Sök i Ratio Lex

Angående överflyttande av medel från jämtländska renbetesfjällens skogsfond till Västerbottens och Norrbottens lappfonder

1919-03-07 · 9 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:199, Angående överflyttande av medel från jämtländska renbetesfjällens skogsfond till Västerbottens och Norrbottens lappfonder

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

1

’i‘-V-V V, v.-v:. Nr 199.

\ ''■ iC ’ : ■ • - ■■■ '' ■ •• ''••• :*

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående överflyttande

av medel från jämtländska renbetesfjällens skogsfond

till Västerbottens och Norrbottens lappfonder; given

Stockholms slott den 7 mars 1919.

.’ ''T .: : ■,; ■ ’ ; ;; 1‘id r:: -ir■:■ ■■?.. ) ->h r H

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ■

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att ett belopp av 650,000 kronor må, räknat från den 1 januari

1919, uttagas från jämtländska renbetesfjällens skogsfond samt därav

från samma tid läggas till Västerbottens lappfond 260,000 kronor och

till Norrbottens lappfond 390,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF,

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 171 höft. (Nr 199.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199,

Stnbetes
dclegtrade.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7

mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson ,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anförde efter gemensam

beredning med cheferna för utrikes- och civildepartementen:

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 7 december 1918 hava de delegerade

för avgivande av förslag till bestämmelser rörande flyttlapparnas

rätt till renbete m. m. gjort framställning om uttagande från jämtländska

renbetesfjällens skogsfond av 650,000 kronor för att läggas till Västerbottens

och Norrbottens läns lappfonder.

Omförmälda skrivelse är i huvudsak av följande lydelse:

»Genom nådigt brev den 13 juni 1913 hava undertecknade förordnats att

efter förhandling med utsedda norska delegerade avgiva förslag till bestämmelser

rörande flyttlapparnas rätt till renbete m. m. Nämnda förhandlingar stå nu inför

sin avslutning. Skulle de leda till en överenskommelse enligt de grunder, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

under deras gång ifrågasatts, torde vidtagande av åtskilliga åtgärder för den nya

ordningens genomförande bliva av nöden. Kostnaderna för dessa åtgärder, av vilka

en del synas bliva av mera bestående natur, komma att ställa sig ganska avsevärda.

Såvitt angår lapparna i Jämtlands län torde nödiga medel för ändamålet vara

att tillgå i den fond, som under benämningen jämtländska renbetesfjällens skogsfond

bildats för renskötselns understödjande därstädes. Även efter bestridande av de

utgifter, som härvidlag kunna ifrågakomma, torde denna fond i förening med en

annan för liknande ändamål inrättad, benämnd jämtländska lappväsendets fond, vara

mer än tillräcklig för tillgodoseende av den jämtländska renskötselns skäliga behov

av understöd.

För befrämjande av renskötseln inom Västerbottens och Norrbottens län hava

likaledes upprättats särskilda fonder, Västerbottens lappfond och Norrbottens lappfond,

med vilkas ändamål torde väl överensstämma, att de tagas i bruk för åvägabringande

av åtgärder, som äga sammanhang med en eventuell uppgörelse med

Norge. Med hänsyn till de kostnader, dessa åtgärder kunna väntas medföra, torde

dock sistnämnda två fonder näppeligen förslå, om de fortfarande skola kunna på

verksamt sätt tjäna de ändamål, för vilka de upprättats.

I betraktande härav hava undertecknade delegerade ansett sig böra ifrågasätta,

att en del av det kapital, som ingår i jämtländska renbetesfjällens skogsfond,

må avskiljas från fonden för att användas till fromma för renskötseln i Västerbottens

och Norrbottens län.

Till närmare belysning av frågan må framhållas följande.

Syftet med jämtländska renbetesfjällens skogsfond var från början att utvidga

jämtlandslapparnas renbetesområden. I anledning av proposition den 13 maj 1887

medgav riksdagen samma år, att den behållna avkastningen av viss av domänstyrelsen

föreslagen skogsavverkning på de jämtländska renbetesfjällen finge användas

till nämnda ändamål. Genom nådigt beslut den 13 juli 1887 anbefalldes sedermera

domänstyrelsen att utan sammanblandning med övriga skogsförsäljningsmedel till

statskontoret inleverera behållna försäljningsmedlen för försålda skogseffekter från

renbetesfjällen, varjämte statskontoret ålades, att sedan statsverket blivit gottgjort

för meddelade förskott för inköp av mark, förvalta överskottet såsom en särskild

fond under benämning jämtländska renbetesfjällens skogsfond, om vars användande

för de av riksdagen medgivna ändamål Kungl. Maj:t framdeles ville förordna.

Av skogsavverkningen från renbetesfjällen och därtill lagda fastigheter hava

guldits, förutom högst avsevärda belopp för inköp av fastigheter, jämväl, efter

Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fäll, åtskilliga andra utgifter, som tarvats

för fastigheternas förvaltning eller stått i samband därmed. Det oaktat hava fondens

tillgångar varit i stigande. — — —.

I en gemensam skrivelse den 12 februari 1914 hemställde Kungl. Maj:ts befällningshavande

i Västerbottens och Norrbottens län om utbrytande från jämtländska

renbetesfjällens skogsfond av vissa belopp till förmån för renskötseln i Västerbottens

och Norrbottens län samt bildande av s. k. lappfonder för dessa län. — — —.

Efter närmare redogörelse för frågan om nomadernas ställning i Västerbottens

och Norrbottens län särskilt med avseende å förhållandet till den alltmer tilltagande

bosättningen hemställde Kungl. Maj:ts befallningshavande, att Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen att medgiva, att ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond ett

belopp av 500,000 kronor finge uttagas för att efter närmare angivna grunder an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kmigl. ■ Maj''M ''proposition ■Nr 199.

vändas till bildande av två fonder, den ena å 300,000 kronor, benämnd Västerbottens

lappfond, och den andra å 200,000 kronor, benämnd Norrbottens lappfond.

Denna framställning framfördes, sedermera i proposition till riksdagen 1), varvid

tillika framlades förslag om sådan ytterligare utökning av de ifrågasatta fonderna,

att till desamma skulle läggas återstoden av ett anslag, som på sin tid beviljats

för beredande av understöd åt lapparna i Jukkasjärvi socken, varigenom fonderna

skulle komma att uppgå, Västerbottens lappfond till 440,000 kronor och Norrbottens

lappfond till 293,647 kronor 42 öre. Fondernas bildande skulle anses hava ägt rum

den 1 januari 1914, och skulle de av statskontoret förvaltas och jämlikt föreskrif•

terna i kungl. brevet den 31 augusti 1877 förräntas i enlighet med vad som gäller

för statskontorets fondförvaltning i allmänhet samt efter Kungl. Maj:ts föreskrifter

eller prövning i särskilda fall användas, Västerbottens lappfond till främjande av

renskötseln i Västerbottens län och Norrbottens lappfond till förmån för enahanda

näring i Norrbottens län, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest det framdeles skulle

visa sig behövligt eller lämpligt, överflytta en del av den ena fondens kapitalbelopp

till den andra.

Denna framställning blev av riksdagen bifallen.

Under de gångna åren har en avsevärd del av fondernas inkomster tagits i

anspråk. Genom behållen avkastning Och särskilt tillförda medel hava de emellertid

något ökats, såsom framgår av följande tabell:

Pondens namn ! År

Inkomster

Utgifter

Behållning

vid årets ,

slut

i Västerbottens lappfond .1914

1

12,893 9 7

!

12,000 —

440,393

97;

1 1915

18,119 98

9,050 —

449,463

95

| 1916

31,883 78

8,888 168

472,459

10

1917

19,784 44

. 12,185 41

480,058

13

j Norrbottens lappfond ...j 1914

8,321 j 8 2

301,969

2 4!

1 1915

12,507 j 7 4

1.

314,476

9S

I 1916

36,402 63

9,191 02

341,688

59

1 1917

14,481 98

8,750 !—

347,420

5 71

Jämtländska renbetesfjällens skogsfond, som vid 1913 års slut uppgick till

1,093,200 kronor 14 öre, har efter utbrytningen av medel till Västerbottens och

Norrbottens lappfonder haft följande ställning:

År

Inkomster

Utgifter

Behållning

vid årets

slut

1914

I

40,709 >32

88,147

60

545,761

1

86

1915

254,473 jei

85,191

67

715,043

80

1916

303,999 *99

82,768

56

936,275

28

1917

491,407 69

63,556

42

1,364,126

50

*) Nr 62 vid 1914 års senare riksdag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kuntfl. Majds proposition Kr 199. 5

Under år 1918 torde fondens inkomster kunna beräknas till omkring 135,000

kronor och utgifterna till omkring 62,000 kronor.

Jämtländska lappväsendets fond uppgick vid utgången av år 1917 till 234,524

kronor 52 öre.

Såsom ovan antytts torde i händelse av en överenskommelse med Norge i

renbetesfrågan avsevärda belopp komma att erfordras till åtgärder för underlättande

av den nya ordning, som därav skulle bliva en följd. De åtgärder, som härvid

närmast skulle komma i fråga, äro uppförande av ett stort antal gärden till förhindrande

av skadegörelse genom renar och underlättande av dessas bevakning.

Härförutom komma att tarvas medel för byggande av broar till flyttningarnas underlättande,

uppröjande av flyttningsvägar och genomförande av viss omorganisation

lappbyarna emellan m. m. Dessa utgifter torde bliva av den omfattning, att om

Västerbottens lappfond och Norrbottens lappfond skulle tagas i anspråk för desamma,

föga skulle bliva övrigt för tillfredsställande av de högst nödvändiga behov, varom

erinrades vid fondernas tillkomst. Skola de räcka härtill samt dessutom till utförande

av de åtgärder, som genom den nya ordningen skulle påkallas, måste de

högst avsevärt förstärkas.

Det belopp av omkring 1,400,000 kronor, vartill jämtländska renbetesfjällens

skogsfond uppgår, torde åter ej i sin helhet vara behövligt för de ändamål, vartill

densamma kan komma att tagas i anspråk, så mycket hellre som fonden även framdeles

har att påräkna betydande inkomster utöver utgifterna. Någon del av denna

fond torde därför kunna användas till förstärkande av Västerbottens och Norrbottens

lappfonder. Undertecknade delegerade hava ansett ett belopp av 650,000 kronor

skäligen kunna i detta avseende ifrågakomma. Ett dylikt tillskott torde ingalunda

överstiga vad som kan komma att erfordras för utgifter sammanhängande med den

eventuella uppgörelsen med Norge, och beloppet skulle enligt undertecknades mening

utan avsevärd olägenhet för renskötseln i Jämtlands län kunna avskiljas från jämtländska

renbetesfjällens skogsfond. Enär de åtgärder, som påkallas för Norrbottenslapparna,

torde komma att bliva av något större omfattning än de, som erfordras

för Västerbottenslapparna, synes av nämnda summa tre femtedelar böra tillföras

Norrbottens lappfond och två femtedelar Västerbottens lappfond. Härvid förutsättes,

att Kungl. Maj:t likasom hittills skall äga rätt att, därest det skulle visa sig

behövligt eller lämpligt, överflytta en del av den ena fondens kapitalbelopp till

den andra.

På grund av vad sålunda anförts få undertecknade delegerade hemställa, att

ur jämtländska renbetesfjällens skogsfond ett belopp av 650,000 kronor måtte,

räknat från den 1 januari 1919, uttagas, och att därav må, likaledes från den 1

januari 1919, tilläggas Västerbottens lappfond 260,000 kronor och Norrbottens lappfond

390,000 kronor.»

Över denna framställning hava utlåtanden avgivits av länsstyrelserna

i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län efter hörande av vederbörande

lappfogdar samt av statskontoret.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anför bland annat:

»Sedan några år tillbaka har fonden i fråga funnit jämförelsevis ringa användning

för sitt egentliga ändamål, inköp av mark för utvidgning av renbeteslandon.

Uflåtanden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

Detta beror — — — därpå, att man velat tillse, att köpeskillingarna för de till

inköp ifrågasatta fastigheterna icke måtte uppdrivas över dessas skäliga värde, en

strävan som från domänstyrelsens sida till och med drivits så långt, att inköp, som

av länsstyrelsen ansetts jämförelsevis förmånliga och därför hos Eders Kungl. Maj:t

föreslagits, blivit av domänstyrelsen avstyrkta och i enlighet med detta avstyrkande

icke heller av Eders Kungl. Magt bifallits. Åtskilliga av dessa fastigheter hava sedermera

för vida högre köpeskillingar blivit försålda till privatpersoner och torde numera

icke stå att förvärva för kronans räkning utan väsentligt förhöjd kostnad.

Otvivelaktigt skulle det både för kronan och även ur allmän nationalekonomisk

synpunkt varit vida förmånligare, om ett mindre restriktivt tillvägagångssätt härvid

blivit följt.

Under tiden efter världskrigets utbrott har i nämnda hänseende ytterligare

tillkommit, att prisen å skogsegendomar blivit så över hövan uppdrivna, att någon

utsikt att för skäligt pris kunna förvärva sådana för det allmännas räkning icke

förefunnits. Något sådant inköp för utvidgning av renbeteslanden har därför icke

heller under sagda tid kunnat av länsstyrelsen föreslås. Sannolikt är, att detta förhållande

icke heller under den närmaste framtiden kommer att i avsevärd mån

förändras.

Nu angivna förhållanden i förening med de under de gångna krisåren gynnsamma

trävarukonjunkturerna hava gjort, att fondens kapitalbehållning, såsom även

i den förevarande framställningen uppvisas, betydligt förökats. — ---. Det är ock

att antaga att, om såsom sannolikt synes förhållandena på trävarumarknaden fortfarande

under någon tid förbliva gynnsamma, fonden kan komma att rätt väsentligt

ytterligare stiga.

Uppenbart är emellertid, att det ändamål, varför fonden bildats, kan komma

att, såsom ock i lappfogdens yttrande framhålles, kräva dess anlitande i vida större

utsträckning än tidigare ägt rum. Ett tillgodoseende av renbetet i större omfattning

än hittills ägt rum kräves icke blott för lapparnas bruk utan påkallas även

därav, att detta visat sig vara det bästa sättet att främja ett fullt tillgodogörande

av de naturliga tillgångarna i dessa avlägsna, högt belägna trakter. Såsom av länsstyrelsen

tidigare framhållits, saknar det icke heller sin betydelse, att kronan i

dessa trakter sättes i tillfälle att såsom skogsägare ordna skötseln av skogarna i

så stor utsträckning som möjligt efter betryggande principer. Att den inkomst,

som direkt dragés av dessa skogar, icke heller är att förakta, framgår ock nogsamt

av de anförda siffrorna för fondens tillväxt.

Även om framdeles priset å skogbärande egendom inom ifrågavarande områden

kan antagas komma att något nedgå, så att det kan bliva för kronan

förmånligare än nu att söka förvärva sådana, är det dock enligt länsstyrelsens

mening tydligt, att för inköp av fastigheter till renbeteslandens utvidgning -----

erfordras ett vida större belopp, än fonden för närvarande utgör. Härtill kommer,

att länsstyrelsen avser, att ur fonden må kunna beredas medel till ordnande på

ett mera tillfredsställande sätt av bostads- och förvärvsförhållandena för de lappar,

som av en eller annan anledning måste upphöra med renskötseln och vilka nu av

brist på förvärvsmöjligheter i stor omfattning falla den statliga lappfattigvården

till last. I sådant syfte hava förarbeten vidtagits för ordnande av byggnadsoch

odlingsförhållandena vid lappnybygget Jensmessholmen i Offerdals socken; för

detta ändamål torde, såsom lappfogden antyder, åtgå minst 100,000 kronor. Och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 199.

även annorstädes torde bliva nödigt att i liknande syfte vidtaga anordningar, som

måste medföra rätt betydande kostnader; även härför hava förberedande undersökningar

blivit igångsatta.

Då länsstyrelsen saknar kännedom om beskaffenheten av de överenskommelser,

som må hava träffats rörande de jämtländska lapparnas renbetesförhållanden i gränsområdena

till Norge, är länsstyrelsen icke i tillfälle att kunna bedöma, huruvida

härav påkallas anordningar, som medföra utgifter, vilka böra bestridas med den

ifrågavarande fonden. Skulle däri ingå sådana förbindelser i avseende å renbetet,

som medföra nödvändighet att uppföra stängsel i gränslinjerna eller att i avsevärdare

mån förflytta de tillåtna betesområdena längre bort från gränsen, är det

uppenbart, att fondens belastning skulle stiga högre, än att den ens utan minskning

skulle förmå att ensam bära densamma. Då delegerade framhålla, att fonden utan

avsevärd olägenhet skulle kunna minskas med det av dem föreslagna beloppet, torde

det emellertid få förutsättas, att ur denna synpunkt några avsevärdare krav icke

tänkas komma att ställas på densamma.

Av det ovan anförda framgår, att länssstyrelsen anser fonden böra bibehållas

vid en rätt avsevärd storlek för att kunna rätt gagna de syften, som med densamma

avsetts och som fortfarande förtjäna att på ett tillfredsställande sätt tillgodoses.

Emellertid lärer det icke kunna komma i fråga att, vad angår det huvudsakligaste

av dessa syften eller inköp av mark till utvidgning av renbeteslanden — i den mån

sådana anses förmånligen kunna och böra äga rum — forcera desamma under den

närmaste tiden, utan synes man för dem dels böra avvakta mera gynnande förhållanden

dels i allt fall fördela dem på längre tider. Och även övriga bär ovan

angivna ändamål torde ej heller komma i fråga att böra tillgodoses annat än så

småningom i mån av behov och yppade möjligheter. Vid sådant förhållande och

då det torde med visshet kunna antagas, att fondens tillväxt under de närmaste

åren bör komma att ske tämligen raskt, har Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

icke velat motsätta sig, att för det av delegerade uppgivna, med fondens syfte

nära förbundna ändamålet ur densamma nu uttages ett avsevärt belopp. Om

storleken av detta belopp kan Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande, som saknar

närmare kännedom om de kostnader, som skola därmed bestridas, icke avgiva

något annat yttrande än att det icke bör bliva större, än för tillgodoseende av

det därmed avsedda ändamålet oundgängligen kräves; och skulle Eders Kungl. Maj:ts

befallningshavande i sådant avseende helst se, om det kunde begränsas till den av

lappfogden angivna summan 500,000 kronor. Dock lärer i avssende å summans

bestämmande inom det av delegerade begärda beloppet, vars överskridande Eders

Kungl. Maj:ts befallningshavande under inga förhållanden kan anse tillrådligt, hänsyn

böra tagas till, att det avsedda syftet verkligen ernås, så att något ytterligare anlitande

av fonden härför icke behöver ifrågakomma, utan den kan med säkerhet

påräknas för framtiden få användas för sin egentliga uppgift.»

Länsstyrelsen i Västerbottens län bär icke haft något att erinra

mot framställningen.

Länsstyrelsen i Norrbottens län bär anfört, att de åtgärder, som

betingades av en blivande överenskommelse med Norge i renbetesfrågan,

icke borde föranleda minskning av Norrbottens nuvarande lappfond,

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departementschefen.

8 Kungl. Mai)fa proposition Nr 199.

vilken behövde användas för de med densamma avsedda ändamålen.

Erforderliga medel för ifrågavarande åtgärder borde således anskaffas

på annat sätt. Vad renbetesdelegerade härutinnan föreslagit syntes

särdeles välbetänkt. I saknad av kännedom om vilka kostnader de ifrågasatta

åtgärderna kunde komma att draga, kunde länsstyrelsen emellertid

icke yttra sig om tillräckligheten av de föreslagna beloppen.

Statskontoret har med hänsyn till vad länsstyrelsen i Jämtlands

län anfört funnit sig icke böra göra någon erinran mot framställningen.

Till en början vill jag erinra, att spörsmålet om en överenskommelse

mellan Sverige och Norge i renbetes frågan numera hunnit

därhän, att den 5 februari 1919 en konvention i ämnet undertecknats av

befullmäktigade ombud för svenska och norska regeringarna. Denna

konvention torde dock, innan den kan bliva föremål för ratifikation, böra

underställas de båda ländernas representationer till godkännande; och

lärer densamma under den närmaste framtiden komma att föreläggas

riksdagen. 1 händelse av konventionens genomförande torde det,

såsom renbetesdelegerade framhållit, bliva av nöden att från svensk

sida vidtaga åtskilliga anordningar, vilka torde draga ganska betydliga

kostnader. Det har nu ifrågasatts, att dessa kostnader skulle

bestridas av de olika länens för lappväsendet avsedda fonder, men

att, då fonderna i Västerbottens och Norrbottens län icke äro tillräckligt

stora för att kunna, jämte övriga utgifter, vidkännas även

nu ifrågavarande kostnader, dessa fonder skulle erhålla förstärkning från

jämtländska renbetesfjällens skogsfond. Sistnämnda fond, som vid 1913

ars slut uppgick till ett belopp av 1,093,200 kronor 14 öre, hade vid

1917 års slut uppnått en storlek av 1,364,126 kronor 50 öre, oaktat år

1914 utbrutits ur fonden ett belopp av 500,000 kronor för att tilläggas

Västerbottens och Norrbottens läns lappfonder. Enligt vad länsstyrelsen

i Jämtlands län anfört kan det även antagas, att fonden, om förhållandena

å trä varumarknaden fortfarande under någon tid förbliva gynnsamma,

kan komma att rätt väsentligt ytterligare stiga. Vid sådant

förhållande torde en utbrytning av ytterligare 650,000 kronor ur denna

fond vara ett lämpligt sätt för beredande av den behövliga ökade tillgången

å de bägge andra länens lappfonder.

På grund härav och på de skäl i övrigt, som anförts av såväl

renbetesdelegerade som övriga i ärendet hörda myndigheter, anser jag

mig kunna biträda delegerades framställning, under förutsättning att

avtalet med Norge i renbetesfrågan blir i vederbörlig ordning godkänt

och alltså kommer att träda i tillämpning. Det uttagna beloppet

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Majds proposition Nr 199.

torde böra mellan de bägge lappfonderna fördelas på sätt delegerade

föreslagit. Åven i fråga om dessa belopp bör givetvis gälla den av

1914 års senare riksdag Kungl. Maj:t tillagda befogenhet att i mån av

behov överflytta en del av den ena fondens kapitalbelopp till den andra

fonden.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att ett belopp av 650,000 kronor må, räknat från den 1 januari

1919 uttagas från jämtländska renbetesfjäll ens skogsfond samt därav

från samma tid läggas till Västerbottens lappfond 260,000 kronor och

till Norrbottens lappfond 390,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

H. Malström.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 171 käft. (Nr 199.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:256 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående överflyttande av medel från jämtländska renbets fjällens skogsfond till Västerbottens a1 i texten
  2. JoU 1919:77 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående överflyttande av medel från jämtländska renbet esfjällens skogsfond till Västerbottens och Norrbotte s. 4 i texten