pröva i flertalet av

ärenden rörande försäkringsväsendet, skedde i trots av protester från sakkunniga

håll. Erfarenheten torde hava givit de protesterande rätt och visat, att olägenheterna

av det särskilda biträdets indragande icke, såsom man å motsatta sidan

hoppades, kunnat ersättas genom anlitande av tillfällig hjälp i jävsfall eller för

beredning i frågor av ''stark och viktig principiell natur’. Allt allmännare har

den . i sakens natur grundade uppfattningen gjort sig gällande, att önskvärd garanti

mot möjlig ensidighet vid försäkringsärendets behandling icke erhålles, om

dessa ärenden inom vederbörande regeringsdepartement beredas och föredragas

av personer, som redan på ett tidigare stadium haft att å ämbetets vägnar handlägga

ärendena. Högeligen önskligt vore därför, att inspektionen helt befriades

från det bestyr med beredande, föredragning och expedition av på Kungl. Maj:ts

prövning ankommande ärenden rörande försäkringsväsendet, som, enligt gällande

instruktion för försäkringsinspektionen, tillkommer densamma eller någon dess

ledamot, och att detta bestyr i stället anförtroddes åt befattningshavare inom

vederbörande departement. I ett blivande departement för handel och näringar,

därunder väl det privata försäkringsväsendet och därmed även försäkringsinspektionen

torde komma att lyda, lärer med nödvändighet krävas anställning av personer

med den för bedömande av försäkringstekniska frågor i allmänhet nödiga

utbildningen. I enstaka fall, vid föreliggande stridiga meningar i frågor av matematisk-vetenskaplig

natur, synes erforderlig ledning kunna vinnas genom inhämtande

av utlåtande från opartiska, i sakens föregående behandling icke delaktiga

sakkunniga.

Genom en sådan omläggning, som huvudsakligen skulle avse att betrygga

försäkringsärendenas tillfredsställande behandling i högsta instans av person,

som icke.på tidigare stadium med ärendena tagit befattning, vunnes därjämte en

välbehövlig lättnad i inspektionens arbetsbörda.»

Löneregleringskommittén yttrar i sitt föreliggande utlåtande den 8

februari 1919 följande:

»Kommittén hade i ovan intagna yttrande i betänkandet den 25 januari

1910 uppmärksammat det huvudsakligaste av vad försäkringsföreningen nu anfört

till stöd för en ändring i ifrågavarande avseende. Såvitt till kommitténs känne
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

dom kommit, hava icke under den tid, som förflutit, sedan kommitténs nyssberörda

yttrande avgavs, inträffat omständigheter av beskaffenhet att nu böra föranleda

kommittén att frångå sin däri angivna uppfattning. För övrigt har kommittén

från försäkringsinspektionen inhämtat, att de fall, då inspektionens biträde

påkallas för beredning av försäkringsärenden inom civildepartementet, äro förhållandevis

mycket sällsynta.

Slutligen vill kommittén framhålla, att den nu nämnda frågan och dess avgörande

icke kan anses stå i något verkligt eller egenligt sammanhang med nu

förevarande ärende. Erinras må emellertid, att, därest en institution sådan som

den av försäkringsföreningen föreslagna nämnden eller liknande bliver inrättad,

det väl torde kunna hända, att försäkringsanstalternas speciella synpunkter kunna

redan vid ärendenas behandling hos inspektionen göra sig så gällande, att föreningen

skulle finna de olägenheter, föreningen anser vidlåda den nuvarande ordningen

för försäkringsärendenas behandling hos Kungl. Maj:t, icke vidare påkalla

någon åtgärd.

Erinras må ock, att dåvarande landshövdingen Axel Schotte i sitt den 27

februari 1917 enligt Kungl. Maj:ts uppdrag avgivna betänkande angående statsdepartementens

verksamhetsområden och arbetsformer m. m. (sid. 100), med

framhållande att departementalkommitterade föreslagit, att till försäkringsinspektionen

måtte decentraliseras fastställelse av grunder för viss försäkringsverksamhet,

för sin del föreslagit sådan författningsändring, att den prövning av

grunder för viss försäkringsverksamhet, som enligt då i ämnet gällande bestämmelser

— med^ vilka numera gällande bestämmelser i huvudsak överensstämma

ankomme på Kungl. Maj:t, överflyttades till försäkringsinspektionen.

. Skulle den sålunda frågasatta förändringen komma till stånd, inträder givetvis

nu förevarande fråga i ett nytt läge. De på Kungl. Maj:ts prövning ankommande

försäkringsärendena, eller åtminstone det stora flertalet därav, vilka

nu inkomma till Kungl. Maj:t såsom ansökningsärenden, skulle nämligen då i

stället inkomma såsom besvärsmål, vilket givetvis måste utesluta varje direkt

deltagande från inspektionens sida i ärendenas handläggning hos Kungl. Maj:t.»

På grund av det ovan anförda anser löneregleringskommittén, att

försäkringsföreningens framställning i nu förevarande avseende icke åtminstone

för närvarande bör föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Såsom av det ovan anförda framgår, har riksdagen uttalat sig för

den anordning med försäkringsärendenas beredning inom civildepartementet,

som tillämpats alltsedan år 1911, nämligen att berörda ärenden

handläggas med biträde av försäkringsinspektionen. Vad av försäkringsföreningen

anförts synes ej innefatta tillfyllestgörande skäl för vidtagande

av en ändring av denna anordning, som visat sig tillfredsställande.

Dessutom bör uppmärksammas, att förevarande fråga i viss mån synes vara

beroende av det förut omförmälda spörsmålet om inrättande vid sidan

av försäkringsinspektionen av en nämnd av representanter från försäkringsverksamhetens

olika grenar och att sistnämnda spörsmål, såsom jag

Departements
chefen.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

Departe
ments
chefens
hemställan.

ovan framhållit, ännu ej lämpligen bör bringas inför riksdagens avgörande.

Vidare sammanhänger förevarande fråga intimt med den ännu

oavgjorda frågan om decentralisering till försäkringsinspektionen av vissa

ärenden, i vilket ämne jag, såsom löneregleringskommittén omnämnt,

i ett särskilt betänkande den 27 februari 1917 framlagt förslag.

Vid nu angivna förhållanden och på i övrigt av löneregleringskommittén

anförda grunder anser jag icke skäl föreligga, att för närvarande

vidtages någon ändring i nu gällande ordning för försäkringsärendenas

beredning inom civildepartementet.

Under åberopande'' av vad sålunda i skilda hänseenden anförts får

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna ej mindre de av mig framlagda

förslagen till avlönings- och omkostnadsstat samt övergångsstat

för försäkringsinspektionen, att tillämpas från

och med år 1920, än även de av mig förordade villkoren

och bestämmelserna för åtnjutande av de i den

föreslagna avlöningsstaten upptagna avlöningsförmånerna

;

dels förklara,

att en var, som med eller efter ingången av år

1920 tillträder ordinarie befattning vid försäkringsinspektionen,

skall vara pliktig att underkasta sig

ovanberörda villkor och bestämmelser;

att den nuvarande registratorn hos försäkringsinspektionen

skall såsom övertalig med samma tjänstgöringsskyldighet

som hittills uppföras å övergångsstaten;
att

de förutvarande innehavare av ordinarie befattningar

vid försäkringsinspektionen — utom nämnde

övertalige tjänsteman — vilka icke före viss av Kungl.

Maj:t bestämd dag anmäla, att de vilja övergå till den

nya avlöningsstaten samt underkasta sig de för avlöningens

åtnjutande stadgade villkor och bestämmelser,

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola,

liksom den nuvarande registratorn hos försäkringsinspektionen,

varda bibehållna vid dem enligt hittills

gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestäm
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 182.

41

melserna i lagen angående civila tjänstiuneliavares rätt

till pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit

dem; samt

att, så länge den nuvarande registratorn hos försäkringsinspektionen

kvarstår vid sin nu innehavande

befattning i ämbetsverket, . den å den nya avlöningsstaten

uppförda kvinnliga biträdesbefattningen av tredje

lönegraden ej må tillsättas; skolande under tiden den

för denna biträdesbefattning i staten uppförda avlöningbesparas

;

dels medgiva, att kostnaderna för försäkringsinspektionens

verksamhet enligt fastställd stat må utgå

av de bidrag, som enligt lagen om försäkringsrörelse

den 25 maj 1917 och lagen den 24 juli 1903 om utländsk

försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse

här i riket skola av försäkringsanstalterna årligen

erläggas till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens

organisation och verksamhet;

dels besluta, att de pensioner, som med tillämpning av

lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension

komma att beviljas tjänstinnehavare vid försäkrine:sinspektionen,

skola utgå av försäkringsanstalternas förenämnda

bidragsmedel;

dels ock, vid bifall till vad sålunda föreslagits,

från och med år 1920 höja det å riksstaten uppförda

ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av

försäkringsinspektionens verksamhet, att direkt utgå

av bidrag till försäkringsinspektionen, från 59,300

kronor med 25,900 kronor till 85,200 kronor.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna

bifall samt förordnade, att proposition i ämnet skulle

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Ädelgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. ISO höft. (Nr 182.) ris is» (i

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:118 Utlåtande, i anledning av Kungl. Maj:ts preposition angående omorganisation av försäkring sinspektionen in. m« s. 1 i texten