Angående anslag till en ingenjör svetenskapsakademi]
1919-03-11 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:210, Angående anslag till en ingenjör svetenskapsakademi]
Dokumentets text
Kungl. Majds proposition Nr 210.
1
Nr 210.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till en
ingenjör svetenskapsakademi] given Stockholms slott den
11 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för upprätthållande
av verksamheten vid en ingenjörsvetenskapsakademi enligt i huvudsak
de av vederbörande departementschef förordade grunder å ordinarie stat/ör
år 1920 under riksstatens sjunde huvudtitel bevilja ett förslagsanslag,
höget.............................................................................................. kronor 40,000.
De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
GUSTAF.
F. V. ''Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 182 höft. (Nr 210.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
i
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars
1919.
N ärvar ande:
Hans excellens herr statsministern EdÉN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,
Statsråden: Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:
Såsom omnämnts i statsrådsprotokollet över finansärenden för den
9 januari 1919 har kommerskollegium i skrivelse den 16 mars 1918
gjort framställning om inrättande av en ingenjörsvetenskapsakademi.
Enär frågan för det dåvarande icke hunnit slutberedas, föreslog Kungl.
Maj:t i årets statsverksproposition riksdagen att i avvaktan på det förslag
om inrättande av en ingenjörsvetenskapsakademi, som framdeles
kunde komma att avlåtas, å riksstaten för år 1920 för ändamålet beräkna
ett ordinarie anslag av 40 000 kronor. Då ärendet numera föreligger
i det skick, att detsamma kan företagas till avgörande, anhåller
jag att få underställa detsamma Kungl. Maj:ts prövning.
I sin ovanberörda skrivelse har kommerskollegium hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte
dels förelägga 1918 års riksdag förslag om anvisande för år 1919
av ett anslag av 38,300 kronor såsom bidrag till upprätthållande under
samma år av verksamheten vid en ingenjörsvetenskapsakademi, under
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
förutsättning att från enskilt håll för ändamålet hopbringades ett kapital
av minst 1.2 5 miljoner kronor,
dels, därest de begärda medlen bleve av riksdagen beviljade, ej
mindre fastställa stadgar enligt av kollegium upprättat förslag för ingenjörsvetenskapsakademien
och ingen]örsvetenskapsakademiens stiftelse, än
även utse trettiofem ledamöter av akademien, fördelade i proportion på
akademiens sex avdelningar,
dels ock bereda ingenjörsvetenskapsakademien tillfälle avgiva förslag,
på sätt kollegium närmare angivit, för förordnande av'' två ledamöter
av styrelsen för statens provningsanstalt.
Till stöd för denna sin hemställan anför kommerskollegium beträffande
behovet av en institution för främjande av teknisk-vetenskaplig
forskning till en början följande.
»Det tidsläge, som världskriget medfört, har med särskild tydlighet låtit
framstå vådorna för ett land att vara beroende av utländsk tillförsel av råvaror
och förnödenheter, särskilt för industrien. A andra sidan har krigets historia, redan
i den mån den hittills kunnat överblickas, visat, att ingenjörsvetenskapen — det är
det tekniska forskningsarbetet på vetenskaplig grund — varit i stånd till ett nydaningsarbete
av ofantligt genomgripande betydelse. Resultaten hava blivit, att förut
förbisedda eller okända hjälpkällor kunnat öppnas och tagas i anspråk för fyllande
av den genom importens upphörande uppkomna bristen på råvaror, resultat som i
viktiga avseenden erkännas komma att utöver den egentliga kristiden bliva av bestående
värde för framtiden.
Erfarenheter av denna art hava gjorts såväl i vårt land som framför allt i de
krigförande länderna, vilkas näringsliv blivit utsatt för än hårdare påfrestningar än vårt.
Tyskland torde vara det land, där svårigheterna av världsvaruutbytets avstannande
tidigast och hårdast gåvo sig tillkänna, men där också ingenjörsvetenskapen
firat sina största triumfer till svårigheternas övervinnande. Redan före
kriget hade man i Tyskland ägnat särskild uppmärksamhet åt utvecklandet av
ingenjörsvetenskaper och teknisk forskningsverksamhet. Allmänt torde också numera
vara erkänd betydelsen härav för den tyska industriens snabba och konkurrenskraftiga
utveckling under de senaste decennierna. Såväl i England och Amerikas
Förenta stater, den tyska industriens huvudkonkurrenter på världsmarknaden, som
i andra länder har man under kriget skyndat att vidtaga åtgärder för att så snabbt
som möjligt söka neutralisera detta Tysklands försprång med avseende på teknisk
forskning på vetenskaplig grund, varom man så småningom kommit till insikt.
Åtgöranden härutinnan hava vidtagits icke blott inom respektive industrier, utan
kraftiga inskridanden hava ägt rum även från statsmakternas egen sida.
I Tyskland hava statsmakterna sedan decennier tillbaka rikligt tillgodosett
den tekniska undervisningen med tidsenliga byggnader och utmärkta laboratorier.
Tekniska och för vetenskapliga arbeten utrustade provningsanstalter hava även
vuxit upp. Den vetenskapliga läggningen av de tekniska studierna har betonats
genom införande i studieplanerna av en särskilt på forskning anlagd studieriktning
Behovot av en
institution för
främjande>v
teknisk-vetenskaplig
forskning.
Kommers
kollegium.
4
Kuvgl. Maj. ts proposition Nr 210.
med Doktor-Ingenieurs-examen som slutmål. Under kriget hava de stora nyskapade
ingenjörsarbetena från början väsentligen letts från krigsministeriets »Kriegs-Rohstoffabteilung».
Denna institution, som från början tillkom såsom ett tillfälligt
kristidsämbetsverk, har numera omvandlats till ett permanent verk, avsett att fullfölja
forskningsuppgifterna även under kommande fredliga tider.
En framstående roll spelar det så kallade »Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft»,
grundat redan före kriget. Det utgör en stiftelse, huvudsakligen av industriella och
finansiella företag, men har en halvofficiell karaktär. Redan 1913 bildades på
denna stiftelses initiativ ett »Kaiser-Wilhelm-Institut fur Kohlenforsclumg», under
ledning av en särskild styrelse, sammansatt av representanter för dels sällskapets
»senat», dels den närmast intresserade industrien, kolindustrien. Nödiga penningmedel
för detta instituts drift lämnas dels av nämnda industri, dels av sällskapet.
Av vad som kunnat publiceras om kolinstitutets hittillsvarande verksamhet framgår,
att resultat av epokgörande betydelse vunnits, särskilt med avseende på utrönande
av stenkolens sammansättning och metoder för utdragande ur desamma på lösningsvägen
av bensin, oljor m. m. Ett »Kaiser-Wilhelm-Institut för Eisenforschung» är
en senare skapelse av samma sällskap, vars verksamhet torde böra följas med
den allra största uppmärksamhet av vår svenska järn- och stålindustri, som däri
torde ha anledning frukta ett höjande av Tysklands konkurrenskraft på kvalitetsområdet
gentemot de svenska stålprodukterna. Utom dessa båda större institut
lär sällskapet hava igångsatt flera smärre specialundersökningar, förlagda till olika
tekniska högskolors laboratorier.
Bland övriga i Tyskland vidtagna åtgärder i här ifrågavarande avseende må
nämnas planerna på upprättande av ett statsinstitut för prövning av uppfinningar
och utveckling av sådana, som befinnas vara av värde. Ett dylikt företag av privat
karaktär »Gesellschaft fur Technik» har redan förut funnits. Vidare må nämnas
»Die Jubiläumsstiftung der deutschen Industrie» och »Die v. Bachstiftung för technisch-wissenschaftliche
Forschung», m. fl. med rikliga penningmedel försedda stiftelser
till forskningsarbetens främjande.
I England har särskilt på det kemiskt-tekniska området uppstått sammanslutningar
mellan industrimän och universitetsmän för bedrivande av undersökningar
och forskningar. En särskild sammanslutning har tagit till uppgift att studera stenkolens
rationella utnyttjande. Av officiell prägel synes »Imperial Institut» vara,
anordnat för bedrivande av studier rörande industriens råvarufrågor överhuvudtaget.
Liknande uppgifter handhavas av en liandelskrigsavdelning i Boarde of Trade. I
Australien har upprättats ett utskott för vetenskap och teknik.
I Frankrike har bland annat upprättats ett »Laboratoire national de Physique
et de Mecanique» för undersökningar och prövning av uppfinningar till industriens tjänst.
I Amerikas Förenta Stater finnas sedan flera år tillbaka på privata donationer
grundade, väl utrustade forskningsinstitut, bland vilka det bekanta »Carnegieinstitutet»
torde intaga främsta platsen. Även statsdepartementen hava drivit och
driva teknisk-vetenskaplig verksamhet. Omfattande undersökningsarbeten, bland
annat på bränsleområdet, äro sålunda utförda av »Mining-departement», som härom
hunnit utgiva omfattande publikationer. På senare tid har även här frågan om stenkolsbränslets
bästa utnyttjande framkallat en särskild studieorganisation. För att
centralisera ledningen av de tekniska forskningsarbetena för såväl krigs- som fredsändamål
har av presidenten inrättats ett »National Research Council», vilket organ
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 5
förses med penningmedel från den synnerligen kapitalstarka stiftelsen »Engineering
Foundation».
I Ryssland, Österrike, Japan, in. il. länder hava organisationer, helt eller
delvis statliga, uppstått för undersökningar i råvarufrågor och prövning av uppiinningar.
Exempelvis har i Japan 1916 upprättats ett forskningsinstitut »Rikagaku
Keukyusko» med ett omfattande program för undersökningars bedrivande. Denna
anstalt är försedd med ett grundkapital av i svenskt mynt cirka 4,000,000 kronor
och erhåller ett årligt statsanslag av cirka 50,000 kronor.
I Sverige hava motsvarande uppgifter trängt i o förgrunden i och med den
tilltagande knappheten på råvaror och förnödenheter. Åtskilligt har också blivit
gjort till svårigheternas mildrande, främst inom industrien själv. Den kemiska
industrien har sålunda under krisåren presterat åtskilligt nytt. Den kraftiga utvecklingen
inom denna industri har manifesterat sig bland annat genom bildandet av
Sveriges kemiska industrikontor, en sammanslutning, som på sitt program upptagit
även forskningsbefrämjande uppgifter, om ock dess förstahandsuppgift torde vara att
tillvarataga den kemiska industriens ekonomiska intressen. Inom cellulosaindustrien
har uträttats ett omfattande tekniskt-vetenskapligt arbete, särskilt inriktat på tillgodogörande
av avfallslutarna för nya ändamål. Denna industri har slutligen igångsatt
en speciell undersökningsanstalt, det så kallade pappersmassekontoret, med uppgift.att
vetenskapligt bearbeta tekniska problem för intressenternas gemensamma räkning.
Inom kristidsorganisationerna, särskilt krigsmaterialkommissionen, har mycket
uträttats till skapande av nya industriella möjligheter och utvägar.
Våra bränslefrågor hava sedan flera år stått på dagordningen och framkallat
krav på ett planmässigt och målmedvetet utredningsarbete. I särskilt denna dag
till Eders Kungl. Maj:t (i Jordbruksdepartementet) avgivet utlåtande, varav avskrift
bilägges (Bil. I), har kollegium behandlat denna fråga och föreslagit upprättande
av ett bränsle- och kraftinstitut för undersökning och bearbetning av hithörande
spörsmål ur enhetliga synpunkter.
Inom järnindustrien ställer den nya tiden stora krav på framatsyftande forskning.
Exempelvis må anföras, att planer äro under utarbetande att särskilt upptaga
det metallograflska forskningsområdet till bearbetning.
Inom det mekaniska och värme-tekniska området föreligga forskningsuppgifter,
som äro i behov att lösas, uppgifter av sådan allmän natur, att det icke
gärna kan tänkas ligga i eu enskild industris intresse att upptaga sådana till bearbetning.
Bland flera av landets främsta ingenjörsvetenskapsmän hava även sedan
ett par år tillbaka diskuterats möjligheterna för att få till stånd ett undersökningsarbete
på nyssnämnda områden.
Kommerskollegium har ansett det vara sin plikt att taga under övervägande,
vad som från statsmakternas sida borde och kunde göras för tillvaratagande av de
för landet, dess industriella självförsörjning och ekonomiska framtid viktiga intressen,
som äro förknippade med den teknisk-vetenskapliga forskningen. De uppgifter, som
föreligga, kunna på följande sätt sammanfattas i tvenne grupper.
A. Den ena gruppens uppgifter hänföra sig till en samlande och ledande
verksamhet inom den tekniska forskningen.
Liksom de spridda försöken till bränslefrågornas lösning genom olika kommittéutredningar
— för att taga ett exempel — visat sig medföra olägenheter och
slutligen framkallat kravet på en planmässig och samanhängande behandling av
6
Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 210.
dessa spörsmål, på samma sätt torde det komma att visa sig, att ifråga om tillvaratagande
överhuvud av våra inhemska råvarutillgångar de i och för sig
glädjande men nu på många händer splittrade ansatserna till en intensivare forskning
på det tekniska området icke komma att ge det resultat, som måhända kunde
förväntas, om en planmässig och sammanhållande organisation för ändamålet funnes
inrättad.
När trycket av de nuvarande förhållandena upphört, är det fara värt att
åtskilligt, som nu åtgjorts inom kristidsorganisationerna till höjande av vårt lands
oberoende av utländsk tillförsel icke bliver fullföljt eller ens i tillräcklig grad känt
och tillvarataget. När vidare de hittills rådande goda konjunkturerna, som givit
den enskilda industrien medel i handen att i stor utsträckning bekosta erforderliga
undersökningar, en gång taga slut, ett läge, som icke synes vara så långt avlägset,
synes med fog kunna befaras, att åtskilligt, som sålunda blivit uträttat eller påbörjat
och som kunde bliva av framtida allmänt gagn, går till spillo, om icke en
organisation finnes, som är särskilt inriktad på att taga till vara dessa intressen.
B. Den andra gruppens uppgifter hänföra sig till en stödjande och uppmuntrande
verksamhet till främjande av teknisk forskning. I vårt land saknas en ordnad
verksamhet till understödjande av spontant uppträdande uppfinningar, idéer och uppslag
på det tekniska området. I den mån en uppfinning föreligger i sådant skick,
att den har utsikt att i en relativt snar framtid möjliggöra en vinstgivande exploatering,
har den utsikt att bliva uppmärksammad av ett på området arbetande industriellt
företag eller finansinstitut. I den mån åter en uppfinning har mera långsiktande
syften, t. ex. avser ett ur det allmännas eller nationalekonomisk synpunkt
intressant uppslag, kan vara av betydelse för försvaret eller dylikt, erbjuda sig för
närvarande ofta stora svårigheter för uppfinnaren att, om han saknar egna medel, få idén
prövad och utarbetad till ett stadium, då dess värde kan med någon säkerhet bedömas.
Den högre tekniska undervisningen i landet har gjort glädjande framsteg.
Tekniska högskolan såväl som Chalmers tekniska institut hava erhållit nya byggnader
försedda med tidsenliga laboratorier, beräknade, utom för direkta undervisningsändamål,
även för vetenskaplig-teknisk forskning. För dylik forsknings bedrivande
är det emellertid ofta icke tillräckligt med laboratorieresurser och skolade
och intresserade krafter. Det kräves även ekonomiska resurser och sådana saknas
för närvarande. Ett eggande inflytande på nu ifrågavarande arbeten torde vidare
få tilläggas belöningar och utmärkelser, som utdelas av en auktoritativ institution.
Statens provningsanstalt skall enligt statsmakternas beslut utrustas med nya
tidsenliga laboratorier, vilka även de skola kunna möjliggöra tekniskt-vetenskapliga
arbeten vid sidan av de löpande provningarna. Även här gäller emellertid, att utom
laboratorier och kvalificerad personal torde krävas penningunderstöd till bestridande
av de ofta icke obetydliga direkta omkostnader, som i regel äro förknippade med
tekniska undersökningar.
Om också de uppgifter, som hänföra sig till den första av ovannämnda
tvenne grupper, jämlikt § 1 av den för kommerskollegium gällande instruktionen
kunna förmenas falla inom kommerskollegii verksamhetsområde, vill kollegium likväl
erinra att kollegium alls icke är rustat för att på ett tillfredsställande sätt handhava
uppgifter av ifrågavarande art. En förstärkning i tillräcklig grad med avlönade
arbetskrafter att motsvara den erforderliga mångskiftande sakkunskapen skulle
säkerligen även föra .för långt. Man torde här få anses vara hänvisad att lita till
7
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
frivillig arbetskraft, och tanken föres då till den närmaste motsvarigheten på jordbruksområdet,
nämligen lantbruksakademien.
Den andra gruppen uppgifter torde på det motsvarande allmänt vetenskapliga
området handhavas av bland annat Vetenskapsakademien.
Hela komplexen av uppgifter pekar hän på behovet av en institution, där
den utmärkelse, som kan beräknas ligga i ett ledamotskap av institutionen skulle
utgöra en form av ersättning för arbete och uppoffringar till den teknisk-vetenskapliga
forskningens fromma.»
Efter att sålunda hava motiverat behovet av en institution för
befrämjande av teknisk-vetenskaplig- forskning meddelar kollegium, att
inom ämbetsverket utarbetats en plan för en sådan institution, nämligen
en ingen]’örsvetenskapsakademi. Innan denna plan i detalj utformats,
hade kollegium haft tillfälle vid ett sammanträde framlägga huvuddragen
av densamma inför ett antal representativa personer inom den tekniska
och industriella världen, vid vilket sammanträde de närvarande oförbehållsamt
uttalat sin anslutning till planen. Under arbetets vidare gång
hade kollegium åtnjutit biträde av professorerna J. Gust. Richert och
Tore Lindmark, kommerserådet Gunnar Dillner, direktören Birger Carlson
och civilingenjören C. A. Rossander. Föredraganden inom kollegium
hade slutligen haft tillfälle att inför arbetsutskottet inom styrelsen för
Sveriges industriförbund redogöra för riktlinjerna för den tilltänkta akademiens
verksamhet, och hade styrelsen därvid uttalat sina sympatier
för tillkomsten av en svensk ingenjörsvetenskapsakademi samt förklarat
sig skola stödja densamma på lämpligt sätt.
Vid sin ifrågavarande framställning har kollegium fogat ett förslag
till stadgar för ingenjörsvetenskapsakademien. Beträffande akademiens
organisation skulle enligt detta förslag och vad kollegium i sådant
avseende särskilt anfört gälla i huvudsak följande.
Akademien skulle hava till ändamål att befordra teknisk-vetenskaplig
forskning samt att därigenom främja den svenska industrien och
tillvaratagandet av landets naturtillgångar. I stadgarna hava närmare
angivits de olika sätt, på vilka akademien skulle verka för vinnande av
sitt syfte. I begreppet industri har kollegium ansett ligga även byggnadsindustri.
Inom akademiens intressesfär skulle alltså falla all sådan
verksamhet på byggnadsområdet, som icke representeras av arkitekternas
åt det konstnärliga hållet orienterade verksamhet, vilka senare intressen
vore representerade i akademien för de fria konsterna.
Akademiens ledamöter hava uppdelats i två olika grupper, nämligen
hedersledamöter och arbetande ledamöter. Högsta antalet heders
-
Akademiens
organisation.
8
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
ledamöter, fjorton stycken, har fastställts med hänsyn till antalet avdelningar
inom akademien — vilka föreslagits till sex, nämligen en för
mekaniskt-tekniska, skeppsbyggnads-tekniska och värmetekniska vetenskaper,
en för elektrotekniska vetenskaper, en för byggnadstekniska
vetenskaper, en för kemiskt-tekniska vetenskaper, en för bergstekniska
samt en för produktions- och fabrikstekniska vetenskaper — på sådant
sätt, att på varje avdelning beräknats regelrätt skola komma två hedersledamöter
utom på den kemiskt-tekniska avdelningen, på vilken beräknats
komma fyra hedersledamöter. Ifrågavarande uppdelning av hedersledamöterna
vore dock givetvis icke bindande, och bestämmelse härom har
icke heller influtit i stadgarna. Vad angår de arbetande ledamöterna,
vilkas antal fastställts till högst sjuttio, har särskild föreskrift meddelats
angående dessas fördelning på de olika avdelningarna. På grund av
omfattningen av forskningsuppgifterna inom den kemiskt-tekniska industrien
har avdelningen för kemiskt-tekniska vetenskaper tilldelats större
antal ledamöter än övriga avdelningar.
Att de för avdelningarna angivna beteckningarna icke omfattade
alla de områden, som borde göras till föremål för akademiens forskningsbefrämjande
verksamhet, vore uppenbart. Då det emellertid vid
eu ytterligare uppdelning av de arbetande ledamöterna syntes kunna befaras
alltför stor splittring i alltför små avdelningar, torde enligt kollegii
mening det föreslagna antalet avdelningar lämpligen motsvara behovet.
Till den sjätte avdelningen syntes dessutom kunna hänföras sådana mera
allmänna ämnen, vilka icke lämpligen kunde upptagas till behandling
inom andra avdelningar. De möjligheter, som blivit beredda till samarbete
emellan avdelningarna, torde också i sin mån vara ägnade att underlätta
behandlingen av sådana frågor, vilka icke med hänsyn till avdelningarnas
benämning och regelrätta sammansättning utan vidare vore
hänförliga till viss avdelning.
Akademiens angelägenheter skulle handhavas av en preses, en vice
preses, ett förvaltningsutskott samt en verkställande direktör och
vissa tjänstemän.
Preses, vice preses och verkställande direktören skulle utses av
Kungl. Maj:t för en tid av tre år efter förslag av akademien. Tjänstemännen,
som skulle utgöras av en sekreterare och en kamrerare, skulle
förordnas av akademiens förvaltningsutskott, som även skulle äga rätt
att i mån av behov antaga extra ordinarie tjänstemän och biträden.
Förvaltningsutskottet skulle vara sammansatt av preses, vice preses,
verkställande direktören samt ordförandena i de olika avdelningarna.
Kungl. Maj ds proposition Nr 210. 9
Bland utskottets funktioner inginge även att vara styrelse för akademiens
stiftelse.
Verkställande direktören skulle vara ledamot av akademien utan
att tillhöra viss avdelning samt äga titel av professor. Verkställande
direktören har avsetts att vara den ledande och sammanhållande kraften
inom akademien, varför stora krav måste ställas vid personval för besättande
av denna post. Han borde vara en framstående vetenskapligt
utbildad tekniker med praktisk erfarenhet. I de rena förvaltningsbestyren
skulle lian äga biträde av sekreteraren och kamreraren.
Akademien skulle enligt stadgarna ha sammanträde minst fyra
gånger årligen. Det hade synts lämpligt att icke i stadgarna föreskriva''
ett större antal ordinarie sammanträden utan lämna akademien fria
händer att i övrigt genom extra sammanträden lämpa arbetet efter förhållandenas
krav. Möjlighet har beretts frånvarande ledamöter att insända
skriftliga förslag och yttranden samt vid vissa val jämväl insända röstsedel.
Enkel pluralitet skulle gälla vid alla omröstningar. Ärendenas
förberedande behandling skulle äga rum genom avdelningarna eller förvaltningsutskottet
efter avgörande för varje särskilt fall. Avdelningarna
skulle äga tillsätta kommittéer för särskilda frågors behandling eller
anlita sakkunniga, som icke tillhörde akademien.
Akademien skulle uppsätta tävlingsämnen, för vilkas behandlingkunde
utdelas pris. För synnerligen utmärkt och gagnande vetenskaplig
eller praktisk verksamhet eller uppfinning på det industriella området
skulle akademien även kunna utdela sin skådepenning i guld eller silver.
I en tidskrift, som akademien skulle utgiva, skulle offentliggöras berättelser
och avhandlingar i ämnen, som läge inom området för akademiens
verksamhet.
Det skulle ankomma på akademien själv att enligt stadgarna välja
nya ledamöter, då så befunnes böra äga rum. Vid akademiens instiftande
måste emellertid ett visst antal ledamöter utses i annan ordning, och
har kollegium härutinnan föreslagit, att Kungl. Maj:t vid detta tillfälle
skulle utse halva antalet arbetande ledamöter i akademien. Det skulle
sedermera ankomma på de sålunda utsedda att enligt stadgarna föranstalta
om inval i akademien av andra personer, som ansåges böra ifrågakomma.
I detta sammanhang uttalar kollegium, att, även om meningarna
torde vara fullt eniga om behovet av eu institution sådan som den föreslagna
ingenjörsvetenskapsakademien, kollegium likväl vore berett på
att invändningar kunde göras mot den valda formen av »akademi».
Bland det praktiska livets män förefunnes otvivelaktigt på sina håll eu
viss misstro gent emot denna form och en fruktan för att begreppet
Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 samt. 182 höft. (År 210.) 2
Kostnaderna
för akademiens
verksamhet.
10 Kungl. Maj ds proposition Nr 210.
akademi vore förbundet med ett sterilt teoretiserande. Kollegium ansåge
emellertid dylika farhågor i detta fall icke vara berättigade, då det torde
ligga i sakens natur, att akademiens ledamöter komme att med ett eller
annat undantag väljas just bland det praktiska livets män, bland framstående
ingenjörer och industrimän.
Inom kollegium hade varit under övervägande att för att till akademiens
arbetande ledamöter skulle kunna påräknas ett visst tillflöde av
yngre handlingskraftiga personer föreskriva en viss åldersgräns för denna
kategori av ledamöter, sammanfallande med t. ex. pension sgränsen för
professorer. Kollegium hade emellertid i denna del icke funnit sig böra
framlägga bestämt förslag.
Beträffande kostnaderna för akademiens verksamhet har kollegium
uppgjort följande förslag till stat för akademien.
Utgifter.
Avlöningar:
Verkställande direktör........................................... kronor
Sekreterare.............................. »
Kamrerare .................................................................. »
Redaktionsbiträde...................................................... »
2 kvinnliga biträden 1,600 + 1,200..................... »
2 vaktmästare 1,500 + 1,200................................ »
Lokalhyra m. m......................................................... »
Understöd till forskningsverksamhet, tryckningskostnader,
minimum ............................................... »
Summa kronor
15.000
5.800
7.000
3.000
2.800
2,700
10.000
50,000
96,300
Inkomster.
Av statsmedel
Till avlöningar:
Verkställande direktör ...................................... kronor 10 000
Sekreterare ............................................................ » 5^800
Kamrerare............................................................... » 4 q00
Biträden ................................................................ » 5*800
Vaktmästare............................................................ » 2 700
Till lokalhyra m. m................................................ » 10,000 38.300
Av på enskild väg insamlade fondmedel, minimum
1 7* miljoner kronor.............................................................. kronor 58,000
Summa kronor 96,300
11
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.
De årliga kostnaderna skulle alltså uppgå till minst 96,300 kronor.
Som framgår av förslaget till stat har kollegium tänkt sig en uppdelning
av dessa kostnader så, att viss del bestrides av statsmedel, medan resten
skulle täckas medelst ränteavkastningen av ett på enskild väg insamlat
kapital. Enligt vad kollegium i förevarande avseende uttalat vore det
lämpligt, att staten bestrede utgifterna för erforderlig anställd personal
enligt normal lönestat jämte egentliga administrationskostnader, såsom
lokalhyra m. m. Härtill hade beräknats ett belopp av 38,300 kronor.
Däremot syntes de för den direkta understödsverksamheten erforderliga
medlen ävensom tilläggslöner för direktören och kamreraren, möjliggörande
att för dessa befattningar få praktiskt dugliga personer, kunna
erhållas från en stiftelse, som bildats genom bidrag från industrien och
för teknisk forskning intresserade personer. Förslag till stadgar för
ifrågavarande stiftelse har jämväl upprättats av kollegium, och torde
förslaget få fogas som bilaga till detta protokoll. Kollegium säger sig
vidare ha grundad anledning antaga, att tillräckligt intresse för saken
förefunnes inom avsedda kretsar, för att eu såsom erforderlig ansedd
grundfond skulle kunna påräknas. Denna, som torde behöva uppgå till
omkring två miljoner kronor, hade av kollegium såsom ett oundgängligt
minimum i staten beräknats till 1 1U miljoner kronor. -Kollegium ansåge
vidare såsom icke osannolikt, att för akademiens uppgifter intresserade
personer i framtiden komme att genom gåvor och testamentariska dispositioner
öka akademiens tillgängliga medel.
I samband med ovan omförmälda framställning har kollegium
jämväl avgivit utlåtande i anledning av riksdagens skrivelse om åtgärder
för befrämjande av en planmässig nationell kraft- och bränslepolitik.
Härutinnan har kollegium föreslagit inrättandet av ett särskilt bränsleoch
kraftinstitut, vilket skulle, ehuru fullt fristående, inpassas som ett
led i ingenjörsvetenskapsakademiens organisation. Denna fråga, som
för yttrande remitterats till olika myndigheter, är givetvis av särskild
betydelse och innefattar ett viktigt led i organisationen för det teknisktvetenskapliga
forskningsarbetet. Ärendet har dock icke hunnit bringas
i det skick, att det kan föreläggas riksdagen under innevarande år.
Jag vill emellertid särskilt betona, att denna omständighet icke utgör
hinder för realiserande av förslaget om eu ingenjörsvetenskapsakademi,
då akademien ju är avsedd att utgöra stommen i det teknisk-vetenskapliga
forskningsarbetet, till vilket olika institut efter hand sedermera
kunna anknvtas.
Åtgärder för
befrämjande
av en planmässig
kraftoch
bränslepolitik.
12
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
aiaaei a¥. Över kommerskollegii förslag till inrättande av en ingenjörsveten
givna
yttran- skapsakademi hava utlåtanden infordrats från vetenskapsakademien och
den tekniska högskolan.
^akademien Vetenskapsakademien har i sitt den 5 juni 1918 dagtecknade ut
låtande
varmt förordat förslaget såsom ägnat att i ett viktigt avseende
gagna vårt land och bereda detsamma möjlighet att framgångsrikt deltaga
i den stora tävlan mellan folken på det industriella området, som
efter världskrigets slut utan tvivel ännu mer än förr väntades komma att
visa sig nödvändig för vår ekonomiska och kulturella utveckling.
I avseende på kollega utkast till stadgar anför vetenskapsakademien
följande:
»Akademien vill endast påpeka en sak, som, ehuru i och för sig av föga
betydelse, dock torde böra ändras. Uti alla övriga akademier här i landet samt
vanligen även i utlandet motsvarar sekreteraren med avseende på sin ställning och
uppgift den person, som i stadgarne för ingenjörsvetenskapsakademien benämnes
»verkställande direktör». Mot denna benämning har emellertid akademien intet
att erinra, men mindre lämpligt synes däremot, att en annan tjänsteman, som motsvarar
notarien och ombudsmannen i andra akademier, fått benämningen sekreterare.
Detta kommer lätt att hos allmänheten väcka den föreställningen, att denne tjänsteman
har samma ställning som sekreteraren i övriga akademier. En förändring av
denne tjänstemans titel synes därföre önskvärd.»
Vakadlmäns Vetenskapsakademien har jämväl överlämnat ett av akademiens
sakkunniga sakkunniga ledamöter, ingenjören fil. doktor Gustaf Gröndal och med.
ledamöter, doktor Klas Sondén, avgivet yttrande i ämnet. Dessa sakkunniga hava
i princip på det livligaste tillstyrkt bildandet av eu ingenjörsvetenskapsakademi,
fullt övertygade att en sådan, rätt organiserad, kunde och
skulle vara landet till obestridligt gagn.
De sakkunniga hava vidare anfört följande:
»De tider, som vi nu genomleva, ha utövat ett synnerligt stort inflytande på
industrien och den industriella vetenskapen.
Knappheten på en del förnödenheter, som förut nästan i obegränsad mängd
stodo till buds, har gjort att nya uppslag för framställande av dessa förnödenheter
eller surrogat för desamma framkommit och utarbetats, så att säga under högtryck,
och det torde icke lida ringaste tvivel om att de erfarenheter, som härvid vunnits,
ytterligare skola leda till nya uppfinningar, som i många fall komme att betyda en
omvärdering av förutvarande värden. Vi stå mitt uppe i en industriell jäsningsperiod,
och de krafter, som därvid på alla håll äro verksamma, förebåda en utveckling
inom industriens område, som knappast kan anas. — Det land, som blir
efter i detta arbete, är dömt till industriell undergång. Ty samtidigt med denna
utveckling ifråga om industriella arbetsmetoder pågår en ej mindre betydelsefull
13
Kunfjl Maj:ts proposition Nr 210.
omvälvning hos industriens levande material. De krav på bättre löneförhållanden,
kortare arbetstid och andra förmåner, som framkomma hos industriens arbetarestam,
komma industriens målsmän med all sannolikhet att på ett betydligt mera vittgående
sätt än hittills nödgas taga hänsyn till.
För att kunna möta och tillfredsställa dessa anspråk, är det ett oeftergivligt
villkor, att alla samhöriga krafter arbeta på nya arbetsmetoder, förbättringar och
besparingar inom industrien. .
De råmaterial, som stå till vårt förfogande, få icke som hittills skett förslösas.
Skulle t. ex. järnförbrukningen stegras i samma män som hittills, stå vi
snart nog inför råmaterialbrist, men då behovet ständigt ökas, kan detta icke tillfredsställas
med mindre än att kvaliteten far ersätta kvantiteten. Med en högie
levnadsstandard måste nya utvägar sökas för möjliggörandet av densamma.
Ått en svensk ingenjörsvetenskapsakademi skulle verka befruktande på den
svenska industrien torde kunna antagas som alldeles givet, förutsatt dock att den
får en tillräckligt stark organisation. 1 ,
Det synes oss dock som om de medel, som förutsättas ställda till akademiens
förfogande, och som visserligen äro angivna som ett minimum, dock äro att beteckna
som absolut otillräckliga. .
Då det vore förfelat att grunda en ingenjörsvetenskapsakademi, om denna
till följd av bristande medel icke på ett värdigt sätt skulle kunna fullfölja den sig
förelagda uppgiften, vore det därför; synes det oss, lämpligt att på ett eller annat
sätt försäkra sig om en så stor grundfond, förslagsvis 2 x/3 miljoner, att akademien
kan med utsikt till framgång börja sin verksamhet.
Då akademien har till syfte att även »anordna systematiska undersökningar
rörande tekniska problem, särskilt sådana, som avse de inhemska naturtillgångarnas
tillgodogörande, och. om så befinnes lämpligt, för sådana frågors studium inrätta
särskilda institut», finna vi att den föreslagna vetenskapliga praktiska institutionen
för befrämjandet av ett planmässigt tillvaratagande av förefintliga kraft- och bränsletillgångar
just är ett sådant institut, som avses i akademiens förslag till stadgar §
1, även om åt institutionen, fastän anknuten som ett led till akademien, mrymnies
en självständig ställning och verksamhet. .
Då det emellertid vore synnerligen önskvärt att flera sådana institutioner tor
andra vetenskapligt praktiska syften kunde uppstå, och förutom vilka ingenjörsvetenskapsakademien
skulle föra en rätt steril verksamhet, rasp dessa blivande institutioner
"måhända icke kunna föra en ekonomiskt självständig tillvaro, är det så
mycket mer av vikt att tillse, det akademiens medel icke bliva för knappt tillmätta.
I förslaget till stadgar för den tilltänkta akademien synes hänsyn uteslutande
tagits till de vetenskapsgrenar, vilka kunna sägas äga en direkt lukrativ uppgift,
men ei till dem, som visserligen ej äga en dylik uppgift men dock på det närmaste
beröra industriell verksamhet. Hit höra liera hygiemskt-tekmska frågor t. ex. rörande
bad- och badinrättningar, provning av desinfektionsmetoder och apparater, utarbetande
och provning av metoder för rening av dricks- och avloppsvatten in. m.,
rörande vilket allt man hittills följt den utländska forskningen i spåren men ej ägt
möjlighet till eget, svenskt banbrytande arbete. Hit höra vidare fabrikshygiemska, pa
svensk statistisk forskning grundade och på inhemska förhållanden byggda studier. Hit
14 Kungl. Majds proposition Nr 210.
höra slutligen nationalekonomiska och rättsliga spörsmål, i den mån de beröra
teknisk verksamhet.
De anförda exemplen torde vara nog att visa, hurusom ingen) örsvetenskapsakademiens
program måste i vissa avseenden anses ofullständigt. Och ehuru intet
tvivel kan råda, att icke de frågor, vilka nu omnämnts, komma att arbeta sig fram,
oberoende av ingenjörsvetenskapsakademien, vore väl ett önskemål för sagda akademi
att någorlunda fullständigt representera alla slag av teknisk verksamhet, varförutom
det vid yttrandens avgivande (t. ex. svar å remisser från Kungl. Maj:t) ej kan anses
oviktigt att den äger medlemmar, vilka speciellt ägnat sig åt dessa kunskapsgrenar,
och vilka kunna gorå viktiga synpunkter gällande, som eljest lätt förbises till skada
för ärendets behandling och för ingenjörsvetenskapsakademien.
Vi anse pa grund av det nu anförda att det uti en blivande ingenjörsvetenskapsakademi
bör finnas en (sjunde) allmän avdelning, omfattande tillämpning på
tekniken av hygien, ekonomi och rättsvetenskap.
Stadgarna för ingenjörsvetenskapsakademien------firma vi i övrigt
val avvägda; möjligen skulle dock kunna anmärkas, att den frihet till utveckling och
självständigt liv, som sådana institut böra ha, genom stadgarna i någon mån inskränkes.
Efter någon tids erfarenhet lärer det väl dock visa sig, i vilket hänseende
statuterna böra förändras.»
Tekniska högskolan.
Styrelsen för tekniska högskolan, som i sitt den 4 maj 1918 dagtecknade
utlåtande uttryckt sitt livliga tillstyrkande av förslaget till inrättande
av en ingenjörsvetenskapsakademi, har överlämnat ett yttrande
i ämnet från högskolans lärarekollegium.
skoianJiärare''. T .. Aven lärarekollegiet uttalar sin livliga anslutning till förslaget.
kollegium. Lärarekollegiet vore av den övertygelsen, att en ingenjörsvetenskapsakademi
enligt det framlagda förslaget borde kunna lända den svenska
ingenjörsvetenskapen och industrien samt därigenom landet till synnerligen
stort gagn.
Lärarekollegiet anför vidare följande:
»Den ingenjörsvetenskapliga forskningen har under senare år inom nästa11
alla kulturländer utvecklats i en förut oanad # grad, och synas de redan erhållna
resultaten vara av genomgripande betydelse. Även i Sverige hava under de senaste
åren kraftiga ansatser gjorts på detta område. Det är ock för vårt land av de11
allra största betydelse att ej bliva efter i detta avseende. Det internationella ut-*
bytet av erfarenheter på det ingenjörsvetenskapliga och industriella området torde
nämligen under en följd av år komma att bliva avsevärt mindre än förr, och värjo
land torde därför i detta hänseende långt mera än förut bliva hänvisat till sina egna
anciliga och materiella resurser. Ett självständigt och målmedvetet ingenjörsveten~
skapligt forskningsarbete kan därför ej uppskattas nog högt.
4 ad man emellertid kan befara är att åtskilligt av det här i landet påbörjade
arbetet endast blir tillfälligt och således under kommande år eventuellt ej
kommer att fullföljas. En gemensam organisation av detta stegrade forskningsarbete
synes därför lärarekollegiet vara i hög grad påkallad, såväl för att uppmuntra och
15
Kungl. Maj ds proposition Nr 210.
vidmakthålla redan påbörjade strävanden som även för att inrikta nya forskningar mot
sådana för ingenjörsvetenskapen och industrien viktiga mål, vilka ännu ej upptagits
till bearbetning.
En ingenjörsvetenskapsakademi enligt det framlagda förslaget synes lärarekollegiet
erbjuda stora möjligheter att bliva den sammanhållande organisation på
detta område, vilken här ovan framhållits såsom eftersträvansvärd. Under förutsättning
att akademien inom sig kommer att inrymma de mest framstående ingenjörsvetenskapliga
namnen anser lärarekollegiet, att även alla utsikter förefinnas för
att akademiens verksamhet skall bliva till beståndande värde för svensk ingenjörsvetenskap
och svensk industri.»
Tekniska högskolans styrelse och lärarekollegium hava dessutom
gjort vissa mindre väsentliga erinringar mot det av kommerskollegium
upprättade stadgeförslaget.
I anledning av vad som anförts av vetenskapsakademien och tekniska
högskolan har kommerskollegium därefter anmodats att avgiva
förnyat yttrande i ärendet.
På grund härav har kollegium i utlåtande den 16 januari 1919 i
huvudsak anfört följande.
»Såväl tekniska högskolan som vetenskapsakademien hava i sina utlåtanden,
samtidigt som de var för sig uttalat sin livliga tillslutning till förslaget och dess
syfte, gjort erinringar mot vissa detaljer i detsamma. Vetenskapsakademien har
därjämte framställt tvenne anmärkningar av mera principiell innebörd, den ena avseende
storleken av den'' fond, på vars avkastning den nya akademiens verksamhet
till väsentlig del skulle bliva beroende, den andra åsyftande inrättande av ytterligare
en avdelning — för hygien, ekonomi och rättsvetenskap — utöver de sex som innefattas
i kollegii förslag.
Med avseende på storleken av den fond, som jämte ett statens bidrag skulle
erbjuda det erforderliga ekonomiska underlaget för ingenjörsvetenskapsakademiens
verksamhet, yttrade kollegium i sitt förslag av den 16 mars 1918 att fonden, ’som
torde behöva uppgå till omkring två miljoner kronor, har av kollegium såsom ett
oundgängligt minimum i staten beräknats till 1 1/t million kronor’. Vetenskapsakademiens
sakkunniga hava ansett, att minimum bör sättas till åtminstone 2 ‘/2
miljoner kronor. Kollegium medgiver gärna det önskvärda av ett sådant minimibelopp
men vill erinra om, hurusom den ogynnsamma konjunkturutvecklingen under
den senare delen av år. 1918 icke kunnat undgå att göra industrien betänksam gent
emot utgifter av sådan natur som den ifrågavarande, varför det synes kollegium
tvivelaktigt, huruvida det av vetenskapsakademien åsyftade minimibeloppet för närvarande
skall kunna ernås. Enligt vad kollegium inhämtat har definitivt besked
ännu icke ingått från ett stort antal tillfrågade industriföretag angående tecknande
av bidrag till stiftelsen. Tills dato har gjorts bindande utfästelser till ett sammanlagt
belopp av cirka 1 1/3 miljoner kronor. I den mån det icke låter sig göra att i
nuvarande konjunkturläge åstadkomma det önskade högre beloppet fullt ut, anser
kollegium likväl, att man bär all anledning förmoda, att om och när för industrien
Kommerskollegium
i utlåtande
den 16
januari 1919.
16
Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.
gynnsamma tider åter inträda, det ådagalagda livliga intresset för ändamålet skall
resultera i ytterligare bidrag. Kollegium anser sålunda, att akademien bör komma
till stånd med det kapital, som redan nu tecknats.
Vetenskapsakademiens sakkunniga hava vidare förordat inrättande av eu avdelning
för hygien, ekonomi och rättsvetenskap. Kollegium har för sin del ingenting
att invända mot att dessa och andra vetenskapsgrenar, i den mån de beröra det
tekniska området, bliva representerade inom akademien, så mycket mindre som kollegium
med den av kollegium föreslagna avdelningen för »produktions- och fabrikstekniska
vetenskaper» i viss mån åsyftat att skapa en »allmän» avdelning, om ock
ej med fullt så vida gränser. En tillkommande sjunde avdelning anser kollegium
böra benämnas avdelning för tekniska gräns- och hjälpvetenskaper. Den torde lämpligen
böra omfatta samma antal medlemmar som övriga avdelningar med undantag för
fjärde avdelningen.
Vetenskapsakademien har slutligen gjort den berättigade anmärkningen, att
den andragradstjänst, kollegium upptagit i akademiens stat, ej lämpligen bör benämnas
sekreterare. Kollegium får i anslutning till av vetenskapsakademien framhållna
synpunkter föreslå, att i stället för sagda post i staten upptages en notarie (förstagradstjänst)
med en avlöning av 4,000 kronor och ett ombudsmannaarvode om
1,800 kronor.»
I anledning av yrkanden, som framställts av tekniska högskolan
och dess lärarekollegium angående vissa mindre väsentliga ändringar i
förslaget till stadgar för akademien, har kollegium gjort vissa jämkningar
i sitt ursprungliga förslag.
Kollegium har jämväl upptagit till förnyat övervägande frågan om
införande av viss åldersgräns för de arbetande ledamöterna av akademien.
I detta avseende anför kollegium följande.
»I sin framställning av den 16 mars 1918 fann sig kollegium icke böra
framlägga bestämt förslag härom. Vissa svårigheter föreligga nämligen för ett
tillfredsställande ordnande av denna fråga. Då denna likväl enligt kollega förmenande
måste anses böra tillmätas en icke ringa vikt och betydelse med hänsyn
därtill, att akademiens huvuduppgift skall vara att syssla med nya idéer och uppslag,
en uppgift, som kräver medverkan av relativt yngre krafter, har kollegium
icke ansett sig kunna undandraga sig försöket att övervinna de med den grannlaga
organisationsuppgiften förbundna svårigheterna och därför i ett alternativförslag
(bil. b) underställt Eders Kungl. Maj:ts prövning en anordning, gående ut därpå
att arbetande ledamot vid uppnådda 65 levnadsår övergår till att bliva hedersledamot
av akademien. Samtidigt föreslår kollegium den ändringen, att den förutvarande
klassen hedersledamöter inskränkes i antalet till åtta och benämnes
förste hedersledamöter. I akademiens beslut skulle endast de arbetande ledamöterna
deltaga. Dock skulle hedersledamöterna kunna av preses kallas till sammanträde
i och för avgivande av yttrande i viktigare frågor, där den större erfarenheten
vore av särskild betydelse. Kollegium är för sin del benäget att förorda
detta alternativ.
Ett strängt iakttagande av åldersgränsen torde enligt kollegii mening dock
icke böra äga rum vid utseendet av akademiens arbetande ledamöter intill akade
-
17
Kungl. Maj:ts proposition Nr 2W.
rniens konstituerande. Eu undantagsbestämmelse av sådant innehåll ävensom eu
bestämmelse om att övergång från arbetande ledamot till hedersledamot på grund
av uppnådd ålder icke träder i kraft förrän två år efter akademiens konstituerande,
har av kollegium intagits i övergångsbestämmelserna i stadgeförslaget.»
Till kollegiets utlåtande har fogats ett reviderat förslag till stadgar
för akademien ävensom ett alternativt förslag till sådana stadgar,
innefattande jämväl bestämmelse om åldersbegränsning för akademiens
arbetande ledamöter. Jag tillåter mig hemställa, att det sistnämnda
stadgeförslaget får fogas som bilaga till detta protokoll.
Insikten om det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetets betydelse
för den industriella produktionens befrämjande och för ett rationellt
tillvaratagande av förefintliga kraft-, bränsle- och råvarutillgångar har
så småningom vunnit allt vidare utbredning. Särskilt under krigsåren
har det blivit mera allmänt insett, vilken vikt som i själva
verket bör tillmätas en långt genomförd växelverkan mellan vetenskapligforskning
och praktiskt arbete. I alla länder ha förhållandenas påfrestningar
nödvändiggjort kraftiga ansatser såväl från det allmännas sida
som från enskilt hall i syfte att utnyttja inom landet tillgängliga råvaror
och förnödenheter. Härvid har den tekniskt-vetenskapliga bildningen
fått träda in som hjälp och stöd åt den praktiska erfarenheten.
De resultat, som vunnits, särskilt i vissa främmande länder, men även
ifråga om vårt eget lands ökade förmåga till industriell självförsörjning,
bära påtagliga vittnesbörd om den tekniskt-vetenskapliga forskningens
betydelse. Utvecklingen på detta område har gått raskt framåt, och det
torde kunna förväntas, att det återuppbyggande på skilda områden, som
blir fredens första omsorg, icke skall verka hämmande utan tvärtom i
särskilt hög grad vara ägnat att stegra ansträngningarna för produktionens
befrämjande. Det gäller för varje land, som vill deltaga på produktionens
tävlingsbana, att icke släppa taget utan i män av sina
krafter söka följa utvecklingens gång.
Det av kommerskollegium väckta förslaget till eu ingenjörsvetenskapsakademi
avser ett samlande av de spridda krafter, som inom vårt
land arbeta på den tekniskt-vetenskapliga forskningens fält. Jag anser
det av kollegium givna uppslaget värt allt beaktande. Det torde icke
vara något tvivel underkastat, att en dylik institution är att anse såsom
ett betydelsefullt led i utvecklingen av våra industriella krafter i framtiden,
liksom erfarenheten givit vid handen, att motsvarande i utlandet
inrättade organisationer hava varit produktionen till stor nytta under
Bihang till riksdagens protokoll 1919. I samt. 182 käft. (Nr 210.) 3
Departements
chefen.
18
Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.
kriget och. ännu mera kunna beräknas bliva av gagn i den kommande
fredliga produktionen. Icke minst bör härvid beaktas, att nutidens
strävanden att genomföra en förkortning av arbetstiden effektivt
befrämjas genom varje åtgärd, vilken syftar till åstadkommande
av förbättringar, genvägar och besparingar i produktionen. Åven ur
denna allmänt sociala synpunkt synes mig föreliggande förslag vara .av
betydelse.
Det ifrågasatta organets huvudsakliga verksamhet skulle inriktas
efter tvenne särskilda riktlinjer. Å ena sidan skulle omsorg ägnas åt
systematiska undersökningar rörande tekniska problem, särskilt sådana,
som avse de inhemska naturtillgångarnas tillgodogörande; och skulle,
om så befinnes lämpligt, för sådana frågors studium inrättas särskilda
institut. Å andra sidan skulle utövas eu ekonomiskt stödjande verksamhet
till förmån dels för ett vetenskapligt arbete i landets tekniska
undervisningsanstalter, provningsanstalter och forskningslaboratorier, dels
för enskilda forskare, som framkomma med uppslag, vilka kunna anses
vara förtjänta av sådant stöd.
Såväl i nu angivna hänseenden som ifråga om de huvudsakliga
formerna för verksamhetens utövning ansluter jag mig i allt väsentligt,
i likhet med vetenskapsakademien samt tekniska högskolans styrelse och
lärarekollegium, till kommerskollegii förslag, som synes mig väl motiverat.
Bland de jämkningar i detta förslag, som kollegium senast vidtagit, vill
jag särskilt nämna inrättandet inom akademien, i anslutning till vad
vetenskapsakademiens sakkunniga förordat, av en sjunde avdelning omfattande
särskilt hygien, ekonomi och rättsvetenskap, i vad de äga samband
med tekniken. Antalet arbetande ledamöter skulle härigenom ökas
till åttio. Jag ansluter mig till kollegii förslag, att avdelningen benämnes
avdelningen för tekniska gräns- och hjälpvetenskaper.
Särskilt beaktande torde böra skänkas det av kollegium väckta
förslaget om införande av viss åldersgräns för akademiens arbetande
ledamöter. Till värnande av den initiativkraft och arbetsförmåga, som
oundgängligen bör vara till finnandes bland akademiens arbetande
ledamöter, synes mig en sådan anordning väl motiverad. Mot den av
kollegium föreslagna åldersgränsen av 65 år har jag ingen erinran. Ej
heller synes det finnas anledning i övrigt anmärka på de i samband
med åldersbegränsningen vidtagna ändringarna i stadgeförslaget eller på
de däri intagna övergångsbestämmelserna.
Beträffande kollegii förslag i övrigt ber jag få framhålla, att den
statliga prägel, som enligt förslaget skulle förlänas det nu ifrågavarande
centralorganet för den tekniskt-vetenskapliga forskningen, är att anse
19
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
som en nödvändig förutsättning för att detsamma skall kunna träda
fram med erforderlig auktoritet. Kollega förslag innefattar i denna del
Kungl. Maj:ts medverkan dels för akademiens bildande genom stadgarnas
fastställande och utseende av visst antal av akademiens första uppsättning
ledamöter, dels för akademiens fortsatta verksamhet genom förordnande
av preses, vice preses och verkställande direktör samt genom
kontroll över medels förvaltningen. Vidare innefattar förslaget, att grundavlöningarna
åt akademiens befattningshavare ävensom de egentliga
administrationskostnaderna skola bestridas medelst bidrag av statsmedel.
Å andra sidan torde icke böra förbises, att ett sådant organ som det
nu ifrågavarande kräver viss frihet vid utövandet av sin verksamhet
såväl i ekonomiskt som organisatoriskt hänseende. Uppdragandet av
alltför snäva gränser eller fastställandet av speciella direktiv skulle sålunda
kunna motverka det syfte, som man avsett att ernå med akademiens
bildande. Det synes mig sålunda, bland annat, icke vara skäl att göra
anställandet av befattningshavare samt dessas avlöningsförhållanden beroende
av de regler, som vanligen pläga fastställas för statens befattningshavare,
utan synes härutinnan lämpligen höra överlämnas åt akademien
själv att efter omständigheterna besluta.
Den av kommerskollegium föreslagna organisationsformen av akademi
synes mig icke böra väcka några betänkligheter. Genom en sådan organisation
och genom det föreslagna namnet »ingenjörsvetenskapsakademi»
angives uppenbart, att det nu ifrågavarande organet utgör en samling
av de förnämsta vetenskapliga krafterna inom teknik och industri. Innehållet
i stadgarna för akademien lämnar viss garanti för att initiativkraften,
arbetsdugligheten och självständigheteu icke eftersättas. Särskilt
ber jag att i detta avseende få hänvisa till den förut berörda åldersbegränsningen
för akademiens arbetande ledamöter.
Den faktor, som torde bliva av avgörande betydelse för framgången
av akademiens verksamhet, består däri, att akademien äger tillräckliga
ekonomiska resurser. Detta är nödvändigt för att akademien i enlighet
med sitt syfte skall kunna bereda stöd i erforderlig omfattning åt forskningsbefordrande
institut och företag samt åt enskilda uppfinnare. Åven
akademiens egen uppgift som den tekniskt-vetenskapliga forskningens
centralorgan kräver uppenbarligen en stark ekonomisk grundval för att
kunna fullföljas på ett effektivt sätt.
Kommerskollegium har utgått från att större delen av de årliga
kostnaderna skulle täckas medelst avkastningen av en för ändamålet
bildad fond av enskilda donationer. Som ett oundgängligt minimum
för denna fond har kollegium ursprungligen räknat med 1.26 miljoner
20
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
kronor, men uttalar, att omkring 2 miljoner kronor vore behövliga.
Kollegii hemställan om statsbidrag åt akademien avser ett årligt belopp
av 38,300 kronor, vilket skulle användas till löner enligt normal stat
åt akademiens personal samt till egentliga administrationskostnader.
En förutsättning för akademiens tillkomst synes mig vara att erforderliga
medel ställas till disposition från enskilt håll. Som förut angivits
hava vetenskapsakademiens sakkunniga ansett det av kommerskollegium
beräknade minimibeloppet av den fond, som är avsedd att
utgöra den ekonomiska grundvalen för .akademiens verksamhet, vara
absolut otillräckligt. Ett belopp av 2.5 miljoner kronor borde, enligt
vad de sakkunniga uttalat, vara disponibelt redan vid verksamhetens
början. Kommerskollegium har medgivit det önskvärda uti, att ett
sådant minimibelopp kunde hopbringas, men erinrar om att den ogynnsamma
konjunkturutvecklingen under senare delen av år 1918 icke
kuunat undgå att göra industrien betänksam mot utgifter av sådan
natur som den förevarande. Det har därför synts kollegium tvivelaktigt,
huruvida det av vetenskapsakademien angivna beloppet av 2.5 miljoner
kronor för närvarande skulle kunna ernås. Kollegium uttalar emellertid
en förmodan, att, om och när för industrien gynnsamma tider åter
inträda, ytterligare bidrag vore att påräkna.
Beträffande resultatet av den insamling, som igångsatts på kommerskollegii
initiativ av eu under kollegii medverkan bildad kommitté,
har jag med tillfredsställelse inhämtat, att hittills gjorts bindande utfästelser
å sammanlagt över 1.6 miljoner kronor. Om också detta belopp
må anses otillräckligt för att akademien skall kunna fullt ut motsvara
de med densamma avsédda syftemålen, torde det emellertid, som kommerskollegium
uttalat, finnas anledning förmoda, att ytterligare bidrag
efter hand skola komma att inflyta. I varje fall anser jag beloppet vara
av den storlek, att det medgiver verksamhetens påbörjande, varför
jag i likhet med kollegium tillstyrker, att akademien må komma till
stånd på grundval av nu hopbringat grundkapital.
Vad angår bidrag av statsmedel för upprätthållande av akademiens
verksamhet vill j;ig tills<yrka, att åtgärder vidtagas för beredande
av sådant stöd åt akademien från statens sida. Akademiens jämväl för
det allmänna utomordentligt betydelsefulla uppgift talar för att staten
genom anslag till organisationskostnadernas täckande möjliggör ett
effektivt utnyttjande av akademiens egna tillgångar för direkt befrämjande
av akademiens uppgifter. Därtill kommer emellertid även, såsom
jag förut framhållit, att den i viss mån statliga ställning, som skulle
beredas akademiens befattningshavare genom deras huvudsakliga avlö
-
21
Kungl. Maj ds proposition Nr 210.
ilande medels statsmedel, torde vara ägnad att bidraga till ett stärkande
av befattuingshavarnas och därmed akademiens egen auktoritet.
Beträffande statsunderstödets användande bär jag intet att erinra
mot kommerskollegii förslag sådant det utformats i anslutning till den
av vetenskapsakademien gjorda anmärkningen ifråga om akademiens
sekreterare. Denne torde alltså böra benämnas notarie, varjämte ett
särskilt arvode torde böra fastställas för bestridande av ombudsmannagöromålen
vid akademien. Det sammanlagda beloppet av statsbidragen
till de med ifrågavarande befattningar förenade avlöningsförmånerna
skulle icke komma att överstiga det av kommerskollegium beräknade
beloppet för avlöning åt en sekreterare, eller 5,800 kronor.
Mot storleken av det av kollegium beräknade totala statsbidraget
har jag allenast den erinran, att en viss ökning därutinnan synes vara
erforderlig lör att bereda åt skrivbiträden och vaktmästare, löneförmåner
överensstämmande med de inom statsförvaltningen numera bestämda.
Det synes därför lämpligt, om statsbidraget bleve fastställt till något
förhöjt belopp, förslagsvis 40,000 kronor.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att enligt min mening
eventuella dyrtidstillägg till befattningshavarna vid akademien icke böra
bestridas av statsmedel utan av akademiens egna inkomster.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Magt
måtte föreslå riksdagen
att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för upprätthållande
av verksamheten vid en ingen]''örsvetenskapsakademi enligt i huvudsak
de av mig nu förordade grunder å ordinarie stat för år 1920 under
riksstatens sjunde huvudtitel bevilja ett förslagsanslag, högst, kronor 40,000.
Vad departementschefen sålunda hemställt, däri
statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans
Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till
riksdagen avlåtas av den lydelse bilaga litt. . . . vid
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Birger Looström.
22
Kung!. Maj:ts proposition Nr 210.
Av kommerskollegium utarbetat förslag till stadgar för
ingenjörvetenskapsakademin.
Bilaga 1.
Akademiens ändamål och sammansättning.
§ 1.
Ingenjörsvetenskapsakademiens ändamål är att befordra teknisk-vetenskaplig ''
forskning samt att därigenom främja den .svenska industrien och tillvaratagandet axlandets
naturtillgångar.
Till vinnande av sitt syfte har akademien
att anordna systematiska undersökningar rörande tekniska problem, särskilt
sådana, som avse de inhemska naturtillgångarnas tillgodogörande, och, om så befinnes
lämpligt, för sådana frågors studium inrätta särskilda institut;
att i män av tillgångar stödja forskningsarbetet vid landets tekniska undervisningsanstalter,
provningsanstalter och av industriella organisationer inrättade
forskningslaboratorier;
att i enlighet med särskilda bestämmelser medelst lån eller understöd förhjälpa
enskilda forskare till fullföljande av uppslag, som anses därav förtjänta;
att genom utdelande av belöningar i form av penningar eller äretecken uppmuntra,
den tekniska forskningen, vare sig den framträtt spontant eller bedrivits
till följd av utav akademien anordnade pristävlingar eller dylikt;
att till trycket befordra förtjänstfulla avhandlingar och utredningar, författade
av akademiens egna ledamöter och institut eller av forskare och institutioner,
som erhållit akademiens understöd, skolande i fråga om tiden för publicerandet
av enskildas uppfinnarearbete särskilda bestämmelser gälla, som trygga berättigade
privatekonomiska intressen; samt
att i övrigt på sätt vidare i stadgarna angives och i övrigt befinnes lämligt
arbeta för sitt ändamål.
§ 2.
Akademien står under Hans Maj:t Konungens höga beskydd.
I akademien kan finnas
förste hedersledamöter, till ett antal av högst åtta, samt
hedersledamöter.
I övrigt utgöres akademien av arbetande ledamöter till ett antal av högst åttio.
§ 3.
Arbetande ledamöter väljas av akademien bland personer av svensk nationalitet,
kända för framstående självständigt arbete till ingenjörsvetenskapens och teknikens
utveckling inom någon av de vetenskapsgrenar, som angivas i § 4.
23
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210,
Till hedersledamot övergår arbetande ledamot vid uppnådda sextiofem levnadsår.
Till förste hedersledamot må akademien välja den, som genom sin verksamhet
eller på annat sätt kraftigt befordrat det akademien föresätta ändamålet.
§ 4.
Akademiens arbetande ledamöter skola fördelas å sju avdelningar, nämligen
l:o avdelningen för mekanisk-tekniska, skeppsbyggnadstekniska och värmetekniska
vetenskaper,
2:o avdelningen för elektrotekniska vetenskaper,
3:o avdelningen för byggnadstekniska vetenskaper,
4:o avdelningen för kemisk-tekniska vetenskaper,
5:o avdelningen för bergstekniska vetenskaper,
6:o avdelningen för produktions- och fabrikstekniska vetenskaper,
7:o avdelningen för tekniska gräns- och hjälp vetenskaper.
Yarje avdelning skall bestå av högst tio arbetande ledamöter, utom avdelningen
för kemisk-tekniska vetenskaper, som skall bestå av högst tjugu arbetande
ledamöter.
Därest omständigheterna därtill föranleda, kan akademien besluta om ett
mindre antal ledamöter i avdelningarna. Dock skall antalet vara minst femton i
den kemisk-tekniska avdelningen och minst sju i en var av de övriga avdelningarna.
§ 5-
Akademiens'' angelägenheter ombesörjas av en preses, en vice preses, ett förvaltningsutskott
samt en verkställande direktör och tjänstemän.
Preses och vice preses.
§ 6.
Preses har högsta ledningen av akademiens angelägenheter. Han skall föra
ordet vid akademiens och förvaltningsutskottets sammankomster.
Preses underskriver å akademiens vägnar expeditioner av större vikt. Sådana
expeditioner skola kontrasigneras av verkställande direktören.
Preses äger bevilja akademiens tjänstemän ledighet och förordna om befattningarnas
uppehållande, som i § 40 bestämmes.
Vice preses tjänstgör inom akademien såsom ställföreträdare för preses vid
förfall för denne.
§ 7.
Preses och vice preses förordnas för en tid av tre år av Kungl. Maj:t efter
förslag av akademien.
Förslaget, som skall avse någon av akademiens hedersledamöter eller arbetande
ledamöter, upprättas vid akademiens sista ordinarie sammankomst under året
och befattningarna tillträdas med ingången av nästföljande år.
24
Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.
§ 8.
Avgår preses, innan'' tid för hans förordnande utlupit, inträder vice preses i
hans ställe för den återstående tiden. Såväl i detta fall som då vice preses avgår
före utgången av den tid, för vilken han är utsedd, förordnar Kungl. Maj:t på förslag .
av akademien ny vice preses för återstående tid.
§ 9-
Har vice preses tillfälligt förfall, företrädes han av den avdelningsordförande,
som är äldst i akademien och oförhindrad att fullgöra uppdraget.
Akademiens sammankomster och övriga verksamhet.
§ io.
Akademien har ordinarie sammankomst två gånger under loppet av årets
fem första och två gånger under årets fyra sista månader.
Därutöver har akademien årligen en offentlig högtidssammankomst.
Då ärende det fordrar, äger preses kalla akademien till extra sammankomst.
Kallelse till akademiens sammankomster skall med uppgift om förekommande
ärenden tillställas varje ledamot.
Vid akademiens sammankomster föres protokoll av notarien.
§ 11.
Envar vid akademiens sammankomster närvarande ledamot äger rätt att
väcka förslag i ämne, som faller inom området för akademiens verksamhet, samt
att yttra sig i förekommande ärenden. I besluten deltaga endast de arbetande ledamöterna.
Frånvarande ledamot är berättigad insända skriftliga förslag och yttranden.
Då akademien skall upprätta underdånigt förslag till preses, vice preses eller verkställande
direktör eller företaga val av ledamot eller förste hedersledamot, må
insändas förseglad röstsedel med angivande å omslaget av den omröstning eller det
val, röstsedeln avser.
Till högtidssammankomsten skola inbjudas de som bidragit till akademiens
stiftelse. I övrigt må inbjudas sådana utomstående personer, som genom gåvor eller
annorledes främjat akademiens verksamhet. På preses beror att i övrigt tillåta
främmande personer att övervara akademiens sammankomster.
§ 12-
Akademien äger att fatta beslut, då, jämte preses eller den i hans ställe är.
minst femton arbetande ledamöter äro tillstädes.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
25
§ 13.
Vid frågors avgörande bestämmer flertalets mening beslutet. Begäres omröstning,
anstäiles sådan efter upprop och sker öppet, såvida icke sluten omröstning
begäres av någon akademiens ledamot. I fall av lika röstetal vid öppen omröstning
är ordförandens röst avgörande. Vid sluten omröstning skall före sedlarnas
uppräkning en av dem uttagas och avläggas för att, därest vid sammanräkningen
av samtliga sedlar rösterna befinnas lika delade, avgöra beslutet.
Vid upprättande av underdånigt förslag till preses, vice preses och verkställande
direktör anstäiles omröstningen efter upprop och med slutna sedlar, såvida
icke de närvarande enhälligt besluta, att omröstningen skall ske öppet; och skola
härvid medräknas de röstsedlar, vilka, enligt vad i § 11 sägs, på förhand insänts.
5 14.
1 det protokoll, som föres vid akademiens sammankomster, intages, efter
anteckning av de närvarande ledamöternas namn, endast en kort redogörelse förde
ärenden, som förekomma, samt besluten.
I fall av skiljaktighet i meningar antecknas blott, att sådan ägt rum. Vill
ledamot hava sin särskilda mening upptagen i protokollet, avlämne han senast vid
protokollets justering skriftligt anförande, som bilägges protokollet.
Har vid behandling i akademien av ärende, som skall underställas Kungl.
Maj:t, skiljaktig mening antecknats i protokollet, skall utdrag av detsamma biläggas
den underdåniga skrivelsen i ärendet.
8 15.
Innan ärende föredrages i akademien, skall detsamma hava genomgått förberedande
handläggning av en eller flera av akademiens avdelningar eller av förvaltningsutskottet.
1 särskilt viktiga frågor må enligt förvaltningsutskottets bedömande inhämtas
yttrande från akademiens hedersledamöter, vilka i sådant fall sammanträda på
kallelse av preses och under hans ordförandeskap.
På verkställande direktören ankommer att tillse, att ärendena bliva vederbörligen
utredda och förberedda.
Ärende skall, även om det vunnit den förberedande handläggning, att det kan
företagas till slutligt avgörande, läggas på bordet till akademiens nästa sammankomst,
ifall sådant äskas av ledamot. Begäres förnyad bordläggning, ankomme på
akademien att sådant medgiva.
8 Ib
Vid
ordinarie sammankomst bör akademien, sedan föreliggande ärenden blivit
avgjorda, till överläggning upptaga sådant teknisk-vetenskapligt spörsmål, som i ett
eller annat avseende påkallar uppmärksamhet.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 182 höft. (Nr 210.)
4
26
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
§ 17.
Det åligger akademien att avgiva yttrande och utredning över frågor, över
vilka utlåtande infordras av Kungl. Maj:t eller begäres av ämbetsverk eller myndigheter.
Akademien bör även, såvitt möjligt är, lämna av svenska industrimän och
tekniker begärda underrättelser i ämnen av större betydelse, vilka falla inom akademiens
verksamhetsområde.
g 18.
Till befordrande av sitt syfte kan akademien bestämma tävlingsämneu, för
vilkas tillfredsställande besvarande inom viss tid akademien utdelar ett eller flera pris.
Aven akademiens egna ledamöter kunna tävla om pris: dock må tävlande
icke deltaga i prisskrifts bedömande.
Belönad prisskrift tillhör akademien.
§ 19.
Kör synnerligen utmärkt och gagnande vetenskaplig eller praktisk verksamhet
eller uppfinning på det teknisk-vetenskapliga området kan akademien tilldela
den därav förtjänte sin skådepenning i guld eller silver.
§ 20.
Vid akademiens årliga högtidssammankomst skall av verkställande direktören
redogöras för akademiens verksamhet under nästförfiutna året samt i allmänhet för
den teknisk-vetenskapliga forskningens utveckling till befrämjande av industrien och
tillvaratagande av landets naturtillgångar, varjämte föredrag i ett eller flera ämnen,
tillhörande akademiens uppgift, hålles av den eller dem, som av preses därom
anmodats.
Har akademien beslutat belöningar enligt § 18 eller § 19, skola de utdelas
vid högtidssammankomsten.
§ 21.
1 en tidskrift, som akademien utgiver, offentliggöras berättelser och avhandlingar
i ämnen, som ligga inom området för akademiens verksamhet.
8 22.
Akademien är berättigad att omedelbart brevväxla med alla ämbetsmyndigheter
samt av dem erhålla de upplysningar och det biträde, som kan ankomma på
dem att meddela.
§ 23. -
Med handelskamrar, industrisammanslutningar och tekniska föreningar bör
akademien stå i oavbruten förbindelse och såvitt möjligt utgöra föreningsbandet
mellan dessa så vitt angår tillvaratagandet av de teknisk-vetenskapliga intressena.
27
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
Akademien tillställer ifrågavarande organisationer ett exemplar av sin tidskrift
och andra tryckta handlingar mot erhållande av organisationernas årsberättelser
och andra uppsatser i de ämnen, som utgöra föremål för deras verksamhet.
Akademiens avdelningar.
§ 24.
Varje avdelning har med hänsyn till den särskilda sakkunskap, som bör vara
däri representerad, till åliggande: . _ .
a) att med uppmärksamhet följa den teknisk-vetenskapliga och industriella
utvecklingen inom området för avdelningens verksamhet samt till förvaltningsutskottet
avgiva förslag och framställningar om åtgärder, som äro ägnade att främja
de mål, vartill akademien har att sträva;
b) att avgiva utlåtande i ärende, som inom akademien hänskjutes till avdelningen;
.
c) att avgiva förslag till lämpliga överläggningsämnen vid akademiens sammankomster;
_ .
d) att avgiva förslag till tävlingsämnen, för vilkas besvarande akademien kan
komma att utsätta pris;
e) att avgiva förslag för upprättande av underdånigt förslag å preses, vice
preses och verkställande direktör;
f) att inom sig välja ordförande och vice ordförande;
g) att upprätta förslag till sådan ny ledamot av akademien, som förklarats
skola tillhöra avdelningen.
Avdelning kan för visst ärendes behandling eller utredning utom i fråga om
de under e)—g) här ovan omförmälda ärenden med sig adjungera annan eller andra
avdelningar eller någon eller några ledamöter därav eller ock tillsätta särskild kommitté.
Avdelning äge anlita personer, som icke tillhöra akademien, för verkställande
av erforderliga utredningar eller för att biträda vid sådana arbeten. Kräves
tillgång till särskilda medel för ändamålet, göres framställning härom till förvaltningsutskottet,
som med eget yttrande underställer ärendet akademien.
8 25.
Preses, och vid förfall för honom, vice preses ävensom verkställande direktören
äga deltaga i samtliga avdelningars överläggningar och beslut.
Hedersledamot äger att, om han det önskar, deltaga i överläggningar inom
don avdelning, han tillhört såsom arbetande ledamot. För förste hedersledamot,
vilken ej tillhört viss avdelning, bestämmer akademien den avdelning, i vars överläggningar
han kan deltaga.
8 26.
Varje avdelning väljer bland sina ledamöter ordförande och vice ordförande
i följande ordning.
28
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
1 avdelningarna l:o, 4:o och 7:o skall valet av ordförande första gången avse
eu tid av ett år; i avdelningarna 2:o och 5:o en tid av två år; och i avdelningarna
3:o och 6:o en tid av tre år. Vice ordförandena skola första gången väljas i samma
ordning dock att valen därvid skola avse resp. tre, ett och två år. Varje därefter
följande ordinarie val skall avse en tid av tre år.
Avgår ordförande eller vice ordförande före utgången av den tid, för vilken
han är vald, sker nyval för den återstående tiden. Avgående ordförande eller vice
ordförande kan icke omedelbart återväljas.
Vid avdelnings sammanträde föres ordet av avdelningens ordförande, men,
då liera avdelningar sammanträda, av den ordförande, som är äldst i akademien.
År preses närvarande, intages dock ordförandens plats av honom; i annat fall av
vice preses, om han är närvarande. Är ej avdelningsordföranden eller vice ordföranden
tillstädes, föres ordet av närvarande i akademien äldste ledamot.
§ 27.
Avdelningarna hava var för sig ordinarie sammanträde eu gäng under vardera
av månaderna januari, mars, september och november före akademiens sammankomst
vid samma tid.
Vid sammanträdet i mars avgivas förslag ä överläggningsämnen vid akademiens
sammankomster under årets senare hälft.
Vid sammanträdet i november avgivas förslag å överläggningsämnen under
nästföljande halvår, ävensom å tävlingsämnen för pris. Vid detta sammanträde
upprättas även förslag till preses och vice preses, när underdånigt förslag för ordinarie
förordnande skall avgivas, varjämte avdelning, därest tiden härför är inne.
företager val av ordförande och vice ordförande för nästföljande treårsperiod.
Vid ordinarie sammanträden må avhandlas även andra ärenden än de ovan
nämnda.
Extra sammanträde hålles, när ärende det fordrar.
§ 28.
Kallelse till avdelningssammanträde med uppgift om ärendena utfärdas av
verkställande direktören till varje ledamot av avdelningen.
Det står en var ledamot fritt att vid sammanträdet upptaga till behandling
jämväl sådant ärende, som icke avgivits vid kallelsen. Beslut må dock icke fattas
i ärende, som icke blivit vid kallelsen angivet.
Vid avdelnings sammanträde föres protokoll av notarien.
§ 29.
All omröstning inom avdelningarna verkställes öppet.
Ledamot, som är förhindrad infinna sig vid sin avdelnings sammanträde, ma
före detsamma till verkställande direktören för vidare överlämnande till avdelningen
insända skriftligt förslag, som då behandlas, som vore det avgivet vid sammanträdet.
Avdelning äger fatta beslut, då minst hälften av antalet arbetande ledamöter
i avdelningen deltaga i ärendets avgörande.
29
Kung!. Maj:ts proposition Nr 210.
Vid förslag för tillsättande av preses, vice preses och verkställande direktör,
vid förslag till inval av ny ledamot samt vid val av ordförande och vice ordförande
räknas arbetande ledamot, vilken insänt skriftligt förslag, såsom deltagande i ärendets
avgörande.
Akademiens förvaltningsutskott.
§ 30.
Akademiens förvaltningsutskott består av preses, vice preses, ordförandena i
de olika avdelningarna samt verkställande direktören.
Vid förfall för avdelningsordförande inträder avdelningens vice ordförande
såsom ledamot av utskottet.
§ 31.
Förvaltningsutskottet sammankallas av verkställande direktören, när preses
iinner ärende därtill föranleda.
I kallelsen skola angivas de ärenden, som skola förekomma vid sammanträdet.
Vid utskottets sammanträden föres protokoll av notarien.
* § 32.
All omröstning inom utskottet verkställes öppet.
Förvaltningsutskottet kan icke fatta beslut, med mindre fem ledamöter, däri
den inräknad, som för ordet, äro närvarande.
Är varken preses eller vice preses närvarande, föres ordet av den avdelningsordförande,
som är äldst i akademien.
§ 33.
Förvaltningsutskottets åligganden äro:
a) att ombesörja beredningen utav och avgiva utlåtande i sådant ärende, som
ankommer på förvaltningsutskottet;
b) att genom verkställande direktören befordra till verkställighet akademiens
beslut samt dess rätt och talan bevaka;
c) att vara styrelse för ingenjörsvetenskapsakademiens stiftelse samt taga
den befattning med till akademien överlämnade donationer, som är bestämd i donationsbreven
eller beslutes av akademien;
d) att föreslå dagar för akademiens sammankomster ävensom med ledning
av avdelningarnas förslag överläggningsänmen och prisämnen;
e) att, när underdånigt förslag till preses, vice preses eller verkställande
direktör skall upprättas, sammanfatta de därför av avdelningarna upprätt,ade förslagen;
f)
att upprätta förslag för val av förste hedersledamot;
g) att tillsätta och entlediga notarie och kamrerare samt efter förslag av
verkställande direktören i övrigt erforderliga biträden:
opaginerad Kontrollera mot PDF
86
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
h) att upprätta och akademien underställa instruktion för notarien och
kamreraren;
i) att efter förslag av verkställande direktören antaga och entlediga akademiens
betjänte;
j) att förvalta akademiens och stiftelsens penningmedel och ansvara för vården
av deras värdehandlingar;
k) att varje år till akademien vid dess sista ordinarie sammankomst ingiva
förslag till det statförslag, som akademien har att enligt 8 50 avgiva till
Kungl. Maj:t;
l) att tillse att akademiens hus, bibliotek, samlingar och övriga lösören behörigen
underhållas, vårdas och brand försäkras samt att behöriga inventarieförteckningar
och kataloger upprättas, ävensom att besluta om nödiga avskrivningar.
§ 34.
År ärende, som bör handläggas av akademien, av den brådskande art, att
härför ej kan lämpligen avvaktas akademiens ordinarie sammankomst eller extra
sammankomst, må förvaltningsutskottet å akademiens vägnar handlägga ärendet,
varom anmälan då göres vid akademiens närmast påföljande sammankomst.
Verkställande direktör hell tjänstemän.
§ 35.
Verkställande direktören konstitueras av Kungl. Maj:t efter förslag av akademien.
Verkställande direktören är, utan att tillhöra särskild avdelning, ledamot av
akademien och äger titel professor.
Ansökan om avsked från befattningen som verkställande direktör skall av
akademien överlämnas till Kungl. Maj:ts avgörande.
§ 36.
Akademiens ordinarie tjänstemän äro:
notarie, eventuellt tillika ombudsman,
kamrerare.
Notarien och kamreraren tillsättas och avskedas av förvaltningsutskottet.
Extra ordinarie tjänstemän och biträden må i mån av behov antagas av förvaltningsutskottet.
§ 37.
Verkställande direktören åligger:
a) att sammanhålla arbetet inom akademien och dess olika avdelningar och
organ;
b) att tillse, att diarier föras över alla till akademien, dess avdelningar eller
förvaltningsutskottet inkomna skrivelser;
31
Kung!. Maj:ts proposition Nr 210.
c) att upprätta föredragningslistor och utfärda kallelser till akademiens, avdelningarnas
och förvaltningsutskottets sammanträden samt därvid föredraga ärendena;
d) att tillse, att protokollen vid nämnda sammanträden behörigen uppsättas;
e) att befordra till verkställighet de vid förvaltningsutskottet och avdelningarnas
sammankomster fattade besluten och uppsätta utgående expeditioner;
f) att underteckna sådana från akademien utgående expeditioner, vilka icke,
på sätt i § 6 sägs, skola undertecknas av preses;
g) att hava tillsyn över akademiens fastigheter eller lokaler och öva uppsikt
över akademiens vaktbetjänte;
h) att gå preses tillhanda vid den allmänna vård och tillsyn, som honom
åligger i vad akademien angår;
i) att redigera de skrifter, som akademien utgiver från trycket;
j) att följa litteraturen och verksamheten inom den teknisk-vetenskapliga
forskningen samt lämna redogörelser härför inför akademien;
k) att inför förvaltningsutskottet föreslå åtgärder till befrämjande av akademiens
syfte;
l) att inom området för akademiens verksamhet samla och vidmakthålla ett
bibliotek; samt
m) att vårda akademiens arkiv.
8 38.
Notarien åligger:
a) att föra diarium över alla till akademien, dess avdelningar och förvaltningsutskottet
inkommande skrivelser;
b) att föra protokoll vid dessas sammankomster;
c) att expediera från akademien utgående skrivelser; samt
d) att enligt den för honom av akademien utfärdade instruktionen under tillsyn
av verkställande direktören biträda denne vid kansligöromål och vården av
akademiens bibliotek och arkiv.
39.
Kamreraren, som har att gå förvaltningsutskottet tillhanda vid dess förvaltning
av penningmedel, åligger:
a) att besörja uppbörden av medel, som tillkomma akademien eller dess
stiftelse, samt verkställa utbetalningar enligt stater och anordningar ävensom föra
fullständiga räkenskaper däröver;
b) att upprätta förslag till stat samt redovisning för akademiens tillgångar
och skulder samt till redovisning för stiftelsens tillgångar och skulder;
c) att vid början av varje månad för akademien och dess stiftelse uppgöra
kassarapport, utvisande inkomster och utgifter under den näst förflutna månaden
och behållningen vid slutet av samma månad, vilka rapporter företes vid förvaltningsutskottets
nästa sammankomst;
d) att, om räntor å utlånat kapital eller annan inkomst, som akademien
eller dess stiftelse ha att påräkna, ej i tid inflyta, därom genast göra anmälan
hos verkställande direktören för den åtgärd, vartill omständigheter föranleda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
• 32
r. Kungl. Majte proposition Nr 210.
Kamreraren äger rätt att, då fråga är om akademiens eller dess stiftelses
penningförvaltning och revision, deltaga i förvaltningsutskottets överläggningar, men
ej i besluten.
§ 40.
Semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gäng kan äga
rum, åtnjutas av verkställande direktören, notarien och kamreraren under en och
en halv månad årligen, dock skall, då de vilja begagna sig av semester, anmälan
härom göras hos förvaltningsutskottet, som därvid förordnar om tjänstens uppehållande.
Annan ledighet än semester må preses bevilja verkställande direktören och
akademiens tjänstemän, dock högst under en månad under året. Härvid förordnar
preses lämplig vikarie.
Erfordras ledighet under längre tid för verkställande direktören, underställe»
frågan akademien, dock må, därest akademien ej inom en månad sammanträder,
preses bevilja ledigheten och förordna om befattningens uppehållande intill akademiens
nästa sammankomst.
År verkställande direktören i behov av längre ledighet än tre månader, skall
akademien underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid tillika avgiva förslag
i fråga om tjänstens uppehållande under ledigheten. Om så erfordras, skall
akademien för detta ändamål kallas till extra sammankomst.
I fråga om längre tids ledighet för akademiens tjänstemän avgör förvaltningsutskottet.
Om ledighet för akademiens extra ordinarie tjänstemän och biträden bestämmer
verkställande direktören.
g 41.
Skulle någon av akademiens tjänstemän i ett eller annat avseende icke fullgöra
sina åligganden, bör han därom inför förvaltningsutskottet erhålla föreställning
av preses.
Skulle den felande ej av föreställningen låta sig rätta, ankommer det på
akademien att besluta om hans skiljande från befattningen på kortare eller längre
tid eller för alltid.
Brister verkställande direktören i fullgörandet av sina åligganden, ankommer
på akademien att hos Kungl. Maj:t göra framställning om hans skiljande från befattningen.
Val.
§ 42.
Har bland akademiens förste hedersledamöter eller arbetande ledamöter uppstått
ledigt rum, anmäles detta av preses vid nästa ordinarie sammankomst.
Vid följande sammankomst beslutar akademien, huruvida åtgärder till runt
-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 33
meta återbesättande skola ofördröjligen vidtagas eller om därmed bör anstå tillsvidare
eller för viss tid.
Skall nyval genast vidtagas, beslutar akademien ifråga om arbetande ledamot
jämväl till vilken avdelning den nye ledamoten skall höra.
Har ett rum förklarats böra tillsvidare lämnas obesatt, eller finnas eljest
ledigt rum bland akademiens ledamöter, ankommer det på förvaltningsutskottet att
väcka fråga om rummets besättande och därvid ifråga om arbetande ledamot föreslå,
vilken avdelning den nye ledamoten skall tillhöra.
§ 43.
Förslag till återbesättande av ledigt rum bland akademiens arbetande ledamöter
upprättas av den avdelning, till vilken den nye ledamoten skall höra.
Kallelse till sammankomst, som för sådant ändamål skall hållas, tillställes
avdelningens ledamöter minst fjorton dagar före sammankomsten.
Avdelningsledamot, som är förhindrad infinna sig vid sammankomsten, må
före densamma, såsom i § 11 sägs, till verkställande direktören insända behörigen
motiverat förslag på en person.
Vid avdelningens sammankomst närvarande ledamot skall ock angiva skäl
för sitt förslag.
De avgivna rösterna antecknas i avdelningens protokoll, som uppläses i akademien
såsom avdelningens förslag.
Ha ej minst fyra och ifråga om den kemisk-tekniska avdelningen minst åtta
av antalet arbetande ledamöter av avdelningen avgivit röster, vare förslaget ogiltigt.
I sådant fall skall ärendet företagas till ny behandling.
S 44.
Sedan avdelningens förslag inkommit, avgör akademien om det skall godkännas.
Blir förslaget godkänt, bestämmes tillika den sammankomst, då val skall
äga rum.
§ 45.
Vid sammankomst, då val av ny ledamot skall äga rum, skola före valet de
avgivna förslagen uppläsas för akademien. Överläggning om de föreslagna må därvid
ej förekomma.
Äro två eller flera rum samtidigt lediga, behandlas besättandet av varje rum
särskilt för sig.
Till nyinvald ledamot utfärdas, så snart ske kan, kallelsebrev, underskrivet
av preses och verkställande direktören.
S 46.
Godkännes ej avdelningens förslag till återbesättande av ledigt rum, eller
varder, när förslaget upptager endast eu person, den föreslagne icke vald, skall
ärendet undergå ny behandling.
Bihang till riksdagens ]>rotokoll 1910. 1 sand. 182 käft. (Nr 210.) 5
34
Kungl. Maj ds proposition Nr 210.
§ 47.
Förslag till förste hedersledamot upprättas av förvaltningsutskottet.
Ifråga om förvaltningsutskottets behandling av sådant ärende samt akademiens
val av förste hedersledamot äge bestämmelserna i §§ 42—46 motsvarande
tillämplighet, dock att förvaltningsutskottets förslag vare ogiltigt, därest icke minst
fem av dess ledamöter avgivit röster.
Penningförvaltiiing och revision.
§ 48.
Förvaltningen av akademiens samtliga penningmedel åligger förvaltningsutskottet.
Förvaltningsutskottet bör i allt befordra akademiens rätt och säkerhet samt
i sådant hänseende tillse, att akademiens kontanta medel ävensom under akademien
eller förvaltningsutskottet ställda fonder förräntas mot fullgod säkerhet.
§ 49.
Alla till akademien inflytande medel, utom vad som erfordras för bestridande
av förefallande smärre utgifter, skola av kamreraren insättas å akademiens räkning
i allmän bankinrättning, och utfärdas därå i mån av behov anvisningar, vilka undertecknas
av verkställande direktören med kontrasignation av kamreraren.
§ 50.
Senast inom december månads utgång skall akademien till Kungl. Maj:t avgiva
förslag till inkomst- och utgiftsstat för nästföljande år.
Utöver den av Kungl. Maj:t fastställda staten må nya utgifter av statsmedel
icke äga rum utan Kungl. Maj:ts därtill lämnade bifall,'' dock att, om utgifterna
under en titel minskas eller till ett påföljande år uppskjutas, den tillgång, som därigenom
beredes, må, där hinder av gällande föreskrifter icke möter, användas till
angeläget behov å annan titel; börande därjämte iakttagas, att anslag till byggnader
och mer omfattande reparationer skola grunda sig på behöriga kostnadsförslag
och att utbetalningar ej äga rum annat än mot vederbörligen attesterade räkningar.
§ 51.
Akademiens värdehandlingar jämte andra viktiga dokument rörande akademiens
stiftelse, fastighet, ävensom inventarieförteckningar och en uppsats å alla
dess handlingar skola förvaras i brandfritt kassaskåp, försett med två olika lås,
därtill den ena nyckeln förvaras av verkställande direktören och den andra av kamreraren;
skolande under januari månad varje år inventering anställas av de i § 52
nämnda revisorerna i närvaro av akademiens preses, verkställande direktör och kamrerare,
varefter instrumentet över inventeringen förvaras i kassaskåpet och utdrag
därav fogas till huvudboken.
35
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
§ 52.
Inom mars månads utgång varje år böra akademiens samtliga räkenskaper
vara avslutade och överlämnade till förvaltningsutskottet jämte en av kamreraren
avgiven berättelse, som upplyser om förhållandet med penningförvaltningen och vad
därmed äger sammanhang under det förflutna räkenskapsåret.
Granskning av räkenskaperna och förvaltningen av akademiens angelägenheter
verkställes av en utav Kungl. Maj:t på förslag av kommerskollegium förordnad
revisor jämte två akademiens ledamöter, som ej haft befattning med förvaltningen
för den tid, varom fråga är, och vilka, jämte två suppleanter, utses vid
akademiens sista ordinarie sammankomst under året.
Över den verkställda granskningen, vilken skall vara avslutad senast den 30
april, ingiva revisorerna till förvaltningsutskottet en till akademien ställd berättelse,
som därefter, jämte vederbörandes förklaringar över gjorda anmärkningar, överlämnas
till akademien, vilken för sin del beviljar vederbörande ansvarsfrihet eller
vidtager de förfoganden, vartill omständigheterna föranleda.
Ändring av stadgarna.
§ 53.
Förslag till ändring av dessa stadgar må hos akademien väckas endast vid
ordinarie sammankomst och skriftligen samt icke till handläggning, upptagas, därest
förslaget icke är framställt av minst tio akademiens ledamöter. Över det sålunda
väckta förslaget infordrar akademien yttrande från avdelningarna och förvaltningsutskottet,
varvid utskottet har att avgiva utlåtande över såväl själva förslaget som
därav föranledda yttranden.
Förslaget jämte yttrandena däröver sändas av förvaltningsutskottet till varje
akademiens ledamot med tillkännagivande av den ordinarie sammankomst då, i följd
av akademiens därom fattade beslut, ärendet skall ånyo i akademien behandlas.
Bliver förslaget antaget, skall det vila till akademiens näst därpå följande sammankomst,
då det fordras, att mer än två tredjedelar av de avgivna rösterna tillfaller
detsamma, för att det skall vara antaget av akademien.
Beslutar akademien sålunda ändring i stadgarna, skall frågan underställas
Kungl. Maj:ts prövning.
Dessa stadgar träda i kraft den — — —.
Övergångsbestämmelser.
Den i § 3 meddelade bestämmelsen om viss åldersgräns för arbetande ledamot
äge icke tillämplighet vid utseendet av akademiens arbetande ledamöter intill
akademiens konstituerande, och ej heller, vad beträffar arbetande ledamots övergång
till hedersledamot, under en tid av två år från akademiens konstituerande.
Vid akademiens instiftande utser Kungl. Maj:t fyrtio arbetande ledamöter.
36 Kungl. Maj.is proposition Nr 210-
varav tio inom den kemisk-tekniska avdelningen och fem inom var och eu av de
övriga avdelningarna.
Bland dessa utses eu att vara sammankallande. Denne skall, intill dess preses
blivit utsedd, förrätta de på preses ankommande bestyren. Åt en av de vid sammankomst
närvarande uppdrages att föra protokoll.
De inom varje avdelning utsedda ledamöterna välja inom sig en att tillsvidare
föra ordet vid avdelningens sammankomster samt en att tjänstgöra som
sekreterare.
De av Kungl. Maj:t sålunda utsedda ledamöterna välja efter förslag av avdelningarna,
var och en ifråga om sina ledamöter, skyndsamt nya arbetande ledamöter
av akademien till sådant antal inom varje avdelning, som i stadgarnas § 4
sista stycket angives såsom minsta antal ledamöter i avdelningarna.
Sedan detta minimiantal uppnåtts, skall akademien upprätta förslag till preses,
vice preses och verkställande direktör.
Då Kungl. Maj:ts förordnande för preses, vice preses och verkställande direktör
kommit akademien tillhanda, skola akademien, dess avdelningar och förvaltningsutskottet
konstituera sig för fortsatt verksamhet enligt stadgarna.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.
37
Bilaga 2.
Av kommerskollegium utarbetat förslag till stadgar
för
Ingenjörs vetenskapsakademiens stiftelse
§ 1.
Ingenjörsvetenskapsakadeiniens stiftelse har till ändamål att ekonomiskt stödja
Ingenjörsvetenskapsakademiens verksamhet att genom ett systematiskt och målmedvetet
teknisk-vetenskapligt forskningsarbete främja den svenska industrien och
tillvaratagandet av landets naturtillgångar.
§ 2.
Stiftare är envar, som till stiftelsen inbetalar ett belopp av minst 10,000 kronor.
§ 3.
Stiftelsens angelägenheter handhavas av Ingenjörsvetenskapsakademiens förvaltningsutskott
såsom stiftelsens styrelse, enligt av akademien fastställda grunder.
§ 4.
Av avkastningen av stiftelsens kapital skall årligen en tiondedel läggas till
kapitalet. I övrigt förvaltas stiftelsens medel i enlighet med de bestämmelser, som
gälla för förvaltningen av akademiens penningmedel.
§ 5.
För granskningen av förvaltningen av stiftelsens kapital lända de föreskrifter
till efterrättelse, som meddelats ifråga om granskning av Ingenjörsvetenskapsakademiens
räkenskaper.
Den för deltagande i sistnämnda granskning av Kungl. Maj:t utsedda revisorn
åligger att jämväl deltaga i granskningen av förvaltningen av stiftelsens kapital.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 182 käft. (Nr 210.)
G
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- SU 1919:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till en ingenjörsvetenskapsakademi. s. 1 i texten