Sök i Ratio Lex

Angående anslag till en ingenjör svetenskapsakademi]

1919-03-11 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:210, Angående anslag till en ingenjör svetenskapsakademi]

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds proposition Nr 210.

1

Nr 210.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till en

ingenjör svetenskapsakademi] given Stockholms slott den

11 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för upprätthållande

av verksamheten vid en ingenjörsvetenskapsakademi enligt i huvudsak

de av vederbörande departementschef förordade grunder å ordinarie stat/ör

år 1920 under riksstatens sjunde huvudtitel bevilja ett förslagsanslag,

höget.............................................................................................. kronor 40,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. ''Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 182 höft. (Nr 210.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

i

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars

1919.

N ärvar ande:

Hans excellens herr statsministern EdÉN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER,

Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:

Såsom omnämnts i statsrådsprotokollet över finansärenden för den

9 januari 1919 har kommerskollegium i skrivelse den 16 mars 1918

gjort framställning om inrättande av en ingenjörsvetenskapsakademi.

Enär frågan för det dåvarande icke hunnit slutberedas, föreslog Kungl.

Maj:t i årets statsverksproposition riksdagen att i avvaktan på det förslag

om inrättande av en ingenjörsvetenskapsakademi, som framdeles

kunde komma att avlåtas, å riksstaten för år 1920 för ändamålet beräkna

ett ordinarie anslag av 40 000 kronor. Då ärendet numera föreligger

i det skick, att detsamma kan företagas till avgörande, anhåller

jag att få underställa detsamma Kungl. Maj:ts prövning.

I sin ovanberörda skrivelse har kommerskollegium hemställt, att

Kungl. Maj:t måtte

dels förelägga 1918 års riksdag förslag om anvisande för år 1919

av ett anslag av 38,300 kronor såsom bidrag till upprätthållande under

samma år av verksamheten vid en ingenjörsvetenskapsakademi, under

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

förutsättning att från enskilt håll för ändamålet hopbringades ett kapital

av minst 1.2 5 miljoner kronor,

dels, därest de begärda medlen bleve av riksdagen beviljade, ej

mindre fastställa stadgar enligt av kollegium upprättat förslag för ingenjörsvetenskapsakademien

och ingen]örsvetenskapsakademiens stiftelse, än

även utse trettiofem ledamöter av akademien, fördelade i proportion på

akademiens sex avdelningar,

dels ock bereda ingenjörsvetenskapsakademien tillfälle avgiva förslag,

på sätt kollegium närmare angivit, för förordnande av'' två ledamöter

av styrelsen för statens provningsanstalt.

Till stöd för denna sin hemställan anför kommerskollegium beträffande

behovet av en institution för främjande av teknisk-vetenskaplig

forskning till en början följande.

»Det tidsläge, som världskriget medfört, har med särskild tydlighet låtit

framstå vådorna för ett land att vara beroende av utländsk tillförsel av råvaror

och förnödenheter, särskilt för industrien. A andra sidan har krigets historia, redan

i den mån den hittills kunnat överblickas, visat, att ingenjörsvetenskapen — det är

det tekniska forskningsarbetet på vetenskaplig grund — varit i stånd till ett nydaningsarbete

av ofantligt genomgripande betydelse. Resultaten hava blivit, att förut

förbisedda eller okända hjälpkällor kunnat öppnas och tagas i anspråk för fyllande

av den genom importens upphörande uppkomna bristen på råvaror, resultat som i

viktiga avseenden erkännas komma att utöver den egentliga kristiden bliva av bestående

värde för framtiden.

Erfarenheter av denna art hava gjorts såväl i vårt land som framför allt i de

krigförande länderna, vilkas näringsliv blivit utsatt för än hårdare påfrestningar än vårt.

Tyskland torde vara det land, där svårigheterna av världsvaruutbytets avstannande

tidigast och hårdast gåvo sig tillkänna, men där också ingenjörsvetenskapen

firat sina största triumfer till svårigheternas övervinnande. Redan före

kriget hade man i Tyskland ägnat särskild uppmärksamhet åt utvecklandet av

ingenjörsvetenskaper och teknisk forskningsverksamhet. Allmänt torde också numera

vara erkänd betydelsen härav för den tyska industriens snabba och konkurrenskraftiga

utveckling under de senaste decennierna. Såväl i England och Amerikas

Förenta stater, den tyska industriens huvudkonkurrenter på världsmarknaden, som

i andra länder har man under kriget skyndat att vidtaga åtgärder för att så snabbt

som möjligt söka neutralisera detta Tysklands försprång med avseende på teknisk

forskning på vetenskaplig grund, varom man så småningom kommit till insikt.

Åtgöranden härutinnan hava vidtagits icke blott inom respektive industrier, utan

kraftiga inskridanden hava ägt rum även från statsmakternas egen sida.

I Tyskland hava statsmakterna sedan decennier tillbaka rikligt tillgodosett

den tekniska undervisningen med tidsenliga byggnader och utmärkta laboratorier.

Tekniska och för vetenskapliga arbeten utrustade provningsanstalter hava även

vuxit upp. Den vetenskapliga läggningen av de tekniska studierna har betonats

genom införande i studieplanerna av en särskilt på forskning anlagd studieriktning

Behovot av en

institution för

främjande>v

teknisk-vetenskaplig

forskning.

Kommers
kollegium.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kuvgl. Maj. ts proposition Nr 210.

med Doktor-Ingenieurs-examen som slutmål. Under kriget hava de stora nyskapade

ingenjörsarbetena från början väsentligen letts från krigsministeriets »Kriegs-Rohstoffabteilung».

Denna institution, som från början tillkom såsom ett tillfälligt

kristidsämbetsverk, har numera omvandlats till ett permanent verk, avsett att fullfölja

forskningsuppgifterna även under kommande fredliga tider.

En framstående roll spelar det så kallade »Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft»,

grundat redan före kriget. Det utgör en stiftelse, huvudsakligen av industriella och

finansiella företag, men har en halvofficiell karaktär. Redan 1913 bildades på

denna stiftelses initiativ ett »Kaiser-Wilhelm-Institut fur Kohlenforsclumg», under

ledning av en särskild styrelse, sammansatt av representanter för dels sällskapets

»senat», dels den närmast intresserade industrien, kolindustrien. Nödiga penningmedel

för detta instituts drift lämnas dels av nämnda industri, dels av sällskapet.

Av vad som kunnat publiceras om kolinstitutets hittillsvarande verksamhet framgår,

att resultat av epokgörande betydelse vunnits, särskilt med avseende på utrönande

av stenkolens sammansättning och metoder för utdragande ur desamma på lösningsvägen

av bensin, oljor m. m. Ett »Kaiser-Wilhelm-Institut för Eisenforschung» är

en senare skapelse av samma sällskap, vars verksamhet torde böra följas med

den allra största uppmärksamhet av vår svenska järn- och stålindustri, som däri

torde ha anledning frukta ett höjande av Tysklands konkurrenskraft på kvalitetsområdet

gentemot de svenska stålprodukterna. Utom dessa båda större institut

lär sällskapet hava igångsatt flera smärre specialundersökningar, förlagda till olika

tekniska högskolors laboratorier.

Bland övriga i Tyskland vidtagna åtgärder i här ifrågavarande avseende må

nämnas planerna på upprättande av ett statsinstitut för prövning av uppfinningar

och utveckling av sådana, som befinnas vara av värde. Ett dylikt företag av privat

karaktär »Gesellschaft fur Technik» har redan förut funnits. Vidare må nämnas

»Die Jubiläumsstiftung der deutschen Industrie» och »Die v. Bachstiftung för technisch-wissenschaftliche

Forschung», m. fl. med rikliga penningmedel försedda stiftelser

till forskningsarbetens främjande.

I England har särskilt på det kemiskt-tekniska området uppstått sammanslutningar

mellan industrimän och universitetsmän för bedrivande av undersökningar

och forskningar. En särskild sammanslutning har tagit till uppgift att studera stenkolens

rationella utnyttjande. Av officiell prägel synes »Imperial Institut» vara,

anordnat för bedrivande av studier rörande industriens råvarufrågor överhuvudtaget.

Liknande uppgifter handhavas av en liandelskrigsavdelning i Boarde of Trade. I

Australien har upprättats ett utskott för vetenskap och teknik.

I Frankrike har bland annat upprättats ett »Laboratoire national de Physique

et de Mecanique» för undersökningar och prövning av uppfinningar till industriens tjänst.

I Amerikas Förenta Stater finnas sedan flera år tillbaka på privata donationer

grundade, väl utrustade forskningsinstitut, bland vilka det bekanta »Carnegieinstitutet»

torde intaga främsta platsen. Även statsdepartementen hava drivit och

driva teknisk-vetenskaplig verksamhet. Omfattande undersökningsarbeten, bland

annat på bränsleområdet, äro sålunda utförda av »Mining-departement», som härom

hunnit utgiva omfattande publikationer. På senare tid har även här frågan om stenkolsbränslets

bästa utnyttjande framkallat en särskild studieorganisation. För att

centralisera ledningen av de tekniska forskningsarbetena för såväl krigs- som fredsändamål

har av presidenten inrättats ett »National Research Council», vilket organ

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 5

förses med penningmedel från den synnerligen kapitalstarka stiftelsen »Engineering

Foundation».

I Ryssland, Österrike, Japan, in. il. länder hava organisationer, helt eller

delvis statliga, uppstått för undersökningar i råvarufrågor och prövning av uppiinningar.

Exempelvis har i Japan 1916 upprättats ett forskningsinstitut »Rikagaku

Keukyusko» med ett omfattande program för undersökningars bedrivande. Denna

anstalt är försedd med ett grundkapital av i svenskt mynt cirka 4,000,000 kronor

och erhåller ett årligt statsanslag av cirka 50,000 kronor.

I Sverige hava motsvarande uppgifter trängt i o förgrunden i och med den

tilltagande knappheten på råvaror och förnödenheter. Åtskilligt har också blivit

gjort till svårigheternas mildrande, främst inom industrien själv. Den kemiska

industrien har sålunda under krisåren presterat åtskilligt nytt. Den kraftiga utvecklingen

inom denna industri har manifesterat sig bland annat genom bildandet av

Sveriges kemiska industrikontor, en sammanslutning, som på sitt program upptagit

även forskningsbefrämjande uppgifter, om ock dess förstahandsuppgift torde vara att

tillvarataga den kemiska industriens ekonomiska intressen. Inom cellulosaindustrien

har uträttats ett omfattande tekniskt-vetenskapligt arbete, särskilt inriktat på tillgodogörande

av avfallslutarna för nya ändamål. Denna industri har slutligen igångsatt

en speciell undersökningsanstalt, det så kallade pappersmassekontoret, med uppgift.att

vetenskapligt bearbeta tekniska problem för intressenternas gemensamma räkning.

Inom kristidsorganisationerna, särskilt krigsmaterialkommissionen, har mycket

uträttats till skapande av nya industriella möjligheter och utvägar.

Våra bränslefrågor hava sedan flera år stått på dagordningen och framkallat

krav på ett planmässigt och målmedvetet utredningsarbete. I särskilt denna dag

till Eders Kungl. Maj:t (i Jordbruksdepartementet) avgivet utlåtande, varav avskrift

bilägges (Bil. I), har kollegium behandlat denna fråga och föreslagit upprättande

av ett bränsle- och kraftinstitut för undersökning och bearbetning av hithörande

spörsmål ur enhetliga synpunkter.

Inom järnindustrien ställer den nya tiden stora krav på framatsyftande forskning.

Exempelvis må anföras, att planer äro under utarbetande att särskilt upptaga

det metallograflska forskningsområdet till bearbetning.

Inom det mekaniska och värme-tekniska området föreligga forskningsuppgifter,

som äro i behov att lösas, uppgifter av sådan allmän natur, att det icke

gärna kan tänkas ligga i eu enskild industris intresse att upptaga sådana till bearbetning.

Bland flera av landets främsta ingenjörsvetenskapsmän hava även sedan

ett par år tillbaka diskuterats möjligheterna för att få till stånd ett undersökningsarbete

på nyssnämnda områden.

Kommerskollegium har ansett det vara sin plikt att taga under övervägande,

vad som från statsmakternas sida borde och kunde göras för tillvaratagande av de

för landet, dess industriella självförsörjning och ekonomiska framtid viktiga intressen,

som äro förknippade med den teknisk-vetenskapliga forskningen. De uppgifter, som

föreligga, kunna på följande sätt sammanfattas i tvenne grupper.

A. Den ena gruppens uppgifter hänföra sig till en samlande och ledande

verksamhet inom den tekniska forskningen.

Liksom de spridda försöken till bränslefrågornas lösning genom olika kommittéutredningar

— för att taga ett exempel — visat sig medföra olägenheter och

slutligen framkallat kravet på en planmässig och samanhängande behandling av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ‘proposition Nr 210.

dessa spörsmål, på samma sätt torde det komma att visa sig, att ifråga om tillvaratagande

överhuvud av våra inhemska råvarutillgångar de i och för sig

glädjande men nu på många händer splittrade ansatserna till en intensivare forskning

på det tekniska området icke komma att ge det resultat, som måhända kunde

förväntas, om en planmässig och sammanhållande organisation för ändamålet funnes

inrättad.

När trycket av de nuvarande förhållandena upphört, är det fara värt att

åtskilligt, som nu åtgjorts inom kristidsorganisationerna till höjande av vårt lands

oberoende av utländsk tillförsel icke bliver fullföljt eller ens i tillräcklig grad känt

och tillvarataget. När vidare de hittills rådande goda konjunkturerna, som givit

den enskilda industrien medel i handen att i stor utsträckning bekosta erforderliga

undersökningar, en gång taga slut, ett läge, som icke synes vara så långt avlägset,

synes med fog kunna befaras, att åtskilligt, som sålunda blivit uträttat eller påbörjat

och som kunde bliva av framtida allmänt gagn, går till spillo, om icke en

organisation finnes, som är särskilt inriktad på att taga till vara dessa intressen.

B. Den andra gruppens uppgifter hänföra sig till en stödjande och uppmuntrande

verksamhet till främjande av teknisk forskning. I vårt land saknas en ordnad

verksamhet till understödjande av spontant uppträdande uppfinningar, idéer och uppslag

på det tekniska området. I den mån en uppfinning föreligger i sådant skick,

att den har utsikt att i en relativt snar framtid möjliggöra en vinstgivande exploatering,

har den utsikt att bliva uppmärksammad av ett på området arbetande industriellt

företag eller finansinstitut. I den mån åter en uppfinning har mera långsiktande

syften, t. ex. avser ett ur det allmännas eller nationalekonomisk synpunkt

intressant uppslag, kan vara av betydelse för försvaret eller dylikt, erbjuda sig för

närvarande ofta stora svårigheter för uppfinnaren att, om han saknar egna medel, få idén

prövad och utarbetad till ett stadium, då dess värde kan med någon säkerhet bedömas.

Den högre tekniska undervisningen i landet har gjort glädjande framsteg.

Tekniska högskolan såväl som Chalmers tekniska institut hava erhållit nya byggnader

försedda med tidsenliga laboratorier, beräknade, utom för direkta undervisningsändamål,

även för vetenskaplig-teknisk forskning. För dylik forsknings bedrivande

är det emellertid ofta icke tillräckligt med laboratorieresurser och skolade

och intresserade krafter. Det kräves även ekonomiska resurser och sådana saknas

för närvarande. Ett eggande inflytande på nu ifrågavarande arbeten torde vidare

få tilläggas belöningar och utmärkelser, som utdelas av en auktoritativ institution.

Statens provningsanstalt skall enligt statsmakternas beslut utrustas med nya

tidsenliga laboratorier, vilka även de skola kunna möjliggöra tekniskt-vetenskapliga

arbeten vid sidan av de löpande provningarna. Även här gäller emellertid, att utom

laboratorier och kvalificerad personal torde krävas penningunderstöd till bestridande

av de ofta icke obetydliga direkta omkostnader, som i regel äro förknippade med

tekniska undersökningar.

Om också de uppgifter, som hänföra sig till den första av ovannämnda

tvenne grupper, jämlikt § 1 av den för kommerskollegium gällande instruktionen

kunna förmenas falla inom kommerskollegii verksamhetsområde, vill kollegium likväl

erinra att kollegium alls icke är rustat för att på ett tillfredsställande sätt handhava

uppgifter av ifrågavarande art. En förstärkning i tillräcklig grad med avlönade

arbetskrafter att motsvara den erforderliga mångskiftande sakkunskapen skulle

säkerligen även föra .för långt. Man torde här få anses vara hänvisad att lita till

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

frivillig arbetskraft, och tanken föres då till den närmaste motsvarigheten på jordbruksområdet,

nämligen lantbruksakademien.

Den andra gruppen uppgifter torde på det motsvarande allmänt vetenskapliga

området handhavas av bland annat Vetenskapsakademien.

Hela komplexen av uppgifter pekar hän på behovet av en institution, där

den utmärkelse, som kan beräknas ligga i ett ledamotskap av institutionen skulle

utgöra en form av ersättning för arbete och uppoffringar till den teknisk-vetenskapliga

forskningens fromma.»

Efter att sålunda hava motiverat behovet av en institution för

befrämjande av teknisk-vetenskaplig- forskning meddelar kollegium, att

inom ämbetsverket utarbetats en plan för en sådan institution, nämligen

en ingen]’örsvetenskapsakademi. Innan denna plan i detalj utformats,

hade kollegium haft tillfälle vid ett sammanträde framlägga huvuddragen

av densamma inför ett antal representativa personer inom den tekniska

och industriella världen, vid vilket sammanträde de närvarande oförbehållsamt

uttalat sin anslutning till planen. Under arbetets vidare gång

hade kollegium åtnjutit biträde av professorerna J. Gust. Richert och

Tore Lindmark, kommerserådet Gunnar Dillner, direktören Birger Carlson

och civilingenjören C. A. Rossander. Föredraganden inom kollegium

hade slutligen haft tillfälle att inför arbetsutskottet inom styrelsen för

Sveriges industriförbund redogöra för riktlinjerna för den tilltänkta akademiens

verksamhet, och hade styrelsen därvid uttalat sina sympatier

för tillkomsten av en svensk ingenjörsvetenskapsakademi samt förklarat

sig skola stödja densamma på lämpligt sätt.

Vid sin ifrågavarande framställning har kollegium fogat ett förslag

till stadgar för ingenjörsvetenskapsakademien. Beträffande akademiens

organisation skulle enligt detta förslag och vad kollegium i sådant

avseende särskilt anfört gälla i huvudsak följande.

Akademien skulle hava till ändamål att befordra teknisk-vetenskaplig

forskning samt att därigenom främja den svenska industrien och

tillvaratagandet av landets naturtillgångar. I stadgarna hava närmare

angivits de olika sätt, på vilka akademien skulle verka för vinnande av

sitt syfte. I begreppet industri har kollegium ansett ligga även byggnadsindustri.

Inom akademiens intressesfär skulle alltså falla all sådan

verksamhet på byggnadsområdet, som icke representeras av arkitekternas

åt det konstnärliga hållet orienterade verksamhet, vilka senare intressen

vore representerade i akademien för de fria konsterna.

Akademiens ledamöter hava uppdelats i två olika grupper, nämligen

hedersledamöter och arbetande ledamöter. Högsta antalet heders
-

Akademiens

organisation.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

ledamöter, fjorton stycken, har fastställts med hänsyn till antalet avdelningar

inom akademien — vilka föreslagits till sex, nämligen en för

mekaniskt-tekniska, skeppsbyggnads-tekniska och värmetekniska vetenskaper,

en för elektrotekniska vetenskaper, en för byggnadstekniska

vetenskaper, en för kemiskt-tekniska vetenskaper, en för bergstekniska

samt en för produktions- och fabrikstekniska vetenskaper — på sådant

sätt, att på varje avdelning beräknats regelrätt skola komma två hedersledamöter

utom på den kemiskt-tekniska avdelningen, på vilken beräknats

komma fyra hedersledamöter. Ifrågavarande uppdelning av hedersledamöterna

vore dock givetvis icke bindande, och bestämmelse härom har

icke heller influtit i stadgarna. Vad angår de arbetande ledamöterna,

vilkas antal fastställts till högst sjuttio, har särskild föreskrift meddelats

angående dessas fördelning på de olika avdelningarna. På grund av

omfattningen av forskningsuppgifterna inom den kemiskt-tekniska industrien

har avdelningen för kemiskt-tekniska vetenskaper tilldelats större

antal ledamöter än övriga avdelningar.

Att de för avdelningarna angivna beteckningarna icke omfattade

alla de områden, som borde göras till föremål för akademiens forskningsbefrämjande

verksamhet, vore uppenbart. Då det emellertid vid

eu ytterligare uppdelning av de arbetande ledamöterna syntes kunna befaras

alltför stor splittring i alltför små avdelningar, torde enligt kollegii

mening det föreslagna antalet avdelningar lämpligen motsvara behovet.

Till den sjätte avdelningen syntes dessutom kunna hänföras sådana mera

allmänna ämnen, vilka icke lämpligen kunde upptagas till behandling

inom andra avdelningar. De möjligheter, som blivit beredda till samarbete

emellan avdelningarna, torde också i sin mån vara ägnade att underlätta

behandlingen av sådana frågor, vilka icke med hänsyn till avdelningarnas

benämning och regelrätta sammansättning utan vidare vore

hänförliga till viss avdelning.

Akademiens angelägenheter skulle handhavas av en preses, en vice

preses, ett förvaltningsutskott samt en verkställande direktör och

vissa tjänstemän.

Preses, vice preses och verkställande direktören skulle utses av

Kungl. Maj:t för en tid av tre år efter förslag av akademien. Tjänstemännen,

som skulle utgöras av en sekreterare och en kamrerare, skulle

förordnas av akademiens förvaltningsutskott, som även skulle äga rätt

att i mån av behov antaga extra ordinarie tjänstemän och biträden.

Förvaltningsutskottet skulle vara sammansatt av preses, vice preses,

verkställande direktören samt ordförandena i de olika avdelningarna.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition Nr 210. 9

Bland utskottets funktioner inginge även att vara styrelse för akademiens

stiftelse.

Verkställande direktören skulle vara ledamot av akademien utan

att tillhöra viss avdelning samt äga titel av professor. Verkställande

direktören har avsetts att vara den ledande och sammanhållande kraften

inom akademien, varför stora krav måste ställas vid personval för besättande

av denna post. Han borde vara en framstående vetenskapligt

utbildad tekniker med praktisk erfarenhet. I de rena förvaltningsbestyren

skulle lian äga biträde av sekreteraren och kamreraren.

Akademien skulle enligt stadgarna ha sammanträde minst fyra

gånger årligen. Det hade synts lämpligt att icke i stadgarna föreskriva''

ett större antal ordinarie sammanträden utan lämna akademien fria

händer att i övrigt genom extra sammanträden lämpa arbetet efter förhållandenas

krav. Möjlighet har beretts frånvarande ledamöter att insända

skriftliga förslag och yttranden samt vid vissa val jämväl insända röstsedel.

Enkel pluralitet skulle gälla vid alla omröstningar. Ärendenas

förberedande behandling skulle äga rum genom avdelningarna eller förvaltningsutskottet

efter avgörande för varje särskilt fall. Avdelningarna

skulle äga tillsätta kommittéer för särskilda frågors behandling eller

anlita sakkunniga, som icke tillhörde akademien.

Akademien skulle uppsätta tävlingsämnen, för vilkas behandlingkunde

utdelas pris. För synnerligen utmärkt och gagnande vetenskaplig

eller praktisk verksamhet eller uppfinning på det industriella området

skulle akademien även kunna utdela sin skådepenning i guld eller silver.

I en tidskrift, som akademien skulle utgiva, skulle offentliggöras berättelser

och avhandlingar i ämnen, som läge inom området för akademiens

verksamhet.

Det skulle ankomma på akademien själv att enligt stadgarna välja

nya ledamöter, då så befunnes böra äga rum. Vid akademiens instiftande

måste emellertid ett visst antal ledamöter utses i annan ordning, och

har kollegium härutinnan föreslagit, att Kungl. Maj:t vid detta tillfälle

skulle utse halva antalet arbetande ledamöter i akademien. Det skulle

sedermera ankomma på de sålunda utsedda att enligt stadgarna föranstalta

om inval i akademien av andra personer, som ansåges böra ifrågakomma.

I detta sammanhang uttalar kollegium, att, även om meningarna

torde vara fullt eniga om behovet av eu institution sådan som den föreslagna

ingenjörsvetenskapsakademien, kollegium likväl vore berett på

att invändningar kunde göras mot den valda formen av »akademi».

Bland det praktiska livets män förefunnes otvivelaktigt på sina håll eu

viss misstro gent emot denna form och en fruktan för att begreppet

Bihang till riksdagens protokoll 1019. 1 samt. 182 höft. (År 210.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

Kostnaderna

för akademiens

verksamhet.

10 Kungl. Maj ds proposition Nr 210.

akademi vore förbundet med ett sterilt teoretiserande. Kollegium ansåge

emellertid dylika farhågor i detta fall icke vara berättigade, då det torde

ligga i sakens natur, att akademiens ledamöter komme att med ett eller

annat undantag väljas just bland det praktiska livets män, bland framstående

ingenjörer och industrimän.

Inom kollegium hade varit under övervägande att för att till akademiens

arbetande ledamöter skulle kunna påräknas ett visst tillflöde av

yngre handlingskraftiga personer föreskriva en viss åldersgräns för denna

kategori av ledamöter, sammanfallande med t. ex. pension sgränsen för

professorer. Kollegium hade emellertid i denna del icke funnit sig böra

framlägga bestämt förslag.

Beträffande kostnaderna för akademiens verksamhet har kollegium

uppgjort följande förslag till stat för akademien.

Utgifter.

Avlöningar:

Verkställande direktör........................................... kronor

Sekreterare.............................. »

Kamrerare .................................................................. »

Redaktionsbiträde...................................................... »

2 kvinnliga biträden 1,600 + 1,200..................... »

2 vaktmästare 1,500 + 1,200................................ »

Lokalhyra m. m......................................................... »

Understöd till forskningsverksamhet, tryckningskostnader,

minimum ............................................... »

Summa kronor

15.000

5.800

7.000

3.000

2.800

2,700

10.000

50,000

96,300

Inkomster.

Av statsmedel

Till avlöningar:

Verkställande direktör ...................................... kronor 10 000

Sekreterare ............................................................ » 5^800

Kamrerare............................................................... » 4 q00

Biträden ................................................................ » 5*800

Vaktmästare............................................................ » 2 700

Till lokalhyra m. m................................................ » 10,000 38.300

Av på enskild väg insamlade fondmedel, minimum

1 7* miljoner kronor.............................................................. kronor 58,000

Summa kronor 96,300

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 210.

De årliga kostnaderna skulle alltså uppgå till minst 96,300 kronor.

Som framgår av förslaget till stat har kollegium tänkt sig en uppdelning

av dessa kostnader så, att viss del bestrides av statsmedel, medan resten

skulle täckas medelst ränteavkastningen av ett på enskild väg insamlat

kapital. Enligt vad kollegium i förevarande avseende uttalat vore det

lämpligt, att staten bestrede utgifterna för erforderlig anställd personal

enligt normal lönestat jämte egentliga administrationskostnader, såsom

lokalhyra m. m. Härtill hade beräknats ett belopp av 38,300 kronor.

Däremot syntes de för den direkta understödsverksamheten erforderliga

medlen ävensom tilläggslöner för direktören och kamreraren, möjliggörande

att för dessa befattningar få praktiskt dugliga personer, kunna

erhållas från en stiftelse, som bildats genom bidrag från industrien och

för teknisk forskning intresserade personer. Förslag till stadgar för

ifrågavarande stiftelse har jämväl upprättats av kollegium, och torde

förslaget få fogas som bilaga till detta protokoll. Kollegium säger sig

vidare ha grundad anledning antaga, att tillräckligt intresse för saken

förefunnes inom avsedda kretsar, för att eu såsom erforderlig ansedd

grundfond skulle kunna påräknas. Denna, som torde behöva uppgå till

omkring två miljoner kronor, hade av kollegium såsom ett oundgängligt

minimum i staten beräknats till 1 1U miljoner kronor. -Kollegium ansåge

vidare såsom icke osannolikt, att för akademiens uppgifter intresserade

personer i framtiden komme att genom gåvor och testamentariska dispositioner

öka akademiens tillgängliga medel.

I samband med ovan omförmälda framställning har kollegium

jämväl avgivit utlåtande i anledning av riksdagens skrivelse om åtgärder

för befrämjande av en planmässig nationell kraft- och bränslepolitik.

Härutinnan har kollegium föreslagit inrättandet av ett särskilt bränsleoch

kraftinstitut, vilket skulle, ehuru fullt fristående, inpassas som ett

led i ingenjörsvetenskapsakademiens organisation. Denna fråga, som

för yttrande remitterats till olika myndigheter, är givetvis av särskild

betydelse och innefattar ett viktigt led i organisationen för det teknisktvetenskapliga

forskningsarbetet. Ärendet har dock icke hunnit bringas

i det skick, att det kan föreläggas riksdagen under innevarande år.

Jag vill emellertid särskilt betona, att denna omständighet icke utgör

hinder för realiserande av förslaget om eu ingenjörsvetenskapsakademi,

då akademien ju är avsedd att utgöra stommen i det teknisk-vetenskapliga

forskningsarbetet, till vilket olika institut efter hand sedermera

kunna anknvtas.

Åtgärder för

befrämjande

av en planmässig

kraftoch

bränslepolitik.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

aiaaei a¥. Över kommerskollegii förslag till inrättande av en ingenjörsveten
givna

yttran- skapsakademi hava utlåtanden infordrats från vetenskapsakademien och

den tekniska högskolan.

^akademien Vetenskapsakademien har i sitt den 5 juni 1918 dagtecknade ut
låtande

varmt förordat förslaget såsom ägnat att i ett viktigt avseende

gagna vårt land och bereda detsamma möjlighet att framgångsrikt deltaga

i den stora tävlan mellan folken på det industriella området, som

efter världskrigets slut utan tvivel ännu mer än förr väntades komma att

visa sig nödvändig för vår ekonomiska och kulturella utveckling.

I avseende på kollega utkast till stadgar anför vetenskapsakademien

följande:

»Akademien vill endast påpeka en sak, som, ehuru i och för sig av föga

betydelse, dock torde böra ändras. Uti alla övriga akademier här i landet samt

vanligen även i utlandet motsvarar sekreteraren med avseende på sin ställning och

uppgift den person, som i stadgarne för ingenjörsvetenskapsakademien benämnes

»verkställande direktör». Mot denna benämning har emellertid akademien intet

att erinra, men mindre lämpligt synes däremot, att en annan tjänsteman, som motsvarar

notarien och ombudsmannen i andra akademier, fått benämningen sekreterare.

Detta kommer lätt att hos allmänheten väcka den föreställningen, att denne tjänsteman

har samma ställning som sekreteraren i övriga akademier. En förändring av

denne tjänstemans titel synes därföre önskvärd.»

Vakadlmäns Vetenskapsakademien har jämväl överlämnat ett av akademiens

sakkunniga sakkunniga ledamöter, ingenjören fil. doktor Gustaf Gröndal och med.

ledamöter, doktor Klas Sondén, avgivet yttrande i ämnet. Dessa sakkunniga hava

i princip på det livligaste tillstyrkt bildandet av eu ingenjörsvetenskapsakademi,

fullt övertygade att en sådan, rätt organiserad, kunde och

skulle vara landet till obestridligt gagn.

De sakkunniga hava vidare anfört följande:

»De tider, som vi nu genomleva, ha utövat ett synnerligt stort inflytande på

industrien och den industriella vetenskapen.

Knappheten på en del förnödenheter, som förut nästan i obegränsad mängd

stodo till buds, har gjort att nya uppslag för framställande av dessa förnödenheter

eller surrogat för desamma framkommit och utarbetats, så att säga under högtryck,

och det torde icke lida ringaste tvivel om att de erfarenheter, som härvid vunnits,

ytterligare skola leda till nya uppfinningar, som i många fall komme att betyda en

omvärdering av förutvarande värden. Vi stå mitt uppe i en industriell jäsningsperiod,

och de krafter, som därvid på alla håll äro verksamma, förebåda en utveckling

inom industriens område, som knappast kan anas. — Det land, som blir

efter i detta arbete, är dömt till industriell undergång. Ty samtidigt med denna

utveckling ifråga om industriella arbetsmetoder pågår en ej mindre betydelsefull

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kunfjl Maj:ts proposition Nr 210.

omvälvning hos industriens levande material. De krav på bättre löneförhållanden,

kortare arbetstid och andra förmåner, som framkomma hos industriens arbetarestam,

komma industriens målsmän med all sannolikhet att på ett betydligt mera vittgående

sätt än hittills nödgas taga hänsyn till.

För att kunna möta och tillfredsställa dessa anspråk, är det ett oeftergivligt

villkor, att alla samhöriga krafter arbeta på nya arbetsmetoder, förbättringar och

besparingar inom industrien. .

De råmaterial, som stå till vårt förfogande, få icke som hittills skett förslösas.

Skulle t. ex. järnförbrukningen stegras i samma män som hittills, stå vi

snart nog inför råmaterialbrist, men då behovet ständigt ökas, kan detta icke tillfredsställas

med mindre än att kvaliteten far ersätta kvantiteten. Med en högie

levnadsstandard måste nya utvägar sökas för möjliggörandet av densamma.

Ått en svensk ingenjörsvetenskapsakademi skulle verka befruktande på den

svenska industrien torde kunna antagas som alldeles givet, förutsatt dock att den

får en tillräckligt stark organisation. 1 ,

Det synes oss dock som om de medel, som förutsättas ställda till akademiens

förfogande, och som visserligen äro angivna som ett minimum, dock äro att beteckna

som absolut otillräckliga. .

Då det vore förfelat att grunda en ingenjörsvetenskapsakademi, om denna

till följd av bristande medel icke på ett värdigt sätt skulle kunna fullfölja den sig

förelagda uppgiften, vore det därför; synes det oss, lämpligt att på ett eller annat

sätt försäkra sig om en så stor grundfond, förslagsvis 2 x/3 miljoner, att akademien

kan med utsikt till framgång börja sin verksamhet.

Då akademien har till syfte att även »anordna systematiska undersökningar

rörande tekniska problem, särskilt sådana, som avse de inhemska naturtillgångarnas

tillgodogörande, och. om så befinnes lämpligt, för sådana frågors studium inrätta

särskilda institut», finna vi att den föreslagna vetenskapliga praktiska institutionen

för befrämjandet av ett planmässigt tillvaratagande av förefintliga kraft- och bränsletillgångar

just är ett sådant institut, som avses i akademiens förslag till stadgar §

1, även om åt institutionen, fastän anknuten som ett led till akademien, mrymnies

en självständig ställning och verksamhet. .

Då det emellertid vore synnerligen önskvärt att flera sådana institutioner tor

andra vetenskapligt praktiska syften kunde uppstå, och förutom vilka ingenjörsvetenskapsakademien

skulle föra en rätt steril verksamhet, rasp dessa blivande institutioner

"måhända icke kunna föra en ekonomiskt självständig tillvaro, är det så

mycket mer av vikt att tillse, det akademiens medel icke bliva för knappt tillmätta.

I förslaget till stadgar för den tilltänkta akademien synes hänsyn uteslutande

tagits till de vetenskapsgrenar, vilka kunna sägas äga en direkt lukrativ uppgift,

men ei till dem, som visserligen ej äga en dylik uppgift men dock på det närmaste

beröra industriell verksamhet. Hit höra liera hygiemskt-tekmska frågor t. ex. rörande

bad- och badinrättningar, provning av desinfektionsmetoder och apparater, utarbetande

och provning av metoder för rening av dricks- och avloppsvatten in. m.,

rörande vilket allt man hittills följt den utländska forskningen i spåren men ej ägt

möjlighet till eget, svenskt banbrytande arbete. Hit höra vidare fabrikshygiemska, pa

svensk statistisk forskning grundade och på inhemska förhållanden byggda studier. Hit

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Majds proposition Nr 210.

höra slutligen nationalekonomiska och rättsliga spörsmål, i den mån de beröra

teknisk verksamhet.

De anförda exemplen torde vara nog att visa, hurusom ingen) örsvetenskapsakademiens

program måste i vissa avseenden anses ofullständigt. Och ehuru intet

tvivel kan råda, att icke de frågor, vilka nu omnämnts, komma att arbeta sig fram,

oberoende av ingenjörsvetenskapsakademien, vore väl ett önskemål för sagda akademi

att någorlunda fullständigt representera alla slag av teknisk verksamhet, varförutom

det vid yttrandens avgivande (t. ex. svar å remisser från Kungl. Maj:t) ej kan anses

oviktigt att den äger medlemmar, vilka speciellt ägnat sig åt dessa kunskapsgrenar,

och vilka kunna gorå viktiga synpunkter gällande, som eljest lätt förbises till skada

för ärendets behandling och för ingenjörsvetenskapsakademien.

Vi anse pa grund av det nu anförda att det uti en blivande ingenjörsvetenskapsakademi

bör finnas en (sjunde) allmän avdelning, omfattande tillämpning på

tekniken av hygien, ekonomi och rättsvetenskap.

Stadgarna för ingenjörsvetenskapsakademien------firma vi i övrigt

val avvägda; möjligen skulle dock kunna anmärkas, att den frihet till utveckling och

självständigt liv, som sådana institut böra ha, genom stadgarna i någon mån inskränkes.

Efter någon tids erfarenhet lärer det väl dock visa sig, i vilket hänseende

statuterna böra förändras.»

Tekniska högskolan.

Styrelsen för tekniska högskolan, som i sitt den 4 maj 1918 dagtecknade

utlåtande uttryckt sitt livliga tillstyrkande av förslaget till inrättande

av en ingenjörsvetenskapsakademi, har överlämnat ett yttrande

i ämnet från högskolans lärarekollegium.

skoianJiärare''. T .. Aven lärarekollegiet uttalar sin livliga anslutning till förslaget.

kollegium. Lärarekollegiet vore av den övertygelsen, att en ingenjörsvetenskapsakademi

enligt det framlagda förslaget borde kunna lända den svenska

ingenjörsvetenskapen och industrien samt därigenom landet till synnerligen

stort gagn.

Lärarekollegiet anför vidare följande:

»Den ingenjörsvetenskapliga forskningen har under senare år inom nästa11

alla kulturländer utvecklats i en förut oanad # grad, och synas de redan erhållna

resultaten vara av genomgripande betydelse. Även i Sverige hava under de senaste

åren kraftiga ansatser gjorts på detta område. Det är ock för vårt land av de11

allra största betydelse att ej bliva efter i detta avseende. Det internationella ut-*

bytet av erfarenheter på det ingenjörsvetenskapliga och industriella området torde

nämligen under en följd av år komma att bliva avsevärt mindre än förr, och värjo

land torde därför i detta hänseende långt mera än förut bliva hänvisat till sina egna

anciliga och materiella resurser. Ett självständigt och målmedvetet ingenjörsveten~

skapligt forskningsarbete kan därför ej uppskattas nog högt.

4 ad man emellertid kan befara är att åtskilligt av det här i landet påbörjade

arbetet endast blir tillfälligt och således under kommande år eventuellt ej

kommer att fullföljas. En gemensam organisation av detta stegrade forskningsarbete

synes därför lärarekollegiet vara i hög grad påkallad, såväl för att uppmuntra och

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj ds proposition Nr 210.

vidmakthålla redan påbörjade strävanden som även för att inrikta nya forskningar mot

sådana för ingenjörsvetenskapen och industrien viktiga mål, vilka ännu ej upptagits

till bearbetning.

En ingenjörsvetenskapsakademi enligt det framlagda förslaget synes lärarekollegiet

erbjuda stora möjligheter att bliva den sammanhållande organisation på

detta område, vilken här ovan framhållits såsom eftersträvansvärd. Under förutsättning

att akademien inom sig kommer att inrymma de mest framstående ingenjörsvetenskapliga

namnen anser lärarekollegiet, att även alla utsikter förefinnas för

att akademiens verksamhet skall bliva till beståndande värde för svensk ingenjörsvetenskap

och svensk industri.»

Tekniska högskolans styrelse och lärarekollegium hava dessutom

gjort vissa mindre väsentliga erinringar mot det av kommerskollegium

upprättade stadgeförslaget.

I anledning av vad som anförts av vetenskapsakademien och tekniska

högskolan har kommerskollegium därefter anmodats att avgiva

förnyat yttrande i ärendet.

På grund härav har kollegium i utlåtande den 16 januari 1919 i

huvudsak anfört följande.

»Såväl tekniska högskolan som vetenskapsakademien hava i sina utlåtanden,

samtidigt som de var för sig uttalat sin livliga tillslutning till förslaget och dess

syfte, gjort erinringar mot vissa detaljer i detsamma. Vetenskapsakademien har

därjämte framställt tvenne anmärkningar av mera principiell innebörd, den ena avseende

storleken av den'' fond, på vars avkastning den nya akademiens verksamhet

till väsentlig del skulle bliva beroende, den andra åsyftande inrättande av ytterligare

en avdelning — för hygien, ekonomi och rättsvetenskap — utöver de sex som innefattas

i kollegii förslag.

Med avseende på storleken av den fond, som jämte ett statens bidrag skulle

erbjuda det erforderliga ekonomiska underlaget för ingenjörsvetenskapsakademiens

verksamhet, yttrade kollegium i sitt förslag av den 16 mars 1918 att fonden, ’som

torde behöva uppgå till omkring två miljoner kronor, har av kollegium såsom ett

oundgängligt minimum i staten beräknats till 1 1/t million kronor’. Vetenskapsakademiens

sakkunniga hava ansett, att minimum bör sättas till åtminstone 2 ‘/2

miljoner kronor. Kollegium medgiver gärna det önskvärda av ett sådant minimibelopp

men vill erinra om, hurusom den ogynnsamma konjunkturutvecklingen under

den senare delen av år. 1918 icke kunnat undgå att göra industrien betänksam gent

emot utgifter av sådan natur som den ifrågavarande, varför det synes kollegium

tvivelaktigt, huruvida det av vetenskapsakademien åsyftade minimibeloppet för närvarande

skall kunna ernås. Enligt vad kollegium inhämtat har definitivt besked

ännu icke ingått från ett stort antal tillfrågade industriföretag angående tecknande

av bidrag till stiftelsen. Tills dato har gjorts bindande utfästelser till ett sammanlagt

belopp av cirka 1 1/3 miljoner kronor. I den mån det icke låter sig göra att i

nuvarande konjunkturläge åstadkomma det önskade högre beloppet fullt ut, anser

kollegium likväl, att man bär all anledning förmoda, att om och när för industrien

Kommerskollegium

i utlåtande

den 16

januari 1919.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

gynnsamma tider åter inträda, det ådagalagda livliga intresset för ändamålet skall

resultera i ytterligare bidrag. Kollegium anser sålunda, att akademien bör komma

till stånd med det kapital, som redan nu tecknats.

Vetenskapsakademiens sakkunniga hava vidare förordat inrättande av eu avdelning

för hygien, ekonomi och rättsvetenskap. Kollegium har för sin del ingenting

att invända mot att dessa och andra vetenskapsgrenar, i den mån de beröra det

tekniska området, bliva representerade inom akademien, så mycket mindre som kollegium

med den av kollegium föreslagna avdelningen för »produktions- och fabrikstekniska

vetenskaper» i viss mån åsyftat att skapa en »allmän» avdelning, om ock

ej med fullt så vida gränser. En tillkommande sjunde avdelning anser kollegium

böra benämnas avdelning för tekniska gräns- och hjälpvetenskaper. Den torde lämpligen

böra omfatta samma antal medlemmar som övriga avdelningar med undantag för

fjärde avdelningen.

Vetenskapsakademien har slutligen gjort den berättigade anmärkningen, att

den andragradstjänst, kollegium upptagit i akademiens stat, ej lämpligen bör benämnas

sekreterare. Kollegium får i anslutning till av vetenskapsakademien framhållna

synpunkter föreslå, att i stället för sagda post i staten upptages en notarie (förstagradstjänst)

med en avlöning av 4,000 kronor och ett ombudsmannaarvode om

1,800 kronor.»

I anledning av yrkanden, som framställts av tekniska högskolan

och dess lärarekollegium angående vissa mindre väsentliga ändringar i

förslaget till stadgar för akademien, har kollegium gjort vissa jämkningar

i sitt ursprungliga förslag.

Kollegium har jämväl upptagit till förnyat övervägande frågan om

införande av viss åldersgräns för de arbetande ledamöterna av akademien.

I detta avseende anför kollegium följande.

»I sin framställning av den 16 mars 1918 fann sig kollegium icke böra

framlägga bestämt förslag härom. Vissa svårigheter föreligga nämligen för ett

tillfredsställande ordnande av denna fråga. Då denna likväl enligt kollega förmenande

måste anses böra tillmätas en icke ringa vikt och betydelse med hänsyn

därtill, att akademiens huvuduppgift skall vara att syssla med nya idéer och uppslag,

en uppgift, som kräver medverkan av relativt yngre krafter, har kollegium

icke ansett sig kunna undandraga sig försöket att övervinna de med den grannlaga

organisationsuppgiften förbundna svårigheterna och därför i ett alternativförslag

(bil. b) underställt Eders Kungl. Maj:ts prövning en anordning, gående ut därpå

att arbetande ledamot vid uppnådda 65 levnadsår övergår till att bliva hedersledamot

av akademien. Samtidigt föreslår kollegium den ändringen, att den förutvarande

klassen hedersledamöter inskränkes i antalet till åtta och benämnes

förste hedersledamöter. I akademiens beslut skulle endast de arbetande ledamöterna

deltaga. Dock skulle hedersledamöterna kunna av preses kallas till sammanträde

i och för avgivande av yttrande i viktigare frågor, där den större erfarenheten

vore av särskild betydelse. Kollegium är för sin del benäget att förorda

detta alternativ.

Ett strängt iakttagande av åldersgränsen torde enligt kollegii mening dock

icke böra äga rum vid utseendet av akademiens arbetande ledamöter intill akade
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2W.

rniens konstituerande. Eu undantagsbestämmelse av sådant innehåll ävensom eu

bestämmelse om att övergång från arbetande ledamot till hedersledamot på grund

av uppnådd ålder icke träder i kraft förrän två år efter akademiens konstituerande,

har av kollegium intagits i övergångsbestämmelserna i stadgeförslaget.»

Till kollegiets utlåtande har fogats ett reviderat förslag till stadgar

för akademien ävensom ett alternativt förslag till sådana stadgar,

innefattande jämväl bestämmelse om åldersbegränsning för akademiens

arbetande ledamöter. Jag tillåter mig hemställa, att det sistnämnda

stadgeförslaget får fogas som bilaga till detta protokoll.

Insikten om det tekniskt-vetenskapliga forskningsarbetets betydelse

för den industriella produktionens befrämjande och för ett rationellt

tillvaratagande av förefintliga kraft-, bränsle- och råvarutillgångar har

så småningom vunnit allt vidare utbredning. Särskilt under krigsåren

har det blivit mera allmänt insett, vilken vikt som i själva

verket bör tillmätas en långt genomförd växelverkan mellan vetenskapligforskning

och praktiskt arbete. I alla länder ha förhållandenas påfrestningar

nödvändiggjort kraftiga ansatser såväl från det allmännas sida

som från enskilt hall i syfte att utnyttja inom landet tillgängliga råvaror

och förnödenheter. Härvid har den tekniskt-vetenskapliga bildningen

fått träda in som hjälp och stöd åt den praktiska erfarenheten.

De resultat, som vunnits, särskilt i vissa främmande länder, men även

ifråga om vårt eget lands ökade förmåga till industriell självförsörjning,

bära påtagliga vittnesbörd om den tekniskt-vetenskapliga forskningens

betydelse. Utvecklingen på detta område har gått raskt framåt, och det

torde kunna förväntas, att det återuppbyggande på skilda områden, som

blir fredens första omsorg, icke skall verka hämmande utan tvärtom i

särskilt hög grad vara ägnat att stegra ansträngningarna för produktionens

befrämjande. Det gäller för varje land, som vill deltaga på produktionens

tävlingsbana, att icke släppa taget utan i män av sina

krafter söka följa utvecklingens gång.

Det av kommerskollegium väckta förslaget till eu ingenjörsvetenskapsakademi

avser ett samlande av de spridda krafter, som inom vårt

land arbeta på den tekniskt-vetenskapliga forskningens fält. Jag anser

det av kollegium givna uppslaget värt allt beaktande. Det torde icke

vara något tvivel underkastat, att en dylik institution är att anse såsom

ett betydelsefullt led i utvecklingen av våra industriella krafter i framtiden,

liksom erfarenheten givit vid handen, att motsvarande i utlandet

inrättade organisationer hava varit produktionen till stor nytta under

Bihang till riksdagens protokoll 1919. I samt. 182 käft. (Nr 210.) 3

Departements
chefen.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

kriget och. ännu mera kunna beräknas bliva av gagn i den kommande

fredliga produktionen. Icke minst bör härvid beaktas, att nutidens

strävanden att genomföra en förkortning av arbetstiden effektivt

befrämjas genom varje åtgärd, vilken syftar till åstadkommande

av förbättringar, genvägar och besparingar i produktionen. Åven ur

denna allmänt sociala synpunkt synes mig föreliggande förslag vara .av

betydelse.

Det ifrågasatta organets huvudsakliga verksamhet skulle inriktas

efter tvenne särskilda riktlinjer. Å ena sidan skulle omsorg ägnas åt

systematiska undersökningar rörande tekniska problem, särskilt sådana,

som avse de inhemska naturtillgångarnas tillgodogörande; och skulle,

om så befinnes lämpligt, för sådana frågors studium inrättas särskilda

institut. Å andra sidan skulle utövas eu ekonomiskt stödjande verksamhet

till förmån dels för ett vetenskapligt arbete i landets tekniska

undervisningsanstalter, provningsanstalter och forskningslaboratorier, dels

för enskilda forskare, som framkomma med uppslag, vilka kunna anses

vara förtjänta av sådant stöd.

Såväl i nu angivna hänseenden som ifråga om de huvudsakliga

formerna för verksamhetens utövning ansluter jag mig i allt väsentligt,

i likhet med vetenskapsakademien samt tekniska högskolans styrelse och

lärarekollegium, till kommerskollegii förslag, som synes mig väl motiverat.

Bland de jämkningar i detta förslag, som kollegium senast vidtagit, vill

jag särskilt nämna inrättandet inom akademien, i anslutning till vad

vetenskapsakademiens sakkunniga förordat, av en sjunde avdelning omfattande

särskilt hygien, ekonomi och rättsvetenskap, i vad de äga samband

med tekniken. Antalet arbetande ledamöter skulle härigenom ökas

till åttio. Jag ansluter mig till kollegii förslag, att avdelningen benämnes

avdelningen för tekniska gräns- och hjälpvetenskaper.

Särskilt beaktande torde böra skänkas det av kollegium väckta

förslaget om införande av viss åldersgräns för akademiens arbetande

ledamöter. Till värnande av den initiativkraft och arbetsförmåga, som

oundgängligen bör vara till finnandes bland akademiens arbetande

ledamöter, synes mig en sådan anordning väl motiverad. Mot den av

kollegium föreslagna åldersgränsen av 65 år har jag ingen erinran. Ej

heller synes det finnas anledning i övrigt anmärka på de i samband

med åldersbegränsningen vidtagna ändringarna i stadgeförslaget eller på

de däri intagna övergångsbestämmelserna.

Beträffande kollegii förslag i övrigt ber jag få framhålla, att den

statliga prägel, som enligt förslaget skulle förlänas det nu ifrågavarande

centralorganet för den tekniskt-vetenskapliga forskningen, är att anse

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

som en nödvändig förutsättning för att detsamma skall kunna träda

fram med erforderlig auktoritet. Kollega förslag innefattar i denna del

Kungl. Maj:ts medverkan dels för akademiens bildande genom stadgarnas

fastställande och utseende av visst antal av akademiens första uppsättning

ledamöter, dels för akademiens fortsatta verksamhet genom förordnande

av preses, vice preses och verkställande direktör samt genom

kontroll över medels förvaltningen. Vidare innefattar förslaget, att grundavlöningarna

åt akademiens befattningshavare ävensom de egentliga

administrationskostnaderna skola bestridas medelst bidrag av statsmedel.

Å andra sidan torde icke böra förbises, att ett sådant organ som det

nu ifrågavarande kräver viss frihet vid utövandet av sin verksamhet

såväl i ekonomiskt som organisatoriskt hänseende. Uppdragandet av

alltför snäva gränser eller fastställandet av speciella direktiv skulle sålunda

kunna motverka det syfte, som man avsett att ernå med akademiens

bildande. Det synes mig sålunda, bland annat, icke vara skäl att göra

anställandet av befattningshavare samt dessas avlöningsförhållanden beroende

av de regler, som vanligen pläga fastställas för statens befattningshavare,

utan synes härutinnan lämpligen höra överlämnas åt akademien

själv att efter omständigheterna besluta.

Den av kommerskollegium föreslagna organisationsformen av akademi

synes mig icke böra väcka några betänkligheter. Genom en sådan organisation

och genom det föreslagna namnet »ingenjörsvetenskapsakademi»

angives uppenbart, att det nu ifrågavarande organet utgör en samling

av de förnämsta vetenskapliga krafterna inom teknik och industri. Innehållet

i stadgarna för akademien lämnar viss garanti för att initiativkraften,

arbetsdugligheten och självständigheteu icke eftersättas. Särskilt

ber jag att i detta avseende få hänvisa till den förut berörda åldersbegränsningen

för akademiens arbetande ledamöter.

Den faktor, som torde bliva av avgörande betydelse för framgången

av akademiens verksamhet, består däri, att akademien äger tillräckliga

ekonomiska resurser. Detta är nödvändigt för att akademien i enlighet

med sitt syfte skall kunna bereda stöd i erforderlig omfattning åt forskningsbefordrande

institut och företag samt åt enskilda uppfinnare. Åven

akademiens egen uppgift som den tekniskt-vetenskapliga forskningens

centralorgan kräver uppenbarligen en stark ekonomisk grundval för att

kunna fullföljas på ett effektivt sätt.

Kommerskollegium har utgått från att större delen av de årliga

kostnaderna skulle täckas medelst avkastningen av en för ändamålet

bildad fond av enskilda donationer. Som ett oundgängligt minimum

för denna fond har kollegium ursprungligen räknat med 1.26 miljoner

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

kronor, men uttalar, att omkring 2 miljoner kronor vore behövliga.

Kollegii hemställan om statsbidrag åt akademien avser ett årligt belopp

av 38,300 kronor, vilket skulle användas till löner enligt normal stat

åt akademiens personal samt till egentliga administrationskostnader.

En förutsättning för akademiens tillkomst synes mig vara att erforderliga

medel ställas till disposition från enskilt håll. Som förut angivits

hava vetenskapsakademiens sakkunniga ansett det av kommerskollegium

beräknade minimibeloppet av den fond, som är avsedd att

utgöra den ekonomiska grundvalen för .akademiens verksamhet, vara

absolut otillräckligt. Ett belopp av 2.5 miljoner kronor borde, enligt

vad de sakkunniga uttalat, vara disponibelt redan vid verksamhetens

början. Kommerskollegium har medgivit det önskvärda uti, att ett

sådant minimibelopp kunde hopbringas, men erinrar om att den ogynnsamma

konjunkturutvecklingen under senare delen av år 1918 icke

kuunat undgå att göra industrien betänksam mot utgifter av sådan

natur som den förevarande. Det har därför synts kollegium tvivelaktigt,

huruvida det av vetenskapsakademien angivna beloppet av 2.5 miljoner

kronor för närvarande skulle kunna ernås. Kollegium uttalar emellertid

en förmodan, att, om och när för industrien gynnsamma tider åter

inträda, ytterligare bidrag vore att påräkna.

Beträffande resultatet av den insamling, som igångsatts på kommerskollegii

initiativ av eu under kollegii medverkan bildad kommitté,

har jag med tillfredsställelse inhämtat, att hittills gjorts bindande utfästelser

å sammanlagt över 1.6 miljoner kronor. Om också detta belopp

må anses otillräckligt för att akademien skall kunna fullt ut motsvara

de med densamma avsédda syftemålen, torde det emellertid, som kommerskollegium

uttalat, finnas anledning förmoda, att ytterligare bidrag

efter hand skola komma att inflyta. I varje fall anser jag beloppet vara

av den storlek, att det medgiver verksamhetens påbörjande, varför

jag i likhet med kollegium tillstyrker, att akademien må komma till

stånd på grundval av nu hopbringat grundkapital.

Vad angår bidrag av statsmedel för upprätthållande av akademiens

verksamhet vill j;ig tills<yrka, att åtgärder vidtagas för beredande

av sådant stöd åt akademien från statens sida. Akademiens jämväl för

det allmänna utomordentligt betydelsefulla uppgift talar för att staten

genom anslag till organisationskostnadernas täckande möjliggör ett

effektivt utnyttjande av akademiens egna tillgångar för direkt befrämjande

av akademiens uppgifter. Därtill kommer emellertid även, såsom

jag förut framhållit, att den i viss mån statliga ställning, som skulle

beredas akademiens befattningshavare genom deras huvudsakliga avlö
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj ds proposition Nr 210.

ilande medels statsmedel, torde vara ägnad att bidraga till ett stärkande

av befattuingshavarnas och därmed akademiens egen auktoritet.

Beträffande statsunderstödets användande bär jag intet att erinra

mot kommerskollegii förslag sådant det utformats i anslutning till den

av vetenskapsakademien gjorda anmärkningen ifråga om akademiens

sekreterare. Denne torde alltså böra benämnas notarie, varjämte ett

särskilt arvode torde böra fastställas för bestridande av ombudsmannagöromålen

vid akademien. Det sammanlagda beloppet av statsbidragen

till de med ifrågavarande befattningar förenade avlöningsförmånerna

skulle icke komma att överstiga det av kommerskollegium beräknade

beloppet för avlöning åt en sekreterare, eller 5,800 kronor.

Mot storleken av det av kollegium beräknade totala statsbidraget

har jag allenast den erinran, att en viss ökning därutinnan synes vara

erforderlig lör att bereda åt skrivbiträden och vaktmästare, löneförmåner

överensstämmande med de inom statsförvaltningen numera bestämda.

Det synes därför lämpligt, om statsbidraget bleve fastställt till något

förhöjt belopp, förslagsvis 40,000 kronor.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att enligt min mening

eventuella dyrtidstillägg till befattningshavarna vid akademien icke böra

bestridas av statsmedel utan av akademiens egna inkomster.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Magt

måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för upprätthållande

av verksamheten vid en ingen]''örsvetenskapsakademi enligt i huvudsak

de av mig nu förordade grunder å ordinarie stat för år 1920 under

riksstatens sjunde huvudtitel bevilja ett förslagsanslag, högst, kronor 40,000.

Vad departementschefen sålunda hemställt, däri

statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans

Maj:t Konungen bifalla; och skulle proposition till

riksdagen avlåtas av den lydelse bilaga litt. . . . vid

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Birger Looström.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts proposition Nr 210.

Av kommerskollegium utarbetat förslag till stadgar för

ingenjörvetenskapsakademin.

Bilaga 1.

Akademiens ändamål och sammansättning.

§ 1.

Ingenjörsvetenskapsakademiens ändamål är att befordra teknisk-vetenskaplig ''

forskning samt att därigenom främja den .svenska industrien och tillvaratagandet axlandets

naturtillgångar.

Till vinnande av sitt syfte har akademien

att anordna systematiska undersökningar rörande tekniska problem, särskilt

sådana, som avse de inhemska naturtillgångarnas tillgodogörande, och, om så befinnes

lämpligt, för sådana frågors studium inrätta särskilda institut;

att i män av tillgångar stödja forskningsarbetet vid landets tekniska undervisningsanstalter,

provningsanstalter och av industriella organisationer inrättade

forskningslaboratorier;

att i enlighet med särskilda bestämmelser medelst lån eller understöd förhjälpa

enskilda forskare till fullföljande av uppslag, som anses därav förtjänta;

att genom utdelande av belöningar i form av penningar eller äretecken uppmuntra,

den tekniska forskningen, vare sig den framträtt spontant eller bedrivits

till följd av utav akademien anordnade pristävlingar eller dylikt;

att till trycket befordra förtjänstfulla avhandlingar och utredningar, författade

av akademiens egna ledamöter och institut eller av forskare och institutioner,

som erhållit akademiens understöd, skolande i fråga om tiden för publicerandet

av enskildas uppfinnarearbete särskilda bestämmelser gälla, som trygga berättigade

privatekonomiska intressen; samt

att i övrigt på sätt vidare i stadgarna angives och i övrigt befinnes lämligt

arbeta för sitt ändamål.

§ 2.

Akademien står under Hans Maj:t Konungens höga beskydd.

I akademien kan finnas

förste hedersledamöter, till ett antal av högst åtta, samt

hedersledamöter.

I övrigt utgöres akademien av arbetande ledamöter till ett antal av högst åttio.

§ 3.

Arbetande ledamöter väljas av akademien bland personer av svensk nationalitet,

kända för framstående självständigt arbete till ingenjörsvetenskapens och teknikens

utveckling inom någon av de vetenskapsgrenar, som angivas i § 4.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210,

Till hedersledamot övergår arbetande ledamot vid uppnådda sextiofem levnadsår.

Till förste hedersledamot må akademien välja den, som genom sin verksamhet

eller på annat sätt kraftigt befordrat det akademien föresätta ändamålet.

§ 4.

Akademiens arbetande ledamöter skola fördelas å sju avdelningar, nämligen

l:o avdelningen för mekanisk-tekniska, skeppsbyggnadstekniska och värmetekniska

vetenskaper,

2:o avdelningen för elektrotekniska vetenskaper,

3:o avdelningen för byggnadstekniska vetenskaper,

4:o avdelningen för kemisk-tekniska vetenskaper,

5:o avdelningen för bergstekniska vetenskaper,

6:o avdelningen för produktions- och fabrikstekniska vetenskaper,

7:o avdelningen för tekniska gräns- och hjälp vetenskaper.

Yarje avdelning skall bestå av högst tio arbetande ledamöter, utom avdelningen

för kemisk-tekniska vetenskaper, som skall bestå av högst tjugu arbetande

ledamöter.

Därest omständigheterna därtill föranleda, kan akademien besluta om ett

mindre antal ledamöter i avdelningarna. Dock skall antalet vara minst femton i

den kemisk-tekniska avdelningen och minst sju i en var av de övriga avdelningarna.

§ 5-

Akademiens'' angelägenheter ombesörjas av en preses, en vice preses, ett förvaltningsutskott

samt en verkställande direktör och tjänstemän.

Preses och vice preses.

§ 6.

Preses har högsta ledningen av akademiens angelägenheter. Han skall föra

ordet vid akademiens och förvaltningsutskottets sammankomster.

Preses underskriver å akademiens vägnar expeditioner av större vikt. Sådana

expeditioner skola kontrasigneras av verkställande direktören.

Preses äger bevilja akademiens tjänstemän ledighet och förordna om befattningarnas

uppehållande, som i § 40 bestämmes.

Vice preses tjänstgör inom akademien såsom ställföreträdare för preses vid

förfall för denne.

§ 7.

Preses och vice preses förordnas för en tid av tre år av Kungl. Maj:t efter

förslag av akademien.

Förslaget, som skall avse någon av akademiens hedersledamöter eller arbetande

ledamöter, upprättas vid akademiens sista ordinarie sammankomst under året

och befattningarna tillträdas med ingången av nästföljande år.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition Nr 210.

§ 8.

Avgår preses, innan'' tid för hans förordnande utlupit, inträder vice preses i

hans ställe för den återstående tiden. Såväl i detta fall som då vice preses avgår

före utgången av den tid, för vilken han är utsedd, förordnar Kungl. Maj:t på förslag .

av akademien ny vice preses för återstående tid.

§ 9-

Har vice preses tillfälligt förfall, företrädes han av den avdelningsordförande,

som är äldst i akademien och oförhindrad att fullgöra uppdraget.

Akademiens sammankomster och övriga verksamhet.

§ io.

Akademien har ordinarie sammankomst två gånger under loppet av årets

fem första och två gånger under årets fyra sista månader.

Därutöver har akademien årligen en offentlig högtidssammankomst.

Då ärende det fordrar, äger preses kalla akademien till extra sammankomst.

Kallelse till akademiens sammankomster skall med uppgift om förekommande

ärenden tillställas varje ledamot.

Vid akademiens sammankomster föres protokoll av notarien.

§ 11.

Envar vid akademiens sammankomster närvarande ledamot äger rätt att

väcka förslag i ämne, som faller inom området för akademiens verksamhet, samt

att yttra sig i förekommande ärenden. I besluten deltaga endast de arbetande ledamöterna.

Frånvarande ledamot är berättigad insända skriftliga förslag och yttranden.

Då akademien skall upprätta underdånigt förslag till preses, vice preses eller verkställande

direktör eller företaga val av ledamot eller förste hedersledamot, må

insändas förseglad röstsedel med angivande å omslaget av den omröstning eller det

val, röstsedeln avser.

Till högtidssammankomsten skola inbjudas de som bidragit till akademiens

stiftelse. I övrigt må inbjudas sådana utomstående personer, som genom gåvor eller

annorledes främjat akademiens verksamhet. På preses beror att i övrigt tillåta

främmande personer att övervara akademiens sammankomster.

§ 12-

Akademien äger att fatta beslut, då, jämte preses eller den i hans ställe är.

minst femton arbetande ledamöter äro tillstädes.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

25

§ 13.

Vid frågors avgörande bestämmer flertalets mening beslutet. Begäres omröstning,

anstäiles sådan efter upprop och sker öppet, såvida icke sluten omröstning

begäres av någon akademiens ledamot. I fall av lika röstetal vid öppen omröstning

är ordförandens röst avgörande. Vid sluten omröstning skall före sedlarnas

uppräkning en av dem uttagas och avläggas för att, därest vid sammanräkningen

av samtliga sedlar rösterna befinnas lika delade, avgöra beslutet.

Vid upprättande av underdånigt förslag till preses, vice preses och verkställande

direktör anstäiles omröstningen efter upprop och med slutna sedlar, såvida

icke de närvarande enhälligt besluta, att omröstningen skall ske öppet; och skola

härvid medräknas de röstsedlar, vilka, enligt vad i § 11 sägs, på förhand insänts.

5 14.

1 det protokoll, som föres vid akademiens sammankomster, intages, efter

anteckning av de närvarande ledamöternas namn, endast en kort redogörelse förde

ärenden, som förekomma, samt besluten.

I fall av skiljaktighet i meningar antecknas blott, att sådan ägt rum. Vill

ledamot hava sin särskilda mening upptagen i protokollet, avlämne han senast vid

protokollets justering skriftligt anförande, som bilägges protokollet.

Har vid behandling i akademien av ärende, som skall underställas Kungl.

Maj:t, skiljaktig mening antecknats i protokollet, skall utdrag av detsamma biläggas

den underdåniga skrivelsen i ärendet.

8 15.

Innan ärende föredrages i akademien, skall detsamma hava genomgått förberedande

handläggning av en eller flera av akademiens avdelningar eller av förvaltningsutskottet.

1 särskilt viktiga frågor må enligt förvaltningsutskottets bedömande inhämtas

yttrande från akademiens hedersledamöter, vilka i sådant fall sammanträda på

kallelse av preses och under hans ordförandeskap.

På verkställande direktören ankommer att tillse, att ärendena bliva vederbörligen

utredda och förberedda.

Ärende skall, även om det vunnit den förberedande handläggning, att det kan

företagas till slutligt avgörande, läggas på bordet till akademiens nästa sammankomst,

ifall sådant äskas av ledamot. Begäres förnyad bordläggning, ankomme på

akademien att sådant medgiva.

8 Ib
Vid

ordinarie sammankomst bör akademien, sedan föreliggande ärenden blivit

avgjorda, till överläggning upptaga sådant teknisk-vetenskapligt spörsmål, som i ett

eller annat avseende påkallar uppmärksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 182 höft. (Nr 210.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

§ 17.

Det åligger akademien att avgiva yttrande och utredning över frågor, över

vilka utlåtande infordras av Kungl. Maj:t eller begäres av ämbetsverk eller myndigheter.

Akademien bör även, såvitt möjligt är, lämna av svenska industrimän och

tekniker begärda underrättelser i ämnen av större betydelse, vilka falla inom akademiens

verksamhetsområde.

g 18.

Till befordrande av sitt syfte kan akademien bestämma tävlingsämneu, för

vilkas tillfredsställande besvarande inom viss tid akademien utdelar ett eller flera pris.

Aven akademiens egna ledamöter kunna tävla om pris: dock må tävlande

icke deltaga i prisskrifts bedömande.

Belönad prisskrift tillhör akademien.

§ 19.

Kör synnerligen utmärkt och gagnande vetenskaplig eller praktisk verksamhet

eller uppfinning på det teknisk-vetenskapliga området kan akademien tilldela

den därav förtjänte sin skådepenning i guld eller silver.

§ 20.

Vid akademiens årliga högtidssammankomst skall av verkställande direktören

redogöras för akademiens verksamhet under nästförfiutna året samt i allmänhet för

den teknisk-vetenskapliga forskningens utveckling till befrämjande av industrien och

tillvaratagande av landets naturtillgångar, varjämte föredrag i ett eller flera ämnen,

tillhörande akademiens uppgift, hålles av den eller dem, som av preses därom

anmodats.

Har akademien beslutat belöningar enligt § 18 eller § 19, skola de utdelas

vid högtidssammankomsten.

§ 21.

1 en tidskrift, som akademien utgiver, offentliggöras berättelser och avhandlingar

i ämnen, som ligga inom området för akademiens verksamhet.

8 22.

Akademien är berättigad att omedelbart brevväxla med alla ämbetsmyndigheter

samt av dem erhålla de upplysningar och det biträde, som kan ankomma på

dem att meddela.

§ 23. -

Med handelskamrar, industrisammanslutningar och tekniska föreningar bör

akademien stå i oavbruten förbindelse och såvitt möjligt utgöra föreningsbandet

mellan dessa så vitt angår tillvaratagandet av de teknisk-vetenskapliga intressena.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

Akademien tillställer ifrågavarande organisationer ett exemplar av sin tidskrift

och andra tryckta handlingar mot erhållande av organisationernas årsberättelser

och andra uppsatser i de ämnen, som utgöra föremål för deras verksamhet.

Akademiens avdelningar.

§ 24.

Varje avdelning har med hänsyn till den särskilda sakkunskap, som bör vara

däri representerad, till åliggande: . _ .

a) att med uppmärksamhet följa den teknisk-vetenskapliga och industriella

utvecklingen inom området för avdelningens verksamhet samt till förvaltningsutskottet

avgiva förslag och framställningar om åtgärder, som äro ägnade att främja

de mål, vartill akademien har att sträva;

b) att avgiva utlåtande i ärende, som inom akademien hänskjutes till avdelningen;

.

c) att avgiva förslag till lämpliga överläggningsämnen vid akademiens sammankomster;

_ .

d) att avgiva förslag till tävlingsämnen, för vilkas besvarande akademien kan

komma att utsätta pris;

e) att avgiva förslag för upprättande av underdånigt förslag å preses, vice

preses och verkställande direktör;

f) att inom sig välja ordförande och vice ordförande;

g) att upprätta förslag till sådan ny ledamot av akademien, som förklarats

skola tillhöra avdelningen.

Avdelning kan för visst ärendes behandling eller utredning utom i fråga om

de under e)—g) här ovan omförmälda ärenden med sig adjungera annan eller andra

avdelningar eller någon eller några ledamöter därav eller ock tillsätta särskild kommitté.

Avdelning äge anlita personer, som icke tillhöra akademien, för verkställande

av erforderliga utredningar eller för att biträda vid sådana arbeten. Kräves

tillgång till särskilda medel för ändamålet, göres framställning härom till förvaltningsutskottet,

som med eget yttrande underställer ärendet akademien.

8 25.

Preses, och vid förfall för honom, vice preses ävensom verkställande direktören

äga deltaga i samtliga avdelningars överläggningar och beslut.

Hedersledamot äger att, om han det önskar, deltaga i överläggningar inom

don avdelning, han tillhört såsom arbetande ledamot. För förste hedersledamot,

vilken ej tillhört viss avdelning, bestämmer akademien den avdelning, i vars överläggningar

han kan deltaga.

8 26.

Varje avdelning väljer bland sina ledamöter ordförande och vice ordförande

i följande ordning.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

1 avdelningarna l:o, 4:o och 7:o skall valet av ordförande första gången avse

eu tid av ett år; i avdelningarna 2:o och 5:o en tid av två år; och i avdelningarna

3:o och 6:o en tid av tre år. Vice ordförandena skola första gången väljas i samma

ordning dock att valen därvid skola avse resp. tre, ett och två år. Varje därefter

följande ordinarie val skall avse en tid av tre år.

Avgår ordförande eller vice ordförande före utgången av den tid, för vilken

han är vald, sker nyval för den återstående tiden. Avgående ordförande eller vice

ordförande kan icke omedelbart återväljas.

Vid avdelnings sammanträde föres ordet av avdelningens ordförande, men,

då liera avdelningar sammanträda, av den ordförande, som är äldst i akademien.

År preses närvarande, intages dock ordförandens plats av honom; i annat fall av

vice preses, om han är närvarande. Är ej avdelningsordföranden eller vice ordföranden

tillstädes, föres ordet av närvarande i akademien äldste ledamot.

§ 27.

Avdelningarna hava var för sig ordinarie sammanträde eu gäng under vardera

av månaderna januari, mars, september och november före akademiens sammankomst

vid samma tid.

Vid sammanträdet i mars avgivas förslag ä överläggningsämnen vid akademiens

sammankomster under årets senare hälft.

Vid sammanträdet i november avgivas förslag å överläggningsämnen under

nästföljande halvår, ävensom å tävlingsämnen för pris. Vid detta sammanträde

upprättas även förslag till preses och vice preses, när underdånigt förslag för ordinarie

förordnande skall avgivas, varjämte avdelning, därest tiden härför är inne.

företager val av ordförande och vice ordförande för nästföljande treårsperiod.

Vid ordinarie sammanträden må avhandlas även andra ärenden än de ovan

nämnda.

Extra sammanträde hålles, när ärende det fordrar.

§ 28.

Kallelse till avdelningssammanträde med uppgift om ärendena utfärdas av

verkställande direktören till varje ledamot av avdelningen.

Det står en var ledamot fritt att vid sammanträdet upptaga till behandling

jämväl sådant ärende, som icke avgivits vid kallelsen. Beslut må dock icke fattas

i ärende, som icke blivit vid kallelsen angivet.

Vid avdelnings sammanträde föres protokoll av notarien.

§ 29.

All omröstning inom avdelningarna verkställes öppet.

Ledamot, som är förhindrad infinna sig vid sin avdelnings sammanträde, ma

före detsamma till verkställande direktören för vidare överlämnande till avdelningen

insända skriftligt förslag, som då behandlas, som vore det avgivet vid sammanträdet.

Avdelning äger fatta beslut, då minst hälften av antalet arbetande ledamöter

i avdelningen deltaga i ärendets avgörande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kung!. Maj:ts proposition Nr 210.

Vid förslag för tillsättande av preses, vice preses och verkställande direktör,

vid förslag till inval av ny ledamot samt vid val av ordförande och vice ordförande

räknas arbetande ledamot, vilken insänt skriftligt förslag, såsom deltagande i ärendets

avgörande.

Akademiens förvaltningsutskott.

§ 30.

Akademiens förvaltningsutskott består av preses, vice preses, ordförandena i

de olika avdelningarna samt verkställande direktören.

Vid förfall för avdelningsordförande inträder avdelningens vice ordförande

såsom ledamot av utskottet.

§ 31.

Förvaltningsutskottet sammankallas av verkställande direktören, när preses

iinner ärende därtill föranleda.

I kallelsen skola angivas de ärenden, som skola förekomma vid sammanträdet.

Vid utskottets sammanträden föres protokoll av notarien.

* § 32.

All omröstning inom utskottet verkställes öppet.

Förvaltningsutskottet kan icke fatta beslut, med mindre fem ledamöter, däri

den inräknad, som för ordet, äro närvarande.

Är varken preses eller vice preses närvarande, föres ordet av den avdelningsordförande,

som är äldst i akademien.

§ 33.

Förvaltningsutskottets åligganden äro:

a) att ombesörja beredningen utav och avgiva utlåtande i sådant ärende, som

ankommer på förvaltningsutskottet;

b) att genom verkställande direktören befordra till verkställighet akademiens

beslut samt dess rätt och talan bevaka;

c) att vara styrelse för ingenjörsvetenskapsakademiens stiftelse samt taga

den befattning med till akademien överlämnade donationer, som är bestämd i donationsbreven

eller beslutes av akademien;

d) att föreslå dagar för akademiens sammankomster ävensom med ledning

av avdelningarnas förslag överläggningsänmen och prisämnen;

e) att, när underdånigt förslag till preses, vice preses eller verkställande

direktör skall upprättas, sammanfatta de därför av avdelningarna upprätt,ade förslagen;
f)

att upprätta förslag för val av förste hedersledamot;

g) att tillsätta och entlediga notarie och kamrerare samt efter förslag av

verkställande direktören i övrigt erforderliga biträden:

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

h) att upprätta och akademien underställa instruktion för notarien och

kamreraren;

i) att efter förslag av verkställande direktören antaga och entlediga akademiens

betjänte;

j) att förvalta akademiens och stiftelsens penningmedel och ansvara för vården

av deras värdehandlingar;

k) att varje år till akademien vid dess sista ordinarie sammankomst ingiva

förslag till det statförslag, som akademien har att enligt 8 50 avgiva till

Kungl. Maj:t;

l) att tillse att akademiens hus, bibliotek, samlingar och övriga lösören behörigen

underhållas, vårdas och brand försäkras samt att behöriga inventarieförteckningar

och kataloger upprättas, ävensom att besluta om nödiga avskrivningar.

§ 34.

År ärende, som bör handläggas av akademien, av den brådskande art, att

härför ej kan lämpligen avvaktas akademiens ordinarie sammankomst eller extra

sammankomst, må förvaltningsutskottet å akademiens vägnar handlägga ärendet,

varom anmälan då göres vid akademiens närmast påföljande sammankomst.

Verkställande direktör hell tjänstemän.

§ 35.

Verkställande direktören konstitueras av Kungl. Maj:t efter förslag av akademien.

Verkställande direktören är, utan att tillhöra särskild avdelning, ledamot av

akademien och äger titel professor.

Ansökan om avsked från befattningen som verkställande direktör skall av

akademien överlämnas till Kungl. Maj:ts avgörande.

§ 36.

Akademiens ordinarie tjänstemän äro:

notarie, eventuellt tillika ombudsman,

kamrerare.

Notarien och kamreraren tillsättas och avskedas av förvaltningsutskottet.

Extra ordinarie tjänstemän och biträden må i mån av behov antagas av förvaltningsutskottet.

§ 37.

Verkställande direktören åligger:

a) att sammanhålla arbetet inom akademien och dess olika avdelningar och

organ;

b) att tillse, att diarier föras över alla till akademien, dess avdelningar eller

förvaltningsutskottet inkomna skrivelser;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kung!. Maj:ts proposition Nr 210.

c) att upprätta föredragningslistor och utfärda kallelser till akademiens, avdelningarnas

och förvaltningsutskottets sammanträden samt därvid föredraga ärendena;

d) att tillse, att protokollen vid nämnda sammanträden behörigen uppsättas;

e) att befordra till verkställighet de vid förvaltningsutskottet och avdelningarnas

sammankomster fattade besluten och uppsätta utgående expeditioner;

f) att underteckna sådana från akademien utgående expeditioner, vilka icke,

på sätt i § 6 sägs, skola undertecknas av preses;

g) att hava tillsyn över akademiens fastigheter eller lokaler och öva uppsikt

över akademiens vaktbetjänte;

h) att gå preses tillhanda vid den allmänna vård och tillsyn, som honom

åligger i vad akademien angår;

i) att redigera de skrifter, som akademien utgiver från trycket;

j) att följa litteraturen och verksamheten inom den teknisk-vetenskapliga

forskningen samt lämna redogörelser härför inför akademien;

k) att inför förvaltningsutskottet föreslå åtgärder till befrämjande av akademiens

syfte;

l) att inom området för akademiens verksamhet samla och vidmakthålla ett

bibliotek; samt

m) att vårda akademiens arkiv.

8 38.

Notarien åligger:

a) att föra diarium över alla till akademien, dess avdelningar och förvaltningsutskottet

inkommande skrivelser;

b) att föra protokoll vid dessas sammankomster;

c) att expediera från akademien utgående skrivelser; samt

d) att enligt den för honom av akademien utfärdade instruktionen under tillsyn

av verkställande direktören biträda denne vid kansligöromål och vården av

akademiens bibliotek och arkiv.

39.

Kamreraren, som har att gå förvaltningsutskottet tillhanda vid dess förvaltning

av penningmedel, åligger:

a) att besörja uppbörden av medel, som tillkomma akademien eller dess

stiftelse, samt verkställa utbetalningar enligt stater och anordningar ävensom föra

fullständiga räkenskaper däröver;

b) att upprätta förslag till stat samt redovisning för akademiens tillgångar

och skulder samt till redovisning för stiftelsens tillgångar och skulder;

c) att vid början av varje månad för akademien och dess stiftelse uppgöra

kassarapport, utvisande inkomster och utgifter under den näst förflutna månaden

och behållningen vid slutet av samma månad, vilka rapporter företes vid förvaltningsutskottets

nästa sammankomst;

d) att, om räntor å utlånat kapital eller annan inkomst, som akademien

eller dess stiftelse ha att påräkna, ej i tid inflyta, därom genast göra anmälan

hos verkställande direktören för den åtgärd, vartill omständigheter föranleda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

• 32

r. Kungl. Majte proposition Nr 210.

Kamreraren äger rätt att, då fråga är om akademiens eller dess stiftelses

penningförvaltning och revision, deltaga i förvaltningsutskottets överläggningar, men

ej i besluten.

§ 40.

Semester må, när sådant utan hinder för göromålens behöriga gäng kan äga

rum, åtnjutas av verkställande direktören, notarien och kamreraren under en och

en halv månad årligen, dock skall, då de vilja begagna sig av semester, anmälan

härom göras hos förvaltningsutskottet, som därvid förordnar om tjänstens uppehållande.

Annan ledighet än semester må preses bevilja verkställande direktören och

akademiens tjänstemän, dock högst under en månad under året. Härvid förordnar

preses lämplig vikarie.

Erfordras ledighet under längre tid för verkställande direktören, underställe»

frågan akademien, dock må, därest akademien ej inom en månad sammanträder,

preses bevilja ledigheten och förordna om befattningens uppehållande intill akademiens

nästa sammankomst.

År verkställande direktören i behov av längre ledighet än tre månader, skall

akademien underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid tillika avgiva förslag

i fråga om tjänstens uppehållande under ledigheten. Om så erfordras, skall

akademien för detta ändamål kallas till extra sammankomst.

I fråga om längre tids ledighet för akademiens tjänstemän avgör förvaltningsutskottet.

Om ledighet för akademiens extra ordinarie tjänstemän och biträden bestämmer

verkställande direktören.

g 41.

Skulle någon av akademiens tjänstemän i ett eller annat avseende icke fullgöra

sina åligganden, bör han därom inför förvaltningsutskottet erhålla föreställning

av preses.

Skulle den felande ej av föreställningen låta sig rätta, ankommer det på

akademien att besluta om hans skiljande från befattningen på kortare eller längre

tid eller för alltid.

Brister verkställande direktören i fullgörandet av sina åligganden, ankommer

på akademien att hos Kungl. Maj:t göra framställning om hans skiljande från befattningen.

Val.

§ 42.

Har bland akademiens förste hedersledamöter eller arbetande ledamöter uppstått

ledigt rum, anmäles detta av preses vid nästa ordinarie sammankomst.

Vid följande sammankomst beslutar akademien, huruvida åtgärder till runt
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210. 33

meta återbesättande skola ofördröjligen vidtagas eller om därmed bör anstå tillsvidare

eller för viss tid.

Skall nyval genast vidtagas, beslutar akademien ifråga om arbetande ledamot

jämväl till vilken avdelning den nye ledamoten skall höra.

Har ett rum förklarats böra tillsvidare lämnas obesatt, eller finnas eljest

ledigt rum bland akademiens ledamöter, ankommer det på förvaltningsutskottet att

väcka fråga om rummets besättande och därvid ifråga om arbetande ledamot föreslå,

vilken avdelning den nye ledamoten skall tillhöra.

§ 43.

Förslag till återbesättande av ledigt rum bland akademiens arbetande ledamöter

upprättas av den avdelning, till vilken den nye ledamoten skall höra.

Kallelse till sammankomst, som för sådant ändamål skall hållas, tillställes

avdelningens ledamöter minst fjorton dagar före sammankomsten.

Avdelningsledamot, som är förhindrad infinna sig vid sammankomsten, må

före densamma, såsom i § 11 sägs, till verkställande direktören insända behörigen

motiverat förslag på en person.

Vid avdelningens sammankomst närvarande ledamot skall ock angiva skäl

för sitt förslag.

De avgivna rösterna antecknas i avdelningens protokoll, som uppläses i akademien

såsom avdelningens förslag.

Ha ej minst fyra och ifråga om den kemisk-tekniska avdelningen minst åtta

av antalet arbetande ledamöter av avdelningen avgivit röster, vare förslaget ogiltigt.

I sådant fall skall ärendet företagas till ny behandling.

S 44.

Sedan avdelningens förslag inkommit, avgör akademien om det skall godkännas.

Blir förslaget godkänt, bestämmes tillika den sammankomst, då val skall

äga rum.

§ 45.

Vid sammankomst, då val av ny ledamot skall äga rum, skola före valet de

avgivna förslagen uppläsas för akademien. Överläggning om de föreslagna må därvid

ej förekomma.

Äro två eller flera rum samtidigt lediga, behandlas besättandet av varje rum

särskilt för sig.

Till nyinvald ledamot utfärdas, så snart ske kan, kallelsebrev, underskrivet

av preses och verkställande direktören.

S 46.

Godkännes ej avdelningens förslag till återbesättande av ledigt rum, eller

varder, när förslaget upptager endast eu person, den föreslagne icke vald, skall

ärendet undergå ny behandling.

Bihang till riksdagens ]>rotokoll 1910. 1 sand. 182 käft. (Nr 210.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj ds proposition Nr 210.

§ 47.

Förslag till förste hedersledamot upprättas av förvaltningsutskottet.

Ifråga om förvaltningsutskottets behandling av sådant ärende samt akademiens

val av förste hedersledamot äge bestämmelserna i §§ 42—46 motsvarande

tillämplighet, dock att förvaltningsutskottets förslag vare ogiltigt, därest icke minst

fem av dess ledamöter avgivit röster.

Penningförvaltiiing och revision.

§ 48.

Förvaltningen av akademiens samtliga penningmedel åligger förvaltningsutskottet.

Förvaltningsutskottet bör i allt befordra akademiens rätt och säkerhet samt

i sådant hänseende tillse, att akademiens kontanta medel ävensom under akademien

eller förvaltningsutskottet ställda fonder förräntas mot fullgod säkerhet.

§ 49.

Alla till akademien inflytande medel, utom vad som erfordras för bestridande

av förefallande smärre utgifter, skola av kamreraren insättas å akademiens räkning

i allmän bankinrättning, och utfärdas därå i mån av behov anvisningar, vilka undertecknas

av verkställande direktören med kontrasignation av kamreraren.

§ 50.

Senast inom december månads utgång skall akademien till Kungl. Maj:t avgiva

förslag till inkomst- och utgiftsstat för nästföljande år.

Utöver den av Kungl. Maj:t fastställda staten må nya utgifter av statsmedel

icke äga rum utan Kungl. Maj:ts därtill lämnade bifall,'' dock att, om utgifterna

under en titel minskas eller till ett påföljande år uppskjutas, den tillgång, som därigenom

beredes, må, där hinder av gällande föreskrifter icke möter, användas till

angeläget behov å annan titel; börande därjämte iakttagas, att anslag till byggnader

och mer omfattande reparationer skola grunda sig på behöriga kostnadsförslag

och att utbetalningar ej äga rum annat än mot vederbörligen attesterade räkningar.

§ 51.

Akademiens värdehandlingar jämte andra viktiga dokument rörande akademiens

stiftelse, fastighet, ävensom inventarieförteckningar och en uppsats å alla

dess handlingar skola förvaras i brandfritt kassaskåp, försett med två olika lås,

därtill den ena nyckeln förvaras av verkställande direktören och den andra av kamreraren;

skolande under januari månad varje år inventering anställas av de i § 52

nämnda revisorerna i närvaro av akademiens preses, verkställande direktör och kamrerare,

varefter instrumentet över inventeringen förvaras i kassaskåpet och utdrag

därav fogas till huvudboken.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

§ 52.

Inom mars månads utgång varje år böra akademiens samtliga räkenskaper

vara avslutade och överlämnade till förvaltningsutskottet jämte en av kamreraren

avgiven berättelse, som upplyser om förhållandet med penningförvaltningen och vad

därmed äger sammanhang under det förflutna räkenskapsåret.

Granskning av räkenskaperna och förvaltningen av akademiens angelägenheter

verkställes av en utav Kungl. Maj:t på förslag av kommerskollegium förordnad

revisor jämte två akademiens ledamöter, som ej haft befattning med förvaltningen

för den tid, varom fråga är, och vilka, jämte två suppleanter, utses vid

akademiens sista ordinarie sammankomst under året.

Över den verkställda granskningen, vilken skall vara avslutad senast den 30

april, ingiva revisorerna till förvaltningsutskottet en till akademien ställd berättelse,

som därefter, jämte vederbörandes förklaringar över gjorda anmärkningar, överlämnas

till akademien, vilken för sin del beviljar vederbörande ansvarsfrihet eller

vidtager de förfoganden, vartill omständigheterna föranleda.

Ändring av stadgarna.

§ 53.

Förslag till ändring av dessa stadgar må hos akademien väckas endast vid

ordinarie sammankomst och skriftligen samt icke till handläggning, upptagas, därest

förslaget icke är framställt av minst tio akademiens ledamöter. Över det sålunda

väckta förslaget infordrar akademien yttrande från avdelningarna och förvaltningsutskottet,

varvid utskottet har att avgiva utlåtande över såväl själva förslaget som

därav föranledda yttranden.

Förslaget jämte yttrandena däröver sändas av förvaltningsutskottet till varje

akademiens ledamot med tillkännagivande av den ordinarie sammankomst då, i följd

av akademiens därom fattade beslut, ärendet skall ånyo i akademien behandlas.

Bliver förslaget antaget, skall det vila till akademiens näst därpå följande sammankomst,

då det fordras, att mer än två tredjedelar av de avgivna rösterna tillfaller

detsamma, för att det skall vara antaget av akademien.

Beslutar akademien sålunda ändring i stadgarna, skall frågan underställas

Kungl. Maj:ts prövning.

Dessa stadgar träda i kraft den — — —.

Övergångsbestämmelser.

Den i § 3 meddelade bestämmelsen om viss åldersgräns för arbetande ledamot

äge icke tillämplighet vid utseendet av akademiens arbetande ledamöter intill

akademiens konstituerande, och ej heller, vad beträffar arbetande ledamots övergång

till hedersledamot, under en tid av två år från akademiens konstituerande.

Vid akademiens instiftande utser Kungl. Maj:t fyrtio arbetande ledamöter.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36 Kungl. Maj.is proposition Nr 210-

varav tio inom den kemisk-tekniska avdelningen och fem inom var och eu av de

övriga avdelningarna.

Bland dessa utses eu att vara sammankallande. Denne skall, intill dess preses

blivit utsedd, förrätta de på preses ankommande bestyren. Åt en av de vid sammankomst

närvarande uppdrages att föra protokoll.

De inom varje avdelning utsedda ledamöterna välja inom sig en att tillsvidare

föra ordet vid avdelningens sammankomster samt en att tjänstgöra som

sekreterare.

De av Kungl. Maj:t sålunda utsedda ledamöterna välja efter förslag av avdelningarna,

var och en ifråga om sina ledamöter, skyndsamt nya arbetande ledamöter

av akademien till sådant antal inom varje avdelning, som i stadgarnas § 4

sista stycket angives såsom minsta antal ledamöter i avdelningarna.

Sedan detta minimiantal uppnåtts, skall akademien upprätta förslag till preses,

vice preses och verkställande direktör.

Då Kungl. Maj:ts förordnande för preses, vice preses och verkställande direktör

kommit akademien tillhanda, skola akademien, dess avdelningar och förvaltningsutskottet

konstituera sig för fortsatt verksamhet enligt stadgarna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 210.

37

Bilaga 2.

Av kommerskollegium utarbetat förslag till stadgar

för

Ingenjörs vetenskapsakademiens stiftelse

§ 1.

Ingenjörsvetenskapsakadeiniens stiftelse har till ändamål att ekonomiskt stödja

Ingenjörsvetenskapsakademiens verksamhet att genom ett systematiskt och målmedvetet

teknisk-vetenskapligt forskningsarbete främja den svenska industrien och

tillvaratagandet av landets naturtillgångar.

§ 2.

Stiftare är envar, som till stiftelsen inbetalar ett belopp av minst 10,000 kronor.

§ 3.

Stiftelsens angelägenheter handhavas av Ingenjörsvetenskapsakademiens förvaltningsutskott

såsom stiftelsens styrelse, enligt av akademien fastställda grunder.

§ 4.

Av avkastningen av stiftelsens kapital skall årligen en tiondedel läggas till

kapitalet. I övrigt förvaltas stiftelsens medel i enlighet med de bestämmelser, som

gälla för förvaltningen av akademiens penningmedel.

§ 5.

För granskningen av förvaltningen av stiftelsens kapital lända de föreskrifter

till efterrättelse, som meddelats ifråga om granskning av Ingenjörsvetenskapsakademiens

räkenskaper.

Den för deltagande i sistnämnda granskning av Kungl. Maj:t utsedda revisorn

åligger att jämväl deltaga i granskningen av förvaltningen av stiftelsens kapital.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 182 käft. (Nr 210.)

G

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:81 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag till en ingenjörsvetenskapsakademi. s. 1 i texten