Angående särskild tjänstår sb er åkning i fråga om tillfällig löneförbättring för vissa underofficerare av 2:a graden vid kustartilleriet
1919-03-14 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1919:220, Angående särskild tjänstår sb er åkning i fråga om tillfällig löneförbättring för vissa underofficerare av 2:a graden vid kustartilleriet
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
1
Nr 220.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående särskild
tjänstår sb er åkning i fråga om tillfällig löneförbättring
för vissa underofficerare av 2:a graden vid kustartilleriet;
given Stockholms slott den 14 mars 1919.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
medgiva,
att envar av underofficerarna av 2:a graden vid kustartilleriet
N. J. ^Vinberg, 0. Hellström, D. J. Andersson och G. Bohlin må för
åtnjutande av tillfällig löneförbättring för tiden från och med år 1918
tillgodoräkna sig den tid utöver 6 år, varunder han innehaft lön i l:a
lönegraden för manskap.
GUSTAF.
Erik Palmstierna.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 192 höft. (Nr 220.)
998 19 1
2
Kung]. Maj:ts proposition Nr 220.
Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 14 mars 1919.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden Petersson,
Schotte,
Petrén,
Nilson,
friherre Palmstierna,
Rydén,
Undén,
Tiiorsson.
Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter:
I särskilda genom chefen för kustartilleriet till Kungl. Maj:t insända
ansökningar hava underofficerarna av 2:a graden vid kustartilleriet N.
J. Winberg, O. Hellström, D. J. Andersson och Gr. Bohlin anhållit
om åtgärder i syfte att vid bestämmande av dem tillkommande tillfällig
löneförbättring enligt kungörelsen den 20 juni 1918 angående grunder
för tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919 för viss personal
vid marinen förbättrad tjänstårsberäkning måtte beredas sökandena.
För sökandena Winberg, Hellström och Andersson har av chefen för
kustartilleriet ifrågasatts, att de måtte såsom tjänstår för erhållande av
3
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
löneförbättring få på visst sätt tillgodoräkna sig annan manskapstjänstgöring
vid armén eller kustartilleriet än sådan, som i omedelbar följd infallit
närmast före vederbörandes befordran till underofficer. För Bohlin, som
vunnit första anställning vid kustartilleriet omedelbart i beställning av l:a
lönegraden, har åter nämnda chef föreslagit, att redan vid anställningens
erhållande sex år finge anses intjänade.
Över ansökningarna hava utlåtanden avgivits dels den 14 augusti
1918 av chefen för marinstaben, som därvid tillstyrkt bifall till ansökningarna
på sätt chefen för kustartilleriet föreslagit, dels ock den 28
november 1918 av marinförvaltningen, som ansett sökandena jämlikt
bestämmelserna i reglemente för marinen berättigade att såsom extra
tjänstetid vid kustartilleriet i varje fall tillgodoräkna sig den tid, de anhållit
få beräkna.
• Därefter hava sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande
av förslag rörande lönereglering för arméns och marinens
personal den 28 februari 1919 avgivit utlåtande över ansökningarna.
De sakkunniga hava till en början lämnat följande redogörelse för
tillkomsten av de i förevarande ämne gällande bestämmelser.
I syfte att åstadkomma utjämning i avlöningsförhållandena för de underofficerare
vid marinen, vilka på grund av sämre befordringsmöjligheter
vunnit befordran från manskapsbeställning efter en relativt lång anställningstid,
hade enligt förslag av de sakkunniga, vilka jämlikt Kungl. Maj:t,s
bemyndigande den 29 juni 1917 varit tillkallade för att utarbeta förslag
rörande tillfällig löneförbättring från och med år 1918 för viss personal
vid armén och marinen, tillkommit det i § 1 mom. 3 av ovan
åberopade kungörelse den 20 juni 1918 intagna stadgandet, att
underofficer av 2:a graden finge för erhållande av löneförbättring, därest
han före befordran till underofficer av 2:a graden uppnått mer än tre
tjänstår i beställning med lön i l:a lönegraden för manskap, tillgodoräkna
sig högst 9 år av den överskjutande tiden. 1 mom. 5 av samma
paragraf stadgades vidare, likaledes enligt förslag av 1917 års avlöningssakkunniga,
att vid beräkning enligt mom. 3 av tjänstår i beställning
med lön i l:a lönegraden för manskap underofficer av 2:a graden endast finge
tillgodoräkna sig sådan tid, som- i omedelbar följd infallit närmast före
hans befordran till underofficersbeställningen, men oberoende av huruvida
tjänstgöringen fullgjorts vid flottan eller kustartilleriet.
Chefen för
marinstaben.
Marinförvalt
ningen.
1918 åra sakkunniga.
4
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
Enligt vad som framginge av ovannämnda sakkunnigas betänkande
(sid. 259 och 260) hade nu nämnda bestämmelser om underofficers rätt till
tjänstårsberäkning tänkts böra få tillämpning vid en blivande definitiv
lönereglering för ifrågavarande personal. Härvid hade de sakkunniga
utgått därifrån, att såsom villkor för uppflyttning till högsta (första)
lönegraden för manskap vid såväl flottan som kustartilleriet numera
gälde, att vederbörande löntagare varit anställd vid sjömanskåren (resp.
kustartilleriet) minst 72 månader, ävensom att den, som ifrågasattes till
befordran, vore underofficerskorpral, d. v. s. att han genomgått all den
utbildning, som krävdes för vinnande av underofficersbeställning.
I sitt betänkande hade 1917 års avlöningssakkunniga emellertid framhållit,
att den föreslagna utgångspunkten för den tjänstårsberäkning, som
sålunda vid en definitiv lönereglering borde ligga till grund för underofficerares
rätt till ålderstil lägg, icke syntes kunna utan särskilda övergångsbestämmelser
vinna tillämpning på, bland andra, vissa underofficerare
vid kustartilleriet, nämligen dels sådana, som vid vapenslagets
första uppsättande, efter att förut hava innehaft fast anställning vid
armén och där i större eller mindre mån vunnit utbildning till underofficer,
erhållit anställning såsom manskapsunderbefäl vid kustartilleriet,
dels ock sådana, som visserligen vunnit sin första fasta anställning vid
kustartilleriet men erhållit lön i l:a lönegraden för manskap å tid, då, i
olikhet med vad som numera gällde, denna lönegrad kunde vid kustartilleriet
uppnås efter kortare anställningstid än 72 månader. Det vore givet,
att enahanda förhållanden, som betingade dylika övergångsbestämmelser
vid genomförandet av en definitiv lönereglering, även nödvändiggjorde
särskilda föreskrifter rörande en tillfällig löneförbättring, vars belopp
skulle bliva på visst sätt beroende av den föregående tjänstetidens längd.
Vad anginge de kustartilleriets underofficerare, vilka före övergången
till manskapsanställning vid nämnda vapenslag haft fast anställning
vid armén och där vunnit kompetens till underofficersbefordran,
syntes dessa, oavsett om de sedermera före sin utnämning till underofficersbeställning
vid kustartilleriet haft att undergå någon kompletterande
utbildning eller ej, i avseende å tjänstårsberäkuingen för erhållande
av tillfällig löneförbättring böra få tillgodoräkna sig högst 9 år
av den tid utöver 6 år, varunder vederbörande, efter vunnen behörighet
till underofficersbefordran vid armén, i omedelbar följd innehaft beställning
såsom underbefäl av manskapet vid något arméns truppförband
eller vid kustartilleriet.
I fråga slutligen om den grupp av kustartilleriets underofficerare,
som visserligen före sin befordran vid vapenslaget där undergått full
-
5
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
ständig underofficersutbildning, men erhållit uppflyttning till beställning
i l:a lönegraden för manskap vid kustartilleriet å tid, då sådan uppflyttning
kunde vinnas efter kortare anställningstid än 72 månader,
syntes, i syfte att vinna största möjliga överensstämmelse med de regler,
vilka föreslagits för den del av personalen, som övergått till kustartilleriet
från armén, den övergångsbestämmelsen böra fastställas, att sådana
underofficerare finge i avseende å tjänstårsberäkningen för erhållande av
tillfällig löneförbättring tillgodoräkna sig högst 9 år av den tid utöver
ö år, varunder vederbörande före sin befordran till underofficer innehaft
anställning vid kustartilleriet såsom underofficerskorpral med lön i l:a
lönegraden för manskap.
I huvudsaklig överensstämmelse med 1917 års sakkunnigas sålunda
återgivna uttalanden hade i § 1 av det förslag till grunder för tillfällig
löneförbättring under åren 1918 och 1919 för viss personal vid marinen,
som var fogat vid Kungl. Maj:ts proposition i ämnet (nr 362) till 1918
års lagtima riksdag, intagits följande bestämmelser, nämligen
a) i fråga om de kustartilleriets underofficerare, vilka haft fast anställning
vid armén (mom. 12):
»Underofficer av 2:a graden vid kustartilleriet, som vid armén eller
Karlskrona artillerikår vunnit kompetens till underofficersbeställning och
i samband med kustartilleriets första uppsättande dit överflyttats och
vilken efter sålunda vunnen kompetens varit under mer än 6 år anställd
vid något av arméns truppförband, vid Karlskrona artillerikår eller vid
kustartilleriet, må för erhållande av löneförbättring tillgodoräkna sig
högst 9 år av den överskjutande tiden; samt
b) i fråga om de kustartilleriets underofficerare, som uppnått l:a
lönegraden för manskap efter kortare anställningstid än 72 månader
(mom. 11):
»Underofficer av 2:a graden, som under tjänstetid såsom underofficerskorpral
vid kustartilleriet uppflyttats till beställning i l:a lönegraden
för manskap efter kortare anställningstid än 72 månader, må för
erhållande av löneförbättring allenast tillgodoräkna sig högst 9 år av
den tid utöver 6 år, varunder han innehaft lön i l:a lönegraden för
manskap.»
Förstnämnda stadgande inginge i oförändrad form såsom § 1 mom.
12 i merberörda kungörelse den 20 juni 1918.
Frågan om den senare bestämmelsens avfattning hade däremot vid
propositionens behandling i riksdagen blivit föremål för särskilt ändringsförslag
i en inom andra kammaren väckt motion (nr 415), däri anförts
huvudsakligen följande.
6
Kung!. Maj:ts proposition Nr 220.
Genom det föreslagna stadgandet syntes vissa underofficerare vid
kustartilleriet med hänsyn till lönetursberäkning komma i en ogynnsammare
ställning än deras vederlikar vid flottan och jämväl armén.
Utbildningstiden för ernående av lön i l:a lönegraden för manskap (underofficer
skorpralsgraden) vid flottan vore och hade hela tiden varit 72 månader
eller 6 år. Lades härtill de 3 år i beställning med lön i l:a lönegraden
för manskap, som enligt propositionen fordrades, innan lönetursberäkningen
började, utgjorde detta tillhopa 9 år. Vid kustartilleriet däremot
hade utbildningstiden för ernåendet av underofficerskorpralsgraden, vilken
emellertid numera även där utgjorde 72 månader, förut varit endast 4
å 5 år. Då ifråga om de underofficerare, som haft denna kortare utbildningstid,
föreskreves, att de skulle hava tjänstgjort i 6 år i l:a lönegraden
för manskap, innan deras lönetursberäkning toge sin början,
följde därav, att de erhölle sina ålderstillägg 1 å 2 år seoare än övriga
underofficerare, 6 tjänstår utan lönetursberäkning samt 4 å 5 års utbildning
utgjorde nämligen 10 eller 11 år, då övriga underofficerare
icke hade att räkna med mera än 9 år för uppflyttning i högre
löneklass.
Ovan påpekade olikhet, som icke kunde sägas stå i full överensstämmelse
med rättvisa och billighet, vore avhjälpt genom att utbyta
6 år mot resp. 4 å 5 år. Som det emellertid av praktiska skäl torde
vara olämpligt, att bestämmelserna upptoge två siffror, borde siffran 6
utbytas mot 5. Visserligen finge de av kustartilleriets underofficerare,
som haft 5-årig utbildning, även genom denna ändring liksom skänka
bort ett år av tiden för lönetursberäkning, men det bleve i allt fall ett
år mindre än enligt Kungl. Maj:ts förslag.
På grund av det sålunda anförda hade i motionen hemställts, att
riksdagen ville besluta, att uti de av Kungl. Maj:t genom propositionen
nr 362 föreslagna grunder för tillfällig löneförbättring under åren
1918 och 1919 för viss personal vid marinen mom. 11 av § 1 måtte erhålla
följande ändrade lydelse: »Underofficer av 2:a graden, som under
tjänstetid såsom underofficerskorpral vid kustartilleriet uppflyttats till
beställning i l:a lönegraden för manskap efter kortare anställningstid än
72 månader, må för erhållande av löneförbättring allenast tillgodoräkna
sig högst 9 år av den tid utöver 5 år, varunder han innehaft lön i l:a
lönegraden för manskap».
Efter det statsutskottet låtit utarbeta nytt förslag till lydelse av
förevarande moment, hade riksdagen godkänt denna lydelse, och vore
§ 1 mom. 11 i kungörelsen den 20 juni 1918 följaktligen avfattad
sålunda:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
7
»Underofficer av 2:a graden, som under tjänstetid såsom underofficerskorpral
vid kustartilleriet uppflyttats till beställning i l:a lönegragen
för manskap efter kortare anställningstid än 72 månader, må
för erhållande av löneförbättring allenast tillgodoräkna sig högst 9 år
av den tid utöver 3 år, som förflutit efter en tjänstetid vid kustartiller
riet av 72 månader och varunder han innehaft lön i l:a lönegraden för
manskap.»
De sakkunniga hava vidare anfört följande.
Genom nyssnämnda förändring hade visserligen en förbättrad lönetursberäkning
beretts åtskilliga av kustartilleriets ifrågavarande underofficerare,
men det torde hava förbisetts, att därigenom andra dylika beställningshavare,
som i sin anställning såsom manskap erhållit beställning i l:a
lönegraden antingen — i likhet med Bohlin ■— omedelbart vid anställlandet
eller inom relativt kort tid — vilket vore förhållandet med de tre
övriga sökandena — kommit i ett ogynnsammare läge i fråga om lönetursberäkningen
än om Kungl. Maj:ts förslag vunnit bifall.
Av den lämnade redogörelsen för tillkomsten av de föreskrifter i
kungörelsen den 20 juni 1918, som avsåge tjänstårsberäkningen för
underofficerare vid kustartilleriet, framginge, att specialbestämmelserna
i § 1 mom. 11 och 12 för sin tillämpning, likaväl som huvudstadgandet
i mom. 3, förutsatte, att den i förstnämnda båda moment avsedda
underofficerspersonal icke finge tillgodoräkna tjänstår i beställning såsom
manskap i annat fall än att dylika tjänstår infallit i omedelbar
följd närmast före befordran till underofficersbeställningen och — med
allenast det i mom. 12 stadgade undantaget — fullgjorts vid flottan
eller kustartilleriet.
Vad beträffade frågan om förbättrad tjänstårsberäkning för sökandena,
ansåge de sakkunniga, att de förslag i nämnda hänseende, som
avgivits av chefen för kustartilleriet — och vilka, enligt vad ovan
framhållits, ginge ut på dels att tre av sökandena skulle för dylik
tjänstårsberäkning få på visst sätt tillgodoräkna sig annan manskapstjänstgöring
vid armén eller kustartilleriet än sådan, som i omedelbar följd
infallit närmast före vederbörandes befordran till underofficer, dels ock
att den fjärde av sökandena, som vunnit sin första anställning såsom
manskap vid kustartilleriet omedelbart i l:a lönegraden, skulle redan vid
anställningens erhållande anses hava intjänat sex år — vore stridande
mot grunderna för den tjänstårsberäkning, som i sammanhang med den
tillfälliga löneförbättringen blivit fastställd, och att samma förslag följaktligen
icke borde vinna avseende.
opaginerad Kontrollera mot PDF
s
Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.
De sakkunniga hade emellertid ansett sig böra undersöka, om icke
en förbättrad lönetur kunde ifrågakomma för sökandena, utan att avvikelse
skedde från nyssnämnda grunder.
Då emellertid stadgandet i § 1 mom. 11, jämfört med bland annat
föreskriften i mom. 5, otvivelaktigt torde få anses tillämpligt å dem,
syntes någon förbättrad lönetursberäkning utöver den, som redan kommit
dem till del, icke kunna beredas dem annat än med riksdagens
medverkan. En framställning i berörda syfte ansåge de sakkunniga
skälig, så tillvida som för sökandena, på sätt i det föregående vore
nämnt, löneturen skulle, om den i Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition
(n:r 362) till 1918 års lagtima riksdag föreslagna lydelsen av § 1
mom. 11 av grunderna för den tillfälliga löneförbättringen vunnit godkännande,
hava gestaltat sig fördelaktigare än med den formulering,
författningsrummet erhållit på grund av det i ovannämnda motion framställda
ändringsyrkandet.
Beträffande den tid, då sökandena vunnit anställning vid kustartilleriet
och då de erhållit beställning i l:a lönegraden samt sedermera
befordrats till underofficersbeställning, hänvisade de sakkunniga till följande
översikt.
.
Beställningshavarens namn.
Anställning vid
kustartilleriet.
Beställning i
l:a lönegraden.
''
ITnderofficers-
beställning.
^Vinberg .....................................................
°/i2 1905
3l/s 1906
sl/7 1915
Hellström .................................................
10’/i 1905
22/s 1906
24/r 1918
Andersson ...................................................
12/i 1905
22/s 1906
6/e 1918
Bohlin ......................................................
t—1
cO
OO
14/u 1908
sl/o 1917
I enlighet med dessa anställningsförhållanden skulle sökandena vid
tillämpning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag få för åtnjutande av
förhöjning i löneförbättring räkna tjänstår i följande ordning, nämligen:
^Vinberg, Hellström och Andersson från och med den 1 januari 1913
samt Bohlin från och med den 1 januari 1915.
De sakkunniga förutsatte, att, därest Kungl. Maj:t och riksdagen
skulle godkänna de sakkunnigas förslag rörande tjänstårsberäkningen
för sökandena, för dem erforderliga tillägg i löneförbättringen, i vad de
belöpte på år 1919, finge utgå från det på extra stat för detta år under
riksstatens femte huvudtitel uppförda förslagsanslaget till tillfällig löneförbättring
för viss personal vid marinen. Vad anginge dylikt tillägg
9
Kungi. Maj:ts proposition Nr 220.
för år 1918 torde Kungl. Magt kunna finna möjlighet att av tillgängliga
medel bereda sådant åt löntagare, som skulle äga utbekomma sådan
förmån.
På grund av vad de sakkunniga sålunda i ärendet anfört hemställde
de sakkunniga, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att en var av underofficerarna av 2:a graden vid kustartilleriet N.
J. ^Vinberg, O. Hellström, D. J. Andersson och G. Bohlin Unge för
åtnjutande av tillfällig löneförbättring för tiden från och med år 1918
tillgodoräkna sig den tid utöver 6 år, varunder han innehaft lön i l:a
lönegraden för manskap.
Såsom de sakkunniga framhållit, hava sökandena genom den lydelse, Depanementsstadgandet
i § 1 mom. 11 av berörda kungörelse den 20 juni 1918 er- yttrande,
hållit kommit i en ogynnsammare ställning vid beräknandet av tjänstår
för erhållande av tillfällig löneförbättring än som blivit fallet, därest den
äv Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av nämnda stadgande vunnit bifall,
något som förvisso icke avsetts. Då det synes önskvärt att om möjligt
bereda sökandena förbättrad lönetur i förevarande avseende och detta
låter sig göra utan avvikelse från huvudgrunderna för den tjänstårsberäkning,
som blivit fastställd i sammanhang med tillerkännande av den
tillfälliga löneförbättringen, genom att tillåta sökandena — på sätt vid
bifall till Kungl. Maj:ts i det föregående omförmälda förslag skulle hava
blivit förhållandet — för åtnjutande av denna löneförbättring för tiden
från och med år 1918 tillgodoräkna sig den tid utöver 6 år, varunder
de innehaft lön i l:a lönegraden för manskap, anser jag mig böra biträda
de sakkunnigas därom framställda förslag. Härför torde emellertid
erfordras riksdagens medverkan.
Under år 1918 har tillfällig löneförbättring utgått till Bohlm
med 75 kronor och till envar av de övriga sökandena med 275 kronor.
För år 1919 skulle de enligt nu gällande bestämmelser erhålla
sådan löneförbättring med enahanda belopp. Vid bifall till det
nu framställda förslaget skulle den tillfälliga löneförbättringen för
år 1918 beträffande Bohlin ökas med 200 kronor till 275 kronor
men bliva oförändrad för de övriga sökandena. För år 1919
skulle den för samtliga sökandena utgå med 200 kronor högre belopp
än vid tillämpning av nu gällande bestämmelser och sålunda utgöra
275 kronor för Bohlin och 475 kronor för envar av de övriga. Den av
mitt förslag föranledda kostnaden belöper sig alltså till 200 kronor
för år 1918 och 800 kronor för år 1919 eller sammanlagt 1,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 sand. 192 käft. (Nr 220.) 993 19 ^
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kung!. May.ts proposition Nr 220.
I avseende å bestridandet av denna kostnad ansluter jag mig till de
sakkunnigas förslag.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå
riksdagen medgiva,
att envar av underofficerarna av 2:dra graden vid kustartilleriet
„ O- Hellström, D. J. Andersson och Gr. Bohlin må
för åtnjutande av tillfällig löneförbättring för tiden från och med år
1918 tillgodoräkna sig den tid utöver 6 år, varunder han innehaft lön
i l:a lönegraden för manskap.
Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna
bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Carl Ridderstad.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1919:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskild tjänst år sb er åkning i fråga om tillfällig löneförbättring för vissa undero s. 1 i texten
- SU 1919:130 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskild tjänstår sb er åkning i fråga om tillfällig löneförbättring för vissa underofficerare av 2: s. 1 i texten