Sök i Ratio Lex

Angående arvoden åt lektorerna i tyska, franska och engelska språken vid universiteten i Uppsala och Lund

7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:206, Angående arvoden åt lektorerna i tyska, franska och engelska språken vid universiteten i Uppsala och Lund

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 206.

1

Nr 206.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående arvoden åt

lektorerna i tyska, franska och engelska språken vid

universiteten i Uppsala och Lund; given Stockholms

slott, den 21 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

dels att för anställande under ytterligare sex år vid universitetet i

Uppsala av lektorer i tyska, franska och engelska språken med den undervisningsskyldighet,

som av Kungl. Maj:t bestämmes, bevilja ett anslag av

99,000 kronor att användas till årliga arvoden å 5,500 kronor åt en var

av nämnda lektorer ävensom att av detta anslag anvisa på extra stat för

år 1920 ett belopp av 16,500 kronor;

dels ock att för enahanda ändamål vid universitetet i Lund bevilja

ett anslag av likaledes 99,000 kronor ävensom att av detta anslag anvisa

på extra stat för år 1920 ett belopp av 16,500 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Värner Rydén.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 178 käft. (Nr 206.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 206.

Arvoden

it lektorerna

i tyska, franska

och engelska

språken

vid universiteten

i

Uppsala och

Lund.

Utdrag

av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet

Konungen i statsrådet å Stockholms slott

1919.

inför Hans Ma:jt

den 21 februari

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

RyDÉN,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter:

I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t

under åttonde huvudtiteln på min hemställan föreslagit riksdagen

dels att, i avvaktan på proposition angående förhöjd ersättning åt lektorerna

i tyska, franska och engelska språken vid universitetet i Uppsala,

för ändamålet beräkna ett belopp av 99,000 kronor, därav på extra stat

för år 1920 16,500 kronor (punkten 74),

dels ock att, i avbidan på proposition angående förhöjd ersättning åt

lektorerna i samma ämnen vid universitetet i Lund, för ändamålet beräkna

ett belopp av likaledes 99,000 kronor, därav på extra stat för år 1920

16,500 kronor (punkten 109).

Det ärende, varom sålunda framställning till riksdagen ställts i utsikt,

anhåller jag att nu få ånyo föredraga inför Kungl. Maj:t.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 206.

För anställande av lektorer i tyska, franska och engelska språken vid

universiteten i Uppsala och Lund hava under en lång följd av år, på

Kungl. Maj:ts framställningar, medel varit av riksdagen anvisade. Sådant

skedde första gången beträffande universitetet i Uppsala år 1888 och beträffande

universitetet i Lund år 1889. Anslagen hava i regel beviljats

för sex år i följd, och sedermera hava de särskilda riksdagarna anvisat de

årliga anslagen. Den sista sexårsperioden, omfattande åren 1914—1919,

utlöper med innevarande års utgång.

De årliga arvodena för en var av samtliga universitetslektorer utgjorde

till och med år 1903 2,000 kronor. Av 1903 års riksdag höjdes

arvodena till 3,000 kronor, med vilket belopp de alltsedan år 1904 årligen

utgått.

I enlighet med av riksdagen uppställt villkor för anslagets utgående

fastställde Kungl. Maj:t den 4 december 1903 reglemente för universitetslektorerna.

Enligt detta reglemente angives deras allmänna uppgift vara

den att bereda den studerande ungdomen tillfälle att under deras ledning

öva sig i vederbörande språks talande och skrivande. Universitetslektor

åligger dels att under lästermin sex timmar i veckan avgiftsfritt meddela

undervisning i det ifrågavarande språket, särskilt med hänsyn till dess

korrekta behandling i tal och skrift, dels ock att därutöver vid behov

meddela enskild undervisning emot ersättning efter överenskommelse. Det

tillkommer vederbörande filosofiska fakultets humanistiska sektion att, på

universitetslektors förslag, meddela närmare bestämmelser angående den

undervisning, som i förra fallet skall i varje vecka av honom avgiftsfritt

meddelas.

Det må vidare erinras, hurusom enligt samma reglemente stadgas, att

behörighet att erhålla anställning såsom universitetslektor tillkommer endast

utländsk man, som, jämte det han är i besittning av erforderlig vetenskaplig

bildning och lärarskicklighet, har det språk, i vilket han skall

undervisa, till sitt modersmål, och under de närmast föregående åren

huvudsakligen vistats i ett land, där språket talas. Universitetslektor förordnas

av kanslern för rikets universitet, på förslag av vederbörande humanistiska

sektion och efter hörande av vederbörande mindre akademiska

konsistorium, för en tid av intill två år, under förutsättning att vederbörliga

avlöningsmedel finnas att tillgå; och kan under enahanda förutsättning

förordnandet för samma person förlängas på längre eller kortare

tid, varvid iakttages, att hela förordnandet ej må omfatta längre tid än

sammanlagt sex år. Undantag från sistnämnda bestämmelse har dock i

ett och annat särskilt fall medgivits av Kungl. Maj:t.

Jag vill vidare erinra därom, att vid 1913 års riksdag Kungl. Maj:t

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 206.

framlade förslag angående höjning i visst fall av ifrågavarande arvoden,

vilka i förhållande till undervisningsskyldighetens större eller mindre omfattning

skulle utgå med 3,500 kronor eller 3,000 kronor. Förslaget, som

närmast var föranlett av krav på ökad tjänstgöringsskyldighet, innebar, att

universitetslektor med en undervisningsskyldighet av liksom dittills sex

timmar i veckan skulle fortfarande erhålla ett arvode av 3,000 kronor

men universitetslektor med en undervisningsskyldighet av sju eller åtta

timmar i veckan ett årsarvode av 3,500 kronor. Riksdagen förklarade sig

emellertid icke vara övertygad om det verkliga behovet av den ifrågasatta

löneförbättringen. Varken arten eller omfattningen av universitetslektorernas

arbete eller hänsynen till tjänsternas besättande med tillräckligt

kvalificerade personer syntes enligt riksdagens mening motivera en sådan

åtgärd.

Nu hava från vederbörande universitetsmyndigheters sida förslag

framlagts om höjning av universitetslektorernas arvoden, vilka förslag betingats

av andra hänsyn än dem, som gjorde sig gällande vid frågans

behandling vid 1913 års riksdag.

I en till det större akademiska konsistoriet i Lund ingiven framställning

har filosofiska fakultetens därstädes humanistiska sektion hemställt

om åtgärders vidtagande för höjning av universitetslektorernas arvode till

5,500 kronor. Sektionen har till stöd för detta förslag anfört följande:

Det nuvarande beloppet för universitetslektorernas arvoden, 3,000 kronor, fastställdes

år 1903. Sedan den tiden har, som bekant, myntvärdet sjunkit högst betydligt,

även oavsett den oerhörda prisstegring som inträtt under de sista fyra åren på

grund av världskriget. Också ha övriga statstjänstemän sedan år 1903 fått sina löner

eller arvoden betydligt ökade, utan att en motsvarande reglering kommit universitetslektorerna

till del.

Vid sagda tid utgjorde de fasta docentstipendiernas belopp 1,500 kronor. Detta

har sedermera ökats till 2,500 och genom riksdagens beslut år 1918 till 3,500 kronor,

för att i det nu föreliggande betänkandet från den s. k. docentkommittén föreslås höjt

till 4,500 kronor, medan Lunds filosofiska fakultet gått än längre och föreslagit 5,500

kronor.

För att till jämförelse taga en annan lärarklass, till vars lön universitetslektorernas

arvode även brukat ställas i en viss relation, vill sektionen påpeka, hurusom

begynnelselönen för lektorerna — inklusive tjänstgöringspenningar — år 1903 utgjorde

3,000 kronor, år 1905 höjdes till 4,000 kronor och år 1918 av riksdagen fastställts till

5,800 kronor. Arvodet för extralärare med full kompetens vid allmänna läroverken

var år 1903 1,800 kronor, det höjdes år 1905 till 2,000 kronor och år 1913 till 2.700

kronor. År 1917 beviljades en tillfällig löneförbättring av 400 kronor för år 1918,

och i den av senaste lagtima riksdag beslutade lönereglering fastställdes extralärarnas

arvode till 3,300 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 206.

Under sådana omständigheter synes det sektionen att både rättvisa och hänsyn

till möjligheten att få universitetslektorsposterna besatta på ett tillfredställande sätt

kräva eu omedelbar ökning av arvodet i fråga.

Det större akademiska konsistoriet i Lund har i skrivelse till kanslern

av den 23 november 1918 avgivit förslag i enlighet med sektionens

hemställan.

Ungefär samtidigt hade vid Uppsala universitet förslag i samma syfte

väckts. I en till humanistiska sektionen därstädes ingiven skrivelse hava

vederbörande ämnesrepresentanter, professorerna E. Björkman, Hj. Psilander

och E. Staaff gjort framställning i enahanda riktning som Lundasektionen,

d. v. s. höjning av ifrågavarande arvoden till 5,500 kronor. I sistnämnda

skrivelse anföres i huvudsak följande:

Enligt kungl. brevet den 4 december 1908 åligger det universitetslektor att under

lästerminen sex timmar i veckau avgiftsfritt meddela undervisning i sitt språk.

Tjänstgöringen för docent, som innehar docentstipendium, föreslås av den s. k. docentkommittén

däremot, såvida den fullgöres genom hållande av propedeutiska föreläsningar,

till intill 50 timmar under lästermin. Maximum för en docents föreläsningsskyldighet

bleve alltså 100 timmar för läsår, under det att minimum för en universitetslektors

är cirka 175.

Universitetslektorernas arvode har hittills bestämts till lika belopp vid båda universiteten.

Det synes klart, att arvodet vid vårt universitet ingalunda bör understiga

det, som komme att fastställas för Lunds. Det är visserligen sant, att det mindre studentantalet

vid det senare i någon mån minskar utsikterna till extra inkomster för

lektorerna därstädes, men det bör framhållas, att denna omständighet mer än uppväges

i fråga om Uppsala dels av lektorernas längre och dyrbarare resor från och till sina

respektive hemland, dels av att levnadsomkostnaderna åtminstone under normala förhållanden

varit större i Uppsala än i Lund.

Av humanistiska sektionen i Lund har hemställan gjorts till större akademiska

konsistoriet, att detta måtte till universitetskanslern ingå med en anhållan att hos

Kungl. Maj:t utverka en höjning av universitetslektorernas arvode till 5,500 kronor.

I likhet med Lunds humanistiska sektion anse vi, att under här åberopade omständigheter

både rättvisa och hänsyn till möjligheten att få universitetslektorsposterna

på ett tillfredsställande sätt besatta kräva en dylik ökning av arvodet i fråga.

Efter det framställningen tillstyrkts av såväl sektionen som drätselnämnden,

har det större akademiska konsistoriet i Uppsala i skrivelse till

kanslern av den 7 december 1918 avgivit förslag i enlighet med den gjorda

hemställan.

Kanslern har i skrivelse den 12 december 1918, med överlämnande

av framställningarna i ämnet, hemställt om avlåtande av proposition till 1919

års riksdag i överensstämmelse med konsistoriernas förslag. Härjämte har

kanslern anfört, att, därest beloppet av docentstipendium, varmed universitetslektors

arvode jämförts, skulle komma att höjas utöver 4,500 kronor,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 206.

det syntes skäligt, att jämväl nämnda arvodesbelopp ökades utöver 5,500

kronor; under denna förutsättning föreslår kanslern, att arvodesbeloppet

fastställes till samma belopp, varmed för närvarande manlig lektors vid

allmänt läroverk avlöningsförmåner utgå i första lönegraden, nämligen till

5,800 kronor om året.

Att de nuvarande arvodesbelopp, vilka tillkomma lektorerna i de tre

levande kulturspråken vid universiteten, äro i förhållande till förevarande

lärares tjänstgöringsskyldighet och de krav i övrigt, som ställas på dem,

oskäligt låga, därom torde ej mer än en mening råda. En höjning av

desamma finner jag redan i och för sig berättigad, och så mycket större

anspråk på beaktande synas anspråk i detta hänseende nu äga, då arvoden

och ersättningar till andra med ifrågavarande lektorer jämförliga akademiska

lärare äro föreslagna till högre belopp än vad förut utgått. Jag

är följaktligen sinnad tillstyrka förslag om en höjning av dessa arvoden.

Beträffande beloppen må erinras, att en jämförelse mellan fast docentstipendium

och arvode till universitetslektor tillförene givit vid handen,

att sistnämnda arvode utgått med ett belopp, som med 500 kronor överstiger

docentstipendium. Jag anser denna proportion böra bibehållas. Då

jag förut denna dag förordat en höjning av docentstipendium till 5,000

kronor, följer därav, att enligt min mening ifrågavarande arvode bör bestämmas

till 5,500 kronor.

Ett bifall till detta mitt förslag torde möjligen medföra, att till prövning

upptages den förut diskuterade frågan om omfattningen av universitetslektorernas

undervisningsskyldighet. Härom är jag ej nu beredd att

uttala mig, innan jag inhämtat vad de akademiska myndigheterna kunna

hava att anföra i sådant avseende. Det torde emellertid få ankomma på

Kungl. Maj:t att utfärda de eventuellt ändrade eller nya bestämmelser,

som härutinnan må befinnas erforderliga.

Beräknat efter 5,500 kronor för envar av de tre lektorerna skulle vid

vartdera universitetet årligen erfordras ett belopp av 16,500 kronor. Då

anslagen torde böra såsom hittills beviljas för sexårsperioder, blir den

hoplagda anslagssumman för vartdera universitetet 99,000 kronor, avsedd

att utgå med en sjättedel årligen under åren 1920—1925.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

dels att för anställande under ytterligare sex år vid

universitetet i Uppsala av lektorer i tyska, franska och

engelska språken med den undervisningsskyldighet, som

av Kungl. Maj:t bestämmes, bevilja ett anslag av 99,000

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 206.

kronor att användas till årliga arvoden å 5,500 kronor

åt en var av nämnda lektorer ävensom att av detta

anslag anvisa på extra stat för år 1920 ett belopp av

16,500 kronor;

dels ock att för enahanda ändamål vid universitetet

i Lund bevilja ett anslag av likaledes 99,000 kronor

ävensom att av detta anslag anvisa på extra stat för år

1920 ett belopp av 16,500 kronor.

Till vad departementschefen sålunda hemställt behagade

Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets

övriga ledamöter, lämna bifall, och skulle proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Em. G:son Bergman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.