Angående årligt understöd åt t. f. extra vaktmästaren vid tullbevakningen i Hälsingborg Gustaf Henning Gustafssons änka och barn
1919-03-14 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:214, Angående årligt understöd åt t. f. extra vaktmästaren vid tullbevakningen i Hälsingborg Gustaf Henning Gustafssons änka och barn
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 214.
1
Nr 214.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående årligt understöd
åt t. f. extra vaktmästaren vid tullbevakningen i
Hälsingborg Gustaf Henning Gustafssons änka och barn;
given Stockholms slott den 14 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva, att tillförordnade vaktmästaren å extra stat vid tullbevakningen
i Hälsingborg Gustaf Henning Gustafssons änka Anna Josefina Gustafsson,
född Nilsson, samt barn, Karin Anna Elisabeth och Erik Henning,
tilldelas ett årligt understöd av 180 kronor att av det å tullverkets omkostnadsstat
uppförda förslagsanslaget till diverse utgifter från och med
den 1 januari 1919 utgå enligt de grunder, som i reglementet den 30
maj 1884 för tullstatens enskilda pensionsinrättning föreskrivas i fråga
om pension till änkor och barn efter ordinarie befattningshavare vid
tullverket.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 186 käft. (Nr 214.)
1
2
Kungl. Maj:ts proposition Nr 214.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14
mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdÉN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HÉLLNER,
Statsråden: PETERSSON,
SCHOTTE,
. Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Thorsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde:
Med skrivelse den 21 januari 1919 har generaltullstyrelsen överlämnat
en till styrelsen ställd, av vissa bilagor åtföljd skrift, däri tillförordnade
vaktmästaren å extra stat vid tullbevakningen i Hälsingborg
Gustaf Henning Gustafssons änka Anna Josefina Gustafsson, född
Nilsson, anhållit, att styrelsen måtte hos Kungl. Maj:t göra framställning
om utverkande åt henne och hennes två minderåriga barn av
ett årligt understöd, motsvarande den pension, vartill hon varit berättigad,
därest hennes man vid sin död innehaft anställning å tullverkets
ordinarie stat.
Av handlingarna i ärendet inhämtas, att bemälde Gustaf Henning
Gustafsson, som, född den 4 april 1884, avlidit den 17 oktober 1918 i
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 214.
följd av spanska sjukan jämte lunginflammation, efterlämnat, förutom
änkan, född den 23 juli 1885, dottern Karin Anna Elisabeth, född den
31 mars 1913 och sonen Erik Henning, född den 13 september 1916,
samt att behållningen i boet utgjort 3,291 kronor 16 öre.
I sin berörda skrivelse den 21 januari 1919 anför generaltullstyrelsen
följande:
»Gustaf Henning Gustafsson antogs den 28 februari 1907 till e. o. vaktmästare
i tullverket och förordnades den 15 december 1917 att från och med den 1 januari
1918 bestrida den å tullverkets extra stat uppförda vaktmästarbefattning av klass
1, han vid sin död innehade.
Enär Gustaf Henning Gustafsson vid sin död icke innehade anställning ä
tullverkets ordinarie stat, äro änkan Gustafsson och hennes barn icke berättigade
att komma i åtnjutande av pension vare sig från tullstatens enskilda pensionsinrättning
eller av allmänna medel enligt nådiga reglementet för pensioneringen, å
allmänna medel, av tulltjänstemäns i fattigdom efterlämnade änkor och barn den
16 februari 1833. De å tullverkets extra stat uppförda befattningarna äro emellertid
såväl med avseende å förpliktelser som, med undantag av pensionsförmåner,
jämväl med avseende å rättigheter i huvudsak likställda med befattningar å
ordinarie stat. I sådant avseende tillåter styrelsen sig beträffande de å extra stat
för år 1918 uppförda befattningarna erinra dels därom, att Eders Kungl. Maj:t enligt
nådigt brev till styrelsen den 25 juni 1917 funnit gott förklara, att de i §§ 1, 2,
3, 6, 7, 9, 11, 13, 14, 16, 17, 19 och 22 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid
tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning ävensom övergångsbestämmelserna
till samma reglemente meddelade bestämmelser rörande ordinarie tjänst
eller tjänstinnehavare skola i tillämpliga delar gälla även beträffande tjänst vid lokalförvaltningen,
uppförd å extra stat samt tjänsteman, förordnad å sådan tjänst, dels ock
därom, att Eders Kungl. Maj:t genom nådig kungörelse den 25 juni 1917 förordnat,
att, därest den, som på grund av stadigvarande förordnande bestrider befattning å
extra stat vid tullverket, ej innehar ordinarie tjänst, varmed följer skyldighet att
erlägga avgift för egen pensionering, den del av arvodet för den extra befattningen,
som anses motsvara lön, skall minskas, vad beträffar extra vaktmästare av klass 1,
med 35 kronor för är räknat.
Enligt vad styrelsen av tillgängliga handlingar inhämtat, hade Gustafsson, då
han den 15 december 1917 förordnades att bestrida ifrågavarande vaktmästartjänst
vid tullbevakningen i Hälsingborg, effektivt tjänstgjort i tullverket under en tid av
omkring 7 år 9 månader samt för sin tjänstgöring erhållit vitsordet »Utmärkt duglig,
pålitlig, uppförandet mycket gott». Anledningen till att Gusfafsson oaktat den
långa tid, han med goda vitsord tjänstgjort i tullverket, icke lyckats vinna ordinarie
anställning i verket, lärer väsentligen vara att söka däri, att det nu pågående arbetet
med omorganisation av tullverket ansetts utgöra hinder för inrättande av ett
flertal nya tjänster å ordinarie stat, oaktat tillfredsställande utredning av behovet
av sådana tjänster i många fall torde hava blivit förebragt. I följd härav hava
under de senare åren utsikterna för den extra tullpersonalen att ernå ordinarie anställning
ställt sig särdeles ogynnsamma. Vid regleringen av tullverkets utgiftsstater
för år 1919 har emellertid frågan om ökning av den ordinarie personalen vid
General
tullstyrelsen.
4
Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 214.
tullverkets lokalförvaltning ansetts icke längre kunna undanskjutas: och har 1918
års riksdag fördenskull medgivit, att åtskilliga å extra stat uppförda befattningar,
däribland den vaktmästarbefattning, Gustaf Henning Gustafsson vid sin död innehade,
finge från och med år 1919 överflyttas å ordinarie stat. Enligt nådigt brev den 11
oktober 1918 bemyndigade därefter Eders Kungl. Maj:t styrelsen att, där icke särskilda
omständigheter tilläventyrs skulle annorlunda föranleda, utan föregående anslag
och ansökning, konstituera och förordna bland andra de personer, vilka efter
anslag och ansökning i vanlig ordning av styrelsen förordnats att bestrida å tullverkets
extra stat uppförda tjänster, vilka enligt statsmakternas beslut komme att
med ingången av år 1919 uppföras å ordinarie stat, till motsvarande tjänster å
sagda års ordinarie stat. Med stöd härav företog styrelsen den 4 december 1918
tillsättning av bland annat tre vid tullbevakningen i Hälsingborg från ingången av
år 1919 å ordinarie stat uppförda tjänster, vilka från och med år 1915 varit uppförda
å extra stat. Därest Gustaf Henning Gustafsson, då sagda tjänstetillsättning
företogs, varit i livet, skulle han med säkerhet kunnat påräkna att då hava erhållit
konstitutorial å en av dessa tjänster.
Med hänsyn till nu berörda omständigheter synes det styrelsen vara hårt, att
änkan Gustafsson icke kan komma i åtnjutande av den pension, vartill hon varit
berättigad, därest den befattning, hennes make vid sitt frånfälle innehade, då varit
uppförd å ordinarie stat. På grund härav och i anseende jämväl därtill, att de å
tullverkets extra stat uppförda befattningarna, vilkas antal är relativt ringa, i allmänhet
icke innehavas under en längre följd av år, enär innehavarne av sådana
befattningar pläga tämligen snart vinna befordran till tjänster å ordinarie stat, och
fråga om tilldelande av understöd åt änka och barn efter befattningshavare å extra
stat i följd härav ytterst sällan kan förväntas förekomma, har styrelsen funnit sig
böra i underdånighet överlämna handlingarna i ärendet till Eders Kungl. Maj:ts
prövning under hemställan, att Eders Kungl. Maj:t täcktes utverka ett årligt understöd
åt änkan Gustafsson och hennes ovannämnda barn; och får styrelsen beträffande
det ifrågasatta understödsbeloppets storlek underdånigst anföra följande.
Vid ifrågavarande extra vaktmästartjänst åtnjöt Gustaf Henning Gustafsson
en årlig avlöning av 1,750 kronor, därav 1,310 kronor motsvarade lön och 440
kronor tjänstgöringspenningar. Under antagande att tjänsten under år 1918 varit
uppförd å ordinarie stat, skulle jämlikt §§ 9, 10 och 11 i förnyade nådiga reglementet
för tullstatens enskilda pensionsinrättning den 30 maj 1884 änkan Gustafsson
och hennes barn hava varit berättigade att från och med den 1 januari 1919
uppbära årlig pension med 15 procent å den till lön hänförliga delen av
Gustaf Henning Gustafssons avlöning eller sålunda med 196 kronor 50 öre att med
visst undantag utgå, så länge hon levde ogift. Enär 3 procent av behållningen
makarna Gustafssons bo överstiger 6 procent av lönen vid Gustaf Henning Gustafssons
befattning, skulle däremot på grund av bestämmelserna i § 1 i ovanberörda
nådiga reglemente den 16 februari 1833 änkan Gustafsson och hennes barn icke
hava varit berättigade till pension av allmänna medel. Under förutsättning att
ifrågavarande befattning från och med år 1918 uppförts å ordinarie stat, skulle, för
att änkan Gustafsson nu skulle varit berättigad till pension från tullstatens enskilda
pensionsinrättning, jämlikt §§ 5, 6 och 7 i förenämnda reglemente den 30 maj 1884
följande avgifter hava erlagts till pensionsinrättningen, nämligen dels bottenpenning
med 6 procent å lönen eller sålunda med 78 kronor 60 öre, dels åldersavgift med
Kanyl. Kaj ds proposition Nr 214. 5
3 procent å lönen eller sålunda med 39 kronor 30 öre, dels ock årsavgift med 4
procent å lönen under fem år eller sålunda med 262 kronor. De avgifter, som under
angivna förutsättning skolat erläggas till pensionsinrättningen, utgöra således tillhopa
379 kronor 90 öre. Enligt en på föranstaltande av styrelsen av sakkunnig
person gjord beräkning skulle nyssnämnda belopp, därest detsamma fördelades å
änkan Gustafssons beräknade återstående livstid, motsvara ett årligt belopp av 20
kronor 26 öre, vilket belopp sålunda skulle avdragas från det ifrågasatta understödsbeloppet.
I enlighet härmed skulle det årliga understödet utgå med 176 kronor 24
öre, vilket emellertid synes styrelsen böra avrundas till 180 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, får styrelsen underdånigst hemställa, att
Eders Kungl. Maj:t täcktes utverka, att änkan Gustafsson och hennes förutnämnda
barn måtte tillerkännas ett årligt understöd av 180 kronor att utgå från och med
den 1 januari 1919 och på sätt i förberörda nådiga reglemente den 30 maj 1884
föreskrives i fråga om pension till änkor och barn efter å tullverkets ordinarie stat
uppförda befattningshavare.»
Enligt § 11 mom. 1 i reglementet den 30 maj 1884 — efter
ändring den 2 december 1892 — åtnjuter, med visst undantag, änka
pension så länge hon lever ogift, men barns pensionsrättighet upphör
vid fyllda aderton år samt för döttrar även dessförinnan, om de träda
i gifte. Vidare gäller enligt mom. 2 i samma paragraf, att då pension
enligt reglementet upphör, må den icke till vederbörande utbetalas för
längre tid än till slutet av det halvår, varunder orsaken till dess upphörande
inträffat.
Till följd av remiss har statskontoret den 5 mars 1919 avgivit statskontoret.
utlåtande i ärendet samt därvid anfört följande:
»Då statskontoret icke bar något att erinra mot förevarande underdåniga
framställning, tillstyrker statskontoret bifall till densamma. Vid det förhållande
att pensionen enligt förslaget skall utgå på sätt i nådiga reglementet för tullstatens
enskilda pensionsinrättning den 30 maj 1884 föreskrives i fråga om pension
åt änkor och barn efter å tullverkets ordinarie stat uppförda befattningshavare, vill
det synas statskontoret lämpligt att genom framställning till riksdagen utverka, att
pensionen i detta fall må utgå från det i tullverkets utgiftsstater upptagna förslagsanslaget
till pensionsstaten för avlidna tjänstinnehavares efterlämnade änkor och
barn.»
Då, enligt vad i ärendet blivit upplyst, Gustafsson effektivt tjänst- Dcpartegjort
i tullverkets tjiinst under mera än åtta och ett halvt år, och då mentchefen
lian därigenom vid sin död intagit en ställning i verket, vilken vore,
såsom generaltullstyrelsen erinrat, i det närmaste jämförlig med anställning
som vaktmästare å ordinarie stat, synes mig billigheten fordra, att
från statens sida något understöd beredes hans änka och minderåriga
barn; och har jag icke funnit något att erinra vare sig beträffande det
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 186 höft. (Nr 214.) 2
6
Ku)tgl. Majds proposition Nr 214.
understödsbelopp, generaltullstyrelsen föreslagit, eller i fråga om de grunder
för understödets åtnjutande, varom samma myndighet hemställt.
I likhet med vad som skett beträffande ett liknande understöd,
som förut beviljats av innevarande års riksdag (se bankoutskottets utlåtande
nr 16, punkten 5:o) torde understödet böra utgå från det å tullverkets
omkostnadsstat uppförda förslagsanslaget till diverse utgifter.
Jag finner mig på grund av vad sålunda av mig anförts böra
hemställa, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att tillförordnade vaktmästaren å extra stat vid tullbevakningen i
Hälsingborg Gustaf Henning Gustafssons huka Anna Josefina Gustafsson,
född Ndsson, samt barn, Karin Anna Elisabeth och Erik Henning,
tilldelas ett årligt understöd av 180 kronor att av det å tullverkets omkostnadsstat
uppförda förslagsanslaget till diverse utgifter från och med
den 1 januari 1919 utgå enligt de grunder, som i reglementet den 30
maj 1884 för tullstatens enskilda pensionsinrättning föreskrivas i fråga
om pension till änkor och barn efter ordinarie befattningshavare vid
tullverket.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan biföll Hans Maj:t Konungen; och skulle
till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse, bil.
litt. . . . vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Birger Looström.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.