Sök i Ratio Lex

Kung!- Maj:ts proposition Nr 22

1919-01-17 · 6 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:22, Kung!- Maj:ts proposition Nr 22

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kung!- Maj:ts proposition Nr 22.

1

Nr 22.

Kungl. Majris proposition till riksdagen angående statsbidrag till

kostnader för laga skifte i Mässlingens by i Jämtlands

lön: giren Stockholms slott den 17 januari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att — förutom det understöd till utflyttningar, som enligt därom

meddelade föreskrifter kan komma att utgå av allmänna medel, — må från

förslagsanslaget till skiften och avvittringar till gäldande av kostnaderna

för laga skiftet i Mässlingens by i Storsjö socken av Jämtlands län av

Kungl. Maj:t anvisas bidrag med 1 krona 33 öre för värjo hektar inrösningsjord

och 1 krona för varje hektar annan mark, som ingått i

skiftet, att mellan skiftesdelägarna fördelas efter som de äro skyldiga

att deltaga i skifteskostnaderna, dock att bidrag icke må utgå till bolag.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 18 höft. (Nr 22.1

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.

Utdrog av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17

januari 1919.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

Schotte.

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Petersson anförde:

Enär de med laga skiften förenade kostnader befunnits vara alltför

betungande för skiftesdelägarna i vissa delar av landet, hava under

senare år åtskilliga åtgärder vidtagits av statsmakterna för att bereda

lindring i angivna hänseende.

Bland dessa åtgärder har varit medgivande av statsbidrag till

skifteskostnaderna. .Dylikt statsbidrag har medgivits dels av 1909

års riksdag beträffande sådana laga skiften i Jukkasjärvi och Karesuando

socknar, som därefter kunde varda avslutade och fastställda, dels

av 1910 års riksdag beträffande tre byar inom Jukkasjärvi socken, för

vilka laga skiften redan förut fastställts, nämligen Parakkavaara, Junosuando

masugnsby och Svappavaara, dels av 1914 års senare riksdag

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.

beträffande Ljungdalens by i Storsjö socken av Jämtlands län, dels ock

av 1916 års riksdag beträffande Killinge by i Gällivare socken av Norrbottens

län. 1 de tre sistnämnda fallen, vid vilka skifteskostnaderna

helt eller till stor del skulle ersättas efter den före år 1910 gällande

dyrare lantmäteritaxan, har bidraget bestämts att utgå med — förutom

understöd till utflyttningar enligt därom meddelade föreskrifter 1

krona 33 öre för varje hektar inrösningsjord och 1 krona för varje

hektar annan mark, som ingått i skiftet. Vidare har bestämts, att

bidragssumman skulle fördelas mellan delägarna efter samma grund

som skifteskostnaderna samt att bidrag icke skulle utgå till bolag eller

sådan enskild ägare eller innehavare av i skiftet ingående fastighet,

vilken icke vore mantalskriven inom socknen, resp. i vissa fall byn.

Jag har nu att för Kungl. Maj:t anmäla ett ärende, avseende beviljande

av dylikt statsbidrag åt åboarna i byn Mässlingen i Storsjö

socken av Jämtlands län. Med skrivelse den 17 september 1918 har

nämligen länsstyrelsen i nämnda län överlämnat en av 8 byamän i

sagda by gjord framställning i dylikt syfte.

1 fråga om detta skifteslags naturbeskaffenhet och övriga på befolkningens

levnadsförhållanden därstädes inverkande omständigheter

inhämtas av handlingarna i ärendet följande.

Förhållandena i byn Mässlingen äro ungefär likartade med dem i Ljuugdalen.

Mässlingen är emellertid-en något mindre by. Den utgöres av 11 trög eller 11/3,i

mantal. Taxeringsvärdet å fasta egendomen utgjorde år 1916 enligt av vederbörande

häradsskrivare utfärdat intyg 13,800 kronor; taxering för inkomst bar ej

varit påförd någon person inom skifteslaget. Brukningsdelarnas antal är 14, därav

1 lägenhet och 3 torp; en ägare är ej bosatt i byn, utan på eu annan i en närgränsande

socken liggande egendom. Skifteslagets areal är 10,684 hektar, därav

14.5 hektar åker, 46.7 hektar äng, 39.8 hektar odlingsmark, 10,142 hektar avrösningsjord

och 441 hektar impediment.

Byn är belägen i översta Härjedalen vid sjön Mässlingen, som genomflytes

av Mittåälven, ett av Ljusnans källflöden. Sjön Mässlingen ligger 683.6 meter över

havet och åkerjorden är belägen rätt mycket högre än sjön, alltså omkring cOO

meter över havet. Detta höga läge gör, att klimatet är synnerligen kargt; säd

mognar ej och potatis kan endast odlas på särskilt skyddade lägen, varförutom

avkastningen därav är osäker. Jordmånen är sandig och stenig samt fordrar

mycken gödsling för att lämna någon avkastning. Byns jordbruk är därför inskränkt

egentligen til! frambringande av ladugårdsprodukter. särskilt uppfödande

av ungdjur, vilket är förnämsta källan till erhållande av de kontanta medel, som

erfordras till skatter och de levnadsbehov, som måste fyllas från andra håll.

Även avkastningen av skogen är obetydlig, då densamma bär eu hög belägenhet

och därigenom ringa tillväxt. Flottningsförhållandena äro svåra; virkets

nedflottande kräver 2 å 3 år och flottningsumgälderna bliva därför mycket stora.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kung/. Maj:t$ proposition Nr 22.

Avsättningsmöjligheter för skog inom orten finnas icke. All skogsmarken ligger

inom skyddsskogsområdet.

Invånarnas utkomst- och levnadsförhållanden försvåras dessutom genom

dåliga kommunikationer, eller rättare sagt bristen på sådana. Närmaste landsväg,

i Funäsdalen, ligger på ett avstånd av 2mil; banad väg dit saknas. Närmaste

mera bebyggda plats är Funäsdalen och närmaste järnväg vid Röros i Norge, dit

det är omkring 12 mil. Kyrka och folkskola i Storsjö ligga på ett avstånd av

omkring 2 mil.

1 byn mantalsskrivna personer uppgingo år t it 17 till ett antal av 39. Denna

befolkning är ovanligt fästad vid sin karga bygd: emigration till utrikes ort har

enligt uppgift ej förekommit på de sista tio åren: Utflyttningar till andra orter

inom riket förekomma också sällan.

Åro befolkningens levnadsförhållanden svåra, så försvåras dess ekonomiska

ställning än ytterligare genom jämförelsevis tunga umgälder till det allmänna. Utdebiteringen

för kommunala och kyrkliga behov inom Storsjö socken har i allmänhet

uppgått till mera än 10 kronor för 100 kronors inkomst; år 1914 utgjorde den

ensamt för det kommunala 13 kronor 66 öre. Härtill komma kronoutskylder och

avgifter till prästerskapet. Vägskatten har utgått för år 1915 med 9 öre, år 1916

med 7 öre och år 1917 med 20 öre för vägfyrk. Vägunderhållet in natura har.

till följd av det långa avståndet till vägstyckena, besörjts av vägkassan enligt 12 §

i väglagen. Det belopp byns väghållningsskyldiga haft att härför årligen erlägga

har utgjort 156 kronor 29 öre, varemot de jämto fastighetsägarna i Ljungdalen

haft att uppbära ett bidrag för försvårat vägunderhåll, vilket, om det fördelats

efter vägfyrk mellan de olika byarna, dock icke skulle uppgått till 100

kronor för år.

Länsstyrelsen liar i ärendet hört skiltesförrättaren, revirförvaltaren

och t. f. förste lantmätaren, vilka samtliga tillstyrkt ansökningen. För

egen del har länsstyrelsen i sin ovanberörda skrivelse anfört i huvudsak

följande.

Av upplysningarna i ärendet syntes nogsamt framgå, att invånarna i denna

by endast med den största svårighet och under försakelse kunde draga sig fram

samt utgöra sina statsborgerliga skyldigheter. Det framginge dock även att de

med årlig strävan och förnöjsamhet framlevde sitt strävsamma liv. I sin framställning

anförde de själva härom — och länsstyrelsen kunde för sin del vitsorda,

att det läge sanning i deras ord —: »Ehuru vi således måste livnära oss

med mycken möda, äro både vi och våra barn starkt fästade vid vår hemtrakt

och underkasta oss villigt de besvärligheter, livet här måste kräva och vanan

gjort oss lämpliga att uthärda. Vi hoppas även, att vårt arbete här kan vara

icke blott oss utan även vårt land till gagn, om ock ringa.»

Laga skifte i Mässlingen, vartill förordnande utfärdats den 9 december 1902,

hade påbörjats den 5 januari 1903. Det både avslutats den 19 september 1913

men återförvisats till förrättningsmannen och vore nu så vida kommet, att handlingarna

överlämnats till vederbörande domhavande för fastställelse. Frågan om

ståndskogslikvid vore dock uppskjuten, till dess skiftet i övrigt blivit fastställt.

Då en sådan likvid sannolikt måste äga rum, återstode ännu någon tid, innan

skiftet kunde bliva fullt bragt till ända.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition Nr 22. 5

Med skiftet avsåges att vinna en bättre anordning av brukningsdelarna, så

att ägorna för varje delägare bleve mera koncentrerade och ett rationellt bruk av

dem underlättades. Därför måste emellertid utflyttning i rätt stor omfattning äga

rum. Kostnaderna för skiftet hade blivit synnerligen dryga och utan hjälp för delägarna

nästan omöjliga att utgöra. Enligt förrättningsmannens upplysning hade de

till den 10 december 1916 uppgått till 16,571 kronor 48 öre. Härtill ansåges

komma ytterligare rätt stora belopp för ståndskogslikviden m. m., så att de i sin

helhet beräknades uppgå till omkring 20,000 kronor, ett belopp som med säkerket

icke komme att visa sig för högt. Uppenbart vore, att en sådan summa, om den

skulle fördelas på delägarna i skifteslaget, måste fullständigt förstöra deras ekonomi

och göra tillståndet i detta avseende inom den lilla byn outhärdligt för de nuvarande

åboarna. Hjälp vore här, såsom ock framhölles av de myndigheter, som

yttrat sig i ärendet, högeligen utav nöden.

På grund av vad sålunda anförts finge länsstyrelsen hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte utverka, att statsbidrag måtte beviljas till kostnaderna för ifrågavarande

skifte efter enahanda grunder, som medgivits i fråga om skiftet i Ljungdalen.

Dock hölle länsstyrelsen i likhet med t. f. förste lantmätaren före, att

skäl i förevarande fall icke förelåge att från åtnjutande av bidrag utesluta den

ende delägaren, som icke vore mantalsskriven inom skifteslaget, då han, enligt vad

känt vore, i avseende å förmåga att bära kostnaden syntes stå i ungefär samma

ställning som de övriga skiftesdelägarna.

Med upplysning att laga skiftet å byn Mässlingen fastställts

under loppet av november månad 1918 har lantmäteristyrelsen i utlåtande

den 2 december 1918 förmält sig i allo ansluta sig till länsstyrelsens

i ärendet gjorda hemställan.

Av vad i ärendet upplysts finner jag tydligt framgå, att Mässlingens

byamän icke kunna antagas vara i stånd att själva gälda kostnaderna

för laga skiftet. Det kan framhållas, att dessa kostnader beräknats

uppgå till ungefär halvannan gång hela taxeringsvärdet å byn

år 1916.

Då av de hörda myndigheternas utlåtanden, jämförda med resultaten

av de utredningar, som för liknande ändamål på sin tid verkställdes

angående enahanda förhållanden inom Ljungdalens by i samma socken,

framgår, att de naturliga betingelserna för jordägarnas existens ingalunda

äro förmånligare inom Mässlingens än inom Ljungdalens by, finner

jag mig, i anslutning till myndigheternas förslag, nu böra tillstyrka

statsbidrag efter samma beräkningsgrunder som för Ljungdalens

by. Bidraget torde böra fördelas mellan skiftesdelägarna eftersom

dessa äro skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna. I förevarande fall

torde även inom kommunen icke mantalsskriven jordägare böra komma

i åtnjutande av statsbidraget. Enligt handlingarna äger ifrågavarande

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 sand. 18 käft- (Nr 22.) 2

It ep ÖL r

entsch ■

opaginerad Kontrollera mot PDF

tf

Kungl. Maj:ts proposition Nr 22.

person, vars namn är Guttorm Guttormsson, V72 mantal nr 3, år 1910

taxerat till 2,500 kronor.

Sådant särskilt bidrag synes böra, i likhet med förut beviljade

bidrag av samma slag, utgå av det ordinarie förslagsanslaget till skiften

och avvittringar.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att — förutom det understöd till utflyttningar, som enligt därom

meddelade föreskrifter kan komma att utgå av allmänna medel, — må

från förslagsanslaget till skiften och avvittringar till gäldande av kostnaderna

för laga skiftet i Mässlingens by i 8tors]ö socken av Jämtlands

län av Kungl. Maj:t anvisas bidrag med 1 krona 33 öre för varje

hektar inrösningsjord och 1 krona för varje hektar annan mark, som

ingått i skiftet, att mellan skiftesdelägarna fördelas efter som de äro

skyldiga att deltaga i skifteskostnaderna, dock att bidrag icke må utgå

till bolag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet

av den lydelse, bil. . . . vid detta protokoll utvisar,

skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rune Thygesen.

STOCKHOLM, ISA AO MARCUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående statsbidrag till kostnader för laga skifte i Mässlingens by i Jämtlands län. s. 5 i texten
  2. JoU 1919:4 Utlåtande i anledning av Kung!. Maj:ts proposition angående statsbidrag till kostnader för laga skifte i Mässlingens by i Jämtlands län. a1 i texten