Sök i Ratio Lex

Med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1919

1919-01-09 · 588 sidor, varav 542 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 542 av 588 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:2, Med förslag till tilläggsstat till riksstaten för år 1919

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

1

Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag

till tilläggsstat till riksstaten för år 1919; given Stockholms

slott den 9 januari 1919.

Under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll rörande justering av

propositionen om tilläggsstat för år 1919 vill Kungl. Maj:t härmed föreslå

riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat sålunda:

Bih. till riktd. prof. 1919. 1 satnl. 2 käft. (AV 2).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Majds prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Stämpelmedel, bevillning -------------------------------

2 Spirituosaaccis, bevillning -------------------------

8,000,000

20,000,000

Kronor

28,000,000

IT. Diverse inkomster

416,000

Säger för egentliga statsinkomster 28,416,000 kronor.

B. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

! I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Statsverkets kassafond ............................................. 209,804,700

2. Särskilt avsatta medel:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ......... 20,000,000

b. Avsättning till krigstidstillägg och krigstids
hjälp.

............................................ 57,000,000 77,000,000

286,804,700

I.

II.

C. Lånemedel.

Fast upplåning ..............................................................................

Tillfällig upplåning ........................................................................

Säger för lånemedel 66,667,200 kronor.__

Summa

61,652,200

5,115,000

381,887,900

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om lilläggsstat till riksstaten för 1912.

3

Verkliga utgifter.

1. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.

Extra i

anslag

Kronor

A. Kungl. slottsstaten.

1

Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott, förslags-

85,000

I 2

Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl.

hoven upplåtna byggnader, förslagsanslag, högst ..................................

31,500

3

Förstärkning av anslaget till Drottningholms slott, förslagsanslag, högst.........

12,300 1

4

Förstärkning av anslaget till Gripsholms slott, förslagsanslag, högst ............

3,000 j

5

Förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott, förslagsanslag, högst...............

4,200

6

Förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park, förslagsanslag, högst....

4,000

7

Förstärkning av anslaget till Strömsholms slott, förslagsanslag, högst............

3,000

Summa

143,000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:t» prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1219.

Verkligt utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Rättsskipningen.

Göta hovrätt:

1

Extra division, förslagsanslag, högst_______________________

34,000

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

2

Extra division, förslagsanslag, högst.....................

31,500

Krigsrätterna:

3

Civil personal vid regements- och stationskrigsrätterna, förslags-

anslag, högst...............................

32,000

4

Förstärkning av hovrätternas arbetskrafter m. m., förslagsanslag,

högst....................................................

1 43,000

140,500

B. Fångvården.

1

Förstärkning av förslagsanslaget till fångars vård och underhåll,

förslagsanslag, högst...................

1,400,000

2

Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset i Malmö, re-

servationsanslag......................... .. .

170,000

3

Bostadshus för bevakningspersonal vid centralfängelset i Mariestad,

reservationsanslag.........................

50,000

4

Uthuggning av cellfönster vid straffängelset i Gävle, reservations-

anslag...........................................

18,000

5

Tillbyggnad vid kronohäktet i Luleå, reservationsanslag . .

50,000

6

Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Långholmen, reservations-

anslag...............................

150,000

7

Koloni för straffångar vid Singeshult, reservationsanslag .

50,000

8

Nya fångvårdsanstalter, reservationsanslag.....

1 400,000

2,288,000 |

1 Beräknat belopp.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts. grop. nr 2, om tillägg sstat till riksstaten för 1212.

5

Extra

Extra

-

anslag

anslag

Kronor

Kronor

C. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Statens uppfostringsanstalt å Bona:

1

Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag ___________ _________

1,302,000

2

Utökning av anstaltens jordområde m. m., reservationsanslag

ökat anstaltsutrymme ro. m., reservationsanslag ____________ ...

1 339,000

3

1 485,000

2,126,000

D. Diverse.

1

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen, förslaqsanslag__________

1 700,000

2

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag___________________

1 100,000

3

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag__________________

1 3,700,000

4

Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott, förslagsanslag, högst

1 88,000

4,588,000 1

Summa

9,142,500 1

1 Beräknat belopp.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

/

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Förstärkning av anslaget till departementet, föranledd av föreslagen

omorganisation av detsamma, förslagsanslag........................

1 35,000

2

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.........................

1 22,100

! 3

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag..........................-.....

1 4,000

61,100

•

B. Sveriges representation i utlandet.

1

Avlöningstillägg åt legationssekreteraren i Helsingfors, förslagsan-

I

2,100

2

Vissa "nya konsulat i utomeuropeiska länder, förslagsanslag, högst

1 23,000

3

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler, förslagsanslag,

8,600

4

Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska

länder, förslagsanslag, högst-------------------------------------------

1 2,500

5

Extra diplomat- och konsulsaspiranter, förslagsanslag, högst ------

1 4,750

6

Höjt arvode åt militärattachén i Paris ävensom arvoden och rese-

ersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris och

Haag, förslagsanslag ...............................-.....-..............

18,200

7

Extra handelsattachéer, reservationsanslag..............................

1 43,750

8

Sociala attachéer, reservationsanslag.....................................

1 17,500

i

9

Extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskick-

ningar och konsulat, förslagsanslag, högst........................--

4,000

10

Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet, förslags-

1 37,500

161,900

1 Beräknat belopp.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919. 7

1 •

Extra

Extra

anslag i

anslag

i

i

Kronor

Kronor

C. Internationella byråer m. m.

1

Riksdagens interparlamentariska grupp, förslagsanslag, högst.......

—

8,000

D. Diverse.

i

1

Hemliga utgifter, förslagsanslag, högst----------------------------------

50,000

2

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag---------------------

1 500,000

550,000

Summa

781,000

1 Beräknat belopp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Lantförsvarsdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Arméförvaltningen.

1

Förstärkning av anslaget till arméförvaltningen, förslagsanslag,

högst _________________________

10,990

B. Generalitetet, staberna m. m.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till generalstabens övningar,

expenser m. m., förslagsanslag, högst ____.........................

7,800

C. Undervisningsverken.

1

Förstärkning av reservationsanslagen till krigshögskolor m. fl. un-

dervisningsanstalter, förslagsanslag, högst...........................

65,425

2

Fackutbildningskursor för värnpliktiga tandläkare och apotekare,

reservationsanslag_________________________________________________________

10,000

75,425

£ D. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvo-

den m. m.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till hyra, expenser in. m. vid

truppförbanden, förslagsanslag, högst.................................

125,350

E. Intendenturen m. m.

1

Inventarier för Norrbottens kavallerikårs kasernetablissemang, re-

servationsanslag .........................................................

40,000

2

Möbler m. m. för Bohusläns regementes underofficers- och man-

skapsmässar, reservationsanslag.......................................

11,000

51,000

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

9

Extra

Extra

anslag

anslag

F. Artilleribehov.

Kronor

Kronor

1

Iståndsättande av ett skadat pansartorn i Bodens fästning, reser-:

:

vationsanslag................................-........................-.....

40,000

2

Merkostnader för järnvägsanläggning till Åkers krutbruk, förslags-

15,000

55,000

G. Fortiflkationsbehov.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till arméns byggnader, mötes-

fält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar

och materiel m. m., förslagsanslag, högst...........................

36,000

2

Underhåll av utfartsvägarna till militärvägen Boden—Lappträsk,

reservationsanslag...............................................-.....—

3,400

3

Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslags-

anslag, högst...............................................................

59,650

4

Merkostnader för anskaffning av viss ingenjörmateriel, vartill medel

anvisats ur statsverkets värnskattefond, förslagsanslag, högst...

290,000

5

Stallbyggnad vid Norrlands dragonregemente, reservationsanslag...

1 250,000

G

Reparationsarbeten å bad- och tvättinrättningarna vid Upplands

infanteriregemente och Värmlands regemente, reservationsan-

45,000

7

ökat antal sjukplatser vid truppförbanden, reservationsanslag-----

1 400,000

8

Ambulansautomobil för flygväsendet, reservationsanslag ............

35,000

9

Anordnande av elektrisk belysning å Karlberg, reservationsanslag

1 80,000

1,199,050

H. Diverse.

| 1

Förstärkning av anslagen till skrivmaterialier, expenser, bränsle,

lyse m. m. vid vissa verk, staber och inrättningar, förslags-

anslag, högst..........................................-..........-.........

96,275

2

Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag ...

125,000

3

Arméns krigskarteutrustning, reservationsanslag........................

23,500

4

Täckande av brister å vissa reservationsanslag för år 1918.........

1 7,000,010

5

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................

1 64,700

6

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

1

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ...............................

1 15,600

7

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag---------------------

I1 29,800,000

37,125,085 |

Summa

1................

| 38,649,700

1 Beräknat belopp.

Bih. till riksd, prot. 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2).

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. May.ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

Yerkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Sjöförsvarsdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

1. Marinen.

A. Flottan.

Intendenturen.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och

skeppsgossekårerna, förslagsanslag, högst........

■

119,000

Nybyggnad och underhåll.

2

Central beklädnadsverkstad för marinen m. m., reservationsan-

slaq....................

292,000

Övningar.

3

Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och

övningar, förslagsanslag...................... 25,000

4

Fortsatta åtgärder under år 1919 i anslutning till det

under neutralitetsvakten bedrivna arbetet m. m., för-

slagsanslag, högst __________________________________________ 2,000,000

2,025,000

Torped- och gnistsignalväsendet.

5

Torpedinskjutningsstation för flottans station i Karlskrona, reserva-

tionsanslaq...............

21,680

Minväsendet.

6

Minmateriel, reservationsanslag ..

210,000

2,667,680

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919. 11

1

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

B. Kustartilleriet.

1

1

Nybyggnad och underhåll.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets

byggnader och materiel, förslagsanslag, högst......... 90,000

2

Arvoden åt tillsyningsman m. m. inom vissa kustfäst-

ningars skyddsområden, förslagsanslag.................. 11,200

3

Byggnader för förläggning i Hemsö fästning, reserva-

tionsanslaq------------------------------------------------550,000

651,200

Övningar.

i

j

4

Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered-

skap och övningar, förslagsanslag-------------------------------------

3,500

654,700

1

C. Flottan och kustartilleriet.

l

Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspi- ranter och reservmarinintendentsaspiranter, förslagsanslag, högst.

25,900

J

2

Tillfällig löneförbättring för underofficerare av 3:e graden vid

flottan och kustartilleriet, förslagsanslag ---------------------------

1 60,000

85,900

j

D. Diverse.

1

Anordnande av en marinläkarkurs, förslagsanslag, högst------------

8,500

2

Förhöjning av dagavlöningen för vid skeppsgossekåren i Marstrand

1,440

anställt vaktmanskap, förslagsanslag, högst ________________________

3

Hyresbidrag till underofficerssällskapet i Stockholm, förslagsanslag,

1,000

högst ........................................................................

10,940

Säger för marinen

.................1 3,419,220

1 Beräknat belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggs stat till riksstaten för 1919.

Extra

Extra

anslag

anslag

2. Handeln.

Kronor

Kronor

Lots- och fyrväsendet.

1

Förstärkning av viss i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagen

anvisning, förslagsanslag, högst...................

4,200

2

Förstärkning av viss i avlöningsstaten för befälet vid lotsverket

upptagen anvisning, förslagsanslag, högst......

7,700

3

Nya anordningar för fyrbelysning och mistsignalering å fyrskeppet

Grepen, reservationsanslag______

1 56,000

Säger för handeln

67,900

3. Marinen och handeln.

1

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.......

1 343,480

2

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag............

1 65,000

3

Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag....

151,000

4

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslaqsanslaq_____________________

1 19,800,000

Säger för marinen och handeln

20,359,480

Summa

I

23,846,600

1 Beräknat belopp.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts prop. nr 2, om tilläggsstat till rikastaten för 1919.

13

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Civildepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

A. Överatåthållarämbetet.

Kronor

Kronor

1

En extra befattningshavare hos överståthållarämbetet, förslags-

anslag, högst ...................-........................................

2,150

2

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst ---------

53,000

55,150

B. Landsstaten.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till arvoden åt extra läns-

notarier in. m., förslagsanslag, högst...............................

1 40,000

2

Anordningar för mera effektiv tillämpning av prisockerlagen, för-

slaasanslaa, högst........................................................

75,000

115,000 j

C. Väg- och. vattenbyggnadsväsendet.

1

Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadssty-

relsen, förslagsanslag, högst...............................-......—

6,930

2

Expenser för allmänna arbeten, förslagsanslag, högst...------------

10,000

3

Sandvikens hamn på Öland, reservationsanslag ----------------------

108,000

124,930 !

1

D. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

1

Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag, högst........

27,500

1

2

Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag, högst............

5,000

3

Nytt hospital å biskopsbostället Sundby, reservationsanslag........

2,645,000

4

Markförvärv för Hälsingborgs hospital, förslagsanslag...............

41,000

5

Täckande av brist å anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för

spetälska, förslagsanslag, högst---------------------------------------

2,370

6

Folksanatorierna, förslagsanslag, högst---------------------------------

300,000

7

Svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning, förslagsanslag,

högst........................................................................

35,000

3,055,870

1 Beräknat belopp.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

E. Sociala verk och inrättningar.

! i

Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag,

högst______________________________________ .

5,000

2

Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag,

högst____________________________

1 11,600

3

Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt för alkoholister å Salbohed, förslagsanslag, högst...

500

4

Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling, förslagsanslag,

högst........................................................

1,000

18,100

P. Diverse.

1

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst

1 8,000,000

2

Understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter, för-

slagsanslag, högst..........................

1 2,000,000

3

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.. .

1 568,400

4

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslag sanslag...................

1 350,000

5

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.

1 10,000,000

6

Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor, förslagsanslag...

400,000

7

Kostnader m. m. i samband med utbetalning av viss krigstidshjälp,

förslagsanslag, högst ______________

1,650

21,320,050

Summa

24,689,100

1 Beräknat belopp.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Klingl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919. 15

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

Särskild föredragande i regeringsrätten m. in., förslagsanslag,

högst ......................................

1 2,600

B. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

1

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, förslags-

anslag, högst___________________________________________________________

1 C,300

Statskontoret:

2

Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret, förslagsanslag,

högst_____________________________________________________________________

9,213

Kommerskollegium:

3

Behandling av ärenden rörande kraftledningslånefonden, förslags-

anslag, högst...........................................................

5,363

Kammarrätten:

4

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m., för-

slagsanslag, högst ....................................................

14,082

• 1

Statistiska centralbyrån:

5

Arvoden åt personal vid valstatistik, förslagsanslag .............

8,000

Byggnadsstyrelsen:

6

Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen, förslags-

anslag, högst ________________________________________________ 15,000

7

Förhyrande av lokal för två av byggnadsstyrelsens byråer,

förslagsanslag, högst....................................... 1,250

16,250

59,208

C. De centrala ämbetsverken underlydande stater.

Inspektion över elektriska anläggningar för belysning eller arbets-

överföring:

1

Avlönande av en assistent, förslagsanslag, högst..................

l,9o0

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet:

2

Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna m. va., för-

slaqsanslaq. högst.....................................................

24 900

26,850

1 Beräknat belopp.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

D. Handel och sjöfart.

1

Handelshögskolan i Stockholm, förslagsanslag, högst...............

15,000

2

Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst____________

10,000

25,000

E. Skatteomkostnader.

1

Förstärkning av arbetskrafterna vid gränsbevakningen mot Fin-

land, förslagsanslag, högst.............................................

—-

16,300

F. Kronans publika hus.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och repara-

tioner, förslagsanslag, högst..........................................

655,000

•

2

Förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms slott,

reservationsanslag_ _......................................................

1 115,000

3

Slutförande av vissa reparationsarbeten å Riddarliolmskyrkan, re-

servationsanslag_.........................................................

97,000

4

Ombyggnad av den s. k. atelierhyggnaden vid Karl XIII:s torg i

Stockholm, reservationsanslag.........................................

1 300,000

5

Byggnad för en statens provningsanstalt m. m., reservationsanslag

105,000

6

Inrednings- och reparationsarbeten i länsresidenset i Jönköping,

reservationsanslag________________________________________________________

1 11,000

7

Inköp för statsverkets räkning av en intill landsstatshusets i Kal-

mar område gränsande tomt, förslagsanslag, högst...............

37,000

8

Utvidgning av länsstyrelsens i Värmlands län ämbetslokaler m. m.,

!

reservationsanslag........................................................

1 57,000

9

Utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler in. m.,

reservationsanslag......................................................__

1 156,200

1°

Utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler m. m.,

reservationsanslag....................•....................................

34,000

11

Uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon, reserva-

tionsanslag ...............................................................

1 85,000

12

Merkostnader för pågående byggnadsföretag, in. in., reservations-

anslag .....................................................................

410,000

13

Inköp av vissa fastigheter i kvarteret Mercurius i Stockholm, för-

slagsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel ......................

2,020,000

14

Inköp av fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm, för-

slagsanslag, därav att utgå av tillfälliga lånemedel 3,030,000

kronor .....................................................................

4,030,000

8,012,200

1 Beräknat belopp.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts •grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

17

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

G. Do kungl. teatrarna.

! i

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns bygg-

nåd, förslagsanslag, högst.............................................

dy, i du

2

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad los-

egendom, förslagsanslag, högst.......................................

3

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad

j

förvarad lösegendom, förslagsanslag, högst.........................

5,205

52,245

H. Diverse.

1

Åtgärder för prisreglering å ved, förslagsanslag.....................

25,000,000

2

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom

|

den civila statsförvaltningen, förslagsanslug........................

1 272,497

i 3

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag ..............................

1 241,100

'' 4

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag....................

1 11,300,000

36,813,597

SL-

Summa

45,008,000

1 Beräknat belopp.

Bill. till rik ml. jirot. 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2).

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillägg sstat till riksstaten för 1919.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

10

n

A. Departementet.

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli, förslag sanslag,

högst ........................................................................

B. Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

S:te Geneviévebiblioteket i Paris:

Skandinaviska bibliotekarien vid S:te Geneviévebiblioteket i Paris,

förslagsanslag, högst.................................................

Museer.

Nationalmuseet:

Förstärkande av anslaget till bestridande av

kostnader för tjänstedräkter åt vaktmästare,

förslagsanslag, högst ........................ 1,600

Förstärkande av anslaget till underhåll av

golv, fönster och förevisningsmateriel, förslagsanslag,

högst.............................. 2,000

Inredning av bibliotek, reservationsanslag... 6,110

Uppställning av biblioteket och katalogisering

av detsamma, reservationsanslag............ 2,000

Ändringsarbeten inom nationalmnseibyggnaden,

reservationsanslag........................... 126,500

Anordnande av tavelskärmar, reservationsanslag

.......................................... 1,650 139,860

Naturhistoriska riksmuseet:

Magasinering av till etnografiska avdelningen

hörande samlingar, förslagsanslag, högst 1 20,000

Täckande av brist för år 1918 i expeusanslaget

för avdelningarna vid Frescati,

förslagsanslag, högst ........................ 1 20,200

Förstärkande av expensanslaget för avdelningarna

vid Frescati, förslagsanslag, högst 1 57,160

Täckande av brist för år 1918 i expensanslaget

för etnografiska avdelningen, förslagsanslag,

högst.............................. 1 5,500

Extra

Kronor

400

Extra

anslag

Kronor

8,125

1 Beräknat belopp.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kung!. Maj:ts prop. nr 2, om''tilläggsstat till riksstaten för 1919.

19

__

1

Extra

Extra

.

anslag

anslag

i

''

Kronor

Kronor

1

; 12 :

Förstärkande av anslaget till vård, underhåll

och förkovran av etnografiska avdelningen,

förslagsanslag, högst ........................ 1 4,000

106,860

13

Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag, högst...

10,000

14

Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst------------------

1,000

257,720 |

258,120

C. Akademier.

Musikaliska akademien.

1

ökade kostnader för uppvärmning av musikaliska akademiens lokaler, |

''

:

förslagsanslag, högst ______________________________ _________

7,000 1

D. Universiteten, den medicinska undervisningen

i

m. m.

Universitetskanslersexpeditionen.

Uppehållande av arbetet å universitetskanslersexpeditionen..

..........

1 10,000

Uppsala universitet.

2

Materiel m. m. för hygieniska institutionen, reservations-

anslag .................-......................................

500

1 3

Psykologiska laboratoriet, reservationsanslag...............

400

4

Driftkostnader vid Klubbans biologiska station, reserva-

tionsanslag ...................................................

1,400

5

Materiel m. m. för medicinska poliklinikerna, reserva-

tionsanslag ------------------.................................

850

G

Materiel m. m. för institutionen för medicinsk och fysi-

ologisk kemi, reservationsanslag...........................

1,000

7

Materiel m. in. för institutionen för allmän och analytisk

kemi, reservationsanslag....................................

7,200

8

Materiel m. m. för mineralogisk-geologiska institutionen,

i

700

9

Materiel in. m. för" fysiska institutionen, reservationsan-

slag .....................-......-...............................

800

10

Materiel m. in. för astronomiska institutionen, reserva-

tionsanslag .................................................

3,000

11

Materiel m. m. för meteorologiska institutionen, reserva-

tionsanslag .....................................-.............

4,100

Materiel m. in. för botaniska institutionen:

12

Botaniska museet, reservationsanslag.....— 500

13

Botaniska trädgården, reservationsanslag ... 5,000

5,500

1 Beräknat belopp.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

14

Materiel m. m. för växtbiologiska institutionen, reserva-

*

tionsanslag ________________

1,000

15

Materiel m. in. för zoologiska institutionen, reservations-

anslag ........................

6,000

16

Förstärkning av universitetsbibliotekets materielanslag,

förslagsanslag, högst

15,000

17

Höjning av anslaget till respenningar för akademifogden,

förslagsanslag, högst .

1,500

48,950

Lunds universitet.

18

Universitetets årsskrift, reservationsanslag

8,000

.

19

Materiel m. m. för anatomisk-histologiska institutionen.

reservationsanslag ____

5,050

20

Materiel m. m. för fysiologiska institutionen, reservations-

anslag

3,500

21

Materiel m. m. för medicinsk-kemiska institutionen, re-

servationsanslag .........

13,900

22

Materiel m. m. för patologisk-anatomiska institutionen,

reservationsanslag________________

7,500

23

Materiel m. m. för astronomiska observatoriet, reserva-

tionsanslag _...........

7,200

-

24

Materiel m. m. för botaniska institutionens systematiska

:

avdelning, reservationsanslag ...........

11,000

:

25

Materiel m. m. för botaniska institutionens fysiologiska

‘ !

avdelning, reservationsanslag .....................

7,000

1

26

Materiel m. m. för fysiska institutionen, reservationsan-

slag ..............

14,000

1

27

Materiel m. m. för geologisk-mineralogiska institutionen,

reservationsanslag ....

3,200

28

Materiel m. m. för kemiska institutionen, reservations-

anslag ......

9,000

i

29

Materiel m. m. för zoologiska institutionen, reservations-

anslag ........

12,000

1

30

Materiel m. m. för musikkapellet, reservationsanslag ...

700

31

Materiel m. m. för inrättningen för gymnastik och fakt-

;

konst, reservationsanslag............

3,000

32

Materiel m. m. för institutionen för ärftlighetsforskning,

.

reservationsanslag ..........

750

33

Materiel m. m. för farmakologiska institutionen, reserva-

!

tionsanslag .................

500

34

Materiel m. m. för universitetsbiblioteket, reservationsan-

;

slag _____ .

18,000

''i

s. 21 Kontrollera mot PDF

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

1

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

21

Uppvärmning av universitetshuset och gamla biblioteks
byggnaden,

reservationsanslag.............................. 5,000

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

Utvidgning av lärarkollegiets sammanträdesrum, reservationsanslag

...................-.............................. 12,325

Täckande av vid 1917 års slut förefintlig brist i anslaget

till institutets'' materiel i allmänhet, förslagsanslag,

högst ............................................................ 10,923

Pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset, förslagsanslag,

högst ............................................................ 1 10,000

Serafimerlasarettet.

Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för år 1919, |

förslagsanslag, högst......................................................

G emensamm a universitetsändamå l.

Tryckning av doktorsavhandlingar ........................... 1 40,000

Kurser i skyddskoppympning ............................... 1 250

Farmaceutiska institutet.

Täckande av under år 1918 uppkommet underskott i institutets

anslag till materialier m. m., till uppvärmning

m. m. och till egendomens underhåll m. m., förslagsanslag,

högst............................................. 12,500

Förstärkande av institutets anslag till materialier m. in.,

till uppvärmning m. m. och till egendomens underhåll

m. m., förslagsanslag, högst .............................. 15,000

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

Fortbildningskurser för barnmorskor, förslagsanslag, högst 2,000

Allmänna barnbördshuset i Stockholm, förslagsanslag,

högst .........................-.................................. 89,000

E. Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet:

Expenser och inredning av lokal för hushållsskolan,

förslagsanslag, högst .................................... 4,620

Extra

anslag

Kronor

129,300

33,248

550,000

40,250

Extra

anslag

Kronor

27,500

91,000 | 930,248

Beräknat bolopp.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Läroverksöverstyrelsen:

2

t Förstärkande av läroverksöverstyrelsens anslag för till-

fällig adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m.

1 7,300

Statens läroverk:

3

Bidrag till bestridande av utgifter för all-

manna läroverkens ljus- och vedkassor, för- slagsanslag ____________________________________

430,000

4

Bidrag till nya elementarskolans skolkassa,

förslagsanslag .................................

12,500

5

Extra arvoden åt teckningslärare, förslags-

anslag, högst____________________________________

15,700

458,200

470,120

Folkundervisningen.

Skolöverstyrelsen:

6

ökade arvoden åt semestervikarier för överstyrelsens

medlemmar, förslagsanslag, högst..........

1 3,240

Folkskoleseminarier:

7

Omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar

lek- och idrottsplan, förslagsanslag, högst

10,990

8

Nybyggnads- och ändringsarbeten vid folk-

skoleseminariet i Luleå, reservationsanslag

55,500

9

Ordnande av tomtområdet vid folkskolesemi-

nariet i Luleå _________________________________

1 40,000

10

Studentkurser och paraliellavdelningar vid

vissa folkskoleseminarier, reservationsan- slag .............................................

21,810

11

Förstärkande av de i folkskoleseminariernas

stater upptagna anslag till materiel m. m.,

förslagsanslag, högst ........................

120,000

12

Hyresbidrag till rektor vid folkskolesemina-

riet i Skara, förslagsanslai7, högst.........

50

248,350

Fortbildningskurser för lärare vid folkskolor

och småskolor:

13

Fortbildningskurser i allmänhet, reservations-

anslag ..........................................

4,600

14

Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, re-

servationsanslag .............................

3,340

15

Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårds-

skötsel, reservationsanslag __________________

1,700

16

Särskilda kurser i simning och livräddning,

reservationsanslag.......................

250

9,890

1 Beräknat belopp.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

23

1

Extra

Extra

anslag

anslag

:

Kronor

Kronor

Folkskolor:

17

Svensk undervisning för svenska barn i ut-

landet, förslag samlag, högst ............... 5,400

18

Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i man-

lig slöjd, förslagsanslag ..................... 335,000

19

Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i kvinn-

lig slöjd, förslagsanslag ..................... 495,000

20

Tillfällig avlöningsförbättring åt lärarinnor

!

i huslig ekonomi, förslagsanslag____________ 105,000 940,400

1,201,880

1,672,000 ;

F. Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Populärvetenskapliga föreläsningar.

i

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärveten-

skapliga föreläsningar, reservationsanslag ...........................

8,700

2

Bidrag för uppehållande av arbetarnas bildningsförbunds föreläs-

ningsverksamhet under arbetsåret 1918—1919, reservations-

anslag __...................................................................

5,000

13,700 |

■k

G. Abnormundervisningen,

1

Införande av elektrisk belysning i vissa av institutets och för-

skolans för blinda å Tomteboda lokaler, reservationsanslag------

26,000

2

Förstärkande av anslaget till institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda, förslag sanslag, högst ------------------------------------

1 83,700

3

Täckande av brister för åren 1917 och 1918 i staten för förskolan

för blinda i Växjö samt förstärkande av anslaget till förskolan

för år 1919................................................................

1 10,150

4

Förstärkande av reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristine-

hamn för blinda, förslagsanslag, högst...............................

1 4,150

5

Täckande av brist i staten för år 1918 för den med drottning

Sophias stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma

m. fl. ... ............................................. .

1 103,000

6

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försum-

1

made barn, förslagsanslag .............................................

1 104,000

331,000

1 Beräknat belopp.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

H. Den tekniska undervisningen m. m.

Den tekniska undervisningen.

1

Ytterligare kostnader för samlingar och laborationer vid

tekniska högskolan, förslagsanslag, högst ............

25,000

2

Ytterligare kostnader för bränsle, lyshållning m. m.

vid tekniska högskolan, förslagsanslag, högst.........

190,000

3

Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fack-

skola för kemisk teknologi, reservationsanslag ......

1,100,000

4

Täckande av brist vid 1918 års utgång i det i staten

för Chalmers tekniska institut upptagna anslaget till

uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst ............

22,000

5

Ytterligare utgifter under år 1919 till uppvärmning

m. in. för Chalmers tekniska institut, förslagsanslag,

högst ..................................................-......

20,000

G

Täckande av brist under år 1918 i tekniska skolans i

Stockholm anslag till uppvärmning, förslagsanslag,

högst . ........—.......-..............-..................-

3,000

7

Förstärkande av tekniska skolans i Stockholm medel till

uppvärmning, förslagsanslag, högst........—.........

21,300

8

Tillfälligt lönetillägg åt viss vaktmästarpersonal vid tek-

niska fackskolan i Västerås, förslagsanslag, högst...

400

9

Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästarpersonalen vid tek-

niska elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro,

förslagsanslag, högst.......................................

650

10

Täckande av brister för åren 1917 och 1918 i staten

t

för tekniska elementarskolan i Örebro, förslagsanslag,

högst .............................—...........-............

9,406

11

Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästarpersonalen vid tek-

niska läroanstalten i Malmö, förslagsanslag, högst

650

12

Ytterligare medel till lyshållning, uppvärmning m. m.

för tekniska elementarskolan i Borås, förslugsunslag,

högst .........................................................

3,000

13

Förstärkande av anslaget till uppehållande av verk-

\r

samheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand,

förslagsanslag, högst.............r.........................

1,550

14

Bidrag till dyrtidstillägg åt lärare vid bergsskolorna i

Filipstad och Falun, förslagsanslag, högst........—

10,053

15

Bidrag till kostnader för brän-le m. m. vid bergsskolan

i Falun, förslagsanslag, högst...........................

5,980

16

Täckande av brist i 1918 års räkenskaper för K. F. U.

K:s husmoderskola..........................................

1 2,000

1,414,989

1 Beräknat belopp.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

25

Extra

Extra

i

anslag

anslag

Kronor

Kronor

Handelsundervisningen.

17

Förhöjda understöd åt handelsgymnasierna, förslagsanslag, högst

93,400

1,508,389

I. Åtgärder för fysisk utbildning.

1

Anordnande av gymnastikinstruktionskurs å Nääs, förslagsanslag,

3,000

2

Täckande av brister i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper för

åren 1918—1919 _______ ____ . ........ .............................

1 22,000

25,000

..

J. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

1

Undersökning av svenska folkmål, förslagsanslag, högst ............

3,000

2

Förstärkning av reservationsanslaget till resestipendier samt läro-

|

böckers, tidskrifters och lärda verks utgivande, förslagsanslag,

högst ...................... ................................—...........

50,000

53,000

1

K. Diverse.

1

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.....................

1 11,400,000

2

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ........................

1 440,018

3

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

i

m. m. anvisade medel, förslagsanslag.......................—.......

1 125,000

4

Krigstidstillägg till lärare vid vissa statsunderstödda läroanstalter,

förslagsanslag ............................................................

1 9,275,000

21,240,018

1

Summa

26,046,600

1 Beräknat belopp.

Bih. till riksd. prof. 1019. 1 samt. 2 käft. (AV 2).

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kung1. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

Å. Lanthushållningen.

Diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,

reservationsanslag.............................................

Assistenter hos lantbruksingenjörer, förslagsanslag, högst...........

Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer...................

Täckande av förlust å kosthåll för frielever vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna, förslagsanslag, högst......................................

Bränsle m. in. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, förslagsanslag,

högst.........................................................................

Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst...................

Trädgårdsskolan vid Adelsnäs, förslagsanslag, högst.................

Ökat understöd åt lanthushållsskolor.....................................

Tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor.

.....................................................................

Utbildningskurser för täckdikningsförmän, reservationsanslag.......

Mätningsinstrument åt täckdikningsförmän m. fl., reservationsanslag

ökat statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Rimforsa, förslagsanslag,

högst........................................................

ökat statsbidrag åt lanthushållningsskolan vid Brogård, förslagsanslag,

högst................................................. ........''

Ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. m., förslagsanslag,

högst.........................................................

Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande

m. m., förslagsanslag, högst ..........................................

Kemiska stationer, förslagsanslag, högst ..............................

Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län, förslagsanslag,

högst..................................................

Svenska mosskulturföreningen, förslagsanslag, högst.................

Extra

anslag

Kronor

75.000

42.000

‘50,000

1,300

31,900

5,462

2,000

‘25,000

‘50,000

25.000

25.000

3,000

3.000

4,200

193,000

16.000

4,100

5.000

Extra

anslag

Kronor

1 Beräknat belopp.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

27

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

19

Sveriges utsädesförening, förslagsanslaq, högst........................

17,500

j 20

Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdiknings-

anslaget understödda företag, förslagsanslag, högst_______________

1,000,000 j

! 21

Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsansla-

get understödda företag, förslaqsamlag, högst.....—.............

200,000

22

Torvingenjörer och torvassistenter, förslagsanslag, högst............

4,800

23

Torvskola, förslaq sanslag, högst.................—.....................

2,400

24

!

Undersökningar av torvmarker i södra Sverige, reservationsanslag

23,100

1,808,762

B. Fiskeriväsendet.

1

Täckande av för anläggning av statens fiskodlingsanstalt vid Bo-

renshult utbetalade förskott, förslagsanslag, högst................

|\si 7,7002

2

Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak, reservations-

anslag _ ...................................

*^''40,000

3

Utförande av vissa fiskehamnar, reservationsanslag...................

1,185,000

1,232,700 ■

''

C. Skogsväsendet.

1

1

Lönetillägg åt lektorer vid skogshögskolan, förslagsanslag, högst

3,400

2

Diverse behov vid skogshögskolan, reservationsanslag................

4,500

3

Diverse behov vid statens skogstörsöksanstalt, reservationsanlag...

9,500

4

Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryng-

ring, reservationsanslag..................................................

2,100

5

Diverse behov vid statens skogsskolor, reservationsanslag...........

34,800

6

Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor, reservationsanslag........

70,000

7

Diverse behov vid fortsättningsskolan vid Kloten, förslagsanslag,

högst.........................................................................

4,800

129,100 j

D. Lantmäteriväsendet.

1

Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen..............................

>6,000

2

Tillskott till krigstidstillägg för vissa lantmätare......................

>500,000

506,000

E. Rikets, allmänna kartverk.

1

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reservationsanslag ..

4,000

1 Beräknat belopp.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggs »tal till riksstaten för 1919.

Extra

Extra

anslag

anslag

Kronor

Kronor

F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

1

Extra personal m. in. vid Sveriges geologiska undersökning, för-

slagsanslag, högst........................................................

3,000

2

Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning, reserva-

tionsansläq ...........................................................

19,800

3

Täckande av brist för år 1918 i Sveriges geologiska undersöknings

expensanslag, förslagsanslag, högst....................................

7,000

4

Ökade medel för år 1919 till expenser vid Sveriges geologiska un-

dersökning, reservationsanslag..........................................

8,000

5

Inredningsarbeten in. m. i Sveriges geologiska undersöknings loka-

ler, reservationsanslaq...................................................

10,000

6

Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län,

,

reservationsanslag .......................................................

60,000

7

Djupborrning i Skåne, reservationsanslag..............................

33,000

8

Diverse behov vid statens meteorologisk-bydrografiska anstalt, reser-

vationsanslug..............................................................

21,800

9

Meteorologiska iakttagelser i Abisko, förslagsanslag, högst_________

900

10

Hydrogeologiska specialundersökningar, förslagsanslag, högst.......

2,000

165,500

G. Veterinärväsendet.

1

Diverse behov vid veterinärhögskolan, reservationsanslag........—

80,000

2

Täckande av brist för år 1918 å anslag till statens veterinärbak-

teriologiska anstalt, förslagsanslag, högst............................

13,700

3

Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt,förslags-

anslag, högst..........................—...............-.....—........

2,000

95,7.00

H. Diverse.

t

1

Kolonisation å vissa kronoparker, förslagsanslag .....................

167,000

2

Undersökning av vissa mineralfyndigheter, reservationsanslag------

100,000

3

Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens län-----------

*50,000

4

Åtgärder i prisreglerande syfte ...........................................

*60,000,000

5

Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor------

*47,000,000

I

6

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen, förslagsanslag.........................

*334,938

7

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag--------------------------------

*70,000

8

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag.....................

*2,500,000

110,221,938

Summa

114,163,700 j

1 Beräknat belopp.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl- Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

29

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Pensionsväsendet.

1

Extra

Extra

anslag

anslag

A. Civila pensionsväsendet.

Kronor

Kronor

•

1

Krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, förslags-

:

i

''

O

o

o

©

o

o

CO

2

Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befatt-

ningshavare i statens tjänst, förslagsanslag ------------------------

1 4,000,000

3

Ersättning för kostnader i saraband med utbetalning av krigstids-

hjälp åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattnings-

havare i statens tjänst, förslagsanslag, högst ---------------------

925

4

Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter del-

ägare i prästerskapets änke- och pupillkassa, förslagsanslag ...

1 700,000

5

Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folk- och

småskolor m. fl., förslagsanslag---------------------------------------

1 1,700,000

6

Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter del-

ägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa, förslags-

anslag ....................................-.................................

1 600,000

15,400,925

B. Militära pensionsväsendet.

1

Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänst-

göring, förslagsanslag ................................................

175,000

2

Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén, förslags-

''

1 170,000

3

Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armén -----------

1 381,860

4

Förstärkande av anslaget för bidrag till flottans pensionskassas

gratialfond, förslagsanslag, högst--------------------------------------

11,900

5

Förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän------------------------

1 20,760

6

Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid marinen, för-

slagsanslag ................................................................

1 40,000

7

Krigstidstillägg åt pensionerade båtsmän m. fl., förslagsanslag —

1 1,600,055

2,399,575

Summa

1

17,800,500

1 Beräknat belopp.

s. 30 Kontrollera mot PDF

1

2

3

4

5

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

30

Kungl. May.ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstalen för 1919.

Utgifter för kapitalökning.

XI. Statens affärsverksamhet.

Att täckas av

—

Samma

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Kronor

A. Postverket.

In v entarier, reservationsanslag.........

250,000

Inköp och bebyggande av fastigheter:

Posthusbyggnad i Gällivare, reservationsanslag...

125,000

Byggnadstomt i Ludvika, reservationsanslag............

30,000

Fastighet i Västanfors, reservationsanslag.............

45,000

Fastighet i Värnamo, reservationsanslag................

48,600

Säger för postverket

498,600

498,600

B. Telegrafverket.

Inköp och bebyggande av fastigheter:

Stationsbyggnad i Uppsala, reservationsanslag

10,700

Upplagsplats och smedja i Sundsvall, reservations-

anslag..................

7,400

Arbetarbostäder i Nynäshamn, reservationsanslag

660,600

Bostadshus i Nynäshamn, reservationsanslag .

122,000

Fastighet i Mjölby, resenationsanslag .

100,000

Telefonstationsbyggnad i Göteborg (Järntorgsstationen),

reservationsanslag.........

210,000

Arbetarbostäder i Norrköping, reservationsanslag

133,000

Arbetarbostäder i Eskilstuna, reservationsanslag .

105,900

Bostadshus i Ludvika, reservationsanslag

66,900

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegraf-

väsende, reservationsanslag

15,000,000

Säger för telegrafverket

16,416,500

16,416,500

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

31

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

C. Statens järnvägar.

Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar:

Bangårdar:

Utvidgning av spårsystemet vid Värtan, reservationsanslag

....................................................

Ombyggnad av Göteborgs bangård, reservationsanslag

Utvidgning av rangerbangården i Nässjö, reservationsanslag.

..............................................

Ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården

i Norrköping, reservationsanslag..........

Provisorisk utbyggnad av Falkenbergs station, reservationsanslag.

...........................................

Ombyggnad av bangården vid Uppåkra, reservationsanslag

....................................................

Utvidgning av Ockelbo station m. m., reservationsanslag.

....................................................

Utvidgning av bangården vid Kiruna, reservationsanslag

....................................................

Nya stationer och mötesplatser, reservationsanslag.

Vatten- och avloppsledningar vid Kiruna, reservationsanslag.

..............................................

Ny lokal godsbangård i Kristinehamn, reservationsanslag

....................................................

Spåranordningar i anslutning till förefintliga spårsystem,

reservationsanslag............................

Anläggningar vid kol- och vattenstationer, reservationsanslag.

..............................................

Speciella anläggningar å bangårdar, reservationsanslag

.......................................................

Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar:

Dubbelspår Norrköping—Mjölby, reservationsanslag

Dubbelspår Aneby—Sandsjö, reservationsanslag —

Ombyggnad av Varbergs bangård, reservationsanslag

Större broanläggningar:

Broförbindelse över Dalälven vid Mora, reservationsanslag

....................................................

Anläggningar vid huvudverkstäder:

Ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder

i Malmö, reservationsanslag.................

Anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro, Östersund—Bollnäs

och Notviken—Boden, reservationsanslag

...............:....................................

Att täckas av

Samma

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Kronor

Kronor

110,000

■

1,500,000

i

692,000

475,000

50.000

40.000

1

!

37,000

i

220,000

1

196,100

164.000

100.000

1,000,000

77,000

43,400

2.500.000

1,000,000

600,000

450,000

2.300.000

39,500

i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

Att täckas av

Samma

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Kronor

Kronor

Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar:

21

Nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare, reser-

vationsanslag.............._ _ _...........................

256,000

22

Ny lokomotivstation vid Krylbo, reservationsanslag

155,000

23

Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa

lokomotivstationer, reservationsanslag..............

Driftverkstäder, reservationsanslag____________________

332,000

24

35,000

25

Husbyggnader, reservationsanslag_________________________

4,435,100

26

Telegraf- och sektionstelefonledningar m. in., reserva-

tionsanslug__________________________________________________

225,000

27

Elektriska belysningsanläggningar, reservationsanslag.

75,000

28

Växel- och signalsäkerhetsauläggningar, reservations-

anslag.......................................................

600,000

29

Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten,

reservationsanslag_________________________________________

500,000

30

Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade an-

slag, reservationsanslag__________________________________

3,000,000

Nya statsbanebyggnader:

31

Järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska järn-

vägsnäten, reservationsanslag___________________________

1,970,000

32

Statsbanan Karungi—Haparanda, reservationsanslag...

430,000

33

Statsbanan Veittijärvi—Karungi—Matarengi, reserva-

tionsanslaq..................................................

190,000

34

Utfartsvägar till landsvägen Boden—Lappträsk, reser-

vationsanslaq.............................................

40,000

35

Statsbanan Sveg—Brunflo, reservationsanslag ..........

3,000,000

36

Markförvärv, reservationsanslag..............................

500,000

37

Inventarier, reservationsanslag...............................

3,000,000

Säger för statens järnvägar

30,337,100

30,337,100

D. Statens vattenfallsverk.

Södertälje kanalverk:

1

Ombyggnad av Södertälje kanal, reservationsanslag...

1,000,000

Trolihätte kraftverk:

2

Kraftstation vid Lilla Edet, reservationsanslag.........

Porjus och Harsprångets kraftverk:

1,550,000

3

Kraftstation vid Harsprånget, reservationsanslag.......

2,000.000

4

Stora Lule älvs reglering, reservationsanslag.............

1,000,000

5

Porjus kraftstation, reservationsanslag...................

800,000

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1219.

33

Att täckas av

Samma

lånemedel

andra stats- inkomster

1

1

6

7

Motala kraftverk:

Kraftstation vid Motala, reservationsanslag_________

Distributionsanläggningar för statens kraftverk, reserva- tionsanslag .... ............ ........ ..................

Kronor

1,500,000

3.000. 000

1.000. 000

500,000

Kronor

Kronor

! 8

9

Inventarier, reservationsanslag................................

Bostadshus åt -statens vattenfallsverks personal m. in., re- servationsanslag ______________________________________________

Säger för statens vattenfallsverk

12,350,000

12,350,000

Summa

59,602,200

| 59,602,200.

Bih. till rihsd. prof. 1919. 1 somt. 2 liäft. (AV 2).

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till rikastaten för 1919.

Utgifter för kapitalökning.

XII. Statens utlåningsfonder.

Att täckas av

Samma

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Kronor

Kronor

200,000

1,500,000

200,000

1,500,000

1 150,000

1 100,000

150.000

100.000

1,950,000

1,950,000

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby, reservationsanslag

..."...................................................

Kraftledningslånefonden, reservationsanslag..................

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter, reservationsanslag

............................................................

Norrbottens nybyggeslånefond, reservationsanslag _________

Summa

1 Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

ÖÖ

Utgifter för kapitalökning.

XIII. Statsverkets fond av rusdrycksmeael.

Att täckas av

Summa

lånemedel

andra stats- inkomster

Avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel, förslags- anslag:

Spirituosaaccis--......................................................

Kronor

Kronor

20,000,000

Kronor

20,000,000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. May.ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Utgifter för kapitalökning.

XIV. Låneunderstöd.

Att täckas av

Summa

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

Kronor

Kronor

Lån till svenska diakonissällskapet för uppförande å Viebäck av

ett fjärde skyddshem för minderåriga kvinnliga förbrytare, re- servationsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel

65,000

65,000

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kung1. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

37

Totalsumman av de i tilläggsstaten till riksstaten för år 1919 förekommande

utgifter uppgår till 381,887,900 kronor eller samma belopp, vartill

statsverkets tillgångar å nämnda tilläggsstat här förut beräknats; och erhåller

samma tilläggsstat följande utseende:

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter......................................................

II. Diverse inkomster_________________________________

B. / anspråk tagna kapitaltillgångar:

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning........................................

II. Tillfällig upplåning .............................

Tilläggsstat till

Kronor

28,000,000

416,000 28,416,000

286,804,700

61,552,200

5,115,000 66,667,200

Summa! 381,887,900

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts grop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

39

riksstat^ för år 1919.

Utgifter

Kronor

Verklig

a utgifter:

Extra anslag

I.

Första huvudtiteln...........

143.000

9,142,500

781.000

38,649,700

23.846.600

24,689,100

45,008,000

26.046.600

114,163,700

17,800,500

11.

Andra » ............

III.

Tredje »

IV.

Fjärde » ............

V.

Femte » ............

VI.

Sjätte » ............

VII.

Sjunde » ............

VIII.

Åttonde »

IX.

Nionde »

X.

Tionde » .......

300,270,700

Utgifter för

kapitalökning:

Att täckas av

Summa

lånemedel

andra

statsinkomster

XI.

XII.

XIII.

XIV.

Statens affärsverksamhet.....

Statens utlåningsfonder__ .

Statsverkets fond av rus-

drycksinedel......................

Låneunderstöd.

59,602,200

1,950,000

65,000

20,000,000

59,602,200

1,950,000

20,000,000

65,000

Säger

61,617,200

20,000,000

81,617,200

81,617,200

Summa

381,887,900

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts prof. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.

Att täckas

genom

Summa

Kronor

fast

upplåning

tillfällig

upplåning

vn.

Verkliga utgifter:

Sjunde huvudtiteln ..................................

5,050,000

5,050,000

XI.

XII.

XIV.

Utgifter för kapitalökning:

Statens affärsverksamhet.........................

Statens utlåningsfonder............................

Låneunderstöd ........................................

59,602,200

1,950,000

65,000

59,602,200

1,950,000

65,000

Summa

61,552,200

5,115,000

66,667,200

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tillåggsstat till riksstaten för 1919.

41

Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med tilläggsstaten

till riksstaten för år 1919 sammanhängande handlingar skola riks
C

O

dagens vederbörande utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

♦

Eib. till riksd. prat. 1919. 1 saml. 2 käft. {Sr 2).

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1912.

43

Tilläggsstaten för år 1919.

Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över Jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom hemställanden gjorts

av vederbörande departementschefer, enligt vad som framgår av bilagda statsrådsprotokoll

angående inkomster och utgifter å tilläggsstat till riksstaten för

år 1919, föredrog departementschefen, statsrådet Thorsson, ett i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag

till proposition om tilläggsstat till riksstaten för år 1919.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts prop. nr 2, om tilläggsstat till riksstaten för 1919.

Departementschefen hemställde, att Kungl, Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de härovan'' omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna

och utgifterna å berörda tilläggsstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna sitt bifall;

och skulle i enlighet därmed omförmälda proposition till

riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

Stockholm 1919. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

190239

s. 1 Kontrollera mot PDF

inkomsterna: 1919 års tHläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1919.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER.

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Thorsson anlörde:

Tidigare i dag har jag, i samband med framläggande av förslag

rörande inkomsterna å 1920 års riksstat, jämväl i stora drag redogjort

för huru jag tänker mig, att medel skola uppbringas för täckande av

utgifterna jämväl å tilläggsstaten för år 1919.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Inkomsterna: 1919 års tilläggsstat.

Jag har därvid omnämnt, att de inkomstposter, som enligt mitt

förslag skulle upptagas å tilläggsstaten, äro: bland egentliga statsinkomster

dels inkomst av förhöjd fondstämpel, dels inkomst av spirituosaaccis,

— vars belopp å inkomstsidan torde få återkomma även såsom i

anspråk tagen kapitaltillgång från statsverkets fond av rusdrycksmedel —

dels ock inkomst av''vissa hästförsäljningsmedel; bland i anspråk tagna

kapitaltillgångar dels de av fjolårets riksdag avsatta medlen för beredande

av krigstidstillägg m. m. ävensom nyssnämnda belopp ur rusdrycksmedelsfonden,

dels ock erforderliga medel från statsverkets kassafond;

samt slutligen lånemedel, av fäst och tillfällig upplåning, för

vissa särskilda utgiftsändamål.

Jag torde här allenast behöva något beföra anledningen till att

jag beräknat viss inkomst av hästförsäljningsmedlen. Chefen för jordbruksdepartementet

kommer, enligt vad han meddelat mig, att senare

i dag föreslå upptagande å tilläggsstatens sjunde huvudtitel av ett

anslag å 193,000 kronor till förstärkning av reservationsanslaget till

hästavelns befrämjande och att därvid förorda, att medel härför tagas

frände å diversemedelstiteln »hästförsäljningsmedel» bokförda tillgångar.

Statskontoret, som i ämnet yttrat sig, har med förordande härav ansett,

att tillgången i budgeten må upptagas i budgeten under inkomsttiteln

»diverse inkomster». För min del ansluter jag mig till vad sålunda

ifrågasatts. Under erinran att jämväl å 1918 års tilläggsstat för motsvarande

ändamål anvisats ett belopp av 223,000 kronor utan att likväl

motsvarande inkomst då, såsom varit avsett, beretts från hästförsäljningsmedlen

anser jag, då ifrågavarande medel härför förslå, att å

detta års tilläggsstat lämpligen bör uppföras ett belopp av 416,000

kronor.

Under åberopande i övrigt av vad jag tidigare anfört rörande

inkomster å innevarande års tilläggsstat får jag föreslå, att i förslaget

till tilläggsstat för år 1919 måtte uppföras följande inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter:

1. Stämpelmedel, bevillning ................. kronor 8,000,000

2. Spirituosaaccis, bevillning ................. » 20,000,000

II. Diverse inkomster......................................... » 416,000

B. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Statsverkets kassafond ....................... » 209,804,700

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Utgifterna: 1919 års tilläggsstat.

krigstidstillägg och krigstidshjälp tillställas de övriga

departementen för behörigt iakttagande vid uppgörande

av förslag till reglering av utgifterna under vederbörande

huvudtitlar å berörda tilläggsstat.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifterna: 1919 års ti/läggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1919.

Utgifterna.

För flepa huvudtitlar gemensam fråga.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner.

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén, .

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde efter

gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement i

fråga om utgifterna till en början följande:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Vad beträffar krigstidstillägg och krigstidshjälp för år 1919, så

är frågan härom överlämnad till utredning åt vissa sakkunniga, som

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. fNr 2.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Utgifterna: 1919 års tilläggsstat.

jämlikt bemyndigande ,den 13 september 1918 av mig för ändamålet

tillkallats. Då dessa sakkunniga ännu icke avgivit något förslag,

kan för riksdagen nu icke framläggas proposition i ämnet. För

närvarande torde de för ändamålet erforderliga anslagen böra å förslaget

till tilläggsstat för år 1919 allenast beräknas. I detta avseende

vill jag till en början erinra, att 1918 års lagtima riksdag för ifrågavarande

ändamål såsom förslagsanslag, högst, avsatt 57,000,000 kronor.

Detta belopp bör givetvis i första hand tagas i anspråk för ändamålet.

Också har jag vid uppgörande av förslag till tilläggsstat för år 1919 å

inkomstsidan upptagit nämnda belopp såsom i anspråk tagen kapitaltillgång.

Enligt upplysning från de sakkunniga kommer emellertid beloppet

icke att bliva tillräckligt. Allt som allt torde för ändamålet

erfordras ungefär följande belopp, nämligen:

beträffande de affärsdrivande verken ...........................kronor 108,000,000

beträffande sådana verk som försäkringsinspektionen,

statens biografbyrå, mynt- och justeringsverket,

patent- och registreringsverket, bankinspektionen

m fl........................................................................... » 1,000,000

samt beträffande övriga verk och inrättningar ......... » 116,000,000.

Givetvis äro dessa siffror tämligen osäkra vad beträffar fördelningen

av den totala kostnaden, 225 miljoner kronor, å olika slag av

verk och inrättningar, men i brist på säkrare uppgifter torde de få

läggas till grund för den ifrågavarande beräkningen.

Vad angår de affärsdrivande verken samt sådana verk som försäkringsinspektionen

m. fl., förutsätter jag, att eventuella dyrtidstillägg

komma att av riksdagen anvisas att utgå av vederbörande verks inkomster. A

ti 11 äggsstaten skulle sålunda behöva beräknas allenast det för övriga

verk och inrättningar erforderliga belopp eller 116,000,000 kronor.

Närmare förslag om de på varje huvudtitel belöpande anslagsbelopp

torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få framställas av

vederbörande departementschefer, därvid jag emellertid vill framhålla,

att uppdelningen huvudtitlarna emellan av totalbeloppet, 116,000,000

kronor, i ärendets nuvarande läge måste bliva högst approximativ.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle

utdrag av protokollet i vad det avsåge sättet för upptagande

å tilläggsstaten för år 1919 av anslagen till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Inkomsterna: 1919 års ti/Iäggsstat. 3

2. Särskilt avsatta medel:

a) Statsverkets fond av

rusdrycksmedel........ kronor 20,000,000

b) Avsättning till krigs
tidstillägg

och krigs
tidshjälp.

................... » 57,000,000 77,000,000-

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning.............................................. kronor 61,552,200

II. Tillfällig upplåning....................................... » 5,115,000.

De av föredragande departementschefen sålunda

i avseende å beräkningen av statsverkets tillgångar för

1919 års tilläggsstat gjorda förslag, i vilka statsrådets

övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t

Konungen godkänna.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Första huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1919.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, liållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9 januari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson, .

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde i

fråga om utgifterna under första huvudtiteln, härefter följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Första huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

A. Kungl. slottsstateii.

1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott.

U-l ; Under första huvudtiteln äro i riksstaten för år 1919 uppförda

tnr^uppMrm vi*sa anslag till de kungl. slotten, avsedda dels för underhåll, dels, vad

uhiff do stock* Stockholms slott beträffar, även för bevakning, lyse o. s. v. KostnaDrotining-

derna för uppvärmning av slotten hava däremot varit avsedda att behoims

slott, stridas av det anslag till ved och kol för de kungl. hoven, som ingår

under huvudtitelns törsta del. Det har visat sig, att sistnämnda anslag

— uppgående till 50,000 kronor — för närvarande icke är tillräckligt

för ifrågavarande ändamål. Alltsedan tiden för krigsutbrottet hava på

grund av de ständigt stigande bränsleprisen kostnaderna för slottens

uppvärmning hastigt ökats. Från riksmarskalksämbetet har meddelats,

att under året 1917 — det sista, för vilket fullständiga räkenskaper för

närvarande föreligga — för bränsle utbetalts ej mindre än 133,010

kronor 73 öre, varav mer än 123,000 kronor ensamt för Stockholms

och Drotiningholms slott, samt att under månaderna januari—november

1918 bränslekostnaderna för sistnämnda båda slott uppgått till 131,534

kronor 50 öre. Någon minskning i ifrågavarande kostnader lärer icke

vara att förvänta för år 1919. Jag anser mig böra fästa uppmärksamheten

därpå, att, särskilt vad Stockholms och Drottningholms slott angår,

byggnaderna måste hållas nödtorftigt uppvärmda, även när de icke bebos

av den kungliga familjen, med hänsyn till inom dem inrymda, staten

tillhöriga möbler och konstverk, samt att inom Stockholms slott vissa

lokaler regelmässigt äro disponerade för andra ändamål, bl a. för högsta

domstolens sammanträden. Under sådana förhållanden finner jag mig

böra hemställa, att, i likhet med vad under föregående år var fallet,

ett särskilt anslag uppföres å 1919 års tilläggsstat i syfte att möta

den merkostnad för nämnda byggnaders uppvärmning, som under

detta år med säkerhet är att vänta, och torde nämnda anslag med hänsyn

till nyss anförda utgiftssiffror för månaderna januari—november 1918

lämpligen kunna sättas till 85,000 kronor. Jag tillstyrker alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av den för år 1919 beräknade

merkostnaden för uppvärmning av Stockholms

och Drottningholms slott å tilläggsstat för samma år

anvisa ett förslagsanslag, högst........... kronor 85,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Första huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

3

2. Till förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott

med flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om C2-]

höjning i ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med ” arn''

flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört, fär slaget till ^

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen &''PZThoims

att till förstärkning av anslaget till reparationer ^tt medi flera

å Stockholms slott med flera för de kungl. hoven upp- boven upplåtna

byggnader å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett utnnaJ^9g''

förslagsanslag, högst ............................. kronor 31,500.

3. Till förstärkning av anslaget till Drottningholms slott.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om [3-]^

höjning i ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med ning av anflera

för de kungl. hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört, får

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Solros slott.

att till förstärkning av anslaget till Drottningholms

slott å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst ................................. kronor 12,300.

4. Till förstärkning av anslaget till Gripsholms slott.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om [4.]

höjning i ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med Till /»«*<*,*- flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader'' förut i dag anfört, får n£aget m

jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen G’^«?ms

att till förstärkning av anslaget till Gripsholms

slott å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst ............................................................... kronor 3,000.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Första huvudtiteln: 7919 års tilläggsstat.

5. Till förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott.

. . Undei åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

L5,J höjnmg i ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med

ning Z an- .era *ör de kungl. hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört, får

slaget till jag hemställa, att Kungl. Makt måtte föreslå riksdagen

Ulriksdals '' ö

slott att till förstärkning av anslaget till Ulriksdals

slott å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst .......................................................... kronor 4,200.

6. Till förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park.

_ Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

Till förstärk. ^ jning * ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med

ning av an• liera för de kungl. hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört, får

slaget un jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Haga lust- u ö

slott och park. att till förstärkning av anslaget till Haga lust
slott

och park å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst .................................... kronor 4,000.

7. Till förstärkning av anslaget till Strömsholms slott.

_ Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

L tu böjning i ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott med

lins Z an- flera för de kungl. boven upplåtna byggnader förut i dag anfört, får

slaget till jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Strömsholms . ö

slott dill förstärkning av anslaget till Strömsholms

slott å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst ............................................................. kronor 3,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda,

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Första huvudtiteln: 1919 års tUläggsstat.

5

Sammandrag och register

till

Första huvudtiteln å 1919 års tilläggsstat.

- —— - ---------

Ordinarie 1

Extra

anslag

Punkt

Sid.

Nr

Kronor

Kronor

A Knngl. slottsstaten.

1

2

1

Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottning-

holms slott, förslagsanslag, högst .................................

2

3

2

Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott

m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader, förslags-

anslag, högst.......................................-.....................

3

3

3

Förstärkning av anslaget till Drottningholms slott, förslags''

19 3<y>

anslag, högst..............................................................

4

3

4

Förstärkning av anslaget till Gripsholms slott, förslagsan-

3 000

slag, högst .................................................................

5

4

B

Förstärkning av anslaget till Ulriksdals slott, förslagsanslag}

4 ‘200

6

4

6

Förstärkning av anslaget till Haga lustslott och park, för-

4 000

slagsanslag, högst......................................................

7

4

7

Förstärkning av anslaget till Strömsholms slott, förslagsan-

3,000

Summa''..................

| 143.000

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

2

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tilläggsstaten för år 1919.

. Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER.

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna.

Rydén,

Undén,

Thorsson.

2:o.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde härefter:

I enlighet med den plan, som vid anmälan inför Kungl. Maj:t.

den 31 december 1917 av kassaförlagskommitténs den 20 mars 19 L 7

avgivna betänkande dåvarande chefen för finansdepartementet framlade

för avvecklingen av det dittills tillämpade förskotts förfarandet och vilken

plan följts vid äskandena hos riksdagen under år 1918, får jag härmed

underställa Kungl. Maj ts prövning de särskilda medelsbehov, som

under andra huvudtiteln böra tillgodoses genom anslag å tilläggsstat

för år 1919.

Bihang till riksdagens -protokoll 1919. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

indra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat

A. Rättskipningen.

Göta hovrätt.

1. Extra division.

[1.] Med stöd av vad jag vid anmälan av frågan om regleringen

Extra division av riksstatens andra huvudtitel för år 1920 anfört vid behandlingen av

Avrått Punkt 114] tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för beredande av tillfällig förstärkning av

Göta hovrätts arbetskrafter med en extra division

under tiden från och med den 10 april till och med

den 31 december 1919 på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett förslagsanslags högst........... kronor 34,000.

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

2. Extra division.

[2.] Redan vid anmälan förut i dag av nyss omförmälda punkt [14]

»^hovrätter! regleringen av andra huvudtiteln för år 1920 har jag omnämnt,

över Skåne att jag ämnade hemställa om äskande hos riksdagen av medel till beoch

Blekinge, stridande av omkostnaderna för en extra division vid hovrätten över

Skåne och Blekinge.

Bovrätten i Behovet av förstärkning av denna hovrätts arbetskrafter fram
*

7 februari fördes av hovrätten redan i en den 7 februari 1918 dagtecknad skrivelse.

isis. I denna framhöll hovrätten bland annat, att antalet till hovrätten inkomna

vädjade mål, som under år 1915 utgjort 523, sedermera ökats,

så. att antalet under år 1917 uppgått till 606. Någon minskning häri

vore enligt hovrättens mening icke att påräkna för den närmaste tiden.

Då balansen av oavgjorda mål av nämnda slag vid början av år 1918

utgjort 545 och medeltalet av de under åren 1915—1917 avgjorda

uppgått till 464, vore det tvärtom att antaga, att balansen skulle

komma att betydligt ökas under år 1918. Med hovrättens dåvarande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggstat.

arbetskrafter kunde denna balans, som till en del hade sin grund i det [2.]

stora antalet under år 1917 till hovrätten inkomna kriminella besvärsmål,

icke avarbetas. En följd av den tilltagande balansen hade blivit

den, att vädjade mål i allt större utsträckning icke kunde avgöras, förr

än mer än ett år förflutit från det att de inkommit till hovrätten. För

avhjälpande av detta för den rättssökande allmänheten menliga förhållande

anhöll hovrätten, att dess arbetskrafter måtte från och med

den 1 mars 1918 förstärkas med en adjungerad ledamot å en var av

hovrättens två divisioner samt att Kungl. Maj:t måtte till hovrättens

disposition ställa härför erforderliga medel ävensom medgiva vissa avvikelser

från föreskrifterna i den för hovrätten gällande arbetsordning.

Denna hovrättens framställning bifölls i huvudsak av Kungl. Kungi.

Maj:t genom beslut den 15 februari 1918. Det bestämdes dock, att f^farfms.

anordningen i fråga skulle gälla allenast tillsvidare under ett år, räknat

från och med den 1 mars 1918. Kostnaderna avsågos skola bestridas

från andra huvudtitelns allmänna besparingar.

Emellertid avlät hovrätten den 7 oktober 1918 en ny skrivelse Hovrätten i

i ämnet. Däri hette det bland annat: ''oktober uns.

Genom den av Kungl. Maj:t på hovrättens framställning den 15 februari

1918 beslutade anordningen hade hovrätten trott sig kunna i någon mån nedbringa

balansen å vädjade mål till normal storlek. Det hade emellertid visat sig, att vad

därmed åsyftats icke kunnat vinnas. Balansen å dylika mål, som vid början av

år 1918 utgjort 545, hade under året ökats, så att balansen den 1 oktober samma år

uppgått till 629. Antalet under år 1917 avgjorda mål av ifrågavarande slag hade

utgjort 441 och under år 1918 hade intill den 1 oktober slutligen handlagts 390.

Orsaken till den alltjämt ökade balansen å vädjade mål vore att söka i det stora

antal till hovrätten under åren 1917 och 1918 inkomna kriminella besvärsmål. Under

det att dylika mål under år 1916 inkommit till ett antal av 262, hade antalet

inkomna mål av samma slag under år 1917 uppgått till 436 och intill den 1 oktober

år 1918 till omkring 440. Då med den nuvarande anordningen balansen å vädjade

mål icke torde komma att något avsevärt nedbringas, ansåge hovrätten sig böra

hos Kungl. Maj:t hemställa om en extra division för beredande av tillfällig förstärkning

av sina arbetskrafter.

Hovrätten anhöll därför, att Kungl. Maj:t täcktes, med förklaring

att förordnandet den 15 februari 1918 skulle upphöra att gälla från

och med den 1 januari 1919, tillåta, att hovrättens arbetskrafter förstärktes

genom bildande av en extra division att träda i verksamhet

sistnämnda dag och därmed fortsätta tillsvidare under ett år, ävensom

anvisa för ändamålet erforderliga medel efter närmare angivna grunder.

s. 4 Kontrollera mot PDF

[2-]

tiungl. Maj:ls

betlut den 22

november

1918.

Departc
menteehefen.

4 Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Den 22 november 1918 fattade Kungl. Maj:t beslut i huvudsakligöverensstämmelse

med vad hovrätten sålunda hemställt. Tiden för den

extra divisionens verksamhet begränsades dock 111 att omfatta allenast

tiden från och med den 1 januari till och med den 9 april 1919. Jämväl

de medel, som anvisades för detta ändamål, avsågos skola avföras å

andra huvudtitelns allmänna besparingar. Anledningen till nyssnämnda

tidsbegränsning var densamma som den, vilken föranlett en liknande åtgärd

med avseende å den extra division, som redan förut inrättats vid Göta

hovrätt, nämligen att med hänsyn till besparingarnas beräknade storlek

de för ändamålet erforderliga medlen, så vitt beträffade tiden efter den

9 april 1919, ansågos icke lämpligen böra bestridas från dem, utan

böra äskas av riksdagen.

Till upplysning i detta ärende har jag låtit från hovrätten infordra

vissa nya statistiska siffror. Enligt dessa uppgick antalet under hela

år 1918 inkomna vädjade mål till 658. Motsvarande siffror för åren

1917 och 1916 voro respektive 606 och 602. Antalet under hela år

1918 inkomna brottmål belöpte sig till 625, medan motsvarande siffror

för åren 1917 och 1916, på sätt redan nämnts, voro respektive 436 och

262. Till följd härav utgjorde vid senaste årsskiftet balanserna å oavgjorda

vädjade mål och brottmål respektive 671 och 130, medan motsvarande

tal för balanserna vid årsskiftena 1917—1918 och 1916—1917

utgjorde 545 och 71 respektive 380 och 40.

Balanser av den storlek nu nämnts, förefintliga i en hovrätt med

endast två ordinarie divisioner, peka otvivelaktigt hän på nödvändigheten

av att extra ordinarie åtgärder vidtagas. Nödig hänsyn till allmänhetens

berättigade krav på ej allt för långsam rättsskipning gör enligt min

mening angeläget, att man därvid tillgriper ett medel, som är ägnat

att snabbt leda till målet: den förefintliga arbetsbaiansens nedbringande

till normalt omfång. Ett dylikt medel erbjuder hovrättens förslag om

dess arbetskrafters utökande med en tredje divison. Till bestridande av

kostnaderna för en dylik divisions verksamhet har, såsom redan förut

nämnts, Kungl. Maj:t redan av tillgängliga medel anvisat erforderligt

belopp för tiden från och med den 1 januari till och med den 9 april

1919. För återstående delen av året torde medel böra av riksdagen

äskas å 1919 års tilläggsstat.

Beträffande frågan, med vilket belopp nu förevarande anslag behöver

begäras, torde jag få hänvisa till den utredning rörande de årliga

kostnaderna för uppehållande av en extra division vid Göta hovrätt,

som jag förut i dag förebragt vid behandlingen av spörsmålet om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra hnvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 5

anslags äskande på 1920 års stat till en dylik divisions verksamhet

(s. 19). Då den extra divisionen i så väl ena som andra fallet är avsedd

att handlägga både vädjade mål och brottmål, blir den personal,

som erfordras, densamma i båda fallen, ''och kunna alltså kostnaderna

beräknas efter samma grunder. För upprätthållandet av nu ifrågavarande

extra divisions verksamhet under tiden från och med den 10

april till och med den 31 december 1919 skulle alltså erfordras lika

stort belopp, som förut under puukt [1] äskats för en extra division vid

Göta hovrätt under samma tid, eller 34,000 kronor.

Emellertid är att märka, att av ett av 1911 års riksdag på extra

stat för år 1912 beviljat anslag till beredande av tillfällig förstärkning

av hovrättens över Skåne och Blekinge arbetskrafter fortfarande återstår

oanvänt ett belopp av 2,500 kronor. Denna återstod synes mig lämpligen

kunna tagas i anspråk för nu ifrågavarande förstärkning. Medgivande

härtill bör inhämtas av riksdagen. De medel, som härutöver

erfordras för ändamålet, eller enligt nyss nämnda beräkning 31,500

kronor böra äskas å tilläggsstaten för år 1919.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels medgiva, att ett belopp av 2,500 kronor,

som återstår oanvänt å ett av riksdagen till beredande

av tillfällig förstärkning av hovrättens över Skåne och

Blekinge arbetskrafter å extra stat för år 1912 beviljat

anslag, må användas för beredande av tillfällig förstärkning

av nämnda hovrätts arbetskrafter med en extra

division under tiden från och med den 10 april till

och med den 31 december 1919

dels ock för samma ändamål å tilläggsstat för

år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ........................................................ kronor 31,500.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[3.]

Förstärkning

av anslaget

till civil personal

vid

rcgementsoch

stationskrigsrätterna,

L4-]

Förstärkning

av hovrätternas

arbetskrafter

TO. TO.

Krigsrätterna.

3. Förstärkning av anslaget till civil personal vid regeinents- och

stationskrigsrätterna.

Under åberopande av vad jag under punkt [18]''i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till förstärkning av det å extra stat för år

1919 beviljade anslaget till civil personal vid regemente-

och stationskrigsrätterna å tilläggsstat för år

1919 bevilja ett förslagsanslag, högst... kronor 32,000.

Övriga anslag.

4. Förstärkning av hovrätternas arbetskrafter m. in.

Vid behandlingen under punkt [11] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

av ordinarie anslaget till Svea hovrätt med därunder lydande justitiestat

har jag omnämnt, att särskilt tillkallade sakkunniga avgivit betänkande

angående vissa ändringar i hovrätternas arbetssätt och löneförhållanden

m. m. samt att min avsikt vore att i sinom tid, efter det

löneregleringskommitténs utlåtande i ämnet inkommit, avlåta proposition

till riksdagen med de förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Jag omnämnde i sammanhang därmed tillika, att jag ämnade föreslå

Kungl. Maj:t att av riksdagen jämväl begära de medel, som vore erforderliga

för genomförande redan med ingången av innevarande års höstsession

av vissa av de av de sakkunnniga föreslagna ändringarna i hovrätternas

arbetssätt, gående i huvudsak ut dels på en omläggning av den

till hovrätterna förlagda utbildningen av domaraspiranterna dels ock på

utvinnande av ett större arbetsresultat. Härför erfordras bl. a. förstärkning

av hovrätternas fiskalsgrader samt införande av bättre avlöningsförhållanden

för de i hovrätterna tjänstgöraude domaraspiranterna. Enligt

verkställd beräkning skulle det anslag, som för nu ifrågavarande

ändamål skulle erfordras för år 1919, belöpa sig till sammanlagt omkring

43,000 kronor för samtliga de tre hovrätterna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Jag far därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå [4.]

riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

för förstärkning av hovrätternas arbetskrafter m. m.

å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag, högst,

beräkna ett belopp av.............................. kronor 43,000.

B. Fångvården.

1. Förstärkning av förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Ordinarie förslagsanslaget till fångars vård och underhåll är i [5.j

innevarande års riksstat uppfört med 2,800,000 kronor. Enligt upp- förstärkning

lysningar, som jag inhämtat från fångvårdsstyrelsen, torde emellertid ZJu^am

utgifterna från detta anslag kunna beräknas komma att under år 1919 fångars vård''

belöpa sig till 4,200,000 kronor. Angående anledningarna till detta oeh ,,,,dcrha,,■

överskridande av anslaget torde vara nog att hänvisa till den utredning,

som under punkt [31] i det vid årets statsverksproposition fogade

statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden (sid. 100 och följ.)

blivit förebragt vid behandlingen av frågan om ifrågavarande anslags

beräknande för år 1920.

Till täckande av den brist, som sålunda kan väntas komma att

uppstå å anslaget för år 1919, torde lämpligen böra å detta års tillläggsstat

äskas ett förstärkningsanslag å 1,400,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till förstärkning av det i 1919 års riksstat

uppförda ordinarie förslagsanslaget till fångars vård

och underhåll å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett

förslagsanslag, högst .......................... kronor 1,400,000.

2. Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset i Malmö.

Den ordinarie bevakningspersonalen vid statens fångvårdsanstalter ^ j

åtnjuter, utom kontant avlöning, antingen förmånen av fri bostad i Bostadshus

fängelsebyggnaderna eller i hus, som eljest ägas eller disponeras av n*°nr

kronan, eller ock hyresersättning. Enligt föreskrifter, som meddelats i vid centralsamband

med den från och med år 1911 tillämpade nya löneregleringen fäjJ)0ae|I^“t ''

för fångvårdsstaten, skall storleken av bostadslägenhet, som tilldelas

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra huvudtiteln: 1919 års t/l/äggsstat.

[6.] ordinarie bevakningstjänsteman, bestämmas med hänsyn därtill, huruvida

han är gift eller icke, och, i förra fallet, efter familjemedlemmarnas

antal. Enahanda rätt till fri bostad, som sålunda åtnjutes av ordinarie

bevakningstjänsteman, tillkommer extra sådan tjänsteman, vilken oavbrutet

under ett år innehaft och fortfarande innehar sin befattning.

Vid de flesta fångvårdsanstalterna bär det ännu ej varit möjligt

att ens åt samtliga där tjänstgörande ordinarie befattningshavare bereda

bostäder i byggnader, som av fångvården disponerats. Följden

härav är den, att för närvarande kontant hyresersättning utgår till ett

stort antal tjänstemän vid fångvård sstaten. Under de senare åren har

emellertid den på flera orter uppkomna bostadsbristen åstadkommit svårigheter

för de befattningshavare, som icke kunnat erhålla bostad i kronans

hus, att till skäliga priser i fångvårdsanstalternas närhet förhyra

lämpliga bostadslägenheter. Särskilt i de fall, att de förhyrda lägenheterna

legat långt avlägsna från fängelset, har härigenom uppstått avsevärda

olägenheter från fångvårdssynpunkt.

På grund härav har det visat sig allt mer önskligt att i största

möjliga omfattning bereda tjänstemännen bostäder i fångvården tillhöriga

byggnader, helst belägna i fångvårdsanstalternas omedelbara

närhet. Genom en dylik anordning vinnes den fördelen, att tjänstemännen

kunna, även då de för tillfället icke äro i tjänst, utan större

svårighet och tidspillan vid behov tillkallas ävensom att de bliva satta

i tillfälle att tillbringa kortare fristunder i sina hem samt därstädes intaga

alla sina måltider.

Åtgärder i nu antydd riktning hava vidtagits vid skilda tillfällen

under senaste åren. På framställning av Kungl. Maj:t beviljade sålunda

dels 1917 års riksdag erforderliga medel för inköp av en invid centralfängelset

i Härnösand belägen fastighet samt för inredande av tre å

denna fastighet befintliga byggnader till bostäder åt bevakningspersonal

vid samma anstalt, dels ock 1918 års lagtima riksdag medel för inköp

av en invid centralfängelset i Växjö belägen fastighet för anordnande

därstädes av bostäder åt befattningshavare vid sistnämnda fängelse.

Jämväl i Malmö hava åtgärder vidtagits för beredande i ökad

utsträckning åt de vid centralfängelset därstädes anställda befattningshavarne

av lämpliga och välbelägna bostäder. På framställning av

fångvårdsstyrelsen bemyndigade Kungl. Maj:t den 31 december 1913

styrelsen att för beredande av bostäder åt tjänstemän av lägre grad

vid Malmöfängelset förhyra erforderligt antal lägenheter om högst två

rum och kök i två i fängelsets omedelbara närhet vid Bulltoftavägen

belägna, Skånska inteckningsaktiebolaget tillhöriga större byggnader

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tllläggsstat. it

för hyresbelopp, som ej finge överstiga 288 kronor för en lägenhet om [6.]

två rum och kök, 192 kronor för eu lägenhet om ett rum och kök samt

96 kronor för en lägenhet om endast ett rum, allt för år räknat.

Beträffande storleken av nu ifrågavarande två byggnader är upplyst,

att den ena, nummer 24 av tomten nummer 52 A av Kirsebergsstaden,

vilken byggnad är den som ligger närmast fängelset, innehåller

förutom 1 butik med ett rum och kök 5 lägenheter om ett rum

och kök samt 13 lägenheter om två rum och kök, samt att den andra

byggnaden, nummer 1 av nyssnämnda tomt, inrymmer förutom 1 butik

med ett rum och kök 1 lägenhet om ett rum och kök, 18 lägenheter

om två rum och kök samt 3 enkelrum.

På grund av förutnämnda bemyndigande har fångvårdsstyrelsen

för därvid stadgade maximihyresbelopp av iuteckningsaktiebolaget fölen

tid av fem år från och med den 1 oktober 1914 förhyrt 13 lägenheter

om två rum och kök och 4 lägenheter om ett rum och kök i

huset nummer 24 samt 7 lägenheter om två rum och kök i huset

nummer 1. I kontraktet härom har inryckts den bestämmelsen att, om

icke uppsägning å någondera sidan sker senast den 1 juni det år, under

vilket kontraktet utlöper, detsamma förlänges med ett år i sänder för

varje lägenhet. Kontraktstiden löper sålunda, därest uppsägning sker,

till ända den 1 oktober 1919.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 augusti 1918 har nu fång- Fångvård»- vårdsstyrelsen framlagt förslag därom, att ifrågavarande två fastigheter

måtte med äganderätt förvärvas av fångvården. Styrelsen yttrar därom

bland annat:

Det kunde motses, att fångvården, sedan förutnämnda kontraktstid efter

skedd uppsägning gått till ända, måste vidkännas en avsevärd ökning i hyran,

som onekligen under nuvarande förhållande måste anses billig; och om eller när

kristidsbestämmelserna om inskränkning i fastighetsägares dispositionsrätt bortfölle,

torde säkerhet saknas, att bostäderna kunde för hevakningskåren allt framgent påräknas

ens för högst betydande hyra.

Visserligen stode för sådant fall öppet att uppföra nybyggnader för fångvårdens

räkning, därtill i viss mån funnes plats på dess egen mark. Men oavsett

den dryga kostnad, som härför krävdes i följd av de helt visst länge kvarstående

höga byggnadsprisen, vore att i synnerhet beakta den stora olägenhet, som för

fängelset skulle uppkomma genom att ifrågavarande lägenheter, från vilkas flertal

fri insyn till fängelseområdet funnes, komme i enskilda personers innehav. En

viktig anledning till de ifrågavarande hyresavtalens ingående hade just varit det

framträdande behovet att få lägenheterna bebodda av fångvårdens personal, över

vilken nöjaktig kontroll kunde utövas.

Enligt värdering, som år 1917 verkställts med hänsyn till då gällande arBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat.

betskostnader och pris på sådana materialier, som vore i byggnaderna nedlagda,

hade fastigheterna uppskattats nummer 24 till 92,500 kronor och nummer 1 till

112,000 kronor. Skånska inteckningsaktiebolaget hade i ett den 24 augusti 1917

dagtecknat anbud, vilket förnyats i särskilda skrivelser under augusti 1918, erbjudit

fångvårdsstyrelsen att inköpa huset nummer 24 för 80,000 kronor och huset nummer

1 för 90,000 kronor. Anbuden gällde intill dess eventuell proposition i ärendet

kunde hinna bliva avgjord av 1919 års riksdag.

Genom brev den 16 maj 1918 hade Kungl. Maj:t medgivit, att, sedan de

befattningshavare, som bebodde ifrågavarande lägenheter, med Skånska inteckningsaktiebolaget

träffat enskilt avtal om införande av elektrisk belysning i lägenheterna

mot att lägenhetsinnehavarna erlade en månatlig avgift av 1 krona 50 öre för

enrumslägenheter och 3 kronor för tvårumslägenheter, gottgörelse finge av fångvårdsmedel

utbetalas till sagda lägenhetsinnehavare för vad de erlagt till husägaren

för det elektriska ljusets införande i lägenheterna, varjämte styrelsen bemyndigats

att med bolaget träffa överenskommelse att övertaga de av lägenhetsinnehavarna

åtagna förbindelserna i ifrågavarande hänseende till kontraktstidens

slut den 1 oktober 1919.

Enligt den med bolaget träffade överenskommelsen utginge i följd härav den

sammanlagda hyran och installationsersättningen med för ett rum och kök 210

kronor och för två rum och kök 324 kronor om året.

I de ifrågavarande byggnaderna bodde för närvarande 4 tjänstemän, som

innehade ett rum och kök, samt 20 tjänstemän, som innehade två rum och kök.

Sammanlagda hyran och ersättningen uppginge till 7,320 kronor om året.

Till 10 tjänstemän av lägre grad, boende i lägenheter, som icke av fångvården

ägdes eller förhyrdes, utginge hyresersättningar (krigstidstillägg därå inberäknade)

till 6 för två rum och kök, efter 400 kronor per lägenhet, till 3 för ett

rum och kök efter 333.3 3 ‘/s kronor per lägenhet och till 1 för ett rum efter 200

kronor per lägenhet.

Om de två butikslägenheterna förvandlades till bostäder med två rum och

kök, innehölle de två husen sammanlagt 33 lägenheter om två rum och kök samt

6 lägenheter om 1 rum och kök jämte 3 enkelrum.

Ett inköp av fastigheterna beredde således möjlighet att där inrymma 33

av de 34 befattningshavarna i lägenheter om två rum och kök samt den återstående,

vilken nu bebodde allenast ett enkelrum, i lägenhet om ett rum och kök.

Det återstode således ett överskott av 5 lägenheter om ett rum och kök samt 3

enkelrum. Dessa lägenheter bleve emellertid behövliga för inlogering av extra

ordinarie bevakning samt till beredande av större bostäder åt underbefäl.

Hushyrorna i deras helhet skulle efter de för närvarande kontraherade hyrorna

jämte ersättningen för installationskostnad utgöra

för 33 lägenheter om 2 rum och kök (å 324) .................................... kronor 10,692

»6 » » 1 » » » (å 210) .................................... * 1,260

» 3 enkelrum (frånsett ersättning för installationskostnad (å 96) »_288

Summa kronor 12,240,

motsvarande å en köpeskilling av 170,000 kronor en ränta av 7.2 procent.

Beräknades åter hyresvärdet efter nu utgående hyresersättningar till befatt
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 11

värde komma att uppgå till

för 33 lägenheter om 2 rum och kök (å 400) kronor 13,200

»6 » » 1 » * * (å 333.8 3 .......................... » 2,000

» 3 enkelrum (å 200)........................................................................... _*______600

Summa kronor 15,800,

motsvarande 9.3 procent å köpeskillingen.

Det vore emellertid att märka, att efter utgången av nu löpande hyrestid

fastigheterna, därest de förbleve i enskild ägo, säkerligen icke finge förhyras ens

efter de sistnämnda hyresprisen, särskilt vad anginge lägenheter om två rum och

kök av den storlek och inredning, varom här vore fråga. Styrelsen antoge sålunda,

att sistnämnda lägenheter med säkerhet komme att betinga en hyra av minst

500 kronor per lägenhet.

Lades därför till grund för beräkningen av hyresvärdet nämnda högre hyra

för lägenheter om två rum och kök, skulle detta för dessa lägenheter innebära en

ökning av nyssberörda hyressumma med 3,300 kronor, så att sammanlagda hyresvärdet

för fastigheterna skulle stiga till 19,100 kronor, motsvarande en ränta å

köpeskillingen av drygt 11.3 procent. .

Det höga väntevärdet motvägdes emellertid i någon mån av vissa brister i

själva byggnaderna. Dessa vore sålunda byggda med källare utan valv och hade

yttertaken täckta med allenast asfaltpapp, något som krävde ett drygare underhåll

och framdeles sannolikt torde påkalla omläggning med annat material. I övrigt

befunne sig byggnaderna — enligt utlåtande av styrelsens biträdande arkitekt

i gott skick efter den genomgående ändring och reparation, som ägt ruin för lägenheternas

förhyrande av fångvården.

Under åberopande av det anförda hemställde styrelsen, att Kung!.

Maj:t. täcktes föreslå riksdagen att för inköp av de ifrågavarande båda

fastigheterna till beredande av bostäder åt befattningshavare vid centralfängelset

i Malmö bevilja ett anslag å extra stat av 170,000 kronor

att utgå redan under år 1919.

De skål, som fångvårdsstyrelsen anfört till stöd för sitt förslag om D^artementtinköp

för fångvårdens räkning av ifrågavarande två fastigheter i Malmö chefen.

för beredande där av bostäder åt befattningshavare vid centralfängelset

i nämnda stad, verka enligt min mening övertygande. Byggnadernas

närbelägenhet till fängelset gör, att de synnerligen väl lämpa sig för

ändamålet i fråga. Deras förvärvande för fångvårdens räkning är

vidare synnerligen önskvärt ur synpunkten att få olägenheten därav,

att man från flertalet av de i byggnaderna inrymda bostadslägenheterna

har fri insyn över fängelseområdet, i möjligaste man neutraliserad.

Då därtill kommer, att det pris, för vilket ägaren förklarat sig villigsälja

fastigheterna till fångvården, måste betraktas som synnerligen skä
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Andra huvudtiteln: 1919 års t/l/äggsstat.

[6.] ligt, tvekar jag ej att giva mitt förord åt fångvårdsstyrelsens framställning

i denna del.

Jag får därför hemställa, att Eders Kuugl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för inköp av fastigheterna nummer 1 och

24 av tomten nummer 52 A av Kirsebergsstaden i Malmö

till beredande av bostäder åt befattningshavare vid

centralfängelset i nämnda stad å tilläggsstat för år 1919

bevilja ett reservationsanslag å ........ kronor 170,000.

8. Bostadshus för bevakningspersonal vid centralfängelset i Mariestad.

[7.] För möjliggörande av eu omändring av dåvarande straffängelset

Bostadshus i Mariestad till ett jordbruksfängelse, vid vilket fångarna kunde huvudniSpSal

sakligen sysselsättas med

vid central- framställning i ämnet av

MariestaV at^ ^en av domänstyrelsen ^

1917 är» riks. 1 Leksbergs socken av Skaraborgs län finge på vissa villkor överlåtas

dag. till fångvården, dels ock att till bland annat inlösen av vissa dåvarande

arrendator!! och andra enskilda personer tillhöriga byggnader och ledningar

å kungsgården ävensom för reparationer in. m. å dessa byggnader

å extra stat för år 1918 anvisa ett reservationsanslag å visst

belopp.

Till grund för Kungl. Maj:ts proposition i ämnet låg, bland annat,

eu av fångvårdsstyrelsen förebragt utredning rörande lämpligaste sättet

för anordnande av bostäder för den vid det omändrade fängelset erforderliga

personalen, då beräknad till — förutom predikant och läkare —

1 direktör, 2 assistenter, 4 överkonstaplar, därav 2 med arvoden som

uppsyningsmän, samt 20 vaktkonstaplar. Enligt styrelsen skulle vid

ett överlåtande av kungsgården å fångvården det bliva erforderligt, att

fångvården sattes i stånd att bereda nödiga bostäder för den del av

personalen, för vilka sådana icke funnes i fängelsets och kungsgårdens

dåvarande byggnader. Styrelsen förklarade sig anse, att behovet av

bostäder skulle i viss mån kunna på billigaste sätt fyllas dels genom

inköp av vissa arrendatorn tillhöriga byggnader och dels genom inköp

av några på kungsgården belägna mindre hus, tillhöriga enskilda

personer.

Till upplysning i nu ifrågavarande avseende åberopade styrelsen

eu redogörelse, som styrelsens biträdande arkitekt avgivit över en av

arbete i det fria, beslöt 1917 års riksdag, efter

Kungl. Maj:t, bland annat, dels att medgiva,

jtarrenderade delen av kune:se:ården Marieholm

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tUläggsstat.

13

honom hållen besiktning av byggnaderna å kungsgården, ävensom eu 17.]

av arkitekten upprättad promemoria. I redogörelsen voro upptagna dels

alla kronan nu tillhöriga byggnader, dels samtliga arrendatorns byggnader,

dels ock en del byggnader, som ägdes av andra personer, men

vilka borde förvärvas för jordbruksfängelsets räkning. För varje byggnad

var i redogörelsen upptaget ett visst belopp för densammas iståndsättande,

i vilket belopp, där byggnaden ej redan tillhörde kronan, inräknats

även den lösensumma, som belöpte å byggnaden. Enligt denna

promemoria skulle kostnaden för bostädernas lösen och iståndsättande

uppgå till 45,000 kronor. Genom bostadshusens övertagande av fångvården

till bostadslägenheter skulle dylika kunna erhållas för 1 direktör,

2 assistenter, 4 uppsyningsman eller överkonstaplar och 14 konstaplar.

Beträffande den bevakningspersonal som icke kunde hysas i fängelsebyggnaderna

eller i tillgängliga hus å kungsgården, uppgav fångvårdsstyrelsen,

att den hade tillfälle att hyra bostäder i den närbelägna staden,

intill dess nybyggnader hunne med anlitande av fångarnas arbetskraft

uppföras å gården, om anledning därtill skulle visa sig framdeles.

I eu den 19 december 1918 dagtecknad underdånig skrivelse anför Fängvårdsnu

fångvårdsstyrelsen i fråga om det nuvarande behovet av personal- ^riveit^den

bostäder vid det som centralfängelse numera betecknade Mariestads- 19 december

fängelset följande:

Enligt vad direktören vid Mariestadsfängelset till fångvårdsstyrelsen inberättat’

hade bland de å fängelsets jordegendom befintliga bostadslägenheterna allenast fjorton

visat sig användbara såsom bostäder för bevakningspersonalen. För tillgodoseende

av det nuvarande behovet skulle erfordras ytterligare tolv lägenheter, vilka borde

successivt uppföras med ett visst antal om året. Intill dess dessa nybyggnader

kunde åstadkommas, måste en del av bevakningspersonalen, såsom för närvarande,

vara bosatt i Mariestad eller i de små och otillfredsställande lägenheter å gården,

vilka tills vidare åt dem upplåtits och, enligt direktörens åsikt, icke vore möjliga

att med ekonomiskt utbyte förbättra eller ombygga. En del vore ock allt för långt

avlägsna från fängelset för att lämpligen böra tjäna såsom bevakningsbostäder.

Styrelsen hade i det längsta hyst förhoppning, att en nedgång i byggnadskostnaderna

skulle vara att inom en närmare tid förvänta, och hade därför trott

sig böra undanskjuta framställning om medels beviljande för uppförande av nödiga

nya bevakningsbostäder. Den 22 oktober 1918 hade styrelsen emellertid uppdragit

åt sin biträdande arkitekt att uppgöra kostnadsförslag för två dylika byggnader

enligt den vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö tillämpade, allmänt gillade bostadstypen

för tvåfamiljehus. I anledning härav hade arkitekten införskaffat

beräkningar å kostnaden för sådana hus efter de i Stockholm gällande byggnadsprisen.

Det hade då visat sig, att varje hus skulle betinga eu kostnad av ö6,500

kronor utom belysningsanordningar med mera, vilka skulle höja kostnaden till 40,000

kronor för varje byggnad, motsvarande sålunda, dä byggnaden skulle rymma allenast.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

två lägenheter om två rum och kök, för värjo familj 20,000 kronor. Hyreskostnaden

efter 6 procent skulle alltså belöpa sig till 1,200 kronor för familj. Då en

sådan kostnad för en bostad å landet syntes alldeles orimlig, hade styrelsen funnit

sig icke kunna å nämnda förslag grunda eu framställning i ämnet. Sedan arkitekten

från byggmästare i Maristadsorten införskaffat kostnadsförslag till samma byggnader,

hade det visat sig, att kostnadssumman för själva byggnaderna kunde nedbringas

till 28,600 kronor per byggnad, vartill komme enligt arkitektens beräkning övriga

utgifter — för belysningsanordningar, ställningar, transporter, ritningar och oförutsedda

utgifter — med 6,400 kronor. För två byggnader skulle således kostnaden

uppgå till 70,000 kronor. Även detta belopp syntes styrelsen allt för högt.

Visserligen hade direktören framhållit önskvärdheten, att byggnaderna uppfördes

genom fria arbetare och med särskilt inköpt virke, enär vid fängelset befintliga

fångkrafter icke räckte till dessa arbeten och det virke, som hugges vid gården,

i första hand måste avses för ekonomibyggnader. Men däremot ville styrelsen

erinra, att fångkrafterna vid fängelset kunde och borde förstärkas med byggnadsvana

fångar från andra straffanstalter samt att, då ekonomihusens ombyggande icke

vore lika trängande som nya bostäders beredande, det måste vara ekonomiskt fördelaktigare

att under nuvarande dyra prisläge å virkesvaror använda gårdens eget

virke för de arbeten, som närmast borde utföras och. om detsamma sedermera ej

skulle räcka för ekonomihusen, då efter motsedd nedgång i prisen verkställa nödiga

inköp för sistnämnda byggnader.

Då styrelsen således ansåge, att de föreslagna nybyggnaderna borde uttöras

med tillhjälp av fångar och med användande i möjligaste mån av gårdens eget

virke,'' kunde en reduktion i byggnadskostnaden åstadkommas med omkring 25

procent. Kostnadssumman för var och en av byggnaderna skulle således nedbringas

till 21,450 kronor. Härtill komme för belysning och oförutsedda utgifter med

mera omkring 3,550 kronor. Aven i posterna för annat än själva byggnaderna

inträdde nämligen vid arbetets utförande med egna krafter en minskning, i det att

utgifterna för ställningar, planering och arbetsledning med mera bortfölle.

Totalsumman för de två byggnaderna kunde i följd härav beräknas till

50,000 kronor. Även denna kostnad vore jämförelsevis hög, motsvarande för varje

familj 12,500 kronor i kapital eller 750 kronor i hyra.

Då styrelsen dock ansåge behovet vara av synnerligt framträdande art och

någon visshet icke torde finnas, att en starkare nedgång i materialkostnaderna skulle

inom det kommande året visa sig, ansåge styrelsen sig icke kunna dröja än längre

med att göra framställning i ämnet.

Under åberopande av vad styrelsen sålunda autor! hemställde styrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte hos 1919 års riksdag göra framställning

om beviljande å förskottstitel för nämnda år av ett anslag å 50,000

kronor för uppförande vid Mariestadsfängelset av två bostadshus, vartdera

om två lägenheter med två rum och kök, för därvarande bevakning,

allt i huvudsaklig överensstämmelse med den typ, som vid tvångsarbetsanstalten

å Svartsjö följts för liknande tvåfamiljshus.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Utredningen i ärendet synes mig giva vid handen, att bostadsförhållandena

för den lägre fångvårdspersonalen vid centralfängelset i

Mariestad lämna åtskilligt övrigt att önska. För eu del av denna personal

hava visserligen fullt tjänliga bostäder kunnat beredas i fängelsebyggnaderna

eller i fångvården tillhöriga hus å kungsgården och eu

annan del har åt sig förhyrt bostäder i den närbelägna staden och

uppbär således härför hyresersättning jämte vedanslag. På grund av

den i staden rådande bostadsbristen har detta dock ej lyckats alla dem,

som därav varit i behov. På grund härav har fängelseförvaltningen.

på sätt redan nämnts, sett sig nödsakad att tillsvidare inhysa en del

vaktkonstaplar i några å kungsgården befintliga små bostadslägenheter,

vilka, enligt vad jag jämväl vid personligt besök å platsen förvissat

mig om, måste betraktas som i hög grad mindervärda. Att en dylikåtgärd

blivit nödvändig måste enligt min mening anses som så mycket

beklagligare, som särskilt stora anspråk måste ställas på den personal,

som tjänstgör vid ett fängelse sådant som Mariestadsfängelset, där

fångarna tillerkännes en relativt stor frihet.

För mig framstår det därför som en angelägenhet av vikt, alt

det sålunda rådande missförhållandet blir med det snaraste avhjälpt.

Fångvårdsstyrelsens förslag i sådant avseende går ut på uppförande redan

under år 1919 av tvenne bostadshus, vartdera avsett för två familjer,

i huvudsaklig överensstämmelse med den typ, som kommit till utförande

vid tvåugsarbetsanstalfen å Svartsjö. Vad i saken förekommit ger mig

anledning biträda detta förslag. Val skulle det kunna ifrågasättas, att,

med tanke därpå att byggnadskostnaderna möjligen kunna väntas komma

att nedgå under året, med ifrågavarande byggnadsföretag skulle anstå

till nästa år. Då emellertid enligt fångvårdsstyrelsens förslag byggnaderna

skulle utföras med tillhjälp av fångar och med användande till

stor del av fångvården redan tillhörigt material, torde avgörande betydelse

ej böra tillerkännas nyssnämnda förhållande, helst när det, såsom

här, gälier att skyndsammast möjligt avhjälpa ett verkligt oefterrättlighetstillstånd.

Medel till ändamålet böra därför enligt min mening

äskas på 1919 års tilläggsstat.

Mot fångvårdsstyrelsens beräkningar, enligt vilka det erforderliga

anslaget skulle behöva sättas till 50,000 kronor, har jag intet att erinra.

Med stöd av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för uppförande

vid centralfängelset i Mariestad av två bostadshus,

vartdera om två lägenheter med två rum och kök.

17.J

Departement!*- chef en.

s. 16 Kontrollera mot PDF

[7-]

16

Andra huvudtiteln: 1919 års tHläggsstat.

för bevakningspersonal därstädes enligt i huvudsak

den typ, som följts vid uppförande av liknande bostadshus

vid tvångsarbetsanstalten å Svartsjö, å tillläggsstat

för år 1919 bevilja ett reservationsanslag

av......................................... kronor 50,000.

4. Uthuggning av cellfönster vid straffängelset i Gävle.

[8.] Vid flertalet fängelser, i vilka förvaras långtidsfångar, hava under

Uthuggning senaste åren cellfönsterna upphuggits för åstadkommande av ökad beaVv?d''straff-r

lysning och luftväxling. Bland de fängelser av nyssnämnda kategori,

fängelset i vid vilka dylik åtgärd ännu ej vidtagits, befinner sig straffängelset i Gävle.

Gävle.

Fångvårds
styrelsen.

I den skrivelse till Kung!. Maj:t av den 24 augusti 1918, vari fångvårdsstyrelsen

framfört de anslagskrav beträffande fångvården, som borde

föreläggas 1919 års riksdag, har styrelsen begärt medel för verkställande

av dylik uthuggning av en del cellfönster även vid Gävlefängelset. En

dylik åtgärd har styrelsen förklarat vara så mycket mer påkallad, som

detta fängelse vore särskilt avsett för unga fångar samt cellerna på grund

av fängelsets byggnadssätt vore ganska mörka.

Det anslag styrelsen äskar för ändamålet belöper sig till 18,000

kronor. Styrelsen begär, att detsamma måtte bestämmas att utgå

redan under år 1919.

Departe
mentschefen.

Att ett förstorande av fönstren i de celler, där långtidsfångar förvaras,

kommer till utförande i ökad utsträckning, synes mig främst ur

sanitär synpunkt vara en angelägenhet av vikt. Då Gävlefängelset,

som nämnt, för närvarande användes som ungdomsfängelse, delar jag

fångvårdsstyrelsens åsikt, att en dylik åtgärd bör där vidtagas med det

snaraste samt att medel för ändamålet därför böra äskas redan på

1919 års tilläggsstat.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till bestridande av kostnaden för upphuggning

av cellfönster vid

läggsstat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag

av ....................................... kronor 18,000.

straffängelset i Gävle å till
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 17

5. Tillbyggnad vid kronohäktet i Luleå.

Under åberopande av vad jag vid punkt [37] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till påbörjande av de i punkt [37] i det vid

årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden avsedda tillbyggnadsarbeten

vid kronohäktet i Luleå å tilläggsstat för år

1919 anvisa ett reservationsanslag å... kronor 50,000.

6. Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Långholmen.

Med stöd av vad jag vid punkt [38] i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till fortsättande av de byggnads- och ändringsarbeten

vid centralfängelset å Långholmen, vilkas utförande

beslutats av 1913 års riksdag och 1914 års

förra riksdag, utöver redan förut anvisade medel på

tilläggsstat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag

å .................................................... kronor 150,000. 7

7. Koloni för straffångar vid Singeshuit i Kronobergs län.

I skrivelse den 26 augusti 1914 anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t

tiicktes taga i övervägande och låta utreda, huruvida och under vilka

villkor arbete i det fria, särskilt jordbruksarbete och därmed sammanhörande

sysselsättningar, skulle kunna anordnas för såväl tvångsarbetsfångar

som straffångar, och därefter vidtaga de åtgärder, som en sådan

utredning kunde giva vid handen.

Sedan för åstadkommande av erforderlig utredning i nu ifrågavarande

hänseende fångvårdsstyrelsen, i enlighet med av Kung]. Maj:t

lämnat medgivande, tillkallat särskilda jordbrukssakkuuniga samt fångvårdsstyrelsen

och lantbruksstyrelsen haft gemensamma överläggningar

i ämnet, framlade fångvårdsstyrelsen i underdånig skrivelse den 30

Bihang till riktdagens ''protokoll 1919. 1 taml. 2 höft. (Nr 2.) 3

[9-]

Tillbyggnad

till kronohäktet

i Luleå.

[10.]

Byggnad»- arbeten vid

central fängelset

å Långholmen.

[li.]

Koloni

för strafffångar

vid

Singeshuit i

Kronobergs

län.

Fri garn förhistoria.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[11.] september 1916 en utförlig redogörelse för de riktlinjer, efter vilka

friluftsarbetet enligt de båda styrelsernas mening borde komma till

användning inom fångvården. Såsom ett led i det program för frågans

lösande, som sålunda framlades och för vilket redogjorts vid avlåtandet

av 1917 års statsverksproposition (andra huvudtiteln sid. 105—114),

ingick även att, i överensstämmelse med ett av de jordbrukssakkunniga

framlagt förslag, åt tvångsarbetsfångar bereda sysselsättning med jordbruks-

och andra arbeten å de myr- och mossmarker, som äro belägna

kring byn Singesliult i Vrå socken av Kronobergs län, nära gränsen

mot Halland. 1 sin berörda skrivelse förklarade fångvårdsstyrelsen, att

den satt sig i förbindelse med landstinget i Kronobergs län och skogssällskapet

i Göteborg, vilka disponerade över huvuddelarna av dessa

marker, samt att sällskapets styrelse bemyndigats att med fångvården

träffa uppgörelse om fångars användande för att bringa så mycket som

möjligt av dessa marker under kultur eller i skogbärande skick. På

det förberedande stadium, i vilket frågan då befunne sig, ansåge fångvårdsstyrelsen

dock icke lämpligt framlägga en fullständig plan för det

sålunda ifrågasatta arbetet. Styrelsen inskränkte sig därför till att då

framlägga allenast huvuddragen av de anordningar, som i förevarande

hänseende föresvävade styrelsen. Härom hette det bland annat i styrelsens

skrivelse:

För fångvårdens räkning borde inköpas någon mark med tillhörande åkerjord

och byggnader, på det fångvården oberoende av andra skulle kunna göra de

anläggningar, som prövades behövliga till kompletterande av redan förefintliga möjligheter

å landstingets och skogssällskapets mark för inlogerande av fångar och

bevakning.

Enligt vad styrelsen under hand inhämtat torde ett par mindre hemmansdelar

kunna förvärvas för jämförelsevis ganska obetydliga kostnader. Köpeskillingarna

tillsammans torde icke överstiga omkring 15,000 kronor.

Landstinget och skogssällskapet förutsattes avgiftsfritt upplåta å deras mark

befintliga byggnader, vilka borde iståndsättas av fångvården mot skyldighet för

ägarne att vid det en gång blivande avträdandet ersätta nödig och nyttig kostnad.

Även tillhörande inägor finge av fångvården tillgodonjutas utan arrendeavgift.

I de hus, som sålunda bleve för fångvården disponibla, beräknades kunna

inhysas 30 eller 40 fångar jämte erforderlig bevakning.

I den mån ökade tvångsarbetarsiffror gjorde behövligt, att liera fångar på

platsen sysselsattes, skulle uppföras nya enkla byggnader av sådan typ och belägenhet

att de, när fångvården i en framtid fullgjort sitt arbete, kunde användas

såsom manbyggnader å nybildade gårdar, vilkas jord av fångvården bringats i

kultur. Genom försäljning till landstinget eller skogssällskapet, som i uppgörelsen

om arbetet törhända borde åläggas lösningsskyldighet, eller i annat fall till enskilda

jordbrukare, borde de av fångvården å byggnaderna nedlagda kostnaderna kunna

återvinnas.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Andra huyudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Med de på platsen förlagda tvångsarbetarna skulle brukas den till fångvårdens

förfogande befintliga inägojorden, omkring 50 tunnland, vars avkastning skulle användas

för fångarnas utspisning. De fångar, som för detta jordbruk icke behövdes,

skulle användas för dikesgrävning, vägbyggnad, torvupptagning samt skogsplantering

och, i mån förutsättningar gåves, nyodlingar. .

Ett snart sagt obegränsat antal fångar kunde i flera decennier användas i

dylikt arbete inom dessa milsvida kalmarker.

För det arbete, fångarna utförde utom inägornas brukande, hade landstinget

och skogssällskapet att ersätta fångvården, så långt å ömse sidor prövades skäligt.

Givetvis borde fångvården njuta ersättning för de arbetspremier, som tilldelades

fångarna för det arbete, de utförde åt de främmande institutionerna. Då dessa vore

i hithörande avseenden mycket liknande sådana allmänna inrättningar, för vilka

fångvården enligt Kungl. Maj:ts bestämmande utförde sina yrkesarbeten utan annan

ersättning än gottgörelse för arbetspremierna och därutöver en tiondedel av arbetsvärdet,

torde kunna ifrågasättas, om ej enahanda bestämmelse kunde få gälla beträffande

landstinget och skogssällskapet, helst dessas intressen i trakten vore inriktade

på ett nationalekonomiskt företag, som först i en ganska avlägsen framtid gåve

mödan lön.

Den nämnda tiondedelen av arbetsvärdet kunde möjligen anses kvittad mot

den avgiftsfria upplåtelsen till fångvården av byggnader och inägor samt tillhandahållandet

av teknisk ledare av arbetet, något som ställts i utsikt och varom avtal

i så fall borde träffas.

Sedermera ingav fångvårdsstyrelsen, tvenne ytterligare skrifter i

ämnet, dagtecknade den ena den 17 och den andra den 25 april 191/.

1 dessa utvecklade styrelsen närmare planen för en tvångsarbetarkoloni

vid Singeslmlt. De åtgärder styrelsen föreslog i sådant syfte gingo

i huvudsak ut på dels inköp för fångvårdens räkning av en mindre

fastighet i Singeshults by dels vissa nybyggnadsarbeten såväl å denna

fastighet som å vissa i Singeshults by belägna lägenheter, som

Kronobergs läns allmänningsstyrelse och skogssällskapet i Göteborg

ställt till fångvårdsstyrelsens förfogande, dels ock förflyttning av tvångsarbetsanstalten

i Karlskrona till kronohäktet i Halmstad, vilken fångvårdsanstalt

skulle såsom tvångsarbetsanstalt omfatta jämväl kolonien

vid Singeshult.

I huvudsaklig överensstämmelse med vad fångvårdsstyrelsen sålunda

föreslagit avläts till 1917 års riksdag en den 4 maj 1917 dagtecknad

proposition i ämnet (prop. nr 357), i vilken gjordes framställning

om bland annat beviljande på extra stat för år 1918 a\ ett

reservationsanslag å 20,000 kronor till bestridande av vissa för anordnandet

av den ifrågasatta kolonien för tvångsarbetsfångar erforderliga

kostnader för fastighetsköp och byggnadsarbeten m. m.

I den skrivelse, som riksdagen den 15 juni 1917 avlät angående

regleringen av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, besvarade

[11-]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Andra huvudtiteln: 1919 års tiJIäggsstat.

riksdagen jämväl nyssberörda proposition samt yttrade därvid — såvitt

nu är av intresse —, att riksdagen icke ansett sig kunna ägna det i

propositionen innefattade förslaget det allsidiga skärskådande, som frågans

vikt krävde, samt att riksdagen därför icke funnit sig för det dåvarande

böra bifalla framställningen i fråga. Då riksdagen emellertid alltjämt

hävdade den av riksdagen tillförene intagna ståndpunkten, att å tvångsarbetsanstalr

förvarade fångar i så stor utsträckning som möjligt borde

beredas tillfälle till arbete i det fria, ville riksdagen framhålla, art

riksdagens avslag å den då föreliggande framställningen icke finge

anses innebära, att riksdagen intagit en annan ställning till berörda

fråga.

I skrivelse till Kung], Maj:t den 29 september 1917 gjorde fångvårdsstyrelsen

en förnyad framställning i ämnet av i huvudsak samma

innehåll som den föregående. Denna förnyade framställning föranledde

dock ingen åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

I underdånig skrivelse den 25 april 1918 underställde fångvårdsstyrelsen

ånyo frågan Kungl. Maj:ts prövning, denna gång dock med den

väsentliga ändringen i sitt tidigare förslag, att styrelsen föreslog, att

vid den ifrågavarande kolonien skulle placeras straffångar i stället för

tvångsarbetare. I framställningen, som närmast föranleddes av nödvändigheten

att snarast finna placering för övertaliga straffångar, hette

det bland annat:

Nu gällande lag den 24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete

och fängelsestraff föreskreve i 6 §, att om fånge, som hölles till straff i gemensamhet,

under längre tid sysselsatts med arbete huvudsakligen inomhus, skulle han,

där så lämpligen kunde ske, någon tid före frigivningen helt eller delvis hållas till

arbete utomhus, samt att fånge, som underginge straff i gemensamhet, kunde få

sysselsättas med arbete utom straffanstaltens slutna område, såvida förbindelse mellan

fången och obehöriga därvid förhindrades.

Den starka tillströmningen av fångar hade medfört, att ett stort antal måst

överföras till straff i gemensamhet och att i följd därav också en tillväxt ägt rum

i antalet av dem, som enligt nämnda lagrum borde någon tid före frigivningen

hållas till arbete utomhus. Samtidigt hade en stark brist å logementslokaler yppats.

Åtgärder till avhjälpande i väsentlig mån av denna brist hade visserligen dels redan

vidtagits och dels planerats med anlitande av befintliga utrymmen vid tvångsarbetsanstalterna

samt genom straffångars inläggande å gemensamma sovsalar och så kallade

arbetsceller; men det vore en angelägenhet av vikt att om möjligt finna snart

realiserbara utvägar till än flera platsers anskaffande.

En sådan om än jämförelsevis ringa utväg, som tillika skulle tillgodose behovet

av friluftsarbete för gemensamhetsfångar samt innebära ett försök i ny riktning,

stode att vinna genom anordnande vid Singeshult av en fångkoloni i nära

överensstämmelse med det förslag, som i sådant avseende förut framställts, ehuru

då beträffande tvångsarbetare.

s. 21 Kontrollera mot PDF

indra huvudtiteln: 1919 års ti/Iäggsstat.

21

Om för arbetet vid kolonien utvaldes sådana straffångar, som vid välförhål- ill.

lande kunde hoppas erhålla villkorlig frigivning eller eljest ådagalagt synnerlig

pålitlighet, torde risken icke vara större än vid en förläggning därstädes av tvångsarbetare.

För säkerhetens skull borde början göras med ett ringa antal. Intill vunnen

erfarenhet borde anordningarna vara helt provisoriska. Således torde något eget

jordförvärv ej nu böra ske, utan förläggningen äga rum med begagnande av de

lägenheter, som Kronobergs läns allmänningsstyrelse och Skogssällskapet i Göteborg

utfäst sig att ställa till fångvårdens disposition. Nämnda lägenheters iståndsättande

krävde, såsom förut nämnts, en del utgifter, vilka dock skulle vid fångvårdens

avflyttning ersättas av ägarne, i den mån kostnaderna vore att anse såsom nödiga

och nyttiga. Några smärre utrustningsåtgärder av annan art måste jämväl bekostas.

Hela utgiftssumman beräknades till 12,500 kronor.

Såsom ledare av det provisoriska företaget torde tills vidare kunna anlitas

någon pålitlig överkonstapel i uppsyningsmansgrad. Vid hans sida behövdes några

vaktkonstaplar. Kolonien torde kunna ledas administrativt och ekonomiskt från det

närbelägna kronohäktet i Halmstad.

Styrelsen beräknade, att 20 å 30 straffångar sålunda skulle få placering med

möjlighet att framdeles utvidga kolonien, om den visade sig lämplig.

Framställningen slutade med en hemställan, att styrelsen måtte

bemyndigas att vid Singeshult försöksvis anordna en arbetskoloni för

straffångar med anslutning till kronohäktet i Halmstad samt att Kung],

Maj:t måtte för ändamålet anvisa ett belopp av 12,500 kronor alt bestridas

från förslagsanslaget till fångars vård och underhåll.

Denna framställning bifölls av Kung!. MaCj:t den 3 maj 1918.

I den skrivelse av den 24 augusti 1918, som fångvårdsstyrelsen

avlåtit till Kungl. Maj:t rörande beredande av ökat platsutrymme för

fångar, har fångvårdsstyrelsen ånyo upptagit förevarande fråga till bedömande.

Styrelsen framhåller där, att de åtgärder i nyssnämnda syfte,

som styrelsen tidigare i skrivelsen föreslagit och vilka jag förut i dagberört

vid behandlingen av de frågor, som tillhöra regleringen för år 1920

av riksstadens andra huvudtitel — främst tillbyggnader till vissa fängelser

samt uppförandet av ett nytt fängelse vid Väderbrunn i Södermanland —,

avsåge beredandet av eu konstant tillökning av fängelseutrymmet intill

en viss siffra. Såväl med hänsyn till det nuvarande stora fångantalet

som till ovissheten, huru länge samma förhållande kunde komma att

kvarstå, syntes det emellertid styrelsen angeläget att åstadkomma möjligheter

till fångförvar inom till siffran mera tänjbara gränser. Samtidigt

syntes det styrelsen, som om ej längre borde undanskjutas de från såväl

riksdagen som andra håll förordade försöken att hålla fångar till fri - luftsarbete å mossar och myrmarker.

Sedan styrelsen därefter i korthet redogjort för de tidigare för
-

Fångvårdsstyrelsen

i

skrivelse den

24 augusti

1918.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[11.] slag, som varit uppe rörande anordnandet vid Singeshult av en fångkoloni,

heter det i skrivelsen:

Enär de lägenheter, tillhöriga skogssällskapet i Göteborg, vilka avsetts för

inrymmande av fångar och bevakning, blivit provisoriskt tagna i bruk för arbetslösa

textilarbeterskor och andra fria personer, som anvisats sysselsättning med

trädplantering och dylikt å Singeshults marker, hade den plan, för vars förverkligande

Kung! Maj:t den 3 maj 1918 anvisat medel, ännu icke kunnat komma till

utförande. Från skogssällskapets sida hade kraftigt betonats, att för främjande av

företagets framgång vore av vikt, att detsamma kunde från början inriktas enligt

de linjer, som angivits i styrelsens tidigare framställningar, så att de i enskilda

händer befintliga smågårdarna av kronan inköptes. Styrelsen hade i sin förut omnämnda

skrivelse den 25 april 1917 i sådant hänseende föreslagit inköp av en viss

hemmansdel i Singeshult, innefattande 5 hektar åker och 65 hektar skogsmark, kärr

och mossar. Agaren, som icke ville ånyo utsätta sig för att ett av honom givet

försäljningsanbud från statsmakternas sida förkastades, hade icke nu bundit sig vid

något erbjudande. För att köpet skulle komma till stånd erfordrades därför, att

bemyndigande gåves till hemmanets inköpande för kronans räkning och att medel

ställdes till fångvårdens förfogande för köpets avslutande, så snart överenskommelse

kunnat träffas.

Styrelsen ansåge, att, om sådant inköp finge komma till stånd, en lämplig

logementsbyggnad borde på det inköpta hemmanet uppföras med iakttagande av de

i styrelsens föregående skrivelser angivna synpunkter -i ändamål att på platsen

vara nyttig och behövlig för den ökade jordbruksdrift, som genom kolonien åstadkommits.

I den mån försöket utfölle gynnsamt, syntes ytterligare hemmanslotter framdeles

böra inköpas.

På grund av vad styrelsen sålunda anfört förklarade styrelsen sig

för närvarande böra allenast hemställa, att till 1919 års riksdag måtte

till bestridande av kostnaderna för jordiuköp enligt Kungl. Maj:ts närmare

bestämmande samt uppförande av en logementsbyggnad vid

Singeshult för anordnande därstädes av en koloni för straffångar

äskas ett reservationsanslag å 50,000 kronor, att utgå redan under

år 1919.

Fångvårds- Sedermera har fångvårdsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Makt den

skrivelse den 22 november 1918 beträffande den ifrågasatta koloniens organisation

33 *1918^ *''ram''ag''t ett i visst avseende förändrat förslag, föranlett av erinringar,

som framkommit under ärendets fortsatta behandling. Styrelsen frångår

i denna sista skrivelse sitt förslag om koloniens läggande under kronohäktet

i Halmstad. Härom yttrar styrelsen i samma skrivelse i huvudsak

följande:

Om förutsättningar funnes för sakens ordnande på principiellt bästa vis, borde

kolonien stå under direkt ledning av föreståndaren vid en ej allt för avlägsen central

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

fängvårdsanstalt av den storlek, att kolonien kunde därifrån förses med bevakning fil.]

och full fångbesättning efter föreståndarens urval. Föreståndaren vid huvudanstalten

Unge på detta sätt personligt intresse av att till kolonien överföra de enligt hans

uppfattning lämpligaste ledarna och de fångar, om vilkas pålitlighet och förutsättningar

för den större friheten vid kolonien han på förhand kunnat förvissa sig. Om

härvid misstag av honom beginges, kunde de lätt rättas genom återkallande av

mindre passande ledare eller av fånge, som svikit förtroendet. Hela ekonomien,

upphandlingen av livsmedel och materiel etc. kunde ock besörjas direkt från huvudanstalten.

Så hade saken i mindre skala kunnat ordnas vid rikets nuvarande två

tvångsarbetsanstalter i fråga om därinvid inrättade kolonier, nämligen vid den så

kallade Djurgården invid Svartsjö och Hildero invid Landskrona. Båda dessa kolonier,

som inrymde allenast ett ringa antal personer, vore belägna på jämförelsevis

kort avstånd från huvudanstalterna.

Någon möjlighet att vid anläggandet av eu koloni uti större skala tillgodose

nyssnämnda principiella önskemål utan modifikation i hela deras omfattning gåves

för närvarande icke i vårt vidsträckta land, där det på grund av avstånden varit

nödvändigt att fördela fångpersonalen på ett flertal straffanstalter med ett jämförelsevis

mindre antal på vart håll. Intet fängelse funnes för närvarande av den

omfattning, att enbart därur skulle kunna utväljas och ersättas de lämpliga bevaknings-

och fångkrafterna för eu koloni av ifrågasatt storlek. Det bleve nödvändigt

att rekrytera kolonien från flera fängelser, kanske från alla, där fångar underginge

straff i gemensamhet eller eljest avtjänade lång strafftid.

Detta uteslöte icke, att kolonien kunde läggas såsom filial under eu viss

större straffanstalt, vars direktör anförtroddes ledningen av kolonien. Om så skedde,

syntes rekryteringen lämpligen böra ske i den ordningen, att från övriga större

fängelser efter urval av deras föreståndare till nämnda direktör avgåves förslag å

lämpliga fångar. Det sålunda gjorda urvalet skulle vara allenast provisoriskt med

rätt för direktören vid koloniens huvudanstalt att verkställa sovring bland de föreslagna.

Vore dessa på förhand av honom tillräckligt kända eller funne han sig

eljest kunna lita på avgivna vitsord, torde han direkt kunna tillstyrka förflyttning

till kolonien; men i tveksamma fall borde tillfälle beredas honom att själv pröva

fångarna på det sätt, att de från de särskilda fängelserna översändes till huvudanstalten

under därvarande direktörs egna ögon, för att, efter någon tids vistelse

därstädes för efterprövning, befordras vidare till kolonien, om direktören funne dem

därför passande. Han borde ock få tillfälle att personligen pröva den nödiga bevakningspersonalen,

likasom det borde tillkomma honom att från kolonien återkalla

dem, han funne olämpliga. Tydligen borde han äga att för kolonien föreslå även

personal från den egna anstalten.

För att den nyss antydda prövningen vid koloniens huvudanstalt skulle bliva

tillförlitlig, borde den givetvis ske under förhållanden, som i möjligaste mån liknade

dem vid kolonien, således jämväl under friluftsarbete utom fängelsets slutna område.

Huvudanstalten borde således till sitt förfogande hava en fritt liggande jordareal

för fångarnas sysselsättande med odlingsarbeten. I sådant avseende vore Mariestadsfängelset

för närvarande det bäst utrustade. Dock funnes jordar, ehuru

av vida mindre omfattning, jämväl vid övriga centralfängelser, utom vid det i

Karlskrona.

Om Mariestadsfängelset av förenämnda skäl och på grund av den erfarenhet

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

dess direktör naturligen vunnit i fråga om den rätta behandlingen av fångar i friluftsarbete

under mera obundna förhållanden samt ävenledes med hänsyn till det

jämförelsevis stora antalet vid fängelset intagna gemensamhetsfångar, prövade i

odlingsföretag. kunde anses särskilt lämpat såsom huvudanstalt för kolonien, talade

likväl emot eu sådan anordning fängelsets belägenhet och den krävande arten av de

arbeten, som på platsen ålåge därvarande direktör.

Mossmarkerna vid Singeshult, vilka på sätt förut till Kungl. Maj:t inberättats,

funnits av tillkallade sakkunniga vara både i fråga om beskaffenhet och läge de

mest passande, som kunnat uppletas, läge visserligen tämligen centralt inom den

ring, som bildades av centralfängelserna i mellersta och södra Sverige, men avståndet

till dem vore i allt fall ganska betydande.

Bekvämaste förbindelsen med Singeshult förefunnes över Lidhults station å

Karlshamn -Vislanda—Halmstads järnväg. Avståndet mellan Mariestad och nämnda

station vore å genaste järnvägslinjer 293 kilometer. Resan mellan de båda

orterna kunde icke ske på en och samma dag utan anlitande jämväl av natten.

Härtill komme, att Mariestadsfängelsets belägenhet även i förhållande till andra

fängelser vore obekväm, i följd varav ett sammanförande från de sistnämnda

till det förra av fångar i och för en kortare tids prövning bleve allt för betungande

både för statsverkets, bevakningens och fångarnas del. Särskilt skulle

fångars uppförande till Mariestad från landets södra delar för att efter verkställd

prövning nedföra dem till Singeshult innebära eu betydande omgång. En viss risk

skulle ligga uti att belasta direktören vid Mariestadsfängelset ej blott med det ökade

arbetet, som skulle krävas för ledningen av kolonien, utan ock med de därför erforderliga

resorna, vilka enligt vad förut påpekats skulle taga ansenlig tid, något så

mycket mer betänkligt, som jordbruksfängelset i Mariestad fordrade en oavlåtlig

vaksamhet av direktören personligen för att icke säkerheten och ordningen vid den

svårskötta anstalten skulle bringas i fara.

Mariestadsfängelset torde av dessa skäl icke böra anlitas såsom huvudanstalt

för kolonien.

Ej heller torde centralfängelset å Långholmen, ehuru detsamma inrymde det

största antalet gemensamhetsfångar och hade den största bevakningskåren, böra för

ändamålet ifrågakomma. Belägenheten utgjorde därför än svårare hinder än i fråga

om Mariestadsfängelset; likaså direktörens nuvarande stora arbetsbörda.

Av övriga centralfängelser i mellersta och södra Sverige kunde tydligen

ungdomsfängelset i Norrköping samt kvinnofängelset i Växjö icke tänkas såsom

lämpliga huvudanstalter för kolonien. Såsom saknande tillräcklig öppen mark för

friluftsarbeten ägnade sig för ändamålet ej heller den förra tvångsarbetsanstalten i

Karlskrona. Av nuvarande större straffanstalter återstode således allenast centralfängelserna

i Malmö och å Härianda invid Göteborg att vid valet tagas i betraktande.

Härjämte borde dock uppmärksammas det under utredning varande förslaget

att å Fristads hed invid Fristads station på Herrljunga- Borås-Varbergs järnväg,

ungefär tre mil från Herrljunga, förlägga en straffanstalt för omkring 300 gemensamhetsfångar.

Komme sistnämnda, dock endast såsom ett provisorium avsedda

anstalt till stånd, skulle densamma, på grund av möjligheten att bland dess egna

fångar träffa ett jämförelsevis mera talrikt urval för koloniens rekrytering, ur sådan

synpunkt lämpa sig såsom huvudanstalt. Men härvid gällde samma invändning,

som nyss gjorts gällande i fråga om Mariestads- och Långholmsfängelserna: före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

25

ståndaren måste anses bliva så upptagen med den egna anstaltens skötsel, att lian

icke utan åsidosättande därav kunde ägna tillräcklig uppmärksamhet och tid åt

kolonien. Därtill komme att, då anläggningen å Fristad bleve allenast tillfällig,

icke hos dess föreståndare torde kunna med säkerhet påräknas den erfarenhet och

förvaltningsvana, som erfordrades för att kunna ordna och leda två nyinrättade

anstalter av förut oprövad typ samtidigt. I jämförelse med centralfängelserna i

Malmö och å Härianda vore järnvägsförbindelserna mellan Fristads hed och

Singeshult knappast obekvämare, i det att resan däremellan kunde ske på en och

samma dag.

Om av förenämnda skäl icke Fristads hed ansåges böra till huvudanstalt för

kolonien väljas, kunde centralfängelset i Malmö eller det å Härianda vid Göteborg

därtill ganska väl lämpa sig. Av dem torde centralfängelset å Härianda vara att

föredraga dels på grund av de något bekvämare- kommunikationerna, dels på grund

av dess belägenhet mera i centrum av mellersta och södra Sverige, dels ock särskilt

på den grund att skogssällskapet, med vilket fångvården skulle komma att vid

Singeshult på det närmaste samarbeta, hade sitt säte i Göteborg, där också dess

ledande tjänstemän vore bosatta.

Likasom vid Malmöfängelset funnes vid centralfängelset å Härianda en öppen

jordareal, där prövning av fångar - - egna eller för ändamålet översända från andra

fängelser — kunde av direktören verkställas. Han kunde, enär centralfängelset

huvudsakligen vore avsett för fångar i enrum, lättare än vad fallet vore vid de

större gemensamhetsfängelserna, avlägsna sig från anstalten utan risk för dess jämna

ledning. Den nuvarande direktören hade ock stor erfarenhet i fråga om behandlingen

av olika slags fångar.

Styrelsen funne därför under nuvarande förhållanden övervägande skäl

till att förlägga kolonien å Singeshult såsom filial under centralfängelset å Härlanda.

Därmed följde, att förvaltningen vid nämnda fängelse skulle omhänderhava

även koloniens ekonomiska skötsel i de delar, som icke kunde överlåtas till platsledningen

vid Singeshult. Självfallet borde centralfängelsets direktör och tjänstemän

vid utövningen av sina åligganden äga att anlita önskvärt biträde jämväl av föreståndaren

vid det till kolonien mera närbelägna kronohäktet i Halmstad, såsom för

uppköp av matvaror etc. För tillfälligtvis behövlig sjukvård och internering kunde

också nänmda häkte vid behov anlitas, utan hinder därav att kolonien vore filial

till Härlanda-fängelset. Ett frångående av styrelsens tidigare förslag att förlägga

kolonien under nämnda häkte behövde således icke medföra försämring i koloniens

utspisnings- och vårdnadsförhållanden. Däremot vunnes genom det ändrade förslaget

större säkerhet för att ledningen lades i de bästa händer, i det att givetvis direktören

för ett stort centralfängelse måste anses inneliava högre kvalifikationer och

mer prövad förmåga än föreståndaren vid ett mindre häkte. Även erbjöde centralfängelset

större möjlighet än kronohäktet att mottaga den törhända ganska talrika

skara av fångar, som komme att översändas till huvudanstalten för prövning. Centralfängelset

vore ock bättre rustat för bokföring och ekonomivård i vad kolonien beträffade

vid sidan av den egna anstaltens angelägenheter.

På sålunda anförda skäl hemställde styrelsen, att kolonien måtte

läggas såsom filial under central fängelset å Härlanda. Därvid ville

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 4

[11.]

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Andra huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

[11.] styrelsen dock uttala önskvärdheten därav, att denna organisation icke

fastlåstes genom ett riksdagens beslut. Det kunde nämligen framdeles

visa sig, att annat fängelse hellre borde väljas till huvudanstalt, i det

att de av styrelsen förut .uttalade betänkligheterna mot användningen

såsom sådan av Mariestadsfängelset eller anstalten å Fristads hed kunde

finnas mindre vägande, eller att, efter anordnandet av ett nytt friluftsfängelse

vid Väderbrunn eller annorstädes, övervägande skäl talade för

dettas anlitande såsom huvudanstalt för kolonien.

inenhchefcn . Redan genom fattandet av förutnämnda beslut den 3 maj 1918,

''varigenom till fångvårdsstyrelsens förfogande ställdes visst belopp för

anordnande försöksvis vid Singeshult av en arbetskoloni för straffångar,

bär Kungl. Maj:t intagit viss ståndpunkt till det föreliggande förslaget.

Som emellertid av anledning, som fångvårdsstyrelsen omnämnt, berörda

försök ännu ej kommit till utförande samt fråga nu väckts om äskande

av medel av riksdagen för planens verkställande i något vidare utsträckning

än då ifrågasattes, föreligger anledning att nu upptaga sagda plan

till närmare omprövning.

Vad då först angår själva tanken på, att ett försök göres i den

föreslagna riktningen, d. v. s. med straffångars sysselsättande med nyodlingsarbete

i moss- och myrmarker, torde resandet av några betänkligheter

mot densamma knappast numera vara att förvänta. Ett realiserande

av denna tanke skulle utgöra ett hytt led i den strävan, som

alltsedan genomförandet av IDIG års nya lag om verkställighet av straffarbete

och fängelsestraff gjort sig gällande att i ökad utsträckning skapa

förutsättningar för att de nya principer, som genom nämnda lag införts

i vår fångvårdslagstiftning, skola kunna komma till en mera omfattande

praktisk tillämpning.

Vad därefter angår den lämpligaste organisationen för en fångkoloni

av det ifrågasatta slaget, torde det, på sätt fångvårdsstyrelseu

också framhållit, icke kunna bestridas, att den ur flera synpunkter lämpligaste

anordningen vore den, att en dylik koloni förlädes i närheten av

samt intimt kombinerades med någon av våra större straffanstalter. På

detta sätt skulle kolonien kunna rekryteras och ledas från ett och samma

fängelse. Härigenom vunnes den givna fördelen, att det bleve samma

fångvårdsdirektör, vilken gjorde urvalet av dem, som skulle utsändas

till kolonien, och vilken finge bära ansvaret för de utsända. Därigenom

att kolonien lades under ett större fängelse vunnes också säkrare garanti

för att ledningen av densamma bleve mera kompetent än om den bleve

filial till någon av våra mindre fångvårdsanstalter.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Andra liuxudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Av den utredning fångvårdsstyrelsen förebragt framgår emellertid, att

eu anordning i full överensstämmelse med vad sålunda angivits såsom mest

lämpligt icke — åtminstone för närvarande—låter sig genomföra i vårt

land. Så vitt kunnat utrönas finnes ingen för ändamålet lämplig mosse

eller myr, som är belägen i närheten av något av våra nuvarande större

fängelser, och i allt fall är intet av dessa — frånsett möjligen Långholmen

— så stort, att man skulle kunna tänka sig, att en koloni av

nu ifrågasatt art skulle kunna rekryteras enbart från detsamma. Den

relativt stora frihet koloniarbetet kräver gör nämligen, att till eu dylik

fångkoloni icke kan sändas annat än ett strängt urval av fångar, främst

kanske sådana, för vilka villkorlig frigivning snart kau väntas och för

vilka koloniarbetet kan bilda en lämplig övergång till den mera fullständiga

friheten. En koloni, upprättad nu, måste därför, på sätt fångvårdsstyrelsen

också påpekat, direkt eller mera indirekt, rekryteras från

alla eller åtminstone flertalet av våra större fängelser.

Med hänsyn till vad sålunda sagts synes det mig, som om den

av fångvårdsstyrelse!! föreslagna platsen Singeshult i Vrå socken av

Kronobergs län vore synnerligen lämplig för ändamålet, belägen som

den är så gott som i centrum av den ring, som bildas av våra sydsvenska

och mellansvenska större fängelser för manliga straffångar.

Härtill kömmer, att de i denna trakt belägna moss- och myrmarkerna

äro av den omfattning, att de för decennier framåt kunna lämna tillräckligt

arbete av nu ifrågavarande slag.

I likhet med vad fångvårdsstyrelsen gjort gällande i sin förutnämnda

senaste skrivelse av den 22 november 1918 finner jag, att

Singeshults mera isolerade belägenhet dock ej bör hindra, att man låter

en dit förlagd koloni av straffångar sortera uuder ett av våra större

fängelser och på detta sätt söker i största möjliga utsträckning tillgodogöra

sig de fördelar, som, enligt vad nyss framhållits, äro förenade

med en dylik anordning.

Beträffande frågan, under vilket av våra större fängelser, en fångkoloni

vid Singeshult lämpligen bör läggas, synes mig valet böra stå

mellan centralfängelserna å Härianda vid Göteborg och i Mariestad.

Med fäst avseende särskilt därå, att det skogssällskap, med vilket fångvården

ju skulle komma att samarbeta på nu ifrågavarande område, är

förlagt till Göteborg, delar jag fångvårdsstyrelsens uppfattning, att

kolonien i fråga åtminstone tillsvidare bör läggas under Härlandafangelset.

Beträffande denna organisationsfråga torde dock lämpligen,

på sätt fångvårdsstyrelsen hemställt, kunna överlämnas åt Kungl. Maj:t

att förfara efter omständigheterna. Huvudsaken är, att det blir led
-

[11-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[11.] ningen för något av våra större fängelser, som får sig anförtrodd skötseln

av den nya gren av fångvård sarbetet, som kolonisationsverksamheten

innebär.

Beträffande den av fångvårdsstyrelsen framlagda närmare planen

för koloniens anordnande samt storleken av det belopp, som styrelsen

för ändamålet äskat, bär jag intet att erinra, ej heller däremot, att de

erforderliga medlen begäras på 1919 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att

Eders Kung], Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av de för anordnande vid

Singeshult i Vrå socken av Kronobergs län av en

koloni för straffångar erforderliga kostnader för fastighetsköp

och byggnadsarbeten in. in. å tilläggsstat för år

1919 bevilja ett reservationsanslag å... kronor 50,000.

8. Nya fångvårdsanstalter.

[12.] Vid behandli ngen förut i dag av årets statsverksproposition, så

^årdsanstdi- v^t arigjck an(ira huvudtiteln, gjorde jag vid avdelningen om fångar.

vården inledningsvis ett uttalande rörande bland annat det nuvarande

allmänna läget inom fångvårdsväsendet, sådant detta framgått ur de

genom kristiden skapade förhållandena. Jag framhöll därvid, att de

åtgärder, som redan vidtagits eller vore under utförande för att avhjälpa

den genom fånganlalets starka stegring uppkomna bristen å

fängelseutrymme, vore otillräckliga för sitt ändamål och att ytterligare

åtgärder i detta syfte därför vore erforderliga, i vilket avseende ett flertal

olika förslag framförts.

På sätt jag redan vid nyssnämnda tillfälle antydde föreligger dock

utredningen härom ännu ej i det fullständiga skick, att jag kan redan

nu underställa dessa förslag Kungl. Maj:ts prövning.

I avvaktan på, att så kan ske och eventuell proposition i ämnet

kan bliva till riksdagen avlåten, torde emellertid för ändamålet erforderliga

medel — förslagsvis beräknade till 400,000 kronor — böra

beräknas å tilläggsstaten för år 1919.

På grund härav tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

för inrättande av nya fångvårdsanstalter å tilläggsstat

för år 1919 såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av............................................. kronor 400,000.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 ärs tilläggsstat.

29

C. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

1. Byggnadsarbeten m. m. vid statens uppfostringsanstalt å Bona.

På framställning av Kungl. Maj:t (i proposition nr 338) medgav [13.]

1918 års lagtima riksdag, att vid statens uppfostringsanstalt å Bona Byggnadsarfinge

för en beräknad kostnad av sammanlagt 750,000 kronor komma ^"statens’

till utförande vissa byggnadsarbeten och anskaffas en del inventarier, uppfostringsallt

i huvudsaklig överensstämmelse med ett i ärendet framlagt, av mig aiBona

förordat förslag. För påbörjande av omförmälda byggnadsarbeten och

inventarieanskaffning anvisade riksdagen samtidigt å tilläggsstat för år

1918 ett reservationsanslag av 235,000 kronor och å extra stat för år

1919 ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

De med nyssnämnda beslut avsedda byggnadsarbetena voro följande:

uppförande av bostäder för åtta förmän samt ytterligare en bostadsbyggnad

i ersättning för eu äldre sådan; reparation av den s. k. Ornässtugan

och av bokhållarbostaden; uppförande av en kolonibyggnad vid

utgården Bockfall och iståndsättande av en bostad för ladugårdsförmannen

därstädes: anordnande av en nattvaktsbostäd vid utgården

Tryfall; uppförande av en ny elevavdelning omfattande, förutom uthus,

en huvudbyggnad och två flyglar; samt uppförande av eu lantbruksinspektorsbostad

och eu verkstadsbyggnad.

Vid tiden för avlåtandet av nu nämnda proposition voro spörsmålen

om vattenförhållandenas ordnande vid Bonaanstalten samt tillfredsställandet

av anstaltens behov av elektrisk energi ännu ej tillräckligt

utredda, varför medel för dessa ändamål ej kunde redan då begäras.

Då emellertid utredningen i dessa avseenden numera föreligger i det

skick, att den kan läggas till grund för förslag i ämnet, får jag nu

underställa dessa spörsmål Kungl. Maj:ts prövning.

I sammanhang härmed torde'' till behandling upptagas frågan om

anvisande av ytterligare medel till själva byggnadsarbetenas utförande

ävensom av Bonastyrelsen framförda förslag om uppförande av ytterligare

två bostadshus samt utvidgning av anstaltens kontors- och expeditionslokaler.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

113.]

I. Vattenförhållandena

vid Bona

Fattigvårds
lagstiftnings
kommittén.

Medicinal
styrelsen.

Av Bonastyrelsen

föranstaltade

för

beredande

undersökningar.

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

-Beträffande ordnandet av Bonaanstaltens vattenförhållanden är att

uppmärksamma följande.

I det betänkande, som fattigvård slagstiftnings kommittén den 2

decemoer 1915 avgav med förslag till lag om ändring av 5 kap. 3 §

strafflagen ^ in. fl. författningar samt med* därav föranledda åtgärder i

avseende å anstalter för minderåriga förbrytare, föreslog kommittén,

att frågan om ordnandet av Bonaanstaltens vattenförhållanden skulle

lösas på det sätt, att vatten genom en sugledning toges från nedre

delen av en mellan den närbelägna Bocksjön och den invid anstalten

liggande kvarndammen ledande kanal.

I sitt över detta betänkande den 29 januari 1916 angivna utlåtande

förklarade medicinalstyrelsen sig icke kunna tillstyrka, att kommitténs

förslag i denna del komme till utförande. Till stöd för denna ståndpunkt

åberopade styrelsen ett av medlemmen av dess vetenskapliga råd,

ingenjören doktor Clas Sondén avgivet yttrande, däri denne, under påpekande

att det ytvatten, som enligt kommitténs förslag skulle komma

till användning, icke skulle förskriva sig från eu större sjö utan från

en kanal med vatten av mycket tvivelaktig beskaffenhet, gjorde gällande,

att detta förslag måste anses i hygieniskt avseende otillfredsställande.

Vad angår Bonastyrelsens ställning till detta spörsmål, är till

en början att nämna, att styrelsen i sitt över fattigvårdslagstiftningskommittens

betänkande den 26 januari 1916 avgivna yttrande omnämnde,

att styrelsen haft under övervägande, huruvida icke genom

borrningar skulle kunna erhållas grundvatten, vilket enligt styrelsens

mening skulle vara den lyckligaste lösningen av förevarande spörsmål.

Efter framställning av styrelsen ställde Kungl. Maj:t därefter genom

beslut den 14 juli 1916 till stjurelsens förfogande medel för verkställande

av undersökning, huruvida vatten skulle kunna erhållas genom borrning

i berg. Sedan kontrakt häröver avslutats med svenska diamantbergborrningsaktiebolaget,

påträffades, efter av detta bolag verkställd borrning

i fäst berg, på ett djup av 80 meter eu vattenmängd, som vid provpumpning

befanns lämna omkring 3,400 liter per timme.

Sedan ingenjören vid Stockholms stads vattenverk John Bergström

efter undersökning på platsen förklarat sig tillstyrka, att anordningar

för borrbrunnsvattnets tillgodogörande komme till utförande, uppdrog

styrelsen åt Bergström att uppgöra förslag härtill. Detta uppdrag full
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Andra huvudtiteln: 7919 års tilläggsstat.

gjorde Bergström genom avgivandet till styrelsen av ett den 18 januari

1917 dagtecknat yttrande. 1 detta hemställde lian, att Bonas vattenfråga

måtte på närmare angivet sätt lösas genom en kombination av

förutnämnda borrbrunn med anstaltens förutvarande ledning av vatten

Iran Bocksjön, vilket sistnämnda vatten fortfarande skulle användas

till tvätt, bad, renhållning o. d.

Emellertid anmälde styrelsen i skrivelse den 7 september 1917

rörande Bonaanstaltens anslagsbehov för ar 1918, att, da styrelsen ej

funnit de intyg, som avgivits över beskaffenheten av det ur borrbrunnen

bekomna vattnet, utgöra tillräcklig borgen för att vattnet vore av så

fullgod beskaffenhet, att styrelsen ansåge sig kunna föreslå ett omedelbart

vidtagande av åtgärder för vattnets tillgodogörande, styrelsen träffat

avtal med svenska diamantbergborrningsaktiebolaget om borrbrunnens

fullständiga ^pumpning för erhållande av en fullt avgörande analys

om vattnets beskaffenhet, men att på grund av bolagets många övriga

ataganden detta arbete ännu icke hunnit utföras, varför styrelsen erhölle

att längre fram fa anmäla resultatet av detsamma. Beträffande den

kostnad, som ett utförande av ingenjören Bergströms nyssnämnda

förslag kunde antagas föranleda, uppgav styrelsen, att Bergström på

anmodan verkställt kostnadsberäkning i sådant avseende, vilken beiåkning

slutade a 35,000 kronor. I denna summa .ingingo jämväl

kostnaderna för vattenledning-ens utsträckning till det nybyggda skolhuset

och den föreslagna nya elevavdelningen. Nämnda belopp upptogs

av styrelsen bland de kostnader för ändrings- och nvbyggnadsarbeten

å Bona, till vilkas bestridande styrelsen i förevarande skrivelse

anhöll, att Kung]. Maj:t måtte äska medel av riksdagen.

Sedan det vid fortsatt undersökning visat sig omöjligt att med

allenast dåvarande anordningar erhålla ett fullt tillförlitligt prov å vattnet

från borrbrunnen, avgav ingenjören Bergström till Bonastyrelsen ett den

13 februari 1918 dagtecknat förnyat skriftligt yttrande i ämnet, å vilket

} ttiande lörutbemälte doktor Sonden tecknat sitt fulla instämmande. 1

detta yttrande gjorde Bergström efter eu ingående motivering gällande,

att de vid Bona dittills gjorda undersökningarna icke kunde läggas till

grund för ett avgörande omdöme beträffande vattnets beskaffenhet, utan

att förhallandeua vore sadana, att ett, sa vitt sig’ göre läte, slutgiltigt

resultat kunde erhållas endast efter en relativt lång tids provpurapning-.

I fall vattnet efter en dylik provpumpning befunnes användbart — och

ett motsatt förhållande skulle vara beroende på synnerligen ogynnsamma

omständigheter — komme bergbrunnens utnyttjande säkerligen bliva

den med de minsta kostnaderna förenade åtgärden att tillsvidare till
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Indra huYudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[13.] godose anstaltens vattenbehov. I utlåtandet tillstyrktes därför, att bergbrunnen

provisoriskt monterades med en motordriven djupvattenpump

och att en längre tids provpumpning påbörjades.

Genom beslut den 15 mars 1918 ställde Kungl. Maj:t därefter,

på framställning av Bonastyrelsen, till dennas förfogande nödiga medel

till verkställande av denna provpumpning.

I underdånig skrivelse den 9 april 1918 anmälde styrelsen, att

resultatet av provpumpningen icke kunde föreligga i så god tid, att

det kunde läggas till grund för en proposition i ämnet till 1918 års

riksdag. Emellertid både ingenjören Bergström förklarat, att vattenförhållandena

å Bona läte sig ordnas, vare sig detta skulle ske på det

nu närmast ifrågasatta sättet eller, för den händelse borrbrunnsvattnet

icke bleve till fyllest, medelst rening av vatten. Då utredningen härom

ej vore slutförd, kunde dock kostnaderna för vattenförhållandenas ordnande

icke då med säkerhet avgöras. Styrelsen hemställde därför, att

med äskande av anslag till dessa kostnaders bestridande måtte få anstå

till år 1919.

fhefZ!eTen23 Vid avlåtandet den 23 april 1918 till nämnda års lagtima riksdag

april 1918. av förut berörda proposition (nr 338) gjorde jag gällande, att det givetvis

varit önskligt, om samtidigt med framförandet av det förslag till

omfattande byggnadsföretag å Bona, som i propositionen framställdes,

kunnat framläggas förslag jämväl till fullständigt ordnande av Bonaanstaltens

vattenförhållanden. Då detta emellertid av skäl, som Bonastyrelsen

åberopat, icke låtit sig göra samt nödvändigheten av ett

skyndsamt genomförande av utvidgningsarbetena förbjöde varje uppskov

med desammas påbörjande, återstode, enligt min mening, ingen annan

utväg än den aAr styrelsen föreslagna eller att låta med äskandet av

medel till tillfredsställandet av detta särskilda behov anstå till ett annat

år. Några större olägenheter kunde ej anses vara förenade med att

sålunda uppskjuta fattandet av definitivt beslut i detta avseende,

då ju i allt fall utredningen gåve vid handen, att de största utsikter

förefunnes för att förevarande spörsmål skulle kunna inom den närmaste

framtiden få en fullt tillfredsställande lösning. Om det nämligen skulle

visa sig, att det av ingenjören Bergström i första hand förordade förslaget

om tillgodogörandet av det i den nya borrbrunnen funna vattnet

icke skulle visa sig kunna med fördel genomföras, funnes andra fullt

framkomliga vägar. En dylik, som framkastats av ingenjören Bergström

i dennes förut omnämnda yttrande av den 18 januari 1917, skulle

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

bestå däri, att vatten toges direkt från Bocksjön samt detta därefter [13.]

genomginge rening på ett eller annat sätt.

I enlighet med den uppfattning, som sålunda kommit till uttryck,

begärdes inga medel för nu förevarande ändamål av 1918 års lagtima

riksdag.

I underdånig skrivelse den 4 juni 1918 anmälde Bonastyrelsen där- bonastyrelsen

efter, att, sedan provpumpningen dåmera ägt rum, ingenjören Bergström denTjuni

däröver upprättat och till styrelsen överlämnat en berättelse, av vilken fram- 1918- ginge, bland annat, att doktor Sondén och annan sakkunnig person, vilka

undersökt de vid pumpningen upptagna vattenprov, funnit sig icke hava

något att anmärka mot vattnets egenskaper, men att enligt Bergströms

åsikt borrbrunnen sannolikt kunde lämna, med pumpning dygnet runt, endast

omkring 19 å 20 kubikmeter vatten, vilken vattenmängd icke vore

tillräcklig för anstaltens totala behov, som med hänsyn till dun föreslagna

utvidgningen av anstalten beräknades komma att uppgå till omkring

50 kubikmeter per dygn. Då emellertid det vatten, som erhölles från

ifrågavarande borrbrunn vore av god beskaffenhet och kunde ii .pumpas

direkt i rörnätet utan föregående behandling, ansåge Bergström brunnen

böra användas och den redan monterade djupvattenpumpen inköpas

samt pumpledningen direkt kopplas till anstaltens vattenledning. För

erhållande av felande vattenkvantitet ansåges en ny vattentäkt böra

uppsökas. Därvid skulle enligt Bergströms förslag genom borrning

undersökas, huruvida i anstaltens närmaste omgivningar grundvatten

kunde erhållas frän sandlager förekommande i krosstensgrusåsar. I anledning

härav hemställde styrelsen, att Kungl. Maj t täcktes för verkställande

av grundvattensundersökning ställa ett. belopp av högst 2,000

kronor till styrelsens förfogande.

Denna styrelsens hemställan bifölls av Kungl. Makt den 28 Kuyt Mijus

• i n i o OJ beslut den 28

juni 1918. juni 191s

I skrivelse den 31 augusti 1918 anmälde Bonastyrelsen därefter,

att efter borrningar på flera ställen å Bona grundvatten påträffats i en den si

krosstensgrusås och att för det dåvarande påginge provpumpning, som aH9'',st, ,91Sdock

för vinnande av säkert resultat måste pågå ännu en tid. Styrelsen

kunde därför ej då ännu bestämt angiva det belopp, som för ordnandet

av vattenförhållandena å Bona behövde äskas av 1919 års

riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sann. 2 käft, (Nr 2.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[13.]

B onast yr elsen

i skrivelse

den 3 deeember

1913.

Utredning

och förslag

av ingenjören

J.

Bergström.

Med skrivelse den 3 december 1918 har nu Bonastyrelsen överlämnat

ett av ingenjören Bergström den 2 i samma månad avgivet utlåtande

rörande ordnandet av Bonaanstaltens vattenförhållanden. I sin skrivelse

förklarar sig styrelsen ansluta sig till det förslag i ämnet, som Bergström

i sitt utlåtande framfört. Detta förslag går ut på biträdandet av

den i det föregående alternativt ifrågasatta utvägen, att vattenfrågan

skulle lösas på det sätt, att vatten toges direkt från Bocksjön samt

detta därefter genomginge rening.

I sitt utlåtande yttrar Bergström bland annat:

Det olämpliga i att bibehålla den nuvarande anordningen och till vattentäkt,

använda den omedelbart nedanför anstaltens huvudbyggnader belägna kvarndammen,

som vore utsatt för föroreningar på olika sätt, hade i föregående utredningar vid

flera tillfällen framhållits. Att till hushållsbok direkt uppfordra detta vatten måste

medföra en ständig risk för uppkomsten av en genom vattnets infektion förorsakad

epidemi, smil sedan, efter vad erfarenheten från andra håll visat, kunde bliva synnerligen

besvärlig att bekämpa. Medicinalstyrelsen hade i sitt betänkande den 29

januari 1916 icke heller på grund härav ansett sig kunna tillstyrka ett tidigare

föreliggande förslag, i huvudsak grundat på bibehållandet av de nuvarande anordningarna.

En ändring borde komma till stånd snarast möjligt och torde icke vara försvarligt

att ytterligare utvidga anstalten utan att samtidigt få vattenledningen ordnad

på ett ur hygienisk synpunkt fullt tillfredsställande sätt. 1 detta syfte hade ju

även styrelsen låtit verkställa omfattande undersökningar och utredningar.

Sålunda hade genom svenska diamantbergborrningsaktiebolaget under år 1916

utförts en 80 meter djup bergbrunn, som av bolaget beräknats lämna cirka 3,400

liter per timme eller en kvantitet, som vore tillräcklig för anstaltens behov. Vid

senare verkställda provpumpningar hade emellertid brunnens kapacitet befunnits

vara avsevärt mindre eller endast cirka 800 liter per timme. Brunnen lämnade

dock enligt verkställda analyser vatten av utmärkt beskaffenhet, varför densamma

i enlighet med styrelsens beslut komme att användas i kombination med den i det

följande föreslagna anläggningen.

Möjligheten att genom flera bergbrunnar täcka vattenbehovet torde med den

erfarenhet, som vunnits genom den verkställda borrningen, vara utesluten. Eu

noggrann undersökning av grundvattenförekomsten ovan berggrunden i anstaltens

omedelbara närhet eller på rimligt avstånd från densamma hade visat, att grundvatten

i betryggande mängd icke stode att erhålla.

Återstode därför ej annat än att använda Bocksjön till vattentäkt, varpå det

föreliggande förslaget grundats. Förlädes vattenintaget på lämplig plats, kunde

sjöns vatten utan risk användas, förutsatt att detsamma underkastades rening.

Denna vattentäkt erbjöde därjämte fördelen av praktiskt taget obegränsad tillgång

på vatten, varför, om mot förmodan anstalten i en framtid skulle komma att ytterligare

utvidgas, ett ökat vattenbehov icke behövde erbjuda några svårigheter. Den

förutnämnda kombinationen med bergbrunnen komme att i vissa avseenden förbättra

vattenledningsvattnets kvalitet, genom att brunnens vatten, som hade konstant

temperatur, omkring 8° C., sommartiden komme att något sänka temperaturen hos

s. 35 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

35

sjövattnet och vintertiden i stället något höja densamma. En ofrånkomlig olägenhet [13.]

med ytvatten vore nämligen, att detsamma under sommaren gärna ville bli något

för varmt och under vintern avkyldes något för mycket. Bocksjöns vatten vore

därjämte genom humus tidtals något hrunfärgat, och komme färgningen säkerligen

att minskas något genom blandningen med bergbrunnens vatten.

Efter det Bergström därefter lämnat en utförlig beskrivning på

huru det av honom förordade förslaget skulle närmare genomföras, av

vilken beskrivning framgår bland annat, att vattnets renande skulle ske

medelst långsam filtrering genom sand samt att, för vattenförbrukningens

utjämnande och för att vatten alltid måtte vara tillgängligt i händelse

av eldsvåda eller tillfälliga avbrott i vattenuppfordringen, en högreservoar

skulle anordnas i form av ett vattentorn, framlägger Bergström följande

kostnadsberäkning :

Intagsledning i Bocksjön, intagsbrunn med silar, pumphus samt

råvattenpump med elektrometer och ledningar kronor 13,500: —

280 meter 80 millimeter rörledning av gjutjärn mellan intaget

och filtret med schaktning och läggning å 30 kronor per meter » 8.400: —

Tvådelat filter av armerad betong (å 400 kronor per kubikmeter)

med överbyggnad av trä, avstängningsventiler, regleringsanordningar,

rörledningar in. m. » 35,000: —

Pumphus och renvattenpump med elektrometer och ledningar

in. in. ................................... * 12,500: —

Renvattenbehållare av armerad betong ......................................... > 8,500: —

Vattentorn av armerad betong och tegel med rörledningar,

vattenståndsmätare m. m.......... » 30,000: —

680 meter 100 millimeters rörledningar av gjutjärn med läggning

och schaktning ä 35 kronor » 23,800: —

Brandposter och avstängningsventiler med tillhörande rördelar » 4,500: —

Servisledningar med tillbehör, schaktning och läggning ........... » 8,000: —

3 stycken vattenkastare och 3 stycken dricksfontäner » 3,000: —

Ångpump för eldsläckning med intagsledning m. m..................... » 11,000: —

Bergsprängning ................................................................................ » 3,000:.—

Diverse oförutsedda utgifter ............................................................ » 13,800: —

Summa kronor 175,000: —

Bergström anmärker i sitt utlåtande, att de ur eldsläckningssynpunkt

föreslagna anordningarna vore i huvudsak desamma, som tidigare

efter besiktning på platsen föreslagits av brandkaptenen i Stockholm,

C. Borgenstierna.

Byggnadsstyrelsen, som över ingenjören Bergströms förslag till ByggnaSsvattenledningsanordningar

inhämtat yttrande från doktor Sondén, för- styrehen
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[13.] klarar i utlåtande den 27 december 1918, att styrelsen med det material,

som sålunda stått till styrelsens förfogande, anser sig kunna instämma

i vad Sondén anfört. Denne yttrar:

I likhet med förslagsställaren ansåge Sondén, att det nuvarande vattenledningssystemet

vid Bona vore hygieniskt ohållbart samt att den enda säkra utvägen att

erhålla gott vatten i tillräcklig myckenhet därstädes vore att taga vatten ur Bocksjön

samt underkasta detta vatten erforderlig rening.

I avseende på platsen för vattenintaget i sjön finge förutsättas, att en nu

där framgående vinterväg flyttades till annat ställe i sjön.

Den föreslagna reningsmetoden — långsam filtrering — vore sedan lång tid

beprövad inom vattenledningstekniken samt gåve, då erforderlig omsorg, noggrannhet

och kontroll ägnades åt filtrets skötsel, gott resultat.

Yad som i här föreliggande fall något komplicerade förhållandena vore hänsyn

till eldsläckningsbehovet. Då emellertid kostnaden för en från den övriga vattenledningen

helt och hållet skild ledning för eldsläckningsändamål antagligen bleve

allt för hög, torde knappt någon annan utväg än den föreslagna stå till buds. Man

hade ju härvid rätt att förutsätta, att det .ofiltrerade vatten, som vid en eventuell

eldsvåda finge fylla ledningarna, väl utspolades omedelbart efteråt.

I avseende på vattenbehovets storlek syntes anläggningen bliva tillräcklig,

och även syntes förhållandet mellan anläggningens delar (rörnät, pumpverk, lågoch

högvattenbehållare, filtrum m. m.) vara väl avpassat.

1 avseende på kostnaderna vore det — såsom nogsamt känt — för närvarande

omöjligt att uppgöra några fullt bindande beräkningar, men hade förslagsställaren

och Sondén post för post genomgått de av den förre framlagda beräkningarna,

vilka därvid synts vara så tilltagna, att — därest arbetet komme att utföras under

förhållanden, vilka någorlunda liknade de nuvarande — de beräknade kostnaderna

ej borde behöva överstigas.

Såsom slutomdöme förklarade Sondén, att lian tillstyrkte antagandet

av ingenjören Bergströms förslag.

Departements- Av den utredning, som sålunda i nu förevarande avseende före
chefen.

bragts, framgår, att allvarliga bemödanden gjorts att få Bonaanstaltens

vattenfråga löst på ett tillfredsställande sätt utan att behöva anlita den

mera kostsamma utvägen att taga vatten direkt från Bocksjön och därefter

rena detsamma. Samma utredning ger emellertid också tydligen

vid handen, att någon annan utväg än denna sistnämnda icke är framkomlig.

Jag ser mig alltså nödsakad att, trots de ganska väsentliga

kostnader som därmed äro förbundna, förorda det av Bonastyrelsen i

dess skrivelse den 3 december 1918 framförda och av samtliga i ärendet

hörda sakkunniga biträdda förslaget.

Mot de gjorda kostnadsberäkningarna, vilka ju i tider sådana som

de nuvarande givetvis icke kunna betraktas lika säkra som under nor
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 37

mala förhållanden, har jag ingen erinran att göra. För nu ifrågavarande

ändamål torde alltså avses ett belopp av 175,000 kronor.

Bland de av fattigvårdslagstiftningskommittén ifrågasatta åtgärderna

för anstaltens utvidgning ingick även anskaffandet av en fotogenmotor

såsom reservkraft för den förut befintliga, av vattenturbin drivna elektriska

anläggningen. I kommitténs betänkande omförmäldes (sid. 88), att vissa

tider vattenkraften vore otillräcklig eller till följd av torka helt och hållet

försvunnen, vårföre föreslogs, att såsom reservkraft skulle anskaffas omförmälda

fotogenmotor, vilken borde äga tillräcklig styrka att driva hela

centralen.

I förutberörda skrivelse den 7 september 1917 förklarade Bonastyrelsen,

att den för sin del vore av den uppfattning, att reservkraften

icke borde vare sig med hänsyn till då rådande förhållanden eller med

tanke på framtiden hämtas från fotogenmotor. Då styrelsen hade sig

bekant, att en elektrisk kraftledning inom den närmaste tiden komme

att från Älvkarleö kraftverk framdragas till trakten av Motala och möjlighet

alltså komme för anstalten uppstå att utan alltför hög kostnad

komma i förbindelse med nämnda kraftledning, anhölle styrelsen att

längre fram få till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i nämnda

hänseende.

I samma fråga uttalade sig styrelsen därefter i förut omförmälda

skrivelse av den 9 april 1918 i huvudsak på följande sätt:

Under slutet av år 1917 hade styrelsen inlett underhandlingar med Motala

ströms kraftaktiebolag, som tillsvidare hade att inom vissa fastställda pris handhava

distribueringen av elektrisk energi inom Motalaområdet. Enligt meddelande,

som ingått från detta bolag, hade detsamma för närvarande och intill den 1 november

1919 ej någon kraft över, då den kraftledning, som redan år 1917 skulle tillföra

bolaget elektrisk energi från Älvkarleö, ännu icke blivit färdigbyggd. Underhandlingar

påginge emellertid om sådan dimensionering av den ifrågavarande kraftledningen,

att dubbelt så stor kraftmängd mot den först avtalade kunde framföras,

och bleve bolaget, därest detta förslag bleve genomfört, i tillfälle att lämna kraft

till hösten 1918. Avtal härom vore dock icke ännu träffat. Lämpligaste anslutningen

till Bona skulle vara att från Vishult å bolagets högspänningsledning Näs -Åmmeberg

framdraga en 20,000 volts ledning över De Geersfors. Kraftledningen mellan

Vishult och Bona, varemellan avståndet vore 12 kilometer, torde med dåvarande pris

draga en kostnad av 30,000 kronor, därvid beräknades, att fri plats för ledningens

framdragande lämnades. Bolaget antoge, att en del av ledningskostnaden kunde

komma att övertagas av De Geersfors samt eventuellt av andra egendomar. Emellertid

troddes, att eventuella andra abonnenter ville invänta tider, då billigare anläggningskostnader

kunde erhållas. För nedtransformering vid Bona erfordrades en

I!. Tillfredsställandet

av

8oiiaanstaltcns

behov av

elektrisk

energi.

Fattigvårds
lagstiftnings
kommittén.

Bonastyrelscns

förberedande

utredning•

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

transformatoranläggning, som kunde beräknas till omkring 7,000 kronor. Avgiften

för den elektriska strömmen beräknades efter 15 öre per kilowattimme med garanti,

att årskostnaden uppginge till minst 70 kronor per hästkraft och år.

För att kunna bedöma dels i vad mån anstaltens förutvarande likströmsanläggning

behövde ändras i och för anknytning till den sålunda ifrågasatta kraftledningen

dels kostnaderna ej mindre för införande av elektrisk belysning i samtliga

lokaler vid Bona och dess utgårdar Bockfall och Tryfall, däri inbegripna befattningshavarebostäderna,

än även för elektrisk drift av tröskverk, sågverk, mejeri

med mera, hade infordrats anbud från elektriska aktiebolaget A. B. 6., som utfört

anstaltens nuvarande belysningsverk. Därvid hade det visat sig, att kostnaderna,

även om man skulle inskränka sig till det allra nödvändigaste, under då rådande

förhållanden uppginge till så höga belopp, att styrelsen icke ansåge sig för närvarande

kunna framlägga förslag om utverkande av anslag för nu ifrågavarande

ändamål.

Styrelsen slutade sin skrivelse med att uttala, att den visserligen

insåge, att det hade varit särdeles önskvärt, att redan då hade kunnat

föreligga fullständig utredning beträffande sättet och kostnaderna för

nybyggnadernas förseende med elektrisk belysning, så att samtliga utgifter

för Bonaanstaltens utvidgning hade kunnat av riksdagen överblickas.

Då emellertid av vad styrelsen anfört framginge, såväl att för

närvarande vore ovisst, inom vilken tid en kraftledning kunde komma

till stånd, beroende på att Ålvkarleöledningens framdragande till Motala

ännu vore ofullbordad, som ock att under nu rådande kristid kostnaderna

för en energileverans till Bona bleve mycket höga, hade styrelsen

stannat vid att endast lämna redogörelse för vad som åtgjorts för att

utreda frågan om sättet och kostnaden för anstaltens förseende med

elektrisk energi utöver vad som alstrades vid dess redan befiutliga elektriska

anläggning. Styrelsen ville dock erinra därom, att i kostnadsberäkningarna

för varje föreslagen nybyggnad å Bona även inginge

beräknade utgifter för elektrisk installation.

Då förut nämnda proposition (nr 338) den 23 april 1918 avläts

till riksdagen, gjorde jag med avseende å nu föreliggande fråga gällande

liknande synpunkter som beträffande spörsmålet om ordnandet av

Bonaanstaltens vattenförhållanden. Jag gav sålunda uttryck åt den

uppfattningen, att, ehuru det givetvis varit önskligt, att förslag om

tillfredsställandet av Bouastyrelsens behov av elektrisk energi kunnat

framläggas redan då i sammanhang med framförandet av det då framställda

förslaget till omfattande byggnadsarbeten, det emellertid, då

detta icke låtit sig göra samt nämnda byggnadsarbeten vore av bråd
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

39

åkande natur, icke återstode annan utväg än att låta med äskandet av |13.]

medel till detta särskilda behov anstå till ett annat år.

I överensstämmelse härmed äskades, på sätt redan omnämnts,

inga medel för nu förevarande ändamål av 1918 års lagtima riksdag.

Med förut nämnda skrivelse den 3 december 1918 har nu Bona- Bonastyreisen

styrelsen överlämnat en av elektriska prövningsanstalten i Stockholm ''december

den 12 november samma år avlämnad utredning rörande elektrisk an- 191Släggning

å Bona. I denna utredning upptager prövningsanstalten till Elektriska

ingående bedömande frågan om Bonaanstaltens behov av elektrisk energi anstaltens

samt spörsmålet, hur detta behov skall kunna tillfredsställas på ekono- utredning

miskt fördelaktigaste och i övrigt lämpligaste sätt. Utredningens resultat °‘ 1 ors ag''

sammanfattar prövningsanstalten på följande sätt:

För att tillgodose det ökade behov av elektrisk energi, som uppstode dels

genom att elektrisk belysning installerades i en del befintliga byggnader, där detsamma

nu ej funnes, dels på grund av de nya elevbyggnaderna och dels slutligen

på grund av att en hel del motorer behövde uppställas, måste ytterligare kraft

anskaffas utöver vad som av den nuvarande vattenkraftstationen kunde lämnas.

Av de båda utvägar, som härvid kunde ifrågakomma, nämligen att anordna

en egen kraftstation i kombination med uppvärmningen — i det följande benämnd

alternativ 1 — eller att köpa erforderlig kraft från Motala ströms kraftaktiebolag —

i det följande benämnd alternativ 2 — vore den senare utvägen att föredraga,

varför prövningsanstalten föresloge, att en uppgörelse träffades med kraftbolaget

om strömleverans på i huvudsak de villkor, detta bolag erbjudit.

Om sålunda en anslutning till kraftbolaget komme till stånd, borde densamma

utföras på så sätt, att den nuvarande likströmsanläggningen omändrades

till trefasanläggning och finge arbeta parallellt med den från kraftbolaget kommande

energien, så att den förstnämnda på bästa möjliga sätt utnyttjades.

Totalkostnaderna för en anläggning utförd i enlighet med detta förslag —

häri inberäknade kostnaderna för alla behövliga omändringar av den befintliga anläggningen

— kunde med nuvarande pris beräknas uppgå till 170,000 kronor enligt

följande kostnadsberäkning:

Högspänningslinje från Vishult till Bona ........................................... kronor 36,000

Transformatorstation å Bona ................... » 24,000

Trefasgenerator med tillbehör å nuvarande kraftstationen ............... » 10,000

Huvudledningar, stigare, centraler, gruppledningar, lampor och motorer

inom anstaltens byggnader........................................................ » 90,000

Diverse och oförutsett samt program, kontroll och besiktning ....... » 10,000

Summa kronor 170,000 _

I denna summa inginge cirka 5,000 kronor för ledning till pumpstationer

samt cirka 15,000 kronor för ledningarna till Tryfall och Bockfall.

Från kostnadssumman skulle rätteligen avgå värdet av de nuvarande likströmsgeneratorerna

med tillbehör samt ackumulatorbatteriet, vilka med förändringen

bleve överflödiga. Detta värde torde emellertid ej kunna sättas synnerligen högt.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Andra huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat.

[13.] Ur prövningsanstaltens motiv för sin anslutning till förutnämnda

alternativ 2 må här anföras följande:

Av de gjorda beräkningarna framginge, att anläggningskostnaderna i de båda

alternativen bleve alldeles lika. Vad driftkostnaderna beträffade, så bleve desamma

med nuvarande kolpris avsevärt högre i alternativ 1, varemot vid de kolpris, som

vore rådande före kriget, även driftkostnaderna i de båda alternativen bleve ungefär

desamma. I ekonomiskt avseende kunde de alltså anses tämligen likvärdiga, dock

med något företräde för alternativ 2, i synnerhet om hänsyn toges till den föreliggande

möjligheten att nedbringa anläggningskostnaderna i detta alternativ genom

att andra abonnenter tillkomme.

Betraktade man frågan ur teknisk synpunkt, så hade alternativ 1 otvivelaktigt

det företrädet, att driftsäkerheten i detsamma vore något större, då fel och

därav följande driftsavbrott i en ångkraftanläggning naturligtvis vore sällsyntare

än fel å en högspänningslinje.

Å andra sidan vore alternativ 1 avsevärt mera komplicerat och krävde betydligt

större personal, något som torde få anses vara eu rätt allvarlig olägenhet.

Vidare måste det framhållas, att alternativ 2 hade avsevärt större utvecklingsmöjligheter,

för den händelse kontraktet med Motala ströms kraftaktiebolag finge

en lämplig avfattning. Transformatorn och linjen från Yishult borde givetvis byggas

för en något större effekt än som nu närmast ifrågakomme, vartill hänsyn vore

tagen vid beräkningen av anläggningskostnaderna, och i så fäll kunde ju i framtiden

möjligen behövliga utvidgningar av anläggningen utan större kostnader företagas,

något som ej vore fallet i alternativ 1. Här måste nämligen, så snart effektbehovet

överstege den uppställda ångmaskinens kapacitet, dyrbara utvidgningar

företagas.

Slutligen borde framhållas, att den nationalekonomiska synpunkten även i

någon mån talade för alternativ 2, även om det'' måste medgivas, att denna synpunkt

i detta fall med hänsyn till den ringa bränsleåtgången i alternativ 1 icke

hade mycket att betyda.

Bsl9rdscn ^ s‘t,t förut omnämnda utlåtande av den 27 december 1918 för
klarar

byggnadsstyrelsen, att den för sin del ej hade något att erinra

mot den av elektriska prövningsanstalten framlagda utredningen.

mcntsche/en. Att Bonaanstalten, i den utsträckning anstaltens styrelse föreslagit,

blir elektrifierad, torde få anses som en angelägenhet av vikt. Att

dröja med denna saks ordnande, till dess möjligen kostnaderna bliva

lägre än under nu rådande förhållanden, låter sig knappast göra med

hänsyn till tillkomsten av den nu under byggnad varande nya elevavdelningen.

Ett uppskov med elektrifieringen skulle nämligen givetvis

föranleda, att belysningsförhållandena vid denna nya avdelning finge

provisoriskt anordnas på annat sätt, något som i sin tur komme att

medföra ingalunda obetydliga kostnader. Jag är alltså ense med Bona•styrelsen

därom, att medel nu böra äskas för tillfredsställandet av anstaltens

behov av elektrisk energi.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Andra huvudtiteln: 1919 års tUläggsstat.

I fråga om sättet för vinnande av detta syfte ansluter jag mig [13.]

till det av elektriska prövningsanstalten framförda, av Bonastyrelsen

förordade förslaget såsom det, vilket — utom det att det får anses

vara det från ekonomisk synpunkt fördelaktigaste — innebär de största

utvecklingsmöjligheterna.

Mot. den gjorda kostnadsberäkningen, slutande å 170,000 kronor,

har jag intet att erinra. Vad prövningsanstalten yttrat om att från

denna summa rätteligen borde dragas ett mindre belopp, svarande mot

värdet av de nuvande likströmsgeneratorerna m. in., torde ej böra föranleda,

att för nu ifrågavarande ändamål avses mindre belopp än nu

nämnts.

På sätt redan nämnts blevo kostnaderna för utförandet av förut- 111. Den r,ya

berörda av 1918 års lagtima riksdag beslutade byggnadsarbeten å Bona njnge^m^n;.

— främst uppförandet av den nya elevavdelningen — ävensom för an- å Bona.

skaffande av inventarier beräknade till sammanlagt 750,000 kronor. Av

detta belopp anvisade samma riksdag å 1918 års tilläggsstat 235,000

kronor och å extra stat för år 1919 300,000 kronor. Av det beräknade

beloppet återstår alltså oanvisat 215,000 kronor.

Redan vid avlåtandet den 23 april 1918 av propositionen rörande

ifrågavarande byggnadsarbeten anmärkte jag, att — alldeles frånsett

erforderliga anslag till ordnandet av Bonaanstaltens vattenförhållanden

och för tillfredsställandet av dess behov av elektrisk energi — det med

all sannolikhet komme att bliva erforderligt att för samma byggnadsarbeten

jämte inventarieanskaffning äska ett tilläggsanslag utöver det

beräknade beloppet 750,000 kronor. Jag grundade denna min uppfattning

på ett av byggnadsstyrelsen i saken avgivet utlåtande, däri

st3^relsen gjorde gällande, att kostnadsberäkningarna, som vore verkställda

i december 1917 efter då gällande prislägen, komme att icke

oväsentligt överskridas. Med den osäkerhet, som vid tiden för propositionens

avlåtande vore rådande på byggnadsindustriområdet, läte

det enligt min mening sig icke göra att ens tillnärmelsevis beräkna,

hur stort detta överskridande komme att bli. Att i anledning härav i

större utsträckning än som vore alldeles nödvändigt vänta med äskande

av anslag vore emellertid enligt mitt förmenande ej tillrådligt. Ur flera

synpunkter, ej minst den ekonomiska, vore det nämligen att förorda,

att samtliga byggnadsarbeten i största möjliga utsträckning samtidigt

utlämnades till entreprenad åt samma byggmästare.

l)en farhåga för de beräknade kostnadernas överskridande, som

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

jag sålunda uttalade, har i hög grad bekräftats av verkligheten. I detta

avseende är att märka följande.

Av ifrågavarande byggnadsarbeten har Bonastyrelsen latit utföra

en mindre del genom anstaltsförvaltningens egen försorg för därför beräknad

kostnad. Vad nu sagts gäller iståndsättandet av ladugårdsförmansbostaden

vid Bockfall och anordnandet av nattvaktsbostad vid

Tryfall. Å övriga byggnadsarbeten lät styrelsen den 9 juli 1918 utlysa

entreprenad, därvid särskilda anbud infordrades å vissa kategorier av

byggnader med hänsyn till olika byggnadsstid m. m. Endast två anbud

inkommo, nämligen ett, omfattande hela entreprenaden, och ett omfattande

en viss mindre kategori av byggnaderna, avgivet av byggmästaren

Robert Gustafsson i Tannefors.

I anledning av de sålunda avgivna anbuden avgav byggnadsstyrelsen,

på anmodan av Bonastyrelsen, ett utlåtande, dagtecknat den

16 september 1918. I detta utlåtande beräknade byggnadsstyrelsen

kostnaderna för nu ifrågavarande byggnadsarbeten på följande sätt:

Rubrik A.

1 st. elevbyggnad för 40 elever kronor 269,200

2 » » » 20 » ........................................ > 471,000 740,200

Rubrik B.

1 st. verkstadsbyggnad

1 » inspektorsbostad...............

2 » tvåfamiljshus

1 » enfamiljshus

1 » kolonibyggnad

Ändring av maskinistbostad

» » bokhållarebostad

kronor 59,600

» 45,630

» 68,580

» 18.684

» 33,210

» 20,000

15,000 260,704

Rubrik G.

1 st. tvåfamiljshus ........................................................ kronor 34,290

3 » enfamiljshus.................................■............................... » 56,052

1 » vedskjul med provisorisk inredning » 21,860 112,202

Tillkommer för sprängnings- och planeringsarbeten m. in. kronor_50,000

Kronor 1,16b,106.

Av anledningar, vara jag nu ej behöver närmare ingå — främst

en farhåga för att, med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen i sitt yttrande

anfört, erforderlig säkerhet ej förefunnes för att arbetet skulle

bliva behörigen fullgjort — blev det å hela entreprenaden avgivna

anbudet ej antaget. På framställning av Bonastyrelsen och efter tillstyrkan

av byggnadsstyrelsen bemyndigade emellertid Kungl. Maj:t den

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

4 oktober 1918 Bonastyrelsen att i något förändrat skick antaga det av

förutnämnde Gustafsson å de under rubriken C upptagna arbetena avgivna

entreprenadanbudet. Den sålunda antagna entreprenaden slutade

på 93,500 kronor.

Sedermera utlyste anstaltens styrelse ny entreprenad å återstående

byggnadsarbeten. Därvid uppdelades byggnaderna under rubriker A,

B, C och D på sådant sätt, att rubriken A omfattade samma byggnader,

som förut av byggnadsstyrelsen under rubrik A

beräknats till ........................................................................... kronor / 40,200,

under det att byggnaderna under rubrikerna B, C och

D voro desamma, som av byggnadsstyrelsen förut under

rubrik B beräknats till......................................................... »_260,704

Summa kronor 1,000,904.

I anledning av detta nya entreprenadutbjudande inkommo allenast

två behöriga anbud, båda omfattande alla fyra kategorierna, det ena

slutande å 1,050,332 kronor och det andra, avgivet av byggnadsfirman

Wahlström & Dahl i Stockholm, å 913,0<>0 kronor med rätt till till äggsbetalning

under vissa förutsättningar med högst 20,000 kronor.

I underdånig skrivelse den 17 oktober 1918 anhöll Bonastyrelsen

om Kungl. Maj:ts bemyndigande att antaga detta sistnämnda anbud.

Sedan byggnadsstyrelsen i infordrat utlåtande tillstyrkt bifall härtill under

framhållande, att detta anbud hölle sig inom gränsen för den förut av

byggnadsstyrelsen beräknade kostnaden för motsvarande arbete eller

1,000,904 kronor, lämnade Kungl. Majit den 25 oktober 1918 Bonastyrelsen

det begärda bemyndigandet, och har därefter kontrakt i överensstämmelse

med anbudet blivit avslutat mellan Bonastyrelsen och firman

Wahlström & Dahl.

I sitt sist omnämnda utlåtande har byggnadsstyrelsen beräknat

totalkostnaden för samtliga de byggnadsarbeten och inventarier, vilkas

utförande och anskaffande, på sätt förut nämnts, beslutats av 1918 års

lagtima riksdag, på följande sätt:

lista entreprenaden .......................... kronor 93,500

2:dra (ho ............................. » 933,000

Inventarier ............................................ » 34,450

Ändringsarbeten (redan utförda)......... » 5,500

Värme, vatten, elektriskt ljus............ » 205,038

Ritningar, kontroll, oförutsedda utgifter

cirka 10 procent .................. » 128,512

Summa kronor 1,400,000.

s. 44 Kontrollera mot PDF

113.]

Departe
mentschefen.

IV. Förmansbostäder.

Bonastyr

elsen.

Departe
mentschefen.

44 Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Lägger man, såsom torde vara tillbörligt, byggnadsstyrelsens beräkning

till grund för ett bedömande, erfordras sålunda för fullbordande

av ifrågavarande av 1918 års lagtima riksdag redan beslutade arbeten

och inventarieanskaffning ej mindre än 650,000 kronor utöver det belopp

av 750,000 kronor, som riksdagen för ändamålet beräknat. Hos 1919

års riksdag torde alltså böra göras framställning dels om anvisande av

ännu ej anvisad del av nyssnämnda 750,000 kronor eller 215,000 kronor

dels ock om beviljande för ändamålet av ytterligare 650,000 kronor.

På sätt jag förut i dag vid behandlingen av de frågor, som röra

1920 års riksstat, vid punkt [39J omnämnt, har Bonastyrelsen i skrivelse

den 31 augusti 1918 gjort framställning om inrättande vid anstalten av

en övervakningsavdelning samt att för sädant ändamål måtte i anstaltens

stat uppföras 4 nya befattningshavare, nämligen 1 uppsyningsman och

3 förmän. I samma skrivelse har styrelsen även anhållit, att för beredande

av bostäder åt denna nya personal medel måtte beviljas till

uppförande av ytterligare tvenne tvåfamiljshus av samma typ som de,

till vilka 1918 års lagtima riksdag anvisat anslag, vartdera rymmande

alltså 4 rum och 2 kök. Med utgångspunkt därifrån, att kostnaden för

två dylika tvåfamiljshus vid den i december 1917 uppgjorda beräkning,

som legat till grund för nyssnämnda riksdagsbeslut, uppskattats till

42,000 kronor, samt under antagande att, på sätt förutnämnda entreprenadanbud

syntes giva vid handen, kostnaderna för byggnader av

denna art sedan dess stigit med 40 procent, eller sålunda till 58,800

kronor för två sådana byggnader, har styrelsen nu gjort gällande, att —

med behörig hänsyn tagen därjämte till oförutsedda utgifter — för nu

ifrågavarande bostadshus bör beräknas ett anslag av 60,000 kronor.

Till tanken på inrättandet av en övervakningsavdelning å Bona

i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens förslag har jag redan

förut i dag anslutit mig. Den omständigheten, att jag förordat, att

som ledare av avdelningen åtminstone tillsvidare sättes, i stället för

en uppsyningsman, en förman med förordnande som gruppledare, inverkar

ej på nu förevarande byggnadsfråga, då behovet av bostäder för

den nya personalen blir densamma i ena som i andra fallet. Då detta

behov icke kan tillfredsställas på annat sätt än genom nybyggnad och

då intet torde vara att erinra vare sig däremot, att denna nybyggnad

sker på sätt styrelsen föreslagit, eller mot den av styrelsen verkställda

kostnadsberäkningen, tillstyrker jag, att framställning göres i enlighet

med styrelsens förslag till 1919 års riksdag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 45

Redan i underdånig skrivelse den 6 november 1916 angående [13.]

anslagsäskandena för år 1918 påvisade styrelsen behovet av ökade expeditions-

och kontorslokaler vid anstalten samt framlade ett förslag till och expediändring

av direktörsbostaden för fyllande av detta behov. I nämnda

skrivelse yttrade styrelsen i denna del: Bona_

Anstaltens utveckling under senare är hade medfört, att de till direktörs- styrelsen:

expedition och räkensknpskontor avsedda lokaler blivit alldeles otillräckliga. Ifråga- e*

varande lokaler vore belägna på nedre botten av Bona egendoms förutvarande corps her 1916

de logis, vilket i övrigt vore upplåtet till bostad åt direktören. Räkenskapskontoret

hade en golvyta av 5 x 5 meter och lämnade rum för tre personer, nämligen bokhållaren,

pastorn samt andre läraren, vilka alla vid fullgörande av dem åliggande

expeditionsarbete måste äga tillgång till å nämnda rum förvarade böcker och handlingar

och jämväl måste vara i rapport med direktören, vilken hade sin expedition

i ett invidliggande rum med 2.6 x o meters golvyta. I båda nu omförmälda rum

vore utrymmet så upptaget, att plats icke kunde samtidigt med ovan omförmälda

tjänstemän beredas för tredje läraren, som särskilt skulle biträda direktören vid

hans alltjämt växande expeditionsarbete.

Byggnaden vore uppförd år 1802 av trä och hade icke under årens lopp

undergått sådana förändringar i avseende å inredning och omboning, att den kunde

sägas vara i det skick, som även med måttliga anspråk numera krävdes. Tillräcklig

ventilation saknades under trossbottnarna i undervåningen och den råa luften i

expeditionslokalerna torde ock bero på otillfredsställande dränering av själva byggnadsplatsen.

Erforderligt skydd mot brandfara saknades även för de handlingar

och värden, som måste förvaras å sistnämnda rum.

För att avhjälpa nu angivna brister hade styrelsen tänkt sig att, enligt vad

en skrivelsen bilagd planritning utvisade, en tillbyggnad skulle göras för beredande

av dels särskild ingång till expeditionslokalerna, dels ett brandskyddat arkivrum.

även avsett till kassavalv.

Till direktörsexpedition skulle anvisas det enda rum i byggnadens bottenvåning,

som utöver kök och jungfrukammare tillhörde direktörens bostad och av denne nu

användes till matrum (golvyta 4x5 meter).

För att på nedre botten, där, såsom ovan nämnts, köket vore beläget, erhålla

en till direktörsbostaden hörande matsal kunde en sådan disposition av det

återstående utrymmet å nedre botten göras, som planen utvisade, om å byggnadens

östra gavel anordnades en mindre utbyggnad, innehållande köksförstuga och skafferi,

samt i övrigt till det yttre motsvarande tillbyggnaden å västra gaveln.

I samband med nu omförmälda arbeten skulle å vinden anordnas ett gästrum.

Anstaltens belägenhet och trafikförbindelser medförde, att direktören ofta måste i

sin bostad mottaga besökande, vilka å tjänstens vägnar eller i studiesyfte komme

till anstalten.

Kostnaden för nu omförmälda anordningar, vilka styrelsen funne böra så

snart ske kunde genomföras, hade av arkitekten D. Lundegårdh och byggnadsingenjören

II. Lindblad bei’äknats till 17,500 kronor.

Emellertid fann sig’ styrelsen med hänsyn till då rådande förhållanden

böra uttala, att trots de enligt styrelsens förmenande ovedersäg
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

[13.]

b) i skrivelse

den 7 september

1917.

Departements•

chefen den 23

april 1918.

Bonastyr elsen

i skrivelse den

31 auqusti

1918.

Departe
mentschefen.

46 Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

liga svårigheter och hinder i förvaltningspersonalens arbete, som de

nuvarande expeditions- och kontorslokalerna medförde, den ifrågavarande

utgiften 17,500 kronor dock måste anses vara av den art, att med

äskande av anslag härtill kunde ännu anstå något år.

I skrivelse den 7 september 1917 angående anslags äskande för

år 1919 gjorde emellertid styrelsen gällande, att med den utveckling,

som anstalten redan erhållit och vilken alltjämt syntes hastigt fortgå,

kravet på ökat utrymme för expeditions- och kontorsarbetet ej längre

kunde avvisas. Beräkningen av kostnaderna härför hade emellertid

måst revideras och dessa hade enligt skrivelsen befogad kostnadsberäkning

dåmera måst upptagas till 22,000 kronor.

Vid avlåtandet den 23 april 1918 av förutnämnda proposition anförde

jag beträffande nu förevarande fråga, att jag visserligen vid personligt

besök vid anstalten varit i tillfälle att konstatera, att behov av

en dylik utvidgning av kontors- och expeditionslokalerna förelåge, men

att jag dock hölle före, att med denna utvidgning kunde anstå ännu

någon tid.

I sin förutnämnda skrivelse den 31 augusti 1918 yttrar Bonastyrelsen,

att, då det syntes styrelsen ofrånkomligt att i allt fäll i samband

med slutförandet av anstaltens utvidgning ordna nu ifrågavarande

lokalfråga, styrelsen ville förnya sin framställning om anslag härtill.

Det för ändamålet erforderliga beloppet borde av liknande skäl som de,

vilka anförts vid behandlingen av frågan om anslag till uppförande av

två tvåfamilj shus, numera beräknas till ett till 32,000 kronor förhöjt belopp.

Särskilt med hänsyn därtill, att verksamheten vid anstalten kommer

att inom kort antaga väsentligt ökade dimensioner ej blott genom

tillkomsten av den nya elevavdelningen utan också efter all sannolikhet

genom vidtagande av vissa provisoriska åtgärder, vilka jag haft tillfälle

att förut i dag omnämna vid behandlingen av 1920 års riksstat (punkt

[40]) och till vilka jag återkommer längre fram vid punkt [15], torde

det icke vara rådligt att längre dröja med att fylla det ostridigt föreliggande

behovet av vidgade kontors- och expeditionslokaler. Från

ekonomisk synpunkt torde det också få betraktas som fördelaktigt, om

de härför nödiga arbetena utföras samtidigt som övriga byggnadsarbeten

och ej, efter dessas avslutande, för sig. Jag är alltså beredd att tillstyrka

Bonastyrelsens förslag att för detta ändamål äskas 32,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat. 47

En sammanfattning av de under nu förevarande punkt behandlade

anslagskraven ger till resultat, att av 1919 års riksdag böra äskas följande

belopp:

Till ordnande av Bonaanstaltens vattenförhållanden

kronor

175,000

för tillfredsställande av anstaltens behov av elektrisk

energi .........................................................................

170,000

för fullbordande av redan förut beslutade byggnads-

arbeten

dels av redan förut beräknat anslag .........

»

215,000

dels ytterligare ..............................................

»

650,000

för uppförande av två tvåfamilj shus.................................

60,000

för utvidgning av anstaltens kontors- och expeditions-

lokaler ....................................................................

»

32,000

Summa

kronor

1,302,000

eller efter avdrag av i tablån upptagna ......................

»

215,000

Summa

kronor

1,087,000.

Med hänsyn därtill, att samtliga de arbeten, angående vilkas

utförande firman Wahlström & Dahl avslutat kontrakt, kunna förväntas

bliva fullbordade före 1919 års utgång samt att alla övriga nu ifrågavarande

arbeten böra utföras jämsides med förstnämnda arbeten, torde

de erforderliga beloppen i sin helhet äskas å tilläggsstat för år 1919.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels, för utförande vid statens uppfostringsanstalt

å Bona av de av 1918 års lagtima riksdag beslutade

byggnadsarbetena, omfattande uppförande av en ny

elevavdelning m. m., ävensom för anskaffande, jämväl

• i enlighet med beslut av 1918 års lagtima riksdag,

av vissa inventarier för anstalten, ej mindre av det vid

nämnda besluts fattande för dessa ändamål beräknade

beloppet 750,000 kronor å tilläggsstat för år 1919

såsom reservationsanslag anvisa därå

ännu ej anvisade .................................. kronor 215,000

än även för samma ändamål likaledes å tilläggsstat för

år 1919 bevilja ytterligare ett reservationsanslag

å........................................ kronor 650,000,

dels för ordnande av anstaltens vattenförhållan
-

[13.]

Samman
fattning.

s. 48 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

den, för vidtagande av åtgärder för tillfredsställande

av anstaltens behov av elektrisk energi, för uppförande

vid anstalten av tvenne tvåfamiljshus samt lör utvidgning

av anstaltens kontors- och expeditionslokaler, allt

i huvudsaklig överensstämmelse med av anstaltens

styrelse framlagda förslag, ävenledes å tilläggsstat för

år 1919 bevilja ett reservationsanslag

å ...................................................... kronor 437,000,

dels ock medgiva, att, därest något av nu nämnda

anslag icke skulle behöva fullt tagas i anspråk för

de därmed avsedda ändamålen, överskottet må i mån

av behov användas till bestridande av de kostnader,

till vilkas täckande de övriga anslagen äro avsedda.

2. Utökning av Bonaanstaltens jordområde in. m.

[14-] Den 29 oktober 1918 beslöt Kungl. Maj:t, på föredragning av

Tonaumtal statsrådGt _och chefen för jordbruksdepartementet, att bemyndiga länsan»

jordom- styrelsen i Östergötlands län att för kronans räkning för en köperäde-

skilling av 250,000 kronor inköpa 3U mantal Stora Rösiö och s/8 mantal

Lilla Rösiö i Västra Ny socken av nämnda län samt förklarade därvid,

att köpeskillingen skulle utgå av till inköp av skogbärande eller till

skoy;sbörd tjänlig mark samt till inlösen av ströängar å kronoparkerna

i Norrland och Dalarna avsedda medel.

De sålunda inköpta hemmanen gränsa med sina ägor till den

under Bonaanstalten lydande jorden. 1 anledning härav och då Bonaanstalten

hade behov av att få sina ägor utökade hemställde chefen för

jordbruksdepartementet vid nyssnämnda tillfälle, efter samråd med mig,

att Kungl. Maj:t måtte uppdraga åt domänstyrelsen att uppgöra och till

Kungl. JVlaj:t inkomma med förslag till sådan uppdelning av de inköpta

hemmanen, att skogen eller huvudsaklig del därav jämte eventuellt

skogsarhetartorp komme att tillföras domänfonden och återstoden av

egendomarna läggas under styrelsens för statens uppfostringsanstalt å

Bona förvaltning ävensom förslag rörande vad av köpeskillingen skulle

belöpa å den del av egendomarna, som skulle tillföras domänfonden,

och den del, som skulle läggas under styrelsens för uppfostringsanstalten

förvaltning. I överensstämmelse härmed fattade också Kungl. Maj.t

beslut.

I skrivelse den 20 december 1918 har styrelsen för Bonaanstalten

48

[13.]

s. 49 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

49

på anförda skäl hemställt, att Kungl. Maj:t måtte taga under ompröv- [14.]

ning, huruvida icke de ifrågavarande hemmanen borde i sin helhet

läggas under styrelsens förvaltning. Samtidigt därmed har styrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att på tilläggsstat

för år 1919 bevilja till inköp av levande och döda inventarier in. m.

för hemmanen 69,000 kronor och till reparationer och ominredning av

bostadshus därstädes 20,000 kronor.

Denna Bonastyrelsens skrivelse har remitterats till domänstyrelsen

för att tagas under övervägande vid fullgörandet av det uppdrag, som

Kungl. Maj:t, enligt vad nyss nämnts, lämnat densamma. Något förslag

i ämnet har ännu ej inkommit från domänstyrelsen, men lärer vara

att förvänta inom den närmaste tiden.

I fall de inköpta hemmanen till större eller mindre del läggas

under Bonaanstaltens förvaltning, torde det riktigaste vara, att däremot

svarande del av köpeskillingen gottgöres domän fonden. Medel härtill

torde därför böra under andra huvudtiteln beräknas å 1919 års tillläggsstat.

Då det emellertid torde vara lämpligt att hålla frågan öppen,

huruvida icke Bonaanst alten bör erhålla förvaltningen av hemmanen i

deras helhet, synes mig här böra beräknas hela köpeskillingen eller

250,000 kronor.

Läggas härtill de av Bonastyrelsen till inköp av inventarier, reparationer

m. in. begärda beloppen å tillhopa 89,000 kronor, skulle en sammanlagd

summa av 339,000 kronor böra i nu förevarande hänseenden

beräknas.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå

riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

till bestridande av kostnaden för utökning av anstaltens

jordområde, anskaffande av inventarier in. m. å

1919 års tilläggsstat såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av ................................... kronor 339,000. 3

3. ökat anstaltsutrymme m. m.

På sätt jag redan förut vid behandlingen av innevarande års stats- [16.]

verksproposition vid punkt [40] antytt hava de s. k. tvångsuppfostringssakkunniga

hos mig anmält, att de ämna inom kort föreslå vidtagande m.

av vissa åtgärder, delvis av provisorisk art, för beredande av ökat anBihang

till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Audra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[15.] staltsutrymme för till tvångsuppfostran dömda minderåriga manliga förbrytare.

Åtgärderna uppgivas skola avse vissa byggnadsarbeten å statens

båda nuvarande uppfostringsanstalter å Bona och å Venngarn, inventarieanskaffning

m. m.

Då det synes mig ofrånkomligt, att med det snaraste vidtagas

kraftiga åtgärder för mötande av den starka ökning av till tvångsuppfostran

dömda minderåriga förbrytare, som den senaste tiden haft att

uppvisa, ser jag mig nödsakad föreslå, att härför beräknas visst belopp

i 1919 års tilläggsstat. Efter samråd med de sakkunniga har jag kommit

till den uppfattningen, att detta belopp bör sättas till 485,000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

för vidtagande av åtgärder till beredande av ökad

möjlighet att å uppfostringsanstalt mottaga till tvångsuppfostran

dömda minderåriga manliga förbrytare m. m.

måtte å tilläggsstat för år 1919 såsom reservationsanslag

beräknas ett belopp av...............kronor 485,000.

D. Diverse.

1. Tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare.

[16.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet och jag

Tillfällig förut denna dag till vederbörande statsrådsprotokoll anfört i fråga om

föTvhscTbe- beredande av tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare i statsfattnmgsha-

departementen, centrala verk, hovrätterna, fångvården och andra grenar

av den civila statsförvaltningen hemställer .jag, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

lönereglering under år 1919 för vissa befattningshavare

å tilläggsstat för år 1919 under andra

huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av ..................................................... kronor 700,000.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

51

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de

till avlönande av vissa extra befattningshavare samt

till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å tillläggsstat

för år 1919 under andra huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 100,000. 3

3. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Vid behandling av en del utgiftsfrågor, som äro gemensamma för

flera huvudtitlar, bar chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt,

att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande

av särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens

tjänst av krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919.

Med föranledande härav och då krigstidstillägget och krigstidshjälpen

för år 1919, vad andra huvudtiteln angår, beräknats kräva ett

belopp av omkring 3,700,000 kronor, får jag hemställa, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1919 åt befattningshavare

i statens tjänst, för sådant ändamål å

tilläggsstat för år 1919 under andra huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av kronor 3,700,000.

[17.]

Förstärkning

av de till avlönande

av

t is sa extra

befattningshavare

samt

till vikariatsersättningar

m. m. anvisade

n.cdel.

C18-]

Krigstidstillägg

och

krigstidshjälp.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[19.]

Täckande av

vissa ännu

ej anmälda

förskott.

Samman
fattning.

4. Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott.

Genom särskilda beslut den 7 september och den 31 december

1917 anvisade Kungd. Maj:t, för införande av elektriskt ljus i vissa fångvård

sanstalter, under förskottstitel sammanlagt 222,000 kronor.

Sedan fångvårdsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 april

1918 anmält, att till ingången av samma månad av nyssnämnda belopp

utbetalts 134,298 kronor 55 öre, anvisade 1918 års lagtima riksdag,

efter framställning av Kungl. Maj:t (proposition nr 411), visst belopp

till täckande av bland annat den sålunda utbetalade delen av ifrågavarande

förskottsvis utanordoade belopp.

På grund därav, att hithörande räkenskaper ännu ej äro fullt

avslutade, har fångvårdsstyrelsen ännu ej kunnat göra slutlig anmälan

om täckande av ytterligare utbetald del av ifrågavarande anslag. Dylik

anmälan lärer dock vara att vänta inom kort. I avvaktan därå torde

erforderligt belopp härför böra med ett till 88,000 kronor utjämnat

belopp beräknas å 1919 års tilläggsstat.

Till följd härav får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,

till täckande av vissa ännu ej av fångvårdsstyrelsen

till ersättande anmälda förskott å tilläggsstat för år

1919 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp

av ............... .............................................. kronor 88,000.

Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för

tillfredsställande av de medelsbehov, som böra under andra huvudtiteln

tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919, erfordras ett belopp

av sammanlagt ......................................................... kronor 9,142,500.

Till jämförelse kan nämnas, att 1918 års tillläggsstat,

så vitt angick andra huvudtiteln, slutade

å ett belopp av....................................................................... » 3,459,564.

Vad departementschefen uti detta ärende, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Andra huvudtiteln. 1919 års tilläggsstat.

och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och

bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt

ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till

ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Register,

A. Rättsskipningen.

Göta hovrätt: Kronor. Sida.

1. Extra division ...................................................................... 34,000 2

Hovrätten över Skåne och Blekinge:

2. Extra division........................................................................ 31,500 2

Krigsrätterna:

3. Förstärkning av anslaget till civil personal vid rege
ments-

och stationskrigsrätterna................................... 32,000 6

Övriga anslag:

4. Förstärkning av hovrätternas arbetskrafter m. m. ........ 43,000 6

B. Fångvården.

1. Förstärkning av förslagsanslaget till fångars vård och

underhåll ............................. 1,400,000 7

2. Bostadshus för befattningshavare vid centralfängelset i

Malmö .............................................................................. 170,000 7

3. Bostadshus för bevakningspersonal vid centralfängelset

i Mariestad ...................................................................... 50,000 12

4. Uthuggning av cellfönster vid straffängelset i Gävle .... 18,000 16

5. Tillbyggnad vid kronohäktet i Luleå ............................... 50,000 17

6. Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Långholmen .... 150,000 17

7. Koloni för straffångar vid Singeshult............................... 50,000 17

8. Nya fångvårdsanstalter........................................................ 400,000 28

C. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

1. Byggnadsarbeten m. m. vid statens uppfostringsanstalt

å Bona .............................................................................. 1,302,000 29

2. Utökning av Bonaanstaltens jordområde m. m............. 339,000 48

3. Ökat anstaltsutrymme m. m............................................. 485,000 49

Transport 4,554,500

s. 55 Kontrollera mot PDF

Andra huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 55

Kronor. Sida.

Transport 4,554,500

D. Diverse.

1. Tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare ........ 700,000 50

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt
ningshavare

m. m. anvisade medel............................... 100,000 51

3. Krigstidstillägg och krigstidshjälp .................................... 3,700,000 51

4. Täckande av vissa ännu ej anmälda förskott ................ 88,000 52

Summa 9,142,500

Sammanfattning............................................................................................ 52

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

1

Til läggsstaten för år 1919.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesclepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellre»,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstikrna,

Rydén,

Under,

Thorsson.

Herr ministern för utrikes ärendena anhöll härefter att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under tredje

huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919.

o o O oo

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 haft. {Kr 2.)

K .—190295

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tredje huviultiteln: 1919 års tilläggsstat.

A. Departementet.

1. Förstärkning av det ordinarie anslaget till departementet, föranledd av

föreslagen omorganisation av detsamma.

[1.] I avvaktan på proposition till riksdagen angående omorganisation av

Förstärk- utrikesdepartementet har det för departementet uppförda ordinarie anslaget

nordinarie ^ör 1920 beräknats till 307,200 kronor. Då avsikten är att bringa omorgaanslaget

till nisationen i verkställighet redan från och med den 1 oktober 1919, torde

litetar}öran-~ en fjärdedel av nämnda anslagsbelopp, med framräknande av eu fjärdedel

ledd av före- av den däri ingående posten till avlöningsförbättring åt kvinnliga biträden

organisation & 4,800 kronor, eller således 75,600 kronor böra beräknas å tilläggsstat för

''av det- 1919, dock med avdrag av vad på sista kvartalet av nämnda år belöper

samma. ay (je p£ sanmul ftrs ordinarie stat uppförda anslag till departementet å

dels 164,700 kronor och dels, till avlöningsförbättring för vissa vaktmästare

in. fl. 2,400 kronor eller således 41,775 kronor. Skillnaden, uppgående

till 33,825 kronor eller i avrundat belopp 35,000 kronor, torde följaktligen

böra beräknas å tilläggsstat för 1919.

Bland de extra anslagen för 1920 är av de sakkunniga till »extra

avlöningstillägg åt vissa befattningshavare i departementet m. in.» beräknat

ett belopp av 40,000 kronor. Även detta anslag måste till en fjärdedel

beräknas å tilläggsstat för 1919. För liknande ändamål finnes emellertid

redan, ehuru under annan rubrik, för 1919 uppfört ett extra anslag av

något större belopp eller 51,550 kronor, varav på sista kvartalet belöper

12,887 kronor 50 öre. Då, såsom ovan nämnts, endast en fjärdedel av

40,000 kronor eller 10,000 kronor behöver beräknas för sista kvartalet,

skulle för detta kvartal till synes uppkomma ett överskott av 2,887 kronor

50 öre. Då emellertid en tillfällig löneförbättring, motsvarande den

tillfälliga lönereglering, som, enligt vad här nedan under punkt 2 sägs,

skulle tillkomma vissa ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,

centrala verk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen,

synes under de tre första kvartalen av 1919 böra beredas jämväl de befattningshavare

inom utrikesdepartementet, till vilka avlöning utgår av

ovannämnda, å extra stat uppförda anslag å 51,550 kronor, torde intet

överskott för det sista kvartalet bliva att påräkna.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders Kung!.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående omorganisation av utrikesdeparte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. b

mentet, till förstärkning av det ordinarie anslaget till [ ^ • )

departementet, föranledd av föreslagen omorganisation av

detsamma, å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag

av 35,000 kronor.

2. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anförts i fråga om beredande av tillfällig löneregleriii löneregleför

ordinarie befattningshavare i statsdepartementen, centrala ämbetsverk,

hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen, och med h0ffa\t_

erinran att, medan ifrågavarande lönereglering för de tre första kvartalen nmgshavare

av år 1919 beräknas böra tillkomma de ordinarie befattningshavare inom J™

utrikesdepartementet, vilka enligt angivna, för samtliga departement gäl- förvalta nlande

grunder skola därav komma i åtnjutande, samma reglering, för den

händelse den ifrågasatta omorganisationen av utrikesdepartementet vinner

riksdagens bifall från och med" in gången av oktober månad 1919, för sista

kvartalet av nämnda år endast är erforderlig för en del av de ordinarie

befattningshavarna i departementet, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande a v tillfällig

lönereglering under är 1919 åt vissa ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat

för år 1919 under tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av 22,100 kronor. 3

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa ext ra befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. in. anvisade medel.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anförts i fråga om förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt

till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstämning av de

[3.]

Förstärkning

av dr

till avlönande

av vissa

extra befattningshavare

inom den

civila statsförvaltningen

samt

till vikariatsersättningar

in. in.

anvisade,

medel.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

till avlönande av vissa extra befattningshavare inom deri

civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättning av

m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1919 under

tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av 4,000 kronor.

It. Sveriges representation i utlandet.

1. Avlöningstillägg åt legationssekreteraren i Helsingfors.

^ förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1918 års lagtima riksdag att på

tillägg ^at p^at uppföra avlöningar för eu minister och eu legationssekreterare

legations- i Helsingfors. Avlöningen för den senare bestämdes till 7,900 kronor, därav

“fYlehtn™ 5,400 kronor 1 lö.n och 2,500 kronor i tjänstgöringspenningar.

fors. Ministern i Helsingfors har nu i skrivelse den 26 sistlidne novem
ber

anfört, bland annat, att, så vitt han hade sig bekant, näppeligen någonstädes,

om man undantoge Ryssland, levnadskostnaderna under kriget

stigit så högt som i Finland. På grund av kursen å finska mark, som

dock under senaste tiden rätt avsevärt stigit, reducerades i någon män

prisförhöjningen, men levnadskostnaderna torde, även med hänsyn tagen

till _ detta förhållande, få betraktas såsom synnerligen höga. Då någon

möjlighet ej förefunnes för legationssekreteraren att med den nuvarande

lönen bestrida de nödvändiga levnadskostnaderna utan avsevärd ekonomisk

uppoffring, hemställde ministern, att ett extra ortstillägg av 2,100 kronor

måtte från och med nästa år tilldelas legationssekreteraren.

Denna framställning synes mig i hög grad beaktansvärd. Lönen

för legationssekreteraren i Helsingfors är utan tvivel under nuvarande förhållanden

alltför låg. Den bestämdes till samma belopp som de för legationssekreterarna

i Köpenhamn och Kristiania å stat uppförda avlöningar.

Levnadskostnaderna i Helsingfors hava dock under det sista året stigit

ojämlörligt mycket mera än levnadskostnaderna i de båda nyssnämnda

städerna. Jag anser därför, att en förhöjning av legationssekreterarens i

Helsingfors avlöning bör vidtagas; och torde det av ministern föreslagna

belopp av 2,100 kronor vara skäligt, varigenom avlöningen skulle komma

att uppgå till 10,000 kronor för år. Lönetillägget torde böra utgå såsom

ett extra ortstillägg. Då man emellertid ej kan bedöma, huru länge de

nuvarande höga kostnaderna kunna komma att fortfara, anser jag, att löneförhöjningen

bör fastställas endast för 1919 och uppföras på tilläggsstat

för detta år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1919 års tillägysstat.

o

På grund av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för höjning av legationssekreterarens i Helsingfors

avlöning å tilläggsstat för år 1919 uppföra ett

förslagsanslag, högst, av 2,100 kronor.

2. Upprättande av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder.

Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6),

får jag hemställa, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående, bland annat, anslag för upprättande

av vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder,

för ändamålet å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag,

högst, beräkna ett belopp av 23,000 kronor.

3. Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler.

Under hänvisning till vad jag under punkten 14 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av kontorskostnadsersättningar

åt lönade konsuler å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst, av 8,600 kronor.

4. Kontorskostnadsersättningar .åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska

länder.

Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6),

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående, bland annat, anslag till kontorskostnadsersättningar

åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska

[4-]

[5.]

Upprättande

av vissa

nyakonsulat

i utomeuropeiska

länder.

[6.]

Konto rskostnadsersättningar

åt lönade

konsuler.

Kontorskostnadsersättningar

åt vissa nya

konsuler i

utom euro

peiska länder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

länder, för andamålet å tillläggsstat för år 1919 såsom

förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av 2,500 kronor.

5. Extra diplomat- och konsulsaspiranter.

Efat doch°'' Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition

''konsuls- fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6),

aspiranter. f;''ir jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen,

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående, bland annat, anslag till extra diplomat-

och konsidsaspiranter, för ändamålet å tilläggsstat

för år 1919 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett

belopp av 4,750 kronor.

G. Höjt arvode åt militärattachén i Paris ävensom arvoden ocli reseersättningar

åt marinattachéerna i London samt i Paris och Haag.

[9.] För ifrågavarande ändamål beviljade nästlidet års lagtima riksdag å

Höjt arvode tilläggsstat för samma år under tredje huvudtiteln ett förslagsanslag av

attachén i 18,200 kronor.

Paris även- Då ifrågavarande arvoden och reseersättningar även för år 1919

S°ochTester-1 torde vara erforderliga, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

sättningar föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag

av 18,200 kronor dels till förhöjning av militärattachéns

i Paris arvode med 750 kronor i månaden,

dels ock till arvoden åt marinattachéerna i London

samt i Paris och Haag med 300 kronor i månaden

för vardera ävensom till reseersättningar åt sistnämnda

två attachéer. 7

7. Extra handelsattachéer.

[10]. Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition

Extra /tara-fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6),

delmtta- f&r jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

attachéerna

i London

samt i Paris

och Haag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tredje huvudtiteln: 1919 dvs tilläggsstat.

t

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma [10.]

att avlåtas angående, bland annat, anslag till extra

handelsattachéer, för ändamålet å tilläggsstat för år 1919

såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av 43,750

kronor.

8. Sociala attachéer.

Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition [11.]

fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6), Sociala åttafår

jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, chfrr
att,

i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående, bland annat, anslag till sociala

attachéer, för ändamålet å tilläggsstat för år 1919 såsom

reservationsanslag beräkna ett belopp av 17,500 kronor.

t). Extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar

och konsulat.

hänvisning

till vad jag under punkten 20 i det vid årets [12.]

Under

statsverksproposition _ _

ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Vaktmästare

riksdagen

fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements-Extra biträ
-

e -----------—> — ------ -----o*

och andra

utgifter vid

bcskicknin
att

för extra biträden, kanslivaktmästare och andra g r othtonutgifter

vid beskickningar och konsidat å tilläggsstat för

år i 919 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 4,000 kronor.

10. Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet.

Under åberopande av vad jag i det vid årets statsverksproposition [13.]

fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört (sid. 6), Tillfälliga

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, skaocTkm
sulära

påsatt,

i avvaktan på den proposition, som kan komma ter l(1f,t!au''

att avlåtas angående, bland annat, anslag för inrättande

vid oförutsedda behov av tillfälliga diplomatiska och

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Tredje huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[13.] konsulära poster i utlandet, för ändamålet å tilläggsstat

för år 1919 beräkna ett förslagsanslag, högst, av 37,500

kronor.

11. Upprätthållande av vissa nya konsulat i Ryssland.

[14.] Under åberopande av vad jag under punkten 9 i det vid årets

hållande av slalsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements
vism

nya ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

konsulat i riksdagen

Hyss land. °

att medgiva, att tillförordnade konsulerna i Omsk,

Kiew och Samara må under 1919, även därest desamma

tjänstgöra å annan ort inom Ryssland än å konsulsstationen,

uppbära fulla löneförmåner av det å 1919 års

riksstat uppförda extra anslag till upprätthållande av

vissa nya konsulat i Ryssland.

C. Tntcni.ationella byråer in. in.

1. Riksdagens interparlamenturiska grupp.

[15.] Under åberopande av vad jag under punkten 25 i det vid årets

Riksdagens statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsmtirparla-

ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

grupp, riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnader för

riksdagens interparlamentariska grupp å tilläggsstat för

år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 8,000 kronor.

I). Diverse.

1. Hemliga utgifter.

[1Ö.] Under åberopande av vad jag under punkten 30 i det vid årets

Hemliga ut- statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdeparteraentsgifter.

ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Tredje huvudtiteln: 1919 dvs tilläggsstat.

att för hemliga utgifter å tilläggsstat för år 1919 [16.]

anvisa ett förslagsanslag, högst, av 50,000 kronor.

2. Krigstidstillägg och krigstidshjiilp.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet [17.]

över finansärenden anförts i fråga om behovet av anslag å 1919 års till- Krigstids-^

läggsstat för täckande av kostnader för krigstidstillägg och krigstidshjälp

under samma år åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Wr
Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ärendet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919 åt

befattningshavare i utrikesdepartementet samt vid beskickningar

och konsulat å tilläggsstat för år 1919

såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 500,000

kronor.

Summan av de utav mig å tilläggsstaten för år 1919 under tredje

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 781,000 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes

ärendena sålunda hemställt;

Och behagade Hans Maj it Konungen härtill i

nåder lämna bifall samt föreskriva, att avskrift av detta

protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas för

att tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts

nådiga proposition till riksdagen angående tilläggsstat

för år 1919.

Ur protokollet:

0. Ramel.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. (År 2.)

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Tilläggsstat för år 1919.

Tredje huvudtiteln.

Extra

A. Departementet.

anslag

kronor

Sid.

1.

Förstärkning av det ordinarie anslaget till departementet, föranledd

av föreslagen omorganisation av detsamma...............

r) 35,000

2.

2.

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen........

Ö 22,100

3.

41

Ö.

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel__________

Ö 4,000

»

B. Sveriges representation i utlandet.

1.

AvlÖningstillägg åt legationssekreteraren i Helsingfors_________________

2,100

4.

2.

Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder .

Ö 23,000

8,600

5.

3.

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler

»

4.

Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler i utomeuropeiska

länder..............

Ö 2,500

»

5.

Extra diplomat- och konsulsaspiranter

*) 4,750

6.

6.

Höjt arvode åt militärattachén i Paris ävensom arvoden och rese-

ersättningar åt marinattachéerna i London samt i Paris och

Haag..............

18,200

»

7.

Extra handelsattachéer

*) 43,750

»

8.

Sociala attachéer........

*) 17,500

7.

9.

Extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskick-

ningar och konsulat.. .

4,000

»

10.

Tillfälliga diplomatiska och konsulära poster i utlandet .

L 37,500

»

11.

Vissa nya konsulat i Ryssland.

—

8.

‘) Beräknat belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Extra

anslag

kronor

Sid.

\

!

C. Internationella byråer m. m.

1.

Riksdagens interparlamentariska grupp_____________________________

8,000

8. i

D. Diverse.

1.

Hemliga utgifter_________________________________________________________

...... 50,000

*

2.

Krigstidstillägg och krigstidshjälp____________________________________

______>>500,000

9.

*) Beräknat belopp.

•Stockholm 1919. Kung! Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner.

190241

s. 1 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

1

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, anhöll härefter att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under

fjärde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år

1919, och att i sammanhang därmed få föredraga följande till Kungl.

Maj:t inkomna skrivelser, nämligen:

arméförvaltningens underdåniga skrivelse den 31 augusti 1918 angående

lantförsvarets medelsbehov för år 1920, i vad samma skrivelse

avsåge anvisande av medel dels till förstärkning av följande i 1919 års

riksstat upptagna anslag, nämligen anslaget till arméförvaltningeri, anslagen

till krigshögskolor m. fl. undervisningsanstalter, anslaget till vissa

utbildningskurser vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, anslaget

till hyra, expenser m. m. vid truppförbanden, anslaget till arméns byggnader,

mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. 4185 is 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Fjerde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ningar och materiel m. m., anslaget till merkostnader för komplettering

av viss ingen] örmateriel, anslaget till merkostnader för anskaffning av

viss ingen]örmateriel, vartill medel anvisats av statsverkets värnskattefond,

anslaget till remontering in. in. samt anslagen till skrivmaterialier,

expenser, bränsle, lyse m. m. vid vissa verk och inrättningar,

dels ock till fackutbildningskurser för värnpliktiga tandläkare och apotekare,

inventarier för Norrbottens kavallerikårs kasernetablissemang, möbler

m. in. för Bohusläns regementes underofficers- och manskapsmässar,

iståndsättande av ett skadat pansartorn i Bodens fästning, merkostnader

för järnvägsanläggning till Åkers krutbruk, underhåll av utfartsvägarna

till militärvägen Boden—Lappträsk samt nytt stall vid Norrlands

dragonregemente;

chefens för generalstaben underdåniga skrivelse den 30 augusti

1918 angående särskilt anslag till generalstaben för år 1919;

chefens för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet underdåniga

skrivelse den 17 augusti 1918 angående anvisande av tilläggsanslag

till skjutskolan för år 1919, ävensom vederbörande myndigheters däröver

avgivna yttranden;

chefens för Bohusläns regemente underdåniga skrivelse den 10

april 1918 angående anslag till möbler in. m. till manskaps- och underofficersmässar,

ävensom vederbörande myndigheters däröver avgivna

utlåtanden;

arméförvaltningens fortifikationsdepartements underdåniga skrivelse

den 8 november 1918 angående anvisande av medel för nödiga reparationsarbeten

å bad- och tvättinrättningar vid Upplands infanteriregemente

och Värmlands regemente;

arméförvaltningens intendentsdepartements underdåniga skrivelse

den 13 september 1918 angående ytterligare höjning av remontpriset

år 1919; samt

chefens för generalstaben särskilda underdåniga skrivelse den 31

oktober 1918 angående anvisande av medel för arméns krigskarteutrustning

år 1919, ävensom arméförvaltningens civila departements däröver

avgivna utlåtande.

Departementschefen yttrade härefter följande:

A. Arméförvaltningen.

1. Förstärkning av anslaget till arméförvaltningen.

1 enlighet med vad jag under punkten 2 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

s. 3 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 3

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riks- [1.]

dagen

att till förstärkning av anslaget till arméförvaltningen

å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag

av högst 10,990 kronor.

B. Generalitet, staberna m. m.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till generalstabens övningar, [2.]

expenser m. m.

Under åberopande av vad jag under punkten 4 uti det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för förstärkning av reservationsanslaget till generalstabens

övningar, expenser m. m. å tilläggsstat för år

1919 anvisa ett förslagsanslag av högst 7,800 kronor.

c. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av reservationsanslagen till krigshögskolor m. fl. [3.]

undervisningsanstalter.

I anslutning till vad jag under rubriken »Vissa av kristiden påkallade

förstärkningsanslag» i det vid årets statsverksproposition fogade

statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av reservationsanslag en till krigshögskolor

m. fl. undervisningsanstalter å tilläggsstat för år

1919 anvisa ett förslagsanslag av högst 65,425 kronor.

Ifrågasatt förstärkning av reservationsanslaget till vissa utbildningskurser [4 ]

vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

För anordnande under år 1919 av vissa utbildningskurser vid skjutskolan

för infanteriet och kavalleriet anvisade nästlidet års riksdag å

extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 51,800 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

[4-]

Framställning

av chefen för

infanteriskjutskolan.

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Anslaget var beräknat på följande sätt:

till kulsprutekurser för subalternofficerare samt kompanichefer

och majorer ......................................... kronor 20,800: —

» en kurs för utbildning i skjutning och eldstrid

vintertid (vinterkurs) .............................................. » 15,000: —

» en kurs för utbildning av underofficerare i skjutning

och eldstrid......................................................... » 16,000: —

Summa kronor 51,800: —

Uti underdånig skrivelse den 17 augusti 1918 har nu chefen för

skjutskolan för infanteriet och kavalleriet gjort framställning om anvisande

av ytterligare medel för ifrågavarande kurser samt till stöd därför

anfört följande:

Beräkningen av de för nämnda kurser erforderliga medlen, vilken

ursprungligen verkställts vid infanteriskjutskolan, hade ägt rum redan

under sommaren 1917. Vid uppgörandet av densamma hade sålunda

icke kunnat tagas hänsyn till den prisstegring, som särskilt de senaste

åren gjort sig gällande beträffande utgiftsposterna för nämnda kurser

och en på grund därav erforderlig ökning. Därtill komme, att den

betydande höjningen av järnvägs- och skjutstaxorna ävenledes nödvändiggjorde

de för nämnda kurser beviljade medlens ökande.

Vid framläggandet av anslagsäskandena för kulsprutekurserna hade

kostnaderna varit uppdelade på följande anslagsposter med nedan angivna

belopp, nämligen:

Subalternofjicerskursen:

Avlöningar och arvoden..................... kronor 6,406: —

Rese- och traktamentsersättningar ... » 3,600: —

Hästlega ................................................... » 500: —

Markskador ............................................. » 1,200: —

Målskjutningsmateriel........................... x> 1,000: —

Hyra ..............................:......................... » 700: —

Expenser.................................................. j> 200: —

Oförutsedda utgifter.............................. x> 394: —

Kompanichef skursen:

Avlöningar och arvoden ..................... kronor 2,366: —

Rese- och traktamentsersättningar ... » 1,200: —

Ammunition............................................. » 1,120: —

Oförutsedda utgifter............................ » 814: —

kronor 14,000: —

» 5,500: —

s. 5 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

5

Majorskursen:

Avlöningar................................................ kronor 420: —

Rese- ock traktamentsersättningar ... » 450: —

Oförutsedda utgifter..................... )>_430: — kronor 1,300:_

Summa kronor 20,800: —

Av de ovannämnda anslagsposterna syntes för avlöningar och arvoden

icke erfordras någon ökning, under förutsättning att den provisoriska

dagtraktamentsförhöjningen komme att såsom hittills bestridas

från särskilt anslag.

Titeln rese- och traktamentsersättningar, vilken upptagits till för

subalternofficerskursen 3,600 kronor, för kompanichefskursen 1,200 kronor

och för majorskursen 450 kronor, vore icke tillräcklig för att täcka

omkostnaderna å titeln i fråga. Enligt en approximativ beräkning, uppgjord

under förutsättning, att de nu gällande järnvägs- och skjutstaxorna

bleve oförändrade och att den provisoriska traktamentsförköjningen

bestredes från särskilt anslag, skulle det erforderliga tillägget

komma att utgöra

för subalternofficerskursen..................................................... kronor 3,600: —

» kompanichefskursen.......................................................... » 1,800: —

» majorskursen.......................................... » 900: —

För denna titel erfordrades således ett tilläggsanslag av sammanlagt

6,300 kronor.

Det för titeln hästlega upptagna beloppet vore på grund av nu

rådande avsevärda hästlejningskostnader otillräckligt och syntes böra

ökas med omkring 100 procent eller med 500 kronor.

I beräkningarna för subalternofficerskursen hade upptagits endast

1,200 kronor å titeln markskador m. fl. kostnader för skjutterräng.

Härvid hade förutsatts, att kursen skulle vara förlagd till något av

arméns skjutfält, och att således utgifterna å denna titel skulle bliva

de minsta möjliga. Då emellertid 1919 års kulsprutekurs kunde komma

att förläggas till annan plats än arméns skjutfält och sålunda skjutterräng

måste i ganska avsevärd grad förhyras, och då därjämte ersättningsanspråken

för upplåten mark och markskador hade stigit i samma

proportion som alla övriga utgifter, kunde denna anslagspost näppeligen

sättas lägre än till 3,000 kronor. Å denna anslagspost erfordrades alltså

ytterligare 1,800 kronor.

Titeln målskjutningsmateriel och iståndsättande av skjutbanor m. m.

vore på grund av prisstegringen å denna materiel i behov av en ök
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ning, vars storlek kunde beräknas till 150 procent av det upptagna

anslaget eller till 1,500 kronor.

För år 1919 vore titeln hyra för lokaler (eventuellt inventarier)

upptagen till 700 kronor, ett belopp som enligt erfarenheterna från 1918

års vid Marma förlagda kulsprutekurs icke tillnärmelsevis vore tillräckligt

såsom skälig ersättning för upplåtna statsverket tillhöriga lokaler.

Då det därjämte med all sannolikhet på grund av det stora antalet

elever i 1919 års kulsprutekurser bleve nödvändigt att förhyra särskilda

lokaler utöver dem, som kronan eventuellt kunde komma att upplåta,

läge det i sakens natur, att detta anslag måste avsevärt höjas. Att

redan nu exakt kunna beräkna den erforderliga ökningens storlek, innan

förläggningsplatsen för kursen vore bestämd, läte sig givetvis icke göra.

Man syntes emellertid kunna förutsätta, att varhelst kursen bleve förlagd,

med all sannolikhet omkring 20 rum måste förhyras. Med en

beräkning av omkring 4 kronor för rum och dag skulle sålunda hyresbeloppet

per månad för nämnda rum belöpa sig på 2,400 kronor.

Beräknade man ersättningen för disponerandet av de statsverket tillhöriga

lokalerna till 2,000 kronor, häruti inräknat tvätt och rengöring av

såväl lokaler som sängservispersedlar m. m., kunde denna anslagspost

icke sättas lägre än (2,400 4- 2,000 =) 4,400 kronor. Ytterligare skulle

således behöva anvisas 3,700 kronor.

För veterinärvård vore icke särskilda kostnader upptagna. Härför

borde dock förslagsvis beräknas 300 kronor.

Titeln expenser borde på grund av nu rådande höga papperspriser

ökas med det upptagna tredubbla beloppet eller med 600 kronor.

Övriga anslagsposter, nämligen oförutsedda utgifter för samtliga

tre kurser samt ammunition för kompanichefskursen, syntes vara väl

avvägda och icke vara i behov av någon ökning.

En sammanfattning av det anförda gåve vid handen, att för 1919

års kulsprutekurser erfordrades följande tilläggsanslag, nämligen:

för

rese- och traktamentsersättningar...............

kronor

6,300

_

»

hästlega ........................................................

500

_

»

markskador .............................................

1,800

_

»

målskjutningsmateriel.....

»

1,500

—

i;

hyra.......................

»

3,700

—

»

veterinärvård ..................................................................

»

300

—

»

expenser .........................................................................

600

—

eller sammanlagt

kronor

14,700

—

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Fjärde huyudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Vid framläggandet av anslagsäskandena för vinterkursen hade

kostnaderna varit uppdelade på följande anslagsposter med nedan angivna

belopp, nämligen:

Daktraktamenten .................................................................. kronor 4,178: —

Rese- och traktamentsersättningar ................................... » 5,500: —

Hästlega, markskador och målskjutningsmateriel......... » 1,000: —

Ammunition ............................................................................. » 4,000: —

Oförutsedda utgifter.......................................................... » 322: —

Summa kronor 15,000: —

De beräknade anslagsposterna vore på grund av inträffade prisstegringar

icke tillräckliga, för att en vinterkurs skulle kunna anordnas.

En approximativ beräkning utvisade, att anslagsposterna till rese- och

traktamentsersättningar samt till hästlega m. m. ävensom till oförutsedda

utgifter måste ökas med minst 100 procent. Anslagsposterna

till dagtraktamenten och ammunition syntes däremot icke vara

i behov av ökning. Det för vinter kursen erforderliga tilläggsanslaget

skulle således, med beräkning att den provisoriska rese- och

traktamentsförhöjningen bestredes från särskilt anslag, belöpa sig till

6,822 kronor eller i runt tal 7,000 kronor.

De för underofjicerskursen beräknade omkostnaderna hade vid

framläggandet av anslagsäskandena varit uppdelade på nedannämnda

anslagsposter till följande belopp, nämligen:

Avlöningar och arvoden......................................................... kronor

Rese- och traktamentsersättningar .................................. i>

Hästlega..................................................................................... »

Markskador''............................................................................. »

Målskjutningsmateriel ............................................................ »

Expenser ............................................................................... »

Ammunition ............................................................................ »

Oförutsedda utgifter (inberäknat fyllnad till högre

dagtraktamente under de 8 första dagarna, därest

inkvartering icke kunde beredas genom kronans

försorg) .................................................................. »

3,225: —

3,400: —

400: —

600: —

400: —

200: —

6,400: —

1,375: —

Summa kronor 16,000: —

Visserligen hade ännu icke någon underofficerskurs ägt rum, från

vilken erfarenheter stode att erhålla beträffande ovannämnda anslags
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

• [4-]

Inspektören

för infanteriet.

8 Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

posters tillräcklighet, men å andra sidan vore dessa anslagsposter fullt

jämförbara med dem, som upptagits för kulsprutekursen, varför således

den norm, som följts vid beräknandet av de ytterligare medel,

som på grund av dyrtiden vore erforderliga, syntes i stort sett kunna

finna tillämpning jämväl vid beräknandet av storleken av det tilläggsanslag,

som krävdes för underofficerskursen.

Med utgångspunkt härifrån och under förutsättning att den provisoriska

rese- och traktamentsförhöjningen bestredes från särskilt anslag,

skulle således anslagsposterna till avlöningar och arvoden, ammunition och

oförutsedda utgifter icke erfordra någon ökning. Av övriga anslagsposter

syntes anslagsposten till rese- och traktamentsersättningar icke kräva

större ökning än 50 procent, medan anslagsposterna till hästlega och expenser

borde ökas med 100 procent samt markskador och målskjutningsmateriel

med 150 procent. Den erforderliga ökningen av anslaget till

underofficerskursen skulle således uppgå till:

för rese- och traktamentsersättningar

» hästlega ...............................................

» markskador........................................

» målskjutningsmateriel........................

» expenser................................................

För anordnande under år 1919 av särskilda kurser vid skjutskolan

erfordrades således, utöver redan av riksdagen beviljade medel, följande

belopp, nämligen

för kulsprutekurserna .............

.............................................. kronor

14,700: —

» vinterkursen.........................

.............................................. »

7,000: —

» underofficerskursen.............

.............................................. »

3,800: —

eller sammanlagt kronor

25,500: —

.............. kronor 1,700: —

.............. » 400: —

............. » 900: -

.............. » 600: —

.............. » 200: —-

Summa kronor 3,800: —

På grund av vad sålunda anförts, hemställde chefen för skjutskolan,

att för anordnande av de särskilda kurserna vid skjutskolan

under år 1919 måtte anvisas ett tilläggsanslag av 25,500 kronor.

Uti den 18 augusti 1918 avgivet yttrande har inspektören för infanteriet

tillstyrkt förevarande framställning under framhållande, att de

äskade beloppen syntes oundgängligen nödvändiga, för att ifrågavarande

utbildningskurser under år 1919 måtte kunna försiggå enligt plan.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Arméförvaltningen har förklarat sig icke hava något att erinra mot

den gjorda framställningen, utom vad beträffade anslagsposten för

ammunition, vilken enligt skolchefens uppfattning icke skulle vara i

behov av någon ökning. För ifrågavarande utbildningskurser hade beräknats

följande kostnader för ammunition, nämligen:

för kulsprutekurser (kompanichefskursen) 14,000 pa
-

troner å 8 öre =

kronor

1,120: —

)) vinterkursen 50,000

patroner å 8 öre =................

»

4,000: —

d underofficerskursen 80,000 patroner å 8 öre =

»

6,400: —

eller tillhopa

144,000 patroner å 8 öre =

= kronor

11,520: —

Då kostnaden per patron under år 1919 torde uppgå till 25 öre,

erfordrades således för 144,000 patroner 36,000 kronor eller i dyrtidstillägg

(36,000 — 11,520 =) 24,480 kronor.

Det erforderliga dyrtidstillägget till anslaget för vissa utbildningskurser

vid skjutskolan uppginge sålunda till

för kulsprutekurserna........................

.................................... kronor

14,700: —

» vinterkursen.................................

................................... »

7,000: —

x underofficerskursen.....................

................................... X

3,800: —

x ammunition .................................

................................... X

24,480: —

Summa kronor

49,980: —

Vad först angår de beslutade kulspr utekur serna, torde det med hänsyn

till kulspruteutbildningen inom armén vara av vikt, att dessa komma

till stånd enligt den uppgjorda och av riksdagen godkäuda planen. Då

det för ifrågavarande kursers anordnande beräknade beloppet eller

20,800 kronor på grund av inträffade prisstegringar icke är tillräckligt,

torde för ändamålet ytterligare erforderliga medel böra beredas.

Enligt skolchefens beräkning skulle för kulsprutekursernas avhållande

erfordras ett ytterligare belopp av 14,700 kronor. Härtill komma, enligt

vad arméförvaltningen meddelat, ökade kostnader för de 14,000

patroner, som äro avsedda för den s. k. kompanichefskursen. Då kostnaderna

för dessa beräknats efter 8 öre per styck men numera måste

upptagas till 25 öre per styck, skulle för ändamålet erfordras ett belopp

av [14,000 x (25 — 8)=] 2,380 kronor. Sammanlagt skulle således

behövas ett tilläggsanslag av (14,700 + 2,380 =) 17,080 kronor.

Vid den granskning, jag underkastat nämnda beräkningar, har jag

icke funnit anledning till någon erinran. Jag anser mig dock böra

framhålla, att den beräknade merkostnaden är att anse såsom ett maximiBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. 418518 2

[4-]

Armé
förvaltningen.

Departements
chefen.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

• Fjärde huvudtiteln: 1919 års tiUäggsstat.

belopp, vilket torde kunna nedbringas, därest kurserna kunna förläggas

till en sådan plats, att några särskilda kostnader för markskador

och hyra ej behöva ifrågakomma.

Kulsprutekursernas anordnande skulle alltså medföra en kostnad

av tillhopa (20,800 + 17,080 =) 37,880 kronor.

Yad härefter vinterkursen angår, torde denna icke kunna enligt

den uppgjorda planen anordnas. På grund av det beslutade uppskovet

med årets beväringsrekrytskolor komma nämligen svårigheter att uppstå

för erhållande av erforderlig övningstrupp till kursen. Inspektören

för infanteriet har också gjort framställning om kursens inställande.

Vid sådant förhållande torde några ytterligare medel för denna kurs

icke böra äskas, utan synas de för densamma beviljade medlen, 15,000

kronor, lämpligen böra tagas i anspråk för bestridande av uppkommande

merkostnader för övriga kurser.

Vad slutligen underofficerskursen beträffar, anser jag denna vara av

sådan betydelse för underofficersutbildningen inom armén, att densamma

bör komma till stånd enligt den uppgjorda planen. För ändamålet erforderligt

tilläggsanslag torde därför böra beredas.

För ifrågavarande kurs har anvisats ett belopp av 16,000 kronor,

däri inräknade 6,400 kronor för 80,000 patroner å 8 öre. Enligt skolchefens

beräkning skulle för kursens anordnande erfordras ett ytterligare

belopp av 3,800 kronor. Härtill komma, enligt vad arméförvaltningen

meddelat, ökade kostnader för ammunition med [80,000 x (25 —

8)=] 13,600 kronor. Sammanlagt skulle alltså erfordras ett tilläggsanslag

av (3,800+13,600 =) 17,400 kronor.

Mot den av skolchefen beräknade merkostnaden av 3,800 kronor

har jag icke något att erinra. Däremot behöver något ammunitionsanslag

icke beräknas. Enligt vad chefen för skjutskolan meddelat, kan

nämligen den för underofficerskursen erforderliga ammunitionsmängden

tillhandahållas av skjutskolans från de ordinarie kurserna överblivna

ammunitionsförråd. Vid sådant förhållande torde jämväl det för underoffiéerskursen

redan anvisade anslaget kunna minskas med 6,400 kronor.

Hela kostnaden för kursens avhållande skulle alltså uppgå till

[(16,000 — 6,400) + (17,400 — 13,600)=] 13,400 kronor.

För kulsprutekursernas och underofficerskursens anordnande skulle

alltså erfordras ett belopp av tillhopa (37,880 + 13,400 =) 51,280 kronor.

Då det av riksdagen för de extra kursernas avhållande beviljade anslaget

utgör 51,800 kronor, behöver alltså något särskilt tilläggsanslag icke

av riksdagen äskas. Med hänsyn därtill att anslaget avsetts jämväl för

en vinterkurs, torde emellertid riksdagens medgivande till anslagets användande

på nu föreslaget sätt böra utverkas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå [4.]

riksdagen medgiva,

att det för anordnande av vissa utbildning skurser

vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet å innevarande

års riksstat under fjärde huvudtiteln å extra

stat uppförda reservationsanslag om 51,800 kronor

må användas för bestridande av kostnaderna för anordnande

av endast vissa kulsprutekurser samt en

underofficerskurs.

2. Fackutbildningskurser för värnpliktiga tandläkare och apotekare.

I enlighet med vad jag under punkten 4 uti det vid årets stats- [5.]

verksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att

för anordnande av fackutbildningskurser för

värnpliktiga tandläkare och apotekare å tilläggsstat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 10,000

kronor.

D. Avlöning och rekrytering (truppförbanden),

arvoden m. m.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till hyra, expenser m. m. [6.]

vid truppförbanden.

Under åberopande av vad jag under rubriken »Vissa av kristiden

påkallade förstärkningsanslag» uti det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för förstärkning av reservationsanslaget till hyra,

expenser m. m. vid truppförbanden å tilläggsstat för år

1919 anvisa ett förslagsanslag av högst 125,350 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Fjiirde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[7-]

Arméförvaltningens

framställning.

Departements
chefen.

[8.]

Framställning

av chefen för

Bohusläns regemente.

E. Inténdenturen.

1. Inventarier för Norrbottens kavallerikårs kasernetablissemang.

För uppförande av kasernetablissemang i Boden för Norrbottens

kavallerikår beviljade 1915 års riksdag ett anslag av 478,000 kronor.

Arméförvaltningen har nu anmält, att enligt vad fortifikationsdepartementet

meddelat, komme nämnda etablissemang att bliva färdigt

för inflyttning under år 1919. Vid sådant förhållande erfordrades anskaffande

av för etablissemanget nödiga inventarier.

Kostnaderna därför kunde beräknas till 40,000 kronor, motsvarande

hälften av det belopp, som numera erfordrades för ett infanteriregementes

etablissemang. Då detta belopp behövde tagas i anspråk redan

under år 1919, syntes detsamma böra av riksdagen äskas å tilläggsstat

för sistnämnda år.

Vad sålunda föreslagits giver mig icke anledning till någon erinran.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för inköp av inventarier för Norrbottens kavallerikårs

kasernetablissemang å tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

2. Möbler m. m. för Bohusläns regementes underofficers- och manskaps
mässar.

Uti en till arméförvaltningens intendentsdepartement ingiven, till

Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 10 april 1918 anmälde chefen för Bohusläns

regemente, att på grund av det sistförfluten årets avsevärda prisstegringar

i förening därmed, att uppförandet av regementets marketenteribyggnad

blivit försenat, de för möblering av underofficers- och manskapsmässarna

vid regementet anvisade medel visat sig otillräckliga för fyllandet

av de nödvändigaste behoven. För möblering av underofficersmässen

erfordrades sålunda ytterligare 1,000 kronor, och beträffande

manskapsmässen uppginge verkliga kostnaden enligt skrivelsen bifogad

plan för anskaffning av möbler m. m. till 16,452 kronor 90 öre. Balansräkningen

över regementets enskilda lägerkassas ställning den 31

december 1917 utvisade, att verkliga skulderna överstege den kontanta

behållningen med 19,337 kronor 2 öre. Då regementet bland annat

s. 13 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 13

måst förbinda sig att till arméns kasernbyggnadsnämnd erlägga över [8.]

16,600 kronor i och för anordnande av nödvändigtvis erforderliga källarlokaler

m. in. i ifrågavarande marketenteribyggnad, saknade regementet

för en längre tid framåt medel att bekosta manskapsmässens möblering.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde regementschefen, dels

att för manskapsmässens möblering antingen ett belopp av 10,000 kronor

måtte ställas till regementets förfogande eller i annat fall att med betalningen

till kasernbyggnadsnämnden tillsvidare måtte få anstå, intill

dess enskilda lägerkassan kunde erlägga dessa medel, dels ock att för

underofficersmässens möblering måtto anvisas ytterligare 1,000 kronor.

I sammanhang härmed meddelade regementschefen, att de i en för

det dåvarande till marketenteri inredd lada befintliga bord och bänkar, som

medförts vid regementets flyttning från Backamo, vore nästan förslitna

och icke lämpade sig för möblering av ens något enstaka rum i den nya

marketenteribyggnaden, som beräknades bliva färdig till den 1 juli 1918.

•Uti häröver den 12 april 1918 avgivet yttrande förklarade sig Yttrande

chefen för tredje arméfördelningen tillstyrka bifall till den gjorda fram- Yredj^armé0''

Ställningen. fördelningen.

Sedan arméförvaltningens intendentsdepartement. i ärendet infordrat Yttrande

yttrande av arméns kasernbyggnadsnämnd, anförde kasernbyggnads- kaj’e^”énK

nämnden i skrivelse den 21 maj 1918, bland annat, att regementschefen nadsnärand.

begärt vissa utvidgningar av marketenteribyggnadens källarlokaler utöver

det allmänna byggnadsprogrammet; att då nämnden saknade medel

till dessa utvidgningar, regementschefen förklarat sig villig att ställa

erforderliga medel till förfogande, vilka skulle tagas ur den enskilda

lägerkassans tillgångar; samt att nämnden, som förskotterat ifrågavarande

kostnader, kunde lämna anstånd med betalningen av dessa kostnader

intill utgången av år 1918.

Med underdånig skrivelse den 14 juni 1918 överlämnade armé- Arméförvaltningens

intendentsdepartement handlingarna i ärendet samt an- förvaltningens

torde därvid tor egen del följande: departements

På framställning av regementschefen hade departementet förut för yttrande

ifrågavarande ändamål anvisat tillhopa 6,163 kronor, därav 3,705 kronor e°i9i8.Unl

för möblering av manskapsmässen och 2,458 kronor för underofficersmässens

möblering. Då med de nu högst avsevärt ökade prisen å alla

materialier m. m. de anslagna summorna icke vore tillräckliga, syntes

det nödvändigt, att ytterligare medel för ändamålet anvisades.

Enligt den vid regementschefens skrivelse fogade utredningen

skulle möbleringen av manskapsmässen kräva en kostnad av 16,452

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Fjärde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[8.] kronor 90 öre. Droges härifrån det redan anvisade beloppet 3,705

kronor, återstode 12,747 kronor 90 öre, vilket belopp vore erforderligt

för ändamålet i fråga. Då regementschefen hemställt, att av statsmedel

måtte anvisas allenast 10,000 kronor, berodde detta på, att felande beloppet

kunde bestridas av enskilda lägerkassan, och hade departementet

intet att häremot erinra under förutsättning, att samtliga inköpta möbler

och inventarier bleve kronans tillhörighet. Vad beträffade framställningen

om anvisande av ytterligare 1,000 kronor till möblering av undero

fficersmässen, hade departementet intet att däremot erinra.

Då departementet emellertid icke för ändamålet disponerade medel,

anhölle departementet att tillsvidare få förskjuta kostnaderna av kasernutredningsanslaget,

och att framställning sedermera, i sammanhang med

anmälandet av medelsbehovet under fjärde huvudtiteln för år 1920,

måtte göras om beviljande av motsvarande belopp under extra anslaget

till inventarier i nya kasernetablissemang.

Armé- Sedan härefter arméförvaltningens civila departement anbefallts att

fförevarande*8 inkomma med utlåtande i ämnet, har nu arméförvaltningen i sammanframstäUning.

bang med avgivandet av förslag rörande lantförsvarets medelsbehov för

år 1920 anfört, att då ifrågavarande ärende ännu icke varit föremål för

Kungl. Maj:ts prövning, hade medel för ändamålet hittills icke ställts

till regementschefens förfogande, och fråga syntes vara, om det numera

vore lämpligt att förskottera de ifrågakomna kostnaderna. Arméförvaltningen

ansåge sig i stället böra hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år 1919 anvisa ovannämnda belopp,

11,000 kronor.

Departements- Enligt vad den i ärendet verkställda utredningen ådagalagt, finnas

chefen. jcke några tillgångar av statsmedel disponibla för gäldande av omförmälda,

genom den inträffade prisstegringen uppkomna merkostnader;

ej heller förmår regementets enskilda lägerkassa mer än till en ringa

del bära ifrågavarande utgifter. Vid sådant förhållande torde särskilda

medel för ändamålet böra av riksdagen äskas. Det erforderliga beloppet

eller 11,000 kronor, mot vilket jag icke har något att erinra, torde, på

sätt arméförvaltningen föreslagit, böra upptagas å tilläggsstat för innevarande

år.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för anskaffande av möbler m. m. för Bohusläns

regementes underofficers- och manskapsmässar å tilläggsstat

för ar 1919 anvisa ett reservationsanslag av

11,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

15

F. Artilleribehov.

1. Iståndsättande av ett skadat pansartorn i Bodens fästning. [9.]

Arméförvaltningen har anmält, att under skjutningar med brisant Arméförvaitammunition

i tornpjäser, tillhörande Bodens fästning, en krevad inträffat, “''ställning.111

därvid stora delar av pansartornet förstörts eller skadats. Av verkställda

undersökningar beträffande skadans uppkomst hade framgått, att

ingen kunde göras ansvarig för densamma. Då kostnaderna för tornets

iståndsättning uppginge till 40,000 kronor, men ordinarie vapenanslaget

icke lämnade tillgång till desammas bestridande, hemställde arméförvaltningen,

att Kungi. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande

ändamål å tilläggsstat för år 1919 anvisa förenämnda belopp,

40,000 kronor.

Uti sin särskilda underdåniga skrivelse den 31 augusti 1918 har

arméförvaltningen närmare redogjort för ifrågavarande anslagsäskande.

Det synes mig icke lämpligt att vidare än nu skett till statsråds- Departemectsprotokollet

redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott chefen''

torde därom erhålla närmare upplysningar genom de handlingar, som

tillhandahållas utskottet. Då jag emellertid icke har något att erinra

mot arméförvaltningens framställning, får jag hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för iståndsättande av ett skadat pansartorn i

Bodens fästning å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 40,000 kronor.

2. Merkostnader för järnvägsanläggning till Åkers krutbruk. [10.]

Efter därom av Kungl. Maj:t i proposition till 1917 års riksdag

(nr 119) gjord framställning medgav riksdagen, att av fjärde huvudtitelns

allmänna besparingar ett belopp av högst 89,000 kronor finge

tagas i anspråk för anläggande av ett stickspår mellan Åkers styckebruks

järnvägsstation och Åkers krutbruk.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstai.

[10.] Genom kung], brev den 4 maj 1917 anvisades därefter ett belopp

av högst 89,000 kronor för anläggande av ifrågavarande stickspår;

och skulle berörda belopp gäldas av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

ArmAförvait- Arméförvaltningen har anmält, att ifrågavarande järnvägsanläggn''stsuning.

m" ning numera vore i det närmaste färdig. Anslaget komme dock på

grund av de oerhört stegrade material- och arbetspriserna att överskridas.

Att exakt angiva det belopp, som komme att erfordras utöver

anslaget, läte sig icke göra, då arbetet ej vore fullt slutfört och

exproprieringen med åtföljande värdesättning av erforderlig mark icke

ännu kunnat ske på grund av mellankommande hinder vid häradsrätten.

Enligt gjord beräkning syntes dock ytterligare komma att behöva disponeras

omkring 15,000 kronor, utgörande omkring 16,7 procent å den

beräknade kostnaden, vilket torde få anses vara en jämförelsevis låg

summa, då prisen endast å slipers, som erhållits genom domänstyrelsen,

och å grus, som levererats av Norra Södermanlands järnväg, samt å

spårväxlar sammanlagt överstege de i kostnadsförslaget efter dåvarande

priser beräknade med omkring 15,000 kronor, och sålunda höjningen

av endast dessa trenne poster motvägde den summa, varmed anslaget

kunde komma att överskridas. Med anledning härav hemställde arméförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för täckande

av ovannämnda merkostnad å tilläggsstat för år 1919 anvisa 15,000 kronor.

Departements- Under åberopande av vad sålunda förekommit och då fjärde huvudchefen.

titelns allmänna besparingar icke lämna tillgång till gäldande av de för

ifrågavarande ändamål erforderliga ökade kostnader, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av uppkommande merkostnader

för järnvägsanläggning till Åkers krutbruk å tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av högst 15,000

kronor.

G. Fortifikationsbehov.

•

[11.] 1. Förstärkning av reservationsanslaget till arméns byggnader, mötesfäit

och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och

materiel m. m.

I överensstämmelse med vad jag under rubriken »Vissa av kristiden

påkallade förstärkningeanelag» i det vid årets statsverksproposition

s. 17 Kontrollera mot PDF

Mjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 17

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hem- [11.]

ställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av reservationsanslaget till arméns

byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter

samt fortifikationens övningar och materiel in. in. å tillläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av högst

36,000 kronor.

2. Underhåll av utfartsvägarna till militärvägen Boden—Lappträsk. [12.]

Under åberopande av vad jag under punkten 56 uti det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för underhåll av utfartsvägarna till militärvägen

Boden—Lappträsk å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 3,400 kronor.

3. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel. [13.]

Under hänvisning till vad jag under punkten 68 uti det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för bestridande av under år 1919 uppkommande

merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag

av högst 59,650 kronor.

4. Merkostnader för anskaffning av viss ingenjörmateriel, vartill medel anvisats [14.]

ur statsverkets värnskattefond.

Uti de av. 1914 års senare riksdag beräknade engångskostnaderna

för lantförsvarets ordnande ingick ett belopp av 3,515,142 kroBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 käft. 4185 is 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

[14.]

Beviljande av

merkostiiadsanalag

vid

1918 åjs

riksdag.

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

nor för anskaffande av ingenjörmateriel. Nämnda belopp anvisades av

riksdagen till utgående av statsverkets värnskattefond under 1915—1918.

Uti sin framställning angående lantförsvarets medelsbehov för år

1919 anmälde arméförvaltningen, att av den ingenjörmateriel, till vilken

medel anvisats för åren 1915—1917, både den för ingenjörkårerna avsedda

till allra största delen kunnat anskaffas enligt den ursprungligen

uppgjorda planen. Detta både däremot icke kunnat ske beträffande

fältbelysningsavdelningarnas utrustning samt en stor del av fälttelegrafkårens

materiel. Till följd av material- och arbetsprisernas stora stegring

erfordrades för denna återstående anskaffning ett belopp av 304,000

kronor. Av den materiel, vartill medel anvisats för år 1918, både eu

de! plauenligt anskaffats för å förskottstitel beviljade medel. Däremot

kunde den återstående materielen, för vilken beräknats 345,000 kronor,

på grund av inträffade prisstegringar icke anskaffas för nämnda belopp.

Såsom grund för bedömandet av merkostnaden både anbud infordrats

för leverans den 1 januari 1918. Då emellertid samtliga anbudsgivare

förklarat sig icke kunna avgiva anbud för längre tid än två veckor,

ansåge arméförvaltningen, att merkostnaden, i likhet med vad som föreslagits

rörande merkostnaden för ordinarie byggnadsanslaget, titel IV,

fortifikationens materiel, borde beräknas till 80 procent eller till 270,000

kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att

för bestridande av ökade kostnader för anskaffning av den ingenjörmateriel,

varom bär vore fråga, måtte anvisas ett belopp av tillhopa

(304,000 + 276,000=) 580,000 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 31 december 1917

yttrade jag till statsrådsprotokollet, att 1914 års senare riksdag vid

beräkningen av engångskostnaderna för ingenjörmateriel utgått från, att

dylik materiel skulle anskaffas i den omfattning, som betingades av den

beslutade nya härordningen. Enligt vad arméförvaltningens framställning

gåve vid handen, hade emellertid på grund av de under kristiden

inträffade avsevärda prisstegringarna samtlig materiel icke kunnat anskaffas

för de beräknade kostnaderna. Då det givetvis vore av vikt,

att den materiel, som enligt den beslutade organisationen skulle finnas,

även anskaffades, syntes de härför ytterligare erforderliga medlen

jämväl böra ställas till förfogande.

I enlighet härmed föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för bestridande

av ifrågavarande merkostnader anvisa ett anslag av 580,000 kronor,

att utgå ur statsverkets värnskattefond, och blev denna framställning

av riksdagen bifallen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Fjärde huvudtiteln; 1919 års tilläggsstat.

Arméförvaltningen har nu anmält, att sedan upphandling av den [14.]

ingenjörmateriel, varom här vore fråga, numera i gångsa It s, det visat sig,

alt förenämnda merkostuadsanslag vore otillräckligt, enär priserna stigit varande frammed

i runt tal ytterligare 50 procent. För ifrågavarande ändamål er- ställning,

fordrades därför ett ytterligare belopp av 290,000 kronor.

Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att för ökade kostnader för anskaffande av ifrågavarande ingeniörmateriel

såsom engångskostnader av statsverkets värnskattefond

anvisa 290,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år

1919 disponera detta belopp.

Under åberopande av mitt förenämnda yttrande till statsrådsproto- Departemer.ukollet

den 31 december 1917, finner jag mig böra tillstyrka, att de av chefenarméförvaltningen

äskade medel ställas till förfogande för bestridande

av de på grund av den rådande dyrtiden uppkommande merkostnaderna

för anskaffning av den ingenjörmateriel, varom här är fråga. Då emellertid

värnskattefonden icke lämnar tillgång till dessa kostnaders bestridande,

torde erforderligt anslag böra äskas å- tilläggsstat för innevarande

år.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen

att för bestridande av uppkommande merkostnader

för anskaffning av viss ingenjörmateriel, vartill medel

anvisats ur statsverkets värnskattefond, å tilläggsstat för

år 1919 anvisa ett förslagsanslag av högst 290,000

kronor.

5. Stallbyggnad vid Norrlands dragonregemente. [15.]

Den 23 januari 1918 nedbrann 2:a skvadronens stall vid Norrlands

dragonregementes kasernetablissemang i Umeå.

Arméförvaltningen har nu hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Arméförvaitriksdagen

att för återuppförande av den brunna stallbyggnaden å till- fra“[täUning.

läggsstat för år 1919 anvisa 250,000 kronor.

Då jag finner ytterligare utredning i ärendet erforderlig, innan Departementsdetsamma

underställes Kungl. Maj.ts prövning, får jag hemställa, det chefentäcktes

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[15.] att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående återuppförande av en nedbrunnen

stallbyggnad vid Norrlands dragonregemente, tillsvidare

under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 beräkna

ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

[16.] 6. Reparationsarbeten å bad- och tvättinrättningarna vid Upplands infanteri
regemente

och Värmlands regemente.

Framställning Uti en den 17 januari 1918 till arméförvaltningens förtidkationsftV

miiiUegen9 departement avlåten ämbetsskrivelse anmälde riksdagens militieombudsombudeman.

man, att vid en av honom den 17 och 19 november 1917 förrättad inspektion

vid Upplands infanteriregemente väggarna å den regementet

tillhöriga, av arméns kasernbyggnadsnämnd uppförda bad- och tvättinrättningsbyggnaden

befunnits i hög grad genomträngda av fukt, och

att den såväl ut- som invändigt åsätta putsbeklädnaden antingen till

stor del avfallit eller eljest varit i mer eller mindre mån skadad.

améande av Uti med anledning härav infordrat yttrande anförde arméns kaserna''byggnads-"

byggnadsnämnd, att varmbad- och tvättinrättningen uppförts helt och

nämna. hållet av betong och utvändigt försetts med slätputs av cementblandat

kalkbruk. Nämnden hade jämväl gjort det av militieombudsmannen

anförda rönet, att ytterputsen icke kvarsutte å byggnaden, vårföre det

möjligen vore lämpligare att ersätta den nuvarande putsen med särskild

behandlad putsyta eller med en direkt behandling av betongytan utan

puts. Av vikt vore härvidlag, att putsen bleve så porös som möjligt.

Att använda en fet, för vatten ogenomtränglig cementputs, som av

militieombudsmannen antytts, måste bestämt avstyrkas. Den invändiga

putsen borde däremot vara så ogenomtränglig för vatten som möjligt

och eventuellt med hänsyn härtill behandlas med isoleringsämne, t. ex.

vattenglas eller iuertol. Nämnden saknade emellertid medel att vidtaga

några särskilda åtgärder för putsens reparation eller ersättande.

Framställning Uti underdånig skrivelse den 2 november 1918 har nu arméförVaitnbigens

valtningens fortifikationsdepartement anfört, att departementet med anfortifikations-

ledning av militioombudsmannens berörda framställning, och sedan chefen

departement, Värmlands regemente till departementet inkommit med anmälan om

liknande brister beträffande detta regementes likaledes av arméns kasernbyggnadsnämnd

uppförda bad- och tvättinrättning, uppdragit åt

s. 21 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1919 åra tilläggsstat. 21

cliefen för departementets kasernavdelning att, med biträde av den å

avdelningen tjänstgörande arkitekten, verkställa undersökning av berörda

bristfälliga byggnader.

Av den verkställda utredningen hade framgått, att de anmärkta

bristfälligheterna till största delen uppkommit genom byggnadernas

mindre lämpliga konstruktion. På grund av att badinrättningen förlagts

i övre våningen med kallvattenbassängen nedskjutande i tvättinrättningens

av varm, fuktig luft fyllda lokaler, uppstode därstädes en

mycket stark kondensation, som gjorde, att murverket ständigt stode

fuktigt. Denna byggnaderna, förstörande fuktighet ökades än mer därigenom,

att ingångarna till tvättinrättningen endast bestode av enkla

dörrar med glasfönster utan vindfång. För att i någon mån minska

kondenseringen i ångmangelrummet hade i trappföretugan till badinrättningens

uppgång varit anbringat ett värmeelement, som dock måst avkopplas,

enär det vid starkare köld fröse sönder. På grund härav

stode trappuppgången iskall och väggen mot mangelrummet avkyldes

så starkt, att kondensvattnet runne på murens innersida. Bristfälligheterna

vid Upplands infanteriregemente och Värmlands regemente vore

i huvudsak desamma, dock vore vid Värmlands regemente murarna

ännu mer angripna av fuktigheten än vid Upplands infanteriregemente,

beroende därpå att vid det senare regementet murarna kring badstugan

uppförts med luftmellanrum.

För avhjälpande av omförmälda brister erfordrades enligt eu av

arkitekten E. Josephson den 15 maj 1918 uppgjord P. M. dels en

genomgripande reparation av själva byggnaderna jämte anbringande av

dubbeldörrar och förbättrade ventilationsanordningar, dels kallvattenbassängens

borttagande och ersättande med ytterligare 3 stycken tempererade

duschar. Dessa arbeten hade varit utbjudna på entreprenad,

och skulle enligt de inkomna anbuden draga eu ungefärlig kostnad av

för Upplands infanteriregemente .................................... 17,000 kronor

» Värmlands regemente ............................................. 20,000

Då emellertid arbetena icke kunde komma till utförande förr än

tidigast under år 1919, ansåge sig fortifikationsdepartementet med hänsyn

till en antagligen alltjämt fortgående stegring i material- och arbetsprisen

böra anslå kostnaden för desamma till 20,000 kronor, respektive

25,000 kronor.

Då ifrågavarande arbetens utförande snarast möjligt vore oundgängligen

nödvändigt, om icke byggnaderna skulle helt förfalla, hemställde

fortifikationsdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte för utförande

[16.]

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[16.] av nödiga reparations- och ändringsarbeten i de Upplands infanteriregemente

och Värmlands regemente tillhöriga bad- och tvättinrättningarna

föreslå 1919 års riksdag att å tilläggsstat för samma år anvisa 45,000

kronor.

Departements Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst, torde det vara nödchefen''

vändigt att snarast möjligt vidtaga de för ifrågavarande byggnaders

iståndsättande erforderliga reparationsarbetena. Mot de av fortitikationsdepartementet

härför beräknade kostnaderna, eller 45,000 kronor, har jag

icke någon erinran att framställa. Vid sådant förhållande och då ordinarie

byggnadsanslaget icke lämnar tillgång till kostnadernas bestridande,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Magt föreslå riksdagen
att

för verkställande av vissa reparationsarbeten ä

bad- och tvättinrättningarna vid Upplands infanteriregemente

och Värmlands regemente å tilläggsstat för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

7. Ökat antal sjukhusplatser vid truppförbanden.

[17.] Uti underdånig skrivelse den 13 augusti 1918 anmälde armeförvalt
ningens

sjukvårdsstyrelse, att styrelsen såväl genom fält- och regementsläkarnas

tjänsteberättelser som genom av generalfältläkaren företagna

inspektionsresor till skilda truppförband ytterligare stärkts i sin redan

förut framhållna uppfattning, att utrymmet vid flertalet militärsjukhus

måste utökas. Då behovet av sjukhusplatser borde beräknas till 6 procent

av ungefärliga truppstyrkan, undantagandes i övre Sverige, där

7 procent måste beräknas, utgjorde antalet närmast erforderliga sjukhusplatser

408. Däri vore dock av vissa skäl icke hänsyn tagen till

behovet av ökat antal sjukhusplatser i Skövde, Hässleholm och Boden

ävensom vid de under uppförande varande sjukhusen vid Kalmar, Kronobergs

och Södermanlands regementen. Ifrågavarande utökning av sjukhusplatserna

vid truppförbanden hade tänkts ske dels genom nyinredning

i befintliga sjukhus, dels genom flyttning av sjukhus och paviljonger,

dels ock genom nybyggnader. Kostnaderna härför jämte erforderliga

inventarier beräknades komma att uppgå till 2,555,800 kronor.

Efter därom erhållen anbefallning hava armé förvaltningens fortifikationsdepartement

och sjukvårdsstyrelse med underdånig skrivelse den

27 november 1918 överlämnat ritningar och detaljerade kostnadsberäk
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ningar till ifrågavarande byggnadsarbeten. Kostnaderna hava därvid [17.]

beräknats till 3,200,133 kronor, och hava departementet och styrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande

ändamål anvisa 1,526,219 kronor å tilläggsstat för år 1919 och återstoden

å 1920 års stat.

Ärendet föreligger ännu icke i det skick, att jag nu kan underställa

detsamma Kungl. Maj:ts prövning. Då jag emellertid har för

avsikt att föreslå avlåtande av proposition i ämnet till innevarande års

riksdag, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att,

i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående beredande av ökat antal sjukhusplatser

vid truppförhanden, tillsvidare under fjärde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

8. Ambulansautomobil för flygväsendet. [18.]

Uti skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsdepartement den Frånhällning

26 juli 1918 har chefen för fälttelegrafkåren anfört, att vid militära ajäl^ee/eegnraff!r

flygskolor utomlands funnes numera nästan alltid ambulansautomobiler kåren,

att användas vid olycksfall. Medan flygningar påginge, stode ambulansautomobilen

alltid färdig att vid behov köra ut.

De automobiler, som för närvarande funnes vid flygkompaniet, vore

emellertid icke lämpliga och praktiska att användas för ifrågavarande

ändamål; dessutom vore de ofta upptagna för den dagliga tjänsten å

kompaniet och följaktligen icke alltid disponibla vid olyckstilltallen.

De ofta förekommande olycksfallen å Malmslätt krävde åtgärders

vidtagande för anskaffande av en ambulansautomobil, försedd med särskild''

utrustning för svårare olycksfall; detta så mycket mera som närmaste

lasarett vore beläget i Linköping, omkring 8 kilometer från flygplatsen,

och de skadades tillstånd, om éj lämpligt fordon funnes, skulle

försämras under transporten. Enligt verkställd utredning ställde sig

kostnaderna för anskaffandet av en ambulansautomobil med två bäddar

sålunda:

Automobil (utan gummiringar)....................................... kronor 29,150: —

5 gummiringar.......................................................................... » 3,500: —

Kirurgisk utrustning, frakt och oförutsedda utgifter » 2,350: —

Summa kronor 35,000: —

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[18.] På grund av vad sålunda anförts, hemställde kårchefen, att departe
mentet

måtte gå i författning om, att nämnda belopp måtte varda ställt

till kårchefens förfogande.

Arméförvait- Med överlämnande av berörda framställning har nu arméförvaltninmställning*™

gen hemställt om anvisande av 35,000 kronor för ifrågavarande ändamål.

Departements- Vad sålunda föreslagits finner jag mig böra tillstyrka. Det erforchefen.

fierliga beloppet torde få utgå redan under innevarande år. Jag får

alltså hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå riksdagen

att för anskaffande av en ambulansautomobil för

flygväsendet å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor.

9. Anordnande av elektrisk belysning å Karlberg.

[19.] Uti underdånig skrivelse den 12 augusti 1918 har chefen för krigs
skolan

giort framställning om anvisande av medel för införande av

elektrisk belysning å Karlberg.

Då jag har för avsikt att föreslå avlåtande av proposition i ämnet

till årets riksdag, men ärendet inkommit för sent för att nu kunna

underställas Kung!. Maj:ts prövning, får jag hemställa, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående anordnande av elektrisk belysning

ä Karlberg, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat

för år 1919 beräkna ett reservationsanslag av

80,000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

* Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläqgsstat.

25

H. Diverse.

1. Förstärkning av anslagen till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse [20.]

m. m. vid vissa verk, staber och inrättningar.

Under åberopande av vad jag under rubriken »Vissa av kristiden

påkallade förstärkningsanslag» i det vid årets statsverksproposition fogade

statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslagen till skrivmaterialier,

expenser, bränsle, lyse m. in. vid vissa verk, staber och

inrättningar å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag

av högst 96,275 kronor.

2. Semester åt vid lantförsvaretjanställda arbetare. [21]

I anslutning till vad jag under punkten 71 uti det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj :t föreslå riksdagen

att för beredande av semester åt vid lantförsvaret

anställda arbetare å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag av 125,000 kronor.

3. Arméns krigskarteutruslning. [22.]

För bestridande av kostnaderna för underhåll och utveckling av

arméns krigskarteutrustning hava under eu följd av år särskilda medel

ställts till chefens för generalstaben förfogande. Under åren 1899—

1913 utgingo dessa från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Under åren 1914—1917 bestredos däremot kostnaderna från ett av 1914

års senare riksdag för ändamålet beviljat extra anslag om 56,500 kronor.

För dylika kostnaders bestridande under år 1918 anvisade Kungl.

Maj:t genom brev den 18 januari 1918 ett belopp av 17,000 kronor

från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft.

4185 18 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26 Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggs,stat.•

[22.] Uti särskild underdånig skrivelse den 31 oktober 1918 har nu che
nin^åfche

fen för generalstaben på anförda skäl hemställt, att ett belopp av

fon för gene- 23,500 kronor måtte ställas till hans förfogande för bestridande av kostraistaben.

naderna för arméns krigskarteutrustning under år 1919.

nfamSrSu« • • Uti den 19 november 1918 avgivet yttrande har arméförvaltningens

departements °iv^a departement anfört, att enär anslaget till extra utgifter i allmänyttrande.

het. vore avsett för avhjälpande endast av tillfälliga behov i och för

militärväsendet ävensom av sadana behov, som vid de årliga staternas

uPP&örande icke kunnat med säkerhet förutses eller beräknas, och

dess tillgångar under en följd av år befunnits knappa även för sådana

dit hörande kostnader samt nu ifrågavarande underhålls- och anskaffningskostnader

syntes vara årligen återkommande, medel för deras bestridande

syntes böra anvisas å riksstaten. Departementet hemställde

därför, att framställning måtte göras hos riksdagen om anvisande av

det för ändamålet erforderliga beloppet, 23,500 kronor, å tilläggsstat

för år 1919.

Departements- Det synes mig icke lämpligt att närmare än nu skett till statsc

efen. rådsprotokollet redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott

torde därom erhålla närmare upplysning genom de handlingar,

som tillhandahållas utskottet. Då emellertid medel för ifrågavarande

kostnaders bestridande torde böra anvisas å riksstaten och jag icke har

något att erinra mot det av chefen för generalstaben beräknade beloppet,

får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Makt föreslå riksdagen

,

att för bestridande av kostnader för arméns krigskarteutrustning

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 23,500 kronor.

[23.] 4. Täckande av brister å vissa reservationsanslag.

Enligt vad jag inhämtat, hava, på grund av förhållanden, vilka vid

uppgörandet av förslag'' till riksstat för år 1918 icke kunnat förutses,

brister uppstått å åtskilliga av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för

nämnda år. Ifrågavarande brister, vilka ännu icke äro till siffran kända

men kunna approximativt beräknas till 7,000,000 kronor, torde böra

täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år. För tilläggsstatens

avjämnande torde beloppet böra upptagas till 7,000,010 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 27

Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå [23.]

riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående täckande av brister å vissa

reservationsanslag för år 1918, tillsvidare under fjärde

huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett belopp

av 7,000,010 kronor.

5. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom [24.]

den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört angående tillfällig lönereglering för befattningshavare

vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovrätterna

och andra grenar av den civila statsförvaltningen, får jag hemställa,

det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående tillfällig lönereglering för vissa

ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen,

tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat

för år 1919 beräkna ett förslagsanslag av 64,700

kronor.

6. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom [25.]

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört rörande förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt

till vikariatsersättningar m. in. anslagna medel, får jag hemställa, det

täcktes Eders Kungl. Maj: t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare inom den civila statsför
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

valtningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat

för år 1919 beräkna ett förslagsanslag av 15,600

kronor.

7. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet

förut denna dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp under innevarande år åt befattningshavare i statens

tjänst, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att,

i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

under 1919 åt befattningshavare i statens tjänst,

tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år

1919 beräkna ett förslagsanslag av 29,800,000 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

1 enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en

sammanställning (se Bil.) över samtliga de lantförsvarets medelsbehov,

som skulle tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919. Enligt

denna skulle erfordras ett belopp av sammanlagt 38,649,700 kronor.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt

och. hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, Hans Maj: t Konungen gilla och bifalla;

och skulle utdrag av detta protokoll tillställas

finansdepartementet till ledning vid avfattandet av

Kungl. Majrts proposition till riksdagen angående tillläggsstat

för år 1919.

Ur protokollet:

Thomas Adlercreutz.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Fjärde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

29

Bil.

Sammanställning

av afislagen å tilläggsstat för år 1919.

Lantförsvarsdepartementet.

" ----- -------- ------- -------- --------

Kronor.

A. Arméförvaltniiigeii.

1

Förstärkning av anslå,get till arméförvaltningen, förslagsanslag, högst......

10,990

-i

B. Generalitctet, staberna nu in.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till generalstabens övningar, expenser

m. m., förslagsanslag, högst ............................................................

7,800

C. Undervisningsverken.

1

Förstärkning av reservationsanslagen till krigshögskolor m. fl. undervis- ningsanstalter, förslagsanslag, högst .............................................

65,425

_;

2

Fackutbildningskurser för värnpliktiga tandläkare och apotekare, reserva- tionsanslag ...............................................................................

10,000

D. Avlöning och rekrytering (truppförbanden), arvoden in. in.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till hyra, expenser m. m. vid trupp- förbanden, förslagsanslag, högst ....................................................

125,350

—

E. Intendenturen.

1

Inventarier för Norrbottens kavallerikårs kasernetablissemang, reserva- tionsanslag ...................................................................................

40,000

— j

2

Möbler m. in. för Bohusläns regementes underofficers- och manskaps - mässar, reservationsanslag .............................................................

11,000

F. Artilleribehov.

1

Iståndsättande av ett skadat pansartorn i Bodens fästning, reservations- anslag .........................................................................................

40,000

~

2

Merkostnader för järnvägsanläggning till Åkers krutbruk, förslagsanslag,

högst ...............................................................-.. .....................

15,000

Transport

325,565

-

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft.

4185 18

5

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Fjärde huvudtiteln: 1!)19 års tilläggs stat.

Kronor.

Transport

325,565

—

G. Fortiflkationsbehov.

1

Förstärkning av reservationsanslaget till arméns byggnader, mötesfält och

kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel

m. m., förslagsanslag, högst.........

36,000

2

Underhåll av utfarts vägarna till militärvägen Boden—Lappträsk, reserva- tionsanslag .................................:.................................................

3,400

_

3

Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag,

högst ..........................................................................................

59,650

4

Merkostnader för anskaffning av viss ingenjörmateriel, vartill medel an- visats ur statsverkets värnskattefond, förslagsanslag, högst ...............

290,000

_

5

Stallbyggnad vid Norrlands dragonregemente, reservationsanslag ............

250,000

—

6

Reparationsarbeten å bad- och* tvättinrättningarna vid Upplands in- fanteriregemente och Värmlands regemente, reservationsanslag .......

45,000

_

7

Okat antal sjukhusplatser vid truppförbanden, reservationsanslag ........

400,000

—

8

Ambulansautomobil för flygväsendet, reservationsanslag........................

35,000

—

9

Anordnande av elektrisk belysning å Karlberg, reservationsanslag............

80,000

—

H. Diverse.

1

Förstärkning av anslagen till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse

m. m. vid vissa verk, staber och inrättningar, förslagsanslag, högst ...

96,275

—

2

Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag...... ........

125,000

—

3

Arméns krigskarteutrustning, reservationsanslag......................................

23,500

—

4

Täckande av brister å vissa reservationsanslag för år 1918 ..................

7,000,010

—

5

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag .........................................

64,700

—

6

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an- visade medel, förslagsanslag............................................................

15,600

7

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag....................................

29,800,000

—

Summa

88,649,700

—

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1919.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln:

1919 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarstirenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 januari 1919.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anhöll att få

underställa Kung!. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under

femte huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919

samt yttrade härvid''följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

4129 18 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[1.]

Förstärkning

av reservationsanslaget

till beklädnad

åt sjömansoch

skeppsgos8ek&rerna.

[2.]

Central beklädnadsverkstad

för

marinen.

1916 års

statsverksproposition.

Riksdagens

skrivelse den

14 juni 1916.

I. MARINEN.

A. Flottan.

Intendenturen.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt

sjömans- och skeppsgossekårerna.

Under åberopande av vad jag under punkten 14 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst 119,000 kronor.

Nybyggnad och underhåll.

2. Central beklädnadsverkstad för marinen m. m.

I statsverkspropositionen till 1916 års riksdag föreslog Kungl. Magt

riksdagen att till uppförande av en byggnad för beklädnadsverkstäder

och beklädnadsförråd vid flottans station i Karlskrona — i vilken byggnad

jämväl skulle inrymmas lokaler för stationsintendenturen och beklädnadsintendenten

vid stationen — bevilja ett anslag av 300,800 kronor samt

därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 100,270 kronor.

Av det begärda anslaget, som avsetts att fördelas på tre år, hade

för nybyggnad av beklädnadsverkstäder och förråd beräknats ett belopp

av 270,800 kronor samt för maskinella anordningar i de nya verkstäderna

30,000 kronor. I

I skrivelse den 14 juni 1916 (nr 5) har riksdagen i denna fråga

anfört följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

3

Att de nuvarande skrädderi- och skomakeriverkstäderna vid Karls- [2.]

krona station såväl ur hygienisk synpunkt som i andra hänseenden måste

betecknas såsom otillfredsställande funne riksdagen framgå av den i

ärendet lämnade utredningen; och vore riksdagen övertygad därom, att

en nybyggnad för ifrågavarande verkstäder med tillhörande förråd vore

av behovet påkallad.

Vid uppgörande av förslag till sådan nyanläggning syntes utgångspunkten

böra vara den kapacitet, som verkstäderna borde besitta; härutinnan

lämnade emellertid statsrådsprotokollet icke närmare upplysning.

För frågans bedömande syntes därför utredning i nämnda hänseende

erforderlig. Emellertid hade vid ärendets behandling inom riksdagen

fråga uppstått, huruvida det icke kunde ur ekonomisk synpunkt vara

fördelaktigt att för framställande av beklädnad åt marinens manskap

inrätta en centralverkstad med erforderliga moderna arbetsmaskiner

och sådan tillverkningskapacitet, att marinens behov, åtminstone under

normala förhållanden, kunde därifrån tillgodoses. Aven om en dylik

verkstad komme till stånd, erfordrades tydligen å de övriga platser,

där marinens manskap till större delen vore förlagt, smärre verkstäder

för utförande av passning, omsyn, rengöring och reparationer m. m. av

beklädnaden.

Utan att i detta sammanhang uttala sig om den lämpliga platsen

för en centralverkstad ansåge riksdagen likväl, att utredning i förenämnda

avseende borde förebringas, innan ärendet av riksdagen avgjordes.

Då Kungl. Magt i sitt förslag förutsatt en byggnadstid av tre

år, men det icke torde vara uteslutet, att en ny verkstadsanläggning

kunde uppföras under loppet av två år, skulle färdigställandet av beklädnadsverkstaden

icke behöva genom den ifrågavarande utredningen

fördröjas över den tidpunkt, som av Kungl. Maj:t beräknats, därest förslag

i ärendet förelädes 1917 års riksdag.

På grund av det anförda har riksdagen icke ansett sig kunna biträda

det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört har Kungl. Maj:t N&digt brev

genom nådigt brev den 21 juni 1916 anbefallt marinförvaltningen att den19116Jnm

verkställa utredning, huruvida det ur ekonomisk synpunkt kunde anses

fördelaktigt att för framställande av beklädnad åt marinens manskap

inrätta en centralverkstad med erforderliga moderna arbetsmaskiner och

sådan tillverkningskapacitet, att marinens behov, åtminstone under normala

förhållanden, kunde därifrån tillgodoses, samt till Kungl. Maj:t in
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[2.] komma med därav föranlett yttrande i så god tid, att förslag i ämnet

kunde föreläggas 1917 års riksdag.

Marinförvait- I skrivelse den 8 november 1916 anmälde marinförvaltningen, att

skrivelse ”don frågan om en central beklädnadsverkstad för marinen ännu icke vore

8 november så utredd, att slutligt förslag i ämnet då kunde framläggas, men att

preliminära kostnadsberäkningar givit vid banden, att anläggningskostnaden

uppginge till omkring 500,000 kronor, under förutsättning att

någon kostnad icke behövde utgå för markförvärv; och hemställde

marinförvaltningen, att hälften av nämnda belopp, eller 250,000 kronor,

måtte för ändamålet beräknas bland behövliga extra ordinarie anslag å

1918 års riksstat.

statsverks- Sedan Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1917 års riksdag

ochPprop°osi-n föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition angående beviljande

WM917 &72 aV an8^a& anordnande av en central beklädnadsverkstad för marinen,

riksdag. ” Kungl. Maj:t kunde komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål

bland de extra anslagen å femte huvudtiteln för år 1918 beräkna

ett belopp av 250,000 kronor, har Kung]. Maj:t, på grundvalen av en

utav marin förvaltningen i skrivelse den 17 februari 1917 framlagd utredning

i ämnet, i en till samma års riksdag avlåten proposition (nr 172)

föreslagit riksdagen att till anordnande av en central beklädnadsverkstad

för marinen m. m. bevilja ett anslag av 542,000 kronor samt därav på

extra stat för år 1918 anvisa ett belopp av 250,000 kronor, med rätt

för Kungl. Maj:t att av sistnämnda belopp disponera erforderlig del redan

under år 1917.

Enligt det i nämnda proposition framlagda förslaget är beklädnadsverkstaden,

som skulle förläggas till Karlskrona, avsedd att -inrymma

dels skräddar- och skomakarverkstad, av vilka den förra beräknats för

130 och den senare för 50 arbetare, dels ock förrådslokaler med fullt

tillräckligt utrymme för såväl de materialier, vilka erfordrades för tillverkning

av kläder och skodon, som ock för den färdiga beklädnad,

vilken skulle hållas i förråd för stammanskapet. Därest arbetarnas antal

skulle vid forcerat arbete behöva tillfälligtvis ökas, funnes därför i båda

verkstäderna tillräckligt utrymme. I byggnaden skulle därjämte beredas

expeditionslokaler för stationsintendenturen och beklädnadsintendenten.

I det beräknade beloppet, 542,000 kronor, ingingo byggnadskostnaderna

med 448,500 kronor samt kostnaderna för maskiner för verkstäderna

jämte motorer och installation samt inventarier m. m. för verkstäder,

förråd och expeditioner med tillhopa 93,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

I skrivelse den 16 juni. 1917 (nr 5) anmälde riksdagen, att riksdagen

med stöd av ovanberörda år 1916 gjorda uttalande och den i

anledning därav verkställda utredningen ansett sig böra bifalla det

av Kungl. Maj:t framlagda förslaget. Därvid har riksdagen uttalat

önskvärdheten därav att, då möjlighet syntes föreligga att å den i bekläda

adsverkstaden ingående skomakarverkstaden tillverka skodon för

tillgodoseende av jämväl andra statens behov än marinens, anläggningen

utnyttjades i största möjliga utsträckning, ävensom anfört, att

riksdagen förutsatte, att tillverkningen vid beklädnadsverkstaden komme

att ske under fullt fackmässig ledning.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 19 juni 1917 ställt

det av riksdagen på extra stat för år 1918 sålunda anvisade beloppet,

250,000 kronor, till marinförvaltningens förfogande, att för avsett ändamål

användas, samt därvid erinrat ämbetsverket om vad riksdagen i sin

förberörda skrivelse den 16 juni 1917 uttalat, hava huvudritningar till

byggnaden för beklädnadsverkstaden blivit av Kungl. Maj:t fastställda

enligt nådigt brev den 29 i samma månad.

I skrivelse den 1 september 1917 anmälde marinförvaltningen, att

arbetet med beklädnadsverkstaden till följd av inträffade prisstegringar

icke kunde verkställas för det anvisade beloppet, samt hemställde att,

då det vore av vikt, att anläggningen snarast möjligt komme till stånd,

arbetet det oaktat måtte få igångsättas, med skyldighet för ämbetsverket

att, så snart kostnaden med tillförlitlighet kunde beräknas, till Kungl. Maj:t

inkomma med anmälan härom; men fann Kungl. Maj:t enligt nådigt

beslut den 11 i samma månad denna hemställan ej föranleda annan

åtgärd än att marinförvaltningen anbefalldes att, därest ifrågavarande

beklädnadsverkstad ej kunde för beviljat anslag anordnas, före den 1

december 1917 inkomma med framställning i ärendet, upptagande kostnaden

för anläggningen i fråga, beräknad på sätt vid tiden för framställningens

avlåtande läte sig göra.

Med anledning härav har marinförvaltningen i skrivelse den 3 november

1917 anfört följande.

Varvschefen vid flottans station i Karlskrona, som av marinförvaltningen

anmodats att låta uppgöra ny beräkning över kostnaderna för

beklädnadsverkstadens uppförande under de förutsättningar, som i det

nådiga beslutet av den 11 september 1917 angivits, hade, med överlämnande

av en utav byggnadsdepartementet vid stationen gjord ut
-

[->•]

Riksdagens

skrivelse den

16 juni 1917.

Nådiga brev

den 19 och den

29 juni 1917.

Marin förvaltningens

skrivelse den

1 september

1917 och

Kungl. Maj:ts

beslut den 11

i samma

månad.

Marinförvaltningens

skrivelse den

3 november

1917.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(i Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

redning i ämnet, meddelat, att på grund av rådande förhållanden några

exakta kostnadsberäkningar ej kunnat uppgöras, men att en ungefärlig

uppskattning gåve till resultat, att totalkostnaden för själva byggnadsarbetet

borde ökas med omkring 32 %, d. v. s. 143,500 kronor, varigenom

slutsumman för byggnadens uppförande skulle uppgå till (448,500

+ 143,500) 592,000 kronor.

Härtill borde — fortsätter marinförvaltningen — läggas kostnaderna

för anskaffning av maskiner samt övriga inventarier för såväl skomakarsom

skräddarverkstäderna, av ämbetsverket efter förnyade beräkningar

uppskattade till ett belopp av sammanlagt 138,000 kronor, motsvarande

en ökning av omkring 48 % eller 44,500 kronor utöver ursprungligen

beräknad kostnad, 93,500 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för hela anläggningen skulle härigenom

komma att uppgå till 730,000 kronor eller 188,000 kronor mer

än beviljat anslag.

Härutöver tillkomme eventuellt en kostnad av 8,000 kronor för

höjande av sockeln, på sätt framginge av byggnadsdepartementets utredning

i frågan, vadan sammanlagda merkostnaden borde uppskattas

till omkring 200,000 kronor.

Marinförvaltningen ville dock ytterligare erinra att, på sätt framhållits

i byggnadsdepartementets utredning, det icke med någon grad

av säkerhet kunde uppgivas, huruvida anläggningen verkligen kunde

låta sig utföra inom ramen av ovan angivna kostnader.

Vid anläggningens utförande vore tre huvudmoment att beakta,

nämligen grundläggningen, byggnadens uppförande i övrigt samt den

maskinella utrustningen.

Beträffande grundläggningen beräknade byggnadsdepartementet, att

denna, innefattande grundläggningsarbeten, isoleringsarbeten, sockel och

yttertrappor samt dräneringsarbeten, kunde utföras för ett belopp av

69,000 kronor, och hade därvid uppgivits, att behövligt cement funnes

i förråd för arbetet. I detta belopp inginge ovannämnda summa, 8,000

kronor, för sockelns höjande. I det ursprungliga kostnadsförslaget upptoges

nu omförmälda arbeten till en kostnad av 46,020 kronor, inberäknat

20 % för varvsprocent och oförutsedda utgifter. Ökningen utgjorde sålunda

14,980 kronor på de ursprungliga arbetena, vartill eventuellt komme

förut nämnda belopp av 8,000 kronor.

Om grunden, för vilken kostnaderna nu med någorlunda säkerhet

läte sig beräkna, finge komma till utförande, kunde med de två andra

huvudmomenten av anläggningens utförande anstå, till dess att sådana

prisförhållanden inträtt, att kostnaderna kunde begränsas till de av

byggnadsdepartementet senast beräknade.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

7

Då det vore av vikt, att anläggningens utförande icke längre för- [2.]

dröjdes, samt arbetets verkställande vore ägnat att motverka av byggnadsdepartementet

befarad arbetsbrist under vintern 1917—1918, har

marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att grundläggningsarbetet

för den beslutade centrala beklädnadsverkstaden omedelbart

måtte få utföras för en beräknad kostnad av högst 69,000 kronor.

Vidare har ämbetsverket hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av det

av 1917 års riksdag beviljade anslaget till anordnande av en central

beklädnadsverkstad för marinen in. m. på extra stat för år 1919 äska

återstoden, eller 292,000 kronor,'' med rätt för Kungl. Maj:t att disponera

sistnämnda belopp redan under år 1918.

På framställning av Kungl. Maj:t har därefter 1918 års riksdag, Riksdagens

enligt vad riksdagen anmält i skrivelse (nr ÖB) den 21 juni 1918, för ms

bestridande av uppkommande merkostnader för vissa byggnadsföretag och nådigt

vid marinen på tilläggsstat för samma år beviljat ett förslagsanslag av ieTsa™ffla

500,000 kronor; och har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 28 juni månad.

1918 medgivit, att av nämnda anslag finge användas 200,000 kronor

till anordnande av ifrågavarande beklädnadsverkstad, samt anbefallt

marinförvaltningen att så skyndsamt som möjligt igångsätta nämnda

byggnadsföretag.

I skrivelse den 12 september 1918, angående regleringen av utgif- Marinförvaitterna

under riksstatens femte huvudtitel för år 1920 m. m., bär nu marin- skrivel^den

förvaltningen meddelat, att det, för att i möjligaste mån undvika eventuell 12 september

stegring av de beräknade kostnaderna, vore ämbetsverkets avsikt att

med all kraft påskynda erforderliga arbeten och anskaffningar för anläggningen

i fråga, varför återstoden, 292,000 kronor, av det utav 1917

års riksdag beviljade anslaget torde bliva erforderligt redan under år

1919. På grund härav har marinförvaltningen hemställt om utverkande

hos riksdagen, att av det utav 1917 års riksdag till anordnande av beklädnadsverkstaden

beviljade anslaget, 542,000 kronor, å tilläggsstat för

år 1919 måtte såsom reservationsanslag anvisas återstoden eller 292,000

kronor.

Såsom av det förut sagda framgår, har enligt de förnyade beräk- Departementsningar

rörande kostnaderna för den av 1917 års riksdag beslutade cen- yttrande

träla beklädnadsverkstaden för marinen, som marinförvaltningen framlagt

i skrivelsen den 3 november 1917, dessa kostnader upptagits till sammanlagt

omkring (542,000 + 200,000) 742,000 kronor. Av detta belopp har

redan av 1917 års riksdag, som för ändamålet beviljat ett anslag av 542,000

kronor, på extra stat för år 1918 anvisats 250,000 kronor, varjämte Kungl.

s. 8 Kontrollera mot PDF

[2-]

[3.J

Förstärkning

av reservationsanslaget

till flottans

krigsberedskap

och

övningar.

8 Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Maj:t av det förslagsanslag å 500,000 kronor, som utav 1918 års riksdag

beviljats på tilläggsstat för samma år för bestridande av uppkommande merkostnader

för vissa byggnadsföretag vid marinen, anvisat 200,000 kronor.

Däremot bär återstoden, 292,000 kronor, av det utav 1917 års riksdagbeviljade

anslaget ännu icke blivit av riksdagen anvisat. Anledningen

till att någon framställning om anvisande av sistnämnda belopp icke

avläts till 1918 års riksdag var, att arbetet med beklädnadsverkstaden

icke ansågs böra igångsättas, innan riksdagen fattat beslut i fråga om

det av Kungl. Magt begärda anslaget till merkostnader för vissa byggnadsföretag

vid marinen. Sedan detta anslag numera beviljats samt Kungl.

Maj:t därav till ifrågavarande företag anvisat det erforderliga tilläggsbeloppet

av 200,000 kronor och den 28 juni 1918 anbefallt omedelbart

igångsättande av byggnadsföretaget, lärer, i enlighet med marinförvaltningens

hemställan, återstående 292,000 kronor böra av riksdagen äskas

på tilläggsstat för år 1919. Det synes mig nämligen, på sätt jämväl av

marinförvaltningen framhållits, vara av vikt, att arbetena med beklädnadsverkstaden

och därmed sammanhängande anskaffningar verkställas

så skyndsamt som möjligt.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att av det utav 1917 års riksdag till anordnande

av en central beklädnadsverkstad för marinen m. m.

beviljade anslaget av 542,000 kronor på tilläggsstat

för år 1919 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp

av 292,000 kronor.

Övningar.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigs
beredskap

och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 33 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till flottans krigsberedskap och övningar för

höjning av dagtraktamentena vid av flottans övningar

föranledda resor på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett

förslagsanslag av 25,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

9

4. Fortsätta åtgärder under år 1919 i anslutning till det under

neutralitetsvakten bedrivna arbetet m. m.

Genom nådigt beslut den 10 december 1918 har förordnats, att den

genom nådigt brev den 3 augusti 1914 anbefallda mobiliseringen av

flottan och kustsignalväsendet skulle upphöra med 1918 års utgång.

Redan dessförinnan hade emellertid förberedande åtgärder för flottans

avmobilisering vidtagits. Så förordnades enligt nådigt beslut den 8

november 1918, att flottan tilldelade, i krigstjänstgöring jämlikt § 28

värnpliktslagen inkallade eller kvarhållna värnpliktiga ävensom de av

sjömanskårens manskap, som på grund av mobiliseringen kvarstått eller

kvarhållits i tjänst eller tagit förlängd anställning under den tid mobiliseringen

varade, skulle — i den mån de icke själva önskade vara fortfarande

inkallade eller kvarstå i tjänst — enligt i kommandoväg utfärdade

närmare bestämmelser hemförlovas eller erhålla avsked senast före 1918

års utgång. Därefter befalldes genom generalorder den 11 i samma

månad, att ifrågavarande hemförlovning eller beviljande av avsked skulle

så fort ske kunde verkställas, vad beträffade de till allmän tjänst inskrivna

värnpliktiga senast före den 31 december samt i fråga om övriga senast

före den 1 december 1918.

Vidare bestämdes genom generalorder den 13 november 1918, att

flottans Göteborgsavdelning skulle upplösas den 18 i samma månad;

och enligt generalorder den 9 december 1918 skulle flygberedskaperna

vid Karlskrona station och Göteborgs örlogsdepå den 20 i sistnämnda

månad upphöra samt flygberedskaperna samma dag vara avrustade. Vad

kustsignalstationerna beträffar, har genom särskilda i oktober och november

1918 utfärdade generalorder bestämts, att dessa skulle avrustas

och återgå till fredsfot.

Det torde i detta sammanhang förtjäna omnämnas, att genom nådigt

beslut den 27 november 1918 föreskrivits, att den i kungörelsen den

14 juli 1916 omförmälda minspärrningen i Kogrundsränuan skulle upptagas

samt att sagda kungörelse med däri gjorda ändringar eller tilläggskulle

upphöra att gälla.

Sedan omförmälda generella beslut om flottans och kustsignal väsendets

avmobilisering den 10 december 1918 fattats, hava vissa därav

föranledda förfoganden blivit träffade.

Med anslutning till förenämnda nådiga beslut den 8 november 1918

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 4129 is 2

[4-]

Fortsätta

åtgärder under

år 1919 i

anslutning till

det under

neutralitetsvakten

bedrivna

arbetet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Femte hnvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[4.] har beträffande hemförlovning av och avsked för däri omförmäld personal

genom nådigt brev den 13 december 1918 föreskrivits, att dylik personal,

som anmält eller anmälde sig önska vara fortfarande inkallad eller kvarstå

1 tjänst, skulle, därest icke förlängd (förnyad) anställning vid sjömanskåren

toges, hemförlovas eller avskedas senast vid mobiliseringens upphörande.

Vidare har genom generalorder den 11 december 1918 bestämts,

att flottans öresundsavdelning skulle upplösas den 31 i samma månad.

I samband härmed torde jag få nämna, att genom nådigt beslut

den 16 december 1918 föreskrivits, att vissa värnpliktiga, tilldelade

marinen i sjötjänst eller kustartilleritjänst, vilka enligt generalorder den

2 januari 1918 skulle inrycka till tjänstgöring den 1 februari 1919, i

stället skola — vad beträffar de till kustartilleritjänst inskrivna dock

med undantag, i enlighet med i kommandoväg meddelade närmare föreskrifter,

för dem, som äro för tjänstens behöriga gång oundgängligen

erforderliga — inrycka å dag, som framdeles bleve bestämd.

Ehuru flottans avmobilisering i enlighet med förut omförmälda beslut

numera blivit avslutad, har enligt sakens natur allt det arbete, som utförts

under den tilländalupna neutralitetsvakten, icke kunnat omedelbart

upphöra. I själva verket lärer i anslutning till denna neutralitetsvakt

och särskilt de uppgifter, som under det sista skedet därav ålegat

flottan, under en tid framåt påkallas en nog så omfattande verksamhet

från flottans sida. Sålunda torde det komma att visa sig nödvändigt

att under åtminstone en del av år 1919 utföra minsvepning över vissa

kustområden, där, enligt vad känt är, minfält varit utlagda, varjämte

det på vissa platser kan bliva behövligt att verkställa bottensvepning

efter minor. Särskilt har från fiskarbefolkningen å rikets västra kust

framställts önskemål om utförande av ytterligare minsvepning därstädes.

Dessutom lärer man böra utgå från, att bevakning ännu någon tid måste

av flottans fartyg utövas, exempelvis vid minfält, vilka ej kunnat upptagas,

samt för efterspaning och oskadliggörande av drivande minor.

För arbete av nu nämnt slag måste eventuellt särskilda rustningar av

fartyg äga rum. Vissa åtgärder i bevakningssyfte kunna ock bliva erforderliga

med anledning av eventuellt förekommande operationer av

främmande makter i Östersjön. Alla dessa åtgärder komma givetvis att

förorsaka icke obetydliga, på förhand icke beräkneliga kostnader, för

vilka medel icke finnas tillgängliga.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

11

Vad flottans ordinära övningar under år 1919 beträffar, är det min

avsikt att med hänsyn till nuvarande tidsförhållanden söka tillse, att

dessa övningar komma att inskränkas till vad som för utbildning av

flottans stammanskap och inkallade värnpliktiga är oundgängligen nödvändigt.

Även med denna inskränkning synes man emellertid böra räkna

med, att det ordinarie anslaget till flottans krigsberedskap och övningar

för år 1919, 3,911,000 kronor, jämte förstärkningsanslaget till samma

anslag, 1,165,000 kronor, eller tillhopa 5,076,000 kronor, icke blir för

ändamålet tillräckligt. Detta förhållande är i främsta rummet att tillskriva

de för närvarande synnerligen högt uppdrivna prisen å kol och

olja. I sådant hänseende yttrade jag i statsverkspropositionen till 1918

års riksdag (punkt 23), bland annat att, då det icke för det dåvarande

läte sig bedöma, huru prisen på kol och olja framdeles komme att ställa

sig, den merkostnad, som förorsakades av högre pris än de normala,

borde, sedan prisförhållandena stadgat sig, täckas genom extra anslag

eller genom höjning av övningsanslaget. Intill dess i sådant hänseende

erforderligt belopp kunde bestämmas och medel för ändamålet beredas,

syntes mig ifrågavarande merkostnad efter mobiliseringens slut böra bestridas

på samma sätt som andra utgifter för mobiliseringens avveckling

och följaktligen utgå från det anslag, som kunde komma att beviljas till

neutralitetens tryggande.

Vidare anhåller jag få nämna, att jag genom ämbetsskrivelse den

21 november 1918 anmodat marinförvaltningen att verkställa undersökning

och avgiva beräkning rörande de kostnader, som, därest neutralitetsvakten

skulle komma att helt och hållet upphöra vid 1918 års utgång,

bleve erforderliga för täckandet av den merutgift, som kunde förorsakas

av högre pris än de normala å kol och olja. Med skrivelse den 2 december

1918, till vilken även var fogat ett av chefen för marinstaben

avgivet yttrande, har marinförvaltningen överlämnat den sålunda infordrade

beräkningen. Därvid har ämbetsverket, med en beräknad kolåtgång

under år 1919 av 40,000 ton och ett pris av 130 kronor för

ton — utgörande eu merkostnad av 104 kronor för ton — uppskattat

merkostnaden för kol under sagda år till 4,160,000 kronor samt för olja

till 480,000 kronor eller tillhopa 4,640,000 kronor.

Ehuru jag anser mig kunna utgå från, att den av marinförvaltningen

sålunda beräknade merkostnaden för kol och olja under år 1919

kan något reduceras, synes det mig, på sätt nyss nämnts, vara otvivelaktigt,

att en avsevärd merutgift på grund av förhöjda kol- och oljepris

kan förväntas uppkomma vid bedrivandet av de oundgängligen erforderliga

övningarna vid flottan under år 1919. Då emellertid ifråga
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

varande merutgift i främsta rummet är beroende på de ännu ovissa

pris, som under nämnda år kunna bliva gällande, kan givetvis storleken

av densamma för närvarande icke med någon grad av tillförlitlighet

bedömas.

Då det nu gällt att söka täckning dels för de kostnader, som

erfordras för fortsatta åtgärder under år 1919 i anslutning till det

under neutralitetsvakten bedrivna arbetet, och dels för den merutgift

för kol och olja, som beräknas uppkomma vid flottans övningar under

samma år, är till en början att uppmärksamma, att 1918 års urtima

riksdag, på framställning av Kung!. Maj:t i propositionen nr 37 till

samma riksdag, medgivit, att det för bestridande av kostnader för tryggande

av rikets neutralitet under år 1918 å tilläggsstat för samma år

under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslag, högst 14,350,000 kronor

Ange, i den mån anslaget ej blivit avsatt för framtida användning, efter

utgången av år 1918 tagas i anspråk icke blott för gäldande av sådana

kostnader, som berodde av eller stode i samband med tidigare åtgöranden

för neutralitetsskyddets upprätthållande, utan jämväl för bestridande

av sådana utgifter, som föranleddes av det nuvarande neutralitetsskyddets

avveckling.

I nämnda proposition uttalade jag bland annat att, ehuru det

för det dåvarande icke kunde exakt bedömas, huru omförmälda anslag

komme att ställa sig vid 1918 års utgång, det icke syntes vara

alldeles uteslutet, att något mindre överskott därå kunde uppkomma.

Då sålunda neutralitetsanslaget för år 1918 icke kan antagas

komma att lämna tillgång för täckande av någon nämnvärd del utav här

ifrågavarande kostnader, kunde möjligen ifrågasättas, huruvida icke för

ändamålet skulle kunna anlitas det förslagsanslag för bestridande av

oförutsedda utgifter, som 1918 års riksdag vid sidan av huvudtitlarna

uppfört i riksstaten för år 1919. Ett sådant förfaringssätt synes mig

emellertid icke överensstämma med de av riksdagen godkända villkoren

för anslagets användning. Bland dessa villkor ingår nämligen, att utgiften

skall vara av så brådskande art, att frågan ej hinner underställas

riksdagen.

Vid nu angivna förhållanden lärer enligt min mening annan utväg

icke förefinnas, än att särskilda medel för ifrågavarande ändamål beredas

på tilläggsstat för år 1919. För bestämmandet av storleken av det anslag,

som i sådant hänseende må ifrågakomma, saknas, såsom av det förut sagda

framgår, för närvarande fasta hållpunkter. Jag auser mig emellertid

med hänsyn till föreliggande omständigheter icke böra ifrågasätta, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

13

anslaget upptages till lägre belopp än 2,000,000 kronor; och torde anslaget

böra givas karaktär av förslagsanslag, högst. Skulle det framdeles

visa sig, att detta belopp icke är tillfyllest, torde hinder icke böra

möta att för täckande av hithörande kostnader av den art, att de äro

att anse såsom oförutsedda utgifter, anvisa erforderliga medel av nyssnämnda,

av 1918 års riksdag för bestridande av sådana utgifter beviljade

anslag.

Jag vill slutligen i detta sammanhang erinra, att Kungl. Maj:t

genom nådigt brev den 30 juli 1918 förordnat, att minsvepning skulle

från och med den 1 augusti samma år, så länge sådan för ändamålet

funnes erforderlig, företagas inom vissa angivna områden i Kattegatt och

södra delen av Skagerack, ävensom föreskrivit, att de med ifrågavarande

minsvepning förenade kostnader skulle utgå av det å tilläggsstat för år

1918 beviljade anslaget till oförutsedda utgifter. Sedermera har enligt

nådigt brev den 23 augusti 1918 föreskrivits, att den sålunda anbefallda

minsvepningen skulle utsträckas till vissa närbelägna farvatten; och skulle

jämväl härav föranledda kostnader bestridas av sagda anslag. Enligt

vad marinförvaltningen meddelat, hava ifrågavarande kostnader till och

med utgången av december månad 1918 utgjort omkring 670,000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 31 december 1918

föreskrivit, att ett av marinförvaltningen i skrivelse den 2 i samma

månad anmält belopp av 150,000 kronor till ersättande av minsvep, som

förslitits eller förstörts vid minsvepningsarbetet å rikets västra kust,

skulle utgå av nyssnämnda å tilläggsstat för samma år beviljade anslag

till oförutsedda utgifter.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader för fortsatta åtgärder

under år 1919 i anslutning till det under neutralitetsvakten

bedrivna arbetet ävensom av merutgift

för kol och olja vid flottans övningar under samma

år på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst 2,000,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Femte huyudtiteln: 1919 års tilläygsstat.

[5.]

Torpedinskjafcningsstation

för

flottans

station i

Karlskrona.

Torped- och gnistsignalväsendet.

5. Torpedinskj utningsstation för flottans station

i Karlskrona.

För anläggande av en ny torpedinskjutningsstation för flottans

station i Karlskrona har 1914 års senare riksdag, på framställning av

Kungl. Maj:t, på extra stat för år 1915 beviljat ett anslag av 72,651

kronor.

Beträffande ifrågavarande torpedinskjutningsstation har marinförvaltningen

i förutnämnda skrivelse den 12 september 1918 anfört huvudsakligen

följande.

Vederbörande varvstitlar för omförmälda arbete både icke blivit slutförda

förr än under år 1918. Därvid hade det visat sig, att totalkostnaden

för inskjutningsstationen med inventarier uppginge till 94,331

kronor och att sålunda en överbetalning av 21,680 kronor ägt rum.

Sedan marinförvaltningen från varvschefen i Karlskrona infordrat upplysning,

på vad grund färdigställandet av den nya inskjutningsstationen

blivit så avsevärt fördröjt och varför överbetalning uppstått, hade bemälde

varvschef meddelat:

att själva skjutbron varit färdig i maj år 1917 och att skjutning därifrån

ägt rum i juni samma år,

att samtliga torped- och byggnadsdepartementen åliggande arbeten

då varit färdiga,

att emellertid byggandet av den till stationen hörande motortransportpråmen

blivit avsevärt försenat, beroende på att varvet varit

överhopat med arbeten såväl å ritkontoret som i verkstäderna samt att

samtliga stapelbäddar varit upptagna, varför motorpråmen måst uppsättas

i ett ångslupsskjul, där nödiga maskinella anordningar saknats,

varjämte slutligen med hänsyn till rådande brist på brännolja motorpråmens

färdigställande icke ansetts böra gå före andra viktiga arbeten.

Angående överskridandet av anslaget hade varvschefen anfört som

orsak, att de till grund för anvisningen liggande kostnadsberäkningarna,

uPPgjorda hösten år 1913, visat sig vara för låga till följd av de

oerhörda prisstegringar, som sedan år 1914 inträffat icke allenast i fråga

om arbetslöner utan i synnerhet beträffande materialier, för vilka prisförhöjningen

i vissa fall uppgått ända till 400 och 500 %.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

15

Vidare hade varvschefen i Karlskrona uti skrivelse den 31 juli 1918 [5.]

framhållit, att en ökning av inskjutningsmöjligheterna för stationens

torpeder vore erforderlig och att en utvidgning av ifrågavarande torpedinskjutningsstation

med särskild luftkompressionsanläggning, elektriskt

drivet spel samt två målflottar på grund härav borde vidtagas, varigenom

inskjutning å de båda stationen tillhörande inskjutningsbanorna skulle

kunna bedrivas samtidigt. Kostnaden för den föreslagna utvidgningen

beräknades av varvschefen till 220,100 kronor.

För egen del ansåge sig marinförvaltningen — då 1917 års torpedverkstadssakkunnigas

förslag rörande anläggande av ny torpedverkstad

jämte torpedinskjutningsstation vid Jönköping ännu icke blivit för riksdagen

framlagt och prövat samt ämbetsverket därjämte i förevarande

skrivelse den 12 september 1918 framställt förslag till anläggande av

ny torpedinskjutningsstation för Stockholms station — icke för närvarande

böra upptaga varvschefens i Karlskrona förslag till utvidgning

av inskjutningsstationen därstädes.

Marinförvaltningen, som emellertid ansåge, att varken fördröjandet

av den nya torpedinskjutningsstationens färdigställande eller den överskridna

kostnaden härför kunnat undvikas, har på grund härav hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen för täckande av merkostnad för

uppförande av ny torpedinskjutningsstation för flottans station i Karlskrona

å tilläggsstat för år 1919 äska ett reservationsanslag av 21,680

kronor.

Då det av 1914 års senare riksdag för anläggande av en ny torped- Departementsinskjutningsstation

för flottans station i Karlskrona beviljade anslaget ycttreafnåe.

av 72,651 kronor på grund av ^omständigheter, för vilka i det föregående

redogjorts, blivit överskridet med ett belopp av 21,680 kronor,

lärer annan utväg för merkostnadens betäckande icke förefinnas än att,

på sätt marinförvaltningen hemställt, sistnämnda belopp äskas å tilläggsstat

för år 1919.

Beträffande varvschefens i Karlskrona förslag om utvidgning av

ifrågavarande torpedinskjutningsstation anser jag, att detta förslag med

hänsyn till nu rådande tidsförhållanden, vilka synas öppna möjlighet

till inskränkning i försvarsanstalterna i det hela, icke för närvarande

bör komma till utförande. I samband härmed vill jag nämna, att jag

av samma skäl icke finner mig kunna hos Kungl. Maj:t göra framställning

om beredande av medel till anläggande av ny torpedinskjutningsstation

i Stockholms skärgård. Under punkt 39 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden har

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläygsstat.

jag omnämnt, att jag icke heller ansett mig kunna framställa förslag,

på grundvalen av torpedverkstadssakkunnigas den 15 oktober 1917 avgivna

betänkande, till anläggning av en torpedverkstad jämte torpedinskjutningsstation

m. m. vid Jönköping. Därjämte tillåter jag mig

erinra, hurusom jag under nyssnämnda punkt meddelat, att jag i skrivelse

den 19 december 1917 hos krigsmateriel kommissionen anhållit, att kommissionen

ville föranstalta om utredning rörande åtgärder för torpedtillverkningens

ytterligare uppdrivande efter krigsutbrott, men att denna

utredning ännu icke blivit slutförd.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, utöver det av 1914 års senare riksdag för

anläggande av en ny torpedinskjutningsstation för

flottans station i Karlskrona beviljade anslaget av

72,651 kronor, för omförmälda ändamål på tilläggsstat

för år 1919 bevilja ett reservationsanslag av

21,680 kronor.

Minväsendet.

6. Minmateriel.

I anslutning till vad jag under punkten 43 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anskaffning av minmateriel för flottan på

tilläggsstat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag

av 210,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

17

B. Kustartilleriet.

Nybyggnad och underhåll.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll

av kustartilleriets byggnader och materiel.

Med hänsyn till angelägenheten att få utrönt, huruvida på grund

av de ökade prisen å materialier och arbete å de under femte huvudtiteln

upptagna reservationsanslag för år 1918 uppkommit brister, för

vilka ersättning icke blivit av riksdagen beviljad, anmodades marinförvaltningen

genom ämbetsskrivelse den 31 oktober samma år att verkställa

undersökning i sådant hänseende samt, därest så vore förhållandet,

inkomma med approximativt beräknad uppgift, avseende hela år 1918,

å bristernas storlek ävensom med redogörelse för orsakerna till anslagens

överskridande.

Med anledning härav har marinförvaltningen i skrivelse den 6 december

1918 anmält, att det vid verkställd undersökning visat sig, att

å två anslag, nämligen anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna

samt anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader

och materiel, brister för är 1918 torde komma att uppstå, som icke kunde

täckas av resp. förstärkningsanslag.

Beträffande bristen å anslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna,

vilken brist av marinförvaltningen beräknats till 119,000

kronor, har förstärkningsanslag till bristens täckande äskats under punkt

1 här ovan.

I fråga om bristen å anslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader

och materiel har marinförvaltningen i berörda skrivelse den 6 december

1918 anfört följande.

Kustartilleriets underhållsanslag vore i riksstaten för

år 1918 uppfört med ett belopp av....................... kronor 553,350: —

Därjämte vore å tilläggsstat för samma år uppfört

ett anslag till förstärkning av nämnda anslag

till belopp av 303,000 kronor, varav dock endast » 160,000: —

vore under året tillgängliga, enär återstoden avsåges

att täcka brist å anslaget för år 1917

Tillsammans kronor 719,350: —

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 412918 3

[7-]

Förstärkning

ar reservationsanslaget

till kustartilleriets

byggnader

och

materiel.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Till och med oktober månad 1918 hade bokförts netto
-

utgifter till ett belopp av ......................................... kronor 639,093: —

Återstående utgifter under året beräknades till............ » 170,000: —

Tillsammans kronor 809,093

vadan således kunde beräknas en brist vid årets slut

av omkring.................................................................. » 90,000: —

Förutnämnda belopp, 166,000 kronor, som utgjorde det ordinarie

anslagets förstärkning för år 1918, vore beräknat efter 30 % å sagda

anslag.

Den nu förväntade överbetalningen vore huvudsakligen att söka i

de dryga kostnaderna för kustfästningarnas sj ©förbindelser.

Redan den 8 juli 1918 hade befälhavande amiralen i Karlskrona

anmält, att anvisningen till sjöförbindelser inom Karlskrona fästning icke

vore tillräcklig för upprätthållande av de nödvändiga sjöförbindelserna.

I anledning av denna anmälan erinrade marinförvaltningen i skrivelse

den 12 samma månad befälhavande amiralen, att 1918 års riksdag till

täckande av eventuella merkostnader å anslaget till underhåll av kustartilleriets

byggnader och materiel visserligen anvisat medel, men att

dessa beräknats efter 30 % å det ordinarie reservationsanslaget. Till följd

härav kunde under inga förhållanden den till befälhavande amiralens

disposition ställda delen av ovannämnda anslag få överskridas med större

belopp än som motsvarade 30 % å samma del; och anmodade marinförvaltningen

därför befälhavande amiralen att vidtaga de inskränkningar,

som betingades av nödvändigheten att sålunda begränsa överbetalningen.

Sedan därefter befälhavande amiralen till marinförvaltningen inkommit

med en skrivelse av den 14 september 1918 i samma

ämne, däri han anhållit att utöver sagda 30 % å anvisningen få disponera

65,200 kronor för sjöförbindelserna i fästningen, anmodade marinförvaltningen

i skrivelse den 17 i samma månad befälhavande amiralen

att genom inskränkningar å andra poster inom anslaget söka utjämna

bristen i anvisningen till sjöförbindelserna, till vilkas uppehållande

ämbetsverket jämväl av det utav anslaget till dess disposition anvisade

beloppet ställde till befälhavande amiralens förfogande 10,000 kronor.

Slutligen hade befälhavande amiralen i skrivelse den 1 oktober

1918 anfört att, då ett flertal underofficerares, en officers och en marinläkares

familjer, de flesta med barn i skolåldern, vore bosatta på befästningarna

och denna ordinarie förläggning, som vore av Kungl. Maj:t

s. 19 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 19

fastställd, då ej kunde ändras, det syntes honom omöjligt att avbryta

sjöförbindelserna mellan befästningarna och staden. De inskränkningar,

som varit möjliga, hade dock vidtagits. De i skrivelsen den 14 september

1918 angivna kostnaderna för sjöförbindelserna kunde sålunda

ej nedbringas.

Efter ytterligare anmodan från marinförvaltningen om inskränkningar

i utgifterna å underhåll sanslaget hade befälhavande amiralen i

skrivelse den 26 november 1918 meddelat, att han genom vidtagande

av sådana inskränkningar beräknat att kunna nedbringa överbetalningen

å de medel, som av honom disponerades från sagda anslag, till omkring

46.000 kronor.

Åven i fråga om Vaxholms fästning hade det visat sig omöjligt att

tillnärmelsevis hålla utgifterna för sjöförbindelserna inom ramen för anvisningen.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 9 augusti 1918 erinrat

kommendanten i Vaxholms fästning om vikten av att eventuella överbetalningar

å anslaget icke finge överstiga 30 % av de ordinarie medlen,

anmälde kommendanten i skrivelse den 18 september samma år, att

oaktat gjorda inskränkningar överbetalning till avsevärt belopp måste

uppkomma å den av honom disponerade delen av anslaget.

Genom skrivelse den 1 november 1918 till kommendanten i Vaxholms

fästning ställde marin förvaltningen, utöver de 30 % av förstärkningsanslaget,

som belöpte på den till kommendantens disposition ställda

delen av underhållsanslaget, till hans förfogande ytterligare 10,000 kronor

utav de till marinförvaltningens disposition stående medlen av anslaget.

Härvid tillkännagav marinförvaltningen, att ämbetsverket icke

kunde avse några ytterligare medel till täckande av överbetalning å

kommendantens i Vaxholms fästning andel • i underhållsanslaget, och

anmodades därför denne att göra de ytterligare inskränkningar i underhållet,

som av berörda förhållande betingades.

I skrivelse den 12 november 1918 anmälde kommendanten i V axholms

fästning, att oaktat gjorda inskränkningar en slutlig brist av i

runt tal 40,000 kronor torde komma att förefinnas vid årsskiftet. Kommendanten

anförde härjämte, att anvisningen till sjöförbindelserna utgjorde

20.000 kronor, vilket torde vara beräknat efter ett kolpris av omkring

18 kronor per ton och ett brännoljepris av omkring 10 öre per kg.,

men då kolpriset för det dåvarande vore omkring 145 kronor per ton

och brännoljepriset 1 krona 50 öre per kg., hade det naturligtvis icke

varit möjligt att hålla utgifterna ens närmelsevis inom anslagets ram.

s. 20 Kontrollera mot PDF

[7-]

Departements
chefens
yttrande.

20 Femte himidtiteln: 1919 års tilläggsstat.

På grund av förläggningen å spridda öar, Vaxön, Vaxholmen och Rindön,

samt Värmdölandet kunde förbindelserna ej helt indragas, men för

att nedbringa kostnaderna till det minsta hade kommendanten dels förut

minskat båtturerna, dels dåmera anbefallt, att endast en tur per dag i

vardera riktningen skulle verkställas å linjen Oscar-Fredriksborg—Vaxholm

och att endast en tur i timmen i vardera riktningen skulle verkställas

i Vaxholmssunden.

Med hänsyn till de abnorma pris, som under år 1918 varit gällande

å såväl kol som olja, ansåge marinförvaltningen, att det icke kunnat

undvikas, att utgifterna för sjöförbindelserna högst väsentligt kommit

att överstiga de härför avsedda medlen. Det hade också enligt marinförvaltningens

åsikt varit omöjligt att i vidare mån än som skett göra

inskränkningar i sjöförbindelserna inom fästningarna.

Enligt de här förut angivna beräkningarna skulle överbetalningen

i sin helhet kunna beräknas till (46,000 + 40,000) 86,000 kronor. Försiktigheten

syntes dock enligt marinförvaltningens mening bjuda, att

beloppet avrundades uppåt till 90,000 kronor.

Av den utav marinförvaltningen sålunda lämnade redogörelsen synes

mig framgå, att överbetalningen å reservationsanslaget till underhåll av

kustartilleriets byggnader och materiel för år 1918 varit beroende på

omständigheter, som icke kunnat förebyggas. Jag anser fördenskull, att

framställning nu bör till riksdagen göras om beviljande av ett anslag å

tilläggsstat för år 1919 av ett ifrågavarande överbetalning motsvarande

belopp. Beträffande storleken av detta belopp anser jag, i likhet med

marinförvaltningen, att detsamma lämpligen bör upptagas till 90,000

kronor; och torde anslaget böra givas natur av förslagsanslag, högst.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj :t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till underhåll av kustartilleriets byggnader och

materiel å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst 90;000 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

21

2. Arvoden åt tillsyningsman m. m. inom vissa kustfästningars

skyddsområden.

I anslutning till vad jag under punkten 49 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till arvoden åt tillsyningsman samt till underhåll

av anslagstavlor inom Karlskrona, Vaxholms och

Ålvsborgs fästningars skyddsområden på tilläggsstat

för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av 11,200 kronor.

3. Byggnader för förläggning i Hemsö fästning.

Till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta

kustförsvaret, med undantag av Fårösunds fästning, har 1914 års senare

riksdag beviljat ett anslag av 13,748,690 kronor, att utgå av värnskattemedel.

Bland nämnda nyanläggningar ingå även byggnader i Härnösand

för förläggning av Hemsö kustartillerikår, för vilka i de till 1914

års senare riksdag framlagda beräkningarna upptagits ett sammanlagt

belopp av 700,000 kronor. Ifrågavarande byggnader utgöras huvudsakligen

av kasernbyggnad, byggnad för matinrättning, exercishus och

avträdesbyggnad.

Genom nådigt brev den 12 september 1916 bemyndigades marinförvaltningen

dels att sluta avtal, i enlighet med avgivet anbud, om uppförande

av omförmälda byggnader, dels ock att träffa uppgörelse under

hand om utförande för lägsta möjliga kostnad av för byggnaderna erforderliga

vatten-, avlopps- och elektriska belysningsledningar. Kostnaderna

för uppförande av byggnaderna jämte tillhörande ledningar

skulle enligt samma nådiga brev med ett belopp av sammanlagt högst

1,100,000 kronor utgå av de utav 1914 års senare riksdag för stärkande

av det fasta kustförsvaret beviljade medel. Att det belopp, som sålunda

för byggnaderna anvisats, överstege den ursprungligen beräknade summan

av 700,000 kronor, berodde på den inträdda stegringen av byggnadskostnaderna.

[8.]

Arvodea åt

tillsyningsman

m. m.

inom vissa

kustfästningars

skyddsområden.

[9.]

Byggnader för

förläggning i

Hemsö fästning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Sedan marinförvaltningen i enlighet härmed den 19 oktober 1916

avslutat kontrakt om uppförande av ifrågavarande byggnader, har förvaltningen

i skrivelse den 13 juni 1918 anmält, att ämbetsverket genom

beslut den 26 april sistnämnda år funnit sig nödsakat förklara kontraktet

vara å entreprenörens sida brutet, samt därvid anfört,

att kasernbyggnadens ena hälft vore uppmurad till takfoten och att

å den andra återstode ungefär en våning,

att å matinrättningen takstolarna vore resta,

att å exercishuset grunden till huvudsaklig del vore färdig och

att för avträdesbyggnaden grundgravar vore påbörjade.

Att de påbörjade byggnaderna icke kunde stå i sitt dåvarande skick

utan att taga betydande skada, läge — yttrar marinförvaltningen vidare

— i sakens natur. Härtill komme jämväl andra vådor. Genom särskilda

entreprenadkontrakt vore avtalat med andra entreprenörer om värmeanläggningar

samt vatten- och avloppsledningar ävensom installering av

elektriskt ljus. Visserligen hade marinförvaltningen sökt skydda sig mot

anspråk på skadestånd på grund av ökade kostnader och förluster för

dessa entreprenörer till följd av förseningar, förorsakade av annan entreprenör,

men skulle förseningen utsträckas genom statsverkets eget förvållande,

syntes tvister om dylika anspråk vara att förvänta.

I sammanhang därmed att kontraktet med huvudentreprenören förklarats

brutet, hade marinförvaltningen uppdragit åt fortifikationsbefälhavaren

i Hemsö fästning, bland annat, att föreslå ämbetsverket åtgärder för

byggnadsarbetenas fullföljande. För sådant ändamål hade fortifikationsbefälhavaren

sökt erhålla entreprenadanbud å återstående arbeten. Härvid

hade det emellertid tydligt visat sig, att spekulanterna härå, för att

skydda sig mot de ständiga prisstegringarna, beräknade sådana riskpremier,

att statsverket icke kunde finnas villigt att ingå avtal på av dem

uppställda villkor. I varje fall skulle byggnadernas fullbordande icke

kunna ske tillnärmelsevis för det ursprungligen avtalade priset eller inom

ramen för anvisade medel. Givetvis skulle byggnaderna icke kunna

fullbordas för tillgängliga medel, men under rådande förhållanden borde

dock med hänsyn till nämnda riskpremier utredas, huruvida och till

vilka kostnader byggnaderna kunde beräknas bliva fullbordade genom

statsverkets egen försorg. Fn sådan utredning hade ock av marinförvaltningen

igångsatts. Av anförda skäl kunde emellertid arbetena å byggnaderna

icke ligga nere i avvaktan på nämnda utredning.

Marinförvaltningen har därför anmält att, för den händelse Kungl.

Maj:t icke funne hinder därför föreligga, ämbetsverket hade för avsikt

s. 23 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

23

att så skyndsamt som möjligt låta fortifikationsbefälhavaren fullfölja de

oundgängligen nödvändiga arbetena med egen arbetsstyrka.

Genom nådigt brev den 28 juni 1918 fann Kungl. Maj:t gott att

låta vid den sålunda gjorda anmälan bero.

I skrivelse den 24 oktober 1918 har nu marinförvaltningen meddelat,

att ämbetsverket den 11 julisamma år anmodat fortifikationsbefälhavaren

i Hemsö fästning att omedelbart fullfölja de oundgängligen nödvändiga

arbetena med egen arbetsstyrka samt att snarast möjligt inkomma med

fullständig utredning dels över de beräknade kostnaderna för kasernetablissementets

fullbordande i sålunda fastställd omfattning, dels ock.

därest kostnaderna härför komme att överstiga behållningen å de anvisade

medlen, över de arbeten, som borde för de disponibla medlen i

första hand utföras.

Sedermera hade, enligt vad marinförvaltningen vidare anfört, fortifikationsbefälhavaren

inkommit med den begärda utredningen. Av denna

utredning framginge:

att hittills utbetalats eller kontraherats för.............. kronor

att för de fyra byggnadernas fullbordande krävdes

ytterligare................................................................... »

att dessutom erfordrades:

för dränering............................................................. »

för oförutsedda utgifter till disposition av fortifikationsbefälhavaren

i Hemsö fästning...... »

för oförutsedda utgifter till disposition av marinförvaltningen

ett belopp, som ämbetsverket

ansåge böra beräknas till ............... »

669,492: 29

876,000: —

43,000: —

5,000: —

56,507: 71

Summa kronor 1,650,000: —

Genom förutnämnda nådiga brev den 12 september

1916 hade anvisats ............................................. kronor 1,100,000: —

Ytterligare erforderligt belopp .............................. » 550,000: -

Summa kronor 1,650,000: —

Fortifikationsbefälhavaren hade därjämte anfört, att det till undvikande

av arbetsstyrkans uppsägning mitt i vintern och för arbetets ekonomiska

bedrivande vore av vikt, dels att arbetet finge färdigställas i en följd,

dels ock att anslag till hela arbetet bleve anvisat senast i mitten av november

månad år 1918.

L9-]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Femte huvudtiteln: 1919 urs tilläggsstat.

[9.] Tillika hade fortifikationsbefälhavaren beräknat, att för de egentliga

byggnadsarbetena disponibla medel vid brytningen av huvudentreprenörens

kontrakt uppgått till 339,000 kronor, för vilket belopp följande

huvudsakliga arbeten beräknades kunna utföras, nämligen: fullbordande av

murningsarbeten, taktäckning, fönsterinsättning, inläggning av källargolv,

bjälklag och vindsgolv, delvis invändig putsning samt de övriga

byggnadsarbeten, som erfordrades för rörlednings- och elektriska anläggningar

i kasernbyggnaden och matinrättningen ävensom grund och eventuellt

murning å exercishuset. Däremot skulle icke något arbete utföras

å avträdesbyggnaden. Nämnda belopp, 339,000 kronor, beräknades vara

förbrukat den 22 december 1918.

Marinförvaltningen ansåge emellertid, att det med hänsyn till statens

bästa vore lämpligast, att arbetena på de fyra byggnaderna slutfördes

i ett sammanhang, varigenom de skulle bliva fullt användbara för inkvartering;

och har ämbetsverket på grund härav hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte anvisa ytterligare 550,000 kronor för fullbordande av omförmälda

fyra byggnader.

Härjämte har marinförvaltningen meddelat, att vissa andra byggnadsarbeten

jämväl vore avsedda att komma till utförande i samband med

kasernetablissementet, men funne ämbetsverket icke lämpligt, att dessa

byggnader och arbeten i detta sammanhang ifrågasattes till utförande.

Genom nådigt brev den 8 november 1918 har Kungl. Maj:t därefter

föreskrivit, att arbetena å ifrågavarande kasernbyggnad och matinrättning

skulle, på sätt i fortifikationsbefälhavarens omförmälda utredning

angivits, fullföljas i den mån återstoden av de genom nådiga brev den

12 september 1916 anvisade medlen därtill lämnade tillgång, varemot

med arbetena å exercishuset och avträdesbyggnaden skulle tillsvidare

anstå.

Departements- Enligt nådigt brev den 23 april 1918 har Kungl. Maj:t uppdragit åt

yttrande marin förvaltningen, chefen för marinstaben, chefen för generalstaben och

chefen för fortifikationen att, med hänsyn till den förändring Sveriges

strategiska läge i Östersjön undergått, inkomma med utlåtande och förslag,

huruvida vissa i 1914 års plan för det fasta kustförsvarets stärkande

ingående arbeten å Hemsö borde uppskjutas samt huruvida viss

del av för Hemsö avsett artilleri borde uppställas å annan plats, ävensom

beträffande användningen av de medel, som kunde besparas genom

den sålunda ifrågasatta begränsningen av befästningarna å Hemsö.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

25

Det sålunda infordrade förslaget har ännu icke inkommit till Kungl.

Maj:t. Emellertid lära, oberoende av det beslut, som i omförmälda

fråga må komma att av Kungl. Maj:t fattas, ifrågavarande kasernbyggnad,

matinrättningsbyggnad och avträdesbyggnad böra snarast möjligt

färdigställas och det ytterligare belopp, som till följd av uppkommen

merkostnad är för ändamålet behövligt, av riksdagen äskas. Ett sådant

tillvägagångssätt överensstämmer med de allmänna principer, som jag i

statsverkspropositionen under femte huvudtiteln till innevarande års riksdag

(sid. 5 och 6) ansett böra uppställas med avseende å byggnadsverksamheten

vid marinen. Ett särskilt skäl för dessa byggnaders snara

fullbordande ligger däri, att arbetena å desamma till väsentlig del redan

utförts, vadan arbetsmaterialler skulle förstöras eller icke komma till

avsedd nytta, därest arbetena nu avbrötes. Härvid är därjämte att uppmärksamma,

att ifrågavarande arbeten under hösten år 1918 ordnats så, att

i Härnösand bosatta byggnadsarbetare beretts arbetstillfällen vid bygget

i så stor utsträckning som möjligt. Ett avbrytande av arbetena kan

därför befaras förorsaka en arbetslöshet bland dessa arbetare, som genom

arbetenas fortsättande skulle kunna förekommas.

Vad därefter beträffar exercishuset, vartill endast grunden blivit

lagd, har, på sätt förut nämnts, föreskrivits, att arbetena därå skulle tills

vidare anstå. Huruvida denna byggnad bör uppföras, lärer givetvis

böra bliva beroende på resultatet av den pågående utredningen rörande

Hemsö fästning. Utan att i något avseende vilja föregripa denna

utredning, finner jag ur budgetssynpunkt riktigast, att medel i detta

sammanhang äskas jämväl för fullbordande av denna byggnad, för den

händelse byggnaden möjligen skulle befinnas böra komma till utförande

under innevarande år.

Mot beloppet av den utav marinförvaltningen beräknade merkostnaden

för samtliga omförmälda byggnader, 550,000 kronor, anser jag

mig icke kunna framställa någon erinran; och torde beloppet böra äskas

på tilläggsstat för år 1918. Enligt vad jag inhämtat, beräknas numera,

att återstående medel av för ifrågavarande ändamål redan anvisat belopp

komma att räcka någon kortare tid in på år 1919.

Jag hemställer alltså, att Eders’ Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av merkostnad för byggnader

för förläggning i Hemsö fästning på tilläggsstat för

år 1919 bevilja ett reservationsanslag av 550,000

kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

4129 18 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[10.]

Förstärkning

av reservationsanslaget

till kustartilleriets

krigsberedskap

och

övningar.

[11.]

Extra beklädnadshjälp

för

fänrikar i

reserven,

reservofficersaspiranter

och

reservraarinintendentsaspiranter.

Övningar.

4. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets

krigsberedskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 53 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

anfört, hemställer jag, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget

till kustartilleriets krigsberedskap och övningar

för höjning av dagtraktamentena vid av kustartilleriets

övningar föranledda resor på tilläggsstat för år 1919

bevilja ett förslagsanslag av 3,500 kronor.

C. Flottan och kustartilleriet.

l. Extra beklädnadsbjälp åt fänrikar i reserven, reser vofficersaspiranter

och reservmarinintendentsaspiranter.

Enligt gällande bestämmelser utgår beklädnadshjälp till nedannämnd

personal i flottans och i kustartilleriets reserv till följande belopp, nämligen:

till reservofficersaspijant med 300 kronor, som utbetalas, sedan han

vid inträdet i tjänstgöring styrkt, att föreskrivna persedlar blivit behörigen

anskaffade; samt

till officer i reserven vid konstituering till fänrik med 200 kronor,

sedan han styrkt, att föreskrivna persedlar blivit behörigen anskaffade.

Därjämte åtnjuter marinintendentsaspirant, som genomgår föreskriven

ettårig utbildningskurs för anställning såsom marinunderintendent i

flottans reserv, beklädnadshjälp med 20 kronor i månaden.

I en med skrivelse den 16 september 4918 till marinförvaltningen

överlämnad promemoria, angående beräkning av personalstater och anslag

m. m. för år 1920, har chefen för marinstaben anfört, att kostnaderna

för reservofficersaspiranters och officerares i reserven beklädnad numera

s. 27 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

27

stigit i sådan grad, att på denna grund ynglingar, som i annat fall

ämnat söka sig in som reservbefäl, droge sig för att undergå utbildningen

därtill. Med anledning härav föreslog marinstabschefen, att beklädnadsersättningen

måtte ökas till förslagsvis 600 kronor för reservofficersaspirant

vid flottan och 400 kronor för fänrik i flottans reserv.

Marinförvaltningen har i skrivelse den 14 oktober 1918 tillstyrkt

vad sålunda föreslagits samt vidare anfört att, då det syntes ämbetsverket

riktigt, att likställighet bleve rådande med avseende å avlöningsförmånerna

för reservmarinintendentsaspiranter och för reservofficersaspiranter,

beklädnadsersättningen jämväl för reservmarinintendentsaspiranter

från och med år 1920 borde utgå med 600 kronor för en

gång för man. Av samma skäl, som anförts till stöd för höjning av beklädnadshjälpen

för flottans reservpersonal, ville ämbetsverket därjämte

föreslå, att beklädnadshjälpen måtte höjas även för reservofficersaspirant

och fänrik i reserven vid kustartilleriet till 600, resp. 400 kronor.

Vidare hava åtskilliga reservofficersaspiranter vid flottan i skrivelse

den 16 oktober 1918 hemställt, bland annat, att frågan om förhöjning

av beklädnadspenningarna för reservofficersaspiranter måtte komma under

behandling vid 1918 års urtima riksdagssammanträde.

Häröver hava marinförvaltningen och chefen för marinstaben den 31

i samma månad avgivit gemensamt utlåtande. Därvid har marinförvaltningen

hänvisat till sin omförmälda skrivelse den 14 oktober 1918.

Chefen för marinstaben har åberopat ett av honom i annat sammanhang

avgivet förslag, att från och med år 1920 beklädnadsersättningen

för reservofficersaspirant måtte höjas till 600 kronor, samt att under

år 1919 dylik hjälp måtte utgå med 600 kronor och såsom tillfällig

dyrtidshjälp för sistnämnda år med ytterligare 300 kronor.

Därjämte hava åtskilliga fänrikar i kustartilleriets reserv i skrivelse

den 24 oktober 1918 anhållit, att dem tillkommande beklädnadshjälp

måtte höjas från 500 till 1,500 kronor. Till stöd för denna framställning

har anförts, att enligt beräkningar, upptagande medelpris enligt av ett

flertal militär- och civilskrädderier lämnade uppgifter, anskaffningskostnaden

för föreskriven beklädnad och utrustning för reservofficersaspiranter och

fänrikar i kustartilleriets reserv uppginge till

år 1914 .......

våren 1918.

hösten 1918

kronor 545

» 1,090

» 1,591

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Marinförvaltningen har i ett den 7 november 1918 över denna

framställning avgivet yttrande, under hänvisning till ämbetsverkets omnämnda

skrivelse den 14 oktober 1918, förklarat sig icke kunna tillstyrka

förevarande framställning.

Slutligen har chefen för kustartilleriet i skrivelse den 4 oktober 1918

anfört, att den till reservofficersaspiranter och fänrikar i reserven för närvarande

utgående beklädnadshjälpen, 300 kronor till de förra och 200

kronor till de senare, med nuvarande högt uppdrivna pris vore alldeles för

låg. Man torde därför med fog kunna antaga — fortsätter bemälde chef —

att kostnaderna för anskaffning av beklädnad avskräckte mången från

att antaga anställning som reservofficersaspirant. Eu ökning av ifrågavarande

belopp vore följaktligen av behovet särdeles påkallad. Lämpligen

torde densamma åtminstone tills vidare böra bestämmas till 900, resp. 600

kronor. Då det vore av betydelse, att dessa förhöjda belopp utginge

redan från och med år 1919, borde staten för detta år ändras i överensstämmelse

härmed.

Chefen för marinstaben har i ett den 16 oktober 1918 häröver avgivet

yttrande förklarat sig anse det av chefen för kustartilleriet avgivna

förslaget mycket behjärtansvärt och har fördenskull gjort liknande hemställan

beträffande flottans motsvarande personal. Marinstabschefen ansåge

det emellertid kunna ifrågasättas, om icke de föreslagna beloppen borde

uppdelas och utgå dels såsom ordinarie beklädnadshjälp, förslagsvis 600

kronor till aspiranter och 400 kronor till fänrikar, och dels såsom tillfällig

dyrtidshjälp, förslagsvis 300 kronor till den förra och 200 kronor

till den senare gruppen.

Marinförvaltningen har beträffande förevarande framställning hänvisat

till sin ovanberörda skrivelse den 14 oktober 1918.

I anledning av omförmälda framställningar hava sakkunniga för

utredning rörande lönereglering för arméns och marinens personal den

29 november 1918 avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört huvudsakligen

följande.

Vad i ärendet förekommit gåve otvetydigt vid handen, att den nu

till marinens reservpersonal utgående beklädnadshjälpen vore alldeles

otillräcklig för sitt ändamål. För att såvitt möjligt underlätta reservernas

rekrytering torde det därför bliva nödvändigt att avsevärt förhöja de

bestämda ersättningsbeloppen. Emellertid vore det omöjligt att för

närvarande avgöra, i vad mån den inträdda prisförhöjningen å de olika

persedlar, till vilkas anskaffande beklädnadshjälpen vore avsedd, kunde

bliva bestående för någon längre tidrymd. Visserligen torde man knappast

s. 29 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

29

kunna förvänta, att prisnivån i allmänhet komme att fullt återgå till det [11.]

före kristidens början rådande läget, men det syntes dock kunna förutsättas,

att en avsevärd nedgång småningom skulle inträda i de nuvarande

onaturligt uppdrivna priserna. På grund av dessa förhållanden syntes

det vara lämpligast att låta de nuvarande fasta ersättningsbeloppen tills

vidare kvarstå oförändrade och att låta den ytterligare ersättning, som

kunde befinnas av nu rådande förhållanden påkallad, utgå i form av ett

extra dyrtidstillägg.

Med hänsyn till vad som blivit upplyst angående storleken av de

under den senaste tiden inträffade prisstegringarna hade de sakkunniga

funnit skäligt föreslå, att till reservpersonal vid marinen, som efter ingången

av år 1919 uppbure beklädnadshjälp, måtte utbetalas ett särskilt

dyrtidstillägg å 100 % av de för de olika kategorierna bestämda ersättningsbeloppen.

Beklädnadshjälpen skulle alltså under år 1919 utgå med

sammanlagt 600 kronor till reservofficersaspirant vid flottan och kustartilleriet

samt med tillhopa 400 kronor till officer i flottans eller

kustartilleriets reserv vid konstituering till fänrik. Yad anginge reservmarinintendentsaspirant,

som för närvarande åtnjöte beklädnadshjälp med

endast 20 kronor i månaden eller tillsammans 240 kronor under den

föreskrivna ettåriga utbildningskursen, hade de sakkunniga ansett någon

jämkning i nyssberörda beräkningsgrund erforderlig, så att reservm arinintendentsaspirant

i förevarande avseende likställdes med reservofficersaspirant.

Ileservmarinintendentsaspirant skulle alltså, efter beräkning av

tillhopa 600 kronor under ett år, erhålla beklädnadshjälp med sammanlagt

50 kronor i månaden.

I den mån de å resp. stater för år 1919 uppförda anslagen till

beklädnadshjälp ej vore tillräckliga eller icke kunde tagas i anspråk för

beredande av sålunda föreslaget tillägg till beklädnadshjälpen för vederbörande

personal, torde för ändamålet erforderliga belopp böra äskas

å tilläggsstat för samma år.

Därest förhöjning av beklädnadshjälpen medgåves för år 1919, torde

billigheten fordra, att i vissa fall någon ytterligare ersättning tilldelades

personal, som under år 1918 redan uppburit eller komme att uppbära

beklädnadshjälp enligt gällande bestämmelser; och förutsatte de sakkunniga,

att Kungl. Maj:t, där särskilda förhållanden befunnes sådant

påkalla, kunde av tillgängliga medel utbetala dylik dyrtidshjälp, utan

att för ändamålet särskilda medel behövde äskas av riksdagen.

Den föreslagna ökningen av beklädnadsersättningen har av myndig- Departementheterna

motiverats med att kostnaden för beklädnaden numera stigit i chefens

° yttrande.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[11.] sådan grad, att på denna grund ynglingar, som i annat fall ämnat

söka sig in som reservbefäl, droge sig för att undergå utbildningen

härtill. Åven de sakkunniga rörande lönereglering för arméns och

marinens personal hava ansett nödvändigt att avsevärt förhöja de såsom

beklädnadshjälp bestämda beloppen.

På de skäl, som i ärendet anförts, anser även jag, att en höjning

av beklädnadshjälpen bör vidtagas. Under åren 1917 och 1918 hava

vid flottan endast utexaminerats resp. 3 och 9 fänrikar i reserven mot

i staten upptagna 16. Vid kustartilleriet hava under vartdera av åren

1917 och 1918 utexaminerats 7 fänrikar i reserven mot i staten upptagna

26 för år 1917 och 28 för år 1918. Det lärer vara uppenbart, att

reservofficersinstitutionens förmåga att fylla sina uppgifter härigenom

äventyras. Utan tvivel hava, särskilt under den nu rådande dyrtiden,

ekonomiska hänsyn varit en bidragande orsak till nämnda förhållande.

En förhöjning av beklädnadshjälpen synes mig, på sätt av de sakkunniga

föreslagits, lämpligen böra beredas i form av ett extra dyrtidstillägg

för år 1919. Huruvida detta dyrtidstillägg eller någon del därav framdeles

bör uppgå i den ordinarie beklädnadshjälpen, torde böra bestämmas

först efter en återgång till mera stadgade prislägen.

Mot de av de sakkunniga föreslagna beloppen för sagda dyrtidstillägg

—- 200 kronor för fänrik i reserven, 300 kronor för reservofficersaspirant

och 30 kronor i månaden för reservmarinintendentsaspirant

— har jag icke något att erinra. Dyrtidstillägget till reservmarinintendentsaspiranter

synes mig emellertid, i stället för månadsvis,

böra i sin helhet utgå vid antagningen, varigenom beklädnadens anskaffande

för denna personal underlättas. Det belopp, som med anledning

härav bör beredas, framgår av nedanstående beräkning.

Flottan:

16 fänrikar i reserven, 16 x 200 ..................................... kronor 3,200: —

20 reservofticersaspiranter, 20 x 300 ................................. » 6,000: —

5 reservmarinintendentsaspiranter, 5 x 360 .................. J> 1,800: —

Kustartilleriet:

................................ » 5,600: —

.......................... » 9,300: —

eller tillsammans kronor 25,900: —

28 fänrikar i reserven, 28 x 200 ......

31 reservofficersaspirantei’, 31 x 300

s. 31 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat

31

Detta belopp, som alltså lärer böra äskas på tilläggsstat för år 1919

och erhålla natur av förslagsanslag högst, torde böra avses för sådan

personal, som antages till reservofficersaspirant eller reservmarinintendentsaspirant

eller konstitueras till fänrik i reserven under loppet av

år 1919. De sakkunniga hava emellertid ansett billigheten fordra att,

därest förhöjning av beklädnadsbjälpen medgives för år 1919, i vissa

fall någon ytterligare ersättning tilldelas personal, som under år 1918

uppburit beklädnadshjälp enligt nu gällande bestämmelser. Jag ansluter

mig till denna uppfattning och anser, att sådan ytterligare ersättning

bör utgå med samma belopp som det för år 1919 föreslagna dyrtidstillägget

och tilldelas dels officerare i reserven, vilka på hösten 1918

konstituerats till fänrikar i flottans eller kustartilleriets reserv, dels ock

reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter, vilka antagits

under år 1918. För detta ändamål erforderliga medel torde kunna beredas

av de besparingar å ordinarie förslagsanslagen till avlöning för

flottans kårer och stater, resp. till avlöning lor kustartilleriets personal,

som beräknas uppstå på grund av förefintliga vakanser. Härtill torde

emellertid riksdagens medgivande böra inhämtas.

Med anledning av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven,

reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter

på tilläggsstat för år 1919 under femte

huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag, högst 25,900

kronor,

dels ock medgiva, att av besparingar å ordinarie

förslagsanslagen till avlöning för flottans kårer och stater,

resp. till avlöning för kustartilleriets personal må åt

fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter

utbetalas extra beklädnadshjälp

för år 1918 enligt ovan angivna grunder.

[11.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[12.]

Tillfällig

löneförbättring

för underofficerare

av

3:e graden vid

flottan och

kustartilleriet.

2. Tillfällig löneförbättring för underofficerare av 3:e graden

vid flottan och kustartilleriet.

Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande från och med år 1919

av en ny underofficersgrad vid flottan, resp. kustartilleriet, underofficerare

av 3:e graden. Till denna grad avsågs att överföra 675 underofficerskorpraler

vid flottan och 183 underofficerskorpraler vid kustartilleriet.

I en till sjöförsvarsdepartementet den 15 augusti 1918 ingiven promemoria

hava åtskilliga underofficerskorpraler vid flottan och kustartilleriet

— under framhållande, att de genom överflyttning till underofficerare

av 3:e graden skulle komma i åtnjutande av betydligt mindre avlöningsförmåner

än om de fortfarande kvarstode såsom underofficerskorpraler —

anhållit, bland annat, att underofficerare av 3:e graden under den tid,

den provisoriska löneregleringen komme att gälla, måtte tillerkännas en ökning

i fastställd avlöningsstat av 225 kronor för år i och för utjämning av

nämnda skillnad i avlöningsförmåner. Denna skillnad vore beroende på

de stegrade värden, som för närvarande utginge såsom ersättning för

vissa naturaförmåner (portion och beklädnad).

Chefen för marinstaben har, efter samråd med chefen för kustartilleriet,

i häröver den 19 november 1918 avgivet utlåtande anfört,

att det syntes icke blott i hög grad önskvärt, utan rent av nödvändigt,

att sådana åtgärder vidtoges, varigenom de ekonomiska förmåner, som

tillkomme underofficerare -av 3:e graden, icke måtte bliva mindre än de

till underofficerskorpralerna utgående avlönings- och naturaförmåner; och

har marinstabschefen på grund härav funnit vara av behovet påkallat,

att Kungl. Maj:t av 1919 års riksdag i sådant syfte äskade ett extra

anslag å tilläggsstat för samma år.

I ärendet har marinförvaltningen den 13 december 1918 avgivit

utlåtande samt därvid på anförda skäl funnit sig böra avstyrka förevarande

framställning.

Härefter hava sakkunniga rörande lönereglering för arméns och

marinens personal anbefallts att avgiva utlåtande i ärendet, men har

sådant utlåtande ännu icke inkommit till Kungl. Maj:t. Vid sådant förhållande

kan jag ej nu underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.

Emellertid synes det mig, att medel för ändamålet böra tagas i beräkning

vid framställningen till riksdagen i fråga om anslagsbehoven å tilläggs
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

33

stat för år 1919, även om det icke nu kan avgöras, huruvida proposi- [12.]

tion i ämnet kommer att föreläggas 1919 års riksdag. Härvid bär jag

ansett mig böra upptaga ett belopp av 60,000 kronor, vilket, enligt vad

bemälde sakkunniga under hand meddelat mig, utgör den approximativt

beräknade ersättning, som av de sakkunniga ansetts böra i förevarande

avseende ifrågakomma; och torde beloppet böra upptagas såsom förslagsanslag.

Jag hemställer fördenskull, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till tillfällig löneförbättring åt underofficerare

av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet,

Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för

berörda ändamål å tilläggsstat för år 1919 beräkna

ett förslagsanslag av 60,000 kronor.

D. Diverse.

1. Anordnande av en marinläkarkurs.

Alltsedan marinläkarkåren organiserades har varit avsett, att marin- [13.]

läkarkurser för marinläkarnas behöriga utbildning skulle under marin- Anordnande

överläkarens ledning vart annat år anordnas i Stockholm. Sådana avlä^rk”]"n''

kurser hava varit anordnade under åren 1906, 1908, 1910 och 1912.

Marinläkarkurser hava varit avsedda att anordnas jämväl under åren

1914, 1916 och 1918, men av anledningar, som här nedan angivas,

icke kommit till stånd. I varje kurs under de fyra förstnämnda åren

hava deltagit högst tio marinläkare och marinläkarstipendiater, som

därtill kommenderats av Kungl. Maj:t på förslag av marinöverläkaren.

Undervisning bar vid sådan kurs dagligen meddelats av två lärare vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet — tillika-marinläkare i flottans

reserv — och en marinläkare av l:a graden med specialutbildning i

kirurgi samt omfattat ämnena sjökrigets kirurgi, navalhvgien samt

bakteriologi. Därjämte bar ämnet radiografi, som under kurserna åren

1906, 1908, 1910 och 1912 ingick i programmet, i programmen för de

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 412918 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Femte huvudtiteln; 1919 års tilläggsstat.

[13.] åren 1914, 1916 och 1918 tillämnade kurserna ersatts med psykiatri,

sedan undervisning i röntgenbehandling blivit införd redan i medicine

kandidaternas kurs till licentiatexamen. Enligt programmet för den

marinläkarkurs, som varit avsedd att hållas år 1918, skulle tillkomma

de för marinläkaren viktiga ämnena avslöjning av simulation i ögon- och

öronsjukdomar samt den tidiga diagnostiken av lungtuberkulos, vartdera

ämnet med ett färre antal timmar.

För anordnande av marinläkarkurs under år 1918 beräknades kostnaderna

till 6,000 kronor; och föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag

att för ändamålet bevilja på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag

av högst nämnda belopp. Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

På grund av den i augusti 1914 anbefallda mobiliseringen av

flottan hava de under åren 1914 och 1916 tillämnade marinläkarkurserna

icke kunnat anordnas. Beträffande den marinläkarkurs, som var avsedd

att anordnas år 1918, har marinförvaltningen i sin förberörda skrivelse

den 12 september 1918 anfört följande.

Den marinläkarkurs, till vilken 1917 års riksdag beviljat 6,000

kronor och som varit avsedd att hållas under 40 dagar hösten 1918,

hade, enligt vad marinöverläkaren anmält, på grund av omöjligheten

att under sistnämnda år erhålla lärare i ett av huvudämnena — navalhygien

— icke kunnat anordnas. Förutvarande läraren i detta ämne

vore nämligen under hösten 1918 förhindrad av professorsförordnande

och annan kompetent person inom huvudstaden funnes ej att tillgå.

Dessutom hade svårigheter yppat sig att med det ursprungligen anslagna

beloppet kunna erhålla lärare i det andra huvudämnet — sjökrigets

kirurgi — vadan kursen, även om lärare i hygien kunnat uppbringas,

av denna anledning knappast kunnat äga rum. För sjökrigets kirurgi

disponerades numera icke någon läkare inom marinläkarkåren, som

vore både kompetent och villig att åtaga sig uppdraget, varför det

blivit nödvändigt att taga utomstående docenter i kirurgi i betraktande

därför.

I och för marinläkarnas behöriga utbildning — yttrar marinförvaltningen

i sin omförmälda skrivelse vidare — vore en marinläkarkurs

fortfarande av behovet påkallad, och torde en sådan kurs, därest förhållandena

det medgåve, kunna komma till stånd under år 1919.

Kostnaderna för en marinläkarkurs år 1919 hade av marinförvaltningen

beräknats på följande sätt;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

35

Läraren i navalhygien och batteri ologi (60 timmar): arvode kronor 500

))

»

»

»

»

»

)) kirurgi (40 timmar)

(60 timmar): avlöning

psykiatri (6 å 10 timmar): avlöning

ögonkursen (högst 5 timmar): arvode

)> dagavlöning ..............................

öronkursen (högst 5 timmar): arvode.......

x> dagavlöning...........................

lungsjukdomar (högst 5 timmar): arvode

10 elever: dagarvoden ......................................................

Provrör och reagens m. m...........................................

Laboratorieavgifter...............................................................

För litteratur och oförutsedda utgifter..........

»

»

»

»

»

»

»

»

»

»

)>

»

»

»

»

000

1,500

450

100

40

100

40

150

3,200

300

500

720

Summa kronor 8,500

[13.]

För de lärare, till vilka avlöning borde utgå, hade upptagits de

belopp, som enligt gällande bestämmelser tillkomine de marinläkarkårens

reserv tillhörande lärare i navalhygien och psykiatri. Lärarna i ögonoch

öronkurserna förutsattes kunna erhållas bland marinläkare av 2:a

graden, och utginge till dem i så fall under kommendering som lärare

dagavlöning under de dagar, de vore inkallade till tjänstgöring. Såsom

lärare i lungsjukdomar vore avsedd en marinläkare av l:a graden vid

Stockholms station, till vilken under denna tjänstgöring ingen särskild

dagavlöning utginge. Arvodet lör läraren i kirurgi vore beräknat efter

vad som vederbörande docenter erhölle för liknande kurser.

På grund härav har marinförvaltningen föreslagit, att för berörda

ändamål ett förslagsanslag, högst 8,500 kronor måtte äskas av riksdagen

på tilläggsstat för år 1919.

På på grund av angivna omständigheter någon marinläkarkurs Departementsicke

kunnat anordnas sedan år 1912, anser jag angeläget, att en sådan yttrande,

kurs om möjligt kommer till stånd under år 1919. Erforderliga medel

härför lära därför böra äskas på tilläggsstat för sistnämnda år. Mot

den uppgjorda kostnadsberäkningen för denna kurs har jag ej funnit

anledning till erinran.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

för anordnande av en marinläkarkurs på tilläggsstat

för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst 8,500

kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[14.]

Förhöjning

av dagavlöningen

för

vid skeppsgossekåren

i

Marstrand

anställt vaktmanskap.

[15.]

Hyresbidrag

till underofficerssällskapet

i

Stockholm.

[16.]

Förstärkning

av viss i avlöningsstaten

för lotsstyrelsen

upptagen

anvisning.

2. Förhöjning av dagavlöningen för vid skeppsgossekåren

i Marstrand anställt vaktmanskap.

Under åberopande av vad jag under punkten 70 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

till förhöjning av dagavlöningen för vid

skeppsgossekåren i Marstrand anställt vaktmanskap

på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst 1,440 kronor.

3. Hyresbidrag till underofficerssällskapet i Stockholm.

I enlighet med vad jag under punkten 73 i det vid årets statsverksproposition

fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört,

får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till hyresbidrag till underofficerssällskapet i

Stockholm på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag,

högst 1,000 kronor.

II. HANDELN.

Lots- och fyrväsendet.

1. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för lotsstyrelsen

upptagen anvisning.

Under åberopande av vad jag under punkten 79 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av den i avlöningsstaten för

lotsstyrelsen upptagna anvisningen till vikariatsersätt
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

37

ning samt arvoden och flitpenuingar åt amanuenser

och andra extra ordinarie tjänstemän på tilläggsstat

för år 1919 bevilja ett förslagsanslag, högst 4,200

kronor.

2. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för befälet vid

lotsverket upptagen anvisning.

Under åberopande av vad jag under punkten 79 i det vid årets

statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden

anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av den i avlöningsstaten för

befälet vid lotsverket upptagna anvisningen till ersättning

till skrivbiträden och vaktmästare å lotskaptensexpeditionerna

på tilläggstat för år 1919 bevilja ett

förslagsanslag, högst 7,700 kronor.

3. Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd

av tjänstutövning vid lotsverket.

I förordningen den 22 oktober 1909 angående ersättning åt efterlevande,

då någon av lotsverkets betjäning till följd av tjänstutövning

ljutit döden, stadgas att, därest någon, som tillhör lotsverkets ordinarie

eller extra betjäning, under tjänstutövning till följd av olycksfall blivit

skadad, och skadan inom två år därefter medfört döden, lotsverket är

pliktigt att till efterlevande utgiva ersättning enligt vissa i förordningen

stadgade grunder. Dylik ersättning utgives jämväl, om tjänstutövning

skäligen kan antagas hava bidragit till sjukdom, som i och för sig eller

med därav följande skada inom två år från det sjukdomen blivit känd

medfört döden.

Ersättning enligt förordningen utgår i form av dels begravningshjälp,

dels ock årliga livräntor till efterlevande änka och minderåriga

barn samt under vissa förutsättningar till fader, moder eller minderåriga

syskon.

Begravningshjälp utgår med 75 kronor.

Livränta utgår till änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt

då skadan uppkom, med 180 kronor om året från dödsfallet, så länge

[16.]

[17.]

Förstärkning

av viss i avlöningsstaten

för befälet vid

lotsverket

upptagen anvisning.

[18.]

Höjning av

ersättning i

anledning av

dödsfall till

följd av

tjänstutövning

vid

lotsverket.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[18.] hon lever ogift, och till minderårigt barn, som fötts före sagda tidpunkt

eller födes därefter i ett förut slutet äktenskap, med 90 kronor om året

från dödsfallet, till dess det uppnått 15 års ålder. Om den avlidne icke

efterlämnat änka eller barn men fader, moder eller minderåriga syskon,

som varit av hans arbete för sitt uppehälle huvudsakligen beroende, utgår

till fader eller moder, eller, om bägge leva, till dem gemensamt en

årlig livränta av 180 kronor från dödsfallet och till varje minderårigt

syskon en årlig livränta av 90 kronor från dödsfallet, till dess det uppnått

15 års ålder. Beträffande livräntor till efterlevande är emellertid

stadgat att, om de skulle sammanlagt överstiga 450 kronor, de skola,

i förhållande till vad på en var livräntetagare belöper, nedsättas till detta

belopp, så länge anledning till dylik nedsättning fortfar.

I skrivelse den 9 april 1918 har riksförsäkringsanstalten hemställt,

bland annat, att Ivungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att

livränta, som utgår eller kan komma att utgå enligt ifrågavarande förordning,

må från och med den 1 januari 1918 förhöjas med 50 % utöver

det belopp, vartill livräntan bestämts enligt nämnda förordning, dels ock

ställa till Kungl. Maj:ts förfogande för ändamålet erforderliga medel.

Riksförsäkringsanstalten har därvid erinrat, att den personal, varom här

vore fråga — i motsats till vad fallet vore beträffande flertalet av dem,

som avsåges i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning

av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring — omfattades av

bestämmelserna i 1916 års olycksfallsförsäkringslag, vadan sålunda en

eventuell reglering skulle avse allenast livräntor, som redan tillerkänts

eller komme att tillerkännas på grund av omständigheter, inträffade före

den 1 januari 1918.

Lotsstyrelsen har i ett den 23 april 1918 häröver avgivet utlåtande

anfört, bland annat, följande.

Styrelsen ville tillstyrka bifall till den i ärendet gjorda framställningen

om höjning med 50 procent av de jämlikt förordningen den

22 oktober 1909 utgående livräntor.

Härvid funne sig styrelsen emellertid böra fästa uppmärksamheten

på att, enligt motiveringen till riksförsäkringsanstaltens ifrågavarande

framställning, den ifrågasatta regleringen skulle avse allenast

livräntor, som redan tillerkänts eller komme att tillerkännas vederbörande

på grund av omständigheter, inträffade före den 1 januari 1918. Denna

inskränkning hade icke kommit till uttryck vid formuleringen av riksförsäkringsanstaltens

hemställan i ämnet. Då emellertid de genom kun
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

39

görelsen den 30 november 1917 meddelade bestämmelser rörande tilllämpning

av 1916 års olycksfallsförsäkringslag å arbetare, som användes

till arbete för statens räkning, vore tillämpliga i de fall, som avsåges i

förordningen den 22 oktober 1909, skidle 1916 års olycksfallsförsäkringslag

i fråga om lotsverkets betjäning tillämpas vid olycksfall efter 1918

års ingång på det sätt att, i den mån livränta enligt 1909 års förordning

ej motsvarade ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagen, en tillläggsersättning

av särskilda statsmedel skulle utgå enligt grunder ocli

med belopp, som i lagen angåves. Därest livränta, som komrne att utgå

på grund av olyckshändelse efter 1918 års ingång, höjdes på föreslaget

sätt, skulle eu sådan höjning sålunda endast föranleda, att i de fall, då

tilläggsersättning enligt 1916 års olycksfallsförsäkringslag ifrågakomme,

dylik ersättning konmie att utgå med belopp, minskat i förhållande till

sagda höjning. Vid sådant förhållande och ehuru höjning av livräntor,

som komme att utgå på grund av olycksfall efter 1918 års ingång, sålunda

i allmänhet endast kunde hava betydelse beträffande frågan om

från vilket anslag höjningen eller motsvarande belopp skulle utgå, ansåge

emellertid lotsstyrelsen, att det icke vore utan betydelse, att höjningen

komme att avse även nyssnämnda livräntor.

Livräntor enligt 1909 års förordning utginge från det för detta

ändamål anvisade, å pensionsstat för lots- och fyrinrättningen upptagna

anslag å 6,000 kronor. Ehuru detta anslag redan nu vore något överskridet,

syntes dock, vid det förhållande att detsamma vore av förslagsanslags

natur, även den föreslagna förhöjningen av livräntorna kunna från

detta anslag utgå, utan att en närmare reglering av anslagssiffran för

närvarande syntes oundgängligen påkallad.

Enligt vad riksdagen i skrivelse den 12 juni 1918 (nr 312) anmält,

har riksdagen, i anledning av en utav militieombudsmannen gjord

framställning, medgivit, att den ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, som på grund'' av riksförsäkringsanstaltens

under år 1918 eller tidigare meddelade beslut utgått eller

utginge såsom sjukhjälpsersättning eller livränta för tid under år 1918

eller under nämnda år såsom begravningshjälp, så ock den ersättning

i anledning av dylik skada, som på grund av riksförsäkringsamffaltens

under år 1918 meddelade beslut därefter komme att utgå såsom begravningshjälp

i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda år,

finge höjas med 50 % utöver det belopp, vartill ersättningen kunde bestämmas

enligt grunderna i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

[18.]*

Departements
chefens
yttrande.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[18.] Jag tillåter mig vidare erinra, att Kungl. Maj:t på lantförsvarsdepar
tementets

föredragning i propositionen till innevarande års riksdag nr 2

om tilläggsstat till riksstaten för år 1919 under tionde huvudtiteln gjort

framställning dels om enahanda förhöjning av 50 % för år 1919 av ersättningsbeloppen

enligt berörda förordning den 18 juni 1909, och dels

om anvisande, för bestridande av härav föranledda kostnader, å tilläggsstat

för år 1919 under nämnda huvudtitel av ett förslagsanslag av

175,000 kronor.

Förordningen den 22 oktober 1909 angående ersättning åt efterlevande,

då någon av lotsverkets betjäning till följd av tjänstutövning

ljutit döden, är, såvitt angår ersättning åt efterlevande, byggd på samma

grunder som omförmälda förordning den 18 juni 1909 om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. Det

synes mig därför vara med rättvisa och billighet överensstämmande, att

lotsverkets personal i här förevarande avseende likställes med den militära

personal, som avses i sistnämnda förordning. Då emellertid lotsverkets

personal icke inbegripits i förut omförmälda, av 1918 års riksdag

fattade beslut — vilket, såsom förut nämnts, endast avsåg ersättning för

skada, ådragen under militärtjänstgöring — torde frågan om förhöjning

av de enligt förordningen den 22 oktober 1909 utgående ersättningsbeloppen

nu böra föreläggas riksdagen. Med anledning av riksförsäkriugsanstaltens

erinran, att höjningen icke borde avse ersättningar, som

reglerades på grund av bestämmelserna i 1916 års olycksfallsförsäkringslag,

vill jag framhålla, dels att förordningen den 22 oktober 1909

i visst avseende äger en vidsträcktare omfattning än 1916 års lag, dels

ock att, i den mån på grund av nu gällande regler ersättning utgår

enligt nämnda lag, en förhöjning med föreslagna 50 % icke har annan

betydelse än att förhöjningen eller motsvarande belopp träffar- ett annat

anslag än hittills. I likhet med lotsstyrelsen anser jag därför lämpligast,

att — i avvaktan på ett definitivt ordnande av förevarande fråga — den

ifrågasatta höjningen kommer att avse icke blott sådana livräntor, som

redan tillerkänts eller komma att tillerkännas på grund av omständigheter,

inträffade före den 1 januari 1918, och å vilka 1916 års olycksfallsförsäkringslag

icke är tillämplig, utan samtliga livräntor, som utgå

enligt förordningen den 22 oktober 1909.

Livräntor och begravningshjälp enligt nyssnämnda förordning utgå

för närvarande från det å pensionsstat för lots- och fyr inrättningen med

livräddningsanstalterna för detta ändamål upptagna anslaget å 6,000 kronor.

Då den ifrågasatta förhöjningen är av provisorisk art och berörda anslag

äger förslagsanslags natur, torde någon höjning av anslagsbeloppet av

nu ifrågavarande anledning icke böra ifrågakomma.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

41

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes [18.]

Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva

att den ersättning, som på grund av lotsstyrelsens

under år 1919 eller tidigare meddelade beslut utgått

eller utgår under år 1918 eller år 1919 till efterlevande,

då någon av lotsverkets ordinarie eller extra

personal till följd av tjänstutövning ljutit döden, må

höjas med 50 % utöver det belopp, vartill ersättningen

må bestämmas enligt grunderna i omförmälda förordning

den 22 oktober 1909.

4. Nya anordningar för fyrbelysning och mistsignalering

å fyrskeppet Grepen.

I skrivelse den 21 augusti 1918 med förslag beträffande anslag [19.]

till lotsstyrelsen och lotsverket för år 1920 har styrelsen hemställt, Nya anordbland

annat, att under tilläggsstatens till riksstaten för år 1919 femte n nbgejy8f°[ngyr''

huvudtitel måtte för nya anordningar för fyrbelysning och mistsignalering och mistsignaå

fyrskeppet Grepen uppföras ett extra förslagsanslag av 56,000 kronor. len6nkseppeftrr''

Då jag anser dessa anordningar vara av beskaffenhet att böra komma Grepen.

till utförande samt de enligt min mening lämpligen böra verkställas i

samband med redan påbörjade reparationsarbeten å fyrskeppet, har jag för

avsikt att, för befordrande av ärendets snabba handläggning, hemställa

om avlåtande till riksdagen av särskild proposition i ämnet. Emellertid

lärer beloppet, 56,000 kronor, böra tagas i beräkning vid framställningen

till riksdagen i fråga om anslagsbehoven å tilläggsstaten för år 1919.

Anslaget synes mig dock, i likhet med andra anslag av dylikt slag,

böra upptagas såsom reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till nya anordningar för fyrbelysning

och mistsignalering å fyrskeppet Grepen, Kungl.

Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda

ändamål å tilläggsstat för år 1919 under femte huvudtiteln

beräkna ett reservationsanslag av 56,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 4129 is 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[20.]

Tillfällig

lönereglering

för vissa

ordinarie befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen.

[210

Förstärkning

av de till avlönande

av

vissa extra

befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen

samt

till vikariatsersättningar

m. m. anvisade

medel.

III. MARINEN OCH HANDELN.

1. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

av tillfällig lönereglering för ordinarie befattningshavare i statsdepartementen,

centrala verk, hovrätterna och andra grenar av den civila

statsförvaltningen, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag för beredande av tillfällig lönereglering

under år 1919 åt vissa ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen, Kungl. Maj:t

må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål

å tilläggsstat för år 1919 under femte huvudtiteln

beräkna ett förslagsanslag av 343,480 kronor.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt

till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om förstärkning

av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade

medel, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen

avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för

år 1919 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag

av 65,000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

43

3. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare.

I enlighet med vad jag under punkten 89 i det vid årets statsverks- [22.]

proposition fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, Semester st

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen Tr]ft ‘Jn°Bft””da

arbetare.

att för beredande av semester åt vid sjöförsvaret

anställda arbetare på tilläggsstat för år 1919 bevilja

ett förslagsanslag av 151,000 kronor.

4. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna [23.]

dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp Krigstidsunder

innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hem- ^g^thjxip.

ställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till beredande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1919 åt befattningshavare

i statens tjänst, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen

avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för

år 1919 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag

av 19,800,000 kronor.

Vad departementschefen sålunda i ovan omförmälda

hänseenden hemställt behagade Hans Maj:t

Konungen, på tillstyrkan jämväl av statsrådets övriga

ledamöter, gilla och bifalla, med befallning att utdrag

av detta protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas

för att tjäna till ledning vid avfattandet av

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående

tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläygsstat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I Marinen. Extra

anslag. sid.

A. Flottan. Kronor.

Intendenturen.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skepps
gossekårema

................................................................................. 119,000;— 2

Nybyggnad och underhåll.

2. Central beklädnadsverkstad för marinen m. m....................................... 292,000: — 2

Övningar.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och öv
ningar

........................................................................................ 25,000: — 8

4. Fortsatta åtgärder under år 1919 i anslutning till det under neutralitets
vakten

bedrivna arbetet m. m...................................................... 2,000,000:— 9

Torped- och gnisteignalväsendet.

5. Torpedinskjutningsstation för flottans station i Karlskrona ..................... 21,680: — 14

Minväsendet.

6. Minmateriel .......................................................................,........ 210,000:— 16

B. Kustartilleriet.

Nybyggnad och underhåll.

1. Förstärkning av reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets bygg
nader

och materiel....................................................................... 90,000: — 17

2. Arvoden åt tillsyningsman m. m. inom vissa kustfästningars skyddsområden 11,200: — 21

3. Byggnader för förläggning i Hemsö fästning ....... .................................. 550,000:— 21

Övningar.

4. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och

övningar ...................................................................................... 3,500: — 26

s. 45 Kontrollera mot PDF

Femte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

45

Extra

anslag. Sid.

Kronor.

C. Flottan och kustartilleriet.

1* Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och

reservmarinintendentsaspiranter...................................................... 25 900: 26

2. Tillfällig löneförbättring för underofficerare av 3:e graden vid flottan och

kustartilleriet............................................. ................................... 60,000: — 32

D. Diverse.

1. Anordnande av en marinläkarkurs ......................................................... 8,500:_ 33

2. Förböjning av dagavlöningen för vid skeppsgossekåren i Marstrand anställt

vaktmanskap ................................................................................ 1,440:_ 36

3. Hyresbidrag till underofficerssällskapet i Stockholm................................ 1,000: — 36

II. Handeln.

Lots- och fyrväsendet.

1. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för lotsstyrelsen upptagen anvisning 4,200: — 36

2. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för befälet vid lotsverket upptagen

anvisning....................................................................................... 7 J00: — 37

3. Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd av tjänstutövning

vid lotsverket................................................................................. . 37

4. Nya anordningar för fyrbelysning och mistsignalering å fyrskeppet Grep en 56,000: — 41

III. Marinen och handeln.

1. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den civila

statsförvaltningen........................................................................... 343,480:— 42

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.............................................................................. 65,000: — 42

3. Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare ...................................... 151,000: — 42

4. Krigstidstillägg och krigstidshjälp .........................................................19,800,000:— 42

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

4129 IS 7

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln.

1919 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens hen- ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anmälde härefter frågan om

de anslag under sjätte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att

böra anvisas å tilläggsstat för år 1919, samt yttrade därvid följande:

A. överståthållarämbetet.

1. En extra befattningshavare hos överståthållarämbetet.

Med hänvisning till vad jag anfört under punkten 7 av statsrådsprotokollet

denna dag i fråga om anslagsäskandena beträffande

sjätte huvudtiteln för år 1920 får jag hemställa, att Kung!. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att för avlöning åt en extra befattningshavare hos

överståthållarämbetet på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 2,150 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) sess is 1

[1.]

En extra

befattningshavare

hos

öv er ståthåll

arämbetet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[2-]

Polisunder
rättelser.

[3.]

Förstärkning

av det

ordinarie

reservationsanslaget

till

arvoden åt

extra länsnotarier

m. m.

[4-]

Anordningar

för vinnande

av mera

effektiv tilllämpning

av

pris
ockerlagen.

2. Polisunderrättelser.

Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 8 av

samma statsrådsprotokoll får jag hemställa, att

slå riksdagen

att till täckande av brist, som beräknats uppkomma

i de av riksdagen till fortsatt utgivande av

tidningen »Polisunder rättelser» för åren 1918 och 1919

anvisade anslag, på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 53,000 kronor.

Kungl. Maj:t måtte före
-

B. Landsstaten.

1. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt extra

länsnotarie!’ m. m.

På grund av vad anförts under punkten 13 i samma statsrådsprotokoll

hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan å den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, till förstärkning av det ordinarie

reservationsanslaget till arvoden åt extra länsnotarier m. m.

på tilläggsstat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag,

högst, 40,000 kronor.

2. Anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av prisockerlagen.

I proposition den 25 oktober 1918, nr 17, föreslog Kungl. Maj:t

1918 års urtima riksdag att för bestridande av kostnader för särskilda

anordningar för vinnande av mera effktiv tillämpning av prisockerlagen

m. fl. kristidsförfattningar å extra tilläggsstat för år 1918 under sjätte

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag å 150,000 kronor.

Enligt det vid berörda proposition fogade statsrådsprotokollet i

civilärenden var förenämnda anslag avsett att användas dels till anordnande

och avlönande av ett särskilt statens centralorgan för kampen mot

jobberiet, dels till anslag till bekostande för vissa större städer av särskild

prisockerpolis och dels till inrättande för länen eller annorledes bestämda

delar av landet av detektiver med uppgift att efterspana och

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

utreda ifrågavarande slags brott. Totalkostnaden för år 1919 för dessa [4.]

anordningar beräknades till omkring 253,000 kronor, vartill komme

vissa organisationskostnader m. m. för december 1918 med tillhopa omkring

5,000 kronor. Med det anslag, som äskades av urtima riksdagen,

avsågs att bestrida kostnaderna för genomförande av den föreslagna

organisationen, intill dess 1919 års lagtima riksdag hunnit anvisa nya

medel för dess fullföljande. Med ledning av de sålunda uppgjorda beräkningarna

skulle alltså återstå att för nu ifrågavarande ändamål å

tilläggsstat för år 1919 äska ett anslag av 108,000 kronor.

Emellertid beslöt 1918 års urtima riksdag att endast på det sätt

bifalla Kungl. Maj:ts förslag, att riksdagen för bestridande av kostnader

för särskilda anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av

prisockerlagen å extra tilläggsstat för år 1918 anvisade ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

På grund av riksdagens sålunda fattade beslut torde den föreslagna

organisationen böra i viss mån förenklas, och lärer anslaget för år 1919

kunna begränsas till förslagsvis 75,000 kronor. Då anledning ej torde

finnas ifrågasätta, att organisationens fortsatta tillämpning under år

1920 skall bliva erforderlig, lärer detta anslag böra betecknas som

»förslagsanslag, högst».

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnader för särskilda anordningar

för vinnande av mera effektiv tillämpning av

prisockerlagen å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst, 75,000 kronor.

C. Väg- och vattenbyggnads väsendet

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 18 i statsråds- [5.]

protokollet denna dag ifråga om anslagsäskandena beträffande sjätte Förstärkning

huvudtiteln för år 1920 hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen väg. och

vattenbygg
att

till förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vadsstyrelsen,

vattenbyggnadsstyrelsen på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 6,930 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjette huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[6.]

Anslag till

expenser för

allmänna

arbeten.

[7-]

Iståndsättande

av

Sandvikens

hamn på

Öland.

2. Anslag till expenser för allmänna arbeten.

Hänvisande till punkten 20 i samma statsrådsprotokoll får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till expenser för allmänna arbeten på tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 10,000

kronor.

3. Iståndsättande av Sandvikens hamn på Öland.

I skrivelse den 15 juni 1916 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens sjätte huvudtitel anmälde riksdagen, att riksdagen, i

anledning av en inom riksdagen väckt motion, såsom bidrag till bestridande

av kostnaden för iståndsättandet av Sandvikens hamn i Persnäs

socken på Öland i överensstämmelse med den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

därför upprättade, i Kungl. Maj:ts till 1915 års riksdag

i .ämnet avlåtna proposition åberopade arbetsplan med de ändringar i

densamma, som föranleddes av ifrågavarande motion, beviljat ett anslag

av 169,200 kronor samt därav på extra stat för år 1917 anvisat ett

belopp av 50,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att av tillgängliga

medel förskottsvis redan under år 1916 utanordna sistnämnda belopp,

dock under villkor

dels att Persnäs kommun med en tiondel deltoge i den beräknade

kostnaden, 188,000 kronor,

dels att kommunen ansvarade för den framtida underhållskostnaden

av hamnanläggningen,

dels ock att av inflytande hamnavgifter årligen en tredjedel avsattes

till en fond, vilken skulle stå under kontroll av den offentliga

myndighet, som Kungl. Maj:t bestämde, och vilken efter väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens prövning i varje särskilt fall finge användas

till bestridande av kostnaderna för större reparations- och underhållsarbeten.

Persnäs kommun har därefter i enlighet med kommunens den 31

juli 1916 fattade beslut i en den 30 september samma år dagtecknad

handling förbundit sig att bidraga med 18,800 kronor till förbättring

och förstärkning av ifrågavarande hamn, att ansvara för hamnens fram
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtitel n: 1919 års tilläggsstat. 5

tida underhåll samt att årligen av influtna liamnavgifter avsätta en

tredjedel till en fond på sätt i riksdagens skrivelse bestämts.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 24 november 1916 fastställt plan

för hamnens iståndsättande. Därvid har tillika förordnats, att av inflytande

hamnavgifter årligen en tredjedel skall avsättas till en fond,

vilken skall stå under kontroll av länsstyrelsen i Kalmar län och vilken

fond efter väg- och vattenbyggnadsstyrelsens prövning i varje särskilt

fall må användas till bestridande av kostnaderna för större reparationsoch

underhållsarbeten å hamnen. I samband därmed har väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anbefallts dels att övervaka, att hamnen behörigen

underhålles, dels ock att, därest överenskommelse därom träffas

mellan styrelsen och kommunen, ombesörja större reparations- och

underhållsarbeten å hamnen med anlitande av omförmälda fond och i

övrigt på kommunens bekostnad.

Därefter har riksdagen för ifrågavarande ändamål av det beviljade

anslaget å 169,200 kronor såsom reservationsanslag anvisat dels på

extra stat för år 1918 ett belopp av 50,000 kronor, med rätt för Kungl.

Maj:t att av tillgängliga medel förskottsvis redan under år 1917 utanordna

beloppet, dels ock på tilläggsstat för år 1918 återstående beloppet

eller 69,200 kronor.

I skrivelse den 26 oktober 1918 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

nu anmält, att på grund av inträffade prisstegringar kostnaderna

för ifrågavarande företag komme att överskrida de ursprungligen beräknade.

I detta ämne anför styrelsen bland annat följande:

»Uti framställning av den 21 augusti 1918 har väg- och vattenbyggnadssty*

relsen hemställt om anvisande av de tilläggsanslag under 9:de huvudtiteln för

åren 1918 och 1919, vilka, så vitt det nu på förhand kunde bedömas, vore nödvändiga

för att arbetena å de statens fiskehamnar, som äro under pågående utförande,

skulle kunna utan avbrott fortgå under sagda år.

De av världskriget förorsakade ansenliga prisstegringarna, uppgående för

byggnadsmaterialier till 100 ä 200 % eller mera å prisen före kriget, och de likaledes

betydande höjningarna av arbetslönerna, som stigit till 2 ä 3 gånger storleken

före kriget, hava givetvis haft enahanda inflytande å kostnaderna för utförandet

av Sandvikens hamnbyggnad, vartill anslaget anvisats å öde huvudtiteln,

som å statens fiskehamnar, till vilka anslagen utgå under 9:de huvudtiteln.

Kostnaden för Sandvikens hamnbyggnad beräknades i den före världskriget

i mars 1914 upprättade arbetsplanen till 188,000 kronor. Enligt nu företagna

beräkningar kan det antagas, att arbetet i sin helhet, så vitt nu kan bedömas,

skall kräva en kostnad, som för närvarande icke kan beräknas lägre än till

308,000 kronor, varför ett tilläggsanslag av 120,000 kronor skulle erfordras från

staten och Persnäs kommun. Men då det icke är möjligt att under nu rådande

Väg- och

vattenbyggnacUstyreleen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[7.] fullständigt abnorma pris- och avlöningsförhållanden i förväg förutse de prisstegringar,

som komma att uppstå under det kommande året, måste väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

förutsätta, att mot slutet av år 1919 det kan bliva erforderligt

att justera det nu såsom behövligt antagna tilläggsanslaget.»

På grund av vad sålunda anförts och då det vore av vikt, att

ifrågavarande företag kunde utan avbrott fortsättas, har styrelsen hemställt

om anvisande å tilläggsstat för år 1919 av det behövliga tilläggsanslaget,

108,000 kronor, under villkor, att Persnäs kommun skulle

med 12,000 kronor deltaga i den beräknade kostnadsökningen eller

120,000 kronor.

Depurte- Mot vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen sålunda föreslagit har

mentschefen. jag intet att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av den på grund

av kristiden uppkomna ökade kostnaden för iståndsättandet

av Sandvikens hamn i Persnäs socken på Öland

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 108,000 kronor under villkor, att Persnäs

kommun med en tiondel deltager i nämnda kostnadsökning,

beräknad till 120,000 kronor.

L). Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

1. Statens bakteriologiska laboratorium.

[8.J Hänvisande till vad jag anfört under punkten 33 i statsrådsproto
statcns

kollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1920 under sjätte

iska^abora ^uvu^iteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

torium. riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens

bakteriologiska laboratorium på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag, högst, 27,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

2. Statens rättskemiska laboratorium.

Under hänvisning till punkten 34 i samma statsrådsprotokoll hemställer

jag vidare, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens rättskemiska

laboratorium på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor.

3. Anläggning av hospital vid Strängnäs.

Under åberopande av vad jag under punkt 43 anfört till samma

statsrådsprotokoll får jag hemställa, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd

statsanstalt å biskop sb o ställ et Sundby nr 1 om 2 mantal

i Strängnäs socken av Södermanlands län på tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

2,645,000 kronor.

4. Markförvärv för Hälsingborgs hospital.

Med anledning av en utav Kungl. Maj:t i proposition den 14 april

1917, nr 266, gjord framställning beslöt 1917 års riksdag, att ett för

1,200 sinnessjuka och 200 svårskötta obildbara sinnesslöa avsett hospital

skulle uppföras på ett av Hälsingborgs stad för ändamålet upplåtet, vid

stadens norra gräns inom staden och å Laröd beläget område. Sedermera

har Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1917 uppdragit åt

medicinalstyrelsen att föranstalta om byggnadsarbetets verkställande.

Enligt en i förenämnda proposition åberopad karta består anstaltens

område, vilket utgör sammanlagt omkring 84 hektar, av tre huvuddelar

— jämväl utmärkta å en vid propositionen fogad situationsplan —

nämligen

ett inom Hälsingborgs landsförsamling liggande, å Pålsjö nya gård

beläget område (på kartan betecknat med A);

ett inom Allerums församling liggande område — Laröd nr 1 —

beläget norr om det förra, bevuxet med halvvuxen granskog (på kartan

betecknat med B); samt

[9.]

Statens

rättskemiska

laboratorium.

[10.]

Anläggning

av hospital vid

Strängnäs.

[HO

Markförvärv

för Hälsingborgs

hospital.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[11.] ett likaledes inom Allerums församling liggande område — Laröd

nr 2 — även detta beläget norr om det förstnämnda, öster om området

B (på kartan betecknat med C).

Enligt planen för liospitalsanläggningen är området A med en

areal av omkring 43 hektar avsett såsom byggnadsplats. Området B

med omkring 22 hektar skulle tills vidare i huvudsak bibehållas såsom

skogspark, under det att området C med omkring 19 hektar är avsett

för hospitalets jordbruks- och trädgårdsområde.

I skrivelse den 7 mars 1917 med framställning om anslag för

uppförande av ifrågavarande hospital anförde medicinalstyrelsen bland

annat, att styrelsen ansett sig böra omnämna, att det föreslagna anstaltsområdet

för den betydande platsnumerär, anstalten vore ämnad att

omfatta, vore väl knappt, särskilt dess ovannämnda del O. Ett ytterligare

skäl för detta omnämnande hade styrelsen funnit däri, att mellan

C-områdets norra gräns och Hälsingborgs stads tuberkulosanstalts områdes

södra gräns ett smalt markbälte vore inskjutet, tillhörande den i

enskild ägo varande Pilshults gård. Denna mark innehölle inemot 10

hektar och skulle, enligt styrelsens mening, särdeles väl lämpa sig för en

utökning av hospitalsområdet, på samma gång som det vore en påtaglig

fördel för hospitalet, att dess område ginge fram till tuberkulosanstaltens

och därigenom på detta håll fredades för ett eljest i framtiden

möjligt grannskap av byggda tomter i enskild ägo. Styrelsen hade

dock ansett sig för det dåvarande icke böra göra framställning om

statsinköp av denna mark.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t den 14 april 1917

anförde dåvarande chefen lör civildepartementet, att den sålunda väckta

frågan om områdets utvidgning torde böra anstå, till dess erfarenhet

vunnits i avseende å vad styrelsen sålunda framhållit.

Medicinal- I skrivelse den 19 oktober 1918 har nu medicinalstyrelsen åter
styreisen.

upptagit frågan om detta markförvärv. Med bifogande av en år 1918

upprättad karta över Hälsingborgs stad anför styrelsen härom följande:

»Ifrågavarande område, som. tillhör */16 mantal nr 4 Laröd, Allerums socken,

och äges av innehavaren av Pilshults gård, är å ''Karta över Hälsingborgs stad

år 1918’ färglagt i brunt och betecknat med bostäverna a och b. Det ligger

omedelbart norr om anstaltens C-område och gränsar i övrigt i väster till tuberkulossanatoriets

skog, i norr till sanatoriets trädgård och öster därom till Pilshults

ägor, i öster till staden tillhörig mark. Områdets areal utgör omkring

8,1 hektar.

Tillfälle till utearbete med jordbruk och trädgårdsskötsel är av allra största

vikt för vården av sinnessjuka. Med hänsyn till anstaltens mycket stora patient
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

antal från ett utpräglat jordbruksdistrikt är det otvivelaktigt, att det ifrågavarande

området om endast 19 hektar kommer att bliva knappt och den ifrågasatta utvidgningen

sålunda väl behövlig.

Det område, som skall tjäna till arbetsfält för patienterna, bör tydligen

ligga så isolerat och fredat till som möjligt. Genom markförvärvet i fråga skulle

detta arbetsfält på i det närmaste tre sidor komma att omgränsas av hospitalets

egen eller stadens tuberkulossanatoriums mark.

Medicinalstyrelsen anser sålunda fortfarande, att det meranämnda markförvärvet

skulle lända anstalten till stor fördel, men styrelsen har därjämte fått

anledning befara, att genom uppskov frågans lösning kan komma att äventyras

eller försvåras. Inkorporering av ifrågavarande och närliggande, Allerums socken

tillhöriga, områden med Hälsingborgs stad synes snart förestående. Den spårvägslinje,

st)m staden förbundit sig anlägga till hospitalsområdet, kommer då

sannolikt att fortsättas till tuberkulosanstalten, eventuellt längre norrut, och att

passera det nu avhandlade området, varigenom detsammas avyttrande till byggnadstomter

bleve underlättat och åtkomsten för hospitalet försvårad eller förenad

med större kostnader än för närvarande.

Medicinalstyrelsen har därför inlett förhandlingar angående markköpet med

ägarinnan till Pilshult, fru Caroline Berg, samt ingått ett avtal om detsamma att

gälla under förbehåll av Kung! Maj:ts godkännande och på följande villkor:

l:o) Området skall närmare av lantmätare uppmätas och beskrivas, godkännande

parterna på förhand sådan uppmätning.

2:o)^ Köpeskillingen utgör femtusen (5,000) kronor per hektar och erlägges

kontant å tillträdesdagen, sedan säljaren medelst gravationsbevis styrkt, att området

är fritt från inteckningar.

3:o) Tillträdesdagen äger rum den 1 november 1919.

4:o) Köparen bestrider ensam eventuella med lagfarandet av detta fång

förenade kostnader, ävensom kostnaden för ovanberörda lantmäteriförrättning.»

[11.]

Med stöd av det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att ifrågavarande område

finge för Hälsingborgs hospitals räkning inköpas för en köpeskilling

av 5,000 kronor per hektar, dels ock härför och till bestridande av

med köpet förenade omkostnader på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

belopp av förslagsvis 41,000 kronor.

Av det anförda synes framgå, att goda skäl föreligga för inköp av Departement*- ifrågavarande markområde. Enligt vad jag inhämtat, består detsamma chefen

av för odling lämplig jord av samma beskaffenhet som å anstaltens

C-område. Genom områdets förvärvande skulle därför en välbehövlig

utvidgning kunna ske av det för anstaltens jordbruk och trädgårdsanläggningar

avsedda området, varjämte garantier skulle vinnas mot

enskild byggnadsverksamhet invid denna del av hospitalets gräns. Dessa

synpunkter framhöllos jämväl av departementschefen vid föredragning av

föreliggande fråga inför Kungl. Maj:t den 14 april 1917, ehuru departe
Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. 3653 18 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

[11.]

[12.]

Täckande

av brist å

anslag till

underhåll

av Järvsu

sjukhus för

spetälska.

10 Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

mentschefen ansåg, att med ett eventuellt förvärv tills vidare kunde

anstå.

Enligt det mellan ägarinnan till ifrågavarande område och medicinalstyrelsen,

under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande, upprättade

köpekontraktet skulle köpeskillingen för området utgöra 5,000 kronor

för hektar och således, då områdets areal utgör omkring 8,1 hektar,

uppgå till cirka 40,500 kronor, vartill komma kostnader för lagfart

och för lantmäteriförrättning för områdets uppmätande.

Enligt vad jag inhämtat, synes den avtalade köpeskillingen vara

skälig. Det tillfälle, som sålunda nu föreligger att till rimligt pris

förvärva området, torde icke böra försittas. På grund av pfanerad inkorporering

med Hälsingborgs stad samt beslutad spårvägsförbindelse

med staden är det nämligen sannolikt, att områdets värde inom kort

kommer att stiga. Undanskjutsa frågan, utsätter man sig därför för

risken att vid en senare tidpunkt nödgas under för statsverket oförmånligare

villkor inköpa området. Jag anser mig därför böra tillstyrka

medicinalstyrelsens förslag. Då beloppet av köpeskillingen ännu ej kan

med säkerhet angivas, lärer anslaget böra givas förslagsanslags natur.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att för utvidgning av Hälsingborgs

hospitals område ett ovan närmare angivet område av

omkring 8,1 hektar, beläget å 1 i« mantal nr 4 Laröd

i Allerums socken, må inköpas under av medicinalstyrelsen

föreslagna villkor,

dels ock för bestridande av med nämnda köp

förenade kostnader på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag av 41,000 kronor.

5. Täckande av brist å anslag till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska.

Under åberopande av vad av mig anförts till statsrådsprotokollet

denna dag angående anslagsäskandena för år 1920 under sjätte huvudtiteln

i fråga om underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska (sid. 196 —

199) får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels till täckande av brist d ordinarie anslaget till

underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska på tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,370

kronor,

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

dels ock medgiva, att för samma ändamål må, intill [12.]

ett belopp av 13,800 kronor, användas det av riksdagen

för år 1919 för underhåll av spetälskesjiikhuset i

Mora-Noret anvisade förslagsanslag.

6. Folksaiiatorievna.

Hänvisande till vad av mig anförts under punkten 61 i samma statsrådsprotokoll

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till upprätthållande av verksamheten vid de

genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade

folksanatorierna på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst, 300,000 kronor, att användas

i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

[13.]

Folksana
torierna.

7. Anslag till svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning.

I en till Kungl. Maj:t ingiven, den 4 november 1918 dagtecknad

skrift har styrelsen för svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning

gjort framställning om anslag för inköp av två röntgenterapiapparater

för gasfria rör, avsedda att användas vid avdelningens sjukhem i Stockholm,

det så kallade radiumhemmet.

Styrelsen har därvid anfört följande:

[14.]

Anslag till

svenska

cancerföreningens

Stockholmsavdelning.

»På framställning av Kungl. Maj:t har 1917 års riksdag beviljat svenska

cancerföreningens Stockholmsavdelning ett anslag av 200,000 kronor för inköp

av radium till avdelningens sjukhus i Stockholm, radiumhemmet.

1918 års riksdag har sedermera på framställning av Kungl. Maj:t beviljat

.avdelningen ett förslagsanslag av 4,000 kronor för år 1918 och av 8,000 kronor

för år 1919 till bestridande av resebidrag åt obemedlade eller mindre bemedlade

patienter vid radiumhemmet.

Då vi äro av den övertygelsen, att dessa av statsmakterna till avdelningen

lämnade understöd äro beviljade på grund av vunnen kännedom därom, att

uppehållandet av radiumhemmets verksamhet är ett statsintresse, våga vi åter

hemställa om Kungl. Maj:ts bistånd för erhållande av statsunderstöd till anskaffande

av nödvändiga instrumentarier för radiumhemmet.

För den radiologiska behandlingen av de kräftsjuka erfordras icke blott

bestrålning med radium, utan i talrika fall därjämte behandling med röntgenstrålar.

Yissa tumörer, t. ex. tumörer i svalg och livmoder, hemfalla visserligen

huvudsakligen under radiumbehandling. Andra tumörer, som t. ex. svulster i

ansikte, läppar och mindre utbredda tumörer omedelbart under hudytan, kunna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

[14.]

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

med fördel behandlas med kombinerad radium- och röntgenbestrålning. Andra

tumörer åter, såsom ett flertal sarkomsvulster och mera utbredda kräfttumörer,

t. ex. i bröstkörtlarna eller djupare under huden belägna inoperabla tumörer,

kunna knappast påverkas med andra medel än en lämplig röntgenbehandling.

För en fullständig utrustning av ett radiologiskt institut för behandling av

kräftsjuka är alltså ett fullgott röntgenlaboratorium nödvändigt jämte radiurninstrumentariet.

Genom de senaste årens erfarenheter har man kommit till kunskap därom,

att eu väsentlig förbättring av resultaten av röntgenbehandlingarna kan uppnås

genom användande av ett röntgenljus med större genomträngningsförmåga.

Sådant röntgenljus har man åstadkommit dels genom konstruktion av betydligt

kraftigare och mera hållbara röntgenmaskiner, dels genom förbättring i

röntgenrörens konstruktion. Fördelarne av det på så sätt alstrade röntgenljuset

äro dels att djupare belägna tumörer kunna bättre påverkas, dels att skador å

huden lättare undvikas.

De resultat, som meddelas från tyska kliniker, där sådana apparater nu

under ett par års tid varit i verksamhet, t. ex. från d:r Warnekros vid gynekologiska

universitetskliniken i Berlin, överträffa väsentligen de hittills vunna

resultaten.

Radiumhemmet har icke hittills varit i stånd att förskaffa sig dylika moderna

apparater, vilka dock äro oundgängligen nödvändiga för att hemmet på

ett fullt tillfredsställande sätt skall kunna fylla sin uppgift.

Efter de underrättelser, som styrelsen inhämtat, skola dylika maskiner nu

kunna inom 6 månader levereras såväl från firman Siemens & Halske i Berlin

som från svenska firman Järnhs elektriska aktiebolag, vilken dels själv tillverkar

huvuddelarna av detta instrumentarium, dels levererar behövliga kompletteringsdelar

från firman Koch & Sterzel i Dresden.

För att kunna betjäna radiumhemmets klientel äro minst tvenne dylika

maskiner behövliga. Kostnaderna för två sådana maskiner och deras montering

uppgår f. n. till c:a 35,000 kronor.»

På grund av det anförda har styrelsen hemställt, att Kung]. Maj:t

måtte hos riksdagen för ifrågavarande ändamål äska ett anslag på tillläggsstat

för år 1919 av 35,000 kronor.

Stockholmsavdelningens ekonomiska ställning under år 1917 framgår

av följande utdrag av en utav avdelningen överlämnad berättelse

över dess verksamhet under sistnämnda år:

Avdelningens tillgångar den 1 januari 1917 utgjordes av:

Obligationer............................................... kronor 664,600: —

Av Stockholms Enskilda Bank utfärdade

depositionsbevis ................................ » 200,000: —

Av Aktiebolaget Mälareprovinsernas Bank

utfärdat depositionsbevis ................. » 40,000: —

Innestående å giroräkning i Stockholms

Enskilda Bank................................... 94>499:14 krouor 999,099. u

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

13

Under året har avdelningen haft följande inkomster:

Räntor................................................... kronor

O, Ekströms fond...................................... »

Inbetalningar till grundfonden ............... »

Fröken Magna Sunnerdahls donation »

Okända givare.......................................... »

Statens bidrag till radiuminköp ........... »

Utgifterna hava varit:

44,548: 82

5,341:51

58,000: - 40,000: —

76,590: —

46,985: 95

71,466: 28

Kronor 1,270,565:42

Till radiumhemmet och för inköp av

preparat.............................................. kronor 88,571: 79

Diverse omkostnader............................... 5,212:14 kronul. w,183\93

Behållningen den 31 december 1917 blir sålunda................. Kronor 1,176,781:49

och fördelar sig på följande konton:

Herm. Friedländers fond..................

Forsgrénska fonden ............................

Alma-fonden ........................................

Drottning Victorias fond ...................

Grundfonden ........................................

O. Ekströms fond ...............................

............. kronor 2,000: —

............. » 500,000: —

............. » 100,000: -

............. » 140,000: —

............. » 382,781:49

............. » 52,000: -

Svimma kronor 1,176,781:49

Till följd av remiss har medicinalstyrelsen den 14 november 1918

avgivit utlåtande i ärendet, därvid styrelsen framhållit, att ett fullgott

röntgeu-instrumentarium utan tvivel är behövligt för ett framgångsrikt

utövande av verksamheten vid radiumhemmet. Under hänvisning till

att såväl cancerföreningens som dess Stockholmsavdelnings medel äro

begränsade och att klientelet i regel utgöres av obemedlade eller

mindre bemedlade personer, varför statens mellankomst för anskaffande

av erforderlig dylik utrustning synes vara både önskvärd och behövlig,

har styrelsen tillstyrkt bifall till framställningen.

1 samband med frågan om beviljande av anslag för inköp av

radium för radiumhemmets räkning lämnades i 1917 års statsverksproposition

en utförlig redogörelse för svenska cancerföreningens organisation

och verksamhet m. in., till vilken redogörelse nu må hänvisas.

Statsmakternas tidigare beslut om anslag dels för inköp av radium

för radiumhemmets räkning, dels ock för beredande av resebidrag till

vissa patienter vid radiumhemmet hava grundats på insikten av den i

hög grad samhällsnyttiga verksamhet, som av hemmet bedrives. Enligt

[14.]

Medicinal
styrelsen.

Departements

chefen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[14.] vad som meddelats, är avkastningen å de fonder, som representera

hemmets kapitalbehållning, ej tillräcklig ens för bestridande av hemmets

löpande utgifter. Då det nu ifrågasatta anslaget allenast avser att bereda

möjlighet till kompletterande av utrustningen vid hemmet samt de

instrumentarier, om vilkas anskaffande är fråga, enligt sökandens av

medicinalstyrelsen bekräftade uppgift äro nödvändiga för en framgångsrik

behandling av de kräftsjuka, synes därför anledning till erinran mot

bifall till framställningen icke föreligga.

Därest det begärda bidraget beviljas, torde beträffande medlens

användning böra meddelas liknande kontrollbestämmelser, som stadgats

ifråga om användningen av de för inköp av radium anvisade anslag.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av tvä rön igen t er ap ia ppara ter för

svenska cancerföreningens Stockholmsavdelnings sjukhem

i Stockholm på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst, 35,000 kronor. .

E. Sociala verk och inrättningar.

1. Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.

[15.] På grund av vad anförts under punkten 79 till statsrådsproto
Vpprätt-

kollet över civilärenden beträffande sjätte huvudtiteln för år 1920 får

''"^social-aV .iaS hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

styrelsens

verksamhet. att för upprätthållande av socialstyrelsens verksam
het,

utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,000

kronor.

2. Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet.

[16.] Hänvisande till punkten 86 i nämnda statsrådsprotokoll hemställer jag

Uppmtthåi- vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

lande av yrkesinsp

ektio
nens

verksam- att i avbidan å den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, för upprätthållande av yrkesinspek
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Sjette huvudtitelns 1919 års tilläggsstat.

tionens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, på, [16.]

tilläggsstat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag,

högst, 11,600 kronor.

3. Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt å Salbohed för alkoholister.

Under hänvisning till punkten 93 i samma statsrådsprotokoll hem- [17.]

ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Avlöningar

och vikariats
att

till avlöningar och vikariatsersättningar åt be- ersättningar

fattningsliavare vid statens vårdanstalt å Salbohed för åt

alkoholister under år 1919, utöver av 1918 års lagtima statens vårdriksdag

för samma ändamål beviljat belopp, på tilläggs- “ör

stat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst, 500 alkoholister.

kronor.

4. Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamling.

På grund av vad anförts under punkten 94 i samma statsrådsproto- [18.]

koll torde Kungl. Maj:t vidare föreslå riksdagen Sveriges

nykterhets
att

såsom ytterligare bidrag till främjande av sällskaps

Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings upplysningsbyrås

verksamhet på tilläggsstat för år 1919

bevilja ett förslagsanslag, högst, 1,000 kronor, att

utgå under de villkor, som av Kungl. Maj:t prövas

lämpliga.

F. Diverse.

1. Bekämpande av arbetslösheten.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 116 till samma

statsrådsprotokoll får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

[19.]

Bekämpande

av arbetslösheten.

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, å tilläggsstat för år 1919 för bekämpande

av arbetslösheten beräkna ett förslagsanslag,

högst, 8,000,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

2. Understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter.

[20.] Med anledning av Kung!. Maj:ts i ämnet gjorda framställning liar

Understöd för 1917 års riksdag på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag,

nVbo^adshuT högst, 4,000,000 kronor, att användas till understöd för uppförande av

med smålägen- bostadshus med smålägenheter, med rätt för Kung!. Maj:t att förskottsvis

redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Sedermera har 1918 års riksdag på tilläggsstat för samma år för ifrågavarande

ändamål anvisat ett förslagsanslag, högst, 3,000,000 kronor.

Departements
chefen.

För närvarande är jag ej beredd uttala mig om, huruvida och i så

fall till vilket belopp anslag till understöd av angiven art skall äskas å

tilläggsstat för år 1919, men torde emellertid i avvaktan på frågans

utredning medel för ändamålet böra beräknas. Kungl. Maj:t torde alltså

föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att i ärendet avlåtas, till understöd för uppförande av

bostadshus med smålägenheter på tilläggsstat för år 1919

beräkna ett förslagsanslag, högst, 2,000,000 kronor.

3. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

eivila statsförvaltningen.

[21.] Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

Tillfällig denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

löneregiermg beredande av tillfällig lönereglering för ordinarie befattningshavare i

ordinarie statsdepartementen, centrala verk, hovrätterna och andra grenar av den

befattnmgs- civpa statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

liavare inom -vt 07 J07 oj 4

den civila riksdagen

statsförvaltningen.

. 1 • i o i

att, 1 avbidan pa den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

lönereglering under år 1919 åt vissa ordinarie

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen å

tilläggsstat för år 1919 under sjätte huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av 568,400 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

17

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [22.]

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om Förstärkning

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom avlönande av

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an- vi''\sa extra

visade medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen talare''inln

den civila

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som *tatsförvaitkan

varda riksdagen förelagd, till förstärkning under m Vikariat»,

år 1919 av de till avlönande av vissa extra befattnings- ersättningar

havare inom den civila statsförvaltningen samt till vika- '' medd.

riatsersättning ar ra. m. anvisade medel å tilläggsstat för

år 1919 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av 350,000 kronor.

5. Krigstidstil lägg och krigstidshjälp.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet

över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

åt vissa statens tjänstemän och betjänte av krigstidstillägg och krigstidshjälp

för år 1919 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma

att i ämnet avlåtas, för beredande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp åt eu del tjänstemän och betjänte i

de till civildepartementet hörande ämbetsverk och

kårer å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslagberäkna

ett belopp av 10,000,000 kronor.

[23.]

Krigstidstillägg

och

krigstidshjälp.

6. Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor.

Sedan medicinalstyrelsen genom remiss den 20 oktober 1914 an- [24.]

befallts att avgiva utlåtande över eu av svenska allmänna barnmorske- Krigstidshjälp

förbundet genom dess styrelse hos Kungl. Maj:t gjord framställning om åt anlända “

förbättring av de kommunalt anställda barnmorskornas löner m. m., barnmorskor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. 3653 ls 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[24.] framlade styrelsen i skrivelse den 6 oktober 1917 förslag till lönereglering

för ifrågavarande befattningshavare. Då det med hänsyn till innebörden

av nämnda förslag ansågs erforderligt att lämna landstingen tillfälle att

yttra sig i ämnet, kunde frågan icke framläggas för 1918 års riksdag.

I anledning härav gjorde Kungl. Maj:t hos riksdagen särskild framställning

om anvisande av medel till beredande av krigstidshjälp för

år 1918 åt de kommunalt anställda barnmorskorna, och beslöt riksdagen

med bifall härtill att till beredande enligt grunder, som av Kungl. Maj:t

skulle närmare bestämmas, av krigstidshjälp till kommunalt anställda

barnmorskor med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat för år

1918 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.

Genom kungörelse den 25 oktober 1918 (sv. förf.-saml. nr 816)

har Kungl. Maj:t fastställt villkor för erhållande av krigstidshjälp från

berörda anslag.

Medicinal- I skrivelse den 30 augusti 1918 framhåller medicinalstyrelsen, att,

styrelsen. (Järgst frågan om barnmorskornas lönereglering icke skulle hinna

föreläggas innevarande års riksdag eller för den händelse nämnda

lönereglering komme att omfatta tiden först från och med år 1920,

vore krigstidstillägg till kommunalt anställda barnmorskor även för år

1919 erforderligt. Då samma förhållanden, som betingat det för år

1918 beviljade krigstidstillägget, alltjämt vore för handen, funne styrelsen,

att krigstidstillägg till samma belopp borde utgå till nämnda barnmorskor

även för år 1919.

Departements- Sedan landstingens yttranden över medicinalstyrelsens förenämnda

chefen. löneregleringsförslag numera inkommit, har berörda förslag varit föremål

för bearbetning inom civildepartementet. Jag har jämväl för avsikt att

underställa detta ärende Kungl. Maj:ts prövning i så god tid, att framställning

i ämnet hinner avlåtas till innevarande års riksdag. Den

löneförbättring, som med anledning harav kan komma till stånd, lärer

emellertid icke träda i tillämpning förr än från och med år 1920. Det

torde därför vara erforderligt att jämväl under år 1919 bereda ifrågavarande

kår en tillfällig hjälp. På sätt medicinalstyrelsen föreslagit,

synas därvid de grunder, som tillämpats under år 1918, jämväl kunna

gälla för år 1919.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl.

Maj:t närmare bestämmas, av krigstidshjälp till kom
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

munalf anställda barnmorskor med högst 200 kronor [24.]

till varje på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag

av 400,000 kronor.

7. Kostnader in. in. i samband med utbetalning av viss krigstidslijälp.

För beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberätti- [25.]

gade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst anvisade Kostnader

1917 års riksdag å extra stat för år 1918 under tionde huvudtiteln så-”1- ''’amt~

som förslagsanslag ett belopp av 700,000 kronor, med rätt för Kungl. betalning "v

Maj:t att av tillgängliga medel under år 1917 låta utbetala vad som viss kri9tf''dsför

ändamålet erfordrades, varjämte riksdagen för ifrågavarande krigstidshjälps

utgående godkände vissa allmänna grunder av innehåll, bland

annat, att krigstidshjälpen skulle utbetalas i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämdes.

Sedermera utfärdade Kungl. Maj:t den 19 juni 1917 kungörelse

angående krigstidshjälp under år 1917 åt ifrågavarande änkor och barn

och meddelade därvid vissa föreskrifter beträffande utbetalning av krigstidshjälpen.

Enligt vad av dessa föreskrifter framgår, skulle myndighet

eller pensionskassa, som utbetalade vederbörande pension, mottaga och

pröva ansökningarna om krigstidshjälp. Blanketter till ansökning om

krigstidshjälp skulle tryckas genom statskontorets försorg och utlämnas

på rekvisition till vederbörande myndigheter och pensionskassor. Vidare

föreskrevs i kungörelsen, att vederbörande pensionskassor skulle äga

att från statskontoret på rekvisition utbekomma erforderliga medel mot

redovisningsskyldighet inför kammarrätten.

I skrivelse den 27 februari 1918 har nu direktionen för statens

järnvägars änke- och pupillkassa anhållit om gottgörelse för vissa kostnader

i samband med krigs tid shjälpens utbetalande samt för viss ränteförlust,

som förorsakats därav att kassan förskotterat krigstidshjälpen.

Kassan har därvid anfört följande:

»På grund av bestämmelserna i kungörelsen den 19 juni 1917 har direktionen

för statens järnvägars änke- och pupillkassa under år 1917 åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare vid statens järnvägar låtit

utanordna krigstidshjälp till sammanlagt belopp av 188,480 kronor 94 öre. I

anledning härav har direktionen fått vidkännas de kostnader, för vilka här nedan

redogöres.

För att så snart som möjligt kunna tillställa till krigstidshjälp berättigade

pensionstagare det en var av dem tillkommande belopp, lät direktionen, omedel
-

Direktionen

för statens

järnvägars

änke- och

pupillkassa.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

T25.1 bart efter det nämnda kungörelse utfärdats, tillställa varje pensionstagare, som

antogs kunna ifrågakomma till erhållande av krigstidslijälp, ett tryckt meddelande,

innehållande de grunder, efter vilka detsamma utginge. För portoavgifter

för utsändande av detta meddelande samt i ersättningar till de personer, vilka

omhänderhaft det tidsödande bestyret med granskningen av det betydande antalet

ansökningar om krigstidslijälp, har direktionen låtit utanordna tillsammans

466 kronor 81 öre. För postavgifter för krigstidshjalpens utsändande har kassan

fått vidkännas ett belopp av 470 kronor 10 öre. Sammanlagda beloppet av kassans

utgifter för krigstidshjälpens utbetalande uppgår sålunda till 936 kronor

91 öre.

Förutom dessa direkta utgifter har kassan förorsakats ränteförlust genom

förskotterandet av krigstidshjälpen. Denna förlust utgör 709 kronor 26 öre.

Anledningen till att förlusten uppgått till detta jämförelsevis höga belopp är den,

att utbetalningen av krigstidshjälpen skett allteftersom ansökningar inkommit i

större och mindre poster samt att utbetalningen utsträckts, över en längre tidsperiod,

beroende därpå att vederbörande dröjt med att insända ansökningar.

Enär statsverket under tiden mellan krigstidshjälpens utbetalande samt de försko

tterade beloppens återbekommande från statskontoret torde hava haft en

kassans ränteförlust motsvarande ränteinkomst därigenom att de belopp, som

förskotterats, kunnat innestå på statsverkets giroräkning i riksbanken, synes det

rimligt, att kassan gottgöres för ifrågavarande ränteförlust.»

statskontoret. Statskontoret har i infordrat utlåtande den 16 mars 1918 meddelat,

att direktionen för statens järnvägars änke- och pupillkassa i skrivelse

den 16 januari 1918 hos '' statskontoret anhållit om ersättning för de

kostnader och den ränteförlust, varom i nu förevarande skrivelse

förmäldes. Statskontoret förklarade sig emellertid sakna befogenhet

att lämna den begärda ersättningen. Det syntes nämligen vara uppenbart,

att ifrågavarande kostnad icke vore av beskaffenhet att kunna ersättas

av anslaget till krigstidshjälp för år 1917 åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst. Åven direktionen

för prästerskapets änke- och pupillkassa hade hos Kungl. Maj:t

gjort framställning om ersättning för dylika kostnader, och hade statskontoret

i däröver den 1 februari 1918 avgivet utlåtande förordat framställning

till riksdagen om uppförande å 1918 års tilläggsstat av ett

anslag för ändamålet.

Detsamma torde enligt statskontorets mening böra ske i nu förevarande

fall, i den mån ersättning kunde anses böra beredas för nu

ifrågavarande kostnader. I detta avseende erinrade statskontoret om de

i ovan nämnda kungörelse den 19 juni 1917 meddelade föreskrifter.

De ansökningsblanketter, som statskontoret på grund av i kungörelsen

meddelat stadgande låtit trycka, upptoge å baksidan ett fullständigt avtryck

av förenämnda kungörelse, och vid sådant förhållande syntes det

meddelande, som pensionskassan låtit trycka och utsända till pensio
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

närerna, hava varit onödigt. Vidare ägde kassan på grund av stad- [25.]

gande i kungörelsen att hos statskontoret på rekvisition lyfta medel för

utbetalande av krigstidshjälpen och hade alltså icke behövt förskottsvis

göra någon utbetalning i sådant avseende. Det syntes därför kunna

ifrågasättas, huruvida kassans anspråk på ersättning för ränteförlust, på

den grund att krigstidshjälpen av kassan utbetalts förskottsvis, kunde

anses befogat.

Den av ifrågavarande pensionskassa vidtagna åtgärden att omedel- Dep"‘ef“ents

bart efter det kungörelse i ämnet utfärdats och utan att avvakta emottagandet

av de genom statskontorets försorg tryckta ansökningsblanketterna

utsända meddelanden till respektive pensionärer vidtaga för att

påskynda iitbetalningen av krigstidshjälpen. Enligt vad jag inhämtat,

ansåg nämligen kassan önskvärt, att pensionärerna snarast möjligt finge

kännedom om villkoren för krigstidshjälpens utbekommande för att kunna

omedelbart efter mottagandet av de från statskontoret förväntade ansökningsblanketterna

ifylla desamma. Det av statskontoret åberopade

förhållandet, att kungörelsen blivit avtryckt å ansökningshandlingarna,

var för kassan icke känt vid ifrågavarande tillfälle. På grund av nämnda

omständigheter synas mig kassans åtgärder kunna anses befogade och

i betraktande härav ersättning böra medgivas kassan för den härav föranledda

kostnaden.

Vad angår den av kassan gjorda förskotteringen av krigstidshjälpen,

lärer ej denna hava varit av nödvändigheten påkallad. Ostridigt

är emellertid, att härigenom åt statsverket beretts ränteinkomst å det

belopp, som i följd härav först senare blivit av statsverket utanordnat.

Med hänsyn härtill torde kassans framställning även i denna del kunna

bifallas.

För utgifterna för granskningen av förevarande ansökningar ävensom

för postavgifterna vid krigstidshjälpens utbetalande torde, då dessa

kostnader med nödvändighet följt av bestyret med krigstidshjälpen, jämväl

böra utgå ersättning till kassan.

Då Kungl. Maj:t ej av riksdagen utverkat bemyndigande att av

anslaget till krigstidshjälp under år 1917 åt pensionsberättigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst utanordna ersättning

för de med krigstidshjälpens utbetalande förenade kostnaderna, synes

för ifrågavarande ändamål erforderligt anslag, eller i avrundat tal 1,650

kronor, böra hos riksdagen äskas å tilläggsstat för år 1919. Erinras

må, att å tilläggsstat för år 1918 anslag beviljats till ersättning åt

prästerskapets änke- och pupillkassa för motsvarande kostnader.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Sjätte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ersättning åt direktionen för

statens järnvägars änke- och pupillkassa för kostnader

m. in. i samband med verkställd utbetalning av krigstidshjälp

för år 1917 åt pensionsberättigade änkor och

. barn efter befattningshavare vid statens järnvägar på

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag, högst,

1,650 kronor.

1 vad föredragande departementschefen hemställt

och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1919 instämde statsrådets

övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Kouungen

bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt

förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att

utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet

till ledning för författande av Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen angående tillläggsstat

för år 1919.

Ur protokollet:

Cour. Falkenberg.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjfttte huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

23

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1919.

►d

0

W

!zS

Extra

anslag.

Kronor

a.

A. Överståthållarämbetet.

i

1

1

En extra befattningshavare, förslagsanslag, högst ...........................

2.150

— j

! 2

2

2

Utgivande av »Polisunderrättelser», förslagsanslag, högst ..................

53,000

“

A • -

B. Landsstaten.

3

2

1

Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till arvoden åt

extra länsnotarier m. m., förslagsanslag, högst ...........................

*: 40,000

4

2

2

Anordningar för vinnande av mera effektiv tillämpning av prisocker- lagen, förslagsanslag, högst .....................................................

75,000

—

C. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

5

3

1

Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrel- sen, förslagsanslag, högst ..............1..........................................

6,930

—

6

4

2

Expenser för allmänna arbeten, förslagsanslag, högst ........................

10,000

—

7

4

3

Sandvikens hamn på Öland, reservationsanslag .................................

108,000

—

D. Mediclnalstaten samt hälso- och sjukvården.

8

6

1

Statens bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag, högst ...............

27,500

-1

9

7

2

Statens rättskemiska laboratorium, förslagsanslag, högst.....................

5,000

—!

|10

7

3

Anläggning av hospital vid Strängnäs, reservationsanslag ..................

2,645,000

—

11

7

4

Markförvärv för Hälsingborgs hospital, förslagsanslag........................

41,000

—

12

10

5

Täckande av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjuk- hus för spetälska, förslagsanslag, högst.......................................

2,370

13

11

6

Folksanatorierna, förslagsanslag, högst ............................................

300,000

—

14

11

7

Svenska cancerföreningens Stockholmsavdelning, förslagsanslag, högst

35,000

—

E. Sociala verk och Inrättningar.

15

14

1

Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, förslagsanslag, högst...

5,000

—

16

14

2

Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, förslagsanslag, högst

Transport

*) 11,600

-

3,367,550

*) Beräknat anslag.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjette huvudtiteln: 1919 års ttiläggsstat.

►d

g

p

K

ce

M»

p-

3

Extra

anslag.

Kronor

ö.

''

Transport

3,367,550

_

17

15

3

Avlöningar och vikariatsersättningar åt befattningshavare vid statens

vårdanstalt för alkoholister å Salbohed, förslagsanslag, högst ......

500

18

15

4

Sveriges nykterhetssällslcaps representantförsamling, förslagsanslag,

högst....................................

1,000

F. Diverse.

19

15

1

Bekämpande av arbetslösheten, förslagsanslag, högst ........................

*) 8,000,000

—

20

16

2

Understöd för uppförande av bostadshus med smålägenheter, förslags- anslag, högst ..........................................................................

*) 2,000,000

—

21

16

3

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen, förslagsanslag .................................

*) 568,400

22

17

4

Förstärkning av anslagen till vissa extra befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m., för- slagsanslag ............................................................................

*) 350,000

_

23

17

5

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag ..............................

*)10,000,000

—

24

17

6

Krigstidshjälp åt kommunalt anställda barnmorskor, förslagsanslag ...

400,000

—

25

19

7

Kostnader m. m. i samband med utbetalning av viss krigstidshjälp,

förslagsanslag, högst................................................................

1,650

Summa kronor

24,689,100

—

*) Beräknat anslag
-

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1019.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1919.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson redogjorde

härefter för de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under sjunde

huvudtiteln å tilläggsstaten för år 1919, samt anförde därvid följande:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tiMggsstaU.

[L] .

Särskild föredragande

i

regeringsrätten

m. m.

[2-1

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

kammarkollegium.

A. Departementet.

1. Särskild föredragande i regeringsrätten m. in.

Under åberopande av vad jag’ förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 4 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj: t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till arvode åt en särskild

föredragande i regeringsrätten m. in. å tilläggsstat för

år 1919 beräkna ett förslagsanslag,

högst ............................................................ kronor 2,600.

B. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium,

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.

Under hänvisning till vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna om reglering av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel

för år 1920, under punkt 6, anfört, får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på det förslag till ytterligare

förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegiet

under innevarande år, som framdeles må komma att

avlåtas, å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet beräkna

ett förslagsanslag, högst ............... kronor 6,300.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

3

Statskontoret.

2. Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde

huvudtitel, under punkterna 8 och 9 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av arvode åt en extra byråchef

i statskontoret från den 1 april 1919 till samma års

slut, för anställande hos statskontoret under samma

tid av en extra revisor å riksbokslutsbyrån samt för

beredande av vikariatsersättning under semester för

dessa befattningshavare på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag, högst ............ kronor 9,213.

Kommerskollegium.

3. Förstärkning av kommerskollegii arbetskrafter för behandling av

ärenden rörande kraftledningslånefonden.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel under punkt 11 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att, till anställande å kommerskollegii industribyrå

under tiden från och med den 1 april 1919 till

samma års slut av en byråingenjör och ett kvinnligt

biträde av första graden för handläggning av ärenden

angående kraftledningslånefonden, å tilläggsstat för år

1919 anvisa ett förslagsanslag, högst...... kronor 5,363.

[3.]

F örstärkniny

av arbetskrafterna

hos

statskontoret.

[4-]

Förstärkning

av kommers - kollega arbets•

krafter för

behandling av

ärenden rörande

kraftledningslånefonden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tllläggsstat.

[5.]

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

kammarrätten

m. m.

[6.]

Arvoden åt

personal vid

valstatistik.

Kammarrätten.

4. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde

huvudtitel, under punkt 16 angående förstärkning av kammarrättens

arbetskrafter m. m. anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels för beredande av arvoden från och med den 1

april 1919 till samma års slut åt en adjungerad ledamot

och en amanuens i kammarrätten samt ett kvinnligt

biträde av andra graden å kammarrättens aktuariekontor,

till bekostande av semestervikariat för det kvinnliga

biträdet, till bestridande av ökad renskrivningskostnad

samt till beredande av arvodesfyllnad enligt

av mig föreslagna grunder åt vikarierande revisorer i

kammarrätten på tillägg sstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................... kronor 14,082,

dels och medgiva, att de för disposition av anslaget

till adjungerade ledamöter med avlöning å extra stat

under år 1919 gällande bestämmelser må från och med

den 1 april ändras i av mig förut denna dag, vid anmälan

av frågorna om förstärkning av kammarrättens

arbetskrafter m. m., angiven riktning.

Statistiska centralbyrån.

5. Arvoden åt personal vid valstatistik.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 18 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj: t måtte föreslå riksdagen

att till arvoden åt personal vid valstatistik å

tillägg sstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag

av ............................................. kronor 8,000.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

5

Byggnadsstyrelsen.

6. Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört angående

behovet av förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen

(riksstaten för 1920, sjunde huvudtiteln, punkt 20) får jag hemställa,

att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för förstärkning av det å byggnadsstyrelsens

stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar samt

arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden m. m.

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst................................. kronor 15,000.

7. Förhyrande av lokal för två av byggnadsstyrelsens byråer.

Under åberopande av vad jag tidigare i dag vid föredragning av

frågorna rörande regleringen av de till sjunde huvudtiteln hörande utgifterna

i riksstaten för år 1920 under punkt 21 anfört, hemställer jag,

att Kungl..Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av lokal åt två av byggnadsstyrelsens

byråer å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst................................... kronor 1.250.

C. De centrala ämbetsverken underlydande stater.

Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller

arbetsöverföring.

1. Avlönande av en assistent.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 29 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

[7-]

Förstärkning

av arbetskrafterna

hos

byggnadsstyrelsen

.

f8.]

Förhyrande

av lokal för

två av

byggnadsstyrelsens

byråer.

[9.]

Avlönande

av tn

assiiient.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat,

att till anställande vid inspektionen över elektriska

anläggningar för belysning eller arbetsöverföring

under senare hälften av år 1919 av en assistent, å

tilläggsstat, för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................................ kronor 1,950.

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet.

2. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna m. m.

10.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

sakkunnig frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

exthjaipråttS'' sjunde huvudtitel, under punkt 31, anfört, hemställer jag, att Kungl.

fartygsinspek- Maj:t måtte föreslå riksdagen

trirem a m. m.

att för beredande av sakkunnig extra arbetshjälp

åt fartygsinspektörerna samt förstärkning av de

till resekostnads- och traktamentsersättning åt fartygsinspektörerna

avsedda medel, i huvudsaklig överensstämmelse

med av mig avgivna grunder, å tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst.......................................................... kronor 24,900.

6

[9.]

D. Handel oeh sjöfart.

1. Bidrag till underhållande av handelshögskolan i Stockholm.

[11.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av

Bidrag till frågorna rörande regleringen för år 1919 av utgifterna under riksstatens

hdUande av sjunde huvudtitel, under punkt 35 anfört, hemställer jag, att Kung].

handeishog- Maj:t måtte föreslå riksdagen

skolan i •>

Stockholm. att, under förutsättning att verksamheten vid

handelshögskolan i Stockholm fortsättes efter i huvudsak

den nu följda plan, såsom bidrag till underhållande

av samma skola å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst .............................. kronor 15,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tUläggsstat. 7

att till handelshögskoleföreningens i Stockholm styrelse fl 1.]

utbetalas under senare halvåret 1919, under villkor

att minst tolv friplatser för studerande vid högskolan

under läsåret 1919—1920 inrättas.

2. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.

Sveriges allmänna exportförening, som alltsedan sin tillkomst år [12.]

1887 åtnjutit statsunderstöd, har i sådant avseende för vart och ett av ^

åren 1910, 1911, 1912 och 1913 tilldelats ett sammanlagt belopp av männaexport35,

100 kronor för föreningens verksamhet ävensom tillerkänts rätt till f»rcn''*9- ersättning för föreningens postavgifter med det belopp, vartill desamma

enligt postbok och kvitterade räkningar visades hava under året uppgått,

dock att nämnda ersättning icke fått överstiga för ett vart av åren

1910 och 1911 4,300 kronor samt för vartdera av åren 1912 och 1913

5,500 kronor.

Statsunderstödet har under nämnda fyra år årligen utgått med

5,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden, med 13,300 kronor ur

manufakturförlagslånefonden och med 16,800 kronor såsom anslag å

riksstaten, varjämte ersättningen för postavgifter guldits ur sistnämnda

fond.

Härefter har statsunderstödet till föreningen för åren 1914 och

1915 utgått med vissa reducerade belopp. Sålunda sänktes understödet,

frånsett ersättningen för postavgifterna, vilken fortfarande utgick med

5,500 kronor, för år 1914 till 30,900 kronor och för år 1915 till 24,850

kronor. Denna minskning av statsunderstödet skedde genom en nedsättning

av anslaget från manufakturförlagslånefonden, under det att

riksstatsanslaget ävensom bidraget ur handels- och sjöfartsfonden bibehöllos

vid oförändrade belopp av respektive 16,800 kronor och 5,000

kronor. Manufakturförlagslånefonden, ur vilken fortfarande gäldades

ersättningen för postavgifterna, kom alltså att därutöver för nu ifrågavarande

ändamål bidraga med 9,100 kronor för år 1914 och 3,050

kronor för år 1915.

För år 1916 utgick statsunderstödet med 30,050 kronor jämte ersättning

för föreningens postavgifter till belopp av högst 6,000 kronor.

Utgifterna för statsunderstödet fördelades mellan fonder och riksstat

sålunda, att från handels- och sjöfartsfonden utbetalades 9,400 kronor

och från m a n u fa k t ur fö r 1 a gs 1 ån e fo n d e n 3,050 kronor jämte ersättningen

för postavgifter, medan återstoden, 17,600 kronor, av riksdagen anvisades

såsom anslag på riksstaten.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

För år 1917 gjorde föreningens styrelse framställning om beviljande

av statsbidrag till belopp av 18,500 kronor, varjämte styrelsen hemställde

om ersättning för postavgifterna med 8,500 kronor.

I sitt över berörda framställning den 28 november 1916 avgivna

utlåtande yttrade kommerskollegium, bland annat, att kollegium denna

gång icke ansett behövligt att ingå på någon sådan granskning i detalj

av det av föreningen uppgjorda förslaget till inkomst- och utgiftsstat,

som under en följd av år verkställts, samt anförde till förklaring härav

följande:

»Under i stort sett enahanda förhållanden som i förevarande fall lämnas av

statsmedel bidrag till åtskilliga enskilda institutioner, vilkas verksamhet synts vara

av den allmännyttiga art, att staten skäligen bör bära åtminstone en del av kostnaderna

för verksamheten, och vilka överhuvudtaget befunnits vara i behov av statsunderstöd.

Beloppet av statsunderstödet, som lämnas antingen för något särskilt

av vederbörande institutions syften eller till förmån för hela dess verksamhet, avväges

väl närmast efter institutionens nytta för det allmänna. Till gengäld för

understödet får vederbörande ofta underkasta sig viss kontroll från statens sida av

verksamheten i fråga. Denna kontroll avser i regeln endast att vinna säkerhet för

att verksamheten eller den speciella grenen därav bedrives på det sätt och i minst

den omfattnig i övrigt, som föranlett statsunderstödet, medan en detaljerad granskning

av institutionens utgifts- och inkomststat eller ett fastställande från statens

sida av dennas olika poster icke i allmänhet lärer ifrågakomma. Den vederbörliga

kontrollen utövas ofta genom en av Eders Kungl. Maj:t eller särskild statsmyndighet

förordnad inspektor eller revisor. I kanske de flesta fallen övertygar sig vederbörande

statsmyndighet om att förhållandena äro tillfredsställande genom en överblickande

granskning med ledning jämväl av den berättelse över verksamheten, som

institutionen i fråga må hava sig ålagt att förete. I övrigt bestämmer institutionen

själv den närmare anordningen av sin verksamhet och användningen av såväl statsanslaget

som egna medel, blott den icke går utom ramen av det eller de givna

syftena. Förutom att en längre gående kontroll i regeln torde vara obehövlig vinnes

ock på detta sätt åt vederbörande företag den frihet att utveckla och anpassa sig

efter förhållandena, som torde i allmänhet utgöra den bästa förutsättningen för att

statsanslaget skall bliva till verkligt gagn och som i övrigt är bäst förenlig med

en enskild institutions karaktär.

Att göra nu ifrågavarande företag till föremål för någon undantagsbehandling

i sist berörda avseenden synes ej vara av nu föreliggande förhållanden påkallat.

Företaget synes nu vara statt i en rask utveckling i rätt riktning. Dess ekonomiska

ställning har i avsevärd grad betryggats genom det årliga bidrag å 32,000 kronor,

som, enligt vad handlingarna giva vid handen, tillförsäkrats detsamma under tio år

framåt från och med år 1917, liksom genom den ökning av övriga inkomster, vilken

av allt att döma är att påräkna i allt högre grad år från år. Dessa omständigheter

hava medfört, att föreningen finner sig hava goda utsikter att i allt vidare

mån kunna själv betala kostnaderna för sin verksamhet. För år 1917 har den

sålunda, såsom synes, oaktat ökade utgifter kunnat begära ett väsentligt lägre statsanslag

än det för innevarande år beviljade att användas för vissa angivna ändamål.

s. 9 Kontrollera mot PDF

. Sjunde himidtitelu: 1919 års til/äggsstat. 9

Minskningen utgör, såsom ovan nämnts, icke mindre än 9,050 kronor, ersättningen [12.]

till postavgifter inberäknad. För följande år hyser föreningen förhoppning att kunna

inskränka sig till att begära bidrag till lokalhyra. Enligt vad kollegium underhand

inhämtat beräknas denna komma att utgöra i runt tal 20,000 kronor.»

Kollegium förklarade sig under sådana omständigheter anse, att

den granskning i detalj, som dittills ägt rum beträffande föreningens

ekonomiska förhållanden, lämpligen borde eftergivas, under förutsättning

dock att statsbidraget kunde begränsas till ett bestämt belopp, avpassat

efter statsnyttan jämte givetvis i sin mån behovet, samt föreslog med

hänsyn till det anförda, att föreningen för år 1917 beviljades ett statsbidrag

av, i ett för allt, 25,000 kronor, därav 12,500 kronor såsom riksstatsanslag

och återstoden från handels- och sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonderna

med lika fördelning fonderna emellan. Tillika avgav

kollegium förslag i fråga om den kontroll över föreningens verksamhet,

som vid beviljande av statsbidrag till föreningen borde ifrågakomma

från det allmännas sida.

På framställning av dåvarande departementschefen, vilken helt

anslöt sig till kommerskollegii förslag, beslöt därefter Kungl. Maj:t, på

sätt av det vid statsverkspropositionen till 1917 års riksdag fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över finansärenden den 13 januari 1917

framgår, dels att, under villkor att föreningen under år 1917 bedreve

sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattning,

som i den företedda förslagsstaten för samma år angåves, samt att i

granskningen av föreningens verksamhet deltoge en av Kungl. Maj:t

förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år

1917 tilldela föreningen ett statsunderstöd av 12,500 kronor att utgå

med 6,250 kronor ur handels- och sjöfartsfonden och 6,250 kronor ur

manufakturförlagslånefonden, dels och att föreslå riksdagen att under

enahanda villkor och med samma skyldighet för föreningen, som nyss

angivits, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år 1917 å extra

stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett ytterligare belopp av

högst 12,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917

disponera detsamma.

Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.

För år 1918 tillerkändes föreningen — likaledes utan någon

granskning i detalj av det uppgjorda förslaget till inkomst- och utgiftsstat

och under enahanda villkor som de för år 1917 fastställda — statsbidrag

till belopp av 20,000 kronor, därav 10,000 kronor av riksdagen

anvisades å 1918 års tilläggsstat, medan återstående beloppet togs ur

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 .Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. •

| l 2.] handels- och sjöfartsfonden samt mannfakturförlagslånefonden med lika

fördelning fonderna emellan.

(Jin^evs^sti ^ ei1 till Kung!. Maj:t ställd, av kommerskollegium med eget ytt
leisc.

J rande den 30 juli 11)18 överlämnad skrift har nu föreningens styrelse,

med bifogande av förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1919,

gjort framställning om beviljande av statsbidrag till föreningen för sagda

år till samma belopp som för år 1918.

Till stöd för framställningen anför styrelsen följande:

»I sin underdåniga ansökan av den 21 augusti 1917 om anslag för innevarande

år framhöll föreningen, att dess mening vore att under år 1918 inflytta i

större välbehövliga lokaler, om vilkas förhyrande preliminär överenskommelse träffats.

Som emellertid dessa lokaler ej visade sig kunna bliva färdiga till beräknad

tid och då genom den snabbt växande verksamheten de även visade sig inom kort

bliva otillräckliga på grund av föreningens utveckling, har på föreningens initiativunder

förlidet år bland medlemmarna bildats ett bolag, som inköpt en fastighet,

dit föreningen sedermera kan förlägga sina lokaler. På grund av den gällande

hyreslagen, som hindrar uppsägning av hyresgästerna, kan emellertid inflyttning ej

tills vidare ske, varför föreningen blir nödsakad att fortfarande kvarstanna i sin

nuvarande lägenhet, vilken för år 1919 beräknas draga eu kostnad av 11,000 kronor.

Vidare omnämndes i fjolårets skrivelse särskilt kostnaderna för porto, som

för år 1918 beräknades till minst 10,000 kronor. De äro i staten för 1919 upptagna

till lågt 12,500 kronor, vadan utgifterna för lokaler och porto beräknas komma att

uppgå till sammanlagt 23,500 kronor. Dessa tvenne utgiftsposter överskrida följaktligen

väsentligt det begärda anslaget.

Med hänsyn härtill och då dessa utgifter även framdeles torde komma att

stiga, får därför föreningen vördsamt hemställa, att statsunderstödet beviljas till

bestridande av föreningens kostnader i allmänhet, vilka framgå av bifogade inkomstoch

utgiftsstat för år 1919.

Jämfört med staten för innevarande är visar, som synes, staten för är 1919

avsevärda ökningar i både inkomster och utgifter. Detta förhållande har sin grund

i föreningens utveckling och därav förorsakade utvidgningar, liksom ock beträffande

utgifterna i den rådande dyrtiden och därav följande ökade kostnader.

Exportföreningen vill till slut till Eders Kungl. Maj:ts kännedom bringa, att

den, förutom den förlidet år startade månatliga tidskriften »Swedish Export», även

från och med innevarande år påbörjat utgivandet av en månatlig rysk tidskrift,

som redan utgår. Inkomsterna och utgifterna för detta företag beräknas täcka

varandra och kunna för övrigt för närvarande ej i detalj angivas.

Både den ryska och den engelska tidskriften bokföras fristående från föreningens

andra räkenskaper och äro ej upptagna i bifogade stat.

Med hänsyn till de allt mer ökade krav, som ställas på exportföreningen

och som föreningen söker på allt sätt att fylla, vågar föreningen med tillförsikt

räkna på det äskade statsunderstödet, vilket, i sig självt icke stort, dock behöves

för verksamhetens fortsatta bedrivande i hittillsvarande utsträckning.»

s. 11 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tiJJäggsstat. 11

Eu jämförelse av statförslaget för år 1919 med den av föreningen

på sin tid uppgjorda stat, som låg till grund för bestämmandet av statsanslaget

för år 1918, visar en betydande ökning av såväl inkomster

som utgifter för år 1919. Sålunda upptagas — oavsett inkomster och

utgifter för de av föreningen startade engelska och ryska tidskrifterna

— utgifterna till 219,500 kronor (förut 168,600 kronor) och

inkomsterna, frånsett det begärda statsbidraget, till 199,500 kronor

(förut 148,500 kronor). De största inkomstökningarna utvisa posterna

»Årsavgifter och bidrag», som beräknats till 85,000 kronor (förut 65,000

kronor) och ((Annonser i tidskriften Svensk Export», som upptagits till

65,000 kronor (förut 45,000 kronor). Å utgiftssidan äro eu mångfald

såväl avlönings- som andra poster föremål för betydande höjningar.

1 sitt förberörda yttrande den 30 juli 1918 tillkännagiver kommerskollegium

till en början, att kollegium vid behandlingen av förevarande

ärende intagit den ståndpunkt, som kollegium utvecklat i dess

här ovan återgivna utlåtande den 28 november 1916 i fråga om statsunderstöd

åt föreningen för år 1917 — en ståndpunkt, som syntes

kollegium numera vara av Kungl. Maj:t och riksdagen godtagen.

I själva saken anför kollegium endast, att kollegium funne det av

föreningen begärda beloppet, med hänsyn till statsnyttan och föreningens

ådagalagda behov, böra tilldelas föreningen, därvid enahanda villkor

borde föreskrivas, som vore bestämda för tillgodonjutande av 1918 års

anslag till föreningen.

I avseende å sättet för beredande av de för statsbidraget erforderliga

medlen uttalar kollegium slutligen den meningen, att, i likhet

med vad som skedde beträffande anslaget för år 1918, riksdagens medverkan

borde tagas i anspråk beträffande halva anslaget eller 10,000

kronor och återstoden utgå med hälften eller 5,000 kronor från vardera

av manufakturförlagslånefonden samt handels- och sjöfartsfonden.

Med kommerskollegium är jag fullt ense därutinnau, att någon

granskning i detalj av föreningens förslag till inkomst- och utgiftsstat

lika litet nu bör företagas, som då det gällde att bereda föreningen

understöd från det allmänna för uppehållande av verksamheten under

åren 1917 och 1918. De för åtnjutande av sagda års statsbidrag uppställda

villkor och bestämmelser, vilka givetvis böra bliva gällande

jämväl i avseende å ett eventuellt statsbidrag för innevarande år, synas

mig nämligen erbjuda tillräcklig kontroll över att det med statsbidraget

avsedda ändamålet icke förfelas. På grund härav anser jag mig böra

L12-]

Komtners
hollegium.

Departements
chefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[12.] tillstyrka, att föreningen även för innevarande år tilldelas det statsbidrag,

varav föreningen för uppehållande av sin verksamhet i hittillsvarande

utsträckning anmält sig vara i behov.

Jämväl i fråga om sättet för beredande av de för statsbidraget

erforderliga medlen biträder jag kommerskollegii förslag. Härtill anser

jag mig endast böra lägga, att då det belopp, för vars anskaffande

hänvändelse till riksdagen kan komma att ske, är avsett att disponeras

redan under innevarande år, detsamma torde böra äskas å tilläggsstat

för år 1919.

För undvikande av årligen återkommande anslag å tilläggsstat för

nu ifrågavarande ändamål kan det ifrågasättas, huruvida icke — trots

det att någon framställning i dylikt syfte icke från föreningen föreligger

— redan nu hänvändelse till riksdagen bör göras om statsbidrag till

föreningen för år 1920. Då det emellertid, med hänsyn till föreningens

år från år förbättrade ekonomiska ställning, låter tänka sig, att något

statsbidrag för sistnämnda år icke kommer att erfordras eller i allt fall,

att statsbidraget då kan sättas till lägre belopp än för innevarande år,

synes det mig riktigast att uppskjuta frågan rörande statsunderstöd för

år 1920, till dess visshet angående bidragsbehovet för sagda år vunnits.

Till frågan om anvisande av medel, i den män desamma icke böra

äskas hos riksdagen, torde jag få återkomma senare under dagens lopp.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag i detta sammanhang,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att under villkor, att Sveriges allmänna exportförening

under år 1919 bedriver sin verksamhet i

huvudsakligen den form och i minst den omfattning,

som i företedd förslagsstat för samma år angives, samt

att i granskningen av föreningens verksamhet och

räkenskaper deltager en av Eders Kungl. Maj:t förordnad

revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet

under innevarande år å tilläggsstat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag, högst ........... kronor 10,000,

med skyldighet för föreningen att såväl till chefen

för finansdepartementet som till kommerskollegium avgiva

berättelse om föreningens verksamhet under året

ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska ställning

vid utgången av samma år.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tillaggsstat.

13

E. ►Skatte*» in kostnader.

1. Förstärkning'' av arbetskrafterna vid gränsbevakningen mot Finland.

[13.]

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av FörMrk

frågorna om regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens ningalart,eusjunde

huvudtitel, under punkt 52 anfört, hemställer jag, att Kungl. krafterna vid

Maj:t måtte föreslå riksdagen »ingen mot

att för förstärkning av arbetskrafterna vid gräns- Fin,a‘"

bevakningen mot Finland, i enlighet med vad jag i

mitt berörda yttrande närmare utvecklat, å tillaggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst.............................................................. kronor 16,300.

F. Kronans publika hus.

1. Förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och

reparationer.

Sedan Kungl. Maj:t, i anledning av överintendentsämbetets därom [14.]

gjorda hemställan, föreslagit 1899 års riksdag att höja det under riks- Förstärkning

statens sjunde huvudtitel uppförda reservationsanslaget till byggnader

och reparationer med 100,000 kronor eller från 200,000 till 300,000 reservationskronor,

biföll riksdagen på det sätt detta förslag, att riksdagen dels

höjde nyssberörda reservationsanslag med 50,000 kronor eller till reparationer.

250,000 kronor, dels ock till underhåll och reparationer av publika

byggnader anvisade för år 1900 på extra stat 50,000 kronor. Efter

det extra anslag för ändamålet utgått med enahanda belopp under

åren 1901—1909, beslöt sistnämnda års riksdag, med bifall till Kungl.

Maj:ts i ämnet gjorda framställning, att från och med år 1910 höja omförmälda

ordinarie reservationsanslag från 250,000 kronor till 300,000 kronor.

I underdånig skrivelse den 16 december 1913 hemställde överintendentsämbetet

på anförda skäl, att framställning måtte göras till

1914 års riksdag om höjning av sistnämnda anslag till 400,000

kronor. Med anledning härav föreslog Kungl. Maj:t i statsverksproposi
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

1-1 Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[14.] tionen till 1914 års senare riksdag under sjunde huvudtiteln, att riksdagen

måtte höja anslaget med 70,000 kronor till 370,000 kronor. Detta

förslag blev, enligt vad riksdagen i skrivelse den 26 augusti 1914 angående

regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, punkt

16, tillkännagav, av riksdagen bifallet. Ifrågavarande ordinarie förslagsanslag

är alltjämt uppfört i riksstaten med sistnämnda belopp, 370,000

kronor.

Till förstärkning av samma anslag har emellertid 1918 års lagtima

riksdag å tilläggsstaten för sistnämnda år anvisat ett förslagsanslag,

högst, å 230,000 kronor.

Nu har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 30 september 1918

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1919 års riksdag att till

förstärkning av nämnda reservationsanslag bevilja dels å tilläggsstat för

år 1919 ett reservationsanslag av 555,000 kronor, dels ock å extra stat

för år 1920 ett reservationsanslag av likaledes 555,000 kronor.

Innan jag redogör för den av byggnadsstyrelsen till stöd för

dessa förslag anförda motiveringen, skall jag tillåta mig att i korthet

erinra om innehållet i den framställning från överintendentsämbetet,

vilken, dagtecknad den 11 september 1917, låg till grund för Kungl.

Maj:ts förslag till 1918 års lagtima riksdag. Ämbetets framställning

avsåg då liksom byggnadsstyrelsens nu, att förstärkning av ifrågavarande

anslag skulle beredas icke blott för det löpande utan även för det

nästkommande året. För vartdera året begärde ämbetet 230,000 kronor.

Till motivering av sitt förslag meddelade ämbetet först en del

uppgifter, avsedda att visa, hurusom anslaget till underhåll och reparationer

av kronans under ämbetets vård ställda byggnader även under

normala förhållanden visat sig otillräckligt. Med den inträdda våldsamma

prisstegringen hade, anförde ämbetet vidare, det sålunda även tidigare

konstaterade behovet av en förhöjning av tillgängliga medel blivit än

mera oavvisligt. Till bestyrkande härav meddelade ämbetet åtskilliga

sifferuppgifter, bland annat eu tablå utvisande prisökning i procent

å materialier och arbete under åren 1914—1917 för kronans hus i

Stockholm och i landsorten. Av nämnda tablå framgick, att prisstegringen

under den nämnda tiden — uppgifterna syntes hava i allmänhet

avgivits i juli eller augusti månad 1917 — i genomsnitt uppgått till

för materialier 131 procent, för arbetslöner 36 procent och för körningar

88 procent, överintendentsämbetet uttalade, att sistnämnda och övriga

av ämbetet meddelade siffror syntes giva stöd för en fördubbling av

anslaget till byggnader och reparationer, men ansåg sig dock icke böra

s. 15 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tUtäggsstat. 15

ifrågasätta en sådan åtgärd. Dels borde nämligen strängaste möjliga

begränsning av alla anslagsäskanden under nu rådande förhållanden

iakttagas, dels kunde det synas olämpligt att öka ett ordinarie anslag

med hänsyn till prisförhållanden, som måste anses abnorma. Ämbetet

begränsade fördenskull sin framställning, dels såtillvida att densamma

endast kom att avse extra anslag att stå till förfogande under de båda

åren 1918 och 1919, dels ock därutinnan att för vartdera året, på sätt

jag nyss omnämnt, begärdes allenast 230,000 kronor, varigenom det för

underhåll och reparationer av offentliga byggnader tillgängliga anslagsbeloppet

skulle under vartdera av sistnämnda båda år uppgå till 600,000

kronor. I

I byggnadsstyrelsens nu föreliggande, av mig förut omnämnda

skrivelse av den 30 september 1918 har styrelsen till en början åberopat

dels vad överintendentsämbetet i sin omförmälda framställninganfört,

dels ock en vid styrelsens skrivelse fogad prisuppgift, utvisande

prisstegringen för olika slag av materialier och arbete inom byggnadsfacket

från 1914 till den 1 september 1918.

Nämnda prisuppgift, i vilken meddelas, att prisökningen under

nämnda tid utgjort i medeltal för materialier 250 procent och å arbetslöner

150 procent, är av följande lydelse:

s. 16 Kontrollera mot PDF

[14.]

16 Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Prisuppgift ä materialler och arbete under åren 1914—1918 för kronans hus i Stockholm.

Punkt-

1Q1R

Ökning

nr i

•

Enhet

1914

i

avtal

1 utpl.

procent

Byggmästarearbeten.

kr.

kr.

1

Murtegel .....................................................................

1000st.

50.—

230.-

360

9

Murbruk .....................................................................

hl.

1.04

5.—

380

15

Cement ........................................................................

fat

8.25

33.—

300

47

Rats ...........................................................................

kg.

—.13

1.10

746

35

Järnbalkar ..................................................................

T»

—.19

—.77

305

51

Golvbräder, 38x112 m.m. helrent trä..............................

m.

—.29

—.60

108

51

Utskottsbräder, 25 x 100 m.m...........................................

»

-.07

—.18

157

101

Cloisonväggar...............................................................

6.—

20.-

233

115

Inläggning av golv 38 m.m. trä.......................................

»

4 —

8.—

100

147

4-tums klippt spik.........................................................

100 st.

—.28

1.60

470

86

Yattrivning och av&rgning.............................................

m3

1.30

2—

54

Arbetslöner.

63

Murare ........................................................................

tim.

—.72

1.76

144

64

Timmermän ..................................................................

»

—.62

1.76

184

65

Hantlangare..................................................................

-.53

1.54

190

67

Häst och karl...............................................................

1.10

4.65

323

Snickeriarbeten.

55

Nya bågar intill 2.20 x1.20.............................................

luft

5.75

12.—

109

87

Enkeldörrar, 2.10x0.90...................................................

st.

13.—

33.—

154

162

Plank, 50 X 100 m.m. helrent trä.......................................

m.

—.43

—.85

98

Bräder, 25 x 100 m.m. helrent trä ....................................

»

—.18

—.42

133

Arbetslön ........................................................................

tim.

—.70

1.775

153

Glasmästarearbeten.

Insättning av fönsterglas 0.55x0.50.................................

ruta

—.60

4.—

566

Dubbeltjockt glas i järnbågar..........................................

m3

8.—

35.-

338

Arbetslön ........................................................................

tim.

—.75

1.75

133

Måleriarbeten.

4

Strykning med limfärg...................................................

m2

—.25

—.40

60

54

Uppsättning av tapet ...................................................

—.20

—.35

75

78

Tvättning för oljemålning .............................................

—.10

—.15

50

97

2 gånger strykning jämte bredspackling å gammal mur......

»

—.90

2.90

222

Pris per timme..................................................................

—.80

1.40

75

Plåtslageriarbeten.

10

Omtäckning av gamla tak med ny svart plåt, 48 plåtar pr

klove........................................................................

m*

2.25

12.50

456

56

Intagningar 0.6 o x 0.9 o ...................................................

st.

1.50

6.50

333

09

Skrapning och målning av tak .......................................

m‘

—.14

1.25

793

68

Stuprör nedtagna och målade in- och utvändigt ...............

in.

-.55

1.60

190

80

Snöskottning ...............................................................

tim.

—.80

1.50

88

Pris per timme........................;.........................................

—.70

1.35

93

Ka’<elugnsmakeriarbeten.

9

Omsättning av rund kakelugn 8-skifts med 5 kakel i skiftet

st.

32.—

80.—

150

90

Omsättning av Hat kakelugn 8-skifts bl/i kakel bred och

2‘/» kakel djup .........................................................

>

42.—

94.50

125

Ram med järn och mässingsluckor .................................

»

9.—

18.—

100

Pris per timme..................................................................

—.75

1.50

100

Ökade priser å byggnadsmaterialier utgör i medeltal 250 proc.

» s> å arbetslöner utgör i medeltal 150 proc.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 17

Byggnadsstyrelsen har i föreliggande skrivelse anmärkt, att de i

prisuppgiften angivna procentsiffrorna för kostnadsökningarna icke vore

belysande för de vid tidpunkten för skrivelsens avlåtande rådande förhållandena.

Siffrorna grundade sig nämligen på anbud, som av styrelsen

antagits under våren 1918, och i de anbud, som avgivits av byggmästare

och snickarmästare, hade reservation intagits för eventuella höjningar i

arbetslönerna; nämnda hantverksmästare både alltså kunnat komma i åtnjutande

av ersättning för den sedermera under sistlidna augusti månad

genom avtal mellan arbetsgivare- och arbetareorganisationer inträffade

ökningen av lönerna. Däremot erhölle styrelsens övriga entreprenörer —

för plåtslageri-, målnings-, kakelugnsmakeri- och glasmästeriarbeten —

vilka icke reserverat sig i nämnda avseende, fortfarande likvid efter de i

maj månad kontrakterade å-priserna, ehuru löneförhöjningar på arbetsmarknaden

ägt rum. Då inom vissa fack, såsom rörlednings- och elektriska

installationsbranscherna, löneökningarna varit högst avsevärda — de

slutliga uppgörelserna hade dock ännu icke bekantgjorts — kunde procentsiffrorna

för år 1919 antagas komma att avsevärt stegras. I vilken grad

detta komme att ske, undandroge sig dock varje tillförlitlig beräkning.

Efter att hava framhållit, att nu berörda förhållanden nödvändiggjorde

en väsentlig höjning av ifrågavarande anslagsmedel, har byggnadsstyrelsen

såsom ett ytterligare skäl för sådan höjning framhållit den

omständigheten, att under senaste tiden nya fastigheter lagts under byggnadsstyrelsens

vård. I sådant, hänseende liar byggnadsstyrelsen till en

början erinrat om tekniska högskolans fastighet vid Valhallavägen i

Stockholm, beträffande vilken, sedan byggnadsstyrelsen i ett den 8

januari 1918 avgivet utlåtande beräknat den årliga kostnaden för underhållet

av de till fastigheten hörande byggnaderna till 25,000 kronor,

Kung]. Maj:t den 8 februari 1918 förordnat, att fastigheten skulle i

fråga om underhåll av byggnaderna övertagas av byggnadsstyrelsen,

därvid Kung]. Maj:t tillika förklarat sig vilja framdeles meddela beslut

angående av styrelsen framställd begäran om anvisande av för ändamålet

erforderliga medel. Vidare har byggnadsstyrelsen framhållit, hurusom

ytterligare följande fastigheter ställts under styrelsens vård, nämligen

genom beslut den 21 september 1917 de för pensionsst.yrelsen inköpta

båda fastigheterna nr o och 7 vid Engelbrektsgatan, genom

beslut den 26 mars 1918 fastigheterna litt. OR och Ull av Munketrädgården

inom klosterkvarteret Vadstena samt genom beslut den 5 juli

1918 hovrättens över Skåne och Blekinge nybyggnad i Malmö. Slutligen

har byggnadsstyrelsen i detta sammanhang omnämnt dels följande

fastigheter i Stockholm, nämligen egendomen nr 4 vid Storkyrkobrinken.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 3

14.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[14.] till vars förvärvande 1918 års lagtima riksdag under viss förutsättninganvisat

medel och vilken numera för Kungl. Maj:ts och kronans räkning

inköpts, samt Skandinaviska kreditaktiebolagets egendomar vid

Storkyrkobrinken och Västerlånggatan ävensom egendomen nr 6 i kvarteret

Rosenbad, i fråga om vilkas inköpande för statsverket Kungl.

Maj:t den 26 september 1918 under förutsättning av riksdagens bifall

fattat beslut, dels ock den väsentligt förstorade folkskoleseminarieanläggningen

i Lund.

Byggnadsstyrelsen bär i sin förevarande skrivelse ytterligare anfört

följande:

»I de årliga generalförslagen upptagas i tredje klassen åtskilliga

arbeten, som, i huvudsak nödvändiga, likväl i brist på medel till deras

utförande måste stå tillbaka för andra än mera oavvisliga. I årets generalförslag

uppgå dessa arbeten i tredje klassen till ett sammanlagt belopp

av 586,309 kronor 50 öre. Det är ju givet, att om även dessa i tredje

klassen upptagna arbeten skulle som sig bör bringas till utförande, en

högst väsentlig ökning av anslagsmedlen skulle erfordras, och torde det

kunna ifrågasättas, huruvida icke styrelsens ämbetsplikt bjöde att hos

Eders Kungl. Maj:t begära motsvarande anslagsökning. Liksom under

föregående år överintendentsämbetet, har emellertid byggnadsstyrelsen

ansett sig böra med hänsyn till rådande förhållanden i största möjliga

mån inskränka anslagskravet. En dylik nedsättning av det önskvärda

anslagsbeloppet möjliggöres i viss mån därigenom, att av ifrågavarande

medel gäldas i första rummet sådana arbeten, som kunna hänföras till

verkliga reparations- och underhållsarbeten, under det att exempelvis

ändringsarbeten, avseende ett bättre tillgodogörande av olika myndigheters

tjänstelokaler och dylikt, komma i andra rummet och endast i ytterst

trängande fall.»

Efter den motivering, som jag sålunda återgivit, liar byggnadsstyrelsen

slutligen anfört:

»Att med någon visshet förutse, huru förhållandena å arbetsmarknaden

skola gestalta sig under de båda närmast kommande åren, torde

icke vara möjligt. Man lärer emellertid kunna utgå ifrån, att någon nedgång

i materialpriser och arbetslöner icke är att förvänta. Då under

sådana omständigheter styrelsen beslutat att inskränka äskandet av ytterligare

anslagsmedel för ifrågavarande ändamål till 150 procent av det

nuvarande ordinarie anslaget, har styrelsen stannat vid de lägsta belopp,

som styrelsen oundgängligen anser sig böra hava till sitt förfogande

för att ej styrelsens ämbetsplikt att vårda de styrelsen anförtrodda

statsegendomarna må eftersättas.»

På grund av vad styrelsen sålunda anfört och då styrelsen i lik
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 19

het med vad överintendentsämbetet i förut omförmälda skrivelse deu 11 [14.]

september 1917 uttalat,. funnit olämpligt att till följd av abnorma prisförhållanden

påyrka en förhöjning av det ordinarie anslaget, har styrelsen

gjort den hemställan, som jag förut återgivit, nämligen att Kungl.

Maj:t måtte av riksdagen äska till förstärkning av reservationsanslaget

till byggnader och reparationer ett reservationsanslag å 555,000 kronor

såväl å tilläggsstaten för år 1919 som å extra stat för år 1920.

Då jag vid föredragning av sjunde huvudtiteln i förslaget till tilläggs- Dcp^te‘^nt*''

stat för år 1918 anmälde överintendentsämbetets nyssnämnda framställning

av den 11 september 1917, uppvisade jag först, att, när det ordinarie anslaget

till byggnader och reparationer år 1914 — efter det överintendentsämbetet

ifrågasatt dess höjning från dåvarande 300,000 kronor till 400,000 kronor

— på Kungl. Majt:s förslag bestämdes till 370,000 kronor, därmed icke

avsågs mera än att tillmäta anslaget så, att det nätt och jämnt skulle

förslå till täckande av kostnader för nödvändiga och väl avvägda underhålls-

och reparationsarbeten, sådana dessa kostnader kunde med stöd av

dittills vunnen erfarenhet beräknas. Jag framhöll vidare, att grundvalen

för beloppets fastställande blivit genom den allmänna och oerhörda prisstegring,

som kriget medfört, väsentligt rubbad; och jag betonade särskilt,

att prisstegringen under den tid, som förflutit sedan de av överintendentsämbetet

åberopade beräkningarna uppgjorts, alltjämt fortsatt och ännu

syntes pågå. Vid sådant förhållande ansåg jag mig icke kunna ifrågasätta

någon nedsättning av det belopp, vartill överintendentsämbetet

föreslagit att de tillgängliga medlen skulle höjas för år 1918. Däremot

fann jag mig icke böra biträda överintendentsämbetets förslag, i vad

det avsåg, att anslag för ändamålet då skulle begäras även lör 1919

års behov. 1 sådant hänseende framhöll jag först, att tilläggsanslaget

påkallades av prisförhållanden, vilkas varaktighet undandroge sig varje

noggrannare beräkning, och anförde vidare, att, även om jag i likhet

med ämbetet måste finna sannolikt, att byggnadskostnaderna även under

sistnämnda år skulle komma att vara mycket höga, och även med

beaktande av önskvärdheten att så mycket som möjligt för framtiden

begränsa tilläggsstaterna, hade jag icke ansett tillräckligt underlag för

det dåvarande finnas för att beräkna det belopp, som utöver det ordinarie

anslaget kunde komma att tarvas under år 1919. Då jag sålunda ifrågasatte

ett extra byggnadsanslag endast på tilläggsstaten för år 1918,

ville jag därigenom även uttryckligen betona vad även överintendentsämbetet

framhållit, nämligen att fråga var om ett tillfälligt, av extraordinära

förhållanden framtvingat anslagsäskande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

i överensstämmelse med vad jag sålunda anfört upptog Kungl.

Maj:t i förslaget till tilläggsstat för år 1918, under punkt 10 av sjunde

huvudtiteln, till förstärkning av det ordinarie reservationanslaget till byggnader

och reparationer ett förslagsanslag, högst, å ovannämnda belopp,

230,000 kronor. Med förmälan att riksdagen ansett ådagalagt, att behov

av anslagets förstärkning med det av Kungl. Majrt föreslagna beloppet

förelåge, tillkännagav riksdagen i skrivelse den 22 juni 1918

angående regleringen av utgifterna under tilläggsstatens för år 1918

sjunde huvudtitel, punkt 12, sitt redan förut av mig omnämnda beslut

att anvisa det av Kungl. Maj:t begärda anslaget.

Den prisstegring å materialier och arbetslöner inom byggnadsfacket,

som föranledde sistnämnda beslut, har, på sätt byggnadsstyrelsen

påvisat, alltjämt fortgått. Ovan omförmälda prisuppgift förtiden 1914

—1918 utvisar ju beträffande anbud, som antagits av byggnadsstyrelsen

under år 1918, en prisstegring i jämförelse med tiden före krigsutbrottet

av icke mindre än 250 procent för materialier och 150 procent

för arbetslöner. 1 överintendentsämbetets ovannämnda skrivelse den 11

september 1917 åberopades, som nämnts, i berörda hänseende följande

siffror: för materialier 131 procent, för arbetslöner 3(1 procent och för

körningar 88 procent.

Det ligger sålunda i öppen dag, att även för år 1919 måste till underhåll

och reparationer av kronans under byggnadsstyrelsens överinseende

ställda byggnader anvisas ett extra anslag, ävensom att detta anslagmåste

bliva väsentligt större än det för år 1918 anvisade. Beträffande

byggnadsstyrelsens framställning, i vad den avser tilläggsanslag å 1920

års riksstat, anser jag mig däremot nu böra intaga samma ståndpunkt,

som då förra året fråga var om överintendentsämbetets anspråk för 1919.

Det synes mig nu kanske i ännu högre grad än då gälla, att tillräckligt

underlag saknas för att beräkna det belopp, som under det nästkommande

året kan tarvas utöver det ordinarie anslaget. Något skäl

för avvikelse från den år 1918 i ifrågavarande hänseende av Kungl.

Maj:t och riksdagen intagna ståndpunkten har icke heller av byggnadsstyrelsen

framförts; att styrelsen föreslagit tilläggsanslag även för år

1920, torde väl bero på att styrelsen velat i vanlig ordning anmäla sitt

behov av anslagsmedel för det instundande budgetåret, i den mån detta

behov kunnat bedömas.

Såsom skäl för det höga belopp, sota byggnadsstyrelsen ansett

sig böra begära i tilläggsanslag, har styrelsen åberopat, utöver den fortsatta

prisstegringen, jämväl den omständigheten, att åtskilliga byggna
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.. 21

der under innevarande år ställts eller under den närmaste framtiden

kunna väntas bliva ställda under styrelsens förvaltning.

Yad först beträffar tekniska högskolans fastighet vid Valhallavägen

i Stockholm, har Kungl. Magt, på sätt jag förut nämnt, då fastigheten

enligt beslut den 8 februari 1918 i fråga om underhåll av

byggnaderna överlämnades till byggnadsstyrelsen, förklarat sig vilja

framdeles meddela beslut angående av styrelsen gjord hemställan om

anvisande av för underhållet erforderliga medel, av styrelsen beräknade

till 25,000 kronor för år. Sistnämnda belopp, mot vilket jag icke kan

göra någon einnran, bör tagas med i beräkningen vid fastställandet av

anslagsbehovet för år 1919. Samma är förhållandet med de av styrelsen

icke närmare angivna belopp, som kunna erfordras till underhåll

av de övriga av styrelsen i detta sammanhang omnämnda byggnaderna,

beträffande Skandinaviska kreditaktiebolagets fastigheter vid Västerlånggatan

och Storkyrkobrinken samt egendomen Rosenbad givetvis under

förutsättning, att riksdagen kommer att lämna sitt samtycke till förutnämnda,

av Kungl. Maj:t villkorligt beslutade köp.

Vid avvägaudet av det tilläggsanslag, som bör begäras för år 1919,

har man sålunda att taga i betraktande dels och i främsta rummet den

även i jämförelse med nästlidet år oerhörda prisstegringen å såväl materialier

som arbetslöner, dels ock den inträdda eller väntade, icke

oväsentliga utvidgningen av byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter. Vidare

bör beaktas, att ifrågavarande anslagsmedel till övervägande del användas

till bestridande av kostnader för underhåll och sådana reparationer,

som erfordras för byggnadernas bevarande i ändamålsenligt och värdigt

skick, samt att, därest tillräckliga medel för dylika behov icke ställas

till förfogande och byggnadsstyrelsen sålunda tvingas att låta anstå

med arbeten, som äro nödvändiga för ett rationellt ordnat underhåll,

härav föranledas ökade framtida kostnader för statsverket och måhända

även förluster, som icke kunna ersättas. Det för alla grenar av statsförvaltningen

gällande kravet att under kristiden iakttaga en väsentligt

strängare utgiftsbegränsning, än som under normala förhållanden skulle

anses påkallad eller tillrådlig, får givetvis icke så tillämpas, att dylika

ökade kostnader eller förluster i framtiden inträda.

I betraktande av vad jag nu anfört och då byggnadsstyrelsen

med bestämdhet förklarat, att styrelsen i sitt förslag stannat vid de

lägsta belopp, som oundgängligen böra stå till förfogande för att

icke styrelsens ämbetsplikt att vårda de styrelsen anförtrodda statsegendomarna

må eftersättas, har jag icke ansett mig kunna ifrågasätta

[14-]

s. 22 Kontrollera mot PDF

L14.]

L15.]

Förstärkning

av grunden

under vissa

delar av

Stockholms

slott.

[16.]

Slutförande

av vissa reparations
-

22 Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

någon nedsättning av beloppet av det för innevarande år begärda tilläggsanslaget.

Det å tilläggsstaten för år 1918 för ifrågavarande ändamål anvisade

anslaget uppfördes i enlighet med Kungl. Majrts förslag såsom

förslagsanslag, högst. Byggnadsstyrelsens föreliggande förslag avser,

såsom nämnts, att anslaget måtte erhålla reservationsanslags natur.

Emellertid synes mig någon anledning icke föreligga att frångå hittills

tillämpad praxis att förstärkning av ordinarie reservationsanslag beviljas

såsom förslagsanslag, högst.

Under åberopande av vad jag i detta ämne anfört får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget

till byggnader och reparationer å tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst.......................................................... kronor 555,000.

2. Förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms slott.

Under åberopande av vad jag tidigare i dag, vid föredragning av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgitterna under riksstatens

sjunde huvudtitel, under punkt 62 anfört, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva förelagd riksdagen, till förstärkning av

grunden under vissa delar av Stockholms slott å tillläggsstat

för år 1919 beräkna ett reservationsanslag

av................................................................. kronor 115,000.

3. Slutförande av vissa reparationsarbeten å Riddarholmskyrkan.

I en den 18 april 1913 avlåten proposition (nr 258) föreslog Kungl.

Maj:t riksdagen att till utförande av vissa reparationsarbeten i Riddarholmskyrkan

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av vederbörande

s. 23 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 23

departementschef förordat förslag bevilja ett anslag å 352,500 kronor

och därav å extra stat för år 1914 anvisa 100,000 kronor. Arbetena

avsågo en med hänsyn till det försummade skick, vari denna historiskt

viktiga byggnad befann sig, synnerligen påkallad samt grundlig och

omfattande reparation av kyrkan i dess helhet. Till grund för det riksdagen

förelagda förslaget låg en kostnadsberäkning, vars huvudposter

chefen för finansdepartementet i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

ovannämnda dag angav sålunda:

yttre reparationer....................................

invändiga » ...................................

nedgångarna till gravkoren m. m. ...

sarkofager och katafalker...................

uppvärmning och belysning ............

karolinska gravkorets inre reparation

samt uppmätning, undersökning

m. m....................................................

dekorativa arbeten ...............................

arvode åt kontrollant............................

kronor 109,000

» 125,000

» 22,000

» 44,500

» 19,000

» 20,000

» 8,000

» 5,000

Summa kronor 352,500.

Sedan riksdagen i skrivelse den 30 maj 1913 angående regleringen

av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, punkt 61, tillkännagivit,

att riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts förenämnda proposition, anbefallde

Kungl. Maj:t enligt beslut den 29 juni 1913 överintendentsämbetet att i

huvudsaklig överensstämmelse med det av riksdagen godkända förslaget

under år 1913 gå i författning om påbörjande av de reparationsarbeten å

Riddarholmskyrkan, som vore avsedda att före andra komma till utförande.

Av det av 1913 års riksdag beviljade anslaget anvisades sedermera

av 1914 års förra riksdag 150,000 kronor samt av 1915 års riksdag

återstående beloppet, 102,500 kronor, och anbefalldes överintendentsämbetet

enligt beslut den 2 april 1914 och den 18 juni 1915 att låta

fullfölja och slutföra ifrågavarande reparationsarbeten.

Nu har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 30 september 1918

anmält, att det beviljade anslaget visat sig otillräckligt för arbetenas

slutförande, samt hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen begära

anvisande av för ändamålet ytterligare erforderliga medel.

I sistnämnda skrivelse har byggnadsstyrelsen till en början anfört

följande.

Sedan åtskilliga förberedande åtgärder och undersökningar före
-

[16.j

arbeten å

liiddarhohns

kyrkan.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tagits samt en av ämbetet i samråd med riksantikvarien gillad arbetsplan

uppgjorts, hade arbetena igångsatts i mars månad 1914 och sedan

dess fortgått med de avbrott, som framtvungits av stridigheterna å

arbetsmarknaden med därav följande strejker och lockouter, vilka särskilt

pågått under årets bästa arbetsmånader.

Arbetenas komplicerade natur och under deras fortgång gjorda,

ytterst intressanta historiska och arkeologiska fynd hade gång på gång

gjort nya utredningar och modifikationer i arbetsplanen nödvändiga,

vadan arbetena även av denna orsak dragit längre ut på tiden, än som

kunnat på förhand förutses. De oroliga tider, under vilka arbetena måst

bedrivas, hade även lagt hinder i vägen, som det icke stått i styrelsens

makt att undanröja.

Emellertid hade arbetena nu så framskridit, att i stort sett kyrkans

yttre konservering, såsom reparationen av tornspiran, stenarbetena, murverket,

fönsterna och socklarna m. m., vore färdiga med undantag av

västportalens behandling, som enligt ovanberörda beslut den 29 juni

1913 skulle ånyo underställas Kung]. Maj:ts prövning. Vidare hade

värmeledning installerats i kyrkan, ett villkor för övriga arbetens bedrivande,

de inre reparationsarbetena å kyrkans väggar och valv hade

i stort sett blivit avslutade och de ytterst värdefulla medeltida kalkmålningarna

vore framkallade och. konserverade. Vid de inre arbetenas

utförande hade synnerligen intressanta bidrag till kyrkans och klostrets

byggnadshistoria och arkitektur kommit i dagen, såsom den forna korsgången,

befintligheten av konsoler under korets knektar, de äldsta portalerna.

Korets och skeppets golv och gravar hade blivit ombyggda

och skeppets golv blivit sänkt till ursprunglig nivå, varvid alla äldre

gravar blivit undersökta och iordningställda samt de kringspridda och

söndertrasade gravstenarna så vitt möjligt tillrättaskaffats, lagats och

återinlagts på sina rätta platser, ett utomordentligt krävande och svårt

arbete, som dragit betydlig tid och stor kostnad, men som lämnat

i utbyte en rikedom av de värdefullaste historiska och andra upplysningar.

Dessutom hade de äldsta konungagravarna, konung Magnus Ladulås’

och konung Karl Knutssons, blivit öppnade och undersökta. I samband

med den nödvändiga reparationen av konung Karl XII:s sarkofag

både även konungens kista blivit öppnad och därvid hade konungens lik

med vederbörligt tillstånd underkastats en noggrann vetenskaplig undersökning

ur medicinsk och historisk synpunkt.

Därjämte hade samtliga gravkor och gravvalv, tillhörande enskilda

familjer, samt de Gustavianska och Karolinska koren undergått före
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 25

skrivna vidlyftiga undersökningar, reparationer och konserveringsåtgärder.

I samband med de sålunda xitförda arbetena hade ett antal kistor

på enskild bekostnad underkastats erforderlig konservering.

Större delen av dessa arbeten hade givetvis varit av den natur,

att de icke kunnat utföras å entreprenad. Där entreprenadsystem kunnat

tillämpas, såsom å tornspirans konservering, utvändiga stenarbeten,

värmeledning, lagning av fönstersmiden o. s. v., hade detta skett, men

övriga arbeten hade utförts på räkning enligt av byggnadsstyrelsen i

allmänhet anlitat system och så långt kunnat ske genom dess byggmästare

och övriga hantverkare till genom entreprenadauktion fastställda

tim- och materialpriser.

Det vore emellertid tydligt, att arbetena i Riddarholmskyrkan

liksom överintendentsämbetets och byggnadsstyrelsens övriga arbeten

måst röna inverkan av de sedan år 1912, då förslaget uppgjorts,

allmänt stegrade arbets- och materialpriserna. Visserligen hade en del

besparingar kunnat göras under de första arbetsåren, särskilt beträffande

yttertakets reparation och konserveringen av valvmålningarna, men däremot

hade andra arbeten blivit väsentligt kostsammare än som beräknats,

dels av tekniska skäl, dels ock till följd av under arbetets gång gjorda

upptäckter av teknisk, historisk, estetisk eller arkeologisk art. Särskilt

gällde detta spirans reparation, som, sedan ställningar blivit uppsatta

och noggrannare undersökning av dess tillstånd kunnat göras,

visat sig kräva vida mer genomgripande lagningar än som kunnat förutses,

samt den vidlyftiga omläggningen av kyrkans golv.

Huvudsakligen hade emellertid de sedan år 1914 i oanad grad

stegrade arbets- och materialpriserna medverkat till arbetenas fördyrande.

Dessa priser hade från år 1912 till våren 1918 stigit med åtminstone

för materialier 250 procent och för arbetslöner 150 procent, och hade

genom senaste arbetsavtal arbetslönerna ökats med ytterligare 25 å 40

procent. Att trots alla svårigheter den största delen av arbetena hunnit

verkställas, innan denna stegring gjort sig starkast kännbar, hade emellertid

medfört, att behovet av ökade anslag hölle sig inom rimliga

gränser.

Av anförda skäl krävde vissa av de arbeten, som ännu vore under

utförande eller återstode att utföra, ökat anslag.

Beträffande det sålunda erforderliga tilläggsanslagets belopp har

byggnadsstyrelsen anfört:

[16

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[16.]

»En inom styrelsen gjord utredning visar, att i kostnadsberäkningen upptagna

belopp hittills överskridits vid utförandet av följande arbeten:

vid spirans renovering med i runt tal.............kr. 10,600

» fönstrens reparation med..................» 2,250

» golvets omläggning och lagning med...........» 15,400

för värmeledning m. m. med................. » 3,050

» konstsmidena med....................... » 5,800

» arvode för kontrollant med.................» 6,100 ^ 43 200

För konservering av den återfunna korsgången samt de fyra nyfunna

portalerna i västra och norra vapenhusen har tillkommit .... » 14,000

kr. 57,200

varemot ett överskott erhållits å valvmålningarnas konservering.

.............................kr. 9,000

samt yttertakets iståndsättande.................» 13,800 » 22,800

vadan alltså samtliga nu nämnda arbeten kommit att draga en merkostnad

av omkring............................

På grund av gjorda upptäckter och fynd fordras ändrad behandling

av vissa partier och i följd härav ökat anslag, sålunda för insättning

av tälj stenskonsoler under korets valvknektar......kr. 6,000

dörrar till de nyfunna portalerna.................» 600

Slutligen kräva på grund av ökning i arbets- och materialpriser

återstående arbeten följande tillägg:

Uppsättning av orgel och orgelläktare.........kr. 9,000

Ingenjörsarbeten för vatten- och belysningsanordningar » 8,000

Gallergrindar och konstsmiden..............» 4,000

Återstående mumings- och ställningsarbeten.....» 10,000

Arkeologisk kontroll under återstående tid......» 2,500

samt övriga arbeten efter samma beräkningsgrunder.....» 12,500

Då nya överraskningar å arbetsmarknaden kunna väntas inträffa,

torde vara rådligast, att anslaget för oförutsedda kostnader ökas med

vadan alltså en totalökning av kostnaderna måste anslås till......

kr. 34,400

6,600

» 46,000

» 10,000

kr. 97,000.

Denna summa motsvarar cirka 27 procent av hela anslagssumman, vilket i

jämförelse med andra samtida arbeten icke kan anses högt.»

På grund av vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört har styrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till 1919 års riksdag avlåta proposition

om anvisande å tilläggsstat för samma år av ett anslag å

97,000 kronor till bestridande av kostnader för slutförande av reparationen

av Riddarholmskyrkan.

Departements- J)et framgår av byggnadsstyrelsens skrivelse, att den kostnads
chefen.

5]^^^ till vars täckande medel nu begäras, är föranledd dels av ändringar

i planen för arbetet, påkallade antingen av tekniska skäl eller

s. 27 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 27

av upptäckter, som gjorts under arbetets gång, dels och huvudsakligen

av den sedan tiden då beräkningarna uppgjordes inträdda stegringen i

materialpriser och arbetslöner. I förra hänseendet vill jag erinra, hurusom

vid arbetsplanens uppgörande förutsågs, att jämkningar och ändringar

i densamma kunde komma att visa sig nödvändiga. Härom anförde till

statsrådsprotokollet den 18 april 1913, då förslaget till propositionen i

ämnet föredrogs, dåvarande chefen för finansdepartementet, att det

givetvis icke vore möjligt eller lämpligt att i alla detaljer fastslå de

föreslagna åtgärderna, enär vid en gammal byggnads reparation under

arbetets gång förut okända omständigheter kunde yppa sig, som gjorde

det nödvändigt att modifiera tidigare föreslagna åtgärder. De kostnadsökningar

av senast omförmälda grupp, vilka byggnadsstyrelsen upptagit

i sin av mig återgivna översikt av gjorda utbetalningar och förestående

utgifter, omfatta följande huvudposter:

för konservering av den återfunna korsgången samt de

fyra nyfunna portalerna i västra och norra vapenhusen

...................................................................................... kronor 14,000

)> insättning av tälj stenskonsoler under korets valvknektar.

........................... " 6,000

» dörrar till de nyfunna portalerna................ »_600

Summa kronor 20,600.

Åven i de uti nyssnämnda översikt först upptagna posterna å

sammanlagt 43,200 kronor för hittills överskridna beräkningar torde

ingå icke närmare bestämbara belopp, som avse kostnadsökningar av nu

ifrågavarande slag. Å andra sidan hava, enligt vad byggnadsstyrelsen i

sin förenämnda skrivelse meddelat, besparingar gjorts till ett sammanlagt

belopp av 22,800 kronor. Om sålunda de gjorda besparingarna uppgå

till ungefär samma belopp som summan av de kostnadsökningar, vilka

föranletts av ändringar i arbetsplanen, så kommer den summa, som

byggnadsstyrelsen nu begär såsom tilläggsanslag, 97,000 kronor, att

i stort sett motsvara de ökningar i beräknade kostnader, vilka belöpa

på stegrade materialpriser och arbetslöner. Nämnda summa utgör något

mera än 27 procent av det ursprungliga anslaget. Jag har nyss

vid föredragning av förslag till förstärkning av det ordinarie anslaget

till byggnader och reparationer haft anledning att i fråga om berörda

stegringar meddela närmare uppgifter, till vilka jag här kan

hänvisa. I sin förevarande skrivelse har byggnadsstyrelsen uttalat,

att från år 1912, då förslaget till Riddarholmskyrkans reparation uppgjordes,

till våren 1918 prisstegringarna uppgått till åtminstone för

[16.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[16.] materialier 250 procent och för arbetslöner 150 procent samt att arbetslönerna

genom senast ingångna arbetsavtal ökats med ytterligare 25—40

procent. Att oaktat sådana prisstegringar kostnadsökningen för ifrågavarande

arbeten, vilka, på sätt även från början förutsågs, till följd av

sin natur måste taga lång tid i anspråk, kunnat begränsas till omkring

27^ procent, beror därpå, att det lyckats byggnadsstyrelsen att, trots de

många hinder och svårigheter som mött under arbetets gång, verkställa

eller träffa avtal om större delen av arbetena, innan de väsentligaste

prisstegringarna inträtt.

De av byggnadsstyrelsen uppgjorda beräkningarna rörande ökade

kostnader för ifrågavarande ändamål föranleda ingen erinran från min sida.

I anslutning till vad jag sålunda anfört förordar jag bifall till

styrelsens föreliggande framställning.

Innan jäg gör min hemställan i sådant hänseende, skall jag emellertid

tillåta mig att något beröra ett ämne, som varit föremål för prövning

i samband med förslaget om Riddarholmskyrkans restaurering,

nämligen frågan om iståndsättande av den i övre Karolinska gravkoret

uppställda marmorsarkofag, vari den kista förvaras, vilken innehåller

stoftet av konung Karl XII.

Då frå gan om reparation avRiddarholmskyrkan ovanberörda den ISapril

1913 föredrogs, anförde chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet,

att en på riksmarskalksämbetets föranstaltande under år 1910 utförd

undersökning givit vid handen, att nämnda sarkofag, som vore utförd

av svart, vitådrig marmor i tunna skivor, sammanhållna av järnkramlor,

befunnits vara i ett så bristfälligt skick — särskilt hade på grund av

den starka fukten i kyrkan sarkofagens sidostycken starkt förvittrat

och järnkramlorna förrostat, så att rostavlagringarna här och där söndersprängt

marmorn, å vars olika skivor även i övrigt åtskilliga sprickor

iakttagits — att densamma borde antingen restaureras med användande

av den gamla sarkofagens material och konstruktionssätt eller ock

ersättas med en ny sarkofag, lika med den gamla men med kista och lock i

var sitt helt block av viss svensk granitsort. Riksmarskalksämbetet,

som med stöd av den gjorda undersökningen ansåg, att en reparation

enligt förstnämnda alternativ skulle hava endast temporärt värde, under

det att graniten kunde stå sig hur länge som helst, förordade det

senare alternativet. Till denna uppfattning anslöt sig riksantikvarien

i ett på framställning av riksmarskalksämbetet avgivet yttrande.

I det kostnadsförslag, som föredragande departementschefen framlade

till stöd för omförmälda, till 1913 års riksdag avlåtna proposition,

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

upptogs det belopp, vartill kostnaden för en ny sarkofag beräknats,

eller 5,700 kronor. I fråga häi''om anförde emellertid departementschefen,

att den föreslagna anskaffningen av en ny sarkofog syntes böra

bli beroende av förnyad noggrann prövning, om icke möjlighet funnes

att på lämpligt sätt reparera den ursprungliga sarkofagen, vilket ur

pietetshänsyn vore bestämt att föredraga.

I anslutning till detta uttalande anmodade chefen för finansdepartementet

genom ämbetsskrivelse den 2 maj 1916 överintendentsämbetet

att i samråd med riksantikvarien verkställa den förnyade prövning, som

departementschefen med nyss återgivna yttrande angivit, samt därefter

till finansdepartementet inkomma med härav föranlett förslag.

Med skrivelse den 5 juli 1918 avgav byggnadsstyrelsen, under förmälan

att den begärda utredningen i samråd med riksantikvarien verkställts,

det förslag, som ur utredningen framgått; och meddelade styrelsen

därvid till en början, att styrelsen med anledning av nyssnämnda uppdrag

av den 2 maj 1916 i samråd med riksantikvarien låtit verkställa

noggranna undersökningar av sarkofagen, samt att dessa undersökningar

hade kunnat utföras med större noggrannhet, sedan sarkofagen med nådigt

tillstånd under sommaren 1917 blivit öppnad och konung Karl XIl:s kista

blivit ur densamma upptagen. Efter att vidare hava omnämnt ett över

den därvid utförda undersökningen av kistan och sarkofagen upprättat

protokoll, vilket inlämnats till riksmarskalksämbetet, fortsatte byggnadsstyrelsen:
»Därav

framgår, att sarkofagen är betydligt skadad, i det att de yttre marmordelarna

dels förete avsevärda sprickor, dels åtskilliga bortspräckta bitar och

söndervittrade ytpartier. En reparation av sarkofagen är därför synnerligen svår

att utföra på ett ur alla synpunkter tillfredsställande sätt. Sarkofagen är ju emellertid

ett historiskt minnesmärke, knutet till en stor historisk person, och utförd

på nationens bekostnad under en historiskt märklig tid efter ritningar av en utav

vårt lands främsta arkitekter Nicodemus Tessin d. y. Sarkofagen i original äger

sålunda ett stort historiskt värde, ett stort pietetsvärde och dessutom ett stort

konstvärde. De två förstnämnda egenskaperna äro ju oupplösligt knutna till originalet.

Det synes sålunda vara en given sak, att en restaurering av originalsarkofagen

är att bestämt föredraga framför en kopiering i nytt material, även om restaureringen

skulle bliva behäftad med vissa svagheter.

För att en restaurering av sarkofagen skall kunna anses motsvara sitt ändamål

fordras, att den bevarar icke endast originalet utan även i största möjliga utsträckning

dess patina. De åtgärder, som vidtagas med sarkofagen, böra endast

vara sådana, som erfordras för att säkerställa dess bestånd utan att förändra dess

nuvarande karaktär.

Utgående från denna ståndpunkt har byggnadsstyrelsen i samråd med riksantikvarien

låtit utarbeta ett förslag till sarkofagens restaurering. Principen i detta

förslag är följande. För att de spruckna marmorskivorna i sarkofagen skola kunna

[16.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Sjunde huvudtiteln: 1919 ars tilläggsstat.

fastas och sammanhållas måste en fast och motståndskraftig inre stomme förfärdigas,

på vilken de olika delarna kunna fästas med tillhjälp av dubbar, skruvar och

kramlor av brons. Denna stomme förlägges mellan det yttre skalet av svart

marmor och den inre beklädnaden av vita marmorskivor. Samma förfärande skulle

då användas för sarkofagens lock. Alla äldre dubbar och kramlor av järn, vilka

genom rostning blivit till skada för sarkofagen, måste borttagas och ersättas med

nya av brons eller annan beständig legering. Felande bitar i sarkofagens underdel

och lock ersättas med stuck. Därmed lagas också vanprydande sår och sprickor.

Härvid iakttages att lagningarna givas samma utseende och färg, som de närmast

kringliggande partierna, så att de icke störa totalintrycket.

Styrelsen har haft under omprövning flera olika förslag till utförande av

den erforderliga stommen. Såsom en ur viktiga synpunkter mycket lämplig lösning

av problemet syntes styrelsen ett förslag att utföra stommen av brons, som är

ett både hållbart, oföränderligt och ädelt material. Styrelsen hade tänkt sig, att den

erforderliga metallen därtill skulle kunnat erhållas genom nedsmältning av någon

av de gamla bronskanonerna, som finnas i Artillerimuseum, naturligtvis under förutsättning

att något ur museets synpunkt mindre värdefullt dubbelexemplar av

någon kanontyp därtill kunde användas. Det syntes styrelsen, som om ett dylikt

material skulle vara alldeles särskilt ägnat till att ingå i den store krigarkonungens

sarkofag. Emellertid har styrelsen såsom svar på en under hand till Artillerimuseets

chef framställd förfrågan fått mottaga meddelandet, att museet icke anser

sig kunna släppa till någon av sina kanoner till ifrågavarande ändamål, något vartill

byggnadsstyrelsen ansett sig böra taga vederbörlig hänsyn.

Med anledning härav har styrelsen undersökt möjligheten att använda kalkstens-

eller marmorskivor till den erforderliga stommen. Detta har emellertid visat

sig vara mindre lämpligt, emedan stommen för att bliva tillräckligt hållbar skulle

behöva göras alltför tjock.

Styrelsen har, fortfarande i samråd med riksantikvarien, därför funnit, att

den nödvändiga stommen lämpligast göres av armerad marmorcement, varvid den

kan göras både hållbar och tillräckligt tunn. Stommen i fråga blir icke synlig,

emedan den såväl ut- som invändigt klädes med det gamla marmormaterialet. Den

tjänstgör endast såsom ett slags konstgjort skelett för uppbärande av sarkofagens

samtliga delar.

Detaljutförandet av restaureringen efter ovan angivna metod är ett mycket

ömtåligt arbete, som kräver ett känsligt anpassande av metoden för varje särskild

del. Arbetet måste givetvis ske under ständig sakkunnig kontroll samt med utomordentlig

noggrannhet.»

Beträffande vidare kostnaderna för det sålunda föreslagna arbetet

anförde byggnadsstyrelsen, att desamma icke kunde bestämt angivas, men

att på grund av arbetets ytterst ömtåliga karaktär man måste räkna

med ganska höga priser. En inom byggnadsstyrelsen upprättad beräkning

slutade på 12,000 kronor. Efter att hava erinrat om förutnämnda,

för ifrågavarande ändamål avsedda belopp å 5,700 kronor, ifrågasatte

byggnadsstyrelsen, huruvida icke den överskjutande kostnaden kunde

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

bestridas av medel ur den av statskontoret förvaltade fonden för Karl

XII:s monument.

Nämnda fond bildades därigenom, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den

16 april 1870 till statskontoret överlämnades behållningen av för Karl

XlLs monument i Stockholm insamlade medel för att under angivna

benämning särskilt bokföras och förräntas; och skulle, då sådant för

monumentets vård och underhåll eller eventuella flyttning av Kungl.

Maj:t prövades vara av nöden, för ändamålet erforderliga medel tagas

ur'' fonden. Fondens belopp har numera stigit till omkring 42,000

kronor.

I anledning av vad byggnadsstyrelsen sålunda ifrågasatt hördes

statskontoret, som, efter att av byggnadsstyrelsen hava inhämtat att

inga större utgifter för monumentet vore under de närmaste åren förestående,

tillstyrkte anvisande ur fonden av 6,300 kronor för ifrågavarande

ändamål, samt justitiekanslersämbetet, som icke hade något att

erinra mot fondens anlitande på sätt föreslagits.

Då ärendet den 1 november 1918 föredrogs, uppdrog Kungl.

Maj:t åt byggnadsstyrelsen att under fortsatt samarbete med riksantikvarien

utföra restaureringen av konung Karl XII:s sarkofag i huvudsaklig

överensstämmelse med de av styrelsen i dess om förmälda skrivelse

den 5 juli 1918 angivna principer. Därjämte bemyndigade Kungl.

Maj:t byggnadsstyrelsen att till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande

restaureringsarbete använda, utöver förut tillgängliga medel, ett

belopp av högst 6,300 kronor, att avföras å fonden för Karl XII:s

monument.

Enligt vad jag under hand inhämtat, har, sedan arbetet numera

slutförts, sarkofagen i restaurerat skick den 30 november 1918 besiktigats

av representanter för byggnadsstyrelsen och för riksmarskalksämbetet

samt av riksantikvarien.

Under åberopande av vad jag förut anfört i fråga om reparationsarbetena

å Riddarholmskyrkan, får jag härmed hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för slutförande av de av 1913 års riksdag

beslutade reparationsarbetena å Riddarholmskyrkan anvisa

å tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag

av................................................................... kronor 97,000.

[16.]

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Sjunde huvudtiteln: 1919 års t/l/äggsstat.

[17.]

Ombyggnad

av den s. k.

åt etter by g g noden

i Stockholm.

[18.]

Byggnad för

en statens

jprovningsansfalt

m. in.

4. Ombyggnad av den s. k. atelierbyggnaden vid Karl XIII:s torg

i Stockholm.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna

rörande regleringen av de till sjunde huvudtiteln hörande utgifterna

i riksstaten för år 1920, under punkt 64 anfört, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till ombyggnad av den

s. k. atelierbyggnaden vid Karl XIII:s torg i Stockholm

å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag

av .................................................. kronor 300,000.

5. Byggnad för en statens provningsanstalt m. m.

1 en den 31 mars 1916 dagtecknad proposition (nr 176) föreslog

Kungl. Maj:t samma års riksdag att till uppförande av byggnad för en

statens provningsanstalt å viss angiven plats å Djurgården invid Stockholms

östra station samt för utrustning av nämnda anstalt bevilja ett

anslag av 800,000 kronor och därav på extra stat för år 1917 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett belopp av 250,000 kronor.

I de kostnadsberäkningar, på vilka Kungl. Maj:ts förslag var

grundat och vilka meddelats i det vid förenämnda propositition fogade

utdrag av statsrådsprotokollet, voro byggnadskostnaderna upptagna till

695.000 kronor och kostnaderna för anstaltens utrustning till 230,000

kronor. Anstalten i fullbordat skick var alltså beräknad att kosta

925.000 kronor, av vilket belopp 125,000 kronor voro avsedda att anvisas

ur manufakturförlagslånefonden. Det äskade anslaget, 800,000

kronor, skulle fördelas på tre år.

I skrivelse den 8 juni 1916 angående regleringen av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel, punkt 53, anmälde sedermera

riksdagen, att omförmälda proposition blivit av riksdagen bifallen, därvid

riksdagen samtidigt tillkännagav, att riksdagen icke haft något att

erinra mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna.

Sedermera har riksdagen med anledning av Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställningar av ifrågavarande anslag anvisat dels på extra

stat för år 1918 ett belopp av 250,000 kronor och dels å tilläggsstat

s. 33 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat. 33

för samma år ett belopp av 195,000 kronor. Av anslaget i sin helhet, [18.]

800,000 kronor, återstår sålunda oanvisat ett belopp av 105,000 kronor.

Den redan anvisade delen av anslaget, 695,000 kronor, har uteslutande

tagits i anspråk för gäldande av byggnadskostnader, varför återstoden

av anslaget, 105,000 kronor, alltså bör användas till täckande av kostnader

för anstaltens utrustning.

Slutligen har 1918 års lagtima riksdag till uppförande av byggnader

för statens provningsanstalt å extra stat för år 1919 beviljat — utöver

det belopp av 695,000 kronor, som, enligt beslut av 1916 års riksdag,

härför anslagits — ytterligare ett reservationsanslag av 790,000 kronor.

1 skrivelse den 23 september 1918 har nu styrelsen för statens styrelsen för

provningsanstalt — med förmälan att byggnadsarbetet med provnings- sJngsa^tåu.

anstalten, sedan även sistnämnda belopp av riksdagen beviljats, fortskridit

så långt, att huvudbyggnaden kunde beräknas vara uppförd före 1918

års utgång och färdig till inflyttning före 1919 års utgång, vid vilken

tid den mekaniska laboratoriebyggnaden även kunde beräknas vara i

huvudsak fullbordad — anfört i huvudsak följande:

»Beträffande de uppförda byggnadernas utrustning torde emellertid, sedan

riksdagen härför beviljat medel, intet ytterligare vara åtgjort.

Vissa av dessa utrustningsarbeten såsom inbyggande av snickeriarbeten,

rörledningar och elektrisk utrustning, ugnar m. m. på de olika laboratorierna böra

för vinnande av ändamålsenlighet utföras i samband med byggnadsarbetena. Åtgärder

böra därför snarast möjligt vidtagas för anskaffande av sådan utrustning,

om byggnaderna vid deras färdigblivande över huvud skola kunna tagas i användning.

Likaledes måste vissa oundgängligt nödvändiga maskiner och apparater på

ett tidigt stadium konstrueras och beställas.

Det synes styrelsen vara lämpligt, att uppdraget att omhänderhava utrustningen

av den nya anstalten måtte anförtros åt styrelsen för statens provningsanstalt.

Om detta vinner Kungl. Maj:ts bifall är det behövligt, att erforderliga

medel härför snarast möjligt ställas till styrelsens förfogande.

Enligt de sakkunnigas förslag av den 23 december 1913 beräknades kostnaden

för anstaltens utrustning med inventarier, maskiner och apparater i den omfattning,

som redan då ansågs önskvärd, med dåvarande priser komma att uppgå till 230,000

kronor. Kostnaderna för samma utrustning torde nu hava stigit till fyrfaldiga

beloppet.

Det är tydligt, att med dessa hittills beviljade eller i utsikt ställda medel

anstaltens utrustning icke närmelsevis kan genomföras i behövlig omfattning. Det

år emellertid styrelsens uppfattning, att med nämnda summa, 230,000 kronor, och

med utnyttjande av den nuvarande anstaltens hjälpmedel de nya byggnaderna skola

kunna göras tillräckligt användbara, för att verksamheten skall kunna dit överflyttas

och bedrivas under väsentligt bättre förhållanden än vad nu är fallet i de gamla

och delvis hyrda lokalerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. J samt. 2 höft. (Nr 2.) 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

[18.]

Departements

chefen.

[19; I

Inrednings

och t opara

Hönsa. be en i

länsresidenset

i Jönköping.

84 Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggs stat.

Styrelsen torde sedermera, i den mån det visar sig nödvändigt, få inkomma

till Kung!. Maj:t med framställning rörande ökade medel för berörda ändamål.

Med stöd av vad som ovan anförts får styrelsen hemställa,

att åt styrelsen för statens provningsanstalt måtte uppdragas att ombesörja

utrustningen av statens provningsanstalt och

att härför redan beviljade och i utsikt ställda medel snarast möjligt för

-ådant ändamål ställas till styrelsens förfogande.»

Såsom av förestående framgår, torde kostnaderna för utrustningen

av statens materialprovningsanstalt på grund av den inträffade prisstegringen

komma att överstiga den beräknade summan 230,000 kronor.

Någon närmare utredning rörande de slutliga kostnaderna föreligger

emellertid ej ännu, varför förslag härutinnan icke kan föreläggas innevarande

års riksdag. Det av 1916 års riksdag för ändamålet avsedda

beloppet å 105,000 kronor jämte det i utsikt ställda bidraget å 125,000

kronor från manufakturförlagslånefonden torde emellertid förslå att sätta

de nva lokalerna i sådant skick, att verksamheten kan helt eller delvis

dit förläggas.

Med anledning av ovanberörda, .av styrelsens för statens provningsanstalt

gjorda framställning har Kung!. Maj:t den 11 oktober

1918, jämte det åt styrelsen uppdragits att ombesörja anstaltens utrustning,

anbefallt statskontoret att till styrelsen för bestridande av

kostnader härför från manufakturförlagslånefonden utbetala ett belopp

av 125,000 kronor. För utanordnande av återstoden, 105,000 kronor,

av det av 1916 års riksdag beviljade anslaget fordras emellertid riksdagens

godkännande.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att av det av 1916 års riksdag till uppförande

av byggnad för eu statens provningsanstalt samt för

utrustning av nämnda anstalt beviljade anslaget å

800,000 kronor å tillägg sstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av........................... kronor 105,000.

6. Inrednings- och reparationsarbeten i länsresidenset i Jönköping.

Med skrivelse den 19 november 1918 har byggnadsstyrelsen framlagt

förslag till vissa inrednings- och reparationsarbeten i länsresidenset

i Jönköping för en beräknad kostnad av 11,000 kronor. Utredningen

s. 35 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat. 35

i detta ärende är icke avslutad, men, då jag kommit till den uppfattningen,

att förslag bör föreläggas riksdagen i huvudsaklig överensstämmelse

med vad byggnadsstyrelsen i nämnda skrivelse hemställt samt att

anslag för ändamålet bör äskas å tilläggsstat för innevarande år, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva riksdagen förelagd, för vissa inrednings- och

reparationsarbeten i länsresidenset i Jönköping å tillläggsstut

för år 1919 beräkna ett reservationsanslag

av ......................... ...................................... kronor 11,000.

7. Inköp för statsverkets räkning av en intill iandsstatshusets i Kalmar

område gränsande tomt.

Efter gemensam beredning med statsrådet och chefen för civildepartementet

har jag vidare att anmäla följande ärende.

Med skrivelse den 12 mars 1918 har byggnadsstyrelsen till Kungl.

Maj:t överlämnat en av länsstyrelsen i Kalmar hos förstnämnda styrelse

gjord framställning om vidtagande av åtgärder i syfte att åt länsstyrelsen

bereda ökat lokalutrymme.

Länsstyrelsen, vars framställning är dagtecknad den 29 september

1917, har till en början erinrat, att enligt den organisation av landsstaten,

som med kronofogdarnas indragning den 1 januari 1918 skulle träda

i kraft, antalet tjänstemän vid länsstyrelsen komme att ökas. A landskansli

skulle nämligen anställas en landsfogde och ytterligare en lands

kanslist samt å landskontoret ytterligare två land-kontorister, varjämte

förste länsnotarie- och länsbokhållartjänsterna skulle förändras till länsassessorstjänster

med åtföljande viss självständig föredragningsskyldighet.

Vidare har länsstyrelsen anfört följande.

»Rummen i landsstatshuset äro nu disponerade på följande sätt. A övra

botten finnas, förutom sessionssal och två ämbetsrum åt landshövdingen, två medelstora

och ett större rum, vilka äro upplåtna de förra till landssekreteraren och länsnotarierna

och det senare åt två landskansli ster, två extra landskanslister och en

maskinskriverska. Nedra botten innehåller lokaler för landskontoret, som förfogar

över fyra rum, av vilka ett (f. d. lantränteriet) disponeras av landskamreraren, ett

av länsbokhållare! och en extra landskontorist, ett av extra länsbokhållaren och

en extra landskontorist och ett (det största) av två landskontorister, en extra landskontorist

och en maskinskriverska. Härförutom finnas arkivrum i en gårdsbyggnad,

vilka emellertid icke äro så beskaffade, att de kunna användas jämväl till tjänsterum.

Åt den nytillkommande landskanslisten torde plats kunna beredas i landskans
-

li-]

[20.]

Inköp för

statsverkets

åkning av en

intill iandsstatshusets

i

Kalmar område

gr ansande

tomt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

[20.] Hets större rum, men till landsfogden, som bör tilldelas särskilt rum, saknas sådant

ruin. A landskontoret kan den ena av de nya landskontoristerna erhålla plats i

landskontorets största rum. Åt den andra landskontoristen, som torde få till åliggande

att med hjälp av tidvis erforderliga tillfälliga biträden ombesörja den från

kronofogdarna till landskontoret överflyttade redovisningen av kronouppbörden m. m.,

linnes däremot icke något rum tillgängligt. Därjämte torde med sannolikhet kunna

förutses, att det snart nog skall visa sig nödvändigt, att länsassessorerna få var

sitt särskilda rum, och behov av särskilda rum för länsstyrelsens skrivbiträden har

länge gjort sig kännbart, emedan maskinskrivningen i hög grad stör arbetet för de

tjänstemän, som nödgas förrätta sitt arbete i samma rum, som dylik maskin användes.

Onskligt vore dessutom, att inom laudsstatshuset funnes att tillgå ett rum,

där tjänstemännen kunde få intaga ett mellanmål eller en andra frukost under den

tid av minst sex timmar, varunder de i ett. sammanhang äro sysselsatta å ämbetelokalerna.

Utöver de åt länsstyrelsen nu upplåtna lokaler erfordras således:

A landskansli et: ett rum för länsassessoren, ett rum för landsfogden och ett

rum för skrivbiträdet; samt

å landskontoret: ett rum för länsassessoren, ett rum för den nya avdelning,

som skall handhava uppbördsredovisningen, och ett rum för skrivbiträdet,

ävensom ett för båda avdelningarnas tjänstemän gemensamt frukostrum.

Huruvida genom inredning av landsstatshusets vind skall kunna vinnas eu

tillfredsställande utvidgning av länsstyrelsens lokaler, torde först kunna avgöras

efter utredning av sakkunnig person. Skulle emellertid på nämnda sätt ej kunna

åstadkommas för en längre tid framåt tillräckliga ämbetslokaler, lärer endast återstå

att lösa frågan genom en tillbyggnad till laudsstatshuset åt väster. I så fall måste

statsverket förvärva den intill kronans fastighet liggande fastigheten nr 61 i Kalmar

stads södra kvarter, vilken är bevillningstaxerad till 12,000 kronor. Tomten har

en längd i gatulinjen av omkring 12 meter och ett djup av 24 meter. Dess form

är rektangulär och storleken torde vara fullt tillräcklig för den tillbyggnad, som

må för ändamålet erfordras.»

Byggnadsstyrelsen liar i ovannämnda skrivelse den 12 mars 1918

till en början meddelat, att i anledning av länsstyrelsens ovan återgivna

framställning tjänstgörande arkitekten hos styrelsen Axel Lindegren

efter av styrelsen erhållet uppdrag i ämnet avfattat två alternativa förslag,

avseende det ena påbyggnad av och det andra tillbyggnad till

landsstatshuset i Kalmar. Dessa förslag hade byggnadsstyrelsen överlämnat

till länsstyrelsen för dess yttrande och därvid tillika anhållit om

upplysning, huruvida den för tillbyggnad avsedda tomten vore till salu

och i så fall angående priset därå. Till svar härå hade byggnadsstyrelsen

från länsstyrelsen mottagit en den 8 mars 1918 dagteckuad

skrivelse, vilken likaledes åtföljt byggnadsstyrelsens förenämnda skrivelse

till Kungl. Maj:t.

Med länsstyrelsens sistnämnda skrivelse till byggnadsstyrelsen

överlämnades ett villkorligt upprättat köpeavtal med ägaren till den för

s. 37 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 37

tillbyggnad av landsstatshnset påtänkta granntomten. Genom nämnda [20.]

avtal hade tomtägaren förbundit sig att till Kungl. Maj:t och kronan

sälja ifrågavarande fastighet för en summa av 37,000 kronor, under

förutsättning att Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut om fastighetens

inköpande bleve säljaren delgivet före den 1 juli 1919.

Länsstyrelsen har i skrivelsen den 8 mars 1918 meddelat, att de

med tomtägaren förda underhandlingarna givit vid handen, att fördelaktigare

villkor för fastighetens förvärvande än de i avtalet angivna för

närvarande icke stode att vinna på frivillighetens väg.

Beträffande de av arkitekten Axel Lindegren alternativt för tilleller

påbyggnad av landsstatshuset upprättade ritningarna förklarade sig

länsstyrelsen icke hava något i och för sig att erinra. Dock ägde

enligt länsstyrelsens mening förslaget om tillbyggnad så obetingat

företräde, att länsstyrelsen utan tvekan förordade detsamma. De

olägenheter, som i händelse av påbyggnad skulle uppstå därigenom,

att den ena av länsstyrelsens avdelningar eller båda måste förläggas i

två våningar, ansåge länsstyrelsen nämligen vara alltför stora i förhållande

till den besparing, som genom påbyggnad skulle vinnas, och

även med hänsyn till framtida utvidgningsmöjligheter — det vore ju

ej uteslutet att med tiden behov av ytterligare tillökning av länsstyrelsens

lokaler kunde göra sig gällande — vore förslaget om tillbyggnad

att föredraga. Det vore nämligen fara värt, att den med ett litet,

mycket gammalt och otidsenligt trähus jämte bristfälliga uthus nu bebyggda

granntomten framdeles icke kunde av kronan förvärvas utan

alltför stora kostnader, men däremot stode ju möjligheten till påbyggnad

i framtiden till buds, om påbyggnad ej skedde nu. Skulle emellertid

tillbyggnadsförslaget på grund av därmed förenade större utgifter ej

kunna genomföras, ville länsstyrelsen icke ställa sig avvisande mot den

lösning av frågan, som förslaget med påbyggnaden erbjöde.

Byggnadsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse den 12 mars

1918 meddelat följande kostnadsberäkningar:

I. Tillbyggnadsförslaget.

Byggnadsarbetena (enligt intendenten K. Bildmarks beräkning) .... kronor 72,000

Värmeledning med ny panna (enligt ingenjören H. Theorells beräkning) * 12,000

Toalettanordning med vatten och avlopp (likaledes enligt Theorells

beräkning) ......................................................................................... » 1,500

Elektriska ljusledningar, förslagsvis ................................................ » 5,000

Ritningar, arvoden och oförutsedda utgifter .................................... » 9,500

eller tillhopa kronor 100,000

#

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

[20.]

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

II. Påbyggnadsförslaget.

Byggnadsarbetena (enligt intendenten K. Bildmarks beräkning ... kronor

Värmeledning med ny panna (enligt ingenjören H. Theorells beräkning) »

Toalettanordning med vatten och avlopp (likaledes enligt Theorells

beräkning) ....................................................................................... »

Elektriska ljusledningar, förslagsvis ................................................ »

Ritningar, arvoden och oförutsedda utgifter ................. »

eller tillhopa kronor

62,000

8,000

1,200

4,300

7,500

83,000

Med anledning av de förhöjda priser, som beräknades inträda från och med

den 1 april 1918, borde enligt byggnadsstyrelsens mening ovanstående summor höjas

för tillbyggnaden med kronor 26,000

till » 126,000

samt för påbyggnaden med » 22,000

till » 105,000

För egen del har byggnadsstyrelsen, som funnit de föreslagna

arbetena vara av behovet synnerligen påkallade och som i likhet med

länsstyrelsen ansett tillbyggnadsförslaget vara avgjort att föredraga

icke minst med hänsyn till de framtida utvidgningsmöjligheter, detta

förslag innebure, hemställt, att framställning till riksdagen måtte göras

om anvisande av medel för inköp av tomten samt utförande av ifrågavaranda

tillbyggnadsförslag, tillhopa 163,000 kronor.

veparte- Den föreliggande utredningen visar otvivelaktigt, att de ämbets
mentschefen.

}0pa]er^ över vilka länsstyrelsen i Kalmar län förfogar, erbjuda väl knappt

utrymme åt det ökade antal tjänstemän, som med ingången av år 1918

trätt i verksamhet inom styrelsen. Det har dock synts mig, att utvidgningsbehovets

omedelbara tillgodoseende icke kan anses alldeles oavvisligt;

och jag har därför funnit här ett fall föreligga, då med hänsyn

till det stränga krav på största möjliga utgiftsbegränsning, som det nuvarande

finansiella läget framkallar, med företagets realiserande bör

tillsvidare anstå, om än för detsamma sådana skäl förebragts, som efter

vanlig måttstock bedömda skulle varit tillräckliga att motivera ett

omedelbart igångsättande.

Om jag sålunda anser mig böra för närvarande avstå från att

göra någon framställning om till- eller påbyggnad av landsstatshuset i

Kalmar, så kan jag dock icke underlåta att väcka förslag i syfte att

åt statsverket förvärva den tomt, varom i ärendet är fråga. Vad som

anförts rörande de båda uppgjorda förslagen har nämligen övertygat

mig om, att tillbyggnadsförslaget, vilket förutsätter att tomten förvärvas,

har bestämda företräden; och det. tillfälle till detta förvärv, som nu före
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ligger, erbjudes, som nämnt, under villkor att beslut om fastighetens [20.]

inköpande delgives säljaren före den 1 juli 1919.

I fråga om den fordrade köpeskillingen bär jag under hand anmodat

byggnadsstyrelsen att verkställa förnyad utredning och med anledning

därav fått mottaga en den 19 november 1918 dagtecknad skrivelse,

vari meddelats, att styrelsen med hänsyn till förhållandena å

orten funne nämnda köpeskilling, 37,000 kronor, utgörande omkring

128 kronor per kvadratmeter av den 288 kvadratmeter stora tomten,

skälig, varför styrelsen ansåge sig kunna tillstyrka ett inköp av tomten

till nämnda pris.

Det villkorligt uppgjorda köpeavtalet innehåller bestämmelser därom,

att fastigheten skall av köparen tillträdas å den laga fardag, som iuträffar

närmast efter det tre månader förflutit, från det säljaren erhållit

del av Kungl. Maj:ts beslut om fastighetens förvärvande, samt att köpeskillingen

skall senast å tillträdesdagen kontant erläggas. Med hänsyn

härtill bör köpesumman vara tillgänglig under innevarande år och anslag

för ändamålet följaktligen begäras å tilläggsstaten.

I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till inköp av fastigheten nr 61 i Kalmar

stads södra kvarter å tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst ........................ kronor 37,000.

8. Utvidgning av länsstyrelsens i Värmlands län ämbetslokaler m. m.

Med skrivelse den 26 november 1918 har byggnadsstyrelsen fram- [21.]

lagt förslag till vissa arbeten å länsresidenset i Karlstad i syfte att utvidgning av

åstadkomma utvidgning av länsstyrelsens lokaler. Tiden har icke med- ''Farmland*

givit utredningens slutförande, men då länsstyrelsen i Värmlands län utn timbetsär

i trängande behov av ökat lokalutrymme och då byggnadsstyrelsens hka,erm mnyssnämnda

förslag, vilket slutar på en kostnadssumma av 57,000 kronor,

synes mig kunna läggas till grund för en framställning till riksdagen,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva förelagd riksdagen, till utvidgning av länsstyrelsens

i Värmlands län ämbetslokaler m. in. å

tilläggsstat för år 1919 beräkna ett reservationsanslag

av ............................................................... kronor 57,000.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Sjunde huvudtiteln: 1919 års t/Jläggsstat.

[22.]

Utvidgning av

länsstyt elsens

i Gävleborgs

län ämbetslokaler

m. m.

[23.]

Utvidgning av

länsstyrelsens

i Västerbottens

län

ämbet slokaler

m. m.

9. Utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler ni. m.

I skrivelse den 26 november 1918 har byggnadsstyrelsen gjort

framställning, bland annat, i syfte att å tilläggsstaten för år 1919 måtte

beviljas anslag till åtskilliga arbeten å länsresidenset i Gävle, avseende

huvudsakligen dels inredning till ämbetsrum åt länsstyrelsen av vissa

till landshövdingens i länet boställslägenheter hörande rum, dels reparationer

i landshövdingens bostadsvåning, dels ock en del yttre förbättringar

å residensbyggnaden. Ärendet är ännu under utredning,

men med hänsyn till den oavvisliga nödvändigheten att så snart som

möjligt åstadkomma en förbättring i de ytterst otillfredsställande lokalförhållanden,

av vilka länsstyrelsen i Gävleborgs län sedan många år

lidit, anser jag, att av riksdagen bör begäras anslag för ändamålet på

tilläggsstaten för innevarande år. Beträffande omfattningen av de arbeten,

som nu böra utföras, och kostnaderna därför, föreligga olika förslag,

slutande det ena å 120,000 och det andra å 156,200 kronor. Med

hänsyn till det skick, vari ärendet befinner sig, är jag ännu icke beredd

att taga ståndpunkt till dessa båda förslag. Då emellertid vissa skäl

tala för att giva reparationsarbetena en åtminstone något större omfattning,

än som avses med det billigare alternativet, synes det mig vara

riktigast att tills vidare beräkna det högre beloppet, 156,200 kronor.

Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som

kan bliva förelagd riksdagen, till utvidgning av länsstyrelsens

i Gävleborgs län ämbetslokaler m. m. å

tilläggsstat för år 1919 beräkna ett

reservationsanslag av............................. kronor 156,200.

10. Utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler m. m.

Efter gemensam beredning med chefen för civildepartementet

har jag vidare att anmäla följande ärende.

I det yttrande till statsrådsprotokollet över civilärenden den 14

april 1917, som innehåller motiveringen till Kungl. Maj:ts proposition

(nr 211) sistnämnda dag angående omorganisation av fögderiförvaltningen

och lönereglering för tjänstemännen därstädes in. m., anförde

dåvarande chefen för civildepartementet vid behandlingen av frågan om

landsfiskalens (landsfogdens) inordnande i länsstyrelsen (sid. 37), att det

ännu icke både hunnit utredas, huruvida nödig tjänstelokal allestädes

s. 41 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tHIäggsstat. 41

kunde inom vederbörande landsstatshus beredas landsfiskalen. Att så

flerstädes kunde ske, därom ansåg departementschefen intet tvivel råda;

men lika visst erfordrades, att döma av länsstyrelsernas yttranden, i ett

och annat län förhyrande av lokal i landsstatshusets närhet eller särskild

kostnad för att därinom aptera passande lokal.

Riktigheten av sistnämnda förmodan har bekräftats av flera, frän

olika länsstyrelser sedermera inkomna framställniugar om vidtagande av

särskilda åtgärder för beredande av lokal åt vederbörande landsfogde;

därvid har jämväl den i övrigt på grund av omorganisationen ökade

tjänstepersonalen åberopats såsom skäl för beredande av ökat utrymme.

1 anledning av sådana framställningar föreslog Kungl. Maj:t 1918 års

lagtima riksdag dels i propositionen om tilläjrgsstat för år 1918 under

punkt 13 i sjunde huvudtiteln att till ändringsarbeten inom länsresidensbyggnaden

i Halmstad anvisa ett reservationsanslag å 38,200 kronor,

dels ock i en den 12 april 1918 dagtecknad proposition (nr 296) att

anvisa ej mindre följande särskilda reservationsanslag, nämligen till

utvidgnings- och förbättringsarbeten in. in. vid landsstatshuset i Mariestad

17,400 kronor, vid länsresidensen i Nyköping och Linköping

24,000, respektive 17,400 kronor och vid landsstatshusen i Karlskrona

och Falun 10,000, respektive 19,200 kronor, än även till utökning av

länsstyrelsens i Uppsala län ämbetslokaler ett förslagsanslag, högst,

å 20,000 kronor. Samtliga dessa förslag blevo av riksdagen bifallna

(riksdagens skrivelse nr 7 B.) Den framställning av länsstyrelsen i Kalmar

län, som föranlett min nyss under punkt 20 gjorda hemställan, har

likaledes föranletts av de i samband med ifrågavarande omorganisation

ökade anspråken på lokalutrymme.

Nu har ytterligare länsstyrelsen i Västerbottens län gjort framställning

i liknande syfte.

Innan jag redogör för denna framställning, torde jag få i korthet

beskriva residensbyggnaden i Umeå och fördelningen av däri inrymda

lokaler.

Umeå länsresidens är ett tvåvånings stenhus, beläget inom en till

fastigheten hörande park, vilken begränsas av Storgatan i norr och

Östra Strandgatan i söder samt i öster och väster av Residensgatan och

Döbelns park. Bottenvåningen inrymmer länsstyrelsens ämbetslokaler,

och utrymmena en trappa upp utgöra landshövdingens boställsvåning.

Av bottenvåningens 15 rum disponeras ett av landshövdingen såsom

hans ämbetsrum, sex av landskontoret och fyra av landskanslist, varjämte

ett rum utgör sessionssal, ett användes till vaktrum och två rum

Bihang Ull riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 6

[23.)

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 . Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

jämte kök äro upplåtna till bostad åt en av länsstyrelsens vaktmästare.

Landskansliets fyra rum äro så fördelade, att landssekreteraren förfogar

över ett, arkivet är inrymt i ett, betecknat nr 6, ett (nr 2) användes

av länsassessorn, en länsnotarie och en extra länsnotarie, varjämte även

landsfogden under någon tid där haft sin plats. Det återstående rummet

är upplåtet åt landskanslisterua, 3 ordinarie och 3 eller 4 extra

ordinarie. I landskontorets avdelning av ifrågavarande våning disponeras

ett rum av landskamreraren, ett (nr 12) av länsassessorn och en extra

tjänsteman, ett (nr 13) av två ordinarie samt två eller tre extra ordinarie

landskontorister, ett av länsbokhållaren samt de två landskontorister

jämte biträden, vilka hava befattning med ärenden, som röra kronouppbörden

och medelsförvaltningen i övrigt, samt förvaring av handlingar,

ett (nr 15) av 3—4 skrivbiträden, varjämte finnes ett arkivrum

(nr 14). Vaktrummet användes tillika såsom väntrum för allmänheten.

För länsstyrelsens arkiv disponeras, utom de nämnda rummen nr 6 och

nr 14, motsvarande utrymmen i källaren.

Med skrivelse den 14 maj 1918 har byggnadsstyrelsen till Kungl.

Maj:t överlämnat en till styrelsen ställd, den 16 april samma år dagtecknad

skrivelse, däri länsstyrelsen i Västerbottens län, efter att hava

erinrat hurusom tidigare varit ifrågasatt att åt landsfogden hyra lokal

i residensets närhet, anfört, att efter den redan vunna erfarenheten det

finge anses avgjort, att en sådan anordning icke vore lämplig, utan att

landsfogen borde erhålla särskilt tjänsterum inom länsstyrelsens lokaler.

Sedan länsstyrelsen vidare påvisat, att något sådant rum icke

funnes tillgängligt, har styrelsen framhållit, att även beträffande övriga

tjänstelokaler behovet av ökat utrymme för närvarande vore stort.

I sådant hänseende har länsstyrelsen dels meddelat, att, enär det till

lokal åt skrivbiträden använda rummet nr 15 omöjligen kunde anses

vara tillräckligt för 3 och ofta 4 skrivbiträden, ett provisoriskt skrivrum

måst anordnas i den till landskansli hörande tamburen, dels ock

framhållit, hurusom rummen nr 12 och 13, vilka, på sätt jag redan

omnämnt, användas, det förra av både länsassesorn och en extra tjänsteman

och det senare av 4 eller 5 tjänstemän, måste anses otillräckliga

för sådan användning.

Länsstyrelsen har vidare anfört följande:

»Efter att hava upprepade gånger övervägt åtskilliga förslag till

anskaffande inom länsstyrelsens nuvarande lokaler av nödigt ökat

utrymme med särskild avsikt jämväl att söka inskränka kostnaderna

till de minsta möjliga, har Konungens befallningshavande slutligen stannat

s. 43 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 43

för ett av rådmannen C. Gr. W. Andersson upprättat förslag att bereda

rum för landskansliets och landskontorets arkiv i källarvåningen samt

att i de nuvarande arkivlokalerna inreda nya rum för landskansliets

och landskontorets behov.

För åtgärden beträffande landskontorets arkivrum är densamma

så mycket mera av behovet påkallad, som arkivet redan nu icke är

tillräckligt för arkivhandlingarna och landskontorets blankettförråd,

som måste där inrymmas. I källarvåningen är fullt tillräckligt utrymme

för omäudringen i fråga.

Genom den föreslagna utvidgningen skulle å landskansliet vinnas

ett större rum för landsfogden och ett för länsassessorn å landskansliet

samt å landskontoret ett rum för minst 2 av dess tjänstemän. Lokalbehovet,

såvitt detsamma nu är möjligt att bedöma, skulle därigenom

bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosett.»

Kostnaden för de sålunda ifrågasatta arbetena har länsstyrelsen,

enligt ett i skrivelsen intaget förslag, beräknat till 20,000 kronor, och

har länsstyrelsen hemställt, att byggnadsstyrelsen måtte föranstalta om

anvisande så snart ske kunde av för ändamålet erforderligt anslag.

Byggnadsstyrelsen har vid överlämnandet av den framställning,

för vars innehåll jag nu redogjort, i sin ovannämnda skrivelse den 14

maj 1918 anfört, att byggnadsstyrelsen icke hade något att för sin del

erinra mot länsstyrelsens förslag. Beträffande den däri intagna kostnadsberäkningen

har byggnadsstyrelsen uttalat, att densamma borde,

med hänsyn till de alltjämt stegrade arbets- och materialpriserna, höjas

med 2,500 kronor och att alltså kostnaden för förslagets utförande borde

beräknas till 22,500 kronor. Slutligen har byggnadsstyrelsen hemställt,

att framställning måtte göras hos riksdagen om anvisande för ändamålet

av det sålunda erforderliga beloppet.

Byggnadsstyrelsens nu refererade skrivelse inkom den 27 maj 1918

till finansdepartementet. Det syntes mig då vara för sent att göra

framställningen till föremål för proposition till 1918 års lagtima riksdag.

Innan jag övergår till att redogöra för en senare framställning

från ifrågavarande länsstyrelse om, bland annat, ytterligare ändringsarbeten

vid länsresidenset, ber jag få erinra om en den 2 oktober 1918

dagtecknad, den 6 december samma år för Kungl. Maj:t föredragen skrivelse

från länsstyrelsen, däri hemställdes om Kungl. Maj:ts medgivande därtill,

att landsfogden i länet finge tillsvidare uuder vissa villkor hava sitt

tjänsterum utom länsstyrelsens lokaler.

[23.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

[23. i

44 Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

I sistnämnda skrivelse anförde länsstyrelsen till en början:

»I nådiga instruktionen för landsfogdarna den 14 december 1917 är stadgat,

att landsfogden skall hava sin tjänstelokal hos länsstyrelsen. Denna bestämmelse

torde med hänsyn till det landsfogden åliggande arbete få tolkas på det sätt, att

inom de för länsstyrelserna anvisade ämbetslokaler skall åt landsfogden beredas

särskilt tjänsterum. Av instruktionens förenämnda och övriga bestämmelser får

därjämte anses fastslaget, att landsfogden icke skall för hållande av telefon vidkännas

någon kostnad, utan skall han för sin tjänst hava att använda hos länsstyrelsen

tillgänglig telefon.»

Efter att hava erinrat om sin framställning- till Kungl. Maj:t i

ovan återgivna skrivelse den lö april 1918 samt därom, att byggnadsstyrelsen

hänskjuta nämnda framställning till Kungl. Maj:t för proposition

till riksdagen, uttalade länsstyrelsen vidare, att proposition i

ämnet i varje fall icke kunde vara att förvänta förrän till 1919 års riksdag,

samt att arbetet fördenskull syntes kunna komma till utförande

först i mitten av sistnämnda år.

Därefter framhöll länsstyrelsen följande:

Intill dess de nya lokalerna inom länsresidenset anskaffats, måste emellertid

frågan om landsfogdens tjänstelokal på lämpligt sätt lösas. Det vore fortfarande

icke möjligt att inom de nuvarande lokalerna bereda landsfogden lämpligt tjänsterum.

Under sådana förhållanden hade landsfogden i länet hos länsstyrelsen gjort framställning,

i syfte att han måtte tillsvidare få anordna tjänstelokal i sin bostad i

ITmeå stad samt att viss ersättning måtte beredas honom dels för lokalens tillhandahållande

dels för inledande av telefon och abonnemang därå.

Ehuru befallningshavanden funne det ur flera synpunkter olägligt, att landsfogdens

tjänstelokal flyttades utom länsstyrelsen, måste befallningshavanden dock

med hänsyn till de ovan angivna omständigheterna för sin del förorda, att lokalfrågan

för landsfogden tillsvidare löstes på sätt landsfogden föreslagit, under villkor

emellertid att det ålades landsfogden att hålla telefon i sin bostad.

Vid föredragning den 6 december 1918 av nämnda skrivelse har

Kungl. Maj:t dels anbefallt länsstyrelsen att uppdraga åt landsfogden i

länet att tills vidare, intill dess tjänstelokal kunde åt honom upplåtas i

länsresidenset, tillhandahålla dylik lokal i residensstaden mot ersättning

från och med den 1 oktober 1918 av fyrahundra kx-onor för år räknat,

dels ock bemyndigat länsstyrelsen att till landsfogden, mot behörig

verifikation, utanordna ersättning räknat från och med berörda den 1

oktober ej mindre för två ti-edjedelar av årsavgift, som av honom utgåves

för begagnande av en i''ikstelefonförbindelse, vilken anordnades till tjänstelokalen,

än även för vad han visade sig hava utgivit för inledande av

telefonen; och skxxlle länsstyx-elsen äga att i länets räkenskaper å sjätte

huvudtitelns förslagsanslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.

avföra sålunda utanordnade ersättningsbelopp.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat. 45

Sedermera har länsstyrelsen i en till Kungl. Maj:t ställd, den 29 [23.]

oktober 1918 dagtecknad skrivelse dels, med hänsyn till ytterligare inträdda

prisstegringar, meddelat en ny kostnadsberäkning å de i skrivelsen

den 16 april 1918 ifrågasatta arbetena, dels ock hemställt om anvisande

av medel till vissa inredningsarbeten i en å residenstomten uppförd

uthusbyggnad. Länsstyrelsens nyssnämnda nya beräkning slutar vid

en kostnadssumma å 26,000 kronor. Beträffande uthusbyggnaden har

länsstyrelsen anfört följande:

»I den ä residenstomten uppförda uthusbyggnaden, som är upplåten till landshövdingen

i länet, är för närvarande inredd en bostadslägenhet om ett mindre rum

och kök. Lägenheten, som är belägen i ena hörnet av nämnda av sten uppförda

uthus, är antingen på grund av sitt läge eller av annan anledning av ytterst underhaltig

beskaffenhet. Det är bland annat ej möjligt att även med omsorgsfull eldning

under den kalla årstiden hålla kylan ute, och har sålunda vattnet i vattenlednings- •

rören i själva lägenheten ofta under vintern frusit. Närmaste orsaken därtill att

rummen äro så kalla torde väl vara, att båda rummen hava endast ytterväggar

samt att genom tamburen går eu trappa upp till vinden. Lägenheten är i övrigt

alldeles för liten även för en familj.

För närvarande har lägenheten av landshövdingen upplåtits åt en hos länsstyrelsen

anställd extra vaktmästare. Denne har att ombesörja dels eldningen i

centralvärmeledningen samt huggning av ved, dels gärds- och gaturenhållningen.

dels städning i vissa länsstyrelsens lokaler och dels slutligen skötseln av länsresidensets

trädgård, i den mån sådant åligger statsverket. Efter överenskommelse

med landshövdingen i länet ombesörjer han ock skötseln av den del av residensträdgården,

som är upplåten åt landshövdingen. För att denne vaktmästare skall

kunna fullgöra sina åligganden är det alldeles nödvändigt, att han är bosatt i residensets

omedelbara närhet. För närvarandé kan på grund av bostadsbrist inom

staden annan lägenhet annorstädes icke anskaffas åt honom.

Emellertid måste åtgärder skyndsammast vidtagas för lägenhetens förbättrande.

Länsstyrelsen har ock låtit byggmästaren C. G. W. Andersson utarbeta förslag

till sådan ändring därav, att till lägenheten skulle läggaso ett ytterligare rum

samt att den nuvarande trappan till vinden skulle borttagas. A platsen för trappan

skulle i stället kunna inredas en tambur, som borde uppvärmas genom eldning med

en mindre kamin.

Över den sålunda ifrågasatta ändringens utförande har anbud infordrats från

byggmästaren C. J. Dahlgren och har denne erbjudit sig att utföra

arbetet för ett belopp av................................................. kronor 3,265

Härtill bör komma: för anordnande av belysning.................... » 350

för kontroll och oförutsedda utgifter.......................................... _»_________385

eller tillhopa kronor 4,000.»

Med förmälan att den sålunda ifrågasatta inredningen av uthusbyggnaden

vore för länsstyrelsens behov oundgängligen nödvändig, har

länsstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte bereda styrelsen, utöver

s. 46 Kontrollera mot PDF

*

46

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[23.] nödigt anslag av lägst 26,000 kronor för anordnande av ytterligare

tjänstelokaler i länsresidenset, jämväl ett anslag av 4,000 kronor för

utförande av ovan omnämnda ändringsarbeten i uthusbyggnaden.

Sedan sistnämnda skrivelse remitterats till byggnadsstyrelsen, bär

denna styrelse i utlåtande den 5 november 1918 beträffande kostnaderna

för utförande av utvidgningsarbetena inom resideusbyggnaden meddelat,

att styrelsen under sistlidna september månad verkställt förnyad beräkning

av desamma och därvid kommit till följande resultat:

byggnadsarbeten (inberäknat arvoden och oförutsedda

utgifter) ..................................................................................... kronor

elektrisk belysningsledniug .................................................... »

värmeledning

nya möbler .

23,200

1.500

2,800

2.500

Summa kronor 30,000.

I fråga om den i uthusbyggnaden inrymda vaktmästarbostaden

bär byggnadsstyrelsen anfört, att bostaden, ehuru alla åtgärder vidtagits

för densammas ombonande, alltid varit särdeles kall, beroende därav

att den på alla sidor vore omgiven av ytterväggar; och beträffande

länsstyrelsens förslag till ändringsarbeten å sistnämnda byggnad har

byggnadsstyrelsen förklarat, att varken mot de ifrågasatta anordningarna

eller den gjorda kostnadsberäkningen från styrelsens sida funnes något

att erinra.

Departements- Att länsstyrelsens i Västerbottens län lokaler äro otillräckliga

såtillvida, att inom desamma icke kan beredas tjänsterum åt landsfogden

i länet, har genom Kung]. Maj:ts av mig förut återgivna beslut

den 6 december 1918 vitsordats. I betraktande av landsfogdens tjänsteställning

och med hänsyn särskilt till den i § 20 av instruktionen för

landsfogdarna den 14 december 1917 givna föreskriften, att landsfogden

skall hava sin tjänstelokal hos styrelsen, bör den av Kungl. Maj:t genom

nyssnämnda beslut medgivna tillfälliga anordningen icke bliva av lång

varaktighet. Åven i övrigt synes mig den i ärendet förebragta utredningen

giva tydligt vid handen, att länsstyrelsen är väl i behov av de

ytterligare tjänstelokaler, som genom de föreslagna anordningarna skulle

vinnas. Att lokalbehovet, såvitt detsamma för närvarande kan bedömas,

genom förslagets genomförande blir på ett tillfredsställande sätt tillgodosett,

har länsstyrelsen i sin skrivelse den 16 april 1918 vitsordat.

Vad beträffar det sätt, varpå det föreliggande förslaget löser frågan

om beredande av den erforderliga utvidgningen av ifrågavarande

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

ämbetslokaler, finner jag detsamma tilltalande. Där länsresidensens [23.]

eller landsstatshusens källare erbjuda tillräckligt utrymme, synes mig i

allmänhet, när behov av lokalutvidgning yppar sig för vederbörande länsstyrelse,

inredning av arkiv i källaren vara den utväg, vars möjlighet

i första hand bör undersökas.

Den föreslagna förbättrade inredningen av uthusbyggnaden synes

vara synnerligen påkallad.

Mot kostnadsberäkningarna, sådana de föreligga i byggaadsstyrelsens

senaste skrivelse i ämnet, har jag intet att erinra.

Då länsstyrelsens behov av ökat utrymme måste anses särdeles

trängande, torde anslag för ifrågavarande ändamål böra äskas å tillläggsstaten

för innevarande år.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Magt måtte föreslå riksdagen

att till utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens

län ämbetslokaler m. in. å tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av ......... kronor 34,000.

11. Uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon.

Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna [24.]

rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens sjunde a^åbh’0a”^s

huvudtitel, under punkt 66 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t hus fortuUmåtte

föreslå riksdagen personalen >

ö Mon.

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan bliva förelagd riksdagen, till uppförande av två

bostadshus för tullpersonalen i Mon å tilläggsstat för

år 1919 beräkna ett reservationsanslag

av ............................................................... kronor 85,000.

12. Merkostnader för pågående byggnadsföretag m. m.

Under punkt 18 har jag nyss hemställt, att av riksdagen måtte [25.]

begäras anvisande av 105,000 kronor, utgörande återstående belopp av

ett av 1916 års riksdag beviljat anslag å 800,000 kronor till uppförande byggnad*.

av byggnad för en statens provningsanstalt samt för utrustning av föri-taff m mnämnda

anstalt. Jag har därvid meddelat, att det sålunda begärda beloppet

är avsett till täckande av kostnader för anstaltens utrustning,

ävensom erinrat, dels att den av ifrågavarande anslag förut anvisade

delen, 695,000 kronor, tagits i anspråk för gäldande av byggnadskost
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Sjunde hur tidt! teln: 1919 års tilläggsstat.

[25.] nader, dels ock att för sistnämnda ändamål av 1918 års lagtima riksdag

anvisats ytterligare 790,000 kronor.

Sedermera bär byggnadsstyrelsen i skrivelse den 21 mars 1918

rörande nämnda byggnadsföretag anmält, att, sedan styrelsen dels

antagit anbud å utförande av de för huvudbyggnaden erforderliga

planerings- och grundläggningsarbetena, dels ock uppgjort kontrakt

om utförande av byggnadsarbetena å huvudbyggnaden, styrelsen företagit

ny beräkning av kostnaderna för övriga byggnads- och inredningsarbeten

ävensom för arbeten tillhörande ledningar för värme,

gas, vatten och avlopp samt elektrisk belysning och kraft och därvid

kommit till det resultatet, att för byggnadsföretagets fullständiga utförande

borde beräknas ett sammanlagt belopp av 1,655,000 kronor, vårföre

utöver förut anslagna, till byggnadskostnadernas täckande avsedda

medel erfordrades ytterligare 170,000 kronor; och hemställde styrelsen,

att Kungl. Maj: t måtte av 1918 års riksdag äska sistnämnda belopp.

Då detta belopp emellertid, enligt vad jag inhämtade, icke behövde

tagas i anspråk förrän under år 1919, ansåg jag mig icke böra

föreslå Kungl. Maj:t att till 1918 års riksdag avlåta proposition om

beloppets anvisande.

I skrivelse den 30 september 1918 har nu byggnadsstyrelsen

hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av 1919 års riksdag äska det begärda

tilläggsanslaget på extra stat för år 1920, därvid styrelsen emellertid

anmärkt, att med hänsyn till alltjämt stigande arbetslöner och

materialpriser ingen säkerhet förefnnnes, att icke ytterligare medel kunde

bliva erforderliga för byggnadsföretagets fullbordande.

Sedermera har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 21 november

1918 anfört följande.

»Med hänsyn till det osäkerhetstillstånd beträffande såväl arbetslöner

som materialpriser, som alltjämt är rådande inom husbyggnadsområdet

och som väl knappast kommer att inom den närmaste tiden

avsevärt förbättras, och därav följande omöjlighet att uppgöra tillförlitliga

kostnadsberäkningar och med hänsyn vidare till de ökade kostnader

för färdigställandet av beslutade byggnadsarbeten, som uppstått

därigenom, att anslagna medel ej visat sig tillräckliga, varför nya riksdagsbeslut

måst avvaktas, innan arbetena kunnat igångsättas — under

den tid, som härför åtgått, hava kostnaderna ytterligare stigit i höjden

— har det synts byggnadsstyrelsen, som skulle det ur såväl praktisk

som ekonomisk synpunkt vara särdeles fördelaktigt, om ett byggnadskreditiv

stode till Kungl. Maj:ts förfogande att vid behov användas till

täckande av merkostnader å pågående byggnadsföretag. Fördelen för

det allmänna av en dylik anordning har erfarenheten under de gångna

s. 49 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln : 1919 års tilläggsstat. 49

krisåren alltför tydligt påvisat för att behöva bär närmare av bygg- [25.]

nadsstyrelsen belysas.

På grund härav får byggnadsstyrelsen, som givetvis ansett sig böra

beräkna för ett dylikt ändamål avsett belopp så lågt som möjligt och vilken

ansett 350,000 kronor erforderliga för täckande av dylika merkostnader

å för det närvarande pågående eller beslutade arbeten, däri inräknat

ett belopp av 170,000 kronor för merkostnader beträffande statens provningsanstalts

nybyggnad, varom byggnadsstyrelsen tidigare gjort framställning,

härigenom vördsamt anhålla, att herr statsrådet behagade hos

Kungl. Maj:t utverka, att nådig proposition måtte till 1919 års riksdag

avlåtas om anvisande för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1919

av ett anslag å 350,000 kronor.»

En av byggnadsstyrelsen i ärendet företedd promemoria utvisar,

huru styrelsen kommit till det för ifrågavarande ändamål sålunda begärda

anslaget. Utöver det belopp av 170,000 kronor, som, enligt vad

jag nyss nämnt, tidigare ifrågasatts såsom ytterligare anslag till nybyggnaden

för statens provningsanstalt, samt beräknade 40,000 kronor för

anskaffande av en för sistnämnda byggnadsföretag erforderlig elektrisk

kabel, har styrelsen räknat med en allmän kostnadsökning av 15 procent.

Denna ökning har beräknats dels å nämnda bägge belopp dels å summan

av de till sjunde huvudtiteln hörande anslag, vilka antingen redan av

riksdagen beviljats till byggnadsföretag, som för närvarande äro under

utförande, eller ock av styrelsen ifrågasatts till anvisande å tilläggsstat

för år 1919. De till den senare gruppen hörande beloppen hur jag

samtliga upptagit i detta mitt förslag i fråga om tilläggsstat för sistnämnda

år.

För utvidgande och förbättrande av länsstyrelsens i Malmöhus

län ämbetslokaler m. m. anvisade 1917 års riksdag å extra stat för år

1918 ett reservationsanslag av 135,000 kronor, varav avsågos till anskaffande

av möbler 23,230 kronor och till förhyrande av lokal för

länsstyrelsen under byggnadstiden 5,000 kronor. Vidare beviljade 1918

års riksdag för täckande av ytterligare kostnader för byggnadsarbetena

å tilläggsstat för sistnämnda år ett reservationsanslag å 41,342 kronor.

Inalles har sålunda anvisats ett belopp av 176,342 kronor.

I en den 23 november 1918 dagtecknad skrivelse bär länsstyrelsen

i Malmöhus län anmält, att på grund av dels inträdda prisstegringar,

dels vissa förändringar i den ursprungliga planen beträdande lokalernas

användning kostnaderna för ifrågavarande ändamål uppginge till

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Sjunde huvudtiteln. 1919 års tilläggsstat.

[25.] 215,150 kronor 58 öre, varav 161,804 kronor 58 öre belöpte å byggnads
arbetena,

44,346 kronor erfordrades för anskaffning av möbler samt

9,000 kronor avsåge hyra under byggnadstiden; och har länsstyrelsen

hemställt, att de medel, som sålunda ytterligare erfordrades, nämligen

38,808 kronor 58 öre, måtte ställas till förfogande.

Sedan nämnda framställning remitterats till byggnadsstyrelsen,

har styrelsen i utlåtande den 10 december 1918 anmält, att den av

länsstyrelsen beträffande byggnadsarbetena angivna kostnadssumman

borde höjas med 3,704 kronor 80 öre för vissa av länsstyrelsen icke

medräknade målningsarbeten in. m. samt att byggnadsarbetena följaktligen

komme att kräva ett sammanlagt belopp av 165,509 kronor 38

öre eller 17,397 kronor 38 öre utöver det belopp å 148,112 kronor, som

av hittills anslagna medel härtill avsetts; och har byggnadsstyrelsen, som

tänkt sig att nämnda kostnad å 17,397 kronor 38 öre skulle kunna

täckas med anlitande av det ifrågasatta anslaget till merkostnader för

pågående byggnadsföretag, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte i särskild

proposition till 1919 års riksdag föreslå, att i övrigt ytterligare

erforderliga belopp, nämligen för anskaffning av möbler 21,116 kronor

och för lokalliyra 4,000 kronor eller inalles 25,116 kronor, måtte anvisas

å tilläggsstat för sistnämnda år.

1918 års lagtima riksdag beviljade å tilläggsstat lör samma år förberedande

av lokaler i fastigheten nr 1 i kvarteret Sjöhästen dels åt viss

del av krigsarkivet 68,800 kronor, dels åt ecklesiastikdepartementet 91,000

kronor, eller inalles 159,800 kronor. Från byggnadsstyrelsen har nu,

efter det ovan omförmälda skrivelse och promemoria av den 21 november

1918 ingivits till finansdepartementet, under hand anmälts, att nämnda

anslag visat sig icke bliva tillräckliga, i det att de beräknade kostnaderna

måste överskridas med omkring 35,000 kronor, till en del beroende därpå,

att från ecklesiastikdepartementets sida under arbetenas gång gjorts

anspråk på vissa förändringar i den ursprungliga planen.

Departements- Med hänsyn till omöjligheten att ens för en kortare tid framåt

chefen. uppgöra hållbara kostnadsberäkningar i fråga om byggnadsföretag synes

mig byggnadsstyrelsens i ovannämnda skrivelse den 21 november 1918

gjorda framställning vara värd beaktande. Vid beräknande av det belopp,

som för ifrågavarande ändamål bör av Kung]. Maj:t äskas, anser

jag mig böra taga hänsyn till — utöver vad byggnadsstyrelsen i sistnämnda

skrivelse upptagit — dels det i förutnämnda styrelsens utlå•tande

den 10 december 1918 omförmälda anslagsbehovet å 25,116

s. 51 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 51

kronor, dels ock den av styrelsen under hand meddelade kostnadsök- [25.]

ningen för arbetena å fastigheten nr 1 i kvarteret Sjöhästen, 35,000

kronor. Ett belopp av i avrundat tal 60,000 kronor bör således läggas

till den av styrelsen ifrågasatta summan 350,000 kronor. Rörande de

beräkningar, ur vilka, på sätt jag nämnt, sistberörda belopp framgått,

är jag icke i tillfälle att avgiva något omdöme, men beloppet förefaller

mig för det avsedda ändamålet icke oskäligt. Jag anmärker till sist

endast, att av de förut nämnda belopp, som upptagits för byggnadsföretag

å tilläggsstaten, och som legat till grund för beräknande av nu ifrågavarande

medelsbehov några äro allenast beräknade. Men torde detta

icke behöva nu inverka vare sig å anslagsberäkningen eller å anslagets

karaktär som reservationsanslag.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av dels ytterligare kostnader för

anskaffande av möbler och för lokalhyra för länsstyrelsen

i Malmöhus län, dels ock merkostnader, som under

år 1919 kunna uppkomma för byggnadsstyrelsens under

samma år pågående byggnadsföretag, till vilka riksdagen

under sjunde huvudtiteln anvisat eller kan komma att

anvisa medel, å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av ................................. kronor 410,000.

13 och 14. Inköp av vissa fastigheter i kvarteret Mercurius samt fastigheten

nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm.

Den 26 september 1918 föredrog jag för Eders Kungl. Maj:t förslag

att för statsverkets räkning skulle, under förbehåll av riksdagens

samtycke och på villkor, som upptagits i två av mig samtidigt

framlagda förslag till köpekontrakt, inköpas vissa i Stockholm belägna

fastigheter.

På min hemställan fann Kungl. Maj:t gott

dels besluta, att för statsverkets räkning skulle, under förbehåll

av riksdagens samtycke, på de i förenämnda båda kontraktsförslag

angivna villkor inköpas ej mindre fastigheterna nr 1, 2, 10 och 11 i

kvarteret Mercurius, med adressnummer Västerlånggatan 16 och

Storkyrkobrinken 7 i Stockholm, samt nr 3 och 9 i samma kvarter,

med adressnummer Storkyrkobrinken 9 och Stora Gråmunkegränden 6,

än även fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad, med adressnummer

Strömgatan 24, likaledes i Stockholm;

[26.]

Inköp av vissa

fastigheer i

kvarteret Mercurius

samt

fastigheten nr

6 i kvarteret

Rosenbad i

Stockholm.

s. 52 Kontrollera mot PDF

[26.]

52 »Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

dels uppdraga åt byggnadsstyrelsen att å Kungl. Maj:ts och kronans

vägnar med skandinaviska kreditaktiebolaget såsom ägare av omförmälda,

i kvarteret Mercurius belägna fastigheter avsluta köp av samma

fastigheter i enlighet med förenämnda, beträffande dem uppgjorda förslag

till kontrakt;

dels ock uppdraga åt kammarkollegium att å Kungl. Maj:ts och

kronans vägnar med aktiebolaget Rosenbad såsom ägare av fastigheten

nr 6 i kvarteret Rosenbad avsluta köp av sistnämnda fastighet i enlighet

med förenämnda, beträffande samma fastighet uppgjorda förslag till

kontrakt.

Till stöd för min av Kungl. Maj:t sålunda bifallna hemställan

anförde jag till statsrådsprotokollet förenämnda den 26 september 1918

följande.

»I underdånig skrivelse den 16 mars 1918 hemställde folkhushållningskommissionen,

att Kungl. Maj: t måtte, så vitt möjligt, vidtaga anstalter

för beredande åt kommissionen av sådant lokalutiymme, att ett sammanförande

av kommissionens olika avdelningar kunde i största möjliga utsträckning

äga rum, och i första hand för tillgodoseende av varuförmedlingsbyråns

behov av ändamålsenliga lokaler.

I skrivelsen meddelades, att kommissionen, som ägt kännedom om

att skandinaviska kreditaktiebolagets förra lokaler i huset med adressnummer

7 vid Storkyrkobrinken till största delen stode lediga, sedan

bolagets rörelse flyttats till dess nya fastighet vid Gustaf Adolfs torg,

efterhört, huruvida nämnda lokaler kunde få förhyras, men fått det beskedet,

att förhyrning icke kunde medgivas, varemot fastigheten vore

till salu.

Folkhushållningskommissionens omförmälda framställning remitterades

den 27 mars 1918 till byggnadsstyrelsen, som sedermera mottog

en av fullmäktigen i riksgäldskontor, filosofie doktorn Karl Hildebrand

den 27 mars 1918 i ämnet avgiven promemoria, vari närmare belystes

lämpligheten av att för statsverkets räkning förvärva de av kommissionen

avsedda fastigheterna, nämligen egendomén nr 1, 2, 10 och 11 i kvarteret

Mercurius med adressnummer Västerlånggatan 16 och Storkyrkobrinken

7 samt egendomen nr 3 och 9 i samma kvarter med adressnummer

Storkyrkobrinken 9 och Stora Gråmunkegränd 6. I utlåtande den

11 april 1918 meddelade byggnadsstyrelsen, att för utrönande av fastigheternas

värde styrelsen, med ledning av i trakten gällande hyresförhållanden,

beräknat hyrorna för de olika lokalerna inom fastigheten och

därvid kommit till följande resultat:

s. 53 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tiHäggsstat.

till tjänsterum användbara lokaler ...................................... 1950 in- å 30

stora banksalen 1 trappa upp i Storkyrkobrinken nr 7 380 » » 50

kassavalv .................................................................................... 110 » » 20

arkivlokaler, rum och källare.................................................... 455 » » 20

inkomst av affärslokalerna å n. b. i Storkyrkobrinken nr 9__

53

58,500

19,000

2,200

9,100

5,600

Summa årlig hyresinkomst 94,400-

Byggnadsstyrelsen anförde vidare:

»Kapitaliseras sistnämda summa efter 6 procent, erhålles ett belopp av

1,575,000 kronor.

Då emellertid fastigheten, innan den kan användas av statsverket, måste

iståndsättas och värmeledning införas i Storkyrkobrinken nr 9, varför kan beräknas

en kostnad av omkring 90,000 kronor, anser byggnadsstyrelsen en köpeskilling för

ifrågavarande egendom av 1,500,000 kronor vara skälig.

Nedrivning och ombyggnad av fastigheten efter ett eventuellt inköp skulle

givetvis i högst betydande grad öka det kapital, som vore att förränta, utan att

dock ökat utrymme i motsvarande grad skulle vinnas, beroende på egendomens inklämda

läge vid trånga gator, som omöjliggör ett högre byggnadssätt.

Egendomen har såtillvida ett särdeles förmånligt läge, att den ligger centralt,

ehuru lokalerna i åtskilliga delar av byggnaden måste på grund av gatornas smala

bredd sakna tillfredsställande belysning. Densammas förvärvande skulle emellertid

medföra ett icke förkastligt tillskott för tillgodoseendet av statsverkets alltjämt

växande behov av lokaler.

På grund av vad sålunda anförts finner sig byggnadsstyrelsen kunna i underdånighet

hemställa om inköp för statsverket för en köpeskilling av 1,500,000 kronor

— eller det högre belopp Eders Kungl Maj:t på andra grunder än ovan angivna

kan finna skäligt — av ovan omförmälda fastighet att i första hand och tillsvidare

användas för folkhushållningskommissionens räkning.

Då styrelsen under hand inhämtat, att ägarens minimipris å fastigheten vore

2,000,000 kronor, torde å Eders Kungl. Maj:ts bedömande bero, huruvida ett förvärvande

av fastigheten vore för statsverket i så särskilt hög grad önskvärt, att

betalning av en köpeskilling till ett så avsevärt högre belopp än det av styrelsen

här ovan beräknade skulle kunna anses vara motiverad.»

Med anledning av vad byggnadsstyrelsen anfört beträdande det

skäliga inköpspriset för ifrågavarande fastigheter och då bolaget icke

var villigt att för lägre pris än 2,000,000 kronor avyttra desamma, tick

frågan om köpet tillsvidare förfalla.

Under trycket av det alltjämt växande behovet av ökat utrymme

för statens ämbetsverk och övriga statens myndigheter i huvudstaden

har jag emellertid sett mig nödsakad att ånyo upptaga ämnet, och

efter verkställd utredning anhåller jag nu att få förelägga Eders Kungl.

Magt förslag i fråga om inköp för statsverkets räkning av förenämnda

fastigheter i kvarteret Mercurius.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

I samband härmed Tiar jag att framlägga enahanda förslag jämväl

beträffande aktiebolaget Rosenbad tillhöriga fastigheten nr 6 i kvarteret

Rosenbad med adressnummer Strömgatan 24 och Rosenbad 2 här

i staden.

För någon tid sedan meddelade mig riksgäldsfullmäktiges ordförande,

att inom fullmäktige fråga uppkommit angående förvärvande för

statsverkets räkning av sistnämnda fastighet. Sedermera har jag från

fullmäktige i riksgäld skontoret mottagit en den 12 september 1918 dagtecknad

skrivelse, däri fullmäktige, under åberopande av nyssnämnda,

mig lämnade meddelande, anfört, att då en eventuell framställning till

riksdagen enligt fullmäktiges mening borde göras icke av fullmäktige

utan av Kungl. Maj:t, fullmäktige ansett sig böra hänskjuta frågan till

min prövning. Med skrivelsen har överlämnats en promemoria, innehållande

en sammanställning av vissa rörande fastigheten av fullmäktige

införskaffade uppgifter. Till fullständigande av dessa uppgifter har i

skrivelsen meddelats, att fullmäktige erhållit fastigheten på hand till

innevarande september månads utgång samt att fastighetens ägare förklarat

sig villig att såsom likvid mottaga statsobligationer till ungefärlig

dagskurs. Därjämte hava fullmäktige upplyst, att annan spekulant å

fastigheten uppträtt under den senaste tiden, vårföre frågans behandling

vore rätt brådskande.

Sistnämnda promemoria är av följande lydelse:

’P. M. angående inköp av fastigheten Rosenbad.

Fastigheten innehåller i areal 2,165 kvm. eller 24,537 kv.-fot. Dess taxeringsvärde

utgör kr. 2,360,000:— och brandförsäkringsvärdet kr. 1,750,000:—.

För fastigheten begäres ett pris av 4,000,000 kr., motsvarande kr. 163: — per

kv.-fot. Till jämförelse härmed torde böra omnämnas, att för Nordiska kreditbankens

angränsande fastighet betalats över 200 kr. per kv.-fot samt att Nordiska

kompaniets förra byggnad vid Regeringsgatan försålts efter 183 kr. pr kv.-fot.

Den å tomten uppförda byggnadens volym uppgår till 44,000 kbm. Kostnaden

för uppförandet av en liknande byggnad beräknas efter nu gällande

material- och arbetspriser till 100 kr. per kbm. eller sålunda till 4,400,000 kr.

Beträffande tomtvärdet må anföras, att för tomter, belägna vid Brunkebergstorg,

nedersta delen av Regeringsgatan (Nordiska kompaniets förutvarande fastighet) och

Gustav Adolfs torg erhållits ett pris av respektive 70, 90 och 200 kr. per kv.-fot.

Om motsvarande siffra för fastigheten Rosenbad sättes till 100 kr., skulle själva

tomtens värde uppgå till nära 2,500,000 kr. Av det anförda framgår, att om

en tomt med samma ytinnehåll och lika fördelaktigt läge nu skulle inköpas och

bebyggas med en byggnad av samma storlek som Rosenbad, kostnaden därför skulle

stiga till den betydande summan av 6,900,000 kr.

Hyrorna för Rosenbad utgöra f. n. 168,260 kr., ett belopp, som emellertid

s. 55 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 55

måste betecknas som synnerligen lågt. Byggnaden innehåller i de fyra översta

våningarna 132 rum, användbara till kontorslokaler, med en sammanlagd golvyta

av omkring 4,030 kvm. Under förutsättning att dessa 4 våningar uthyrdes till

kontorslokaler mot en hyra, beräknad efter 50 kr. per kvm., vilket f. n. måste anses

vara mycket lågt, skulle hyresavkastningen belöpa sig till något över 200,000 kr.

Härtill komma bottenvåningen och de rymliga källarlokalerna, vilka tillsammans

torde kunna inbringa 60,000 å 80,000 kr. i hyra. Hela hyresinkomsten blir enligt

denna kalkyl 260,000 ä 280,000 kr.

Nedanstående räntabilitetskalkyl bär från säljarens sida uppgjorts för fastigheten

:

yi0 1918—Vio 1919.

Hyror ....................................... 168,260 Inteckningar 2,500,000 ä 5,5 % .... 137.500

Ränteförlust per år.................... 104,240 Skatter ........................ 7,989: i o

Onera .................... c:a 35,000: —

Reparationer ....... » 2,909:9 0 45000

Eget kapital 1,500,000 ä 6 % .... 90,000

Kronor 272,500. Kronor 272,500.

De båda posterna »Onera» och »Reparationer» torde emellertid vara upptagna

till alltför låga belopp. Så skulle, enligt uppgift, för husets uppvärmning åtgå

7,000 hl. koks om året.’

Med hänsyn till den stora skyndsamhet, med vilken frågan om

inköp av fastigheten Rosenbad måste handläggas, har remiss i vanlig

ordning till byggnadsstyrelsen icke kunnat ifrågakomma, utan har jag

under hand anmodat styrelsens chef, generaldirektören C. Möller att yttra

sig i ämnet. Med anledning härav har jag från generaldirektören

Möller mottagit en den 25 i denna månad dagtecknad promemoria, däri

anförts, att Rosenbad vore ett synnerligen välbeläget och väl uppfört

hus. Med undantag för den stora restaurantlokalen vore inredningen,

som delvis omfattade kontorslokaler och i övrigt vore lätt att omändra till

dylika, lämplig. Priset 4,000,000 kronor vore visserligen högt, men dock

icke för högt, i all synnerhet om någon hänsyn finge tagas till för närvarande

gällande enormt höga arbets- och materialpriser samt hyror, som nu

kunde beräknas. Att bygga ett dylikt hus nu skulle oavsett tomtvärdet

betinga eu kostnad av 4,000,000 kronor. Enda olägenheten för statsverket

syntes vara, att så stor del av bottenvåningen upptoges av

restaurantlokaler, ett förhållande, varmed man nog måste räkna en tid

framåt för att kunna med fördel uthyra lokalerna, enär statsverket åtminstone

för närvarande icke hade behov av den sortens lokaler. Trots

denna olägenhet kunde enligt generaldirektörens förmenande, på anförda

skäl och då statsverket alltjämt vore i behov av ökade lokalutrymmen,

köpet tillstyrkas.

[26.]

s. 56 Kontrollera mot PDF

[26.]

56 Sjunde* huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

På grund av den ständigt och snabbt växande arbetsbördan för

snart sagt alla statens verk och den därav påkallade ökningen av deras

personal gör sig behovet av ökade utrymmen allt starkare gällande. T

sådant hänseende bör i främsta rummet framhållas statsdepartementens

lokalbehov. Jag erinrar om, att redan nu utrikesdepartementet, sjöförsvarsdepartementet

och finansdepartementet äro förlagda till lokaler utom

kanslihuset samt att åt ecklesiastikdepartementet, jämlikt 1918 års lagtima

riksdags beslut, anvisats lokaler i fastigheten nr 1 i kvarteret Sjöhästen.

Jag omnämner i detta sammanhang vidare, att, enligt vad chefen

för justitiedepartementet meddelat mig, förslag kommer att underställas

Kungl. Maj:t om framläggande för 1919 års riksdag av proposition om

vissa ändringar i stadgan den 31 mars 1900 angående fördelning av

ärendena mellan statsdepartementen, vilka ändringar avse eu ökning av

departementens antal, i följd varav även utrymmesbehovet kommeratt

växa.

Det är givetvis önskvärt, att samtliga., departement, möjligen med

undantag av utrikesdepartementet, erhålla lokaler i samma fastighetskomplex,

och såväl med hänsyn härtill som i betraktande av det nuvarande

kanslihusets utmärkta läge bör enligt min mening lösningen

av kanslihusfrågan i främsta rummet sökas genom tillgodogörande för

ändamålet av kanslihusets tomt jämte härintill gränsande tomter i erforderlig

utsträckning. Utgående från denna synpunkt har också Kungl.

Maj:t, sedan byggnadsstyrelsen ifrågasatt anordnande av en tävlan

mellan svenska arkitekter i fråga om nybyggnad för Kungl. Maj:ts

kansli å den nuvarande kanslihustomten jämte angränsande tomter,

enligt beslut den 4 oktober 1918 anbefallt b}-ggnadsstyrelsen att, efter

samråd med cheferna för vederbörande statsdepartement rörande de

lokalbehov för vilka ett nytt kanslihus borde avses, låta i huvudsaklig

överensstämmelse med vad byggnadsstyrelsen ifrågasatt utarbeta och

till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till program för en dylik tävlan.

Därest det uppslag, som härmed är givet, kommer att leda till

det åsyftade resultatet, måste givetvis de ny- och ombyggnadsarbeten

å ifrågavarande tomter, som härigenom bliva påkallade, taga lång tid

i anspråk. Åven om byggnadsarbetena planläggas så, att icke alla

i kanslihuset inrymda departement på en gång behöva avstå från sina

lokaler därstädes, måste givetvis betydande andra utrymmen ställas

till förfogande under byggnadstiden. Den oavvisliga nödvändigheten

att för detta ändamål ävensom för tillgodoseende av de ökade lokalbehov,

som måste bliva följden om de ifrågasatta ändringarna i de
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 57

partementsindelningen bliva genomförda, äga tillgång till fastigheter i

kanslihusets omedelbara närhet ligger i öppen dag.

Berättigade krav på ökat utrymme framställas emellertid icke

blott av statsdepartementen utan, som bekant, även av ett flertal centrala

ämbetsverk samt andra i Stockholm förlagda statens myndigheter.

Man måste också otvivelaktigt redan under den närmaste framtiden

räkna med, att sistberörda krav komma att på grund av ständigt ökade

arbetskrafter'' bliva alltmer oavvisliga. För flertalet av ifrågavarande

verk och myndigheter är ett centralt läge i närheten av statsdepartementen

eu stor fördel. I hög grad gäller detta eu del av de centrala

ämbetsverken. I sådant hänseende vill jag särskilt framhålla, att i den

mån arbetet på den centrala statsförvaltningens olika områden växer,

behovet för ledningen i statsdepartementen att på mera direkt och personligt

sätt än genom infordrade utlåtanden tillgodogöra sig den sakkunskap,

som finnes samlad i de centrala ämbetsverken, allt mera framträder;

att ämbetsmän i de centrala verken kallas till statsrådsberedningen,

förekommer sålunda allt oftare.

Jag har förut nämnt, att förslaget i fråga om inköp av fastigheten

Rosenbad nr 6 utgått från fullmäktige i riksgäldskontor. Närmaste

anledningen till att fullmäktige bragt frågan å bane torde vara

den omständigheten, att riksgäldskontorets lokaler, särskilt på grund

av den ökning av personalen, som statsskuldens betydande tillväxt föranlett,

under senare tid visat sig otillräckliga. Om åt riksgäldskontor

kunde beredas lokaler utom riksdagshuset, skulle tillika vinnas, att ökat

utrymme kunde beredas för riksdagens egna behov, vilka det redan nu

är svårt att på ett tillfredsställande sätt tillgodose och vilka dessutom

torde komma att ytterligare växa, icke minst på grund av den beslutade

utvidgningen av riksdagens bibliotek. Därjämte lär även riksbanken

vara i behov av ökat utrymme.

Vad jag nu anfört om det tillfälliga behovet av lokaler för statsdepartementens

inrymmande samt det stadigvarande och därtill alltmer

växande kravet på tillgång till ämbetsbyggnader i departementens närhet

för andra statens myndigheter ävensom beträffande den rådande

bristen på tillräckligt utrymme för riksdagen och dess verk torde

vara tillräckligt för att angiva de synpunkter, från vilka jag ansett

mig böra bedöma de förevarande frågorna om inköp för statsverkets

räkning av ovan omförmälda fastigheter. Såväl skandinaviska bankens

egendom vid Västerlånggatan och Storkyrkobrinken som fastigheten nr

Bihang Ull riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 8

[26.]

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Sjunde huvudtiteln: 7919 års tiUäggsstat.

6 i kvarteret Rosenbad har ju för sådan användning* som här kan

ifrågakomma, ett ypperligt läge. Då nu tillfälle erbjudit sig att inköpa

dessa fastigheter, vilka i statens hand torde för all'' framtid komma

att äga ett betydande värde, har jag icke ansett mig böra underlåta att

framlägga förslag i syfte att tillförsäkra statsverket desamma.

Beträffande de villkor, under vilka ifrågavarande bägge fastigheter

kunna förvärvas, har jag i fråga om egendomen Rosenbad nr 6

redan meddelat, att försäljuingsanbudet gäller endast till denna månads

slut. Åven Skandinaviska kreditaktiebolaget har begärt ett skyndsamt

avgörande.

Om fastigheterna skola kunna tillförsäkras kronan,, måste följaktligen

Kungl. Maj:ts beslut härom fattas redan nu, givetvis under förutsättning

av riksdagens bifall, en förutsättning som ägarna till bägge

fastigheterna förklarat sig godkänna.

De överenskomna köpeskillingarna utgöra, som redan är nämnt,

för skandinaviska bankens fastigheter 2,000,000 kronor och för Rosenbad

4,000,000 kronor. Beträffande det senare priset har, som förut är

meddelat, generaldirektören Möller icke haft något att invända; och

vad angår byggnadsstyrelsens betänkligheter i fråga om priset för

skandinaviska bankens fastigheter, torde dessa betänkligheter vara till

fullo bemötta genom vad jag anfört rörande värdet för statsverket av

att komma i besittning av sistnämnda fastigheter.

Köpeskillingen för skandinaviska bankens fastigheter skall gäldas

den 1 april 1919, efter köparens val antingen kontant med; 57* procent

ränta från den 15 oktober 1918 eller genom överlämnande av svenska

statens 5 procent obligationer av år 1918 med ränta från sistnämnda dag

och till en kurs, som med 1 procent understiger obligationernas marknadsvärde

vid tiden för köpeskillingslikvideu.

Av köpeskillingen för fastigheten i kvarteret Rosenbad skola vid tillträdet

1,000,000 kronor erläggas kontant och 3,000,000 kronor efter

köparens val antingen kontant eller i svenska statens 5 procent obligationer

av år 1918 med ränta från den 1 april 1919 till enahanda kurs,

som b^stämts beträffande likviden för de förra fastigheterna.

Vad i övrigt preliminärt överenskommits framgår av upprättade

förslag till kontrakt.»

Jag redogjorde därefter för innehållet i berörda båda kontraktsförslag,

vilka voro av följande lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

''Köpekontrakt.

Skandinaviska kreditaktiebolaget, nedan kallat säljaren, överlåter och försäljer

härmed till svenska staten, nedan kallad köparen, fastigheten nr 1, 2, 10 och

11 i kvarteret Mercurius, med adressnummer Västerlånggatan 16 och Storkyrkobrinken

7, Stockholm, samt fastigheten nr 3 och 9 i samma kvarter, med adressnummer

Storkyrkobrinken 9 och Stora Gråmunkegränden 6.

För försäljningen gälla nedan angivna villkor:

§ I
Fastigheterna

säljas gravationsfria i det skick, vari de nu befinnas, och tillträdas

den 15 oktober 1918.

§ 2.

Köpeskillingen utgör tvåmillioner (2,000,000) kronor, som gäldas den 1 april

1919, efter köparens val antingen kontant med 5 Va ränta från den 15 oktober

1918 eller genom överlämnande av svenska statens 5 % obligationer av år 1918

med ränta räknad från sistnämnda dag och till en kurs, som med 1 % understiger

obligationernas marknadsvärde vid tiden för köpeskillingslikviden.

§ 3.

• Köpet sker under förbehåll, att riksdagen senast den 1 mars 1919 godkänt

detsamma.

Därest dylikt godkännande icke lämnas, skall köpet gå åter. Fastigheterna

skola i så fall av köparen utrymmas och ställas till säljarens disposition senast des

1 april 1919. Därvid skall köparen såsom ersättning för hyra m. m. utgiva ett

belopp motsvarande ränta efter 5 t/j, % å 2,000,000 kronor från den 15 oktober I91s

till (lagen för fastigheternas återställande.

§ 4.

Vaktmästarna 0. J. Andersson, C. J. Nässling och A. Nilsson, som för närvarande

utan skriftliga hyreskontrakt innehava var sin lägenhet, Andersson i.huset

nr 16 Västerlånggatan samt Nässling och Nilsson i huset nr 9 Storkyrkobrinken,

berättigas att, så länge de kvarstanna i säljarens tjänst, dock ej längre ån till den

1 oktober 1923, kvarbo i resp lägenheter mot erläggande av en årlig hyra

Andersson av åttahundra (800) kronor och de båda övriga av sjuhundra (700)

kronor.

''Kreditbolagets samköpsförening u. p. a.’ förbehålles rätt att till den 1 maj

1919 mot en årlig hyra av femhundra (500) kronor disponera två magasin å gården

till nr 9 Storkyrkobrinken ävensom mot en årlig hyra av femhundra (500) kronor

ett å denna gärd över magasinen liggande större rum.

Säljaren förbehåller sig rätt att för förvaring av potatis till den 1 oktober

1919 mot en årlig hyra av sexhundra (600) kronor disponera det s. k. gamla arkivet

i källarvåningen med ingång från Gråmunkegränden.

§ b.

Alla för fastigheterna utgående onera och utskylder betalas av säljaren i vad

de belöpa på tiden till den 15 oktober 1918, och av köparen i vad de belöpa på

s 26.]

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[26.] tiden därefter. Hyresavkastningen ävensom utdelning från Stockholms stads Brandförsäkringskontor

avseende tiden efter den 15 oktober 1918 tillfaller köparen.

§ 6.

Sedan riksdagen godkänt köpet och köpelikviden fullgjorts, utfärdar säljaren

till köparen kvitterat köpebrev och avlämnar bevis om för säljaren meddelad lag

fart och övriga för lagfarts vinnande av köparen nödiga handlingar.

Hyreskontrakten och andra dylika fastigheterna rörande handlingar överlämnas

vid tillträdet den 15 oktober 1918.

Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade samt mellan

säljaren och köparen växlade.’

''Köpekontrakt.

Aktiebolaget Rosenbad, bär nedan kallat säljaren, överlåter och försäljer

härmed till Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad köparen, fastigheten nr 6 i

kvarteret Rosenbad med adressnummer Strömgatan 24 och Rosenbad 2, Stockholm.

För försäljningen gälla följande villkor:

§ 1.

Tillträdet sker den 1 april 1919.

§ 2.

Köpet sker under förbehåll, att riksdagen senast den 1 mars 1919 godkänt

detsamma.

Fastigheten försäljes fri från penninginteckningar och i övrigt fri från andra

gravationer än nu gällande inteckningar till säkerhet för beståndet av nyttjanderätt

till lägenheter i fastigheten, i enlighet med vad här nedan i § 6 omförmäles.

§ 4.

Fastigheten försäljes i nu befintligt skick, i följd varav säljaren, därest köpet

kommer till stånd, icke svarar för brister å fastigheten, som efter denna dag och

intill tillträdesdagen utan något säljarens förvållande må kunna uppkomma.

I händelse brandskada efter denna dag och intill dess riksdagens godkännande

å köpet lämnats övergår fastigheten, äger köparen, därest köpet kommer till stånd,

uppbära brandstodsbeloppet och därmed återställa fastigheten i därförinnan befintligt

skick, i den mån kostnaden härför täckes av brandstodsbeloppet.

§ 5.

Köpeskillingen utgör fyra miljoner (4,000,000) kronor, varav 1,000,000 kronor

skola erläggas kontant vid tillträdet samt återstoden 3,000,000 kronor, efter köparens

val, antingen kontant eller genom överlämnande vid samma tidpunkt av Svenska

statens 5 % obligationer av år 1918 med ränta från den 1 april 1919 till en kurs,

som med 1 % understiger obligationernas marknadsvärde vid tiden för köpeskillingslikviden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Sjunde huvudtiteln 1919 års tilläggsstat.

Säljaren uttäster sig att, därest såsom likvid överlämnas obligationer enligt [26.

vad nu nämnts, icke före den 1 april 1921 försälja eller eljest i den allmänna rörelsen

utlämna dessa obligationer eller någon del av desamma.

>5 o.

F. d. universitetskanslern greve F. Wachtmeister och grosshandlaren L. L.

Liberg äga att fortfarande kvarbo i sina lägenheter, greve Wachtmeister till den 1

oktober 1921 mot en årlig hyra av 15,000 kronor och grosshandlaren Liberg under

tio år från tillträdesdagen mot en årlig hyra av 18,000 kronor, skolande ersättning

för värme jämväl anses inbegripen i dessa hyresbelopp; dock att i händelse av

någonderas frånfälle hans lägenhet skall avträdas å den fardag, som infaller näst

efter tre månader från dödsfallet. Den greve Wachtmeister och grosshandlare Liberg

sålunda tillförsäkrade rätt till kvarboende utgör ej hinder för köparen att. i

händelse anledning därtill förefinnes, i stället för av dem nu disponerade, till bostadslokalema

hörande utrymmen såsom vindskontor eller källarlokaler m. in. ställa

andra lika goda lokaler till deras förfogande. Därjämte tillförsäkras grosshandlare

Liberg att, om han för egen del sådant behöver, under ovan angiven tid disponera

ett invid hans våning beläget mindre kontorsrum mot en årlig hyra av 800 kronor.

Förutom ovannämnda personer hava trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund

och aktiebolaget restaurant Rosenbad förhyrt av dem innehavda lägenheter, trafikaktiebolaget

till den 1 oktober 1920 och restaurantaktiebolaget till den 1 oktober

1923, Övriga lägenheter äro ej uthyrda för längre tid än till den 1 oktober 1919

med en uppsägningstid av högst sex månader.

Säljaren förbinder sig att ej uthyra någon av lägenheterna inom fastigheten

för längre tid eller med annan uppsägningstid än nu nämnts samt att, sedan riksdagens

samtycke till köpet lämnats, så vitt på honom ankommer, genom uppsägningar

och utverkande av hyresnämndens tillstånd därtill tillse, att de lägenheter,

vilka, enligt vad ovan nämnts, ej äro uthyrda för längre tid än till den 1 oktober

1919, jämväl varda till nämnda dag disponibla för köparen.

§ 7.

Därest säljaren skulle brista i fullgörande av sina utfästelser eller försäkringar

uti §§ 5 och 6 här ovan, skall säljaren gälda skadestånd, som, i händelse av

åsidosättande av bestämmelsen i § 5, skall beräknas till 10 % av de obehörigen

försålda eller utlämnade obligationernas nominella värde men eljest bestämmas av

skiljemän enligt lagen den 28 oktober 1887 om skiljemän.

§ 8.

Alla för fastigheten utgående onera och utskylder betalas av säljaren, i vad

de belöpa på tiden till tillträdesdagen, och av köparen i vad de belöpa på tiden

därefter. Hyresa vkastningen avseende sistnämnda tid tillfaller köparen.

§ 9''

Säljaren fritager sig från möjligen uppkommande kostnad för vinnande av

lagfart å detta köp.

§ 10-

Sedan riksdagen godkänt köpet och köpelikviden fullgjorts, utfärdar säljaren

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[26.] till köparen kvitterat köpebrev och avlämnar bevis om för säljaren meddelad lagfart

och övriga för lagfarts vinnande eller fastigheten eljest rörande handlingar.

Av detta kontrakt äro två lika lydande exemplar upprättade samt mellan

säljaren och köparen växlade.’

Härefter yttrade jag vidare:

»Beträffande de myndigheter, åt vilka bör givas i uppdrag att å

Kungl. Maj:ts och kronans vägnar avsluta de villkorliga kontrakt, till

vilka jag sålunda framlagt förslag, synes det mig lämpligt att kontraktet

i fråga om inköp av skandinaviska kreditaktiebolagets fastigheter

undertecknas av byggnadsstyrelsen, vars chef beträffande sistnämnda

köp på min anmodan fört de förberedande underhandlingarna med säljaren;

köpeavtalet angående fastigheten Rosenbad torde däremot böra

i vanlig ordning avslutas av kammarkollegium.»

Departement!- Hå jag nu, under åberopande av vad i detta ärende sålunda

chefen. förekommit, går att tillstyrka Kungl. Maj:t att hos riksdagen begära

dels dess godkännande av förenämnda två köpeavtal, dels ock anvisande

av för ändamålet erforderliga medel, så avser mitt förslag i

sistberörda hänseende, att köpeskillingarna skola i den utsträckning,

avtalen medgiva, erläggas i svenska statens obligationer för att framdeles

täckas av statens inkomster. Med hänsyn därtill att obligationernas

värde skall beräknas till ett belopp, som med 1 procent understiger

deras marknadsvärde vid tiden för köpeskillingslikviden, kommer

köpeskillingens verkliga belopp att något överstiga de i kontrakten angivna

summorna, vadan alltså anslag för ändamålet böra begäras såsom

förslagsanslag och till något förhöjda belopp. Jag hemställer sålunda,

att Kungl. Maj:t måtte ftmeslå riksdagen, att

ej mindre

dels godkänna förenämnda, beträffande inköp av

fastigheterna nr 1, 2, 10 och 11 i kvarteret Mercurius

samt nr 3 och 9 i samma k varf er å Kungl. Maj.ts och

kronans vägnar villkorligt ingångna avtal;

dels för köpeskillingens täckande å tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag

å .................................................... kronor 2,020,000

att utgå av tillfälliga lånemedel;

(in även

dels godkänna ovan omförmälda, beträffande inköp

av fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stock
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. tio

holm å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar villkorligt [26. j

ingångna avtal;

dels för täckande av köpeskillingen för sistnämnda

fastighet å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag

å................................................. kronor 4,030,000.

därav 3,030,000 kronor att utgå av tillfälliga lånemedel.

G. De kungl. teatrarna.

1, 2 och 3. Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad ävensom av staten tillhörig, i nämnda byggnader

förvarad lösegendom.

I en till chefeu för finansdepartementet ställd skrivelse av den 21 [''21.]

december 1916 ifrågasatte överdirektören och chefen för försäkrings- B,andför»akinspektionen

P. G. Laurin att, för utjämnande av de förluster, som ^y^aden^ch

kunde åsamkas statsverket genom brand, måtte göras årliga avsättningar dramatiska

efter bestämd norm till eu statens brandförsäkringsfond. Sedan nämnda teate™s ty99- skrivelse remitterats till samtliga de ämbetsverk, som av Iragan beröras,

hava svar numera inkommit från de flesta av de hörda myndigheterna,

och ärendet skall, så snart förhållandena det medgiva, upptagas till behandling

i finansdepartementet. I samband därmed kommer även att

prövas en av överintendentsämbetet i skrivelse den 26 september 1916

väckt fråga om anlitande jämväl av ömsesidiga svenska bolag för brandförsäkring

av teaterbyggnaderna.

För brandförsäkring av de staten tillhöriga teaterbyggnaderna i Byggnaden,a.

Stockholm har, vad angår operan allt från år 1900 och vad dramatiska

teatern beträffar sedan år 1910, ett extra anslag varit av riksdagen anvisat,

vilket i riksstaten för vart och ett av åren 1911 —1915 upptagits

med ett belopp av 40,175 kronor och för vart och ett av åren 1916—

1918 med 40,176 kronor samt i tilläggsstaten för sistnämnda år med

45,163 kronor. Försäkringsbeloppen hava utgjort för operabyggnaden

4,578,441 kronor 79 öre — operahusets terrassbyggnad är hos Stockholms

stads brandförsäkringskontor för all framtid försäkrad för 295,358

kronor 21 öre — samt för dramatiska teaterns byggnad 4,500,000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

[27.]

Lösegendom

operan och

dramatiska

teatern.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

1 skrivelse den 30 september 1918 har byggnadsstyrelsen nu gjort

framställning i fråga om anvisande av medel till ifrågavarande försäkringar

under det stundande försäkringsåret. Därvid har styrelsen framhållit,

att de skador, som vid fall av eldsvåda kunde uppkomma, icke

skulle på långt när bliva täckta av de belopp, till vilka teaterbyggnaderna

för närvarande äro försäkrade; men under erinran om överintendentsämbetets

skrivelse den 13 oktober 1908 i fråga om brandförsäkring

av teaterbyggnaderna, däruti ämbetet av principiella skäl ifrågasatt,

huruvida nämnda byggnader borde försäkras, har byggnadsstyrelsen ansett

sig, med hänsyn jämväl till årspremiernas storlek, icke lämpligen böra

föreslå någon höjning av de nuvarande försäkringsbeloppen.

I anslutning till vad byggnadsstyrelsen sålunda anfört har styrelsen

hemställt, att därest Kungl. Magt prövade lämpligt, att operabyggnaden

och dramatiska teaterbyggnaden allt fortfarande försäkrades på

sätt för närvarande äger rum, Kungl. Magt måtte hos 1919 års riksdag

göra framställning om anvisande på extra frtat för år 1920 av,

för jämnande av anslagets slutsumma, ej mindre 18,314 kronor för

gäldande av årspremie för brandförsäkring av operabyggnaden under ett

år, räknat från klockan tolv på dagen den 15 juli 1919, än även tillhopa

21,446 kronor för bestridande av kostnaderna för erläggande av

särskild avgift till Stockholms stads brandförsäkringskontor samt årspremie

för brandförsäkrande av dramatiska teaterbyggnaden vid Nybroplanen

under ett år, räknat från klockan tolv på dagen den 1 juli 1919.

Då jag icke har något att erinra mot vad byggnadsstyrelsen sålunda

föreslagit, upptager jag i mitt förslag ifrågavarande anslag med

summan av nyssnämnda belopp eller 39,760 kronor.

Då Kungl. Maj:t i den till 1910 års riksdag den 14 januari 1910

avlåtna statsverkspropositionen (under punkt 40 av sjunde huvudtiteln)

första gången gjorde framställning om brandförsäkring av staten tillhörig,

i operabyggnaden förvarad lösegendom, anförde föredragande departementschefen,

efter att hava meddelat att värdet av ifrågavarande

lösegendom hade beräknats till 1,000,000 kronor, vidare följande:

»Emellertid torde det kunna ifrågasättas, huruvida en försäkring av denna

egendom till fulla värdet är erforderlig. En brandförsäkring har ju i förevarande

fall till ändamål att, såvitt möjligt, göra operaverksamhetens upprätthållande efter

en eldsolycka oberoende av statens ekonomiska ingripande. Betänker man, att

dekorationer, rekvisita o. d. tillkommit och tillkomma successivt under verksamhetens

fortgång, torde det befinnas självfallet, att, även om man icke kan angiva

viss lös egendom såsom för operaverksamheten obehövlig, denna verksamhet dock

kan på ett tillfredsställande sätt upprätthållas, utan att all den operan vid en viss

s. 65 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 65

tidpunkt tillhöriga lösa egendom är för operaverksamheten tillgänglig. Sålunda bör

brandförsäkringen kunna sättas icke obetydligt lägre än egendomens fulla värde.

Och efter inhämtade upplysningar tror jag mig hava funnit, att, även om den lösa

egendomens brandförsäkring begränsades till hälften av det utav styrelsen för kungl.

teaterns aktiebolag upptagna värdet eller till 500,000 kronor, det ersättningsbelopp,

som vid eldsolycka vore att påräkna, kunde bliva till väsentlig hjälp i och för

operaverksamhetens fortgång eller successiva återupptagande.»

Med bifall till vad Kungl. Maj:t i anslutning härtill föreslog beviljade

riksdagen det för brandförsäkring av ifrågavarande lösegendom

för ett belopp av 500,000 kronor begärda anslaget 3,668 kronor. Jämväl

därefter har på förslag av Kungl. Maj:t enahanda anslag av riksdagen

för ändamålet beviljats, senast å 1918 års tilläggsstat,

I skrivelse den 27 september 1918 har nu styrelsen för kungl. teaterns

aktiebolag hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till styrelsens förfogande

ställa behövliga medel för förnyande av brandförsäkringen av

samma lösegendom för tiden 15 juli 1919—15 juli 1920.

Sedan sistnämnda skrivelse remitterats till byggnadsstyrelsen, bär

denna från styrelsen för kungl. teaterns aktiebolag mottagit en skrift,

däri, efter erinran om det belopp, vartill ifrågavarande lösegendom på

sätt nyss nämnts blivit värderad, anförts :

»Om därtill lägges värdet endast av den materiel, som anskaffats för nyuppsättningar

av operor och baletter under de senaste åren, eller från och med juli

1910, utgörande över 500,000 kronor, uppstår en värdesumma av 1,500,000 kronor,

oberäknat den höjning av värdet, som betingas av nu gällande betydligt högre pris.

Styrelsen har på grund härav förhört sig hos vederbörande brandförsäkringsbolag

rörande möjligheten av brandförsäkringsbeloppets höjande, och torde hinder ej

möta för summans ökande till 1,000,000 kronor mot samma premie som hittills,

d. v. s. högst kronor 7.5 0 °/00.

Då för operaverksamhetens fortsättande i händelse av eldsolycka inom teaterns

lokaler vore av största vikt att hava medel tillgängliga för omedelbart ersättande

av det, som eventuellt blivit förstört eller skadat, skulle styrelsen gärna se,

att kungl. byggnadsstyrelsen ville hos Kungl. Maj:t göra hemställan om brandförsäkringsbeloppets

höjande till minst 1,000,000 kronor.»

I statsverkspropositionen till 1912 års riksdag gjorde Kungl. Maj:t

under punkt 59 av sjunde huvudtiteln första gången framställning om

anvisande av medel till brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska

teaterns byggnad förvarad lösegendom. Enligt vad som framgår av

det därvid åberopade statsrådsprotokollet, hade kungl. dramatiska teaterns

aktiebolag dittills bekostat försäkringen av sistnämnda lösegendom till ett

beräknat värde av 250,000 kronor, och fann föredragande departementschefen

icke anledning att frångå nämnda försäkringsbelopp. Kungl.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Sjunde huvudtiteln: 1919 års ti/Iäggsstat.

[27.] Maj:ts i anslutning härtill framställda förslag om anvisande av 1,735

kronor till årspremiens gäldande bifölls av riksdagen. Enahanda belopp

har även sedermera på Kungl. Maj:ts förslag av riksdagen årligen anvisats,

senast på tilläggsstaten för år 1918.

I skrivelse den 17 oktober 1918 har styrelsen för kungl. dramatiska

teaterns aktiebolag, efter att hava erinrat, att det år 1912 fastställda

brandförsäkringsvärdet för staten tillhörig, i dramatiska teatern

förvarad lösegendom förblivit oförändrat, vidare anfört:

»Ifrågavarande egendom måste, dels på grund av nyanskaffning — belöpande

sig sedan tiden för brandförsäkringsbeloppets senaste fastställande i runda tal för

manuskript, böcker och musikalier till kronor 16,300, kostymer kronor 168,500,

attribut, rekvisita och möbler kronor 104,600, dekorationer och sceninventarier kronor

228,500 samt övriga inventarier kronor 16,100 eller tillsammans omkring kronor

534,000 — dels ock på grund av penningevärdets fall, för närvarande uppskattas

till vida högre belopp. Härtill kommer, att nyanskaffningen årligen uppgår till omkring

kronor 100,000.

Den vid teatern förvarade lösegendom, för vilken enligt ovan utgivits ett

sammanlagt belopp av kronor 784,000. torde därför böra försäkras för en summa

av en miljon kronor.

Då nu utgående premie utgör kronor 1,735 för en försäkring å kronor

250,000, får styrelsen för kungl. dramatiska teaterns aktiebolag sålunda i underdånighet

anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nåder vidtaga erforderliga åtgärder

för att berörda brandförsäkringspremie fortfarande må utgå av allmänna medel

samt höjas till kronor 6,940.»

Sedan jämväl sistnämnda skrivelse remitterats till byggnadsstyrelsen,

har denna i ett den 12 november 1918 dagtecknat utlåtande yttrat

sig i anledning av bägge bolagsstyrelsernas föreliggande framställningar.

Byggnadsstyrelsen har därvid till en början i likhet med bolagsstyrelserna

framhållit, hurusom givetvis värdet å ifrågavarande inventarieförråd

dels genom nyanskaffningar och dels till följd av höjda materialpriser

icke oväsentligt ökats, sedan desamma i och för brandförsäkring

senast värderats. För så vitt det överhuvud kunde anses ligga i statens

intresse, att den i teatrarna förvarade lösegendomen hölles brandförsäkrad,

funne byggnadsstyrelsen alltså en höjning av försäkringssummorna

väl motiverad.

Efter att vidare hava erinrat om det uttalande till statsrådsprotokollet

den 14 januari 1910, som jag förut återgivit, anförde byggnadsstyrelsen

vidare:

»Byggnadsstyrelsen, som helt ansluter sig till den sålunda uttalade åsikten,

får härmed — likväl under erinran att överintendentsämbetet i underdånigt utlåtande

den 11 maj 1909 på anfört skäl förklarat sig icke kunna tillstyrka då ifrågasatt

brandförsäkring av inventarier i operabyggnaden — i underdånighet hemställa, att

därest Eders Kungl. Maj:t skulle finna skäl till riksdagen avlåta proposition om höjning

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

av ifrågavarande brandförsäkringsbelopp, dessa i så fall måtte höjas till hälften av [27.]

de beträffande inventarieförråden angivna värden eller för inventarierna i operabyggnaden

till 750,000 kronor och för inventarierna i dramatiska teaterns byggnad till

500.000 kronor.»

I likhet med byggnadsstyrelsen kan jag ansluta mig till den upp- Diportemenu.

fattning, som till ovannämnda statsrådsprotokoll den 14 januari 1910 i c endetta

ämne uttalades av dåvarande chefen för finansdepartementet, nämligen

att eu brandförsäkring i förevarande fall fyller sitt syfte, om den

såvitt möjligt gör teaterverksamhetens upprätthållande efter en eldsolycka

oberoende av statens ekonomiska ingripande, samt att brandförsäkring

till egendomens fulla värde följaktligen icke är erforderlig. Men

med hänsyn till de rådande oerhört höga priserna på ifrågavarande slag

av lösegendom har jag vid försäkringsbeloppens avvägande ansett försiktigheten

bjuda att sätta dessa belopp något högre än byggnadsstyrelsen

föreslagit. Sålunda har jag beträffande den i operahuset förvarade

lösegendomen funnit det av vederbörande bolagsstyrelse ifrågasatta

beloppet, 1,000,000 kronor'', skäligt och för motsvarande föremål

inom dramatiska teaterns byggnad har jag stannat vid ett belopp av

750.000 kronor.

Premiebeloppen för brandförsäkring av ifrågavarande lösegendom

efter nu nämnda försäkringsvärden utgöra enligt upplysningar, på min

begäran införskaffade genom byggnadsstyrelsens försorg, för helt år för

vad som förvaras inom operabyggnaden 7,280 kronor och för dramatiska

teaterns förråd 5,205 kronor.

Samtliga här ifrågavarande brandförsäkringspremier skola erläggas

i förskott; och torde vid sådant förhållande anslagen få uppföras å tillläggsstaten

för år 1919.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslaganvisa
dels

till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad

ett belopp av högst........................ kronor 39,760;

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring

av staten tillhörig, i operabyggnaden förvarad

lösegendom ett belopp av högst ........... kronor 7,280;

dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring

av staten tillhörig, i dramatiska teaterns

byggnad förvarad lösegendom ett belopp

av högst ............................................ kronor 5,205;

eller tillhopa högst ........................ kronor 52,245.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Sjunde huvudtiteln; 1919 års tiUäggsstat.

H. Diverse.

I. Åtgärder för prisreglering å ved.

f [28-]

Åtgärder för

prisreglering

d ved.

I eu den 13 juli 1917 utfärdad förordning (nr 476) angående reglering

av bränsleförbrukningen föreskrevs, bland annat, att ved för den enskilda

bushållsförbrukningens oundgängliga behov skulle av bränslekommissionen

efter rekvisition av de myndigheter, som enligt särskilt meddelade

bestämmelser inom kommunerna omhänderhade regleringen av

livsmedels- eller bränsleförbrukningen, tillhandahållas dessa myndigheter

till ett pris av 10 kronor per kubikmeter prima björkved och 8 kronor

per kubikmeter prima barrved fritt banvagn å station, belägen så nära

den ort, där veden skulle användas, som förhållandena medgåve.

Genom beslut den 7 september 1917 meddelade Kungl. Maj:t

därefter särskilda föreskrifter angående fördelningen bland de enskilda

hushållen av den ved, som tillhandahölles nämnda myndigheter, därvid

bland annat fastställdes den kvantitet ved för hushållsförbrukning, envar

skulle äga rätt att före den 1 juli 1918 till ovan angivna pris bekomma,

varefter genom beslut den 14 december 1917 viss ändring härutinnan

gjordes beträffande personer, bosatta i Norrbottens län.

Sedan bränslekommissionen därefter i skrivelse den 17 maj 1918

hemställt, att de sålunda meddelade bestämmelserna måtte få tillämpas

jämväl för tiden den 1 juli 1918—den 30 juni 1919, förordnade Kungl.

Magt genom beslut den 20 juni 1918, att den kvantitet för hushållsförbrukning

avsedd ved, som envar skulle äga rätt att för tiden från

och med den 1 juli 1918 till och med den 30 juni 1919 från bränslekommissionen

bekomma till de i ovan nämnda förordning angivna pris,

skulle högst utgöra: för personer, bosatta i Norrbottens län, fem kubikmeter;

för personer, bosatta i Västerbottens län, tre kubikmeter; för

personer, bosatta i Jämtlands, Västernorrlands, Gävleborgs eller Kopparbergs

län, två kubikmeter; samt för personer, bosatta i övriga orter av

landet, eu kubikmeter; dock att varje hushåll icke skulle äga bekomma

större kvantitet ved, än som belöpte å fem personer samt att bränslekommissionen

skulle äga rätt att i dessa bestämmelser göra modifikationer i

fråga om personer, som hade sina bostäder i hus med centralvärmeledning.

Därjämte föreskrev Kungl. Maj:t, att bränslekommissionen skulle

äga leverera ifrågavarande ved till vederbörande myndigheter fritt.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 69

köparens station och därvid debitera eu av kommissionen beräknad

medelfraktkostnad, dock högst fyra kronor för kubikmeter.

Den billigare hushållsved, som sålunda tillförsäkrats konsumenterna,

har av bränslekommissionen tillhandahållits mot s. k. vedkort,

vilka, i jämförelse med priserna å annan hushållsved än s. k. kortved,

medfört en rabatt, per kubikmeter motsvarande dels ett belopp av 5

kronor 50 öre och dels det belopp, varmed fraktkostnaden för respektive

ort överstigit den beräknade medelfraktkostnaden av 4 kronor. Denna

förmån har, enligt vad bränslekommissionen meddelat, medfört, att kommissionen

för ifrågavarande ved erhållit ett pris, som, sedan de verkliga

fraktkostnaderna dragits från detsamma, uppgått till endast omkring

hälften av beräknat självkostnadspris å produktionsorten. Sammanlagda

beloppet av den förlust, som härigenom åsamkats eller kommer att.

åsamkas kommissionen, har för bränsleåret 1918—1919 av kommissionen

uppskattats till cirka 25,000,000 kronor.

Innan jag ingår på spörsmålet rörande täckandet av omförmälda

förlust, anser jag mig emellertid böra erinra om, att frågan angående

försäljningspriset å bränslekommissionens ved helt nyligen varit föremål

för behandling inom riksdagen.

1 eu den 15 november 1918 dagtecknad proposition, nr 31, föreslog

nämligen Kung!. IVJaj:t den då inkallade urtima riksdagen medgiva,

att bränslekommissionens vedlager Unge försäljas till de nedsatta pris,

som av Kung]. Maj:t prövades lämpliga med hänsyn till såväl de ändrade

förhållandena å bränslemarknaden som önskvärdheten av ett lättande

utav dyrtidens tryck, särskilt i fråga om de mindre bemedlade. Vid

anmälan för Kung!. Maj:t av ifrågavarande ärende anförde jag till statsrådsprotokollet

över finansärenden förberörda den 15 november 1918

bland finna t följande:

»Bränslekommissionens vedlager den 1 oktober 1918 torde kunna skattas till

i runt tal 13,000,000 kubikmeter. För att kommissionens affärer skola kunna, på

sätt vid beviljande av kredit åt kommissionen förutsatts, avvecklas utan förlust,

erfordras, att priset å den av kommissionen lagrade veden alltjämt hålles jämförelsevis

högt. Emellertid hava under senaste tiden väsentligt ändrade förhållanden inträtt

å bränslemarknaden. De sjunkande sjöfrakterna hava medfört lägre kolpriser

och dessa kunna väntas falla ytterligare. Givetvis återverkar detta i sin ordning

ä bränsleprisen i övrigt. Ätt under sådana omständigheter kommissionen skulle,

endast för att kunna till fullo återbetala det erhållna rörelsekapitalet, söka hålla

vedprisen uppe, lärer enligt min mening icke böra ifrågakomma. Det torde tillåtas

mig att i detta avseende erinra, att bränslekommissionen själv i skrivelse till Eders

Kungl. Maj:t den 1 innevarande november i fråga om försäljningspriset å kommissionens

ved framhållit, hurusom kommissionen vore medveten om, att statens in
-

[28.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[28.] tresse att undgå förlust på vedanskaffningen kunde komma att stå i motsättning till

det lika viktiga eller till och med viktigare allmänna intresset, att de på grund av

kristiden och de extraordinära förhållandena uppdrivna vedpriserna nedbragtes till eu

lägre nivå i samma mån, som kristidens tryck lättades.

Redan nu bär emellertid bränslekommissionen i vissa fall försålt ved till

pris, som ej täcker kommissionens egna kostnader. Jag åsyftar här den ved, som

för enskildas hushållsförbrukning tillhandahållits vederbörande livsmedelsnämnder till

nedsatt pris, och som av livsmedelsnämnderna fått utlämnas med viss myckenhet

till varje enskild person, nämligen, vad angår bränsleåret 1917 1918, i Norrbottens

län med 5 kubikmeter, i Västerbottens län med 3 kubikmeter, i Jämtlands, Västernorrlands,

Gävleborgs och Kopparbergs län med 2 kubikmeter samt i övriga delar

av landet med 1 kubikmeter. De förluster, som för bränslekommissionen uppkomma

å dessa försäljningar, avsåg man att täcka genom att vid vissa andra försäljningar

betinga ett så mycket högre pris. Detta lärer emellertid icke numera låta sig göra.

Givetvis bör dock icke av sådan anledning bränslekommissionens försäljning av ved

till nedsatt pris under innevarande konsumtionsår erhålla en minskad omfattning.

Tvärtom synes det mig, att man bör vidare fortgå å den inslagna vägen och, särskilt

dä fråga är om hushållsved till de mindre bemedlade, genom väsentligt ökade

försäljningar bereda lättnader i de allmänna svårigheterna till följd av levnadskostnadernas

stegring. Dessa hava numera nått en sådan höjd, att störa delar av vårt

folk befinna sig invid eller rent av under existensminimum. Omfattande åtgärder

hava av statsmakterna redan vidtagits för lindrande av dyrtidens tryck, men den

hjälp, som lämnats, har dock tyvärr ej varit tillräcklig. Det synes mig därför vara

synnerligen önskvärt att till den stundande vintern med dess ökade svårigheter åtminstone

bränslet må kunna tillhandahållas till ett någorlunda överkomligt pris.

Det torde ej låta sig göra att nu angiva de belopp, varmed nedsättning av

vedprisen bör ske, vare sig denna nedsättning föranledes av de ändrade förhållandena

å bränslemarknaden eller av önskan att underlätta återgången till mera normala

förhållanden på det ekonomiska området i allmänhet, eller prisnedsättningen betingats

av nödvändigheten att träda direkt hjälpande emellan till lindrande av dyrtidens

tryck. An mindre kan man nu ens tillnärmelsevis fastslå storleken av den förlust,

som kan komma att tillskyndas staten i händelse nu antydda prisnedsättningar företagas.

Såsom i detta avseende belysande vill jag emellertid omnämna, att ovanberörda

försäljning av hushållsved under bränsleåret 1917—1918 till ett pris av 10

kronor för prima björkved och 8 kronor för prima barrved, allt per kubikmeter fritt

barnvagn å produktionsorten samt mot en medelfraktkostnad för leverans vid köparens

station av högst 4 kronor per kubikmeter, medförde en förlust av i runt tal

10,000,000 kronor ä försålda 1,800,000 kubikmeter. Under förutsättning av i övrigt

oförändrade principer för försäljningen av husliållsveden beräknar bränslekommissionen

med hänsyn till dels det ökade antalet av nu uttagna vedkort och dels de

väsentligt höjda fraktkostnaderna, att förlusten på denna försäljning för det nu

löpande bränsleåret kommer att uppgå till cirka 25,000,000 kronor. Såsom jag

förut anfört finner jag det dessutom angeläget att bereda ytterligare lindringar i

de mindre bemedlades svårigheter genom försäljning i väsentligt större omfattning

än hittills av hushållsved till nedsatt pris. Härigenom skulle det belopp, vartill

förlusten å ifrågavarande försäljning kan beräknas uppgå, i motsvarande grad

ökas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. "1

Enligt vad jag förut yttrat lärer det icke gärna kunna ifrågasättas att täcka

ens hela den förlust, som uppkommer å en försäljning av hushållsved i hittills beräknad

omfattning, genom ökat pris å återstoden av kommissionens vedlager.

Därest en nedsättning av priset även å annan ved än hushållsved vidtages, kommer

uppenbarligen en sådan åtgärd att medföra betydande förluster för statsverket. Att

siffermässigt angiva dessa torde dock icke för närvarande vara möjligt. På de skäl.

som jag förut andragit, anser jag emellertid, att dessa förluster, vilka i varje fall

icke torde kunna helt undvikas, uppvägas av de fördelar för det allmänna, som en

prisnedsättning innebär.

Då det vid de tillfällen, när riksdagen beviljat bränslekommissionen kredit,

förutsatts, att förskjutet rörelsekapital skulle återbetalas till statsverket, eventuellt

med ränta, synes det mig icke kunna ifrågakomma att utan riksdagens hörande och

samtycke företaga en sådan nedsättning av priset å kommissionens ved, att därigenom.

rörelsekapitalets återbetalande skulle i mera avsevärd omfattning omöjliggöras.

»

I anledning av berörda proposition yttrade riksdagen i skrivelse

den 19 december 1918, nr 39, följande:

Till grund för den prisnedsättning å bränslekommissionens ved, som Eders

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att medgiva, anföras i propositionen tvenne skilda

skal: å ena sidan det förändrade läget å bränslemarknaden, som förutsättes kunna

försvåra eu realisation av bränslekommissionens vedlager till nu gällande priser; å

andra sidan en önskan att genom prisnedsättning lätta dyrtidens tryck särskilt

i fråga om de mindre bemedlade. Då emellertid en prisnedsättning skulle komma

att medföra förlust ä bränslekommissionens rörelse, och därigenom bränslekommissionens

av riksdagen förskjutna rörelsekapital ej helt skulle kunna av bränslekommissionen

återbetalas, har Eders Kungl. Maj:t ansett en sådan prisnedsättning ej

kunna vidtagas utan riksdagens medgivande.

När riksdagen vid olika tillfällen beviljat bränslekommissionen krediter för

dess verksamhet, har, såsom också i propositionen framhålles, förutsättningen varit

den, att det försträckta kapitalet efter avveckling av bränslekommissionens verksamhet

skulle till statsverket återbetalas, och att bränslekommissionens rörelse alltså

ej skulle medföra någon förlust för statsverket.

1 själva verket har denna förutsättning ej kunnat upprätthållas. Frågan

huruvida det försträckta kapitalet oavkortat skall kunna återbetalas av bränslekommissionen

är icke beroende på, huruvida riksdagen nu bifaller propositionen ellei

ej: alldeles oavsett riksdagens åtgärd är läget redan nu sådant, att bränslekommissionens

rörelse ej kan tänkas avvecklad utan en mycket betydande förlust.

En av orsakerna härtill ligger i Eders Kungl. Maj:ts förordning den 13 juli

1917 och brev den 7 september 1917 samt den 20 juni 1918 angående försäljning

till visst lågt pris av vissa kvantiteter ved till husliållsändamål.

På grund av nämnda förordning och förstnämnda brev försåldes under bränsleåret

1917—1918 s. k. kortved till en kvantitet av 1.8 miljoner kubikmeter, medförande

en förlust av cirka 10 miljoner kronor. Bränslekommissionens avsikt att

täcka denna förlust genom att belasta den till industriella ändamål försålda veden

med en tilläggsavgift av kronor 1.6 5 per kubikmeter och genom en licensavgift av

kronor 4 per kubikmeter ved, som av industrien själv anskaffats. — en utväg, vars

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Sjunde huvudtiteln : 1919 års tilläggsstat.

£28.] laglighet och lämplighet på goda grunder ifrågasatts — har endast delvis kunnat

förverkligas: endast en ringa del av förlusten har härigenom kompenserats, medan eu

annan del blivit täckt genom andra avgifter, som av bränslekommissionen pålagts

handeln med bränsle i riket.

En mycket större förlust kommer att drabba bränslekommissionen genom

försäljning av den kortved för bränsleåret 1918—1919, varom Eders Kungl. Maj:ts

brev av den 20 juni 1918 förordnar. Bränslekommissionen beräknar försäljningen

av denna kortved komma att uppgå till omkring 3 miljoner kubikmeter, medförande

en förlust av cirka 25 miljoner kronor. Hela denna summa kan praktiskt taget

betraktas som nettoförlust.

Redan genom dessa av Eders Kungl. Maj:t vidtagna åtgärder i syfte att lätta

dyrtiden,s tryck drabbas alltså bränslekommissionens rörelse av en förlust, som ej

på annat sätt kan gottgöras och varigenom omöjliggöres för bränslekommissionen

att oavkortat återbetala sitt rörelsekapital på sätt riksdagen förutsatt vid detta

kapitals försträckande.

Detta omöjliggöres emellertid även av andra orsaker. Sedan bränslekommissionen

år 1917 fastställt de bränslepriser, som sedermera varit gällande, ha de av

kriget framkallade förhållandena medfört en stark stegring av fraktkostnaderna. Vid

prissättningen av annan ved än kortved har visserligen bestämts, att priset skulle

jämkas i enlighet med fraktkostnadernas växlingar. Det bär emellertid visat sig

omöjligt att helt och hållet uttaga de stegrade fraktkostnaderna genom högre pris.

På denna grund torde redan nu försäljningen även av annan ved än kortved i derå

fall medföra förlust. Den fortsatta stegringen av kostnader även på andra områden,

•såsom arbetslöner och körslor, torde ytterligare komma att verka i samma riktning.

De höjda fraktkostnaderna ha även bidragit att skärpa en särskild svårighet,

som ytterst härleder sig från det av bränslekommissionen tillämpade systemet vid

avverkningarna. Dessa ha till stor del bedrivits på trakter, särskilt inom Norrland

och Dalarne, där redan med normala fraktpriser ett fullt tillgodogörande av den avverkade

veden tvivelsutan skulle stött på stora svårigheter, och där bortforslingen

med nu gällande fraktsatser, i den män den överhuvud kan verkställas, skulle bli

synnerligen förlustbringande. Det minskade försäljningsvärdet å dessa partier innebär

en betydande förlust för bränslekommissionens verksamhet.

Vilka förluster bränslekommissionen redan lidit eller kan komma att lida vid

realisering av annan bränslekommissionens egendom än bränsle, därom saknar riksdagen

möjlighet att yttra sig. Ett bedömande i detalj av bränslekommissionens

ställning liar försvårats därav, att något bokslut för bränsleåret 1917 — 1918 ännu

icke föreligger.

Riksdagen bär med det anförda velat framhålla, att redan nu, oberoende av

en eventuellt lägre prissättning å bränslekommissionens återstående vedlager, bränslekommissionens

rörelse medfört en förlust, varigenom eu betydande del av det av

riksdagen försträckta rörelsekapital måste anses ha gått förlorad.

Redan vissa av de förhållanden, som här anförts, omöjliggöra ett fasthållande

vid de av bränslekommissionen nu fastställda priserna och kräva en sänkning av

dessa. De omnämnda vedpartierna inom Norrland och Dalarne, enligt uppgift uppgående

till några miljoner kubikmeter, som på grund av sitt läge ej kunna transporteras

och avyttras på bränslemarknaden, måste givetvis realiseras till andra

ändamål. Att detta i många fall ej kan ske annat än till nedsatt pris, torde vara

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

uppenbart. Ett längre dröjsmål med realiserandet skulle i fråga om vissa partier,

särskilt av okluven och oarbetad ved. säkerligen komma att medföra en försämring

av vedens kvalitet med ty åtföljande ytterligare förlust.

Men även med frånseende av dessa visserligen betydande men dock speciella

fäll kan en friare prissättning av bränslekommissionens ved med rätt till sänkning

av priserna vara av tidsomständigheterna påkallad. I den mån den återgång mot

normala förhållanden på bränslemarknaden, som betingas av världskrigets avslutande,

medför ökad tillgång på stenkol och sänkta stenkolspriser, torde bränslekommissionens

nuvarande priser på ved ej kunna upprätthållas annat än genom en för landet

skadlig tvångsprissättning. Under sådana förhållanden måste bränslekommissionen

givas rätt att försälja sin ved till priser, som motsvara marknadsläget och

som möjliggöra eu realisation med minsta förlust.

I vad mån dessa redan lidna eller blivande förluster kunna läggas bränslekommissionen

till last eller äro att hänföra till orsaker, varöver bränslekommissionen

ej kunnat råda, därom har riksdagen ej velat uttala sig. Dock vill riksdagen erinra

därom, att i den mån det av bränslekommissionen och riksvärderingsnämnden fastställda

rotpriset varit för högt, såsom senast överrevisorerna framhållit, har den

därpå grundade ökade vedkostnaden hittills i huvudsak drabbat den vedköpande allmänheten,

men att denna ökade kostnad i och med en prissänkning kommer att

drabba statsverket som en direkt förlust.

Av det anförda torde framgå, att riksdagen finner det av omständigheterna

påkallat att medgiva, att bränslekommissionens vedlager må, där så erfordras, försäljas

till nedsatt pris. Riksdagen förutsätter dock, att, med beaktande av de direktiv,

som givits bränslekommissionen vid dess tillsättande, avvecklingen kommer

att bedrivas på ett fullt affärsmässigt sätt.

I propositionen hemställes om riksdagens medgivande att vid bränslekommissionens

framtida prissättning å ved hänsyn även måtte fä tagas till önskvärdheten

av ett lättande av dyrtidens tryck särskilt i fråga om de mindre bemedlade.

Riksdagen får''i detta. avseende hänvisa till de åtgärder, som redan av Eders

Kungl. Maj it vidtagits, senast genom kung], brevet av den 20 juni 1918 angående

tillhandahållande av billig hushållsved. Beträffande de ytterligare åtgärder, som i

propositionen antydas, får riksdagen hänvisa till bränslekommissionens skrivelse till

chefen för finansdepartementet av den 21 november 1918. För den händelse en utvidgad

utdelning av ved till nedsatt pris skall äga rum, förordar bränslekommissionen,

att den genom Eders Kungl. Maj:ts brev av den 20 juni 1918 medgivna

rätten till vedkort fördubblas, med undantag dock beträffande personer med minst

5,000, respektive 7,000 kronors inkomst. Bränslekommissionen beräknar, att på

grund’ av denna utsträckta rätt 1 ’/, å 2 miljoner kubikmeter skulle komma att uttagas,

vållande bränslekommissionen en ytterligare förlust av 12 a 16 miljoner kronor.

Då den kvantitet, som beräknas bli uttagen å vedkort enligt nu gällande förordning,

uppgår till cirka 3 miljoner kubikmeter och rättigheten, enligt detta bränslekommissionens

förslag, skulle i''det närmaste fördubblas, synes bränslekommissionens

beräkning av den sannolika förlusten vara snarare låg än hög.

Riksdagen kan icke finna, att en utsträckt vedutdelning av denna art till nedsatt

pris och medförande en så betydande statsutgiit är tillräckligt motiverad ellei av förhållandena

påkallad, desto mer som den rätt till sänkning av bränslekommissionens vedpriser,

som riksdagen anser sig böra medgiva, vid sin tillämpning torde komma att

medföra en allmän lättnad å bränslemarknaden.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1919. 1 sant!. 2 höft. (Nr 2.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

[28.]

Departements

chefen.

74 Sjunde huvudtiteln. 1919 års tilläggsstat.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har alltså icke kunnat av riksdagen

i oförändrat skick godkännas, utan får riksdagen härmed tillkännagiva för

dei2, 4unJr'' , aJ:4> a44 bränslekommissionens vedlager må försäljas till pris, som

av Mers Kungl. Maj:t prövas lämpliga med hänsyn till en affärsmässig avveckling

av bränslekommissionens verksamhet.»

Av vad liär ovan anförts framgår, dels att riksdagen, som visserligen

icke kunnat i oförändrat skick godkänna Kungl. Maj:ts förslag i

fråga om sättet för avyttrandet av bränslekommissionens vedförråd, likväl

icke haft något att erinra mot, att den hittills bedrivna försäljningen

av billigare liushållsved för innevarande bränsleår fullföljdes i den omfattning,

som bestämts i kungl. brevet den 20 juni 1918, dels ock på

sätt jag ledan förut antytt, att den förlust, som beräknats härvid uppkomma,

uppskattats till sammanlagt cirka 25,000,000 kronor. Den å

kortvedsförsäljningen uppkommande förlusten bör givetvis, i den män

den uppstått såsom en direkt följd av föreskrifterna i förberörda kungl.

brev, ses^ fullt fristående från det underskott, kommissionens verksamhet

eljest ma komma att lämna, och liksom kostnaderna för övriga av statsmakterna

i prisreglerande syfte träffade anstalter täckas genom anslag

å riksstaten. I dylikt hänseende tillåter jag mig erinra om, att på

framställning av folkhushållningskommissionen till prisregleringsåtgärder

beträffande vissa slag'' av livsförnödenheter under nionde huvudtiteln

såsom förslagsanslag anvisats dels å tilläggsstat för år 1918 ett belopp

av 90,000,000 kronor dels ock å extra stat för år 1919 ett belopp av

10.000. 000 kronor, dag är sålunda av den uppfattningen, att framställning

till riksdagen bör göras om anvisande av medel för täckande av

jämväl den för bränslekommissionen genom här ifrågavarande prisregleringsåtgärd

under innevarande bränsleår uppkommande förlusten.

Beträffande anslagsberäkningen tillåter jag mig anmärka, att det

belopp, per kubikmeter räknat, vilket bör såsom prisregleringskostnad

ersättas, givetvis är skillnaden mellan å ena sidan priset å hushållsveden

i allmänhet och å andra sidan priset å den s. k. kortveden. Då

bränslekommissionen uppskattat förlusten å kortvedsförsäljningen till

25.000. 000 kronor, har kommissionen också påtagligen utgått från denna

beräkningsgrund samt därvid förutsatt, att förberörda marginal mellan

priserna å hushållsveden i allmänhet och den s. k. kortveden i fortsättningen

skulle förbliva densamma som förut, d. v. s. 5 kronor 50 öre

per kubikmeter jämte skillnaden mellan den verkliga fraktkostnaden

och den beräknade medelfraktkostnaden av 4 kronor per kubikmeter.

Skulle emellertid vid den av riksdagen förutsatta affärsmässiga avvecklingen

av bränslekommissionens verksamhet eu sänkning av kommis
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln. 1919 års tilläggsstat. 75

sionens allmänna vedpriser komma att vidtagas, bleve emellertid följ- [28.]

den, att ovannämnda marginal komme att minskas, vilket i sin tur

skulle betyda en motsvarande minskning av prisregleringsförlusten å

kortveden. Merberörda marginal angiver med andra ord, per kubikmeter

räknat, maximum av den förlust å kortveden, som kan tillskrivas

prisregleringsåtgärderna, och sålunda även maximum av den ersättning,

som för kortveden ur ett eventuellt prisregleringsanslag bör beredas

bränslekommissionen. Den ytterligare förlust, som för kommissionen kan

komma att uppstå å kortveden, är givetvis av samma art, som det

underskott, som kommissionens verksamhet i allmänhet kan komma att

lämna, och bör sålunda under inga förhållanden täckas ur det anslag,

som nu är ifrågasatt.

Ehuru ovan angivna belopp, 25,000,000 kronor, sålunda, så vitt

nu kan bedömas, lärer vara att betrakta såsom en maximisiffra, torde,

med hänsyn till de ovissa förhållandena, försiktigheten i allt fall bjuda,

att giva ett eventuellt anslag förslagsanslags natur. Anslaget torde

böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande, och vore meningen, att från

detsamma skulle tid efter annan, i den mån bränslekommissionen visade

sig hava fått vidkännas enligt ovan angivna grunder till prisregleringskostnad

hänförlig förlust å kortveden, till kommissionen utanordnas

ersättning för nämnda förlust.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till åtgärder för prisreglering å ved under

bränsleåret 1918—1919, i enlighet med vad jag här

ovan närmare utvecklat, å tilläggsstat för år 1919 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av ................................... kronor 25,000,000.

2. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig lönereglering

för ordinarie befattningshavare i statsdepartementen, centrala

verk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen,

hemställer jag, att Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

[29.j

Tillfällig

lönereglering

för vissa

ordinarie befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

[29.]

[30.]

Förstärkning

av de till avlönande

av

vissa extra

befattningshavare

inom

den civila

statsförvaltningen

samt

till vikariatsersättningar

m.m. anvisade

medel.

Krigstxdstillägg

och

krig stidshjälp.

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tiiläggsstat.

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

lönereglering under år 1919 åt vissa ordinarie

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

å tiiläggsstat för år 1919 under sjunde huvudtiteln

såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av ............................................... kronor 272,497.

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande

av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de

till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. in. anvisade medel å tiiläggsstat för år 1919

under sjunde huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av ....................................... kronor 241,100.

4. Krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet

Över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1919

års tiiläggsstat för täckande av kostnader för krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ärendet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919

åt tjänstemän och betjänte i de till finansdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer å tiiläggsstat för

år 1919 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av........................... kronor 11,300,000.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1919 under sjunde

huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 45,008,000 kronor.

I vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt och föreslagit instämde statsrådets övriga

ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen bifalla

vad sålunda blivit tillstyrkt.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tUläggsstat.

Sammandrag och register

till

Sjunde huvudtiteln å 1919 års tilläggsstat.

Punkt

1

j Sid.

Nr

1

Extra

Extra

|

anslag

anslag

Kronor

Kronor

A. Departementet.

1

2

1

Särskild föredragande i regeringsrätten m. in. förslagsanslag,

högst.......................................................................

l) 2,600

B. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

2

2

1

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, för-

slagsanslag, högst .................................................

6,300

Statskontoret:

3

3

2

Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret, förslags-

anslag, högst....................................................

9,213

Kommerskollegium:

4

3

3

Behandling av ärenden rörande kraftledningslånefonden,

förslagsanslag, högst ...............................................

5,363

Kammarrätten:

5

4

4

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten m. m.,

förslagsanslag, högst..............................................

Statistiska centralbyrån:

14,082

6

4

5

Arvoden åt personal vid valstatistik, förslagsanslag.........

Byggnadsstyrelsen:

8,000

7

5

6

Förstärkning av arbetskrafterna hos byggnadsstyrelsen, för-

slagsanslag, högst................................. kronor 15,000

8

5

7

Förhyrande av lokal för två av byggnadssty-

relsens byråer, förslagsanslag, högst ...... » 1,250

16,250

59,208

C. De centrala ämbetsverken underlydande stater.

Inspektionen över elektriska anläggningar för belysning eller

arbetsöverföring:

1,950

8

5

1

Avlönande av en assistent, förslagsanslag, högst...........

10

6

2

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet:

Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna in. m.,

24,900

förslagsanslag, högst ...............................................

26,850

D. Handel och sjöfart.

11

6

1

Handelshögskolan i Stockholm, förslagsanslag, högst .........

Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst......

15,000

12

7

2

10,000

25,000

*) Beräknat belopp.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Sjunde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

79

Punkt

Sid.

N:r

anslag

anslag

!

E. Skatteomkostnader.

Kronor

Kronor

|

13

13

1

Förstärkning av arbetskrafterna vid gränsbevakningen mot

1

Finland, förslagsanslag, högst.......................................

-|

16,300 1

F. Kronans publika hus.

14

13

1

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och repara-

555,000

tioner, förslagsanslag, högst..........................................

;

15

22

2

Förstärkning av grunden under vissa delar av Stockholms

'') 115,000

slott, reservationsanslag ..........................................

16

22

3

Slutförande av vissa reparationsarbeten å Riddarholmskyrkan,

97,000

reservationsanslag ......................................................

17

32

4

Ombyggnad av den s. k. atelierbyggnaden vid Karl Xlll:s

torg i Stockholm, reservationsanslag ...........................

>) 300,000

18

32

5

Byggnad för en statens provningsanstalt in. m., reservations-

105,000

anslag........................................................................

19

34

6

Inrednings- och reparationsarbeten i länsresidenset i .lön-

'') 11,000

köping, reservationsanslag ..........................................

20

35

7

Inköp för statsverkets räkning av en intill landsstatshusets i

Kalmar område gränsande tomt, förslagsanslag, högst......

37,000

21

39

8

Utvidgning av länsstyrelsens i Värmlands län ämbetslokaler

m. m., reservationsanslag.............................................

Utvidgning av länsstyrelsens i Gävleborgs län ämbetslokaler

‘) 57,000

22

40

9

■) 156,200

m. m., reservationsanslag.............................................

Utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslo-

23

40

10

34,000

kaler in. in., reservationsanslag ...................................

24

47

11

Uppförande av två bostadshus för tullpersonalen i Mon. re-

l) 85,000

servationsanslag ........................................................

25

47

12

Merkostnader för pågående byggnadsföretag m. m., reserva-

410,000

tionsanslag..................................................................

26

51

13

Inköp av vissa fastigheter i kvarteret Mercurius i Stockholm,

2.020,000

förslagsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel...............

26

51

14

Inköp av fastigheten nr 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm,

‘

förslagsanslag, därav att utgå av tillfälliga lånemedel

3,030,000 kronor..........................................................

4,030,000

8,012,200

G. De kungl. teatrarna.

27

63

1

Brandförsäkring av operabyggnaden och dramatiska teaterns

byggnad, förslagsanslag, högst ....................................

39,760 ;

27

63

2

Brandförsäkring av staten tillhörig, i operabyggnaden för-

varad lösegendom, förslagsanslag, högst........................

7.280

27

63

3

Brandförsäkring av staten tillhörig, i dramatiska teaterns

1

byggnad förvarad lösegendom, förslagsanslag, högst ......

5,205 |

52,245

H. Diverse.

28

68

1

Åtgärder för prisreglering å ved, förslagsanslag..................

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare

25,000,000 ;

29

75

2

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag............

‘) 272,497

30 ’

76

3 i

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings-

havare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats- ersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag .........

U 241,100

Bl |

76 i

4

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag...............

0H,300,ooo 1

36,813,597

i

Summa

.................. 45,008,000

l) Beräknat belopp.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

1

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, siatsrådet Rydén anhöll att få underställa Kungl.

Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under åttonde huvudtiteln

torde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919, därvid am lagsäskandena

komme att upptagas i den ordning, vari de ansåges böra upptagas

i tilläggsstaten, och yttrade därefter:

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 sund. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

eu

Departementets

avdelning

av

långt. Maj:t

kansli.

2

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Departementet.

1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. I anslutning

till vad jag anfört under punkten 1 i det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ecklesiastikdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli

anvisa på tillägg sstat för år 1919

för beredande av avlöning åt en extra

byråchef under tiden den 1 juli

—den 31 december 1919 ............... kronor 3.900: —

» beredande av avlöning åt en extra

andre kanslisekreterare under samma

tid................................................... » 1,950: —

» beredande av avlöning åt en extra

vaktmästare under samma tid ...... » 775: —

till förstärkning av det å departementets

ordinarie stat uppförda anslaget

till amanuenser, extra biträden och

vikariatsersättningar ....... > 1,500: — ,

Summa kronor 8,125: —

att utgå såsom gemensamt förslagsanslag k iiögst

sistnämnda belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

S:te Genevievebiblioteket i Paris.

1. Skandinaviska bibliotekarien vid S:te Geneviévebiblioteket [2.]

i Paris. Med hänvisning till vad jag förut denna dag anfört under punkten Sk»ndin*- 16 av bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition hemställer

jag om förslag till riksdagen S:te Gene
att

till ökat bidrag till avlöning åt en skandinavisk bi- ^erebibu^

bliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviéve- e 8 ’ am

biblioteket i Paris, anvisa på tilläggsstat för år 1919

ett förslagsanslag, högst 400 kronor.

Museer.

Nationalmuseum.

2. Förstärkande av två å nationalmuseets ordinarie stat upp- [3.

förda anslag*. I skrivelse den 22 augusti 1918 har överintendenten och Förstärkande

chefen för nationalmuseum hemställt om beredande för åren 1919 och »t tv» & n.- 1920 av ökade tillgångar å två anslagsposter på museets ordinarie stat. I

skrivelsen yttrar överintendenten till en början i fråga om behovet av uppförd,

förstärkning av den ena av dessa anslagsposter:

Enligt gällande avlöningsstat för nationalmuseum utgår till bestridande av kostnader

för tjänstedräkter åt vaktmästare ett årligt anslag av kronor 1,400:— _

År 1913, då denna stat för första gången kom till användning, utgjorde priset

för hel tjänstedräkt kronor 80, för benkläder till sådan kronor 25, för städnmgsrock

kronor 9 och för mössa till tjänstedräkten kronor 8 k 9: 75. .

I regel har vaktmästare med daglig tjänstgöring erhållit vart annat ar hel

tjänstedräkt och vart annat år endast benkläder samt vaktmästare med tjänstgöring

tre dagar i veckan vart annat år omväxlande hel tjänstedräkt eller endast benkläder.

I sådana fall, där arbetets beskaffenhet vållat starkare slitning, har dräktens förnyande

på kortare; tid beviljats. Extra vaktmästare med tillfällig tjänstgöring hava bunt

mössa som tjänstetecken men för övrigt egna kläder. . , , ...

Antalet vaktmästare med daglig tjänstgöring är 12 och med tre dagars fianstgöring

4. Den årliga åtgången kan därför i medeltal beräknas till minst 7 hela

tjänstedräkter och därutöver minst 14 stycken benkläder, motsvarande enligt 1913 ars

priser ett minimum av kronor 770, vartill komma utgifterna för städningsrockar,

mössor och reparationer.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Utgifterna på anslaget ha under de senare åren utgjort: 1913 kronor 1.153:25

1914 kronor 1,041: 50, 1915 kronor 1.250:50, 1916 kronor 1,336: 76, 1917 kronor 863: 92!

„ Med år 1918 hava emellertid prislägen uppkommit, som lämna alla föregående

bakom sig. Eu tjänstedräkt av kvalitet någorlunda motsvarande de hittills

använda kostar nu kronor 195 och benkläder till sådan kronor 50. Städningsrockarna

betinga numera ett pris av kronor 26 och mössorna 10 å 12 kronor. Dock "möter det

störa svårigheter att anskaffa lika goda tygkvaliteter, och hållbarheten kan därför ej

beräknas vara densamma som förut. Däremot kan man på goda skäl befara en alltjämt

fortgående prisstegring pa klädespersedlar så länge som kriget varar.

Eu följd av prisstegringen är att räkningarna för året å redan utfört arbete

*JPP8a kronor 686 utöver tillgängliga medel, som utgöras av dels anslagets belopp,

dels av Kung! Maj:t jämlikt nådigt, brev till statskontoret beviljade kronor 288:25 till

täckande av intill den 18 mars 1918 uppkommen brist.

Härav framgår, att en väsentlig ökuing av ifrågavarande anslag är av omständigheterna

för närvarande pakallad, och torde anslaget, även med hänsyn till den

efter den 18 mars 1918 uppkomna bristen å 1918 års anslag, böra för vartdera av

aren 1919 och 1920 ökas från kronor 1,400 till kronor 3,000 ärligen.

överintendenten kommer härefter till den andra av de båda anslagsposter,

som han anser behövs ökas.

Om beklädnadsanslaget, säger överintendenten, ända till år 1918 visat sig vara

tillräckligt, sa har däremot anslaget å gällande stat till underhåll av golv, fönster och

förevisningsmateriell samt för renhållning, kronor 3,000, ända från och med år 1913

mast..till sista öret utnyttjas utan att dock kunna täcka alla hithörande utgifter, varför

jämlikt museistadgan förevisniugsmedlen år från år måst belastas med en del av

desamma. Om detta redan hittills erbjudit svårigheter, med hänsyn till de anspråk

som från olika hall ställts på dessa medel, så blir det omöjligt, då som nu en häftig

prisstegring inträtt pa saväl material som arbetskostnader. Sålunda uppgå kostnaderna

för golvens underhall — de enda som för närvarande kunna exakt beräknas för 1918

— till kronor 1,872:40, mot kronor 938:35 under 1916 och kronor 1,393:91 under

1917. Utgifterna för fönstrens underhäll och för renhållning uppgiugo 1917 till respektive

^kronor 532:65 och kronor 1,334:48. Det måste i år räknas med en merkostnad

a dessa av respektive kronor 100 och kronor 400. De sammanlagda utgifterna

å ovannämnda tre poster uppgå sålunda till ett belopp av kronor 4,239:53, följaktligen

uppstår, å dem en brist av kronor 1,239: 53. Härtill komma kostnaderna för underhåll

av utställningsmatenelleu. Dessa ställa sig numera vida högre än tidigare, beroende

dels på ökad slitning och förbrukning under de fortgående omhängnings- och omflyttningsarbeteua

och de ofta förekommande tillfälliga utställningarna, dels på de betydligt

stegrade arbets- och materialkostnaderna. Lågt räknat erfordras till detta ändamål

minst 800 kronor årligen. Pa grund härav anser jag efter vunnen erfarenhet

eu förhöjning av anslaget tran kronor 3,000 till kronor 5,000 vara för närvarande

erforderlig.

På grund av vad sålunda anförts har överintendenten anhållit, att

framställning måtte göras till riksdagen om beviljande för vartdera av

åren 1919 och 1920 av tillfälliga tillägg å respektive 1,600 kronor och

2,000 kronor till omförmälda båda ordinarie anslag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

överintendentens begäran om tilläggsanslag för år 1920 anser jag

mig åtminstone för närvarande ej böra understödja. Därtill torde, vad den

begärda posten å 2,000 kronor angår, nu så mycket mindre finnas skäl,

som jag i annat sammanhang föreslagit en ökning av det ordinarie anslaget

för nationalmuseet, som kan tillgodokomma det med nämnda anslagsäskande

för år 1920 avsedda behovet.

För år 1919 åter torde de båda begärda anslagen böra äskas å till
ci

C

läggsstat. Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen

att på tillägg sstat för år 1919 anvisa såsom särskilda

förslagsanslag

O O

dels till förstärkande av det på nationalmuseets

ordinarie stat uppförda anslaget till bestridande av

kostnader för tjänstedräkter åt vaktmästare ett belopp

av högst 1,600 kronor,

dels ock till förtärande av det på samma stat uppförda

anslaget till. underhåll av golv, fönster och förevisningsmateriell

samt för renhållning ett belopp av högst

2,000 kronor.

3. Inredning av bibliotek m. m På därom av Kungl. Maj:t gjord ^ (

framställning anvisade 1918 års riksdag till inredning av bibliotek i national

museibyggnaden på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av Iribibno”eka>

17,672 kronor. På sätt framgår av det vid statsverkspropositionen till m. m.

1918 års riksdag fogade utdrag av statrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

punkten 21, hade överintendenten och chefen för nationalmuseum,

efter inhämtande av sakkunnigs utlåtande, låtit hos aktiebolaget nordiska

kompaniet utarbeta ritningar till en enligt den moderna teknikens fordringar

utförd biblioteksinredning samt inhämtat kostnadsförslag å denna

inredning. Kostnadsförslaget, som var i augusti 1917 avgivet utan förbindelse

för framtiden, löd å nyss anförda belopp, 17,672 kronor.

I skrivelse den 1 augusti 1918 meddelade överintendenten, att, då

ifrågavarande inredningsarbete vore av synnerligen brådskande natur, han,

så snart berörda anslag beviljats, vänt sig till aktiebolaget nordiska kompaniet

för att få arbetet omedelbart igångsatt. Därvid hade emellertid befunnits,

att sagda kostnadsförslag på grund av höjda prislägen å materialier

och arbetslöner icke då kunde vidhållas. På överintendentens begäran

hade bolaget avgivit ett nytt kostnadsförslag, avseende ifrågavarande inredningsarbete

med vissa nödvändiga ändringar. Detta förslag utvisade en

merkostnad ar 6,110 kronor. Bolaget hade utfäst sig att vid arbetets utförande

under år 1918 icke vidtaga någon förhöjning i det sålunda till

opaginerad Kontrollera mot PDF

<5

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[4.] 23,782 kronor uppgående priset. För att arbetet skulle kunna medhinnas under

år 1918 hade det emellertid varit nödvändigt, att detsamma genast beställdes.

På grund härav och då överintendenten efter samråd med sakkunniga

personer erfarit, att inga utsikter funnes, att prisläget inom en snar

framtid skulle bliva bättre, hade överintendenten beslutit att trots prisförhöjningen

utan dröjsmål beställa inredningen i fråga.

Enligt beslut den 2 augusti 1918 fann Kungl. Maj:t skäligt godkänna

den av överintendenten i sistnämnda hänseende vidtagna åtgärden.

Nu har överintendenten i skrivelse den 23 augusti 1918 anhållit, det

J£ungl. Mnj:t täcktes till 1919 års riksdag avlåta proposition angående beviljande

av ett anslag å 6.110 kronor till täckande av den uppkomna bristen

i ovanberörda av 1918 års riksdag beviljade anslag.

I samband därmed har överintendenten i sistnämnda skrivelse äskat

medel för ett annat av ifrågavarande inredningsarbete betingat ändamål,

överintendenten har nämligen anhållit om ett anslag å 2,000 kronor till

anställande av lämplig bibliotekskunnig person att i samarbete med tjänsteman

vid museet verkställa uppställning av museets boksamling i den för

densamma nyinredda lokalen samt katalogisering av boksamlingen ävensom

till anskaffande av nödigt material för katalogiseringen.

I sistnämnda avseende anför överintendenten följande:

Sedan inredningsfrågan vunnit sin lödning, återstår bibliotekets överförande från

nuvarande lokaler inom museet samt dess ordnande i den nya lokalen och dess biblioteksmässiga

katalogisering efter moderna principer. Då stor vikt ligger därpå, att boksamlingen

i sin nya lokal från början blir ordnad i enlighet med vår tids sakkunskap

och sålunda på ett sätt, som kan för framtiden antagas vara fullt betryggande, anser

jag högeligen önskvärt, att uppställningen får ske under medverkan av tillfälligt anställd

lämplig person med full sakkunskap i biblioteksfacket och att densamme får i

samarbete med eu museitjäustemau verkställa katalogisering av redan befintligt bokbestånd

efter principer, som kunna allt framgent iakttagas. En sådan rationell katalogisering

från grunden, med användande i den män det låter sig göra av redan befintlig

lappkatalog, kan ännu jämförelsevis lätt verkställas men blir med bokbeståndets

tillväxt är ifrån år allt vidlyftigare, på samma gång som allt mera behövlig. Vad

som nu kan undangöras är alltså en vinst för framtiden. ^När denua katalogisering

nått fram till att omfatta det befintliga bokbeståndet eller åtminstone en väsentlig del

därav, kan arbetet på fortsatt katalogisering givetvis anförtros åt lämplig tjänsteman

vid nationalmuseum.

I vanliga fall skulle medel till anställande av sålunda behövligt extra biträde

tagas ur anslaget till avlönande av extraordinarie tjänstemän, vikariatsersättningar m. m.,

men som detta är till sista öret utnyttjat och någon minskning av utgifterna å detsamma

icke kan för de närmaste åren beräknas, är beviljandet av ett särskilt belopp

för ändamålet av omständigheterna påkallat. Till denna omkostnad bör även läggas

det för anskaffning av katalogiseringsmaterial (lador och lappar — s. k. cards, m. m.)

nödvändiga beloppet, beräknat till 1.000 kronor, och anser jag efter samråd med förste

bibliotekarien Adde vid kungl. biblioteket det för ordnande och katalogiseraude av

boksamlingen nödiga beloppet böra i sin helhet bestämmas till 2,000 kronor att utgå

såsom förslagsanslag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Åttonde hurudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 7

Då jag den 14 januari 1918 anmälde frågan om anslag till biblio- [4.)

teksinredning i nationalinuseibyggnaden, påpekade jag, att det, då fram- DeP»rte
lagda

kostnadsförslaget å 17,672 kronor avgivits utan förbindelse. Då mentscliefe"

museichefen emellertid — framhöll jag vid samma tillfälle vidare — be
gränsat

sitt anslagsäskande till det i nyssnämnda förslag angivna beloppet,

syntes hans mening vara, att kostnaderna under alla omständigheter skulle

kunna hållas inom den sålunda beräknade ramen. Vid tanken på det stora

gagn, som förverkligandet av ifrågavarande förslag syntes vara ägnat att

medföra för arbetet inom nationalmuseum och för den konstvetenskapliga

forskningen, ansåg jag mig emellertid i vart fall böra tillstyrka framställningen,

varjämte jag även förklarade mig finna det fördelaktigt, att de

ifrågasatta ändringsarbetena vidtoges i sammanhang med pågående ändringsarbeten

inom nationalmuseum.

Då det visade sig, att den angivna kostnadsberäkningen icke kunde

vidhållas, och då jag alltjämt hyste den uppfattningen, att förevarande

ändringsarbeten borde ske i samband med övriga ändringsarbeten inom

museet samt prisen alltjämt visade en oavbruten stegring, tillstyrkte jag

godkännande av den utav överintendenten vidtagna åtgärden i avseende å

arbetenas kontrakterande till högre pris än ursprungligen var avsett. Jag

anser mig nu i anslutning härtill böra förorda hans hemställan om äskande

hos riksdagen av det överskjutande beloppet, 6,110 kronor.

Den andra punkten, beträffande vilken ävenledes medel erfordras, avser

bibliotekets ordnande och uppställning. Det är givetvis av betydelse, att

boksamlingen blir väl ordnad för att den skall kunna fylla sitt ändamål,

och synes mig detta lämpligen böra ske i samband med dess överflyttning

till den nyinredda lokalen. Då vederbörlig sakkunskap på biblioteksområdet

ej är tillfinnandes bland nationalmusei tjänstemän, torde överintendentens

förslag även i detta avseende förtjäna att bifallas. Det för ändamålet erforderliga

anslaget synes emellertid böra erhålla karaktären av reservationsanslag.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att på tillägg sstat för år 1919 anvisa:

dels till inredning av bibliotek i nationalmuseibyggnaden,

utöver av riksdagen år 1918 för ändamålet

anvisat belopp av 17,672 kronor, ett reservationsanslag

av 6,110 kronor,

dels ock till uppställning av biblioteket i den för

detsamma nyinredda lokalen samt katalogisering av detsamma

ävensom till anskaffande av nödigt material för

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[ö.]

Ändringsarbeten

inom

»ationalmuaei

byggnaden.

4. Ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden. Uti underdånig

skrivelse av den 27 september 1918 har byggnadsstyrelsen hos Kungl.

Maj:t anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen avlåta proposition om

anvisande å tilläggsstat för år 1919 av ett extra anslag å 126,500 kronor

för fullbordande av ändringsarbetena inom nationalmuseibyggnaden.

Till stöd för denna sin hemställan har byggnadsstyrelsen anfört:

Sedan arbetsplan uppgjorts och övriga förarbeten verkställts i samråd med överintendenten

och chefen för national museum, igångsattes arbetena i december 1913 och

hava sedan dess fortgått med de avbrott, som de fÖrHutna årens många och långvariga

stridigheter inom de olika yrkena samt övriga med kristiden förenade svårigheter till

följd av materialbrist och dylikt förorsakat inom detta såväl som inom övriga samtidigt

pågående byggnadsarbeten iuom landet.

En särskild anledning till svårigheter vid ifrågavarande arbetes bedrivande har

legat däri, att detsamma måste utföras i eu byggnad, som under det arbetet pågår

användes för sina museala ändamål och som, själv en av de dyrbaraste i landet, innesluter

stora kulturella och ekonomiska värden, vilka kräva omfattande och dyrbara

säkerhetsåtgärder såväl mot eldfara och vattenskador som mot inbrott och annan åverkan.

Till följd härav hava de till ombyggnad avsedda lokalerna endast successivt kunnat

åtkommas i den mån de genom omflyttningar och magasinering av samlingarna

blivit lediga, och i medeltal har endast eu ny överljussal om året kunnat färdigställas,

enär arbetet med glastaken icke kunnat bedrivas annat än under den vackra årstiden.

Av samma skäl hava även endast vissa delar av arbetena såsom anordnande av lanterniner,

värmeledning, elektrisk belysning, personhiss och vissa måluingsarbeten kunnat

utföras på entreprenad. De övriga arbetena hava måst utföras på räkning genom styrelsens

enligt fastställda tariffer antagna hantverksmästare.

Emellertid hava arbetena framskridit sä långt, att italienska och moderna franska

avdelningarna, den så kallade kupolsalen, övre vestibul, nya södra överljussaleu, nya

gravyrsalen, båda svenska salarna och holländska salen äro fullt färdiga, varjämte nya

gustavianska salen och trapphusen äro i det närmaste färdiga och personhissen uppsatt.

Yad som återstår att utföra är således nya norra överljussalen, invändiga ändringar

av taket i gamla svenska salen samt en del smärre detaljarbeten i olika delar av

byggnaden.

Sedan det av 1918 års riksdag anvisade tilläggsanslaget beräknades inom förutvarande

överintendentsämbetet i september 1917, hava, som bekant, stegringar i arbetslöner

och materialpriser inträffat, som högst väsentligt ökat de beräknade byggnadskostnaderna,

varför byggnadssiyreisen sett sig nöd-akad att föranstalta ny utredning

angående de återstående kostnaderna för arbetets verkställande.

Enligt en sålunda inom styrelsen verkställd utredning har befunnits, att för arbetenas

färdigställande med för närvarande gällande löner och materialpriser erfordras

följande belopp:

Gustavianska salen, återstående likvider......... kronor 10 500: —

Franska, » » 3 500: —

Nedre vestibulen............................................... » 10 000: —

Nya norra salen ................................................ » 74 500: —

Trapphusen, återstående likvider..................... » 16 600: —

Transport kronor 115,100

s. 9 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Transport kronor 115,100: —

Diverse kostnader, hissar in. m. enligt kontrakt

och avgivna räkningar..............................

Ritningar............................................................ *

Arbetsledning ................................................... *

Oförutsedda utgifter....................................... *

Summa kronor

34.000: —

5.000: —

5 000: —

15.900: —

175,000: —

9

För byggnadsföretaget har, såsom ovan erinrats, av riksdagen anvisats tillhopa

407,000 kronor,° varjämte finnes disponibelt ett belopp av 3,000 kronor för försåld skrot

med mera. Då hittills utbetalts en summa av 361.490 kronor 90 öre, återslar alltså

tillgängligt 48,509 kronor 10 öre. Dragés detta belopp frän summan för de beräknade

återstående utgifterna 175,000 kronor, erhalles eu återstod av 126,490 kronor 90

öre, som alltså motsvarar det belopp, som ytterligare erfordras för att bringa arbetena

till fullbordan.

På grund av nådiga remisser hava underdåniga utlåtanden i ämnet

avgivits dels den 2 november 1918 av överintendenten och chefen .för nationalmuseum,

dels ock den 5 november 1918 av vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademien, och har den gjorda framställningen därvid av de båda

hörda myndigheterna förordats.

[5.]

Till utförande av ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden i huvudsaklig

enlighet med av sakkunniga framlagt förslag beviljade 1913 års

riksdag °350,000 kronor och anvisade därav på extra stat för år 1914

112,0U0 kronor, varefter av det beviljade anslaget anvisades på extra stat för år

1915 ett belopp av 164,000 kronor och för år 1916 återstoden, 74,000 kronor.

Vidare har 1918 års riksdag till fullbordande av ifrågavarande ändringsarbeten

på tilläggsstat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 57,000

kronor; och har Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 22 juli 1918 ställt

detta anslag till byggnadsstyrelsens förfogande att, efter samråd med chefen

för nationalmuseum, användas för därmed avsett ändamål.

Ändringsarbetena hava icke, som avsett varit, kunnat avslutas under

loppet av år 1918. De torde emellertid av flera skäl, särskilt risken för

ytterligare ökade kostnader, såsom nu avsetts ofördröjligen höra fortsättas

under år 1919. Härför saknas dock erforderliga medel. Anledningen till

att så är förhållandet, trots det att tilläggsanslag för byggnadsarbetets fullbordande

redan beviljats, framgår av byggnadsstyrelsens framställning. Mot

byggnadsstyrelsens beräkningar rörande det ytterligare erforderliga anslagsbeloppet

har jag ej funnit anledning till erinran.

Departe
mentschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (nr 2.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att

till fullbordande av beslutade ändringsarbeten i

nationalmuseibyggnaden anvisa på tilläggsstat för år 1919

ett reservationsanslag av 126,500 kronor.

[6 ] 5. Anordnande av tavelskärmar. Överintendenten och chefen för

Anordnande nationalmuseum har i skrivelse den 31 augusti 1918 gjort en framställning

er uvelskar- av följ;lnde innehåll;

Det ligger i de moderna konstmuseernas natur att, till följd av den ständiga och

^r...n?usee*s nödvändiga tillväxten av samlingarna, med vilken utrymmets ökande

omöjligen kan hålla jämna steg, tid efter annan utgallringar ur samlingarna måste ske.

Samtidigt ^som härigenom den konstnärliga nivån å de utställda föremålen ständigt

höjes har a andra sidan småningom tillkommit en allt värdefullare andra-planssamling,

som dels utveckliugsldstoriskt utgör ett betydelsefullt komplement till huvudsamlingen,

dels gömmer ett, ovärderligt depositionsmaterial för riktande av våra landsortsmuseer

och andra offentliga konstsamlingar.

För att fullt kunna utnyttjas i dessa olika syften fordras det emellertid att de å

vindarna lagrade tavlorna äro överskådligt och lättillgängligt ordnade.

I min berättelse över statens konstsamlingars tillväxt och förvaltning för år 1917

omnämner jag, att jag å eu av tavelviudarna låtit upprätta 16 vridbara skärmar för

målningar enligt ett nytt, synnerligen praktiskt system, som jag låtit ^experimentera

pa nationalmuseum. Dessa skärmar tillåta ett mångdubbelt större antal målningar i

magasinet, och samtidigt medge de ett mycket bekvämare handskande med tavlorna.

Dessa ha hittills slätt packade i travar till stort men för sitt bevarande, dä de genom

gnidning ofta i betydlig grad skadat varandra. Särskilt har risken varit stor, da travarna,

so in mycket ofta varit fallet, måste rubbas för att tjänstemän eller vaktmästare

skulle få fram än det ena, än det andra konstverket.

I tavelrummet å nordvästra vinden är nu detta tidigare olidliga tillstånd helt

förändrat, sedan de nya skärmväggarna därstädes uppsatts. Dessa ha under det år som gått

visat sig funktionera utomordentligt bra. Tavlorna, vilka alla ordnats kronologiskt, finnas

genast utan sökande. Pa varje skärm finnes för övrigt eu förteckning på de å skärmen

förvarade malningarna. Tavlorna kunna nu dels studeras på platsen, dels utan

någon som helst risk eller svårighet nedtagas för att överföras till annan avdelning.

Jag framhöll även i nyssnämnda berättelse, att det var min avsikt att så fort

medel därtill kunde beredas låta i tur och ordning uppsätta dylika skärmar även å

övriga tavelvindar. Dessa skärmar äro nu, då depositionsverksamheten tagit ny fart,

sedan den för museets utvidgade propagandaverksamhet tillsatte nye intendenten börjat

sitt aibete, i högre yrad än någonsin av behovet påkallade. Det gäller då närmast

uppsättandet av 20 sådana vridbara skärmar å nordvästra tavelvinden. Jag skall till

en början söka nöja mig med detta antal men förutser, att antalet kan behöva något

om också obetydligt ökas. De tidigare skärmarna kunde jag, med hjälp av en besparing

jaft gjorde vid ioidningställandet av den nya utställningssalen, låta utföra synnerligen

billigt av arbetare, anställda vid museets ombyggnadsarbeten, vilka dä och då

använde fritiden därtill. Även nu skall jag, trots betydligt ökade priser för material

s. 11 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 11

och arbete, genom anlitande av samma arbetskraft kunna erhålla dylika skärmar till

relativt billigt pris eller, efter lämnat kostnadsförslag, cirka 60 kronor per skärm.

I samband med skärmanordningarna måste emellertid en del andra omändringar

å vinden göras, till vilka jag saknar medel och vilka jag beräknar till cirka 450

kronor.

På grund av vad jag här anfört och med framhållande av ärendets synnerligen

brådskande natur får jag härmed anhålla, det täcktes Kungl. Magt av instundande

riksdag för anordnande av tavelskärmar å nordvästra vinden å nationalmuseum äska

ett extra anslag å 1,650 kronor.

Ur olika, av överintendenten framhållna synpunkter är det i hans

skrivelse framställda anslagskravet förtjänt att beaktas. Framför allt ur

den synpunkten, att målningarnas lättåtkomlighet och bättre förvarande

därigenom befordras, synes den ifrågavarande anordningen vara fördelaktig.

Det begärda anslagsbeloppet synes böra uppföras å tilläggsstat för år

1919. Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anordnande av tavelskärmar å nationalmuseets

nordvästra vind anvisa på tilläggsstat för år 1919

ett reservationsanslag av 1,650 kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

6. Magasinering av riksmuseets etnografiska samlingar m. m.

Då jag under förevarande punkt går att anmäla ett anslagskrav, som avser

beviljande av medel för magasinering in. in. av etnografiska avdelningens

vid naturhistoriska riksmuseet samlingar, anhåller jag att först få redogöra

för hur nämnda avdelnings lokalfråga under de senare åren gestaltat sig.

Sina egentliga lokaler har avdelningen haft inom kvarteret Grönlandet

södra i Stockholm, men dessa lokaler hava en längre tid vant allt för

små för avdelningens behov. Med anledning härav upplät dåvarande överintendentsämbetet,

efter anhållan av föreståndaren för ifrågavarande avdelning

professorn C. V. Hartman och enligt Kungl. Maj:ts den 20 oktober

1916 lämnade medgivande, för avdelningens samlingar vissa lokaler inom

fastigheten nr 5 i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm.

Sedan medel av 1918 års riksdag anvisats för utförande av vissa

reparations- och påbyggnadsarbeten å de inom sistnämnda kvarter befintliga,

kronan tillhöriga byggnaderna, anmodade byggnadsstyrelsen den 11

juni 1918 vetenskapsakademien att bereda sig att fullständigt avflytta från

fastigheten före den 1 april 1919, varvid jämväl åsyftades akademiens

etnografiska avdelning.

“ O

Departe
mentschefen.

[7.]

Magasinering

av riksmuseet*

etnografiska

samlingar

m. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iilläggsstal.

Med anledning härav avlät akademien den 12 juli 1918 till Kungl.

Maj:t en skrivelse, däri akademien anförde huvudsakligen:

Då akademien den 7 juni 1916 avgivit utlåtande över professor Hartmans framställning

till överintendentsämbetet om upplåtelse av lokaler inom kvarteret Grönlandet

norra, hade akademien förordat nämnda framställning under den förutsättningen, att

redan då sådana åtgärder vidtoges, att andra lokaler till de etnografiska samlingarnas

uppställning eller magasinering funnes disponibla, då de begärda rummen ånyo måste

utrymmas. Samtidigt hade akademien understrukit de dryga kostnader, avflyttningen

från lokalerna i eu snar framtid skulle komma att medföra.

Särskilda av akademiens förvaltningsutskott utsedda kommitterade hade nu verkställt

och till akademien ingivit eu akademiens skrivelse bilagd, av kostnadsförslag åtföljd

utredning, huru avdelningens samlingar lämpligast skulle kunna förvaras på ett

mot deras skadande eller förstöring betryggande sätt. De kommitterade hade därvid

framhållit, att de under museibyggnaden i kvarteret Grönlandet södra belägna källarna

till följd av förskjutningar i grunden, uppkomna vid grundgrävningsarbetena till det

närbelägna Fenixpalatset, blivit så utsatta för fukt, att de icke längre kunde användas

som förvaringsrum för ömtåligare etnografiska föremål, att de massor av föremål, som

förvarades å stora vinden över f. d. valmuseet, likaledes i Grönlandet södra, befunnits

i hög grad lida av därstädes med årstiderna inträdande starka temperaturväxlingar,

samt att även eu del smärre och ömtåligare saker, som vore inhysta i kronprinsens

f. d. stall, med nödvändighet måste överföras till uppvärmd lokal, därest de icke skulle

taga skada eller rent av hemfalla åt förstörelse. För att åtminstone under den närmaste

tiden råda bot för nu påpekade missförhållanden hade kommitterade föreslagit,

att allt tillgängligt utrymme i såväl utställningslokalerna som f. d. valmuseet i kvarteret

Grönlandet södra apterades och till det yttersta toges i anspråk för magasineringsändamål,

ehuru detta beklagligtvis med nödvändighet medförde museilokalernas

stängande för allmänheten, samt att för den återstående del av samlingarna, som icke

kunde inrymmas i dessa lokaler och för vilken enligt meddelande av byggnadsstyrelsens

chef hyresfri lokal i någon annan av statens byggnader icke heller torde vara att påräkna,

måtte genom statsverkets försorg förhyras en ljus och uppvärmbar lokal, låt

vara — till kostnadernas nedbringande — i någon av stadens utkanter.

Enligt det av kommitterade ingivna kostnadsförslaget, vilket uppgjorts med tillhjälp

av eu arkitekt, som av byggnadsstyrelsen ställts till förfogande, beräknades samtliga

inpackningsarbeten, lådor, material etc. komma att kräva en summa av minst

21,000 kronor. Den nya magasineringslokalen åter, vars erforderliga golvyta ej kunde

sättas lägre än till 1,000 kvm., torde komma att draga eu hyra av 8.000-10.000 kr.

per år. Härtill borde ytterligare läggas kostnaderna för föremålens transporterande, om

vilka kommitterade emellertid ännu icke sett sig i stånd att lämna Hägra uppuifter,

varjämte splittringen av samlingarna och deras delvisa förvarande i avlägsna lokaler

säkerligen i sin mån komme att vålla utgifter, som först framdeles kunde närmare

beräkt as.

För att emellertid kostnaderna icke ytterligare skulle uppdrivas, vore det maktpåliggande,

att ett avgörande träffades med det första möjliga, enär eljes fara inträdde,

att såväl arbetskostnader som materialpris skulle stegras, såsom tydligast framginge av

den omständigheten, att för det närslutna entreprenadanbudet ej kunnat utverkas längre

giltighetstid än högst två månader.

Vetenskapsakademien, som funne kommitterades förslag vara väl grundat och

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

under nuvarande omständigheter innebära nära nog den enda möjligheten att på ett

fullt betryggande sätt härbergera de stora delar av de etnografiska samlingarna, för

vilka eljes inom få månader varje utrymme komme att saknas, ville för sin del på det

livligaste förorda detsamma och hemställde alltså att Kungl. Maj:t, i betraktande av de

stora och delvis oersättliga värden, som här stode på spel, ville dels snarast möjligt

ställa till vetenskapsakademiens förfogande ett belopp av 21,000 kronor, avsett att

enligt bifogade entrepreuadanbud täcka omkostnaderna för ifrågavarande etnografiska

samlingars inpackning, anskaffande av därtill erforderliga lådor, materialier, m. m.,

dels giva akademien i uppdrag att framdeles, och så snart sig göra läte, inkomma med

närmare specificerad uppgift på de kostnader, som kunde förutses bliva nödvändiga för

förhyrande av en lämplig lokal, samlingarnas transporterande till denna samt möjligen

övriga därmed i sammanhang stående utgifter.

Nyssberörda kostnadsförslag är av följande innehåll:

Kostnadsberäkningar för etnografiska museets temporära magasinering.

I. Samlingarna i nya utställningslokalen (Grönlandet norra).

130 st. lådor ä 30 kr. st. .......................................

Trissor till vissa lådor.............................................

226 st. lösa hyllor och lister till skåp......................

Väggfasta hyllfack samt uppackningsbord..................

Packning ..................................................................

Packningsmateriel, spån, papper och bindgarn .........

Söndertagning och sammansättning av 9 st. skåp ...

Söndertagning av ett japanskt tehus .......................

» av en processionsstaty och en större

tempelmodell ...........................

Ett skjul till båten från Nya Guinea........................

Transportering av föremål och skåp från Grönlandet

norra till södra samt dessas magasinering............

kronor 3,900: —

» 340: —

» 2,350: —

» 1,500: —

» 1,800: —

» 800: —

» 180: —

» 80: —

» 120: —

» 400: —

» 2,000: — kronor 13,470: —

II. Samlingarna i magasin sv aning en i Grönlandet norra,

å vindar och källare i Grönlandet södra.

70 st. lådor å 30 kr. st.............................................. kronor 2,100: —

Packning ................................................................... » 1,200: —

Materiel för packning...................................... »_600: — kronor 3,900: —

Enär entreprenörernas anbud gäller så kort tid, och man så gott som

med visshet kan förutse prisstegringar på flera områden ävensom

att vid så omfattande arbeten en del oförutsedda utgifter skola

tillkomma, torde ovan angivna summa behöva ökas med omkring

20 % eller.............................................................................. ...... »_3,630: —

Summa kronor 21,000: —

Sedan tillstyrkande utlåtanden över denna framställning avgivits den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[7.] 17 september 1918 av statskontoret och den 5 oktober 1918 av byggnads
styrelsen,

bemyndigade Kungl. Maj:t enligt beslut den 18 oktober 1918

vetenskapsakademien att på grundval av den i ärendet framlagda kostnadsberäkningen

träffa avtal om tillverkning av de för de etnografiska samlingarnas

tillämnade magasinering erforderliga lådor, hyllor in. m. samt

att i övrigt gå i författning om anskaffande av nödig materiel för inpackning

och vidtaga för den tillämnade flyttningens utförande för närvarande

avsedda åtgärder, och anvisades för ifrågavarande arbetens och åtgärders

igångsättande 10,000 kronor av för Kungl. Maj:t tillgängliga medel. I

sammanhang härmed anbefalldes vetenskapsakademien att så snart ske kunde

inkomma med närmare specificerad uppgift på de kostnader, som kunde

förutses bliva nödvändiga för förhyrande av en lämplig lokal — därvid

dock borde tagas i övervägande, huruvida ej större eller mindre del av

de härvid ifrågakommande samlingarna kunde tills vidare inhysas i naturhistoriska

riksmuseets byggnader vid Frescati — samt för dessa samlingars

transporterande och andra i samband härmed stående utgifter.

Till åtlydnad härav har akademien den 4 december 1918 till Kungl.

Maj :t avlåtit en skrivelse, däri anmälts, att akademien efter underhandling

med vederbörande intendenter för riksmuseets avdelningar vid Frescati

funnit, att ett vindsutrymme av omkring 1,000 kvadratmeter samt ett

uppvärmt tornrum av ungefär 120 kvadratmeters golvyta tills vidare skulle

kunna upplåtas till magasinering av i lådor inpackade etnografiska samlingar,

samt att den härigenom disponibla golvytan vore fullt tillräcklig

för inrymmande av de samlingar, som återstode, sedan samtliga till etnografiska

avdelningen upplåtna lokaler i kvarteret Grönlandet södra blivit

för liknande ändamål tagna i anspråk. Akademien har därvid tillika överlämnat

ett av professor Hartman avgivet yttrande, vari anförts:

Den utverkade tillåtelsen att på vindarna i riksmuseets byggnader vid Frescati

inrymma de etnografiska samlingar, för vilka plats ej kan beredas i kvarteret Grönlandet

södra, måste av etnografiska avdelningen med tacksamhet mottagas. Den allra

väsentligaste utgiften i det förra förslaget, nämligen de stora årliga utgifterna för lokalhyra,

bortfaller därigenom helt och hållet.

Då emellertid endast en ringa del av dessa vindar kan uppvärmas och deras belysning

är otillräcklig, under det att akademien i sin skrivelse till Kungl. Maj:t juli 1918

både förordat, att för dessa samlingars förvarande uppvärmda och ljusa lokaler måtte

förhyras, blir följden den, att detta magasineringsförslag för tillfället medför en annan,

ehuru mindre utgift, som annars ej behöft ifrågakomma. Vid Frescati kunna nämligen

i huvudsak, då endast ett med värmeledning försett större rum kan få disponeras, blott

magasineras föremål, som ej taga skada av den av den starka vinterkölden förorsakade

temperaturväxlingen, medan alla övriga måste stanna kvar i do uppvärmda lokalerna

i staden. Till denna senare kategori höra metallföremål, av järn, koppar, mässing,

brons och silver, lädersaker, stränginstrument, lackerade samt med vatten- eller jord
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

färger målade träsaker, lagade porslins- och lerkärl, födoämnen m. in. Likaså måste

inom kvarteret Grönlandet södra kvarstanna textilier, päls- och fjädersaker, vilka till

skydd mot mal årligen måste underkastas en noggrann granskning och konservering,

ett arbete, som kräver ljusa och uppvärmda lokaler och ej effektivt kan utföras å vindarna

med deras bristfälliga belysning. Huvudmassan av föremålen, som förvaras i

packlårar, kan sålunda ej utan vidare överföras till de nya magasineringslokalerna, utan

måste samtliga samlingar därför genomgås, fördelas och sorteras. Dä föremålen äro

inslagna i paket, blir detta nu ett extra, tidsödande arbete. Enär denna nödtvungra

uppdelning av föremålen, på grund av att lokalerna i kvarteret Grönlandet norra, inom

en viss tid skola vara utrymda, måste kraftigt forceras, kan museets egen ringa personal

ej ensam hinna genomgå massor av lådor utan måste extra arbetshjälp, vana packkarlar,

i stor utsträckning anlitas. Sådan arbetskraft linnes numera ej tillgänglig under

20 kr. per man och dag, och kostnaden för denna sortering har därför beräknats till

4,000 kr., i vilken summa emellertid även ingår kostnader för en del extra lådor, då

ju ett större antal sådana behövs på grund av denna uppdelning, genom vilken föremål

skiljas åt, som annars skulle ligga tillsammans i en och samma låda.

Beträffande själva överförandet av samlingarna till Frescati har från transportkompaniet

inkommit anbud, vari det åtager sig denna transport för en kostnad av

5,700 kr. Samtidigt har vaktmästaren vid etnografiska avdelningen, A. Törnblom, inlämnat

anbud å samma arbete, som han erbjuder sig utföra för 5,000 kr. Som Törnblom

år 1909 på ett i allo tillfredsställande sätt fullgjorde den stora flyttningen av de

asiatiska samlingarna från Kungsgatan 30, får jag vördsamt tillstyrka, att akademien

måtte antaga hans anbud.

[7.]

Med åberopande av Hartmans yttrande och med förordande av det

utav Törnblom avgivna anbudet å transporten av samlingarna till Frescati raenlsc ee

har akademien hemställt, att Kung!. Maj:t täcktes för ifrågavarande samlingars

inpackning, sortering, magasinering och transport till de nya lokalerna

vid Frescati, utöver redan anvisade 10,000 kronor, av riksdagen äska

dels av det belopp, akademien i sin skrivelse den 12 juli 1918 begärt,

återstoden 11,000 kronor, dels för omsortering och ompackning 4,000 kronor,

dels ock för transport till Frescati 5,000 kronor.

Etnografiska avdelningens nuvarande trångmål kan sägas hava sin

ursprungliga orsak i att densamma, på grund av vederbörande intendents

invändningar i fråga om lämpligheten av avdelningens utflyttning till

Frescati, ej kom att medfölja naturhistoriska riksmuseets övriga avdelningar

dit. Vidriga omständigheter hava sedan tillstött och etnografiska avdelningens

lokalfråga har nu råkat i ett högst beklagligt läge.

Emellertid synas mig andra utvägar än dem man nu tillgripit icke

hava stått till buds och den anordning, som nu avses, torde vara den under

förhandenvarande förhållanden minst ogynnsamma. Det kan ej nekas

att de hyresplaner, som voro å bane, beträffande dessa dyrbara, delvis

sannolikt oersättliga samlingar, föreföllo mindre välbetänkta.

s. 16 Kontrollera mot PDF

[8.]

Täckande av

brist i vissa

anslag för nstnrhistori-ka

riksmuseet

m. m.

16 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggstat.

Det nu föreliggande anslagsäskandet går ut på en summa av 20,000

kronor, uppkommen genom sammanläggning av tre poster å respektive

11,000 kronor, 4,000 kronor och 5,000 kronor. Jag finner mig ej kunna

göra någon erinran beträffande dessa poster och vill alltså föreslå, att

nyssnämnda summa 20,000 kronor äskas hos riksdagen. Med hänsyn till

sakens brådskande beskaffenhet bör anslag begäras å tilläggsstat för

år 1919. Anslaget torde böra erhålla karaktären av förslagsanslag, högst.

Jag hemställer om förslag till riksdagen

att för inpackning, sortering, magasinering och

transport till Frescati av vissa till etnografiska avdelningen

av naturhistoriska riksmuseet hörande samlingar

bevilja på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 20,000 kronor.

7. Täckande av brist i vissa anslag för naturhistoriska riksmuseet

m. m. I den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska riksmuseet uppfördes

för avdelningarna vid Frescati ett anslag av 40,000 kronor till expenser

samt för etnografiska avdelningen ett anslag av 8,200 kronor till expenser

samt till vård, underhåll och förkovran av sagda avdelning. Sedan förstnämnda

belopp visat sig otillräckligt för det med anslaget avsedda ändamålet

samt i följd härav under senare år brist uppkommit i samma anslag,

har riksdagen på extra stat för ar 1918 samt pa tilläggsstat för

samma år anvisat särskilda anslag till täckande av bristen under vart och

ett av åren 1915—1917. På nämnda tilläggsstat anvisades därjämte ett

belopp av 29,800 kronor till förstärkande av omförmälda, i museets stat

för år 1918 för avdelningarna vid Frescati uppförda anslag.

Nu har vetenskapsakademien i en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse

meddelat, att trots sistberörda förstärkningsanslag en brist i 1918 års expensanslag

för avdelningarna vid Frescati vore att motse till. belopp av

20,200 kronor samt att till förstärkning av expensanslaget för år 1919

ett belopp av 57,160 kronor beräknades bliva erforderligt; och har akademien

anhållit, att sagda båda belopp, tillhopa 77,360 kronor, måtte utverkas

hos riksdagen. ...

I sammanhang därmed har vetenskapsakademien äskat vissa anslag

för riksmuseets etnografiska avdelning. Anslaget till expenser m. m. för

denna avdelning har nämligen under år 1918 likaledes rönt en sådan inverkan

av rådande dytid, att brist å anslaget uppkommit. Till täckande

denna brist har akademien begärt ett extra anslag av 5,500 kronor.

av

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Vidare har akademien ifrågasatt ett särskilt anslag å 4,000 kronor till

förstärkande av nu förevarande expensanslag för år 1919.

Samtliga ovan angivna anslagskrav befinna sig ännu ej i så utrett

skick, att jag för närvarande kan taga bestämd ståndpunkt till desamma.

För den händelse, de gjorda framställningarna skulle befinnas väl grundade,

böra de emellertid givetvis föreläggas 1919 års riksdag och de erforderliga

medlen uppföras på tilläggsstat för samma år. För att bereda

möjlighet härtill torde framställning höra göras hos riksdagen att på tillläggsstaten

beräkna anslag för ifrågavarande ändamål med de av akademien

äskade beloppen.

Jag hemställer därför om avlåtande av förslag till riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande av

brist i vissa anslag för naturhistoriska riksmuseet m. m.,

beräkna på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag,

högst:

dels till täckande av den brist, som under år 1918

må hava uppkommit i det å naturhistoriska riksmuseets

stat för avdelningarna vid Frescati upptagna anslaget

till expenser, ett belopp av 20,200 kronor,

dels till förstärkande av omförmälda, i museets

stat för år 1919 för nämnda avdelningar uppförda anslag

ett belopp av 57,160 kronor,

dels till täckande av den brist, som under år 1918

ma hava uppkommit i det å naturhistoriska riksmuseets

stat för etnografiska avdelningen upptagna anslaget till

expenser ett belopp av 5,500 kronor,

dels ock till vård, underhåll och förkovran av etnografiska

avdelningen, till förstärkande av omförmälda,

i museets stat för år 1919 för sagda avdelning uppförda

anslag ett belopp av 4,000 kronor.

Kulturhistoriska museet i Lund.

8. Kulturhistoriska museet i Lund. Under åberopande av vad

jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden Kn!t

vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år riska*

1920, punkten 36, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå ''

riksdagen

Kika tu/ till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Åttonde huvudtiteln: 1919 år» tilläggsstat.

att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa på

tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 10,000

kronor, att utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen

för södra Sverige till stödjande av föreningens

ekonomi under år 1919, under villkor att detsamma

icke användes till samlingarnas ökande utan endast till

redan befintliga samlingars underhåll och vård.

Svenska skolmuseet.

[10.] 9. Svenska skolmuseet. Under åberopande av vad jag anfört

Svenska under punkten 38 i årets statsverksproposition hemställer jag, att Eders

»kolmuseet. j£ungi Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till svenska skolmuseet anvisa på tilläggsstat för

år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor, att på

de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå

till censtralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Åttonde huru dtiteln: 1919 års tilläggsstat.

19

Akademier m. m.

Musikaliska akademien.

1. Ökade kostnader för uppvärmning av musikaliska akademiens

lokaler. I skrivelse den 25 september 1918 har musikaliska akademien

anfört:

I kungörelse av den 13 juni 1908 angående ny stat för musikaliska akademien

upptages till expenser m. m. ett anslag av 5,735 kronor. Av detta anslag bestrides,

förutom utgifter för rengöring, instrumenters inköp och underhåll, lyse, skrivmaterialier

m. m., kostnaden för uppvärmning av akademiens och det under dess inseende

ställda konservatoriets lokaler.

Under de senare krigsåren hava utgifterna för bränsle på grund av stegrade

kol- och vedpris blivit synnerligen betungande. Till jämförelse må nämnas, att under

det dessa utgifter under år 1913 uppgingo till kronor 2.163:54 och år 1914 till kronor

2,020:75, de under år 1915 stego till 2,639:25, 1916 till 5,745:35 och 1917 till

6,972:25. För arbetsåret 1918—1919 kan med visshet beräknas, att ifrågavarande

utgifter komma att stegras till omkring 13,800 kronor, och även under återstående

delen av 1919 torde den inträdda prisstegringen komma att. väsentligen fortfara.

Då de medel, som vid sidan av statsanslaget stå akademien till buds, icke, med

hänsyn till de utgifter som av desamma måste bestridas, kunna i den omfattning, som

härvidlag skulle tarvas, tagas i anspråk för ifrågavarande statsutgift, får akademien

hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes vidtaga sådana åtgärder, att för bestridande av

ökade kostnader för uppvärmning av akademiens lokaler under år 1919 ett belopp av

7,000 kronor utöver det i akademiens stat upptagna anslag till expenser m. m. må

ställas till akademiens förfogande.

Till ytterligare utredning rörande berörda anslagskrav har av vederbörande

tjänsteman hos akademien lämnats följande meddelande:

Akademien har av bränslekommissionen erhållit tillåtelse att från slutet av september

1918 intill den 1 juni 1919 inköpa och använda den för akademien beräknade

bränslemängden av 1,250 hl. koks, dock att 20% därav eller 290 hl. utbytas mot

100 kbm. ved. Med nuvarande pris av 11: i o pr hl. äro akademiens utgifter för 960

hl. koks 10,656 kronor och för 100 kbm. barrved å 31:50 3,150 kronor, tillsammans

13,806 kronor. År 1917 voro utgifterna för 1,100 hl. koks, 7 hl. antracit och 10.5

famnar ved 6,972:25 kronor, vilket med 6,833:75 kronor understiger de för 1918 —1919

beräknade bränsleutgifterna av 13,806 kronor. Då till denna summa kommer utgift

för sågning och huggning av veden, har akademien ansett sig böra beräkna stegringen

av dess bränslekostnader till 7,000 kronor och därpå grundat sin hemställau om Ökat

anslag.

[11.]

Ökade kostnader

för

uppvärmning

av musikaliska

akademiens

lokaler.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[11.] Vad i ärendet förekommit torde innebära fullt fog för akademiens

Departe- omförmälda anslagsäskande. Jag tillstyrker därför, att Eders Kungl. Maj:t

•Mntuchefen. föresiå riksdagen

att till bestridande av ökade kostnader för uppvärmning

av musikaliska akademiens lokaler anvisa på

tillägg sstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 7,000

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

21

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

Universitetskanslersexpeditionen.

1. Uppehållande av arbetet å universitetskanslersexpeditionen.

Under åberopande av vad jag under punkten 59 anfört i det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående ny stat för

universitetskanslersexpeditionen, till uppehållande av arbetet

å kanslersexpeditionen under år 1919 beräkna

på tilläggstat för samma år ett belopp av 10,000

kronor.

Uppsala universitet.

2. Materiell m. m. för hygieniska institutionen. Under åberopande

av vad jag anfört under punkten 66 i det vid årets statsverksproposition

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ytterligare kostnader för materiell m. m.

för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala

anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag

av 500 kronor.

3. Psykologiska laboratoriet. Under åberopande av vad jag förut

denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år

1920, punkten 77, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till ytterligare kostnader för psykologiska laboratoriet

vid universitetet i Uppsala anvisa på tilläggsstat

för år 1919 såsom reservationsanslag ett belopp av

400 kronor.

[12.]

Uppehållande

av arbetet å

universitetskansler

sexpeditionen.

[13.]

Materiell

m. m. för

hygieniska

institutionen

[14.

Psykologisk»

laboratoriet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

[15.]

Driftkostnader

för Klubbans

biologiska

station.

[16.]

Förstärkande

av materiellanslagen

till

vissa inrättningar
-

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

4. Driftkostnader för Klubbans biologiska station. Under åberopande

av vad jag anfört under punkten 83 i bilagan: åttonde huvudtiteln

av årets statsverksproposition hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att till bestridande av driftkostnader vid den universitetet

i Uppsala tillhöriga Klubbans biologiska station

anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag

av 1,400 kronor.

5. Förstärkande av materiellanslagen till vissa inrättningar.

I skrivelser till kanslern för rikets universitet har det större akademiska

konsistoriet vid universitetet i Uppsala begärt kanslerns medverkan för

beredande av extra anslag för åren 1919 och 1920 till åtskilliga av universitetets

inrättningar, nämligen dels medicinska poliklinikerna, fysiologiska

institutionen och institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi,

dels alla till universitetets matematisk naturvetenskapliga sektion hörande

institutioner med undantag av geografiska institutionen. Kanslern har

därefter i två skrivelser den 15 augusti 1918 hemställt om avlåtande av

förslag till riksdagen angående beviljande av ifrågavarande anslag.

Det större konsistoriets berörda krav på ökade medel grunda sig såvitt

angår de tre förstnämnda, till medicinska fakulteten hörande inrättningarna

på framställningar av denna fakultet samt beträffande de övriga

institutionerna på särskilda av vederbörande institutionsföreståndare och

föreståndaren för fysikaliskt-kemiska avdelningen av institutionen för allmän

och analytisk kemi gjorda anslagsäskanden, som tillstyrkts av matematisk-naturvetenskapliga

sektionen. Till stöd för framställningarna hava

åberopats huvudsakligen de av nu rådande dyrtid föranledda prisstegringarna

å bränsle och flertalet andra förnödenheter.

Jag anser det ännu vara för tidigt att till närmare prövning upptaga

frågan om en på dyrtiden grundad förstärkning av respektive materiellanslag

för år 1920. Däremot synas mig de gjorda framställningarna,

såvitt de avse anslag för år 1919, förtjäna att tagas i övervägande. Jag

anhåller därför att nu få redogöra för de beträffande de olika inrättningarna

framkomna anslagsäskandena. för år 1919.

Medicinska poliklinikerna åtnjuta ett å universitetets ordinarie stat

uppfört anslag å 1,000 kronor jämte 12 famnar ved, beräknade till ett

värde av 180 kronor. Härtill komma vissa andra inkomster, nämligen

anslag från Uppsala läns landsting och Uppsala stad samt avgifter från

patienter för förband m. m. Enligt vad som framgår av medicinska, fa
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 23

kultetens protokoll den 4 april 1918 utgör landstingets bidrag 750 kronor,

anslaget från staden 400 kronor samt patientavgifterna vanligen 500—

600 kronor årligen. Det av större konsistoriet och universitetskanslern

begärda tilläggsanslaget för år 1919 uppgår till 850 kronor, varav beräknats

510 kronor till täckande av redan år 1918 inträffad prisstegring

å förbrukningsartiklar, 200 kronor till ersättande av förbrukad materiell

och till täckande av motsedd ytterligare prisstegring å förbrukningsartiklar

samt 140 kronor till löneförbättring åt den vid poliklinikerna

anställda sköterskan.

Av nyssberörda protokoll inhämtas, att poliklinikernas inkomster

under senare år varit otillräckliga. Räkenskaperna för år 1917 hade företett

en brist av 835 kronor 44 öre. Den på kristiden beroende ökningen

i utgifterna för förbrukningsartiklar (gas, ved, tvål, kemikalier, förbandsartiklar,

medicin in. in.) hade år 1917 utgjort 514 kronor 24 öre. Eu

huvudsakligen av kristiden betingad löneförbättring för sjuksköterskan

hade under samma år medfört en rätt avsevärd merkostnad i förhållande

till år 1914.

Det vore emellertid att förutse, att under vartdera av åren 1918 och

1919 kornme att uppstå en väsentligt större brist än under år 1917.

En del erforderliga kompletteringar och ersättning av försliten materiell

hade nämligen sistnämnda år uppskjutits men sedermera visat sig nödvändiga.

Därjämte hade prisen å förbrukningsartiklar ytterligare stigit,

Av dessa anledningar erfordrades för år 1919 utöver det belopp av 514

kronor 24 öre, som motsvarade den redan år 1917 inträffade kostnadsökningen

å förbrukningsartiklar, ytterligare ett belopp av minst 200

kronor. Vad anginge sköterskans lön måste denna höjas till 1,200 kronor

jämte ett krigstidstillägg å 300 kronor, eller tillhopa 1,500 kronor, en

summa som med 540 kronor överstege hennes kontanta löneförmåner före

dyrtiden. På grund härav hemställde fakulteten om ett tilläggsanslag för

år 1919 å 1,254 kronor 24 öre eller i runt tal 1,250 kronor.

Som jag redan nämnt avser det till Kungl. Maj:t framburna extra

anslagskravet beträffande poliklinikerna under år 1919 ett belopp av

allenast 850 kronor. Anledningen till den av det större konsistoriet och

universitetskanslern sålunda gjorda nedsättningen i fakultetens anslagsäskande

är, att enligt vad upplyst blivit ifrågavarande sköterska från och

med år 1918 åtnjuter krigstidstillägg å sin numera till 1,200 kronor

uppgående kontanta avlöning, till följd varav den på henne belöpande

delen, 540 kronor, av det utav fakulteten begärda tilläggsanslaget ansetts

börs nedsättas till 140 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Åttonde huvudtiteln; 1919 års tillägsstat.

Fysiologiska institutionen uppbär, förutom ett årligt anslag å 200

kronor för vård av instrument och djur samt 10 famnar ved, i värde beräknade

till 150 kronor, ett ordinarie materiellanslag av 4,800 kronor,

vartill komma vissa extra inkomster, laborationsavgifter m. m. För

denna institution har begärts ett tilläggsanslag för år 1919 å 1,000

kronor. Medicinska fakulteten har meddelat, att de extra inkomsterna år

1917 belöpt sig till 907 kronor 25 öre och att hela den kontanta inkomstsumman

för institutionen sålunda utgjort 5,907 kronor 25 öre. Utgifterna

under samma år hade, trots att all sparsamhet iakttagits samt

nyanskaffning av instrument och dylikt inskränkts till det minsta möjliga,

stigit till 6,938 kronor 33 öre, varav 2,760 kronor 30 öre belöpt på

bränsle. Bristen för år 1917 hade alltså utgjort 1,031 kronor 8 öre.

Fakulteten har vidare förklarat, att denna brist uteslutande är förorsakad

av de under kristiden inträdda prisstegringarna. Utan skada för arbetet

kunde inga ytterligare inskränkningar å institutionen vidtagas.

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi. Denna institution

förfogar över ett ordinarie anslag till materiell m. m. å 3,600 kronor

jämte 9 famnar ved till ett beräknat värde av 135 kronor. Till höjning

för särskilt ändamål av nämnda materiellanslag har riksdagen sedan åtskilliga

år anvisat på extra stat ett belopp av 1,000 kronor årligen. Medicinska

fakulteten har hemställt om ett ytterligare tilläggsanslag för år

1919 å 1,000 kronor. Storleken av detta anslag har beräknats med hänsyn

till det förhållande, att bokslutet för år 1916 visat en behållning av

416 kronor 74 öre och bokslutet för år 1917 en brist av 583 kronor 35

öre. Fakulteten har förklarat, att ökningen av utgifterna under år 1917

varit beroende uteslutande av dyrtiden. Inköpen för institutionen hade

nämligen varit mindre än vanligt, alldenstund vissa utensilier ej stått

att uppbringa. Det för år 1919 behövliga tilläggsanslaget kunde ej föreslås

till lägre belopp än 1,000 kronor.

Institutionen för allmän och analytisk kemi. Denna institution har

till sitt förfogande ett kontant statsanslag å 10,800 kronor till materiell

och uppvärmning ävensom ränta å Svanbergska fonden, 1,278 kronor 66

öre, samt 23 famnar ved i värde beräknade till sammanlagt 345 kronor.

Av statsanslaget har under åren 1910—1917 använts ett belopp av i

medeltal 1,700 kronor årligen till inköp av fysikaliskt-kemiska instrument.

Enligt vad den tillförordnade föreståndaren för institutionen meddelat,

voro dylika utgifter i sådan omfattning icke beräknade, då institutionens

inkomststat uppgjordes. En del poster å denna stat hade emellertid varit

så pass stora, att de med förut gällande priser möjliggjort besparingar,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

som kunnat komma institutionens fysikalisk-kemiska avdelning till godo.

Under år 1917 hade dessa förhållanden ändrats så, att utgifterna med ett

avsevärt belopp överstigit inkomsterna.

Den av dyrtiden betingade ökningen i institutionens utgifter för materiella

behov har av den tillförordnade institutionsföreståndaren beräknats

på följande sätt:

för kemiska utensilier och apparater

» kemikalier.........................................

» denaturerad sprit ...........................

» bränsle ..............................................

» arbetslöner........................................

Summa kronor 5,390: —

kronor 850

» 1,525

» 775

» 1,490

» 750

Det tilläggsanslag, som begärts för år 1919, understiger emellertid

rätt avsevärt nämnda summa. Den tillförordnade institutionsföreståndaren

har nämligen uttalat, att sedan materiellanslaget visat sig otillräckligt för

sitt egentliga ändamål, institutionen icke längre borde vidkännas kostnaderna

för inköp av fysikalisk-kemiska instrument; det belopp av i

medeltal 1,700 kronor om året, som plägat användas för sagda ändamål,

har nu i stället ansetts böra i främsta rummet tagas i anspråk för att

täcka en del av den ovannämnda utgiftsökningen av 5,390 kronor. På

grund härav har den tillförordnade institutionsföreståndaren begränsat sitt

äskande om ett särskilt tilläggsanslag till att avse ett belopp av allenast

3,690 kronor eller, avrundat, 3,700 kronor.

Beträffande den fysikalisk-kemiska avdelningens anslagsbehov föreligger

emellertid en särskild framställning. Åt avdelningen tillhandahåller

kemiska institutionen lokaler med värme, ljus, vatten, gas, elektrisk

ström m. m. samt kemikalier med undantag av mera speciella sådana.

För inköp av instrument och vissa kemikalier bär emellertid avdelningen

behov av särskilda medel. Sådana hava hittills erhållits dels, såsom förut

angivits, från kemiska institutionens ordinarie materiellanslag, dels ur

Svanbergska fonden, som en gång uppvisat ett stort överskott, vilket dock

enligt uppgift numera till stor del förbrukats. Avdelningens utgifter för

nyssberörda inköp hava — enligt vad som meddelats av professorn T.

Svedberg, vilken det åligger att leda de vetenskapliga specialarbetena i

fysikalisk kemi och att hålla föreläsningar i detta ämne — under vart

och ett av åren 1910—1917 uppgått till i medeltal omkring 2,950 kronor

årligen, därav för instrument 2,600 kronor och för speciella kemikalier

omkring 350 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Såsom förklaring till att så jämförelsevis stora årliga inköp varit

nödvändiga har Svedberg framhållit, bland annat, att ett fysikaliskt-kemiskt

laboratorium för att kunna med framgång fylla sitt ändamål måste vara

i besittning av möjligast fullständiga såväl fysikaliska som kemiska hjälpmedel,

men att nu ifrågavarande fysikalisk-kemiska avdelning såsom nyinrättad

icke erhållit någon tillnärmelsevis fullständig instrumentell utrustning;

en sådan hade måst under årens lopp hopbringas stycke för

stycke, och den lämnade alltjämt mycket övrigt att önska.

På grund av prisstegringarna beträffande instrument och kemikalier

har Svedberg beräknat, att avdelningens medelsbehov ökats med minst

omkring 90 procent. Med utgående härifrån har han uppskattat avdelningens

särskilda behov av anslag till 5,000 kronor om året och har han

förklarat, att om forskningen och undervisningen i fysikalisk kemi skulle

kunna upprätthållas i sin hittillsvarande omfattning, någon nedprutning

av nämnda summa icke vore möjlig.

Det större konsistoriet och universitetskanslern hava icke haft något

att erinra mot storleken av det utav Svedberg ifrågasatta årliga anslaget

men förordat, att detsamma skulle sammanslås med det för kemiska institutionen

i övrigt begärda tilläggsanslaget, 3,700 kronor. För denna

institution i dess helhet kräves alltså ett belopp av 8,700 kronor.

Mineralogisk-geologiska institutionen. För denna institution linnes

i universitetets utgiftsstat uppfört ett kontant anslag av 2,700 kronor

ävensom ränta å institutionens besparingsfond, 85 kronor, samt 18 famnar

ved, beräknade till ett värde av 270 kronor. Institutionsföreståndaren

har meddelat, att materiellanslaget, som redan under de före världskriget

rådande förhållandena till fullo tagits i anspråk för löpande utgifter och

de allra nödvändigaste nyanskaffningarna, nu blivit alldeles otillräckligt.

Genom största möjliga inskränkningar och uppskjutande av eljest önskvärda

inköp av böcker, undervisningsmateriell m. m. hade det visserligen

varit möjligt att hittills nödtorftigt hålla institutionen i gång utan väsentligt

överskridande av årsanslaget. Om också en sådan inskränkning utan

allt för stora olägenheter kunde göras under ett eller annat år, kunde

dock tydligen detta icke fortgå under längre tid utan att undervisningen

och det vetenskapliga arbetet bleve lidande därav. Aven vore det tydligt,

att dylika inskränkningar, sedan de fortgått en tid, måste leda till

ökade anslagsbehov för att åter bringa institutionen i ett tillfredsställande

skick.

Vad angår den uppkomna kostnadsökningen meddelar institutionsföreståndaren,

att bränslekostnaderna, trots förmånen av de i det ordinarie

s. 27 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 27

anslaget ingående 18 famnarna ved, mer än fördubblats. Vedåtgången

anslås till 34 famnar, och för de 16 famnar, som måste inköpas, beräknas

en kostnad av 800 kronor. Härtill komma ökade kostnader för vedhuggning

och eldning, för lyse, städning, skurning och andra arbeten samt för

bokbindning, reparationer och de flesta förbrukningsartiklar, såsom slipmateriell,

ritmateriell och kemikalier. Institutionsföreståndaren har begärt

ett anslag av 1,500 kronor såsom nödtorftigt motsvarande kristidens

inverkan på den ordinarie utgiftsstaten.

Fysiska institutionens inkomster utgöras av dels ett ordinarie materiellanslag

å 7,590 kronor, dels vissa räntemedel å tillhopa 90 kronor,

nämligen ränta av institutionen tillkommande andel av avlöst avkomsträtt

från Mälby säteri, 26 kronor 25 öre, och ränta å institutionens besparingsfond,

63 kronor 75 öre, dels ock laborationsavgifter till växlande

belopp. Institutionens föreståndare har hemställt om ett tilläggsanslag å

3,800 kronor. På grundval av en utredning rörande institutionens utgifter

under åren 1911—1917 har han nämligen beräknat, att år 1919

skulle komma att uppstå en brist i materiellanslaget till sagda belopp.

Inkomsterna hava därvid upptagits till 8,800 kronor, i vilken summa ingå

förutom statsanslaget, 7,500 kronor, laborationsavgifter och andra inkomster

med tillhopa 1,300 kronor. Utgifterna hava sammanförts i följande

tre poster:

för inköp och lagning av instrument, nykon
-

struktioner m. m........................

................... kronor

4,500: —

» värme...............................................

»

5,000: —

» förbrukningsmateriell m. m.......

3.100: —

Summa kronor

12,600: —

Beträffande utgifterna för inköp och lagning av instrument, nykonstruktioner

m. in., vilka utgifter under åren 1911—1915 utgjort i medeltal

3,852 kronor för år, har institutionsföreståndaren förklarat sig anse,

att för närvarande inga andra instrument böra inköpas eller konstrueras

än sådana, som äro absolut nödvändiga för att hålla laborationsövningarna

och de vetenskapliga arbetena i gång. Utgifterna för värme uppvisa den

största stegringen; de utgjorde nämligen före kriget knappt 2,000 kronor.

Av hela det begärda tilläggsanslaget, 3,800 kronor, belöper således 3,000

kronor ensamt på denna post. Institutionsföreståndaren har meddelat, att

han för att minska utgifterna för uppvärmningen under de senare åren

sammanfört såväl övningslaboranter som specialister i så få rum som

möjligt. Härigenom hade vunnits, att omkring en fjärdedel av institu
-

[16.]

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tionens lokaler kunnat stå oeldade. Under posten »förbrukningsmaterialier

m. no.» hava medräknats dels rena förbrukningsmaterialier, dels de mera

konstanta utgifterna för prenumeration av årsskrifter, inbindning av böcker,

underhåll av institutionens tillhörigheter utom instrument ävensom rengöring

m. m. Det för ifrågavarande utgifter för år 1919 beräknade beloppet

är detsamma, som i medeltal utgått under vart och ett av åren

1911—1917.

Astronomiska institutionen. Årsanslaget till materiell in. in. för

denna institution utgör 2,500 kronor jämte en famn ved, beräknad till ett

värde av 15 kronor. Enligt vad institutionsföreståndaren upplyst, hava

de verkliga utgifterna under senare år belöpt sig till vida högre belopp,

nämligen:

år 1914 ................... kronor 4,161: 03

» 1915 ..................... » 3,944:65

» 1916 ..................... * 4,066:52

» 1917 ..................... » 5,430:65

Orsaken till att en anslagsförhöjning icke tidigare begärts har uppgivits

vara den, att merutgifterna bestritts från en vid 1914 års början

förefintlig fond av besparingar. Denna fond, som vid nyssnämnda tidpunkt

utgjort 6,271 kronor 83 öre, hade emellertid vid 1918 års ingång

helt och hållet förbrukats; i stället förelåg då en brist i anslaget av omkring

1,300 kronor. Institutionsföreståndaren har vidare meddelat, att utgifternas

ökning till stor del berott på den allmänna prisstegringen å all

materiell men även haft sin grund däri, att astronomiska observator^!

för att kunna något så när följa med den nutida utvecklingen av det

astronomiska observationsarbetet måst allt mer omlägga sin vetenskapliga

verksamhet jämte undervisningen till en tillämpning av de astrofotografiska

metoderna, vilka ock voro de för våra klimatförhållanden bäst lämpade.

Vad anginge kostnaderna för institutionens lyse och uppvärmning, hade

desamma vid den tid, då det nuvarande årsanslaget bestämts, uppgått

till en ren obetydlighet; numera, sedan arbetslokalerna utvidgats och

bränslepriserna stegrats, slukade ifrågavarande kostnader nära hälften av

det lilla årsanslaget. Den särskilt stora utgiftsökningen under år 1917

vore till väsentlig del att tillskriva den enorma stegringen i prisen på

instrumentmakeriarbeten: underhållet av observatoriets instrumentförråd

hörde naturligen till de viktigaste utgiftsposterna. Ehuru en höjning av

institutionens årsanslag vore en trängande nödvändighet, borde enligt föreståndarens

mening ett definitivt fastställande av anslagets belopp icke ske

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

under nuvarande förhållanden. För år 1919 har han emellertid begärt [16.]

ett extra anslag av 4,300 kronor till täckande av dels ovannämnda vid

1918 års början förefintliga brist å 1,300 kronor, dels ock den brist, som

beräknades uppstå under åren 1918 och 1919. Sistnämnda brist skulle

enligt föreståndarens åsikt kunna hållas inom ett belopp av sammanlagt

3,000 kronor, därest under sagda båda år nyanskaffning av instrument

inställdes och endast nödtorftiga underhållsåtgärder vidtoges.

Meteorologiska institutionen har tillgång till ett ordinarie materiellanslag

av 3,500 kronor jämte 8 famnar ved, i värde beräknade till 120

kronor. Institutionsföreståndaren har lämnat en utförlig redogörelse för

de kostnadsökningar, som genom dyrtiden drabbat institutionen. För år

1919 beräknas merutgifterna i förhållande till tiden före kriget komma

att ställa sig sålunda:

för uppvärmning......................................... kronor 200:

» hyra av lokal för vindinstrument » 30: —

» kemikalier .................. » 40: —

» papper till registreringsapparater.. » 160: —

» bokbindning ......................................... » 150: —

» räknebiträde........................................ » 220: —

» tryckningskostnader........................... 1,927:-

Summa kronor 2,727: —

Nämnda tryckningskostnader avse årgången för år 1918 av den utav

institutionen utgivna “Bulletin mensuel“. Institutionsföreståndaren har

emellertid meddelat, att även en del av kostnaderna för 1917 års årgång,

vilken färdigtryckts år 1918, ännu återstå oguldna, enär materiellanslaget

för sistnämnda år icke lämnat tillgång till deras bestridande. Denna post

utgör 1,419 kronor, med vilket belopp alltså ovannämnda summa av 2,727

kronor bör ökas för att utvisa institutionens extra anslagsbehov för år

1919. Detta uppgår således till 4,146 kronor. Härutöver har emellertid

äskats ett särskilt anslag av 200 kronor för institutionens seismologiska

avdelning. Denna begäran har motiverats med ökningen i priset på sprit.

Avdelningen hade behov av omkring 60 liter denaturerad 96 å 97-procentig

sprit årligen. Kostnaderna härför hade, frånsett denatureringskostnaderna,

före kriget utgjort 42 kronor men hösten 1917 stigit till

241 kronor.

Botaniska institutionen. För denna institution i dess helhet finnes

å universitetets stat uppfört dels ränta å Regnells botaniska fond, 1,700

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

kronor, dels 68 famnar ved med beräknat värde av 1,020 kronor. Dessutom

äro för de särskilda avdelningarna av institutionen följande belopp

upptagna:

För botaniska museets och botaniska trädgårdens räkning har institutionsföreståndaren

påyrkat särskilda tilläggsanslag.

Beträffande botaniska museet har upplysts, att utgifterna under senare

år något överskridit årsanslaget, så att museet våren 1918 häftade i en

skuld till universitetet av 232 kronor 31 öre. Med hänvisning till de

ökade kostnaderna för uppvärmning, belysning och rengöring samt för

inköp av vissa förnödenheter, såsom papper, växtetiketter m. m., har institutionsföreståndaren

förklarat ett fortsatt överskridande av anslaget vara

att förutse. Han har ansett, att ett tilläggsanslag av 700 kronor skulle

för denna gång vara tillräckligt.

Vad angår botaniska trädgården är dennas ekonomiska ställning betydligt

sämre. Institutionsföreståndaren meddelar, att enär statsanslaget

under en längre följd av år visat sig otillräckligt, trädgården häftade i

skuld till universitetet med ett belopp överstigande 23,000 kronor. År

1917 hade en minskning i arbetena i trädgården genomförts, i det antalet

dagsverken, som år 1916 uppgått till 3,526, nedsatts till 3,134.

Härigenom hade det likväl ej lyckats att nedbringa arbetskostnaderna,

emedan arbetarnas dagspenningar under året undergått förhöjning. Under

år 1918 hade arbetslönerna ytterligare ökats. Att hålla utgifterna inom

gränsen av anslaget vore därför icke möjligt, även om arbetet i trädgården

än vidare inskränktes; institutionsföreståndaren hade emellertid

för avsikt att försöka en dylik inskränkning, vilken dock måste ske på

bekostnad av trädgårdens snygghet. För att täcka den ökning i kostnaderna

för år 1919, som berodde på ökade arbetslöner, borde beräknas

ett tilläggsanslag av 4,000 kronor.

Vidkommande övriga utgifter för trädgården har upplysts, att desamma

plägat växla mellan omkring 2,300 kronor och 4,000 kronor. De

flesta av de poster, som ingå i dessa utgiftssummor — säger institutionsföreståndaren

— hänföra sig till förnödenheter, som på senare tiden stigit

i pris, delvis till flerdubbelt mot vad de kostade för ett par år sedan.

Som exempel har nämnts körning, som ännu år 1915 kostat 6 kronor

för botaniska museet......

» botaniska trädgården

» botaniska laboratoriet

kronor 1,000: —

» 10,000: —

» 500: —

s. 31 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 31

per dag men sedan februari 1918 betingat ett pris av 22 kronor 50 öre [16.

för dag. Till bestridande av nu ifrågavarande utgiftsökningar har påkallats

ett extra anslag av 1,000 kronor.

Sammanlagda beloppet av det för botaniska trädgården äskade tilläggsanslaget

utgör alltså 5,000 kronor.

Växtbiologiska institutionen, vars tillkomst grundar sig på en donation

av grosshandlaren Frans Kempe, förfogar över ett å ordinarie stat

uppfört materiel]anslag av 1,000 kronor, vartill kommer ett årligt belopp

av 500 kronor från Kempeska fonden. För denna institution har av dess

föreståndare begärts ett tilläggsanslag av 2,000 kronor. Detta äskande

grundar sig på följande beräkning av utgifterna under år 1919:

för bränsle .................................................. kronor 1,500: —

» lyse, rengöring m. m. ..................... » 800: —

» samlingar, instrument, böcker m. in. » 1,200; —

Summa kronor 3,500: —

Institutionsföreståndaren har anfört, att förestående beräkning uppgjorts

under förutsättning att den största sparsamhet iakttoges. Det förtjänar

emellertid att anmärkas, att den uppkomna kostnadsökningen icke

i sin helhet är betingad enbart av dyrtiden. Enligt vad upplyst blivit

har nämligen institutionen och dess verksamhet under de senaste åren

högst betydligt utvidgats, och redan på denna grund har det ursprungligen

beräknade materiellanslaget blivit otillräckligt. De uppkomna bristerna

i anslaget hava hittills ersatts av institutionsföreståndaren. Denne

har emellertid nu förklarat sig anse det rimligt, att han befrias från

dylika utgifter.

Zoologiska institutionens årsanslag utgör 10,100 kronor jämte ränta

å Regnells zoologiska fond, 463 kronor 92 öre, samt 30 famnar ved till

beräknat värde av 450 kronor. Alltsedan år 1916 har anslaget årligen

överskridits med betydande belopp. Enligt en av institutionsföreståndaren

lämnad redogörelse utgjorde den uppkomna bristen år 1916 948 kronor

33 öre och år 1917 7,330 kronor 23 öre. Av sistnämnda summa belöpte

på institutionens uppvärmning 3,387 kronor 50 öre, på renhållning 156

kronor 33 öre, på sprit 2,807 kronor 39 öre samt på kemikalier, glasvaror

och andra förbrukningsartiklar m. in. 979 kronor 1 öre. I april

1918, då institutionsföreståndaren gjorde den framställning om ett tillläggsanslag

för år 1919, som jag strax skall omnämna, beräknades bristen

för år 1918 komma att uppgå till 8,280 kronor 23 öre och således med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Åttonde linvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

[16.] 950 kronor överstiga 1917 års brist. Största delen, 800 kronor, av mer
kostnaderna

i förhållande till år 1917 grundades på ytterligare ökning av

priset å sprit, av vilken vara erfordrades minst 1,200 liter årligen för

samlingarnas nödtorftiga bevarande samt för undervisningens och de vetenskapliga

arbetenas bedrivande å institutionen; 150 kronor hade avsetts till

ersättning för det ökade arbete, som under senare delen av år 1918 förorsakades

av värmeledningens eldande med ved i stället för med koks.

Institutionsföreståndarens nyssberörda framställning innefattar anhållan om

ett extra anslag för år 1919 av 8,530 kronor, motsvarande beloppet av

den motsedda bristen för år 1918, i jämnt krontal 8,280 kronor, med tilllägg

av ett belopp å 250 kronor, varmed skulle bestridas den särskilda

kostnaden för vedeldningsarbetet under årets fem första månader.

Jag skall nu göra en sammanfattning av de utav universitetskanslern

tillstyrkta äskandena om tilläggsraedel till de särskilda inrättningarna.

Enligt dessa äskanden skulle till dem utgå följande belopp:

Medicinska poliklinikerna..........................................

Fysiologiska institutionen ..........................................

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi

Institutionen för allmän och analytisk kemi ......

Mineralogisk-geologiska institutionen.....................

Fysiska institutionen ...............................................

Astronomiska institutionen .....................................

Meteorologiska institutionen ...............................

Botaniska institutionen:

botaniska museet ...................

» trädgården...............

Växtbiologiska institutionen............

Zoologiska institutionen ..................

kronor

850:

1,000:

1,000:

8,700

1,500

3,800

4,300

4,346

))

700: —

»

5,000: —

»

2,000: —

»

8,530: —

Tillhopa kronor

41,726: —

^entf Tvivelsutan bör staten ej undandraga sig att träda emellan till lättande

chefen. av de ekonomiska svårigheter för Uppsala universitets institutioner, varom

den föregående framställningen bär vittne. Jag finner mig dock hava

anledning att ifrågasätta, det staten ej påtager sig att täcka hela det belopp,

vartill de ifrågavarande bristerna i institutionernas tillgångar beräknats

uppgå.

Jag vill nämligen erinra, att Uppsala universitet, i jämförelse med

Lunds universitet, som framställt anspråk, liknande de nu omförmälda

s. 33 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

33

för sin ekonomi har ett ganska starkt stöd i sin reservfond. Vid 1918

års ingång uppgick denna, enligt mig från universitetet lämnade upplysningar,

till något över 260,000 kronor. Efter avdrag för fondens

under°år 1918 redan bestridda utgifter och för motsedda påkänningar å

densamma under sagda år — nämnda upplysningar gåvos i medlet av

december 1918 och fullt exakta siffror kunde ej lämnas — antogs fondens

nämnda behållning vid slutet av år 1918 hava nedgått till närmare 50,000

kronor. Rörande dess inkomster under år 1918 kunde ej några meddelanden

lämnas, men för år 1917 upplystes de hava utgjort något över

250,000 kronor. I betraktande av dessa sifferuppgifter synes det emellertid

med skäl kunna förväntas, att universitetes reservfond skall kunna till

någon del bidraga att täcka de behov av ökade anslag för år 1919, som

de ovannämnda framställningarna utvisa. 1 själva verket har fonden under

gångna år, för övrigt i enlighet med sin uppgift, stått institutionerna bi

vid ”ekonomiska trångmål. "För att emellertid iakttaga nödig varsamhet

vill jag ifrågasätta, att fonden antages kunna svara huvudsakligen för

ökade kostnader för bränsle. Universitetet har såsom bekant stora skogsområden,

och en mycket betydande del av till reservfonden inflytande medel

härröra från överskott å inkomst av skogarna utöver det i universitetets

inkomststat härför beräknade beloppet, 7,000 kronor. Det visar sig ock.

att bland reservfondens utgifter under år 1918, sådana de angivits i de

ovannämnda upplysningarna, upptagits tillskott till universitetets institutioner

för bestridande av utgifter för bränsle.

Ser jag alltså på de ifrågavarande institutionernas krav, med särskilt

avseende fäst å vad i vissa av framställningarna uppgivits rörande bränslekostnaderna

och i övrigt med någon avrundning av beloppen, finner jag

mig böra för de olika institutionerna föreslå följande statsbidrag:

Medicinska poliklinikerna .......................................... kronor 850:

Institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi

Institutionen för allmän och analytisk kemi

Mineralogisk-geologiska institutionen.....................

Fysiska institutionen .................................................

Astronomiska institutionen .....................................

Meteorologiska institutionen ...................................

Botaniska institutionen:

botaniska museet ...................................................

botaniska trädgården..........................................

Växtbiologiska institutionen ..................................

Zoologiska institutionen.............................................

1,000

7,200

700

800

3.000

4,100

500

5.000

1.000

6 000

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

Tillhopa kronor 30,150:

1 samt. 2 höft, (Nr 2.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Som synes har jag ej uppfört något belopp för fysiologiska institutionen.

Vad växtbiologiska institutionen angår har jag trott mig eventuellt

kunna räkna på något tillskott från Kempeska donationsräntans överskottsmedel.

(Jämför punkten 85 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition.

)

Åberopande vad jag nu anfört hemställer jag om förslag till riksdagen

att till förstärkande av ordinarie anslagen till materiell

m. m. för de av mig under denna punkt angivna

institutionerna och inrättningarna och med av mig tillstyrkta

belopp, utgående såsom särskilda reservationsanslag,

anvisa på tilläqgsstat för år 1919 tillhopa 30,150

kronor.

[17.] (i. Förstärkning av universitetsbibliotekets materiellanslag.

av^nWerii-® Un^er avdelningen B) Till materiell m. in., i utgiftsstaten för universitetet

tetsbibliote- i Uppsala tinnes under rubriken Biblioteket upptaget ett anslag å 50,000

HeiianTag" kronor. Från detta anslag bestridas, utom kostnader för materiell, jämväl

kostnader för inköp av böcker, handskrifter, kartor och planscher, inbindning

samt vattenförbrukning ävensom för uppvärmning och belysning, i den

mån ett härför i staten särskilt uppfört anslag å 8,200 kronor ej förslår.

På grund av de dyra uppvärmningskostnaderna har nyssnämnda anslag

å 8,200 kronor icke varit tillräckligt för sitt ändamål, och även

materiellanslaget har av samma anledning hotats av brist, ehuru man alltsedan

år 1908 haft att till dess förstärkning för bokinköp tillgå ett år

efter år beviljat extra anslag å 10,000 kronor.

De stegrade kostnaderna för bibliotekets uppvärmning ävensom yppade

behov av medel till vissa andra utgifter för biblioteket hava föranlett en

framställning om anslag på tilläggsstat för år 1919, vilken jag anhåller

att nu få anmäla.

Denna av kanslern för rikets universitet med utlåtande den 15 augusti

1918 till Kungl. Maj:t överlämnade framställning är gjord av det större

akademiska konsistoriet, som däri anhållit om beredande av ett anslag å

25,000 kronor för år 1919 till fyllnad av materiellanslaget för nämnda år,

nämligen för uppvärmning och belysning 12,800 kronor, för bindning av

böcker 10,000 kronor och för diverse utgifter 2,200 kronor.

Konsistoriets framställning grundar sig på en av dåvarande t. f. överbibliotekarien

J. M. Hulth till konsistoriet avlåten skrivelse, däri till en

början anföres:

s. 35 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 35

I enlighet med drätselnämndens anmodan får undertecknad härmed vördsamt

inlämna uppgift å »de krav på anslag från riksdagen å extra stat för år 1919, som

kan erfordras till fyllnad i bibliotekets materialanslag för sagda år».

Det viktigaste anslagskravet är det för uppvärmning och belysning. För dessa

bägge poster beviljade 1916 års riksdag ett anslag å 8,200 kronor. Detta belopp

räcker under nuvarande förhållanden naturligtvis icke till. För bibliotekets uppvärmning

torde erfordras 350 famnar eller i runt tal 1,320 kubikmeter ved, som efter 15

kronor kubikmetern betingar en summa av ....................................... kronor 19,800: —

Belysningen beräknas till .................................................................... »_1,200: —

Summa krouor 21,000: —

Efter avdrag av statsanslaget, 8,200 kronor, återstår således att fylla med extra anslag

12,800 kronor.

Tj än s t f o it ättande överbibliotekarien påkallar härefter anslag å 10,000

kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaden för inbindning av böcker.

Detta anslagsäskande torde emellertid vid den starka konkurrensen mellan

mångahanda olika anslagskrav för närvarande få stå tillbaka.

Vidare yttrar Hulth:

Övriga expenser, såsom skrivmaterial, emballage för våra stora bytesdistributioner

och låueförsändelser samt till inläggning av tidningar, tryck, inventarier, extra arbetshjälp

för ännu pågående omflyttningar m. m. ha också fördyrats i hög grad. Så t. ex.

kostade det omslagspapper, vi begagna till våra paket, före kriget kronor 3: 90 per

rulle, nu kostar det 12: 90. Snören, förut 1:10, nu 4: 50 per nystan. Lack, förut

2: 40, nu 8 kronor per kg.

Jag har sökt göra en beräkning på merkostnaden för följande poster:

tryck .............

inventarier ....

arbetshjälp ....

tvål och såpa.

....................... c:a kronor 170

—

, lack)............ »

635

—

........ »

200

—

»

400

—

............. *

720

—

..................... »

75

—

Summa kronor

2,200

—

Jag får således anhålla om utverkande av ett extra anslag för diverse utgifter

å 2,200 kronor.

De kända förhållandena under den nuvarande dyrtiden utgöra tillräckligt

talande skäl för Hulths krav på tilläggsanslag till uppvärmning

och belysning samt till diverse utgifter, och mot de av honom begärda

beloppen har jag ej anledning till erinran. Hans anslagsbegäran gäller

år 1919, och medlen böra uppföras å tilläggsstat för sagda år. Därvid

torde ett för de avsedda ändamålen gemensamt anslag böra äskas till förstärkning

av bibliotekets materiellanslag.

[IT.

Departe
mentschefen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

[18.]

Höjning av

anBlaget till

respenningar

för fogden.

[19.]

Utgivande av

universitetets

årsskrift.

[20.]

Förstärkande

av materiellanslagen

till

vissa institutioner

m. m.

36 Åttonde huvndtiteln: 1919 års tillägg sstat.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av det under avdelningen B)

Till materiell m. m., i utgiftsstaten för universitetet i

Uppsala under rubriken Biblioteket upptagna anslag å

50,000 kronor anvisa å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 15,000 kronor.

7. Höjning; av anslaget till respenningar för akademifogden. Under

åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde

huvudtitel för år 1920, punkten 94, hemställer jag att Eders Kungl. Majrt

täcktes föreslå riksdagen

att till höjning av det i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala uppförda anslaget till respenningar för

akademifogden anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 1,500 kronor.

Lands universitet.

8. Utgivande av universitetets årsskrift. Med hänvisning till

vad jag under punkten 126 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition

anfört i fråga om anslag till utgivande av Lunds universitets

årsskrift hemställer jag om förslag till riksdagen

att för utgivande av Lunds universitets årsskrift

anvisa, utöver för detta ändamål på extra stat för år

1919 beviljat belopp, på tilläggstat för år 1919 ett

reservationsanslag av 8,000 kronor.

9. Förstärkande av materiellanslagen till vissa institutioner m. m.

På grund av den rådande dyrtidens inverkan å prisen för den materiell,

som erfordrades för upprätthållande av verksamheten vid Lunds universitets

institutioner, hemställde åtskilliga institutionsföreståndare under år 1917

om ökning av vederbörande institutioners materiellanslag. Dessa krav framfördes

av det större akademiska konsistoriet till kanslern för rikets universitet,

som underställde dem Kungl. Maj:ts prövning och därvid i enlighet

med konsistoriets begäran tillstyrkte proposition till riksdagen om beviljande

av 79,524 kronor, därav 35,925 kronor skulle erfordras för år 1918

och 43,599 kronor för år 1919.

Då jag den 14 januari 1918 inför Kungl. Maj:t anmälde detta ärende,

uttalade jag mig emot att till behandling upptaga de anslagskrav, som

gällde år 1919. Jag yttrade därvid:

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

Att jag på nämnda sätt begränsat den framställning jag ämnar göra under denna

punkt beror på svårigheten att under nuvarande förhållanden med ens approximativ

säkerhet bedöma vederbörande universitetsinstitutioners behov annat än för den närmaste

tiden. Ovissheten i prisförhållandena gäller icke blott bränsle. Aven flerahanda

andra för institutionerna erforderliga förnödenheter kunna antagas bliva underkastade

avsevärda och hastiga växlingar i pris. Om man nu ville söka fastställa för år 1919

lämpliga extra anslagsbelopp för ifrågavarande institutioner, komme man att, i händelse

av kraftiga prisstegringar, nödgas anvisa medel på tilläggsstat för sagda år. Då, såsom

i några fall nu äger rum, en institution utöver sitt ordinarie anslag plägat förfoga över

ett extra anslag — detta bör ju fortfarande begäras för år 1919 — skulle under nyssnämnda

förutsättningar institutionen för sina materiellbehov under år 1919 hava att

röra sig med ej mindre än fyra särskilda anslag. Detta synes mig ej lämpligt.

1 enlighet med mitt förslag inskränktes därför Kungl. Maj:ts framställning

till riksdagen till begäran att på tilläggsstat för år 1918 måtte

uppföras ett till 32,635 kronor nedsatt anslag. Riksdagen biföll denna

Kungl. Maj:ts framställning.

Riktigheten av att begränsa sig till begäran om anslag å tilläggsstat

bekräftas vid betraktande av den begäran om anslagskrav å tilläggsstat

för år 1919, som nu föreligger, avseende förstärkning för nämnda år av

vederbörande materiellanslag. Det belopp, som år 1917 av universitetet ansågs

behövligt för ändamålet, utgjorde som nämnt 43,599 kronor. Summan

av de anslagsökningar, som nu ifrågasättas för år 1919, utgör ett belopp

av 134,593 kronor 82 öre, av kanslern utjämnat till 135,000 kronor —

som man ser en högst väsentlig stegring. Därvid är likväl att märka, att

tre poster tillkommit, för vilka motsvarighet saknas år 1918 och att i summan

för år 1919 ingå åtskilliga belopp, beräknade såsom brister å vederbörande

anslag vid 1918 års slut.

Liksom förra gången grundar sig detta anslagsäskande på beräkningar

och till det större akademiska konsistoriet gjorda framställningar av vederbörande

institutionsföreståndare, med vilka i olika fall medicinska fakulteten

(dier matematisk-naturvetenskapliga sektionen instämt. I ett flertal fall har universitetets

räntmästare tagit initiativet och verkställt nödiga undersökningar.

Jämväl i likhet med vad förra gången ägde rum hava utsedda kommitterade

granskat framställningarna om anslagens förstärkande. 1 sitt avgivna utlåtande

hava de kommitterade anfört:

De för de olika institutionerna behövliga anslagen, vilka samtliga begärts a extra

stat för år 1919, utgöra, såsom av institutionsföreståndarnas redogörelser närmare framgår,

i de allra flesta fall dels en beräknad brist i institutionens budget för år 1918,

dels ock de belopp, som för år 1919 beräknats bliva oundgängligen behövliga utöver

de till institutionerna enligt universitetets stat eller i vissa fall sedan flera år å extra

stat utgående anslagen.

Då det visat sig, att institutionernas för år 1918 nödvändiga utgifter icke i något

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

fall understigit, men väl i de allra flesta högst väsentligt överstigit de under år 1917

beräknade och det tydligen är omöjligt att på förhand med någon säkerhet bestämma

den stegring utöver normala priser, som för år 1919 kan råda, men det å andra sidan

torde vara tämligen visst, att utgifterna för år 1919 komma att ställa sig minst lika

höga som ar 1918, hava vi, då institutionsföreståndarna äro de, som närmast kunna bedöma

och överblicka inrättningarnas behov, ansett oss böra godtaga de av föreståndarna

lämnade uppgifterna, även då dessa, såsom i ett par fall ägt rum, icke stödja sig på

närmare utredning.

Det större akademiska konsistoriet har hänvänt sig till kanslern med

begäran om hans bistånd till utverkande av anslag, och kanslern har i

skrivelse den 15 augusti 1918 förklarat de ifrågavarande an slagsäskandena

vara föranledda av den allmänna prisstegringen och de begärda anslagen

således nödvändiga. Kanslern har därför hemställt om proposition till riksdagen,

avseeende beviljande av nyss oinförmälda belopp, 135,000 kronor.

Med hänvisning i övrigt till de gjorda framställningarna samt till vad

jag i frågan om vissa motsvarande institutioners anslagsbehov å tilläggsstat

för år 1918 anförde, ber jag nu få lämna en kort redogörelse för vederbörandes

särskilda beräkningar och yrkanden om anslagens förstärkande.

Där annat ej säges har jag ej något att erinra mot de begärda beloppen. Efter

redogörelsen skall jag göra en sammanställning av de anslagsbelopp, som

begärts och som jag anser böra utverkas, vilken sammanfattning även skall

innehålla uppgifter om motsvarande på 1918 års tilläggsstat beviljade anslag

samt om de ordinarie och extra anslag, som i varje särskilt fall utgå.

Vad då först angår anatomisk-histologislca institutionen har av vederbörande

begärts en anslagsökning av 6,550 kronor, med följande fördelning

å särskilda poster:

A. Anslag till framställande av embryonala rekonstruktioner.

.............................................................................. kronor

Anslag till ökade gravsättningskostnader....................... »

ökad avlöning till städerskor............................................. »

Material till komparativt-anatomiska dissektionskurser »

Allmän utökning med omkring 25 % av det år 1900 för

institutionen beräknade och såsom erforderligt

ansedda anslagsbeloppet, 7,500 kronor................ »

Anslag till bränsle utöver de 400 kronor för bränsle,

som ingå under E......................................................

B.

C.

D.

E.

F.

1,200

300

250

300

1,900:

............................................. * 2,600: —

Summa kronor 6,550: —

Det under A. omförmälda beloppet har hittills utgått ur de till Kungl.

Majrts disposition å universitetets stat ställda medlen. Så torde tills vidare

s. 39 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 39

kunna ske. Posten I). är ej av beskaffenhet att böra upptagas å tilläggsstat.

Båda dessa poster kunna alltså bortfalla. Under E. omförmäles ett »beräknat

belopp» av 7,500 kronor. Anslaget till institutionen sattes av riksdagen

till 6,500 kronor. Skillnaden ansågs kunna täckas med dissektionsavgifter.

Då dessa ej böra ökas, torde posten kunna godkännas. För bränsle

begäres samma belopp, som beräknades och erhölls för år 1918. Anslagsökningen

synes alltså böra sättas till 5,050 kronor. Den utgjorde för år

1918 3,000 kronor.

För fysiologiska institutionen, för vilken å 1918 års tilläggsstat beviljades

ett belopp av 1,500 kronor, begäres ett tilläggsanslag av 3,500 kronor.

Beloppet anges ej på långt när motsvara den procentuella prisstegringen

på de varor, apparater, kemikalier in. m., som normalt bekostas genom institutionens

årsanslag. Det har kunnat begränsas endast genom kalkylering

av ganska betydande inskränkningar i åtgången. Det upplyses, att utgifterna

redan i maj 1918 med omkring 1,000 kronor överstigit institutionens

årsanslag och influtna laborationsavgifter.

Medicinsk-kemiska institutionens föreståndare hänvisar till en tablå,

enligt vilken för år 1918 beräknas en brist av 5,277 kronor 27 öre. Med

antagande att inkomsterna under år 1919 komma att uppgå till 5,148 kronor

41 öre — motsvarande de i tablån upptagna regelmässiga inkomsterna

under år 1918 — samt att utgifterna under år 1919 skola utgöra samma

belopp som det för år 1918 beräknade, 13,788 kronor 73 öre, anges i tablån

ett särskilt anslag av 8,511 kronor 46 öre vara behövligt för 1919. Med

användande av nämnda siffror för inkomster och utgifter under år 1919

skulle behovet för detta år rätteligen vara 8,640 kronor 32 öre. Detta

belopp och ovannämnda belopp av 5,277 kronor 27 öre, utgöra tillhopa

13,917 kronor 59 öre. Jag anser anslaget böra sättas till 13,900 kronor.

Motsvarande anslag för år 1918 utgjorde 3,000 kronor.

I vederbörandes framställning om tilläggsanslag för patologisk-anatomiska

institutionen erinras, att till grund för beräkningen av det institutionen

på tilläggsstat för år 1918 beviljade anslaget, 3,500 kronor, lågo

antaganden om huru institutionens ekonomi komme att ställa sig vid 1917

års slut. I verkligheten blev bristen för år 1917 så stor, att man med

samma beräkningsgrund skulle för år 1918 ha behövt ett tillskott av över

4,000 kronor. För övrigt borde tillskottet för år 1918 hava satts ännu

högre; ur räkenskaperna visas exempel på under år 1918 inträffade prisstegringar

å materialkostnader, vilka göra, att man anser sig med säkerhet

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

kunna angiva en brist i materiellanslaget under år 1918 — trots ovannämnda

beviljade tillskott — av minst 2,000 kronor. Detta trots att all

sparsamhet iakttages, att några nyanskaffningar ej göras samt att institutionen

tär på gamla förråd av färgämnen, vilkas förnyande för närvarande

är omöjligt.

Vad angår det extra anslagsbehovet för år 1919 beräknas detsamma

med ledning av förhållandena under år 1918 till 5,500 kronor, det vill

säga 2,000 kronor utöver de 3,500 kronor, som beviljades på tilläggsstat

för år 1918. Inalles skulle således för täckande av väntad brist under år

1918 och mötande av ökade utgifter under år 1919 på tilläggsstat för sistnämnda

år krävas 7,500 kronor.

Astronomiska observatoriet. Med hänsyn till de inkomster, som stå

observatoriet till buds under år 1918, 6,200 kronor, samt med åberopande

att utgifterna i slutet av maj 1918 uppgått till 8,000 kronor och att återstående

utgifter under år 1918 kunde beräknas till, i lågt tal, 1,200 kronor

anför astronomiska institutionens föreståndare, att för år 1918 en brist av

3,000 kronor vore att emotse. Minst samma brist kunde beräknas för år

1919. I ovannämnda inkomster för år 1918 ingår ett å tilläggsstat för

samma år uppfört belopp av 1,200 kronor. Detta föranleder institutionsföreståndaren

att med ett belopp av 1,500 kronor eller till 4,500 kronor

höja det belopp han önskar erhålla för att undgå den förväntade bristen

under år 1919. Han begär alltså ett belopp av 7,500 kronor, innefattande

ovannämnda belopp av 3,000 kronor och 4,500 kronor.

Jag anser, att man å tilläggsstat för år 1919 bör bereda observatoriet

ett anslag av 7,200 kronor.

För den botaniska institutionens systematiska avdelning har begärts

ett tilläggsanslag av 11,255 kronor 9 öre. I denna summa ingår ett belopp

av omkring 3,000 kronor, som, enligt vad vederbörandes framställning

ger vid handen, måste beräknas såsom underskott i 1918 års budget för

avdelningen, beroende på oväntade ökningar i bränslepris och dagsverkskostnader.

För år 1919 räknar avdelningens föreståndare med utgiftsökningar

för bränsle och dagsverken å tillhopa omkring 7,600 kronor. Med beräknande,

på sätt även föreståndaren gör, att liksom för år 1919 ett belopp

av 700 kronor kommer att såsom hyresinkomst tillflyta avdelningen, anser

jag, att för densamma bör å tilläggsstat för 1919 uppföras ett avrundat

belopp av 11,000 kronor. Motsvarande belopp å 1918 års tilläggsstat utgjorde

4,400 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tiUåggsslai. 41

Vad den botaniska institutionens fysiologiska avdelning beträffar har

nu för densamma begärts en summa av 7,500 kronor. Däri ingår ett belopp

av 2,500 kronor, motsvarande förväntad brist för år 1918. Med hänsyn

till beskaffenheten av vissa av de poster, som lagts till grund för beräkning

av bristen för år 1918, anser jag denna i nu förevarande sammanhang kunna

antagas till 2,000 kronor. Jag finner, att för avdelningen bör å tilläggsstat

för år 1919 upptagas ett belopp av 7,000 kronor. A tilläggsstat för

år 1918 anvisades för avdelningen 1,400 kronor.

Tillförordnade föreståndaren för fysiska institutionen har beräknat,

att för år 1918 en brist kommer att uppstå av 6,000 kronor, ett belopp

som med begagnande av de siffror, som ligga till grund för beräkningen,

borde ökats till 7,000 kronor. För år 1919 beräknar den tillförordnade

föreståndaren en brist av 8,000 kronor.

Bland de faktorer, som samverkat till det framställda kravet på ett

tilläggsanslag av 14,000 kronor (6,000+8,000), upptagas även förhållanden

av annan art än den rådande dyrtiden. Trots att inga andra utbetalningar

gjorts än som varit nödvändiga för de pågående examensarbetena hade

redan under vårterminen 1918 institutionens utgifter, 9,000 kronor, med

omkring 1,000 kronor överstigit summan av de statsanslag, som för år 1918

tilldelats institutionen. Med hänsyn till institutionens ekonomiska trångmål

vill jag ej ifrågasätta någon nedsättning av det begärda tilläggsanslaget.

Institutionen åtnjöt på tilläggsstat för år 1918 ett anslag av 1,500

kronor.

Geologisk-mineralogiska institutionen. För denna institution har dess

föreståndare beräknat ett tilläggsanslag av 3,200 kronor, därav brist för

år 1918 850 kronor. Behovet av tilläggsanslag beror så gott som uteslutande

på ökade bränslekostnader.

Den kemiska institutionens föreståndare uppvisar med siffror antagligheten

att för år 1918, trots det å tilläggsstat för sagda år beviljade anslaget,

2,000 kronor, kommer att å institutionens materiellanslag uppstå en

brist av 3,500 kronor, väsentligen förorsakad av stegrade bränslepris. Under

antagande av att institutionens ordinarie inkomster under år 1919 komma

att visa samma summor som för år 1918 och med anmärkning att institutionens

utgifter under år 1919 ej kunna förväntas ställa sig lägre än

under år 1918 anger institutionsföreståndaren ett belopp av 5,500 kronor

vara erforderligt till förstärkning av materiellanslaget under år 1919. Med

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft.. (Nr 2.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

20.] inberäknande av ovannämnda för år 1918 såsom brist antagna belopp å

3,500 kronor påkallar föreståndaren ett tilläggsanslag av 9,000 kronor.

För zoologiska institutionen kan, enligt vad dess föreståndare uppvisat,

årskostnaden för bränsle beräknas till över 12,000 kronor, detta trots vidtagna

inskränkningar i uppvärmningen. Då under år 1919, lika litet som

under år 1918, institutionens materiellanslag mäktar bestrida de dryga

uppvärmningskostnaderna, hemställer institutionsföreståndaren om ett tillläggsanslag

för år 1919 av 12,000 kronor. För år 1918 hade å tilläggsstat

för institutionen beviljats 8,000 kronor.

Beträffande musikkapellet meddelar kapellmästaren, att för år 1918

synes kunna beräknas uppkomma en brist i materiellanslaget å nära 200

kronor. Såsom tillgång har därvid beräknats det å tilläggsstat för år 1918

för musikkapellet uppförda beloppet. 85 kronor. För år 1919 angiver kapellmästaren,

att utgifterna böra med sannolikhet beräknas uppgå till 1.500

kronor, det vill säga 500 kronor utöver årsanslaget. På tilläggsstat för

år 1919 borde således för musikkapellet uppföras ett belopp av 700 kronor.

I fråga om inrättningen för gymnastik och fäktkonst har den tillförordnade

läraren i dessa ämnen uppgjort tablåer, med stöd av vilka han för

år 1918 beräknar en brist av 940 kronor, därvid hänsyn tagits till ett förväntat

tilläggsanslag av 750 kronor, för år 1919 en brist av 2,200 kronor,

tillhopa 3,140 kronor. Vid beräknande av bristen för år 1919 har han

utgått från en prisstegring av i det närmaste 20 %. Bränslekostnaden ingår

i beräkningarna för båda åren såsom eu mycket betydande faktor.

Jag anser, att ett tillläggsanslag å 3,000 kronor bör för år 1919 beredas

nämnda inrättning.

Institutionen för ärftlighetsforskning. För denna institution är å allmänna

indragningsstaten uppfört ett materiellanslag av 1,000 kronor. För

år 1918 har institutionen till materiell m. m. uppburit ett tilläggsanslag

av 500 kronor, upptaget under åttonde huvudtiteln.

Institutionen började sin verksamhet den 1 januari 1918. Dess föreståndare

har därför vid sin i maj 1918 uppgjorda beräkning av institutionens

anslagsbehov under år 1919 ej kunnat stödja sig på någon

längre tids erfarenhet. Under åberopande av penningvärdets fall har han

emellertid ansett sig böra för år 1919 begära ett tillä^sanslaij till dubbla

beloppet av det för år 1918 beviljade. Av angivet skäl i saknad av närmare

utredning finner jag mig böra föreslå ett tilläggsanslag av 750 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iillåggsstat. 43

Samtliga nu omförmälda inrättningar hava, såsom i det föregående

framhållits, varit i åtnjutande av anslagå 191 8års tilläggsstat till förstärkande

av vederbörande materiellanslag. Nu återstår att omnämna ovan i

förbigående omtalade tre tillkomna poster.

Den första av dem avser farmakologiska institutionen. Denna institutions

ordinarie anslag till materiell utgör 1,000 kronor. Institutionsföreståndaren

har i en under maj 1918 till större konsistoriet avlåten skrivelse

meddelat, att utgifterna för eldning under vintern 1917 —1918 starkt

ökats och utgjort något över 700 kronor i stället för omkring 150 kronor,

såsom förut varit vanligt. Han påkallar därför beredande av ett anslag å

500 kronor för år 1919 till förstärkande av institutionens ordinarie anslag

till materiell m. m.

Beträffande de två återstående nytillkomna posterna torde jag böra

yttra mig något utförligare. Dels äro de nämligen större än flertalet redan

omnämnda anslagskrav — ett par av dessa kunna mäta sig med det

ena av de båda nya — dels äro i fråga om dessa båda åtskilliga särskilda

förhållanden att märka. Det torde vara lämpligt att återgiva det väsentliga

av innehållet i de framställningar, som nu äro i fråga.

Det ena av dem gäller biblioteket, överbibliotekariens till det större

akademiska konsistoriet avlåtna skrivelse i ämnet innehåller:

Universitetsbibliotekets beräknade inkomster och utgifter för år 1918 utvisas av

nedanstående tablå:

Debet.

Behållning från år 1917

kronor 16,371:52

Inkomster:

Statsanslag, ordinäre och extra....

Intressemedel ...............................

Extra inkomster............................

Kredit.

Bokinköp (normalt 45,000).........

Inlösen a7 årsskriften .............v

Bokbinderi (normalt 10.000)......

Skrivmaterialier och tryck .........

Uppvärmning (normalt c:a3.100)

Elektrisk belysning och kraft ...

Frakt och transport.....................

Telefon ..................,....................

kronor 60.000: —

> 3 000: —

» 1.000:— » 64.000: —

Summa kronor 80,371:52

Utgifter:

kronor 36,000:— (1917: 33,391:—)

» 800: —

» 15,000:— ( » 14.714:—)

» 1.200:— ( » 1,162:—)

» 16,600:- ( » 10,468:—)

» 650: — ( » 595: —)

» 1,100:— ( » 1,053:—)

» 130: —

[20.]

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

[20.1 Renhållning................................. » 650: — ( » 576: —)

Parkens underhåll .................... » 600: — ( » 445: —)

Inventarier ................................. » 16.371:52

Diverse ....................................... » 1 000:— kronor 90.101:52

Brist......................................................................................................... » 9 730: —

Summa kronor 80,371:52

Rörande behållningen från 1917 och dess användning till anskaffande av inventarier

torde böra nämnas, att denna behållning uppkom genom de starkt reducerade bokinköpen

efter krigsutbrottet 1914 samt under 1915. Om användningen därav yttrade

förutvarande överbibliotekarien af Petersens i bibliotekets årsberättelse för 1915: »De

besparingar, vilka sålunda föranledas av under kriget minskade bokinköp, komma emellertid

synnerligen väl till pass, enär de göra det möjligt att påskynda anskaffandet av

åtskilliga kostsamma och högst behövliga inventarier, för vilkas bekostande nybyggnadsanslaget

ej läckte till och vilkas anskaffande således eljest, därest icke säl skilt statsanslag

kunnat därför åvägabringas, hade måst utsträckas över eu längre följd av år än som med

hänsyn till samlingarnas bevarande och verksamheten inom institutionen kunnat anses

gagneligt. Man ser sig alltså nu i stånd att förse parterrvåningen med hyllor för tidningssamlingen

ävensom att anskaffa nödiga skåp för kart- och planschsamlingen samt

en bättre inredning för låneexpeditionen än den hittills varande provisoriska. En annan

angelägen och betydande utgiftspost, som man tänker sig att ävenledes med besparade

medel framdeles kunna bestrida, är anskaffandet av ett större antal (10- å 12,000) kapslar

för broschyrer och somt ryck, vilkas förvaringssätt för närvarande lämnar mycket

övrigt att önska.» Jag vill tillägga, att dessa inventarieanskaffningar, som fördröjts i

11 år, icke kunna tåla ytterligare uppskov. Storleken av det belopp, som för ändamålet

erfordras, kan icke för närvarande tillförlitligt uppgivas, men att hela behållningen därvid

kommer att konsumeras är säkert. Då för övrigt för denna extra post ersättning

för prisstegring icke lämpligen kan ifrågasättas i detta sammanhang har det synts lämpligt

att här uppföra den till samma belopp som behållningen.

Till posterna för bokbinderi, bokinköp och uppvärmning torde några kompletterande

upplysningar vara erforderliga. I sin skrivelse av den 31 maj 1917 till rektorsämbetet

yttrar överbibliotekarien af Petersens: »Det förhåller sig visserligen så att kostnaden

för bränsle under de båda sista vintrarna och särskilt under den senaste varit

mycket betungande och att vissa slag av bokbinderiarbete, skrivmaterialier och nästan

allt annat, som behöver för biblioteket inköpas, med undantag av böcker, betingar högre

priser än före världskrigets utbrott; men denna olägenhet har hittills uppvägts av minskning

i kostnaderna för bokinköp dels därav, att den litterära produktionen i de krigförande

länderna varit mindre livlig än eljest, dels även av de för bokinköp i utlandet

synnerligen gynnsamma kursförbällandena.» För senare hälften av 1917 tillkom en

annan faktor, som bidrager till att förklara den ovanligt låga siffran för detta års bokinköp,

nämligen den ökade svårigheten att erhålla böcker från andra utomskandinaviska

länder än Tyskland, Österrike, Holland och Schweiz. Denna faktor består fortfarande.

Likaledes fortfar den årliga litterära produktionen i de krigförande länderna att vara

reducerad. Däremot äro kursförbällandena nu långt mindre gynnsamma, och den fördel

de ännu erbjuda motväges till största delen av den betydliga stegring i priserna även

på tidigare utgivna arbeten, som i de flesta länder genomförts. Dä beloppet för bokinköp

beräknats så lågt som till 36,000 kronor, har detta skett särskilt med hänsyn

till svårigheten att göra större antikvariska inköp i England och övriga ententeläuder.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iilläggssiat.

I fråga om bokbinderi är att särskilt märka den i april 1918 inträdda prissteg- [[20.]

ringen, varigenom priset på band med skinnrygg höjdes med 60 % och priset på klotband

med 50 % i förhållande till tariffen av år 1912. Den här beräknade summan

avser en något minskad inbindning jämfört med 1917 års.

Bränslekostuaden är beräknad på följande sätt:

För under januari—april 1918 konsumerat bränsle har utbetalts......... kronor 10,156: —

Då detta utgör kostnaden för förra halvårets 130 eldningsdagar, beräknas

senare halvårets 100 eldningsdagar komma att kosta ... » 7,812: —

Summa för hela året. kronor 17,968: —

Härifrån avgår kostnad, som enligt avtal skall gäldas av svenska

akademien för dess i biblioteksbyggnaden förhyrda lokaler...... > 2.218: —

Rest kronor 15,750: —

Tillkommer eldarens avlöning....................................... »_850: —

Summa kronor 16,600: —

Vad budgeten för 1919 beträffar så torde ingen nedsättning i utgiftsposterna —

med undantag för inventarierna, som bär utgå —vara att antaga. Då säkra hållpunkter

för eventuella stegringar saknas, synes det riktiga vara att låta siffrorna för 1918 års

budget — med undantag för posterna »behållning» och »inventarier», vilka utgå —

gälla även för 1919 års. Bristen på denna senare blir då lika med den för 1918 eller

kronor 9,730: —. Den sammanlagda bristen för båda åren således kronor 19,460: —.

Skrivelsen slutar med begäran om utverkande av sistnämnda belopp

att ställas till universitetsbibliotekets förfogande under år 1919.

Den andra av ovannämnda båda framställningar avser att bereda ett

statsanslag av 14,000 kronor för år 1919 såsom tillskott till bestridande

av kostnaderna under sagda år för uppvärmning av universitetshuset och

gamla bibliotekshuset.

Frågan härom blev vid drätselnämndens sammanträde den 13 mars

D _

1918 framlagd av universitetets räntmästare, som yttrade:

I universitetets stat finnes upptaget ett anslag till extra utgifter, vilket anslag

från och med år 1914 utgår med 16,000 kronor. Härmed skola bestridas, bland annat,

utgifter för uppvärmning av unversitetshuset och gamla bibliotekshuset, vilken kostnad,

såsom av vad nedan lämnade uppgifter framgår, utgör en mycket väsentlig del av

dessa utgifter.

Utgifterna hava under åren 1914—1917 utgjort:

sammanlagt för bränsle

år 1914......kronor 20.679: 72 5.364:54

» 1915...... » 20.159:55 6,815:47

» 1916...... > 22 708:35 4.996:33

» 1917...... » 33,202:23 14,896:08

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Till dessa utgifters bestridande hava använts, förutom ovannämnda årsanslag å

16,000 kronor, dels årliga utdelningen från Skånska städernas brandför-äkringsimältning

å äldre braudför.-äkringsbrev med kronor 1,737:85, dels i sammanhang med utarrendering

av »S:t Petri kyrkogård» betingad årlig avgift — ständig gatuskatt —

kronor 27: 66, dels inkomst av försäljning av studiehandböcker och akademiska program

m. in., i medeltal för nämnda år uppgående till kronor 267:80, dels ock tillfälliga inkomster,

utgörande för samtliga ifrågavarande år kronor 251: 26.

Då emellertid inkomsterna å kontot visat sig otillräckliga, hava, efter medgivande

av kanslersämbetet, bidrag lämnats från reservfonden med följande belopp, nämligen:

år 1914 kronor 3.000:—, år 1915 kronor 2,500:—, år 1916 kronor 8,000:— samt år

1917 kronor 12,200:—.

Under den gångna tiden av år 1918 hava utgifterna å detta konto uppgått till

krouor 21.052:—, därav för bränsle kronor 17,289:89, vadan för året måste beräknas

ett avsevärt tillskott från reservfonden.

Då denna fond, vars odisponerade behållning för närvarande uppgår till kronor

95,612:54, emellertid under år 1918 kommer att synnerligen hårt anlitas för bestridande

av kostnader i sammanhang med firandet av universitetets 250-årsjubileum ävensom för

att betäcka de brister, som med nuvarande stegrade priser på sä gott som alla förnödenheter

med säkerhet uppkomma i de enskilda institutionernas konton, detta även om

för desamma kunde påräknas begärda statsanslag för år 1918, finner jag det oundgängligen

nödvändigt, att medel från annat hall beredas såsom tillskott till ifrågavarande

konto under år 1919.

Jag förutsätter nämligen, att ett sådant tillskott kommer att erfordras. Även om

väldskriget dessförinnan upphör, torde de av detsamma förorsakade höga priserna fortfara

åtskilliga år framåt.

Emellertid anser jag mig, med hänsyn till otillförlitligheten av kalkyler under kristid,

icke böra ifrågasätta någon höjning av anslaget, utan vill i stället föreslå eu framställning

om ett extra statsanslag för år 1919 till bestridande av merkostnaden för bränsle

till universitet-huset och gamla bibliotekshuset.

Beträffande beloppet av ett sadaut extra anslag föreslår jag på följande grunder,

att detsamma bliver 14,000 kronor. Jag räknar nämligen med att bräuslekostnaderua

år 1919 komma att bliva ungefär lika störa som år 1918; och torde 1918 års kostnader

i detia avseende icke komma att understiga 20 000 kronor. För ändam,ilet har redan

utbetalts tillsammans kronor 17,289: 89, varför således återstående utgifter för året beräknats

till allenast krouor 2,710: 11. Att denna senare summa av mig kunnat sättas

så låg beror därpå, att det nu förefintliga bränslet torde räcka in pa nästa eldniugsperiod.

Vidare utgår jag från en medelkostnad för bränsle till ifrågavarande byggnader

vid tiden före världskriget av 6.000 kronor för år, vilken summa emellertid snarare

är för hög än för låg. Skillnaden mellan denna sista summa och den beräknade kostnaden

för år 1919 utgör det av mig föreslagna beloppet 14,000 kronor. Att dessa beräkningar

med nödvändighet måste vara i hög grad approximativa säuer sig självt,

beroende som de äro av sädana ovissa faktorer som varupris, eldumgspei iodens temperaturförhullanden

ävensom bränslets slag, koks eller ved o. s. v.

Vid beloppets bestämmande har jag, som antytts, tagit hänsyn endast till den

sannolika merkostnaden för bränsle under ar 1919 i jämförelse med inotsvaiande kostnad

vid tiden före världskriget. Då således icke tagits i betraktande de högst väsentliga

merkostnaderna å andra poster å ifrågavarande konto, och då tidigare statsanslag för

s. 47 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 47

ändamålet icke ifrågasatts, synes framställningen skälig och det föreslagna beloppet

icke för stort.

På grund av räntmästarens utredning beslöt drätselnämnden att söka

utverka det av honom ifrågasatta anslagsbeloppet.

I avseende å universitetsbibliotekets ovan angivna anslagsbehov har

jag i det hela intet att invända mot de till grund för detsamma liggande

beräkningarna och uttalandena. Emellertid synes mig statsbidraget till

biblioteket för nu omförmälda ändamål kunna sättas till 9,000 kronor för

vartdera året och således begränsas till ett belopp av 18,000 kronor på

tilläggsstat för år 1919.

Vad angår det begärda tillskottet till uppvärmning av universitetshuset

och gamla bibliotekshuset har ett uttalande av akademiräntmästaren föranlett

mig att överväga, huruvida något dylikt statsbidrag bör utgå eller,

om så bör ske, huruvida det är välbetänkt att nu tillstyrka utverkande hos

riksdagen av statsanslag till hela de belopp, som i det föregående av mig

ifrågasatts. När akademiräntmästaren vill ådagalägga, huruledes universitetets

reservfond, uppgående till omkring 95,600 kronor, ej kan lämna sedvanligt

tillskott till anslaget till extra utgifter, åberopar han, bland annat, att

fonden behövde tagas i anspråk för att täcka de brister, »som med nuvarande

stegrade priser på så gott som alla förnödenheter med säkerhet uppkomma

i de enskilda institutionernas konton, detta även om för desamma kunna

påräknas begärda statsanslag för år 1918». I mycket stor utsträckning

äro dessa brister tagna i betraktande vid beräknande av de förut under denna

punkt angivna belopp, som jag funnit böra äskas å tilläggsstat för år 1919;

det sammanlagda beloppet av sagda brister utgör omkring 36,000 kronor.

Det synes mig emellertid högst antagligt, att akademiräntmästaren vid

den tidpunkt, då han framlade sitt förslag, ej räknat med så stora brister,

som institutionsföreståndarna sedermera vid sina anslagskrav måst gå ut

från. Ehuru således reservfonden befriats från täckande av ovannämnda

brister, anser jag mig ej böra alldeles underkänna yrkandet på tillskott å

1919 års tilläggsstat till täckande av nu ifrågavarande kostnader. Jag tar därvid

hänsyn till att reservfonden av känd anledning måst under år 1918 vidkännas

stora omkostnader. I Lund är i övrigt reservfondens ställning

jämförelsevis svagare än reservfondens i Uppsala. Jag finner mig emellertid

kunna inskränka mig till att föreslå äskande av anslag å ett till

5,000 kronor nedsatt belopp.

Jag har genomgått samtliga ifrågavarande anslagsäskanden och skall

nu lämna en av mig i det föregående omförmäld

[20.]

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Åttonde huvndtiteln; 1919 års tillägg sstat.

Sammanställning av de begärda anslagsbeloppen m. m.

Ord.

anslag

kronor

Extra

anslag

kronor

Anslag å

1918 års

tilläggs- stat

kronor

Begärt

anslag

kronor

Till-

styrkt

belopp

kronor

Anatomisk-histologiska institutionen............

6,050

3,000

6,550

5,050

Fysiologiska » ............

4.500

1,500

3500

3.500

Medicinsk-kemiska » ............

3.450

500

3 000

13,788: 73

13,900

Patologisk-anatomiska » ............

3.500

3.500

7,500

7,500

Astronomiska observatoriet...........................

Botaniska institutionens systematiska avdel-

5,000

1,200

7,500

7,200

ning...................................................

Botaniska institutionens fysiologiska avdel-

7,000

4,400

11,255:09

11,000

ning...................................................

3.500

1.400

7.500

7.000

Fysiska institutionen ....................................

5 000

1,500

1.500

14.000

14 000

Geologisk-mineralogiska institutionen............

2.600

1,000

1,800

3.200

3.200

Kemiska » ............

4,000

2.000

9.000

9.000

Zoologiska » ............

7,700

8,000

12 000

12,000

Musikkapellet..............................................

1,000

85

700

700

Inrättningen för gymnastik- och fäktkonst...

500

500

750

3,140

3,000

Institutionen för ärftlighetsforskning............

Farmakologiska institutionen........................

1,000

1.000

500

1,000

500

750

500

Universitetsbiblioteket .................................

Uppvärmning av universitetshuset och gamla

biblioteksbyggnaden...........................

50.000

16.0001

(anslaget

till extra

utgifter,

som skall

bestrida

även

andra

omkost- nader)

10,000

19,460

14,000

18,000

5,000

De belopp, som jag ansett mig böra tillstyrka, utgöra alltså, tillhopa

121,300 kronor. Vid jämförelse mellan denna summa och vad som beviljades

på tilläggsstat för år 1918 bör man erinra sig, att såsom av det föregående

inhämtas i summan 121,300 kronor ingår ett belopp av omkring

36,000 kronor, avsett att täcka brister för år 1918.

Under åberopande av vad jag anfört, tillstyrker jag förslag till riksdagen

att till förstärkande av de ordinarie materiellanslagen

för vissa institutioner vid universitetet i Lund in. m.,

1 Till anslaget hava förts vissa inkomster jämte bidrag ur reservfonden.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 49

i enlighet med av mig under denna punkt framställt

förslag och med därvid angivna belopp, utgående såsom

särskilda reservationsanslag, anvisa på tillägg sstat för år

1919 tillhopa 121,300 kronor.

Karolinska mediko-kirurgiska institutet.

10. Utvidgning: av lärarkollegiets sammanträdesrum m. m.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har i skrivelse av den 24 maj 1918

hos kanslern för rikets universitet gjort framställinng om beredande av

ett anslag å 12,325 kronor dels till utvidgning av det utav kollegiet till

sammanträdeslokal disponerade rummet i den för anatomiska institutionen

vid institutet uppförda byggnaden, dels ock till komplettering av nämnda

rums möblering.

Lärarkollegiet har därvid anfört bland annat följande:

Karolinska institutet, som småningom utvecklat sig till en högskola av ganska betydande

storlek, och som för närvarande räknar ett 50-tal lärare och mer än 500 studerande,

har alltid varit synnerligen vanlottat i avseende på sådana lokaler, vilka vid en högskola

plåga vara avsedda för administrativa och kamerala ändamål ävensom för lärarnas

sammanträden och till samlingsrum för lärjungarna. Vid planläggningen av institutets

byggnader har aldrig någon sal blivit avsedd för professorernas sammanträden;

vid institutet fiunes icke någon högtidssal, som rymmer ett större antal av lärjungarna,

och där t. ex. doktorspiomotioner skulle kunna äga rum, och ej heller några

rum, avsedda för institutets sekreterare och kamrerare.

Professorernas sammankomster hava under större delen av institutets tillvaro hållits

i olika rum, som varit avsedda till museirum eller till biblioteksrum och även samtidigt

använda för sådana ändamål. Sedan mitten av 1880-talet har lärarkollegiet

dock för sina sammanträden till sitt eget förfogande haft ett rum, som egentligen

varit avsett att tillhöra den anatomiska institutionens museilokaler. Detta rum är

alltför litet för sitt ändamål, 8 meter långt och något mera än 5 meter brett, och

har sålunda en golvyta av något mer än 40 kvadratmeter. Rummet användes tillika

som rektors mottagningsrum, som sekreterarens skrivrum och som exumeusrum.

Lärarkollegiet sammanträder under terminerna minst en, ofta två, tre eller fyra

gånger i månaden, ibland ändå oftare. På grund av det stora antal ärenden, som i

regel förekomma vid sammanträdena, och dessa ärendens vidlyftighet upptaga sammanträdena

en tid av två å tre, ofta fyra timmar. På institutets stat finnes för närvarande

25 professurer; den 1 januari 1919 indrages den e. o. professuren i kemi, och

antalet professurer blir då 24.

I saminanträdesrummet finnes ett långsträckt bord med plats för rektor vid bordets

ända och med 12 platser vid bordets långsidor. Dessa 13 ha bekväma sittplatser

vid bordet med var sin låda för skrivmaterial och med möjlighet att skriva under

sammanträdena. De återstående 12 (11) professorerna hava sina platser längs ena

väggen tätt bakom en del av kamraternas stolar. De längs väggen sittande hava

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 7

[21.]

Utvidgning

av lärarkollegiets

6aramantrådesrum

m. m.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

f21.] således synnerligen obekväma platser; ifall de behöva skriva något under sammanträdena,

måste de för tillfället låna någon av sina bättre lottade kamraters platser.

Icke nog härmed. På grund av det stora antalet deltagande (även sekreteraren

är närvarande) i sammanträdena, vilka pågå timtals i det förhållandevis lilla rummet,

blir luften odrägligt dålig och förskämd.

Förhållandena hava blivit allt olidligare, ju mera professorernas antal ökats, och

ju längre sammanträdena blivit.

Redan år 1907 gjordes ett försök att råda bot på dessa missförhållanden. Man

föreslog att utvidga kollegiets rum (nr 67) på så sätt, att med detsamma skulle förenas

dels två intill rurtimets östra långvägg belägna mörka rum (skrubbar), dels det

öster om skrubbarna belägna rummet nr 69 (professorns i anatomi arbetsrum). På

så sätt skulle kollegiets rum hava blivit betydligt utvidgat och särdeles lämpligt för

sitt ändamål. Emellertid skulle detta förslag vållat betydande kostnader; den anatomiska

institutionen skulle hava fått ersättning för sitt förlorade utrymme genom att

i bottenvåningen få rum, som då voro tillgängliga. Det uppgjorda kostnadsförslaget

slutade på 26.050 kronor, och på grund av denna betydande kostnad blev förslaget

aldrig framlagt för vederbörande myndigheter.

Lärarkollegiet ser sig nu nödsakat att söka få någon förbättring i de

svåra förhållandena. Emellertid är det omöjligt att nu återgå till 1907 års förslag,

emedan professorn i anatomi numera icke kan avstå från sitt arbetsrum, då han ej

kan fa ersättning för detsamma på annat håll. Lärarkollegiet har därför intet annat

att föreslå än att kollegiets rum utvidgas med de ovan nämnda mörka rummen 68

och 70. Vad man skulle vinna härigenom vore dels att golvytan ökades från 40 till

64 kvadratmeter och en med hänsyn till antalet deltagare i lärarkollegiets sammanträden

väl behövlig ökning vunnes i rummets kubikinnehåll, dels att plats kunde beredas

för ytterligare ett bord, som kunde placeras parallellt med det nu befintliga

och vid vars långsidor plats kunde beredas för 12 stolar, så att sålunda alla institutets

nuvarande professorer skulle kunna få platser vid bord och tillfälle till skrivning

under överläggningarna.

Det skulle visserligen bliva mycket trångt i rummet, vilket så gott som helt och

hållet bleve upptaget av bord och stolar med blott smala gångvägar längs rummets

båda långsidor och i rummets mitt mellan de båda borden; men lärarkollegiet, som

ej är i stånd alt finna någon annan utväg, anser likväl, att genomförandet av ovan

omförmälda förslag skulle innebära en betydande förbättring.

Innan jag går vidare, vill jag nämna, att vid skrivelsen fanns fogad

en inom byggnadsstyrelsen uppgjord kostnadsberäkning, upptagande följande

poster:

Kronor,

NedrivniDg av tegelmur mot nr 68 och 70..................................................... 700: —

Nedrivning av väggar och bjälklag i nr 68 ................................................... 300: —

Borttagning av spiraltrappa och komplettering av bjälklag i nr 70 ............ 400: —

6 st. järnbalkar 1 N. P. 28 = 2,530 kg. å 0: 80 ............................................. 2,024: —

Inläggning av järnbalkar jämte bilnings- och uppstöttningsarbeten ............ 1,500: —

Balkarna kringklädas med rabitz ..................................................................... 800: —

Igenmurning av 2 dörrhål................................................................................. 200: —

s. 51 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 51

Borthuggning av taklist och anbringande av ny hålkäl, jämte övrig komplettering

av puts .................................................................................... 900: —

64 in3 inläggning av nytt golv å 14: — ......................................................... 896: —

Komplettering av snickeri................................................................................. 350; -r
Målningsarbeten

.................................... 900: —

Elektrisk belysnings- och ringledning ............................................................ 300: —

Oförutsedda utgifter .......................................................................................... 1.730: —

Summa 11,000: —

[21.]

Kostnadsberäkningen är avgiven under reservation för möjligheten att

anskaffa de däri omnämnda järnbalkarna. I avseende härå har lärarkollegiet

i sin berörda skrivelse meddelat, att dylika balkar vid tiden för framställningens

avlåtande, d. v. s. i maj 1918, funnits att få inom landet,

men att det enligt uppgift från byggnadsstyrelsen vore synnerligen osäkert,

huruvida så skulle vara fallet några månader därefter. Kollegiet har

därför ansett det vara i högsta grad önskvärt, att de för ändamålet erforderliga

medlen ställdes till förfogande redan år 1918.

Lärarkollegiet har vidare föreslagit, att i sammanhang med den ifrågasatta

lokalutvidgningen skulle anskaffas två nya bord, avsedda det ena för

rektor och det andra, på sätt förut angivits, för tolv ledamöter av kollegiet.

Dessa bord skulle jämlikt av kollegiet inhämtade upplysningar betinga

ett pris av sammanlagt 1,325 kronor.

Kanslern för rikets universitet, som med eget utlåtande den 17 juli

1918 till Kungl. Maj: t överlämnat lärarkollegiets berörda skrivelse, har

därvid förklarat sig finna den gjorda framställningen grundad på mycket

goda skäl.

Byggnadsstyrelsen har uti infordrat, den 3 september 1918 dagtecknat

yttrande likaledes tillstyrkt bifall till lärarkollegiets framställning.

Det synes icke lida något tvivel, att de föreslagna ändringsarbetena beträf- Departetande

lärarkollegiets sammanträdesrum äro i hög grad av behovet påkallade.

Byggnadsstyrelsen hade i sitt nyssberörda yttrande framhållit, att de till

styrelsens förfogande ställda anslagen till byggnader och reparationer för

år 1918 så strängt anlitats, att de icke lämnade tillgång till gäldande av

kostnaderna för nämnda arbeten. På förfrågan hos vederbörande inom

styrelsen har jag jämväl inhämtat, att man icke kunde uttala sig om

huruvida motsvarande på 1919 års stat uppförda anslag — även om det

på sätt begärts bleve förstärkt —- kunde bliva tillräckligt för att bekosta

nu ifrågavarande ändringsarbeten. Med hänsyn härtill förordar jag, att

framställning i ämnet göres hos riksdagen. Därvid bör lämpligen samtidigt

med det belopp av 11,000 kronor, som beräknats för''själva ut
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

[22.]

Täckande av

brist i allmänna

materiellanslagt

t.

52 Åttonde huvudtiteln: 1919 års iillåggssiat.

vidgningen av sammanträdesrummet, äskas den summa, 1,325 kronor, som

på sätt lärarkollegiet meddelat kräves för anskaffandet av två nya bord

till det utökade rummet. På grund av ärendets brådskande natur böra

de erforderliga medlen uppföras på tilläggsstat för år 1919.

Jag hemställer alltså om avlåtande av förslag till riksdagen

att till utvidgning av det utav lärarkollegiet vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet till sammanträdeslokal

disponerade rummet i den för institutets anatomiska

institution m. m. uppförda byggnaden ävensom

till anskaffande av två nya bord i nämnda rum anvisa

på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av

12,325 kronor.

11. Täckande av brist i allmänna materiellanslaget. Till täckande

av vid 1916 års slut förefintlig brist i det för karolinska medikokirurgiska

institutet uppförda ordinarie anslaget till institutets materiell

i allmänhet anvisade 1917 års riksdag på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 25,500 kronor.

I det anslagskrav, som låg till grund för Kungl. Maj:ts framställning

i ämnet, hade bristen vid början av år 1917 beräknats utgöra 26,000

kronor och väntades under år 1917 komma att ytterligare ökas med 10,000

kronor. Med anledning härav hade vederbörande också till täckande av

såväl bristen under år 1916 som en eventuellt uppkommande brist under

år 1917 begärt ett belopp av 36,000 kronor.

Föredragande departementschefen ansåg emellertid, att någon åtgärd

icke för det dåvarande borde vidtagas för att täcka en ''väntad brist

under år 1917, samt fann på skäl, som närmare angivits i bilaga till 1917

års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln, punkten 125, anslagsbeloppet

till täckande av 1916 års brist kunna nedsättas till 25,500 kronor.

Kanslern för rikets universitet har nu med utlåtande av den 16

augusti 1918 till Kungl. Maj:t överlämnat en av lärarkollegiet vid ovannämnda

institut hos kanslern gjord framställning om beredande av anslag

till ett belopp av 10,923 kronor till täckande av den brist, som uppkommit

å nämnda materiellanslag under år 1917.

Kollegiet, som erinrat om den tidigare gjorda framställningen om

täckande av denna brist, har vidare anfört följande:

Det har sålunda varit förutsett, att under år 1917 brist skulle uppstå å det ordinarie

anslaget till institutets materiell i allmänhet, och det har vid avslutandet av

räkenskaperna för nämnda År visat sig, att så blivit fallet och att bristen den 31 december

1917 uppgått till 10,923 kronor 8 öre.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggssiat. 53

Kollegiets skrivelse slutar med begäran om kanslerns medverkan till

täckande av berörda brist.

Enligt vad jag från kammarrätten inhämtat har vid granskning därstädes

av 1917 års räkenskaper för karolinska institutet någon anmärkning

beträffande ifrågavarande anslag icke framställts.

Till täckande av den numera fastställda bristen i allmänna materiellanslaget

under år 1917 lärer anslag böra begäras hos riksdagen. Det för

ändamålet erforderliga beloppet torde med frånfallande av öretalet böra

anvisas å tilläggsstat för år 1919.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till täckande av vid 1917 års slut förefintlig

brist i det för karolinska mediko-kirurgiska institutets

stat uppförda ordinarie anslaget till institutets materiell

i allmänhet anvisa å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst, 10,923 kronor.

o

12. Pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset. Åberopande vad

jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

protokollet över ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

behagade föreslå riksdagen

att i avbidan på proposition angående anslag till

en pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset i Stockholm

för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1919 ett

förslagsanslag, högst 10,000 kronor.

Serafimerlasarettet.

13. Brist i serafimerlasarettets räkenskaper. Till täckande av

en vid serafimerlasarettets verksamhet år 1915 uppkommen brist beviljade

1917 års riksdag på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 9,523

kronor, och på tilläggsstat för år 1918 anvisade riksdagen dels till täckande

av under år 1916 uppkommen brist i serafimerlasarettets räkenskaper ett

förslagsanslag, högst 98,520 kronor, dels ock till täckande av år 1917

uppkommen samt för år 1918 motsedd brist i samma räkenskaper ett förslagsanslag,

högst 468,097 kronor.

Av sistnämnda förslagsanslag avsågs — på sätt framgår av det vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 291 till 1918 års riksdag fogade utdrag av

Departe
mentschefen.

[23 .J

Pediatrisk

klinik vid

allmänna

barnhuset

.24..

Brist i serafimerlasarettets

räkenskaper.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggssiat.

[24.] statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 5 april 1918, punkten

o — till täckande av den för år 1918 motsedda bristen i omförmälda

räkenskaper ett belopp av 200,000 kronor. Denna brist har emellertid nu

visat sig betydligt överstiga nämnda belopp, och direktionen över serafimerlasarettet

har i underdånig skrivelse den 1 oktober 1918 gjort framställning

dels om ett ytterligare anslag å 350,000 kronor för år 1918, dels

ock om beviljande på tilläggsstat för år 1919 av ett förslagsanslag, högst

550,000 kronor till bestridande av utgifter för lasarettets drift under sistnämnda

år. Direktionen anför därvid:

De under den hittills gångna delen av året i oerhört hög grad — i vissa fall

till mera än dubbla beloppet jämfört med år 1917 — stegrade omkostnaderna i fråga

om nästan alla för lasarettet erforderliga förnödenheter hava medfört, att bristen i

lasarettets räkenskaper för år 1918, i den mån den för närvarande kan beräknas,

kommer att uppgå ända till 550,000 kronor. Beträffande den till grund för nämnda

uppgift liggande utredning hänvisar direktionen till en direktionens skrivelse bifogad,

av lasarettets kamrerare upprättad promemoria.

Till täckande av denna brist står till direktionens förfogande det av riksdagen

för ändamålet beviljade anslaget å 200,000 kronor, vilket belopp emellertid av direktionen

redan måst rekvireras för gäldande av löpande utgifter under de senaste

månaderna. För täckande av den återstående delen av den beräknade bristen erfordras

sålunda ett belopp av 350,000 kronor. Som inga medel härtill finnas att

tillgå, ser sig direktionen nödsakad att hos Kungl. Maj:t anhålla om utverkande av ett

ytterligare extra anslag å nämnda belopp, varav lasarettet är i oundgängligt behov

för erhållande av kassaförstärkning under de återstående månaderna av år 1918.

Det är emellertid ej blott till täckande av bristen för år 1918, som serafimerlasarettet

är i behov av extra anslag. Det framstår nämligen med full tydlighet för

direktionen, att lasarettet på grund av rådande dyrtid även under år 1919 måste

ådraga sig utgifter, som väsentligen komma att överstiga under året inflytande inkomster.

Huru stor brist, som sålunda kommer att uppstå under år 1919, är för

närvarande omöjligt att bestämt förutsäga. Det torde emellertid saknas anledning

förmoda, att bristen kommer att understiga den för år 1918 beräknade eller 550,000

kronor. För att erhålla medel till täckande av denna motsedda brist ävensom nödigt

rörelsekapital under år 1919 slår ingen annan möjlighet direktionen till buds än att

söka genom Kungl. Maj:t utverka ett extra anslag för år 1919 å nämnda belopp av

riksdagen.

Vid direktionens skrivelse har fogats, förutom nyssnämnda promemoria,

avskrift av en tablå över inkomster och utgifter för åren 1917 och

1918 vid serafimerlasarettet.

På grund av nådig remiss har statskontoret den 21 oktober 1918 avgivit

utlåtande i ärendet och därvid anfört:

De anslag av statsmedel, som av direktionen över serafimerlasarettet i föreliggande

framställning begärts för täckande av beräknad ytterligare brist i lasarettets

räkenskaper för år 1918 samt till mötande av väntad brist i sagda räkenskaper för

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

år 1919, belöpa sig till inalles 900,000 kronor. Det är således ett synnerligen stort [24.]

extra krav, som från direktionens sida ånyo ställes på statskassan, men då det torde

få anses ofrånkomligt, att staten nu liksom vid föregående tillfällen träder emellan

för avhjälpande av de betydande svårigheter i ekonomiskt hänseende, med vilka

lasarettet för närvarande har och även under den närmaste framtiden torde få att

kämpa, finner sig statskontoret icke böra framställa någon erinran mot att de begärda

medlen ställas till direktionens förfogande.

Vidkommande sättet för anvisande av berörda medel, lärer det belopp av 550,000

kronor, som bpräknats för mötande av bristen för år 1919, böra av nämnda års

riksdag äskas såsom förslagsanslag, högst, å tilläggsstat till riksstafen för samma år.

Bestraffande åter det belopp, som avsetts för täckande av 1918 års ytterligare

brist eller 350,000 kronor, vilket belopp, enligt vad direktionen framhållit, snarast

möjligt måste ställas till direktionens disposition, vill det synas statskontoret, som om

detsamma med hänsyn titl utgiftens brådskande art och storlek borde anvisas att

utgå av det av 1918 års lagtima riksdag å tilläggsstat till riksstaten för samma år

beviljade anslaget till oförutsedda utgifter.

Redan innan statskontorets utlåtande inkommit, hade direktören för

serafimerlasarettet, professorn I. Holmgren den 14 november 1918 till

ecklesiastikdepartementet avlåtit en skrivelse, vari framhållits nödvändigheten

av att anslaget å 350,000 kronor snarast möjligt ställdes till lasarettets

förfogande för uppehållande av driften, intill dess under år 1919

medel hunne inflyta.

Serafimerlasarettet står nu, yttrar Holmgren i nämnda skrivelse, inför situationen

att nödgas stoppa sin verksamhet, så vida medel ej kunna anskaffas för driftens

fortsättande. Ett inställande av lasarettets verksamhet skulle vara en mycket allvarsam

sak, dels ur sjukvårdens synpunkt, i det talrika sjuka från hela landet hitsändäs

för speciell undersökning och behandling, dels ur undervisningens synpunkt, i det

samtidigt med lasarettet en stor del av karolinska institutets kliniska undervisning

måste stoppa. Om staten ej träder hjälpande emellan, har lasarettet ingen annan

möjlighet att skaffa driftkapital än genom försäljning av sina obligationer, vilket, såsom

för närvarande mycket förlustbringande, näppeligen synes böra ifrågasättas.

I enlighet med vad statskontoret hemställt anvisades genom nådigt »epartebeslut

den 15 november 1918 det av direktionen begärda anslaget å 350,000 mentsehefenkronor

att utgå från förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. Nu återstår

alltså att bereda det för år 1919 äskade tilläggsanslaget. Jag anser

lämpligt, att detta anslag upptages till ett belopp, motsvarande vad för

år 1918 visat sig erforderligt.

Jag hemställer alltså, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 550,000 kronor, till täckande av motsedd

brist i serafimerlasarettets räkenskaper för år 1919.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Gemensamma nniversitetsändamål.

[25.] 14. Statsbidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, lanslutning

^Statsbidrag ^ill vad jag enligt av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag

»t doktorsav- av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört, hemställer jag, att

handlingar. Ederg Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen.

att, i avbidan på proposition angående statsbidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar, för ändamålet

beräkna på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 40,000

kronor.

15. Kurser i skyddskoppympning. 1 anslutning till vad jag i annat

sammanhang beträffande kurser i skyddskoppympning anfört i fråga

om utökning av nuvarande kurser hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på proposition angående kurser i

skyddskoppympning beräkna å tilläggsstat för år 1919

ett belopp av 250 kronor.

Farmaceutisk^ institutet.

27.J 16. Farmaceutiska institutet. I den genom nådigt brev den 22

juni 1911 fastställda staten för farmaceutiska institutet finnas uppförda,

fiska in- bland andra, följande anslagsposter: materialier, instrument, böcker och

stmitct. samiingar 7,500 kronor, uppvärmning, belysning och vattenförbrukning

in. in. dylikt 3,500 kronor samt egendomens underhåll, renhållning och diverse

3,000 kronor. Till institutets förfogande för inköp av materialier m. m.

stå, utom nyss omförmälda anslag å 7,500 kronor, vissa av institutets styrelse

till beloppet bestämda övningsavgifter, vilka de studerande jämlikt

§ 31 av Kungl. Maj:ts nådiga stadga för farmaceutiska institutet den 22

november 1901 ha att erlägga såsom ersättning för materialier m. m., som

av de studerande förbrukas.

Sedan det visat sig, att vissa av de i staten uppförda anslagen under senare

år icke varit tillräckliga utan måst överskridas med större eller mindre

belopp, samt institutets styrelse med anledning härav i skrivelse den 8 september

1917 äskat ökade medel till institutet, beslöt 1918 års riksdag på därom

av Kungl. Maj:t gjord framställning att på tilläggsstat för år 1918 anvisa

dels till täckande av under år 1916 uppkommen brist i farmaceutiska

institutets stat såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 1,275 kronor;

[26.]

Kurser i

skyddskoppympning.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.“

dels till ersättande av ett utav statskontoret på grund av Kungl. Maj:ts

brev den 26 oktober 1917 lämnat förskott och till täckande av det underskott,

som därutöver kunde hava under år 1917 vid institutet uppkommit i de tre

anslagen till materialier m. m., till uppvärmning m. m. och till egendomens

underhåll m. m., såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 6,000 kronor;

dels ock till förstärkande av nyssnämnda tre i institutets stat förekommande

anslagsposter för år 1918 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp

av 6,000 kronor.

Nu föreligger en den 12 september 1918 dagtecknad skrivelse, däri

farmaceutiska institutets styrelse anhållit om förslag till riksdagen rörande

vissa ytterligare extra anslag till institutet.

I denna skrivelse yttras bland annat:

Styrelsen tillåter sig erinra om sin år 1917 gjorda framställning om inrättande

på ordinarie stat av ännu en vaktmästarbefattning vid institutet utöver de båda, som

finnas upptagna i nu gällande stat, och vidhåller denna framställning. Under avvaktan

på den utredning av frågan, som ställts i utsikt i Kung! Maj:ts proposition till 1918

års riksdag, och då styrelsen redan framhållit, att en sådan befattning behövdes från

1 januari 1919, får styrelsen hemställa om ett extra anslag å 2,000 kronor, för att

styrelsen må bliva i tillfälle att för institutet redan under år 1919 betjäna sig av extra

vaktmästarhjälp. Fara föreligger nämligen eljest, att institutets drift icke skall kunna

på tillfredsställande sätt uppehållas.

Vidare meddelar styrelsen, att det anslag å 6,000 kronor, som av

riksdagen beviljats till förstärkande för år 1918 av de tre i institutets

stat förekommande anslagsposterna till materialier in. m., till uppvärmning

m. m. och till egendomens underhåll m. m., visat sig vara för lågt

beräknat. Styrelsen säger härom:

Vid utgången av augusti 1918 hade förbrukningen å de nämnda anslagsposterna

uppgått

för materialier in. m......................................... till kronor 11.371: —

» uppvärmning m. m........................................ » » 7,039: —

» egendomens underhåll m. m......................... » » 2,338: — kronor 20,748: —

Utgifterna å dessa anslagsposter för

årets återstående fyra månader kunna beräknas
för

materialier m. m............................... till cirka kronor 5,600; —

* uppvärmning m. m........................... » » » 3,500: —

< egendomens underhåll m.m............... > » » 1,200: — kronor 10.300: —

Summa kronor 31,048: —

Till bestridande av utgifterna å ovannämnda anslagsposter beräknas att finnas

tillgängligt:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

För matcrialier, instrument, böcker och samlingar.

Anslag på ordinarie stat............................................. kronor 7.500: —

Ovningsavgifter å 25 kronor för cirka 55 apotekselever » 1,375: —

D:o ä 40 > för cirka45 farm. kandi
_

dater....................................................................... * 1,800: -

Restitution å spritskatt cirka....................................... , 300:— kronor io,975:

För uppvärmning, belysning och vattenförbrukning.

Anslag å ordinarie stat ............................................. kronor 3,500:_

Restitution å gas cirka................................................ » ’ 27? kronor 3,527: —

för egendomens underhåll, renhållning och diverse.

Anslag å ordinarie stat ....................................................................... , 3,000-_

Summa kronor 17,502: —

Då sålunda en beräknad brist å 13,546 kronor för år 1918 å dessa tre anslagsposter

kommer att uppstå, till vars täckande endast finnes det av 1918 års riksdag

beviljade förslagsanslaget å högst 6,000 kronor, torde detta anslag komma att

överskridas med minst 7,546 kronor. Att bristen i verkligheten kan komma att bliva

än större anser styrelsen icke otänkbart, då ytterligare prisstegringar kunna inträda

så har exempelvis en avsevärd förhöjning av gaspriset redan ställts i utsikt. Styrelsen

har därför för avsikt att, så snart bristens storlek blir med säkerhet känd, inkomma

till Kungl. Maj:t med uppgift härom.

Den av styrelsen sålunda i utsikt ställda uppgiften har numera inkommit.

Med skrivelse till Kungl. Maj:t den 25 november 1918 har nämligen

överlämnats en av tillförordnade föreståndaren för institutet, professorn

T. Ekecrantz upprättad tablå av följande utseende:

Materialier, instrument, böcker och samlingar.

Anslag på ordinarie stat............

» » tilläggsstat för 1918...

Ovningsavgifter ...........................

Restitution av brännvinskatt ......

Ersättning för värnpliktskurs......

Betalda räkningar1^—80/111918...

Inkomma obetalda räkningar26/,,

1918.................................... .

Utgifter för tiden 26/u—81/12 1918

cirka..........................................

kronor 7,500: —

> 1,000: —

» 3,060: —

» 310:94

* — kronor 12,036:94

» 10,795:96

» 5,802:88

» 1,038:10 kronor 17,636: 94

Brist.

kronor 5,600: —

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Uppvärmning, belysning och vattenförbrukning m. m. dylikt.

Anslag på ordinarie stat ............ kronor 3,500: —

» » tilläggsstat för 1918 .. »

Rabatt å gasförbrukning ............ >

Ersättning för nykterhetskurs...... »

Betalda räkningar —80/11 1918 »

Inkomna obetalda räkningar 25/u

1918...................................... ,

Kostnader för koks november—

december 1918 cirka ............... »

Kostnader för gas 4:de kvartalet

1918 cirka................................ »

Kostnader för elektrisk ström

4:de kvartalet cirka ............... »

Diverse utgifter under tiden 2B/11

—81/ia 1918 cirka..................... >

4,000: —

*27:27

iOO:— kronor 7,627:27

7,205: 27

2,076:20

1,392:60

1,500: —

450: —

103: 20 kronor 12,727:27 kronor

5,100: —

[27.]

Egendomens underhall, renhållning och diverse.

Anslag på ordinarie stat ............ kronor 3,000: —

» » tilläggsstat för 1918 .. » 1,000:— kronor

Betalda räkningar x/i—80/n 1918

Inkomna obetalda räkningar 88/11

1918.......................................

Diverse utgifter under tiden J6/u

—31/12 1918 cirka....................

» 3,615:96

» 1,790:17

» 393:87 kronor

4,000: —

5,800:— kronor 1,800: —

Summa kronor 12,500: —

På grund av innehållet i denna tablå har styrelsen i sin sist omförmälda

skrivelse hemställt, att för täckande av den för år 1918 motsedda

bristen i nu ifrågavarande tre ordinarie anslagsposter måtte, utöver

det för ändamålet förut beviljade anslaget å 6,000 kronor, beredas ett ytterligare

belopp av 12,500 kronor.

Vidkommande institutets behov av extra anslag för ifrågavarande

ändamål under år 1919 har detsamma i skrivelsen av den 12 september

1918, med ledning av det belopp, som då ansetts erforderligt för sistnämnda

år, beräknats till minst 15,000 kronor, och har styrelsen hemställt,

att anslag till detta belopp måtte äskas på tilläggsstat för år 1919.

Enahanda anslag, 15,000 kronor, har begärts jämväl för år 1920.

Såsom farmaceutiska institutets styrelse erinrat, gjordes år 1917 framställning

om uppförande på institutets ordinarie avlöningsstat av en ny

Departe
mentschefs*.

s. 60 Kontrollera mot PDF

128.]

»ortbild
ningtknrier
för
hd

rn morekor.

60 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

vaktmästarbefattning. Samtidigt ifrågasattes vissa jämkningar i avlöningsstaten,

avseende förbättrade avlöningsförmåner för de vid institutet anställda

professorerna och vaktmästarna. Alla dessa förslag äro remitterade

till löneregleringskommittén för avgivande av yttrande. Då den av styrelsen

nu gjorda framställningen om ett anslag å 2,000 kronor till extra

vaktmästarhjälp under år 1919 står i nära samband med de till nämnda

kommitté bänskjutna frågorna, anser jag mig i avvaktan på kommitténs

yttrande icke nu kunna tillstyrka berörda framställning.

Vad angår styrelsens övriga nu förevarande anslagsäskanden, avse

dessa beredande av medel till täckande av redan uppkomna eller under

åren 1919 och 1920 motsedda brister i institutets stat. Lika litet som i

andra liknande fall torde några åtgärder nu böra vidtagas beträffande det

underskott, som kan väntas uppkomma under år 1920. Däremot tillstyrker

jag, att på tilläggsstat för år 1919 äskas medel dels till täckande av

den brist, som under år 1918 må hava uppkommit i de tre ordinarie anslagsposter

å institutets stat, varom nu är fråga, dels ock till förstärkande

av dessa anslagsposter för år 1919. Vidkommande de av styrelsen i sådant

avseende begärda beloppen, respektive 12,500 kronor och 15,000 kronor,

äro dessa uppenbarligen väl av behovet påkallade.

På grund av det anförda och under hänvisning i övrigt till den utredning,

som förbragts under punkten 132 av bilagan åttonde huvudtiteln

till 1918 års statsverksproposition, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1919 såsom särskild» förslagsanslag,

högst, anvisa

dels till täckande av det underskott, som under år

1918 kan hava uppkommit i de tre uti farmaceutiska

institutets stat förekommande anslagsposterna till materialier

m. m., till uppvärmning m. m. och till egendomens

underhåll m. m., ett belopp av 12,500 kronor,

dels ock till förstärkande av nyssnämnda tre ordinarie

anslagsposter för år 1919 ett belopp av 15,000 kronor.

Undervisningsanstalter för barnmorskor.

17. Fortbildningskurser för barnmorskor. Med hänvisning till

vad jag i annat sammanhang i fråga om fortbildningskurser för barnmorskor

anfört i fråga om anslag till fortbildningskurser för barnmorskor,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

att till anordnande i Stockholm, Göteborg och

Lund av fortbildningskurser för barnmorskor samt till

understöd åt deltagarinnor däri anvisa, utöver för dylika

kurser m. m. på extra stat för år 1919 beviljat belopp.

på tillägg sstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst

2,000 kronor.

18. Allmänna barnbördshuset. Jag har förut denna dag anmält eu [29.

av direktionen över allmänna barnbördshuset i Stockholm gjord framställ- Allmänna

ning om anvisande av medel på extra stat till uppehållande av barnbördshusets

verksamhet under år 1920. I sammanhang därmed erinrade jag.

att riksdagen för motsvarande ändamål under år 1919 anvisat ett anslag

av 123,100 kronor, samt tillkännagav, att framställning gjorts om beredande

av ytterligare medel för sistnämnda år. Jag återkommer nu till detta anslagskrav,

vilket framställts i en av direktionen den 30 november 1918

till Kungl. Maj:t avlåten skrivelse.

I sagda skrivelse erinrar direktionen till en början, att de framställningar om

förstärkande av de till barnbördshusets förfogande ställda medel, som under senare år

måst göras, blivit till Kungl. Maj:t ingivna först efter det under ett löpande år de för

året tillgängliga medlen till större delen tagits i anspråk. På grund av den utav

1918 års riksdag beslutade avvecklingen av det hittills tillämpade förskottsförfarandet

hade direktionen emellertid ansett sig böra redan under år 1918 verkställa undersökning,

i vad mån de för år 1919 tillgängliga medlen för barnbördshusets verksamhet

kunde beräknas bliva för sitt ändamål otillräckliga. I

I avseende å de beräkningar rörande barnbördshusets anslagsbehov

under år 1919, som framlagts i den skrivelse av den 27 augusti 1917.

vilken låg till grund för Kungl. Maj:ts framställning i ämnet till 1918

års riksdag, yttrar direktionen:

I skrivelsen den 27 augusti 1917 beräknades utgifterna för år 1919 efter 1917

års utgifter, sådana de framträdde i ett provisoriskt bokslut per den 80 juni 1917. Av

detta framgick, att utgifterna för första halvåret 1917 uppgått till 81,512 kronor 11

öre. Då det kunde antagas, att utgifterna under andra halvåret bleve minst lika stora

som under det första och man kunde förutsätta, att utgifterna för år 1919 icke skulle

understiga 1917 års utgifter, beräknade direktionen utgifterna för år 1919 till 163,024

kronor 22 öre.

De inkomster, som med bortseende från statsanslag kunde antagas vara under år

1919 disponibla, ansåg direktionen böra upptagas till samma belopp som de för år

1917 beräknade eller till 15,378 kronor 39 öre. Skillnaden emellan å ena sidan

163,024 kronor 22 öre och å den andra 15,378 kronor 39 öre, eller 147,645 kronor 83

öre, borde fördenskull täckas genom statsanslag, och anhöll fördenskull direktionen att

utöver det till barnbördshuset utgående ordinarie anslaget å 24,853 kronor måtte för

år 1919 beviljas ett anslag på extra stat å i utjämnat tal 122,800 kronor. Sådant

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iillåggsstat.

xtra anslag beviljades sedermera — med hänsyn jämväl till ålderstillägg 300 kronor

ill sysslomannen — med 123,100 kronor.

Härefter fortsätter direktionen:

Sedan berörda framställning giordes, ha barnbördshusets utgifter varit i ständigt

stigande, huvudsakligen till följd av dels de ofantligt stegrade priserna på bränsle och

livsmedel samt dels nödvärn,iga dyrtidstillägg åt personalen. Beräkningen av 1919

års utgifter efter förhållandena år 1917 är fördenskull i hög grad missvisande.

För vinnande av en tillförlitligare grund har direktionen låtit provisoriskt avsluta

1918 års räkenskaper per den 30 september 1918. Utgifterna under årets tre

första kvartal framgå av följande tablå:

Fastighetens underhåll ........................................................................ kronor 6,559:04

Inventarier............................................................................................. » 3,992:63

Avlöningar............................................................................................. » 27,868:14

Livräntor ............................................................................................. » 150: —

Utspisning............................................................................................. » 71,064:86

Tvätt och renhållning ........................................................................ » 9,367:75

Uppvärmning och belysning ............................................................... » 57,608:63

Läkemedel, gas, bomull m, m............................................................. » 6,848:48

Instrumenter och undervisningsmateriell............................................. » 1,105:54

Näringspreparat m. m......................................................................... » 235:30

Skrivmateriell, tryckningskostnader och dylikt ................................. » 1,515:32

Diverse utgifter................................................................................. »_2.649:10

kronor 188,964: 79

Då direktionen måste antaga, att det fjärde kvartalet icke ställer sig billigare än

de övriga, kunna utgifterna för hela år 1918 icke beräknas understiga 251,953 kronor

5 öre. Direktionen vågar icke antaga, att de största utgiftsposterna — utspisning

samt uppvärmning octi belysning — under år 1919 skola bliva mindre än år 1918,

och måste dessutom för år 1919 i likhet med Stockholms stads sjukvårdsinrättningar

utbetala rätt avsevärt högre belopp i dyrtidstillägg åt personalen än år 1918. På

grund härav och med änsyn jämväl därtill, att utgifterna för fastighetens underhåll

och förslitna persedlars ersättande med nya med visshet komma att ökas, anser sig

direktionen icke kunna beräkna utgifterna för år 1919 lägre än till det belopp, som

visat sig åtgå för år 1918.

De i förslaget till stat för år 1919 förutom anslagen upptagna inkomsterna, tillsammans

15,378 kronor 39 öre, kunna enligt direktionens mening icke vid den förnyade

beräkningen ökas.

Då för barnbördshusets verksamhet under år 1919 således bliva tillgängliga på

ordinarie stat beviljat anslag 24,853 kronor, på extra stat för år 1919 anvisade 123,100

kronor och övriga inkomster 15,378 kronor 39 öre, eller tillhopa 163,331 kronor 39

öre, men utgifterna enligt vad ovan framhållits kunna beräknas uppgå till 251,953

kronor 5 öre, erfordras alltså för ändamålet ytterligare anslag å 88,621 kronor 66 öre.

Skrivelsen slutar med en hemställan, att sistnämnda belopp, avrundat

till 89,000 kronor, måtte anvisas såsom tilläggsanslag för år 1919.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Åttonde huYudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 63

Då det redan nu med visshet kan förutses, att de medel, som under [29.]

år 1919 stå till förfogande för uppehållande av allmänna barnbördshusets Departeverksamhet,

komma att visa sig otillräckliga, torde erforderligt fyllnads- mentschefcn

anslag böra hos riksdagen äskas på tilläggsstat för samma år.° Mot storleken

av det utav direktionen i sådant avseende ifrågasatta beloppet har

jag ej funnit anledning till erinran.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att till uppehållande av verksamheten vid allmänna

barnbördshuset i Stockholm — utöver till barnbördshuset

nu utgående ordinarie anslag å 24,853 kronor

samt av riksdagen år 1918 för ändamålet anvisat extra

anslag av högst 123,100 kronor — anvisa på tilläggsstat

för år 1919 ett förslagsanslag, högst 89,000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Allmänna skolväsendet
Det

högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet.

r3Q i. Expenser och inredning av lokal för hushållsskolan. Under

Expenser, åberopande av vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition

stipendier, f0ga(je utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer

tokniÄus''- jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen:

häiisskoian. att för högre lärarinneseminariet anvisa på till
lägg

sstat för år 1919:

till förstärkande av det på extra

stat för år 1919 till expenser anvisade

anslaget...................................................... kronor 3,000: —

till inredning av lokal för en vid

seminariets hushållsskola anordnad kurs

för utbildande av husmödrar ............. 8 1,620: —

Summa kronor 4,620: —

att utgå såsom ett gemensamt förslagsanslag å högst

sistnämnda belopp.

Statens läroverk.

31.]

Förstärkning

*v läroverks♦verstyrelsens

anslag för tillfällig

adjunktion,

vikariatsersättning,

•xpenserm.m.

2. Förstärkning av läroverksöverstyrelsens anslag för tillfällig

adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m. Under åberopande

av vad jag enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anfört, hemställer jag, det

Eders Kungl. Maj.t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående en gemensam

skolöverstyrelse, beräkna på tillägg sstat för år 1919

ett belopp av 7,300 kronor till förstärkning i det av

läroverksöverstyrelsens stat uppförda anslaget för tillfällig

adjunktion, vikariatsersättning, expenser m. m.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 65

3. Bidrag till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor.

De under de senaste åren starkt stegrade bränsleprisen hava, såsom allmänt

känt är, på många håll vållat stora svårigheter för institutioner av

olika slag, och riksdagen har i betydande omfattning haft att pröva framställningar

om höjning av statsanslag, föranledda av nyss angivna omständighet.

Ej minst landets läroanstalter hava känt tyngden av den

kostnadsökning, som bränslefördyringen medfört.

Vad de allmänna läroverken beträffar, har den oundvikliga följden

av förhållandena på bränslemarknaden blivit, att en betydande höjning av

avgifterna till den kassa, ljus- och vedkassan, som jämlikt § 218 i läroverksstadgan

har att bestrida kostnaderna för vederbörande läroverks uppvärmning,

varit oundviklig, därest läroverken själva skulle nödgas sörja

för nämnda kostnaders täckande. Så mycket kännbarare skulle uppvärmningskostnadernas

starka stegring blivit för nämnda kassa, som densamma

har att svara för åtskilliga andra avsevärda utgifter. Enligt nyssnämnda

§ 218 i läroverksstadgan skall nämligen av ljus- och vedkassan bestridas

kostnaderna för belysning, uppvärmning och renhållning av de för läroverkets

ändamål avsedda eller upplåtna lokaler ävensom för tillfälliga anordningar

i dessa eller likartade avseenden samt dessutom för arvode åt

läroverkets läkare enligt bestämmelse i läroverksstadgans § 160 ävensom

avlöning åt vaktmästare, eldare och övrig betjäning. Jag ber här fa erinra

om att ljus- och vedkassans inkomster äro — förutom en avgift av

4 kronor 50 öre av varje lärjunge, som inskrives vid läroverket, och avkastning

av donationer, avsedda för sådana behov, som skola fyllas av

denna kassa — en terminlig avgift, som av vederbörande skolmyndighet

i män av behov till lika belopp ålägges varje lärjunge vid läroverket. I

motsats till vad förhållandet år i fråga om vissa andra avgifter vid läroverken

kan befrielse från eller nedsättning i avgifterna till ljus- och vedkassan

ej meddelas av vederbörande terminsavgiftsnämnd.

De svårigheter, vari läroverken av nu berörd anledning råkat, samt

de olägenheter, som en av omständigheterna framtvungen, stark höjning

av terminsavgifterna till nämnda kassa skulle medföra för läroverkens lärjungar,

föranledde Kungl. Maj:t att, efter framställning av läroverksöverstyrelsen,

till 1918 års riksdag avlåta proposition att för täckande, efter

Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter, som under år 1918 skulle bestridas

av ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men som ej

kunde utgöras av denna kassas medel, därest ej terminsavgifterna till densamma

sattes till högre belopp än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för

år 1918 ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag bifölls ej oförändrat av riksdagen. I sin skri
Bihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 9

[32.]

Statsbidrag

till de allmänna

läroverkens

ljus

och vedkassor
-

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iillåggsstat.

velse den 22 juni 1918 angående regleringen av utgifterna under ti 11 - läggsstatens för år 1918 åttonde huvudtitel anförde riksdagen, att flera

olika sätt för lösande av frågan om avhjälpande av nu angivna svåra förhållanden

hade påtänkts men att den av Kungl. Maj:t föreslagna utvägen

att begränsa lärjungeavgifterna till sagda kassor till visst lämpligt belopp

och låta staten tillskjuta de medel, som därutöver behövdes för täckande

av kassornas utgifter, syntes riksdagen vara den bäst funna, och att riksdagen

ansåge en sådan åtgärd böra vidtagas.

Vidare anförde riksdagen:

Mot Kungl. Maj:ts förslag i vad det avsåge storleken av de sålunda begränsade

terminsavgifterna till kassorna både riksdagen intet haft att erinra. Vad anginge förslaget

i övrigt, ginge detta ut på beredande av anslag för ifrågavaranda ändamål för

båda lästerininerna under år 1918. Enär emellertid vårterminen däniera vore avslutad

och avgifterna till respektive ljus- och vedkassor för terminen redan inbetalda, funne

riksdagen det icke lämpligt att, därest vid något läroverk högre avgift utgått för vårterminen

1918 än 15 kronor, återbetalning till de avgiftspliktiga av det Överskjutande

beloppet ägde rum. Med hänsyn härtill hade riksdagen ansett, att det begärda anslaget

kunde minskas med hälften till 150,000 kronor.

Riksdagen hade bemärkt departementschefens uttalande vid föredragningen inför

Kungl. Maj:t av frågan om avlåtande till riksdagen av ifrågavarande framställning,

att, då anslag för här förevarande ändamål sannolikt bleve erforderligt även under år

1919, eu liknande framställning som den förevarande torde komma att av Kungl.

Maj:t göras till. 1919 års riksdag.

Riksdagen anslöte sig till departementschefens mening om lämpligaste sättet för

dessa medels utdelande till de olika läroverken. I detta sammanhang ville riksdagen

göra den erinran, att i de fall, där staten och kommun eller enskild hade gemensam

skollokal eller lokaler med gemensam uppvärmning och lyshållning in. m , det därvid

borde tillses, att fördelningen av de gemensamma kostnaderna mellan staten och kommunen

eller den enskilde kornrne att ske i noggrann överensstämmelse med vad som

för varje läroverk i verkligheten i berörda avseenden erfordrats.

Riksdagen anvisade således, såsom jag nyss anförde, ett förslagsanslag

av 150,000 kronor för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av utgifter,

som under år 1918 skulle bestridas av ljus- och vedkassan vid

vederbörande allmänna läroverk, men som ej kunde utgöras av denna

kassas medel, därest ej terminsavgifterna till densamma för höstterminen

sattes till högre belopp än 15 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 22 juli 1918 anbefallt

läroverksöverstyrelsen att före den 15 augusti 1918 inkomma med förslag

till de föreskrifter rörande omförmälda anslags användning, som kunde

böra meddelas av Kungl. Maj:t, samt överstyrelsen inkommit med dylikt

förslag, lämnade Kungl. Maj:t genom nådigt beslut den 13 september 1918

föreskrifter i ämnet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 87

Kungl. Maj:t förordnade därvid, dels att bidrag från ifrågavarande anslag

finge efter Kungl. Maj:ts beprövande tillkomma allmänt läroverk, vid

vilket avgiften till ljus- och vedkassan för höstterminen 1918 skulle utan

sådant bidrag uppgå till högre belopp än 15 kronor, dels ock att ansökan

om bidrag skulle av vederbörande rektor efter kollegiets hörande ingivas

till överstyrelsen före den 1 oktober 1918, varvid uppgifter skulle meddelas

angående antalet vid läroverket närvarande lärjungar höstterminen

1918, storleken av den för sagda termin — oavsett bidrag av statsmedel

— erforderliga avgiften till läroverkets ljus- och vedkassa, ljus- och vedkassans

ställning vid början av höstterminen 1918, denna kassas beräknade

inkomster och utgifter under återstående delen av året samt den summa,

som ansåges erforderlig, för att avgiften till ljus- och vedkassan ej skulle

behöva sättas till högre belopp än 15 kronor för varje närvarande lärjunge.

Därjämte föreskrevs, att i de fall, där staten och kommun eller

enskild hade gemensam skollokal eller lokaler med gemensam uppvärmning

och lyshållning m. in., vid beräknande av ljus- och vedkassornas inkomster

och utgifter skulle tillses, att fördelningen av de gemensamma

kostnaderna mellan staten och kommunen eller den enskilde komme att

ske i noggrann överensstämmelse med vad som för varje särskilt läroverk

i verkligheten i berörda avseenden erfordrats.

Med skrivelse den 7 oktober 1918 överlämnade läroverksöverstyrelsen,

jämte från rektorerna vid de allmänna läroverken till överstyrelsen inkomna

ansökningar om statsbidrag med därtill hörande uppgifter, av överstyrelsen

uppgjort förslag till fördelning av ifrågavarande anslag.

Av de uppgifter, som av rektorerna lämnats i fråga om ljus- och

vedkassornas behov av anslag för undvikande av terminsavgiftens höjning

utöver 15 kronor för lärjunge och som sammanfattats å en överstyrelsens

skrivelse bilagd tablå, framgick, att nämnda kassors ställning i ett stort

antal fall var mycket svag och att behovet av understöd var starkt. Vid

flertalet läroverk visade enligt rektorernas uppgifter ljus- och vedkassan

vid början av höstterminen 1918 en brist, som växlade mellan 17,937

kronor 70 öre och 105 kronor 50 öre, medan vid övriga läroverk den

beräknade behållningen angivits växla mellan 3,200 kronor och 166 kronor

8 öre. Härvid är att märka, att i de flesta fall, där behållning uppgivits

föreligga, de för den återstående delen av höstterminen 1918 beräknade

utgifterna för nämnda kassa överstigit de för samma tid beräknade

inkomsterna, varför det är att antaga, att de uppgivna behållningarna

vid slutet av år 1918 väsentligt minskats.

Angående det sätt, varpå läroverksöverstyrelsen utfört beräkningen av

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf8 Åttonde huvudtiteln; 1919 års tilläggsstat.

[32.] de för ändamålet för år 1918 behövliga tillskotten av statsmedel, har överstyrelsen

i sin förenämnda skrivelse den 7 oktober 1918 anfört följande:

Statsbidraget i sin helhet för varje läroverk hade beräknats så, att för varje

under höstterminen 1918 närvarande lärjunge beräknats ett bidrag av statsmedel,

motsvarande det belopp, varmed den av kollegiet bestämda terminsavgiften överskridit

15 kronor. I flertalet fall hade rektorerna förfarit på detta sätt och beräknat det begärda

bidraget efter denna grund, och i alla sådana fall hade överstyrelsen ansett, att

det begärda beloppet borde beviljas. I några fall hade vederbörande rektorer begärt

ett mindre belopp, än denna beräkning givit vid handen, och i dessa fäll hade överstyrelsen

ansett, att det mindre beloppet, nämligen det av rektor begärda, borde utgå.

Slutligen hade några rektorer,begärt ett högre belopp, än som motsvarade den ovan

angivna beräkningsgrunden. Överstyrelsen både i sådana fall minskat det begärda

beloppet till en summa, motsvarande nyssnämnda beräkningsgrund.

Beträffande de läroverk, som äro förenade med kommunala gymnasier, hade överstyrelsen

noga tillsett, att endast realskolans lärjungar medtagits i de gjorda beräkningarna.

De belopp, som sålunda av rektorerna begärts och vilkas beviljande

tillstyrkts av överstyrelsen, uppgingo till sammanlagt 287,559 kronor.

Genom nådigt beslut den 25 oktober 1918 fördelade Kungl. Maj:t

ifrågavarande understöd, därvid följande det av överstyrelsen framlagda

förslaget, och anvisade således tillhopa 287,559 kronor.

I skrivelse den 7 november 1918 har nu överstyrelsen upptagit frågan

om beredande av statsanslag för nu berörda ändamål för år 1919. Överstyrelsen

erinrar därvid om Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut och om det

belopp, som därvid fördelats, och yttrar i sistnämnda hänseende följande:

Att denna summa, som avser statsbidrag endast för höstterminen 1918, så väsentligt

närmar sig den av överstyrelsen för hela året 1918 beräknade summan eller

300,000 kronor, beror dels därpå, att ett flertal läroverk, som beräknat att få statsbidrag

även för vårterminen 1918, vilket på förut angivna grunder uteblev, bestämt

vårterminens avgift till ljus- och vedkassan till ett lägre belopp, än som sedermera

under de förändrade förhållandena visade sig erforderligt, dels därpå, att överstyrelsens

förra året gjorda beräkningar utgiugo från terminsavgifterna för höstterminen 1917

till läroverkens ljus- och vedkassor. Under sistförfluten år hava emellertid denna

kassas så gott som alla utgiftsposter högst väsentligt stigit, och på grund härav hava

terminsavgifterna ytterligare ökats. Det är ej blott stegringen av priset på lyse och

bränsle utan även de höjda omkostnaderna för arbetskrafter och förbrukningsartiklar

för renhållning och städning m. m., som förorsakat den högst avsevärda höjningen av

fjolårets beräknade statsbidrag.

överstyrelsen framhåller därefter, att genom de av Kungl. Maj:t anvisade

bidragen ljus- och vedkassornas ställning i många fall torde hava

väsentligt förbättrats vid de olika läroverken.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 69

J fråga om behovet av anslag även för år 1919 samt beräkningen av

detta anslags storlek anför överstyrelsen:

Då det är av synnerlig vikt, att de för alla lärjungarna obligatoriska terminsavgifterna

till ljus- och vedkassan ej sättas för högt, har överstyrelsen ausett lämpligt

att vidtaga åtgärder i avsikt att bidrag av statsmedel måtte beredas även för är 1919

till de allmänna läroverkens ljus- ocli vedkassor.

Av den förut omnämnda tablå, som överstyrelsen bifogat sin framställning om

statsbidrag för höstterminen 1918 för ifrågavarande ändamål, framgår beträffande de

högre allmänna läroverken, att vid tre läroverk ifrågavarande avgift bestärats till högst

15 kronor och vid de övriga till ett belopp, varierande mellan 17 och 40 kronor, beträffande

realskolorna, att vid fyra avgiften bestämts till högst 15 kronor och vid de

övriga till ett belopp, varierande mellan 17 och 41 kronor, och beträffande samskolorna,

att vid fyra nämnda avgift ej satts högre än till 15 kronor, vid Haparanda

och Södertälje till respektive 86 och 74 kronor samt vid de övriga till ett belopp,

varierande mellan 19 och 32 kronor.

Av samma översikt framgår därjämte, huru stort tillskott, för år räknat, skulle

åtgå för fyllande av ljus- och vedkassoruas vid de olika läroverken behov, om avgiften

till dessa kassor nedsattes till 15 kronor för termin eller 30 kronor för år räknat.

Det totala tillskottet skulle efter denna beräkning för ett år uppgå till två gåuger

287,559 kronor eller till 575,118 kronor.

Nämnda beräkningar torde även kunna läggas till grund för bedömande av det

behov i förevarande avseende, som kan anses förefinnas under år 1919. Härvid bör

emellertid beaktas, att ljus- och vedkassornas ställning vid de allmänna läroverken

genom statsbidraget för höstterminen 1918 blivit avsevärt förbättrad, och att vid en

del skolor nämnda bidrag täckt bristen i ljus- och vedkassorna. Av ovannämnda från

rektorerna inkomna uppgifter kan beräknas, att vid de högre allmänna läroverken

nämnda brist minskats med ett sammanlagt belopp av 73,282 kronor, vid realskolorna

med 7,990 kronor och vid samskolorna med 15,778 kronor eller tillsammans med 97,050

kronor. Med denna summa borde sålunda det för vårterminen 1919 erforderliga statsbidraget

understiga det för höstterminen 1918 beviljade beloppet, 287,559 kronor, och

skulle alltså uppgå till 190,509 kronor. Emellertid kvarstår ännu vid vissa läroverk

en brist, beroende dels därpå, att terminsavgifterna för vårterminen 1918 vid dessa

läroverk sattes för lågt, dels diirpå, att de uppgifter, som lämnats om ljus- och vedkassornas

ställning vid början av höstterminen 1918, ej grundade sig på ett verkligt

bokslut utan på mera osäkra beräkningar. Denna kvarstående brist, som behöver

täckas, uppgår vid de allmänna läroverken till 32.197 kronor, vid realskolorna till

6,036 kronor och vid samskolorna till 43 kronor eller tillsammans till 38.276 kronor,

vartill kommer, att bristen vid några läroverk under höstterminen 1918 ytterligare

ökats, nämligen med 6,900 kronor vid de högre allmänna läroverken och med 3,300

kronor vid realskolorna eller tillsammans med 10,200 kronor. Lättges denna summa till

den beräknade kvarstående bristen — 38,276 kronor — erhålles 48,476 kronor, som torde

utgöra den för närvarande befintliga bristen i läroverkens ljus- och vedkassor. Sannolikt

komma de allmänna läroverk, vilkas ljus- och vedkassor vid årets slut utvisa en

brist, att bettära ett så stort statsbidrag, att bristen blir betäckt. Ovannämnda för

vårterminen 1919 beräknade statsbidrag 190,509 kronor skulle i följd härav höra ökas

med 48,476 kronor och sålunda belöpa sig till 238,985 kronor, för att terminsavgifterna

[32.]

s. 70 Kontrollera mot PDF

[32.]

Departe
mentschefen.

70 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor ej skulle behöva sättas till högre belopp

än 15 kronor.

Utgår man därifrån, att genom nämnda statsbidrag för vårterminen 1919 ljusoch

vedkassornas vid de allmänna läroverken brister bliva betäckta, skulle för höstterminen

1919 eu minskning av 48,476 kronor kunna göras i det för vårterminen

1919 beräknade beloppet. För höstterminen 1919 skulle alltså erfordras ett statsbidrag,

som med 48.476 kronor understiger den förut beräknade summan 238,985 kronor

och således utgör 190 509 kionor. För hela året 1919 skulle alltså erfordras ett sammanlagt

belopp av 429,494 kronor eller i runt tal 430,000 kronor.

överstyrelsen har därför hemställt, att för ifrågavarande ändamål

ett förslagsanslag å 430,000 kronor måtte beviljas för år 1919.

Då jag tillstyrkte Kungl. Maj:t att till 1918 års lagtima riksdag avlåta

proposition om beviljande av anslag för understödjande av ljus- och

vedkassorna vid de allmänna läroverken under år 1918, framhöll jag, såsom

jag redan i det föregående erinrat, att anslag för här ifrågavarande

ändamål sannolikt bleve erforderligt även under år 1919. Min förmodan i

detta hänseende har också besannats; därom bär läroverksöverstyrelsens nyss

återgivna framställning vittne. Om anledningen härtill torde jag ej behöva

mycket orda — det är ju allt för väl känt, att de svårigheter, som

vid tiden för avlåtandet av nämnda proposition förelågo och som föranledde

densamma, sedan dess ökats. Behovet av statsunderstöd i nu förevarande

syfte måste alltså nu vara ännu mer framträdande än då var

fallet, och" de skäl, som då anfördes till förmån för anslags beviljande,

synas nu hava vunnit ökad styrka.

Innan jag emellertid närmare ingår på frågan om det för år 1919

behövliga anslagets storlek, anser jag mig böra något beröra det beslut,

varigenom anslaget för år 1918 fördelades. Jag har redan erinrat om att

1918 års riksdag för ändamålet anvisat ett förslagsanslag av 150,000 kronor,

medan behovet av understöd, då framställning därom senare gjordes,

visade sig långt överstiga nämnda belopp. Om anledningarna härtill ber

jag få hänvisa till vad läroverksöverstyrelsen anfört, varvid jag särskilt

torde böra framhålla den utan tvivel starkt bidragande anledning till

understödsbehovets ökning, som låg däri, att läroverkskollegierna vid

många läroverk i förhoppning om understöd redan under vårterminen

1918 fastställde en lägre terminsavgift för nämnda termin än eljest varit

nödvändigt. Därigenom ökades givetvis betydligt den brist, som måhända

under alla omständigheter i regeln varit oundviklig. Detta å sin sida

gjorde det uppenbarligen än mera nödvändigt att för höstterminen 1918 höja

avgiften till ljus- och vedkassan och medförde således ett större behov av

s. 71 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 71

statsunderstöd. Det var under sådana omständigheter av största vikt att [32.]

lämna läroverken en så effektiv hjälp som möjligt, och Kungl. Maj:t fann

sig därför böra i enlighet med läroverksöverstyrelsens förslag tillmötesgå

de framställningar, som gjordes av läroverksrektorerna. Överstyrelsen

har ju också vitsordat, att ljus- och vedkassornas ställning nu är väsentligt

förbättrad.

Det ligger i sakens natur, att de uppgifter om ljus- och vedkassornas

ställning vid början av höstterminen 1918, som avgåvos av vederbörande

rektorer och som bildade grundvalen för Kungl. Maj:ts ifrågavarande beslut,

i många fall voro allenast approximativa, då ju intet regelrätt bokslut

kunde ligga till grund för desamma.

Dylika svårigheter föreligga i viss mån även nu, då det gäller att

fixera det för år 1919 behövliga anslagets storlek. Man har nämligen i

brist på slutgiltiga siffror angående ljus- och vedkassornas ställning varit

nödsakad att utgå från nyssnämnda delvis approximativa beräkning. För

att vid en ny fördelning av dylika understöd undvika den osäkerhet, som

i någon mån förefanns hos de lämnade uppgifterna, har jag vidtagit den

åtgärden, att jag låtit anmoda vederbörande rektorer att i sinom tid inkomma

med uppgifter i fråga om ljus- och vedkassornas ställning vid

slutet av år 1918. Dessa uppgifter böra tydligen bliva fullt exakta, då

de erhållas i samband med det bokslut, som vid årets början skall upprättas

vid de allmänna läroverken.

Det av läroverksöverstyrelsen föreslagna anslagsbeloppet för år 1919

är beräknat med utgående från det antagandet, att samma totalbelopp är

behövligt för vårterminen 1919 som det under höstterminen 1918 av

Kungl. Maj:t fördelade, dock å ena sidan minskat med det belopp, varmed

den vid sagda hösttermins början befintliga bristen kan beräknas

hava under samma termin blivit nedbringad, samt å andra sidan ökat med

den ännu kvarstående delen av nämnda brist och med det ytterligare

underskott, som på sina håll uppkommit under höstterminen. Det torde

visserligen kunna förutses, att den något längre uppvärmningsperioden

under vårterminen kan komma att medföra större behov av medel än under

höstterminen. Å andra sidan kan det antagas, att i flera fall bränsle

under höstterminen uppköpes i större omfattning än som åtgår under

nämnda termin. I det hela torde emellertid avvikelserna från överstyrelsens

beräkningar icke behöva bliva av någon större betydelse. Godtager man

överstyrelsens utgångspunkt torde man, enligt vad verkställd kontrollundersökning

visat, kunna säga, att det av överstyrelsen begärda beloppet,

430,000 kronor för hela år 1919, i stort sett motsvarar det förefintliga

behovet, och jag har därför ansett mig kunna instämma i överstyrelsens

s. 72 Kontrollera mot PDF

[33.J

Bidrag

till nya

elementarskolans

skolkassa.

72 Åttonde huvudtiteln: 1919 års iilläggsstat.

nu gjorda framställning. Anslaget bör givetvis i likhet med det för höstterminen

1918 beviljade hava karaktären av förslagsanslag och uppföras

å tilläggsstat för år 1919.

Liksom för år 1918 bör det ankomma på Kungl. Maj:t att efter prövning

av från läroverken inkomna ansökningar besluta om fördelande av

det nu ifrågasatta anslaget på vederbörande läroverk dels för vårterminen

1919, dels för höstterminen samma år. Vid ansökningarna torde i enlighet

med föreskrifter, som av Kungl. Maj:t meddelas, höra fogas uppgjorda

förslag till inkomst- och utgiftsstater samt uppgifter om ljus- och vedkassornas

ställning. I övrigt erforderliga närmare föreskrifter torde även

meddelas av Kungl. Maj:t.

I vad mån anslag för nu ifrågavarande ändamål kan vara erforderligt

även under år 1920, lärer knappast nu kunna med bestämdhet förutsägas,

utan torde man böra avvakta, hur förhållandena på bränslemarknaden under

innevarande år utveckla sig.

Under åberopande av vad nu anförts, hemställer jag om förslag till

riksdagen

att för täckande, efter Kungl. Maj:ts beprövande,

av utgifter, som under år 1920 skola bestridas av ljusoch

vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk men

som ej kunna utgöras av denna kassas medel, därest ej

terminsavgifterna till densamma sättas till högre belopp

än 15 kronor, anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag

av 430,000 kronor.

ö O i

4. Bidrag till nya elementarskolans skolkassa. Den framställning,

jag under näst föregående punkt gjort beträffande statsbidrag

till de allmänna läroverkens ljus- och vedkassor, berör ej statens provskola,

nya elementarskolan i Stockholm, som i vissa hänseenden intager

en särställning bland de allmänna läroverken. Vid nämnda skola finnes

nämligen ej någon särskild ljus- och vedkassa, utan skolans så kallade

skolkassa motsvarar till sitt ändamål såväl denna kassa som biblioteksoch

materiellkassan vid de övriga allmänna läroverken. Jämte skolkassan

har nya elementarskolan ytterligare en kassa, byggnadskassan.

Avgifterna till dessa kassor hava plägat bestämmas genom särskilda

kungliga brev. Enligt nu gällande, den 31 december 1912 meddelade

föreskrifter utgöra terminsavgifterna under ett år tillhopa 60 kronor, därav

för vårterminen erlägges 35 kronor och för höstterminen 25 kronor. Av

nämnda belopp, 60 kronor, skola 27 kronor 50 öre tillfalla byggnads
-

s. 73 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 73

kassan och 32 kronor 50 öre skolkassan. Av byggnadskassans 27 kronor [33.]

50 öre utgöras 15 kronor för vårterminen och 12 kronor 50 öre för höstterminen;

av skolkassans 32 kronor 50 öre falla 20 kronor på vårterminen

och 12 kronor 50 öre på höstterminen.

Det är naturligt, att kristidens starka prisstegringar främst å bränsle

men även å behövliga utensilier och erforderlig arbetskraft varit synnerligen

betungande även för nu ifrågavarande läroanstalt och närmast för

den kassa, som har att bestrida kostnaderna i nyss angivna avseenden.

Framställningar hava också gjorts om rätt att höja de till sagda kassa

utgående terminsavgifterna. Genom beslut den 29 juni 1917 medgav

Kungl. Maj:t, att under nämnda års hösttermin den för terminen bestämda

avgiften, 25 kronor, finge höjas med 7 kronor 50 öre, eller till 32 kronor

50 öre. Samtidigt föreskrev Kungl. Maj:t, att sagda tillskott skulle tillföras

läroverkets skolkassa.

Då det emellertid visade sig, att skolkassans ställning trots denna

hjälp blev allt sämre och att en betydlig brist uppstod, begärde läroverkets

rektor hos Kungl. Maj:t dels anslag till bristens täckande, dels tillstånd

att för vårterminen 1918 höja avgifterna till skolans kassor till 52

kronor 50 öre, varav 37 kronor 50 öre skulle tillfalla skolkassan. Det

belopp, 17 kronor 50 öre, varmed avgiften sålunda skulle höjas, skulle

icke uttagas av dem, som av vederbörande terminsavgiftsnämnd befriats

från den ordinarie avgiften till skolkassan.

Kungl. Maj:t, som, på sätt jag förut i dag omnämnt, ansåg särskild

åtgärd nödvändig för understödjande av de allmänna läroverkens ljus- och

vedkassor, beslöt i anledning av sagda framställning göra hemställan hos

riksdagen även beträffande nya elementarskolan och föreslog alltså 1918

års riksdag att anvisa på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag

dels för täckande av i nya elementarskolans räkenskaper vid 1917

års slut bokförd brist i skolkassan högst 3,227 kronor, dels till förstärkande

av de skolkassan vid nämnda skola under år 1918 till buds stående

medel högst''2,429 kronor, dels ock för täckande av de utgifter, som under

år 1918 skulle bestridas av nya elementarskolans skolkassa men som ej

kunde utgöras medelst terminsavgifter å sammanlagt 44 kronor av varje

betalande lärjunge, ett belopp av 11,000 kronor.

Riksdagen biföll de två första punkterna i nyssnämnda framställning

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag. Vad beträffar anslaget till möjliggörande

av nedsättning i terminsavgifterna till skolkassan, yttrade riksdagen

i den skrivelse av den 22 juni 1918, varmed riksdagen anmälde

sitt beslut i frågan, att riksdagen funnit det billigt, att en sådan lindring

i dessa avgifter, som föreslagits, bereddes lärjungarna vid nya elemen
Bihat/g

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tarskolan. Vad riksdagen i fråga om statsbidrag till de allmänna läroverkens

ljus- och vedkassor uttalat angående olämpligheten av att återbetalning

av någon del av för vårterminen 1918 redan erlagda terminsavgifter

ägde rum, gällde givetvis även i detta fall, och då riksdagen ansåge,

att på grund därav det här begärda anslaget borde kunna reduceras

till hälften, hade riksdagen för nu ifrågavarande ändamål beviljat ett anslag

av endast 5,500 kronor och hade således för täckande av de utgifter,

som under år 1918 skulle bestridas av nya elementarskolans skolkassa

men som ej kunde utgöras medelst terminsavgift för höstterminen 1918 å

högst 22 kronor av varje betalande lärjunge, anvisat ett förslagsanslag å

nämnda belopp, 5,500 kronor.

Vid anmälan av berörda riksdagsskrivelse beslöt Kungl. Maj:t den 22

juli 1918 dels anbefalla läroverksöverstyrelsen att före den 15 augusti

1918 inkomma med förslag till de föreskrifter rörande användning av sistnämnda

anslag, som kunde böra av Kungl. Maj:t meddelas. Därjämte

ställdes de två övriga av riksdagen beviljade anslagen till förfogande för

därmed avsedda ändamål. Efter det överstyrelsen inkommit med dylikt

förslag, lämnade Kungl. Maj:t genom beslut den 13 september 1918 föreskrifter

i ämnet.

Kungl. Maj:t förordnade därvid bland annat, att rektor vid nya elementarskolan

skulle före den 1 oktober 1918 till läroverksöverstyrelsen

inkomma med uppgifter rörande antalet vid läroverket närvarande lärjungar

höstterminen 1918, storleken av den för sagda termin — oavsett

bidrag av statsmedel — erforderliga avgiften till skolkassan, skolkassans

ställning vid början av höstterminen 1918, denna kassas beräknade inkomster

och utgifter under återstående delen av året samt det bidrag,

som ansåges erforderligt, för att avgiften till skolkassan ej skulle sättas

till högre belopp än 22 kronor för varje närvarande lärjunge.

Med skrivelse den 11 oktober 1918 överlämnade läroverksöverstyrelsen

från rektor inkommen ansökning om statsbidrag med därtill hörande uppgifter.

Av ansökningen framgick, att det belopp, som vore erforderligt

för att fylla skolkassans behov, därest terminsavgiften ej skulle överstiga

22 kronor för lärjunge, uppgick till 12,486 kronor 90 öre, således väsentligt

mer än det av riksdagen beviljade förslagsanslaget. Beträffande

sättet för beräkning av nyssnämnda belopp anförde överstyrelsen bland

annat:

Vid början av höstterminen 1918 utvisade skolkassan en brist av 11,742 kronor

90 öre. Från denna summa borde man draga de av 1918 års riksdag beviljade men

först i mitten av september ulanordnade anslagen dels å 3,227 kronor, dels å 2.429

kronor, tillsammans 5,656 kronor, varigenom kassans skuld nedbringades till 6,086

kronor 90 öre. Denna brist hade uppstått på följande sätt. Skolans rektor hade i

s. 75 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 75

skrivelse den 18 januari 1918 begärt en förhöjning i terminsavgifterna till skolkassan

med 17 kronor 50 öre för varje betalande lärjunge, men Kungl. Maj-.t hade ej funnit

gott bifalla en större höjning än 2 kronor för varje sådan lärjunge. Skillnaden

mellan den begärda och den medgivna avgiften utgjorde 15 kronor 50 öre. Då antalet

betalande lärjungar vårterminen 1918 utgjorde 430, skulle alltså en merinkomst av

6,665 kronor tillförts kassan genom den högre avgiften. Då denna ej beviljades, hade,

såsom ovan nämnts, uppstått en brist av 6,086 kronor 90 öre.

Beträffande åter skolkassans inkomster och utgifter till årets slut vore de i

rektors skrivelse så beräknade, att inkomsterna uppginge till 11,600 kronor och utgifterna

till 18,000 kronor, vadan vid årets slut ytterligare en brist av 6,400 kronor

måste uppstå. Höstterminens beräknade brist komme att uppstå av samma anledning

som vårterminens, nämligen en för låg terminsavgift. Då antalet betalande lärjungar

höstterminen 1918 utgjorde 450, uppginge nämligen terminsuppbörden med en avgift

av 22 kronor för lärjunge endast till 9,900 kronor.

Lades bristen vid början av höstterminen 1918, utgörande 6,086 kronor 90 öre,

till den beräknade ytterligare bristen vid årets slut, utgörande 6,400 kronor, komme

totalskulden att uppgå till 12,486 kronor 90 öre.

Om anledningen till överskridandet har läroverksöverstyrelsen i sin

omförmälda skrivelse den 11 oktober 1918 anfört:

Då under det sistförflutna året skolkassans så gott som alla utgiftsposter högst

väsentligt stigit i pris, gäller denna prisstegring ej allenast lyse och bränsle samt

omkostnaderna för arbetskrafter och förbrukningsartiklar för renhållning och städning

m. m., utan den gäller också alla de utgifter, som vid de övriga allmänna läroverken

åligga biblioteks- och materiellkassan, såsom trycknings- och papperskostnader för

årsredogörelse, kataloger, arbetsordning, betygs- och andra blanketter ävensom alla

utgifter för bokinköp, undervisnings- och förbrukningsmateriell av alla slag.

Då nya elementarskolan för täckande av sina utgifter är hänvisad uteslutande

till lärjungarnas terminsavgifter till skolkassan, vilka bestämmas av Kungl. Maj:t, och

Kungl. Maj:t ej funnit gott medgiva en så stor höjning av dessa avgifter, som skolans

rektor föreslagit, återstår endast, att den uppkomna bristen täckes med bidrag av

allmänna medel, på sätt läroverkets rektor ifrågasatt.

Genom beslut den 25 oktober 1918 anvisade Kungl. Maj:t det begärda

beloppet, 12,486 kronor 90 öre.

Jag har i det föregående omnämnt, att rektor vid nya elementarskolan

i samband med framställning om medel för täckande av skolkassans

brist anhöll om rätt att för vårterminen 1918 höja avgiften till sagda

kassa. Framställningen upprepades sedermera i syfte att erhålla tillstånd

att under nämnda termin upptaga en extra terminsavgift till skolkassan

av två kronor av varje lärjunge, som icke i vederbörlig ordning befriats

från avgift till samma kassa för terminen. I anledning härav medgav

Kungl. Maj:t genom beslut den 31 maj 1918, att vid nya elementarskolan

finge, utöver den av Kungl. Maj:t den 31 december 1912 för nämnda

läroanstalt för vårtermin fastställda terminsavgiften, 35 kronor, under vår
-

[33.]

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[33.] terminen 1918 av en var av de vid skolan inskrivna lärjungar, vilka icke

blivit av terminsavgiftsnämnden befriade från avgift till skolkassan, uttagas

en särskild tilläggsavgift å två kronor att tillföras sagda kassa.

Rektor vid nya elementarskolan har nu i en av läroverksöverstyrelsen

med utlåtande den 12 december 1918 till Kungl. Maj:t överlämnad skrivelse

hemställt om beviljande av statsbidrag för omförmälda syfte även

för år 1919. Rektors skrivelse är av följande lydelse:

För höstterminen 1918 har genom Kungl. Maj:ts brev den 25 oktober 1918

utanordnats 12,486 kronor 90 öre såsom bidrag till statens provskolas, nya elementarskolans

i Stockholm, skolkassa. I sammanhang härmed har under höstterminen

1918 upptagits en terminsavgift till skolkassan av 22 kronor.

Huruvida under kalenderåret 1919 någon prissänkning kommer att inträffa av

sådan betydelse, att den kan komma att väsentligen minska läroverkets ekonomiska

behov, är i denna stund ovisst. För närvarande kan någon sådan prissänkning

knappast förspörjas. Tvärtom visar sig ännu en uppåtgående tendens och detta i fråga

om till exempel bränsle och arbetskostnader, som för skolans budget spelar den största

rollen. Det torde till exempel bliva nödvändigt alt höja avlöningen lör skolans vaktmästare

och övriga betjänte. Under sådana omständigheter synes det säkert, att nya

elementarskolans behov av statsbidrag till sin skolkassa under år 1919 kommer att

bliva minst lika stort som under år 1918.

Rektor har därför anhållit dels om proposition till 1919 års riksdag

om beviljande av ett statsbidrag till elementarskolans skolkassa för år

1919 å 12,500 kronor, dels ock om tillstånd att för vardera terminen

under år 1919 upptaga en avgift till skolkassan av 22 kronor av varje

lärjunge, som icke av terminsavgiftsnämnden därifrån i vanlig ordning

befriats.

Läroverksöverstyrelsen har i sin omförmälda skrivelse den 12 december

1918 tillstyrkt rektors hemställan och yttrar om densamma bland annat:

Säkerligen torde 1918 års varupris komma att även under år 1919 göra sig

gällande. Läroverkets rektor erinrar i sin skrivelse, att allt fortfarande visar sig en

uppåtgående tendens och detta särskilt i fråga om till exempel bränsle och arbetskostnader,

som för nya elementarskolan spela den största rollen. Under sådana omständigheter

synes det säkert, att nya elementarskolans behov av statsbidrag till sin

skolkassa under år 1919 kommer att bliva minst lika stort som under 1918. Denna

beräkning grundar sig på den förutsättningen, att Kungl. Maj:t i överensstämmelse

med rektors i nämnda skrivelse gjorda anhållan medgiver, att terminsavgiften till nya

elementarskolans skolkassa får bestämmas till samma belopp som under 1918 eller

till 22 kronor för varje lärjunge, som icke av terminsavgiftsnämnden därifrån i vederbörlig

ordning befriats.

mentschefén Att behov av statsbidrag till nya elementarskolans skolkassa skulle

komma att visa sig erforderligt även för år 1919, kunde väntas, då ju

s. 77 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 77

sådant behov visat sig för de flesta andra allmänna läroverk i riket och

förhållandena i avseende å pris, arbetslöner och dylikt innevarande år

åtminstone ej äro gynnsammare än år 1918. Under sådana omständigheter

har anslaget av rektor och läroverksöverstyrelsen föreslagits till samma

belopp som det av Kungl. Maj:t för år 1918 beviljade. Jag anser mig ej

kunna göra någon erinran häremot utan tillstyrker framställning till riksdagen

i enlighet härmed.

Då, såsom jag förut omnämnt, den ordinarie avgiften till skolkassan

utgår med 20 kronor för vårtermin och 12 kronor 50 öre för hösttermin,

behöver denna avgift höjas för båda terminerna av år 1919 för att avgiften

skall nå det belopp, 22 kronor för termin, som år 1918 ansågs

böra och kunna uttagas av lärjungarna. I överensstämmelse med rektors

och läroverksöverstyrelsens förut omförmälda framställning härom har

Kungl. Maj:t — såsom jag anhåller få bringa i erinran — den 31 december

1918 medgivit, att de genom Kungl. Maj:ts brev den 31 december

1912 för nämnda skola fastställda terminsavgifterna finge under år 1919

för var och en av de vid skolan inskrivna lärjungar, vilka icke blivit av

terminsavgiftsnämnden befriade från avgift till skolkassan, höjas med

sammanlagt 11 kronor 50 öre, varjämte föreskrivits, att härigenom inflytande

medel skulle tillföras sagda kassa.

I fråga om prövning av anslagsbehovet för år 1919, anslagets beviljande

m. m. anhåller jag få hänvisa till vad jag i sådant hänseende yttrat

vid anmälan av ärendet angående statsbidrag till de allmänna läroverkens

ljus- och vedkassor. Anslaget bör givetvis hava förslagsanslags natur och

bör uppföras på tilläggsstat för år 1919.

Jag tillstyrker alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av de utgifter, som under år 1919

skola bestridas av nya elementarskolans skolkassa men

som ej kunna utgöras medelst avgifter å sammanlagt

44 kronor av varje betalande lärjunge, anvisa på tillläggsstat

för år 1919 ett förslagsanslag å 12,500 kronor.

5. Extra arvoden åt teckningslärare. Med hänvisning till vad

jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken, utöver förut för samma ändamål för

år 1919 anvisat anslag, bevilja på tilläggsstat för år

1919 ett förslagsanslag, högst 15,700 kronor.

[34.]

Extra arvode;’

åt teekningslärare.

s. 78 Kontrollera mot PDF

LSS.]

Bestridande

•v ökade arvoden

åt semeste

rvikarier

för skolöverstyrelsens

medlemmar.

[36.]

Omläggning

av folkskoleseminariets

i

Kalmar lekoch

idrottsplan.

78 Åttonde huvudtiteln; 1919 års iilläggsstat.

Folkundervisningen.

Skolöverstyrelsen.

ti. Bestridande av ökade arvoden åt semestervikarier för skot

överstyrelsens medlemmar. Under åberopande av vad jag i annat sammanhang

beträffande fråga om en gemensam skolöverstyrelse anfört hemställer

jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående en gemensam

skolöverstyrelse, till bestridande under år 1919 av

ökade arvoden åt semestervikarier för skolöverstyrelsens

medlemmar beräkna på tillägqsstat för nämnda år ett

förslagsanslag, högst 3,240 kronor.

Lärarutbildning.

Folkskoleseminarier.

7. Omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar lek- och

idrottsplan. Med anledning av en utav rektorn vid folkskoleseminariet i

Kalmar hos folkskolöverstyrelsen gjord framställning har överstyrelsen i

skrivelse den 22 april 1918 hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till omläggning

av lekplanen vid folkskoleseminariet i Kalmar i enlighet med av byggnadsstyrelsen

avgivet förslag av tillgängliga medel anvisa ett anslag av

10,990 kronor.

Angående den nuvarande lekplanens beskaffenhet och behov av förbättring

har seminariets rektor i sin nyssberörda framställning yttrat följande:
Såsom

i seuaste årsredogörelse för härvarande folkskoleseminarium av seminariets

läkare påpekades, är seminariets lekplan, som i flera år varit mycket otillfredsställande,

i allra största behov av en grundlig förbättring. Denna plan är nämligen

genomgående av så lös beskaffenhet, att den å ena sidan under höst och vår blir till

den grad upplöst, att största delen därav under långa tider ej går att använda för lek

och idrott, och å andra sidan vid torr väderlek visar sig till större delen bestå av så

fint stoft, att vid varje användning hela moln av damm virvla upp och blandas med

den luft, som måste inandas under lek och idrottsövningar. Då dessutom elevantalet i

såväl seminariet som övningsskolan ej obetydligt ökats, sedan denna plan först ordnades,

är det också av behovet påkallat, att den i någon mån förstoras, om den skall

kunna lämna önskvärt utrymme lör de idrottsövningar, som numera äro föreskrivna

för seminariets elever.

Rektors skrivelse var åtföljd av en kartskiss över ifrågavarande lekplan

samt följande av grundläggaren A. Andersson och byggmästaren N.

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Åttonde huvudtiteln; 1919 års tillåggsstat.

J. Anderson i Kalmar upprättade kostnadsförslag för omläggningen av

nämnda lekplan:

Planen enligt bifogad skiss innehåller 1,576 m2. Det gamla gruset bortschaktas

till 0,3 m. djup. Av det översta gruslagret päfylles vid uthusen till erforderlig höjd.

Dräneringsdike lägges av 75 mm. tegelrör till järnvägsdiket.

Efter avjämning av bottenytan lägges ett 10 om. lag av små fältsten, därpå lägges

makadam, ett lag 10 cm. tjockt, varpå sedan lägges 5 cm. lerblandad sandlag och

överst ett lag 5 cm. av sten krossgrus, eller grovt Vassmolösa grus väl harpat. Makadam

och gruslager packas väl. Gamla rännstenen vid seminariebyggnaden mot lekplanen

justeras, och lägges granitnubbsten på båda sidor till 1 m. bredd. Rännsteneu vid

gymnastikhuset, som gränsar intill lekplanen, lägges av huggna kalkstensrännor med

granitnubbsten å båda sidor till 1 m. bredd.

Bortschaktning och transport..................................................................

ett lag små tältsten å 10 cm.............................................................

» » makadam ................................................................... ..............

» » lerblandad sand och stenkrossgrus eller harpad, grov Vassmo
lösagrus

10 cm............................................................................

100 m1 dräneringsdike med 75 mm. tegelrör.......................................

41 » rännsten av huggna kalkstensrännor med granitnubbsten å

båda sidor till 1 m. bredd .........................................................

40 m. justering av gamla räunstenen och granitnubbsten på båda

sidor till 1 m. bredd ...............................................................

Påfyllnad av gammalt grus å planen vid uthusen.................................

K

kronor 2,680: —

» 1.576: —

» 3,152: —

» 2,128: —

» 200: —

» 654: —

» 540: —

» 60: —

ronor 10,990: —

över detta förslag har folkskolöverstyrelsen inhämtat utlåtande av byggnadsstyrelsen,

som i sin ordning infordrat yttrande från civilingenjören Fritz

Söderbergh. Den sistnämnde har lämnat följande omdöme och ändringsförslag

beträffande de föreslagna åtgärderna till lekplanens förbättring:

Åtgärderna synas mig välbetänkta, dock förefaller det föreslagna lerblandade gruslagret

vara väl knappt tilltaget. Då detta har till uppgift att bilda ett tätt fast lager,

som skall hindra ytgrusets nedträngande i makadamlagret, anser jag det böra givas

en tjocklek av 10 cm. i stället för föreslagna 5 cm. Möjligen kan makadamlagrets

tjocklek minskas med 2 å 3 cm., så att kostnaden ej behöver stiga. Vad ytbetäckniugen

beträffar, bör det föreslagna naturliga gruset användas och stenkrossgrus ej tilllåtas,

då detta dels dammar mer, dels genom sin skarpkantighet vållar en större nötning

av skodon och kan vid fall under lek åstadkomma elakartade skrubbsår. Efter

påförandet av det lerblandade sandlagret bör före ytgrusets påläggning planen vältas

med möjligaste tunga vält.

Byggnadsstyrelsen har därefter i skrivelse till folkskolöverstyrelsen den

9 april 1918 meddelat, att arbetet borde enligt styrelsens mening utföras

i enlighet med vad Söderbergh föreslagit samt att det till styrelsens disposition

ställda anslaget till byggnader och reparationer icke lämnade tillgång

till täckande av de på grund av förslagets utförande uppkommande

[36.J

s. 80 Kontrollera mot PDF

-80

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

kostnaderna, varför styrelsen ville ifrågasätta, huruvida icke för ändamålet

kunde tagas i anspråk medel av reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Folkskolöverstyrelsen har i sin ovan berörda skrivelse förklarat sig anse

omläggningen av lekplanen nödvändig, enär de anmärkta missförhållandena

tydligen försvårade dess användning samt dess areal med nuvarande fordringar

på en ändamålsenlig lek- och idrottsplan behövde utökas, överstyrelsen

hade icke haft något att erinra mot byggnadsstyrelsens ovannämnda

förslag.

Slutligen har statskontoret på grund av remiss avgivit utlåtande i

ärendet den 12 juni 1918 och därvid anfört:

Enär å reservationsanslaget till folkskoleseminarierna icke finnes någon besparing,

som kan användas för det i förevarande framställning angivna ändamål, lärer annan

utväg icke återstå än ett hänvändande till riksdagen. Statskontoret får alltså hemställa,

det täcktes Kungl. Maj:t hos riksdagen å 1920 års riksstat, eller, om saken

anses brådskande, å tilläggsstat för år 1919, åska ett förslagsanslag, högst 10,990

kronor för omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar lek- och idrottsplan.

Departe- En förbättring av ifrågavarande lek- och idrottsplan synes mig vara

mentschefen. av behovet påkallad och böra utföras i överensstämmelse med den av byggnadsstyrelsen

anvisade planen. I fråga om de beräknade kostnaderna för

arbetets utförande har jag intet att erinra. Då varken det till byggnadsstyrelsens

disposition ställda anslaget till byggnader och reparationer eller

reservationsanslaget till folkskoleseminarierna lämnar tillgång till täckande

av kostnaderna i fråga, lärer det vara nödvändigt att hos riksdagen äska

det för ändamålet erforderliga beloppet, 10,990 kronor. Då de anmärkta

olägenheterna av lekplanens nuvarande beskaffenhet snarast möjligt böra

avhjälpas, synes mig nämnda belopp böra uppföras på tilläggsstat för år

1919. Det bör tydligen få karaktären av förslagsanslag, högst sagda

belopp.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att för omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar

lekplan anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 10,990 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 81

8. Ytterligare anslag till nybyggnads- och ändringsarbeten vid

folkskoleseminariet i Luleå. Under åberopande av vad jag anfört enligt

det vid årets statsverksproposition fogade utdrag ur statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att — under förutsättning av bifall till Kungl. Maj:ts

under nämnda punkt i årets statsverksproposition framställda

förslag om beviljande av ett ytterligare belopp

av 105,500 kronor till utförande av nybyggnads- och

ändringsarbeten för folkskoleseminariets i Luleå utvidgning

till dubbelseminarium — utöver de anslag å sammanlagt

622,000 kronor, som av 1916 och 1918 årens

riksdagar för ändamålet beviljats, av förstnämnda nu

äskade anslag anvisa på tilläggsstat för år 1919 såsom

reservationsanslag ett belopp av 55,500 kronor.

9. Ordnandet av tomtområdet vid folkskoleseminariet i Luleå.

På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beslöt 1916 års riksdag att, bland

annat, dels antaga av stadsfullmäktige i Luleå gjort erbjudande om upplåtelse

av ett område av 16,090,14 kvadratmeter för utvidgning av folkskoleseminariets

i sagda stad tomtområde, dels till utförande0 i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten G. Hermansson upprättade ritningar

av . erforderliga nybyggnads- och omändringsarbeten för ifrågavarande

seminariums utvidgning till dubbelseminarium bevilja ett anslag

av 248,460 kronor och därav anvisa på extra stat för år 1917 ett belopp

av 123,000 kronor. Återstående beloppet, 125,460 kronor, har på Kungl.

Maj:ts förslag av 1917 års riksdag anvisats på extra stat för år 1918.

Sedermera har 1918 års riksdag, likaledes i enlighet med Kungl. Maj:ts

därom gjorda framställning, för berörda nybyggnads- och ändringsarbetens

utförande beviljat ett tilläggsanslag av 373,540 kronor och därav

på extra stat för år 1919 anvisat ett belopp av 300,000 kronor. I annat

sammanhang har jag hemställt om förslag till riksdagen att på extra stat

för år 1920 anvisa återstoden av sistnämnda anslag, 73,540 kronor, samt

vidare anhållit om förslag till riksdagen att för samma ändamål bevilja

ytterligare ett tilläggsanslag av 105,500 kronor och därav anvisa på tillläggsstat

för år_1919 55,500 kronor och på extra stat för år 1920 50,000

kronor.

Sedan Kungl. ^Majd den 30 juni 1916 beslutat att, i överensstämmelse

med 1916 års riksdags förutnämnda beslut, antaga det av stadsfullmäktige

i Luleå gjorda erbjudandet om upplåtelse °av omförmälda

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 11

[37.]

Ytterlig»™

anlsag till nybyggnads-

ock

ändringsarbeten

vid folkskoleseminariet

i Lule».

[38.]

Ordnandet »r

tomtområdet

vid folkskoleseminariet

i

Lille».

s. 82 Kontrollera mot PDF

82 Åttonde hnvndtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tomtområde, har ifrågavarande område på föranstaltande av Kungl. Maj:ts

befallningshavande i Norrbottens län enligt av Kungl. Maj:t meddelat

uppdrag överlämnats åt statsverket. Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse

den 31 augusti 1918 anhållit om beredande av medel för ordnande

av det utvidgade tomtområdet vid ifrågavarande seminarium och därvid

överlämnat ett av stadsingenjören i Luleå E. Kinnman och läraren i

trädgårdsskötsel vid seminariet, filosofie doktor A. Ulander utarbetat förslag

till tomtområdets ordnande, åtföljt av karta och kostnadsberäkning.

Sagda kostnadsberäkning slutade på ett belopp av 34,000 kronor.

Ärendet har emellertid remitterats till byggnadsstyrelsen för ytterligare

utredning. Byggnadsstyrelsen har ännu icke inkommit med yttrande

i ämnet, men har styrelsen under hand meddelat, att den i maj 1918 beräknade

summan, 34,000 kronor, nu på grund av sedan dess inträffade

prisstegringar är för för låg, och att ett belopp av omkring 40,000 kronor

i stället bör tagas i beräkning för det angivna ändamålet.

Givetvis böra arbetena med nämnda tomtområdes ordnande komma

till utförande, och då de sannolikt behöva påbörjas redan under år 1919

torde medel för ändamålet göras tillgängliga under sagda år, varför sådana

medel böra äskas hos riksdagen på tilläggsstat för år 1919. Då emellertid,

såsom nämnts, ärendet kräver ytterligare beredning, hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående ordnande

av tomtområdet vid folkskoleseminariet i Luleå, beräkna

för ändamålet på tilläggsstat för år 1919 ett belopp

av 40,000 kronor.

[39.]

Studentkurser

och parallellavdelningar

vid

vissa folkskolcseminarier.

10. Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier.

Under åberopande av vad jag anlört enligt det vid årets

statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för studentkurser vid folkskoleseminarierna i

Strängnäs, Växjö, Stockholm och Kalmar samt för parallellavdelningar

vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Karlstad och Umeå och för preparandkurs vid folkskoleseminariet

i Luleå anvisa på tilläggsstat för år 1919

ett reservationsanslag av 21,810 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 83

It. Förstärkande av de i folkskoleseminariernas stater upptagna

anslag till materiell m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts därom

gjorda framställningar har riksdagen anvisat på extra stat för vartdera av

åren 1917 och 1918 ett förslagsanslag å högst 30,000 kronor och på tillläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag å högst 90,000 kronor att efter

Kungl. Maj:ts bestämmande användas, anslaget för år 1917 till täckande

av sådan brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som till följd

av stegrade kostnader för uppvärmning, belysning och renhållning m. m.

hade uppkommit eller kunde uppkomma under åren 1915 och 1916, anslaget

å extra stat för år 1918 till täckande av sådan brist i de särskilda

folkskoleseminariernas stater, som av samma anledning kunde uppkomma

under år 1917, samt anslaget å tilläggsstat för år 1918 till täckande av

sådan brist i de särskilda folkskoleseminariernas stater, som av dylik anledning

kunde uppkomma under år 1918.

Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1918 hemställt,

att av 1919 års riksdag måtte utverkas anslag till mötande av liknande

behov med avseende på år 1919. Överstyrelsen yttrar därvid inledningsvis

:

För att möjliggöra en uppskattning av storleken av det belopp, som för berörda

ändamål kan bliva erforderligt, har överstyrelsen från folkskoleseminariernas rektorer

införskaffat närmare upplysningar såväl rörande storleken av den brist i anvisade anslag,

vilken kan antagas förefinnas vid 1918 års slut, som ock angående de kostnadsökningar,

som på grund av nu rådande förhållanden äro att motse under år 1919.

I fråga om beräkningen av det anslag, som för här ifrågavarande behov skulle

bliva erforderligt för år 1918, anförde överstyrelsen i sin framställning den 31 augusti

1917, att från år 1916 kvarstode en brist av omkring 8,000 kronor och att de brister,

som kunde väntas uppstå under år 1917. kunde beräknas uppgå till sammanlagt 62,000

kronor, tillsammans alltså omkring 70.000 kronor, samt att, därest å reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna icke skulle förefinnas så stor behållning, att den försloge

till det belopp, som komme att överskjuta det för bristens täckande beviljade anslaget,

den del därav, som komme att kvarstå, måste överföras till 1918 års räkenskaper

och tagas i beräkning vid äskande av anslag för sagda år.

Genom brev till statskontoret den 7 december 1917 har Kungl. Maj:t till täckande

av dels återstående brist för år 1916, 17,683 kronor 7 öre, dels ock 85 procent av

den för år 1917 beräknade bristen av 62,000 kronor anvisat tillhopa 60,383 kronor

7 öre att utbetalas till vederbörande rektorer med 30,383 kronor 7 öre från reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna och med 30,000 kronor förskottsvis av tillgängliga

medel, som efter ingången av år 1918 skulle gottgöras statskontoret av det för

förenämnda ändamål av riksdagen på extra stat för år 1918 beviljade anslaget. Enär

alltså minst 15 procent av den beräknade bristen för år 1917 måste överföras till år

1918 och då den ytterligt starka stegringen av bränslepriserna, som ägt rum under år

[40.1

Förstärkande

av de

i folkskoleseminariernas

stater upptagna

anslag

till materiell

m. m.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

[40.]

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

1917, kunde förväntas komma att ytterligare ökas under år 1918, ansåg överstyrelsen

försiktigast att för år 1918 räkna med ett avsevärt högre belopp för täckande av de

brister, som kunde uppkomma under sagda år, än det, som då kunde förutses i fråga

om bristen för år 1917. Överstyrelsen antog däiför, att bristen för år 1918 komme

att uppgå till åtminstone 90,000 kronor. Föredragande departementschefen uttalade

i sitt anförande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1918 i fråga om 1918 års tillläggsstat,

att vad utöver förenämnda belopp av 60,883 kronor 7 öre kunde erfordras

till täckande av den verkliga bristen för är 1917 torde kunna bestridas av reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, varför han ansåge det icke vara erforderligt

att i framställningen till riksdagen beräkna medel till täckande av annan brist än den,

som kunde väntas uppkomma under år 1918. På grund härav förordade departementschefen

i överensstämmelse med överstyrelsens beräkning, att ett förslagsanslag, högst

90,000 kronor, skulle äskas på tilläggsstat för år 1918 att efter Kungl. Maj:ts bestämmande

användas till täckande av brist i folkskoleseminariernas stater, som kunde uppkomma

under år 1918. Kungl. Maj:t fattade beslut i överensstämmelse härmed och

riksdagen har, såsom redan nämnts, enligt skrivelse den 6 juni 1918 godkänt den på

grund därav gjorda framställningen.

Angående det anslag, som är behövligt för mötande av den brist i

folkskoleseminariernas stater, vilken väntas uppkomma under år 1919, anför

överstyrelsen:

Av de nu från seminarierna meddelade uppgifterna inhämtas, att eu brist av

16,862 kronor 32 öre i räkenskaperna för år 1917 kvarstod obetäckt vid 1918 års början,

att bristen för år 1918 beräknas uppgå till sammanlagt omkring 100,000 kronor

och att bristen för år 1919 torde kunna beräknas till ungefärligen samma belopp som

för år 1918.

Den allmänna prisstegringen, som under kristiden alltjämt fortgått och som i

synnerhet gjort sig gällande med avseende på bränslekostnader och arbetslöner, har uppnått

en höjd, som överstiger de beräkningar, som i förväg gjorts beträffande året 1918.

Fastän de nu beräknade bristerna för nämnda år med ungefär 10 procent överstiga den

beräkning, som skedde under år 1917, måste man befara, att bristen under sista delen av

året skall bliva ytterligare förhöjd, och att året 1919 skall med avseende på kostnader

för seminarierna ställa sig lika ogynnsamt som år 1918, om icke ändå ogynnsammare.

Då - härtill kommer, att de inskränkningar med avseende på uppvärmning och belysning

samt inköp av undervisningsmateiiell och böcker, som under de sist förflutna åren

i besparingssyfte gjorts vid seminarierna, otvivelaktigt i flera avseenden utövat ett ogynnsamt

inflytande på dessa läroanstalters verksamhet och därför icke lämpligen kunna

under en längre följd av år fortgå, synes det överstyrelsen oundgängligt, att seminariernas

stater erhålla en sådan tillökning, att de utan större olägenhet kunna möta

den oundvikliga kostnadsstegringen. För vart och ett av åren 1916, 1917 och 1918

hava de extra anslagen till seminarierna för uppvärmning, belysning, renhållning m. m.

måst ökas med omkring 30,000 kronor i förhållande till närmast föregående år, och

det synes av förhållandena påkallat, att en sådan ökning måste ske även för år 1919

och ifrågavarande tilläggsanslag alltså bestämmas till 120,000 kronor.

1 fråga om seminariernas ekonomiska förvaltning anser sig överstyrelsen liksom

föregående år böra vitsorda, att den, så vitt överstyrelsen förmår bedöma, handhafts

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

med all den omsikt och sparsamhet, som under rådande svåra förhållanden varit möj- |(>.

liga. De inskränkningar, som efter överstyrelsens anvisningar vidtagits beträffande lokalernas

användning för att minska uppvärmnings- och belysningskostnaderna, hava iakttagits

även under innevarande år. Inköpen av böcker hava även under år 1918 jdterligare

inskränkts. Beträffande undervisningsmateriell har visserligen sammanlagda inköpskostnaden

ökats från 12,000 kronor år 1917 till 16 000 kronor år 1918, men dä priserna å dylik

materiell under senaste tiden i mycket hög grad stegrats, i mänga fall flerdubblats, hava

i själva verket även i fråga om inköp av materiell väsentliga inskränkningar vidtagits.

Att alltför mycket inskränka anskaffningen av böcker och materiell synes likväl icke

rådligt, därest icke undervisningsarbetets resultat skola äventyras. I jämförelse med

bränslekostnaderna spela för övrigt alla andra utgiftsposter en jämförelsevis underordnad

roll, och såsom förut anmärkts härleda sig bristerna i seminariernas stater framför

allt från sagda kostnaders starka stegring.

Slutligen hemställer överstyrelsen, att ifrågavarande anslag måtte i

riksstaten uppföras under en titel, som mera överensstämmer med anslagets

uppgift, och anför i sådant avseende:

Det anslagsbehov, varom här är fråga, torde, såsom överstyrelsen i sin denna

dag avgivna framställning rörande anslagsbehov för folkundervisningen m. m. under

budgetåret 1920 framhållit, numera kunna anses vara av den natur, att en avsevärd

förhöjning av de i seminariernas ordinarie stater upptagna anslagen till expenser rätteligen

borde ske. Då det emellertid med hänsyn till den rådande ovissheten i fråga om

penningvärdets framtida utveckling synes rådligast att ännu något år låta anstå med

regleringen av nämnda ordinarie anslag och tillgodose behovet av ökade medel genom

anslag å extra stat, anser överstyrelsen riktigast, att det här ifrågavarande anslaget,

vars syfte nu med det så väsentligt ökade beloppet måste anses vara i viss mån ett

annat än då det först beviljades, icke längre bör betecknas såsom avsett att täcka brist

i seminariernas stater utan såsom åsyftande att bereda förstärkning av seminariernas

ordinarie anslag till driftkostnader, därvid givetvis även kostnader för materialier till

slöjdundervisning samt för seminarieträdgårdarnas skötsel och underhåll m. m. böra

komma i betraktande.

För att folkskoleseminariernas arbete skall kunna fortgå ostört under

år 1919 synes mig nödvändigt, att ett anslag för nu angivna ändamål upptages

på tilläggsstat för nämnda år. Såsom redan nämnts, är ett motsvarande

anslag av 90,000 kronor uppfört på tilläggsstat för år 1918.

Med hänsyn till de ytterligare prisstegringar, som inträffat, sedan sistnämnda

anslag av riksdagen beviljades, torde det anslagsbelopp, 120,000

kronor, som överstyrelsen föreslagit för år 1919, icke böra anses vara för

högt tilltaget. Huruvida anslaget uppföres under den förutvarande titeln

eller under den, som överstyrelsen nu föreslagit, är enligt min mening eu

underordnad fråga, men då den senare titeln i någon mån bättre motsvarar

syftemålet med anslaget, har jag intet att invända mot överstyrelsens förslag

i denna del.

s. 86 Kontrollera mot PDF

[41.]

Hyresbidrag

till rektor

vid folkskoleseminariet

i

Skara.

[42.]

Fortbildningskurser

för lärare vid

egentliga

folkskolor

och småskolor.

86 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Anslaget torde böra uppföras såsom förslagsanslag, högst det ifrågavarande

beloppet 120,000 kronor. Beslut om dess fördelning mellan de

olika seminarierna torde böra fattas av Kungl. Maj:t.

På grund av det anförda hemställer jag, det täcktes Eders Kungl.

Maj:t föreslå riksdagen

att anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 120,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts

bestämmande användas till förstärkande av de i folkskoleseminariernas

stater upptagna anslagen till materiell

samt ljus och ved in. in., till seminarieträdgårdarnas

underhåll och skötsel, till materialier till undervisningen

i slöjd och husligt arbete, till idrottsmateriellens underhåll

m. m.

12. Hyresbidrag till rektor vid folkskoleseminariet i Skara.

I anslutning till vad jag anfört i det vid årets statsverksproposition fogade

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer jag

om förslag till riksdagen

att till beredande av ytterligare medel för bestridande

av hyresbidrag till rektor vid folkskoleseminariet

i Skara anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 50 kronor.

Anordningar för lärares fortbildning.

13. Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor. Under åberopande av vad jag anfört enligt det vid årets

statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att

till bestridande av ytterligare kostnader för fortbildningskurser

för lärare vid egentliga folkskolor och;

småskolor anvisa på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda

reservationsanslag:

till fortbildningskurser i allmänhet ett belopp av

4,600 kronor,

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

till särskilda fortbildningskurser i gymnastik ett

belopp av 3,340 kronor,

till särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel

ett belopp av 1,700 kronor samt

till särskilda kurser i simning och livräddning ett

O O

belopp av 250 kronor,

eller sammanlagt 9,890 kronor.

Folkskolor.

14. Svensk undervisning för svenska barn i utlandet. I enlig- |43.]

het med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar har riksdagen under Svensk underde

senare åren beviljat anslag för upprätthållande av svensk undervisning ,Jén"kaS barn

för svenska barn i utlandet. Sålunda anvisades på extra stat för vart och i utlandet

ett av åren 1914 —1919 till dylik undervisning i Berlin 1,800 kronor, i

London 2,000 kronor och i Hamburg 1,600 kronor samt för år 1915 till

liknande undervisning i Paris 1,700 kronor, samtliga belopp att utgå enligt

de bestämmelser, Kungl. Maj:t kunde finna lämpligt föreskriva. Beträffande

sistnämnda anslag har — med anledning av undervisningens inställande

under läsåren 1914—1915 och 1915—1916 — genom särskilda

beslut av 1915 och 1916 årens riksdagar medgivits, att anslaget finge för

enahanda ändamål användas under det nästföljande läsåret.

Genom beslut den 22 juli 1918 förordnade Kungl. Maj:t,''att de för

år 1919 beviljade anslagen till omförmälda undervisning i Berlin, London

och Hamburg skulle utgå för därmed avsedda ändamål, under villkor att

belopp, motsvarande minst hälften av ifrågavarande anslag, för samma

ändamål anskaffades i Berlin genom kyrkorådets i svenska Victoriaförsamlingen

därstädes försorg, i London genom styrelsens för svenska föreläsnings-

och skolföreningen därstädes försorg och i Hamburg genom styrelsens

för svenska skol- och föreläsningsföreningen därstädes försorg, att

undervisningen fortginge minst 8 månader av läsåret 1918 —1919 samt

att de lärarinnor, som av respektive styrelser förordnades att bestrida undervisningen,

härför erhölle en årlig ersättning av minst 2,300 kronor i Berlin,

2,500 kronor i London och 2,000 kronor i Hamburg.

Med skrivelse den 31 augusti 1918 har från utrikesdepartementet till

chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats och med förord beled
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

sagats en av skolrådet i svenska Victoriaförsamlingen i Berlin gjord ansökning,

det Kungl. Maj:t ville till 1919 års riksdag avlåta proposition om

statsanslag av 1,800 kronor till beredande av svensk undervisning åt

svenska barn i Berlin under tiden den 1 september 1919—den 1 september

1920.

Vid ansökningen fanns fogad en av vederbörande lärarinna avgiven

berättelse över skolarbetet under läsåret 1917 —1918, av vilken framgår,

bland annat, att skolan varit i verksamhet under tiden den 1 oktober—

den 22 december 1917 samt den 7 januari—den 21 juni 1918 ävensom

att lärjungantalet varit under hela läsåret 66.

Vidare har från utrikesdepartementet med skrivelse den 4 november

1918 till chefen för ecklesiastikdepartementet överlämnats en av svenske

ministern i London översänd och förordad ansökning från svenska föreläsnings-

och skolföreningen därstädes, att proposition måtte avlåtas till

1919 års riksdag om ett anslag till därvarande svenska skola å 3,800

kronor, motsvarande två tredjedelar av det samfällda belopp, lärarinnorna

ägde att i lön uppbära för läsåret 1919—1920.

Till stöd för den begärda höjningen av anslagsbeloppet har föreningen

anfört, att den från och med år 1915 utvidgat sin verksamhet, så att den

numera omfattade en folkskol- och en elementaravdelning. Denna utvidgning

hade nödvändiggjort anställandet av en andra lärarinna med en årslön

av 2,000 kronor. Vidare hade styrelsen funnit nödigt att, på grund

av ökat arbete och de med kriget följande ökade levnadskostnaderna, öka

den ena lärarinnans årslön med 700 kronor, vadan alltså de två lärarinnorna

numera erhölle i lön tillsammans 5,700 kronor. Slutligen hade

skolans kassa vid början av höstterminen 1918 uppvisat en brist av 58.1.0.

Sedan väntat statsbidrag och terminsavgifter avdragits, beräknades denna

brist hava vid 1918 års slut stigit till £ 75, och det torde vara tvivel

underkastat, huruvida en dylik summa kunde erhållas genom frivilliga bidrag

från medlemmar inom kolonien utöver vad de redan från årets början

hade bidragit.

Vid ansökningen voro fogade styrelsens berättelse för år 1917 ävensom

en utav lärarinnorna avgiven redogörelse för skolans verksamhet under

läsåret 1917—1918. Den förra innehåller, bland annat, ett sammandrag

av skolans räkenskaper för år 1917. Av den senare framgår, att undervisningen

i skolan pågått under tiden den 17 september—den 22 december

1917 samt den 14 januari—den 29 juni 1918. Elementaravdelningen

s. 89 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 89

avser att förbereda elever till inträde i en av de första klasserna vid

svenskt allmänt läroverk. Elevernas antal var i folkskolavdelningen 44 och

i elementaravdelningen 8. De till folkskolavdelningen hörande barnen

hava i regel besökt skolan endast en dag i veckan.

Likaledes har från utrikesdepartementet med skrivelse den 30 augusti

1918 överlämnats en från styrelsen för svenska skol- och föreläsningsföreningen

i Hamburg översänd ansökning, att Kungl. Maj:t täcktes hos riksdagen

göra framställning om ett statsanslag å 1,600 kronor till svenska

skolverksamheten i Hamburg för läsåret 1918—1919.

Vid ansökningen hade fogats en av vederbörande lärarinna avgiven

redogörelse för den ifrågavarande skolans verksamhet under läsåret 1917

— 1918, vari bland annat meddelats, att undervisningen pågått under tiden

den 3 september—den 15 december 1917 samt den 14 januari—den 16

juni 1917, att antalet elever under höstterminen varit 31 och under vårterminen

34 och att de regelbundet infunnit sig till lektionerna.

över samtliga nu nämnda ansökningar har folkskolöverstyrelsen respektive

den 18 september och den 19 december 1918 avgivit infordrade

utlåtanden, överstyrelsen har tillstyrkt bifall till framställningarna rörande

skolorna i Berlin och Hamburg.

Angående den svenska skolan i London yttrar överstyrelsen bland

annat:

I nu föreliggande ansökning har svenska föreläsnings- och skol föreningen i London

anhållit om anslag till svenska skolan därstädes med 3,800 kronor eller 1,800

kronor mera än hittills beviljats. Sistnämnda belopp utgör 2/8 av den lön, som utgår

till den vid den s. k. elementaravdelningen sedan början av år 1915 anställda lararinuan,

samt av den löneförhöjning å 700 kronor, som tilldelats den ena av de båda

lärarinnorna, vilkendera har i ansökningen icke angivits.

Under vartdera av åren 1915, 1916 och 1917 har föreningen gjort framställning

om ett anslag av 3.333 kronor till skolverksamheten i fråga. Över dessa framställningar

har överstyrelsen den 7 december 1915, den 1 november 1916 och den 19 december

1917 avgivit utlåtauden, därvid överstyrelsen icke funnit sig kunna tillstyrka

bifall till den begärda anslagsökningen.

Då det i den föreliggande ansökningen icke angivits, vilken av de båda lärarinnorna

erhållit den ovau omnämnda löneförhöjningen å 700 kronor, och det således

icke av ansökningen framgår, vilkendera skolavdelningens verksamhet denna utgiftsökning

skulle komma till godo, och då för övrigt icke några skäl utöver vad som

tidigare anförts till stöd för föreningens begäran om anslagsökning synas hava tillkommit,

anser sig överstyrelsen böra uttala sig för att föreningen fortfarande endast

måtte erhålla anslag till den förut statsunderstödda skolverksamheten, samt, då det ej

visats, att utgifterna för denna ökats, att anslaget för läsåret 1919 — 1920 måtte utgå

med samma belopp som för vart och ett av de föregående år, under vilka anslag

erhållits.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

[43.]

Hambnrg.

12

s. 90 Kontrollera mot PDF

Faris.

90

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Från den svenska skolan i Paris har intet meddelande inkommit.

Departe
mentschefen.

L44.]

Tillfällig avlöningaförbättnng

åt

lärare i manlig

slöjd.

Av de redogörelser för de svenska skolornas i Berlin och Hamburg

verksamhet under läsåret 1917—1918, som av vederbörande lärarinnor

avgivits, synes framgå, att dessa skolor fortfarande på ett erkännansvärt

sätt sökt fylla sin uppgift. Till nämnda skolor torde böra utgå understöd

för läsåret 1918—1919 med oförändrade belopp.

Vad den svenska skolan i London beträffar instämmer jag i vad folkskolöverstyrelsen

anfört och kan således icke heller nu förorda den ifrågasatta

höjningen av statsunderstödet, utan torde även detta understöd böra

för läsåret 1918—1919 utgå med samma belopp som hittills.

Då samtliga förberörda understöd kunna komma att redan under år

1919 tagas i anspråk, torde det för ändamålet erforderliga anslaget böra

uppföras på tilläggsstat för år 1919.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes föreslå riksdagen

att bevilja på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 5,400 kronor att utgå till upprätthållande

under läsåret 1919—1920 av svensk undervisning åt

svenska barn: i Berlin med högst 1,800 kronor, i

London med högst 2,000 kronor och i Hamburg med

högst 1,600 kronor, samtliga belopp att utgå enligt de

bestämmelser, Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

15. Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i manlig slöjd. På

sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av protokollet

över ecklesiastikärenden hemställde jag om förslag till riksdagen

angående ändrade grunder för utgående av statsbidrag från och med år

1920 för undervisning i slöjd. Enligt detta förslag skulle sådant statsbidrag

beräknas efter 90 öre för slöjdtimme och utgå med högst 122

kronor 40 öre för kalenderår, under villkor, bland annat, att arvodet åt

läraren utgått med minst 1 krona för varje undervisningstimme.

I skrivelse den 31 augusti 1918 har folkskolöverstyrelsen gjort framställning

rörande tillfällig avlöningsförbättring för år 1919 åt de lärare,

som meddela undervisning i manlig slöjd uti folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola, för vilken skoldistrikt åtnjuter bidrag av statsmedel

enligt de i kungörelsen 16 juni 1906 (nr 49, sid. 7) angående statsbidrag

för undervisning i slöjd angivna grunder.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

Efter att hava erinrat om vad överstyrelsen i sin skrivelse samma [44.j

dag angående anslag till folkundervisningen m. m. under budgetåret 1920

anfört rörande det synnerligen tillbakasätta läge, vari nämnda lärare befinna

sig med avseende på sina löneförhållanden, och om behovet av en

snar löneförbättring för dessa lärare, yttrar överstyrelsen beträffande

sto i leken av den avlöningsförbättring för år 1919, som överstyrelsen

ifrågasätter:

Vad nu särskilt lärarna i manlig slöjd vid folkskolorna angår, vill överstyrelsen

ånyo erinra därom, att det för dessa lärare nu ulgående minimiarvodet är bestämt

till 60 öre för timme och högst 81 kronor för år och slöjdavdelning. Till jämförelse

må anföras, att sedan från och med år 1919 årsarvodet för extra ordinarie folkskollärare

utgår med 1,700 kronor, motsvarande omkring 1 krona 70 öre för timme, utgör

minimiavlöningen för den manliga slöjden föga mer än en tredjedel av nämnda

arvode. I sin framställning rörande ett mera fullständigt ordnande av ifrågavarande

lärares löner har överstyrelsen föreslagit, att minimiarvodet för dem skulle bestämmas

till 1 krona 50 öre för timme. Då emellertid här ifrågasattes endast en tillfällig löneförbättring,

har överstyrelsen funnit sig böra stanna vid att såsom en lämplig övergång

från det nu utgående minimiarvodet till det i överstyrelsens nämnda framställning

angivna föreslå, att minimiarvodet för timme måtte under år 1919 utgå med samma

belopp, 1 krona 25 öre, som 1917 års riksdag beslutat skola tills vidare, under avvaktan

på närmare utredning i ärendet, utgå för undervisning i slöjd vid fortsättningsskolorna.

Det belopp, som från statens sida garanterats såsom minimiavlöning för

undervisning i manlig slöjd, skulle sålunda höjas från 60 öre för undervisningstimme

eller högst 81 kronor för år och slöjdavdelning till 1 krona 25 öre för timme eller

högst 168 kronor 75 öre för år och slöjdavdelning. Efter en sådan höjning av arvodet

skulle minimiavlöningen för år till en slöjdlärare, vars tjänstgöring omfattade sju slöjdavdelningar,

vardera med fyra timmars undervisning i veckan, alltså sammanlagt 28

veckotimmar, ökas från nuvarande 567 kronor till 1,181 kronor 25 öre.

Vid anmälan förut denna dag under omförmälda punkt av frågan om m^[Bpcah^]

ökat statsbidrag för undervisning i slöjd i egentlig folkskola, mindre folk- R ''

skola och särskild slöjdskola uttalade jag såsom min mening, att avlöningen

för ifrågavarande undervisning borde, på grund av dess otillräcklighet

under nuvarande förhållanden, snarast möjligt höjas. Sådan höjning synes

mig böra inträda redan med år 1919.

För år 1920 har jag föreslagit ett avlöningsbelopp av 1 krona

för varje undervisningstimme. Motsvarande belopp torde även böra beräknas

för år 1919.

Sagda förslag innebär en förhöjning med 40 öre av den nu med 60

öre utgående timavlöningen. Då det av riksdagen beviljade ordinarie förslagsanslaget

till undervisning i manlig slöjd för år 1919 är bestämt till

500,000 kronor, skulle för en sådan förhöjning erfordras ett anslag på

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tilläggsstat för år 1919 uppgående till 40/fi0 av det ordinarie anslaget, således

333,333 kronor eller i runt tal 335,000 kronor.

På grund av det anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen att

dels besluta, att till lärare, som meddelar undervisning

i manlig: slöjd uti egentlig folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola, för vilken skoldistrikt åtnjuter

bidrag av statsmedel enligt de i kungörelsen den 16

juni 1906 (nr 49, sid. 7) angående statsbidrag för undervisning

i slöjd angivna grunder, må under år 1919

utgå tillfällig avlöningsförbättring med ett belopp av

40 öre för slöjdtimme, dock med högst 54 kronor

för varje slöjdavdelning;

dels ock för beredande av tillgång härtill anvisa å

tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 335,000

kronor.

[45.] 16. Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i kvinnlig slöjd.

Tillfällig ry- Folkskolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1918 gjort framställbattHng''It

ning om tillfällig avlöningsförbättring för år 1919 jämväl åt de lärare,

lärare i kvinn- som meddela undervisning i kvinnlig slöjd vid folkskola, mindre folkskola

i''g slöjd. och särskild slöjdskola. Beträffande behovet av sådan avlöningsförbättring

anför överstyrelsen bland annat:

Vad särskilt beträffar behovet av avlöningsförbättring, kan detta med skäl sägas

vara om möjligt ännu mera framträdande i avseende på lärarinnorna i kvinnlig slöjd

än för lärarna i den manliga slöjden, enär statsbidraget till avlöningen för timme för

undervisningen i kvinnlig slöjd satts till endast hälften av arvodet för undervisningen i

manlig slöjd eller till 30 öre för slöjdtimme och högst 40 kronor 50 för år och slöjdavdelning.

Sedan från och med år 1919 årsarvodet för extra ordinarie folkskollärarinna

utgår med minst 1,500 kronor eller omkring 1 krona 50 för undervisningslimme,

utgör minimiavlöningen för den kvinnliga slöjden endast en femtedel av nämnda arvode.

Den av sfaten garanterade minimilönen för en lärarinna i kvinnlig slöjd med en tjänstgöring,

omfattande sju slöjdavdelningar med fyra timmars undervisning i veckan, alltså

sammanlagt 28 veckotimmar, utgör för närvarande 283 kronor 50 öre, ett belopp som

tydligen utgör en allt för ringa ersättning för det krävande arbetet och för liten hjälp

åt skoldistrikten för att uppmuntra till ett allmännare införande i skolorna av denna

slöjdart.

Vad angår storleken av den avlöningsförbättring, som enligt överstyrelsens

mening nu bör komma i fråga, yttrar överstyrelsen:

s. 93 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 93

Överstyrelsen finner icke skäl föreligga att sätta det belopp, med vilket tillfällig [45.J

löneförbättring till lärare i kvinnlig slöjd skulle utgå, lägre än motsvarande belopp för

de manliga slöjdlärarna nämligen 65 öre för slöjdtimme. Överstyrelsen får alltså föreslå,

att utöver det belopp, som för närvarande utgår till undervisning i kvinnlig slöjd,

måtte för år 1919 utgå ett särskilt bidrag för samma ändamål å 65 öre för timme,

varigenom minimiavlöningen komme att höjas från 30 öre till 95 öre för undervisningstimme

eller från 40 kronor 50 öre till 128 kronor 25 öre för slöjdavdelning för

år. För lärarinna med tjänstgöring upp till 28 timmar i veckan skulle årsarvodet då

komma att uppgå till minst 897 kronor 75 öre.

I likhet med folkskolöverstyrelsen anser jag tillfällig avlöningsförbättring

för år 1919 vara i hög grad behövlig även för lärarna i kvinnlig

slöjd. Även denna avlöningsförbättring torde böra utgå med 40 öre

för undervisningstimme.

Då anslaget till undervisning i kvinnlig slöjd i riksstaten för år 1919

är uppfört med ett belopp av 370,000 kronor, skulle den föreslagna höjningen

i lärararvodet föranleda en kostnadsökning av 4%o av nu utgående

anslag. För dess bestridande behöves ett belopp av 493,333 kronor eller

i runt tal 495,000 kronor, vilket tydligen bör anvisas på tilläggsstat för

år 1919.

Jag hemställer alltså, att Eders'' Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att

dels besluta, att till lärare, som meddelar undervisning

i kvinnlig slöjd uti folkskola, mindre folkskola

eller särskild slöjdskola, för vilken skoldistrikt åtnjuter

bidrag av statsmedel enligt de i kungörelsen den 16

juni 1906 (nr 49, sid. 7) angående statsbidrag för undervisning

i slöjd angivna grunder, må under år 1919

utgå tillfällig avlöningsförbättring med ett belopp av

40 öre för slöjdtimme, dock med högst 54 kronor

för slöjdavdelning;

dels ock för beredande av tillgång härtill anvisa å

tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag av 495,000

kronor.

s. 94 Kontrollera mot PDF

[46.]

Tillfällig av

löningsförbåttring

åt

lärarinnor i

huslig ekonomi.

94 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

17. Tillfällig avlöningsförbättring åt lärarinnor i huslig ekonomi.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden anhöll jag om förslag till

riksdagen angående ändrade grunder för utgående av statsbidrag från och

med år 1920 för undervisning i hushållsgöromål vid folkskola. Enligt

detta förslag skulle sådant statsbidrag utgå med högst 229 kronor 50 öre

för varje kurs, som innefattade 34 arbetsdagar med minst 5 timmars undervisning

om dagen, under villkor, bland annat, att arvodet åt lärarinnan

utginge med minst 7 kronor 50 öre för ai’betsdag eller 255 kronor för

kurs. Vidare föreslog jag, att statsbidrag för undervisning i hushållsgöromål

vid högre folkskola och vid folkhögskola från och med år 1920 icke

skulle utgå från det hittills gemensamma anslaget till anordnande av undervisning

i huslig ekonomi vid folkskola, högre folkskola och folkhögskola

utan från andra anslag. För år 1919 utgår emellertid statsbidrag för

undervisning i huslig ekonomi vid samtliga tre nämnda läroanstalter enligt

riksdagens beslut från berörda gemensamma anslag.

Nu har folkskolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1918 hemställt,

att Kungl. Maj:t täcktes avlåta förslag till riksdagen angående tillfällig

avlöningsförbättring för år 1919 för lärarinna, som meddelar undervisning

i huslig ekonomi vid folkskola, högre folkskola eller folkhögskola,

för vilken undervisning statsbidrag utgår av statsmedel enligt de grunder,

som äro angivna i kungörelsen den 16 juni 1906 (n:r 49, sid. 9) angående

statsbidrag för undervisning i huslig ekonomi.

I fråga om behovet av sådan löneförbättring yttrar överstyrelsen

bland annat:

Statsbidraget till dessa lärarinnors arvode har icke blivit ökat, sedan det för

tolv år sedan fastställdes. Nämnda bidrag utgår med ett belopp av 75 kronor för

varje kurs om minst 30 arbetsdagar. Därjämte lämnas för varje kurs 25 kronor såsom

bidrag till bestridande av vissa löpande utgifter. Då statsbidrag kan utgå till

högst 6 kurser anordnade i samma skolkök under ett kalenderår, blir det årliga statsbidraget

till lärarinnans avlöning för en undervisning av nämnda omfattning 450 kronor.

Aven där kommunerna därutöver lämna något tillskott, är skolkökslärarinnornas

avlöning dock mycket låg och deras ekonomiska ställning, särskilt under nu

rådande dyrtid särdeles bekymmersam.

Vid sådant förhållande och jämväl med tanke på nödvändigheten av att skoldistrikten

erhålla kraftigare hjälp från statens sida i sin strävan att i skolorna införa

undervisning i hushållsgöromål, finner överstyrelsen en ökning av statsunderstödet

för denna undervisning vara av synnerligt behov påkallad.

Beträffande det belopp, varmed den tillfälliga avlöningsförbättringen

för sagda lärarinnor borde utgå, anför överstyrelsen:''

s. 95 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 95

Det torde vara lämpligt, att beloppet för den tillfälliga avlöningsförbättringen bestämmes

så, att skolkökslärarinnas årsavlöning, motsvarande sammanlagda arvodet för

sex skolkökskurser, kommer att uppgå till ungefär samma belopp, som av överstvrelsen

föreslagits i fråga om lärarinna i kvinnlig slöjd, alltså i runt tal 900 kronor. För var

och en av de sex kurserna skulle sålunda till lärarinnans arvode utgå ett statsbidrag

å 150 kronor i stället för det. nuvarande å 75 kronor. Till åstadkommande av en

sådan avlöningsförbättring behöves alltså ett tilläggsarvode av 75 kronor för skolkökskurs,

vilket innebär en fördubbling av det statsbidrag, som för närvarande utgår till

lärarinnearvode för varje dylik kurs. Skolkökslärarinnornas minimiavlöning för år skulle

därmed, under förutsättning att undervisningen omfattar sex skolkökskurser, höjas från

nuvarande 450 kronor till 900 kronor.

Vidare har centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas förening i skrivelse

den 31 augusti 1918 under framhållande av ifrågavarande lärarinnors tryckta ekonomiska

ställning och deras av nuvarande livsmedelsförhållanden ytterligare försvårade

arbete hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till instundande riksdag avgiva proposition

om ett kristidstillägg å 600 kronor att utgå åt skolkökslärarinnor med full tjänstgöring

vid folkskolor, högre folkskolor, folkhögskolor och vandrande skolkök under år 1919.

Att även lärarinnorna i huslig ekonomi äro i stort behov av förbättrade

avlöningsförhållanden redan under år 1919 lider intet tvivel, och

enligt min mening bör staten i sådant avseende komma dem hjälp.

Centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas förening har anhållit,

att ett kristidstillägg av 600 kronor måtte för år 1919 beviljas de

lärarinnor vid ifrågavarande skolor, som hava full tjänstgöring, och av

deras förutnämnda skrivelse framgår, att de med full tjänstgöring avse eu

tjänstgöring av 30 veckotimmar. Folkskolöverstyrelsen har föreslagit, att

den tillfälliga avlöningsförbättring för år 1919, som av överstyrelsen ifrågasatts,

skulle utgå med ett belopp av 75 kronor för varje kurs till samtliga

lärarinnor i huslig ekonomi vid berörda skolor. För eu lärarinna, som

tjänstgör vid 6 kurser under året, skulle detta innebära ett til ägg av 450

kronor för året och en årsavlöning av minst 900 kronor. Då ett stort

antal lärarinnor kunna beräknas tjänstgöra vid ett mindre antal kurser

än 6 och således erhålla en ringa årsavlöning, finner jag det obilligt att

utesluta dessa från delaktighet i avlöningsförbättringen, vilket skulle bliva

fallet i händelse av bifall till det av centralstyrelsen för svenska skolkökslärarinnornas

förening framställda förslaget. Beträffande det belopp, med

vilket sagda avlöningsförbättring bör utgå, ansluter jag mig till folkskolöverstyrelsens

förslag.

För år 1919 är anslaget till undervisning i huslig ekonomi i riks

staten upptaget till 140,000 kronor, varav 3/4 eller 105.000 kronor torde

tagas i anspråk för skolkökslärarinnornas avlöning. För bestridande av

den av mig förordade tillfälliga avlöningsförbättringen skulle på tilläggsstat

för år 1919 erfordras ett belopp lika stort som detta senare eller 105,000 kronor.

146.}

Departe
mentschefen.

s. 96 Kontrollera mot PDF

[47.]

Sextonde

allmänna

svenska iolkskollärarmötet

i Göteborg.

96 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att

dels besluta, att till lärarinna, som meddelar undervisning

i huslig ekonomi vid folkskola, högre folkskola

eller folkhögskola, för vilken undervisning bidrag utgår

av statsmedel enligt de i kungörelsen den 16 juni 1906

(nr 49, sid. 9) angående statsbidrag för undervisning i

huslig ekonomi angivna grunder, må under år 1919 utgå

tillfällig avlöningsförbättring med ett belopp av 75 kronor

för varje kurs om minst 30 arbetsdagar,

dels och för beredande av tillgång härtill å tilläggsstat

för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av 105,000

kronor.

18. Sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet i Göteborg.

Såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av allmänna

svenska folkskollärarmöten, vilka anordnas vart femte år, har Kungl. Maj:t

sedan lång tid tillbaka anvisat medel. Dessa bidrag, som tidigare i regel

utgått av allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens åttonde

huvudtitel, utgjorde för vart och ett av de under åren 1903 och 1908

hållna mötena 3,000 kronor. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

anvisade 1913 års riksdag på extra stat för år 1914 ett belopp av 3,000

kronor till bestridande av kostnaderna för det femtonde allmänna svenska

folkskollärarmötet, som hölls i Lund år 1913. Vidare anvisade 1918 års

lagtima riksdag på förslag av Kungl. Maj:t på tilläggsstat för år 1918 ett

förslagsanslag, högst 6,000 kronor, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för det sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet, som vore

avsett att hållas i Göteborg under år 1918. Genom beslut den 22 juli

1918 anbefalldes statskontoret att till centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskollärarförening på rekvisition i mån av behov utbetala sistnämnda

anslag.

Nu har berörda centralstyrelse i skrivelse den 6 december 1918 anmält,

att det tilltänkta allmänna svenska folkskollärarmötet på grund av

rådande tidsförhållanden icke kunnat äga rum under år 1918 och att det

för mötets hållande beviljade statsbidraget till följd därav icke heller kommit

till användning. Vidare har centralstyrelsen i sagda skrivelse meddelat,

att det vore centralstyrelsens mening, att mötet skulle äga rum, så

snart förhållandena det medgåve. Givetvis kunde det, säger centralstyrelsen,

för det dåvarande icke beräknas, när denna tidpunkt komme att

s. 97 Kontrollera mot PDF

1919. Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 97

inträffa, men utsikter syntes vara för handen, att mötet, för vilket åtskilliga

förberedande arbeten redan blivit av mötesbestyrelsen undangjorda,

skulle kunna hållas under loppet av år 1919. En förutsättning för att

mötet skulle kunna komma till stånd vore emellertid allt fortfarande, att

för detsamma kunde erhållas erforderligt statsunderstöd. Centralstyrelsen

hemställer därför om äskande hos 1919 års riksdag av ett anslag å 6,000

kronor för bestridande av en del av de kostnader, som bliva förenade med

hållandet av ifrågavarande möte.

I fråga om behovet av sådant understöd hänvisar centralstyrelsen till

sin framställning i ärendet den 24 november 1917. Vad centralstyrelsen

i sådant avseende anfört i sagda framställning återfinnes i det vid Kungl.

Maj:ts proposition angående anslag under åttonde huvudtiteln på tilläggsstat

för år 1918 fogade utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 14 januari 1918, punkten 29.

, Uti infordrat, den 23 december 1918 dagtecknat utlåtande har folkskolöverstyrelsen

tillstyrkt bifall till ansökningen.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att det på tilläggsstat för år 1918 anvisade förslagsanslag,

högst 6,000 kronor, såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för det sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet,

som varit avsett att hållas i Göteborg

under år 1918, må för enahanda ändamål användas

under år 1919.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

13

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat.

[48.]

Populär
vetenskapliga
föreläsningar.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

Populärvetenskapliga föreläsningar.

1. Populärvetenskapliga föreläsningar. Under åberopande av

vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för beredande av ytterligare understöd åt anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett

reservationsanslag av 8,700 kronor, att användas till

understöd åt den verksamhet, som bedrives av föreläsningsbyråerna

i Stockholm, Lund och Göteborg.

dels ock såsom bidrag för uppehållande av arbetarnas

bildningsförbunds föreläsningsverksamhet under

arbetsåret 1918—1919 bevilja på tilläggsstat för år 1919

ett reservationsanslag av 5,000 kronor, att utgå enligt

de villkor och bestämmelser, som Kungl. Maj:t kan finna

gott föreskriva.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iillåggsstat.

99

Abnormundervisningen.

1. Införande av elektrisk belysning vid vissa av institutets

och förskolans för blinda å Tomteboda lokaler. I skrivelse den 5

april 1918 har direktionen över institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes medgiva införande av

elektrisk belysning redan under år 1918 vid institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda och för detta ändamål ställa till direktionens förfogande

av tillgängliga medel ett belopp av 22,800 kronor.

Till stöd för denna sin hemställan har direktionen anfört bland annat:

Bilysniugsförhållandena vid institutet och förskolau för blinda å Tomtebo dabava

under den nu tilländagångna vintern varit mycket svåra. Till följd av nödvändigheten

att inleda gas på en del ställen, där sådan förut saknades, t. ex. vid vårdarinnornas

syplatser, som förut belysts med fotogen, och att förstärka lågorna i andra rum,

som förut delvis belysts med lampa, ha en del lågor i korridorer, sovrum och dagrum

måst avstängas — Stockholms gasverk tillåter nämligen icke, att mer än ett visst

antal lågor brännas.

Värst ha olägenheterna varit i de åt lärarpersonalen och betjäningen upplåtna

bostadslägenheterna, som — med undantag av kök och tamburer — sakna gas. Lärarpersonalen

har varit hänvisad till att tillbringa sina eftermiddagar i det gemensamma

samlingsrummet. Svårigheterna med avseende på disciplin och undervisning, som följt

med inskränkningen i belysningen, hava jämväl varit synnerligen stora, Tjänstfolket,

som, sedan fotogenen på hösten tog slut, har varit hänvisad till lysen av växlande

art, dock varken bra eller billiga, har, med sina arbeten förlagda till olika delar av

austalten, haft störa besvärligheter att kämpa med, och kvällarna hava för tjänarna

blivit så mycket otrevligare, som de ej hava något samlingsrum.

Det är under sådana förhållanden, som direktionen över institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda ansett sig böra undersöka möjligheten av införande av elektrisk

belysning vid läroanstalten. På uppdrag har ingenjören John Blomqvist i sådant

avseende utarbetat en plan för institutbyggnadernas belysning medels elektricitet och

därvid enligt av honom upprättade kostnadsförslag påvisat, att en fullständig belysning

kräver omkring 400 glödlampor för 25 å 32 normalljus, dragande en anläggningskostnad

av approximativt 33,800 kronor men att — med bibehållande av nuvarande gaslågor

— det är möjligt att inskränka anläggningen till 200 lampor, varvid dock förordats

omedelbart utförande av huvudledningen för 400 lampor i och för framtida utvidgning

till fullständig elektrisk belysning. Kostnaden enligt det senare alternativet

beräknas stanna vid 22,800 kronor.

I fråga om erhållande av elektrisk energi för belysningen har järnvägsstyrelsen,

på sätt skrivelse den 18 mars 1918 till rektor Åstrand angiver, lämnat medgivande

om levererande av sådan till blindinstitutet.

Genom utförande av åtminstone det mindre omfattande förslaget skulle lärarbostäderna,

bostäderna för betjäningen, tvättstugan, stallet och en del smärre lokaler

få sitt belysningsbehov tillfredsställt.

[49.]

Införande av

elektrisk belysning

vid

vissa av institutets

och

förskolans för

blinda å

Tomteboda

lokaler.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat*

Direktionen anser det alldeles oundgängligt, att åtgärder vidtagas för att så vitt

möjligt tillfredsställande ordna belysningsforhållandena vid blindläroanstalten icke endast

för att skaffa lyse i bostäderna åt de många, som på grund av sin tjänst äro

skyldiga att bo vid anstalten, utan lika mycket med hänsyn till de störa svårigheter,

nuvarande belysningsförhållanden medföra för ett behörigt uppehållande av disciplin

och undervisning samt för ett ordentligt utförande av alla de olika sysslor, som äro

förbundna med upprätthållandet av det stora internatet.

Vid ansökningen voro fogade dels en av institutets förutvarande rektor

P. Kerfstedt utarbetad redogörelse för blindinstitutets byggnader å

Tomteboda jämte översikt av blindundervisningen i Sverige, dels ett av

ingenjören Blomqvist uppgjort approximativt kostnadsförslag å elektrisk

belysningsanläggning inom nämnda instilut, upprättat i tvenne alternativ,

A. och B., av vilka det förra, som avser en fullständig installation med

400 lampor, beräknas draga en kostnad av 33,800 kronor, medan det senare,

som omfattar en installation för 200 lampor men med huvudledningar

för 400 lampor, så att sedermera, om så önskas, en komplettering

av anläggningen kan utföras i enlighet med det större förslaget, slutar på

en kostnadssumma av 22,800 kronor, häri dock ej inberäknade eventuellt

erforderliga efterlagningar med därtill hörande målning, dels ock en skrivelse

från järnvägsstyrelsen av den 18 mars 1918, innehållande de villkor,

på vilka järnvägsstyrelsen är villig leverera elektrisk energi till blindinstitutet

vid Tomteboda.

På grund av remisser hava folkskolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen

och statskontoret respektive den 29 april, den 6 juni och den 4 oktober

1918 avgivit utlåtanden i ärendet.

Folkskolöverstyrelsen hemställer, att Kungl. Maj:t täcktes av tillgängliga

medel anvisa 33,800 kronor till anordnande under år 1918 av

elektrisk belysning i byggnaderna för institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda. Till stöd för denna hemställan anför överstyrelsen följande:

Vid den tid åren 1885—1889, då byggnaderna för institutet och förskolan för

blinda å Tomteboda blevo uppförda, förekommo icke elektriska belysningsanläggningar

av någon större omfattning i vårt land, och då anslutning till Stockholms stads gasledningar

kunde för anstalten erhållas, var det naturligt, att gasbelysning där blev

införd. I lärarnas och betjäningens bostadslägenheter blev dock icke, med undantag

för kök och tambur, gas inledd, enär fotogenbelysning föredrogs framför gas. Åven

vid utförandet av vissa arbeten, som ålåge betjäningen, ansågs fotogenbelysning fördelaktigare.

Under nuvarande inskränkningar av gasbelysningen och brist på fotogen

hava belysningsforhållandena å anstalten blivit förenade med stora olägenheter 6åväl

för lärarpersonalen, vilken icke kunnat erhålla ljus i sina bostäder, som för betjäningen,

vilken under den mörka delen av dygnet måst utföra sina sysslor med hjälp

av ganska kostsamma men till sin beskaffenhet mindre tillfredsställande lysen och saknat

lyse under sina lediga timmar. Inskränkningen av belysningen har ock medfört svårigheter,

som lätt kunna inses, för disciplin och undervisning.

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Åttonde huvudtiteln: 1919 års-Uilläggsstat.

Under dessa förhållanden har direktionen över blindanstalten ansett åtgärd''r r 49.]

böra vidtagas för införande av elektrisk belysning å anstalten och föranstaltat om nedgörande

av plan och kostnadsberäkning för anordnande av sådan belysning. Av bifogade

förslag framgår, att fullständig elektrisk belysning skulle kräva omkring 400

glödlampor för 25—32 normalljus, dragande en anläggningskostnad av approximativt

33,800 kronor, men att med bibehållande av nuvarande gaslågor anläggningen skulle

kunna inskränkas till 200 lampor, varvid dock förordas omedelbart utförande av huvudledningen

för 400 lampor för framtida utvidgning till fullständig elektrisk belysning.

Kostnaden för nämnda alternativ beräknas till 22.800 kronor. Kraft för anläggningens

drivande skulle, intill dess direkt anslutning till Stockholms elektricitetsverk eller

annan strömleverantör kan erhållas, lämnas till blindinstitutet frän servispunkten i statens

järnvägars lokomotivstall vid Tomteboda enligt skriftligt medgivande av järnvägsstyrelsen.

Direktionen har nu gjort framställning om medgivande att redan under innevarande

år enligt det mindre omfattande förslaget införa elektrisk belysning i lärarbostäderna,

bostäderna för betjäningen, tvättstugan, stallet och eu del smärre lokaler samt

hemställt om ett anslag för ändamålet av 22,800 kronor att av tillgängliga medel ställas

till direktionens förfogande. Kostnaden för levererad kraft skulle betalas enligt Stockholms

elektricitetsverks taxa av institutets på staten upptagna anslag för värme och

lyshållning med avdrag av den ersättning för lyse, som påföres lärarpersonalen.

Därest anläggningen å Tomteboda uppförts under senaste tiotalet av år, lider det

intet tvivel, att elektrisk belysning varit det enda lyse, som kommit i fråga till användning

inom ifrågavarande byggnader. Under nuvarande förhållanden och sannolikt

äveu under framtiden ställer sig gasbelysning avsevärt dyrare än elektrisk belysning.

Med de för närvarande gällande inskränkningar av gasens användning och

och omöjligheten att anskaffa fotogen föranleda nu radande belysningsförhållauden

svåra obehag för lärarpersonalen och betjäningen ävensom hinder för utförande av de

olika sysslor, som äro förbundna med det stora internatet å Tomteboda. För överstyrelsen

gäller såsom det tyngst vägande skälet för nödvändigheten av en förbättring

av belysningsförhållandena å anstalten, att upprätthållandet av disciplinen och undervisningen

därstädes måste vara förenat med stora svårigheter, så länge de brister äro

rådande, som av direktionen framhållits. Uverstyrelsen anser ock övervägande skäl

tala för att redan från början fullständig elektrisk belysningsanläggning för 400 glödlampor

införes. Den anläggning av mindre omfattning, som alternativt föreslagits,

kräver nämligen eu jämförelsevis högre kostnad, och det är icke troligt, att prisen

på material och arbete under de närmaste åren komma att nedgå så mycket, att eventuell

fullbordan av anläggningen icke skulle draga eu kostnad, som betydligt överstege

skillnaden mellan nu beräknad kostnad för fullständig anläggning oclt beräknad kostnad

för den mindre omfattande anläggningen.

Byggnadsstyrelsen gör följande uttalande:

Med hänsyn därtill att direktionen förklarat en anläggning enligt det förordade

alternativ B tills vidare tillgodose förefintliga behov av belysning samt anläggningen

enligt detsamma möjliggör en framtida utvidgning, utan särskilt ökade kostnader, får

byggnadsstyrelsen — under förutsättning att fotogen för belysning icke kan tillhandahållas

anstalten — tillstyrka den gjorda framställningen. Styrelsen anser sig emellertid

böra framhålla, att det för anläggningens utförande erforderliga anslaget torde med

hänsyn till behövliga efterlagningar böra beräknas till 26,000 kronor.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

[49.] Statskontoret har anslutit sig till det av byggnadsstyrelsen framförda

förslaget om beviljande för ändamålet av ett belopp av 26,000 kronor och

därvid anfört följande:

Vad angår sättet för anvisande av berörda belopp lärer, vid det förhållande

att expensutgifter för omförraälda institut och förskola för blinda icke bestridas från

åttonde huvudtitelns anslag till skrivmaterialier och expenser, ved m. m., den utgift,

varom nu är fråga, icke böra av nämnda anslag gäldas. Icke heller torde sagda

utgift kunna anses vara av sådan natur, att för densammas bestridande auslaget till

oförutsedda utgifter bör tagas i anspråk, utau synes utgiften i fråga vara av sådan

beskaffenhet, att för densamma erforderliga medel böra äskas av riksdagen.

I följd härav lärer någon ändring i belysniugsförhållaudena vid Tomteboda icke

kunna komma till ståud redan instundande vinter; och institutets rektor har vid besök

i statskontoret förklarat, att institutet kunde, om ock med svårighet, under innevarande

läsår åtnöjas med nuvarande anordningar, om blott förändringen bleve genomförd

före nästa läsårs början.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört, får statskontoret alltså i underdånighet

hemställa, det täcktes Kungl. Maj:t i nåder föreslå riksdagen att å tilläggsstat

till riksstaten för år 1919 uppföra ett reservationsanslag å 26,000 kronor till införande

av elektrisk belysning inom vissa av institutets och förskolans för blinda å

Tomteboda lokaler.

Departe- Av vad direktionen över ifrågavarande läroanstalt i ämnet anfört

mentschefen framorår otvetydigt, att belysningsförhållandena vid nämnda institut och

förskola för närvarande äro synnerligen otillfredsställande och oundgängligen

tarva eu förbättring, icke minst med hänsyn till undervisningens och

disciplinens behöriga uppehållande. Jämväl med hänsyn till den minskade

eldfaran efter införande av elektrisk belysning finner jag mig böra understödja

det väckta förslaget om förbättrande av belysningsförhållandena vid

anstalten. Jag anser följaktligen, att medel böra beredas för de anmärkta

olägenheternas avhjälpande och att framställning i sådant avseende bör

göras hos riksdagen.

I enlighet med den gjorda kostnadsberäkningen alternativ B, mot

vilken beräkning jag intet har att erinra, har direktionen hemställt, att

ett anslag av 22,800 kronor måtte för ändamålet beviljas. Med hänsyn

till behövliga efterlagningar har byggnadsstyrelsen ansett, att anslaget

borde beräknas till 26,000 kronor, och häri har statskontoret instämt. Då

detta anslag skulle i det närmaste täcka kostnaderna för tillgodoseende av

institutets och förskolans nuvarande behov av belysning och möjlighet

dessutom finnes att utan särskilt ökade kostnader framdeles utveckla den

sålunda gjorda anläggningen, finner jag mig böra biträda byggnadsstyrelsens

av statskontoret förordade förslag.

Anslaget synes böra erhålla karaktären av reservationsanslag. l)å det

ligger vikt på att de ifrågasatta arbetena bliva snarast möjligt utförda,

torde det böra uppföras på tilläggsstat för år 1919.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års iilläggsstat. 103

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å tillägg sstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

å 26,000 kronor till införande av elektrisk belysning

inom vissa lokaler av de för institutet och förskolan

för blinda uppförda byggnaderna vid Tomteboda.

2. Förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda

framställning anvisade riksdagen på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, dels 16,420 kronor till täckande av under år 1916 uppkommen

brist i staten för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda,

dels 35,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till

täckande av sådan brist i staten för omförmälda anstalt, som till följd av

stegrade kostnader för mathållning, beklädnad, värme och lyshållning,

vårdare och tjänstepersonal m. m. uppkommit för år 1917, dels ock 35,000

kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande användas till förstärkande

av det ordinarie anslaget till nämnda institut och förskola för år 1918.

De två förstnämnda anslagen ställdes av Kungl. Maj:t till vederbörandes

förfogande genom beslut den 20 juni 1918 och det sistnämnda genom beslut

den 20 augusti 1918

I särskilda skrivelser den 5 april och den 14 oktober 1918 anmälde

direktionen över institutet och förskolan, att på grund av prisstegringar

särskilt i fråga om livsmedel,, beklädnadspersedlar och bränsle i staten

för anstalten under år 1917 uppstått en brist, som med 21,429 kronor

98 öre överstege vad riksdagen beviljat till täckande av brist för

sagda år, och att den brist i berörda stat, som i oktober 1918 beräknades

uppkomma under sistnämnda år, utgjorde 75,000 kronor mer un riksdagen

beviljat för år 1918 till förstärkande av anslagen åt anstalten, varjämte

direktionen anhöll om en kassaförstärkning av 96,000 kronor till

bestridande av anstaltens utgifter under år 1919. Med anledning härav

anvisade Kungl. Maj:t genom beslut den 27 november 1918 för täckande

av återstående brist i institutets och förskolans stat för år 1917 och för

uppehållande av institutets och förskolans verksamhet under år 1918 ett

belopp av högst 96,000 kronor, att i mån av behov till direktionen på

rekvisition utbetalas från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda

förslagsanslaget till oförutsedda utgifter. I

I skrivelse den 6 november 1918 har nu direktionen, bland annat,

framlagt förslag till ny ordinarie stat för anstalten att gälla från och med

år 1919. Folkskolöverstyrelsen har i fråga härom såsom sin mening ut
-

50]

Förstärkande

av det ordinarie

anslaget

tiil institutet

och förskolan

för blinda &

Tomteboda.

s. 104 Kontrollera mot PDF

[ÖL]

Täckande av

brist i staten

ör förskolan

ör blinda i

Växjö m. m.

104 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

talat, att med den nödiga omregleringen av anstaltens omkostnadsstat

borde anstå, tills något stabilare förhållanden inträtt, och således funnit

riktigast, att erforderligt anslag för år 1919 till förstärkande av det ordinarie

anslaget nu äskas på tilläggsstat för sagda år. Vid beräkningen

av detta anslags storlek har överstyrelsen kommit till ett belopp av 83,700

kronor.

Beträffande sättet för beredande av behövliga medel till uppehållande

av anstaltens verksamhet under år 1919 delar jag överstyrelsens uppfattning,

och jag har intet att erinra mot den av överstyrelsen gjorda beräkningen

rörande anslagets storlek. Ärendet tarvar dock ytterligare beredning, varför

jag torde framdeles få ånyo anmäla detsamma.

För närvarande hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att, i avbidan på proposition angående förstärkande

av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda, beräkna för ändamålet

på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 83,700 kronor.

3. Täckande av brist i staten för förskolan f ör blinda i Växjö m. m

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade riksdagen

på tilläggsstat för år 1918 såsom särskilda förslagsanslag, högst, dels ett belopp

av 5,000 kronor till ersättande av det belopp, som statskontoret på

grund av Kungl. Maj:ts beslut den 26 oktober 1917 kunde hava förskottsvis

utbetalt till täckande av sådan brist i staten för förskolan för blinda

i Växjö, som till följd av stegrade kostnader för mathållning, beklädnad,

värme och lyshållning, vårdare och tjänstepersonal m. m. uppkommit för

år 1917, dels ock ett belopp av 5,000 kronor att efter Kungl. Maj:ts bestämmande

användas till förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan

för år 1918. Det förstnämnda anslaget ställdes av Kungl. Maj:t

till vederbörandes förfogande genom beslut den 20 juni och det sistnämnda

genom beslut den 18 september 1918. I

I skrivelse den 31 augusti 1918 har folkskolöverstyrelsen anmält, att

i förskolans stat under år 1917 uppstått en brist, som med 157 kronor

26 öre överstege vad riksdagen beviljat till täckande av brist för sagda

år, och att den brist i berörda stat, som i augusti 1918 beräknades uppkomma

under år 1918, utgjorde omkring 2,500 kronor mer än riksdagen

beviljat för sistnämnda år till förstärkande av det ordinarie anslaget till

förskolan. Vidare har överstyrelsen antagit, att utgifterna för skolans

s. 105 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggssiat. 105

verksamhet under år 1919 näppeligen kunde väntas bliva mindre än under

år 1918, och därför ansett, att ett belopp av minst 7,500 kronor borde

för år 1919 avses till bestridande av de ökade kostnaderna under detta

år. Enligt överstyrelsens beräkning skulle sålunda erfordras dels ett anslag

av 2,650 kronor till täckande av den brist i skolans stat, som vid

1918 års utgång stode kvar, dels ock ett anslag å 7,500 kronor till förstärkande

av skolans ordinarie anslag för år 1919.

Jag anser, att framställning bör göras hos riksdagen om anslag för

nu nämnda ändamål, men då ärendet tarvar ytterligare beredning, hemställer

jag. att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande

av brist i staten för åren 1917 och 1918 för förskolan

för blinda i Växjö samt förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för år 1919, beräkna för ändamålet

på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 10.150 kronor.

4. Förstärkande av ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda. Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag anvisade

1918 års lagtima riksdag till förstärkande av det å hantverksskolans

i Kristinehamn för blinda ordinarie stat uppförda reservationsanslaget på

extra stat för år 1919 ett förslagsanslag, högst 1,000 kronor.

Enär betydande prisstegringar till följd av den rådande kristiden

gjort sig gällande på olika områden, sedan styrelsen för nämnda skola

uppgjorde sitt statförslag för år 1919, har samma styrelse i en av folkskolöverstyrelsen

med eget utlåtande den 31 augusti 1918 till Kungl. Maj:t

överlämnad skrivelse anhållit om beredande av ytterligare ett anslag å

4,150 kronor till förstärkande av skolans ordinarie anslag för år 1919.

Folkskolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till berörda framställning.

Då skolan synes mig vara i behov av medel utöver de redan beviljade

till täckande av driftkostnaderna för sistnämnda år men ärendet

fordrar ytterligare beredning, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående förstärkande

av ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda, beräkna för ändamålet på

tilläggsstat för år 1919 ett belopp av 4,150 kronor.

[52.]

Förstärkande

av ordinarie

reservationsanslaget

till

hantverksskolan

i Kristinehamn

för

blinda.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

14

s. 106 Kontrollera mot PDF

[53.]

Täckande av

brist i staten

för år 1018

för den med

drottning Sofias

stiftelse

förenade vårdanstaltenm.

m.

106 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

5. Täckande av brist i staten för år 1918 för den med drottning Sofias

stiftelse förenade vårdanstalten m. m. På Kung!. Maj:ts därom gjorda

framställning anvisade 1918 års lagtima riksdag till täckande av den brist,

som uppkommit i 1917 års stat för den med drottning Sofias stiftelse förenade

vårdanstalten för blinda dövstumma och blinda sinnesslöa m. fl., ävensom

för täckande av motsedd brist i 1918 års stat för samma anstalt på tillläggsstat

för år 1918 ett förslagsanslag, högst 49,500 kronor.

Genom beslut den 20 juni 1918 ställde Kungl. Maj:t sagda anslag

till förfogande mot redovisningsskyldighet av styrelsen för nämnda stiftelse

att användas för det med anslaget avsedda ändamålet.

Nu har folkskolöverstyrelsen med eget utlåtande den 2 december 1918

till Kungl. Maj:t överlämnat av sagda styrelse gjorda framställningar om

beviljande av bidrag utav allmänna medel till täckande av beräknad brist

i anstaltens stat. Enligt av anstaltens styrelse gjorda beräkningar skulle

det ifrågavarande anslagsbehovet uppgå dels för år 1919 till 129,000 kronor,

därav 116,000 kronor för sagda år och 13,000 kronor för år 1918,

dels ock för år 1920 till 138,000 kronor.

På grund av den senaste tidens prisstegringar är anstalten tydligen

i behov av ökade bidrag till uppehållande av sin verksamhet. Sådana

bidrag torde nu böra beredas av statsmedel till täckande av den för år

1918 beräknade bristen samt till förstärkande av anslagen åt anstalten för

år 1919. Däremot anser jag, att med frågan om medel till ökande av

anstaltens inkomster för år 1920 bör tills vidare anstå.

Folkskolöverstyrelsen har tillstyrkt bifall till styrelsens hemställan om

beviljande av ett anslag å 13,000 kronor till täckande av den beräknade

bristen för år 1918. Vad beträffar frågan om förstärkande av anslagen

åt anstalten för år 1919 har överstyrelsen på anförda skäl ifrågasatt en

nedprutning av det begärda beloppet, 116,000 kronor, till 90,000 kronor.

Ärendet fordrar emellertid ytterligare beredning, varför jag nu hemställer,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande av

brist i staten för År 1918 för den med drottning Sofias

stiftelse förenade vårdanstalten för blinda dövstumma

och blinda sinnesslöa m. fl. samt förstärkande av anslagen

till nämnda anstalt för år 1919, beräkna för

ändamålet på tilläggsstat för år 1919 ett belopp av

103,000 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat. 107

6. Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende

försummade barn. Under åberopande av vad jag anfört enligt det vid

årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att, i avbidan på proposition angående uppfostringsanstalter

för vanartade och i sedligt avseende försummade

barn, beräkna för ändamålet på tilläggsstat för år

1919 ett förslagsanslag av 104,000 kronor.

[54.:

Uppfostringsanstalter

för

vanartade och

i sedligt avseende

försnmmade

barn.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[55.J

Ökade medel

till utgifter

för samjingar

och laborationer

samt

till utgifter

för bränsle,

lyshållning

in. m. vid

tekniska högskolan.

[56.]

Laboratoriebyggnadm.

m.

för tekniska

högskolans

fackBkola för

kemisk

teknologi.

[57.]

Ökade medel

till utgifter

för uppvärmning,

belysning

och diverse

utgifter

vid Chalmers

tekniska institut.

Deri tekniska undervisningen m. m.

Deri tekniska undervisningen.

1. Ökade medel till utgifter för samlingar och laborationer

samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan.

Under åberopande av vad jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för tekniska högskolan på tilläggsstat för år

1919 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till ytterligare kostnader för samlingar och

laborationer ett belopp av 25,000 kronor;

dels ock till ytterligare kostnader för diverse utgifter

för bränsle, lyshållning m. m. ett belopp av

190,000 kronor.

2. Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola

för kemisk teknologi. Under åberopande av vad jag anfört enligt

det vid årets statsvei ksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att — därest riksdagen till uppförande av laboratoriebyggnad

m. m. för tekniska högskolans fackskola

för kemisk teknologi, utöver för ändamålet riksdagen

tidigare beviljat anslag å 1,128,000 kronor, ytterligare

beviljar ett belopp av 2,333,000 kronor — av sistnämnda

belopp anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag

av 1,100,000 kronor.

3. Okade medel till utgifter för uppvärmning, belysning och

diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut. Vid anmälan av de

anslagsbehov, som jag ansett böra föreläggas 1919 års riksdag och till vilkas

täckande medel skulle utgå å 1920 års stat, erinrade jag om en av styrelsen

för Chalmers tekniska institut gjord framställning angående medel till förstärkning

av det å ordinarie stat för institutet uppförda anslaget å 12,000

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsslat.

kronor till uppvärmning, belysning och diverse utgifter. Under åberopande

av vad jag vid omförmälda tillfälle i sagda hänseende anfört, hemställer

jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att anvisa på tillägg sstat för år 1919 såsom särskilda

förslagsanslag, högst,

dels till täckande av beräknad brist vid 1918 års

utgång i det i staten för Chalmers tekniska institut upptagna

ordinarie anslaget till uppvärmning, belysning och

diverse utgifter ett belopp av 22,000 kronor,

dels ock till ytterligare utgifter under år 1919 till

uppvärmning, belysning och diverse utgifter för Chalmers

tekniska institut ett belopp av 20,000 kronor.

4. Täckande av brist i de för tekniska skolan i Stockholm 158. |

anslagna medel till uppvärmning m. m I anledning av därom utav räckande av

Kungl. Maj:t gjord framställning har 1918 års riksdag på tilläggsstat för bri^k1ni^a15r

samma år såsom särskilda förslagsanslag högst anvisat dels till täckande skolan i

av under åren 1916 och 1917 uppkomna brister i de för tekniska skolan a®s^c?knbol“e

i Stockholm anslagna medel till uppvärmning 17,916 kronor, dels till ,iei till upPgottgörande

av ränta å ett för uppehållande av läroanstaltens verksamhet värmning

av dess styrelse upptaget lån 550 kronor, dels ock till förstärkande av de

för år 1918 läroanstalten till buds stående medel till uppvärmning 15.000

kronor.

På sätt framgår av det Kungl. Maj:ts berörda framställning (nr 291.

punkten 13) bifogade utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden den 5

april 1918, redogjorde jag vid anmälan av omförmälda frågor i korthet

för de ekonomiska grundvalar, på vilka tekniska skolan i Stockholm byggei’

sin verksamhet. Skolan understödes till övervägande del medelst statsmedel,

endast vissa smärre bidrag äro av Stockholms stad anslagna till

uppehållande av dess verksamhet.

Enligt gällande stat för skolan är för dess uppvärmning beräknat ett

årligt belopp av 5,000 kronor. Detta belopp har under nu rådande förhållanden

självfallet visat sig otillräckligt, och till förstärkande av detdetsamma

för år 1918 har, på sätt nämnts, särskilda medel måst av riksdagen

äskas och jämväl av riksdagen beviljats. Det har emellertid nu befunnits,

att ej ens det av riksdagen för år 1918 beviljade förstärkningsrnslaget

räckt till, varigenom en beräknad brist väntas uppstå å ifrågavaaande

utgiftspost.

I skrivelse den 16 september 1918 har styrelsen hemställt om utver
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

[58.] kande av medel såväl till täckande av nämnda brist som till förstärkning

av det ordinarie anslaget för år 1919. Styrelsen anför i sagda hänseenden

följande:

Vid beräknandet av det belopp, som enligt 1918 års riksdags beslut anslagits

till förstärkande av skolans värmeanslag för år 1918, har såsom grund för beräkningen

av beloppets storlek lagts ett autaget pris av 25 å 28 kronor per kubikmeter barrved.

I enlighet med denna beräkning och de av kassaförvaltaren lämnade uppgifterna angående

den förmodade åtgången av bränsle under tiden oktober—december 1918 beräknades

kostnaden för sagda uppvärmning till cirka 7,500 kronor. Emellertid har

denna beräkning befunnits för låg, i det att priset för barrved från härvarande lager

för närvarande utgör 31: 50 kronor per kubikmeter. Då hela åtgången för instundande

bränälep ‘riod utgör cirka 700 kubikmeter uppgår totalkostnaden för barrveden sålunda

till 22,050 kronor eller per upptärnmingsmänad (oktober—april) till 3,150 kronor.

För tiden oktober—december kommer sålunda den faktiska kostnaden att uppgå till

9,450 kronor, vartill måste läggas kostnaden för koks och diverse andra omkostnader

med cirka 1,000 kronor, varigenom totalkostnaden för uppvärmning innevarande

höst torde komma att uppgå till cirka 10,500 kronor, vadan en brist kommer

att uppstå med 3,000 kronor. Diirest vedpriset även under år 1919 kommer att

vara detsamma som det nuvarande, och styrelsen håller före, att någon nedgång i

priset knappast kan förutses, skulle kostnaden för skolans uppvärmning under år 1919

uppgå till ett sammanlagt belopp av 26,300 kronor, på sätt framgår av en av

skolans kassaförvaltare upprättad utredning. Därest till sistnämnda belopp, 26,300

kronor, lägges den brist av 3,000 kronor, som enligt vad ovan anförts är att förvänta

för höstterminen 1918, framgår, att till täckande av sagda brist samt för skolans

uppvärmning under år 1919 åtgår ett sammanlagt belopp av 29,300 kronor. Då ordinarie

anslaget till skolans uppvärmning utgör 5,000 kronor, uppkommer sålunda eu

brist å 24,300 kronor, för vars täckande medel saknas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer styrelsen, att Kungl. Magt

måtte på extra stat utverka ett tilläggsanslag till skolans uppviirmning å 24,300

kronor.

Departe
mentschefen.

Vid anmälan av omförmälda ärende angående täckande av under åren

1916 och 1917 uppkomna brister i tekniska skolans räkenskaper, ansåg

jag det med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke bidrag till täckande av

nämnda brister skulle kunna vara att förvänta från Stockholms stad.

Stadsfullmäktige ställde sig emellertid avvisande till frågan om sådant

bidrag; någon förpliktelse för staden härutinnan kunde icke anses föreligga.

Vid sådant förhållande och då jag icke ansåg tillrådligt att söka

genom uttagande av ökade elevavgifter nedbringa bristen i bränslekostnaderna,

syntes mig ingen annan utväg återstå än att genom framställning

till riksdagen söka erhålla erforderliga medel för avhjälpande av skolans

ifrågavarande ekonomiska svårigheter.

I avseende å skolstyrelsens nu gjorda framställning om täckande av

beräknad brist för år 1918 och om ett förstärkningsanslag för år 1919

s. 111 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 111

ställer sig förhållandet på enahanda sätt. Med den ståndpunkt, stadsfullmäktige

i den förra frågan intogo, torde en hänvändelse till dem i det

föreliggande ärendet näppeligen hava större utsikt att vinna beaktande

från deras sida. En ökning av elevavgifterna anser jag lika litet nu böra

ifrågasättas som då motsvarande fråga senast var före. Jag anser följaktligen,

att riksdagens medverkan bör påkallas för tillgodoseende av skolans

behov i förevarande avseende jämväl för innevarande år och beträffande

bristen för år 1918.

Sistnämnda brist har uppskattats till 3,000 kronor. Till förstärkning

av anslaget för innevarande år skulle erfordras 21,300 kronor. De nu angivna

beloppen hava icke givit anledning till någon erinran från min sida.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag

anvisa

dels till täckande av under år 1918 beräknad brist

i de för tekniska skolan i Stockholm anslagna medel

till uppvärmning ett belopp av högst 3,000 kronor,

dels oclt till förstärkande av de för år 1919 läroanstalten

till buds stående medel till uppvärmning ett

belopp av högst 21,300 kronor.

5. Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästarpersonalen vid tekniska

fackskolan i Västerås- Under åberopande av vad jag förut denna

dag anfört till stålsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan

av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att

Edera Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels för beredande av tillfälligt lönetillägg för senare

hälften av år 1919 åt vaktmästaren vid den tekniska

fackskolan i Västerås bevilja ett belopp av 200

kronor,

dels — under förutsättning att Västerås stad förbinder

sig att till de vid nämnda fackskola anställda

laboratorievaktmästaren samt maskinisten och eldaren

för år 1919 utbetala så stort arvode, att de sammanlagda

löneförmånerna för en var av sagda befattningshavare

uppgå till minst samma belopp, för helt år räknat,

som är fastställt för de till den så kallade B-gruppen

hörande vaktmästare, dock med avdrag av ett belopp

motsvarande ordinarie befattningshavare åliggande

[59.;

Tillfälligt lönetillägg

åt

Taktmästarpersonalen

rid tekniska

fackskolan i

Västerås.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

avgifter för egen pensionering — såsom bidrag för beredande

av tillfälligt lönetillägg för senare hälften av

år 1919 åt laboratorievaktmästaren med 125 kronor

samt åt maskinisten och eldaren med 75 kronor bevilja

ett belopp av 200 kronor,

dels och vid bifall härtill för ändamålet anvisa på

tilläggsstat för år 1919, ett förslagsanslag, högst 400

kronor.

[60.]

Tillfälligt lönn

ägg åt

vaktmästarpersonalon

vid tekniska

elementarsko

lan och tekniska

gymnasiet

i Örebro

G. Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästare er sonalen vid tekniska

elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro. Under hänvisning

till vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens åttonde huvudtitel.

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vaktmästaren

samt maskinisten och eldaren vid tekniska

elementarskolan och tekniska gymnasiet i Örebro anvisa

på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst

650 kronor, att utgå med 400 kronor till vaktmästaren

samt med 250 kronor till maskinisten och eldaren.

[61.]

Täckande av

brist i staten

för tekniska

elementarskolan

i

Örebro.

62.]

Tillfälligt lönetillägg

åt

vaktmästarpersonalen

vid tekniska

elementarskolan,

tekniska

fackskolan

och tekniska

gymnasiet i

Malmö.

7. Täckande av brist i staten för tekniska elementarskolan i

Örebro. Under åberopande av vad jag förut i dag anfört enligt i det

vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att till täckande av dels under år 1917 uppkommen

brist i den för tekniska elementarskolan r Örebro för

sagda år gällande staten, dels ock för år 1918 beräknad

brist i nämnda skolas stat anvisa på tillläggsstat för år

1919 ett förslagsanslag, högst 9,406 kronor.

8. Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästarpersonalen vid tekniska

elementarskolan, tekniska fackskolan och tekniska gymnasiet i Malmö.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens

åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att för beredande av tillfälligt lönetillägg åt vaktmästaren

samt maskinisten och eldaren vid tekniska

elementarskolan, tekniska fackskolan och tekniska gym
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

nasiet i Malmö anvisa på tilläggsstat för år L919 ett

förslagsanslag, högst 650 kronor, att utgå med 400 kronor

till vaktmästaren samt med 250 kronor till maskinisten

och eldaren.

9. Ökade medel till utgifter för lyshållning, uppvärmning m. m.

Vid tekniska elementarskolan i Boras. I anslutning till vad jag anfört

i det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till beredande av ytterligare medel för lyshållning,

uppvärmning m. m. vid tekniska elementarskolan i

Borås anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag.

högst 3,000 kronor.

[63.]

Ökade medel

till utgifter

för lyshållning,

uppvåimning

m. m. vid

tekniska elementarskolan

i Borås.

10. Förstärkande av anslaget till uppehållande av verksamheten

vid tekniska elementarskolan i Härnösand. 1 överensstämmelse med

vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel

för år 1919, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj;t måtte föreslå

riksdagen

att till förstärkande av anslaget till uppehållande

av verksamheten vid tekniska elementarskolan i Härnösand,

utöver för sagda ändamål för år 1919 förut beviljade

medel, anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett

förslagsanslag, högst 1,550 kronor.

L64.

Förstärkande

av anslaget

till uppehållande

av

verksamheten

vid tekniska

elementarskolan

i

11 ärn Osund.

11. Bergsskolorna i Filipstad och Falun jämte därmed förenade 55

yrkesskolor. Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmä- Berggskolor.

lan av frågorna om regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens na i Filipstad

åttonde huvudtitel anfört, hemställer iag, att Eders Kungl. Maj:t måtte . ocJ1 ^a,u"

föreslå riksdagen förenade

att anvisa å tilläggsstat för år 1919 yrkesskolor

ej mindre såsom bidrag med 3/5 till vissa vid uppgörandet

av 1918 års stat för bergsskolorna i Filipstad och Falun

jämte därmed förenade yrkesskolor icke beräknade kostnader

för dyrtidstillägg åt lärarna ett förslagsanslag,

högst 10,053 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

låta utbetala beloppet till brukssocietetens fullinäkBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 15

s. 114 Kontrollera mot PDF

[66.]

Täckande av

bristi 1918 års

räkenskaper

för södra K.

F. IT. K:s husmodersskola.

114 Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tige i järnkontoret, sedan villkoren för lyftandet av det

utav 1917 års riksdag för år 1918 beviljade anslaget

till undervisningsverksamheten vid nämnda skolor visats

behörigen fullgjorda,

än även såsom bidrag med 3/5 till täckandet av vissa

vid uppgörandet av 1917 och 1918 års stater för skolorna

icke beräknade men av fullmäktige i järnkontoret

numera bestridda kostnader för bränsle m. m. under

nämnda år vid bergsskolan i Falun ett förslagsanslag,

högst 5,980 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att

låta utbetala beloppet till fullmäktige, i vad angår andelen

i 1917 års kostnader, 2,980 kronor, omedelbart

och beträffande den å 1918 års kostnader belöpande

andelen, 3,000 kronor, sedan villkoren för lyftandet av

det utav 1917 års riksdag för år 1918 beviljade anslaget

till undervisningsverksamheten vid nämnda skolor

visats behörigen fullgjorda.

12. Täckande av brist i 1918 års räkenskaper för södra K. F. U. K:s

husmoders skola. I skrivelse den 26 oktober 1918 har södra K. F. U. K:s

yrkesskolkommitté hemställt om ett extra anslag å 6,000 kronor för år 1918

såsom dyrtidshjälp åt södra K. F. IT. K:s husmodersskola och till stöd för

denna sin hemställan åberopat vid ansökningen fogad tablå över husmodersskolans

inkomster och utgifter för nämnda år, vilken tablå utvisar en

kapitalbrist för året av 20,985 kronor 18 öre. På grund av de ekonomiska

svårigheter, med vilka skolan har att kämpa, torde fog finnas för

ett understöd av statsmedel till täckande av berörda brist. Så vitt jag

nu kan bedöma, torde emellertid sagda understöd icke höra överstiga ett

belopp av 2,000 kronor.

Ärendet kräver emellertid ytterligare beredning, varför jag nu hemställer,

att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande av

brist i 1918 års räkenskaper för södra K. F. U. K:s ''

husmodersskola, beräkna för ändamålet på tilläggsstat

för år 1919 ett belopp av 2,000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

115

Handelsundervisningen.

13. Handelsgymnasierna. Under åberopande av vad jag förut i

dag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t täcktes föreslå riksdagen att

dels till beredande för år 1919 av förhöjda understöd

åt handelsgymnasierna utöver till dem redan anslagna

belopp anvisa på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst 93,400 kronor;

dels ock besluta, att av ifrågavarande anslag skola

för sistnämnda år utgå till Göteborgs handelsgymnasium

högst 25,000 kronor, till Stockholms handelsgymnasium

högst 20,000 kronor, till Malmö handelsgymnasium

högst 16,000 kronor, till Örebro handelsgymnasium

högst 8,400 kronor samt till vartdera av Norrköpings

handelsgymnasium och Hälsingborgs handelsgymnasium

högst 12,000 kronor, med skyldighet för kommun, där

handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd, att

själv eller genom enskilda donatorer tillhandahålla erforderliga

lokaler för undervisningen samt årligen lämna

ett kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av

statsunderstödet, samt på de villkor i övrigt, som Kungl.

Maj:t kan finna skäligt bestämma.

[67.]

II andelsgv rall

asierna.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

68.]

Täckande ay

brist i gymnastiska

centralinstitutets

räkenskaper

för åren 1918

och 1919.

[69.j

Anordnande

av eu gymnastikinstruktionskurs

å Nääs.

Åtgärder för fysisk utbildning.

1. Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper

för åren 1918 och 1819. I en till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet

ställd skrivelse av den 30 december 1918, vilken

inkom till ecklesiastikdepartementet samma dag, har föreståndaren för

gymnastiska centralinstitutet — med förmälan att å institutets anslag till

ved, ljus, materiell, samlingar m. m. brist såväl uppstått för år 1918 som

beräknades komma att uppstå för år 1919 — hemställt om åtgärders vidtagande

för erhållande av medel till täckande av ifrågavarande brister.

Enligt vad som beräknats skulle för ändamålet erfordras 22,000 kronor.

Då denna skrivelse inkommit till ecklesiastikdepartementet så sent som

den 30 december 1918 och ytterligare utredning i ärendet torde påkallas,

kan en på densamma grundad framställning icke nu avlåtas till riksdagen.

Jag hemställer fördenskull, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att, i avbidan på proposition angående täckande av

brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper för

åren 1918 och 1919, för ändamålet beräkna på tilläggsstat

för år 1919 ett belopp av 22,000 kronor.

2. Anordnande av en gymnastikinstruktionskurs å Nääs. I en

av svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbunds förvaltningsutskott

med eget utlåtande den 20 september 1918 till Kungl. Maj:t överlämnad

skrivelse av den 9 september 1918 har svenska gymnastikförbundets

arbetsutskott anhållit om ett anslag å 3,000 kronor till anordnande

av en kurs vid August Abrahamsons stiftelse å Nääs för utbildande

av instruktörer för den frivilliga gymnastikens bedrivande. Till stöd för

sin anhållan har arbetsutskottet anfört:

De frivilliga gymnastikföreningarnas antal i vårt land hav under de sista åren

starkt ökats i syfte att tillgodose även deras behov av gymnastik, vilka dels icke varit

särskilt väl utrustade för deltagande i kroppsövningar överhuvud och dels utöva sådana

yrken, som nödvändiggöra en motvikt genom ensidigheten av det arbete, som där

utföres.

Allt eftersom sammanslutningarnas antal växt, har behovet av ledare för deras

övningar stigit.

De vid våra tre gymnastikinstitut utbildade lärarna och lärarinnorna hava ej på

långt när varit tillräckliga, varför man varit tvungen att söka avhjälpa den förefintliga

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

bristen genom att utbilda instruktörer genom kortare kurser. I första hand har man

härvid strävat efter att intressera landets folkskollärarkår, vars medlemmar äro särskilt

skickade som ledare för den frivilliga gymnastiken, dels genom sin föregående gymnastikutbildning

och dels genom sin ställning som lärare på landsbygden och i de mindre

samhällena. Men man har även lyckats förvärva förmän inom skilda yrken, vilkas intresse

för saken ställt dem i ledet av instruktörer.

Svenska gymnastikförbundet har hittills anordnat ett flertal kortare utbildniugskurser

samt en sex veckors kurs (sommaren 1917) å Nääs, viken plats genom tillmötesgående

av direktionen för August Abrahamsons stiftelse upplåtits för gymnastikförbundet.

Förbundet ber att få anföra eu översikt av kursdeltagarnas arbete under 1918

för att visa, att resultatet av denna senare kurs, den första i sitt slag, kan anses tillfredsställande.

Av de 17 kursdeltagarne, som genomgått kursen i sin helhet, hava 8 tjänstgjort

som instruktörer på olika platser i landet. Några av dessa hava dessutom hållit föredrag

om något gymnastiskt ämne, 8 hava i skolråd och för allmänheten hållit föredrag

samt 4 av dem i samband därmed lyckats bilda nya avdelningar, medan de övriga 4

på grund av avsaknad på lokaler ej kunnat vare sig bilda nya eller komma i tillfälle

leda förutvarande avdelningar.

Endast en har ej utfört något som helst gymnastiskt arbete och detta på grund

av sjukdom under stor del av året.

Kursen 1919, som är avsedd att äga rum under sommaren och erhålla en utsträckning

av sex veckor med en daglig arbetstid av sex timmar, skall omfatta dels

teoretisk undervisning i ämnena anatomi, fysiologi, sundhetslära och gymnastik med lek

samt dels praktiska övningar i gymnastik och lek, avseende uppövandet såväl av elevernas

egen praktiska färdighet som framför allt av deras förmåga att leda avdelningar

av olika åldrar och skicklighetsgrad.

Som elever skola högst 20 av skolmyndigheter eller gymnastiksammanslutningar

väl rekommenderade män antagas.

Utgifterna, vilka, på grund av det alltjämt pågående fallet av penningvärdet,

endast låta sig tillnärmelsevis uppskattas, beräknas bliva:

ledarearvode ............................................................................................. kronor 800: —

arvode och reseersättning till eleverna å 150 kronor .......................... » 3,000: —

hyra för gymnastikmateriell................................................................. » 25:-—

inspektion................................................................................................... » 75: —

Summa kronor 3,900: —

Svenska gymnastikförbundet, vars enda tillgångar utgöras av den del (för närvarande

10,000 kronor), som förbundet erhåller av statsanslaget för understödjande av

idrotten i landet, kan ej av egna medel bekosta en dylik kurs, varför förbundet i

underdånighet får anhålla, att Kungl. Maj:t täckes bifalla vår framställa]!.

Svenska gymnastik- och idrottsföreningarnas riksförbunds förvaltningsutskott

har, med kännedom om det goda resultat, som den under år 1917

anordnade kursen lämnat, ävensom om behovet utav gymnastikinstruktörer

av den kategori, som dessa kurser avse att utbilda, på det livligaste tillstyrkt

den gjorda framställningen.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[69.] På grund av remiss hava utlåtanden i ärendet avgivits den 29 okto
ber

1918 av direktionen över gymnastiska centralinstitutet och den 25 november

1918 av läroverksöverstyrelsen och folkskolöverstyrelsen gemensamt,

vilka hört konsulenten för fysisk uppfostran, professorn N. F. Selleri.

Samtliga hava tillstyrkt bifall till ansökningen.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet har angående den under

sommaren 1917 anordnade kursen uttalat, att sagda kurs syntes, efter vad

som framginge av den till direktionen avgivna berättelsen över densamma,

hava varit ändamålsenligt planlagd och följdriktigt genomförd samt, efter

vad som framginge av den föreliggande framställningen, hava verkat i

därmed avsedd riktning. Dylika kurser, säger direktionen, kunde därför

antagas utgöra ett viktigt led i den frivilliga gymnastikens utbredning,

särskilt å landsbygden.

Beträffande den under år 1919 tilltänkta kursen yttrar direktionen:

Det begärda anslaget uppgår nu visserligen till den dubbla summan mot föregående

kurs. Ett stipendium å 150 kronor för varje elev under en 6 veckors läng

kurs uppgår likväl icke ens till 4 kronor per dag, vilket icke utgör mer än något över

hälften av vad Kungl. Maj:t anslagit för deltagare i de med statsunderstöd anordnade

fortbildningskurserna i gymnastik för lärare vid folk- och småskolor under innevarande

år. Direktionen har därför ingenting att erinra mot anslagets storlek.

I likhet med vad för föregående kurs ägde rum, torde vissa villkor böra fästas

vid anslaget i fråga: sålunda bör kursen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med

1917 års kurs och statsunderstödet utgå intill ett belopp av högst 3,000 kronor med

150 kronor för varje deltagare i kursen, dock under förutsättning att antalet kursdeltagare

uppgår till minst 10, samt under villkor att, därest antalet sökande det medgiver,

företräde till deltagande i kursen lämnas åt tillhopa 12 lärare, anställda vid

under läroverksövex-styrelsens eller folkskolöverstyrelsens inseende ställda läroanstalter,

samt att förbundet inom 2 månader efter kursens slut till direktionen över gymnastiska

centralinstitutet avgiver berättelse med redogörelse för kursens anordning och

redovisning för till densamma använda medel; skolande nämnda redogörelse genom

förbundets försorg i avskrift tillställas vardera av läroverks- och folkskolöverstyrelserna.

För utövande av behörig kontroll över kursens anordning och ledning av densamma

torde böra uppdragas åt direktionen över gymnastiska centralinstitutet att

genom därtill lämplig person låta inspektera densamma, med åliggande för den inspekterande

att efter verkställt uppdrag därom till direktionen avgiva berättelse.

Departe
mentschefen
-

Givetvis är den frivilliga gymnastikens utbredning inom riket i högsta

grad beroende av tillgången på lämpliga gymnastikinstruktörer å de olika

orterna. Då nu ett tillräckligt antal sådana instruktörer icke förefinnes,

bär svenska gymnastikförbundet sökt avhjälpa bristen genom anordnande

av särskilda utbildningskurser. Den senaste av dessa kurser hölls å Nääs

under sommaren 1917 och pågick under 6 veckor. Genom beslut den 14

s. 119 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillägg sstat. 119

juni 1917 beviljade Kungl. Maj:t för anordnande av sagda kurs understöd [69.]

intill ett belopp av högst 1,500 kronor, att under vissa villkor utgå

med 75 kronor för varje deltagare i kursen. Det för ändamålet erforderliga

beloppet skulle av statskontoret förskottsvis utbetalas till gymnastikförbundet

av tillgängliga medel, och den 18 oktober 1918 förordnade Kungl.

Maj:t, att ersättning för det sålunda utbetalade förskottet, 1,208 kronor 40

öre, skulle utgå ur allmänna besparingarna å anslagen under riksstatens

åttonde huvudtitel.

Förbundet har nu för avsikt att anordna en liknande sexveckorskurs

under sommaren 1919, och då förbundet saknar egna medel för bekostande

av kursen i dess helhet, har förbundet anhållit om bidrag av statsmedel för

densamma. Enär förbundets initiativ och det sätt, varpå det utförts, utan

tvivel är av stor betydelse för främjande av den allmänna folkhälsan, synes

mig den nu ifrågasatta nya kursen böra understödjas av staten och, då

medel icke på annat sätt finnas disponibla, framställning i ämnet göras

hos riksdagen.

Förbundets arbetsutskott har anhållit om ett anslag av 3,000 kronor

för ändamålet, och de hörda myndigheterna hava tillstyrkt bifall till denna

anhållan. För min del vill jag också förorda bifall till densamma, i synnerhet

som nämnda belopp endast motsvarar vad som enligt den gjorda kostnadsberäkningen

skulle utgå i form av stipendier åt kursdeltagarna.

Ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor, torde således böra för ändamålet

uppföras på tilläggsstat för år 1919. Villkoren för anslagets utgående

torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anordnandet av en gymnastikinstruktionskurs

under sommaren 1919 anvisa på tilläggsstat för år

1919 ett förslagsanslag, högst 3,000 kronor, att utgå

till svenska gymnastikförbundet under villkor, som av

Kungl. Maj:t bestämmas.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tilllåggsstat.

[70.]

Undersökning

av

svenska

folkmål.

[71.]

Resestipendier

samt läroböckers,

tidskrifters

och lärd»

verks utgivande.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst.

1. Undersökning av svenska folkmål. Under åberopande av vad

jag anfört enligt det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden, hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande av ytterligare medel för år 1919 till

fortsatt systematisk undersökning av svenska folkmål

anvisa på tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag,

högst 3,000 kronor.

2. Resestipendier samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks

utgivande. I anslutning till vad jag förut denna dag anfört enligt

det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden, hemställer jag, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

. att till förstärkande av det under riksstatens åttonde

huvudtitel uppförda reservationsanslaget till resestipendier

samt läroböckers, tidskrifters och lärda verks utgivande

anvisa på tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag

ett belopp av högst 50,000 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsslat. 121

Diverse.

1. Krigstid still äg g och krigstidshjälp. För beredande av krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1918 åt befattningshavare i statens

tjänst anvisade 1918 års lagtima riksdag på tilläggsstat för samma år under

åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 6,500,000 kronor. Vidare

anvisade 1918 års urtima riksdag för beredande av extra krigstidstil lägg

under senare halvåret av 1918 åt befattningshavare i statens tjänst

på extra tilläggsstat för samma år under åttonde huvudtiteln ett belopp

av 2,850,000 kronor.

Under hänvisning till vad chefen för finansdepartementet förut denna

dag anfört i fråga om beredande av krigstidstillägg och krigstidshjälp under

innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,

det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg

och krigstidshjälp under år 1919 åt befattningshavare

i statens tjänst, tills vidare under åttonde huvudtiteln

beräkna på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag

av 11,400,000 kronor.

2. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen Under åberopande av vad chefen

för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över

finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig lönereglering för

ordinarie befattningshavare i statsdepartementen, centrala verk, hovrätterna

och andra grenar av den civila statsförvaltningen, hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan

varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig lönereglering

under år 1919 åt vissa ordinarie befattningshavare

å tilläggsstat för år 1919 under åttonde huvudtiteln såsom

förslagsanslag beräkna ett belopp av 440,018kronor.

3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel. Under

åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till

statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av

de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer

jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan

varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de till av
Bihany

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (nr. 2.) 16

[72.;

Krigstidstilllägg

och

krigstidshjälp.

[73.]

Tillfällig lönereglering

för vissa or

dinarie befattningshavare

inom den

civila statsförvaltningen.

[74.;

Förstärkning

av de till avlönande

av

vissa extra

befattningshavare

samt

till vikariatsersättningar

m.m. anvisade

medel.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Åttonde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

lönande av vissa extra befattningshavare samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel å tilläggsstat

för år 1919 under åttonde huvudtiteln såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av 125,000 kronor.

[75.] 4. Krigstidstillägg till lärare vid vissa statsunderstödda un
Krigstidstiii-

dervisningsanstalter. I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar

har 1918 års urtima riksdag anvisat medel till beredande av

statsunder- extra krigstidstillägg för senare halvåret av 1918 åt lärare vid folk- och

‘“visning61-'' småskolor, vid högre folkskolor, vid kommunala mellanskof, vid de av

anstalter, landsting och av städer, som icke deltaga i landsting, underhållna småskoleseminarierna,

vid statsunderstödda folkhögskolor samt vid privatläroverken

(enskilda mellanskof, högre flickskolor, högre goss- och Barnskolor

samt enskilda lärarinneseminarier). De skäl, som föranlett riksdagen att

bevilja ifrågavarande förman åt omförmälda lärarkategorier för senare

halvåret av 1918, synas mig även tala för ett fortsatt utgående av

krigstidstillägg till dem för år 1919. Den utredning, som i ärendet erfordras,

är^ emellertid ännu icke slutförd. En överslagsberäkning av de

för ändamålet erforderliga kostnaderna har givit vid handen, att härför

skulle erfordras ett belopp av 9,275,000 kronor.

Jag hemställer i anledning härav, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg

till lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter,

för ändamålet beräkna på tilläggsstat

för år 1919 ett belopp av 9,275,000 kronor.

Sammanfattning av anslagen å tilläggsstaten.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en sammanställning

(se bil.) av samtliga de medelsbehov, som jag här ovan föreslagit

skola tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919. Såsom framgår av

denna, sammanställning erfordras ett belopp av sammanlagt 26,046,600 kronor,

vilket i sin helhet torde böra utgå av andra statsinkomster än lånemedel.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt och

hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter,

Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och skulle

utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet

till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition

till riksdagen angående tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

Johan Lillieros.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Sammanställning av anslagen under åttonde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1919.

123

Sida.

Punkt.

Kronor.

Ecklesiastikdepartementet.

Departementet.

2

1

Departementets avdelning av Kung! Maj:ts kansli, förslagsanslag, högst... .

8,125

Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

3

2

Okat bidrag till avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie vid S:te Geneviöve-

biblioteket i Paris, förslagsanslag, högst ................................................

400

Museer.

Nationalmuseet:

3

3

Förstärkande av anslaget till bestridande av kostnader för tjänstedräkter åt vakt-

mästare, förslagsanslag, högst..................... .....................

1,600

3

Förstärkande av anslaget till underhåll av golv, fönster och förevisningsmateriel,

samt för renhållning, förslagsanslag, högst .....................

2,000

6,110

5

5

8

10

4

5

6

Inredning av bibliotek, reservationsanslag ..............................................

Uppställning av biblioteket och katalogisering av detsamma m. m., reservations- anslag ...............................................................................

Ändringsarbeten inom nationalmuseibyggnaden, reservationsanslag ...............

Anordnande av tavelskärmar å vinden, reservationsanslag ......................

2,000

126,500

1,650

Naturhistoriska riksmuseet:

11

7

Magasinering av till etnografiska avdelningen hörande samlingar, förslagsanslag,

högst .....................................

i)20,000

16

8

Täckande av brist för år 1918 i expensanslaget för avdelningarna vid Frescati,

förslagsanslag, högst........................................................................

1)20,200

16

Förstärkande av expensanslaget för avdelningarna vid Frescati, förslagsanslag,

högst ................................. . . .....

1)57,160

16

Täckande av brist för år 1918 i expensanslaget för etnografiska avdelningen,

förslagsanslag, högst....................,....................................................

i) 5,500

16

Förstärkande av anslaget till vård, underhåll och förkovran av etnografiska av-

delningen, förslagsanslag, högst...........................................................

i)4,000

17

9

Kulturhistoriska museet i Lund, förslagsanslag, högst...................................

10,000

18

10

Svenska skolmuseet, förslagsanslag, högst....................................................

1,000

Akademier.

Musikaliska akademien.

I

19

11

Ökade kostnader för uppvärmning av musikaliska akademiens lokaler, förslags-

anslag, högst....................................................................................

7,000 j

]) Beräknat belopp.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Sida.

Punkt

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

Kronor.

Universitetskanslersexpeditionen.

21

12

Uppehållande av arbetet å universitetskanslersexpeditionen .............................

i) 10,000

Uppsala universitet.

21

13

Ytterligare kostnader för materiell m. m. för hygieniska institutionen, reservations

anslag..............................................................................................

500

21

14

Ytterligare kostnader för psykologiska laboratoriet, reservationsanslag ...............

400

22

15

Driftkostnader vid Klubbans biologiska station, reservationsanslag.....................

1,400

22

16

Förstärkande av de ordinarie anslagen till:

Materiell m. m. för medicinska poliklinikerna, reservationsanslag..................

Materiell m. m. för institutionen för medicinsk och fysiologisk kemi, reserva-

850

1,000

Materiell m. m. för institutionen för allmän och analytisk kemi, reservationsanslag

7,200

Materiell m. m. för mineralogisk-geologiska institutionen, reservationsanslag ...

700

Materiell m. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag ........................

800

Materiell m. m. för astronomiska institutionen, reservationsanslag..................

3,000

Materiell m. m. för meteorologiska institutionen, reservationsanslag...............

Materiell m. m. för botaniska institutionen:

4,100

botaniska museet, reservationsanslag .....................................................

500

botaniska trädgården, reservationsanslag ................................................

5,000

Materiell m. m. för växtbiologiska institutionen, reservationsanslag ...............

1,000

Materiell m. m. för zoologiska institutionen, reservationsanslag.....................

6000

34

17

Förstärkning av universitetsbibliotekets materiellanslag, förslagsanslag, högst ..

15,000

36

18

Höjning av anslaget till respenningar för akademifogden, förslagsanslag, högst

1,500

Lunds universitet.

36

19

Universitetets årsskrift, reservationsanslag ...................................................

8,000

36

20

Förstärkande av de ordinarie anslagen till:

Materiell m. m. för anatomisk-histologiska institutionen, reservationsanslag......

5,050

Materiell m. m. för fysiologiska institutionen, reservationsans ag .................

3,500

Materiell m. m. för medicinsk-kemiska institutionen, reservationsanslag ........

13,900

Materiell m. m. för patologisk-anatomiska institutionen, reservationsanslag.....

7,500

Materiell m. m. för astronomiska observatoriet, reservationsanslag.................

Materiell m. m. för botaniska institutionens systematiska avdelning, reserva-

7,200

länsanslag ...............................................................................

Materiell m. m, för botaniska institutionens fysiologiska avdelning, reserva-

i 11,000

tionsanslag ......................................................................................

7,000

Materiell m. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag ........................

14,000

Materiell m. m. för geologisk-mineralogiska institutionen, reservationsanslag ...

j 3,200

Materiell m, m. för kemiska institutionen, reservationsanslag.......................

9,000

Materiell m. m. för zoologiska institutionen, reservationsanslag.....................

i 12,000

Materiell m m. för musikkapellet, reservationsanslag .................................

700

Materiel! m. m. för inrättningen för gymnastik och fäktkonst, reservationsanslag

3,000

Beräknat belopp.

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Sida.

Punkt

49

21

52

22

53

23

53

24

56

25

56

26

56

27

| 60

28

61

29

: 64

30

64

31

65

32

72

33

77

34

Materiell m. m. för institutionen för ärftlighetsforskning, reservationsanslag ...

Materiell m. m. för farmakologiska institutionen, reservationsanslag...............

Materiell m. m. för universitetsbiblioteket, reservationsanslag........................

Uppvärmning av universitetshuset och gamla biblioteksbyggnaden, reservationsanslag

............................................................................................

Karolinska mediko-liirurgiska institutet.

Utvidgning av lärarkollegiets sammanträdesrum, reservationsanslag ...............

Täckande av vid 1917 års slut förefintlig brist i anslaget till institutets materiell

i allmänhet, förslagsanslag, högst ........................................................

Pediatrisk klinik vid allmänna barnhuset, förslagsanslag, högst.....................

Serafimerlasarettet.

Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för år 1919, förslagsanslag.

högst ............................................................................ ....................

Gemensamma universitetsändamål.

Tryckning av doktorsavhandlingar

Kurser i skyddskoppympning ......

Farmaceutiska institutet.

Täckande av under år 1918 uppkommet underskott i institutets anslag till materialier

m. in., till uppvärmning m. m. och till egendomens underhall m. m

förslagsanslag, högst ........................................................................

Förstärkande av nyssnämnda tre anslag, förslagsanslag, högst........................

Undervisningsanstalter för barnmorskor m. m.

Fortbildningskurser för barnmorskor, förslagsanslag, högst .............................

Allmänna barnbördshuset i Stockholm, förslagsanslag, högst ..........................

Allmänna skolväsendet.

Det högre skolväsendet.

Högre lärarinneseminariet:

Expenser och inredning av lokal för hushållsskolan, förslagsanslag, högst

Statens läroverk:

Förstärkning av läroverksöverstyrelsens anslag för tillfällig adjunktion, vikariats
ersättning,

expenser m. ..............................................................

Bidrag till bestridande av utgifter för allmänna läroverkens ljus- och vedkassor,

förslagsanslag ..........................................................................

Bidrag till nya elementarskolans skolkassa, förslagsanslag ..................

Extra arvoden åt teckningslärare, förslagsanslag, högst .....................

Kronor.

750

500

18,000

5,000

12,325

10,923

i) 10,000

550,000

1)40,000

‘) 250

12,500

15,000

2,000

89,000

..I

4,620

i) 7,300

430,000

12,500

15,700

<) Beräknat belopp.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

eg

*13

C

...... .....

------ -------

Q-

P

a

pr*

«-»■

Kronor.

Folkundervisningen.

Skolöverstyrelsen:

78

35

Okade arvoden åt semestervikarier för överstyrelsens medlemmar, förslagsanslag,

högst .....................

») 3,240

Folkskoleseminarier:

78

36

Omläggning av folkskoleseminariets i Kalmar lekplan, förslagsanslag, högst...

10,990

81

37

Ytterligare anslag till nybyggnads- och ändringsarbeten vid folkskoleseminariel

i Luleå, reservationsanslag ..

65,500

81

38

Ordnande av tomtområdet vid folkskoleseminariet i Luleå

») 40,000

82

39

Studentkurser och parallellavdelningar vid vissa folkskoleseminarier, reserva-

tionsanslag ...............................

21,810

83

40

Förstärkande av de i folkskoleseminariernas stater upptagna anslagen till materiell

m. m., förslagsanslag, högst ..........

120,000

86

41

Hyresbidrag till rektor vid folkskoleseminariet i Skara, förslagsanslag, högst...

50

86

42

Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor:

Fortbildningskurser i allmänhet) reservationsanslag ................

4,600

Särskilda fortbildningskurser i gymnastik, reservationsanslag .

3,340

Särskilda fortbildningskurser i skolträdgårdsskötsel, reservationsanslag............

1,700

Särskilda kurser i simning och livräddning, reservationsanslag.....................

250

Folkskolor:

87

43

Svensk undervisning för svenska barn i utlandet, förslagsanslag, högst ........

5,400

90

44

Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i manlig slöjd, förslagsanslag ............

335,000

92

45

Tillfällig avlöningsförbättring åt lärare i kvinnlig slöjd, förslagsanslag...........

495,000

94

46

Tillfällig avlöningsförbättring åt lärarinnor i huslig ekonomi, förslagsanslag ...

105,000

96

47

Sextonde allmänna svenska folkskollärarmötet i Göteborg, förslagsanslag, högst

—

Folkbildningsåtgärder i övrigt. -)

Populärvetenskapliga föreläsningar.

98

48

Ytterligare understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskap-

liga föreläsningar, reservationsanslag

8,700

98

Bidrag för uppehållande av arbetarnas bildningsförbunds föreläsningsverksamhet

under arbetsåret 1918—1919, reservationsanslag..........................................

5,000

Abnormundervisningen.

99

49

Införande av elektrisk belysning vid vissa av institutets och förskolans för blinda

å Tomteboda lokaler, reservationsanslag...........

26,000

103

50

Förstärkande av ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda ä Tom-

teboda.........................

1)83,700

104

51

Tackande av brist i staten för åren 1917 och 1918 för förskolan för blinda i Växjö

samt förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för år 1919

i) 10,150

105

52

Förstärkande av ordinarie reservationsanslaget till hantverksskolan i Kristinehamn

1

för blinda ........................... ............................................

. 1)4,150

*) Beräknat belopp.

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Sida.

Punkt.

; i

Kronor.

106

53

Täckande av brist i staten för år 1918 för den med drottning Sofias stiftelse

förenade vårdanstalten för blinda dövstumma m. fl. samt förstärkande av an- slagen till nämnda anstalt för år 1919 ........

'') 103,000

107

54

Uppfostringsanstalter för vanartade och i sedligt avseende försummade barn, för-

slagsanslag .........................................................................................

») 104,000

Den tekniska undervisningen m. m.

•

Deri tekniska undervisningen.

108

55

Ytterligare kostnader för samlingar och laborationer vid tekniska högskolan, för-

slagsanslag, högst .....................................

25,000

108

Ytterligare kostnader för bränsle, lyshållning m. m. vid tekniska högskolan, för-

slagsanslag, högst .......................................

190,000

108

56

Laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi,

reservationsanslag .........................................................

1,100,000

108

57

Täckande av beräknad brist vid 1Ö18 års utgång i det i staten för Chalmers tek-

niska institut upptagna anslaget till uppvärmning m. m., förslagsanslag, högst

22,000

108

Ytterligare utgifter under år 1919 till uppvärmning m. m. för Chalmers tekniska

institut, förslagsanslag, högst ..............................................

20,000 ''

|

109

58

Täckande av under år 1918 beräknad brist i tekniska skolans i Stockholm anslag

till uppvärmning, förslagsanslag, högst.......................................

3,000

109

Förstärkande av tekniska skolan i Stockholm för år 1919 till buds stående medel

till uppvärmning, förslagsanslag, högst.........................................

21,300 |

in

59

Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästare m. fl. vid tekniska fackskolan i Västerås, för-

slagsanslag, högst .................................................................

400

112

60

Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästare m. fl. vid tekniska elementarskolan och tekniska

gymnasiet i Örebro, förslagsanslag, högst..........................................

650 i

112

61

Täckande av brist för åren 1917 och 1918 i staten för tekniska elementarskolan i

Örebro, förslagsanslag, högst ...................................................

9,406 i

112

62

Tillfälligt lönetillägg åt vaktmästare m. fl. vid tekniska elementarskolan, tekniska

113

fackskolan och tekniska gymnasiet i Malmö, förslagsanslag, högst..............

650

63

Ytterligare medel för lyshållning, uppvärmning m. m. vid tekniska elementarskolan

i Borås, förslagsanslag, högst.................................................

3,000 !

113

64

Förstärkande av anslaget till uppehållande av verksamheten vid tekniska elemen-

tarskolan i Härnösand, förslagsanslag, högst ............................

1,550 |

113

65

Bidrag till dyrtidstillägg åt lärare vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, för-

slagsanslag, högst ...................................................

0,053

113

Bidrag till kostnader för bränsle m. m. vid bergsskolan i Falun, förslagsanslag,

högst ....................................................................

,980

114

66

Täckande av brist i 1918 års räkenskaper för södra K. F. U. K:s husmodersskola

i) 2,000

Handelsundervisningen.

115

67

Förhöjda understöd åt handelsgymnasierna, förslagsanslag, högst

93,400

*) Beräknat belopp.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

GG

a.

pa

I Punkt

------

Kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

116

68

Täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets räkenskaper för Iren 1918 och

1Q1Q .........................................................

i) 22,000

116

69

Anordnande av gymnastikinstruktionskurs å Nääs, förslagsanslag, högst............

3,000

•

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

120

70

Ytterligare medel till undersökning av svenska folkmål, förslagsanslag, högst......

3,000

120

71

Förstärkande av reservationsanslaget till resestipendier samt läroböckers, tidskrifters

och lärda verks utgivande, förslagsanslag, högst .......................................

50,000

Diverse.

121

72

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag .........................................''■

1)11,400,000

121

73

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den civila stata-

440,018

121

74

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare samt till

vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag .........................-

i) 125,000

122

75

TTriMtidstillaotr till lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter........

i) 9,275,000

Summa

26,046,600

») Beräknat belopp.

*

Stockholm 1919, Ivar Hsegerströms Boktryckeri A. B.

185738

s. 1 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

1

Tilläggsstaten för år 1919.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruk särenden, hållet inför Mans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellneb,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson, redogjorde härefter för

de frågor, som rörde regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1919, samt anförde därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Nionde huvudtiteln: 1919 års t/IIäggsstat.

. C1-]

Diverse behov

vid centralanstalten

för

försbksväsendet

på jordbruksområdet.

A. Lanthushållningen.

1. Diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag har 1918 års lagtima riksdagtill

diverse behov vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet

under nämnda år å tilläggsstat för samma år anvisat ett reservationsanslag

av 40,000 kronor. Detta anslag var avsett att för mötande

av ökade behov, vilka ej kunde tillgodoses av medel från anstaltens

ordinarie stat, användas sålunda:

förbrukningsvaror vid försökslaboratorierna...................... kronor 1,850

bränsle...................................................................................... » 7,375

reskostnad er....... ................................................................ » 10,500

tryckningskostnader................................................................ » 3,500

byggnaders och vägars underhåll ......................................... » 11,500

kostnader för jordbruksavdelningen....................................... » 350

» » avdelningen för husdjursskötsel ............... » ''2,725

» » » » lantbruksbotanik ............... » 200

» » )> entomologi ........................... » 500

» » . » > bakteriologi........................... » 1,500

Summa kronor 40,000.

1 skrivelse den 9 juli 1918 har nu centralanstaltens styrelse anhållit

om ett anslag å 75,000 kronor för år 1919 till bestridande avökade

utgifter vid centralanstalten. Styrelsen har hänvisat på den

starka prisstegring, som fortfarande vore rådande, och framhållit, att

det begärda anslaget nödvändiggjordes av dyrtiden. Styrelsen har beträffande

de särskilda utgiftsbehoven anfört följande.

»De utgiftsposter, som undergått den starkaste stegringen, äro för arbete,

bränsle och lyse samt reskostnader. Arbetslönens fortgående ökning drabbar särskilt

jordbruksavdelningens utgiftsstat, under dut att den mindre berör övriga avdelningar,

vid vilka behövligt arbete till största delen utföres av de fast anställda

vaktmästarna och extra biträden, vilkas stegrade avlöningsanspråk tillgodosetts

genom krigstidshjälp och krigstidstillägg.

Prisen å kol, ved, gas och sprit hava också ytterligare ökats, vilket framträder

i stegrade kostnader utöver förra årets för alla centralanstaltens avdelningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

3

Deu under innevarande år ytterligare inträffade höjningen i prisen a järnvägsbiljetter,

uppgående till 200 procent för resa å första klass, vartill styrelsemedlemmar,

föreståndare och överassistenter äro berättigade, samt i dagtraktamentet,

bär nödgat att begära en ytterligare ökning i de för dessa utgifter sammanförda

posterna, rubriken VII allmänna utgifter, utöver det tillägg, som beviljats

för innevarande år, och dessa ökningar skulle beböft vara än större, om ej

den av tidsförhållandena förorsakade inskränkningen i utfodringsförsök i olika delar

av landet minskat behovet av inspektionsresor å husdjursavdelrungen.

Dét i styrelsens underdåniga skrivelse den 12 november 1917 angående staten

för år 1918 omnämnda trängande behovet av bostadsbyggnadernas omboning för

köldens utestängande torde vid innevarande års slut vara nödtorftigt tillgodosett,

så att för år 1919 i huvudsak endast ordinarie underhåll av byggnaderna behöver

ifrågakomma jämte anordningar för tillgodogörande av förefintligt utrymme för en

bostadslägenhet för en assistent. Även om underhållsarbetena så mycket som möjligt

undanskjutas, gör dock den starka stegringen i arbets- och materialkostnaden

det i anstaltens ordinarie stat för denna utgift upptagna beloppet otillräckligt, varför

styrelsen nödgas begära ett tillägg för byggnaders underhåll, om än avsevärt

mindre än för innevarande år.

Jämte de kostnadsökningar som uteslutande bero på den inträdda prisstegringen,

finnas i nedan åberopade sammanställning av de beräknade utgifterna för

år 1919 några poster, som bero på utvidgningar av vissa avdelningars verksamhet,

närmast framdrivna av de nuvarande tidsförhållandena, men av den art, att de böra

bliva bestående även sedan normala förhållanden återinträtt.

Hit höra vissa utgifter å husdjursavdelningen. Redan för innevarande år

begärdes och beviljades ett ökat anslag för täckande av omkostnader för smältbarhetsförsök.

Dessa hava emellertid under innevarande år fått en betydligt ökad

utsträckning till följd därav, att den inträdda svåra foderbristen föranlett omfattande

undersökningar rörande lavs, lövfoders, cellulosafoders och andra nödfodermedels

smältbarhet och fodervärde. Dessa undersökningar måste givetvis fortsättas,

och för dem hava kostnaderna beräknats behöva ökas från 2,600 år 1918

till 5,000 kronor under år 1919. Men härtill komma ytterligare kostnaderna för

förändringar i ladugården, som fordras för dessa försök, och som beräknats uppgå

till 5,000 kronor.

De botaniska och entomologiska avdelningarnas verksamhet har under kristiden

starkt ökats, särskilt därigenom att det av livsmedelsbristen framkallade

intresset att skydda alla till föda användbara växter från skador av parasiter ur

växt- och djurvärlden, medfört en betydligt ökad rådfrågning av de nämnda avdelningarnas

tjänstemän med därav föranledd stegring av kostnaderna för såväl resor

som av rådfrågningar och iakttagelser föranledda undersökningar. För botaniska

avdelningen har föreståndaren sålunda ansett behövligt att öka avdelningens verksamhet

och arbetskrafter. Då styrelsen beslutat att i ett sammanhang upptaga de

från liera avdelningar gjorda framställningarna om ändringar i de fasta tjänstemännens

antal och tjänsteställning, har styrelsen beslutat sig att för år 1919 begära

endast behövliga extra anslag för försök med bekämpande av växtsjukdomar

ute i landet på de ställen, där de uppträda, likasom för ordnandet av en rapporttjänst

liknande den sedan några år vid den entomologiska avdelningen i gång varande

och för anställandet av två extra assistenter under sommaren, vartill man

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

tänkt kunna använda lantmannaskollärare, vilka under sin sommarledighet böra

kunna anställas för en jämförelsevis billig avlöning — — —. Likaså begäres medel

till arvode för två vetenskapligt utbildade extra assistenter vid den entomologiska

avdelningens sommararbeten med 4,000 kronor.»

De utgifter, som sålunda ansetts oundgängligen nödvändiga, för

att anstaltens hittillsvarande verksamhet utan större inskränkningar

skulle kunna fortgå under år 1919, hava av styrelsen i en vid dess

skrivelse fogad bilaga sammanställts med anstaltens ordinarie stat.

Beräkningarna i denna bilaga kunna beträffande de nu ifrågasatta utgiftsökningarna

under år 1919 lämpligen sammanfattas sålunda:

T. Avdelningen för jordbruk:

a) Försök å Experimentalfältet

arbetskostnad ..............................

kronor 5,850

hästars underhåll och rekrytering

» 2,000

uppvärmning och belysning........................

» 1,850

övriga utgifter ................................................

» 4,000 kronor

13,200

b) Lokala fältförsök och uppvisningsfält

reskostnader .............................................

kronor 800

övriga utgifter

» 1,000 »

1.800

TI. Avdelningen för lantbrukslcemi:

uppvärmning och belysning ............

kronor 1,850

övriga utgifter .....................................

» 2,350 »

4,200

III. Avdelningen för husdjurs skötsel och mejerihånle-

ring:

al Underavdelningen för husdjursskötsel:

komas underhåll, vård och rekrytering

kronor 4,000

uppvärmning och belysning

950

3 extra försöksassistenter ...........................

» 1,140

omkostnader för smältbarhetsförsöken ...........

» 3,400

anordningar i ladugården ..............

» 5.000

övriga utgifter ..........................................

1,460

15,950

b) Underavdelningen för mejerihantering: mjölk

in. m............. »

1,000

IV. Avdelningen för lanthruksbotanik:

uppvärmning och belysning

kronor 1.600

rapportörer...............................................

1,000

2 extra assistenter ........................

» 3,000

övriga utgifter ..........................................

» 700 »

6,800

V. Avdelningen för entomologi:

uppvärmning och belysning

kronor 2,000

rapportverksamheten

2.000

2 extra assistenter

» 4,000

reskostnader

» 1,300

övriga utgifter

» 3,200 »

12,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln; 1919 års tilläggsstat.

o

VI. Avdelningen för bakteriologi:

uppvärmning och belysning

förbrukningsartiklar

kronor 1,400

2,100 kronor 3,500

VII. Allmänna utgifter:

reskostnader ...............

tryck- och expensutgifter

kronor 9,500

underhåll av byggnader och vägar m. m.

oförutsedda utgifter

» 3,500

» 3,500

» 50 » 16,550

Summa kronor 75,000.

I häröver avgivet utlåtande den 21 oktober 1918 har statskontoret

anfört, att det måhända skulle kunna ifrågasättas, att de i det begärda

anslaget inberäknade, till reseersättningar avsedda belopp skulle anvisas

att utgå av nionde huvudtitelns förslagsanslag: »rese- och traktamentspenningar».

Då emellertid hittills reskostnaderna upptagits bland de för centralanstaltens

drift avsedda ändamål och alltså någon förändring i ifrågavarande

hänseende icke syntes kunna äga rum utan riksdagens medverkan,

ville statskontoret, som ansåge anledning saknas att söka åstadkomma

eu dylik förändring, hemställa, att det belopp, som kunde finnas

erforderligt för centralanstaltens behöriga drift under år 1919, måtte

såsom förslagsanslag, högst, varda uppfört å tilläggsstat till riksstat^ för

nämnda år.

1 särskild skrivelse har centralanstaltens styrelse därjämte, med

anledning av ett från föreståndaren för anstaltens entomologiska avdelning

professorn Hugo Albert Tullgren inkommet förslag, hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte hos näst sammanträdande riksdag utverka anslag

för en biodlingsanstalt i anslutning till nämnda avdelning. Härtill skulle

behövas ett anslag för en gång å 42,000 kronor till en byggnad, inrymmande

bostad åt biskötare, arbetslokaler in. in., samt till områdets

planering och inhägnad m. in. ävensom till eu bipaviljong jämte kupor.

De årliga kostnaderna hava beräknats till avlöningar åt en försöksledare

enligt andra lönegraden och åt eu biskötare med 3,000 kronor ävensom

för övriga utgifter 5,500 kronor.

Denna framställning har tillstyrkts av lantbruk sstyrelsen i utlåtande

den 14 november 1918. I

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift har lantbruksklubben i Stockholm

anhållit, att Kungl. Maj:t måtte anvisa ett årligt, ej alltför lågt

anslag att ställas till entomologiska och botaniska avdelningarnas vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[i.] centralans tälten förfogande för bestridande av kostnader för åtgärder

till bekämpande av växtsjukdomar och skadeinsekter. Över denna framställning

har utlåtande avgivits den 16 maj 1918 av centralanstaltens

styrelse, vilken därvid åberopat ett från föreståndarna för anstaltens

avdelningar för lantbruksbotanik och entomologi gemensamt avgivet

yttrande. 1 detta yttrande hava föreståndarna förklarat sig vilja på

det kraftigaste betona nödvändigheten av att deras institutioner såväl

med avseende på arbetskrafter som ekonomiska resurser väsentligt utvidgades

och understöddes i överensstämmelse med de önskemål de

framhållit i av dem till styrelsen i mars månad 1918 ingivna skrivelser

sådant syfte.

Departe- Det är naturligt, att även under innevarande är de enligt central
mentsehefen.

anstaltens ordinarie stat till andra utgifter än avlöningar uppförda medel

— 88,300 kronor — jämte påräkneliga inkomster av anstaltens jordbruk

och ladugårdsskötsel skola på grund av dyrtiden bliva otillräckliga.

Såsom centralanstaltens styrelse nu framhållit visar sig detta isynnerhet

beträffande utgifterna för arbete, bränsle, lyse och reskostnad^''. För

dessa ändamål hava i förestående sammanställning upptagits utgifter till

belopp av tillhopa 26,600 kronor, varvid dock är att märka, att sagda

förhållanden torde inverkat stegrande även på ett flertal andra poster.

Likaså är det tydligt, att exempelvis hästars och nötkreaturs underhåll

och rekrytering nu skola ställa sig dyra. Härtill beräknas 6,000 kronors

ökat anslag. De särskilt under rådande foderbrist betydelsefulla smältbarhetsförsöken,

som utföras vid husdjursavdelningen, hava ansetts kräva,

utöver vad som kan till dem utgå av det ordinarie anslaget dels eu

driftkostnad av 3,400 kronor och dels en kostnad av 5,000 kronor för

vissa anordningar i ladugården. Att även till byggnadsunderhållet samt

till allmänna utgifter för tryckning och andra expenser ökade medel

behövas, nu beräknade tillhopa till 7,000 kronor, torde ej tarva särskild

motivering. I betraktande av vad centralanstaltens styrelse anfört angående

behovet av att i synnerhet under nuvarande tider, då det är

särskilt angeläget att skydda grödan mot skador, förorsakade av växtsjukdomar

eller insekter, äga tillräckliga arbetskrafter för att kunna

hastigt taga kännedom om och genom lämpliga åtgärder söka begränsa

och förebygga dylika skador, finner jag mig kunna biträda jämväl förslagen

om medel till rapportverksamhet och extra assistenter vid botaniska

och entomologiska avdelningarna, för vilka ändamål uppförts tillhopa

10,000 kronor. De nu angivna beloppen uppgå sammanlagt till

58,000 kronor. Det ytterligare begärda beloppet, inalles 17,000 kronor,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 7

fördelar sig på samtliga avdelningar och avser ett flertal ändamål samt

grundar sig på av dyrtiden framkallade kostnadsökningar av skilda slag.

Ej heller dessa ökniugar ge mig ardedning till erinran.

Den i statskontorets utlåtande antydda möjligheten att låta reskostnaderna

gäldas från nionde huvudtitelns förslagsanslag till rese- och

traktamentspenningar synes mig förtjänt av beaktande. Att dylika

kostnader in beräknats i centralanstaltens utgifter är ägnat att valla olägenhet

så till vida, som det kan tänkas inträffa, att angelägna resor måste

inställas av brist på medel. Då emellertid eu förändring härutinnan

torde höra bli beroende av framställning från centralanstalten själv

samt föregås av närmare utredning, saknar jag anledning att nu framlägga

förslag därom.

N åd därefter vidkommer den särskilda framställningen om anslagtill

en biodlingsanstalt i samband med centralanstaltens entomologiska avdelning,

vill jag visserligen gärna medgiva, att eu sådan anstalt skulle

kunna bliva till avsevärt gagn och utgöra ett verksamt stöd för biskötseln.

Då statsmakterna genom anvisande av anslag å extra stat

till biskötselns befrämjande ute i orterna visat sig behjärta denna närings

intressen, skulle eu dylik central försöksanstalt på ett lämpligt sätt ansluta

sig till sagda åtgärder. För närvarande finner jag dock anordnandet

av en sådan anstalt böra uppskjutas, förnämligast enär denna

fråga synes mig böra vara öppen, då centralanstaltens styrelse, på sätt

den förmält sig hava för avsikt, i ett sammanhang upptager de från

flera avdelningar gjorda framställningarna om ändringar i de fasta

tjänstemännens antal och tjänsteställning. För övrigt synes mig under

nuvarande dyrtid igångsättandet av ett byggnadsföretag, sådant som

det för biodlingsanstalten ifrågasatta, böra om möjligt undvikas.

Vad slutligen angår lantbruksklubbens i Stockholm framställning

torde syftet med densamma bliva beaktat vid den utredning angående

personalförhållandena in. m. vid centralanstalten, som anstaltens stvrelse

förmält sig ämna företaga.

Med anledning av vad jag nu anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtto föreslå riksdagen

att till diverse behov vid centralanstalten för

försöksväsendet på jordbruksområdet under år 1919 å

tilläggsstat för samma år anvisa ett reservationsanslag

av ........................................................ kronor 75,000.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[2-]

Assistenter

hos lantbruksingenjörer.

[30

Tillskott till

krigstidstilllägg

för lantbruksingenjörer.

DM

Täckande av

förlust <? kosthåll

lör frielever

vid

lantbruksinstitutet

vid

Vltuna.

2. Assistenter hos lantbruksingenjörer.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 6 hemställer jag, att Eders Kung!.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till avlönande av assistenter

hos lantbruksingenjörer å tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst ....................... kronor 42,000.

3. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer.

På Kung]. Maj:ts förslag har tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer

på grund av arbete enligt taxa beviljats vid 1918 års

såväl lagtima som urtima riksdag. Dylikt tillägg är även i år erforderligt.

1 avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas visst belopp,

som synes kunna förslagsvis upptagas till 50,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

i avbidau på den proposition angående tillskott

till krigstidstillägg för lantbruksingenjörer, som

Kung!. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett

anslag av.................................................. kronor 50,000.

4. Tackande av förlust å kosthåll för frielever vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna.

Enligt 17 § i stadgarna för lantbruksinstitutet vid Ultuna den 12

augusti 1912 skall betalande elev årligen erlägga för undervisning och

bostad 175 kronor samt för kosthåll m. m. de avgifter, som för varje

år bestämmas av styrelsen. Frielev skall kostnadsfritt erhålla dessa

förmåner.

I skrivelse den 15 juli 1918 anförde styrelsen för nämnda lantbruksinstitut

huvudsakligen följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Monde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

Avgifterna för kosthåll, vilka under eu följd av år utgått med 575 kronor,

utgjorde för läsåret 1917 — 1918 enligt styrelsens beslut den 3 augusti 1917 825

kronor, motsvarande per dag omkring kronor 2.25. Från och med den 1 januari

1918 erhölle restauratrisen vid institutet detta belopp oavkortat såsom betalning

för kosthållet, men på grund av alla livsmedelsprisers oerhörda stigning under

senaste tiden hade denna ersättning dock visat sig i hög grad otillräcklig. Förlusten

på elevkosthållet under årets första fem månader hade uppgått till 5,644

kronor 82 öre, vilket, då antalet dagportioner under samma tid utgjort 7,698, motsvarade

en förlust pr dagportion av omkring 71 öre. Betalningen behövde alltså

höjas till 3 kronor pr dagportion, för att direkt förlust skulle förebyggas, och från

restauratrisen hade framställning härom inkommit. För att bereda restauratrisen

ersättning för den förlust, som då redan uppstått och ytterligare kunde beräknas

för då pågående läsår, syntes det kunna ifrågasättas, huruvida icke retroaktivt

verkande utdebitering på eleverna borde ske, men enligt styrelsens uppfattning

skulle ett dylikt förfarande på grund av ordalydelsen av § 17 i stadgarna möta allvarliga

betänkligheter. Styrelsen funne därför för sin del intet annat återstå än

att förlusten ersattes av allmänna medel, och kunde härför erforderligt belopp, med

hänsyn därtill att under ferietiden en del elever vore frånvarande från institutet,

beräknas till högst 11,000 kronor. Med stöd av vad sålunda anförts hemställde

styrelsen, att för höjande av betalningen för elevernas kosthåll till 3 kronor per

dagportion under tiden från 1 januari till 31 oktober 1918 ett statsanslag av

högst 11,000 kronor måtte ställas till styrelsens förfogande.

Lautbruksstyrelsen uttalade i utlåtande den 18 september 1918,

att avgifterna syntes hava kunnat av styrelsen höjas under löpande läsår

och att, då så icke skett, en efterdebitering nu borde ske.

Statskontoret anförde i utlåtande den 30 september 1918:

»Vidkommande den del av den i förevarande framställning omförmälda merkostnad,

som belöper å kosthåll åt de betalande eleverna vid lantbruksinstitutet vid

Ultuna under innevarande läsår, torde, då utgifter för kosthåll för betalande elever

vid nämnda institut icke äro avsedda att utgå av statsmedel, icke heller berörda

merkostnad böra av dylika medel gäldas.

Däremot lärer det få anses alldeles i sin ordning, att ifrågavarande merutgift

täckes genom extra utdebitering å läsårets betalande elever, ett förfaringssätt,

för vilket, efter vad statskontoret kunnat finna, icke föreligger något hinder i de

för institutet gällande stadgar.

Vad åter angår den merkostnad, som är att hänföra till kosthållet för de vid

institutet under läsåret sig uppehållande frielever, torde sagda kostnad, vid det

förhållande att kosthållsutgifterna för frielever vid institutet bestridas av statsmedel,

jämväl böra av sådana medel täckas.

Till gäldande av sistberörda merkostnad, som, enligt vad statskontoret inhämtat,

lärer för de fem frielever, som för närvarande vid institutet vistas, belöpa

sig till omkring 1,300 kronor, och vilken, enligt vad tillika blivit upplyst, tillsvidare

kan av institutet med till förfogande stående medel bestridas, synes erforderligt anslag

lämpligen kunna av nästkommande års riksdag äskas å tilläggsstat till riksstaten

för år 1919.»

Bihanc/ till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 Imf!. (Nr 2.)

O

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

4. ) Vid ärendets föredragning den 15 oktober 1918 fann Kungl. Magt

icke skäl bifalla framställningen i vad den avsåge bidrag av statsmedel

till gäldande av kostnader för de betalande elevernas kosthåll. Beträffande

täckandet av merkostnaden för kosthållet för de fem frieleverna

förklarade Kungl. Magt sig vilja framdeles fatta beslut.

Departc- I likhet med statskontoret finner jag skäligt, att gottgörelse av

mentschefen. 8tatsme(jei beredes restauration vid Ultuna för den förlust, som för

henne uppkommit ä kosthållet för de fem frieleverna under läsåret 1917

—1918. Ett sådaut förfaringssätt är eu kousekvent tillämpning beträffande

dessa frielever av att för betalande elever efterdebitering äger rum.

Då institutet icke har tillgångar att utan särskilt anslag bestrida denna

merkostnad för läsåret 1917—1918, anser jag lika med statskontoret anslag

å 1,300 kronor därtill böra å tilläggsstat äskas av riksdagen.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte förslå riksdagen

att för täckande av förlust å kosthåll för frielever

vid lantbruksinstitutet vid Ultuna under läsåret

1917—1918 å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ....................................... kronor 1,300.

5. Bränsle m. in. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna.

[5.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Brande^m. m. frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstadens

institutet “t t nionde huvudtitel anfört under punkten 13 hemställer jag, att Eders

Ultuna. Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av vissa kostnader för bränsle

m. in. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna å tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst.............................................................. kronor 31,900.

6. Hovbeslagsskolan vid Alnarp.

[6.] Med bifall till Kungl. Maj ds förslag i ämnet anvisade riksdagen

Hovbesiags- på extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag

akAin''a,pd av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle användas till täckande av

förskottsvis bestridda utgifter för samma skola under år 1913.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. Ii

För vartdera av åren 1915 och 1916 anvisade riksdagen, likaledes

å extra stat, till skolan ett anslag av 3,500 kronor.

För år 1917 hemställde styrelsen för lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp om ett till 4,500 kronor förhöjt anslag samt motiverade

denna begäran, dels med att en ganska dyrbar reparation å skolans

bvggnader i närmaste tid bleve oundgänglig, dels med att materielomkostnaderna,

särskilt för stenkol, ökats och dels med att utgitterna

för elevernas kosthåll stegrats genom livsmedlens fördyring. På Ivungl.

Maj ts förslag beviljade också riksdagen för ändamålet 4,500 kronor å

extra stat för år 1917.

För år 1918 begärde institutsstyrelsen, att årsanslaget måtte ytterligare

höjas till 5,000 kronor på grund av dyrtiden och för utförande av

vissa reparationer. Detta ansåg sig dåvarande departementschefen icke

kunna tillstyrka. Anslaget beviljades även för år 1918 av riksdagen till

belopp av 4,500 kronor. Därjämte anvisades till täckande av uppkommen

brist ett särskilt anslag av 2,500 kronor.

Enligt beslut av 1918 års lagtima riksdag har till ifrågavarande

skola anvisats ett ordinarie anslag av 4,500 kronor. Därjämte anvisades

å tilläggsstat för år 1918 ett anslag av 1,400 kronor till reparation av

södra flygelns tak.

I skrivelse den 1 juli 1918 har styrelsen för förenämnda institut

anfört huvudsakligen följande.

Stegringen särskilt å bränsle och livsmedel både fortsatt i långt hastigare

tempo än styrelsen kunnat beräkna, då den år 1915 gjorde sin hemställan om

anslagets höjning med 1,000 kronor för år 1917. Därför hade under sistnämnda

år uppstått en brist å 461 kronor 81 öre. Då tillgångar för dennas gäldande icke

stode styrelsen tillbuds, hemställde styrelsen, att medel härtill måtte ställas till

dess förfogande.

För året 1918 hade styrelsen i skrivelse den 9 september 1916 begärt, på

grund av ytterligare fördyring av alla nödvändighetsartiklar, att anslaget till skolan

måtte höjas med 500 kronor eller till 5,000 kronor. Denna begäran hade emellertid

icke beviljats. Under de två år som förflutit, sedan styrelsen framställde denna sin

anhållan, hade emellertid ytterligare fördyringar inträffat vid så gott som alla utgiftsposter.

Några av dessa poster, såsom matvaror, bränsle och vissa undervisningsmaterial

(partier av hästar), vore av den art, att de för skolans drift vore oundgängligen

nödvändiga, medan andra hörande under posterna inventarier och byggnadsunderhåll

fortfarande — såsom hittills måst ske, av brist på medel — kanske

kunde uppskjutas ännu ett år. Styrelsen ville dock framhålla, att ett ytterligare

uppskov med vissa inventariers underhåll och med byggnadsreparationer måste förorsaka,

att skolan ej längre skulle motsvara sitt ändamål och ej heller kunde vara

staten värdigt. För att i någon män förbättra skolans ekonomi hade styrelsen hos

de hushållningssällskap, som ditsände elever, gjort framställning om avgiftens höjande,

men på grund av de ekonomiska svårigheter, varunder dessa hushållningssällskap

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[6.] numera arbetade, hade endast en måttlig sådan kunnat ske eller frän nuvarande

175 kronor till 250 kronor per elev, en summa, som blott motsvarade den beräknade

kostnaden för mathållningen. En följd härav, liksom ock av att dyrtiden medfört

bättre utkomstmöjligheter för smederna på annat håll, bleve, att styrelsen för närmaste

tider icke kunde räkna med ett större antal elever än högst 20 årligen.

Någon avsevärdare inverkan på skolans ekonomi hade emellertid denna nedgång i

elevantalet icke numera, då elevavgiften jämt täckte omkostnaden för elevens bespisning.

Trots det nämnda tillskottet i skolans budget måste alltså en avsevärd

brist under nuvarande dyrtid uppstå, vilken styrelsen för år 1918 liksom för de

närmaste åren beräknade till 2,500 kronor årligen.

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen anhållit, att Kungl. Maj:t,

under behjärtande av den utomordentligt svåra ställning i vilken hovbeslagsskoian

råkat genom dyrtiden, måtte ställa till styrelsens förfogande dels nödigt belopp

för täckande av förberörda brist uti 1917 års stat och dels för vart och ett av de

närmast följande tre åren ett extra anslag av 2,500 kronor.

Vid skrivelsen har fogats beräkning, enligt vilken utgifterna upptagits

till 12,000 kronor, medförande ett anslagsbehov av 7,000 kronor.

Lantbruksstyrelsen har i utlåtande den 19 juli 1918 tillstyrkt

framställningen om täckandet av bristen för år 1917 samt anslag å 2,500

kronor för vartdera av åren 1919 och 1920.

Statskontoret har i häröver avgivet utlåtande den 12 oktober 1918

anfört, att ämbetsverket för närvarande och innan prisförhållandena

under år 1920 kunde närmare beräknas, ansåge sig icke böra tillstyrka

något tilläggsanslag för sistnämnda år. Statskontoret har hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att på tilläggsstat för år 1919

uppföra ej mindre ett förslagsanslag å högst 462 kronor för täckande

av uppkommen brist i 1917 års stat än även såsom förslagsanslag,

högst, ytterligare 5,000 kronor för täckande av uppkommen och motsedd

brist i skolans stat under åren 1918 och 1919.

1>ep<chefenlU'' Den å 1917 års rörelse uppkomna bristen bör givetvis täckas.

c e en'' Den allmänna prisstegringen synes med säkerhet föranleda till, att

skolans anslag för såväl år 1918 som år 1919 visar sig otillräckligt.

Mot det för dessa år beräknade ytterligare beloppet av 2,500 kronor

för vartdera året har jag ej något att erinra. I likhet med statskontoret

anser jag däremot något extra anslag för år 1920 icke böra redan nu

beviljas.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att å tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda

förslagsanslag, högst, anvisa

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

dels för täckande av brist under år 1917 vid [6.]

hovbeslagsskolan vid Alnarp ..................... kronor 462,

dels ock för täckande av uppkommen och motsedd

brist vid samma skola för åren 1918 och

1919................................................................ kronor 5,000,

eller tillhopa..................................... » 5,462.

7. Trädgårdsskolan vid Adelsnäs.

År 1909 uppförde riksdagen å riksstaten ett ordinarie anslag till [7-]

trädgårdsundervisningen av 34,800 kronor, därav 10,000 kronor till

upprätthållande av en trädgårdsskola i mellersta Sverige. AåeUnäs

På grund av ökade omkostnader för skolan, som är förlagd till

Adelsnäs i Östergötlands län, höjde 1914 års förra riksdag anslaget till

skolan till 12,000 kronor.

Då med hänsyn till av rådande dyrtid föranledda kostnadsökningar

av olika slag ökat statsbidrag till skolan för läroåret 1 november

1917—31 oktober 1918 syntes erforderligt, anvisade riksdagen, i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag, å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 2,000 kronor.

Nu har lantbruksstyrelsen i skrivelse den 18 september 1918

hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att även för år 1919

anvisa till ifrågavarande skola ett tilläggsanslag av 2,000 kronor att

utgå såsom ökat statsbidrag för läroåret 1 november 1918—31 oktober 1919.

De skäl, som föregående år förefunnos att hos riksdagen begära utyarteökat

statsbidrag till skolan, föreligga i huvudsak alltjämt. Jag hem- ine"Uchefe''‘- ställer nu, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat statsbidrag för läroåret 1 november

1918—31 oktober 1919 till trädgårdsskolan

vid Adelsnäs å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst .................................... kronor 2,000.

8. ökat understöd åt lanthushållsskolor.

Sedan lantbruksstyrelsen anbefallts avgiva utlåtande över gjorda [8].

framställningar om ökat understöd för år 1919 åt lanthushållskolor,

har styrelsen i skrivelse den 28 november 1918 anmält, att utredning i hushålls
skolor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Nionde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

[8.] ämnet påginge inom styrelsen och att under förutsättning, att sådan

anslagsförhöining'' syntes böra beredas skolorna, härtill borde beräknas

25,000 kronor.

I enlighet härmed hemställer jag, ett Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ökat

understöd för år 1919 till lanthushållsskolor, som Kungl.

Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för detta

ändamål å tilläggsstat för innevarande år beräkna ett

anslag av.................................................. kronor 25,000.

9. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmanna- och lanthushållsskolor.

[9.] För tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmanna- och lanthus
tm

futtig inne- hållsskolor hava 1918 års lagtima och urtima riksdagar anvisat anslag.

^WrarTvid* Lantbruksstyrelseu har nu i skrivelse den 28 november 1918 anmält,

lantmanna- att styrelsen hade för avsikt att för år 1919 föreslå löneförbättring åt

°muskoior. nämnda lärarpersonal utöver vad som redan beviljats av riksdagen,

samt meddelat, att för detta ändamål syntes böra beräknas ett belopp

av 50,000 kronor.

På grund härav hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående ytterligare

tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmannaoch

lanthushållsskolor, som Kungl. Maj:t må komma

att avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat

för år 1919 beräkna ett anslag av..... kronor 50,000.

10. Utbildningskurser för täckdikningsförmän.

[10.]

Utbildningskurser

för

täckdilcnings

förmän

1 propositionen nr 357 den 23 april 1918 angående inrättande av

en dräneringsfond m. m. föreslog Kungl. Maj:t riksdagen bland anuat,

att å tilläggsstat för år 1918 anvisa till utbildningskurser för täckdikningsförmän

ett reservationsanslag av 25,000 kronor. Detta förslag

grundade sig på att det ansågs erforderligt, att väsentligt ökat antal

utbildade och sakkunniga ledare funnes att tillgå vid utförandet av

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Nionde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

företag, som understöddes medelst lån ur dräneringsfonden. Antalet [10.]

sådana nya förmän beräknades då till 130 och var anslagsbeloppet

avsett att möjliggöra utbildandet av detta antal, men enär det icke

kunde redan då bedömas, huru och när dessa kurser lämpligast borde

ordnas, befanns det önskvärt, att anslaget anvisades å tillåggsstat för

år 1918 samt erhöll reservationsanslags natur.

Riksdagen beviljade det begärda anslaget enligt anmälan i skrivelse

nr 370 den 12 juni i.918.

Statens odlingskommitté har i skrivelse den 24 oktober 1918

anmält, att med hjälp av detta anslag hade under år 1918 anordnats

fem utbildningskurser för sammanlagt 110 deltagare, vilka kurser dragit

en totalkostnad av 19,933 kronor 71 öre. Dessutom påginge underhandlingar

om anordnandet av ytterligare en utbildningskurs speciellt

för täckdikningsförmän vid dränering av mossjord, vilken kurs preliminärt

beräknats komma att kosta 2,500 kronor. Kommittén ansåge erforderligt

att under år 1919 anordna fyra nya kurser för täckdikningsförmän och

ytterligare en för sådana täckdikningsförmän, som skulle användas vid

täckdikning av speciellt torvjord. Var och en av dessa kurser skulle

omfatta en tid av tre veckor, medan de- under år 1918 anordnade

endast pågått under två veckor. För dessa nya kurser skulle enligt

förslagsberäkning behövas ett belopp av 25,000 kronor, varvid förutsattes,

att eventuellt uppstående överskott å 1918 års anslag även skulle

användas.

Förslaget har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen.

De under år 1918 anordnade utbildningskurserna hava omfattats uepartemenismed

livligt intresse och förvisso varit till stort gagn. Då nu odlings- chefenkommittén

ansett det önskligt, att dylika kurser anordnas även under

innevarande år, synes mig detta höra ske. I betraktande av att de

nya kurserna, ehuru till antalet färre, böra pågå längre tid än dem, som

hållits år 1918, finner jag mig icke böra göra någon erinran mot

det begärda anslagsbeloppet.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till utbildningskurser för täckdikningsförmän

å tillåggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav

............................................................... kronor 25,000.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

11. Mätningsinstrument åt täckdikningsförmän m. fl.

[11.] Uti den i nästföregående punkt omförmälda propositionen nr 357

mtnings-'' den 23 april 1918 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen jämväl att för antäckdiknings-

skaffande av mätningsinstrument, att enligt de närmare föreskrifter

förman m. fl. Kungl. Maj:t meddelade utlämnas till begagnande åt tekniska biträden

och täckdikningsförmän, anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett reservationsanslag

av 50,000 kronor. Produktionskommittén hade ifrågasatt

för detta ändamål ett anslag av 75,000 kronor, men jag ansåg för min

del ett anslagsbelopp av 50,000 kronor böra få vara tillfyllest.

Riksdagen anvisade det av Kungl. Maj:t begärda anslaget.

Statens odlingskommitté har i förut omförmälda skrivelse den 24

oktober 1918 anmält, att av sagda anslag dittills hade för anskaffande

av instrument använts 21,182 kronor 40 öre, varjämte beställts instrument

att levereras i början av år 1919 för en preliminärt beräknad

kostnad av 28,000 kronor. Kommittén ansåge erforderligt, att för samma

ändamål måtte för år 1919 anvisas ytterligare 25,000 kronor.

Detta förslag har tillstyrkts av lantbruksstyrelsen.

Departement-ischefen.

I betraktande av den omfattning täckdikningsarbetena tagit samt

med hänsyn till de under år 1918 inträdda prisstegringarna, vilka medfört,

att för det beviljade anslaget kunnat anskaffas endast ett mindre

antal instrument än som beräknats, finner jag mig böra biträda nu ifrågavarande

förslag och hemställer, att .Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för anskaffande av mätningsinstrument, att

utlämnas till begagnande åt tekniska biträden och

täckdikningsförmän, å tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av ........................ kronor 25,000.

12. ökat anslag till Fredrika Bremer-förbundets lanthusliållningsskola

vid Rimforsa.

[12.]

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

ökat anslag frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 25 hemställer jag, att Eders

bundets lånt- Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

att för beredande av löneförbättringar åt lärår- [12.]

innorna vid Fredrika Bremer-förbundets lanthushållningsskola

vid Rimforsa m. m. anvisa å tilläggsstat för R°mforsa.

år 1919 ett förslagsanslag, högst............ kronor 3,000.

13. ökat anslag till lanthushållningsskolan å Brogård.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [13.]

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 26 hemställer jag, att Eders hållningsKungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen Br^ård

att för beredande av löneförbättringar åt lärarinnorna

vid lanthushållningsskolan å Brogård in. m.

anvisa å tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst .......................................................... kronor 3,000.

14. ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen m. in

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 29 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ökat arbetsbiträde vid stuteriöverstyrelsen

m. m. å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................................ kronor 4,200.

[14.]

Ökat arbetsbiträde

vid

stuteriöverstyrelsen

m. in.

15. Förstärkning av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande m. in.

I skrivelse den 2 oktober 1917 anmälde stuteri överstyrelsen, huru- [15.]

som det till styrelsens förfogande ställda, under riksstatens nionde Förkalkning

huvudtitel uppförda reservationsanslaget till hästavelns förbättrande, Honsansiaget

vilket, förutom vad som vore anvisat till prisbelöningar för hästar och m hä''iavei”*

endast finge tagas i anspråk för detta ändamål, uppginge till 209,400

kronor, vore otillräckligt för bestridande av de utgifter, vilka kunde

beräknas förekomma under år 1918. Anledningen härtill vore de under

nu rådande dyrtid uppkomna prisstegringar å förnödenheter av alla

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Monde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[15.] slag. Till följd av dessa prisstegringar hade så småningom måst tagas

i anspråk de ganska avsevärda besparingar, som förut förefunnits å

anslaget, och därutöver hade redan iör år 1917 ett tillskott av 30,000

kronor visat sig erforderligt. Bristen i anslaget för år 1918 beräknades

till 193,600 kronor.

Då jag den 14 januari 1918 anmälde detta ärende i sammanhang

med frågan om avlåtande av statsverkspropositionen till årets lagtima

riksdag, yttrade jag bland annat, att jag funne stuteriöverstyrelsen hava

framlagt fullgiltiga skäl för en förstärkning av nu ifrågavarande anslag.

De meddelade uppgifterna utvisade, att den förnämsta orsaken vore

höjningen å prisen på furage, bränsle och beklädnad, vartill komme

viss arrendeminskning vid Flyinge. Mot det av styrelsen beräknade

beloppet av den erforderliga förstärkningen, i avjämnat tal 193,000

kronor, hade jag icke något att erinra.

Om än det syntes sannolikt — anförde jag vidare — att det

ordinarie anslaget även för år 1919 komme att visa sig otillräckligt,

ansåg jag någon ökning i detsamma icke böra ske vid 1918 års riksdag,

enär huvudsakliga anledningarna till den dåvarande bristen vore att

hänföra till dyrtiden och, om dessa förhållanden fortfore, av 1919 års

riksdag lämpligen borde äskas det tilläggsanslag för samma år, som

då kunde finnas nödvändigt.

Slutligen föreslog jag, att ifrågavarande förstärkningsbelopp, 193,000

kronor, jämte 30,000 kronor för täckande av det av stuteriöverstyrelsen

under år 1917 uppburna förskottet, eller tillhopa 223,000 kronor, måtte

anvisas såsom utgift å tilläggsstat för år 1918 samt att i samma stat

måtte såsom inkomst upptagas motsvarande belopp av de till statsverket

influtna inkomsterna genom försäljning av hästar till utlandet. Behållningen

av dessa inkomster uppgingo då till i runt tal 775,000 kronor.

Den av Kungl. Maj:t i överensstämmelse med detta förslag hos

riksdagen gjorda framställningen blev sedermera bifallen.

I skrivelse den 21 augusti 1918 har nu stuteriöverstyrelsen anfört,

att styrelsen alltså under år 1918 hade till förfogande för bestridande

av utgifter för styrelsen och statens hingstdepåer, förutom behållning

från år 1917, dels det ordinarie reservationsanslaget till hästavelns

förbättrande, 209,400 kronor, dels ock ovannämnda förstärkningsanslag,

193,000 kronor, eller tillhopa 402,400 kronor. Huruvida något överskott

av dessa medel komme att förefinnas vid 1918 års utgång, kundo^ då

ännu icke med visshet angivas, men, även om så skulle vara förhållandet,

finge sådant överskott icke beräknas såsom tillgång under år

1919, enär förstärkningsanslaget erhållit naturen av förslagsanslag,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 19

högst. Stuteriöverstyrelsen ansåge sig emellertid därvid böra framhålla, [15.J

att eventuell besparing å detta förslagsanslag borde få återgå till hästförsälj

ningsm edlen och icke, såsom andra besparingar å förslagsanslagen,

till statsverket.

Inom stuteriöverstyrelsen verkställt överslag av utgifterna under

år 1919 visade, att dessa icke kunde antagas understiga dem för år

1918. De viktigaste och största utgiftsposterna, nämligen för furage,

bränsle och beklädnadsartiklar, rönte allt fortfarande samma påkänning

som under de senaste åren av dyrtidens tryck, och åtminstone vid tiden

för skrivelsens avlåtande funnes inga utsikter till nämnvärd lättnad

däri. Inköpsprisen för hingstar och hingstföl vore dessutom i ständig

stegring. Styrelsen måste alltså räkna med, att samma belopp av tillskottsmedel,

eller 193,000 kronor, skulle erfordras under år 1919 som

under år 1918; och då hästförsäljningsmedlen, enligt vad styrelsen

under hand inhämtat från statskontoret, allt fortfarande lämnade tillgångtill

bestridande av de ökade utgifterna, ansåge styrelsen, att tillskottet

även under år 1919 borde utgå av dessa medel.

I utlåtande häröver den 23 oktober 1918 har statskontoret tillstyrkt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år

1919 för ändamålet uppföra ett förslagsanslag, högst 193,000 kronor,

samt framhållit, att budgeten icke behövde bli belastad därmed, ifall eu

del av de till omkring 770,000 kronor uppgående, å diversemedelstiteln

»hästförsäljningsmedel» bokförda tillgångar användes därför. Å inkomstsidan

i riksstaten borde därför såsom förhöjd beräkning för år 1919 å

inkomsttiteln »diverse inkomster» upptagas enahanda belopp, vilket i

sådant fall borde, i den mån ovannämnda tilläggsanslag bleve taget i

anspråk, omföras från hästförsäljningsmedlen.

Kristidens verkningar medföra uppenbarligen, att även i år det

ordinarie anslaget till hästavelns förbättrande icke blir tillräckligt för

bestridande av de nödvändiga utgifterna. Mot det av stuteriöverstyrelsen

begärda beloppet, 193,000 kronor, bär jag ej något att erinra.

Jag tillstyrker, att liksom i fjol medel härtill tagas från hästförsäljningsmedlen,

och vill fästa uppmärksamheten på statskontorets uttalande,

att omföring från dessa medel bör ske endast i den män tilläggsanslaget

tages i anspråk.

I fråga om inkomstberäkningen vidtager chefen för finansdepartementet,

enligt vad han meddelat mig, härav föranledd åtgärd.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[15. att till förstärkning av den till stuteriöversty
relsens

förfogande ställda delen av ordinarie reservationsanslaget

till hästavelns förbättrande anvisa å

tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst .......................................... kronor 193,000.

16. Kemiska stationer.

[16.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

stationer frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 42 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat bidrag till underhåll av åtta

kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov

— inom de orter, där landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, förbundit sig

att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre lokal

för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och

assistent än även avlöning till dessa och laboratorietjänaren

ävensom de årliga utgifterna för laboratoriets

underhåll samt till inköp av böcker och inventarier

för stationens behov — å tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst ............... kronor 16,000,

att utgå efter prövning av Kungl. Maj:t av omständigheterna

i varje särskilt fall med högst 2,000

kronor för varje station. 17

17. Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län

[17.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Kemisk-växt■ frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

hl°staltSinom nionde huvudtitel anfört under punkten 43 hemställer jag, att Eders

Norrbottens Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

län.

att såsom bidrag till underhåll av kemisk-växtbiologiska

anstalten inom Norrbottens län — under

villkor att från länets landsting och hushållningssällskap

eller eljest bidrag lämnas till anstaltens under
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

21

håll med sammanlagt minst 2,500 kronor utöver det [17.]

såsom villkor för till anstalten förut anvisat statsbidrag

för år 1919 bestämda ortsbidraget av 10,950 kronor

— å tilläggsstat för innevarande år anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................... kronor 4,100.

18. Svenska mosskulturföreningen.

Då svenska mosskulturföreningen år 1917 gjorde hemställan om [18.]

anslag för år 1919, upptogs i det statförslag, som låg till grund för Svek’^rJ^!s

framställningen, en post å 6,720 kronor till dyrtidstillägg med 15 pro- eningcn.

cent åt föreningens personal. Lantbruksstyrelsen fann sig ej kunna (extra anslag,

tillstyrka detta belopp så långt i förväg, enär det vore ovisst, huruvida

dyrtiden komme att räcka även under år 1919, och riksdagen dittills

icke beviljat dylikt tillägg till statens egna tjänstemän annat än för

löpande år. För egen del uttalade jag, att då frågan, huruvida staten

borde bidraga till krigstidstillägg åt befattningshavare vid föreningar

och andra institutioner, till vilka statsbidrag utginge, borde prövas i ett

sammanhang, jag icke kunde tillstyrka, att vid behandlingen av frågan om

anslag till föreningen för år 1919 något avseende fästes vid föreningens

framställning därom. Frågan om dylikt bidrag för år 1919 syntes i

varje fall vara för tidigt väckt. Det härtill i statförslaget upptagna

beloppet av 6,720 kronor borde därför utgå ur beräkningen.

Kungl. Maj:ts i enlighet härmed avfattade framställning till riksdagen

tillstyrktes av jordbruksutskottet i punkten 36 av dess utlåtande

9 A. Båda kamrarna återförvisade emellertid ärendet till utskottet för

ny behandling.

I förnyat utlåtande nr 107 erinrade jordbruksutskottet om att riksdagen

i samband med beviljande av krigstidstillägg och krigstidshjälp

åt befattningshavare i statens tjänst ställt sig avvisande mot ett motionsvis

framställt förslag om sådant tillägg jämväl till tjänstemän vid med

statsmedel understödda institutioner. Vidare erinrades, att riksdagen

anvisat anslag å extra stat för år 1919 för beredande av tillfällig löneförbättring

under läsåret 1918—1919 åt lärare vid statsunderstödda folkhögskolor

samt att jordbruksutskottet tillstyrkt anvisande av dels anslag

å extra stat för år 1919 till liknande löneförbättring åt lärare vid statsunderstödda

lantmanna- och lanthushållsskolor, dels ock anslag å

tilläggsstat för år 1918 för sådan löneförbättring åt lärarinnor vid sistnämnda

skolor. För egen del anförde utskottet, att återremissen torde

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Nionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat.

hava närmast avsett att bereda utskottet tillfälle att pröva, om någon

liknande löneförbättring lämpligen kunde beredas tjänstemännen vid

svenska mosskulturföreningen. Då den av föreningens styrelse gjorda

framställningen emellertid icke avsett en dylik löneförbättring utan ett

dyrtidstillägg, och utskottet vore av den uppfattningen, att frågan om

en höjning av det till föreningen utgående statsbidraget under alla omständigheter

borde hava underställts Kungl. Maj:ts bedömande, innan

densamma företoges till avgörande av riksdagen, hade utskottet icke

funnit sig kunna frångå sin hemställan i ämnet i utlåtandet nr 9 A.

Därest emellertid ifrågavarande förening, som själv ägde bestämma lönestaten

för sina tjänstemän, skulle finna sig ur stånd att på ett nöjaktigt

sätt tillgodose berättigade krav på förbättrade löner, ansåge utskottet

den möjligheten alltid förefinnas att hos Kungl. Maj:t göra den framställning

i ämnet, vartill omständigheterna i det särskilda fallet kunde

föranleda. Utskottet förnyade därför sin hemställan om anslag till föreningen

å det av Kungl. Maj:t föreslagna beloppet och blev denna hemställan

godkänd av riksdagen.

Det bör anmärkas, att mossknlturföreningen anhöll om anslag till

dyrtidstillägg jämväl för år 1918, men att denna begäran förklarats icke

föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Nu har mosskulturföreningen i en till Kungl. Maj:t ställd skrift

den 1 september 1918, under erinran om avslaget å föreningens sistnämnda

begäran, anfört följande.

Enär föreningens tjänstemäns ställning till följd av de alltjämt så enormt

stegrade levnadsomkostnaderna under dessa förhållanden skulle bli alldeles för brydsam,

allrahelst de lönevillkor föreningen hittills kunnat lämna tjänstemännen i jämförelse

med liknande tjänstemän på andra platser varit synnerligen blygsamma, hade

föreningen sett sig nödsakad att genom upplåning av penningar anskaffa medel för

att för året hålla tjänstemännen skadeslösa härför. Föreningen hade därför vid sitt

ordinarie årsmöte den 10 juli 1918 beviljat tjänstemännen 10 procent av lönen som

ytterligare dyrtidstillägg förutom de 15 procent, som förut utgått av föreningens

medel.

Då svenska mosskulturföreningens tillgångar emellertid icke medgåve att

även för år 1919 av tillgängliga medel bevilja något dyrtidstillägg, allrahelst det av

föreningen begärda blygsamma beloppet för detta ändamål för år 1919 ej beviljats,

Båge sig föreningen icke i stånd att för att kunna bibehålla tjänstemännen och hjälpa

dem att utan alltför stora ekonomiska svårigheter genomgå kristiden fortfarande

lämna dem någon hjälp, såvida föreningen icke kunde påräkna understöd från Kungl.

Maj:t och riksdagen för detta ändamål.

Det vore också i så fall att befara, att en del av tjänstemännen, som på

annat håll kunde skaffa sig mera inkomstbringande och bekymmerfri befattningar,

skulle lämna sin anställning i mosskulturföreningens tjänst, om dem ej kunde erbjudas

sådana villkor, att de kunde åtminstone något så när hållas skadeslösa för penning
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat

23

värdets fall och prisstegringen på livsförnödenheter. För föreningens fortsatta verk- [18.]

samhet till befordrande av vårt lands mossmarkers tillgodogörande och ökande av

produktionen på dessa jordar vore det synnerligen beklagligt, om tjänstemännen sålunda

skulle lämna föreningen.

Rörande det belopp, till vilket dyrtidsanslaget borde beräknas, ville föreningen

hänvisa till en bifogad tablå över de olika tjänstemännens avlöningar under år 1918,

slutande på 40,800 kronor. Såsom framhållits i föreningens skrivelse med begäran

om statsbidrag för år 1919, måste dock dessa avlöningar något höjas dels för tjänstemän,

som varit i föreningens tjänst en längre följd av år'' och således nu vore i

tur att få ålderstillägg, dels också för sådana, som redan från början erhållit allt

för låg avlöning. Denna ökning skulle enligt förslaget uppgå till sammanlagt 4,0()0

kronor emot år 1918.

På grund av vad sålunda anförts har svenska mosskulturföreningen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte av 1919 års riksdag äska ett så stort tilläggsanslag till föreningen

för år 1919, att föreningen bleve iståndsatt att bereda sina tjänstemän dy«- tidstillägg efter samma grunder och till samma belopp, som för år 1919 komme att

tilldelas statstjänare.

Lantbruksstyrelsen och statskontoret hava i utlåtanden häröver

respektive den 11 oktober och den 18 november 1918 åberopat de utlåtanden

ämbetsverken avgivit över en liknande framställning från Sveriges

utsädesförening och för vilken jag redogjort vid behandlingen av

anslagen för år 1920 under nionde huvudtiteln.

Med hänsyn till vad som, enligt vad ovan erinrats, i fjol förekom Deporteinom

riksdagen vid behandling av frågan om statsbidrag till dyrtids- menischtfentillägg

åt personal vid statsunderstödda institutioner, kan jag icke tillstyrka,

att anslag till dylikt tillägg nu beviljas mosskulturföreningen.

Jag vill emellertid framhålla, att i den beräkning, som föreningen

på sin tid framlade för motiverande av dess anslagsbegäran för år 1919,

upptogs icke blott dyrtidstillägg å 6,720 kronor utan även en höjning

i avlöningarna från 39,800 kronor till 44,800 kronor eller med 5,000

kronor. I enlighet med lantbruksstyrelsens hemställan fann jag emellertid

icke skäl att taga sistnämnda ökning i beräkning vid bestämmande

av det statsanslag, jag förordade och som sedan beviljades. Nu är

emellertid att märka — såsom framgår såväl av föreningens här ovan

refererade framställning som av den framställning om anslag till föreningen

för år 1920, för vilken jag förut i dag redogjort — att föreningen

varit nödsakad att, oavsett dyrtidstillägg, höja avlöningarna för

personalen redan år 1918 till 40,800 kronor och nu finner sig böra för

år 1919 ytterligare öka dem till 44,800 kronor. Med sistnämnda belopp

upptagas de också i den beräkning över 1920 års utgifter, vilken jag

förut i dag funnit mig kunna godkänna.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Nionde huvudtiteln: 1919 års t/l/äggsstat.

[18.] Vid sådana förhållanden anser jag hinder ej möta för att betrakta

det sålunda ökade avlöningsbeloppet för år 1919 som en sådan löneförbättring,

vilken enligt riksdagens uttalande år 1918 kan grunda ökat

statsbidrag, därest omständigheterna i övrigt därtill föranleda. Med

hänsyn till de nu meddelade upplysningarna angående föreningens

ekonomi anser jag ådagalagt, att föreningen är i behov av ökat statsbidrag

för att kunna utbetala dessa höjda avlöningar. Jag vill därför

tillstyrka, att för innevarande år må till föreningen beviljas förenämnda

skillnadsbelopp av 5,000 kronor.

Jag får på grund härav hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

, att till ökat understöd åt svenska mosskultur
föreningen

å tillägg sstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ....................................... kronor 5,000. 19 * *

19. Sveriges utsädesförening.

[19.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Sveriges ut- frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under rikssäd.

iiotimn g 8tatens nionde huvudtitel anfört under punkten 49 hemställer jag, att

Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag,

högst, anvisa

dels till uppehållande av Sveriges utsädesförenings

. praktiskt vetenskapliga verksamhet samt för ledning av

och samarbete med föreningens filialer kronor 12,600

dels och till uppehållande av verksamheten

vid en var av föreningens sju

filialer vid Ultuna, i Östergötland, Västergötland,

Värmland, Västernorrland och

Jämtland samt i Luleå 700 kronor eller

tillhopa......................................................... » 4,900

eller sålunda inalles................v.................. » 17,500.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

25

20. Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska avdikningsanslaget

understödda företag.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 56 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från

norrländska avdikningsanslaget understödda företag å

tillägg sstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag, högst......................... kronor 1,000,000.

21. Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna avdikningsanslaget

understödda företag.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstHtens

nionde huvudtitel anfört under punkten 57 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för tilläggsbidrag till vissa med bidrag från

allmänna avdikningsanslaget understödda företag å

tillag g sst åt för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................ kronor 200,000. 22

22. Torvingenjörer och torvassistenter.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 59 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anställande från den 1 juli 1919 av ytterligare

eu torvassistent samt till resekostnad åt denne

och ökade resekostnader för övriga torvtjänstemän å

tillägg sstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ...................................... kronor 4,800.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 4

[20. j

Tilläggsbidrag

till

vissa med

bidrag från

norrländska

avdikningsanslaget

understödda

företag.

[21.]

Tilläggsbidrag

till

xtissel med

bidrag från

allmänna

avdikningsanslaget

understödda

företag.

[22.]

1 örring

en jör er

och torvassistenter.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Nionde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

L23-J

Torvskola.

[24.]

Undersökningar

av torvmarker

i södra

Sverige.

Täckande av

för anläggning

av

statens

23. Torvskola.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 60 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom ökat statsbidrag till upprätthållande

av en torvskola anvisa å tillåggsstat för år 1919 ett

förslagsanslag, högst.................................... kronor 2,400.

24. Undersökningar av torvmarker i södra Sverige.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 62 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av ökade kostnader för den

förrådsstatistiska undersökningen medelst linjeinventering

av torvtillgångarna i Götaland och Svealand utom

Dalarna, samt den i samband därmed och inom samma

område bedrivna rekognosceringen av mossmarkerna

närmast trafiklederna på tillåggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av ....................... kronor 23,100.

It. Fiskeriväsendet.

1. Täckande av för anläggning av statens fiskodlingsanstalt vid Borenshult

utbetalade förskott.

På Kungl. Maj:ts förslag medgav riksdagen år 1912, att det till

kronolägenheterna Motala kungsfiske nr 26 och Motala herrekvarn nr 27 i

Motala socken av Östergötlands län för det dåvarande hörande fiskevatten

finge disponeras för en statens fiskodlingsanstalt vid Motala, och anvisade

s. 27 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

27

därjämte till anläggning av en sådan fiskodlingsanstalt på extra stat

för år 1913 ett anslag av 28,000 kronor.

Emellertid visade det sig sedermera, att det vore olämpligt att

förlägga anstalten till den år 1912 avsedda platsen vid Motala utan

borde den istället komma till stånd å en plats alldeles invid Borenshult.

Då härigenom den förutsättning, under vilken riksdagen år 1912 beviljade

ovannämnda anslag, skulle bortfalla, föreslog Kungl. Maj:t i proposition

den 17 december 1915, nr 16, riksdagen medgiva, att berörda

av riksdagen på extra stat för år 1913 anvisade anslag finge användas

till anläggning av en statens fiskodlingsanstalt utan hinder därav, att

densamma förlädes till Borenshult. Av infordrade anbud syntes framgå,

att anstaltens anläggning å den nya platsen skulle kunna ske inom

ramen för det år 1912 beviljade anslaget. I skrivelse den 9 maj 1916,

nr 106, anmälde riksdagen sitt bifall till Kungl. Maj:ts förslag.

Vid anmälan den 19 maj 1916 av sagda riksdagsskrivelse fann

Kungl. Maj:t gott dels bemyndiga lantbruksstyrelsen att med Göta

kanaldirektion träffa avtal om upplåtelse för en tid av femtio år och

mot visst årligt arrende av nyttjanderätten till vissa kanalverket tillhöriga

vid Borenshult belägna områden, dels ock anbefalla samma styrelse

att för en kostnad av högst 28,000 kronor å sagda område vid Borenshult

anlägga eu fiskodlingsanstalt med därtill hörande fiskdammar,

sumpar eller andra för anstalten erforderliga anordningar. Kostnaderna

för anläggningen av fiskodlingsanstalten skulle gäldas av meranämnda

av riksdagen anvisade anslag av 28,000 kronor.

Uti skrivelse den 27 februari 1917 förmälde emellertid lantbruksstyrelsen,

att enligt uppgjort kontrakt uppförandet av ifrågavarande

fiskodlingsanstalt med därtill hörande boningshus in. in. komrne att på

grund av stegrade arbets- och materialpris draga en kostnad av 26,100

kronor, samt att på grund därav för fiskkläckningsapparater, fisksumpar,

dammar in. in. funnes att tillgå allenast 1,900 kronor, varav 500 kronor

måste användas till avlönande av en kontrollant vid byggnadsarbetet.

Styrelsen hemställde, att för anskaffande av en del redan för åren

1917 och 1918 för anstaltens drift erforderliga sumpar, kläckningsapparater,

redskap, bassänger in. in. måtte till styrelsens förfogande ställas

ett belopp av 2,600 kronor att i mån av behov få användas redan

under år 1917.

Vid ärendets föredragning den 22 juni 1917 biföll Kungl. Maj:t

lantbruksstyrelsens framställning samt anbefallde statskontoret att till

lantbruksstyrelsen av under händer varande medel för ändamålet förskottsvis

utbetala ett belopp av 2,600 kronor.

fiskodlingscinstalt

vid

Borenshult

utbetalade

förskott.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Nionde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

[25.] I skrivelse den 31 maj 1918 hemställde lantbruksstyrelsen att för

fullbordande under sommaren samma år av vid fiskodlingsanstalten

erforderliga arbeten måtte till styrelsens förfogande anvisas utöver redan

för ändamålet anslagna medel ytterligare ett belopp av 5,100 kronor.

Denna kostnadsökning berodde dels på att under byggnadernas utförande

måst vidtagas vissa ändringar och kompletteringar i det ursprungliga

förslaget, vilka arbeten dragit eu kostnad av 2,178 kronor 25 öre,

dels ock på att vissa ytterligare anordningar borde vidtagas, vilka ej

ingått i den ursprungliga planen och för vilka kostnaderna upptagits

till 4,821 kronor 75 öre; hela den summa, som behövdes för utförande

av dessa extra arbeten, uppginge alltså till 7,000 kronor. Då entreprenören

ägde för de arbeten, som han kontraktsenligt skulle utföra, uppbära

26,100 kronor, vartill komme nyssnämnda belopp av 7,000 kronor,

uppginge således utgifterna för byggnadsarbetet till sammanlagt 33,100

kronor. Då det beviljade anslaget utgjorde endast 28,000 kronor, erfordrades

alltså för anstaltens fullbordande ytterligare begärda 5,100 kronor.

I ärendet avgav statskontoret infordrat utlåtande den 25 juli 1918.

Vid föredragning av ärendet den 16 augusti 1918 fann Kungl.

Maj:t gott att för arbetenas vid anstalten fullbordande till lantbruksstyrelsens

förfogande anvisa det begärda beloppet, 5,100 kronor, samt

anbefallde statskontoret att av under händer varande medel förskottsvis

utanordna beloppet.

Depurte- Då det belopp, som riksdagen anvisat till anläggning av ifråga
mentschefen.

varan(je fiskodlingsanstalt utgjorde 28,000 kronor, vilket ännu enligt

propositionen till 1916 års riksdag antogs skola bliva för ändamålet tillräckligt,

men det sedermera, huvudsakligen på grund av därefter inträdda

prisstegringar, icke befunnits möjligt att utföra anläggningen för detta

belopp, har Kungl. Maj:t för att icke arbetena skulle avbrytas och

anstalten bliva ofullbordad sett sig nödsakad att förskottsvis anvisa

7,700 kronor. Jag vill erinra, att lantbruksstyrelsen i skrivelsen den

31 maj 1918 omförmält, att härtill torde framdeles komma ytterligare

behov av medel till vissa dammar m. in. För närvarande böra emellertid

de förskotterade kostnaderna ersättas och jag hemställer därför,

att Eders Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av förskottsvis bestridda utgifter

för anläggning av statens fiskodlingsanstalt vid Borenshult

anvisa å tillägg sstat för år 1919 ett förslagsanslag,

högst .............................................................. kronor 7.700.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

29

2. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för år i.920 av utgifterna under riksstatens nionde

huvudtitel anfört under punkten 71 hemställer jag, att Eders Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen.

att till ytterligare underhålls- och driftkostnad

för fartyget Skagerak å tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av ........................ kronor 40,000.

[26.]

Underhållsoch-

driftkostnad

för

fartyget

Skagerak.

(extra anslag.t

3. Utförande av vissa fiskehamnar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan a\ [27.J

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 75 hemställer jag, att Eders fS^e},amnar

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av kostnaderna för utförande

av vissa av fiskehamnskommissionen föreslagna hamnar

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av............................................... kronor 1,185,000;

att enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t

må finna gott meddela, användas för ifrågavarande

ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej

mindre av själva området för hamnarna än även av

det område i land, som med hänsyn till den rörelse,

som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras

för det gemensamma behovet.

C. Skogsväsendet.

1. Lönetillägg åt lektorer vid skogshögskoian.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 77 hemställer jag, att Eders skogshegKungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

att för beredande av lönetillägg för år 1919

med 1,700 kronor till en var av de två vid skogshögskolan

anställda ordinarie lektorerna å tilläggsstat för

samma år anvisa ett förslagsanslag,

högst .......................................................... kronor 3,400.

2. Diverse behov vid skogshögskolan.

[29.] Undei åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

fid^skogstög- frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksskoian.

'' statens nionde huvudtitel anfört under punkten 81 hemställer jag, att

Eders Knngl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid skogshögskolan å tilllägg

sstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................ kronor 4,500.

3. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt.

n- “3Cy, , . Under. åberoPande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

vid statens ^ ^ÖraJldo regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

skogsförsöks- nionde huvudtitel anfört under punkten 78 hemställer jag, att Eders

anstalt Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt

å tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av ........................ kronor 9,500.

4. Specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

[31-J Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

lågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

rörande de nionde huvudtitel anfört under punkten 83 hemställer jag-, att Eders

n7ogarna“ KuögL Ma.):t måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av ökade kostnader under

år 1919 för specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring å tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av ........... kronor 2,100.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat

31

5. Diverse behov vid statens skogsskolor.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [32.]

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 84 hemställer jag, att Eders skogsskolor.

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens skogsskolor å

tillåggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av ............................................. kronor 34,800.

6. Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [33d

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens a)|7 * 9Jen

nionde huvudtitel anfört under punkten 84 hemställer jag, att Eders stat™ .«<><,*- Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vjssa byggnadsarbeten vid statens skogsskolor

å tilläggsstai för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av ........................................... kronor 70,000.

7. Diverse behov vid fortsättningsskolan vid Kloten.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [341

frågorna rörande regleringen lör år 1920 av utgifterna undex riksst ri*f; fortsäti
nionde

huvudtitel anfört under punkten 86 hemställer jag, att Eders nmgsskoh»

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vissa behov vid fortsättningsskolan vid

Kloten å tillägg sstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................... kronor 4.800.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

D. Lånt in åter! väsende t.

1- Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen

[35.]

Ökat arbetsbiträde

hos

lantmäteri - styrelsen.

^ extra stat för år 1919 har riksdagen anvisat till ökat arbetsbiträde

hos lantmäteristyrelsen ett anslag av 18,300 kronor.

^ skrivelse den 7 september 1918 har lantmäteristyrelsen, under

åberopande av de ökade arbetsuppgifter, som tillkommit för styrelsen

genom kungörelsen den 16 augusti 1918 med vissa föreskrifter angående

matmngsvasendet inom rikets städer och sådana samhällen ålandet, där

d®,ör, städerna gällande ordning för bebyggande skall iakttagas, hemställt

dels att Kungl. Maj:t måtte ställa 5,300 kronor till styrelsens förfogande

för förra halvåret 1919 och dels att Kungl. Makt måtte av riksdagen

aska såval å tilläggsstat för innevarande år ett för senare halv
i

1919 a7sett anslag av 10,000 kronor som ock å extra stat för år

1920 ett anslag av 35,700 kronor.

Sedan 1917 års lantmäterikommission den 11 december 1918 avgivit

utlåtande i detta ärende, har Kungl. Maj:t den 31 december 1918

i enighet med vad kommissionen tillstyrkt, ställt till lantmäteristyrelsens

förfogande för ändamålet för förra halvåret 1919 ett belopp av 5 100

kronor. rr ?

^ I sitt nyssberörda utlåtande har lantmäterikommissionen beträffande

ragorna om anslag å tilläggsstat för år 1919 och å extra stat för år

1920 anfört, att dessa frågor sammanhängde med spörsmålet om lantmateristyrelsens

omorganisation. I sitt huvudbetänkande den 30 novemc?rii

9i? , , kommissionen avgivit förslag till dylik omreglering.

Skulle förslag härutinnan antagas av 1919 års riksdag och träda i kraft

från och med ingången av år 1920, erfordrades uppenbarligen ei något

anslag a extra stat för sistnämnda år, varemot sådant syntes böra ifrågasattas

a tilläggsstat för år 1919. Om åter dylikt förslag ej antoges av

sagda riksdag uppstode givetvis fråga om anslag jämväl å extra stat

or ar 1920. Mot lantmäteristyrelsens anslagsberäkningar i dessa avseenden

har kommissionen därefter framställt vissa erinringar.

Då jag, såsom jag förut haft tillfälle meddela, har för avsikt att

under riksdagens lopp förelägga Kungl. Majrt förslag till proposition

angående vissa lantmatenväsendet berörande frågor, torde någon särskild

åtgärd på grund av framställningen om extra anslag för år 1920 icke

nu erfordras. För senare halvåret 1919 tarvas däremot ökade medel.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat 33

Då frågan därom i viss mån sammanhänger med frågan om hur lånt- [35.]

mäteristyrelsen skall organiseras efter ingången av år 1920, böra dessa

frågor upptagas till prövning i ett sammanhang och nu allenast visst

belopp beräknas för år 1919. På grund av verkställda beräkningar

anser jag detta belopp nu kunna lämpligen upptagas till 6,000 kronor.

Jag får med anledning härav hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående förstärkning

under senare halvåret 1919 av arbetskrafterna

i lantmäteristyrelsen, som Kungl. Maj:t må komma att

avlåta till riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat

för samma år beräkna ett anslag av ... kronor 6,000.

2. Tillskott till krigstidstillägg för vissa lantmätare.

På Kungl. Majrts förslag har tillskott till krigstidstillägg för vissa [36.]

lantmätare på grund av arbete enligt taxa beviljats vid 1918 års såväl TiUsk°tf Ult

lagtima som urtima riksdag. Dylikt tillägg är även i år erforderligt.

I avvaktan å pågående utredningar bör härtill nu beräknas visst belopp, lantmätare.

som synes kunna förslagsvis upptagas till 500,000 kronor.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående tillskott

till krigstidstillägg för vissa lantmätare, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett

anslag av .................................................. kronor 500.000.

E. Rikets allmänna kartverk.

Diverse behov vid rikets allmänna kartverk.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens Diver,e behov

nionde huvudtitel anfört under punkten 95 hemställer jag, att Eders vid ri:kets

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen "kari*™.

att för diverse behov vid rikets allmänna kartverk

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av ...................................................... kronor 4,000.

i bihang Ull riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Nionde huvudtiteln: 1919 års Wläggsstat.

[38.]

Extra

personal m. ni.

vid

Sveriges geologiska

undersökning.

[39.]

Fältarbeten

ni. m. vid

Sveriges geologiska

undersökning.

[40.]

Täckande av

brist för år

1918 i

Sveriges geologiska

undersöknings

expensanslag.

F. Geologisk» samt meteorologisk» och hydrografiska

undersökningar.

1. Extra personal m. m. vid Sveriges geologiska undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 97 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ökade medel till extra personal

m. m. vid Sveriges geologiska undersökning å

tillägg sstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ............................................................. kronor 3,000.

2. Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 98 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för vissa kostnader för fältarbeten m. m. vid

Sveriges geologiska undersökning å tilläggsstat för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av kronor 19,800.

3. Täckande av brist för år 1918 i Sveriges geologiska undersöknings

expensanslag.

Utöver det å Sveriges geologiska undersöknings ordinarie stat

upptagna anslag å 10,000 kronor till expenser anvisades av 1917 års

riksdag till ytterligare expenser å extra stat för år 1918 ett anslag av

18.800 kronor, varav dock 5,000 kronor skulle utgå redan år 1917 och

13.800 kronor avsågos för år 1918. De sålunda för år 1918 till expenser

disponibla medlen hava emellertid på grund av inträffade prisstegringar

visat sig otillräckliga. Härom anföres i en skrivelse från geologiska

undersökningen den 13 november 1918 följande.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 35

I den kostnadsberäkning för undersökningens expensutgifter, som legat till

grund för beviljandet av 1917 års anslag, hade de med naturhistoriska riksmuseet

gemensamma utgifterna för värme upptagits till cirka 8,300 kronor. Senare ininträffade

stegringar å bränsleprisen och å omkostnaderna för vedens transportering

hade emellertid medfört, att utgifterna för värme under år 1918 komme att ställa

sig väsentligt högre än som beräknats. Enligt från vetenskapsakademien erhållna

uppgifter komme den på geologiska undersökningen fallande andelen i värmeomkostnader

för sistnämnda år att belöpa sig till cirka 14,300 kronor och således med

6,000 kronor överskrida den beräknade summan, varigenom en mot detta belopp

svarande brist å undersökningens expensanslag komme att uppstå.

Även flera övriga utgiftsposter hade stegrats i den grad, att de ej längre

kunde täckas genom inskränkningar å andra poster. Detta gällde sådana ofrånkomliga

utgifter som till telefon, elektrisk ström, skriv- och ritmaterial samt diverse

förbrukningsartiklar för rengöring etc. Omkostnaderna härför under året uppvisade

en av prisförhörhöjningar vållad stegring'' av minst 1,000 kronor, till vilken merutgift

de avsedda expensmedlen ej räcka,

På grund av vad sålunda anförts liar hemställts om åtgärder för

täckande av den beräknade bristen av tillhopa 7,000 kronor.

Mot ifrågavarande framställning finner jag icke något att erinra,

Bristen hör täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år och

jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för täckande av uppkommen brist för år 1918

å de till expenser för Sveriges geologiska undersökning

anvisade medel å tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst ........................... kronor 7,000.

4. Ökade medel för år 1919 till expenser vid Sveriges geologiska

undersökning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 99 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till expenser för Sveriges geologiska undersökning

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av............................................... kronor 8,000.

40.

Departements
chefen.

[41.]

Ökade medel

för år 1919

till expenser

vid Sveriges

geologiska

undersökning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Nionde huvudtiteln: 1919 års t/1/äggsstat.

[42.]

Inredningsarbeten

m. m.

i Sveriges

geologiska

undersöknings

lokaler.

[43.]

Praktisktgeologisk

undersökning

i Jämtlands

och Västerbottens

län.

.[44.]

Djupborrning

i Skåne.

5. Inredningsarbeten m. m. i Sveriges geologiska undersöknings lokaler.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 100 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till inredningsarbeten och anskaffning av

möbler i Sveriges geologiska undersöknings lokaler

anvisa å tillägg sstat för år 1919 ett

reservationsanslag av ............................. kronor 10,000.

6. Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och Västerbottens län.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

trågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 102 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för fullföljande av den genom Sveriges geologiska

undersöknings försorg anordnade praktisktgeologiska

undersökningen av fjälltrakterna i nordligaste

delen av Jämtlands län och i Västerbottens län, förnämligast

för utredning av därvarande malmförekomster,

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av ............................. kronor 60,000.

7. Djupborrning i Skåne.

Med bifall till Kungl. Majits förslag under punkt 83 i nionde

huvudtiteln av statsverkspropositionen till 1916 års riksdag beviljade

riksdagen för verkställande av djupborrningar i Skåne i enlighet med

en av dåvarande chefen för jordbruksdepartementet i det propositionen

bilagda statsrådsprotokollet tillstyrkt plan å extra stat för år 1917 ett

anslag av 140,000 kronor. Enligt denna plan skulle borrningarna utföras

dels i trakten av Ängelholm till ungefär 500 meters djup dels

ock i närheten av Kullemölla i Malmöhus län. Angående borrhålet å

sistnämnda ställe, som Sveriges geologiska undersökning föreslagit till

s. 37 Kontrollera mot PDF

Nionde hnvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 37

1,000 meters djup, anförde chefen för jordbruksdepartementet, att detta

åtminstone tillsvidare borde neddrivas endast till dess rät-liaslagret

genomborrats och den underliggande keupern nåtts. I anslutning

härtill yttrade departementschefen vidare: »Härigenom ernås även en

mycket* betydlig kostnadsbesparing. I geologiska undersökningens utlåtande

yttras nämligen, att efter allt att döma skulle man vid

Kullemölla nå keupern långt före det föreslagna djupet av 1,000 meter.

I den vid diamantbergborrningsbolagets anbud fogade planen antages detta

inträffa på 450 meters djup. Om borrhålet nu för erhållande av kostnadsberäkning

antages skola bliva högst 600 meter djupt, synes det mig

kunna med så stor säkerhet, som nu är möjlig, antagas, att det betydelsefulla

rät-liaslagret då genomborrats. För den händelse detta mot

förmodan icke skulle bliva händelsen, lärer Kungl. Maj:t kunna förskottera

ytterligare erforderligt belopp för borrningens fortsättande intill

ett maximidjup av 1,000 meter.»

Enligt den tillstyrkta planen skulle, för att möjliggöra borrningens

eventuellt nödiga bedrivande till större djup än 600 meter, borrhålet

till detta djup givas sådana dimensioner, att eu fortsättning till 1,000

meter kunde äga rum. Kontrakt om borrningarnas utförande har uppgjorts

med svenska diamantbergborrningsaktiebolaget i Stockholm och

blivit av Kungl. Maj:t godkänt. Enligt detta kontrakt skulle borrningen

vid Kullemölla på de överenskomna villkoren bedrivas till högst 800

meters djup.

I skrivelse den 2 december 1918 bär nu chefen för geologiska

undersökningen anmält, att undersökningsarbetena söder om Ängelholm

påbörjats under senare delen av november månad 1916 samt fortgått

utan avbrott till nära slutet av oktober månad 1917, då borrningarna

uti nämnda trakt avslutats på ett djup av 426 meter, varemot påbörjandet

av borrningen vid Kullemölla av särskilda skäl uppskjutits till i slutet

av mars 1918, från vilken tid den sedermera oavbrutet fortgått med

resultat, att man i början av december 1918 nedträngt till ett djup av

omkring 420 meter.

T skrivelsen har vidare anförts:

»Flera samverkande omständigheter hava gjort, att de ifrågavarande borrningarna

blivit dyrare än i slutet av år 1915 och början av år 1916 kunde förutses.

Sålunda hava prisen på materiel (såsom klädnadsrör m. in.), varför borrbolaget

enligt kontrakt har att bekomma ersättning enligt gängse marknadspris, undergått

mycket avsevärda stegringar sedan hösten 1915, då kostnadsberäkningen för 1916

års statsverksproposition uppgjordes. En ännu betydelsefullare omständighet har

legat däruti, att ifrågavarande borrningar erbjudit betydande tekniska svårigheter

och därigenom dragit vida längre tid, än från början kunde beräknas. Medan så
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38 Nionde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

lunda Angelholmsborrningen enligt borrbolagets plan beräknades kunna utföras på

3 å 4 månader, tog densamma i verkligheten, oavsett arbetena för grundens iordningsställande,

omkring 10 månader i anspråk. Aven vid Kullemölla är det uppenbart,

att borrningen icke kan utföras med den från början beräknade hastigheten.

Då ersättningen för borrningen till en del utgår efter den använda tiden, medför

tydligen arbetets utsträckande över en längre tid än från början beräknats ett betydligt

fördyrande moment. Mindre betydelsefull men dock icke helt oväsentlig är

den förhöjning, som dels härigenom, dels till följd av andra ökade kostnader uppkommer

för arbetenas övervakande samt nödtorftiga vetenskapliga bearbetande vid

borrplatserna. På grund av ovan angivna fördyringar hava kostnaderna för borrningen

vid Ängelholm uppgått till omkring 72,500 kronor samt kostnaderna för de

till och med slutet av oktober utförda arbetena vid Kullemölla till omkring 51,000

kronor. Då det är sannolikt, att till innevarande dag ytterligare omkring 10,000

kronor förbrukats, torde sammanlagda omkostnaderna för borrningarna till dato

uppgå till omkring 133,500 kronor. Härav framgår, att borrningen vid Kullemölla

måste avbrytas redan före innevarande månads utgång, sannolikt på ett djup av

högst 450 meter, därest icke Eders Kungl. Maj:t finner för gott att genom anvisning

av ytterligare medel möjliggöra dess fortsättning, till dess att det med borrningen

avsedda syftemålet blivit helt uppnått.»

Vid härefter lämnad redogörelse för de praktiska resultat, som

framgått av de hittills utförda arbetena, anmärkes, att några säkra slutsatser

ännu icke kunde dragas rörande det djup i rät-lias, på vilket

däri eventuellt befintliga stonkolsflötser kunna anträffas, och anföres i

anslutning därtill vidare: »Om borrningen får fortsättas till det kontraktsenligt

överenskomna djupet av 800 meter, borde man dock kunna vänta

att före detta djup påträffa sådana, även om det, efter den vunna erfarenheten

om kritans mäktighet och den ytterligare kunskap om rätliasformationens

byggnad, som Ångelholmsborrningen givit, knappast är

sannolikt, att man kan uppnå rät-lias underlag ens på 1,000 meter,

vilket djup, såsom borrningen hittills bedrivits, från teknisk synpunkt

väl skulle vara möjligt att uppnå.»

Chefen för geologiska undersökningen, som beräknade, att utöver

då redan beviljade medel erfordrades för borrningens neddrivande till

600 meters djup 30,000 kronor och för uppnående av minst 800 meters

djup 65,000 kronor, har i sin ifrågavarande skrivelse hemställt, att

djupborrningen efter stenkol vid Kullemölla måtte få fortsätta, om möjligt

i överensstämmelse med geologiska undersökningens ursprungliga plan

till ett djup av 1,000 meter, eller om detta ej kunde medgivas, till

åtminstone 800 meter, ävensom att härför nödiga ytterligare medel

måtte ställas till undersökningens förfogande.

1 en sedermera till jordbruksdepartementet inkommen, av undersökningens

chef den 11 december 1918 avgiven promemoria har fram
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

39

hållits, att ett uppskov med arbetet, tills riksdagen hunnit fatta beslut [44.]

i frågan, skulle medföra högst väsentligt ökade utgifter för fortsatt

borrning samt därjämte tekniska olägenheter, däribland icke minst den

föreliggande risken, att borrhålet under uppehållet kunde bliva så deformerat,

att fortsatt borrning i hålet bleve ytterligare försvårad, kanske

till och med omöjliggjord. För att utan avbrott kunna i överensstämmelse

med gällande kontrakt bedriva borrningen till den 1 mars

1919 beräknades ett belopp av högst 32,000 kronor vara erforderligt.

Vid ärendets föredragning den 20 december 1918 ställde Kungl.

Maj:t för fortsättande av djupborrningen efter stenkol vid Kullemölla

till geologiska undersökningens förfogande ett belopp av ytterligare

32.000 kronor från det å tilläggsstat för år 1918 uppförda förslaganslag

å 500,000 kronor till oförutsedda utgifter.

Genom ovanberörda beslut den 20 december 1918 har Kungl. Maj:t

velat bereda möjlighet till den i berörda framställning omförmälda djupborrningens

fortsättande, intill dess frågan hunnit underställas riksdagens

prövning. Med de sålunda anvisade ytterligare medlen av 32,000 kronor

åsyftas, att borrningsarbetet må kunna hållas i gång intill den 1 mars 1919.

Beträffande frågan om det djup, vartill borrningen lämpligen bör bedrivas,

är svårt att nu träffa något avgörande, men jag håller före att, då detta

dyrbara arbete igångsatts, det icke bör avbrytas, förrän säkert resultat

av detsamma vunnits. För detta ändamål synes mig nödvändigt att

beräkna borrningens fortsättande intill ett djup av 800 meter. 1 det

i undersökningens skrivelse framställda förslaget hava kostnaderna beräknats

för detta djup och upptagits till 65,000 kronor utöver det av

riksdagen år 1916 anvisade anslaget. Då nu Kungl. Magt redan anvisat

32,000 kronor till arbetets fortsättande, torde av rikdagen behöva

äskas allenast ett belopp av 33,000 kronor. Jag vill emellertid tillägga,

att Kungl. Maj:t givetvis bör äga rätt att, därest omständigheterna

skulle giva skälig anledning därtill, utanordna ytterligare medel lör

borrningens fortsättande intill det ursprungligen beräknade djupet av

1.000 meter. En sådan rätt förutsattes då riksdagen beviljade förenämnda

anslag till djupborrningar och Kungl. Magt har vid fattande

av omförmälda beslut den 20 december 1918 även begagnat sig därav.

Anslaget ifråga bör uppföras å tilläggsstat för år 1919 och betecknas

såsom reservationsanslag.

I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag. att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[44.] att för fortsättande av djupborrning efter sten
kol

vid Kullem ölla i Skåne å tillägg sstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av............ kronor 33,000.

8. Diverse behov vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

[45.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Diverse behov frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

meteorologisk- nionde huvudtitel anfört under punkten 104 hemställer jag, att Eders

hydrografiska Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid statens meteorologiskhydrografiska

anstalt å tillägg sstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av ........................ kronor 21,800.

9. Meteorologiska iakttagelser i Abisko.

[46.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

gkkTiåktta- *råg°rna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

geiser i Abisko, nionde huvudtitel anfört under punkten 107 hemställer jag, att Eders

Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för ökade arvoden till för de meteorologiska

iakttagelserna i Abisko använd personal å tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst................................................................ kronor 900.

10. Hydrogeologiska specialundersökningar.

[47.] Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

Hydrogeolo. frågorna rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens

unTersöknin.'' nionde huvudtitel anfört under punkten 109 hemställer jag, att Eders

gar. . Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för ökade kostnader vid de hydrogeologiska

specialundersökningarna för den hydrografiska undersökningen

av Sveriges färskvatten anvisa å tilläggsstat

för år 1919 ett förslagsanslag, högst kronor 2,000.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtitelu: 1919 års tilläggsstat.

41

(4. Veterinärväsendet.

1. Diverse behov vid veterinärhögskolan.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

frågorna rörande regleringen för är 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 113 hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för diverse behov vid veterinärhögskolan å

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av ...........................................................kronor 80,000.

2. Täckande av brist för år 1918 å anslag till statens

veterinärbakteriologiska anstalt.

I ordinarie staten för statens veterinärbakteriologiska anstalt finnas

upptagna dels en post å 3,500 kronor till tillfälliga biträden och

vikariatsersättningar, dels en post å likaledes 3,500 kronor till betsning,

bränsle, gas, vatten, renhållning m. in. och dels en post å 16,000

kronor till beredning av tuberkulin och sera samt nyanskaffning och

ombyte av djur ävensom till instrument, förbrukningsartiklar, reagentier,

emballage, böcker och tidskrifter, skrivmaterialier, telefon m. m. För

år 1918 har dessutom av samma års lagtima riksdag å tilläggsstat anvisats

ett reservationsanslag av 25,700 kronor för diverse behov vid ifråga

varande anstalt. Sistnämnda anslag var enligt utredning i fjolårets statsverksproposition

avsett att utgå sålunda:

Till anställande av extra personal ........................ kronor 7,000

» belysning, bränsle in. m.................................. » 5,0< ''0

» beredning av tuberkulin och sera m. m.... » 12,000

» förhyrande av lokaler...................................... » 1,71)0

Summa kronor 25,700.

Jag vill erinra, att jag vid anmälan av behovet av sistnämnda

extra anslag anförde, att jag icke kunde finna avgörande betänkligheter

föreligga mot en måttlig höjning i prisen å de från anstalten levererade

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 6

[48.]

Diverse bebo v

vid veterinärhögskolan
-

[49. j

Täckande av

brist för år

lbl8 å an

slag till

statens vete

rinärbakteri ■- logiska an

stalt.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Nionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat

[49.] nera för att härigenom skaffa anstalten större inkomst än som beräknats.

Med anledning härav ansåg jag det extra anslaget kunna, så vilt anginge

utgifterna för beredning av tuberkulin och sera m. m., bestämmas

avsevärt lägre än medicinalstyrelsen beräknat. Dessa uttalanden lämnades

av riksdagen utan erinran.

Vid anmälan den 11 juli 1918 av riksdagens beslut i ämnet anbefallde

Kung]. Magt medicin alstyrelsen tillse, huruvida icke genom eu

måttlig höjning av prisen på de från anstalten levererade sera anstaltens

inkomster kunde ökas.

Emellertid hade medicinalstyrelsen redan i eu den 11 juni 1918

avlåten skrivelse gjort framställning om ökade medel för täckande av

motsedd brist i anslagen för statens veterinärbakteriologiska anstalt för

år 1918. Styrelsen bär i denna skrivelse anfört huvudsakligen följande:

1 de framställningar till Kungl. Magt, som medicinalstyrelsen vid föregående

tillfällen haft anledning göra om höjning av anslag till statens veterinärbakteriologiska

anstalt, hade styrelsen framhållit, att anstalten utvecklade sig efter önskan.

Då styrelsen nu nödgades åter göra en sådan framställning, ansåge sig styrelsen

böra uttala, att denna utveckling fortginge såsom förut och uppenbarligen betingades

av det ökade förtroende, som trots de i flera avseenden svåra omständigheter, varunder

anstalten arbetade, kommit densamma till del. Det hade nämligen visat.sig,

att anstalten allt mera toges i anspråk av flera myndigheter, främst av medicinalstyrelsen

själv, och dessutom av veterinärer och djurägare. Denna stegring av

anstaltens verksamhet hade icke avtagit utan snarare tilltagit under krigstiden.

Anstaltens utgifter berodde av de krav på arbete, som ställdes på densamma.

Den kunde nämligen icke neka att utföra arbeten, vilka enligt instruktionen tillkomme

den. Anslagen till anstalten bolde därför alltfort stå i rimligt förhållande

till storleken av dessa krav. Detta vore emellertid för närvarande icke fallet. Såvitt

styrelsen kunnat finna, hade onödiga utgifter icke heller gjorts.

I skrivelser till Kungl. Maj:t den 11 september och den 6 november 1917

hade styrelsen hemställt om ny stat för anstalten.

1 detta statförslag både räknats med de efter dåvarande förhållanden erforderliga

anslag för anstaltens verksamhet. Sedan dess både emellertid prisen på

många för anstalten oundgängligt nödvändiga artiklar ytterligare betydligt stigit.

Såsom exempel kunde anföras, att priset på kaniner till försöksdjur både stigit med

mer än 1,000 procent. Nästan allt, som behövde anskaffas för anstaltens verksamhet,

såsom kött, agar, pepton och glycerin till substratberedning, glasvaror, kemikalier,

försöksdjur och foder m. in., hade på ett år stigit i pris 100—1,000 procent.

Vad det stegrade köttpriset betydde för anstaltens ekonomi framginge därav, åt!

anstalten behövde bereda över 1,000 liter buljong om året. Dessutom hade avlöningarna

för den extra personalen måst ökas, ehuru de dittills dock kunnat hållas

lägre än för motsvarande personal vid veterinärhögskolan.

Veterinärbakteriologiska anstalten hade sig jämlikt instruktionen av den 19

november 1915 även ålagt att framställa tuberkulin och att kostnadsfritt överlämna

detsamma till lantbruksstyrelsen. Årligen framställdes 40,000 — 50,000 gram tuber
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 ars ti/läggsstat.

i:’.

kulin med ett saluvärde före kriget av omkring 30,000 kronor. Tuberkulinberedningen

krävde, bland annat, större delen av den gas, som förbrukades vid anstalten.

Under övervägande syntes kunna tagas, huruvida icke ersättning till anstalten framdeles

skulle kunna beredas för det till lantbruksstyrelsen levererade tuberkulinet.

Beredning av abortvaccin och autogen vaccin samt av sera gave inkomst, som

ungefär motsvarade utgifterna. Styrelsen ansåge sig höra avråda från att höja

priset på dessa medel.

Vissa diagnostiska undersökningar vore mycket dyrbara. Dessa vore med

vissa undantag kostnadsfria och borde enligt styrelsens mening sa vara För dessa

undersökningar erfordrades stor mängd förbrukningsartiklar av olika slag såsom

glasvaror, instrument, olika näringssubstrat för bakterier, delvis mycket dyrbara

kemikalier och färger samt försöksdjur, varjämte de tvingade till alltjämt växande

utgifter för gas, vatten och renhållning.

Undervisningsverksamheten föranledde även kostnader. I instruktionen för

anstalten vore föreskrivet, att veterinärhögskolans kandidater skulle beredas tillfälle

att studera vid anstalten, men härför utginge icke någon ersättning.

Anstaltens publikationer hade hittills kunnat utgivas mycket billigt, därigenom

att de befordrades till trycket i Skandinavisk veterinärtidskrift, men behovet

av särtryck av dessa publikationer ävensom tryckningen av årsberättelsen föranledde

dock ganska stora kostnader.

Enligt styrelsens mening vore det otvivelaktigt till skada för landets veterinärväsende

och boskapsskötsel, om anstalten icke skulle få fortsätta sin naturliga utveckling

och ännu mer om dess verksamhet skulle behöva inskränkas.

Under nuvarande tider hotade smittsamma husdjurssjukdomar mer än eljest

frän utlandet, särskilt från Finland och Ryssland. Under sådana förhållanden syntes

statens veterinärbakteriologiska anstalt böra. vara rustad att åtaga sig det arbete.

»om kunde komma att anförtros åt densamma.

Omkostnaderna under anslagsposten: till belysning, bränsle, gas. vatten, renhållning

m. m.. som i staten vore upptagen till 3,500 kronor för året. hade för tiden

intill den 5 juni 1918 uppgått till 7,436.80 kronor, vadan ä densamma redan då

uppkommit en brist av 3,936.8 0 kronor. Med fäst avseende pa de ytterst växlande

[»risen å gas, koks, ved in. in. vore det mycket svårt att beräkna kostnaderna för den

återstående delen av kret, men dessa syntes icke kunna sättas lägre än till 6.000 kronor,

varför utöver årsanslaget skulle på denna post erfordras ett belopp av'' inalles 9.936.so

kronor.

Intill nyssnämnda tid hade kostnaderna ä anslaget till tuberkulin och serum,

instrument och förbrukningsartiklar m. in. uppgått till 28,464.it» kronor emot i

staten beräknade 16,000 kronor för hela året, vadan en brist å detta anslag uppstått

av 12,464.10 kronor. För återstående sju månader av året borde kostnaden

emellertid kunna beräknas proportionsvis något lägre eller till 24,000 kronor, emedan

en del djur kunde hållas på bete vid Såfra egendom, från vilken även en del foder

kunde levereras till anstalten. För denna anslagspost skulle utöver årsanslaget

således erfordras 36.464, i o kronor.

Intill den 5 juni 1918 hade vidare å den i staten upptagna posten till tillfälliga

biträden å 3,500 kronor förbrukats 2,220. i o kronor, vadan å detta anslag

vid nyssnämnda, tid återstått ett belopp av 1,279.90 kronor, Emellertid syntes

återstodskostnaderna utöver sistnämnda belopp för året. a denna anslagspost icke

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Nionde huvudtiteln: 1919 års tllläggsstat.

[49. kunna beräknas till lägre än 3,000 kronor, enär styrelsen icke syntes kunna underlåta

att bifalla en av en de! utav dessa biträden gjord framställning om löneförhöjning,

motsvarande en sådan, som beviljats likartade biträden vid veterinärhögskolan.

De utöver årsanslaget till anstalten erforderliga medlen skulle alltså bliva

49,400.»o kronor.

Emellertid beräknades inkomsten för året av försålda sera kunna uppgå till

10,000 kronor, varigenom de för anstaltens drift under återstående delen av år 1918

erforderliga medlen skulle kunna nedbringas till 39,400.9 0 kronor.

Därest emellertid Kungl. Maj:ts förslag till 1918 års riksdag om anvisande

för diverse behov vid veterinärbakteriologiska anstalten å tilläggsstat för år 1918

av ett reservationsanslag av 25,700 kronor vunne riksdagens bifall, skulle återstående

bristen bliva 13,700 kronor.

Medicinalstyrelsen har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga

åtgärd för att till styrelsens förfogande måtte ställas sistnämnda belopp.

Därefter har medicinalstyrelsen i skrivelse den 1 oktober 1918

anmält, att styrelsen med anledning av Kungl. Maj:ts förberörda. anbefallning

den 11 juli 1918 och med fäst avseende på de ytterst stegrade

omkostnaderna för serumtillverkningen beslutat att från och med samma

dag höja priset på de från anstalten levererade sera från 5 till 7 öre

per kubikcentimeter. Under förutsättning att omsättningen av dylika

sera komme att liksom förut uppgå till cirka 200,000 kubikcentimeter

per år, skulle inkomstökningen bliva 4,000 kronor.

Angående frågan om ersättning till veterinärbakteriologiska anstalten

för till lantbruksstyrelseu levererad tuberkulin har jag förut denna

dag lämnat en redogörelse vid behandling av frågan om anslag för år

1920 till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen.

Jag tillåter mig nu hänvisa därtill.

över medicinalstyrelsens ovanberörda framställning den 11 juni

1918 har statskontoret avgivit utlåtande den 11 december samma år

och därvid förklarat sig icke hava något att erinra mot att för täckande

av den beräknade bristen å 13,700 kronor ett förslagsanslag å högst

samma belopp äskades av riksdagen å tilläggsstat för år 1919.

departements- Behovet av att medel anvisas till täckande av bristen i veterinär
chefen

bakteriologiska, anstaltens anslag för år 1918 är tydligtvis oavvisligt.

Då den vidtagna höjningen i priset å sera samt beslutet om betalning

lör levererad tuberkulin icke kunna hava hunnit utöva någon större inverkan

å anstaltens inkomster under år 1918 samt i varje fall beloppet

av inkomstökningen ännu icke är känt lika litet som beloppet av den

faktiskt inträdda bristen intill årets slut, saknar jag anledning att ifrågasätta

ändring i det anslagsbelopp. som begärts för bristens täckande
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat. 45

Det är givet, att det anslag, som må beviljas, endast skall användas i

den mån det behövs till täckande av verkligt konstaterad brist.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

för täckande av brist för år 1918 vid statens

veterinärbakteriologiska anstalt å tilläggsstat för år 1919

anvisa ett förslagsanslag, högst ............ kronor 13,700.

3. Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Jämte det 1918 års lagtima riksdag, på sätt jag erinrat i nästföregående

punkt, å tilläggsstat för samma år anvisade ett anslag av 25,700

kronor till diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska anstalt,

anvisade riksdagen å extra stat för år 1919 för enahanda ändamål ett

reservationsanslag av 28,900 kronor, som var beräknat sålunda:

extra personal................................................................................. kronor 10,000

belysning, bränsle, gas, vatten, renhållning m. m. ......... 5,000

beredning av tuberkulin och sera samt nyanskaffning

och ombyte av djur ävensom till instrument, förbrukningsartiklar

m. m................................................................... ” 12,000

lokalhyra.......................................................................................... » 1,900 I

I skrivelse den 27 augusti 1918 har nu medicinalstyrelsen hemställt

om ökat anslag för anstalten för år 1919 och därvid överlämnat

avskrift av en utav anstaltens föreståndare, professor Arvid M. Bergman

ingiven framställning i ämnet. Medicinalstyrelsen har anfört, att det

redan då syntes styrelsen uppenbart, att icke ens det för år 1919 anvisade

extra beloppet skulle visa sig vara tillräckligt för att få anstaltens

inkomster och utgifter att gå ihop.

På anförda skäl hade professor Bergman hemställt, att ett ytterligare

reservationsanslag på tilläggsstat för år 1919 å 16,000 kronor

måtte ställas till förfogande för verksamheten under sistnämnda år vid

veterinärbakteriologiska anstalten, nämligen dels 13,700 kronor, eller

samma belopp, som styrelsen förut begärt som ytterligare tilläggsanslag

för år 1918, dels 1,979: 8 4 kronor till löneförhöjning åt vissa arbetare

eller tillsammans 15,679: 8 4 kronor, vilket senare belopp avrundats till

16,000 kronor.

[49. J

i 50.]

Diverse behov

vid statens

veterinärbakteriologiska
anstalt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Hi Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[60.] Med stöd av de beräkning-ar, som gjorts och den erfarenhet, som

vunnits under år 1918, ansåge sig medicinalstyrelsen kunna vitsorda

behovet av ytterligare anslag å 13,700 kronor.

Vidkommande den ifrågasatta löneförhöjningen vore att märka,

att fyra vid anstalten, respektive vid den för anstaltens räkning arrenderade

egendomen Såfra anställda hästskötare och jordbruksarbetare hos

föreståndaren för anstalten anhållit om löneförhöjning, vilken föreståndaren

tillstyrkt från ingången av juni månad 1918. Jämväl medicinalstyrelsen,

som icke ansett sig kunna själv bifalla denna framställning, tillstyrkte, att

ifrågavarande löneförhöjning, som skulle betinga en årlig kostnad av i

runt tal 2,000 kronor, måtte beviljas.

Medicinalstyrelsen har på grund härav hemställt, att av 1919 års

riksdag måtte äskas å tilläggsstat ett anslag av 16,000 kronor för uppehållande

under samma år av verksamheten vid ifrågavarande anstalt.

Statskontoret har i utlåtande den 11 december 1918, under erinran

att ämbetsverket förut tillstyrkt medicinalstyrelsens förslag om ersättningtill

veterinärbakteriologiska anstalten för till lantbruksstyrelsen levererad

tuberkulin samt under framhållande att i händelse av bifall härtill sagda

ersättning torde komma att lämna tillgång till täckande av den beräknade

bristen å 13,700 kronor, ansett något anslag för detta ändamål

ej behöva äskas av riksdagen. Däremot ansåge sig statskontoret böra

understödja framställningen om löneförhöjning åt vissa arbetare och

tillstyrkte, att för detta ändamål ett förslagsanslag å högst 2,000 kronor

måtte anvisas å tilläggsstat för år 1919.

Departement,- Beträffande frågan om ersättning för levererad tuberkulin tillåter

jag mig hänvisa till redogörelsen härför vid behandlingen av frågan

om anslag för år 1920 till förekommande och hämmande av tuberkel - sjukdomar hos nötkreaturen.

Tillika får jag hänvisa till det under nästföregående punkt gjorda

omnämnande av skedd höjning i priset å de från anstalten levererade sera.

Med hänsyn till de inkomster, som härigenom komma att tillföras

ifrågavarande anstalt, anser jag lika med statskontoret den erforderliga

anslagsökningen å tilläggsstat för innevarande år kunna begränsas till

2,000 kronor och hemställer därför, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för diverse behov vid statens veterinär bakteriologiska

anstalt å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst................................... kronor 2,000.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tHIåggsstat.

47

II. lliverMe.

I. Kolonisation å vissa kronoparker.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av [51.]

frågorna rörande regleringen för är 1920 av utgifterna under riksstatens

nionde huvudtitel anfört under punkten 126 hemställer jag, att Eders parker.

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av kolonat å vissa kronoparker

i Norrland å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

förslagsanslag av................................. kronor 167,000.

2. Undersökning av vissa inineralfyndigheter.

Genom en den 9 april 1918 dagtecknad proposition, nr 258, före- [52.]

slog Kungl. Maj:t riksdagen att, under förutsättning av riksdagens bifall

till Kungl. Maj:ts förslag till lag, innefattande särskilda bestämmelser mineralangående

rätten till inmutning inom vissa län, under nionde huvud- t''Jnd,i''hetertiteln

anvisa å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag av 100,000

kronor att i de fall, där undersökning funnes böra med begagnande av

kronans jordägarandel företagas av inineralfyndigheter, vilka enligt

nämnda lag inmutats av enskilda, enligt Kungl. Maj:ts föreskrifter användas

till bestridande av kostnader, som stode i samband med dylik

undersökning.

Enligt vad riksdagen anmälde i skrivelse nr 224 har riksdagen,

som med viss ändring antagit nyssnämnda lagförslag, anvisat det begärda

anslaget.

Sedan Kungl. Maj:t vid riksdagsskrivelsens föredragning den 28

maj 1918 anbefallt kommerskollegiet att inkomma med förslag till bestämmelser

rörande anslagets användning samt lag i omförmäJda ämne

utfärdats den 31 maj 1918 (nr 288), bär kollegiet avgivit det infordrade

förslaget i utlåtande den 16 september 1918. Därefter har Kungl. Maj:t

den 11 oktober 1918 ställt anslaget till förfogande av 1917 års kommission

för undersökning av vissa inineralfyndigheter å kronojord att

användas enligt vissa samtidigt meddelade föreskrifter.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[52.] Enär detta Kungl. Maj:ts beslut icke kunnat meddelas och komma

kommissionen tillhanda förr än ganska sent under året, då marken i

Norrland redan blivit snötäckt, hava några undersökningar av förut icke

bearbetade fyndigheter icke med anlitande av anslaget lämpligen kunnat

ske under år 1918. Icke heller hava enligt vad förenämnda kommission

den 4 december 1918 meddelat, de enskilda inmutarna själva, åtminstone

såvitt dittills vore bekant, vid någon fyndighet gjort sådana

fynd, att skäl förelegat att för kronans räkning ingripa för arbetenas

påskyndande.

Vid sådant förhållande har anslaget, såsom varande förslagsanslag,

i sin helhet vid årets utgång tillgodoförts kassafonden. Något anslag

för detta ändamål å 1919 års stat finnes ej anvisat.

Omförmälda kommission har nu hos mig anmält, att anslag å

samma belopp borde finnas för ändamålet tillgängligt för år 1919, enär

kommissionens arbeten först då kunde komma att påbörjas i avsedd omfattning.

Kommerskollegiet har i utlåtande den 5 december 1918 i ärende

angående anslag till praktisk-geologisk undersökning i Jämtlands och

Västerbottens län berört jämväl nu förevarande ämne och därvid tillstyrkt,

att det för år 1919 behövliga anslaget måtte få naturen av

reservationsanslag.

Departements■ De anförda omständigheterna göra det påtagligen önskvärt, att

chefen riytt anslag för nu ifrågavarande ändamål anvisas å tilläggsstat för år

1919. Vad beträffar frågan om anslagets förändring till reservationsanslag

kan det påtagligen medföra viss fördel, om eventuell behållning får

användas senare år. Då jag dessutom inhämtat, att det icke synes

finnas anledning antaga, att arbeten behöva under år 1919 igångsättas

till sådan omfattning, att anslagsbeloppet överskrides, därest det sättes

till samma belopp, som beviljats för år 1918 eller 100,000 kronor,

har jag ej något att erinra mot en sådan ändring.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av...................................... kronor 100,000

att i de fall, där undersökning finnes böra med begagnande

av kronans jordägarandel företagas av

mineralfyndigheter, vilka inmutats av enskilda enligt

lagen den 31 maj 1918, innefattande särskilda bestämmelser

angående rätten till inmutning inom vissa län,

s. 49 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

49

enligt Kungl. Maj:ts föreskrifter användas till bestri- [52.J

dande av kostnader, som stå i samband med dylik

undersökning.

3. Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norrbottens län.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av frågorna

rörande regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens nionde tiu vissa*

huvudtitel anfört under punkten 132 hemställer jag, att Eders Kungl. i.rononybyg.

Maj:t måtte föreslå riksdagen botten» lön.

att i avbidan på den proposition angående odlingsbidrag

till vissa krononybyggare i Norrbottens län, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål beräkna å tilläggsstat för år 1919 ett

anslag av...................................................... kronor 50,000.

4. Åtgärder i prisreglerande syfte

Till åtgärder i prisreglerande syfte har riksdagen under nionde [54.J

huvudtiteln anvisat förslagsanslag till belopp av 90 miljoner kronor å

tilläggsstat för år 1918 och av 10 miljoner kronor å extra stat för årf

1919. Sistnämnda anslag hade huvudsakligen till syfte, att medel skulle

finnas till hands för prisregleringens fortsättande, därest så tunnes

erforderligt, även efter 1919 års ingång intill dess riksdagen hunne

besluta i ärendet.

Beträffande behovet av ytterligare medel för innevarande år för

prisregleringsåtgärder har folkhushåilningskommissiouen den 23 november

1918 på min anmodan avgivit en P. M. Kommissionen har däri framhållit,

att försiktigheten syntes bjuda, att man vid beräkningen utginge

från de minst gynnsamma sannolika förhållandena, nämligen

att läget i försörjnings- och prishänseende icke komrae att betydligt

förbättras under år 1919. Kommissionen har därefter beträffande behovet

av medel för prisreglering yttrat sig sålunda:

»Enligt vad som nu kan bedömas, torde av de 90 miljonerna för prisregleringar

ungefär 15 miljoner komma att återstå odisponerade vid 1918 års utgång.

Under förutsättning att detta belopp må kunna överföras att användas även under

år 1919, skulle alltså — om hänsyn även tages till de 10 miljonerna å 1919 års

extra stat — sammanlagt ungefär 25 miljoner kronor redan finnas disponibla för

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. {N:r 2.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Nionde huvudtiteln: 1919 års til/äggsstat.

[54.1 eventuella prisregleringsåtgärder under nästkommande kalenderår. Det torde dockvara

tvivelaktigt, om den eventuella besparingen på 1918 års anslag verkligen kan

Överföras till år 1919.

Innan kommissionen ingår på beräkningar rörande nya prisregleringsanslag,

vill kommissionen med några ord beröra sambandet mellan dyrtidsanslaget och prisregleringsanslagen

ävensom ange den principiella utgångspunkt, som enligt kommissionens

förmenande bör beaktas vid vidtagandet av statliga åtgärder för lindrande

av dyrtidens tryck under det kommande året.

Ett av syftemålen med anslag för statliga prisregleringar har ju varit, att

man dymedelst hoppats kunna i viss män dämpa den allmänna prisstegringen.

Närmast på grund av att prisregleringar överhuvud taget endast kunnat komma

att omfatta ett mycket begränsat antal varor, har det dock visat sig omöjligt att

hålla tillbaka den fortgående prisstegringen. Härigenom ha prisregleringsanslagens

syfte till en viss grad förfelats, och de ha därför sä gott som uteslutande haft

betydelse som ett slags allmän dyrtidshjälp åt samtliga förbrukare av de varor,

som rabatterats. Skillnaden mellan dyrtidsanslagets och prisregleringsanslagens verkningar

har därför småningom endast blivit den, att dyrtidsanslaget mera smidigt

anpassats efter de olika förbrukarnas verkliga behov av statlig hjälp, under det att

prisregleringsanslagen kommit samtliga förbrukare till del. Kommissionen har därför

velat ifrågasätta, huruvida icke statens åtgärder för lindrande av dyrt idens tryck

hädanefter mera borde inriktas på den form av hjälp, som infattas i dyrtidsanslagen

till kommunerna, och att direkta och allmänna prisrabatteringar som regel endast,

borde ske å sådana varor, som äro underkastade eu fullt genomförd statlig ransonering.

Under sådana förhållanden .skulle rabattering val ej komma att äga rum

å annan vara än mjölet. Emellertid kunna undantag från denna regel påkallas av

vissa förhållanden. Det lärer sålunda kunna inträffa, att med avseende å vissa

importvaror priserna å desamma kunna komma att stå i sådant förhållande till

det svenska marknadsläget, att det kan vara befogat att tillhandahålla desamma

till konsumenterna till lägre pris än självkostnaden. Ä andra sidan kunna priserna

å vissa importvaror nödvändiggöra, att en motsvarande eller likartad hemmaproducerad

vara tillhandahälles konsumenterna till lägre pris än självkostnadspriset.

Det förra kan inträffa i avseende å exempelvis danskt smör, sill samt fläsk.

Skulle förhållandena gestalta sig så, att Norge blir i tillfälle att fritt exportera

sill till vilket som helst land, sä kommer detta säkerligen att medföra en konkurrens

om den norska sillen, som driver de redan nu höga priserna ännu mera våldsamt i

höjden. Under sådana förhållanden kan det bliva nödvändigt att å denna vara

företaga prisrabattering. Priset på importerade margarinråvaror återigen synes

möjliggöra, att margarin tillhandahälles till väsentligt lägre priser än de, som gälla

och komma att gälla å hemmaproducerat fett (hushällsliott). vilket kan medföra

nödvändigheten av att rabatt lämnas å den hemmaproducerade varan.

Med dessa synpunkter för ögonen har kommissionen gått att kalkylera de

sannolika kostnaderna för prisregleringar under året 1919.

Vad först beträffar mjölet uppkommer såsom kommissionen tidigare haft

tillfälle framhålla - med nu gällande maximipris å mjöl och med nuvarande kostnader

för spannmålens inköp, förmalning, lagring, transport etc. en förlust, som

uppgår till för vetemjöl 6 kronor 85 öre och för rågmjöl till 15 kronor 76 öre.

allt per 100 kilogram. För konsumtionsåret 1918—1919 har mjölkonsumtionen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat. 1

den kortransonerade befolkningens vidkommande beräknats med nu gällande grundranson

av mjöl uppgå till 438,000 ton eller 36,500 ton i genomsnitt per månad.

Med en mjöltilldelning av 60 procent i rågmjöl och 40 procent i vetemjöl skulle

mjölåtgången per månad belöpa sig till 21,900 ton rågmjöl och 14,600 ton vetemjöl.

Med ovan kalkylerade förlust av 6.8 5 kronor för 100 kilogram vete och

15.7« kronor för råg skulle sålunda statens förlust per månad uppgå för rågmjölet

till 3,451,440 kronor och för vetemjölet till 1,000,100 kronor eller tillsammans i

runt tal till 4,450,000 kronor per månad. Totala förlustbeloppet för de 8 första

månaderna av 1919, d. v. s. den tid som faller inom det löpande hushållsåret,

skulle alltså under anförda förutsättningar utgöra 35,600,000 kronor. Het må tillläggas,

att ovanstående kalkyl upptager svenskt veto och råg till högsta pris jämte

tröskningspremien 2 kronor per 100 kilogram, för sådant mjöl, som tillverkas av

spannmål, inköpt efter den 1 november, kan sålunda kalkylen minskas med detta

belopp. Ilen spannmål, som inköpts med tröskningstillägget, beräknas räcka till

april månads utgång. Av innevarande konsumtionsår .skulle man följaktligen kunna

för månaderna maj augusti kunna räkna med 2 kronor mindre förlust än för de

föregående månaderna, vilken minskning per manad skulle utgöra cirka 730,000

kronor eller för tiden maj augusti tillsammans 2.920.000 krono], A andra sidan

bliva ränteförlusterna högre än de kalkylerade.

En annan omständighet, som skulle verka reducerande på statens förlust, är

den om fraktsatserna skulle falla. Detta är ju efter de förhållanden, som nu inträtt,

att vänta, men att för närvarande angiva, när och i vilken utsträckning eu

fraktsänkning, såväl till sjöss som å järnväg, kan tänkas ske, är givetvis ogörligt

och följaktligen även eu beräkning av dess inverkan på ifrågavarande kalkyler.

Kommissionen har dock ej ansett sig böra taga några .särskilda hänsyn till

<lessa senare omständigheter, utan räknar med eu förlust ä mjölet under tiden

januari—augusti 1919 på i runt tal ■'';> miljoner kronor.

Slutligen må i detta sammanhang framhållas, att kommissionen icke ansett

sig böra eller kunna nu avlämna någon som helst uppgift om, huruvida och i vad

mån prisreglering ä mjöl erfordras jämväl under nästkommande hushällsar.

I fråga om sådana varor, som på grund av stor olikhet i priset ä den inhemska

marknaden och i importpris enligt ovan antydda principer höra bliva föremål

för partiell prisrabattering. beräknar kommissionen, att ungefär 10 miljoner

kronor kunna ifrågakomma för dylik prisreglering av livsmedel. Åsyftade varor

äro danskt smör. importerad sill, ägg, fläsk, fett och eventuellt kött in. m.

På grund av träffade avtal om tillverkning av kalkkväve samt i syfte att

åstadkomma viss önskvärd utjämning i prisen å varandra närstående gödselmedel,

har preliminärt beräknats, att ungefär 10 miljoner kronor komma att erfordras för

prisreglering av konstgjorda gödselmedel.

T prisregleringsanslagen plägar dessutom inrymmas även anslag för statens

kostnader för det lokala livsmedelsarbetet; för det förflutna konsumtionsåret är denna

post beräknad till sammanlagt 6 miljoner kronor. Huru än förhållandena kunna

komma att utveckla sig, torde det vara nödvändigt, att den lokala organisationen

för livsmedelsförvaltningen bibehålies åtminstone under hela detta förbrukningsår.

Ehuru det visserligen kan tänkas bliva möjligt att på vissa punkter företaga någon

avveckling redan under pågående hushållsår och kostnaden härigenom skulle kunna

eventuellt nedbringas, synes dock å andra sidan tidsläget fordra, att någon förbättring

54.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[54.] i lönerna även beredes tjänstinnehavarna vid den lokala livsmedelsorganisationen.

Kommissionen vågar därför ej räkna med minskade kostnader härför, utan kalkylerar

desamma efter samma norm som förra året (6 miljoner kronor per år), d. v. s.

4 miljoner kronor för tiden till augusti månads utgång 3919. För den händelse

förhållandena kräva ytterligare verksamhet av åsyftad art, vill kommissionen framdeles

ingiva beräkningar rörande kostnaderna för livsmedel sförvaltningen under

kalenderårets sista månader.

Slutligen har kommissionen ansett sig böra upptaga en allmän reserv för

oförutsedda prisregleringar på 1 miljon kronor.

Sammanfattas ovanstående beräkningar rörande prisregleringsbelopp, erhålles

följande:

För mjöl under tiden januari-augusti 1919 kronor 35,000,000

För sill, smör, fläsk, ägg, kött, fett m. m.................. » 10,000,000

För konstgjorda gödselmedel ................................................. » 10,000,000

För den lokala livsmedelsorganisationen januari—augusti 1919 » 4,000,000

För oförutsedda prisregleringar m. m. ........................................ » 1,000,000

Summa kronor 60,000,000.

Utöver de redan enligt nådig proposition nr 438 till 1918 års riksdag anvisade

10 miljonerna, skulle alltså — om hänsyn ej tages till eventuellt gjorda inbesparingar

på 1918 års anslag — erfordras för år 1919 ett nytt anslag på ungefär

50 miljoner kronor.»

Departc. Ytterligare medel till prisregleringsåtgärder under innevarande år

mentschefev. ^över det redan anvisade anslaget å 10 miljoner kronor äro givetvis

behövliga. Kommissionen har nu beräknat totalbehovet till och med

utgången av augusti månad till 60 miljoner kronor och har därvid utgått

från att prisreglering icke skulle ske i fullt samma omfattning som

förut eller omfatta alla hittills prisreglerade varor. Eu omläggning av

statens prisregleringsverksamhet till att i relativt högre grad ske genom

dyrtidsanslaget synes även mig riktig och av omständigheterna påkallad.

Möjligen kan förändringen i sådan riktning böra göras mer genomgripande

än kommissionen nu förutsatt, vilket skulle medföra minskade

utgifter från nu ifrågavarande anslag. Det bör emellertid uppmärksammas,

att kommissionen i sin kalkyl icke räknat med prisreglering

å mjöl för längre tid än till den 1 september 1919. Då de garanterade

minimiprisen å brödsäd gälla även för 1919 års inhemska skörd, lärer

dock en prisreglering å mjöl bliva nödvändig även under någon del av

det hushållsår, som börjar den 1 september innevarande år. Kommissionen

beräknar kostnaden för dylik prisreglering för innevarande konsumtionsår

till nära 4 1/2 miljoner kronor per månad. Med] hänsyn till

eventuella inskränkningar å prisregleringarna samt till möjligheten av

billigare transporter, särskilt å importerad spannmål, anser jag emellertid

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

den nödvändiga ökningen kunna beräknas till endast 10 miljoner [54.]

kronor, vadan behovet för hela kalenderåret skulle uppgå till 70 miljoner

kronor.

Då den behållning, som må hava uppstått å 1918 års prisregleringsanslag,

icke kan överföras till år 1919, enär sagda anslag hade

förslagsanslags natur, kan från nyssnämnda kalkylerade anslagsbehov

icke avräknas mer än det belopp av 10 miljoner kronor, som redan

anvisats av 1918 års lagtima riksdag. Det ytterligare anslagsbehovet

skulle alltså bliva 60 miljoner kronor.

Emellertid synes det lämpligast att låta med definitiv framställning

till riksdagen i denna fråga ännu något anstå. Under de närmaste

månaderna torde man kunna bättre överblicka det allmänna läget

och bedöma vad som i detta avseende bör och kan göras. Jag inskränker

mig därför nu till att hemställa, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att i avbidan på den proposition angående

anslag för år 1919 till åtgärder i prisreglerande

syfte, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till

riksdagen, för detta ändamål å tilläggsstat för sagda

år beräkna ett anslag av ............... kronor 60,000,000.

5. Beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.

lindring

mindre

medlades

nåd svilli

För beredande av lindring i de mindre bemedlades levadsvillkor [55.]

har riksdagen anvisat särskilda förslagsanslag å 24 miljoner kronor å Beredande

tilläggsstat för år 1918 och å 8 miljoner kronor å extra stat för år hndnna

1919, det senare anslaget avsett att möjliggöra rörelsens fortsättande

även efter det nya årets ingång intill dess riksdagen hunne fatta

beslut.

Folkhushållningskommissionen har nu med P. M. den 23 november

1918 överlämnat en av kommissionens avdelning för dyrtidsanslaget

upprättad beräkning över det återstående anslagsbehovet för detta

ändamål under innevarande år. Ur denna utredning må återgivas

följande:

»Den dyrtidsverksamhet, som bedrivits under är 1918, har icke mer än i

relativt ringa grad tillgodosett behovet av dyrtidshjälp åt de mindre bemedlade.

Till den 1 november 1918 har dock av dyrtidsanslaget av Kungl. Maj:t anvisats

tillhopa ungefär 28,600,000 kronor. Därest dyrtidsverksamheten under år 1919

skulle komma att bedrivas i åtminstone samma omfattning, som under innevarande

er»

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[55.] år, lärer alltså ett väsentligt högre statsbidrag krävas. Då 1918 års dyrtidsanslag

i december månad föregående år fixerades, räknade man med en väsentlig höjning

i 1918 års prisnivå. Man torde vara berättigad att nu vid fastställandet av de erforderliga

beloppen för år 1919 nödgas räkna med att prisnivån för nästa år kommer

att ligga åtminstone cirka 50 procent högre än prisläget under vintern 1918,

vilket gör att jämväl dyrtidsanslaget för år 1919 bör höjas med inemot 50 procent.

Endast härigenom torde samma effektivitet för stundande år kunna ernäs som för

år 1918. Det är dock önskvärt, att beloppet ökas med en sä pass stor summa, att

särskilt det kommande vinterhalvårets verksamhet erhåller en större omfattning än

under motsvarande tid 1918.

Avdelningen för dyrtidsanslaget anser sig för den skull böra fixera det för

år 1919 erforderliga dyrtidsanslaget till cirka 55 miljoner kronor. Avdelningen har

därvid räknat med att kostnaderna för verksamheten under år 1919 skola uppgå

till två gånger 16 ’/s miljoner kronor -j~ 50 procent å denna summa, d. v. s. två

gånger kostnaderna för senare halvåret 1918, eller 38 miljoner kronor -f- 50 procent

ökning a detta belopp. Härigenom erhålles ett belopp av 49 1/a miljoner kronor.

Med senast nämnda belopp skulle 1919 års dyrtidsverksamhet emellertid allenast

erhålla ungefär samma effektivitet som under år 1918, men då, såsom nyss anfördes,

en viss ökning av denna effektivitet måste eftersträvas, liar avdelningen ansett

sig höra öka nyssnämnda belopp med 5 x/s miljon kronor, varigenom slutsumman

för år 1919 skulle bliva 55 miljoner kronor.

Då nu redan ett belopp av 8 miljoner kronor avsatts av 1918 ars riksdag

såsom förslagsanslag för nästa års dyrtidsverksamhet, skulle följaktligen av 1919

års riksdag krävas ytterligare anslag för dyrtidslindrande åtgärder under år 1919

å 47 miljoner kronor.»

VepTeeun,h'' Ja8'' liar redaiJ förut uttalat min anslutning till tanken, att den

medelst dyrtidsanslaget bedrivna understödsverksamheten bör utvidgas

i förhållande till den allmänna prisregleringsverksamheten. Vid sådant

förhållande torde det nu kalkylerade tillökningsbeloppet, av 47 miljoner

kronor för innevarande år icke vara för högt upptaget. Emellertid

lärer med framläggande av definitivt förslag i detta ämne böra tillsvidare

anstå, och jag får fördenskull hemställa, att Eders Kung]. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående anslag

. för år 1919 till beredande av lindring i de mindre

bemedlades levnadsvillkor, som Kungl. Maj:t må

komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål

å tilläggsstat för sagda år beräkna

ett anslag av............................... kronor 47.000,000.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln 1919 års tillåggsstat.

55

6. Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över linansärenden anfört i fråga om

beredande av tillfällig lönereglering för ordinarie befattningshavare i

statsdepartementen, centrala verk, hovrätterna och andra grenar av den

civila statsförvaltningen samt för jämnande av tilläggsstatens slutsumma,

hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig

lönereglering under år 1919 åt vissa ordinarie

befattningshavare inom den civila statsförvaltningen

å tillåggsstat för år 1919 under nionde huvudtiteln

beräkna ett anslag av ......................... kronor 334,938.

7. Förstärkning av de til! avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

in. in. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m. anvisade

medel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen «

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de

till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. in. anvisade medel å tilläggsstat för år 1919

under nionde huvudtiteln beräkna ett

anslag av ........................................... kronor 70,000.

[56. ]

Tillfällig

lönereglering

för vissa

ordinarie be~

tattningsharare

inom

den civila

statsförvaltningen.

l57.j

Förstärkning

av de till avlönande

av

i iss a extra

befattningshavare

inom

<len civila

statsförvaltningen

samt

till vikariatsersättningar

in. ro. anvisade

medel.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Nionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[58.]

Krigstidstillägg

och

krigstidshjälp.

8. Krigstids tillägg och krigstidshjälp.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om

behovet av anslag å 1919 års tilläggsstat för täckande av kostnader

för krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919 åt befattningshavare

i statens tjänst, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ärendet, som

kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader

för krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1919

åt tjänstemän och betjänte i de till jordbruksdepartementet

hörande ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för

är 1919 beräkna ett anslag av......... kronor 2,500,000.

Summan av de utav mig nu tillstyrkta anslagen å tilläggsstat för

år 1919 under nionde huvudtiteln uppgår till 114,163,700 kronor.

Enär för år 1918 av riksdagen anvisats anslag å tilläggsstat till

belopp av 134,540,583 kronor och å extra tilläggsstat till belopp av

175,500 kronor, tillhopa 134,716,083 kronor, understiga de nu tillstyrkta

anslagen sistnämnda belopp med 20,552,383 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

sålunda hemställt.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall;

och skulle utdrag av detta protokoll överlämnas

till finansdepartementet såsom ledning vid uppgörandet

av förslag till tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

Osborne Kock.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln: 1919 års tlllåggsstat.

57

Innehållsförteckning.

Extra anslag

Kronor

A. Lanthushållningen.

11.] 1. Diverse behov vid centralanstalten för försöks
väsendet

på jordbruksområdet......................... 75,000 2

[2.] 2. Assistenter hos lantbruksingenjörer....................... 42,000 8

[8.] 3. Tillskott till krigstidstillägg för lantbruksingen
j(jrer.

....................................................................... 50.000 8

[4.] 4. Täckande av förlust å kosthåll för frielever vid

lantbruksinstitutet vid Ultuna 1,300 8

[5.] 5. Bränsle m. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultuna 31,900 ; 10

[6.] 6. Hovbeslagsskolan vid Alnarp 5,462 10

[7.] 7. Trädgårdsskolan vid Adelsnäs............................... 2,000 13

[8.] 8. Ökat understöd åt lanthushållsskolor 25,000 13

19.] 9. Tillfällig löneförbättring åt lärare vid lantmanna
och

lanthushållsskolor ..................................... 50,000 14

[10.] 10. Utbildningskurser för täckdikningsförmän 25,000 14

[11.j 11- Mätningsinstrument åt täckdikningsförmän m. fl. 25,000 i 16

[12.] 12. Ökat anslag till Fredrika Bremer-förbundets lant
hushållningsskola

vid Rimforsa 3,000 16

[13.] 13. Ökat anslag till lanthushållningsskolan å Brogård 3,000 17

[14.] 11. Ökat arbetsbiträde vid stuteri överstyrelsen in. m. 4,200 17

[15.] 15. Förstärkning av reservationsanslaget till häst
avelns

förbättrande in. in. ............................... 193,000 17

[16.] 16. Kemiska stationer .................................................... 16,000 20

[17.] 17. Kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens

län ........................................................................ 4,100 20

[18.] 18. Svenska mosskulturföreningen 5,000 21

[19.] 19. Sveriges utsädesförening 17,500 24

[20.] 20. Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från norrländska

avdikningsanslaget understödda företag! 1,000,000 25

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Nionde huvudtiteln: 1919 års tUIäggsstat.

[21.] 21.

[22.] 22.

[23.] 23.

[24.] 24.

Tilläggsbidrag till vissa med bidrag från allmänna

avdikningsanslaget understödda företag

Torvingenjörer och torvassistenter

Torvskola....................................................................

Undersökningar av torvmarker i södra Sverige

Extra anslag

Kronor

200,000

4,800

2,400

23,100

Sid.

25

25

26

26

B. Fiskeriväsendet.

[25.] 1. Täckande av för anläggning av statens fiskod
lingsanstalt

vid Borenshult utbetalade förskott

[26.] 2. Underhålls- och driftkostnad för fartyget Skagerak

[27.] 3. Utförande av vissa fiskehamnar

7,700

40,000

1,185.000

26

29

29

C. Skogsväsendet.

[28.] 1. Lönetillägg åt lektorer vid skogshögskolan

[29.] 2. Diverse behov vid skogshögskolan

[30.] 3. Diverse behov vid statens skogsförsöksanstalt

[31.] 4. Specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring

[32.] 5. Diverse behov vid statens skogsskolor

[33.] 6. Byggnadsarbeten vid statens skogsskolor ..............j

134.] 7. Diverse behov vid fortsättningsskolan vid Kloten

D. Lantmäteriväsendet.

[35.] 1. Ökat arbetsbiträde hos lantmäteristyrelsen

[36.] 2. Tillskott till krigstidstillägg för vissa lantmätare

3,400

4.500

9.500

29

30

30

2,100

34,800

70,000

4.800

30

31

31

31

6,000 32

500,000 33

E. Rikets allmänna kartverk.

[37.] Diverse behov vid rikets allmänna kartverk

F. Geologiska samt meteorologiska och hydrografiska

undersökningar.

[38.] 1. Extra personal m. m. vid Sveriges geologiska

undersökning..........................................................

[39.] 2. Fältarbeten m. m. vid Sveriges geologiska undersökning

.....................................................................

[40.] 3. Täckande av brist för år 1918 i Sveriges geolo
giska

undersöknings expensanslag

4,000

33

3.000 34

19,800 34

7,000

34

s. 59 Kontrollera mot PDF

Nionde huvudtiteln : 1919 års tllläggsstat.

59

Extra anslag

Kronor

[41.]

4.

Okade medel för år 1919 till expenser vid Sve-

riges geologiska undersökning ............................

8,000

35

'' [42.]

5.

Inredningsarbeten m. m. i Sveriges geologiska

undersöknings lokaler............................................

10,000

36

[>3.]

6.

Praktiskt-geologisk undersökning i Jämtlands och

Västerbottens län ..................................................

60,000

36

[44.]

7.

Djupborrning i Skåne ................................................

33.000

1 36

[45.]

8.

Diverse behov vid statens meterologisk-hydro-

grafiska anstalt......................................................

21,800

40

[46.]

9.

Meteorologiska iakttagelser i Abisko ....................

900

40

[47.]

10.

Hydrogeologiska specialundersökningar ................

2,000

40

6. Veterinärväsendet.

[48.]

1.

Diverse behov vid veterinärhögskolan ....................

80.000

41

[49.]

2.

Täckande av brist för år 1918 å anslag till statens

veterinärbakteriologiska anstalt...........................

13.700

41

[50.]

3.

Diverse behov vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt ........................................................................

2.000

45

H. Diverse.

[51.]

1.

Kolonisation å vissa kronopark^’............................

167,000

47

[52.]

2.

Undersökning av vissa mineralfyndigheter ............

100.000

47

[53.]

3.

Odlingsbidrag till vissa krononybyggare i Norr-

bottens län ..........................................................

50,000

49

[54.]

4.

Åtgärder i prisreglerande syfte ............................

60.000,000

49

i 55.]

5.

Beredande av lindring i de mindre bemedlades

levnadsvillkor ........................................................

47.000,000

53

[56.]

6.

Tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befatt-

ningshavare inom den civila statsförvaltningen

334.938

55

[57.]

n

(.

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra

befattningshavare inom den civila statsförvalt,-

ningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel ...................................................

70,000

55

[58.]

8.

Krigstidstillägg och krigstidshjälp..........................

2,500,000

56

114,168.700

s. 1 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 års tllläggsstat.

i

Tilläggsstaten för år 1919.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

9 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Härefter redogjorde departementschefen, statsrådet Thorsson för de

frågor, som rörde regleringen å 1919 års tilläggsstat till riksstaten av

tionde huvudtiteln,

innefattande pensions- och indragningsstaterna, och anförde därvid till

en början beträffande

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[!•] .

Krigstidstilllägg

åt f. d.

befattningshavare

i statens

tjänst.

[20

Krigstidstilllägg

åt pensionsberättigade

änkor

och barn efter

befattningshavare

i statens

tjänst.

A. Det civila pensionsväsendet.

1. Krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst.

Under åberopandé av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

beredande av krigstidstillägg under år 1919 åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att,

i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av krigstidstillägg under år 1919

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst — avskedade

båtsmän och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare därunder icke inbegripna

— å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag beräkna

ett belopp av........................ kronor 8,500,000,

2. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört i fråga om

krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare

i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av krigstidstillägg åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i

statens tjänst, å tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag

beräkna ett belopp av ......... kronor 4,000,000.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

3

3. Ersättning för kostnader i samband med utbetalning av krigstidshjälp

åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i

statens tjänst.

För beredande under år 1917 av krigstidshjälp åt pensionsberättigade

änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst anvisade

1917 års riksdag å extra stat för år 1918 under tionde huvudtiteln såsom

förslagsanslag eif belopp av 700,000 kronor med rätt för Kung!.

Maj:t att av tillgängliga medel under år 1917 låta utbetala vad som

för ändamålet erfordrades, varjämte riksdagen för ifrågavarande krigstidshjälps

utgående godkände vissa allmänna grunder av innehåll, bland

annat, att krigstidshjälpen skulle utbetalas i den ordning, som av Kungl.

Maj:t bestämdes. .

Sedan statskontoret den 8 juni 1917 avgivit utlåtande i ärendet,

utfärdade Kungl. Maj:t den 19 juni samma år kungörelse angående krigstidshjälp

under år 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn efter

befattningshavare i statens tjänst (Svensk författningssamling n:r 368

och meddelade därvid vissa föreskrifter beträffande utbetalningen av krigstidshjälpen.

1 enlighet med dessa föreskrifter skulle den myndighet

eller den pensionskassa, som utbetalade pension, understöd eller gratial

mottaga ansökningarna om krigstidshjälp, varjämte myndigheten eller

kassan hade att utbetala krigstidshjälpen. Vidare stadgades, bland annat,

att vederbörande pensionskassor ägde att från statskontoret på rekvisition

utbekomma erforderliga medel mot redovisningsskyldighet inför

kammarrätten.

I skrivelse den 22 april 1918 har därefter direktionen över civilstatens

änke- och pupillkassa anhållit om gottgörelse för sitt bestyr med

utbetalandet av ifrågavarande krigstidshjälp och därvid, sedan direktionen

meddelat, att civilstatens änke- och pupillkassa, efter rekvisition hos

statskontoret av erforderliga medel, utbetalt sådan krigstidshjälp med

tillhopa 126,255 kronor, anfört bl. a. följande:

»Då de särskilda kostnader, som varit förenade med krigstidshjalpens utbetalande,

samt ersättning till de befattningshavare vid kassan, som haft att handlägga

ifrågavarande ärenden, icke lära böra bestridas av änke- och pupillkassans medel

eller utgå av det kassan för varje år av statsmedel anvisade förvaltningsbidrag av

35,000 kronor, får styrelsen över änke- och pupillkassan härmed i underdånighet

hemställa, att Eders Kungl. Ma.j:t täcktes bereda kassan särskild gottgörelse för

nyssnämnda kostnader med 35 kronor samt tillika anvisa medel för ersättning till

befattningshavare vid kassan för bestyret med ärendenas handläggning med 890

kronor eller med sammanlagt 925 kronor.

[3.]

Ersättning

för kostnader

i samband

med utbetalning

av

krigstidshjälp

åt pensionsberättigade.

änkor och

barn efter

befattningshavare

i

statens

tjänst.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

[3.] Styrelsen tillåter sig härvid åberopa nådiga propositionen till 1918 års riks
dag,

n:r 291, enligt vilken Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för beredande

av ersättning för kostnader i samband med verkställd utbetalning av krigstidshjälp

under år 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i

prästerskapets änke- och pupillkassa anvisa på tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag,

högst 1,625 kronor; och får styrelsen till jämförelse av det arbete, som i

förevarande avseende ålegat de båda änke- och pupillkassorna, upplysa, att till

civilstatens änke- och pupillkassa inkommit 1,234 ansökningar om krigstidshjälp,

av vilka 1,128 av styrelsen beviljats, medan till prästerskapets änke- och pupillkassa

inkommit 412 sådana ansökningar, av vilka 338 beviljats, samt att summan

av utbetald krigstidshjälp, som för civilstatens änke- och pupillkassa, såsom ovan

nämnts, uppgått till 126,255 kronor, för prästerskapets änke- och pupillkassa utgjort

25,831 kronor 14 öre.»

Statskontoret. Denna direktionens framställning remitterades därefter till stats
kontoret,

som, under åberopande av utlåtanden den 1 februari och

den 16 mars 1918 över liknande framställningar från prästerskapets

änke- och pupillkassa samt statens järnvägars änke- och pupillkassa,

icke fann något att erinra mot förevarande framställning, varför statskontoret

hemställde, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen äska anslag

för ifrågavarande ändamål att uppföras å tilläggstat för år 1918. 1

fråga om berörda av statskontoret den 1 februari och den 16 mars

1918 avgivna utlåtanden, tillåter jag mig hänvisa, beträffande det förstnämnda

till Kungl. Maj:ts proposition till 1918 års riksdag, nr 291 sid.

21, samt angående det sistnämnda till vad chefen för civildepartementet

förut i dag till statsrådsprotokollet över civilärenden anfört i fråga om

en liknande framställning från statens järnvägars änke- och pupillkassa.

me?Vt'' Då ärendet i slutremitterat skick inkom till finansdepartementet

en k e en. f^rst • me(jio av maj månad 1918, ansåg jag icke lämpligt att ifrågasätta

proposition i ämnet till 1918 års lagtima riksdag, utan tillåter

jag mig i stället nu anmäla ärendet för Kungl. Maj:t.

Samma skäl som, på sätt direktionen över civilstatens änke- och

pupillkassa erinrat, föranlett till anvisande av anslag till beredande av

ersättning för kostnader i samband med verkställd utbetalning av krigstidshjälp

under år 1917 åt pensionsberättigade änkor och barn efter

delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa, tala jämväl för bifall

till nu ifrågavarande framställning. Mot det begärda beloppets storlek

torde ej finnas något att erinra.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att

Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 års tllläggsstat.

att, för beredande av ersättning för kostnader i [3.]

samband med verkställd utbetalning av krigstidshjälp

under år 1917 åt peusionsberättigade änkor och barn

efter befattningshavare i statens tjänst å tllläggsstat

för år 1919 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag,

högst .........................>............. kronor 925.

Härefter erinrade departementschefen, att Kung!. Maj :t enligt finansdepartementet

tillhandakommet protokollsutdrag förut på ecklesiastikdepartementets

föredragning beslutat avlåtande till riksdagen av följande

framställningar, nämligen:

4. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i prästerskapets änke- och pupillkassa.

(se lil. 5 vid detta prot., sid. 22)

att riksdagen måtte, i avbidan på proposition angående krigstids- [4.1

tillägg för år 1919 åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare Kiigsiidsi

prästerskapets änke- och pupillkassa, beräkna för ändamålet under tionde J^iZlberäthuvudtiteln

på tllläggsstat för år 1919 såsom förslags- tigade ankor

anslag ett belopp av ............................................................ kronor 700,000. ^^garTi''

prästerskapets

änke- och

pupillkassa.

5. Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid.folk- och

småskolor m. fl.

(se bil. 5 vid detta prof, sid. 23)

att riksdagen måtte, i avvaktan på proposition angående krigstids- [5.]

tillägg för år 1919 åt vissa f. d. lärare och lärarinnor vid egentliga Krigstids.

folkskolor och småskolor med flera undervisningsanstalter, beräkna för U>sio^radeiaändamålet

under tionde huvudtiteln på tllläggsstat för år 1919 såsom rare och

förslagsanslag ett belopp av ......................................... kronor 1,700,000. ^''^"oThsniå
skolor

7ti. /?.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Tionde huvudtiteln: 1919 års tillåggsstat.

[6.]

Krigstids1

i Hägg åt pen*

sions berättigade

änkor

och barn efter

delägare i

folkskollärarnas

änke- och

pupillkassa.

[7-]

Ersättning i

anledning av

kroppsskada,

ådragen under

militärtjänstgöring.

6. Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i folkskollärarnas änke- och pupillkassa.

(se bil. 5 vid detta prot., sid. 24)

att riksdagen måtte, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg

för år 1919 åt änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa, beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln

på tilläqqsstat för år 1919 såsom förslagsanslag ett belopp

av .............................................................................................. kronor 500,000.

Beträffande

B. Det militära pensioiisväsendet

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t enligt finansdepartementet

tillhandakomna protokollsutdrag förut beslutat avlåtande till riksdagen

av följande framställningar, nämligen:

på lånt försvarsdepartementets föredragning:

1. Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under miiitär
tjänstgöring.

(se bil. 1 vid detta prot., sid. 9)

att riksdagen måtte

dels medgiva, att den ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring, som på grund av riksförsäkringsanstaltens

under år 1919'' eller tidigare meddelade beslut utgått eller

utgår såsom sjukhjälpsersättning eller livränta för tid under år 1919

eller under nämnda år såsom begravningshjälp, så ock den ersättning

i anledning av dylik skada, som på grund av riksförsäkringsanstaltens

under år 1919 meddelade beslut därefter kommer att utgå såsom begravningshjälp

i anledning av dödsfall, inträffat under nämnda år, må

höjas med 50 procent utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas

enligt grunderna i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i

anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock för bestridande av härav föranledda kostnader å tilläggsstat

för år 1919 under tionde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av..................................................................... kronor 175,000.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 Ars tilläggsstat.

7

2. Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén.

(se bil. 1 vid detta prot., sid. 14)

att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående tillfällig pensionsförbättring för viss perso- [8 ]

nal vid armén, tillsvidare under tionde‘huvudtiteln å tilläggsstat för år v™Jilnlför1919

beräkna ett förslagsanslag av ................................. kronor 170,000. bättring för

viss personal

vid armén.

3. Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armén.

(se bil. 1 vid detta prot., sid. 14)

att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående förhöjning i gratialen åt avskedat manskap

vid armén, tillsvidare under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919

för ändamålet beräkna ett belopp av ............................... kronor 381,860.

[9.]

Förhöjning i

gratialen åt

avskedat manskap

vid

armén.

på sjöförsvarsdepartementets föredragning:

4. Förstärkande av ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas

gratialfond.

(se bil. 2 vid detta prot., sid. 16)

att riksdagen måtte, till förstärkande av det i 1919 års stat uppförda

ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas gratialfond,

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag,

högst ................................................................................................ kronor 11,900.

5. Förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän.

(se bil. 3 vid detta prot., sid. 18)

att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition, som kan komma [11.]

att avlåtas angående förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän, Förhöjning i

tillsvidare under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 för ända- åt avskedade

målet beräkna ett belopp av ................................................ kronor 20,760. båtsmän.

[10.]

Förstärkande

av ordinarie

anslaget för

bidrag till

flottans pensionskassas

gratialfond.

s. 8 Kontrollera mot PDF

[12.]

Tillfällig

pensionsfiirbättring

för

viss personal

vid marinen.

[13.]

Krigstidstillägg

åt

pensionerade

båtsmän och

marinsoldater

samt Vadstena,

krigsmanshuskassas

understödstagare.

8 Tionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat.

6. Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid marinen.

(se bil. 4 vid detta prot., sid. 20)

att riksdagen måtte, i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid

marinen, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda

ändamål under tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 beräkna

ett förslagsanslag av ...................r............................................. kronor 40,000.

Slutligen anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson:

7. Krigstidstillägg åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt

Vadstena krigsmanshuskassas understödstagare.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört beträffande

krigstidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t måtte — under iakttagande, beträffande anslagsberäkningen,

av önskvärt utjämnande av huvudtitelns slutsumma —

föreslå riksdagen,

att, i avbidan på den proposition om anvisande

av medel för ändamålet, som kan bliva förelagd riksdagen,

till beredande av krigstidstillägg under år 1919

åt pensionerade båtsmän och marinsoldater samt Vadstena

krigsmanshuskassas understödstagare å tilläggsstat

för år 1919 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av .................................................. kronor 1,600,055.

Vid bifall till de av mig framställda förslag komma tionde huvudtitelns

anslag å tilläggsstat för år 1919 att uppgå till

sammanlagt ......................................................................... kronor 17,800,500

Vad departementschefen sålunda rörande reglering

å tilläggsstat för år 1919 av utgifterna under

riksstatens tionde huvudtitel hemställt, biträddes av

statsrådets övriga ledamöter och blev av Hans Maj:t

Konungen gillat och godkänt.

Ur protokollet:

Sven Lidholm.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1.

(t

Utdrag av protokollet över lantförsvarsårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

18 december 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER.

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Nilson, anförde härefter följande:

13:o

»Uti förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, stadgas, att, därest under

militärtjänstgöring i fred olycksfall inträffar, så att tjänstgörande värnpliktig,

volontär vid hären eller någon, som tillhör flottans eller kustartilleriets

stammanskap, varder skadad, eller därest person, som nu

nämnts, skadas under tjänstgöring i krig, staten skall utgiva ersättning

jämlikt vissa i förordningen stadgade grunder. Dylik ersättning utgives

jämväl, om sjukdom med därav följande skada yppas under eller efter

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Sr 2.) 2

[7-]

Ersättning i

anledning av

kroppås b ada,

ådragen under

mi it ärtjänstgöring.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1.

slutad militärtjänstgöring och tjänstgöringen skäligen kan antagas hava

till sjukdomen bidragit.

Ersättning enligt förordningen utgår i form av sjukhjälp eller livränta

till den skadade samt, därest skadan inom viss tid medfört döden,

begravningshjälp, livräntor till efterlevande änka och minderåriga barn

och under vissa förutsättningar till fader, moder eller minderåriga syskon.

Sjukhjälp utgår, om skadan medfört väsentlig nedsättning i den

skadades arbetsförmåga under mer än tre dagar, med 1 krona 50 öre

för varje överskjutande dag, varunder den skadade icke varit i åtnjutande

av underhåll och vård genom militär myndighets försorg, intill

dess den skadade blivit från sådan nedsättning av arbetsförmågan återställd

eller skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning

av arbetsförmågan eller döden inträtt.

Om skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning

av arbetsförmågan, utgives en årlig livränta i förra fallet å 450 kronor

och i senare fallet å det lägre belopp, som svarar emot arbetsförmågans

minskning, räknat från och med dagen, efter det den skadade upphört

att åtnjuta såväl underhåll och vård genom militär myndighets försorg

som innehavande avlöning av statsmedel, eller från den senare tidpunkt,

då skadan medfört för framtiden bestående förlust eller minskning av

arbetsförmågan; dock att livränta icke skall utgå i de fall, där ej arbetsförmågan

blivit nedsatt med minst en tiondel.

Har skadan medfört döden inom två år från olycksfallet eller från

det sjukdomen blev känd, utgives, förutom begravningshjälp med 75 kronor,

till änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt, då skadan

uppkom, en årlig livränta av 180 kronor och till minderårigt barn, som

fötts före sagda tidpunkt eller födes därefter i ett förut slutet äktenskap,

eu årlig livränta av 90 kronor från dödsfallet till dess det uppnått femton

års ålder. Om den avlidne icke efterlämnat änka eller barn men

fader, moder eller minderåriga syskon, som varit av hans arbete för sitt

uppehälle huvudsakligen beroende, utgives till fader eller moder, eller,

om bägge leva, till dem gemensamt en årlig livränta av 180 kronor

från dödsfallet och till varje minderårigt syskon eu årlig livränta av 90

kronor från dödsfallet, till dess det uppnått femton års ålder. Beträffande

livräntor till efterlevande är stadgat, att om de skulle sammanlagt

överstiga 450 kronor, de skola, i förhållande till vad på en var

livräntetagare belöper, till detta belopp nedsättas, så länge anledningtill

dylik nedsättning fortfar.

Enligt § 46 inom. 1 värnpliktslagen samt särskild kungi. förordning

den 18 juni 1909 skall ersättning, varom här är fråga, utgå från bevärings
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1. 11

manskapets invalid- och pensionsfond. Därjämte linnes under tionde

huvudtiteln för ändamålet uppfört ett ordinarie anslag av 30,000 kronor.

I jämförelse med förenämnda ersättningsbelopp utgår enligt lagen

den 5 juli 1901 angående ersättning för skada till följd av olycksfall

i arbete sjukhjälp med 1 krona för dag, livränta till skadad arbetare

med högst 300 kronor, begravningshjälp med 60 kronor, livränta till

änka med 120 kronor och till minderårigt barn med 60 kronor. Någon

ersättning till efterlevande föräldrar och syskon utgår icke enligt 1901

års lag. Frånsett begravningshjälpen uppgå sålunda ersättningarna

enligt 1909 års förordning till 50 procent högre belopp än motsvarande

ersättningar enligt 1901 års lag.

Uti sin till 1918 års riksdag avlåtna ämbetsberättelse anförde riksdagens

militieombudsman, att de ersättningsbelopp, som utginge enligt

1909 års ifrågavarande förordning, uppenbarligen vore beräknade för

andra prisförhållanden än de nu rådande och att beloppen — oavsett

om de varit tillräckliga vid tiden för förordningens tillkomst — numera

icke på långt när motsvarade värdena vid berörda tid. Enahanda billighetsskäl,

som föranlett beviljandet av tillfälliga löneförbättringar åt ett

flertal ämbete- och tjänstemän, ävensom understöd åt pensionsberättigade

f. d. befattningshavare eller änkor och barn efter sådana, talade

enligt militieombudsmannens mening även för att något gjordes för

lindrande av kristidens tryck för dem, som träffades av kroppsskada

under fullgörande av militärtjänstgöring eller för sin utkomst varit

huvudsakligen beroende av sålunda skadade personers arbetsinkomst.

Men en alldeles särskild anledning att påkalla hjälp för sådana ersättningstagare

förelåge på grund av en utav riksdagen i skrivelse den 9

juni 1917 gjord framställning om utredning rörande förbättrad ställningför

vissa i statens tjänst skadade arbetare eller deras efterlevande. Om

man också icke kunde helt likställa militärtjänstgöring med arbete i

statens tjänst, funnes dock ingen anledning, varför icke de, som skadats

under militärtjänstgöring, skulle av staten ses tillgodo lika väl som de,

vilka träffats av olycksfall under arbete för statens räkning. Snarare

kunde man vara benägen att, finna de förras ställning än mera behjärtansvärd,

på sätt även kunde antagas hava varit statsmakternas uppfattning,

då ersättningsbeloppen enligt 1909 års förordning vore högre

än enligt 1901 års lag.

Beträffande den höjning i ersättningsbeloppen, som kunde tänkas

böra ifrågakomma, erinrade militieombudsmannen om, att det ATid 1917

års riksdag beviljade krigstidstillägg blivit för de lägst avlönade befatt
-

Fvaru ställning

av riksdagens

milUieom•

budsman till

1918 års

riksdag.

s. 12 Kontrollera mot PDF

91S års riksdags

beslut.

12 Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1.

ningshavare i statens tjänst satt till 25 procent av de kontanta avlöningsförmåner,

på vilka det finge beräknas. Med hänsyn till den alltjämt

fortgående prisstegringen syntes det emellertid önskvärt, att den

ifrågasatta förhöjningen sattes avsevärt högre, exempelvis till 50 procent.

De av en dylik förhöjning föranledda kostnaderna kunde beräknas till

175,000 kronor.

Uti skrivelse den 12 juni 1918 (nr 312) anmälde riksdagen, att

riksdagen vid behandlingen av föreliggande fråga visserligen funnit, att

de för närvarande utgående ersättningarna enligt 1909 års förordning

ställde sig 50 procent högre än ersättningar, som utbetalades enligt 1901

års lag angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete,

men att riksdagen dock ansett sig, utan risk att föregripa pågående utredning

i ärendet, med hänsyn till rådande förhållanden kunna bifalla

militieombudsmannens framställning om en förhöjning med 50 procent

av samtliga enligt 1909 års förordning utgående ersättningsbelopp.

Då det här gällde en förhöjning blott under år 1918, både riksdagen

funnit, att kostnaderna härför, av militieombudsmannen beräknade

till 175,000 kronor, borde kunna bestridas från beväringsmanskapets invalid-

och pensionsfond.

Med anledning av vad riksdagen sålunda anfört, hade riksdagen

medgivit,

dels att den ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, som på grund av riksförsäkringsanstaltens under år

1918 eller tidigare meddelade beslut utgått eller utginge såsom sjukhjälpsersättning

eller livränta för tid under 1918 eller under nämnda år

såsom begravningshjälp, så ock den ersättning i anledning av dylik

skada, som på grund av riksförsäkringsanstaltens under år 1918 meddelade

beslut därefter komme att utgå såsom begravningshjälp i anledning

av dödsfall, inträffat under nämnda år, finge höjas med 50 procent

utöver det belopp, vartill ersättningen kunde bestämmas enligt grunderna

i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada,

ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock att kostnaderna för denna förhöjning finge bestridas på

samma sätt som skedde i fråga om dylika ersättningar i övrigt.

Med anledning av riksdagens sålunda fattade beslut utfärdade

Kungl. Maj:t den 28 juni 1918 kungörelse angående höjning för år 1918

av ersättning, som utgår jämlikt nådiga förordningen den 18 juni 1909

om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1.

Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, uppgå ersättningarna

enligt 1909 års förordning, frånsett begravningshjälpen, till 50

procent högre belopp än motsvarande ersättningar enligt 1901 års lag

angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete. Härutinnan

har emellertid en ändring inträtt genom den nya lagen om olycksfall

i arbete den 17 juni 1916. Enligt sistnämnda lag hava i densamma

avsedda arbetare tillerkänts ersättningar vid olycksfall i arbete, vilka i

regel uppgå till avsevärt högre belopp än motsvarande ersättningar enligt

1909 års förordning. På grund härav uttalades också under förarbetena

till den nya olycksfallsförsäkringslagen önskvärdheten av att

bestämmelserna i nämnda förordning omarbetades till närmare överensstämmelse

med den nya lagens grunder. Med anledning härav och ett

riksförsäkringsanstalten genom dåvarande statsrådets och chefens för civildepartementet

ämbetsskrivelse den 17 juni 1916 lämnat bemyndigande att

inkomma med förslag till de bestämmelser och föreskrifter, som betingades

av genomförandet av 1916 års olycksfallsförsäkringslag, har under

de senaste åren inom riksförsäkringsanstalten pågått utredning angående

omarbetning av 1909 års förordning. Sedan jämlikt Kungl. Maj:ts den

19 april 1918 givna bemyndigande sakkunniga tillkallats för att inom

riksförsäkringsanstalten biträda vid granskning av ett i ämnet utarbetat

förslag, kommer riksförsäkringsanstalten jämte nämnda sakkunniga att

inom den närmaste tiden avgiva betänkande i ämnet, innefattande förslag

till lag om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring. Enligt vad jag inhämtat, skulle ifrågavarande lag,

vilken bygger på samma grunder som den nya olycksfalls försäkringslagen,

träda i kraft från och med ingången av år 1920. Då detta

ärende ännu icke föreligger i fullt utrett skick, kan jag icke nu

underställa detsamma Kungl. Maj:ts prövning, men är det min avsikt

att, där så ske kan, föreslå avlåtande av proposition i ämnet till årets

riksdag.

Den av nästlidet års riksdag medgivna förhöjningen av de enligt

L909 års förordning utgående ersättningsbeloppen avsåg endast år 1918.

Då emellertid de skäl, som lågo till grund för riksdagens ifrågavarande

medgivande, allt fortfarande äro för handen, torde enahanda förhöjning

av ersättningsbeloppen böra utgå för innevarande år.

Beträffande kostnaderna för nämnda förhöjning hava dessa, i överensstämmelse

med riksdagens beslut, under år 1918 utgått från beväringsmanskapets

invalid- och pensionsfond. Enligt från statskontorets

fondbyrå lämnad uppgift uppgick nämnda fond den 31 december 1917

till 4,213,545 kronor 23 öre, och visade fonden, sedan från densamma

utgående utgifter blivit guldna, en ökning under år 1917 av endast.

Vepartemt

chefen,

opaginerad Kontrollera mot PDF

[8]

Tillfällig pensionsförbättring

för viss

personal vid

armén.

u Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1.

13,224 kronor 13 öre. För utbetalande av den utav riksdagen för år

1918 medgivna förhöjningen av ersättningsbeloppen, vilken beräknades

draga en kostnad av 175,000 kronor, hava således fondens kapitaltillgångar

måst tagas i anspråk. Då emellertid ett fortgående på denna väg icke

synes lämpligt, torde för bestridande av kostnaderna för ersättningsbeloppens

höjning under innevarande år särskilt anslag böra av riksdagen

äskas. Detta torde, i likhet med nu utgående anslag för bidrag till

ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

böra upptagas under riksstatens tionde huvudtitel.

På grund av vad sålunda anförts, får jag, efter att hava i ärendet

samrått med chefen för sjöförsvarsdepartementet, hemställa, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t förslå riksdagen

dels medgiva, att den ersättning i anledning av

kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, som

på grund av riksförsäkringsanstaltens under år 1919

eller tidigare meddelade beslut utgått eller utgår såsom

sjukhjälpsersättning eller livränta för tid under

år 1919 eller under nämnda år såsom begravningshjälp,

så ock den ersättning i anledning av dylik skada,

som på grund av riksförsäkringsanstaltens under år

1919 meddelade beslut därefter kommer att utgå såsom

begravningshjälp i anledning av dödsfall, inträffat

under nämnda år, må höjas med 50 procent utöver det

belopp, vartill ersättningen må bestämmas enligt grunderna

i förordningen den 18 juni 1909 om ersättning

i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring,

dels ock för bestridande av härav föranledda

kostnader å tilläggsstat för år 1919 under tionde

huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 175,000 kronor.

14:o.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden vid anmälan av vissa anslagskrav

under riksstatens tionde huvudtitel, får jag hemställa, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma

att avlåtas angående tillfällig pensions förbättring för

viss personal vid armén, tillsvidare under tionde huvud
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 1. 15

titeln å tilläggsstat för år 1919 beräkna ett förslagsanslag

av 170,000 kronor.

15:o.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet

över lantförsvarsärenden vid anmälan av vissa anslagskrav

under riksstatens tionde huvudtitel, får jag hemställa, det täcktes Eders

Kungl. Magt föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående förhöjning i gratialen åt

avskedat manskap vid armén, tillsvidare under tionde

huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet

beräkna ett belopp av 381,860 kronor.»

Till vad departementschefen ovan under punkterna

13:o—15:o hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande av förslag

till reglering av utgifterna under riksstatens

tionde huvudtitel på tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

[9.]

Förhöjning

gratialen åt

avskedat man

skap.

E. H. Odencrants.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 2.

Cio.]

Ang. tilläggsstat

för år

1919 till förstärkande

av

ordinarie

anslaget för

bidrag till

flottans pensionskassas

gratialfond.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13

december 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: PETERSSON,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna:

62:o.

Under åberopande av vad jag under nästföregående punkt 61:o

anfört, får jag hemställa, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att,

till förstärkande av det i 1919 års stat uppförda

ordinarie anslaget för bidrag till flottans pensionskassas

gratialfond, å tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett förslagsanslag, högst 11,900 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 2. 17

Vad föredragande departementschefen i de under

punkterna 61:o—65:o här ovan upptagna ärenden hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag

av detta protokoll tillställas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering

av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.

Ur protokollet:

Eric Bctad-Heimer.

Bihang till riksdagent protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Tionde huvudtiteln: 1919 års t/l/äggsstat, bil. 3.

[11.]

Förhöjning i

pensionerna

åt avskedade

båtsmän.

Utdrag av protokollet över sjö försvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18

december 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren.

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna

:

5:o.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet

över sjöförsvarsärenden vid anmälan av visst anslagskrav

under riksstatens tionde huvudtitel, får jag hemställa, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 3.

att, i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående förhöjning i pensionerna

åt avskedade båtsmän, tillsvidare under tionde huvudtiteln

å tilläggsstat för år 1919 för ändamålet beräkna

ett belopp av 20,760 kronor.

Vad föredragande departementschefen i de under

punkterna 4 och 5 bär ovan upptagna ärenden hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle

utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering

av utgifterna länder riksstatens tionde huvudtitel.

Ur protokollet:

Johan Nilson.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

iTionde huvudtiteln: 1919 års tiHäggsstat, bil. 4.

Utdrag av protokollet över sjö försvar särenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

december 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern EdÉn,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén.

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Härefter anförde departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna:
-

5:o.

112.] Jämlikt den 14 juni 1918 givet nådigt bemyndigande hava sär
ruifaiiig

skilda sakkunniga tillkallats för att inom lantförsvars- och sjöförsvarBbottring%''r

departementen biträda med verkställande av utredning och utarbetande

viss personal av förslag rörande tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid

vid marinen, marinen.

De sakkunniga hava nu under hand meddelat, att de hade för

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Tionde huvudtiteln: 1919 års tMäggsstat, bil. 4.

avsikt att under den närmaste tiden till Kungl. Maj:t inkomma medförslag

i ämnet. Enligt av de sakkunniga verkställda approximativa beräkningar

hava kostnaderna i förevarande hänseende för år 1919 beräknats

till 40,000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen

att, i avvaktan på den proposition angående beviljande

av anslag till tillfällig pensionsförbättring för

viss personal vid marinen, Kungl. Maj:t må komma

att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål under

tionde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1919 beräkna

ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen i de under

punkterna 4:o och 5:o här ovan upptagna ärenden hemställt

behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan

av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle

utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering

av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel.

Ur protokollet:

Eric Baad-Heimer.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tionde huvudtiteln: 1919 års tiHåggsstat, bil. 5.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31

december 1918.

N är varande:

Hane excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna.

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Depertementschefen, statsrådet Rydén anhöll vidare att få underställa

Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under

tionde huvudtiteln borde för ecklesiastikdepartementets vidkommande

tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1919, och anförde därefter:
-

ll:o.

[4.] För beredande under år 1918 av krigstidshjälp åt pensionsberätti
Krigstids■

gade änkor och barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillpenlionsbe-

kassa anvisade 1918 års lagtima riksdag på Kungl. Maj:ts framställning

rottigade än. å tilläggstat för samma år ett förslagsanslag av 360,000 kronor. Vidare

efter “delägare beviljade 1918 års urtima riksdag för beredande av extra krigstidstillägg

i prästerska- för senare halvåret av 1918 åt ifrågavarande pensionärer å extra tillpeJZjnmassa’1

läggsstat för samma år ett förslagsanslag av 200,000 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat, bil. 5. 23

Jag anser det uppenbart, att understöd av statsmedel även under

år 1919 bör beredas pensionsberättigade änkor och barn efter delägare

i prästerskapets änke- och pupillkassa i likhet med vad som ägt rum

under år 1918. I överensstämmelse med vad chefen för finansdepartementet

förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört

i fråga om krigstidstillägg för år 1919 åt pensionsberättigade änkor

och barn efter befattningshavare i statens tjänst torde emellertid dylikt

understöd böra utgå efter vissa förändrade grunder. Enligt inom ecklesiastikdepartementet

verkställda beräkningar erfordras för bestridande av

kostnaderna för krigstidstillägg efter dessa förändrade grunder åt pensionsberättigade

änkor och barn efter delägare i prästerskapets änkeoch

pupillkassa ett belopp av 700,000 kronor.

Då emellertid beredningen av ifrågavarande ärende ännu icke är

slutförd, hemställer jag för närvarande, att Eders Kungl Maj:t täcktes

föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg

för år 1919 åt pensionsberättigade änkor och

barn efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa,

beräkna för ändamålet under tionde huvudtiteln

på tilläggsstat för år 1919 såsom förslagsanslag ett

belopp av 700,000 kronor.

12:o.

1 anledning av Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade [5.]

1918 års lagtima riksdag för beredande under år 1918 av krigstids- Krigstuistmtillägg

åt pensionerade lärare och lärarinnor vid folk- och småskolor ''ZLfaZ?''

in. fl. ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor. Vidare beviljade 1918 lärare och

års urtima riksdag för beredande av extra krigstidstillägg för senare halvåret

av 1918 åt ifrågavarande pensionärer å extra tilläggsstat för samma folkskolor och

år ett förslagsanslag å 428,000 kronor. ~ småskolor

1 anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut denna

dag till det vid årets statsverksproposition i utdrag fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden anfört i fråga om beredande för år 1919

av krigstidstillägg med höjda belopp och enligt vissa ändrade grunder

åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, anser jag det vara av omständigheterna

påkallat, att jämväl f. d. lärare och lärarinnor vid egentliga folkskolor

och småskolor m. fl. för år 1919 komma i åtnjutande av krigstids
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

[6-]

Krigstidstilllägg

åt pensionsberättigade

änkor

och barn ej ter

delägare i

folkskollärarnas

änke- och

pupillkassa.

24 Tionde huvudtiteln; 1919 års til/äggsstat, bil. 5.

tillägg enligt väsentligen samma grunder, som komma att tillämpas för

motsvarande tillägg åt f. d. statstjänare och under samma namn, krigstidstillägg.

Med hänsyn tagen härtill hava kostnaderna för sistberörda krigstidstillägg

beräknats. Enligt dessa beräkningar skulle ett förslagsanslag

av 1,700,000 kronor vara för ändamålet erforderligt.

Då utredningen i detta ärende icke är avslutad, hemställer jag,

att Eders Kungl. Maj:t nu täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på proposition angående krigstidstillägg

för år 1919 åt vissa f. d. lärare och lärarinnor

vid egentliga folkskolor och småskolor med flera

undervisningsanstalter, beräkna för ändamålet under

tionde huvudtiteln på tillägg sstat för år 1919 såsom

förslagsanslag ett belopp av 1,700,000 kronor.

13:o

I anledning av Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

1918 års lagtima riksdag till beredande under år 1918 av krigstidstilllägg

åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa ett förslagsanslag av 230,000 kronor.

Vidare beviljade 1918 års urtima riksdag för beredande av extra krigstidstillägg

för senare halvåret av 1918 åt ifrågavarande pensionärer å

extra tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag av 145,000 kronor.

Jämväl pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i folkskollärarnas

änke- och pupillkassa synas mig böra för år 1919 komma

i åtnjutande av krigstidstillägg enligt väsentligen samma grunder, som

må komma att gälla för pensionsberättigade efterlevande efter befattningshavare

i statens tjänst. Med hänsyn tagen härtill har jag låtit

verkställa beräkningar rörande kostnaderna för beredande av sådant

krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter delägare i

folkskollärarnas änke- och pupillkassa. Enligt dessa beräkningar skulle

ett belopp av 500,000 kronor vara för ändamålet erforderligt.

På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående krigstidstillägg

för år 1919 åt änkor och barn efter delägare i

folkskollärarnas änke- och pupillkassa, beräkna för

ändamålet under tionde huvudtiteln på tilläggsstat för

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 års ti/läggsstat, bil. 5. 2b

år 1919 såsom förslagsanslag ett belopp av 500,000

kronor.

Vad föredragande departementschefen i de under

punkterna 11—13 här ovan upptagna ärenden hemställt

behagade Hans Magt Konungen, på tillstyrkan

av statsrådets övriga ledamöter, bifalla; och skulle utdrag

av protokollet härom tillställas finansdepartementet

för iakttagande vid uppgörande av förslag till

reglering av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel

på tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

Gustaf Floren.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

Tionde huvudtiteln: 1919 års tilläggsstat.

26

Innehållsförteckning.

Extra an
Punkt

slag

Kronor

A. Civila pensionsväsendet.

|.l.] Krigstid stillägg under år 1919 åt f. d. befattningshavare

i statens tjänst ........................................................ 8,500,000

|2. | Krigsti d s till ägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter befattningshavare i statens tjänst 4,000,000

[3. | Ersättning för kostnader i samband med utbetalning av

krigstidslijälp åt pensionsberättigade änkor och barn

efter befattningshavare i statens tjänst 925

|4.| Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter delägare i prästerskapets änke- och pupillkassa 700,000

[5.1 Krigstidstillägg åt pensionerade lärare och lärarinnor vid

folk- och småskolor in. fl.................................. 1,700,000

16-1 Krigstidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn

efter delägare i folkskollärarnas änke- och pupillkassa 500,000

B. Militära pensionsväsendet.

[7.] Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring ...................................................... 175,000

| 8.J Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid armén 170,000

[9.] Förhöjning i gratialen åt avskedat manskap vid armén 381,860

|10.] Förstärkning av ordinarie anslaget för bidrag till flottans

pensionskassas gratialfond ............................................. 11,900

111-J Förhöjning i pensionerna åt avskedade båtsmän 20,760

112.J Tillfällig pensionsförbättring för viss personal vid marinen 40,000

|13.| Krigstidstillägg under år 1919 åt pensionerade båtsmän

och marinsoldater samt Vadstena krigsmanshuskassas

understödstagare........................................................... 1,600,055

Summa 17,800,500

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1019.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1919 års tilläggsstat.

\

Tilläggsstaten för år 1919.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över finansår enden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet A Stockholms slott den 9 januari

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anhöll härefter

att få anmäla de frågor, som berörde reglering å tilläggstaten för år

1919 av statens

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: 1919 års til/äggsstat.

utgifter för kapitalökning.

Vad först angick

statens affärsverksamhet,

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på civildepartementets

föredragning förut denna dag beslutit avlåtande till riksdagen av vissa

framställningar, varom i bilagda utdrag av protokollet över civilärenden

(se bil. 1) närmare förmäles.

Beträffande de för år 1919 i bil. 1 ifrågasatta anslag, tillhopa å

59,602,200 kronor, hemställde föredragande departementschefen, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vart och ett av de sålunda ifrågasatta anslagen

eller anslagsbeloppen finge utgå av lånemedel.

Vidkommande därefter ifrågasatta anslag till

statens utlåningsfonder

erinrade departementschefen, att Kungl. Maj:t på civildepartementets

och jordbruksdepartementets föredragning förut denna dag beslutit avlåtande

till riksdagen av vissa framställningar, varom i bilagda utdrag

av protokollet över civilärenden (se bil. 1) samt protokollet över jordbruksärenden

(se bil. 2) närmare förmäles; och hemställde departementschefen

beträffande samtliga ifrågavarande anslag till statens utlåningsfonder,

tillhopa 1,950,000 kronor, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva

att berörda anslag finge utgå av lånemedel.

Föredragande departementschefen hemställde därefter, att, i likhet

med _ vad som vore fallet i tilläggsstaten för år 1918 i tilläggsstaten

för innevarande år måtte under utgifter för kapitalökning få intagas

en titel

låneunderstöd,

varefter departementschefen erinrade om Kungl. Maj:ts på justitiedepartementets

föredragning denna dag fattade beslut om anslag för

nämnda ändamål (se bil. 3).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1919 års tilläggsstat.

3

Beträffande ifrågavarande anslag, 65,000 kronor, hemställde departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva

att detsamma finge xitgå av tillfälliga lånemedel.

Departementschefen erinrade härefter om, att Kungl. Maj:t tidigare ll.]

under dagen beslutat att under vissa angivna förutsättningar å tilläggsstaten

upptaga inkomst av spirituosaaccis. Då dylik inkomst jämlikt verkets fond

1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, sådan av

sagda paragraf lyder efter ändring den 10 november 1916, skall tillföras

fonden, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte andel titel

statsverkets fond av rusdrycksmedel

föreslå riksdagen

att för avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel

av den å 1919 års tilläggsstat uppförda

inkomst av spirituosaaccis såsom förslagsanslag anvisa

ett belopp av ... kronor 20,000,000.

Slutligen hemställde departementschefen, att en förteckning över

de å tilläggsstat för år 1919 föreslagna utgifterna för kapitalökning

måtte få såsom bil. 4 fogas vid detta protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Svett Lidholm.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tillägg sstat.

1

Bil. 1.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

. Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anmälde frågan

om de anslag för kapitalökning, som beträffande de till civildepartementet

hörande affärsdrivande verk ansetts böra anvisas å tilläggsstat

för år 1919, och anförde:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

4426 19 I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[1.3

Inköp av

inventarier.

[2-]

[3.]

Inköp av

byggnadstomt

i

Ludvika.

Postverket.

T. Inköp av inventarier.

Under åberopande av vad jag denna dag under punkten 1 anfört

till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena beträffande postverket

i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920 års stat, får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp av inventarier för postverkets behov

på tillaggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 250,000 kronor.

II. Inköp och bebyggande av fastigheter.

1. Postliusbyggiiad i Gällivare.

Med hänvisning till vad jag i samma statsrådsprotokoll under

punkten 5 anfört hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att för uppförande av en posthusbyggnad i Gällivare

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 125,000 kronor.

2. Inköp av byggnadstomt I Ludvika.

I skrivelse den 25 oktober 1918 med förslag i fråga om anslag till

utgifter för kapitalökning beträffande postverket å tilläggsstat för år

1919 och å 1920 års stat har generalpoststyrelsen gjort framställning

om inköp av byggnadstomt i Ludvika.

Till stöd härför anför styrelsen följande:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tiUäggsstat.

»Jämlikt kontrakt av den 27 april 1915 förhyr generalpoststyrelsen för tiden

den 1 oktober 1915—30 september 1920 mot en årlig hyressumma av 1.700 kronor

lokal för postkontoret i Ludvika. Lokalen har av postkontoret disponerats alltsedan

1905.

År 1915, då nu gällande kontrakt om lokalens förhyrande avslutades, sökte

generalpoststyrelsen att, så långt det lät sig gorå, av den disponerade lokalen utvinna

största möjliga utrymme. Generalpoststyrelsen uppställde nämligen som

villkor för lokalens fortsatta förhyrande, att vissa ändringsarbeten skulle utföras

för att göra lokalen mera ändamålsenlig.

Lokalen i sitt nuvarande skick består av ett större och tre mindre rum

jämte kassavalv och toalettutrymme med en sammanlagd golvyta av 125 kvadratmeter.

På grund av posttrafikens stora utveckling vid postkontoret är lokalen

emellertid för sitt ändamål nu mindre tillfredsställande och bliver i en snar framtid

alldeles otillräcklig. Kravet på ökat utrymme måste därför snart tillgodoses

genom anskaffande av annan, rymligare lokal.

Efterföljande statistiska uppgifter lämna en bild av posttrafiken vid postkontoret

under sexårsperioden 1911—1917 :

År 1911.

År 1917

Absolut

ökning.

Relativ

ökning.

%

Uppbörd................................................

65,457

kr.

103,914

kr.

38,457

kr.

58.7 5

Inlämnade försändelser alla slaq..................

209,526

st.

387,512

st.

177,986

8t.

84.9 4

Assurerade försändelser..............................

6,874

st.

10,074

8t.

3,200

8t.

46.55 j

Dessas sammanlagda assuransbelopp.............

1,970,966

kr.

5,908,016

kr.

3,937,050

kr.

199.75

Oassurerade paket...................................

3,355

st.

7,928

st.

4,573

st.

136.30

Postanvisningar........................................

47,050

8t.

72,024

st.

24,974

8t.

53.07

Dessas sammanlagda belopp........................

1,297,564

kr.

3,065,493

kr.

1,767,929

kr.

136.24

Som synes är poströrelsens stegring högst avsevärd.

Att, såsom hittills skett, förhyra lokal för postkontoret har visat sig förenat

med stor svårighet. Tillgången på tjänliga och väl belägna lokaler i Ludvika är

nämligen synnerligen knapp. Då denna utväg till anskaffande av lokal för postkontoret

sålunda visat sig föga framkomlig och då den dessutom endast för någon

kortare tid framåt kunde trygga postkontorets lokalbehov, anser generalpoststyrelsen,

att mera betryggande åtgärder härvidlag böra vidtagas. Generalpoststyrelsen

vill fördenskull förorda, att i Ludvika uppföres för postkontorets behov

en ny byggnad. Detta anser sig generalpoststyrelsen så mycket mer böra göra,

som möjlighet då jämväl skulle uppstå att bereda bostäder åt den i Ludvika

stationerade postpersonalen, vilken nu, på grund av den rådande bostadsbristen,

i bostadshänseende befinner sig i en svår situation.

Generalpoststyrelsen har förfrågat sig hos telegrafstyrelsen, huruvida eventuellt

lokalbehov i Ludvika för telegrafverkets vidkommande kunde tillgodoses

genom uppförande av gemensam post- och telegrafbyggnad, men härå erhållit

det svar, att telegrafverket väl har behov av ökade lokaler i Ludvika, men att

detta behov är av den omfattning, att det anses nödvändigt anlita utvägen att

s. 4 Kontrollera mot PDF

[3.]

4 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

bygga särskilt för telegrafverkets räkning, samt att telegrafstyrelsen ingått med

framställning om erforderligt anslag.

I syfte att för postverkets räkning förvärva fastighet i Ludvika hava sedan

någon tid underhandlingar förts. Av de erbjudanden, som lämnats, har generalpoststyrelsen

ansett sig kunna reflektera allenast på ett enda. Men beträffande

detta anbud har generalpoststyrelsen icke haft anledning hysa någon tveksamhet.

Tomten, betecknad med nr 2 inom kvarteret nr 6 i Ludvika municipalsamliälle,

vilken är belägen i omedelbar närhet av järnvägsstationen och således ur

trafiksynpunkt erbjuder de alla största fördelar, har en areal av 2,690 kvadratmeter.

Agaren har för tomten betingat sig ett pris av 30,000 kronor eller 11

kronor 15 öre per kvadratmeter. Detta pris kan, med hänsyn till tomtens läge

och till de på platsen rådande tomtpriser, betecknas som synnerligen fördelaktigt.

Emellertid står ägaren av tomten i fråga fast vid sitt anbud allenast intill

den 1 augusti 1919. Då det icke är uteslutet, att tomten efter denna tid kan

komma att betinga väsentligt högre pris, är det angeläget, att det nu ifrågasatta

tomtköpet kommer snarast till stånd.

Väl äro svårigheterna för Ludvika postkontor att reda sig inom den nuvarande

lokalen så pass betydande, att generalpostatyrelsen med avseende därå

skulle anse befogat att i detta sammanhang begära anslag för uppförande av erforderlig

posthusbyggnad. Men då generalpoststyrelsen hyser förhoppning, att

de avsevärdaste olägenheterna av postkontorets trångboddhet ännu något år kan

övervinnas, och då det ju tillhör styrelsen att, där någon möjlighet finnes, uppskjuta

med anslagsbegäran av här ifrågavarande slag, har generalpoststyrelsen

ansett sig icke böra redan nu hemställa om anslag för den till inköp ifrågasatta

tomtens omedelbara bebyggande.»

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för inköp av tomten nr 2 i

kvarteret nr 6 i Ludvika på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

Departements- Såsom ovan anförts, har poströrelsen i Ludvika under senare år i

chefen. hög gra(} utvecklats, så att postlokalen därstädes, redan nu för ändamålet

mindre tillfredsställande, inom en »ära framtid blir alldeles otillräcklig.

För att i tid möta behovet av större utrymme har generalpoststyrelsen

sökt förhyra rymligare lokaler men utan framgång. Då

någon annan möjlighet ej heller stått till buds, har styrelsen föreslagit

inköp av en tomt, varå sedermera för postverkets behov skulle uppföras

en byggnad.

Då den till inköp ifrågasatta tomten i fråga om såväl storlek som

läge är synnerligen lämplig samt den för densamma fordrade köpeskillingen,

30,000 kronor eller 11 kronor 15 öre per kvadratmeter,

synes antaglig, anser jag mig böra tillstyrka den gjorda framställningen.

Med hänsyn därtill, att köpeanbudet är bindande endast till den 1 au
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 5

gusti 1919, torde de för köpet erforderliga medlen böra anvisas å till- [3.]

läggsstat för år 1919.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets rakning av tomten

nr 2 i kvarteret nr 6 i Ludvika på tilläggsstat för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 30,000 kronor.

3. Inköp av fastighet i Yästanfors.

Generalpoststyrelsen bär därjämte i sin skrivelse den 25 oktober

1918 framlagt förslag om inköp av fastighet i Västanfors. Styrelsen

anför härutinnan följande:

[4-]

Inköp av

fastighet i

Västanfors.

»För postkontoret i Yästanfors, som öppnats för tiden från och med den

1 oktober 1918, har generalpoststyrelsen hyrt ändamålsenlig Ukal inom fastigheten

nr 1 och 2 i kvarteret Banken, tillhörig byggmästaren Per Isaksson.

Hyran utgår med 2,000 kronor per år. Isaksson har samtidigt salubjudit fastigheten

till postverket för en köpeskilling av 45,000 kronor.

Byggnaden är belägen i omedelbar närhet av järnvägsstationen och har

fördenskull ett ur såväl allmänhetens som postverkets synpunkt tillfredsställande

läge. Den är uppförd av trä år 1902 och har vid besiktning genom av byggnadsstyrelsen

utsedd sakkunnig förklarats vara solid och val utförd. Tomten är

1,354 kvadratmeter; på sätt framgår av en av C. Birger Rydberg i november

1902 upprättad karta över jordlägenheten Banken, avsöndrad från 1/8 mantal

Aspbenning nr 2 litt. F. i Yästanfors socken av Yästmanlands län, finnes å

tomten plats för eventuell tillbyggnad. Å tomten finnes, förutom huvudbyggnaden,

nödiga uthus.

Inom huvudbyggnadens bottenvåning har tidigare varit banklokal. Den är

ändamålsenligt inredd med kassavalv. Utöver postlokalen upptager bottenvåningen

två rum, som för närvarande kunna uthyras till postfunktionärer men

sedermera lämna möjlighet till framtida erforderlig utvidgning av lokalen. Yåningen

en trappa upp utgöres av 4 rum, jungfrukammare och kök. Å vinden

finnes för närvarande endast inrett ett större rum, men fullt tillräckligt utrymme

finnes för inredande därstädes av en mindre bostadslägenhet med kök.

De hyresbelopp, som kunna betingas för nämnda bostadslägenheter, jämte

det belopp, som bör beräknas för postkontorslokalen, torde komma att giva

skälig ränta på det i fastigheten eventuellt nedlagda kapitalet. Genom densammas

förvärvande skulle icke blott lokalfrågan vara löst för postkontoret för mycket

lång tid framåt, utan även bostadssvårigheterna för åtminstone den vid postkontoret

i Yästanfors nu stationerade postpersonalen vara avhjälpt.

Fastighetens nuvarande ägare önskar sälja densamma och har fördenskull

icke velat teckna kontrakt om postkontorslokalens uthyrande till postverket

längre än till den 1 oktober 1920. Efter denna tidpunkt torde hyresförhöjning

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[4.] med säkerhet vara att förutse, för så vitt postverket överhuvud taget kan få behålla

lägenheten.

Någon annan lämpligt belägen lokal står åtminstone för närvarande icke att

uppbringa.

Med hänsyn härtill anser generalpoststyrelsen sig böra ifrågasätta fastighetens

inköp. Anbudet står icke längre än till den 1 juni 1919, före vilken tidpunkt

frågan alltså måste vara avgjord.»

På grund av det anförda har generalpoststyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för inköp av fastigheten nr 1

och 2 i kvarteret Banken i Västanfors på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

Departements- Den nuvarande lokalen för postkontoret i Västanfors har icke

chefen. kunnat förhyras för postverkets räkning för längre tid än till den 1

oktober 1920, enär ägaren av den fastighet, vari nämnda lokal är inrymd,

nämligen fastigheten nr 1 och 2 i kvarteret Banken, har för avsikt

att försälja densamma. I sådant syfte har nu berörda fastighet

hembjudits postverket för en köpeskilling av 45,000 kronor, vilket anbud

äger bindande kraft endast till den 1 juni 1919.

Såsom av den förebragta utredningen framgår, har ifrågavarande

fastighet ett lämpligt läge samt innehåller utom postkontorslokalen

flera rum, i vilka kunna beredas bostäder åt postpersonalen samt i

framtiden ökat utrymme för postkontoret. Då därtill förefinnes möjlighet

till eventuell tillbyggnad, skulle postkontorets lokalfråga genom

inköp av fastigheten bliva säkerställd för mycket lång tid framåt. Mot

den betingade köpeskillingen torde någon erinran ej vara att göra.

Med hänsyn härtill och då någon annan lämpligt belägen lokal icke

synes kunna erhållas, har jag funnit mig böra förorda generalpoststyrelsens

framställning.

Därvid torde den korta giltighetstiden för köpeanbudet medföra, att

det för köpeskillingens gäldande erforderliga anslaget bör anvisas å

tilläggsstaten för innevarande år.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av fastigheten

nr 1 och 2 i kvarteret Banken i Västanfors på

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 45,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

t

4. Inköp av fastighet i Värnamo.

I sin skrivelse den 25 oktober 1918 har generalpoststyrelsen ytterligare

gjort framställning om inköp av fastighet i Värnamo.

Till stöd för sin framställning har styrelsen anfört följande:

»För postkontoret i Värnamo förhyr postverket på tio års tid, räknat från

och med den 1 oktober 1909, lokal i en Skåne—Smålands järnvägsaktiebolag

tillhörig fastighet, lägenheten ''Posten’ därstädes, för en årlig hyressumma av7

1,200 kronor.

Lokalen består av ett stort expeditionsrum, två mindre rum, kassavalv,

arkiv- och toalettrum samt källarutrymme. Densamma är för sitt ändamål tjänlig

och anses vara fullt tillräcklig för att möta de närmaste årens trafikökning.

Järnvägsbolaget har nu för avsikt att försälja fastigheten i fråga och därvid

ansett sig böra först hembjuda densamma åt postverket. Köpesumman är 48,600

kronor, och står anbudet fast till den 1 augusti 1919.

Fastigheten är belägen i omedelbar närhet av järnvägsstationen och hav

sålunda ett för postkontoret synnerligen lämpligt läge. Den består, som av eu

utav Nils Christiansen år 1918 upprättad karta över lägenheten Posten, avsedd

att avsöndras från förut avsöndrade lägenheten Galjamon nr 28 under V4 mantal

Västhorja Mellangård litt. I i Värnamo socken av Jönköpings län, framgår, av ett

tomtområde av 746 kvadratmeter — vilket lämnar utrymme för eventuell framtida

tillbyggnad — med en därå befintlig i gott skick varande tvåvåningsbyggnad

av sten, uppförd år 1899.

Nedre botten i byggnaden upptages helt och hållet av postkontorslokalen.

Våningen en trappa upp inrymmer en bostadslägenhet om sex rum och kök. I

källaren finnes, förutom erforderliga utrymmen för bränsleupplag, tvätt- och bagarstuga.

Vattenledning och elektrisk belysning äro inledda.

Därest fastigheten icke förvärvas för postverkets räkning, kommer den

samma att hembjudas annan spekulant. Ny ägare kommer givetvis att använda

sig av det tillfälle, som utlöpandet den 1 oktober 1919 av postverkets nuvarande

hyresavtal erbjuder, att höja hyran, i vilket fall postverkets utgifter för lokalen i fråga

med all sannolikhet komma att högst betydligt stegras. Men det kan också med

skäl befaras, att fastigheten på grund av dess gynnsamma läge kommer att förvärvas

för att inrymma affärslokaler. I sådant fall skulle postverket sättas inför

nödvändigheten att behöva anskaffa annan lokal för postkontoret, vilket under

nu rådande förhållanden å hyresmarknaden bleve förenat med stora svårigheter.

En eventuell nybyggnad, som naturligen bleve för statsverket ur ekonomisk synpunkt

mindre gynnsam än ett förvärvande av den nu ifrågakomna fastigheten,

skulle ej kunna hinna utföras, innan det nu gällande hyresavtalet utlöper.

Vid nu anförda förhållanden synes det vara med statens intresse förenligt,

att fastigheten i fråga inköptes för postverkets räkning. Detta så mycket hellre,

som därigenom postverkets lokalbehov på platsen skulle vara för en lång följd

av år tillgodosett och fastigheten torde förränta det i densamma eventuellt nedlagda

kapitalet. Hyran för postkontorslokalen torde nämligen framdeles icke

böra beräknas till lägre belopp än 2,000 kronor, och för bostadslägenheten, som

för närvarande är uthyrd för 1,000 kronor per år, torde skäligen böra betingas

åtminstone 1,200 kronor. En beräknad hyresinkomst av 3,200 kronor motsvarar

6,6 % å köpeskillingen.»

[5.]

Inköp av

fastighet i

Yärnamo.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[5.]

Departement»

chefen.

Angående

inköp av

byggnadstomt

i

Karlskrona.

På grund av det anförda bär generalpoststyrelsen hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för inköp av lägenheten »Posten»

med därå uppförd byggnad i Värnamo på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 48,600 kronor.

Jämväl i Värnamo har den fastighet, lägenheten Posten, vari lokal

för postkontoret är förhyrd för tiden den 1 oktober 1909—1 oktober

1919, av ägaren, Skåne—Smålands järnvägsaktiebolag, förklarats skola

försäljas, och har därvid fastigheten hembjudits åt postverket för en

köpeskilling av 48,600 kronor. Därest icke detta anbud antages före

den 1 augusti 1919, kommer fastigheten att försäljas till annan spekulant,

och lärer denne antagligen vid kontraktstidens slut den 1 oktober

1919 komma att betinga sig högre hyra än den nu gällande, för så vitt

icke fastigheten på grund av sitt fördelaktiga läge invid järnvägsstationen

kommer att tagas i anspråk för affärslokaler. I sistnämnda fall blir

postverket nödsakat att, antingen förhyra annan lokal för postkontoret,

vilket erbjuder stora svårigheter, eller också låta uppföra en ny byggnad,

vilket skulle medföra betydligt större kostnader än det ifrågasatta

fastighetsförvärvet.

På grund härav och då ifrågavarande fastighet, enligt vad som

blivit upplyst, erbjuder möjligheter att tillfredsställa postverkets lokalbehov

för en avsevärd tid framåt, anser jag mig böra tillstyrka inköp

av densamma för den begärda köpesumman, 48,600 kronor, vilken torde

vara skälig. Med hänsyn till villkoret för köpeanbudets giltighet lärer

berörda belopp böra upptagas å tilläggsstat för år 1919.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för postverkets räkning av lägenheten

Posten i Värnamo med därå uppförd ''byggnad på

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslagav

48,600 kronor. I

I sin skrivelse den 25 oktober 1918 har generalpoststyrelsen vidare

gjort framställning om inköp av byggnadstomt i Karlskrona. Styrelsen

har därvid framhållit otillräckligheten av de nuvarande postkontorslokalerna

i nämnda stad samt hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att för inköp av angiven del av tomten nr 62 och bebyggt

intag i ödetomt i kvarteret nr 2 Dahlberg därstädes på tilläggsstat för

år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 125,000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Då jag emellertid funnit ytterligare utredning av förevarande byggnadsfråga

böra äga rum samt priset å den ifrågasatta tomten synts"mig

ganska högt, har jag icke ansett mig böra framlägga generalpoststyrelsens

förslag till nu instundande riksdag.

Telegrafverket.

I. Inköp och bebyggande av fastigheter.

1. Stationsbyggnad i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning medgav

1915 års riksdag, att för telegrafverkets räkning finge inköpas tomten

nr 2 i kvarteret Draken i Uppsala för en köpeskilling av 85,000 kronor

och att å nämnda tomt finge uppföras en telegrafstationsbyggnad

för en kostnad icke överstigande 300,000 kronor, varjämte riksdagen

för ändamålet för år 1916 anvisade 100,000 kronor. Med bifall till

Kungl. Maj:ts förslag i ämnet medgav därefter 1916 års riksdag, med

ändring av riksdagens år 1915 fattade beslut, att å ifrågavarande tomt

i Uppsala finge uppföras en telegrafstationsbyggnad för en kostnad icke

överstigande 450,000 kronor, varjämte för ändamålet för år 1917 anvisades

102,800 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t därefter den 30 juni 1916, med ändring av

sitt den 23 oktober 1915 i ämnet meddelade beslut och med godkännande

av utav arkitekten Aron Johansson uppgjorda förnyade ritningar, bemyndigat

telegrafstyrelsen att låta å omförmälda tomt i enlighet med

berörda ritningar för en kostnad av högst 450,000 kronor uppföra en

telegrafstationsbyggnad, har 1917 års riksdag, i enlighet med Kungl.

Maj:ts framställning, till fortsättande av ifrågavarande stationsbyggnad

anvisat återstående beloppet, 332,200 kronor.

I skrivelse den 24 september 1918 angående anslag för kapitalökning

att upptagas å tilläggsstat för år 1919 har telegrafstyrelsen gjort

framställning om anvisande av medel till täckande av brist, som uppkommit

vid ifrågavarande byggnadsarbete.

Styrelsen anför härutinnan följande:

»Sedan stationsbyggnaden i Uppsala nu fullbordats och avsynats samt

skiljedom fallit i tvist angående likvid för vissa arbeten mellan telegrafstyrelsen

och huvudentreprenören, varvid dennes anspråk dock i huvudsak avvisats, visar

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 4425 18 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[6,1 det sig, att kostaderna för byggnaden uppgått till ett belopp av 460,634 kronor

26 öre och sålunda med 10,634 kronor 26 öre överstigit det anvisade anslaget.

Kostnadsberäkningarna för nybyggnaden uppgjordes redan under år 1915,

och beräknades kostnaderna därvid med hänsyn till de pris å materiel och arbete,

som kunde förväntas föreligga vid tiden för entreprenadens uppgörande. Att

kostnaderna överstigit de beräknade, torde nu, sedan kännedom vunnits om

kristidens intensiva verkningar under de senare åren på prisbildningen, icke

väcka förvåning, och för sin del hade telegrafstyrelsen, med hänsyn till de förhållanden,

under vilka byggnadsarbetet måst fortgå, knappast vågat hoppas,

att det anvisade anslagets överskridande skulle hållas nere vid den jämförelsevis

obetydliga summan av omkring 10,700 kronor, utgörande omkring 2,3 % av anslaget.

Detta har också kunnat ske allenast genom att under byggnadsarbetets

gång vidtaga alla möjliga åtgärder för att nedbringa kostnaderna utan att dock

äventyra byggnadens soliditet.»

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom tilläggsanslag för uppförande

av en telegrafstationsbyggnad å tomten nr 2 i kvarteret Draken i Uppsala

å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag å 10,700

kronor.

Departements- Då kostnadsberäkningarna för stationsbyggnaden i Uppsala verkchefen.

gtälldes redan år 1915, synes med den stegring, som arbets- och materialprisen

under de senaste åren undergått, den brist, som trots alla åtgärder

i besparingssyfte uppkommit i det anvisade anslaget, icke föranleda

anmärkning.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist, som uppkommit å av

riksdagen anvisade anslag till uppförande av telegrafstationsbyggnad

å tomten nr 2 i kvarteret Draken i

Uppsala, på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 10,700 kronor.

2. Upplagsplats och smedja i Sundsvall.

[7.] I sin skrivelse den 24 september 1918 har telegrafstyrelsen vidare

Upplag:»- gjort framställning om inköp av tomt i Sundsvall för anordnande för

smedja0? telegrafverkets rökning av upplagsplats och smedja därstädes.

Sundsvall. Styrelsen anför härvid följande:

»I Sundsvall äger telegrafverket tomterna nr 4, 5 och 6 i kvarteret Saturnus.

Å tomten nr 4 samt den postverket tillhöriga tomten nr 1 finnes uppfört

s. 11 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 11

ett post- och telegrafims, vilket emellertid enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens

tidigare fattade beslut, skall utvidgas, därvid tomterna nr 5 och 6 äro avsedda

att tagas i anspråk. A tomten nr 5 har varit anordnad en mindre förråds- och

verkstadsbyggnad. Dessutom disponerar telegrafverket intill gasverket en tomt,

som användes till upplagsplats. Genom de beslutade tillbyggnaderna kommer

visserligen att i källarutrymmena kunna beredas plats för verkstad och en del

förråd, varemot utrymmen för upplag fortfarande måste beredas på annat håll.

Den för sistnämnda ändamål disponerade tomten lärer icke länge kunna

påräknas. Den under byggnad varande ostkustbanan kommer nämligen att framdragas

genom staden på sådant sätt, att telegrafverkets upplagsplats måste flyttas.

Vidare har det visat sig alltmer av behovet påkallat att erhålla en egen

smedja för telegrafverket, och tillfälle att övertaga någon redan anordnad sådan

står icke till buds. Telegrafstyrelsen har därför, med hänsyn till att plats för

smedja icke kan beredas inom telegrafbyggnaden, låtit utreda möjligheten av att

förvärva lämplig tomt, å vilken såväl smedja som upplagsplats skulle kunna anordnas.

Styrelsen har funnit en dylik plats i tomterna nr 7 och 8 i kvarteret

Kredit. Dessa tomter hava en sammanlagd areal av 19,921 kvadratfot och betinga

tillsammans eu köpeskilling av 7,400 kronor. Tomterna äro belägna i närheten

av den blivande järnvägsstationen och hava även i övrigt ett ändamålsenligt

läge. Priset synes mycket billigt i betraktande av tomternas goda läge

och det i denna del av staden med hänsyn till ovannämnda järnvägs tillkomst

starkt stegrade markvärdet.

Telegrafstyrelsen har därför, under förutsättning att Kungl. Maj:ts bifall

till tomtköpet erhålles före tillträdesdagen, som är bestämd till den 1 augusti

1919, slutit skriftligt avtal om inköp av ovannämnda tomter för en köpeskilling

av 7,400 kronor. Medel till tomternas anordnande för sitt avsedda ändamål torde

böra utgå av det i telegrafverkets stat för driftkostnader upptagna anslag för

förråden.»

[7-]

På grund av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets

räkning må inköpas tomterna nr 7 och 8 i kvarteret Kredit i

Sundsvall för en sammanlagd köpeskilling av högst 7,400 kronor, dels

ock för ändamålet å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 7,400 kronor.

Då de tomter, varå telegrafverkets upplag i Sundsvall för närva- Departementirande

äro anordnade, komma att tagas i anspråk för andra ändamål r,utcuoch

den av riksdagen beslutade tillbyggnaden av post- och telegrafbyggnaden

i nämnda stad icke erbjuder utrymme för upplag, måste

särskild plats för ändamålet beredas. Vidare torde erforderlig mark

böra förvärvas för anordnande för telegrafverkets räkning av en smedja,

enär behovet därav allt mer framträtt och någon befintlig sådan icke

finnes att övertaga. Då de av telegrafstyrelsen till inköp föreslagna

tomterna synas lämpliga och den betingade köpeskillingen skälig, har

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[^-] jag ansett mig böra tillstyrka den gjorda framställningen. Med hänsyn

till det uppställda villkoret för köpeavtalets giltighet torde det erforderliga

beloppet, 7,400 kronor, böra anvisas å tilläggsstat för år 1919.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av tomterna

nr 7 och 8 i kvarteret Kredit i Sundsvall på tillläggsstat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag å

7,400 kronor.

3. Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn.

[8.] I sin skrivelse den 24 september 1918 har telegrafstyrelsen gjort

inköp framställning om anvisande av anslag till inköp av arbetarbostäder i

bostäder Nynashamn..

^hainn8" Innan jag närmare ingår på styrelsens berörda framställning, an
håller

jag att lå redogöra för de åtgärder, som hittills av statsmakterna

vidtagits för beredande av bostäder åt arbetarna vid telegrafverkets

verkstad i Nynäshamn.

I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 326 i ämnet gjorda

framställning medgav 1917 års riksdag, att för beredande av bostäder

åt arbetare vid nämnda verkstad finge, efter Kungl. Maj:ts prövning

och avgörande, disponeras ett belopp av högst 900,000 kronor, varjämte

riksdagen anvisade för ändamålet erforderliga medel.

Vid avgivande av det förslag, som låg till grund för Kungl. Maj:ts

framställning till riksdagen om åtgärder för beredande av bostäder åt

arbetarna vid verkstaden i Nynäshamn, förordade telegrafstyrelsen såsom

för ändamålet lämpligt markområde ett Nynäshamns köping tillhörigt,

vid Nickstaviken beläget område, benämnt lägenheten Nicksta nr 6.

Detaljerna av förslaget hade emellertid icke hunnit så utformas, att

detsamma kunde föreläggas riksdagen.

I skrivelse den 18 juni 1917 meddelade styrelsen, att förenämnda

område vid Nickstaviken befunnits ligga för långt bort från verkstaden

för att lämpligen kunna användas såsom plats för bostäderna. Styrelsen

hade emellertid lyckats erhålla köpeanbud å en del inom nämnda köping

belägna, bebyggda fastigheter, vilka lämpade sig till uthyrning åt telegrafverkets

arbetare. Genom ett inköp av dessa fastigheter vunnes,

enligt styrelsens mening, att bostäder tidigare än eljest vore fallet kunde

beredas ett antal arbetare, vartill komme, att priset på dessa bostäder

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

bleve billigare än priset för framdeles uppförda byggnader. På grund

därav hade styrelsen uppgjort preliminära avtal om inköp för telegrafverkets

räkning av Nynäs villastadstomter nr 60, 143, 330, 334, 488,

494, 495 samt 508 med därpå uppförda byggnader till ett pris av

sammanlagt 185,000 kronor. Vidare meddelade styrelsen, att berörda

lägenheter, vilka på anmodan av styrelsen besiktigats av arkitekten

Victor Holmgren i Uppsala och av honom förordats till inköp, tillsammans

innehölle 91 rum med eldstäder, och skulle priset per eldstadsrum

efter vissa av arkitekten Holmgren föreslagna ombyggnader bliva

omkring 2,150 kronor, inberäknat tomt, vilket pris styrelsen med hänsyn

till tidsläget funne synnerligen lågt. På grund av vad sålunda

anförts hemställde styrelsen, att Kungl. Maj: t måtte godkänna inköpen

av förenämnda lägenheter.

Genom brev den 29 juni 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt telegrafstyrelsen

att för statsverkets räkning inköpa berörda lägenheter i Nynäshamn

för en köpeskilling av sammanlagt högst 185,000 kronor samt

ställde för ändamålet erforderliga medel till styrelsens förfogande. Vidare

anbefallde Kungl. Maj:t styrelsen att inkomma med förslag i fråga

om användningen av återstoden av det av riksdagen för beredande av

bostäder åt arbetarna vid ifrågavarande verkstad beviljade belopp, därvid

styrelsen hade att taga under övervägande, i vilken utsträckning

lägenheterna kunde inredas för två rum och kök.

I skrivelse den 28 augusti 1917 anförde styrelsen, att styrelsen

uppgjort preliminära avtal om inköp av följande obebyggda fastigheter,

nämligen dels de å lh mantal Grönvik nr 2 inom Nynäshamns köping

belägna tomterna nr 1 i kvarteret Bofinken, nr 1 i kvarteret Ekorren,

nr 1 i kvarteret Elefanten, nr 4 i kvarteret Malmtäppan, nr 1 i kvarteret

Morkullan samt nr 1 och nr 4 i kvarteret Mården om sammanlagt

278,118 kvadratfot emot en köpeskilling av 11 öre för kvadratfot

eller i ett för allt 30,593 kronor, dels ock lägenheterna Nynäs villastadstomter

nr 471, 472, 473, 474, 477, 479, 498, 501 och 502 om

tillhopa 123,513 kvadratfot för en köpeskilling av 15 öre för kvadratfot

för lägenheterna nr 471, 472, 473, 474, 477 och 479 samt 11 öre för

kvadratfot för lägenheterna nr 498, 501 och 502 eller i ett för ailt

17,256 kronor. Med förmälan, att de avtalade priserna å lägenheterna

enligt styrelsens förmenande måste anses fördelaktiga, hemställde styrelsen,

att Kungl. Maj:t måtte godkänna inköpen av berörda fastigheter

för en sammanlagd köpesumma av 47,849 kronor.

Genom brev den 5 oktober 1917 uppdrog Kungl. Maj:t åt telegrafstyrelsen

att för statsverkets räkning inköpa omförmälda fastigheter

[8.]

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

i Nynäshamns köping för en köpeskilling av sammanlagt högst 47,849

kronor, varjämte för ändamålet erforderliga medel ställdes till styrelsens

förfogande.

Sedan styrelsen i skrivelse den 28 december 1917 avgivit förslag

i fråga användningen av återstoden, 667,151 kronor, av ovan omförmälda,

av 1917 års riksdag beviljade anslag å 900,000 kronor och

därvid hemställt, att beloppet måtte få disponeras till uppförande av

arbetarbostäder, har Kungl. Maj:t genom brev den 5 april 1918 bemyndigat

styrelsen att, för beredande av bostäder åt arbetarna vid

verkstaden i Nynäshamn, å de i kungl. brevet den 5 oktober 1917 omförmälda

fastigheter i huvudsaklig överensstämmelse med utav förenämnde

arkitekten Holmgren uppgjorda ritningar med vissa jämkningar

däri uppföra bostadshus för en kostnad av sammanlagt högst 667,151

kronor, varjämte Kungl. Maj:t ställt för ändamålet behövliga medel till

styrelsens förfogande.

1 sin förevarande skrivelse anför telegrafstyrelsen följande:

»I en den 4 mars 1911 avgiven förbindelse åtog sig aktiebolaget Nynäs

villastad, bland annat, att, under förutsättning att då föreliggande förslag om

flyttning av telegrafverkets verkstäder till Nynäshamn bleve av Kungl. Maj:t och

1911 års lagtima riksdag antaget, ansvara för att erforderliga, vinterbonade bostäder

funnes att tillgå för telegrafverkets arbetare, därvid bolaget garanterade, att

hyrorna för bostäderna icke skulle överstiga vissa särskilt angivna belopp.

Sedan nämnda års riksdag bifallit förslaget om verkstadens flyttning till

Nynäshamn och Kungl. Maj:t den 11 augusti 1911 bemyndigat telegrafstyrelsen

att därstädes på för andamålet kostnadsfritt till statsverket överlåten tomt uppföra

en verkstadsbyggnad m. m., erhöll således nämnda åtagande laglig giltighet.

I skrivelse till telegrafstyrelsen den 22 november 1916 anförde aktiebolaget

Nynäs villastad, att för Södertörns fastighetsaktiebolag, vilket efter överenskommelse

med aktiebolaget Nynäs villastad under de senaste åren för dess

räkning uthyrt ett visst antal lägenheter till arbetarna vid verkstaden, under

dessa år uppstått icke endast högst väsentligt ökade kostnader å arbetslöner och

materialier utan även avsevärda räntestegringar å bolagets fastighetslån, varför

bolaget liksom andra hyresvärdar icke hade någon annan utväg än att höja sina

hyror för att få sina ökade utgifter åtminstone i någon mån betäckta. Aktiebolaget

Nynäs villastad såge sig fördenskull nödsakat att till upphörande med

1916 års utgång uppsäga ovan omförmälda förbindelse av den 4 mars 1911, i

vad densamma avsåge skyldigheten för bolaget att på angivna villkor tillhandahålla

bostäder åt arbetare vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn.

Att under pågående kristid ställa arbetarna i fråga om deras bostadsförhållanden

i fullständigt beroende av bolagen ansåg telegrafstyrelsen icke kunna

komma i fråga, och detta så mycket mindre som arbetarna hade grundad anledning

att göra anspråk på att telegrafstyrelsen ordnade dessa förhållanden på ett

för dem så tillfredsställande sätt som möjligt. Därtill kom, att, därest arbetarna

bleve nödsakade att på grund av höjda hyror avflytta från de av dem med 3

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

månaders uppsägningsrätt förhyrda lägenheterna, nya sådana icke vore att tillgå

på annat sätt än genom uppförande av nya bostäder.

Yid sådana förhållanden fann telegrafstyrelsen sig böra träffa överenskommelse

med Södertörns fastighetsaktiebolag om förhyrande för telegrafverkets räkning

av större delen av de av bolaget åt arbetarna upplåtna lägenheterna för att i sin

ordning uthyra dessa lägenheter åt de arbetare, som redan bebodde dem. Samtidigt

härmed gick telegrafstyrelsen i författning om beredande jämväl på annat

sätt av bostäder åt ifrågavarande arbetare; och har telegrafstyrelsen i sådant avseende

dels, jämlikt särskilda bemyndiganden i ovanberörda kungl. brev den 29

juni och den 5 oktober 1917, inköpt vissa bebyggda fastigheter samt för bebyggande

lämpliga tomter i Nynäshamns köping, dels ock, jämlikt bemyndigande i

förenämnda kungl. brev den 5 april 1918, beslutat uppförande å dessa senare av

arbetarbostäder enligt vissa av Kungl. Maj:t fastställda typer.

Telegrafstyrelsen upprättade alltså den 14 september 1917 med Södertörns

fastighetsaktiebolag kontrakt om förhyrande för tiden från och med den 1 oktober

1917 till och med den 30 september 1920 av 54 fastigheter innehållande 112

lägenheter om 1 rum och kök samt 35 lägenheter om 2 rum och kök för en

sammanlagd hyressumma av 44,070 kronor, samt uthyrde omedelbart dessa lägenheter

till arbetarna mot den hyra, som för varje särskild lägenhet bestämdes i

det mellan telegrafstyrelsen och bolaget upprättade kontraktet.

Telegrafstyrelsen ansåg emellertid, att förhyrandet av dessa fastigheter endast

var en provisorisk åtgärd och att, för tryggandet av tillgången på arbetarbostäder,

jämväl dessa fastigheter snarast möjligt borde inköpas för telegrafverkets

räkning, varför i hyreskontraktet intogs bestämmelse om rätt för telegrafstyrelsen

att inlösa de förhyrda fastigheterna. Därvid bestämdes som villkor,

att inlösen skulle komma till stånd före den 1 oktober 1919 och kontrakt därom

i god tid upprättas. Köpeskillingen bestämdes till sammanlagt 660,600 kronor.

Denna köpesumma uppdelades sålunda: 15,500 kronor skulle erläggas för var och

en av följande 23 fastigheter, vardera bebyggd med villabyggnad innehållande 4

lägenheter om 1 rum och kök, eller tillhopa 356,500 kronor:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Villa nr

Tomt nr

Kvarter

Areal

67 ............

354-355

Transformatorn..

12—13

18,421

kvadratfot

56 ............

357—358

Vårdkasen ........

7—8

18,898

»

58 ............

360—361

» ........

11—12

19,715

»

66 ............

362-363

» ........

13-14

16,993

»

37 ............

364-365

Örnen ..............

2-3

18,943

»

38 ............

366—367

))

4-5

17,083

»

39 ............

368-369

Merkurius ........

2-3

20,884

»

40 ............

370-371

)) ........

4-5

19,363

»>

53 ............

380—381

Hållaren...........

4-5

18,977

»

Öl ............

382-383

» ...........

6-7

19,476

»

70 ............

385-386

Triangeln .........

1-2

18,751

»

43 ............

390-391

Vaktberget........

1-2

19,442

»

44 ............

392-393

» ........

3-4

19,000

»

45 ............

394-395

» ........

5-6

19,601

»

63 ............

397-398

)) ........

11-12

18,876

»

59 ...........

400—401

Tangenten ........

1-2

17,866

»

61 ............

403—404

)) ........

4-5

18,887

»

55 ............

409—410

Tratten ...........

3-4

19,306

»

8 ............

420—421

Långlinien.......

12-13

19,125

»

9 ............

422—423

» ........

14-15

19,102

»

31 ............

429—430

Transformatorn .

7-8

19,374

»

28 ............

450—451

Vårdkasen ........

4-5

19,182

»

35 ............

458-59, 463

Isolatorn ... 7 A, 7 B—8

18,887

»

För var och en av följande 5 fastigheter, vardera bebyggd med villabyggn

innehållande 4 lägenheter om 1 rum och kök, skulle erläggas en köpeskilling

15,200 kronor eller tillhopa 76,000 kronor:

Villa nr

Tomt nr

Kvarter

Areal

47 ............

372-373

Transformatorn ..

...... 11

19,079

kvadratfot

41 ............

387-388

Lejonet ...........

3-4

19,045

»

5 ............

416—417

Långlinien........

8-9

20,054

»

13 ............

427-428

» ........

19-20

19,284

»

36 ............

464-465

Isolatom...........

9-10

18,739

))

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

För var och en av följande 17 fastigheter, vardera bebyggd med villabyggnad

innehållande en lägenhet om 2 rum och kök, skulle erläggas ett belopp av

6,800 kronor eller tillhopa 115,600 kronor:

Villa nr

Tomt nr

Kvarter

Areal

_

353

Transformatorn ....

.. 11

9,324

kvadratfot

—

359

Vårdkasen större.,..

. 9

10,391

»

—

374

Klangen .............

. 3

10,334

»

—

379

Hållaren ..........

. 3

8,712

»

—

384

»

. 9

9,517

»

—

396

Vaktberget ..........

. 10

9,699

»

—

399

» ..........

. 13

9,540

M

—

402

Tangenten.............

. 3

10,504

»

—

424

Långlinien .........

. 16

9,335

»

—

425

» ...........

. 17

9,460

»>

—

426

» ...........

. 18

9,925

»

• —

431

Transformatorn......

. 9

9,642

»)

—

436

Klykan ................

. 6

9,335

»

—

437

)) ................

. 7

9,687

»

—

444

Undulatorn ..........

. 10

10,084

»

—

447

»>

. 13

9,483

»

—

449

Vårdkasen mindre .

. 2

9,766

»)

För var och en av följande 9 fastigheter, vardera bebyggd med villabyggnad,

innehållande 2 lägenheter om 2 rum och kök, skulle erläggas eu köpesumma av

12,500 kronor eller tillhopa 112,500 kronor:

Villa nr

Tomt nr

Kvarter

Areal

49 ............

375-376

Hållaren............ 1 o. 10

18,489

kvadratfot

50 ............

377- 78

» ........... 2 o. 8

19,012

»

62 ...........

405-406

Tangenten ......... 10—11

18,920

»

54 ............

407-408

Tratten............. 1—2

19,283

»

14 ............

433-434

Klykan ............. 3—4

19,562

»

21 ............

438-439

Undulatorn......... 2—3

19,170

»)

26 ............

445-446

» ......... 11—12

18,898

»

34 ............

452—55

Isolatorn... 3 A/B—4 A/B

19,260

»

32 ............

460-62

Transformatorn 4—5 A/B

19,567

»

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

4425 18 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Ovannämnda fastigheter innefatta således en sammanlagd areal av 869,252

LW J kvadratfot och äro bebyggda med tillhopa 54 bostadshus med inalles 182 bostadsrum

och 147 kök eller 329 eldstäder.

Med en köpeskilling av 660,600 kronor utgör detta 2,007 kronor 90 öre per

eldstad. Vid uppgörandet av ovannämnda allmänna hyresavtal bestämdes hyran

för samtliga fastigheterna till 44,070 kronor, motsvarande 134 kronor per eldstad.

Med en beräknad inkomst av 7 % på köpeskillingen, eller 46,242 kronor, skulle

telegrafstyrelsen sålunda vara i stånd att för framtiden utan förlust uthyra lägenheterna

till ungefär samma hyror som de nu utgående, något som med hänsyn

till den allmänna hyresstegringen torde få anses som synnerligen fördelaktigt.

Fastigheterna torde med hänsyn till nu gällande tomtpris och byggnadskostnader

vara värda ett belopp, som är omkring tre gånger så stort som det, till vilket

telegrafstyrelsen äger inlösa dem, därest inlösen kommer till stånd före den 1

oktober 1919.»

På grund av vad sålunda anförts har telegrafstyrelsen hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att ovan uppräknade

54 fastigheter i Nynäshamn, innehållande en areal av tillhopa

869,252 kvadratfot, må inköpas för telegrafverkets räkning för en köpesumma

av tillhopa 660,600 kronor, dels ock för ifrågavarande ändamål

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 660,600

kronor.

Departements- Den övervägande delen av arbetarna vid telegrafverkets verkstad

chefen. j Nynäshamn bor i de bostadshus, som aktiebolaget Nynäs villastad

låtit uppföra i enlighet med sin utfästelse vid verkstadens förflyttning

till sin nuvarande plats. Då nämnda bolag på grund av stegrade räntor

och omkostnader fann sig nödsakat att höja hyrorna, ansåg sig telegrafstyrelsen,

för att arbetarna icke under rådande dyrtid med dess

svåra bostadsbrist skulle råka i beroende av bolaget, böra träda emellan

samt förhyrde för tiden den 1 oktober 1917—den 30 september 1920

54 närmare angivna fastigheter, innehållande 112 lägenheter om 1 rum

och kök samt 35 lägenheter om 2 rum och kök, varefter styrelsen i

sin tur uthyrde dessa lägenheter till arbetare vid verkstaden. För att

emellertid för framtiden trygga tillgången på arbetarbostäder i Nynäshamn

har styrelsen nu föreslagit, att ifrågavarande fastigheter måtte

förvärvas för telegrafverkets räkning för en sammanlagd köpesumma

av 660,600 kronor, motsvarande 2,007 kronor 90 öre per eldstad.

De åtgärder, som telegrafstyrelsen vidtagit på grund av ovan omförmälda,

av 1917 års riksdag fattade beslut och Kungl. Maj:ts i anledning

därav givna bemyndiganden, hava huvudsakligen avsett anskaffande

av bostäder åt de arbetare, som komme att anställas vid

verkstaden i Nynäshamn, sedan den av nämnda riksdag beslutade till
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 19

byggnaden blivit utförd. Men jämväl åt den nuvarande arbetarstammen

vid verkstaden, uppgående till omkring 600 personel-, synes staten böra

bereda säker tillgång till lämpliga bostäder till rimligt pris, något som

är så mycket mera nödvändigt, som — vilket på en del orter redan

varit händelsen — svårigheter eljest torde komma uppstå att kunna för

verkstaden förvärva och bibehålla skickliga arbetare. Jag anser därför

alla förslag i dylik riktning förtjänta av synnerligt beaktande.

Vad telegrafstyrelsens föreliggande framställning beträffar, avser densamma,

såsom förut nämnts, förvärv av redan bebyggda fastigheter. Härvid

skulle kunna invändas, att genom det föreslagna köpet bostadsbristen

i Nynäshamn icke bleve på något sätt lindrad. 1918 års riksdag uttalade

också i samband med beviljande av medel till inköp av mark

för verkstaden i Nynäshamn, att riksdagen förutsatte, att beträffande

användningen av återstoden av förenämnda, av 1917 års riksdag beviljade

anslag å 900,000 kronor vederbörlig hänsyn komme att tagas

till angelägenheten av att, för avhjälpande av bostadsbristen m. m. i

Nynäshamns köping, nya lägenheter bleve uppförda. Denna riksdagens

synpunkt har ock varit bestämmande för Kungl. Maj:ts ovan omförmälda

beslut i fråga om berörda anslag den 5 oktober 1917 och den 5

april 1918. Emellertid torde de nu rådande höga byggnadskostnader

möjligen under flera år framåt komma att hålla sig på samma nivå,

vadan ett bebyggande av fastigheter i den omfattning, som här erfordras,

skulle bliva synnerligen kostsamt. Då därför ett gynnsamt

tillfälle nu erbjuder sig att till ett pris, som utgör endast en tredjedel

av deras nuvarande värde, förvärva ett avsevärt antal lämpliga bebyggda

fastigheter och därmed bereda arbetarna möjlighet att för framtiden

kunna kvarstanna vid verkstaden i Nynäshamn, anser jag, att

staten icke bör underlåta att begagna detta tillfälle, och tvekar förty

icke att tillstyrka telegrafstyrelsens framställning.

Då emellertid det av mig nu förordade köpet är bindande endast

under förutsättning att inlösen av fastigheterna äger rum före den 1

oktober 1919, torde frågan böra underställas innevarande års riksdag

och de erforderliga medlen anvisas på tilläggsstat för år 1919.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av ovan

angivna 54 bebyggda fastigheter i Nynäshamns köping

om tillhopa 869,252 kvadratfot på tilläggsstat för år

1919 anvisa ett reservationsanslag å 660,600 kronor.

[8.]

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tiUäggsstnt.

[9.]

Bostadshus

i NjtiiBshamn.

4. Bostadshus i Nyniishamn.

Vidare har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 24 september 1918

gjort framställning om inköp av bostadshus för tjänstemännen vid

telegrafverkets verkstad i Nynäshamn.

Till stöd härför anför styrelsen följande:

»Bostadsförhållandena i Nynäshamn tarva åtgärder från telegrafstyrelsens

sida icke blott till förmån för arbetarna, utan även för verkstadens tjänstemän.

För dessa blir svårigheten att till skäliga pris anskaffa bostäder allt större. Då

för närvarande och för närmaste framtid ingen privat byggnadsverksamhet synes

uppstå i samhället och de för telegrafverkets räkning under byggnad varande

bostadshusen endast äro avsedda för arbetare, ligga tjänstemännen i händerna

på de enskilda husägarna, vilka hålla allt för höga hyrespriser i förhållande till

dessa tjänstemäns inkomster. Som det ej heller finnes några möjligheter att i

dessa tider förvärva egna hem, även om något understöd därtill i form av lån

kunde beredas, har verkstadsledningen föreslagit, att en till salu varande fastighet,

som lämpar sig till bostäder för verkstadens tjänstemän, skulle inköpas av

telegrafstyrelsen, som sedan skulle tillhandahålla bostäder åt dem mot skälig

hyra. Ifrågavarande fastighet, nr 142 i kvarteret Malmen i Nynäshamn, har ett

lämpligt läge i omedelbar närhet av verkstaden och är den enda för ändamålet

tillgängliga. Tomten har eu areal av 2,546 kvadratmeter, den är bebyggd med

en huvudbyggnad samt en stuga. Huvudbyggnaden är uppförd av sten på betonggrund

i fyra våningar, varav den översta är mansardvåning. Yttertaket är

av plåt å bräder, ledningar för vatten (även W. C), elektrisk belysning och signalering

äro inlagda. Rummen uppvärmas med kakelugnar. Huset innehåller följande

lägenheter, 8 ä 1 rum och kök, 8 ä 2 rum och kök, 4 ä 3 rum och kök,

1 ä 4 rum och kök, kafélokal med kök samt lagerlokal i källaren.

Stugan innehåller 2 rum och kök. Härjämte finnas ved- och materialbodar

uppförda å gården.

Egendomens taxeringsvärde är 162,300 kronor, brandförsäkringsvärdet är

195,600 kronor. Försäljningspriset är 180,000 kronor. Fastigheten är belastad

med ett lån å ursprungligen 63,000 kronor mot inteckningar å samma belopp.

Lånet löper ouppsägbart mot 5 1/2 % ränta till den 1 november 1924, då det kan

uppsägas med 6 månaders uppsägning. Lånet skall amorteras med 1,000-kronor

den 30 juni varje år, till dess det utgör 53,000 kronor; det utgör den 1 april

1919 59,000 kronor.

Som telegrafstyrelsen anser syftet med det föreslagna inköpet behjärtansvärt

och håller före, att något måste göras, såvida verket skall kunna behålla

och stärka sin tjänstemannastam vid verkstaden, samt det föreslagna inköpet i

och för sig synes vara en förmånlig affär, får styrelsen för sin del tillstyrka inköpet.

Styrelsen anser visserligen, att i regel förvärv av bostadslägenheter för

statens räkning under nuvarande förhållanden helst bör ske genom nybyggnad,

så att nya bostäder skapas, men dels skulle det kosta avsevärt mycket mera att

nu uppföra ep byggnad av sådant omfång som den ifrågavarande, dels äro förhållandena

i Nynäshamn något egenartade. Den industri, som för sitt folk kan

förvärva bostadslägenheter, har en given fördel framför den, som sedan blir

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

nödsakad att bygga nytt för sina arbetare och tjänstemän. Härom har telegraf- [9.]

styrelsen erfarenhet, då de till inköp föreslagna arbetarbostäderna i Nynäshamn

betinga en kostnad av endast 2,007 kronor 90 öre per eldstad, under det de av

telegrafstyrelsen föreslagna arbetarhusen i Norrköping skulle kosta 6,245 kronor

1)er eldstad. Kostnaden per eldstad för den här till inköp föreslagna fastigleten

är 2,857 kronor. Styrelsen anser därför det vara även ur ekonomisk synpunkt

förkastligt att refusera ett anbud av ifrågavarande slag.

Under förutsättning att Kungi. Maj:ts tillstånd till köpet erhålles före tillträdesdagen,

som är bestämd till den 1 april 1919, har styrelsen avslutat avtal

om inköp av ifrågavarande fastighet. För dess likviderande behöva 122,000 kronor

upptagas att utgå under år 1919. Sedermera skola under åren 1920—1924

utgå under varje år 1,000 kronor. Telegrafstyrelsen föreslår att styrelsen bemyndigas

utbetala dessa belopp, tillsammans 5,000. kronor, av sådana tillgängliga

medel, som utgöra rester av anslag till inköp och bebyggande av andra fastigheter.

Framställning om anvisande av medel till gäldande av återstoden av

köpeskillingen, 53,000 kronor, torde i sinom tid få av telegrafstyrelsen göras.»

På grund av det anförda har telegrafstyrelsen hemställt, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning

må inköpas fastigheten nr 142 i kvarteret Malmen i Nynäshamns

köping för en köpeskilling av högst 180,000 kronor, dels för ifrågavarande

fastighetsköp å tilläggsstat för år 1919 bevilja ett reservationsanslag

av 122,000 kronor, dels ock medgiva, att för avbetalning av

ett i samma fastighet bundet lån må under vartdera av åren 1920—

—1924 av uppkomna överskott å anslag till inköp och bebyggande av

fastigheter för telegrafverkets räkning utbetalas ett belopp av 1,000

kronor.

De svåra bostadsförhållandena i Nynäshamn hava gjort sig känn- Departemc,umbära

jämväl för de vid telegrafverkets verkstad därstädes anställda chefentjänstemännen.

Till följd av bostadsbristen hava nämligen hyrorna

stigit så, att de kommit i ett oskäligt förhållande till bemälda tjänstemäns

löner. Då härigenom möjligheten att bibehålla och rekrytera

tjänstemannakåren äventyras, synes tiden vara inne för staten att träda

hjälpande emellan och anskaffa lämpliga bostäder till rimliga priser.

Under sådana förhållanden har jag funnit mig böra tillstyrka telegrafstyrelsens

framställning om förvärv för telegrafverkets räkning av fastighet

för anordnande av bostäder åt tjänstemännen. Giv.etvis vore det

för bostadsbristens i Nynäshamn avhjälpande förmånligare, om nybyggnad

av bostäder åt ifrågavarande tjänstemän ägde rum, men av skäl,

som telegrafstyrelsen anfört, anser jag mig böra förorda inköp av eu

bebyggd fastighet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[9.] Ifrågavarande fastighet, nr 142 i kvarteret Malmen, synes mig

lämplig såväl till läge som inredning. Mot den betingade köpesumman,

180,000 kronor, motsvarande 2,857 kronor per eldstad, torde ej heller

någon anmärkning kunna göras. Då fastigheten är belastad med en

skuld, som den 1 april 1919 utgör 59,000 kronor och för varje år

skall amorteras med 1,000 kronor, till dess densamma utgör 53,000

kronor, vilket inträffar år 1924, synes för närvarande böra anvisas endast

ett belopp av 122,000 kronor; och torde med hänsyn till tiden för

köpeanbudets giltighet berörda belopp böra utgå å tilläggsstat för innevarande

år. Mot telegrafstyrelsens förslag till gäldande av avbetalningar

å det i fastigheten bundna lånet under åren 1920—1924 har

jag intet att erinra.

Med anledning av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må

inköpas fastigheten nr 142 i kvarteret Malmen i Nynäshamns

köping för en köpeskilling av högst 180,000

kronor;

dels för ändamålet på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 122,000 kronor;

dels ock medgiva, att för avbetalning av ett i berörda

fastighet intecknat lån må under vart och ett

av åren 1920—1924 av uppkomna överskott å förut

anvisade anslag till inköp och bebyggande av fastigheter

för telegrafverkets räkning utbetalas ett belopp

av 1,000 kronor.

5. Inköp av fastighet i Mjölby.

[10.]

Inköp

av fastighet

i Mjölby.

I sin skrivelse den 24 september 1918 har telegrafstyrelsen gjort

framställning om inköp för telegrafverkets räkning av fastighet i Mjölby.

Styrelsen anför till stöd för denna framställning följande:

»I Mjölby förhyr telegrafverket enligt kontrakt den 23/30 oktober 1908 och

den 2/g oktober 1914 hela våningen 1 trappa upp, bestående av 6 rum och kök

m. m., i fastigheten nr 24 i Mjölby. Kontrakten utgå den 1 oktober 1919, om

de från någondera sidan uppsägas före den 1 oktober 1918. Lokalen, som befinner

sig i mycket gott stånd, reparerades år 1915, då utvidgning jämväl ägde rum.

Stationen i Mjölby har under de senaste tio åren utvecklats på sätt, som

framgår av nedanstående tablå:

s. 23 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 23

År

Antal

apparater

Telefoninkomster

kronor

Telegram-

expeditioner

1908 ..................

338

36,772

13,523

1909 ..................

355

39,117

11,715

1910 ..................

375

41,494

12,461

1911 .................

401

45,279

12,879

1912 ..................

455

51,096

15,598

1913 ..................

491

54,780

17,105

1914 ..................

541

58,386

18,249

1915 ..................

634

64,560

19,322

1916 ................

766

71,537

23,702

1917 ..................

878

85,014

28,843

Genom den proportionsvis mycket stora ökning av abonnentantalet, vilken

ägt rum under de senaste tre åren, har utvecklingen tagit ett så stort steg framåt,

att man måste tänka på att under de närmaste åren bereda större lokalutrymme

för telefonstationen. Lokalerna äro i övrigt tillräckligt rymliga.

En utvidgning av telefonstationen kan med fördel ske inom fastigheten,

men blir det då av nöden att få dispositionsrätt till ännu en våning. Enär

fastigheten äges av ett stärbhus, som för arvskiftes skull önskar avyttra fastigheten,

hava vid förhandlingar därom ägarna icke kunnat förmås att träffa något

nytt hyresavtal, som för längre tidsperiod skulle tillförsäkra telegrafverket dispositionsrätt

till nuvarande lokalen och möjlighet till lokalutvidgning.

Under sådana förhållanden har telegrafstyrelsen måst taga i övervägande,

huruvida trygghet beträffande lokalfrågan i Mjölby borde åstadkommas genom

en nybyggnad eller genom inköp av den fastighet, i vilken lokal nu förhyres.

Särskilt med tanke på att byggnadskostnaderna nu äro abnormt höga och att

själva stationsflyttningen skulle kräva stora belopp, har det synts stvrelsen vara

allt skäl att inköpa fastigheten, därest en dräglig uppgörelse stode att vinna.

Fastighetens läge är också mycket lämpligt för stationen.

Eörda underhandlingar hava resulterat i ett förslagskontrakt, varigenom

ifrågavarande fastighet, den från 1/2 mantal kronoskatte Mjölby nr 11 Munke

eller Gästgivaregården i Mjölby socken avsöndrade med nr 24 betecknade tomten

om 1,270 kvadratmeter med därå uppförda byggnader försäljes mot en köpeskilling

av 100,000 kronor.

Telegrafstyrelsen har låtit genom sakkunnig värdera egendomen, som är

brandförsäkrad för 54,200 kronor och taxerad till 85,000 kronor. Den sakkunnige

uppskattar egendomens värde inklusive tomt till 123,662 kronor; huset är cirka

13 år gammalt och väl bibehållet. Enligt uppgift anser vederbörande brandstodsbolag,

att brandförsäkringsvärdet efter nuvarande förhållanden bör vara 80,000

kronor. Fastigheten avkastar årligen i hyror 4,630 kronor, men anser den sakkunnige,

att dessa efter kontraktens utgång kunna höjas till 8,100 kronor.

Under sådana förhållanden anser telegrafstyrelsen detta köp vara för telegrafverket

synnerligen fördelaktigt och har därför avslutat kontrakt därom, under

[10.]

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års Ulläggsstat.

[10.] förutsättning, att Kungl. Majrts tillstånd till köpet erhålles före tillträdesdagen,

som är bestiimd till den 1 oktober 1919.»

Telegrafstyrelsen tiar därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas

den från Va mantal kronoskatte Mjölby nr 11 Munke eller Gästgivaregården

i Mjölby socken avsöndrade, med nr 24 betecknade tomten om

1,270 kvadratmeter med därå uppförda byggnader för en köpeskilling

av 100,000 kronor, dels ock för ändamålet å tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Departements- Av utredningen i ärendet framgår, att telegrafverkets verksamhet

chefen. • Mjölig särskilt telefonrörelsen, på de senare åren hastigt utvecklats,

så att behovet av större lokaler för telefonstationen inom en snar framtid

blir oavvisligt. För att tillgodose detta behov har telegrafstyrelsen

sökt för en längre tid förhyra ytterligare lokaler i den fastighet, vari

stationen för närvarande är inrymd, men därvid icke lyckats. Genom

det av styrelsen nu föreslagna inköpet av samma fastighet skulle telegrafverkets

lokalfråga kunna för framtiden på ett tillfredsställande sätt

ordnas. Den fordrade köpeskillingen, 100,000 kronor, synes skälig.

Därjämte är att märka, att fastigheten framdeles torde kunna lämna en

väsentligen högre avkastning än för närvarande. Jag tillstyrker därför

styrelsens framställning. Då köpeanbudet är bindande endast under

förutsättning att Kungl. Maj:ts tillstånd till köpet erhålles före den 1

oktober 1919, torde frågan härom böra föreläggas innevarande års

riksdag och det erforderliga beloppet anvisas å tilläggsstat för år 1919.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inköp för telegrafverkets räkning av den

från Va mantal Mjölby nr 11 Munke eller Gästgivaregården

avsöndrade tomten nr 24 i Mjölby socken med

därå uppförda byggnader å tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag å 100,000 kronor..

6. Angående inköp av byggnadstomt i Lidköping.

Angående Vidare har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 24 september 1918

inköp av av anförda skäl hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

tomt i dels medgiva, att för telegrafverkets räkning må inköpas fastigheten

Lidköping. nr 1^568 i Lidköping för en köpeskilling av högst 100,000 kronor,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 25

dels ock för ändamålet å tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor.

Som telegrafverket disponerar nuvarande lokal i Lidköping till den

1 oktober 1927 och behovet av nya lokaler dessförinnan icke synes

trängande, anser jag, att med fråga om inköp av tomt för nybyggnad

ännu kan anstå något år, vadan jag icke funnit anledning att hänskjuta

telegrafstyrelsens förevarande framställning till beslut av 1919 års

riksdag.

7. Angående inköp av byggnadstomt i Halmstad.

Vidare har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 24 september 1918

angående anslag för kapitalökning att upptagas å tilläggsstat för år

1919 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels medgiva,

att för telegrafverkets räkning må inköpas fastigheten nr 19, 20, 21,

22 och 23 och valltomten litt. A i Halmstads norra rote samt nr 235

i stadsdelen Fredriksvall, allt i Halmstad, för en köpeskilling av högst

100,000 kronor samt att å denna tomt må uppföras en stationsbyggnad

för en beräknad kostnad av 570,000 kronor, dels ock till förenämnda

tomtinköp samt till påbörjande av samma stationsbyggnad å tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 170,000 kronor.

Därjämte har telegrafstyrelsen i sin skrivelse den 24 september

1918 angående anslag för kapitalökning under år 1920 hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för fortsättande av ifrågavarande

byggnadsarbeten för sistnämnda år anvisa ett reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Vid övervägande av förevarande framställning har jag emellertid

funnit priset å den till inköp ifrågasatta tomten vara alltför högt,

vadan och då andra utvägar för tillgodoseende av telegrafverkets behov

av ökat utrymme torde böra undersökas, jag icke funnit anledning

hemställa, att ifrågasatta tomtköp och byggnadsföretag måtte underställas

1919 års riksdag.

Under åberopande av vad jag denna dag under punkterna 8, 9,

10 och 11 anfört till statsrådsprotokollet i fråga om anslagsäskandena

beträffande telegrafverket i avdelningen Utgifter för kapitalökning

å 1920 års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 4425 18 4

Angående

inköp nr

byggnads

tomt i

Halmstad.

s. 26 Kontrollera mot PDF

rno

[12.]

[13.]

[14.]

[15.]

Fortsatt utveckling''

av

statens

telefon- och

telegrafväsende.

26 Utgifter lör kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

att till täckande av brist, som uppkommit ä av

riksdagen anvisade anslag till uppförande av en telefonstationsbyggnad

å den telegrafverket tillhöriga tomten

nr 9 i fjärde kvarteret av Göteborgs stads elfte rote, på

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 210,000 kronor;

att för inköp av tomterna nr f 2, 5, 4, 5 och 6

i kvadraten Klinten i Norrköping samt uppförande därstädes

av arbetarbostäder, för en beräknad kostnad

av 306,000 kronor, på -tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 133,000 kronor;

att för inköp av tomterna nr 12, 13, 14 och 15 i

kvarteret Opalen i Eskilstuna samt för uppförande å

samma tomter av arbetarbostäder, för en beräknad

kostnad av 221,000 kronor, på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 105,900 kronor;

att för inköp av tomterna nr 9 och 10 i sjuttioandra

kvarteret i Ludvika ävensom för uppförande å

nämnda tomter av ett bostadshus, lör en beräknad

kostnad av 120,000 kronor, å tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 66,900 kronor.

II. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende.

Med hänvisning till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna

dag under punkten 13 beträffande telegrafverket i avdelningen Utgifter

för kapitalökning å 1920 års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för fortsatt utveckling av statens telefon- och

telegrafväsende på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 15,000,000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Utgifter tör kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

27

Statens järnvägar.

A. Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade

järnvägar.

I. Bangårdar.

1. Utvidgning av spärsystemet vid Värtan.

I skrivelse den 1 november 1916 framlade jcärnvägsstyrelsen förslag [16.]

i fråga om åtgärder för en utvidgning av spårsystemet vid Värtan, och Utrullning

beräknades dessa åtgärder komma att draga en kostnad av 400,000 gy^emetrid

kronor. Med bifall till av Kungl. Maj:t i anslutning till berörda förslag Värtan,

gjord framställning anvisade 1917 års riksdag för ifrågavarande ändamål

för år 1918 ett anslag å sistnämnda belopp, med rätt för Kungl. Maj:t

att förskottsvis redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna

beloppet.

I skrivelse den 9 oktober 1918 meddelar nu järnvägsstyrelsen, att

kostnaderna för arbetets utförande på grund av de stegrade arbetsoch

materialpriserna komma att överskrida de ursprungligen beräknade

med 110,000 kronor, och hemställer styrelsen, att detta belopp måtte

anvisas på tilläggsstat för år 1919.

Då det av styrelsen begärda tilläggsanslaget torde vara erforderligt Departementsredan

under innevarande år för fullbordandet av ifrågavarande arbeten, chefenhemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utvidgning av spårsystemet vid Värtan på

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 110,000 kronor.

2. Ombyggnad av Göteborgs bangård.

I förenämnda skrivelse den 9 oktober 1918 hemställer styrelsen om [17.]

ett anslag av 1,500,000 kronor på tilläggsstat för år 1919 för förvärv Ombyggnad

av vissa för nya bangårdsanordningar samt för nya verkstadsanläggningar

i Göteborg erforderliga markområden. Styrelsens framställning gård.

i denna del lyder:

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tittäggsstat.

I samband med pågående utredning av frågan om nya bangårdsanordningar

i Göteborg bär järnvägsstyrelsen ansett det erforderligt utarbeta förslag till framtida

utbyggnad av den invid staden belägna Sävenäs rangerbangård. Härvid bär

det visat sig, att för denna bangård under åren 1906 och 1911 förvärvade markområden

icke äro tillfyllest för beredande av tillräckliga utvidgningsmöjligheter

för bangården.

Sedan Säveåns aktiebolag, såsom ägare till en stor del av de härför erforderliga

markområdena, under meddelande, att bolaget komme att från sina ägor

utefter bangårdens norra sida inom den närmaste tiden avyttra tomter för industriella

anläggningar, under år 1917 bos styrelsen anhållit om angivande av de

markområden, som från bolagets ägor på nämnda sida av bangården erfordrades för

dennas utvidgningar, lämnade styrelsen under band till bolaget uppgift å de områden,

som enligt styrelsens åsikt antagligen komme att härför erfordras. Sedermera

har bolaget hos styrelsen anhållit om bestämt besked, ifall styrelsen ämnade

förvärva de sålunda uppgivna områdena, i vilket fall köp snarast borde ske, då

bolaget icke ansåg sig längre kunna undanhålla områdena från försäljning. Då

styrelsen anser det angeläget, att ifrågavarande markområden bliva förvärvade av

statens järnvägar, innan de hunnit övergå i annan hand och möjligen bebyggda,

har styrelsen inlett underhandlingar med bolaget angående förvärv av desamma.

Dessa underhandlingar äro visserligen icke ännu helt slutförda, men under

hand har en preliminär överenskommelse träffats med bolaget på villkor, att

köpeskillingen bestämmes till 8 kronor per kvadratmeter jämte 6 % ränta från

den 1 juli 1918, tills likvid sker,, samt att överenskommelsens giltighet blir beroende

av att Kungi. Maj:t och riksdagen före den 1 juli 1919 ställa erforderliga

medel till styrelsens förfogande för köpeskillingens gäldande.

De områden, som innefattas i berörda preliminära överenskommelse, komma

enligt styrelsens åsikt att erfordras för ovannämnda framtida utvidgning av rangerbangården,

huru än Göteborgs bangårdsfråga i övrigt kommer att lösas, och

det överenskomna priset av 8 kronor per kvadratmeter torde, med hänsyn till

vad som betalats vid försäljning av närliggande tomter, icke kunna nedprutas,

vadan styrelsen anser det ifrågasatta köpet böra komma till stånd.

Det till köp ifrågasatta området innehåller en areal av cirka 37,500 kvadratmeter,

vadan köpeskillingen skulle uppgå till 300,000 kronor jämte 6 % ränta från

den 1 juli 1918 tills likvid sker. Räntan till den 1 januari 1920, då området

skulle av statens järnvägar tillträdas, uppgår till 27,000 kronor, vadan summan

av köpeskilling och ränta utgör 327,000 kronor.

Markprisen i Göteborg och trakten närmast däromkring äro stadda i

starkt uppåtgående, och torde det icke utan snart förvärv låta sig göra att, åtminstone

för någon längre tid, undanhålla från bebyggande vissa områden, som

för ordnande av Göteborgs bangårdsfråga äro oundgängligen erforderliga och som

genom spekulation eller bebyggande hota att ådraga statens järnvägar oskäligt

uppdrivna markförvärvskostnader.

Styrelsen anser det därför önskvärt, att för ifrågavarande ändamål till styrelsens

disposition ställes ett belopp å 700,000 kronor, häri inräknat för förutnämnda

förvärv från Säveåns aktiebolag erforderliga 327,000 kronor.

I samband med markförvärv för en blivande bangårdsombyggnad bör därjämte

mark förvärvas för en ny huvudverkstad invid Göteborg.

Den nuvarande huvudverkstaden i Göteborg är nämligen synnerligen trång

och omodern och kan ej utvidgas. Som den enligt en av styrelsen uppgjord

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstcit.

plan för verkstadsväsendets systematiska utveckling vid statens järnvägar ej heller TI7.]

kan beräknas få kvarligga på den plats, där den nu är belägen, under någon längre följd

av år, har styrelsen ansett sig böra planera för anläggande av en ny huvudverkstad.

Uti åberopade plan, som nu ej kan överlämnas, har man med hänsyn till de

dåliga grundförhållandena utgått ifrån, att åtminstone till en början icke planlägga

någon större lokomotivreparationsverkstad i eller i närheten av Göteborg, utan

endast dit förlägga en vagnreparationsverkstad med tillhörande hjälp verkstäder,

varvid dock området om. möjligt bör tilltagas så stort, att, ifall så visar sig lä.mpligt,

plats finnes även fö? en lokomotivreparationsverkstad.

En större vagnverkstad bör nämligen under alla förhållanden vara förlagd

i eller i närheten av Göteborg för att i möjligaste mån frånkomma tomvagntransporter

till huvudverkstäderna i Örebro och Malmö. Göteborgs egenskap av

stor export- och importhamn gör nämligen, att en betydande mängd reparationsmässiga

godsvagnar bliva tillgängliga därstädes, och beträffande pérsonvagnar är

Göteborg hemstation för en stor del, vilket allt gör, att transporterna av vagnar

till en därstädes förlagd verkstad kunna nedbringas till de minsta möjliga.

För att ett lämpligt markområde för den blivande verkstaden skall- kunna

förvärvas för ett ej allt för högt pris anser styrelsen, att denna fråga bör lösas

inom den närmaste framtiden, enär för industrier välbelägna områden i trakten

av Göteborg äro stadda i hastig värdestegring.

Enligt preliminärt uppgjorda avtal hava kostnaderna för sistnämnda markförvärv

beräknats till sammanlagt 800,000 kronor.

De skal, som av styrelsen anförts för ifrågavarande markförvärv, Departementssynas

mig tillfyllestgörande. Enligt styrelsens beräkning skulle för ehefenförvärv

av vissa för bangårdsfrågans lösande erforderliga markområden

erfordras sammanlagt 700,000 kronor, därav 327,000 kronor för inköp

från Säveåns aktiebolag av ett område med en areal av omkring 37,500

kvadratmeter. Då den för nämnda område preliminärt avtalade köpeskillingen

icke torde vara oskälig, synes köpet böra komma till stånd.

Beträffande det föreslagna markförvärvet för ny huvudverkstad må

meddelas följande kompletterande uppgifter.

För verkstadsanläggningen äro följande områden ifrågasatta till

inköp, nämligen hemmanen Storegården om 700,000 kvadratmeter,

Hökegården om 64,000 kvadratmeter och Lilla Kråketorp om 103,000

kvadratmeter samt viss del av hemmanet Stora Kråketorp om 57,000

kvadratmeter.

I Storegården ingå cirka 157,000 kvadratmeter mark, avsedd för

verkstadsområde och bestående av huvudsakligen inägojord, samt cirka

543,000 kvadratmeter utmark. Denna senare mark måste inköpas, därest

köpet av den övriga marken skall komma till stånd utan expropriationsförfarande.

En sådan expropriation skulle eventuellt kunna medföra

en högre kostnad för ifrågavarande område än den, som stipulerats i

köpeavtalet, vilket i sin tur skulle kunna föranleda en höjning av för
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

[17.]

[18.]

Utvidgning

av rangerbangården

i Nässjö.

30 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

säljningsanbuden för de till Storegården gränsande ägorna. Vidkommande

användningen av utmarken torde den till en mindre del kunna utnyttjas

exempelvis till bostadsområden för verkstadspersonalen, varjämte

den för detta ändamål icke erforderliga delen lämpligen skulle kunna

avyttras.

Beträffande förvärvandet av de för verkstadsanläggningen erforderliga

områdena har preliminärt köpeavtal träffats angående Storegården,

och i fråga om de övriga hava anbud av respektive ägare avlämnats.

Köpeskillingen för Storegården har bestämts till 325,000 kronor,

vilket innebär, att kostnaden för det för verkstadsanläggningen erforderliga

området kommer att uppgå till omkring 1 krona 50 öre per

kvadratmeter och för utmarken till omkring 20 öre per kvadratmeter.

Enligt de ingivna anbuden skulle kostnaden för övriga ifrågasatta områden

komma att uppgå till 2 kronor å 2 kronor 25 öre per kvadratmeter.

Kostnaderna för de ifrågasatta inköpen för verkstadsanläggningen

hava beräknats till sammanlagt 800,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda i detta ämne anförts, får jag

hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för förvärv av vissa för nya bang år dsanor ilningar

samt nya verkstadsanläggningar i Göteborg erforderliga

markområden på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor.

3. Utvidgning av rangerbangården i Nässjö.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning beslöt 1916 års riksdag

utvidgning av rangerbangården i Nässjö för en beräknad kostnad av

700,000 kronor och anvisade för ändamålet för år 1917 300,000 kronor.

Sedermera har 1917 års riksdag för år 1918 anvisat återstoden av det

såsom erforderligt beräknade anslaget eller 400,000 kronor.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 anför styrelsen i detta ämne följande.

På grund av de alltjämt stegrade arbets- och materialprisen komma de för

ifrågavarande företag anvisade medlen icke att vara tillräckliga för arbetets utförande

utan erfordras härför enligt nu verkställd utredning ytterligare ett anslag

av 692,000 kronor. Att kostnadsökningen blivit så betydande är beroende på,

att en stor del av den förut beräknade kostnaden hänför sig dels till spåröverbyggnad,

för vilken kostnaden stigit till mer än det dubbla, dels till en person
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

tunnel, för vilken erforderliga materialier såsom cement ocli armeringsjärn stigit [18.]

i ännu högre grad, speciellt vidkommande armeringsjärn, å vilket priset mi är

omkring fem gånger så högt, som då de tidigare kostnadsförslagen upprättades

På grund av vad sålunda anförts hemställer styrelsen om ett anslag

å tilläggsstat för år 1919 av 692,000 kronor för fullbordande av rangerbangårdens

utvidgning.

Då ifrågavarande arbeten, såsom jämväl vid tidigare framställningar Departementsi

ämnet särskilt betonats, -äro av brådskande natur, torde det för

arbetenas fullbordande erforderliga tilläggsanslaget böra anvisas att utgå

redan under innevarande år. Jag får alltså hemställa, att Kung]. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

•

att för utvidgning av rang erbangården i Nässjö på

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 692,000 kronor.

4. Ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården i Norrköping.

Med bifall till Kung]. Maj:ts förslag har 1915 års riksdag till vissa [19.]

byggnader och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar för år Ombyggnad

1916 anvisat 480,000 kronor, därav 250,000 kronor voro avsedda för

ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården i Norr- spårsysteköping.

I skrivelse den 17 november 1915 anmälde styrelsen seder- bäjfgården

mera, att ifrågavarande ombyggnad och utvidgning, som skulle utföras i Norr
i

samband med inledande av statsbanan Järna—Norrköping å Norr- kol,insköpings

bangård, beräknats kosta 1,025,000 kronor, vilken kostnad

skulle bestridas dels till ett belopp av 160,000 kronor av medel ur förnyelsefonden,

dels med 465,000 kronor av anslaget för nämnda statsbanebyggnad,

dels slutligen med 400,000 kronor av särskilt nybyggnadsanslag,

varför sålunda för arbetets avslutande skulle erfordras återstoden

av det erforderliga nybyggnadsanslaget eller 150,000 kronor. I anslutning

härtill har av 1916 års riksdag sistnämnda belopp anvisats för år

1917 för ombyggnad och utvidgning av spårsystemet vid bangården i

Norrköping.

Beträffande detta företag anför nu styrelsen följande:

Till grund för beviljande av anslag för ifrågavarande arbete har legat 1915

års kostnadsberäkning, slutande å ovannämnda belopp 1,025,000 kronor.

På grund av sedan dess inträffade fördyringar har det emellertid visat sig,

att nämnda kostnad kommer att överskridas, och har under år 1918 uppgjord

s. 32 Kontrollera mot PDF

■ [19.]

Departements
chefen.

[20.]

Provisorisk

åbyggnad

av bangården

vid

Falkenberg.

32 Utgifter för kap ital ökiiing: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

kostnadsberäkning, upptagande — bortsett från den så kallade Ståtbögaviadukten,

vilken tillsvidare anses icke böra komma till utförande — samma arbeten, som

ursprungligen avsetts, givit vid banden, att ett ytterligare belopp av 600,000

kronor erfordras för arbetenas färdigställande. Av denna summa anses 125,000

kronor kunna tagas från den del av överskottet å statsbanan Järna—Norrköping,

som ännu icke disponerats, varför ytterligare ett anslag av 475,000 kronor skulle

erfordras för arbetenas färdigställande.

Styrelsen hemställer med stöd av det anförda, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att dels för fullbordandet av ifrågavarande

företag på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett belopp av 475,000 kronor,

dels ock medgiva, att den ännu ej disponerade delen — utgörande

125.000 kronor — av det överskott, som uppstått å statsbanebyggnaden

Järna—Norrköping, • må användas för nämnda bangårdsarbeten.

Mot vad sålunda föreslagits har jag intet att invända, och får jag

därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för ombyggnad och utvidgning av sparsystemet

vid bangården i Norrköping på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 475,000 kronor;

dels ock medgiva, att den ännu ej disponerade

delen av de besparingar, som uppstått å för statsbanebyggnaden

Järna—Norrköping anvisade medel,

eller 125,000 kronor, må användas för nämnda bangårdsarbeten.

5. Provisorisk utbyggnad av bangården vid Falkenberg.

Med bifall till av Kung]. Maj:t i ämnet gjord framställning har

riksdagen på tilläggsstat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av

190.000 kronor för utförande av en provisorisk utbyggnad av Falkenbergs

station. Återstoden av de för dessa arbeten beräknade kostnaderna,

utgörande tillhopa 240,000 kronor, skulle bestridas med medel

ur förnyelsefonden.

I sin skrivelse den 9 oktober 1918 meddelar järnvägsstyrelsen, att

på grund av sedan hösten 1917, då de kostnadsberäkningar utfördes,

efter vilka ifrågavarande anslag begärdes, alltjämt stegrade arbets- och

materialpriser ytterligare 50,000 kronor beräknades bliva erforderliga,

och hemställer styrelsen om detta belopps anvisande på tilläggsstat

för år 1919.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tillägg sstat. 33

I anslutning till vad järnvägsstyrelsen sålunda föreslagit, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av ''provisorisk utbyggnad av

Falkenbergs station på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

6. Ombyggnad av bangården vid Uppåkra.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har riksdagen

för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på tilläggsstat för år 1918

anvisat ett reservationsanslag av 175,000 kronor.

Enligt av järnvägsstyrelsen i september år 1917 framlagd beräkning

skulle kostnaderna för ifrågavarande arbetsföretag komma att uppgå till

195,000 kronor; och skulle dessa kostnader bestridas dels med förenämnda

anslag och dels till belopp av 20,000 kronor med medel ur

förnyelsefonden. I sin skrivelse den 9 oktober 1918 meddelar järnvägsstyrelsen,

att enligt nu verkställd beräkning, på grund av ökade

arbets- och materialpris, ytterligare 40,000 kronor av anslagsmedel

skulle erfordras för arbetets fullbordande, och har styrelsen hemställt,

att detta belopp måtte anvisas på tilläggsstat för år 1919.

Mot vad sålunda föreslagits har jag icke funnit anledning till erinran,

och hemställer jag därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

för ombyggnad av bangården vid Uppåkra på

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 40,000 kronor.

7. Utvidgning av Ockelbo station in. in.

På framställning av Kungl. Maj:t beslöt 1917 års riksdag, att en

provisorisk utvidgning av Ockelbo station skulle ske för en då beräknad

kostnad av 227,000 kronor, däri även ingick ett belopp av 55,000

kronor för anläggning av en ny mötesplats i stationens närhet. I anslutning

härtill beviljade riksdagen ett anslag å 150,000 kronor för år

1918 för påbörjande av arbetena ifråga. Sedan järnvägsstyrelsen därefter

i skrivelse den 29 september 1917, i samband med framställning

om fortsättningsanslag för berörda arbetens fullföljande och färdigBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 4425 18 5

[20.]

Departements
chefen.

[21.]

Ombyggnad

av ban.

gården vid

Uppåkra.

Departement».

chefen.

[22.]

Utvidgning

av Ockelbo

station

in. in.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[22.] ställande, meddelat, att på grund av ökade arbets- och materialpris

kostnaden för anläggningen i sin helhet komme att uppgå till ej

mindre än 350,000 kronor, har riksdagen för ifrågavarande ändamål å

1918 års tilläggsstat anvisat ett reservationsanslag av 60,000 kronor

samt för år 1919 ett reservationsanslag av 140,000 kronor.

I sin skrivelse den 9 oktober 1918 meddelar nu järnvägsstyrelsen,

att ytterligare 37,000 kronor måste beräknas bliva erforderliga för ifrågavarande

arbetens fullbordande. Orsaken härtill vore att söka i de stegrade

material- och arbetsprisen. Järnvägsstyrelsen hemställer för den

skull om anvisande av sistnämnda belopp å tilläggsstat för år 1919.

Departements- Beträffande det av styrelsen nu begärda konjunkturtillägget torde

skef en. anledning till anmärkning icke föreligga. Jag hemställer därför, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utvidgning av Ockelbo station in. in. på

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 37,000 kronor.

8. Utvidgning av bangården vid Kiruna.

[23.]

Utvidgning

av bangården

vid

Kirnna.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 hemställer styrelsen om ett anslag

å tilläggsstat för år 1919 av 220,000 kronor för utvidgning av Kiruna

bangård. I detta ämne anför styrelsen följande:

För avvecklande av den malmtrafik, som enligt gällande malmtransportavtal

påvilar statens järnvägar dels mellan Kiruna och Narvik dels ock mellan Kiruna

och Svartön, komma att under de närmaste åren ej oväsentliga utvidgningar .av

Kiruna bangård att erfordras, avseende bland annat anordnande av tillräckliga

spårutrymmen för uppställning av lastade och tomma malmvagnar. I samband

därmed torde ock förbättrad förbindelse mellan huvudbangården och den så

kallade malmbangården komma att bliva behövlig. Järnvägsstyrelsen har emellertid

med hänsyn till de nuvarande på grund av kriget ovissa förhållandena ej

ansett sig nu böra framlägga förslag till en dylik utvidgning.

Emellertid har 1918 års riksdag beslutat biträda Kungl. Maj:ts förslag

till överenskommelse dels angående malmbrytning inom Luossavaara och Grängesbergs

malmfält, dels angående redan medgiven malmbrytning inom Kirunavaara

och Gällivare malmfält, vilket bland annat innebär en malmbrytning från

Luossavaara malmfält av 350,000 ton årligen. Utfraktningen av denna malm förutsätter

anläggandet av ett spårsystem med anslutning till Kiruna malmbangård,

i vilket avseende även styrelsen låtit uppgöra ett förslag, vilket styrelsen anser

böra komma till utförande redan år 1919.

Den utbyggnad av Kiruna bangård i sin helhet, som styrelsen enligt ovanstående

anser vara nära förestående, behöver ej föregripas av den anläggning,

s. 35 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

35

som nu av styrelsen föreslås, enär båda utvidgningsförslagen så planerats, att de

samtidigt ansluta sig till ett slutligt utbyggnadsstadium av Kiruna bangårdsanordningar.

Kostnaderna för det sålunda föreslagna spårsystemet beräknas till 220,000

kronor, och skulle med 1914 års priser samma arbetskvantiteter hava erhållits

för 100,000 kronor, varför 120,000 kronor äro att betrakta såsom konjunkturtillägg

å 1914 års priser. Järnvägsstyrelsen vill dock härvid meddela, att Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag under hand framfört som sin åsikt; att ett större

för bolagets driftsekonomi mera gynnsamt förslag borde komma till utförande,

dragande en kostnad av cirka 550,000 kronor, men har styrelsen för sin del ej

ansett sig kunna biträda detta på grund av bland annat de för förslagets genomförande

höga kostnaderna och därför att detsamma för statens järnvägar icke

medför motsvarande fördelar ur driftsynpunkt.

[23.]

I utlåtande den 4 maj 1918 angående ifrågasatt överenskommelse Departementsbeträffande

malmbrytningen inom Luossavaara malmfält meddelade järn- chefenvägsstyrelsen,

att den föreslagna utfraktningen av malm förutsatte anläggande

av ett spårsystem vid Luossavaara med anslutning till Kiruna

malmbangård samt malmficksbrygga jämte elektriska spel för vagnarnas

manövrerande invid densamma. Styrelsen beräknade kostnaderna

för dessa anläggningar — förutom malmficksbryggan och de elektriska

spelen, vilka senare båda anläggningar enligt styrelsens mening borde

bekostas av malmbolaget ensamt — till 120,000 kronor. Av denna

summa ansåg styrelsen omkring hälften, utgörande kostnader för omändring

av vissa befintliga anordningar m. in., böra bestridas av bolaget,

under det att statens järnvägar borde påtaga sig övriga kostnader för

spåranordningarna, enär dessa kunde anses erforderliga för vagnuppställning

och vagnomsättning. Vid ärendets föredragning inför Kungl.

Maj:t den 10 maj 1918 uttalade chefen för finansdepartementet sin anslutning

till styrelsens mening angående kostnadsfördelningen.

Till nu berörda förslag ansluter sig jämväl i huvudsak den av

styrelsen den 9 oktober 1918 föreslagna utvidgningen av spårsystemet

vid Kiruna, för vilken anläggning kostnaderna beräknats till 220,000

kronor. I detta belopp ingå även kostnader för de nya spårens elektrifiering,

för vilket arbete kostnaderna ej medräknades i den tidigare

uppgivna kostnadssumman, 120,000 kronor. Enär någon överenskommelse

angående kostnadsfördelningen vid tidpunkten för avgivande av

styrelsens ifrågavarande förslag ännu icke träffats, ansåg sig styrelsen

vid anslagsäskandet tills vidare böra begära hela kostnadsbeloppet,

därvid styrelsen handlat i överensstämmelse med de principer, som av

styrelsen i regel tillämpas vid anslagsbegäran för arbeten å stationer,

där enskilda äro skyldiga att lämna bidrag till kostnadernas bestridande.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Utgifter för kapital ökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[23.] Nu berörda förslag förutsätter en utlastningsplats med malmfickor

i lågt läge. På framställning av Luossavaara—Kiirunavara aktiebolag

har styrelsen emellertid senare låtit utreda möjligheterna för spåranslutning

till en malmutlastningsplats med malmfickorna förlagda i högt

läge i huvudsaklig överensstämmelse med av bolaget uttalade önskemål.

Därvid har befunnits, att, förutom en mottagningsstation vid utlastningsplatsen

ävensom själva förbindelsespåret, en mindre mottagningsstation

skulle bliva behövlig intill Kiruna malmgård. I skrivelse till

bolaget den 29 november 1918 har styrelsen därefter meddelat, att

styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot att sistnämnda

anläggningar komme till stånd i stället för de i styrelsens skrivelse

den 9 oktober 1918 angivna, och har styrelsen tillika föreslagit, att

statens järnvägar skulle påtaga sig hela kostnaden för de spåranordningar,

som vore erforderliga för vagnuppställning och vagnomsättning,

samt att bolaget skulle tillfullo bekosta anläggningen av den övre mottagningsstationen

jämte förbindelsespåret till de av statens järnvägar

bekostade spåranordningarna. Sedermera har ''trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund,

som enligt avtal med Luossavaara—Kiirunavaara

aktiebolag kommer att ombesörja brytningen i Luossavaara, hos Ivungl.

Maj:t förklarat sig godkänna sistnämnda förslag i fråga om kostnadsfördelningen

samt hemställt, att utvidgning av Kiruna bangård måtte

utföras i enlighet med detta senare förslag.

Det nya förslaget till utvidgning av bangården kommer givetvis

att ställa sig något dyrbarare än som tidigare avsetts, men kunna, enligt

vad jag inhämtat, på frågans nuvarande ståndpunkt några definitiva

kostnadsberäkningar icke framläggas. Med det till hands liggande utredningsmaterialet

hava emellertid de på statens järnvägar kommande

kostnaderna enligt den föreslagna fördelningen beräknats till approximativt

150,000 kronor. Malmbolagets kostnader torde med sannolikhet

komma att bliva betydligt större. Då det synes vara till fördel för

malmbolaget och till ingen olägenhet för statens järnvägar, att det

större förslaget i fråga om bangårdsutvidgningen kommer till utförande,

anser jag mig kunna tillstyrka Grängesbergsbolagets framställning.

Beträffande det erforderliga anslagsbeloppet, torde detsamma i brist

på tillförlitlig utredning kunna upptagas till det av järnvägsstyrelsen

i skrivelsen den 9 oktober 1918 begärda beloppet, 220,000 kronor.

I den mån detta belopp överstiger de på statens järnvägar fallande

kostnaderna, torde detsamma bliva behövligt såsom förskott vid utförande

av anläggningar, vilka skola bekostas av malmbolaget.

Jag hemställer alltså, att Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 37 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 37

att för utvidgning av bangården vid Kiruna på

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 220,000 kronor.

9. Anordnande av nya stationer och mötesplatser,

I denna del anför styrelsen följande:

Med upprepande av vad styrelsen föregående år i enahanda fråga framhållit,

får styrelsen meddela, att vid enkelspåriga linjer med långa stationssträckor, det

vill säga långt avstånd mellan angränsande stationer, föreligger å ett flertal

ställen starkt behov av att dem emellan anordna möjlighet för tågmöten. Dylika

långa stationssträckor hava nämligen till följd, att rubbning av ett tågs gång

starkt inverkar på övriga tåg, och utan tillräckliga möjligheter i allmänhet för

genomförande av behövliga tågföljdsändringar kunna de krav beträffande tågexpediering,

som måste ställas på statens järnvägar, icke nöjaktigt uppfyllas.

Kungl. Maj:t och riksdagen hava även tidigare funnit de framställningar av nu

föreliggande art, som av styrelsen gjorts, berättigade och i regel beviljat de härför

begärda anslagen.

I planen för 10-årsperioden 1918—1927 under år 1919 upptagen tillbyggnad

av hållplatsen vid Norrviken till station, linjen Tureberg—Rotebro, liksom nya

mötesplatser vid Tallnäset, linjen Nybo—Ramsjö, och Stasskölen, linjen Ljuså—

Gransjö, anser styrelsen med hänsyn till nödvändiga inskränkningar i anslagsäskandena

liksom vid förlidet års framställning kunna framskjutas ytterligare

ett år. Vidkommande anläggandet av mötesplats vid Forsmo å linjen Österås—

Selsjön år 1919, så får denna fråga sin lösning i samband med anläggandet av

den av riksdagen beslutade tvärbanan Forsmo—kloting och behöver’ sålunda i

detta sammanhang icke upptagas. För år 1920 upptager planen anläggandet av

fullständig station vid Uttran, mellan Tumba och Rönninge, samt ny mötesstation

vid Aborrtjärn mellan Skinnskatteberg och Krampen, vilka anläggningar av ovan

angivna, anledning även synas tills vidare kunna framskjutas ett år.

Däremot upptog styrelsen i sin förlidet år ingivna framställning medel till

anläggande av en mötesstation dels vid Hammarsjön mellan Medskogsheden och

Ockelbo och dels vid Långviksmon mellan Björna och Treliörningsjö, för vilka

anläggningar dock icke av riksdagen anvisades erforderliga medel. Det hade

varit styrelsens avsikt att förnya sin framställning om anslag till dessa arbeten,

men har nu styrelsen på grund av det ekonomiska nödläget ansett sig böra för

tillfället avstå därifrån.

Förutom dessa tvenne anläggningar hade styrelsen tänkt sig göra framställning

om utbyggnad av militärmötesplatsen vid London mellan Vännäs och Hörnsjö

till fullständig mötesstation, vilket enligt 10-årsplanen skulle komma till utförande

först år 1921, men anser sig styrelsen av samma orsak även böra härifrån

avstå.

Av 1918 års riksdag har för anordnandet av nya stationer och mötesplatser

dels å tilläggsstat för detta år anslagits 300,000 kronor dels för år 1919

anvisats ett reservationsanslag av 367,000 kronor. Alltjämt stegrade kostnader

hava emellertid visat, att de beviljade medlen bliva otillräckliga för utförande

av de sålunda beslutade arbetena, och beräknas för närvarande ett tilläggsanslag

av 281,900 kronor för ändamålet erforderliga.

[23.]

[24.]

Anordnande

av nya stationer

och

mötesplatser.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Emellertid liar styrelsen ansett sig böra i kapitalbesparingssyfte kunna

L J’ föreslå, att med utförande av de häri ingående arbetena vid Kalltjärn och Yxenhaga

tills vidare få anstå, varigenom nyssnämnda belopp 281,900 kronor kan

minskas med 85,800 kronor till 196,100 kronor.

På grund av vad sålunda anförts, har styrelsen hemställt om ett

anslag på tilläggsstat för år 1919 av 196,100 kronor såsom erforderligt

konjunkturtillägg å anslagsmedel, som beviljats av 1918 års riksdag.

Departements- Med biträdande av styrelsens framställning hemställer jag, att Kungl.

chefen. ]\Jaj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av nya stationei'' och mötesplatser

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 196,100 kronor.

10. Yatten- och avloppsledningar vid Kiruna.

[25.] I och för anläggning av vatten- och avloppsledningar vid Kiruna

Vatten, har av riksdagen för åren 1917—1919 anvisats sammanlagt 247,000

0?JdnT/nPar ’ kronor. Detta belopp beräknades föregående år bliva tillräckligt för

vid Kiruna, fullbordande av ifrågavarande anläggning, för vilken kostnaderna ursprungligen

beräknades till 170,000 kronor.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 meddelar styrelsen, att den för anläggningen

anvisade summan, 247,000 kronor, så vitt nu kan bedömas

blir otillräcklig och att totalkostnaderna numera beräknas uppgå till

411.000 kronor, varigenom sålunda en brist kommer att uppstå å

164.000 kronor. Styrelsen hemställer, att detta belopp måtte anvisas

för år 1919.

Departements- Enligt den av Kungl. Maj:t och riksdagen godkända planen för

chefen. ifrågavarande anläggning skulle kostnaderna för densamma fördelas på

tre år. För arbetenas planmässiga bedrivande torde därför det nu erforderliga

tilläggsanslaget böra utgå redan under år 1919. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vatten- och avloppsledningsanläggning vid

Kiruna på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 164,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under

punkterna 19, 21, 22 och 24 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920

års stat får jag härefter hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 39 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 39

att för anordnande av ny lokal godsbangärd i Kristinehamn

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 100,000 kronor;

att för utförande av spåranordningar i anslutning

till förefintliga spårsystem på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

att för utförande av anläggningar vid kol- och

vattenstationer på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 77,000 kronor; samt

att för utförande av speciella anläggningar å bangårdar

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 43,400 kronor.

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar.

Hänvisande till vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag

i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under

punkterna 25, 27 och 29 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920

års stat får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Norrköping och Mjölby på tilläggsstat för år

1919 anvisa ett reservationsanslag av 2,500,000 kronor;

att för anläggande av ytterligare ett järnvägsspår

mellan Aneby och Sandsjö på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor; samt

att för omläggning av södra ingängslinjen till Varbergs

bangård på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 600,000 kronor.

HI. Större broanläggningar.

1. Broförbindelse över Dalälven vid Mora.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har 1917 års riksdag

beslutat utförande av ny broförbindelse över Dalälven vid Mora för en

beräknad kostnad av 750,000 kronor och för arbetets påbörjande för

år 1918 anvisat 500,000 kronor. Sedermera har riksdagen år 1918 för

[26.]

[27.]

[28.]

[29.]

[30.]

[31.]

[32.]

[33.]

Broförbindelse

över

Dalälren

vid Mora.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[33.] arbetets fullbordande för år 1919 anvisat återstoden av den beräknade

kostnaden eller 250,000 kronor.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 anmäler nu styrelsen, att de sålunda

anvisade anslagen visat sig otillräckliga för företagets fullbordande,

och hemställer styrelsen i anledning därav om anvisande för

nämnda ändamål å tilläggsstat för år 1919 av ett anslag å 450,000

kronor. Till stöd härför anför styrelsen:

I skrivelse den 24 mars 1917 angående bland annat anordnande av ny förbindelse

mellan Mora strand och linjen Mora Noret—Orsa framhöll styrelsen, att,

om de vid dåvarande tidpunkt i högsta grad uppdrivna prisen å i synnerhet järn

skulle komma att hålla sig, den uppgivna kostnadssumman av 750,000 kronor icke

torde visa sig tillräcklig. Någon kostnadsberäkning med användande av dessa då

gällande priser hade styrelsen emellertid icke låtit utföra. Konjunkturerna voro

nämligen, ansåg styrelsen, då så svävande, att det icke ens med ringa grad av säkerhet

kunde avgöras, huru de komma att ställa sig vid tiden för arbetenas utförande,

vadan kostnadsberäkningar med användande av då gällande pris måste anses vara

av ringa värde. Emellertid hava, sedan styrelsen avgav sin nyssnämnda skrivelse,

priserna alltjämt stegrats, och komma som naturlig följd härav de förut beräknade

kostnaderna för anläggningen att överskridas. Enligt nu verkställd utredning

torde kostnaderna komma att uppgå till 1,200,000 kronor i stället för 750,000

kronor, vadan ett tilläggsanslag å 450,000 kronor är erforderligt.

Beträffande kostnaderna får styrelsen erinra om, att styrelsen genom skrivelse

den 25 mars 1918 överlämnat förslag till överenskommelse med Ealu—Rättvik—

Mora järnväg angående anläggande och underhåll av en för statens järnvägar och

bolagsbanan gemensam bro, vilken överenskommelse genom brev den 24 maj 1918

vunnit Kungl. Maj :ts godkännande. Enligt berörda överenskommelse skall bolaget

bidraga till den nya brobyggnaden med 107,000 kronor. Den ovan angivna kostnaden

av 1,200,000 kronor utgör det belopp, som enligt utredningen skall falla

på statens del och erfordras således för anläggningens utförande härjämte bolagets

bidrag.

Visserligen kommer i enlighet med sagda överkommelse bron att förläggas

nedanför den nuvarande i stället för ovan densamma, som förut var ifrågasatt,

varigenom den kommer att draga något större kostnader än de förut beräknade,

men den härav orsakade kostnadsökningen motväges av bolagets omnämnda bidrag

till anläggningen. Den nu beräknade kostnadsökningen för bron och spårförbindelsen

är alltså att helt och hållet tillskriva de stegrade arbets- och materialprisen.

Departements• Under åberopande av vad styrelsen i ämnet anfört, hemställer jag,

chefen. Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen

att för utförande av broförbindelse över Dalälven

vid Mora på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 450,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

41

IY. Anläggningar vid huvudverkstäder.

1. Ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö.

Med anledning av i ämnet väckt motion beslöt 1915 års riksdag

att för ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder i Malmö

bevilja ett anslag av 1,000,000 kronor samt därav för år 1916 anvisa

ett belopp av 600,000 kronor. Återstående beloppet, 400,000 kronor,

anvisades sedermera av riksdagen för år 1917. Kostnaderna för verkstadsanläggningen

i dess helhet beräknades ursprungligen till 2,400,000

kronor, varav 1,400,000 kronor skulle bestridas av förnyelsefonden.

Järnvägsstyrelsen meddelade i skrivelse den 1 november 1916, att

väsentliga kostnadsöverskridanden främst på grund av stegrade materialpris

vore att emotse, och uppgav styrelsen, att kostnaden för hela verkstadsanläggningen

enligt då verkställda beräkningar torde komma att

uppgå till sammanlagt 3,630,000 kronor, d. v. s. en ökning i förhållande

till den ursprungligen beräknade av 1,230,000 kronor. Härvid framhöll

dock styrelsen, att de då angivna kostnadsbeloppen icke kunde anses

som definitiva, utan vore beroende på de ändringar i konjunkturerna,

som därefter kunde inträffa under byggnadstiden. Av det för ändamålet

erforderliga tilläggsanslaget, 1,230,000 kronor, ansåg styrelsen

600.000 kronor lämpligen böra utgå under år 1918 och återstoden

630.000 kronor under år 1919. I enlighet härmed har riksdagen jämväl,

med bifall till av Kungl. Maj:t gjorda framställningar, för ifrågavarande

ändamål anvisat för år 1918 600,000 kronor samt för år 1919

630,000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1917 anförde styrelsen beträffande

tillräckligheten av det äskade tilläggsanslaget, att denna fråga givetvis

vore beroende på de under byggnadstiden inträdande konjunkturerna.

Med hänsyn till de stegringar beträffande såväl arbets- som materialpriser,

som alltjämt fortginge, villo det emellertid synas styrelsen, som

om ytterligare kostnadsöverskridanden vore att vänta, varom emellertid

styrelsen lör det dåvarande icke ansåge sig kunna lämna närmare redogörelse.

I anslutning till sina tidigare uttalanden i ämnet anför nu styrelsen

i skrivelsen den 9 oktober 1918 i denna del följande:

Stegringen i arbets- och materialpriser bär som bekant oavbrutet fortgått,

och har densamma för närvarande uppnått en höjd, som styrelsen långt ifrån

kunde förutse, när styrelsen beräknade det förutnämnda tilläggsanslaget av

Bihang till riksdagms protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 4425 18 6

[34.]

Ombyggnad

av statens

järnvägars

reparationsverkstads

i Maintö.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

1,230,000 kronor. Vid nu verkställda utredningar har det nämligen visat sig, att

verkstadsanläggningen ifråga — oaktat styrelsen vidtagit alla de förenklingar i

anläggningen, som styrelsen ansett sig kunna göra utan att anläggningens kapacitet

skulle i någon större mån minskas — torde komma att draga en kostnad

av 5,930,000 kronor och således komma att överskrida den senast beräknade

kostnaden med icke mindre än 2,300,000 kronor, vilket belopp enligt styrelsens

mening torde böra äskas av 1919 års riksdag, på det att fullbordandet av dessa

för trafikens skötsel angelägna anläggningar icke måtte behöva framskjutas av

brist på medel.

De beräknade kostnaderna för de till ombyggnaden hörande olika anläggningarna

dels år 1916 vid den tidpunkt, då ombyggnaden beräknades komma att

draga den förut nämnda kostnaden av 3,630,000 kronor, dels i augusti år 1918

framgå av nedanstående tablå.

Tablå

över de beräknade kostnaderna för ombyggnad av reparationsverkstäderna

i Malmö.

Anläggning.

Beräknad kostnad

Skillnad

ökning +

minskning —.

oktober 1916.

augusti 1918.

Portvaktsstuga med portal ...........................i.............

Kontorsbyggnad .........................................................

| 245,000

245,000

Förrådshus ...............................................................

Oljekällare inberäknat rörledningar...............................

J

59,000

75,000

+

16,000

Ångeentral ................................................................

281,000

333,000

+

52,000

Smedja, hjulverkstad m. m...........................................

210,000

445,000

+

235,000

Lokomotivverkstad ......................................................

1,200,000

2,500,000

+ 1,300,000

Vagnverkstad .............................................................

1,100,000

1,560,000

+

460,000

Diverse bodar ..........................................................

41,000

85,000

+

44,000

Vatten- och avloppsledningar ........................................

130,000

156,000

+

26,000

Stängsel.....................................................................

15,000

15,000

—

Spåranordningar .......................................................

164,500

270,000

+

105,500

Terrassering...............................................................

35,000

56,000

+

21,000

Elektriska ledningar m. m..........................................

50,000

45,000

—

5,000

Ångledningar m. m....................................................

53,000

97,000

+

44,000

Traversbana ...............................................................

46,500

48,000

+

1,500

Summa

3,630,000

5,930,000

| + 2,300,000

De ökade kostnaderna äro uteslutande beroende på de våldsamma konjunkturstegringar,

som ägt rum särskilt beträffande de för ombyggnadsarbetena erforderliga

materialierna.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

43

Med stöd av det anförda har järnvägsstyrelsen hemställt om anvisande

på tilläggsstat för år 1919 av ett belopp å 2,300,000 kronor

till fullbordande av ifrågavarande ombyggnadsarbete.

Då det är av vikt, att ifrågavarande anläggningar kunna fullbordas

inom beräknad tid, d. v. s. under år 1919, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder

i Malmö på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 2,300,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens järnvägars räkning under

punkten 34 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920 års stat hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av anläggningar vid huvudverkstäderna

i Örebro, Östersund—Bollnäs och Notviken—

Boden på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 39,500 kronor.

Y. Lokomotivstations- och drif t verks tadsaiilägguingar.

1. Nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare.

Med bifall till av Kungl. Maj:t gjord framställning bar riksdagen

för uppförandet av nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare för

år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 290,000 kronor.

Enligt av järnvägsstyrelsen i skrivelse den 29 september 1917

framlagd plan skulle det sålunda anvisade beloppet vara tillräckligt för

fullbordande av ifrågavarande arbeten, vilka äro avsedda att i sin helhet

komma till utförande under år 1919. Järnvägsstyrelsen meddelar emellertid

nu, att på grund av ökade material- och arbetspris ytterligare

256,000 kronor beräknats bliva erforderliga för täckande av uppkommen

brist i det redan beviljade anslaget, och hemställer styrelsen, att sistnämnda

belopp måtte anvisas på tilläggsstat för år 1919.

[34.]

Departements''

chefen.

[35.]

[36.]

Nya lokomotivstallar

Tid Kiruna

och Gällivare.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

[36.]

Departements
chefen.

[37.]

Nya och förändrade

anläggningar

för maskinavdelningens

behov

vid Krylbo.

Departements
chefen.

[38.]

[39.]

Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen.

att för uppförande av nya lokomotiv stallar vid

Kiruna och Gällivare på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 256,000 kronor.

2. Nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens

behov vid Krylbo.

I anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställningar har

riksdagen för uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo för åren

1918 och 1919 anvisat sammanlagt 575,000 kronor, vilket belopp vid

1918 års riksdag beräknades bliva erforderligt av anslagsmedel för

anläggningarnas färdigställande.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 meddelar järnvägsstyrelsen, att

på grund av ökade material- och arbetspris ytterligare 155,000 kronor

beräknats bliva behövliga såsom konjunkturtillägg å förut beviljade

anslag. Styrelsen hemställer fördenskull, att detta belopp måtte anvisas

på tilläggsstat för år 1919.

Med biträdande av styrelsens ifrågavarande framställning hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av ny lokomotivstation vid Krylbo

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 155,000 kronor.

På grund av vad jag anfört till statsrådsprotokollet denna dag i

fråga om anslag för statens järnvägars räkning under punkterna 36

och 37 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920 års stat, hemställer

jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av tillbyggnad av och diverse anläggningar

vid vissa lokomotivstationer på tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 332,000

kronor; samt

att till utförande av arbeten vid driftverkstäder

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 35,000 kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning; bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

45

Under åberopande av vad jag till sistnämnda statsrådsprotokoll

anfört under punkterna 38 och 40 får jag vidare hemställa, att Kuugl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

Yl. Husbyggnader.

att för husbyggnader på tilläggsstat för år 1919 [40.]

anvisa ett reservationsanslag av 4,435,100 kronor;

samt

VII. Telegraf- och sektionstelefonledningar

samt kabelarbeten.

att för anläggande av telegraf- och sektionstelefon- [41.]

ledningar samt för utförande av kabelarbeten på tillläggsstat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

225,000 kronor.

Vill. Elektriska belysningsanläggningar.

I sin skrivelse den 29 september 1917 angående anslag att äskas [42.]

av 1918 års riksdag meddelade järnvägsstyrelsen, att den allt mer fram- Elektriska

trädande fotogenbristen då tvingat järnvägsstyrelsen att med drivmedel

bekosta anordnande av elektrisk belysning å ett antal bangårdar, i all- ningar.

männa och tjänstelokaler samt i boställslägenheter. Enligt vad styrelsen

nu meddelar, har styrelsen under år 1918 av samma skäl låtit anordna

dylik belysning å ett stort antal stationer i allmänna och tjänstelokaler

samt i bostäder. Då styrelsen finner det angeläget att fortfarande, i

den mån elektrisk ström blir tillgänglig invid järnvägen, installera

elektrisk belysning för nämnda behov, har styrelsen för avsikt att framdeles

under rådande brist på lysoljor använda driftmedel för möjliggörande

av anordnande av elektrisk belysning. Under sådana förhållanden

anser styrelsen sig icke nu böra begära anslagsmedel för nya

anläggningar av ifrågavarande slag.

Av 1918 års riksdag har för elektriska belysningsanläggningar för

år 1919 anvisats ett reservationsanslag av 154,000 kronor. Järnvägsstyrelsen

framhåller nu, att alltjämt stegrade kostnader visat, att de

beviljade medlen bliva otillräckliga för utförande av de beslutade arbe
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

[42.]

Departementi
chefen.

[43.]

[44.]

[45.]

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

fena och att för närvarande ytterligare ett belopp av 75,000 kronor

beräknas för ändamålet erforderligt. Styrelsen hemställer jämväl, att

sistnämnda belopp måtte anvisas på tilläggsstat för år 1919.

Under åberopande av vad styrelsen i förevarande ämne anfört,

hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för utförande av elektriska belysningsanläggningar

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 75,000 kronor.

På grund av vad jag under punkterna 41, 45 och 46 i statsrådsprotokollet

denna dag anfört i fråga om anslag för statens järnvägars

räkning i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920 års stat hemställer

jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

IX. Växel- och signalsäkerhetsanläggningar.

att för utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 600,000 kronor;

X. Dispositionsanslag för oförutsedda och

mindre arbeten.

att såsom dispositionsanslag för oförutsedda och

mindre arheten på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor; samt

XI. Konjunkturtillägg till vissa före år 1918

beviljade anslag.

att såsom konjunktur tillägg till vissa före år 1918

av riksdagen beviljade anslag till utförande av nya byggnader

och anläggningar vid statens trafikerade järnvägar

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

47

B. Nya statsbanebyggnader.

I. Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten

vid Haparanda.

Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har

1915 års riksdag dels — under förutsättning att mellan Kungl. Maj:t

och dåvarande kejserliga ryska regeringen överenskommelse träffades

angående åvägabringandet av järnvägsförbindelse mellan statsbanan Karungi—Haparanda

och finska järnvägsnätet i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av särskilda delegerade för svenska och ryska regeringarna

den 12 april 1915 upprättat förslag till konvention — beslutat

ej mindre anordnande av dylik järnvägsförbindelse medelst framdragande

av järnvägsspår från Haparanda söder om staden belägna station i östlig

riktning över Torne älv på bro, sträckande sig mellan lämplig punkt

söder om Haparanda och Pirkkiö (Björkön) å finska sidan, än även till

följd därav erforderlig utvidgning av Haparanda station, dels för påbörjande

av berörda arbeten, såvitt på Sverige ankomme, för år 1916

anvisat ett anslag av 1,000,000 kronor.

Sedan därefter mellan Kungl. Maj:t och ryska regeringen träffats

sådan överenskommelse, som ovan nämnts, har 1917 års riksdag dels

för fullföljande av järnvägsförbindelsen ifråga anvisat för år 1918 ett

belopp av 1,230,000 kronor, dels ock medgivit, att för enahanda ändamål

finge användas de besparingar, dock högst 1,000,000 kronor, som

beräknades uppkomma å de för statsbanorna mellan Lappträsk och

Veittijärvi samt mellan Karungi och Haparanda beviljade anslagen.

Sammanlagt har således för denna järnvägsförbindelse anvisats ett

belopp av 3,230,000 kronor, vilket belopp av styrelsen i skrivelse den

1 november 1916 beräknades bliva erforderligt för anläggningarnas

fullbordande. Av detta belopp avsågs 1,520,000 kronor för själva brobyggnaden,

1,259,600 kronor för utbyggnad av Haparanda bangård och

450,400 kronor för övriga delar av huvudlinjen mellan Haparanda och

finska gränsen m. m.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 anmäler nu styrelsen, att anläggningarna

icke kunna fullbordas för den förut beräknade kostnaden.

Styrelsen anför i denna del följande: I

I sin skrivelse den 1 november 1916, däri styrelsen gjorde framställning

om anvisande av anslag för arbetenas fullbordande, framhöll styrelsen, att de

då angivna kostnadsbeloppen icke kunde betraktas som slutgiltiga särskilt vid
-

[46.]

Järnvägsförbindelse

mellan

svenska och

finska järnvägsnäten

vid Haparanda.

s. 48 Kontrollera mot PDF

[46.]

48 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1.919 års tillägg sstat.

kommande bangården och till densamma hörande husbyggnader med mera, i det

att fullständigt utarbetade planer, för vilka fordrades ytterligare samarbete med

dels den finska järnvägsstyrelsen, dels de svenska post- och tullmyndigheterna,

icke förelågo i avseende på de utrymmen med mera, som erfordrades för tillgodoseende

av nämnda myndigheters intressen.

I detta sammanhang vill styrelsen meddela, att arbetena icke kunnat bedrivas

så, att anläggningen kan öppnas för allmän trafik under år 1918 utan

först under loppet av år 1919. Dels hava svårigheterna att anskaffa järn till

den stora bron över Torne älv förorsakat försening av brobyggnaden, så att

denna icke torde bliva fullt färdig förrän i början av år 1919, dels har arbetskonfiikt

vid stationshusbyggnaden hindrat detta arbete, dels slutligen hava beträffande

arbetsintensiteten och möjligheten att anskaffa tillräckliga arbetskrafter

samma företeelser gjort sig gällande vid denna banbyggnad, som styrelsen omtalat

ifråga om statsbanan Sveg—Brunflo. Särskilt bör framhållas, att vissa arbeten

å Haparanda bangård, bland annat större bergarbeten, icke kunnat igångsättas,

oaktat för desamma av arbetsbefälet bjudits priser ungefär tre gånger så

höga, som brukat betalas före kristidens inträdande. Visserligen hava avtal

träffats om dessa arbeten med dugande förmän till de pris, som arbetsbefälet

sålunda bjudit, men dessa förmän hava sedermera före arbetenas igångsättande

förklarat sig tvingade att avstå från de avtalade arbetena, enär de av vissa ytterlighetsgrupper

bland arbetarna förbjudits bedriva arbetena, om de icke kunde

betinga sig de pris, som nämnda arbetargrupper fordrat eller omkring fyra

gånger så mycket som betalats för dylika arbeten före kristiden. Då styrelsen

icke ansett sig kunna stå till svars med att betala sådana priser, hava arbetena

ifråga hittills måst ligga nere. Särskilt ä nu ifrågavarande arbetsplats hava arbetarnas

krav på höga förtjänster gjort sig gällande, antagligen såsom en följd

av att under den tid, den störa genomfartstrafiken till och frän Finland pågick,

de många speditörerna i konkurrens med varandra drevo upp arbetsprisen till

orimlig höjd. A andra sidan kan det ej förnekas, att prisen på livsförnödenheter

samtidigt stigit synnerligen kraftigt och mera än på de flesta andra platser i

landet. Av sistnämnda skäl har det blivit nödvändigt att vid denna arbetsplats

i särskilt hög grad vidtaga anordningar för arbetsstyrkans inkvartering och förplägnad,

vilket icke kunnat ske utan högst betydande kostnader för statsverket.

På sätt styrelsen förutsatt i sin skrivelse den 1 november 1916, har det

vid utarbetande av ritningarna till de på Haparanda bangård erforderliga husbyggnaderna

visat sig, att vissa lokaler måst tillkomma eller måst göras större

än som då förutsågs. Så har för att tillgodose utrymmesbehovet för tullmyndigheterna

tillkommit en särskild tullkammarbyggnad samt större lokaler för de

resandes visitering, läkarundersökning med mera. Dessa ökade anordningar hava

nu beräknats i runt tal draga en kostnad av 230,000 kronor. Då dessutom av

kända skäl arbets- och materialprisen undergått en mycket avsevärd stegring

sedan senaste kostnadsberäkningar verkställdes år 1916, och ökade kostnader

jämväl förorsakats på grund av de anordningar, styrelsen ovan angivit hava varit

behövliga för arbetarnas inkvartering och förplägnad, har den för bananläggningen

år 1916 beräknade kostnaden visat sig komma att överskridas.

Styrelsen har nu låtit verkställa ny kostnadsutredning, varav framgår, att

överskridelsen kommer att belöpa sig till icke mindre än 2,000,000 kronor. Förutom

den del härav eller 230,000 kronor, som enligt vad ovan sagts är att hänföra

till ökade anordningar, är den övriga delen av kostnadsöverskridelsen för
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

orsakad av konjunktur stegringarna, beträffande vilka, förutom vad här ovan anförts, ri g -i

gäller vad styrelsen därom meddelat ifråga om enahanda sak i sin redogörelse L

för överskridelserna å statsbanan Sveg—Brunflo. Av den del av kostnadsöverskridelsen

å Haparanda—Finska gränsen, som är att hänföra till konjunkturstegringarna

eller 1,770,000 kronor, komma i runt tal 563,000 kronor på bron

över Torne älv, 517,000 kronor på bangårdsutbyggnaden med tillhörande husbyggnader,

214,000 kronor på spåröverbyggnad, 260,000 kronor på provisoriska

kraftstationer, belysningsanläggningar och dylikt, 200,000 kronor på allmänna

omkostnader för arbetets ledning, arbetarnas inkvartering och förplägnad med

mera samt återstoden av överskridelsen på övriga poster såsom terrassering,

vägkorsningar, telegraf och signaler m. m.

För att arbetena i sin helhet och i förut planerad omfattning skulle kunna

fullbordas under år 1919, vore det nödvändigt, att ovan angivna belopp av

2,000,000 kronor ställdes till styrelsens disposition för år 1919. Emellertid kar

styrelsen med hänsyn till angelägenheten att i möjligaste mån begränsa anslagskraven

nu tänkt sig, att det tillsvidare bör kunna anstå med utläggandet av eu

del spår och växlar å bangården, intill dess det visar sig, att dessa spår och

växlar med nödvändighet krävas för trafikens skötande. Het i de beräknade kostnaderna

ingående beloppet för nu nämnda spår och växlar utgör i runt tal 200,000

kronor, vadan det ovan angivna belopp av 2,000,000 kronor för arbetenas fullbordande

skulle kunna för närvarande minskas till 1,800,000 kronor.

Med stöd av vad sålunda anförts hemställer styrelsen om ett anslag

på tilläggsstat för år 1919 av 1,800,000 kronor till fullbordande av

järnvägsförbindelsen mellan de svenska och finska järnvägsnäten vid

Haparanda.

Efter framställningar av chefen för generalstaben har Kungl. Maj:t, DepaHementspå

föredragning av dåvarande chefen för lantförsvarsdepartementet, chefengenom

beslut den 26 januari 1917 bemyndigat järnvägsstyrelsen att

utföra vissa militära skyddsanordningar i omedelbart samband med järnvägsbron

över Torne älv vid Haparanda för en kostnad av högst 120,000

kronor, och har Kungl. Maj:t sedermera den 12 juni 1917 förklarat, att

samtliga av nyssnämnda beslut föranledda kostnader skola bestridas av

anslaget för anordnande av järnvägsförbindelse mellan svenska och

finska järnvägsnäten vid Haparanda. I skrivelse den 4 september 1918

har järnvägsstyrelsen därefter meddelat, att på grund av de avsevärt

stegrade material- och arbetsprisen det för ifrågavarande militära anordningar

bestämda beloppet, 120,000 kronor, komme att bliva otillräckligt,

och att ytterligare 50,000 kronor erfordrades för arbetenas fullbordande.

Enligt vad jag inhämtat, har förevarande anslag till följd av den

däri uppkomna bristen icke till någon del kunnat tagas i anspråk för

täckande av kostnaderna för de beslutade skyddsanordningarna, vilka

icke ingingo i de ursprungliga kostnadsberäkningarna. Nämnda kostnad

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 4425 18 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[46.] ingår ej heller i det nu begärda tilläggsanslaget å 1,800,000 kronor.

Då skyddsanordningarna torde böra utföras i omedelbart samband med

brobyggnaden i övrigt, bör därför till sistnämnda belopp läggas den

för nämnda anordningar beräknade kostnaden eller 170,000 kronor. Jag

hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av järnvägsförbindelse mellan

de svenska och finska järnvägsnäten, såvitt på Sverige

ankommer, på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 1,970,000 kronor.

II. Statsbanan Karungi—Haparanda.

[47.] Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning har 1913 års riksdag

Statsbanan — under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark

Haparanda. me^ mera iakttoges — beslutat anläggning av statsbana från Karungi

till Haparanda för eu beräknad kostnad av 1,495,000 kronor samt för

påbörjande av nämnda anläggning för år 1914 anvisat ett anslag av

600.000 kronor. Sedan ytterligare utredningar för banans sträckning

blivit verkställda och kostnaden ökats utöver den förut beräknade med

147,500 kronor för anläggning av en militärstation vid Tossa, har 1914 års

senare riksdag — efter ett från sistnämnda belopp gjort mindre avdrag —

för år 1915 för arbetenas avslutande beviljat ett ytterligare anslag av

1,042,400 kronor. Såsom av föregående punkt inhämtas, har emellertid

1917 års riksdag medgivit, att för den beslutade järnvägsförbindelsen

mellan de svenska och finska järnvägsnäten vid Haparanda finge användas

de besparingar, dock högst 1,000,000 kronor, som då beräknades

uppkomma å de för statsbanorna mellan Lappträsk och Veittijärvi samt

mellan Karungi och Haparanda av riksdagen beviljade anslag. På

grund härav hava från statsbanan Karungi—Haparanda överförts

770.000 kronor till statsbanan Haparanda—Finska gränsen.

I detta ämne anför styrelsen i skrivelsen den 9 oktober 1918

följande:

Vid den tidpunkt, då styrelsen lios Kungl. Magt föreslog överförande

av medel till Haparanda—Finska gränsen från Karungi—Haparanda, beräknade

styrelsen, att på sistnämnda statsbana skulle finnas kvar fullt tillräckliga medel

för fullbordande av å densamma återstående arbeten. Vidkommande dessa arbeten

må anföras, att, ehuru rälsläggningen redan på sommaren år 1915 var

framdragen till Haparanda, så att banan då kunde öppnas för provisorisk trafik,

å själva banlinjen dock återstodo avsevärda kompletteringsarbeten, vilka bland

s. 51 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

51

annat på grund av svårigheter att anskaffa tillräcklig arbetsstyrka samt i följd

av den pågående livliga tågtrafiken först så småningom under årens lopp kunde

utföras. Men därjämte återstodo och återstå till stor del ännu jämväl de på nu

ifrågavarande statsbana fallande arbetena på Haparanda bangård. Så snart rälsläggningen

framkommit till Haparanda, blev det nödvändigt att med största

skyndsamhet provisoriskt ordna förhållandena därstädes för mottagande av den

synnerligen livliga genomgångstrafik, som varit rådande därstädes under krigsåren.

Hels har det under denna tid icke varit möjligt att utan hinder för trafiken

verkställa nämnvärda arbeten för den permanenta bangården, dels hava planerna

för denna bangård av skäl, som styrelsen omnämnt i sin framställning här

ovan beträffande spårförbindelsen Haparanda—Finska gränsen, icke kunnat fastställas

eller genomföras förrän på senaste tid. Ovan angivna omständigheter

hava gjort, att såväl omtalade kompletteringsarbeten å linjen som bangårdsarbetena

blivit eller komma att bliva utförda under en tidsperiod, då de i dessa

trakter särskilt stora konjunkturstegringarna gjort sig fullt gällande.

På grund härav har det vid nu verkställda förnyade kostnadsutredningar

och med nu rådande priser visat sig, att det verkliga överskottet å banan icke

uppgår till tidigare beräknade och nu för annat ändamål i enlighet med statsmakternas

beslut disponerade 770,000 kronor utan endast till 340,000 kronor,

vadan sålunda arbetena icke kunna fullbordas, utan att för ändamålet ytterligare

anslås ett belopp av 430,000 kronor, vilka böra få disponeras under år 1919, då

arbetena beräknas bliva fullbordade.

Med stöd av vad sålunda anförts har järnvägsstyrelsen hemställt

om anvisande på tilläggsstat för år 1919 av ett belopp å 430,000 kronor

för fullbordande av arbetena å ifrågavarande bana.

Då styrelsens framställning i denna del icke givit mig anledning

till erinran, får jag hemställa, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för arbetena å statsbanan Karungi—Haparanda

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 430,000 kronor. III.

III. Statsbanan Yeittijärvi—Karungi—Matarengi.

Med bifall till Kungl. Majrts framställning har 1911 års riksdag

— under förbehåll att vissa villkor om kostnadsfri upplåtelse av mark

med mera iakttoges — beslutat anläggning av en statsbana från Veittijärvi

till Karungi och från Karungi till Matarengi, för vilken bana kostnaden

i sin helhet beräknades till 2,837,000 kronor, samt för påbörjandet

av arbetena med nämnda bana för år 1912 beviljat ett anslag

av 900,000 kronor. Sedermera hava 1912 och 1913 års riksdagar för

banans fullbordande dels beviljat sammanlagt 1,737,000 kronor, dels

[47.]

Departements
chefen.

[48.]

Statsbanan

Yeittijärvi - Karungi —

Matarengi.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[48.] ock medgivit, att härutöver finge användas de besparingar intill ett

belopp av 200,000 kronor, som uppkommit å det till anläggning av en

statsbana från Morjärv till Lappträsk samt en landsväg från Boden till

Lappträsk anvisade anslaget.

Järnvägsstyrelsen meddelar emellertid i skrivelsen den 9 oktober

1918, att de sålunda till bananläggningens disposition förefintliga medlen

icke varit tillräckliga, utan att en brist å 190,000 kronor uppkommit.

Anledningen till denna brist är, enligt vad styrelsen vidare meddelar,

att söka i olika omständigheter. Sålunda bar ökat bostadsutrymme beretts

viss personal genom att densamma tilldelats, som numera är brukligt,

två rum och kök, i stället för, som avsett var, ett rum och kök.

Vidare har åt vissa trafikplatser givits något ökad omfattning, postlokal

anordnats i stationshuset i Matarengi med mera. Slutligen hava en

del kompletteringsarbeten utförts under nu rådande kristid, varigenom

desamma avsevärt fördyrats. Med stöd av vad sålunda anförts har

styrelsen hemställt, att för fullbordande av arbetena med ifrågavarande

anläggning å tilläggsstat för år 1919 måtte anvisas 190,000 kronor,

varav 40,000 kronor äro att betrakta såsom konjunkturtillägg å 1914

års prisnivå.

Departements- I anslutning till vad styrelsen sålunda anfört, hemställer jag, att

chefen. Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för arbetena med statsbanan Veittijärvi—

Karungi—Matarengi på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 190,000 kronor. IV.

IV. Utfartsvägar till landsvägen Boden—Lappträsk.

[49.] Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning har

Utfarts- 1913 års riksdag beslutat anläggning av utfartsvägar till landsvägen

landsvägen Boden—Lappträsk från stationer och mötesplatser å statsbanan Boden

Boden— —Lappträsk för en beräknad kostnad av 172,600 kronor. Sedermera

lappträsk. ^ar 1914 års senare riksdag för utförande av de beslutade arbetena anvisat

nämnda belopp.

I skrivelsen den 9 oktober 1918 anmäler järnvägsstyrelsen, att kostnaderna

för vägarnas anläggning, vilket arbete till större delen utförts,

sedan kristiden inträtt, nu beräknas på grund av konjunkturstegringarna

komma att överskrida de ursprungligen beräknade med 40,000

s. 53 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 53

kronor. Styrelsen hemställer därför, att sistnämnda belopp måtte an- [49.]

visas på tilläggsstat för år 1919.

Då styrelsens föreliggande framställning icke givit mig anledning DepaHemenutill

erinran, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anläggande av utfartsvägar till landsvägen

Boden—Lappträsk från stationer och mötesplatser å statsbanan

Boden—Lappträsk på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslag för statens järnvägars räkning under punkten

47 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å 1920 års stat, hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till fortsättning av statsbanan Sveg—Brunflo [SO.]

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor.

Med hänvisning till vad jag under punkterna 48 och 51 i sistnämnda

statsrådsprotokoll anfört, får jag slutligen hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

C. Markförvärv.

att för inköp av mark, som erfordras för utvidgning [51.]

av vissa järnvägsstationer och för blivande dubbelspåranordningar,

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av 500,000 kronor; samt

D. Inventarier.

att för nya inventarier vid statens järnvägar på till- [52.]

läggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

3,000,000 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[53.]

[54.]

[SÖ.]

[56.]

Konjunkturtilläg''gr

till tidigare

beviljade

anslag för

utbyggnad

av kraftstationen

vid Porjus.

Statens vattenfallsverk.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning

under punkterna 53, 54 och 55 i avdelningen Utgifter för kapitalökning å

1920 års stat får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
I.

Södertälje kanalverk

att för fortsättande av arbetena med Södertälje

kanals ombyggnad på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor;

II. Trollhätte kraftverk.

att för fortsättande av första utbyggnaden av en

kraftstation vid Lilla Edet på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 1,550,000 kronor;

III. Forjus och Harsprångets kraftverk.

att på tilläggsstat för år 1919 bevilja

dels för fortsättande av första utbyggnaden av en

kraftstation vid Harsprånget ett reservationsanslag av

2,000,000 kronor;

dels ock för ytterligare arbeten för Stora Lule älvs

reglering ett reservationsanslag av 1,000,000 kronor.

Konjunkturtillägg till tidigare beviljade anslag för utbyggnad av kraftstationen

vid Porjus.

För fullbordande av Porjus kraftverks första utbyggnad genom

insättande av ett nytt trefasaggregat i kraftstationen utöver förut befintliga

fyra maskinaggregat beviljade 1916 års riksdag ett anslag av

775,000 kronor, varav 625,000 kronor anvisades för år 1917 och återstoden,

150,000 kronor, för år 1918.

Vidare anvisade 1917 års riksdag för påbörjande av en andra utbyggnad

av Porjus kraftstation, innefattande utförande av byggnads
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

arbeten för installation av ytterligare ett maskinaggregat ävensom an- [56.]

skaffande av turbin härför, för år 1918 ett anslag av 925,000 kronor.

Slutligen beviljade 1918 års lagtima riksdag 1,000,000 kronor för

fortsättande av andra utbyggnaden av Porjus kraftverk, därav 500,000

kronor på tilläggsstat för år 1918 och 500,000 kronor för år 1919,

vilka anslag avsågo anskaffande av en trefasgenerator jämte tillhörande

upptransformatorer från 10,000 till 70,000 volt, kablar och ställverk

samt en mindre tillbyggnad av ställverkshuset.

I skrivelse den 31 oktober 1918 har nu vattenfallsstyrelsen anmält

behov av ytterligare anslag för fullbordande av hittills beslutade utbyggnader.

Styrelsen anför därvid följande:

»De kostnadsberäkningar, som ligga till grund för de av riksdagen hittills

beviljade anslagen för fullbordande av första och påbörjande av andra utbyggnaden

av Porjus kraftverk, basera sig på prisförhållandena i oktober 1915 för de

båda anslagen å 775,000 respektive 925,000 kronor och i augusti 1917 för anslaget

å 1,000,000 kronor. Med anledning av de prisstegringar, som därefter ägt rum,

komma dessa anslag icke att vara tillräckliga för arbetenas fullbordande. På

grund av den fördyring, som redan kunnat konstateras, kan man beräkna, att ett

fyllnadsanslag av minst 800,000 kronor kommer att erfordras, varav omkring 500,000

kronor för fullbordande av kraftverkets första utbyggnad och resten för den andra

ujbyggnaden i dess hittills beslutade omfattning. Dessa belopp böra vara disponibla

redan under år 1919. Någon tillförlitlig beräkning av fyllnadsanslagets

storlek låter sig ej för närvarande utföra, särskilt därför att vissa delar av anläggningen

såsom transformatorer med tillhörande ställverk äro avsedda att beställas

först efter fredsslutet för ernående av rimligt pris.»

I anslutning till det ovan anförda har vattenfallsstyrelsen föreslagit,

att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen å tilläggsstat för år 1919

äska 800,000 kronor, utgörande konjunkturtillägg för de anläggningar,

som erfordras för fullbordande av dels Porjus kraftverks första utbyggnad,

dels samma kraftverks andra utbyggnad i hittills beslutad

omfattning.

Då jag icke har någonting att erinra mot bifall till förevarande Departements

framställning, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen chefen''

att såsom konjunkturtillägg till tidigare beviljade

anslag för utbyggnad av Porjus kraftstation å tilläggsstat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

800,000 kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad jag denna dag anfört till statsrådsprotokollet

i fråga om anslagsäskandena för statens vattenfallsverks räkning

under punkterna 57, Gl, 62 och 63 i avdelningen Utgifter för kapitalökning

å 1920 års stat får jag härefter hemställa, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen.

[57.]

IY. Motala kraftverk.

att för fortsättande av arbetena med en statens kraftstation

vid Motala på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 1,500,000 kronor;

[58.]

Y. Distributionsanläggningar för statens

kraftverk

att för utförande av distributionsanläggningar och

därmed sammanhängande arbeten för statens kraftverk

på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag

av 3,000,000 kronor;

[59.]

Yl. Inventarier för statens vattenfallsverk

att till inventarier för statens vattenfallsverk å tillläggsstat

för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av

1,000,000 kronor;

[60.]

YII. Uppförande av bostadshus åt statens

vattenfallsverks personal m m

att för uppförande av bostadshus åt statens vattenfallsverks

personal m. m. på tilläggsstat för år 1919

anvisa ett reservationsanslag av 500,000 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

57

Statens utlåningsfonder.

1. Lånefonden för tjiinstemannasaniliället vid Mörby.

För avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby [61.J

har riksdagen anvisat för år 1912 ett anslag av 930,000 kronor, för Lånefonden

år 1913 ett anslag av 200,000 kronor, vid 1917 års riksdag för år ”manna8-1*"

1918 ett anslag av likaledes 200,000 kronor, vilket anslag Kungl. Magt samhället

tillerkändes rätt att redan under år 1917 av tillgängliga medel utan- ''ld Morbj,‘

ordna samt vid 1918 års riksdag, på tilläggsstat för samma år, ett

anslag av ytterligare 200,000 kronor. Av de anvisade beloppen hava

330,000 kronor avsetts för anläggande av vägar m. m. å den till tjänstemannasamhället

upplåtna delen av Mörby kronoegendom, medan återstoden,

1,200,000 kronor, avsetts till lån för bebyggande av området

i fråga.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift har nu tjänstemannasamhällets Framställning

vid Mörby egnahemsförening meddelat, att, sedan statskontoret av aIöreegnn“nhge“6''

nämnda fond beviljat byggnadslån, för utlämnande av ytterligare bygg- °

nadslån återstode endast omkring 96,000 kronor. Under uppförande

vore inom samhället byggnader, varför enligt gällande bestämmelser

beräknades byggnadslån till sammanlagt belopp av 190,000 kronor, varjämte

dessutom å redan överlåtna tomter inom närmaste tiden komme

att påbörjas byggnader, för vilka beräknades lån för omkring 60,000

kronor. För beredande av möjlighet att från ovannämnda lånefond erhålla

lån för dessa byggnader och för vidare fullföljande av byggnadsverksamheten

å det till föreningen upplåtna området har föreningen anhållit,

att av Kungl. Maj:t måtte hos innevarande års riksdag utverkas

anslag för avsättning till lånefonden med 200,000 kronor.

Till följd av remiss har statskontoret den 16 oktober 1918 av- statskontoret,

givit utlåtande i ärendet. Statskontoret har därvid meddelat, att å

ifrågavarande fond för det dåvarande funnes en disponibel kassatillgång

av 149,699 kronor 64 öre. Av detta belopp måste emellertid vid 1918

års slut omkring 53,000 kronor användas till gottgörande av statsmedlen

för de för samma år å lån från fonden belöpande räntorna och

kunde alltså det för utlämnande av nya lån tillgängliga beloppet beBihang

till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 käft. (Nr 2). 4425 18 8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Utgifter tör kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

[61.] räknas till omkring 96,000 kronor. På grund härav och med hänsyn

till vad av sökanden meddelats angående storleken av det under den

närmaste tiden förefintliga lånebehovet, syntes intet vara att erinra mot

beviljande av ett ytterligare anslag till fonden å 200,000 kronor.

Härigenom skulle det belopp av 1,400,000 kronor, som vid fondens inrättande

år 1911 avsågs böra disponeras för utlämnande av byggnadslån,

vara uppnått. Anslaget ifråga, vilket torde böra, såsom hittills

varit fallet, uppföras under titel »utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder»

samt utgå av lånemedel, torde av sökanden vara avsett

att uppföras å tilläggsstat för år 1919, på samma sätt som det av 1918

års riksdag anvisade anslaget för enahanda ändamål uppförts på 1918

års tilläggsstat. Då, enligt vad av ansökningen syntes framgå, anslaget

till åtminstone en avsevärd del torde bliva erforderligt för understödjande

av under år 1919 pågående byggnadsverksamhet, ville statskontoret

icke motsätta sig dess anvisande redan för nämnda år. Statskontoret

ansåge sig dock icke böra därvid underlåta att framhålla, att

anvisande å tilläggsstat vore avsett att förekomma endast i de fall, där

medelsbehovet icke kunnat förutses vid uppgörande av statsregleringen

för det år, då utgiften skulle bestridas, och att, då det läge synnerlig

vikt uppå att denna tilläggsstatens karaktär av undantag från det normala

förfarandet uppehölles, användningen av densamma måtte varda

inskränkt till det minsta möjliga.

Departements- Av det belopp om högst 1,400,000 kronor, som enligt den av rikschefen.

dagen godkända planen rörande anordnande av ett egnahemssamhälle å

kronoegendomen Mörby beräknades bliva erforderligt till lån för områdets

bebyggande, har riksdagen hittills anvisat 1,200,000 kronor. Emellertid

torde vid det förhållande, att vad sålunda anvisats blivit i det näi-maste

disponerat, av riksdagen böra äskas ytterligare medel för att tillföras

lånefonden för tjänstemannasamhället. Då det begärda beloppet, 200,000

kronor, såsom statskontoret framhållit, ligger inom ramen för beräkningen

av erforderliga byggnadslån, har jag icke funnit något att erinra

mot storleken av detsamma. Enär de belopp, som anvisats vid

1917 och 1918 års riksdagar, enligt riksdagens medgivande fått tagas

i anspråk under samma år de beviljats, i följd varav det för utlämnande

av nya lån tillgängliga beloppet för närvarande utgör allenast

omkring 96,000 kronor, lärer, för att det av föreningen nu begärda anslaget

skall kunna fylla därmed avsett ändamål, det vara nödvändigt,

att anslaget får redan under innevarande år disponeras. Med hänsyn

härtill och då jämväl det kan anses som ett statsintresse, att den bygg
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat. 59

nadsverksamhet, som ifrågavarande anslag avser att befrämja, under

nu rådande förhållanden å bostadsmarknaden utan uppskov understödjes,

anser jag i likhet med statskontoret anslaget böra uppföras på tilläggsstat

för innevarande år.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för avsättning till lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby på tilläggsstat för år 1919 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda

tillstyrkt och hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter

instämde, behagade Hans Maj:t Konungen gilla

och bifalla samt förordnade, att avtryck av detta protokoll

skulle överlämnas till finansdepartementet för

att tjäna till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts

nådiga proposition till riksdagen angående tilläggsstat

för år 1919.

Ur protokollet:

Conr. Falkenberg.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Sammandrag och register

till

utgifter för kapitalökning å tilläggsstat för år 1919

för

de till civildepartementet hörande aftärsdrivande verk

och utlåningsfonder.

Att täckas av

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Summa

Kronor

ö.

Kronor

I».

Kronor

ö.

Postverket.

1

2

I. Inventarier, reservationsanslag ...............

250,000

II. Inköp och bebyggande av fastigheter:

2

2

Posthusbyggnad i Gällivare, reservations- anslaq .............................

125,000

3

2

Byggnadstomt i Ludvika, reservationsanslag

30,000

—

4

5

Fastighet i Yästanfors, reservationsanslag

45,000

—

5

7

Fastighet i Värnamo, reservationsanslag...

48,600

—

Säger för postverket

498,600

—

—

—

498,600

Telegrafverket.

I. Inköp och bebyggande av fastigheter:

6

9

Stationsbyggnad i Uppsala, reservations- anslag ........................

10,700

7,400

7

10

Upplagsplats och smedja i Sundsvall,

reservationsanslag ......

8

12

Arbetarbostäder i Nynäshamn, reserva- tionsanslag ............

660,600

122,000

9

20

Bostadshus i Nynäshamn, reservations- anslag ..................

Transport

800,700

-1

- |

—1

498,600

—

s. 61 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

61

Att

täckas av

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

«•

Transport

800,700

_

_

_

498,600

10

22

Fastighet i Mjölby, reservationsanslag......

100,000

—

11

26

Telefonstationsbyggnad i Göteborg (Järn- torgsstationen), reservationsanslag .......

210,000

—

12

26

Arbetarbostäder i Norrköping, reservations- anslag ............................................

133,000

—

13

26

Arbetarbostäder i Eskilstuna, reservations- anslag .............................................

105,900

—

14

26

Bostadshus i Ludvika, reservationsanslag.

66,900

—

15

26

II. Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, reservationsanslag

15,000,000

_

Säger för telegrafverket

16,416,500

—

—

—

16,416,500

_

Statens järnvägar.

A. Nya byggnader och anläggningar vid

statens trafikerade järnvägar.

I. Bangårdar:

16

27

Utvidgning av spårsystemet vid Värtan,

reservationsanslag ...........................

110,000

_

17

27

Ombyggnad av Göteborgs bangård,

1,500,000

18

30

Utvidgning av rangerbangården i Näs- sjö, reservationsanslag .....................

692,000

_

19

31

Ombyggnad och utvidgning av spår- systemet vid bangården i Norrköping,

reservationsanslag ...........................

475,000

20

32

Provisorisk utbyggnad av Falkenbergs

station, reservationsanslag ...............

50,000

_

21

33

Ombyggnad av bangården vid Uppåkra,

reservationsanslag ...................;.......

40,000

_

22

33

Utvidgning av Ockelbo station m. m.,

reservationsanslag ...........................

37,000

—

23

34

Utvidgning av bangården vid Kiruna,

reservationsanslag ..........................

220,000

_

Transport

3,124,000

—

—|l6,915,100

_

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tillägg sstat.

Att täckas av

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Summa

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Transport

3,124,000

—

—

—

16,915,100

—

24

37

Nya stationer och mötesplatser, reserva- tionsanslag ..................:.................

196,100

—

25

38

Vatten- och avloppsledningar vid Ki- runa, reservationsanslag ..................

164,000

—

26

39

Ny lokal godsbangård i Kristinehamn,

reservationsanslag ...........................

100,000

—

27

39

Spåranordningar i anslutning till före- fintliga spårsystem, reservationsanslag

1,000,000

—

28

39

Anläggningar vid kol- och vattensta- tioner, reservationsanslag..................

77,000

—

29

39

Speciella anläggningar & bangårdar,

reservationsanslag ...........................

43,400

—

II. Dubbelspårsbyggnader och linjeom- läggningar:

30

39

Dubbelspår Norrköping—Mjölby, reser- vationsanslag .................................

2,500,000

—

31

39

Dubbelspår Aneby—Sandsjö, reserva- tionsanslag ....................................

1,000,000

—

32

39

Ombyggnad av Varbergs bangård, re- servationsanslag .............................

600,000

—

III. Större broanlilggningar:

33

39

Broförbindelse över Dalälven vid Mora,

reservationsanslag ...........................

450,000

—

IY. Anläggningar vid huvudverkstäder:

34

41

Ombyggnad av statens järnvägars re- parationsverkstäder i Malmö, reser- vationsanslag .................................

2.300,000

_

35

43

Anläggningar vid huvudverkstäderna i

Örebro, Östersund—Bollnäs och Not- viken—Boden, reservationsanslag ......

39,500

Transport

11,594,000

-

-

16,915,100

—

s. 63 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

63

Att

täckas av

Summa

Punkt

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Kronor | ö.

Kronor |

ö.

Kronor J

Ö.

Transport

11,594,000

—

—

—

16,915,100

—

Y. Lokomotivstations- och. driftverkstads- anläggningar:

36

43

Nya lokomotivstallar vid Kiruna och

Gällivare, reservationsanslag ............

256,000

—

37

44

Ny lokomotivstation vid Krylbo, reser- vationsanslag .................................

155,000

—

38

44

Tillbyggnad av och diverse anlägg- ningar vid vissa lokomotivstationer,

reservationsanslag ..........................

332,000

_

39

44

Driftverkstäder, reservationsanslag .......

35,000

~

40

45

VI. Husbyggnader, reservationsanslag........

4,435,100

—

41

45

VII. Telegraf- och sektionstelefonledningar

in. m., reservationsanslag..................

225,000

—

42

45

Vill. Elektriska belysningsanläggningar, re- servationsanslag ............... ..............

i

75,000

—

43

46

IX. Växel-och signalsäkerhetsanläggningar,

reservationsanslag ...........................

600,000

-

44

46

X. Dispositionsanslag för oförutsedda och

mindre arbeten, reservationsanslag . .

500,000

—

45

46

XI. Konjunkturtillägg till vissa före är 1918

beviljade anslag, reservationsanslag ...

3,000,000

—

B. Nya statsbanebyggnader.

46

47

Järnvägsförbindelse mellan de svenska

och finska järnvägsnäten, reservations- anslag ..........................................

1,970,000

_

47

50

Statsbanan Karungi—Haparanda, reser- vationsanslag .................................

430,000

—

48

51

Statsbanan Veittijärvi—Karungi—Mata- rengi, reservationsanslag ..................

190,000

—

49

52

Utfartsvägar till landsvägen Boden—

40,000

50

53

Statsbanan Sveg—Brunflo, reservations- anslag ..........................................

3,000,000

—

1

Transport

26,837,100

|_

1

1-

|l6,915,100

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Utgifter för kapitalökning: bil. 1: 1919 års tilläggsstat.

Att täckas av

Punk

Sid.

lånemedel

andra stats- inkomster

Dumma

Kronor

ö

Kronor

ö

Kronor

ö.

Transport

26,837,101

) —

—

16,915,10C

—

51

53

C. Markförvärv, reservationsanslag ...

500.00C

—

52

53

D. Inventarier, reservationsanslag ...

3,000.00C

—

Säger för statens järnvägar

30,337,100

—

—

—

30,337,100

_

Statens vattenfallsverk.

53

54

I. Södertälje kanalverk:

Ombyggnad av Södertälje kanal, reser- vationsanslag ................................

1,000,000

II. Trollhätte kraftverk:

54

54

Kraftstation vid Lilla Edet, reservations- anslag .......................

1,550,000

_

III. Porjus och Harsprångets kraftverk:

55

54

Kraftstation vid Harsprånget, reserva- tionsanslag ..............•............j........

2,000,000

—

55

54

Störa Lule älvs reglering, reservations- anslag ..............................

1,000,000

_

56

54

Porjus kraftstation, reservationsanslag..

800,000

—

IV. Motala kraftverk:

57

56

Kraftstation vid Motala, reservations- anslag ...................................

1,500,000

_

58

56

V. Distributionsanläggningar för statens

kraftverk, reservationsanslag ............

3,000,000

_

59

56

VI. Inventarier, reservationsanslag ............

1,000,000

—

60

56

VII. Bostadshus åt statens vattenfallsverks

personal m. m., reservationsanslag ...

500,000

Säger för statens vattenfallsverk

12,350,000

—

—

L2,350,000

Statens utlåningsfonder.

61

57

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

200,000

Säger för statens utlåningsfonder

200,000

—

200,000

Summa av utgifter för kapitalökning

- i-

—

- 59,802,200|-

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 2, 1919 års tilläggsstat.

1

Bilaga 2.

Tilläggsstaten för år 1919.

Utgifter för kapitalökning.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majd Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 9

januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

+-u • S^n jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson, anmälde de

ill jordbruksdepartementet hörande ärenden angående utgifter för kapitalökning,

vilka syntes höra föranleda äskande av anslag av riksdagen å

tillaggsstat för år 1919, och yttrade därvid följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökniug: bil. 2, 1919 års til/äggsstat.

[1-]

Kraftled
ningslåne
fonden.

[2.]

. Lånefond för

mindre linberedningsanstalter.

rs.j

Norrbottens

nybygges
lånefond.

Statens utlåningsfonder.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1920 anfört i

punkten 8 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels medgiva, att under år 1919 lån ur kraftledningslånefonden

må beviljas intill ett belopp av

2,500,000 kronor,

dels ock till kapitalökning för denna fond å

tilläggsstat för år 1919 anvisa ett

reservationsanslag av........................... kronor 1,500,000.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av

ärendena angående utgifter för kapitalökning för år 1920 anfört i

punkten 10 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

.

att i avbidan på den proposition angående inrättande

av eu lånefond för mindre linberedningsanstalter,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till

riksdagen, såsom kapitalökning för denna fond å

tilläggsstat för år 1919 beräkna ett

reservationsanslag av............................ kronor 150,000.

I det av mig uti punkten 132 av min framställning denna, dag

angående regleringen för år 1920 av utgifterna under riksstatens nionde

huvudtitel omförmälda ärende beträffande odlingsbidrag till vissa krononybyggare

i Norrbottens län har förslag framställts, bland annat, om

inrättande av en fond, förslagsvis benämnd Norrbottens nybyggeslånefond,

för utlämnande av byggnadslån åt ifrågavarande krononybyggare

samt om anvisande såsom kapitalökning för denna fond för år 1919

av ett anslag av 100,000 kronor.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition angående inrättande

av en fond, benämnd Norrbottens nybyggeslånefond,

som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: bil. 3, 1919 års til/äggsstat. 3

för anläggningskostnaden skulle lämnas av statsmedel och att i årlig hyra skulle

erläggas viss procent å anläggningskostnaden, nämligen 2 procent mer än räntefoten

å det lån, som för ändamålet lämnades av statsmedel. Till upplysning om

anläggningskostnaden hade styrelsen — som samtidigt framhållit, att byggnadskostnaderna

möjligen kunde komma att stiga på ett sätt, som icke du kunde förutses

— en av arkitekten C. A. Danielsson-Bååk den 1 februari 1918 uppgjord, nu

förevarande skrivelse bilagd beräkning enligt dåvarande prisförhållanden. Denna

beräkning, däri kostnaden för själva byggnadsarbetet enligt i januari 1918 avgivet

entreprenadanbud upptagits till 101,310 kronor, hade slutat på ett belopp av 155,000

kronor.

Den förmodan i fråga om byggnadskostnadernas stegring, som styrelsen sålunda

uttalat, hade besannats. Sedan ritningarna till fjärde hemmet underställts

Kungl. Maj:ts prövning och nådigt beslut i anledning därav den 31 maj 1918 meddelats,

hade styrelsen den 28 juni 1918 antagit entreprenadanbud å själva byggnadsarbetet,

slutande å 157,500 kronor — sålunda en betydligt högre summa än arkitekten

i sin beräkning av den 1 februari 1918 därför upptagit. Efter det numera

även entreprenad å värme, vatten- och avloppsledningar antagits, hade styrelsens

arkitekt uppgjort en ny, den 16 september 1918 dagtecknad, skrivelsen bifogad beräkning

över totala anläggningskostnaderna. Denna slutade å ett belopp av 220,000

kronor eller 65,000 kronor mer än beräkningen av den 1 februari detta år.

Anläggningskostnaderna komme sålunda, så vitt man nu kunde förutse, att

överstiga det beviljade statslånet med 65,000 kronor, med vilket belopp i enlighet

med förhandlingarna mellan Kungl. Maj:t och sällskapet statslånet därför syntes

böra ökas. Såsom villkor för ett dylikt tilläggslåns åtnjutande torde samma föreskrifter,

som föreskrivits för lånet å 155,000 kronor, i tillämpliga delar böra få

gälla; och torde lånebeloppet få disponeras i den mån styrelsen efter byggnadens

avsynande och godkännande visade, att den för anläggningen av det fjärde hemmet

gjort utbetalningar utöver 155,000 kronor.

Av vad diakonissällskapets styrelse sålunda antort framgår, att

kostnaden för det ifrågavarande fjärde skyddshemmets uppförande icke

kunnat hålla sig inom det först beräknade beloppet 155,000 kronor,

utan att nämnda kostnad kan antagas komma att överskrida berörda

belopp med 65,000 kronor. På sätt redan förut nämnts, bär staten, i

överensstämmelse med ett av 1918 års lagtima riksdag fattat beslut,

åt svenska diakonissällskapet på vissa villkor beviljat ett lån å förstnämnda

belopp 155,000 kronor. Att, då byggnadskostnaden nu kommer

att överstiga denna summa, staten beviljar sällskapet ett nytt lån å det

överskjutande beloppet 65,000 kronor, synes mig icke vara annat än i

överensstämmelse med vad vid de med sällskapet i detta ämne förda

underhandlingar förutsatts. Jag är alltså beredd att göra hemställan i

enlighet härmed. Det nu ifrågasatta nya lånet torde böra beviljas på

samma villkor som det föregående och säkerhet för detsamma alltså

erhållas genom inteckning i egendomen Viebäck.

Departements
chefen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Utgifter för kapitalökning: bil. 3, 1919 års tilläggsstat.

Med stöd av vad jag sålunda andragit får jag hemställa, att Eders

Kungi. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för beredande av ytterligare lån å 65,000

kronor till svenska diakonissällskapet, utöver det förut

i överensstämmelse med ett av 1918 års lagtima riksdag

fattat beslut redan lämnade å 155,000 kronor, för

uppförande å Viebäck av ett fjärde skyddshem för

minderåriga kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för år

1919 under titel »utgifter för kapitalökniug» bevilja ett

reservationsanslag å................................... kronor 65,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,

behagade Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnade,

att utdrag av detta protokoll skulle överlämnas

till finansdepartementet för att tjäna till ledning vid

författande av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov.

Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning; bil. 3, 1919 års tiiläggsstat.

1

Bilaga 3.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 9 januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde härefter:

På sätt jag redan förut denna dag vid anmälan av de frågor, som

tillhöra regleringen för år 1920 av riksstatens andra huvudtitel, omnämnt

vid behandlingen av de spörsmål, som hade samband med

uppfostran av minderåriga kvinnliga förbrytare, beviljade 1918 års lagtima

riksdag, i anledning av en av Kungl. Maj:t i ämnet avlåten proposition

(nr 161), för beredande av lån å 155,000 kronor till svenska

diakonissällskapet för uppförande å Viebäck i Almesåkra socken av

Jönköpings län av ett fjärde skyddshem för minderåriga kvinnliga förbrytare

å tilläggsstat för år 1918 under titel »utgifter för kapitalökning»

ett reservationsanslag å samma belopp, därvid riksdagen tillika uttalade,

att riksdagen förutsatte, att staten bereddes erforderlig säkerhet för återbetalning

av det ifrågasatta lånet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

Lån till svenska''

iakonisssä

II skåpet

för uppförande

i

Viebäck av

ett fjärde

skyddshem.

s. 2 Kontrollera mot PDF

Svenska

diakoniss
sällskapets
styrelse.

2 Utgifter för kapitalökning: bil. 3, 1919 års t/lläggsstat. gy

Sedan statskontoret, efter hörandet av diakonissällskapets styrelse,

samt fullmäktige i riksgäldskontoret avgivit utlåtande i ärendet, beslöt

Kungl. Maj:t den 11 oktober 1918 att åt diakonissällskapet såsom lån

för uppförande å Viebäck av ett fjärde skyddshem anvisa förutnämnda

belopp 155,000 kronor att uppbäras och åtnjutas under följande villkor,

nämligen:

att ränta å lyftat försträckningsbelopp efter en räntefot av 5 V»

procent skulle erläggas första gången den 31 december 1919 och sedermera

samma dag varje år, till dess försträckningen blivit till fullo

gulden;

att lånet skulle återgäldas i sammanhang därmed, att det avtal

upphörde att gälla, som mellan staten och sällskapet träffats eller kunde

komma att träffas, varigenom sällskapet åtoge sig att å Viebäck till

vård emottaga minderåriga kvinnliga förbrytare, om vilka domstol förordnat

att de skulle insättas i allmän uppfostringsanstalt;

att sällskapets förenämnda egendom Viebäck med därå uppförda

byggnader skirlle utgöra säkerhet för ifrågavarande försträckning, därvid

staten skulle till säkerhet för sin fordrans utfående erhålla inteckning

i egendomen med förmånsrätt näst efter den inteckning å 4,000

kronor, som vilade å egendomen enligt i ärendet företett gravationsbevis

av den 17 september 1918; samt

att sällskapet skulle få av försträckningsbeloppet lyfta 100,000

kronor mot avlämnande av sällskapets förbindelse å hela lånebeloppet,

försedd med ovan angiven säkerhet, samt återstoden, sedan sällskapet

styrkt, att arbetet med uppförandet av det fjärde hemmet vid anstalten

fortskridit så långt, att entreprenören för verkställda arbeten uppburit

100,000 kronor.

Emellertid har diakonissällskapets styrelse till Kungl. Maj:t ingivit

en den 22 november 1918 dagtecknad skrivelse, i vilken styrelsen under

åberopande därav, att det sålunda till sällskapets förfogande ställda beloppet

ej komme att räcka till täckande av hela byggnadskostnaden för det

fjärde heroinet, anhåller, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen utverka, att

sällskapet bereddes ett ytterligare lån för samma ändamål å högst 65,000

kronor. Härom heter det i nyssnämnda skrivelse bland annat följande:

I den skrivelse av den 1 februari 1918, däri styrelsen framlagt det förslag till

överenskommelse mellan staten och diakonissanstalten i Stockholm angående upprättandet

under år 1919 av nu ifrågavarande fjärde skyddshem, som sedermera

legat till grund för Kungl. Maj:ts förutberörda proposition i ämnet till 1918 års

lagtima riksdag, hade styrelsen betingat sig bland andra villkor, att erforderligt lån

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Utgifter för kapitalökning: bil. 2, 1919 års til/äggsstat.

riksdagen, såsom kapitalökning för denna fond å

tillägg sstat för år 1919 beräkna ett

anslag av ............................................. kronor 100,000.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen

sålunda hemställt.

Hans Maj:t Konungen täcktes därtill lämna bifall

samt förordnade, att utdrag av detta protokoll skulle

överlämnas till finansdepartementet för iakttagande vid

uppgörandet av förslag till tilläggsstat för år 1919.

Ur protokollet:

Osborne Kock.

opaginerad Kontrollera mot PDF

1

Utgifter för kapitalökning: 1919 års Ulläggsstat, bil. 4.

Bil 4.

FÖRTECKNING

över

utgifterna för kapitalökning.

Att täckas av

andra stata
polikt

i lånemedel. inkomster.

* Kronor. Kronor.

Statens affärsverksamhet.

A Postverket.

[1.]

Inköp av inventarier.............................

.................. 260,000

—

—

[2.]

Posthusbyggnad i Gällivare .................

.................. 125,000

—

[8.]

Inköp av byggnadstomt i Ludvika ......

.................. 30,000

—

—

[4.]

Inköp av fastighet i Västanfors

................. 45,000

—

—

[5.]

Inköp av fastighet i Värnamo

............... 48,600

“

B. Telegrafverket.

[6.]

Stationsbyggnad i Uppsala....................

.................. 10,700

—

—

[7.]

Upplagsplats och smedja i Sundsvall .....

.................. 7,400

—

[8-1

Inköp av arbetarbostäder i Nynäshamn

.................. 660,600

—

—

[9.]

Bostadshus i Nynäshamn ....................

.................. 122,000

—

—

[10.]

Inköp av fastighet i Mjölby .................

................ 100,000

—

—

[IM

Telefonstationsbyggnad i Göteborg .......

.................. 210,000

—

—

Il2.]

Arbetarbostäder i Norrköping.................

................... 133,000

—*

---

(13.]

Arbetarbostäder i Eskilstuna.................

.................. 105,900

—

—

[14.]

Bostadshus i Ludvika ..........................

................... 66,900

—

—

[15.]

Fortsatt utveckling av statens telefon- väsende ............................................

och telegraf-

................... 15,000,000: —

—

C. Statens järn vägrar.

[16.] Utvidgning av spårsystemet vid Värtan...................

[17.] Ombyggnad av Göteborgs bangård .........................

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt.

110,000:- 1,500,000: —

2 käft. (Nr 2.)

Sid. i

bil 1.

2

2

2

5

9

10

12

20

| 22

26

26

26

26

j 26

27

27

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Utgifter för kapitalökning: 1919 års tilläggsstat, bil. 4.

Att

täckas

av

Punkt i

bil. 1.

lånemedel.

andra stats- inkomster.

Sid. i

Kronor.

Kronor.

bil. 1

[18.]

Utvidgning av rangerbaugården i Nässjö ..................

692,000: —

—

30

[19.]

Ombyggnad och utvidgning av sparsystemet vid ban- gården i Norrköping .............................................

475,000

31

[20.]

Provisorisk utbyggnad av bangården vid Falkenberg...

50,000

—

—

32

[21.]

Ombyggnad av bangården vid Uppåkra.....................

40,000

—

—

33

[22.]

Utvidgning av Ockelbo station m. in.........................

37,000

—

—

33

[23.]

Utvidgning av bangården vid Kiruna ........................

220,000

—

—

34

[24.]

Anordnande av nya stationer och mötesplatser .........

196,100

—

—

37

25.]

Vatten- och avloppsledningar vid Kiruna ..................

164,000

—

—

38

[26.]

Ny lokal godsbangård i Kristinehamn.......................

100,000

—

—

39

[27.]

Spårauordningar i anslutning till förefintliga spårsystem

1,000,000

—

—

39

[28.]

Anläggningar vid kol- och vattenstationer..................

77,000

—

—

39

[29.]

Speciella anläggningar å bangårdar..........................

43,400

—

—

39

[30.]

Dubbelspår Norrköping—Mjölby .............................

2,500,000

—

—

39

talj

Dubbelspår Aneby—Sandsjö ....................................

1,000,000

~

---.

39

[32.]

Ombyggnad av Varbergs bangård ...........................

600,000

—

—

39

[33.]

Broförbindelse över Dalälven vid Mora .....................

450,000

—

—

39

[34.]

Ombyggnad av statens järnvägars reparationsverkstäder

i Malmö ............................................................

2,300,000: —

41

[35.]

Anläggningar vid huvudverkstäderna i Örebro, Öster- sund—Bollnäs och Notviken—Boden .....................

39,500

43

[36.]

Nya lokomotivstallar vid Kiruna och Gällivare .........

256,000

—

—

43

[37.]

Nya och förändrade anläggningar för maskinavdelningens

behov vid Krylbo ................................................

155,000: —

44

[38.]

Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa loko- motivstationer......................................................

332,000

44

[39.]

Driftverkstäder ......................................................

35,000

—

—

44

[40.]

Husbyggnader.........................................................

4,435,100

—

—

45

[41.]

Telegraf- och sektionstelefonledningar samt kabelarbeten

225,000

—

—

45

[42.]

Elektriska belysningsanläggningar ...........................

75,000

—

---

45

[43.]

Växel- och signalsäkerhetsanläggningar....................

600,000

—

■—

46

[44.]

Dispositionsanslog för oförutsedda och mindre arbeten

500,000

—

—

46

[45.]

Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag

3,000,000

—

—

46

[46.]

Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järn- vägsnäten vid Haparanda .................................

1,970,000

_

__

47

[47.]

Statsbanan Karungi—Haparanda ...........................

430,000

—

—

50

[48.]

Statsbanan Veittijärvi—Karungi—Matarengi

190,000

—

•*--

51

[49.]

Utfartsvägar till landsvägen Boden—Lappträsk .........

40,000

*----

52

s. 3 Kontrollera mot PDF

Utgifter för kapitalökning: 1919 års tiHäggsstat, bil. 4. 3

Att täckas ar

Punkt i

bil. 1.

lånemedel.

andra stats- inkomster.

Sid. i

Kronor.

Kronor.

bil. 1.

[SO.] Statsbanan Sveg—Brunflo -------

3,000,000: —

—

53

(51 .J Markförvärv............................................................

500,000: —

—

53

(52.] Nya inventarier .....................................................

3,000,000: —

—

53

D. Statens vattenfallsverk.

[53.J Södertälje kanals ombyggnad....................................

1,000,000: —

—

54

[54.] Första utbyggnaden av eu kraftstation vid Lilla Edet

[55.] F(utsättande av första utbyggnaden av eu kraftstation

1,550,000: —

—

54

vid Harsprånget...................................................

2,000,000: -

—

54

[55.] Stora Lule älvs reglering .......................................

[56.] Konjunkturtillägg till tidigare beviljade anslag för ut-

1,000,000: -

—

54

byggnad av kraftstationen vid Porjus.....................

800,000: —

—

54

[57.J Motala kraftverk ................................................

1,500,000: —

—

56

[58.] Distributionsanläggniugar för statens kraftverk .........

3,000,000: —

'' ''---

56

[59.] Inventarier för statens vattenfallsverk........................

[60.] Uppförande av bostadshus åt statens vattenfallsverks

1,000,000: —

—

56

personal m. in...................

500,000: —

—

56

Punkt i Statens utlåningsfonder.

Sid. i

bil. 1.

bil. 1.

föl.] Lånefonden för Ijänstemannasamhället vid Mörby ......

200,000: —

—

57

Punkt i

Sid. i

bil. 2.

bil. 2.

[1.] Kraftleduiugslånefonden ..........................................

1,500,000: —

—

2

[2.] Lånefond för mindre linberedningsanstalter.................

x) 150,000: —

—

2

[3.] Norrbottens ny byggeslånefond...................................

*) 100,000: —

—

2

Låneunderstöd.

Punkt i

Sid. i

bil. 3.

fl.] Lån till svenska diakonissaustalten för uppförande å

bil. 3.

Viebäck av ett Ijärde skyddshem, att utgå av tillfäl- liga lånemedel ...................................................

65,000: -

—

1

Statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Punkt

Sid. i

i prof.

[1.] Avsättning till statsverkets fond av rusdrycksmedel:

prot.

Spirituosaaccis....................................................

—

20,000,000: —

3

Summa

61,617,200: —

20,000,000: —

*) Beräknat belopp.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

34 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (34)

34 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:371b Skrivelse till Konungen angående regleringen av tilläggsstaten till riksstaten för år 1919. v s. 1 i texten
  2. Rskr. 1919:351 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen om tilläggsstat för år 1919 gjorda framställning om avsättning till statsverkets fond av ru a1 i texten
  3. Rskr. 1919:366 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av vissa bevillningar å tillägg sstat för år 1919. s. 8 i texten
  4. Rskr. 1919:12b Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna för kapitalökning å tilläggsstat till riksstaten för år 1919 i avseende å postoch telegrafverken samt s. 53 i texten
  5. BevU 1919:71 Betänkande angående beräkning av vissa bevillningar å tillägg sstat för år 1919. s. 1 i texten

Visa alla 34