Sök i Ratio Lex

Angående provisorisk lönereglering åt tjänstemän vid de ecklesiastiska konsistorierna

1919-03-11 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1919:221, Angående provisorisk lönereglering åt tjänstemän vid de ecklesiastiska konsistorierna

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

1

Nr. 221.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående provisorisk

lönereglering åt tjänstemän vid de ecklesiastiska konsistorierna;

given Stockholms slott den 11 mars 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att

dels medgiva, att provisorisk lönereglering under år 1920 må enligt

följande grunder gälla i fråga om notarier och amanuenser vid de ecklesiastika

konsistorierna, med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämping av dessa grunder må befinnas erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med följande belopp för

hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget

icke må utgå med högre belopp än att detsamma jämte den

inkomst, vederbörande på grund av gällande lönereglering åtnjuter av

sportler, uppgår till beträffande notarien vid Visby domkapitel sammanlagt

högst 2,500 kronor och beträffande notarie vid annat domkapitel

sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium med 1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och Luleå med 1,700

kronor, vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund

med 1,500 kronor samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad

och Härnösand med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie utgöra två

tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar. För amanuens

utgår avlöningstillägget i samma ordning som arvodet;

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 193 höft. (Nr 221.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Ma,j:ts Proposition Nr 221.

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda provisoriska

lönereglering anvisa på extra stat för år 1920 ett förslagsanslag av.

41,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingarna skola tillhandahållas riksdagens

vederbörande utskott.

GUSTAF.

Värner Rydén.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kung!. May.ts Proposition Nr 221.

3

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Majrfc

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars

1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Rydén anförde härefter:

I mitt yttrande till det vid statsverkspropositionen till innevarande

års riksdag i utdrag fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

hemställde jag under punkten 46, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående provisorisk lönereglering åt tjänstemän

vid de ecklesiastika konsistorierna, för ändamålet beräkna på extra

stat för år 1920 såsom förslagsanslag ett belopp av 47,000 kronor, och

blev denna min hemställan av Kungl. Maj:t bifallen.

Det ärende, varom framställning till riksdagen sålunda ställts i utsikt,

anhåller jag att ånyo få anmäla inför Kungl. Maj:t.

Provisorisk

lönereglering

åt tjänsteman

vid de ecklesiastika

konsistorierna.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

På Kungl. Maj:ts framställning medgav 1917 års riksdag, att tillfällig

löneförbättring under år 1918 finge enligt nedan angivna grunder

utgå till notarier och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna, med

rätt för Kung]. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning

av dessa grunder kunde befinnas erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp för

hela året räknat:

a) till notarie, som i begynnelseavlöning enligt stat åtnjuter 4,500

kronor, med 500 kronor; till notarie, som i begynnelseavlöning enligt

stat åtnjuter 3,800 kronor, med 600 kronor; samt till notarie, som i begynnelseavlöning

enligt stat åtnjuter 3,000 kronor eller 2,000 kronor, med

700 kronor; dock att den tillfälliga löneförbättringen icke må utgå med

högre belopp än att densamma jämte den inkomst, vederbörande på grund

av gällande lönereglering åtnjuter av sportler, uppgår till sammanlagt

högst 1,000 kronor;

b) till amanuens, med undantag för den vid domkapitlet i Lund anställde,

med 300 kronor.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i

samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten

utgår i form av arvode, i samma ordning som detta.

För bestridande av kostnaderna för omförmälda tillfälliga löneförbättring

anvisades på extra stat för år 1918 ett förslagsanslag av 9,000

kronor.

Närmare föreskrifter i ämnet utfärdade Kungl. Maj:t, efter statskontorets

hörande, genom kungörelse den 5 mars 1918 (Svensk författningssamling

nr 115). Härvid bestämdes i avseende å den under 1) a) upptagna

begränsningen, att den tillfälliga löneförbättringen icke finge utgå

med högre belopp än att densamma jämte den inkomst, som under år

1917 å vederbörande tjänster uppburits av sådana avlöningsbidrag och

sportler, vilka jämlikt cirkuläret den 13 juni 1902 angående fastställande

av avlöningsstat för tjänstemännen vid de ecklesiastiska konsistorierna m. m.

fortfarande finge utgå till konsistorienotarie, uppginge till sammanlagt 1,000

kronor. Beträffande den under mom. 2) angivna föreskriften skulle iakttagas,

att den på redan tilländagången del av år 1918 belöpande tillfälliga

löneförbättringen skulle utbetalas så fort ske kunde, vad notarie

anginge dock först sedan uppgift lämnats angående de sportelinkomster,

vilka enligt vad nyss föreskrivits skulle tagas i beräkning vid bestämmande

av löneförbättringens belopp. Statskontoret och vederbörande länsstyrelser

skulle på rekvisition tillhandahålla vederbörande konsistorier de medel, som

erfordrades för den tillfälliga löneförbättringens utbetalande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

Tillfällig löneförbättring till enahanda belopp och enligt samma grunder

har jämväl för år 1919 av 1918 års lagtima riksdag beviljats notarier och

amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna, dock med den ändringen,

att den vid domkapitlet i Uppsala anställde amanuensen i likhet med

amanuensen vid Lunds domkapitel undantagits från åtnjutande av nämnda

förmån. Genom kungörelse den 22 juli 1918 (Svensk författningssamling

nr 635) hava närmare föreskrifter i ämnet meddelats, i tillämpliga

delar motsvarande vad genom ovanberörda kungörelse den 5 mars 1918

stadgats i avseende å den tillfälliga löneförbättringen för år 1918.

I en till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet ställd

skrivelse hava nu samtliga konsistorienotarier anhållit om åtgärders vidtagande

antingen till åvägabringande av en ny lönereglering utan avbidan

på lösningen av frågan om domkapitlens omorganisation eller för åstadkommande

av en tillfällig löneförhöjning redan från och med år 1919 av

den storlek, att den gåve ett verkligt vederlag för den förhöjning i löneförmåner,

som skulle hava tillförts dem genom en av förhållandena fördröjd

lönereglering. I sistnämnda avseende hemställes, att, i avbidan på ny

lönereglering och utan avseende å eventuellt krigstidstillägg, åt samtliga

konsistorienotarier och konsistorieamanuenser måtte beredas en tillfällig

löneförbättring, uppgående för konsistorienotarierna till 50 procent samt för

amanuenserna till 75 procent av de tjänstemännen vid de ecklesiastika

konsistorierna genom 1902 års lönereglering tillagda grundlöner och

tjänstgöringspenningar, respektive arvoden.

Till stöd för detta äskande anföres i skrivelsen följande:

Frågan om lönereglering för tjänstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna

har sedan länge stått på dagordningen. Behovet av förbättrade löner för dessa tjänstemän

har även upprepade gånger erkänts av förutvarande chefer för ecklesiastikdepartementet

samt kommit till uttryck i statsrådsprotokoll och i propositioner till riksdagen.

En återblick på frågan visar följande.

Kungl. Magt föreslog inför 18Ö5 års riksdag att, med indragning av praktiskt

sett alla förut till konsistorienotarierna utgående provisioner och sportler, grundlönerna

för konsistorienotarierna måtte fastställas till

för konsistorienotarierna i Uppsala, Lund, Göteborg och Härnösand: lön 4,000

kronor, tjänstgöringspenningar 1,500 kronor;

för konsistorienotarierna i Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås, Växjö och

Karlstad: lön 3.500 kronor, tjänstgöringspenningar 1,300 kronor;

för konsistorienotarierna i Kalmar och Visby: lön 2,500 kronor, tjänstgöringspenningar

1,000 kronor; och

för konsistorienotarien vid Stockholms stads konsistorium: lön 1,500 kronor,

tjänstgöringspenningar 1,000 kronor.

Någon lönereglering kom emellertid icke till stånd år 1895.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majds Proposition Nr 221.

Kungl. Maj:t föreläde ånyo frågan i samma skick inför 1902 års riksdag, då

även lönereglering åvägabragtes. I sitt anförande till statsrådsprotokollet både statsrådet

och chefen för ecklesiastikdepartementet yttrat, att, såsom redan av statskontoret

erinrats, de föreslagna avlöningarna med den betydande prisstegring å livsförnödenheter,

som ägt rum efter år 1895, icke kunde betraktas såsom fullt tillräckliga. Icke

förty fastställde riksdagen grundlönerna att utgå med belopp, som för alla konsistorienotarier

utom för notarierna i Kalmar, Visby och Stockholm med 1,000 kronor understego

de i Kungl. Maj:ts omförmälda båda förslag upptagna och som tillika i flera fall

avsevärt understego de avlöningsförmåner, som redan därförut utgått till konsistorienotarierna.

Genom sedermera föranstaltad statsreglering har notarietjänsten i Kalmar upphört

och en notarietjänst tillkommit vid det nyinrättade domkapitlet i Luleå, vilken

tjänst i löneavseende jämställts med konsistorienotariebefattningarna i Uppsala, Lund,

Göteborg och Härnösand.

Efter år 1902 har fråga om ny lönereglering förj de ecklesiastika konsistoriernas

tjänstemän icke förelagts riksdagen.

Enligt den för konsistorienotarierna fortfarande tillämpade lönereglering utgå

följaktligen grundlöner, som för oss alla, med undantag för notarierna vid domkapitlet

i Visby och vid Stockholms stads konsistorium — för vilka skillnaden utgör 500 kronor

— med 1,000 kronor understiga vad som för nära 17 år sedan av Kungl. Maj:t ansetts

icke ens för dåtida förhållanden fullt tillräckliga.

Första gången år 1907 och sedermera år 1913 och år 1916 hava vi petitionerat

om förbättrade lönevillkor, dock utan annan följd än att på framställning av Kungl.

Maj;t 1917 års riksdag beviljade oss eu tillfällig löneförhöjning, som från och med år

1918 med viss inskränkning utgår till belopp av 500 kronor för notarie med begynnelsesavlöning

av 4,500 kronor, 600 kronor för notarie med begynnelseavlöning av

3,800 kronor samt 700 kronor för notarie med begynnelseavlöning av 3,000 eller

2,000 kronor.

Icke heller genom denna tillfälliga löneförbättring av år 1917 har sålunda för

det stora flertalet av oss grundlönen höjts ens till paritet med 1895 års förslag.

Sedan 1895 hava levnadskostnaderna fördyrats därhän, att, om man tår i betraktande

förballandena före ar 1915, peuuingens köpkraft under de 20 åren reducerats

med allra minst 25 °/g. Ett stort antal under senare tider genomförda löneregleringar

för andra kategorier av befattningshavare i statens tjänst visar även, att man tagit

tillbörlig hänsyn härtill. Få om ens någon av statens tjänstemannakårer torde numera

såsom vår hava sina avlöningsförmåner bestämda av en så åldrig lönereglering som av

år 1902. Hurusom världskrisen nu förorsakat en våldsam minskning i penningvärdet,

som anses motsvara minst 50 % av värdet före år 1915, behöver bär icke "särskilt

erinras.

Gång efter annan har av vederbörande departementschef, även utan föregången

hänvändelse från vår sida, för oss ställts i utsikt en ny lönereglering, vilken gör större

rättvisa åt vart ansvarsfulla och alltjämt ökade arbete, ett arbete, som likvisst ansetts

vara av den beskaffenhet, att såsom villkor för erhållande av konsistorienotarietjäust

föreskrivits juridisk ämbetsexamen och förfarenhet i domarvärv. Men frågan om denna

ostridigt behövliga lönereglering har alltjämt undanskjutits i avbidan på lösningen av

en annan, likaledes sedan länge aktuell fråga, nämligen den om domkapitlens omorganisation.

Under sådana förhållanden och dä berörda omorganisation, beträffande vilken,

oss veterligen, ännu ej ens förslag föreligger av den i november 1914 tillsatta s. k.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

domkapitelskommittén, torde under avsevärd tidrymd bliva fördröjd, må det icke väcka

förundran, att vi härmed drista ånyo påkalla uppmärksamhet på det tryckta läge, i

vilket vår till numerären oansenliga och därför även i viss mån undanskymda kär befinner

sig. Några befordringsmöjligheter äga vi icke, och att söka anställning inom

annat område av statsförvaltningen eller övergå till privat verksamhet är för oss för

sent. Vi äro fördenskull oåterkalleligen hänvisade till att söka en förbättring i den

ställning vi redan intaga.

Lika bebjärtansvärd, som vår ställning bör anses vara, lika ömmande är amanuensernas,

vilka ha att närmast biträda oss och vid förfall för oss träda i vårt ställe i

tjänsten. Dessa tjänstemän, som icke ens äga ordinarie anställning, sakna såsom följd

härav rätt till tjänstårsberäkning och ålderstillägg samt till semester och äro, i trots

av det kvalificerade arbete, som av dem utkräves, beträffande avlöningsförmåner — det

reglerade arvodet uppgår för de bäst avlönade till 1,800 kronor — avsevärt sämre

lottade än många tjänstemän av lägre grad inom de aftärsdrivande verken.

Under åberopande av vad nu blivit anfört samt jämväl av ovan omförmälda av

oss år 1907, år 1913 och år 1916 gjorda framställningar om förbättrade löneförmåner

för tjänstemännen vid de ecklesiastiska konsistorierna drista vi härmed vördsamt hemställa,

att herr statsrådet, med behjärtande av vårt trängande behov av en mot vår

utbildning, tjänsternas art och tidsförhållandena bättre svarande avlöning, måtte vidtaga

åtgärder, ledande därtill, antingen att ny lönereglering för oss genomföres snarast

möjligt och utan avbidan på en lösning av frågan om domkapitlens omorganisation,

eller att, så framt dessa frågor fortfarande anses böra i ett sammanhang föreläggas

statsmakternas prövning, intill dess så må kunna ske, en tillfällig löneförhöjning tillförsäkras

oss att åtnjutas redan från och med år 1919 samt av den storlek, att den

skänker oss ett verkligt vederlag för den förhöjning i löneförmåner, som skulle tillförts

oss genom en av förhållanden, som icke kunna av oss på något sätt påverkas,

fördröjd lönereglering.

Efter det domkapitelskommittén anbefallts inkomma med utlåtande

över omförmälda framställning, har kommittén i skrivelse den 23 januari

1919 avgivit förslag i ämnet.

Kommittén erinrar till en början om nu gällande avlöningsförhållanden

och anför härutinnan följande:

Den för notarierna och amanuenserna vid de ecklesiastika konsistorierna nu

gällande ordinarie avlöningsstaten har, frånsett vissa anordningar med anledning av

tillkomsten utav Luleå stift samt föreningen av Växjö och Kalmar stift, ägt tillämpning

allt ifrån den 1 januari 1903.

Denna avlöningsstat upptager för konsistorienotarierna följande belopp:

vid domkapitlen i Uppsala, Växjö, Lund, Göteborg,

Härnösand och Luleå ......................

vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs,

Västerås och Karlstad .................................

vid domkapitlet i Visby .......................................

vid Stockholms stads konsistorium........................

Lön.

Kronor.

Tjänst görings- penningar.

Kronor.

Summa.

Kronor.

3,000: —

1,500: -

4,500: —

2,500: —

1,300: —

3,800: —

2,000: —

1,000: —

3,000: —

1,200: —

800: —

2,000: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

varjämte notarierna äga rätt att efter fem års väl vitsordad tjänstgöring åtnjuta ett

ålderstillägg till lönen å 500 kronor och efter ytterligare fem års sådan tjänstgöring

ett andra ålderstillägg likaledes å 500 kronor.

Amanuenserna uppbära enligt den ordinarie avlöningsstaten arvoden å följande

belopp:

vid domkapitlen i Uppsala, Växjö, Lund, Göteborg, Härnösand och

Luleå ................................................................................................... 1,800 kronor

vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås och Karlstad

...................................................................................................... 1,600 »

Åt amanuensen i Lund har årligen från och med år 1914 samt åt amanuensen

i Uppsala för år 1919 å extra stat beviljats en löneförhöjning å 1,200 kronor. Dessutom

uppbär amanuensen vid domkapitlet i Lund enligt Kungl. Maj:ts brev den 18

juni 1910 från äldre pastoraliefonden 300 kronor.

Enligt gällande lönereglering för tjänstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna

äga konsistorienotarierna vidare rätt till viss sportelinkomst. Denna utgöres av

1) lösen för expeditioner, som part eller annan erhåller på egen begäran eller

eljest icke författningsenligt är pliktig att lösa,

2) arvode för förvaltning och redovisning av prästerskapet enskilt tillhöriga

fonder och kassor samt av sådana fonder, som på grund av enskildas förordnande blivit

ställda under konsistoriernas förvaltning, samt

3) tills vidare arvode för utdelning av från allmänna barnhuset i Stockholm utgående

fosterlöner till underhåll av barn utom barnhuset.

Kommittén meddelar vidare, hurusom enligt uppgifter, som kommittén

införskaffat eller vilka eljest varit för kommittén tillgängliga, inkomsterna

av dessa sportler för närvarande torde kunna vid de olika konsistorierna

beräknas till ungefärligen följande belopp:

vid domkapitlet

i

Uppsala

till...........

................ 1,100 kronor

>

Linköping

» ...........

................ 1,400

» »

»

Skara

> ...........

................ 400

»

» »

>

Strängnäs

» ...........

................ 1,200

» »

Västerås

> ...........

................ 400

» »

»

Växjö

» ...........

................ 1,100

» »

»

Lund

» ..........

................ 500

» »

Göteborg

» ...........

................ 700

)

> »

Karlstad

» ...........

............... 400

>

> »

Härnösand

» ..........

................ 300

Luleå

» .......

................ 200

Visby

» ...........

................ 100

» Stockholms stads konsistorium

» ...........

................ 200

>

Konsistorienotariernas tjänstinkomster enligt gällande lönereglering

gestalta sig således på sätt följande av kommittén uppgjorda översikt utvisar,

varvid stiften ordnats efter inkomstens storlek:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

9

Begyn-

nelseav-

löning.

Kronor.

Extra

inkomst.

Kronor.

Summa

besryn-

nelse-

inkomst.

Kronor.

Slntav-

''löning.

Kronor.

Extra

inkomst.

Kronor.

Samma

högsta

inkomst.

Kronor.

Vid domkapitlet

i

Uppsala.........

4,500

1,100

5,600

5,500

1,100

6,600

> >

»

Växjö...........

4,500

1.100

5,600

5,500

1,100

6.600

> 2-

»

Linköping ...

3,800

1,400

5.200

4.800

1.400

6.200

Göteborg......

4,500

700

5.200

5,500

700

6.200

» »

Strängnäs ...

3,800

1,200

5.000

4.800

1,200

6.000

Lund ............

4,500

500

5.000

5,500

500

6.000

» »

»

Härnösand ...

4,500

300

4,800

5,500

300

5,800

»

Luleå............

4,500

200

4.700

5,500

200

5,700

> »

»

Skara............

3 800

400

4,200

4,800

400

5.200

» »

Västerås ......

3,800

400

4200

4,800

400

5.200

» >

Karlstad ......

3.800

400

4.200

4,800

400

5,200

> >

Visby............

3.000

100

3,100

4.000

100

4,100

» Stockholms stads konsistorium

2,000

200

2,200

3,000

200

3,200

Därjämte åtnjuter konsistorienotarien i Linköping på grund av enskild donation förmånen

av fri bostad.

Konsistorieamanuenserna uppbära i denna sin egenskap icke några sportelinkomster.

Kommittén erinrar vidare om den för år 1919 beviljade tillfälliga

löneförbättringen för konsistorienotarier och amanuenser samt meddelar,

hurusom med ledning av vad i det föregående anförts konsistorienotariernas

tjänstinkomster för år 1919, med inberäknande av tillfällig löneförbättring

och sportelinkomster men med utlämnande av ålderstilläggen,

sålunda kunna beräknas till ungefärligen följande belopp:

vid domkapitlet

i

Uppsala

till...............

» »

Växjö

» ...............

............ 5.600

»

2>

Lund

» ..............

............ 5,500

» »

»

Göteborg

» ...............

............. 5.500

» »

»

Härnösand

» ..... .........

............. 5.300

»

» »

»

Linköping

f> ............ ...

............ 5.200

»

Luleå

» ...............

............. 5.200

>

Strängnäs

» ...............

............. 5 000

»

» »

Skara

» ..............

............ 4.800

»

> >

Västerås

» ...............

............. 4.800

» »

Karstad

» ..............

............ 4,800

>

» »

$

Visby

» ..............

............. 3 800

» Stockholms stads konsistorium » ...............

............. 2.900

>

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 193 käft. (Nr 221.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

Konsistorieamanuensernas avlöningsförmåner uppgå enligt det förut

sagda för år 1919 till följande belopp:

vid domkapitlet i Lund ........................................................................ till 3,300 kronor

> » > Uppsala .................................................................. » 3,000 »

» domkapitlen » Växjö, Göteborg, Härnösand och Luleå ............... > 2,100 »

» » » Linköping, Skara, Strängnäs, Västerås och Karlstad.

.......................................................................... » 1,900 »

Slutligen åtnjuta konsistorienotarier och konsistorieamanuenser i samma

omfattning som andra statstjänstemän krigstidstillägg och krigstidshjälp.

Kommittén övergår härefter till frågan om en mer effektiv provisorisk

lönereglering för ifrågavarande befattningshavare och anför i detta avseende

följande:

Det torde ligga i öppen dag, att notarierna och amanuenserna vid de ecklesiastika

konsistorierna äro allt för svagt avlönade med hänsyn såväl till arten och omfattningen

av dem åliggande arbetsuppgifter som till de krav, vilka ställas på dessa

befattningshavares utbildning och kvalifikationer i övrigt. De avlöningar, som finnas

upptagna i den år 1902 antagna lönestaten, synas hava redan med hänsyn till dåvarande

förhållanden varit väl knappt tillmätta. Den till nyssnämnda års riksdag

avlåtna propositionen i ämnet — vilken för övrigt upptog enahanda lönesatser, som

föreslagits i en uti samma fråga till 1895 års riksdag framlagd proposition — ställde

sig sålunda i vissa avseenden för befattningshavarna gynnsammare än den sedermera

av riksdagen beviljade löneregleringen. Erinras må även, att departementschefen vid

löneregleringsfrågans föredragning i statsrådet den 11 januari 1902 framhöll, att de

föreslagna avlöningarna väl dåmera, med den betydande prisstegring å livsförnödenheter,

som under de senare åren ägt rum, ej kunde betraktas såsom fullt tillräckliga.

Men då vederbörande ämbetsverk och myndigheter anbefallts att var för sin förvaltningsgren

inkomma med utredning, huruvida — under förutsättning att de förhållanden,

som framkallat behov av dyrtidstillägg, komme att fortfara någon längre tid framåt —

för tiden efter år 1902 ändringar i vederbörande lönestater kunde anses böra äga rum,

syntes det departementschefen ej vara lämpligt att för det dåvarande bestämma konsistorietjänstemännens

löneförmåner annorlunda än i förhållande till vad andra statens

tjänstemän då åtnjöte.

Ifrågavarande befattningshavare hava sedermera tid efter anuan framställt krav

på förbättring i sina avlöningsförhållanden, och det trängande behovet av en dylik

förbättring har vid skilda tillfällen framhållits jämväl av vederbörande departementschef.

^ Sålunda må erinras om ett uttalande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1913

av dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet vid anmälan av de frågor, som tillhörde

regleringen av riksstatens åttonde huvudtitel för år 1914. Departementschefen

anförde därvid bland annat:

Sedan under de senare åren löneregleringar genomförts för det stora flertalet av

statens verk och inrättningar, löneregleringar, varigenom tjänstemännens ställning

ansenligt förbättrats, framstode den år 1902 antagna, ännu gällande avlöningsstaten

för de ecklesiastika konsistorierna såsom förhållandevis synnerligen knappt tillmätt.

Frågan om utverkande av förbättrade avlöningsförmåner för sistberörda tjänstemän

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

kunde därför sägas vara ganska trängande och skulle säkerligen redan hava upptagits,

därest den ej fått vila i avbidan på lösningen av ett större spörsmål, det om domkapitlens

omorganisation. Så som förhållandena gestaltat sig, torde man dock kunna

säga, att för det dåvarande tyvärr ingen bestämd tidpunkt kunde skönjas, då detta

senare spörsmål kunde antagas vara löst. Vid sådant förhållande torde det icke få

anses med rättvisa och billighet förenligt, att alltjämt undanskjuta frågan om lönereglering

för tjänstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna. Departementschefen

vore också betänkt på att i en närmare framtid för Kungl. Maj:t framlägga förslag

om åtgärder i sådan riktning.

Att frågan om en effektiv lönereglering för tjänstemännen vid de ecklesiastika

konsistorierna sedermera icke upptagits till behandling torde hava sin grund dels i den

av världskriget framkallade ovissheten i penningvärdets framtida läge och dels i det

förhållandet, att det ansetts lämpligt att avvakta resultatet av den år 1914 anbefallda

utredningen av frågan om de kyrkliga konsistoriernas omorganisation. Såsom i det

föregående nämnts, har emellertid för åren 1918 och 1919 en tillfällig löneförbättring

medgivits åt ifrågavarande befattningshavare, varjämte Kungl. Maj:t, såsom likaledes

förut antytts, förklarat sig hava för avsikt att för 1919 års riksdag framlägga proposition

angående provisorisk lönereglering åt dessa tjänstemän.

Beträffande först den provisoriska löneregleringen för konsistorienotarierna torde

av det föregående framgå, att, om man bortser från konsistorienotarierna i Stockholm

och Visby, ifrågavarande befattningshavares tjänsteinkomster i stort sett växla mellan

avlöningen i första och i andra normalgraden för tjänstemän inom centralförvaltningen.

Att detta icke är med rättvisa och billighet förenligt, synes för kommittén uppenbart.

Vid den ingående undersökning av konsistorienotariernas arbetsuppgifter, som kommittén

haft att företaga, har det för kommittén blivit mer och mer tydligt, att dessa tjänstemän

med hänsyn till de uppgifter och det ansvar, som åvila dem, närmast äro att

jämföra med befattningshavare inom tredje normalgraden. Särskilt vill kommittén

framhålla, att'' något bärande skäl svårligen synes kunna anföras för att konsistorienotarierna

beträffande tjänsteställning och avlöning skulle ställas på ett lägre plan än

expeditionssekreterarna hos justitiekanslersämbetet, justitieombudsmannen och militieombudsmannen.

Ehuru kommittén, såsom av det nu sagda framgår, är av den bestämda uppfattningen,

att konsistorienotarierna rättvisligen böra i avlöningshänseende närmast jämställas

med befattningshavare inom tredje normalgraden, inser kommittén likväl, att

det möter svårighet att vid den nu ifrågasatta provisoriska löneregleringen bereda

konsistorienotarierna sådana avlöningsförmåner, som skulle kunna anses befogade,

därest fråga vore om en definitiv lönereglering. Emellertid synas de löneförhöjningar,

som genom den provisoriska löneregleringen skola beviljas, böra bestämmas till avsevärt

högre belopp än de nu utgående tillfälliga löneförbättringarna.

Vid bestämmandet av nyssnämnda belopp torde till en början få tagas för givet,

att notarien vid Stockholms stads konsistorium icke bör i förevarande avseende likställas

med notarierna vid domkapitlen. Det synes nämligen utan vidare vara uppenbart,

att notariebefattningen vid sagda konsistorium måste anses avsevärt mindre betungande

än övriga konsistorienotarietjänster.

Beträffande notarierna vid domkapitlen torde en viss tveksamhet kunna råda,

huruvida löneförhöjningen bör bestämmas till samma belopp för alla dessa tjänstemän

eller huruvida beloppen böra sättas olika för de olika löneklasserna. Kommittén har

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

emellertid ansett sig böra förorda det förstnämnda förfaringssättet. Den nuvarande

klassindelningen torde nämligen ur flera synpunkter vara olämplig och obillig. Erinras

må för övrigt, att löneregleringskommittén i sitt den 20 november 1918 avgivna betänkande

rörande tillfällig lönereglering för befattningshavare vid statsdepartementen,

centrala ämbetsverk, hovrätterna m. m. föreslagit samma löneförhöjning för såväl andra

som tredje normalgradens befattningshavare.

Med hänsyn till vad sålunda anförts föreslår kommittén, att begynnelseavlöningen

för konsistorienotarie vid domkapitel höjes med 2,300

kronor och för konsistorienotarien vid Stockholms stads konsistorium med

1,800 kronor. Nämnda löneförhöjning å 2,300 kronor borde till 1,600

kronor anses tillhöra lönen och till 700 kronor tjänstgöringspenningarna.

Enligt enahanda beräkningsgrund skulle av löneförhöjningen å 1,800 kronor

1,200 kronor tillföras lönen och 600 kronor tjänstgöringspenningarna.

Beträffande frågan, huruvida åtnjutandet av den för konsistorienotarierna

föreslagna provisoriska löneregleringen skall i likhet med den medgivna

tillfälliga löneförbättringen i viss omfattning göras beroende av

vederbörandes sportelinkomster, anför kommittén:

Enligt kommitténs uppfattning bör emellertid denna anordning icke komma till

tillämpning vid den nu ifrågasatta provisoriska löneregleringen. Dels torde nämligen

dessa sportelinkomster icke böra anses uppgå till så betydande belopp, att berörda anordning

verkligen är av behovet påkallad, och dels synes icke böra bortses från att

samma inkomster till den övervägande delen bestå av arvoden för förvaltning och

redovisning av donationsmedel och således måste anses utgöra ersättning för ett vid

sidan av den egentliga tjänsten utfört arbete, som ofta kräver mycken tid och dessutom

är förenat med ekonomiskt ansvar. Även må erinras om att löneregleringskommittén

i sitt förutnämnda betänkande icke ifrågasatt, att landssekreterares och

landskamrerares sportelinkomster skulle inverka på dessa befattningshavares rätt att

komma i åtnjutande av den för dem föreslagna löneförhöjningen.

Kommittén berör till sist frågan om amanuensernas avlöningsförhållanden.

I detta avseende anför kommittén:

Beträffande härefter den provisoriska löneregleringen för konsistorieamanuenserna

synes en viss skillnad böra göras mellan å ena sidan de amanuensbefattningar, vilka

giva sina innehavare full sysselsättning, och å andra sidan de, vilka endast innehavas

såsom bisyssla.

För vinnande av utredning härutinnan har kommittén från de domkapitel, hos

vilka amanuens finnes anställd, begärt uppgift, dels huru lång daglig arbetstid krävdes

av den hos domkapitlet anställde amanuensen, och dels huruvida samma amanuens jämte

amanuensbefattningen innehade annan avlönad tjänst eller uppdrag, och, i så fall,

vilka dessa vore.

Med ledning av de inkomna uppgifterna har kommittén ansett böra till första

gruppen eller de amanuensbefattningar, vilka giva sina innehavare full sysselsättning,

hänföras amanuenstjänsterna vid domkapitlen i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs,

Växjö, Lund och Luleå. Till andra gruppen eller de amanuensbefattningar, vilka

innehavas såsom bisysslor, skulle åter vara att räkna amanuenstjänsterna vid domkapitlen

i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj ds Proposition Nr 221.

Av de till första gruppen hänförda befattningarna intaga, såsom av det föregående

framgår, amanuenstjänsterna i Uppsala och Lund i avlöningshänseende en särställning,

vilken enligt kommitténs uppfattning bör i viss man bibehållas.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter, som åvila konsistorieamanuenserna, samt till

de avlöningar, dessa befattningshavare nu uppbära, har kommittén ansett sig höra

föreslå en förböjning av amanuensarvodeua med: 2,100 kronor för amanuenserna vid

domkapitlen i Uppsala och Lund, 1,800 kronor för amanuenserna vid domkapitlen i

Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Luleå samt 1,100 kronor för amanuenserna

vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand.

Slutligen yttrar sig kommittén i fråga om kostnadsberäkning m. m.

och anför:

Av de siffror, som i det föregående anförts, framgår, att kostnaderna^för de av

kommittén föreslagna löneförhöjningarna skulle utgöra:

för löneförhöjning åt 12 konsistorienotarier å 2,300 kronor............... 27.600 kronor

» > »1 konsistorienotarie » 1,800 » ............... 1.800 »

» > »2 konsistorieamanuenser » 2,100 » ............... 4 200 »

, , » 5 » » 1,800 » ............... 9.000 *

» > » 4 » » 1,100 » ............... 4 400 »

Summa 47,000 kronor.

I sin förutnämnda skrivelse den 19 december 1918 uttalade sig kommittén jämväl

för att en förhöjning borde beredas i den för år 1919 redan beviljade löneförbättringen

åt konsistorienotarier och konsistorieamanuenser. Då emellertid, enligt vad

kommittén inhämtat, för nämnda ändamål erforderligt belopp icke beräknats i tilläggs—

staten för år 1919, har kommittén ansett sig icke böra avgiva vidare utlåtande i berörda

avseende.

Tjänstemännen vid de ecklesiastika konsistorierna hava sä till vida Depanefått

sin ekonomiska ställning av riksdagen beaktad, att dem. tillerkänts ment8Ceen

en tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919. Möjligheten att

för dem genomföra en definitiv lönereglering har ansetts utesluten på

grund av frågans samband med spörsmålet om konsistoriernas omorganisation.

Detta spörsmål står ännu öppet, och osäkert torde vara, när detsamma

kan nå sin lösning. Att i avvaktan härpå låta konsistoriel änstemännen

bibehållas vid deras nuvarande, med skäl såsom allt för otillräckliga

betecknade avlöningsförmåner, även om därtill kommer en tillfällig löneförbättring

av det slag, som för närvarande utgår, finner jag icke stå i

överensstämmelse med billighetens fordringar, i all synnerhet vid aktgivande

å de löneregleringar och löneförbättringar, som på senaste tid beslutats

för stora kategorier av statens befattningshavare. Jag tillåter mig i övrigt

hänvisa till de skäl, som av domkapitelskommittén anförts för ett kraftigare

bistånd från statens sida. Omständigheterna synas mig följaktligen tala

för att den nuvarande tillfälliga löneförbättringen efterträdas av en provisorisk

lönereglering, som bättre än den förra tillgodoser konsistoriernas tjänstemän.

Vad då först beträffar konsistorienotarierna, har domkapitelskommittén

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

velat hävda den uppfattningen, att konsistorienotariernas arbetsuppgifter närmast

jämställde dem med befattningshavare av den s. k. tredje normalgraden.

Kommittén hav dock icke ansett denna jämförelse böra vara grundläggande

vid bedömande av en provisorisk lönereglering, varom nu är fråga. I avseende

å beloppet av nu ifrågasatt löneförhöjning förordar kommittén, att

detsamma bör, bortsett från Stockholms stads konsistorium, bestämmas lika

för alla tjänstemän oavsett de nuvarande löneklasserna. Detta belopp föreslås

av kommittén för notarie vid domkapitel till 2,300 kronor, därav

1;600 kronor lön och 700 kronor tjänstgöringspenningar, och för notarien

vid Stockholms stads konsistorium till 1,800 kronor, därav 1,200 kronor

lön och 600 kronor tjänstgöringspenningar. Vidare har kommittén ansett, att

någon begränsning med hänsyn till vederbörandes sportelinkomster, på sätt

skett beträffande den tillfälliga löneförbättringen, icke nu bör ifrågakomma.

_I likhet med kommittén anser jag, att, bortsett från Stockholms stads

konsistorium, i förevarande avseende någon hänsyn icke bör tagas till den

nuvarande klassindelningen, dock med viss modifikation beträffande Visby

domkapitel, vartill jag i det följande återkommer. Vad däremot beträffar

frågan, huruvida åtnjutandet av den nu ifrågasatta provisoriska löneregleringen

skall i likhet med den tillfälliga löneförbättringen i viss omfattning

göras beroende av vederbörandes sportelinkomster, hyser jag en från

kommittén avvikande uppfattning. Frånsett den omständigheten, att en

sådan anordning för närvarande tillämpas i fråga om nu utgående löneförbättring,

vill jag erinra därom, att vid nästan samtliga de löneregleringar

av vare sig definitiv eller provisorisk natur, vilka under senare

tider beslutats för olika kategorier av statstjänstemän, en allmän tendens

gjort sig gällande att antingen indraga förekommande sportelinkomster

eller ock taga behörig hänsyn härtill vid lönebeloppens bestämmande.

För att icke möjligen föregripa en blivande definitiv reglering för konsistorierna

har jag ansett en begränsning i löneförhöjningen med hänsyn

till förekommande sportler nu vara befogad.

Med aktgivande å vad senast anförts vill jag föreslå, att det provisoriska

avlöningstillägget för konsistorienotarierna vid samtliga domkapitel

bestämmes till 2,500 kronor, dock att avlöningstillägget icke må utgå med

högre belopp än att detsamma jämte den inkomst, vederbörande på"grund

av gällande lönereglering åtnjuter av sportler, uppgår till sammanlagt

2,700 kronor eller vad angår Visby domkapitel 2,500 kronor. På sätt av

nedanstående tablå framgår, skulle notarie, som i begynnelseavlöning enligt

stat åtnjuter 4,500 kronor, sålunda med tillämpning av angivna regel

erhålla en begynnelseavlöning av 7,200 kronor. Om ock vissa betänkligheter

kunna resas mot fastställande av en så pass hög begynnelseavlöning,

torde dessa betänkligheter dock böra vika, om man tager i betraktande,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:t» Proposition Nr 221.

att konsistorienotarierna ej, enligt vad man tänkt sig, skulle bliva delaktiga

av den tillfälliga löneförbättring för år 1919, varom framställning

till riksdagen ställts i utsikt. Utan att därmed vilja uppdraga någon jämförelse

i övrigt vill jag vidare allenast erinra, att sistnämnda belopp motsvarar

nuvarande avlöning till befattningshavare av den s. k. tredje normalgraden

utom Stockholm, minskad med en mot vederbörande pensionsavgift

svarande summa. Genom en anordning av nu angiven art skulle

dessutom enligt min mening — om man aktgiver å de högst växlatide

sportelinkomsterna vid olika domkapitel — ett ändamålsenligare avlöningssystem

vinnas, i sin mån ägnat att utjämna övergången till en blivande

definitiv reglering, än som skulle ernås vid ett bifall till kommitténs

förslag:. Beträffande notarien vid Stockholms stads konsistorium anser

jag avlöningstillägget böra bestämmas till 1,800 kronor. Då det belopp,

som skulle tillkomma de olika konsistorienotarierna i provisoriskt avlöningstillägg,

enligt mitt förslag skulle växla allt efter vederbörandes sportelinkomster,

synes det icke vara lämpligt bestämma, att visst fixt belopp därav

skall betraktas såsom lön och återstoden såsom tjänstgöringspenningar utan

torde i stället böra föreskrivas, att av det provisoriska avlöningstillägget

skola två tredjedelar utgöra lön och en tredjedel tjänstgöringspenningar.

Ett bifall till mitt nyss angivna förslag beträffande konsistorienotarierna

skulle visa följande siffror:

Begynnelse-

avlöning.

Kr onor.

Sportel- inkomster

(enl. av dom- kapitels- kommittén

lämnade

uppgifter).

Kronor.

Föreslaget

provisoriskt

avlönings-

tillägg.

Kronor.

Summa

sportel- inkomster

och provi- soriskt

avlönings- tillägg.

Kronor.

Summa

föreslagen

begynnelse-

inkomst.

Kronor.

Vid domkapitlet

i Uppsala ...

4,500

1,100

1,600

2,700

7,200

»

» Linköping

3,800

1,400

1,300

2,700

6,500

2>

>

» Skara .....

3,800

400

2,300

2,700

6,500

»

»

» Strängnäs

3,800

1,200

1,500

2,700

6,500

>

» Västerås...

3,800

400

2,300

2,700

6,500

»

» Växjö ......

4,500

1,100

1.600

2,700

7,200

»

»

» Lund.........

4,500

500

2.200

2,700

7,200

>

X>

» Göteborg...

4,500

700

2,000

2,700

7,200

» Karlstad ...

3,800

400

2,300

2,700

6,500

»

»

» Härnösand

4,500

300

2,400

2,700

7,200

»

»

» Luleå ......

4.500

200

2,500

2,700

7,200

>

>

» Visby ......

3,000

100

2,400

2,500

5,500

»

Stockholms

sistorium

stads kon-

2,000

200

1,800

2,000

4,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

I fråga om konsistorieamanuenserna har domkapitelskommittén gjort

en skillnad mellan å ena sidan de amanuensbefattningar, vilka giva sina

innehavare full sysselsättning, och å den andra de, vilka endast innehavas

såsom bisyssla. Till första gruppen hänför kommittén amanuenstjänsterna

vid domkapitlen i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö, Lund och

Luleå och till den senare motsvarande tjänster vid domkapitlen i Västerås,

Göteborg, Karlstad och Härnösand.

• Kommittén erinrar vidare, hurusom amanuenserna vid domkapitlen i

Uppsala och Lund intaga i avlöningshänseende en särställning. Till en

var av dessa befattningshavare utgår nämligen ett tilläggsarvode å 1,200

kronor av det extra anslaget till domkapitlens expeditioner, varjämte amanuensen

vid domkapitlet i Lund åtnjuter ett belopp av 300 kronor från

äldre pastoraliefonden.

I avseende å avlöningstilläggen till förevarande amanuenser förordar

kommittén ett belopp av 2,100 kronor till en var av amanuenserna vid

domkapitlen i Uppsala och Lund, 1,800 kronor till en var av amanuenserna

vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Luleå samt

1,100 kronor till en var av amanuenserna vid domkapitlen i Västerås,

Göteborg, Karlstad och Härnösand.

De amanuenstjänster, vilkas innehavare redan nu äro i åtnjutande av

särskilda tilläggsarvoden k 1,200 kronor, äro, såsom nämnt, befattningarna

vid domkapitlen i Uppsala och Lund. En motsvarande anordning har även

föreslagits i fråga om amanuenstjänsten vid domkapitlet i Luleå. Vid min

anmälan den 9 januari 1919 av frågan om anslag å extra stat till förstärkande

av det ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner erinrade

jag, att sistnämnda domkapitel gjort framställning om avlöningsförbättring

med 1,200 kronor till den vid domkapitlet anställde, med 1,800 kronor

avlönade amanuensen. Denna fråga borde enligt min mening upptagas

till skärskådande i samband med nu förevarande spörsmål om provisorisk

lönereglering, och vill jag därför nu något dröja därvid.

Domkapitlet har som motiv för sitt förslag anfört, att amanuensbefattningen

måste betraktas som huvudsyssla och reellt sett vore av ordinarie

tjänsts natur samt jämförlig med amanuenstjänsterna vid domkapitlen

i Lund och Uppsala. I sitt över förslaget avgivna utlåtande förklarade

sig statskontoret finna framställningen befogad och tillstyrkte bifall till

densamma. Dock erinrade statskontoret, att ifrågavarande amanuens,

därest den föreslagna avlöningsökningen komme till stånd, icke borde

bliva delaktig av tillfällig löneförbättring för år 1920, om dylik förmån

för nämnda år skulle komma att medgivas för vissa andra vid domkapitelsexpeditionerna

anställda amanuenser.

Amanuenserna vid domkapitlen i Uppsala och Lund, vilka för när
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

varande åtnjuta en var, frånsett förenämnda till amanuensen vid domkapitlet

i Lund utgående anslag från äldre pastoraliefonden, ett sammanlagt

arvode av 3,000 kronor, äro icke delaktiga av den tillfälliga löneförbättringen

för år 1919. Vad den sistnämnde beträffar, skulle vid bifall

till mitt under punkten 45 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition

framlagda förslag om en extra andre notarie vid Lunds

domkapitel det nu utgående tilläggsarvodet å 1,200 kronor icke utgå för

år 1920. Vidkommande däremot amanuensen vid Uppsala domkapitel

ävensom amanuensen vid Luleå domkapitel, vilken sistnämnde jag finner

böra bättre tillgodoses än hittills och vars jämställande med motsvarande

befattningshavare i Uppsala jag finner befogad, kan ifrågasättas, huruvida

dessa med sammanlagda arvoden av 3,000 kronor böra komma i åtnjutande

av provisoriskt avlöningstillägg. Jag anser därför lämpligast, att

berörda tilläggsarvoden k 1,200 kronor nu såsom sådana bortfalla, och att

ifrågavarande amanuenser böra erhålla del av det provisoriska avlöningstillägg,

varom nu är fråga. Jag tillåter mig erinra därom, att det i årets

statsverksproposition äskade extra anslaget å 20,380 kronor till förstärkande

för år 1920 av det ordinarie anslaget till domkapitlens expeditioner

beräknats, under förutsättning att omförmälda tilläggsarvoden å sammanlagt

2,400 kronor icke skola till vederbörande utbetalas.

Beträffande sistnämnda tillägg för konsistorieamanuensernas vidkommande

ansluter jag mig till domkapitelskommitténs förslag så till vida, att

jag anser den av kommittén gjorda grupperingen av de olika tjänsterna

vål grundad. I avseende å själva beloppen finner jag kommitténs förslag

väl högt tilltaget, i all synnerhet om man tager i betraktande den av mig

förordade avlöningen till en extra andre notarie vid Lunds domkapitel,

vilken avlöning föreslagits till 3,700 kronor. Jag vill föreslå, att det

provisoriska avlöningstillägget utgår till en var av amanuenserna vid domkapitlen

i Uppsala och Luleå med 1,700 kronor, till en var av amanuenserna

vid domkapitlen i Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö och Lund

med 1,500 kronor samt till en var av amanuenserna vid domkapitlen i

Västerås, Göteborg, Karlstad och Härnösand med 1,000 kronor. Sammanlagda

arvodet skulle vid bifall härtill bliva för amanuens av första gruppen

3,500 kronor, för amanuens av andra gruppen i Linköping, Skara och

Strängnäs 3,100 kronor och i Växjö och Lund 3,300 kronor samt för

amanuens av tredje gruppen i Västerås och Karlstad 2,600 kronor och i

Göteborg och Härnösand 2,800 kronor.

Av de siffror, som i det föregående anförts, framgår, att kostnaderna

för den av mig föreslagna provisoriska löneregleringen skulle utgöra:

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 193 höft. (Nr 221).

3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

för samtliga konsistorienotarier

» två konsistorieamanuenser. .

» fem »

» fyra »

............... 26,200 kronor

............... 3,400 *

............. 7,500

............... 4,000

Summa 41,100 kronor.

För ändamålet torde alltså erfordras ett till 41,000 kronor avjämnat

belopp, vilket anslag bör äga förslagsanslags natur.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att provisorisk lönereglering under år

1920 må enligt följande grunder gälla i fråga om notarier

och amanuenser vid de ecklesiastika konsistorierna,

med rätt för Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av dessa grunder må befinnas

erforderliga:

1) Det provisoriska avlöningstillägget utgår med

följande belopp för hela året räknat:

a) till notarie vid domkapitel med 2,500 kronor,

dock att avlöningstillägget icke må utgå med högre belopp

än att detsamma jämte den inkomst, vederbörande

på grund av gällande lönereglering åtnjuter av sportler,

uppgår till beträffande notarien vid Visby domkapitel

sammanlagt högst 2,500 kronor och beträffande notarie

vid annat domkapitel sammanlagt högst 2,700 kronor;

b) till notarien vid Stockholms stads konsistorium

med 1,800 kronor;

c) till amanuens vid domkapitlen i Uppsala och

Luleå med 1,700 kronor, vid domkapitlen i Linköping,

Skara, Strängnäs, Växjö och Lund med 1,500 kronor

samt vid domkapitlen i Västerås, Göteborg, Karlstad och

Härnösand med 1,000 kronor.

2) Av det provisoriska avlöningstillägget till notarie

utgöra två tredjedelar lön och en tredjedel tjänstgörings
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 221.

penningar. För amanuens utgår avlöningstillägget i

samma ordning som arvodet;

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda

provisoriska lönereglering anvisa på extra stat

för år 1920 ett förslagsanslag av 41,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall;

och skulle proposition av den lydelse, bilaga vid detta

protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Hemming Gadd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1919:106 Statsutskottets utlåtande Nr lOfi s. 1 i texten