Sök i Ratio Lex

Angående särskild tjänstår sb er åkning i fråga om tillfällig löneförbättring för vissa underofficerare av 2:a graden vid kustartilleriet

1919-03-14 · 10 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 8 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:220, Angående särskild tjänstår sb er åkning i fråga om tillfällig löneförbättring för vissa underofficerare av 2:a graden vid kustartilleriet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

1

Nr 220.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående särskild

tjänstår sb er åkning i fråga om tillfällig löneförbättring

för vissa underofficerare av 2:a graden vid kustartilleriet;

given Stockholms slott den 14 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

medgiva,

att envar av underofficerarna av 2:a graden vid kustartilleriet

N. J. ^Vinberg, 0. Hellström, D. J. Andersson och G. Bohlin må för

åtnjutande av tillfällig löneförbättring för tiden från och med år 1918

tillgodoräkna sig den tid utöver 6 år, varunder han innehaft lön i l:a

lönegraden för manskap.

GUSTAF.

Erik Palmstierna.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 192 höft. (Nr 220.)

998 19 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kung]. Maj:ts proposition Nr 220.

Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 14 mars 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Tiiorsson.

Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anförde härefter:

I särskilda genom chefen för kustartilleriet till Kungl. Maj:t insända

ansökningar hava underofficerarna av 2:a graden vid kustartilleriet N.

J. Winberg, O. Hellström, D. J. Andersson och Gr. Bohlin anhållit

om åtgärder i syfte att vid bestämmande av dem tillkommande tillfällig

löneförbättring enligt kungörelsen den 20 juni 1918 angående grunder

för tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919 för viss personal

vid marinen förbättrad tjänstårsberäkning måtte beredas sökandena.

För sökandena Winberg, Hellström och Andersson har av chefen för

kustartilleriet ifrågasatts, att de måtte såsom tjänstår för erhållande av

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

löneförbättring få på visst sätt tillgodoräkna sig annan manskapstjänstgöring

vid armén eller kustartilleriet än sådan, som i omedelbar följd infallit

närmast före vederbörandes befordran till underofficer. För Bohlin, som

vunnit första anställning vid kustartilleriet omedelbart i beställning av l:a

lönegraden, har åter nämnda chef föreslagit, att redan vid anställningens

erhållande sex år finge anses intjänade.

Över ansökningarna hava utlåtanden avgivits dels den 14 augusti

1918 av chefen för marinstaben, som därvid tillstyrkt bifall till ansökningarna

på sätt chefen för kustartilleriet föreslagit, dels ock den 28

november 1918 av marinförvaltningen, som ansett sökandena jämlikt

bestämmelserna i reglemente för marinen berättigade att såsom extra

tjänstetid vid kustartilleriet i varje fall tillgodoräkna sig den tid, de anhållit

få beräkna.

• Därefter hava sakkunniga för verkställande av utredning och utarbetande

av förslag rörande lönereglering för arméns och marinens

personal den 28 februari 1919 avgivit utlåtande över ansökningarna.

De sakkunniga hava till en början lämnat följande redogörelse för

tillkomsten av de i förevarande ämne gällande bestämmelser.

I syfte att åstadkomma utjämning i avlöningsförhållandena för de underofficerare

vid marinen, vilka på grund av sämre befordringsmöjligheter

vunnit befordran från manskapsbeställning efter en relativt lång anställningstid,

hade enligt förslag av de sakkunniga, vilka jämlikt Kungl. Maj:t,s

bemyndigande den 29 juni 1917 varit tillkallade för att utarbeta förslag

rörande tillfällig löneförbättring från och med år 1918 för viss personal

vid armén och marinen, tillkommit det i § 1 mom. 3 av ovan

åberopade kungörelse den 20 juni 1918 intagna stadgandet, att

underofficer av 2:a graden finge för erhållande av löneförbättring, därest

han före befordran till underofficer av 2:a graden uppnått mer än tre

tjänstår i beställning med lön i l:a lönegraden för manskap, tillgodoräkna

sig högst 9 år av den överskjutande tiden. 1 mom. 5 av samma

paragraf stadgades vidare, likaledes enligt förslag av 1917 års avlöningssakkunniga,

att vid beräkning enligt mom. 3 av tjänstår i beställning

med lön i l:a lönegraden för manskap underofficer av 2:a graden endast finge

tillgodoräkna sig sådan tid, som- i omedelbar följd infallit närmast före

hans befordran till underofficersbeställningen, men oberoende av huruvida

tjänstgöringen fullgjorts vid flottan eller kustartilleriet.

Chefen för

marinstaben.

Marinförvalt
ningen.

1918 åra sakkunniga.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

Enligt vad som framginge av ovannämnda sakkunnigas betänkande

(sid. 259 och 260) hade nu nämnda bestämmelser om underofficers rätt till

tjänstårsberäkning tänkts böra få tillämpning vid en blivande definitiv

lönereglering för ifrågavarande personal. Härvid hade de sakkunniga

utgått därifrån, att såsom villkor för uppflyttning till högsta (första)

lönegraden för manskap vid såväl flottan som kustartilleriet numera

gälde, att vederbörande löntagare varit anställd vid sjömanskåren (resp.

kustartilleriet) minst 72 månader, ävensom att den, som ifrågasattes till

befordran, vore underofficerskorpral, d. v. s. att han genomgått all den

utbildning, som krävdes för vinnande av underofficersbeställning.

I sitt betänkande hade 1917 års avlöningssakkunniga emellertid framhållit,

att den föreslagna utgångspunkten för den tjänstårsberäkning, som

sålunda vid en definitiv lönereglering borde ligga till grund för underofficerares

rätt till ålderstil lägg, icke syntes kunna utan särskilda övergångsbestämmelser

vinna tillämpning på, bland andra, vissa underofficerare

vid kustartilleriet, nämligen dels sådana, som vid vapenslagets

första uppsättande, efter att förut hava innehaft fast anställning vid

armén och där i större eller mindre mån vunnit utbildning till underofficer,

erhållit anställning såsom manskapsunderbefäl vid kustartilleriet,

dels ock sådana, som visserligen vunnit sin första fasta anställning vid

kustartilleriet men erhållit lön i l:a lönegraden för manskap å tid, då, i

olikhet med vad som numera gällde, denna lönegrad kunde vid kustartilleriet

uppnås efter kortare anställningstid än 72 månader. Det vore givet,

att enahanda förhållanden, som betingade dylika övergångsbestämmelser

vid genomförandet av en definitiv lönereglering, även nödvändiggjorde

särskilda föreskrifter rörande en tillfällig löneförbättring, vars belopp

skulle bliva på visst sätt beroende av den föregående tjänstetidens längd.

Vad anginge de kustartilleriets underofficerare, vilka före övergången

till manskapsanställning vid nämnda vapenslag haft fast anställning

vid armén och där vunnit kompetens till underofficersbefordran,

syntes dessa, oavsett om de sedermera före sin utnämning till underofficersbeställning

vid kustartilleriet haft att undergå någon kompletterande

utbildning eller ej, i avseende å tjänstårsberäkuingen för erhållande

av tillfällig löneförbättring böra få tillgodoräkna sig högst 9 år

av den tid utöver 6 år, varunder vederbörande, efter vunnen behörighet

till underofficersbefordran vid armén, i omedelbar följd innehaft beställning

såsom underbefäl av manskapet vid något arméns truppförband

eller vid kustartilleriet.

I fråga slutligen om den grupp av kustartilleriets underofficerare,

som visserligen före sin befordran vid vapenslaget där undergått full
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

ständig underofficersutbildning, men erhållit uppflyttning till beställning

i l:a lönegraden för manskap vid kustartilleriet å tid, då sådan uppflyttning

kunde vinnas efter kortare anställningstid än 72 månader,

syntes, i syfte att vinna största möjliga överensstämmelse med de regler,

vilka föreslagits för den del av personalen, som övergått till kustartilleriet

från armén, den övergångsbestämmelsen böra fastställas, att sådana

underofficerare finge i avseende å tjänstårsberäkningen för erhållande av

tillfällig löneförbättring tillgodoräkna sig högst 9 år av den tid utöver

ö år, varunder vederbörande före sin befordran till underofficer innehaft

anställning vid kustartilleriet såsom underofficerskorpral med lön i l:a

lönegraden för manskap.

I huvudsaklig överensstämmelse med 1917 års sakkunnigas sålunda

återgivna uttalanden hade i § 1 av det förslag till grunder för tillfällig

löneförbättring under åren 1918 och 1919 för viss personal vid marinen,

som var fogat vid Kungl. Maj:ts proposition i ämnet (nr 362) till 1918

års lagtima riksdag, intagits följande bestämmelser, nämligen

a) i fråga om de kustartilleriets underofficerare, vilka haft fast anställning

vid armén (mom. 12):

»Underofficer av 2:a graden vid kustartilleriet, som vid armén eller

Karlskrona artillerikår vunnit kompetens till underofficersbeställning och

i samband med kustartilleriets första uppsättande dit överflyttats och

vilken efter sålunda vunnen kompetens varit under mer än 6 år anställd

vid något av arméns truppförband, vid Karlskrona artillerikår eller vid

kustartilleriet, må för erhållande av löneförbättring tillgodoräkna sig

högst 9 år av den överskjutande tiden; samt

b) i fråga om de kustartilleriets underofficerare, som uppnått l:a

lönegraden för manskap efter kortare anställningstid än 72 månader

(mom. 11):

»Underofficer av 2:a graden, som under tjänstetid såsom underofficerskorpral

vid kustartilleriet uppflyttats till beställning i l:a lönegraden

för manskap efter kortare anställningstid än 72 månader, må för

erhållande av löneförbättring allenast tillgodoräkna sig högst 9 år av

den tid utöver 6 år, varunder han innehaft lön i l:a lönegraden för

manskap.»

Förstnämnda stadgande inginge i oförändrad form såsom § 1 mom.

12 i merberörda kungörelse den 20 juni 1918.

Frågan om den senare bestämmelsens avfattning hade däremot vid

propositionens behandling i riksdagen blivit föremål för särskilt ändringsförslag

i en inom andra kammaren väckt motion (nr 415), däri anförts

huvudsakligen följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kung!. Maj:ts proposition Nr 220.

Genom det föreslagna stadgandet syntes vissa underofficerare vid

kustartilleriet med hänsyn till lönetursberäkning komma i en ogynnsammare

ställning än deras vederlikar vid flottan och jämväl armén.

Utbildningstiden för ernående av lön i l:a lönegraden för manskap (underofficer

skorpralsgraden) vid flottan vore och hade hela tiden varit 72 månader

eller 6 år. Lades härtill de 3 år i beställning med lön i l:a lönegraden

för manskap, som enligt propositionen fordrades, innan lönetursberäkningen

började, utgjorde detta tillhopa 9 år. Vid kustartilleriet däremot

hade utbildningstiden för ernåendet av underofficerskorpralsgraden, vilken

emellertid numera även där utgjorde 72 månader, förut varit endast 4

å 5 år. Då ifråga om de underofficerare, som haft denna kortare utbildningstid,

föreskreves, att de skulle hava tjänstgjort i 6 år i l:a lönegraden

för manskap, innan deras lönetursberäkning toge sin början,

följde därav, att de erhölle sina ålderstillägg 1 å 2 år seoare än övriga

underofficerare, 6 tjänstår utan lönetursberäkning samt 4 å 5 års utbildning

utgjorde nämligen 10 eller 11 år, då övriga underofficerare

icke hade att räkna med mera än 9 år för uppflyttning i högre

löneklass.

Ovan påpekade olikhet, som icke kunde sägas stå i full överensstämmelse

med rättvisa och billighet, vore avhjälpt genom att utbyta

6 år mot resp. 4 å 5 år. Som det emellertid av praktiska skäl torde

vara olämpligt, att bestämmelserna upptoge två siffror, borde siffran 6

utbytas mot 5. Visserligen finge de av kustartilleriets underofficerare,

som haft 5-årig utbildning, även genom denna ändring liksom skänka

bort ett år av tiden för lönetursberäkning, men det bleve i allt fall ett

år mindre än enligt Kungl. Maj:ts förslag.

På grund av det sålunda anförda hade i motionen hemställts, att

riksdagen ville besluta, att uti de av Kungl. Maj:t genom propositionen

nr 362 föreslagna grunder för tillfällig löneförbättring under åren

1918 och 1919 för viss personal vid marinen mom. 11 av § 1 måtte erhålla

följande ändrade lydelse: »Underofficer av 2:a graden, som under

tjänstetid såsom underofficerskorpral vid kustartilleriet uppflyttats till

beställning i l:a lönegraden för manskap efter kortare anställningstid än

72 månader, må för erhållande av löneförbättring allenast tillgodoräkna

sig högst 9 år av den tid utöver 5 år, varunder han innehaft lön i l:a

lönegraden för manskap».

Efter det statsutskottet låtit utarbeta nytt förslag till lydelse av

förevarande moment, hade riksdagen godkänt denna lydelse, och vore

§ 1 mom. 11 i kungörelsen den 20 juni 1918 följaktligen avfattad

sålunda:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

7

»Underofficer av 2:a graden, som under tjänstetid såsom underofficerskorpral

vid kustartilleriet uppflyttats till beställning i l:a lönegragen

för manskap efter kortare anställningstid än 72 månader, må

för erhållande av löneförbättring allenast tillgodoräkna sig högst 9 år

av den tid utöver 3 år, som förflutit efter en tjänstetid vid kustartiller

riet av 72 månader och varunder han innehaft lön i l:a lönegraden för

manskap.»

De sakkunniga hava vidare anfört följande.

Genom nyssnämnda förändring hade visserligen en förbättrad lönetursberäkning

beretts åtskilliga av kustartilleriets ifrågavarande underofficerare,

men det torde hava förbisetts, att därigenom andra dylika beställningshavare,

som i sin anställning såsom manskap erhållit beställning i l:a

lönegraden antingen — i likhet med Bohlin ■— omedelbart vid anställlandet

eller inom relativt kort tid — vilket vore förhållandet med de tre

övriga sökandena — kommit i ett ogynnsammare läge i fråga om lönetursberäkningen

än om Kungl. Maj:ts förslag vunnit bifall.

Av den lämnade redogörelsen för tillkomsten av de föreskrifter i

kungörelsen den 20 juni 1918, som avsåge tjänstårsberäkningen för

underofficerare vid kustartilleriet, framginge, att specialbestämmelserna

i § 1 mom. 11 och 12 för sin tillämpning, likaväl som huvudstadgandet

i mom. 3, förutsatte, att den i förstnämnda båda moment avsedda

underofficerspersonal icke finge tillgodoräkna tjänstår i beställning såsom

manskap i annat fall än att dylika tjänstår infallit i omedelbar

följd närmast före befordran till underofficersbeställningen och — med

allenast det i mom. 12 stadgade undantaget — fullgjorts vid flottan

eller kustartilleriet.

Vad beträffade frågan om förbättrad tjänstårsberäkning för sökandena,

ansåge de sakkunniga, att de förslag i nämnda hänseende, som

avgivits av chefen för kustartilleriet — och vilka, enligt vad ovan

framhållits, ginge ut på dels att tre av sökandena skulle för dylik

tjänstårsberäkning få på visst sätt tillgodoräkna sig annan manskapstjänstgöring

vid armén eller kustartilleriet än sådan, som i omedelbar följd

infallit närmast före vederbörandes befordran till underofficer, dels ock

att den fjärde av sökandena, som vunnit sin första anställning såsom

manskap vid kustartilleriet omedelbart i l:a lönegraden, skulle redan vid

anställningens erhållande anses hava intjänat sex år — vore stridande

mot grunderna för den tjänstårsberäkning, som i sammanhang med den

tillfälliga löneförbättringen blivit fastställd, och att samma förslag följaktligen

icke borde vinna avseende.

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Kungl. Maj:ts proposition Nr 220.

De sakkunniga hade emellertid ansett sig böra undersöka, om icke

en förbättrad lönetur kunde ifrågakomma för sökandena, utan att avvikelse

skedde från nyssnämnda grunder.

Då emellertid stadgandet i § 1 mom. 11, jämfört med bland annat

föreskriften i mom. 5, otvivelaktigt torde få anses tillämpligt å dem,

syntes någon förbättrad lönetursberäkning utöver den, som redan kommit

dem till del, icke kunna beredas dem annat än med riksdagens

medverkan. En framställning i berörda syfte ansåge de sakkunniga

skälig, så tillvida som för sökandena, på sätt i det föregående vore

nämnt, löneturen skulle, om den i Kungl. Maj:ts ovannämnda proposition

(n:r 362) till 1918 års lagtima riksdag föreslagna lydelsen av § 1

mom. 11 av grunderna för den tillfälliga löneförbättringen vunnit godkännande,

hava gestaltat sig fördelaktigare än med den formulering,

författningsrummet erhållit på grund av det i ovannämnda motion framställda

ändringsyrkandet.

Beträffande den tid, då sökandena vunnit anställning vid kustartilleriet

och då de erhållit beställning i l:a lönegraden samt sedermera

befordrats till underofficersbeställning, hänvisade de sakkunniga till följande

översikt.

.

Beställningshavarens namn.

Anställning vid

kustartilleriet.

Beställning i

l:a lönegraden.

''

ITnderofficers-

beställning.

^Vinberg .....................................................

°/i2 1905

3l/s 1906

sl/7 1915

Hellström .................................................

10’/i 1905

22/s 1906

24/r 1918

Andersson ...................................................

12/i 1905

22/s 1906

6/e 1918

Bohlin ......................................................

t—1

cO

OO

14/u 1908

sl/o 1917

I enlighet med dessa anställningsförhållanden skulle sökandena vid

tillämpning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag få för åtnjutande av

förhöjning i löneförbättring räkna tjänstår i följande ordning, nämligen:

^Vinberg, Hellström och Andersson från och med den 1 januari 1913

samt Bohlin från och med den 1 januari 1915.

De sakkunniga förutsatte, att, därest Kungl. Maj:t och riksdagen

skulle godkänna de sakkunnigas förslag rörande tjänstårsberäkningen

för sökandena, för dem erforderliga tillägg i löneförbättringen, i vad de

belöpte på år 1919, finge utgå från det på extra stat för detta år under

riksstatens femte huvudtitel uppförda förslagsanslaget till tillfällig löneförbättring

för viss personal vid marinen. Vad anginge dylikt tillägg

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungi. Maj:ts proposition Nr 220.

för år 1918 torde Kungl. Magt kunna finna möjlighet att av tillgängliga

medel bereda sådant åt löntagare, som skulle äga utbekomma sådan

förmån.

På grund av vad de sakkunniga sålunda i ärendet anfört hemställde

de sakkunniga, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,

att en var av underofficerarna av 2:a graden vid kustartilleriet N.

J. ^Vinberg, O. Hellström, D. J. Andersson och G. Bohlin Unge för

åtnjutande av tillfällig löneförbättring för tiden från och med år 1918

tillgodoräkna sig den tid utöver 6 år, varunder han innehaft lön i l:a

lönegraden för manskap.

Såsom de sakkunniga framhållit, hava sökandena genom den lydelse, Depanementsstadgandet

i § 1 mom. 11 av berörda kungörelse den 20 juni 1918 er- yttrande,

hållit kommit i en ogynnsammare ställning vid beräknandet av tjänstår

för erhållande av tillfällig löneförbättring än som blivit fallet, därest den

äv Kungl. Maj:t föreslagna lydelsen av nämnda stadgande vunnit bifall,

något som förvisso icke avsetts. Då det synes önskvärt att om möjligt

bereda sökandena förbättrad lönetur i förevarande avseende och detta

låter sig göra utan avvikelse från huvudgrunderna för den tjänstårsberäkning,

som blivit fastställd i sammanhang med tillerkännande av den

tillfälliga löneförbättringen, genom att tillåta sökandena — på sätt vid

bifall till Kungl. Maj:ts i det föregående omförmälda förslag skulle hava

blivit förhållandet — för åtnjutande av denna löneförbättring för tiden

från och med år 1918 tillgodoräkna sig den tid utöver 6 år, varunder

de innehaft lön i l:a lönegraden för manskap, anser jag mig böra biträda

de sakkunnigas därom framställda förslag. Härför torde emellertid

erfordras riksdagens medverkan.

Under år 1918 har tillfällig löneförbättring utgått till Bohlm

med 75 kronor och till envar av de övriga sökandena med 275 kronor.

För år 1919 skulle de enligt nu gällande bestämmelser erhålla

sådan löneförbättring med enahanda belopp. Vid bifall till det

nu framställda förslaget skulle den tillfälliga löneförbättringen för

år 1918 beträffande Bohlin ökas med 200 kronor till 275 kronor

men bliva oförändrad för de övriga sökandena. För år 1919

skulle den för samtliga sökandena utgå med 200 kronor högre belopp

än vid tillämpning av nu gällande bestämmelser och sålunda utgöra

275 kronor för Bohlin och 475 kronor för envar av de övriga. Den av

mitt förslag föranledda kostnaden belöper sig alltså till 200 kronor

för år 1918 och 800 kronor för år 1919 eller sammanlagt 1,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1910. 1 sand. 192 käft. (Nr 220.) 993 19 ^

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts proposition Nr 220.

I avseende å bestridandet av denna kostnad ansluter jag mig till de

sakkunnigas förslag.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå

riksdagen medgiva,

att envar av underofficerarna av 2:dra graden vid kustartilleriet

„ O- Hellström, D. J. Andersson och Gr. Bohlin må

för åtnjutande av tillfällig löneförbättring för tiden från och med år

1918 tillgodoräkna sig den tid utöver 6 år, varunder han innehaft lön

i l:a lönegraden för manskap.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna

bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl Ridderstad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1919:240 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskild tjänst år sb er åkning i fråga om tillfällig löneförbättring för vissa undero s. 1 i texten
  2. SU 1919:130 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående särskild tjänstår sb er åkning i fråga om tillfällig löneförbättring för vissa underofficerare av 2: s. 1 i texten